angående an¬ slag till verksamheten vid skyddshemmen m. m.

Kungl. Majus proposition nr 151.

1 Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till verksamheten vid skyddshemmen m. m.; given Stockholms slott den 18 februari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande;

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan örn anslag till verksamheten vid skyddshemmen m. m. och anför därvid följande.

Inledning.

År 1935 avgåvo inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga, skyddshemssalckunniga, ett av två delar bestående betänkande innehållande förslag rörande ändrad organisation av skyddshemmen och därmed sammanhängande frågor (statens off. utredn. 1935:35 och 64).

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Majit i en den 28 februari Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151. 454 88 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1936 dagtecknad proposition, nr 219, förslag till riksdagen angående omläggning av skyddshemsverksamheten, vilken proposition av riksdagen i allt väsentligt bifölls (riksdagens skrivelse den 5 juni 1936, nr 306).

Sedan ytterligare utredning i ämnet ägt rum genom två av Kungl. Majit år 1936 tillkallade utredningsmän, hemställde Kungl. Maj:t i proposition den 26 februari 1937, nr 177, bland annat, örn godkännande av vissa jämkningar i de grunder för organisationen av skyddshemsverksamheten, som år 1936 godtagits av riksdagen.

Även denna proposition blev —- såsom närmare framgår av riksdagens skrivelse i ämnet den 5 juni 1937, nr 400 — i huvudsak bifallen av riksdagen.

I en till socialstyrelsen ingiven, den 22 september 1937 dagtecknad promemoria, vilken av styrelsen överlämnades till Kungl. Majit, har skyddshemsinspektören gjort framställning örn anslag för nästa budgetår för skyddshemmen och deras verksamhet.

Vidare hava — i särskilda till Kungl. Majit ingivna skrifter — dels Stockholms kyrkliga skyddshemsförening hemställt örn anslag av statsmedel för verkställande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid föreningens skyddshem å Hornö, dels ock stiftelsen Drottning Sophias skyddshem anhållit örn lån av statsmedel för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å det stiftelsen tillhöriga skyddshemmet Bistaborg samt örn förhöjt statsbidrag till verksamheten vid sistnämnda hem.

Då utredningen i berörda anslagsfrågor vid tidpunkten för avlåtande av 1938 års statsverksproposition ännu icke var avslutad, kunde vid nämnda tidpunkt definitiva förslag icke framläggas för riksdagen. Emellertid har, med anledning av skyddshemsinspektörens framställning, Kungl. Majit på min hemställan i årets statsverksproposition under driftbudgeten, femte huvudtiteln, punkterna 79—83, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1938/1939 upptaga fem särskilda anslag avseende skyddshemsverksamheten med vissa preliminärt beräknade belopp.

Vidare har Kungl. Majit, med anledning av framställningarna från omförmälda förening och stiftelse, i samma proposition på min hemställan å kapitalbudgeten under rubriken fonden för låneunderstöd föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för nästa budgetår preliminärt beräkna ytterligare två anslag berörande sagda verksamhet.

Anslagen hava i statsverkspropositionen beräknats på sätt framgår av

följande sammanställning:

Anslagsrabrik m. m. Belopp

I. Anslag under femte huvudtiteln:

1) statens skyddshem: avlöningar, förslagsanslag ............... kronor 435,000

2) statens skyddshem: omkostnader, förslagsanslag ............ » 580,000

3) bidrag till vissa skyddshem m. m., förslagsanslag ......... » 975,000

4) utbildning av skyddshemspersonal, reservationsanslag ... » 10,000

5) vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol-

och yrkeshem m. fl., reservationsanslag ........................ » 696,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 3

Anslagsrubrik m. m. Belopp

II. Anslag å kapitalbudgeten:

1) Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för om-

och tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö, reservationsanslag ...................................................... kronor 125,000

2) Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa

byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg, reservationsanslag ...................................................... » 123,000

Sedan utredningen i dessa ämnen numera avslutats, anhåller jag att få till närmare prövning upptaga frågorna örn anslag för berörda ändamål, därvid jag — i den mån så låter sig göra — kommer att för sig behandla varje särskilt anslag.

Avlöningar till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen.

Till en början vill jag i korthet redogöra för, i vilken omfattning statliga skyddshem av olika slag enligt den beslutade nya organisationen skola vara inrättade.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sammanslutningar och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar, stiftelser eller nämnda städer, borde emellertid verksamheten helt omhänderhavas av statliga organ.

Jämlikt beslut av 1936 och 1937 års riksdagar skulle från och med den 1 januari 1938 staten övertaga verksamheten vid följande 16 skyddshem, nämligen:

1) Stockholms läns landstings skyddshem Husby i Österåkers socken av Stockholms län,

2) —3) Östergötlands läns landstings skyddshem Folåsa i Vikingsstads socken och Broby i Drothems socken, båda i Östergötlands län,

4) Jönköpings läns landstings skyddshem Höreda — i det följande efter den numera vedertagna benämningen kallat Långanäs — i Höreda socken av Jönköpings län,

5) —8) Malmö stads skyddshem Östra Spång i Örkelljunga socken och Allarp i Riseberga socken samt de städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmen Ljungaskog i Örkelljunga socken och Sonestorp i Rya socken, samtliga i Kristianstads län,

9) Hallands läns landstings skyddshem Mäshult i Skällinge socken av Hallands län,

4 Kungl Maj:ts proposition nr 151.

10) Göteborgs och Bohus läns landstings skyddshem Gräskärr i Bäve socken av Göteborgs och Bohus län,

11) Älvsborgs läns landstings skyddshem Forsane i Frändefors socken av Älvsborgs län,

12) Örebro läns landstings skyddshem Åkerby i Nora socken av Örebro län,

13) Västmanlands läns landstings skyddshem Sundbo i Västanfors socken av Västmanlands län,

14) Gävle stads skyddshem Engesberg i Gävle,

15) Västerbottens läns landstings skyddshem Stenfors i Nysätra socken av Västerbottens län samt

16) Norrbottens läns landstings skyddshem Johannisberg i Nederkalix socken av Norrbottens län.

Det sätt, varpå dessa skyddshem skulle komma att användas, framgår av följande sammanställning.

I. Skyddshem för gossar:

Ljungaskog..................

Forsane......................

Sundbo ......................

Folåsa........................

Östra Spång................

Mäshult......................

Gräskärr ....................

Åkerby ......................

Engesberg ..................

Stenfors ....................

Johannisberg.................

Långanäs....................

Skyddshemmet avsett att användas såsom

yrkesliem

»

»

skolhem

»

»

»

»

skol- och yrkeshem ungdomshem

II. Skyddshem för flickor:

Sonestorp.....................

Husby .......................

Broby.........................

Allarp.........................

Skyddshemmet avsett att användas såsom

hemskola

skolhem

»

Av ifrågavarande skyddshem skulle yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo, skol- och yrkeshemmet Johannisberg, ungdomshemmet Långanäs och hemskolan Sonestorp av staten förvärvas med äganderätt, medan de återstående skyddshemmen — således samtliga skolhemmen — allenast skulle övertagas med nyttjanderätt. Arrendetiden förutsattes därvid bliva, beträffande skyddshemmet Stenfors, som blott skulle provisoriskt övertagas av staten, högst två år samt beträffande övriga skyddshem fyra år.

Enligt riksdagens beslut skulle vidare uppföras tre nya statliga skyddshem, nämligen ett skolhem för gossar, vilket hem skulle förläggas till krono-

5 Kungl. Majus proposition nr 151.

egendomen Troxhammar i Skå socken av Stockholms län, yrkeshem i Sollefteå och ett skolhem för flickor i Vänersborg.

Jag övergår härefter till frågan örn löneplaceringen av befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen.

I sitt förut omförmälda betänkande framlade skyddshemssakkunniga, som förutsatte, att ifrågavarande befattningshavare borde erhålla avlöning enligt det lönesystem, som numera gäller för flertalet av statens tjänstemän, förslag rörande inplacering av skyddshemmens personal i nämnda lönesystem. De sakkunnigas förslag, som jämväl anger antalet befattningar i olika lönegrader, framgår av följande tablå.

Befattningshavare vid varje hem Lönegrad

I. Yrkeshem.

1 föreståndare ........................................................................... B 23

2 assistenter .............................................................................. B 17

3 hantverksmästare .....................................................................B 12

1 rättare ................................................................................. B 10

1 trädgårdsmästare ..................................................................... B 10

1 husmoder .............................................................................. B 6

1 ladugårdsförman ..................................................................... B 5

2 nattvakter .............................................................................. B 5

1 gårdskarl och chaufför ............................................................ B 5

1 kokerska ................................................................................. B 2

(Dessutom 2 icke lönegradsplacerade kvinnliga biträden.)

11. Skolhem för gossar.

1 föreståndare och lärare ............................................................ B 21

1 husmoder och biträdande lärarinna .......................................... B 11

1 assistent och arbetsledare ......................................................... B 10

1 kokerska ................................................................................. B 2

(Dessutom 1 icke lönegradsplacerat kvinnligt biträde.)

lil. Hemskola.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 17

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 14

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 14

1 lanthushållslärarinna ............................................................... B 14

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

IV. Skolhem för flickor.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 17

1 folkskollärarinna ..................................................................... B14

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 14

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 14

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Skyddshemssakkunniga utgingo härvid från att elevantalet vid skyddshemmen i allmänhet skulle bliva vid yrkeshem 50 å 60, vid skolhem för gossar 20 å 30, vid hemskola omkring 30 samt vid skolhem för flickor omkring 25.

De sakkunniga uttalade att, därest vid något skolhem för gossar skulle vid sidan av föreståndaren erfordras en ordinarie befattningshavare, avsedd uteslutande för undervisningens behov, denne befattningshavare borde placeras i lönegraden B 17.

Beträffande personalen vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen framlade skyddshemssakkunniga icke något detaljerat förslag. De sakkunniga anförde, att det vore svårt att på förhand uppskatta behovet av personal vid dessa hem. Emellertid beräknade de sakkunniga, att lönekostnaderna vid ett kombinerat skol- och yrkeshem skulle komma att ligga ungefär mitt emellan lönekostnaden för ett skolhem för gossar å ena sidan och ett yrkeshem å den andra.

I ett över betänkandet avgivet utlåtande förordade statskontoret en lägre löneplacering för vissa befattningshavare än den av skyddshemssakkunniga föreslagna. Bland annat ifrågasatte statskontoret, huruvida icke ladugårdsförman, nattvakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen ävensom kokerska vid skolhemmen för gossar borde hänföras till arbetare i statens tjänst. En minoritet inom ämbetsverket uttalade sig emellertid för att vid yrkeshemmen ladugårdsförman, nattvakt samt möjligen även gårdskarl och chaufför skulle erhålla ordinarie anställning i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De i 1936 års proposition rörande skyddshemmen framlagda kostnadsberäkningarna baserade sig — till den del de avsågo avlöningarna vid de statliga skyddshemmen — på skyddshemssakkunnigas här omförmälda förslag. Vid anmälan av sakkunnigförslaget i här berörda delar uttalade jag emellertid, att jag icke ansåge mig för det dåvarande böra intaga definitiv ståndpunkt i lönefrågorna utan att därmed lämpligen borde anstå till en kommande riksdag. Jag underströk samtidigt vikten av att skyddshemspersonalens avlöning utmättes på ett sådant sätt, att kvalificerade krafter komme att stå till förfogande för arbetet. I detta sammanhang framhöll jag även, att förslaget finge betraktas såsom avseende allenast normalstater, i vilka det särskilt under den första tiden kunde befinnas ändamålsenligt att vidtaga av praktiska skäl betingade jämkningar.

I sin skrivelse i ämnet erinrade 1936 års riksdag örn vad statskontoret yttrat med avseende å lönerna vid skyddshemmen samt förutsatte, att de gjorda uttalandena komme att bliva föremål för övervägande i samband med den slutliga prövningen av föreliggande lönespörsmål.

I 1937 års proposition rörande skyddshemmen förordades, att då staten den 1 januari 1938 övertoge vissa skyddshem, därvarande personal skulle — i den mån den överginge i statens tjänst — under första halvåret 1938 få uppbära de löneförmåner, som den åtnjutit vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års skyddshemsproposition. Med hänsyn till de nyanställningar vid skyddshemmen, som kunde komma att äga rum under första halvåret 1938, upptogs

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

emellertid i propositionen även spörsmålet örn lönereglering för ifrågavarande befattningshavare till principiell behandling.

Beträffande dessa lönefrågor uttalade jag mig i propositionen på i huvudsak följande sätt.

Skillnad syntes böra göras mellan vad skyddshemssakkunniga kallade »ledande personal» och den övriga personalen vid skyddshemmen. Till förstnämnda grupp hade de sakkunniga hänfört föreståndare och föreståndarinna vid samtliga slag av skyddshem, assistent vid yrkeshem, husmoder och biträdande lärarinna vid skolhem, folkskollärarinna samt andra i lönegraden B 14 placerade lärarinnor vid skolhem för flickor och hemskolor samt slutligen utöver föreståndare eventuellt behövliga folkskollärare vid skolhem för gossar.

Beträffande annan personal vid skyddshemmen än den s. k. ledande syntes, när det gällde befattningshavare, som medverkade vid elevernas fostran och utbildning, anledning icke föreligga till avvikelse från skyddshemssakkunnigas förslag. Sålunda torde i enlighet med den av statskontoret reservationsvis anförda meningen även ladugårdsförman och nattvakt vid yrkeshem böra erhålla ordinarie anställning på sätt sakkunniga ifrågasatt. Yad statskontoret anfört i fråga örn övriga anställda vid yrkeshem, nämligen gårdskarl och chaufför samt kokerska, ävensom kokerska vid skolhem för gossar syntes mig böra iakttagas. Dessa befattningshavare borde således icke fast inordnas i löneplanen.

För den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, av vilken flertalet utgjordes av folkskollärare eller -lärarinnor eller med dem i utbildningshänseende likställda, hade de sakkunniga föreslagit löner, vilka beräknats i visst förhållande till de av lärare och lärarinnor vid rikets folkskolor uppburna löneförmånerna, i det att de läge visst antal lönegrader över dessa. Sedan numera 1936 års lärarlönesakkunniga föreslagit en gynnsammare löneställning för sistnämnda lärare och lärarinnor, och Kungl. Majit torde komma att i anledning av sagda förslag förelägga 1937 års riksdag proposition i ämnet, syntes det bliva nödvändigt att vidtaga den jämkning i skyddshemssakkunnigas förslag, som kunde föranledas av riksdagens beslut rörande lärarlönerna vid folkskolorna.

Att den ledande personalen vid skyddshemmen erhölle en mot arbetsuppgifterna svarande löneställning syntes mig riktigt och rättvist. Under de senare årens meningsutbyte beträffande verksamheten vid skyddshemmen hade med styrka betonats vikten av att sådana löner utmättes åt de där anställda, att till detta ömtåliga och maktpåliggande arbete kunde förvärvas väl kvalificerade krafter. Uppmärksammas borde även i detta sammanhang, att personalen vid skyddshemmen hade en betydligt längre tjänstgöring per dag, varjämte denna personals semester vore avsevärt kortare än de ferier, vilka normalt komme lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter till del.

Vid övervägandet av löneställningen för assistenter vid yrkeshemmen och fast anställda lärare vid skolhem för gossar hade jag, med hänsyn till berörda omständigheter, funnit en placering ett par lönegrader över den, som kunde komma att fastställas för manlig folkskollärare med nio månaders undervisningstid, vara skälig. Vid det slutliga fastställandet av ifrågavarande läraregruppers löneställning syntes hänsyn böra tågås jämväl till de löneförmåner, som, på grund av läroverkslönesakkunnigas förslag, kunde bliva bestämda för de vid folkskoleseminariernns övningsskolor samt vid blindundervisningen anställda folkskollärarna. På båda nu nämnda grupper av lärare ställdes särskilda krav. Beträffande blindundervisningen gällde som villkor, att vederbörande aspirant skulle undergå specialutbildning efter avlagd folkskollärarexamen. Vid övningsskola fordrades för ordinarie anställning bland annat

8 Kungl. Majus proposition nr 151.

viss tjänstgöring vid folkskola. Av skyddshemspersonalen komme i framtiden att krävas specialutbildning, som torde kunna fullt jämföras med den vid blindundervisningen stadgade. Även måste det anses önskvärt, att lärarna före anställningen vid skyddshem förvärvat erfarenhet av arbetet inom folkskolan. Lades därtill den mera utsträckta tjänstgöringstiden vid skyddshemmen, syntes det skäligt, att lärarepersonalen där i lönehänseende jämfördes med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt ämneslärare vid blindundervisningsanstalterna.

För en relativt gynnsam löneplacering av förenämnda assistenter och lärare vid skyddshem talade även angelägenheten av att för rekrytering av de krävande föreståndarbefattningarna väl kvalificerade krafter stöde till förfogande.

Föreståndarbefattningarna vid såväl skolhem för gossar som yrkeshem borde givetvis på grund av det med dessa befattningar förenade ansvaret och mera omfattande arbetet erhålla en högre löneplacering än nyss berörda assistenter och fast anställda lärare. Vid bestämmandet av avlöningen för föreståndare vid skolhem för gossar syntes mig, i likhet med vad skyddshemssakkunniga föreslagit, en löneskillnad av fyra lönegrader vara i det hela rättvisande. För befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem torde, med hänsyn till det avsevärt större ansvar och de mera omfattande förvaltningsbestyr, som påvilade dessa befattningshavare, böra ifrågakomma en än gynnsammare placering. I enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag syntes skillnaden böra utgöra två lönegrader.

I fråga örn nödvändigheten att även vid skyddshemmen för flickor skapa garantier för fullt kvalificerad och lämplig lärarepersonal gällde givetvis detsamma, som jag tidigare anfört beträffande skyddshemmen för gossar. På grund av flickhemmens olika organisation syntes man emellertid ej behöva ställa samma krav på omfattningen av en folkskollärarinnas undervisning och övriga arbete. Med hänsyn till den mindre arbetsbörda, som sålunda åvilade de kvinnliga lärarna, syntes en placering blott en lönegrad över vad för folkskollärarinna med nio månaders tjänstgöring kunde bliva bestämt få anses skälig.

Facklärarinnorna vid skyddshemmen för flickor hade av skyddshemssakkunniga hänförts till lönegraden B 14. Dessa lärarinnor syntes lämpligen kunna jämföras med lärarinnor i kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål inom blindundervisningen. Förstnämnda facklärarinnor borde därför i lönehänseende likställas med motsvarande befattningshavare vid blindundervisningsanstalterna.

Vad slutligen gällde befattningen såsom föreståndarinna vid skyddshem för flickor, av skyddshemssakkunniga föreslagen till placering i lönegraden B 17, syntes densamma böra placeras en lönegrad högre än befattningen såsom folkskollärarinna vid skyddshem. En dylik löneplacering vore väl motiverad av arbetets omfattning och skulle möjliggöra en god rekrytering.

De nu angivna grunderna för bestämmande av skyddshemspersonalens löner borde även komma i tillämpning vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen samt ungdomshemmet Långanäs. Dock borde löneställningen för föreståndarbefattningarna vid sistnämnda hem samt det kombinerade skoloch yrkeshemmet Johannisberg icke slutligt bestämmas, förrän erfarenhet vunnits rörande den omfattning verksamheten vid dessa hem kunde komma att erhålla.

Enligt propositionen skulle — såsom redan antytts — de föreslagna nya grunderna för avlöning av befattningshavare vid skyddshemmen under första halvåret 1938 endast tillämpas vid nyanställning av personal. Det förutsattes

9 Kungl. Majus proposition nr 151.

därjämte, att personal, som under nämnda tid nyanställdes, endast skulle erhålla extra ordinarie ställning.

1937 års riksdag uttalade i sin skrivelse rörande skyddshemmen, att det i betraktande av de särskilda kvalifikationer, som krävdes av den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, syntes riksdagen rimligt, att denna personal erhölle en något gynnsammare ställning än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna, Till de av mig härutinnan förordade graderingarna i förhållande till folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering ansåg sig emellertid riksdagen med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga då befann sig, icke böra taga ställning. Riksdagen tillfogade, att, då personalen vid de statliga skyddshemmen tillsvidare endast skulle anställas såsom extra ordinarie, syntes det, i den mån nyanställning av personal erfordrades, få ankomma på Kungl. Majit att, i avbidan på ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens lönefråga, bestämma löneställningen för denna personal i huvudsaklig anslutning till de i propositionen angivna riktlinjerna.

Med anledning av riksdagens berörda uttalande vill jag här framhålla, att riksdagen vid tidpunkten för avlåtande av nyssnämnda skrivelse ännu icke fattat beslut beträffande av Kungl. Majit avgivna förslag örn lönereglering för bland andra folkskollärare och ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende, men att beslut örn sådan lönereglering senare fattades av nämnda års riksdag.

