angående anslag till sta¬ tens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kon- tantunderstödsverksamhet m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1 Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m.; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund,

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 19, omnämnde jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 24 november 1937 anmält, att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 10,600,000 kronor, därav 400,000 kronor för kommissionens centrala administrationskost-

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 1

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

nader och 10,200,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Vidare anförde jag, att kommissionens centrala administrationskostnader syntes böra beräknas till 350,000 kronor, medan jag för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten, i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det ekonomiska lägets utveckling, ansett mig preliminärt böra beräkna ett belopp av 8,000,000 kronor.

På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna 19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1938/1939 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1936/1937 anvisade anslagen till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser, som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/1935, 266/1936 och 302/1937.

För innevarande budgetår anvisade 1937 års riksdag dels ett förslagsanslag av 600,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag av 14,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli 1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse i ämnet.

Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr 266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för

Kungl. Majlis proposition nr 285.

vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni 1934. Jag lämnar här en kortfattad redogörelse för de år 1937 vidtagna ändringarna.

Vid revisionen vid statskommunalt reservarbete, utfört i väystgrelses regi, skall deltaga den av länsstyrelsen, enligt 47 § lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt utsedde revisorn (38 §).

I hjälpkungörelsen stadgas, att hgreshjålp må i särskilt ömmande fall tilldelas familjeförsörjare, som åtnjutit dagunderstöd. Reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en månad hänvisats till statligt reservarbete, kunde iråka betydande svårigheter att erlägga närmast förfallna hyresbelopp med hjälp av den intjänade inkomsten vid reservarbete. Bestämmelsen ändrades därför därhän, att hyreshjälp kan utgå jämväl för månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med kontant understöd förbunden hyreshjälp, hänvisats till statligt reservarbete (48 §).

Den tidigare meddelade föreskriften, att reglerna för maximering av dagunderstödet i tillämpliga delar skulle gälla jämväl i fråga örn hyreshjälpen, hade formellt visat sig ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter för barnrika familjer. Formuleringen ändrades därför därhän, att hyreshjälp må utgå med högst det belopp, som arbetslöshetskommissionen för varje kommun medger (51 §).

I samband med dessa ändringar vidtogs en redaktionell jämkning i 36 § och ändring av 49 §, enligt vilken statsbidrag till beredande av hyreshjälp beviljas av arbetslöshetskommissionen för högst ett kalenderkvartal i sänder av medel, vilka för sådant ändamål av Kungl. Majit ställas till kommissionens förfogande.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i februari 1938 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande

hjälpverksamheten för arbetslösa.»

Pågående utredningar.

Såsom jag vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. framhållit, har jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallat särskilda sakkunniga för undersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshetssakkunniga. För de sakkunnigas hittillsvarande verksamhet har jag i nyssnämnda proposition lämnat en kortfattad redogörelse.

Jag har vidare efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 tillkallat sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

socialvården. Nämnda sakkunniga hava antagit benämningen socialvårdskommittén. Till ifrågavarande sakkunniga har överlämnats 1933 års riksdags skrivelse den 21 juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning rörande regleringen av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården.

Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa. Under sådana förhållanden har jag icke funnit anledning att för närvarande påkalla ändringar i gällande bestämmelser.

Arhetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1937.

En utförlig berättelse örn arbetslöshetskommissionens verksamhet under år 1937 återfinnes i kommissionens skrivelse den 9 mars 1938 angående medelsbehovet för budgetåret 1938/1939. Jag tillåter mig att hänvisa till denna skrivelse, vilken såsom bilaga (Bilaga A) torde fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Här skall jag endast återgiva vissa sammanfattande statistiska uppgifter.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas, att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade jag, att det borde undvikas, att kommissionen engagerades i nya statliga reservarbeten. Detta mitt uttalande lämnades av 1937 års riksdag utan erinran. På grund härav har kommissionen under år 1937 endast i mycket begränsad omfattning åtagit sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten. Medan kommissionen under år 1935 kontraherade arbeten för en summa av 28.8 miljoner kronor och under år 1936 för 5.3 miljoner kronor, beslötos under år 1937 sådana arbeten allenast för en sammanlagd beräknad kostnad av 1.8 miljoner kronor. Under år 1937 tecknade kontrakt avse i huvudsak — i fråga om tiden efter den 1 juli uteslutande — kompletteringar av tidigare avtalade arbeten. Den nyanskaffning, som kommissionen under år 1937 bedrivit i fråga om arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses av följande sammanställning, av vilken de antagna arbetenas fördelning länsvis jämväl framgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