Riksdagens beslut beträffande folkskollärarna innebar, att dessa befattningshavare skulle hänföras till lönegraden B 17, örn den årliga lästiden utgjorde 39 veckor, till lönegraden B 16, örn den årliga lästiden omfattade 36V2 veckor och till lönegraden B15, därest den årliga lästiden uppginge till 34V2 veckor.

Jämlikt riksdagens beslut örn lönereglering för de ordinarie lärarna vid statens undervisningsväsende placerades övningsskollärare vid folkskoleseminarium och lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda i 20:e lönegraden samt lärarinna i hushållsgöromål vid anstalt av sistnämnda slag och lärarinna i slöjd vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte i lönegraden B 15.

I sin förut omförmälda promemoria har sky ddshemsins pehl ören — under hänvisning till vad tidigare i ämnet förekommit — framlagt förslag rörande lönegradsplacering för befattningshavare vid de statliga skyddshemmen ävensom antalet erforderliga tjänster. Skyddshemsinspektören, som starkt betonar vikten av att skyddshemmen komme i åtnjutande av kvalificerade lärarkrafter, förordar, att assistenterna vid yrkeshemmen och lärarna vid skolhemmen för gossar måtte hänföras till lönegraden B 20. Vid bifall härtill böra enligt inspektörens uppfattning föreståndarna för skolhemmen placeras i lönegraden B 24 och föreståndarna vid yrkeshemmen i lönegraden B 26. Skyddshemsinspektörens förslag i ämnet, som i fråga örn antal befattningar av olika slag nära ansluter sig till skyddshemssakkunnigas förslag, framgår närmare av följande av honom uppgjorda personalförteckning:

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Befattningshavare vid varje skyddshem

Lönegrad

I. Yrkeshem.

1 föreståndare ........................................................................... B 26

2 assistenter .............................................................................. B 20

3 hantverksmästare ..................................................................... B 12

1 rättare ................................................................................. B 10

1 trädgårdsmästare ..................................................................... B 10

1 husmoder .............................................................................. g g

1 ladugårdsförman ..................................................................... g 5

2 nattvakter .............................................................................. g 5

(Dessutom 1 gårdskarl och chaufför, 1 kokerska och 2 kvinnliga biträden, vilka icke lönegradsplacerats.)

II. Skolhem för gossar.

1 föreståndare ...............................................................

1 lärare ....................................................................

1 husmoder och biträdande lärarinna .............................................

1 assistent och arbetsledare .........................................................

(Dessutom 1 kokerska och 1 kvinnligt biträde, vilka icke lönegradsplacerats.)

B 24 B 20 Bil B10

lil. Hemskola.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 19

1 skolkökslärarinna ..................................................................... B 15

1 handarbetslärarinna.................................................................. B 15

1 lanthushållslärarinna ............................................................... B 15

1 manlig arbetsledare .................................................................. g 5

IV. Skolhem för flickor.

1 föreståndarinna ..................................................................... B 19

1 folkskollärarinna ..................................................................... B 18

1 skolkökslärarinna ..................................................................... g 15

1 handarbetslärarinna .................................................................. B 15

1 manlig arbetsledare .................................................................. B 5

Bör kombinerat skol- och yrkeshem beräknar skyddshemsinspektören, att personalbehovet skall i tillämpliga delar bliva detsamma som vid yrkeshem.

Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att det sålunda uppgjorda förslaget hade karaktär av ett normalförslag samt att beträffande de särskilda hemmen vissa avvikelser från förslaget måste göras.

Härefter upptager skyddshemsinspektören till dryftande frågan, i vad mån befattningarna vid de statliga skyddshemmen böra från och med budgetåret 1938/1939 nyregler as och uppföras å ordinarie stat. Skyddshemsinspektören anför i denna del till en början, att det i och för sig hade varit önskvärt att invänta något års erfarenhet rörande organisationens verkningar, innan befattningarna uppfördes a ordinarie stat, men att å andra sidan betryggande kännedom rörande personalens lämplighet skulle hinna förvärvas även vid en omedelbar lönereglering, enär de ordinarie tjänster, som kunde komma att

11 Kungl. Majus proposition nr 151.

inrättas, tidigast komme att tillträdas den 1 juli 1938. Inspektören uttalar sig härefter på i huvudsak följande sätt.

I den plan för organisationen av skyddshemsverksamheten, som godkänts av statsmakterna — omfattande såväl statliga som icke statliga hem — hade platsantalet vid yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen från början beräknats i underkant. Vid den differentiering av elevmaterialet, som pågått under den dittills förflutna delen av år 1937, hade det vidare visat sig, att efterfrågan på platser för äldre elever befunne sig i stigande. Man kunde därför med stor sannolikhet antaga, att platserna vid déssa slag av hem skulle komma att bliva till fullo utnyttjade. Befattningarna vid samtliga yrkeshem borde därför nu löneregleras och uppföras å ordinarie stat. Så borde aven ske med befattningarna vid det nya skol- och yrkeshemmet i Sollefteå. Beträffande skol- och yrkeshemmet Johannisberg syntes man däremot, innan lönereglering ägde rum, böra avvakta, huru stort elevantalet där komme att bliva, sedan hemmet i Sollefteå blivit färdigt och tagits i bruk. Även med avseende å ungdomshemmet Långanäs borde man, i avbidan på närmare erfarenhet rörande beläggningen, låta med löneregleringen anstå.

Vad skolhemmen för gossar beträffade, kunde man befara, att antalet dylika hem skulle komma att överstiga behovet och att därför framdeles vissa av hemmen finge nedläggas. Med hänsyn därtill borde för närvarande en lönereglering äga rum endast vid hemmen Gräskärr och^ Åkerby samt det nya hemmet Troxhammar, vilka tre hem komme att erhålla mycket stora upptagningsområden. Löneregleringen borde dock vid Gräskärr och Åkerby till en°början blott omfatta en del av personalen.

I fråga örn de för flickor avsedda skyddshemmen funnes icke någon anledning att uppskjuta löneregleringen. Platsantalet vid flickhemmen vöre nämligen så knappt tillmätt, att ett nedläggande av något av dessa hem icke kunde tänkas ifrågakomma.

Å de befattningar, vilka icke nu lönereglerades, borde avlöning utgå enligt samma grunder, som gällt före hemmens förstatligande.

Skyddshemsinspektören framlägger härefter följande detaljerade förslag till avlöningsstater för de särskilda skyddshemmen avseende budgetåret 193811939.

I. Yrkeshemmen.

a) Ljungaskog.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp Å.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

5) Forsane.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 8,580

2 assistenter............................ B 20 11,760

2 hantverksmästare.................... B 12 7,320

1 husmoder ............................ B 6 2,460

2 nattvakter............................ B 5 4 920

1 gårdskarl ............................ _ l’980

1 kokerska.............................. . 1,620

2 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor — 2,800

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 2,640

Summa kronor 44,080 c) Sundbo.

(Beräknat elevantal: 50; ortsgrupp B.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 8,820

1 assistent.............................. B 20 6,102

1 assistent.............................. B 18 5,736

2 hantverksmästare.................... B 12 7,632

1 husmoder ............................ B 6 2,574

2 nattvakter............................ B 5 5,148

1 gårdskarl ............................ — 2,070

1 kokerska.............................. — 1,692

3 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor — 4,200

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 1,782

Summa kronor 45,756

Anmärkningar

Anmärkningar

II. Skolhemmen för gossar.

a) Folåsa.

(Beräknat elevantal: 28; ortsgrupp B.) Befattningshavare m. m.

1 föreståndare.......................

1 lärare .............................

1 husmoder.........................

1 assisstent .........................

1 kokerska...........................

2 kvinnliga biträden ä 660 kronor

Avlöningsförhöjningar m. m........

50 Lönegrad Belopp, kr.

— x) 4,312

— 2) 4,195

— 8) 1,404

— 3) 1,950

— 3) 780

— 3) 1,320

— 1,060

Summa kronor 15,021

x) Fri bostad, värme och

50 Anmärkningar

kost, tvätt

samt fritt lyse (även för familjen).

2) Fri bostad o. värme samt fritt lyse (även för familjen).

3) Fri möblerad bostad, fri värme, kost och tvätt samt fritt lyse.

13 Kungl. Maj.-ts proposition nr 151.

b) Östra Spång.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m.

1 föreståndare ...............

1 husmoder...................

1 lärare .......................

1 husmodersbiträde .........

1 vaktmästare.................

Avlöningsförhöjningar m. m.

Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

c) Mäshult.

(Beräknat elevantal: 15; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad

1 föreståndare.......................... —

1 husmoder............................ —

1 assistent.............................. —

1 kokerska.............................. —

1 köksbiträde .......................... —

Avlöningsförhöjningar m. m. ........ —

Belopp, kr. Anmärkningar

x) 5,850 x) Fritt vivre.

2) 1,300 2) Fri bostad.

!) 1,950 2) 900 2J 780 850

Summa kronor 11,630

d) Gräskärr.

(Beräknat elevantal: 30; ortsgrupp B.)

Summa kronor 21,603

ej Åkerby. t

(Beräknat elevantal: 30; ortsgrupp A.) Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr. Anmärkningar

Summa kronor 23,817:20

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

f) Engesberg.

(Beräknat elevantal: 15; ortsgrupp C.)

Befattningshavare m. m.

1 föreståndare.................

1 husmoder...................

1 arbetsledare.................

1 kokerska.....................

1 kvinnligt biträde ...........

Avlöningsförhöjningar m. m.

Lönegrad Belopp, kr.

...... - 5,095 x)

...... — *) 300 2)

...... — 2) 2,535

...... — x) 400

...... — x) 400

...... — 2,193

Summa kronor 10,923

Anmärkningar

Fritt vivre.

Fri bostad.

g) Stenfors.

(Beräknat elevantal: 10; ortsgrupp A.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... — *) 4,500 x)

1 husmoder............................ — *) 1,065

2 kvinnliga biträden ä 630 kronor .. — ') 1,260

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 2,290

Summa kronor 9,115

Anmärkningar

Fritt vivre.

h) Troxhammar.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp A.)

Befattningshavare Lönegrad

1 föreståndare.......................... B 24

1 husmoder och biträdande lärarinna B 11

1 assistent och arbetsledare.......... B 10

1 kokerska.............................. —

1 biträde................................ —

Belopp, kr. Anmärkningar

7,620

3,240

3,240

1,980

1,400

Hemmet beräknas kunna tagas i bruk under senare hälften av budgetåret 1938/1939.

Summa kronor 17,480 Kostnad för halvt budgetår » 8,740

lil. Skol- och yrkeshenimen.

a) Johannisberg.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp C.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... — *) 4,250 x)

1 folkskollärare........................ — 3,900

2 facklärare ä 3,240 kronor .......... — 6,480

1 husmoder ............................ — 1,600

2 kvinnliga biträden ä 625 kronor .. — 1,250

Avlöningsförhöjningar m. m......... — 1,745

Anmärkningar Fritt vivre.

Summa kronor 19,225

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

b) Sollefteå.

(Beräknat elevantal: 25; ortsgrupp G.)

Befattningshavare m. m. Lönegrad Belopp, kr.

1 föreståndare.......................... B 26 10,020

1 avdelningsföreståndare och lärare.. B 20 7,212

2 yrkeslärare .......................... B 12 9,192

1 assistent (likställd med assistent vid

skolhem för gossar).............. B 10 4,104

1 husmoder ............................ B 6 3,144

1 nattvakt .............................. B 5 3,144

2 kvinnliga biträden ä 1,400 kronor —_2,800

Summa kronor 39,616

Anmärkningar

Hemmet beräknas kunna tagas i bruk under senare hälften av budgetåret 1938/1939.

Kostnad för halvt budgetår » 19,808

IV. Ungdomsliemmet Långanäs.

(Beräknat elevantal: 20; ortsgrupp A.)

Befattningshavare Lönegrad

1 föreståndare.......................... —

1 husmoder ............................ —

1 assistent.............................. —

1 vaktmästare.......................... —

1 verkmästare........,.................. —

3 kvinnliga biträden, tillhopa........ —-

Belopp, kr. Anmärkningar

*) 4,200 x) Fritt vivre.

*) 1,050 2) Fri bostad.

!) 2,000 *) 1,500 2) 1,675 *) 2,040

Summa kronor 12,465

V. Heinskolan Sonestorp.

(Beräknat elevantal: 37; ortsgrupp A.)

Anmärkningar

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

TI. Skolhemmen för flickor.

a) Husby.

(Beräknat elevantal: 17; ortsgrupp B.)

Summa kronor 24,324 Kostnad för halvt budgetår » 12,162

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vid uppgörande av föreliggande beräkningar har skyddshemsinspektören för de tjänster, som föreslås lönereglerade, räknat med högsta förekommande löneklass, därvid reduktion dock icke gjorts nied hänsyn till pensionsavdragen. Till motivering av vissa av de avvikelser, som förslagen rörande de särskilda skyddshemmen förete jämförda med det av skyddshemsinspektören förordade normalförslaget, har inspektören anfört i huvudsak följande.

Yad yrkeshemmen beträffade, behövde befattningarna såsom rättare, trädgårdsmästare och ladugårdsförman ej för budgetåret 1938/19o9 uppföras å ordinarie stat, enär någon mera rationell utbildning i jordbruk, trädgårdsoch ladugårdsskötsel ej därstädes hunne organiseras under nämnda budgetår. Då man vidare kunde antaga, att yrkeshemmen icke komme att bliva fullbelagda under nästa budgetår, vore det tillräckligt att nu räkna med 2 hantverksmästare vid vartdera hemmet, ehuru normalförslaget upptoge 3 dylika befattningshavare. Däremot måste med hänsyn till den reglering av arbetstiden för kvinnlig biträdespersonal vid anstalter av olika slag, som under senare tid ägt rum, antalet biträden vid vartdera av hemmen Ljungaskog och Sundbo, vilket antal förut uppskattats till 2, nu beräknas till 3.

Vid skolhemmen för gossar hade endast i några fall räknats med särskilda lärarbefattningar. Anledningen härtill vore ovissheten angående det framtida behovet av dylika hem. Vaktmästaren vid hemmet Östra Spång motsvarade den för andra hem upptagne assistenten eller arbetsledaren. För hemmet Stenfors, som endast beräknats för 10 elever, erfordrades icke någon assistent eller arbetsledare. Antalet kvinnliga biträden hade varierats med hänsyn tagen till de olika hemmens storlek. I de fall, där särskild kokerska ej upptagits, hade förutsatts, att ett av biträdena skulle tjänstgöra såsom kokerska.

Vad beträffade skol- och yrkeshemmen, räknades med att vid skyddshemmet Johannisberg den föreslagna befattningen såsom folkskollärare komme att motsvara assistenttjänst vid yrkeshemmen och lärartjänst vid skolhemmen för gossar samt att de upptagna facklärarna motsvarade hantverksmästarna i normalförslaget. Skyddshemmet i Sollefteå komme icke att under budgetåret 1938/1939 bliva till fullo utbyggt. Den personal, som beräknats för detta hem, komme därför att framdeles få förstärkas.

För ungdomshemmet Långanäs hade tills vidare upptagits ungefärligen samma personal, som i allmänhet beräknats för skolhemmen, ehuru befattningarna delvis erhållit andra benämningar. Den upptagne assistenten motsvarade närmast assistent vid yrkeshem.

I fråga örn skolhemmen för flickor hade endast smärre avvikelser gjorts från normalförslaget. Med hänsyn till det stora elevantalet vid Broby skyddshem hade man emellertid måst räkna med 4 facklärarinnor vid detta hem, medan normalförslaget blott upptoge 2 sådana lärarinnor. Å andra sidan hade för Allarps skyddshem endast 1 ordinarie facklärarinna ansetts erforderlig.

Slutligen vore att märka, att vid Sonestorps hemskola komme att finnas en särskild avdelning för mödrar med barn. Särskilt för denna avdelning hade upptagits 1 avdelningsföreståndarinna i lönegrad B 17, 2 facklärarinnor i lönegraden B 15 och 1 tvättförestånderska i lönegraden B 2. I övrigt hade för detta skyddshem väsentligen räknats med samma personalbehov som enligt normalförslaget.

Enligt skyddshemsinspektörens kalkyler kunde do sammanlagda kostnaderna Ibi' avlöningar till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen under budgetåret 1938/1939 uppskattas till 421,2118 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sunil. Nr 151.

454 38 2

18 Kungl. Majus proposition nr 151.

Härutöver har skyddshemsinspektören räknat med vissa kostnader för pensionering m. m. Härom anför inspektören följande.

Det kunde tänkas, att redan under nästa budgetår viss minskning i den beslutade skyddshemsorganisationen borde företagas. Sålunda kunde det bliva erforderligt att nedlägga något skolhem för gossar eller att vid annat skyddshem indraga en eller annan befattning. Med hänsyn därtill måste man därför räkna med vissa kostnader för förtidspensionering eller ersättning i annan form till befattningshavare vid skyddshemmen, åt vilka ej kunde beredas plats inom den nya organisationen och som ej heller kunde erhålla annan anställning eller endast sådan, som vore förenad med lägre avlöningsförmåner än deras dittillsvarande. Att närmare uppskatta dessa kostnader läte sig för närvarande icke göra. För ändamålet syntes emellertid för budgetåret 1938/1939 böra beräknas ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor.

Över skyddshemsinspektörens ifrågavarande promemoria hava utlåtanden avgivits av undervisningsväsendets lönenämnd den 27 november 1937 och av statskontoret den 14 december 1937.

Undervisningsväsendets lönenämnd bär i sitt utlåtande inledningsvis anfört följande.

En lönereglering för skyddshemmens personal i överensstämmelse med de i föreliggande förslag angivna riktlinjerna syntes icke kunna genomföras, utan att densamma måste få betydelsefulla konsekvenser för befattningshavare vid andra liknande statsinstitutioner. Lönenämnden ville i sådant hänseende erinra örn, att tjänstemän med i viss mån likartade tjänstgöringsförhållanden och jämförlig utbildning funnes exempelvis vid fångvårdsstaten, statens uppfostringsanstalt å Bona och tvångsarbetsanstalterna. Detsamma gällde jämväl beräffande personalen vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa gossar och flickor ävensom vid den statsunderstödda åkerbrukskolonien Hall, vars verksamhet och organisation för närvarande vore föremål för särskild utredning. Enligt vad lönenämnden inhämtat, hade för övrigt skyddshemssakkunnigas förslag till avlöningsförmåner för personalen vid skyddshemmen redan föranlett den lägre personalen vid statens uppfostringsanstalt å Bona att framställa krav på förbättrade avlöningsförmåner. Med hänsyn till anförda örn ständigheter vore lönenämnden för sin del närmast av den uppfattningen, att skyddshemspersonalens avlöningsfråga icke borde slutgiltigt avgöras i förevarande sammanhang, utan syntes densamma böra bliva föremål för granskning i samband med den allmänna översyn av gällande tjänsteförteckning till avlöningsreglementet, som torde komma att äga rum inom 1936 lönekommitté. Lönenämnden ville ock erinra örn, att skyddshemsinspektören i sin promemoria uttalat, att det varit önskvärt att få ytterligare något års erfarenhet rörande den nya organisationens verkningar, men att det likväl av vissa skäl finge anses motiverat att redan nu uppföra vissa befattningar å ordinarie stat. Det förefölle lönenämnden, som örn de för första halvåret 1938 avsedda provisoriska anordningarna i fråga örn personalens avlöningsförhållanden utan alltför stora olägenheter skulle kunna tillämpas jämväl under kommande budgetår.

Lönenämnden övergår härefter till en detaljerad granskning av det av skyddshemsinspektören framlagda normalförslaget. Beträffande den s. k. ledande personalen anför lönenämnden därvid följande.

Lönenämnden hade funnit övervägande skäl tala för en i princip enhetlig lönegiadsplacering för såväl assistent vid yrkeshem och lärare vid skolhem

19 Kungl. Majus proposition nr 151.

för gossar som folkskollärarinna vid skolhem för flickor. Med beaktande av riksdagens år 1937 gjorda uttalande, att det vore rimligt, att den ledande personalen vid skyddshemmen bereddes en något gynnsammare ställning i lönehänseende än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna, hade lönenämnden ansett sig böra tillstyrka, att ovannämnda befattningshavare vid skyddshemmen placerades i lönegraden B 18 eller en lönegrad över den som fastställts för lärare vid folkskola med 39 veckors årlig lästid. Möjligen kunde det med hänsyn till assistenternas speciella arbetsuppgifter enligt den för skyddshemmen utfärdade stadgan befinnas påkallat att bereda dessa befattningshavare en något förmånligare löneställning än den nyssnämnda. Därest så ansåges böra ske, syntes lönenämnden en högre placering av assistenttjänsterna än i lönegraden B 19 icke böra ifrågakomma. Lönenämnden ville framhålla, att de nu ifrågavarande lärargrupperna enligt nämndens mening icke kunde jämställas med lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, vilka sistnämnda befattningshavare biträdde vid utbildningen av blivande folkskollärare och på vilka fördenskull alldeles särskilt höga krav i fråga örn undervisningsskicklighet mäste ställas. Det borde vidare framhållas, att vid statens uppfostringsanstalt å Bona lärare, tillika avdelningsföreståndare, vore hänförda till 17:e lönegraden.