5 Tabell 1.

Kostnaderna för år 1937 kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Kontrakts- Ersättningar från

Län summor uppdragsgivare

kronor kronor

Stockholms stad............ — —

Stockholms.............. 482,000 24,100

Uppsala................ — —

Södermanlands............. — —

Östergötlands............. — —

Jönköpings............... 8,300 830

Kronobergs.............. 18,950 3,793

Kalmar................ 11,780 1,767

Gotlands................ — —

Blekinge................ — —

Kristianstads.............. — —

Malmöhus............... 16.600 2,490

Hallands................ — —

Göteborgs stad............. — —

Göteborgs och Bohus län i övrigt .... 266,550 1,135

Älvsborgs............... 12,300 1,845

Skaraborgs............... — —

Värmlands............... — —

Örebro ................ 191,420 19,142

Västmanlands............. 48,900 6,435

Kopparbergs.............. 69,099 6,277

Gävleborgs............... — —

Västernorrlands............ 531,700 67,130

Jämtlands............... 5,995 5,730

Västerbottens............. 38,125 3,730

Norrbottens.......... 138,700 5,735

Summa 1,840,419 150,139

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/1932 —1935/1936 medtagits.

Tabell 2.

De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.

1 D. v. s. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna. * Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

03 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

7 De beräknade kostnaderna för under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten hava sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.

Tabell B.

Beräknade kostnader för under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten.

Samtliga därav för all-

Månad kostnader manna vägar

kr. kr.

Januari................ 620,660 49,300

Februari............... 467,635 —

Mars................. 265,190 60,430

April................. 47,396 24,846

Maj................. 97,930 —

Juni................. 133,280 —

Juli................. 247,631 108,921

Augusti................ 122,360 —

September.............. 114,240 52,691

Oktober ............... 123,854 44,629

November.............. 1,248,235 178,700

December............... 166,908 16,183

Summa 3,655,319 535,700

Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten än allmänna vägar belöpa sig till 3,119,619 kronor. Härav avse 1,928,975 kronor arbetskostnader, 671,994 kronor materialkostnader, vartill statsbidrag beviljats, och 518,750 kronor kostnader, till vilka icke statsbidrag blivit beviljade.

Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéemas månadsrapporter, sålunda exklusive specialarbetare — under år 1930/1937 belyses i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala reservarbeten.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 285. Tabell 4.

Arbetslinjens omfattning iren 1930—1937,

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

9 II. Understödslinjen.

Annu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under varén och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar i understödstagarnas antal successivt göras. Under manaderna augusti —november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935, uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd. Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av antalet understödsrum vidtagas.

Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet, som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000 å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, ehuru i förhållandevis begränsad omfattning.

Jämväl under 1937 har dagunderstödsverksamheten varit av mycket blygsam omfattning. Under juli, augusti och september månader kunde den helt undvikas. Under oktober ansågs det emellertid nödvändigt att lämna medgivande till kontantunderstödsverksamhet till tre kommuner i Västernorrlands län, Alnö, Skön och Timrå. Senare tillkommo liknande svårigheter för en del andra kommuner i sågverksdistrikten samt för vissa stenindustrikommuner och slutligen, under årets tva sista månader, nödgades man tillgripa dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet i storstäderna och de medelstora städerna.

Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda under året 1937 angives i tabell 5.

10 Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tabell 5.

Antal kommuner, sorn bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1937.