I fråga örn löneförmånerna för föreståndarna vid skyddshemmen hade lönenämnden icke ansett sig kunna biträda det nu framlagda förslaget. Sålunda hade den ifrågasatta placeringen av föreståndarna vid yrkeshemmen i lönegraden B 26 synts lönenämnden alltför hög. Det borde erinras, att befattningen såsom direktör vid statens uppfostringsanstalt å Bona tillhörde lönegraden B 27. Enligt vad lönenämnden inhämtat funnes för närvarande omkring 140 elever vid Bona, där det totala antalet platser uppginge till omkring 225. Vid yrkeshemmen skulle enligt de sakkunnigas, av statsmakterna godkända beräkningar endast finnas omkring 50—60 elever. Ytterligare förtjänade framhållas, att eleverna vid Bona säkerligen vore mera svårskötta än skyddshemseleverna. Under sådana förhållanden vore enligt lönenämndens mening en skillnad av allenast en lönegrad mellan föreståndaren vid uppfostringsanstalten å Bona saint föreståndarna för yrkeshemmen allt förringa. Lönenämnden ansåge för sin del, att föreståndarna vid yrkeshemmen icke borde placeras högre än i lönegraden B 24. För motsvarande befattningar vid skolhemmen för gossar ville lönenämnden förorda lönegraden B 22.

I betraktande av de ansvarsfulla arbetsuppgifter, som torde komma att åvila föreståndarinna vid hemskola, hade den föreslagna löneställningen (B 19) för sagda befattningshavare synts lönenämnden väl låg, särskilt i jämförelse med de i promemorian förordade avlöningarna till föreståndarna vid skyddshemmen för gossar. Medan även med den av lönenämnden förordade lönesättningen skillnaden mellan sistnämnda befattningar och folkskollärarna skulle bliva sju respektive fem lönegrader, skulle motsvarande skillnad för föreståndarinna vid hemskola enligt det remitterade förslaget blott vara två lönegrader. Med hänsyn till det anförda och då lönenämnden icke funnit tillräckliga skäl till annan löneställning för föreståndarinna vid skolhem för flickor än vid hemskola, ville nämnden för sin del förorda, att samtliga föreståndarinnor vid de kvinnliga skyddshemmen uppfördes i lönegraden B 2Ö.

Beträffande den vid skolhem för gossar föreslagna befattningen såsom husmoder och biträdande lärarinna hade det synts lönenämnden oklart, för vilka göromål tjänsten i första hand avsåges. Därest det, närmast vore fråga örn att inrätta en husmodersbefattning, syntes densamma lämpligen böra hänföras till lönegraden B 6, varvid undervisningsuppgifterna i stället torde få anförtros åt någon annan befattningshavare. Vöre det däremot meningen att till tjänsten utse exempelvis en småskollärarinna, vilken först och främst skulle meddela

20 Kungl. Majds proposition nr 151.

undervisning men som dessutom skulle fullgöra husmoderssysslorna vid hemmet, hade nämnden icke något att erinra mot den föreslagna löneställningen (Bil). I sistnämnda fall syntes befattningen böra benämnas biträdande lärarinna, tillika husmoder.

Med avseende å avlöningsförmånerna för annan än ledande personal uttalar sig lönenämnden sålunda.

För hantverksmästarna hade lönenämnden ansett en placering i lönegraden B 10 vara fullt tillräcklig. Nämnden ville erinra örn, att i nämnda grad vore upptagna såväl yrkesmästare av l:a klass vid fångvårdsstaten som hantverksföreståndare av lia klass vid statens sinnessjukhus.

Lönenämnden förordade för sin del, att befattningarna såsom nattvakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska inrättades såsom extra ordinarie tjänster, varvid de båda förstnämnda syntes lönenämnden böra hänföras till 5:e lönegraden, under det att befattningen såsom kokerska i likhet med vad som förekomme vid Bonaanstalten och serafimerlasarettet lämpligen borde placeras ilia lönegraden.

Den vid skolhem för gossar föreslagna befattningen såsom assistent och arbetsledare borde enligt lönenämndens mening för undvikande av förväxling med assistenttjänsterna vid yrkeshemmen benämnas endast arbetsledare. Vid de kvinnliga skyddshemmen syntes tjänsten som »manlig arbetsledare» böra erhålla en benämning, som närmare anslöte sig till befattningshavarens arbetsuppgifter och löneställning, förslagsvis biträde i jordbruk, gårdskarl eller dylikt. I överensstämmelse med vad lönenämnden förut föreslagit för vissa, andra tjänster borde även sistnämnda befattningshavare erhålla extra ordinarie anställning. Mot den föreslagna placeringen i 5:e lönegraden hade nämnden icke något att erinra.

I övrigt har lönenämnden icke haft något att erinra mot skyddshemsinspektörens normalförslag. Med avsende å inspektörens förslag till avlöningsstater för de olika skyddshemmen anför lönenämnden, att nämnden icke ansett sig kunna underkasta dem någon granskning, enär lönenämnden icke ägde tillräcklig kännedom örn de speciella förhållanden, som tilläventyrs kunde giva anledning till avvikelser från normalförslaget.

Slutligen har lönenämnden erinrat, att därest en lönereglering för skyddsliemspersonalen ansåges böra genomföras, Kungl. Majit torde böra utverka riksdagens bemyndigande att utfärda de särskilda övergångs- och tilläggsbestämmelser, som kunde erfordras. Med hänsyn till den allmänna omläggning av skyddshemsverksamheten, som vidtagits genom 1936 års riksdags beslut, ävensom till de ökade kraven på tjänstemännens utbildning och kompetens ansåge lönenämnden, att de nuvarande befattningshavarna vid övergång till de nya befattningarna icke utan prövning i varje särskilt fall borde för löneklassplacering tillgodoräknas tidigare tjänstgöring i skyddshemmens tjänst.

En av lönenämndens ledamöter har i avgiven reservation intagit en ståndpunkt i flera avseenden avvikande från majoritetens förslag. Sålunda anser reservanten, att föreståndarna vid skolhemmen för gossar och föreståndarinnorna vid skolhemmen för flickor borde placeras i en och samma lönegrad, därvid antingen lönegraden B 22 eller lönegraden B 21 borde ifrågakomma. Eeservanten hemställer vidare, att facklärarinnorna måtte hänföras vid hemskola till 17:e och vid skolhem för flickor till 16:e lönegraden. Slutligen

21 Kungl. Majus proposition nr 151.

föreslår reservanten, att frågan om husmodersbefattningarnas ställning i lönehänseende och i övrigt gjordes till föremål för särskild utredning.

Statskontoret gör beträffande föreliggande lönespörsmål följande uttalanden.

Det förefölle statskontoret, som örn den av skyddshemsinspektören föreslagna löneplaceringen för de högre befattningshavarna vid skyddshemmen vore för hög i betraktande av dem åliggande uppgifter. Ett godtagande av skyddshemsinspektörens löneförslag skulle ifråga om föreståndarna vid yrkeshemmen innebära, att dessa befattningshavare korinne att erhålla samma löneställning som direktör av 2:a klass vid fångvården och direktören vid statens alkoholistanstalt å Venngarn samt placeras högre än direktören vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona. En sådan löneplacering av föreståndarna vid yrkeshemmen vore enligt statskontorets mening icke motiverad. Ämbetsverket ville för sin del föreslå, att dessa befattningar uppfördes i högst lönegraden B 24.

En motsvarande nedsättning borde i så fall vidtagas i fråga örn löneplaceringen av föreståndare vid skolhem för gossar, vilka befattningshavare alltså syntes böra nedflyttas till lönegraden B 22. Assistenterna vid yrkeshemmen och lärarna vid sistnämnda skolhem syntes i lönehänseende böra jämställas med högst assistenter av 2:a klass vid tvångsarbetsanstalterna och fångvården och alltså hänföras till lönegraden B 18. Folkskollärarinna vid skolhem för flickor borde, enligt statskontorets mening, icke placeras högre än folkskollärarinna med 39 veckors tjänstgöringstid, d. v. s. i lönegraden B 17.

Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag örn beräknande av ett belopp av 10,000 kronor för beredande av förtidspensionering eller ersättning åt befattningshavare vid skyddshemmen, vilka icke kunde beredas plats inom den nya organisationen, erinrar statskontoret, hurusom föredragande departementschefen i 1936 års proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten uttalat, att, därest åtgärder i nu angivna syfte skulle befinnas påkallade, framställning om avskedsersättning i en eller annan form syntes böra för varje särskilt fall göras hos riksdagen. I anslutning härtill anför statskontoret, att det icke syntes vara avsett, att medel för nu ifrågavarande ändamål skulle disponeras i annat fall än efter särskilt beslut av riksdagen.

I en den 8 februari 1938 dagtecknad skrivelse har skyddshemsinspektören i vissa detaljer ändrat och kompletterat sitt tidigare avgivna förslag rörande avlöningarna till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen. I skrivelsen anför inspektören bland annat följande.

I sitt ursprungliga förslag hade inspektören anfört, att trädgårdsmästaretjänsterna vid yrkeshemmen icke för budgetåret 1938/1939 syntes behöva upptagas å ordinarie stat, enär någon mera rationell yrkesutbildning på_ trädgårdsskötselns område icke kunde hinna anordnas under nämnda tid. Vid inspektörens besök å de olika yrkeshemmen hade emellertid av ledningen för vederbörande skyddshem framhållits, att under nästa budgetår åtskilliga planerings- och parkanläggningsarbeten borde under trädgårdsmästares ledning utföras av eleverna vid yrkeshemmen samt att det därför vore synnerligen önskligt, att trädgårdsmästaretjänsterna omedelbart uppfördes å ordinarie stat. Med hänsyn därtill och då trädgårdsarbetena ur utbildningssynpunkt vore särdeles lämpliga ansågo sig inspektören böra föreslå, att vid vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo måtte från

Departements-

chefen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

och med den 1 juli 1938 uppföras en ordinarie trädgårdsmästare tjänst, vilken tjänst i överensstämmelse med normalförslaget borde placeras i lönegraden

Vid Allarps skolhem hade varit anställd en extra handarbetslärarinna. I det statförslag för skolhemmet avsende budgetåret 1938/1939, som ingivits hösten 1937, hade avlöningen till denna lärarinna inräknats i posten till avlöningsförhöjningar m. m. Då emellertid ett stadigvarande behov av handarbetslärarinna förelåge vid detta skolhem liksom vid övriga skolhem för flickor, borde nämnda befattningshavare uppföras å ordinarie stat. Liksom övriga facklärarinnor borde därvid denna lärarinna placeras i lönegraden B 15.

Enligt den av Kungl. Majit utfärdade skyddshemsstadgan åtnjöte ledamot i skyddshemsstyrelse icke i denna sin egenskap lön eller arvode. Däremot kunde till den styrelseledamot, som å styrelsens vägnar verkställde kassainventermgar ävensom inventering av skyddshemmets inventarier och förråd eller i övrigt utförde en verkställande ledamots åligganden, utgå lämplig ersättning, vilken ersättning skulle bestämmas av socialstyrelsen. Det hade visat sig, att en del verkställande ledamöter i skyddshemsstyrelserna endast med svårighet kunde utan särskild ersättning fullgöra sina uppdrag. Så vore i synnerhet förhållandet med sådana ledamöter, som för fullgörande av sina åligganden gentemot skyddshemmen nödgades begära tjänstledighet från av dem innehavda befattningar och i följd därav måste avstå en del av sina avlöningsförmåner. Det vöre ock att märka, att vid åtskilliga skyddshem tidigare plägat utbetalas särskilda ersättningar till den verkställande ledamoten.

Med hänsyn till det anförda borde vid varje statligt skyddshem beräknas visst årsarvode till verkställande ledamot. Arvodet syntes böra bestämmas till förslagsvis 600 kronor vid vart och ett av yrkeshemmen och till 400 kronor vid vartdera av övriga hem.

Innan jag ingår på föreliggande förslag rörande avlöningar till befattningshavare vid statens skyddshem, vill jag här erinra örn några av de åtgärder, som vidtagits med anledning av riksdagens beslut rörande skyddshemsverksamheten. Till en början må nämnas, att förut berörda stadga för skyddshemmen utfärdats av Kungl. Majit den 24 september 1937 och trätt i kraft den 1 januari 1938. Tillika vill jag omnämna, att Kungl. Majit genom beslut den 3 december 1937 godkänt dels sex köpekontrakt, enligt vilka kronan förvärvat äganderätten till skyddshemmen Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Johannisberg, Långanäs och Sonestorp, dels tio arrendekontrakt, enligt vilka kronan förvärvat nyttjanderätten till skyddshemmen Folåsa, Östra Spång, Mäshult, Gräskärr, Åkerby, Engesberg, Stenfors, Husby, Broby och Allarp,’ dels ett avtal med Vänersborgs stad, enligt vilket staden till kronan överlåtit visst markområde, medan kronan förbundit sig att å området uppföra ett skolhem för flickor, dels ock ett avtal med Sollefteå stad, enligt vilket staden till kronan överlåtit vissa områden för uppförande därstädes av ett kombinerat skol- och yrkeshem. Arrendekontrakten avse tiden 1 januari 1938 —31 december 1941, dock med det undantag att kontraktet beträffande skyddshemmet Stenfors blott omfattar tiden 1 januari 1938—31 december 1939.

Den 3 december 1937 uppdrog vidare Kungl. Majit åt domänstyrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder för att det skyddshem, som enligt 1937 års riksdags beslut skulle uppföras å område tillhörande kronoegendomen Trox-

Kungl. Majus proposition nr 151. 23

hammar skulle kunna komma i besittning av för skyddshemsverksamheten behövlig del av nämnda egendom.

Genom beslut den 17 december 1937 har därjämte Kungl. Majit för tiden 1 januari—30 juni 1938 fastställt avlöningsstater för samtliga de seston skyddshem, vilka på grund av omförmälda köpe- och arrendekontrakt övertagits av staten och vilka från och med ingången av år 1938 äro att betrakta såsom statliga skyddshem. Därvid hava i överensstämmelse med statsmakternas beslut befattningshavarnas löner bestämts i anslutning till de löner, som gällde vid de olika hemmen vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års skyddshemsproposition. Till följd härav utgå lönerna enligt olilia lönesystem och med i hög grad varierande belopp. De flesta befattningshavarna åtnjuta förutom den fastställda kontantlönen avsevärda naturaförmåner. I allmänhet äro de berättigade till fri bostad och kost. I åtskilliga fall gälla naturaförmånerna även för befattningshavarnas familjemedlemmar.

Jag övergår härefter till spörsmålet om och i vad mån lönereglering för befattningshavarna vid skyddshemmen nu bör komma till stånd. Skyddshemsinspektörens förslag innebär i berörda hänseende, att medan vid vissa skyddshem samtliga befattningshavare skulle löneregleras, vid åtskilliga skyddshem alla befattningshavare skulle erhålla lön enligt hittills gällande grunder och vid några skyddshem en del befattningar skulle nyregleras, men för återstående befattningar lön utgå i överensstämmelse med hittills gällande principer. Att på detta sätt inom en och samma statliga organisation samtidigt tillämpa flera olika lönesystem synes mig näppeligen ändamålsenligt. Jag kan därför icke ansluta mig till detta förslag.

Ej heller synes det mig möjligt att — såsom undervisningsväsendets löne:. nämnd ifrågasatt — tills vidare över hela linjen bibehålla nuvarande provisoriska avlöningsförhållanden. Det är enligt min uppfattning av synnerlig vikt, att för ernående av nödig stadga i skyddshemmens organisation enhetliga normer nu fastställas beträffande befattningshavarnas avlöning. Det är att märka, att under nästa budgetår flera nya skyddshem skola begynna sin verksamhet och att det svårligen låter sig göra att för befattningshavarna vid dessa hem uppskjuta löneregleringen. Enahanda är förhållandet med den personal, som kommer att nyanställas vid de hittillsvarande hemmen.

Enligt min mening bör det nuvarande provisoriet beträffande befattningshavarnas avlöningsförhållanden nu helt avvecklas och ersättas med en lönereglering omfattande befattningshavarna vid samtliga skyddshem. Härav följer emellertid icke utan vidare, att alla befattningar vid skyddshemmen, vilka till sin natur äro sådana att de böra göras ordinarie, omedelbart måste uppföras å ordinarie stat. Tvärtom synes mig anledning föreligga att i vissa fall för ernående av nödig rörelsefrihet med avseende å skyddshemmens organisation eller i avbidan på ytterligare utredning allenast uppföra befattningarna å extra stat eller — där fråga är örn tjänster i lägre lönegrad än lönegraden B 21 — upptaga befattningarna såsom extra ordinarie tjänster

24 Kungl. Majus proposition nr 151.

enligt för nyreglerade verk gällande grunder. Till frågan i vad mån så bör ske återkommer jag i det följande.

Ställning torde härefter få tagas till skyddshemsinspektörens normalförslag till avlöningar vid de statliga skyddshemmen och de i anledning av detta förslag avgivna utlåtandena.

Yad då först angår de icke ledande tjänstenia, till vilka jag i detta sammanhang räknar samtliga de befattningar, som i inspektörens förslag hänförts till lägre lönegrad än lönegraden B 15, biträder jag nämnda förslag, i vad detsamma avser rättare, trädgårdsmästare, husmoder och ladugårdsförman vid yrkeshemmen. Jag förordar alltså, att vid dessa hem rättare och trädgårdsmästare placeras i lönegraden B 10, husmoder i lönegraden B 6 och ladugårdsförman i lönegraden B 5. Med avseende å befattningarna såsom nattvakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen delar jag den av undervisningsväsendets lönenämnd intagna ståndpunkten, att dessa befattningar böra upptagas såsom extra ordinarie, därvid de två förstnämnda befattningarna böra hänföras till 5:e och den sistnämnda till l:a lönegraden.

\'ad härefter angår de befattningar vid jukeshemmen, som -av skyddshemsinspektören upptagits under beteckningen hantverksmästare, lär det vara erforderligt att särskilt framhålla, att det här rör sig örn handledarna av elevernas yrkesutbildning. Den riktiga beteckningen för nämnda befattningshavare bör därför vara lärare i yrkesämne. Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som åligga dessa befattningshavare, och de stora krav, som fackligt, pedagogiskt och personligt böra ställas på desamma, anser jag mig torsagda tjänster, i anslutning till skyddshemsinspektörens, av statskontoret understödda förslag, icke kunna föreslå lägre lönegrad än B 12.

Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag att vid varje skyddshem för gossar skulle vara anställd en husmoder och biträdande lärarinna i lönegraden B 11 har lönenämnden ansett, att mot förslaget icke vore något att erinra, för den händelse meningen vore, att innehavaren av tjänsten först och främst skulle meddela undervisning, men att, därest så ej vore fallet, dylik befattning allenast borde hänföras till lönegraden B 6. I likhet med lönenämnden är jag av den åsikten, att för ifrågavarande befattningshavare olika löneställning bör fastställas, allt eftersom tyngdpunkten i verksamheten ligger på det pedagogiska eller det husliga området. I det förra fallet bör befattningen rubriceras biträdande lärarinna, tillika husmoder, och hänföras till lönegraden B 11, medan i det senare fallet tjänsten bör benämnas husmoder och biträdande lärarinna samt placeras i lönegraden B 6. Begeln torde böra bliva den, att den lägre befattningen inrättas vid skolhem, där särskild lärare finnes, och den högre befattningen vid skolhem, där så ej är förhållandet.

Enligt skyddshemsinspektörens förslag skall vid skolhem för gossar finnas en assistent och arbetsledare i lönegraden B 10. Lönenämnden har beträffande denna befattning föreslagit den jämkningen, att densamma skall benämnas arbetsledare. Jag ansluter mig i denna del till lönenämndens förslag.

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Även vid skolhemmen för gossar bör kokerska erhålla den löneställning, som förut förordats med avseende å kokerska vid yrkeshemmen.

Medan skyddshernsinspektören föreslagit, att vid hemskola och skolhem för flickor skall vara anställd en i lönegraden 33 5 placerad manlig arbetsledare, har lönenämnden ansett, att denne befattningshavare bör benämnas biträde i jordbruk eller gårdskarl och erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänsteman i 5:e lönegraden. För min del förordar jag benämningen manligt biträde och ansluter mig med avseende å löneställningen till lönenämndens förslag.

Jag kommer så till spörsmålet örn löneplaceringen för den ledande skyddshemsper sonalen.

Yad då först angår yrkeslärarna vid hemskolor och skolhem för flickor, biträder jag skyddshemsinspektörens, av lönenämnden och statskontoret tillstyrkta förslag, att för dessa lärarinnor bör fastställas lönegraden B 15. Emellertid förordar jag något ändrade beteckningar å befattningarna. Sålunda föreslår jag, att beteckningarna skolkökslärarinna, lanthushållslärarinna och handarbetslärarinna utbytas mot respektive lärarinna i hushållsgöromål, lärarinna i Ianthushållsgöromål och lärarinna i kvinnlig slöjd.

Beträffande frågorna örn avlöning till föreståndare och föreståndarinnor vid skyddshemmen, till assistenter vid yrkeshemmen samt till lärare och lärarinnor vid skolhemmen med huvudsakligen teoretiska undervisningsuppgifter hava vid den granskning, som statskontoret och lönenämnden ägnat dessa frågor, enligt min mening de formella synpunkterna fått göra sig allt för staikt gällande på bekostnad av de reella. Jag kan sålunda icke finna, att vid prövningen tillräckligt beaktats den såväl av skyddshemssakkunniga som sedermera av skyddshernsinspektören närmare angivna skillnad, som otvivelaktigt föreligger i arbetsuppgifternas svårighetsgrad mellan å ena sidan de för manliga elever avsedda skyddshemmen och å andra sidan flickhemmen. Densamma är för visso av beskaffenhet att fullt motivera den differentiering i löneställningen för föreståndar- och lärarpersonal vid de olika hemkategorierna, som kommit till uttryck i det föreliggande förslaget. Vidare synes mig uppenbart, att lönenämnden och statskontoret lämnat obeaktade de betydande skiljaktigheter, som prägla skyddshemmens arbete i jämförelse med folkskolans. Det är sålunda icke nog med, att den årliga tjänstgöringstiden vid skyddshemmen sträcker sig över omkring 48 veckor mot högst 39 vid folkskolorna. Tjänstgöringen inbegriper därjämte jämväl fortsättningsskolans undervisning och i vissa fall undervisning i gosslöjd. Därtill kommer som en betydelsefull arbetsuppgift den dagliga tillsynen av eleverna under deras fritid. Föreståndare och lärare vid skyddshem äro sålunda ej blott undervisare utan hava därjämte till åliggande att i stor utsträckning fullgöra de plikter, som ute i livet tillkomma föräldrar.

Beaktas som sig bör dessa omständigheter, kan jag ej finna det försvarligt att för assistentbefattning vid yrkeshemmen och läraretjänster vid skolhem för gossar, för vilka normalt skulle krävas folkskollärarexamen jämte en icke obetydlig kompletterande utbildning vid skyddshem, förorda lägre placering

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

än i lönegraden B 19. Jag nödgas alltså i denna del vidhålla min i fjol uttalade uppfattning härutinnan. Däremot kan jag, med hänsyn till vad jag nyss yttrat rörande arbetsuppgifternas allmänna karaktär, icke finna tillräckliga skäl anförda för att i fråga örn folkskollärarinna vid skolhem för flickor påkalla högre ställning än lönegraden B 18. Tjänsterna såsom lärare vid skolhemmen för gossar torde lämpligen böra benämnas folkskollärare.

Vad slutligen angår befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och skolhem för gossar, måste jag betona den synnerliga vikten av att vid skyddshemsreformens genomförande löneställningen för dessa lika krävande som ansvarsfulla tjänster utmätes pa ett sådant sätt, att för desamma kunna vinnas verkligt kvalificerade ledare av arbetet. Jag är för min del icke övertygad, att detta mål skall kunna nås genom de av statskontoret och lönenämnden förordade löneställningarna. Tvärtom nödgas jag hålla före, att fara kan föreligga för att den genomförda reformen äventyras, därest man för dessa befattningar fastslår sa ogynnsamma löneställningar som de av nämnda myndigheter ifrågasatta. Emellertid torde, innan saken slutligt avgöres, frågan lämpligen böra underkastas ytterligare utredning i samband med prövningen av de spörsmål angående ändrad löneställning för andra befattningshavargiupper, som komma att upptagas i anledning av den nu förestående avlöningsrevisionen. Jag är dock övertygad, att om de faktiska förhållandena på området ägnas tillbörlig uppmärksamhet, en förmånligare löneställning än den av statskontoret och lönenämnden förordade kommer att befinnas skälig. Jag finner mig av nu angivna skäl böra för budgetåret 1938/1939 föreslå, att be° fattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och vid skolhem för gossar uppföras å extra stat. Därvid synas — med hänsyn till att statskontoret och lönenämnden ansett befattningarna kunna placeras å ordinarie stat i lönegraderna B 24 respektive B 22 — tjänsterna lämpligen böra hänföras till lönegraderna B 25 respektive B 23. Därest så sker, skulle under nästa budgetår avlöningsförmånerna å befattningarna väsentligen bliva desamma, som skulle följa med de av statskontoret och lönenämnden förordade placeringarna.

I fråga om de kvinnliga skyddshemmen saknar jag anledning att frångå min i fjol uttalade uppfattning, att befattningen som föreståndarinna vid sådant skyddshem bör placeras en lönegrad högre än folkskollärarinna och föreslår alltså i enlighet med skyddshemsinspektörens förslag för dessa befattningshavare lönegraden B 19. Skäl saknas givetvis att beträffande dessa tjänster anlita utvägen att allenast provisoriskt fastställa löneställningen.

Sedan jag sålunda i princip tagit ställning till frågan örn löneregleringen för befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen, övergår jag till en granskning av skyddshemsinspektörens förslag rörande personalbehovet vid de särskilda skyddshemmen under budgetåret 1938/1939, därvid jag dock endast kommer att beröra sådana frågor, till vilka jag icke redan tagit principiell ställning och vilka påkalla särskilt omnämnande. Jag kommer därvid att i sådant fall, där jag tillstyrkt ändrad benämning å befattningen, begagna mig av den nya benämning, som jag sålunda förordat.

27 Kungl. Majus proposition nr 151.

Vad då först beträffar yrkeshemmen, utgår jag i likhet med skyddshemsinspektören från att under nästa budgetår vid dessa hem icke behöva inrättas ordinarie tjänster såsom rättare och ladugårdsförman samt att det under samma budgetår skall bliva tillräckligt med två befattningar såsom lärare i yrkesämne. Med hänsyn till vad som upplysts i ämnet biträder jag förslaget, att vid vartdera hemmet redan nu uppföres en befattning såsom trädgårdsmästare. Då anledning icke torde föreligga att placera assistenterna vid Sundbo på annat sätt än vid övriga yrkeshem, förordar jag vidare, att båda assistenterna därstädes placeras i lönegraden B 19. I fråga örn de kvinnliga biträdena har jag icke något att erinra mot att man i överensstämmelse med skyddshems inspektörens förslag räknar med tre sådana biträden vid vart och ett av Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem samt med två dylika biträden vid Forsane yrkeshem. Dessa biträden torde — liksom ock motsvarande biträden vid andra skyddshem — böra anställas såsom tillfälliga eller extra befattningshavare.

Personaluppsättningen vid yrkeshemmen skulle vid bifall till vad jag här föreslagit komma att te sig på följande sätt.

Ljungaskog.

Befattningshavare

1 föreståndare ............................................

2 assistenter ............................................

2 lärare i yrkesämne ...................................

1 trädgårdsmästare ...................................

1 husmoder ...............................................

2 nattvakter ............................................

1 gårdskarl och chaufför .............................

1 kokerska ..............................................

3 kvinnliga biträden ...................................

Forsane.

Befattningshavare

1 föreståndare ........................................

2 assistenter ........................................

2 lärare i yrkesämne ...............................

1 trädgårdsmästare ...............................

1 husmoder ...........................................

2 nattvakter ........................................

1 gårdskarl och chaufför .........................

1 kokerska ...........................................

2 kvinnliga biträden ................................

Sundbo.

Befattningshavare

1 föreståndare ........................................

2 assistenter ........................................

2 lärare i yrkesämne ...............................

28 Kungl. Majus proposition nr 151.

Befattningshavare 1 trädgårdsmästare .....

1 husmoder .................

2 nattvakter ..............

1 gårdskarl och chaufför 1 kokerska .................

3 kvinnliga biträden .....

Lönegrad m. m.

B 10; ordinarie B 6; »

5; extra ordinarie 5; » »

1; » » extra eller tillfälliga

Beträffande skolhemmen för gossar följer av vad jag tidigare anfört, att föreståndarbefattningarna icke nu böra uppföras å ordinarie stat. Då det — såsom skyddshemsinspektören framhållit — kan tänkas, att icke samtliga de skolhem för gossar, varmed räknats i den nya organisationen, skola bliva behövliga, böra sådana åtgärder vidtagas, att ett eventuellt framtida nedläggande av ett eller annat skolhem underlättas. Med hänsyn härtill och då de skolhem, som möjligen skulle kunna komma i fråga till indragning, äro östra Spång och Mäshult, föreslår jag, att vid dessa hem tills vidare icke uppföras några befattningar å ordinarie stat och att de befattningar vid hemmen, som

frånsett föreståndartjänsterna — under andra förhållanden nu skulle hava blivit ordinarie, i stället göras till extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegiader. Även beträffande skolhemmet Stenfors, som ju inom en nära framtid skall nedläggas, förordar jag en motsvarande anordning.

I överensstämmelse med skyddshemsinspektörens förslag torde folkskolläraretjänster böra inrättas vid hemmen Folåsa, östra Spång, Gräskärr och Åkerby, men icke vid de övriga hemmen. Såsom konsekvens härav bör vid vart och ett av de uppräknade hemmen upptagas en befattning såsom husmoder och biträdande lärarinna med placering i 6:e lönegraden, medan vid vart och ett av återstående hem bör anställas en biträdande lärarinna, tillika husmoder, placerad i ll:e lönegraden.

I övrigt torde personalbehovet böra uppskattas på grundval av skyddshemsinspektörens förslag, dock med de jämkningar ifråga örn löneplacering och benämningar, som följa av vad jag tidigare anfört. För varje hem lärer därvid få beräknas en extra ordinarie kokerska. Då enligt vad skyddshemsinspektören under hand upplyst vid hemmet östra Spång behov föreligger av två kvinnliga biträden, torde för detta hem få upptagas två sådana biträden. Det sätt, varpå jag beräknat personalen vid de särskilda skolhemmen för gossar, framgår närmare av följande förteckningar.

Folåsa.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B10;- »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Kungl. Maj As proposition nr 151. 29

östra Spång.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... 19; extra ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... 10; » »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... 6; » »

1 kokerska ......................................................... 1; » »

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Mäshult.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder .................. 11; extra ordinarie

1 arbetsledare ..................... 10; » »

1 kokerska ................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde .................................... extra eller tillfälligt

Gräskärr.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Åkerby.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 folkskollärare ................................................... B19; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

Engesberg.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder ............... B 11; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Stenfors.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika husmoder .................. 11; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

30 Kungl. Majus proposition nr 151.

Troxhammar.

Befattningshavare ' Lönegrad m. m.

1 föreståndare ................................................. B 23; extra stat

1 biträdande lärarinna, tillika Husmoder .................. B 11; ordinarie

1 arbetsledare ...................................................... B 10- »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

\ idkommande härefter personalbehovet vid skol- och yrkeshemmen ansluter sig skyddshemsinspektörens förslag beträffande hemmet Johannisberg nära till beräkningarna med avseende å skolhemmen för gossar, dock med den väsentliga avvikelsen att förslaget även upptager två för yrkesutbildningen avsedda facklärare. Mot den gjorda uppskattningen har jag i huvudsak icke något att invända. Personalen torde emellertid böra nyregleras och i viss utsträckning uppföras å ordinarie stat. I fråga örn hemmets föreståndare förordar jag, att han tills vidare likställes med föreståndare vid skolhem för gossar och alltså placeras å extra stat i lönegraden B 23. För föreståndarens närmaste man förordar jag benämningen assistent. De berörda facklärartjänsterna torde böra erhålla beteckningen lärare i yrkesämne och liksom motsvarande tjänster vid yrkeshemmen placeras i lönegraden B 12. Den ifrågasatta husmodersbefattningen bör betecknas husmoder och biträdande lärarinna och hänföras till lönegraden B 6.

Hemmet i Sollefteå kan beräknas efter hand få ett avsevärt större elevantal än hemmet Johannisberg. Med hänsyn härtill måste personaluppsättningen vid det förra hemmet göras starkare än vid det senare. Skyddshemsinspektörens uppskattning av personalbehovet, i vilken denna olikhet hemmen emellan vederbörligen beaktats, kan jag i princip godkänna. Sålunda biträder jag förslaget att likställa föreståndaren vid detta hem med föreståndare vid yrkeshem. I enlighet härmed bör föreståndaren tills vidare placeras å extra stat i lönegraden B 25. Den av skyddshemsinspektören föreslagna tjänsten såsom avdelningsföreståndare och lärare torde, i analogi med vad jag förordat för Johannisberg, upptagas såsom en assistenttjänst. I övrigt ifrågasätter jag blott de jämkningar, som bliva en konsekvens av vad jag tidigare anfört.

Personaluppsättningen vid skol- och yrkeshemmen bör enligt min uppfattning bliva följande.

Johannisberg.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

2 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 kokerska ......................................................... 1; extra ordinarie

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

31 Sollefteå.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 25; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

2 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 arbetsledare .................................. BIO; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 nattvakt ............................................................ 5; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

1 kvinnligt biträde ............................................. extra eller tillfälligt

Med avseende å ungdo.mshemmet Långanäs förordar jag den av skyddshemsinspektören ifrågasatta personaluppsättningen, som i huvudsak överensstämmer med vad som föreslagits beträffande skol- och yrkeshemmet Johannisberg. Den viktigaste olikheten mellan hemmen är den, att för Långanäs, där man har att räkna med en jämförelsevis liten beläggning, blott upptagits en lärare i yrkesämne. Efter erforderliga jämkningar beträffande lönegrader m. m. skulle personalförteckningen för hemmet Långanäs få följande utseende.

Långanäs.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndare ...................................................... B 23; extra stat

1 assistent ......................................................... B19; ordinarie

1 lärare i yrkesämne ............................................. B 12; »

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................... B 6; »

1 nattvakt............................................................ 5; extra ordinarie

1 kokerska ......................................................... 1; » »

2 kvinnliga biträden ............................................. extra eller tillfälliga

De avvikelser från normalförslaget, som skyddshemsinspektören förordat beträffande hemskolan Sonestorp, äro i huvudsak betingade därav, att med hemskolan skall förenas en särskild avdelning för mödrar med barn, vilken avdelning kräver speciell personalutrustning. Till det förslag rörande personalbehovet, som framlagts av skyddshemsinspektören, kan jag i allt väsentligt ansluta mig. Jag finner det sålunda lämpligt, att för mödraavdelningen inrättas en särskild avdelningsföreståndarinna med placering i lönegraden B 17 samt att denna avdelning därjämte förses med två facklärarinnor och en tvättförestånderska. Av facklärarinnorna torde den ena böra undervisa i hushållsgöromål och den andra i kvinnlig slöjd. Då tvättförestånderskan skall fungera såsom arbetsledare för eleverna å mödraavdelningen och med hänsyn därtill bör vara i besittning av speciella kvalifikationer, biträder jag inspektörens förslag att hänföra tvättförestånderskebefattningen till lönegraden B 2.

Enligt min beräkning bör personaluppsättningen å hemskolan te sig på följande sätt.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Befattningshavare

1 föreståndarinna .................

1 avdelningsföreståndarinna ..

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd .. 2 lärarinnor i hushållsgöromål

1 tvättförestånderska ...........

1 manligt biträde .................

Sonestorp.

Lönegrad m. m.

B 19; ordinarie B 17;

B 15;

B 15;

B 2;

5; extra ordinarie

Skyddshemsinspektörens förslag med avseende å skolhemmen för flickor utvisar endast obetydliga olikheter i förhållande till normalförslaget beträf tande nämnda hem. För skolhemmet Broby hava dock upptagits två facklärarinnor mera än enligt normalförslaget och förslagen för de övriga skolhemmen. Då denna skillnad sammanhänger med det väsentligt större elevantalet vid Brobyhemmet, synes mig avvikelsen motiverad.

Jag beräknar personaluppsättningen vid ifrågavarande hem på sätt framgår av följande förteckningar.

Befattningshavare

1 föreståndarinna ...............

1 folkskollärarinna ...............

1 lärarinna i kvinnlig slöjd 1 lärarinna i hushållsgöromål 1 manligt biträde ...............

Husby.

Lönegrad m. m.

B 19; ordinarie B 18;

B 15;

B 15;

5; extra ordinarie

Broby.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna ................................................ B 18; »

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................. B 15; »

2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ........................ B 15; »

Allar p.

Befattningshavare Lönegrad m. m

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna ................................................ B 18; »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd ................................. B15; »

1 lärarinna i hushållsgöromål................................. B 15; »

1 manligt biträde ................................................ 5; extra ordinarie

V aner sb or g.

Befattningshavare Lönegrad m. m.

1 föreståndarinna ................................................ B19; ordinarie

1 folkskollärarinna................................................ B 18; »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd ................................. B 15; »

1 lärarinna i hushållsgöromål................................. B 15; »

1 manligt biträde ................................................ 5; extra ordinarie

33 Kungl. Majus proposition nr 151.

Enligt dessa beräkningar skulle den totala personaluppsättningen vid de statliga skyddshemmen för budgetåret 1938/1939 komma att bliva följande.

Befattning Tjänstemän å ordinarie stat.

9 assistenter ....................................................

3 folkskollärare ..............................................

5 föreståndarinnor ...........................................

4 folkskollärarinnor...........................................

1 avdelningsföreståndarinna ...............................

5 lärarinnor i hushållsgöromål............................

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd ...............................

2 lärarinnor i ^^hushållsgöromål ......................

11 lärare i yrkesämne ........................................

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ..........

6 arbetsledare .................................................

3 trädgårdsmästare ...........................................

6 husmödrar och biträdande lärarinnor ................

3 husmödrar ....................................................

1 tvättförestånderska ........................................

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare .................................................

10 föreståndare .................................................

Lönegrad

B 19 , B19

B 19 , B18 . B17 . B15 . B15 . B15 . B12 . Bil . BIO . BIO . B 6 . B 6 . B 2

. B 25 . B 23

Extra ordinarie tjänstemän.

1 folkskollärare ..............................................

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ..........

2 arbetsledare ................................................

1 husmoder och biträdande lärarinna ..................

3 gårdskarlar och chaufförer...............................

4 manliga biträden ..........................................

8 nattvakter ...................................................

14 kokerskor ...................................................

1 Extra eller tillfällig personal.

24 kvinnliga biträden ...............................................................

Vid bifall till den av mig nu förordade löneregleringen kommer det i vissa fall att inträffa, att vederbörande befattningshavare enligt de nya bestämmelserna erhåller lägre avlöning än som tillkommit honom före löneregleringen. I sådant fall bör befattningshavaren få komma i åtnjutande av en lönefyllnad, motsvarande skillnaden mellan de tidigare och de nya löneförmånerna. Vid jämförelsen mellan lönerna måste givetvis hänsyn även tagas till de före löneregleringen utgående naturaförmånerna. I den mån befattningshavaren framdeles genom uppflyttning i löneklass, befordran, förflyttning till annan ort eller ändrad dyrortsgruppering erhåller högre avlöning, bör lönefyllnaden i motsvarande mån reduceras eller — när det tidigare lönebeloppet åter uppnåtts — holt bortfalla. Någon exakt uppgift å den merkostnad för statsverket, som nämnda lönefyllnad kan medföra, är jag icke i tillfälle att lämna. Enligt vad en inom departementet verkställd överslags-

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151.

34 Kungl. Majlis proposition nr 151.

beräkning givit vid handen torde det emellertid för nästa budgetår röra sig: om ett belopp av omkring 5,000 kronor, vilket belopp givetvis efter hand kommer att sjunka.

I detta sammanhang får jag även föreslå en särskild lönefyllnad, avsedd att utgå till vissa befattningshavare för tiden 1 januari—30 juni 1938. Såsom redan omnämnts, hava för nämnda tid fastställts avlöningsstater för de statliga skyddshemmen, därvid befattningshavarna i överensstämmelse med riksdagens beslut tillerkänts avlöningar motsvarande dem, som utgingo vid tidpunkten för framläggandet för riksdagen av 1936 års skyddshemsproposition, alltså den 28 februari 1936. Till senare löneregleringar har sålunda hänsyn icke kunnat tagas. Nu är emellertid att märka, att förutvarande huvudmannen för skyddshemmet Åkerby, Örebro läns landsting, verkställt en generell lönereglering för landstingets befattningshavare, vilken trädde i tillämpning den 1 januari 1937 och vilken haft som konsekvens, att vissa befattningshavare vid nämnda skyddshem under år 1937 uppburit högre avlöning än förut varit fallet. Vidare har den tidigare huvudmannen för skyddshemmet östra Spång, Malmö stad, från och med den 1 januari 1938 genomfört en lönereglering för stadens befattningshavare, vilken skulle hava medfört en löneförbättring för vissa tjänstemän vid sistnämnda skyddshem, om icke detta skyddshem vid berörda tidpunkt övertagits av staten. På grund av dessa löneregleringar hava alltså en del befattningshavare vid skyddshemmen Åkerby och Östra Spång kommit i ett sämre löneläge, än örn skyddshemmen icke förstatligats. Det synes mig rimligt, att de befattningshavare, vilkas löneställning sålunda försämrats, härför erhålla skälig kompensation. Riksdagens bemyndigande lärer därför böra utverkas att till dessa tjänstemän för tiden 1 januari—30 juni 1938 utbetala lönefyllnad med belopp motsvarande skillnaden i respektive löner före och efter den 1 januari 1938. Jag vill nämna, att den lönefyllnad, varom här är fråga, sannolikt icke kommer att för berörda tid uppgå till mer än 1,000 kronor. Lönefyllnaden torde — liksom övriga avlöningar för ifrågavarande budgethalvår — få gäldas från det för budgetåret 1937/1938 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran. Därest dylik lönefyllnad medgives, bör vid bedömande av frågan, huruvida dessa befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 skola vara berättigade till lönefyllnad, som utgångspunkt tagas den avlöning dessa befattningshavare skulle hava åtnjutit från och med sistnämnda dag, därest vederbörande skyddshem icke övertagits av staten.

Närmare bestämmelser beträffande beräkningen av här föreslagna lönefyllnader torde få meddelas av Kungl. Majit, Kungl. Majit torde även böra erhålla bemyndigande att i övrigt meddela de övergångs- och tilläggsbestämmelser samt de bestämmelser i övrigt, som må erfordras i anledning av den här förordade löneregleringen.

Yad beträffar det av skyddshemsinspektören berörda spörsmålet örn ersättning eller förtidspension till sådana befattningshavare vid skyddshemmen, som på grund av nyorganisationen vid dessa hem nu eller framdeles bliva utan anställning, anser jag mig icke här kunna taga ställning till detsamma. Dylika ersättningsfrågor torde få prövas från fall till fall, och, där Kungl.

35 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Majit linner särskild ersättning av statsmedel vara berättigad, underställas riksdagens avgörande. Vid sådant förhållande finner jag det icke påkallat att, på sätt skyddshemsinspektören förelagit, för ersättningar av ifrågavarande art för budgetåret 1938/1939 upptaga ett särskilt, klumpvis beräknat belopp.

Jag övergår härefter till en beräkning av kostnaderna för avlöning under nästa budgetår till skyddshemspersonalen. Härvid utgår jag från att för skyddshemmen bör från och med nästa budgetår fastställas en gemensam avlöningstat, uppställd enligt de principer, som numera allmänt tillämpas inom statsförvaltningen.

I denna stat lärer anslagsposten till avlöningar till t jänstemän å ordinarie stat böra upptagas till 253,500 kronor. Jag har härvid, liksom i det följande, räknat med att de nya skyddshemmen i Troxhammar, Sollefteå och Vänersborg skola kunna vara i verksamhet under ungefär halva nästa budgetår.

Utgifterna för avlöningar till tjänstemän å extra stat kunna beräknas till 87,000 kronor.

I det föregående har omnämnts, att skyddshemsinspektören föreslagit, att verkställande ledamot av skyddshemsstyrelse skulle kunna tilldelas ersättning med belopp, som av inspektören förslagsvis beräknats till 600 kronor för år vid yrkeshem och 400 kronor för år vid övriga skyddshem. Häremot har jag icke annat att erinra, än att de angivna beloppen böra betraktas såsom maximibelopp. Ersättningarna torde böra bestridas från en i avlöningsstaten upptagen anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Denna post, som bör upptagas med bestämt belopp, torde för budgetåret 1938/1939 kunna beräknas till 7,500 kronor.

I avlöningsstaten bör vidare ingå en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, uppdelad å två delposter, därav en för grundavlöningar m. m. och en för avlöningsförhöjningar m. m. Delposten till grundavlöningar torde kunna beräknas till 87,000 kronor. Utgifterna för avlöningsförhöjningar synas icke behöva uppskattas till högre belopp än 5,000 kronor. De sammanlagda utgifterna under denna post skulle således kunna antagas komma att uppgå till 92,000 kronor.

Avlöningsstaten bör vidare innehålla en anslagspost till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänsteni ä n. Från denna post bör gäldas det provisoriska lönetillägg, som utgår till extra ordinarie tjänstemän såsom ersättning för de med familjepensioneringen följande pensionsavdragen. För ändamålet torde komma att utgå omkring 3,000 kronor. Därjämte bör från denna post bestridas den lönefyllnad, som jag för vissa befattningshavares vidkommande i det föregående tillstyrkt för tiden efter den 1 juli 1938. Kostnaderna för denna lönefyllnad hava av mig för nästa budgetår tidigare uppskattats till 5,000 kronor. Förevarande anslagspost torde på grund härav böra upptagas till (3,000 + 5,000) 8,000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle de sammanlagda kostnaderna för avlöningar till befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen för nästa budgetår

Departements

chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

kunna uppskattas till (253,500 + 87,000 + 7,500 + 92,000 + 8,000) 448,000 kronor. För bestridande av dessa kostnader lärer böra under femte huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag å sistnämnda belopp, rubricerat statens skyddshem: avlöningar.

Omkostnader vid de statliga skyddshemmen.

I sin förut omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören uppskattat omkostnaderna vid de statliga skyddshemmen under budgetåret 1938/1939 till i runt tal 580,000 kronor. Därvid har inspektören beräknat för reseersättningar omkring 9,000 kronor, för expenser cirka 80,000 och för övriga utgifter ungefär 491,000 kronor. Utgifterna hava beräknats bruttovis. Hänsyn har alltså icke tagits till skyddshemmens inkomster under nämnda tid. Dessa inkomster, bland vilka de viktigaste äro de skyddshemsavgifter och beklädnadsbidrag, som skola erläggas av barnavårdsnämnderna, hava av inspektören uppskattats till omkring 192,000 kronor.

Med anledning av berörda beräkningar vill jag först erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 17 december 1937 fastställt omkostnadsstater för första halvåret 1938 för de 16 statliga skyddshem, vilka äro i verksamhet under nämnda halvår. I dessa stater, vilka i överensstämmelse med statsmakternas vid 1937 års riksdag fattade beslut upptaga såväl utgifter som inkomster, hava de sammanlagda utgifterna beräknats till i runt tal 219,000 kronor, därav för reseersättningar upptagits 11,800 kronor, för expenser 33,400 kronor och för övriga utgifter 173,800 kronor, medan inkomsterna uppskattats till sammanlagt omkring 79,600 kronor. Anordningen med på detta sätt nettovis uppställda stater var endast avsedd såsom ett provisorium. Från och med nästa budgetår böra skyddshemmens inkomster i anslutning till numera tillämpade allmänna budgettekniska principer redovisas å riksstatens inkomstsida. Så har ock skett i 1938 års statsverksproposition, där inkomsterna från skyddshemmen för nästa budgetår upptagits till 200,000 kronor. I detta sammanhang gäller det alltså endast att beräkna skyddshemmens bruttoutgifter. Att mera exakt uppskatta dessa utgifter låter sig med den erfarenhet, som för närvarande står till buds, knappast göra. På basis av en inom departementet uppgjord kalkyl anser jag mig emellertid för nästa budgetår böra uppskatta ifrågavarande kostnader på sätt framgår av

följande sammanställning.

1. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... kronor 17,000

2. Expenser, förslagsvis ................................................... » 78,000

3. övriga utgifter, förslagsvis .......................................... » 475,000

Summa kronor 570,000

Anledningen till att utgifterna för reseersättningar i denna sammanställning upptagits till ett belopp, som avsevärt överstiger det av skyddshemsinspektören ifrågasatta, är den, att i inspektörens beräkning vissa resekostnader upptagits under posten till övriga utgifter. Såsom framgår av sammanställningen hava däri de totala utgifterna uppskattats till något lägre belopp än det av inspektören föreslagna.

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

På grund härav förordar jag, att för nästa budgetår under rubriken statens skyddshem: omkostnader anvisas ett under femte huvudtiteln upptaget förslagsanslag av 570,000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Såsom förut berörts skulle enligt statsmakternas beslut städerna Stockholm och Göteborg själva omhänderhava vården av sina skyddshemselever å för ändamålet upprättade eller anordnade skyddshem. Vidare har förutsatts, att åtskilliga enskilda sammanslutningar och stiftelser, som tidigare bedrivit skyddshemsverksamhet, skulle även efter statens övertagande av ansvaret för skyddshemsvården fortsätta denna verksamhet, därvid dock verksamheten i vissa fall skulle få avsevärt ändrad karaktär.

Av följande sammanställning framgår med vilka skyddshem man här räknat.

I. Skyddshem för gossar.

1) Det föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina tillhöriga skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall i Stockholms län,

2) Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård i Kalmar län,

3) Råby räddningsinstituts skyddshem Råby i Malmöhus län, samt

4) det stiftelsen Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margaretelund i Skaraborgs län.

II. Skyddshem för flickor.

1)—3) Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen, Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik—Tallåsen och svenska diakoniss-sällskapets skyddshem å Sjötorp, samtliga i Stockholms län,

4)——5) Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings skyddshem å Hornö och stiftelsen Drottning Sophias skyddshem Bistaborg, båda i Uppsala län,

6) Vita Bandets skyddshem å Håkanstorp i Södermanlands län,

7) svenska diakoniss-sällskapets skyddshem å Mossebo i Jönköpings län,

8) Göteborgs diakoniss-sällskaps skyddshem å Härsjögården i Älvsborgs län, samt

9) Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården i Västernorrlands län.

Därjämte förutsattes, att följande fyra skyddshem skulle fortsätta med sin verksamhet under viss kortare tid men därefter nedläggas. Dessa skyddshem äro:

1) Stockholms läns landstings skyddshem för gossar å Norrby gård i Stockholms län,

2) Värmlands läns landstings för flickor avsedda skyddshem Björkåsen i Värmlands län,

3) Gävleborgs läns landstings för gossar avsedda skyddshem Klockarsvedja i Gävleborgs län, samt

4) Västernorrlands läns landstings för gossar avsedda skyddshem Boda i Västernorrlands län.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

genom 1937 års riksdagsbeslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor för plats och år dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå ett bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid gälla flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet Hornö skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn, utgå ett statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma gossar avsedda skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor för år för envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag enligt tidigare gällande bestämmelser. Vid det för själsligt abnorma flickor avsedda sk}rddshemmet Skarvik—Tallåsen skulle statsbidraget utgöra 1,200 kronor för plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en planerad observationsavdelning samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning det årliga platsbidraget skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet Bistaborg — avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare statsbidrag utgå i huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder. Till dessa grunder återkommer jag i det följande.

Förutom omförmälda, per plats eller elev beräknade bidrag, skulle vidare till vederbörande skyddshem utgå ersättning för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare, därvid ersättningen skulle utgå med det belopp, som utbetalats till sådan läkare, dock högst 900 kronor för år vid skol- och yrkeshem i Stockholm, högst 600 kronor vid övriga skol- och yrkeshem samt högst 400 kronor vid andra skyddshem.

Därjämte skulle ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.

Vidare skulle för vart och ett av skyddshemmen för flickor — med undantag av Bistaborg och Björkåsen — för underhåll av skyddshemmets byggnader utgå ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas värde, därvid byggnadsvärdena och i följd därav underhållsbidragen borde beräknas på sätt framgår av följande tablå.

Efter det vissa nybyggnadsarbeten genomförts vid skyddshemmen Skarvik —Tallåsen och Sjötorp skulle byggnadsvärde och underhållsbidrag höjas

Kungl. Maj;ts proposition nr 151. 39

"vid det förra hemmet till 559,500 kronor respektive 11,190 kronor samt vid det senare hemmet till 150,000 kronor respektive 3,000 kronor.

Avtal rörande verksamheten vid de icke statliga skyddshemmen skulle

__i allmänhet för en tid av fem år — träffas mellan kronan och vederbörande

städer respektive sammanslutningar och stiftelser. Avtalen skulle innehålla •erforderliga bestämmelser örn platsantal och statsbidrag m. m. Bland annat borde i avtalen intagas föreskrifter örn betryggande statlig representation i skyddshemmens styrelser.

I sin förut omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören även framlagt beräkningar rörande statens kostnader under nästa budgetår för bidrag till verksamheten vid de icke statliga skyddshemmen.

Skyddshemsinspektören anför, att enligt vad infordrade uppgifter givit vid handen det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms och Göteborgs skyddshem kunde beräknas till 225. Driftbidraget för dessa elever kunde alltså antagas komma att uppgå till (225 X 900) 202,500 kronor.

Yad angår bidragen vid skyddshem, tillhörande enskilda sammanslutningar och stiftelser beräknar skyddshemsinspektören de per plats och år utgående bidragen vid dessa skyddshem på sätt framgår av följande tablå.

Summa kronor 535,800

För skyddshemmet Hall räknar skyddshemsinspektören förutom med berörda platsbidrag med ett hyresbidrag av 36,750 kronor och ett a vlöningsbidrag av 41,100 kronor.

40 Departements-

chefen.

Kungl. Majus proposition nr 151.

Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid skyddshemmen Morängen, Skarvik—Tallåsen, Sjötorp, Hornö, Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården och Gategården uppskattar skyddshemsinspektören i överensstämmelse med förut angivna grunder för dylikt bidrag till 20,860 kronor.

Beträffande ungdopishemmet Bistaborg anför skyddshemsinspektören följande.

Å det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga ungdomshemmet Bistaborg, som hade 25 platser, omhändertoges unga kvinnor i åldern 18—21 år. Enligt ett mellan stiftelsen och staten ingånget avtal uppbure stiftelsen av staten dels ett årligt bidrag av 200 kronor för varje elev, dels beklädnadsersättning med 150 kronor för varje nyintagen elev, dels en årlig hyresersättning av 2,000 kronor, dels ock ersättning för arvode till en psykiatriker med

2,000 kronor för år. Från respektive barnavårdsnämnder uppbure vidare stiftelsen årlig skyddshemsavgift med 1,000 kronor för varje elev. För vad barnavårdsnämnderna sålunda utbetalat erhölle de sedermera ersättning av staten. Från och med den 1 januari 1938 bomme emellertid berörda skyddshemsaygifter att bortfalla. I samband därmed borde statens bidrag per år och elev höjas från 200 kronor till 1,200 kronor. Under förutsättning att grunderna för statsbidrag till stiftelsen i övrigt lämnades orubbade, kunde för nästa budgetår räknas med följande bidrag till stiftelsen, nämligen 1) driftbidrag (1,200 X 25) 30,000 kronor, 2) hyresbidrag 2,000 kronor, 3) beklädnadsbidrag 2,250 kronor och 4) läkararvode 1,200 kronor. Bidraget skulle alltså komma att uppgå till sammanlagt 35,450 kronor.

I de kostnadsberäkningar rörande de icke statliga skyddshemmen, för vilka jag nu redogjort, ingå icke — frånsett arvodet till en psykiatriker vid Bistaborg ersättningar för kostnader för psykiatrisk vård vid hemmen, ej heller ersättningar för kostnader, som av statsmedel skola gäldas för elever, vilka utackorderas eller villkorligt utskrivas från hemmen. Dessa kostnader hava av skyddshemsinspektören uppskattats till 102,990 kronor, därvid räknats med 5,900 kronor för den psykiatriska vården, 5,000 kronor för de utackorderade eleverna och 92,090 kronor för de villkorligt utskrivna.

Statens totala kostnader för bidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen under budgetåret 1938/1939 hava alltså av skyddshemsinspektören. uppskattats till (202,500 + 535,800 + 36,750 + 41,100 + 20,860 + 35,450 + 102,990) 975,450 kronor.

Med ett flertal av här omförmälda sammanslutningar och stiftelser hava numera avtal träffats rörande drivande av skyddshemsverksamhet vid respektive skyddshem. I avtalen, som gälla från och med den 1 januari 1938, hava intagits föreskrifter örn statsbidrag för verksamheten formulerade i överensstämmelse med de principer, som godkänts av riksdagen. Med vissa sammanslutningar ävensom med städerna Stockholm och Göteborg hava definitiva avtal ännu icke kommit till stånd, men anledning finnes antaga, att inom den närmaste tiden avtal skola kunna avslutas även med dessa sammanslutningar och städer, därvid givetvis beträffande statsbidragen komma att följas nyssnämnda principer. Även sistnämnda avtal torde komma att gälla räknat från och med ingången av år 1938.

41 Kungl. May.ts proposition nr 151.

Nåd angår statens kostnader för nästa budgetår för bidrag till bär ifrågavarande skyddshemsverksamhet, har jag i stort sett icke något att erinra mot skyddshemsinspektörens beräkningar i ämnet. Jag vill dock framhålla, att det avlöningsbidrag, som av inspektören beräknats för skyddshemmet Hall, något överstiger det bidrag, som för närvarande utgår för ändamålet, och att anledning icke föreligger att för nästa budgetår uppskatta bidraget till högre belopp än omkring 28,500 kronor. Å andra sidan vill jag påpeka, att jag i det följande kommer att föreslå ändrade grunder för statsbidrag till ungdomshemmet Bistaborg, vilka ändringar, därest de genomföras, skulle medföra ökade kostnader för statsverket för driften av nämnda hem. Nu berörda omständigheter äro emellertid i förevarande sammanhang av underordnad betydelse och synas mig därför icke vara av beskaffenhet att böra påverka anslagsberäkningen. Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att kostnaderna för bidrag till den icke statliga skyddshemsverksamheten beräknas i överensstämmelse med skyddshemsinspektörens kalkyler allenast med den jämkningen, att det av honom upptagna beloppet avrundas till 975,000 kronor. Det för ändamålet erforderliga anslaget, som givetvis bör erhålla förslagsanslags natur och uppföras under femte huvudtiteln, torde kunna benämnas bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.

I sin omförmälda promemoria har skyddshemsinspektören gjort framställning örn anslag för utbildning av skyddshemspersonal m. m. I promemorian och en till komplettering av densamma senare ingiven skrift har inspektören anfört i huvudsak följande.

Skyddshemssakkunniga hade i sitt betänkande framhållit betydelsen av att till skyddshemmens olika befattningar förvärvades väl kvalificerad personal. Härför vore det nödvändigt icke endast att vid hemmen upprätthålla en skälig lönestandard utan även att utbilda personalen direkt för skyddshemsarbetet. De sakkunniga hade ansett, att den ledande skyddshemspersonalen borde före erhållande av fast anställning genomgå specialutbildning (aspirantkurs) under sammanlagt IV2 år. Av denna tid borde det första året ägnas åt praktiskt arbete vid olika slag av skyddshem samt andra därmed jämförliga institutioner, medan det sista halvåret borde användas till teoretiska studier med uppgift att giva insikt i de psykologiska och pedagogiska spörsmål, som vore av betydelse för skyddshemsverksamheten, samt att meddela kännedom om barnavårds- och ungdomsskyddslagstiftningen i Sverige m. m. Under studietiden borde till dessa elever få utgå stipendier å 1,000 kronor för år räknat, motsvarande de stipendier, som utginge till provkandidaterna vid Tomteboda blindinstitut. Stipendiebeloppet för hela utbildningen skulle alltså för varje elev bliva 1,500 kronor. Dessutom syntes eleverna under anstaltstjänstgöringen böra komma i åtnjutande av vissa naturaförmåner.

Föredragande departementschefen hade i 1936 års skyddshemsproposition anslutit sig till de synpunkter de sakkunniga framlagt. Sålunda hade departementschefen anfört, att för den ledande personalen den grundläggande pedagogiska utbildningen borde kompletteras såväl med praktisk tjänstgöring

42 Departements-

chefen.

Kungl. Majus proposition nr 151.

sorn ock med fortsatta teoretiska studier inom området för verksamheten. Närmare plan för utbildningen borde utarbetas av skyddshemsinspektören i samarbete med skolöverstyrelsen.

Enligt skyddshemsinspektörens uppfattning vore det av allra största betydelse, att den första aspirantkursen påbörjades redan under budgetåret 1938/1939. Detaljerad plan för kursverksamheten syntes kunna föreläggas Kungl. Majit i god tid före den 1 juli 1938. Med hänsyn till att utbildning ej borde bekostas för flera personer än som kunde tänkas erhålla anställning och då dessutom kursen första gången den anordnades väsentligen måste få karaktär av försök, syntes det lämpligt att begränsa antalet elever till högst sex. Kostnaderna för ifrågavarande stipendier kunde då för budgetåret 1938/1939 beräknas till 6,000 kronor, under det att den återstående delen av stipendierna komme att belasta budgetåret 1939/1940.

Det vore vidare synnerligen önskvärt, att den vid skyddshemmen anställda personalen erhölle tillfälle att deltaga i fortbildningskurser av olika slag. Så borde föreståndare, assistenter och lärare få tillgång till stipendier för bevistande av teoretiska kurser i psykologi, pedagogik m. m. För facklärare borde möjlighet beredas att bevista kurser anordnade inom deras yrkesområden. Den personal, som skulle leda elevernas övningar i gymnastik, lek och idrott, borde hava möjlighet att erhålla stipendier för bevistande av gymnastik-, lek- och idrottskurser särskilt sådana, som numera anordnades av svenska gymnastikförbundet å dess gymnastikhögskola vid Lillsved.

Såsom skyddshemssakkunniga framhållit, vore det också av betydelse, att resestipendier funnes tillgängliga för skyddshemspersonalen för studier inom och utom landet.

För stipendier åt skyddshemspersonal, som önskade genomgå fortbildningskurser eller företaga studieresor, syntes för nästa budgetår böra avses ett belopp av tillhopa 4,000 kronor.

För här angivna ändamål har skyddshemsinspektören alltså för nästa budgetår räknat med ett anslagsbehov av sammanlagt 10,000 kronor.

I likhet med skyddshemsinspektören finner jag det angeläget, att den av inspektören föreslagna aspirantutbildningen, som jag i princip redan tidigare tillstyrkt, påbörjas under nästa budgetår. Jag vill därför förorda, att medel redan nu anvisas för möjliggörande av dylik utbildning, oaktat någon närmare plan för utbildningsverksamhetens bedrivande ännu icke, såsom önskligt varit, företetts. Yad kostnaderna för aspirantutbildningen beträffar, torde desamma kunna beräknas i överensstämmelse med skyddshemsinspektörens förslag. Härvid förutsätter jag, att aspiranterna må, i den mån de tjänstgöra vid statliga skyddshem, vid sidan av stipendierna kunna komma i åtnjutande av vissa naturaförmåner. Ävenledes räknar jag med att för nästa budgetår icke skola behöva uppkomma några kostnader sammanhängande med aspiranternas teoretiska utbildning.

Då det givetvis kan vara önskligt, att skyddshemspersonalen erhåller möjlighet att deltaga i vissa teoretiska eller praktiska fortbildningskurser anser jag mig vidare böra tillstyrka, att av statsmedel visst belopp anvisas för stipendier åt deltagare i dylika kurser. För ändamålet torde för nästa budgetår lämpligen böra Leräknas ett belopp av 2,000 kronor.

Däremot finner jag mig icke böra biträda förslaget örn anvisande av sär-

43 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

skilda medel för studieresor åt skyddshemspersonal. Jag vill framhålla, att, även örn dylika medel icke anvisas, Kungl. Majit givetvis äger möjlighet att besluta örn sådana resor i de fall, där de av en eller annan anledning kunna befinnas påkallade.

Enligt mitt förslag skulle alltså för nästa budgetår få beräknas dels till stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal ett belopp av

6,000 kronor, dels ock till stipendier åt i vissa fortbildningskurser deltagande skyddshemspersonal ett belopp av 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål torde böra under femte huvudtiteln anvisas ett gemensamt reservationsanslag av 8,000 kronor, rubricerat stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets användning.

Byggnadsarbeten vid de statliga skyddshemmen.

På förslag av Kungl. Majit har 1937 års riksdag för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1,375,000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. Det sätt, varpå nämnda anslag var avsett att användas, framgår av följande summariska sammanställning.

Ändamål

Utbyggnad av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo

samt av skol- och yrkeshemmen Johannisberg och Sollefteå......

Utbyggnad av ungdomshemmet Långanäs och hemskolan Sonestorp

Uppförande av skolhemmen i Troxhammar och Vänersborg ......

Inköp av skyddshemsfastigheter m. m........................................

Summa kronor 1,375,000

Vid framläggande i 1937 års skyddshemsproposition av det byggnadsprogram rörande skyddshemmen, som utgjorde utgångspunkten för ifrågavarande anslagsberäkningar, förutsatte jag, att för slutförande av de erforderliga byggnadsarbetena skulle för budgetåret 1938/1939 behöva anvisas ytterligare ett belopp av 969,000 kronor, därav för yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen 870,000 kronor och för skolhemmen 99,000 kronor.

I sin förenämnda promemoria har skyddshemsinspeJctören hemställt, att för omförmälda byggnadsarbeten måtte för nästa budgetår anvisas ett reser\ationsanslag av 696,000 kronor.

Till en början vill jag erinra, alf av ifrågavarande för budgetåret 1937/1938 Departementsanvisade anslag hittills disponerats ett belopp av sammanlagt 1,364,462 kronor.

Sålunda har Kungl. Majit den 24 september 1937 för utförande av byggnadsarbeten vid omförmälda skyddshem ställt till förfogande ett belopp av tillhopa 966,153 kronor. Därjämte har Kungl. Majit genom beslut den 3 december 1937 föreskrivit, att av anslaget skulle användas dels 394,509 kronor till gäldande av vissa delar av köpeskillingarna för de av staten inköpta skyddshemmen Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Johannisberg, Långanäs och Sonestoip, dels 3,800 kronor för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Forsane.

Belopp

kr.

600,000

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

"V ad angår anslagsbehovet för nästa budgetår, framgår av det anförda, att skyddshemsinspektören beräknat detsamma till ett belopp, som avsevärt understiger det, vilket tidigare förutsatts bliva behövligt under budgetåret 1938/1939. Enligt vad jag inhämtat har detta sin grund i följande omständigheter. I det uppgjorda byggnadsprogrammet för skyddshemmen ingå bland annat gymnastikhus vid vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo. Dessa byggnader synas lämpligen böra uppföras med hjälp av eleverna vid respektive hem. Detta torde emellertid icke kunna medhinnas under nästa budgetår, varför medel för byggnadernas uppförande icke nu behöva beräknas. I berörda program ingår även en nybyggnad vid skyddshemmet Johannisberg, vilken skulle tagas i anspråk såsom yrkeshem för äldre elever därstädes, varefter den nuvarande byggnaden allenast skulle användas såsom skolhem. Genom vissa provisoriska anordningar har det emellertid visat sig möjligt att inom den hittillsvarande byggnaden verkställa en någorlunda tillfredsställande fördelning mellan de äldre och de yngre eleverna. Med hänsyn härtill torde i avvaktan på närmare erfarenhet rörande platsbehovet vid detta skyddshem med uppförandet av den avsedda nybyggnaden kunna anstå till ett följande budgetår.

Kostnaderna för de tre nämnda gymnastikhusen hava beräknats till sammanlagt omkring 203,000 kronor, medan utgifterna för nybyggnaden vid Johannisberg hava uppskattats till omkring 83,000 kronor. Med hänsyn härtill skulle alltså det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet icke behöva upptagas till högre belopp än (969,000 — 203,000 — 83,000) 683,000 kronor. Sistnämnda belopp måste emellertid höjas. I skrivelse denna dag har nämligen den för uppförande av skolhemmet Troxhammar tillsatta byggnadskommittén anmält, att det lägsta av de entreprenadanbud, som avgivits beträffande arbetena vid nämnda hem, slutade å en summa, som vore ungefär

42,000 kronor högre än den tidigare för arbetena beräknade. Vidare har jag erfarit, att de verkliga utgifterna för uppförande av det beslutade skolhemmet i Vänersborg kunna antagas komma att överstiga de förut beräknade med omkring 55,000 kronor. Ökningarna sammanhänga med den stegring i kostnaderna å byggnadsmateriell m. m., som ägt rum under år 1937. Då det icke synes mig möjligt att på grund av dessa ökningar uppskjuta arbetena vid ifrågavarande två hem, är alltså här att räkna med en sammanlagd utgiftsökning av omkring 97,000 kronor. Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. torde därför böra för nästa budgetår upptagas till (683,000 + 97,000) 780,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det icke är uteslutet, att även andra av de byggnadsarbeten, vilka ingå i det föreliggande byggnadsprogrammet, till följd av inträffad prisstegring kunna komma att ställa sig dyrare än man tidigare tänkt sig. Jag utgår emellertid från att utan hinder härav de planerade arbetena böra snarast möjligt komma till stånd. Därest till följd av ändrade prisförhållanden det nu ifrågasatta anslaget för nästa budgetår icke skulle bliva tillräckligt, torde frågan om förstärkning senare få upptagas till prövning.

Kungl. Majda proposition nr 151.

45 Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö.

Såsom jag förut omförmält har Stockholms kyrkliga skyddshemsförening gjort framställning örn anslag för verkställande av vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. å föreningens skyddshem å Hornö.

Innan jag närmare redogör för denna framställning, vill jag erinra om skyddshemmets tillkomst och örn de understöd, vilka tidigare tilldelats föreningen för skyddshemmet.

På förslag av Kungl. Majit anvisade 1928 års riksdag ett belopp av 100,000 kronor, avsett att användas såsom lån åt föreningen för inrättande av ett skyddshem för sådana vanartade flickor, som avsågos i 43 § 2 mom. i lagen örn samhällets barnavård.

Härefter fastställde Kungl. Majit den 24 november 1928 ett avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen innehållande bland annat följande.

Föreningen åtog sig att å fastigheten med beteckningen 1U mantal Hornö nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala län, enligt plan som av Kungl. Majit för ändamålet godkänts, anordna ett skyddshem, att öppnas senast den 1 januari 1929, ävensom att där mottaga högst 20 sådana vanartade flickor, som avsågos i nyssnämnda lagrum.

För inköp till ifrågavarande ändamål av omförmälda fastighet, för uppförande av erforderliga byggnader, för inköp av inventarier m. m. erhöll föreningen ett lån av statsmedel å högst 100,000 kronor mot säkerhet av inteckning å lånesumman med bästa förmånsrätt i fastigheten.

Å lånet skulle erläggas ränta efter fem procent.

Staten skulle för skyddshemmet erlägga en årlig hyra motsvarande det räntebelopp föreningen hade att erlägga å statslånet jämte två procent å nedlagda byggnadskostnader såsom ersättning för byggnadernas underhåll och inträdande värdeminskning.

Föreningen skulle därjämte erhålla statsbidrag enligt vissa grunder.

Sedan 1930 års riksdag medgivit, att till föreningen finge utgå visst ytterligare lån, fastställde Kungl. Majit den 3 juli 1930 nytt avtal mellan kronan och föreningen.

I detta avtal förband sig föreningen, att å berörda fastighet uppföra en ny byggnad för skyddshemselever, att tagas i bruk senast den 1 mars 1931 samt att där mottaga högst 8 elever, i första hand unga mödrar med barn, vilka mödrar omhändertagits för skyddshemsvård enligt 43 § 2 mom. i förenämnda lag, ävensom eljest i mån av utrymme, flickor, som avsåges i sagda lagrum.

För den nya byggnadens uppförande och inredande i fullt ändamålsenligt skick, för inköp av inventarier och övriga utgifter samt för reparation och nyinredning av en på fastigheten befintlig till rättarbostad m. m. avsedd byggnad erhöll föreningen enligt avtalet ett ytterligare lån av statsmedel å

46 Kungl. Majus proposition nr 151.

högst 82,000 kronor mot säkerhet av inteckning å lånesumman med förmånsrätt i fastigheten näst efter i samma fastighet dittills till säkerhet för statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningar å tillhopa 100,000 kronor.

I avtalet meddelades vidare bestämmelser örn ränta, hyresersättning och statsbidrag för verksamheten vid hemmet.

I sin nu ifrågavarande framställning har föreningen erinrat örn berörda, år 1928 och 1930 ingångna avtal samt därefter anfört i huvudsak följande.

Enligt skyddshemssakkunnigas förslag och vad i anslutning därtill förordats borde verksamheten vid Hornö alltjämt fortgå. Skyddshemmet vore därvid avsett att i första hand mottaga mödrar och deras späda barn från hela landet och att i övrigt stå till förfogande för mottagande av äldre flickor från mellersta och södra Sverige. Föreningen vore givetvis villig att i huvudsaklig överensstämmelse med sålunda angivna direktiv fortsätta nied sin skyddshemsverksamhet, likväl under förutsättning att därför erhölles tillräckligt ekonomiskt stöd, så att hemmet såväl vad de lokala förhållandena beträffade som i övrigt kunde fylla de anspråk, som i synnerhet efter skyddshemsverksamhetens omgestaltning ställdes på dylika hem.

Såvitt föreningen kunde finna, vore emellertid de lokala förhållandena vid Hornö-hemmet mindre tillfredsställande. Hittillsvarande byggnader hade givetvis varit föremål för ombyggnader och reparationer, men ekonomiska betingelser hade icke förelegat för att möta de byggnads- och reparationskrav, som uppstått med verksamhetens delvisa omläggning och utökning. Vid jämförelse med de flesta andra skyddshem torde kunna sägas, att Hornö-hemmet i vissa avseenden arbetat under rent av primitiva förhållanden; och vid beaktande av skyddshemssakkunnigas uttalanden örn skyddshemsverksamhetens framtida gestaltning funne föreningen det oundgängligt, att åtskilliga förbättringar och omändringar vidtoges å en del byggnader vid hemmet samt att även ett par nybyggnader utfördes.

Föreningen hade med biträde av sakkunnig arkitekt uppgjort förslag rörande erforderliga örn- och nybyggnadsarbeten. Enligt detta förslag, vars innebörd närmare framginge av föreningens framställning bifogade handlingar, borde den nuvarande huvudbyggnaden — den s. k. gamla gården —- underkastas en grundlig renovering. Sålunda borde byggnadens grundmurar förstärkas och byggnaden förses med ny värmeledning. Vidare borde i omedelbar anslutning till denna byggnad uppföras en nybyggnad innehållande bland annat skol- och gymnastiksal, vävsal, tre enkelrum för elever, badavdelning samt en för gamla gården och nybyggnaden gemensam värmecentral. Skol- och gymnastiksalen vore avsedd att användas även såsom samlingsrum. Något sådant rum funnes för närvarande icke vid skyddshemmet, men vore i hög grad behövligt. Då den nuvarande stallbyggnaden vore otillfredsställande och en ombyggnad av densamma icke skulle löna sig, hade därjämte i förslaget upptagits en ny stallbyggnad. Tvättstuga, loge och garage borde underkastas reparation.

Skyddshemmets mark vore —- särskilt omkring själva byggnaderna — vattensjuk och behövde utdikas. Föreningen hade därför låtit genom sakkunnig person upprätta förslag även till avledande av vatten från hemmets gårdstomt.

Slutligen vore hemmet i behov av en automobi 1.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ävensom för anskaffande av en automobil hava av föreningen beräknats på följande sätt:

Kungl. Majus proposition nr 151. 47

Belopp

kr.

Förändring och reparation av gamla gården ................................. 24,000

Nybyggnad i anslutning till gamla gården .................................... 55,000

Värmeledning ........................................................................... 15,000

Sanitär installation .................................................................. 10,000

Elektrisk installation .................................................................. 4,000

Ny stallbyggnad samt reparation av tvättstuga, loge och garage ......... 6,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ........................ 9,000

Dränering av gårdstomten ......................................................... 2,100

Inköp av en automobil ....................................... 4,600

Summa kronor 129,700

Under förmälan att föreningen saknade medel för bestridande av ifrågavarande kostnader har föreningen hemställt, att staten måtte för ändamålet anvisa ett anslag av 129,700 kronor.

I anledning av förevarande framställning hava statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören den 28 september 1937 avgivit gemensamt utlåtande. De hava däri framhållit, att skyddshemmets lokalförhållanden otvivelaktigt vore mindre tillfredsställande samt att de nuvarande utrymmena även vore otillräckliga. Under förklaring att förslaget till byggnadsarbeten uppgjorts i samråd med skyddshemsinspektören, tillstyrka de båda inspektörerna härefter till alla delar den av föreningen gjorda framställningen.

I ärendet har vidare byggnadsstyrelsen yttrat sig den 12 oktober 1937. Styrelsen anför därvid, att styrelsen icke hade annat att erinra mot förslaget än att vid dess vidare utarbetande borde beaktas, att trappan ned till gymnastiksalen örn möjligt borde förläggas så, att den icke sköte in på salens golv samt att planläggningen av en del bostadsrum borde närmare studeras.

Mot kostnadsberäkningarna har byggnadsstyrelsen icke haft någon anmärkning att framställa.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i frågan den 8 november 1937, har uttalat sig på följande sätt.

Därest skäl ansåges föreligga för tillmötesgående av den gjorda framställningen, syntes medel för ändamålet böra beviljas i form av ett lån till föreningen. Till möjliggörande därav torde i riksstaten å kapitalbudgeten under rubriken »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» böra upptagas ett särskilt anslag.

Såsom villkor för lånets erhållande syntes böra föreskrivas, att de inteckningar med bästa rätt i fastigheten Hornö nr 1, vilka hypotiserats för de lån, som lämnats föreningen jämlikt 1928 och 1930 års avtal, ävensom inteckningar i fastigheten med förmånsrätt näst efter dessa till belopp, motsvarande det nu ifrågasatta lånet, skulle utgöra gemensam säkerhet för såväl de äldre lånen som det nya lånet. Vidare syntes böra föreskrivas, att lånen skulle återgäldas, därest det avtal rörande användningen av skyddshemmet, som i enlighet med 1936 års riksdags beslut angående omläggningen av skyddshemsverksamheten kunde komma att träffas med föreningen, skulle upphöra att gälla.

48 Departements-

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Av vad jag förut anfört i samband med frågan örn statsbidrag till verksamheten vid icke statliga skyddshem framgår, att statsmakterna — på sätt föreningen påpekat — räknat med att skyddshemmet Hornö skulle komma att ingå såsom ett led i den nya skyddshemsorganisationen. I överensstämmelse härmed har Kungl. Majit den 11 februari 1938 fastställt nytt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen avseende verksamheten vid Hornö.

I detta avtal har föreningen förbundit sig att från och med den 1 januari 1938 å sitt ifrågavarande skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen meddelats för hemskola förenad med mödrahem, samt att där mottaga högst 33 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas till hemskolan.

För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket värde tills vidare skall beräknas till 108,000 kronor.

Avtalet, som jämväl innehåller åtskilliga bestämmelser rörande statsbidrag och annat, för vilka någon redogörelse här icke torde behöva lämnas, gäller från och med den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1942 samt skall, för den händelse det icke uppsäges ett år före avtalstidens utgång, anses vara förnyat för ytterligare fem år.

Genom avtalet upphävas förenämnda den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 av Kungl. Majit fastställda avtal. De bestämmelser, som i sistnämnda två avtal meddelats rörande statslån till föreningen ävensom rörande säkerhet för dessa lån, skola emellertid alltjämt äga tillämpning, dock med det undantag att ränta å lånen icke vidare skall utgå.

Yad härefter beträffar föreningens nu ifrågavarande framställning, synes mig den föreliggande utredningen hava visat, att de av föreningen föreslagna örn- och nybyggnadsarbetena ävensom de planerade dräneringsarbetena äro av behovet påkallade och böra komma till utförande, därvid dock för byggnadsarbetenas del böra göras de jämkningar i den uppgjorda planen, som må föranledas av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört. Då föreningen saknar möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna för dessa arbeten och då de föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas, förordar jag, att föreningen för ändamålet erhåller ett räntefritt lån å 125,100 kronor. Däremot synes mig statens medverkan till anskaffandet av den ifrågasatta automobilen icke påkallad.

Inom departementet har i anledning av det ifrågasatta lånet utarbetats ett förslag till avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen, avsett att gälla såsom tillägg till det den 11 februari 1938 fastställda avtalet. Avtalsförslaget, vilket godkänts av föreningen har följande lydelse.

»1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten lU mantal Hornö nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala län inrättade skyddshem — Hornö hemskola — enligt plan, som av

49 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Kungl. Majit för ändamålet godkännes, verkställa erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten, bestående i huvudsak av reparation och förändring av huvudbyggnaden, tillbyggnad till densamma, uppförande av ny stallbyggnad, reparation av tvättstuga, loge och garage, ävensom utföra vissa dräneringsarbeten.

2. För utförande av förenämnda arbeten erhåller föreningen —• utöver de lån å tillhopa 182,000 kronor, som tilldelats föreningen jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 fastställda avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen — ytterligare ett lån av statsmedel å 125,100 kronor mot säkerhet av inteckningar i fastigheten å lånesumman med förmånsrätt näst efter de i fastigheten till säkérhet för statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa 182,000 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 307,100 kronor skola emellertid utgöra gemensam säkerhet för de av staten till föreningen beviljade lånen å sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet -— 125,100 kronor —- må, sedan omförmälda plan blivit av Kungl. Majit godkänd, lyftas mot avlämnande av föreningens förbindelse å beloppet jämte nyss avsedda inteckningar.

4. Lånet skall vara räntefritt.

5. Sedan ifrågavarande arbeten slutförts samt skyddshemmet därefter blivit av socialstyrelsen avsynat och arbetena befunnits utförda i överensstämmelse med av Kungl. Majit godkänd plan, skall från och med den dag socialstyrelsen bestämmer det byggnadsvärde, varom förmäles i punkten 2 av det av Kungl. Majit den 11 februari 1938 fastställda avtalet mellan Kungl. Majit och kronan och föreningen, beräknas till 208,000 kronor.

0. Detta avtal upphör att gälla samtidigt med omförmälda, den 11 februari 1938 fastställda avtal.

7. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan staten och föreningen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande byggnaderna och den fastighet, varå de äro uppförda, skall omförmälda lån å 125,100 kronor av föreningen återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande, dock att därest avtalet upphör av den anledningen att föreningen icke uppfyller sina förpliktelser, lånet skall återbetalas omedelbart efter avtalstidens slut.»

Såsom framgår av avtalsförslaget hava vid avfattandet av bestämmelserna örn inteckningssäkerheten för lånet samt örn skyldighet för föreningen att återbetala lånet, därest avtalet skulle upphöra, de av statskontoret uttalade önskemålen vederbörligen beaktats. Sedan de byggnadsarbeten utförts, vilka skola komma till stånd med hjälp av statslånet, bör givetvis det byggnadsvärde, varå underhållsbidrag skall utbetalas, höjas. Då i avtalsförslaget detta värde höjts från 108,000 kronor till 208,000 kronor, har det skett med tilllämpning av samma normer, som i liknande fall legat till grund för bestämmande av byggnadsvärdena beträffande andra skyddshem. Mot avtalsförslaget synes mig icke vara något att erinra. För gäldande av ifrågavarande lån torde för nästa budgetår under fonden för låneunderstöd böra anvisas ett reservationsanslag av 125,100 kronor. Anslaget lärer kunna upptagas under rubriken lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 151.

454 38 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg samt ändrade grunder för statsbidrag till verksamheten vid nämnda hem.

Vid 1934 års riksdag beslötos vissa ändringar i barnavårdslagen. Bland annat föreskrevs i 22 § d) av nämnda lag, att för skyddsuppfostran skulle kunna omhändertagas även personer i åldern mellan 18 och 21 år, som befunnes vara hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt och beträffande vilka särskilda åtgärder från samhällets sida krävdes för deras tillrättaförande. I samband härmed vidtogos åtgärder för inrättande av särskilda skyddshem för vanartade personer i nämnda ålder. Sedan stiftelsen Drottning Sophias skyddshem erbjudit sig att upprätta ett skyddshem för flickor i sagda ålder, fastställdes den 27 juli 1934 följande överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen:

»1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen Bistaborg, bestående av 1h mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från T/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar socken av Uppsala län ,enligt av Kungl. Majit godkänd plan, genom omoch tillbyggnad av därstädes nu befintliga byggnader upprätta ett skyddshem enligt 43 § 5 mom. första punkten i lagen örn samhällets barnavård och ungdomsskydd att tagas i bruk den 1 januari 1935 ävensom att där mottaga högst 25 flickor, vilka med stöd av 22 § d) i samma lag omhändertagits för skyddsuppfostran eller som från annat skyddshem dit överlämnas; dock att två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i bruk i enlighet med stiftelsens stadgar.

2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor. Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott.

3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt utskriven elev det statsbidrag och den skyddshemsavgift, vartill skyddshem i allmänhet äro berättigade. För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor, som utbetalas halvårsvis i efterskott. Vid överflyttning till skyddshemmet av elever från annat skyddshem eller från allmän uppfostringsanstalt utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.

4. För att sätta skyddshemmet i tillfälle att i erforderlig mån anlita läkare för undersökning och observation av de intagna för bedömande av deras tillstånd i psykiskt hänseende erhåller stiftelsen av statsmedel ett bidrag av 1,200 kronor för år räknat, att utbetalas halvårsvis i efterskott. Kungl. Majit äger utfärda särskilda föreskrifter angående användandet av bidrag, som här avses.

5. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än skyddshemmets, trädgårdens och jordbrukets skötsel, efter samråd med statens inspektör för skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.

6. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring vid hemmet.

7. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke upp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

gått till 8,395 (= 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats-

medel med 1 krona 65 öre

= V 2 X

1,200’

för varje dag, varmed det verk-

liga antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första verksamhetsår ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med 25 procent.

8. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd uppsägning.

9. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, örn stiftelsen så fordrar, staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom med alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen för de å skyddshemmet, enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda örn- och tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl. Majit utsedd representant för staten, nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas av tre gode män i den ordning lagen örn skiljemän föreskriver.

Sker uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot icke sådan ersättningsskyldighet för staten.

10. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt ändamål, upphör den av Kungl. Majit genom brev till statskontoret den 12 juni 1925 fastställda överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan samt Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande därstädes av vanartade, för skyddsuppfostran omhändertagna flickor m. m. att gälla.»

Plan för skyddshemmet, som benämndes Bistaborg, fastställdes av Kungl. Majit den 7 juni 1934.

På grund av stadgandet i punkten 3 i detta avtal har hittills för varje i skyddshemmet intagen elev utgått dels ett årligt statsbidrag av 200 kronor dels en årlig skyddshemsavgift av 1,000 kronor, vilken avgift erlagts av vederbörande barnavårdsnämnd. Skyddshemsavgiften har emellertid endast förskotterats av barnavårdsnämnden, i det denna sedermera för sina utlägg i angivet hänseende erhållit ersättning av statsmedel.

I en i början av år 1937 till Kungl. Majit ingiven framställning hemställde stiftelsen, att det enligt avtalet till stiftelsen utgående årliga statsbidraget måtte höjas med minst 300 kronor för varje vid skyddshemmet intagen elev. Såsom stöd för framställningen åberopade stiftelsen, bland annat, att även med iakttagande av strängaste sparsamhet skyddshemmets utgifter .under kalenderåret 1937 kunde beräknas komma att överstiga dess inkomster med 1,900 kronor, att dessutom skyddshemmets personal behövde utökas med en assistent, vilkens avlöning finge uppskattas till 3,000 kronor, samt att för anskaffande av vissa arbetsredskap erfordrades ett belopp av 2,000 kronor.

över framställningen avgåvos yttranden av skyddshemsinspektören och statskontoret.

Skyddshemsinspektören ansåg sig för år 1937 böra tillstyrka ett extra

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

driftbidrag av 6,900 kronor avsett att användas för täckande av den för året beräknade bristen, för avlönande av den ifrågasatte assistenten och för inköp av berörda arbetsredskap. För utrönande av det framtida behovet av höjning av statsbidraget föreslog skyddshemsinspektören, att närmare utredning verkställdes rörande skyddshemmets personalbehov och omkostnader. Därvid borde undersökas, örn icke statsbidraget kunde beräknas efter samma grunder och utbetalas på liknande sätt, som ifrågasatts beträffande övriga stiftelsehem, ävensom örn icke platsantalet vid hemmet lämpligen borde utökas, särskilt med tanke på svårigheten att placera gravida flickor.

Statsko?itoret anslöt sig till skyddshemsinspektörens förslag.

I 1937 års skyddshemsproposition föreslogs i anledning av skyddshemsinspektörens förslag, att till stiftelsen skulle från anslaget till skyddsuppfostran få utgå ett tillfälligt driftbidrag för verksamheten under år 1937 vid skyddshemmet Bistaborg av högst 6,900 kronor.

Detta förslag bifölls av riksdagen.

I en den 23 augusti 1937 dagtecknad framställning har nu stiftelsen hemställt örn lån av statsmedel för vissa byggnadsarbeten lii. m. vid skyddshemmet. I en samma dag ingiven skrivelse har stiftelsen därjämte hemställt örn höjning av de för verksamheten vid skyddshemmet utgående statsbidragen.

I framställningen örn statslån behandlar stiftelsen först frågan örn behovet av skyddshemmets utvidgning och anför i sådant hänseende följande.

Under den tid skyddshemmet disponerats för sitt nuvarande ändamål, hade efterfrågan av platser varit större än tillgången på sådana. Samtidigt hade det visat sig, att ehuru vid skyddshemmet funnits tillgängliga ganska stora salar och andra utrymmen vid sidan av logement och boningsrum, därstädes likväl saknats tillräckliga arbetslokaler, samlingssalar, eller s. k. dagrum lii. m. för genomförande av en önskvärd gruppindelning av eleverna efter sinnesförfattning, yrken etc. Särskilt kännbart hade varit, att plats icke kunnat beredas för en gymnastiksal, användbar även för större högtidssammankomster o. s. v. Den för ändamålet ursprungligen avsedda vinden å huvudbyggnaden hade måst tagas i anspråk för andra hemmets behov.

Den dittills vunna erfarenheten hade givit vid handen, att av pedagogiska skäl ett något större elevantal än det nu vid hemmet möjliga och medgivna vore önskvärt, bland annat för att den behövliga uppdelningen av eleverna skulle kunna förenas med tillräckligt antal elever på de skilda grupperna och de skilda lärarkrafterna. Genom en utbyggnad av hemmet och därigenom ökat platsutrymme skulle ock den nämnda efterfrågan på platser vid hemmet kunna i ökat mått tillgodoses och därmed möjliggöras genomförandet av omförmälta pedagogiska önskemål.

Stiftelsen hade funnit en rätt avvägning av det lämpliga elevantalet visa på en siffra av omkring 36. Av platserna borde två få tagas i bruk i enlighet med stiftelsens stadgar, såsom för närvarande vore medgivet beträffande nu befintliga platser, ehuru detta medgivande hittills aldrig utnyttjats.

Den gjorda beräkningen gåve vid handen, att omkring elva nya platser borde anskaffas. Av dessa syntes några böra avses för elever, som vore eller väntades inom tiden för vistelsen vid hemmet bliva mödrar, och för deras barn. För de senare borde avsättas ett par särskilda »skötrum». Elever, som medförde eller väntade barn, förekomme enligt erfarenheten ganska ofta.

53 Kungl. Majus proposition nr 151.

Stiftelsen har med sin skrivelse överlämnat på stiftelsens uppdrag utarbetade ritningar och förslag till uppförande av en ny flygelbyggnad till skyddshemmets huvudbyggnad. Till belysande av förslagets innebörd i denna del yttrar sig stiftelsen på följande sätt.

Den föreslagna flygelbyggnaden skulle få ungefär samma mått och utseende som den flygelbyggnad, vilken stiftelsen tidigare låtit uppföra. Den nya flygeln skulle inrymma i undervåningen en gymnastiksal, i mellanvåningen två arbetssalar, rum för läkare och förrådsrum samt i övervåningen nyssnämnda elva nya platser jämte skötrum för barn. Genom inredandet av arbetssalar i den nya flygeln komme i huvudbyggnaden stora utrymmen att frigöras, vilka för närvarande användas för yrkesarbeten. Dessa utrymmen skulle framdeles i stället få användas såsom samlings- eller dagrum.

Stiftelsen föreslår vidare vissa ytterligare byggnadsarbeten. Härom uttalar sig stiftelsen sålunda.

Det syntes vara av vikt att åstadkomma ett övergångshem för de elever, som ansåges inom närmare tid kunna utskrivas. Stiftelsen hade därför för avsikt att för ett mindre antal sådana elever inreda den norra fristående gårdsflygeln, där de under särskild lärarinnas tillsyn skulle i större frihet vänjas vid allmänt förekommande hushållsgöromål, så att de vid tillträde av familjetjänst eller vid bildande av eget hem eller eljest utom skyddshemmet erhölle så goda förutsättningar som möjligt att sköta sig på egen hand. Genom ifrågavarande anordning skulle tillika en sista effektiv prövotid inom hemmet beredas dessa elever.

Ytterligare erfordrades en del förbättringar å stall och tvättstuga m. m. Ett hönseri borde inrättas, så väl av ekonomiska skäl som för att bereda ett antal elever sysselsättning och utbildning i denna gren av lanthushållning.

Stiftelsen räknar även med behov av inredning och utrustning av de nya lokalerna m. m. samt förutsätter, att vissa arbetsredskap måste anskaffas.

De sammanlagda kostnaderna för skyddshemmets utvidgning och iståndsättande uppskattar stiftelsen till 129,588 kronor, därvid utgifterna beräknats på sätt närmare framgår av följande sammanställning.

Byggnadskostnadet Tillbyggnad av ny flygel å huvudbyggnaden ..

Ombyggnad av norra gårdsflygeln .................

Separation av tvättstuga och stall .................

Anläggning av hönseri ................................

Inventarier och hyutrustning.

Inredning av gymnastiksalen .......................................... 500

» » tandkliniken ............ 2,500

» » läkarrummet i övrigt .................................... 200

Linneförrådets utökning ................................................ 2,500

Sängutrustning åt nya elever, jämte barn, samt åt nytillkommen och extra personal ................................................ 1,700

Möbler ........................................................................ 3,500

Porslin- och emaljkärl, dammsugare ................................. 1,850 12,750

Belopp Belopp kr. kr.

100,000

9,000

2,500

113,500

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Nya arbetsredskap.

Två stickmaskiner ......................................................... 2,000

Tre symaskiner ............................................................... 750

En elektrisk symaskin (för undervisningen) ..................... 338

Två vävstolar med tillbehör ............................................. 250 3 338

Summa utgifter kronor 129,588

Stiftelsen, som erinrar, att densamma ensam bekostat såväl tillbyggnaden av den nuvarande logementsflygeln som ock skyddshemsfastighetens inköp samt reparation och nyinredning av huvudbyggnaden m. m. samt att kostnaderna härför uppgått till omkring 161,700 kronor, förklarar, att stiftelsen vore ur stånd att med sina återstående medel genomföra den planerade utvidgningen av hemmet. Stiftelsen hemställer därför örn ett räntefritt lån för ändamålet å 129,588 kronor.

I sin framställning angående förhöjt driftbidrag erinrar stiftelsen till en början örn det tillfälliga bidrag av 6,900 kronor, som av 1937 års riksdag beviljats för verksamheten vid hemmet, samt anför i anslutning därtill följande.

För skyddshemmets drift i nuvarande omfattning och med nu gällande avlöningar syntes även för framtiden liknande höjning av statsbidraget vara av största behov. Skulle den utvidgning av skyddshemmet komma till stånd, varom stiftelsen gjort särskild framställning — avseende en höjning av elevantalet till omkring 36 — vunnes visserligen en inkomstökning motsvarande de ordinarie bidragen för det nytillkomna, elevantalet; men då detta elevantal krävde ytterligare lärarekrafters anställande och en mer omfattande organisation i åtskilliga hänseenden, funnes föga förhoppning, att skyddshemmets ekonomi skulle kunna hållas i jämvikt enbart genom bruttoinkomsten av det ökade elevantalet.

Stiftelsen framlägger härefter vissa beräkningar rörande skyddshemmets årliga utgifter vid ett till 36 utökat elevantal. Beräkningarna framgå av följande tablå.

I. Avlöningar.

1 föreståndarinna ....................................

1 assistent ................................................

6 facklärarinnor .......................................

Vikariat och extra tjänstgöring ..................

10 procent dyrtidstillägg ...........................

Belopp Belopp kr. kr.

5,000

4,434

22,896

1,270

3,100

36,700

Avgår för kostersättningar

4,200 32,500

II. Omkostnader.

Kost för personal och elever ................................................ 13,000

Beklädnad m. m................................................................ 6,750

Bränsle och lyse ............................................................... 5,000

Underhåll av byggnader ................................................... 5,000

Sjukvård och tandvård ...................................................... 4,000

Expenser ........................................................................ 1,600

Övriga utgifter ................................................................. 3,250 38,600

Summa kronor 71,100

55 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vid beräkningen av avlöningskostnaderna har stiftelsen utgått från att befattningshavarna skulle komma att åtnjuta avlöning motsvarande deri, som komme att utgå vid de statliga skyddshemmen. I följd därav har räknats med en placering av föreståndarinnan i lönegraden B 19, assistenten i lönegraden B 17 och facklärarinnorna i lönegraden B 15, allt enligt de för nyreglerade verk i allmänhet gällande avlöningsreglementet.

Under hänvisning till utgiftskalkylerna anför stiftelsen, att skyddshemmets årliga inkomster måste höjas så att de ävenledes uppginge till 71,100 kronor. Stiftelsen framlägger härefter följande förslag rörande inkomsterna.

Belopp

kr.

Statsbidrag för 36 platser å 1,200 kronor ....................................... 43,200

» » 36 intagna elever å 300 kronor .............................. 10,800

» till beklädnad för (förslagsvis 20) nyintagna elever å

200 kronor ............................................................ 4,000

» för underhåll av byggnaderna (2 procent å 250,000 kronor) 5,000

Ersättning av statsmedel för arvode till läkare .............................. 1,200

» » » , ytterligare ............................................. 2,000

Bänteinkomster ........................................................................... 3,000

Inkomster av jordbruk och övrig verksamhet ........... 1,900

Summa kronor 71,100

I anslutning till sitt förslag rörande inkomsterna gör styrelsen följande uttalanden.

Enligt stiftelsens mening borde av statsmedel utgå såväl ett fast ärligt bidrag av 1,200 kronor för varje plats som ock därutöver ett årligt bidrag av 300 kronor för varje elev. För nyintagen elev borde dessutom utgå ett beklädnadsbidrag av 200 kronor. Vidare borde stiftelsen tillerkännas bidrag för underhåll av byggnader enligt de grunder, som numera tillämpades beträffande andra skyddshem.

Stiftelsen hade förutsatt, att — i likhet med vad som vöre fallet enligt gällande överenskommelse —■ staten borde även i fortsättningen erlägga såväl en ersättning av 1,200 kronor för skyddshemmets läkarkostnader som ock en ytterligare årlig ersättning av 2,000 kronor. Den förra ersättningen vore betingad av de höga sjukvårdskostnaderna vid skyddshemmet Den senare ersättningen krävdes bland annat med hänsyn därtill, att stiftelsen icke beräknat något bidrag till underhåll av inventarier.

Stiftelsen påpekar, att de löner, som enligt gällande avtal för närvarande utgå till skyddshemmets befattningshavare, äro ej oväsentligt lägre än de, varmed räknats i den uppgjorda kostnadskalkylen. Intill dess andra löneavtal träffades komme alltså, anför stiftelsen, att uppstå ett överskott å avlöningskontot. Sålunda uppkommande överskottsmedel hade stiftelsen för avsikt att avsätta till befattninghavarnas och undervisningens bästa. Stiftelsen framhåller särskilt, att den nuvarande föreståndarinnan såsom diakonissa åtnjöte löneförmåner, med vilka annan person i hennes krävande ställning knappast kunde komma att åtnöjas.

56 Kungl. Majus proposition nr 151.

Under åberopande av det anförda hemställer stiftelsen, att statsbidrag till skyddshemmets verksamhet måtte från och med budgetåret 1938/1939 få utgå enligt av stiftelsen föreslagna grunder.

I anledning av stiftelsens berörda två framställningar hava statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören den 30 september 1937 gemensamt avgivit utlåtande. Detsamma är, i vad det avser frågan örn statslånet, av följande innehåll.

Den erfarenhet, som vunnits under de år, Drottning Sophias skyddshem bedrivit sin nuvarande verksamhet — vård av unga kvinnnor som om häridertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år — hade givit vid handen, att behovet av platser å hemmet vore betydligt större än vad som vid tiden för hemmets upprättande kunde antagas. En utökning av platsantalet vid skyddshemmet torde sålunda vara ofrånkomlig. Detta förhållande framstode så mycket tydligare, örn man toge i betraktande, att en synnerligen långt gående differentiering av de intagna ägde rum.

I synnerhet hade behovet av en mödraavdelning, där gravida flickor och unga mödrar med sina barn kunde mottagas, blivit alltmera kännbart. Visserligen hade plats för en del å hemmet intagna mindre svårfostrade mödrar kunnat beredas pa den vid skyddshemmet Hornö befintliga avdelningen, ursprungligen avsedd för mödrar, omhändertagna i åldern mellan 15—18 år, men oavsett det mindre lämpliga i att sammanföra de olika ålderskategorierna kunde en sådan anordning ingalunda tillgodose behovet av platser för gravida flickor. ' D

Det framstode vidare som synnerligen önskvärt, att eleverna vid hemmet erholle en så rationel! yrkesutbildning som möjligt. Stiftelsen syntes därför böra understödjas i sina strävanden att förse hemmet med vtterligare arbetslokaler.

Vad beträffade den planerade gymnastik- och högtidssalen syntes hemmets utbyggnad även i detta avseende vara i hög grad av behovet påkallad .Betydelsen av att vid skyddshemmen äga tillgång till gymnastiklokaler hade Ud ^? u^re(*nm^en angående den blivande skyddshemsorganisationen vits-

De ritningar, å vilka styrelsens framställning byggde, hade uppgjorts i samråd med skyddshemsinspektören. Vare sig mot dessa eller mot de framlagda beräkningarna av kostnaderna för utbyggandet av hemmet och för därav föranledd nyanskaffning av inventarier och utrustning syntes vara något att erinra.

Det av styrelsen begärda statslånet borde därför beviljas.

Beträffande de ifrågasatta ändrade bi dragsgrunder na anföra inspektörerna följande.

Mot de för skyddshemmet beräknade lönekostnaderna syntes icke någon anmärkning kunna göras, då hänsyn måste tagas till att det å hemmet mottagna klientelet vore relativt svårskött, varför personalbehovet vid ifrågavarande hem vöre större än vid andra skyddshem för flickor. De föreslagna lönerna hade för att hemmet skulle kunna försäkra sig örn kvalificerad lärarkraft, upptagits till belopp, som motsvarade de löneförmåner, vilka föreslagits utgå till innehavare av liknande befattningar vid statens skyddshem. Ej heller mot de beräknade omkostnaderna vore något att erinra.

Vad anginge statsbidragen grundade sig framställningen härom i huvudsak pa de normer, som godtagits för andra stiftelsehem. Inspektörerna ansåge sig böra tillstyrka framställningen dock med det undantag, att det be-

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

lopp av 2,000 kronor för år, som staten nu erlade såsom ersättning för skyddshemmet, ej vidare borde utgå.

Över framställningarna har vidare statskontoret den 21 oktober 1937 avgivit utlåtande, som innehåller väsentligen följande.

Därest Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för tillmötesgående av framställningen örn ett statslån för ifrågavarande ändamål, torde — i enlighet med grunderna för den ändrade uppställning av riksstaten, som vöre avsedd att genomföras från och med nästkommande budgetår — medel till ifrågavarande lån böra beredas genom upptagande i riksstaten å kapitalbudgeten under rubriken »Statens utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» av särskilt anslag för ändamålet.

Såsom villkor för lånets erhållande torde böra föreskrivas, att som säkerhet för detsamma skulle ställas inteckning å lånesumman med bästa förmånsrätt i skyddshemmets fastigheter Bista 49 och 412 i Kalmar socken. Föreskrift torde jämväl böra meddelas, att lånet skall återgäldas, därest det avtal angående användningen av skyddshemmet, som i enlighet med 1936 års riksdags beslut angående omläggning av skyddshemsverksamheten kunde komma att träffas rörande skyddshemmet, skulle upphöra att gälla.

Mot bifall till förslaget örn ändrade grunder för beräknandet av statsbidrag till skyddshemmets verksamhet på sätt detsamma tillstyrkts av statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören hade statskontoret icke funnit anledning till erinran.

Slutligen har byggnadsstyrelsen den 16 november 1937 yttrat sig rörande de föreslagna byggnadsarbetena och därvid anfört följande.

Mot de föreslagna ändringsarbetena i ekonomibyggnaden hade styrelsen intet att erinra.

Beträffande förslaget att tillbygga huvudbyggnaden med en flygel liknande den nuvarande, vore intet annat att erinra än att lek- och gymnastiksalen i källarvåningen syntes böra förses med större fönster än vad ritningen utvisade, vilket med hänsyn till terrängförhållandena vore möjligt, samt att avklädningsrummet borde hava direkt ingång till gymnastiksalen och i övrigt ordnas på ett lämpligare sätt.

De för flygelbyggnadens uppförande beräknade kostnaderna, 100,000 kronor, torde kunna godtagas. Kostnadsberäkningarna i övrigt för byggnadsarbeten å 13,500 kronor hade styrelsen icke kunnat bedöma utan närmare uppgifter.

Av min förut lämnade redogörelse framgår, att skyddshemmet Bistaborg Departements varit avsett att från och med den 1 januari 1938 ingå i den nya skyddshemsorga- chefennisationen såsom ett för flickor avsett ungdomshem. Därvid förutsattes, att till en början icke annan ändring skulle äga rum med avseende å statens bidrag till hemmet än att den skyddshemsavgift å 1,000 kronor per år och elev, som tidigare i första hand erlades till hemmet av vederbörande barnavårdsnämnd och sedermera ersattes nämnden av statsverket, skulle upphöra att utgå och att i stället det direkta statsbidraget per år och elev skulle höjas från 200 kronor till 1,200 kronor. Med anledning härav vill jag erinra, att enligt de bestämmelser, som gälla från och med 1938 års ingång, skyddshemsavgifter icke vidare erläggas för personer, som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år. På grund härav har Kungl. Majit denna dag fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt ifrågavarande

58 Kungl. Majus proposition nr 151.

stiftelse, varigenom 19o4 års avtal så till vida ändrats, att dels föreskrivits, att det för varje å Bistaborg fostrad elev utgående statsbidraget skulle utgöra 1,200 kronor för år, dels ock den tidigare bestämmelsen rörande rätt för skyddshemmet att uppbära stadgad skyddshemsavgift uteslutits. Bortsett från sålunda vidtagna ändringar gäller alltjämt 1934 års avtal.

Vad beträffar den av stiftelsen gjorda låneframställn i n g e n, åsyftar densamma dels att möjliggöra en icke oväsentlig utvidgning av skyddshemmet Bistaborg, dels ock att i övrigt i flera avseenden skapa föibättrade förhållanden vid detta skyddshem. Den ifrågasatta utvidgningen av hemmet synes mig synnerligen önskvärd, särskilt med hänsyn därtill att genom densamma den nu rådande bristen på platser för vanartade gravida flickor skulle minskas. Även de åtgärder i övrigt, vilka från stiftelsens sida föreslagits, förefalla mig ändamålsenliga och väl motiverade. Då skyddshemmet ifråga är det enda i sitt slag, måste det påtagligen vara en angelägenhet av vikt att tillse, att därstädes träffas sådana anordningar, som erfordras för vinnande av bästa möjliga resultat av verksamheten. På grund av det anförda och då den föreslagna utbyggnaden av skyddshemmet torde kräva statens ekonomiska medverkan, anser jag mig böra tillstyrka, att stiftelsen för ändamålet av statsmedel erhåller ett räntefritt lån. I betraktande därav att i den uppgjorda kostnadsplanen ingå vissa smärre utgifter för anskaffande av inventarier m. m., som torde böra bestridas av stiftelsen, finner jag emellertid lånesumman kunna begränsas till 123,000 kronor. Byggnadsarbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med stiftelsens förslag, dock att därvid de smärre jämkningar i förslaget, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen, böra komma till stånd.

Vidkommande härefter stiftelsens framställning örn ändrade statsbidragsgrunder synes mig den föreliggande utredningen hava ådagalagt, att ett konstant behov förefinnes för skyddshemmet av högre statsbidrag än det, som utgår enligt för närvarande gällande avtal. Pörefintligheten av ett dylikt behov har sin naturliga förklaring i beskaffenheten av det klientel, varom här är fråga. En höjning av statsbidraget är alltså påkallad. Vidare lärer det vara önskligt, att bestämmelserna örn statsbidrag närmare än nu är fallet ansluta sig till de principer, som gälla beträffande övriga av enskilda sammanslutningar eller stiftelser drivna skyddshem. Jag förordar, att skyddshemmet tillerkännes statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som tillstyrkts av statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören.

Med utgångspunkt från här angivna ståndpunkt har inom departementet uppgjorts förslag till nytt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen, avseende skyddshemmet Bistaborg. Detta avtalsförslag, som godkänts av stiftelsen och vilket även jag biträder, har följande lydelse:

»1. Stiftelsen förbinder sig att från och med den 1 juli 1938 å sitt å egendomen Bistaborg, bestående av lU mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från Vs mantal Bista nr 4, i Kalmar

59 Kungl. Majus proposition nr 151.

socken av Uppsala län inrättade skyddshem — skyddshemmet Bistaborg — bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majis stadga för skyddshemmen meddelats för ungdomshem, samt att där mottaga högst 25 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas till skyddshemmet.

2. .Stiftelsen åtager sig vidare dels att enligt plan, som Kungl. Maji for ändamålet godkänner, å skyddshemmet verkställa till- och ombyggnadsarbeten avseende inrättande av en särskild avdelning för mödrar med barn samt anordnande av arbetslokaler ävensom lokaler för tvätt och gymnastik m. m., dels ock att sedan nämnda arbeten slutförts —- förutom det i punkten 1 angivna antalet flickor — i berörda avdelning mottaga högst 11 sådana mödrar, som böra omhändertagas i skyddshemmet.

3. För verkställande av ifrågavarande till- och ombyggnadsarbeten samt

för anskaffande i samband därmed av erforderliga inventarier och arbetsredskap m. m. erhåller stiftelsen ett räntefritt lan av statsmedel a. 123,000 kronor mot säkerhet av inteckningar å lånesumman, gällande med bästa förmånsrätt i de under punkten 1 omförmälda fastigheterna. _

Lånebeloppet må av stiftelsen lyftas, sedan plan för arbetena blivit av Kungl. Maji fastställd samt stiftelsen avlämnat förbindelse å beloppet jamte nyssnämnda inteckningar.

4. För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller stiftelsen ett artigt bidrag av två procent å byggnadernas värde. Detta värde skall därvid till en början beräknas till 156,500 kronor, men skall sedan de i punkten 2 omförmälda arbetena verkställts, avsynats och godkänts, från och med den dag socialstyrelsen närmare bestämmer beräknas till 256,500 kronor.

5. Stiftelsen erhåller av staten bidrag enligt följande grunder:

a) För envar av nuvarande 25 platser vid skyddshemmet utgår ett ärligt bidrag av 1,200 kronor. Sedan omförmälda byggnadsarbeten verkställts samt avsynats och godkänts, utgår från och med den dag socialstyrelsen bestämmer för envar av ytterligare 11 platser vid skyddshemmet ett årligt bidrag av likaledes 1,200 kronor.

b) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga 25 eller — sedan skyddshemmet på avsett sätt utvidgats — 36, utgår för det överskjutande elevantalet ett bidrag av 1,200 kronor för år och elei.

c) För varje i skyddshemmet fostrad elev utgår — utöver de under a) och b) omnämnda bidragen — ett årligt bidrag av 300 kronor.

d) För varje sådan elev, som första gången intages i skyddshemmet, erhåller stiftelsen vidare ett beklädnadsbidrag av 200 kronor, dock att dylikt bidrag icke utgår för elev, som överflyttats till skyddshemmet från annat skyddshem.

6. För utackorderad och för villkorligt utskriven elev ager stiftelsen uppbära ersättning för skyddshemmets kostnader, dock att sådan ersättning i intet fall får överstiga 600 kronor för år.

7. För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare erhåller stiftelsen ersättning av staten med det belopp, stiftelsen visar sig hava utgivit i sådant hänseende, dock högst 1,200 kronor för år.

8. Under punkterna 4—7 omförmälda bidrag och ersättningar utbetalas

efter ansökan i den ordning, som föreskrives i 49 § 2 mom. skjddshemsstadgan. . .

9. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt skick. Skyddshemmets såväl fasta som lösa egendom skall genom stiftelsens försorg vara till betryggande belopp försäkrad mot brandskada.

10. Verksamheten vid skyddshemmet skall ledas av en styrelse bestående av fem av stiftelsen utsedda ledamöter. Minst två av ledamöterna skola vara

60 Kungl. Majis proposition nr 151.

kvinnor. Kungl. Maj:t förbehåller sig dock rätt att, om den med skyddshemmets verksamhet avsedda vård och uppfostran av eleverna skulle genom stiftelsens eller skyddshemmets styrelses förvållande äventyras, under avtalstiden insätta tre ledamöter i styrelsen i stället för tre av de av stiftelsem utsedda.

11. Beträffande skyddshemmets styrelse och förvaltning skola i .övrigt gälla de i 5 11 §§ skyddshemsstadgan meddelade bestämmelserna med nedan

under a)—c) angivna undantag.

a) Ersättning, som avses i 9 §, skall utgå endast till av Kungl. Maid utsedd ledamot.

b) 10 § punkterna 17, 19, 20, 23 och 25 skola icke gälla skyddshemmets styrelse; ej heller punkten 18, i vad densamma avser av riksräkenskapsverket meddelade föreskrifter; dock att det tillkommer styrelsen att beivra sådana förseelsei fran befattningshavarnas sida, som avses i 39—41 skyddshemsstadgan, samt att med ledning av där meddelade bestämmelser vidtaga erforderliga åtgärder.

c) Vad i skyddshemsstadgan sägs örn arbetsår (budgetår), skall för skyddshemmets vidkommande hava avseende å kalenderår.

Stiftelsen förbinder sig att för skyddshemmets skötsel hava anställda följande befattningshavare:

a) så länge hemmet har ett platsantal av 25: en föreståndarinna, en biträdande föreståndarinna, två lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i kvinnlig slöjd och en lärarinna i lanthushållsgöromål;

b) sedan hemmet erhållit 36 platser: en föreståndarinna, en biträdande föreståndarinna, två lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i kvinnlig slöjd, två lärarinnor i lanthushållsgöromål och en i spädbarnsvård utbildad lärarinna.

Därjämte skall för yttre arbeten vid skyddshemmet vara anställd erforderlig manlig arbetskraft, skickad att jämväl leda eleverna i arbete och vid förefallande behov biträda föreståndarinnan.

13. Ordinarie befattning må endast innehavas av den, som av skvddshemsmspektören förklarats därtill behörig.

I den män så författningsenligt låter sig göra, bör genom stiftelsens försorg ordinarie befattning förenas med pensionsrätt för innehavaren.

14. I fråga örn föreståndarinnans och övrig personals åligganden skall gälla vad därutinnan föreskrives i 30 samt 33—35 §§ skyddshemsstadgan

15. Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1938 till och med den 30 juni 1942. Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses förnyat för ytterligare fem år samt skall därefter anses förnyat fölen femårsperiod i sänder, såvida icke uppsägning ägt rum senast ett år före utgången av sådan period.

16. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande byggnaderna och de fastigheter, varå byggnaderna äro uppförda, skola följande bestämmelser lända till efterrättelse.

a) Det statslån, som stiftelsen erhållit jämlikt avtalet, skall av stiftelsen återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande, dock att, därest avtalet upphör av den anledningen, att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser, lånet skall återbetalas omedelbart efter avtalstidens slut.

b) Dppsäges avtalet från statens sida, skall staten, örn ej annat följer av vad under c) sägs, vara skyldig att efter stiftelsens önskan antingen mot skälig ersättning övertaga skyddshemsfastigheterna med alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. under villkor att de å statslånet utfärdade förbindelserna jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar, vederbörligen

61 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dödade, återställas samt fastigheterna icke besväras av annan inteckning, eller också ersätta stiftelsen för de efter skyddshemmets godkännande annorledes än med statsmedel därå enligt av Kungl. Maj :t godkända ritningar verkställda örn- eller tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, som i nästföregående stycke sägs, skall beloppet bestämmas av tre gode män i den ordning lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skyddshemmets fastigheter, skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst motsvarande summan av dels det under punkten 3 omförmälta statslånet, dels ock vad stiftelsen av egna medel använt för skyddshemmets inrättande eller för verkställande å detsamma av örn- eller tillbyggnadsarbeten eller för därå nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts enligt av Kungl. Majit godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännande av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd

representant. .

c) Sker uppsägning av avtalet från statens sida av anledning att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt detsamma eller uppsäger stiftelsen avtalet, inträder däremot icke för staten sådan skyldighet,, varom stadgas under b), dock att dylik skyldighet skall inträda, därest stiftelsen uppsagt avtalet och uppsägningen föranletts antingen därav, att från statens sida för skyddshemmets verksamhet utfärdats bestämmelser, som äro oförenliga med stiftelsens uppgift, eller därav att verksamheten finnes icke kunna på tillfredsställande sätt fullgöras med de till stiftelsens förfogande ställda statsbidrag jämte avkastningen av dess egna tillgångar.

17. Genom detta avtal upphävas de mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen träffade avtal rörande skyddshemmet, vilka av Kungl. Majit fastställts genom beslut den 27 juli 1934 och den 18 februari 1938.»

Någon närmare motivering till de i förslaget intagna bestämmelserna synes mig icke påkallad. Jag vill blott framhålla, att vid beräkningen av byggnadsvärdena följts samma principer, som tillämpats i avtalen rörande andra skyddshem, samt att de ingångna avtalen beträffande andra skyddshem även i övrigt varit vägledande vid förslagets uppgörande.

Det förordade lånet torde böra bestridas från ett särskilt under fonden för låneunderstöd upptaget reservationsanslag å 123,000 kronor, rubricerat lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg.

Jag har redan tidigare antytt, att ett godkännande av de statsbidragsgrunder, som innehållas i förevarande avtalsförslag, kommer att medföra en ökad belastning å anslaget till bidrag till driften av icke statliga skyddshem, därvid jag samtidigt framhållit, att de ändrade statsbidragsgrunderna icke behövde påverka den för nästa budgetår gjorda beräkningen av nämnda anslag. Utöver vad jag förut i ämnet anfört, vill jag här ytterligare påpeka, att enligt avtalsförslaget bidragen utbetalas halvårsvis i efterskott och att därför under nästa budgetår en ökning i utgifterna först kommer att drabba den senare hälften av budgetåret. Den merutgift, som följer med den avsedda utökningen av platsantalet, torde knappast komma att inverka på anslagsbelastningen för nämnda budgetår.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

I) medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen Åkerby och östra Spång må från det för budgetåret 1937/1938 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran för tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå lönefyllnad i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade grunder;

II) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1938 äga tilllämpning å de ordinarie befattningshavarna vid statens skyddshem;

lil) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av ifrågavarande lönereglering eller eljest stå i samband därmed;

IY) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående angivits meddela de bestämmelser i övrigt rörande övergången till det nya avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;

Y) godkänna följande personalförteckning för statens skydds-

hem:

Personalförteckning'.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

9 assistenter ......................................................... B 19

3 folkskollärare ................................................... B19

5 föreståndarinnor ................................................ B 19

4 folkskollärarinnor ............................................. B18

1 avdelningsföreståndarinna .................................... B 17

5 lärarinnor i hushållsgöromål .............................. B 15

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................. B 15

2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ........................... B 15

11 lärare i yrkesämne ............................................. B 12

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ............... B 11

6 arbetsledare ...................................................... B 10

3 trädgårdsmästare ................................................ B 10

6 husmödrar och biträdande lärarinnor ..................... B 6

3 husmödrar ......................................................... B 6

1 tvättförestånderska ............................................. B 2

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare ...................................................... B 25

10 föreståndare ...................................................... B 23

6S

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

VI) godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/1939:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................................. kronor 253,500

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis ................................................... » 87,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................... » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 87,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis........................ » 5,000 » 92,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... »_8,000

Summa förslagsanslag kronor 448,000;

VII) till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret

1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ............................................. kronor 448,000;

VITT) till Statens skyddshem: Omkostnader för budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ............................................. kronor 570,000;

IX) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .............................. kronor 975,000;

X) medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten vid det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga skyddshemmet Bistaborg utgå statsbidrag enligt av mig förordadegrunder;

XI) till Stipendier för utbildning av blivande skyddshems per-

sonal m. m. för budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 8,000;

XII) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. för budgetåret 1938/1939 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av ... kronor 780,000; samt

XIII) för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisa

a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö ett

reservationsanslag av .................................... kronor 125,100

och

64 Kungl. Majus proposition nr 151.

b) till Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg ett reservationsanslag av ................................. kronor 123,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.