1936 1937

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten, föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn. Aven om dispenser från denna bestämmelse i ömmande fall hava beviljats, har bestämmelsen medfört, att de dagunderstödda så gott som uteslutande utgjorts av familjeförsörjare.

Omfattningen av den under år 1937 bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

Städer

Januari .................................. 11

Februari.................................. 13

Mars...................................... 13

April .................................... 10

Maj...................................... 7

Juni...................................... —

Juli...................................... .

Augusti .................................. .

September................................ .

Oktober.................................. .

November................................ 3

December ................................ 6

Landskommuner Summa

13 En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av tabell 6, vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

11 Tabell 6.

Understödslinjens omfattning: åren 1930—1937. III.

III. Särskilda*åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1937 i huvudsak bedrivits efter samma grunder som under år 1936 men till följd av nedgången i antalet anmälda arbetslösa i minskad skala. Hjälpåtgärderna mot ung-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

domsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.

Sammanlagt anordnades under 1937 nio kurser, med tillhopa 138 elevplatser. Tre av kurserna avsågo undervisning i träslöjd, i övrigt må nämnas en kurs för värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en kurs i skogsavverkningsteknik. Till lärare- och kursledarearvoden har beviljats statsbidrag med 8,678 kronor och till undervisningsmaterial 3,304 kronor. Kursernas längd har varierat från 5 till 16 veckor.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till 250 (i januari) och lägst till 181 (i november).

Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer: nämligen av Stockholms och Göteborgs arbetslöshetskommittéer. Det senare lägret var s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetselever boende i sina hem) med verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.

Vid årets början pågingo fyra statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger meddelades undervisning i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete och vid de två andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.

Efter framställning av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott och sedan ärendet underställts Kungl. Maj:ts prövning öppnades i maj 1937 ett arbetsläger i egendomen Strömbacka invid Piteå. Arbetseleverna, vilkas antal uppgått till 65, hava sysselsatts med uppförande av en verkstadsskolebyggnad i tegel jämte vissa ändrings- och reparationsarbeten. Därjämte hava de förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari vidare utbildning skulle lämnas vid den verkstadsskola, vartill arbetslägret är en förberedelse.

Vid slutet av år 1937 pågick ifrågavarande verksamhet vid tre arbetsläger. Lägret å egendomen Lång i Grums socken i Värmlands län har nedlagts.

Under januari 1937 bedrevos sex ungdomsreservarbeten, varav fem statliga och ett statskommunalt. Det senare arbetet avslutades under hösten

1937. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades under året fyra. Därav utgjordes tre av s. k. huggareskolor. Det fjärde under året avslutade ungdomsreservarbetet hade till arbetsobjekt anläggandet av en golvbana vid Tylösand i Hallands län. Under senhösten 1937 startades en ny huggareskola, vilken pågick vid årets slut.

Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1934—1937 belyses av tabell 7.

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

13 Tabell 7.

Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1937.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tabell 8.

Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1937.

1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

15 IV. Arbetslöslietshjälpens totala omfattning;.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas sammanlagda omfattning under åren 1930—1937 hänvisas till tabell 8.

Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten. Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att den därefter i genomsnitt omfattat 70 %> av samtliga hjälpsökande. Det procenttal, som angiver de hjälptas antal av hela klientelet, är alltid högst under sommarmånaderna, vilket givetvis sammanhänger med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under våren och försommaren.

Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetshjålp böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av tabell 9, vilken från statens arbetslöshetskommission infordrats, avseende förhållandena den 31 januari 1938.

Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl påkallat uppgifter rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, under stödsverksamhet, hyreshjålp, kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten. Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade bilagor (Bilaga B och C).

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjålpåtgärderna inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angågående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1937.

Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till den 31 december 1937.

Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet (Bilaga H).

Arhetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande arhetslöshetsläget i landet (sid 2 ff.). Till denna redogörelse får jag hänvisa.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tabell

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeng fördelning

Kungl. May.ts proposition nr 285.

9.

den 31 januari 1938 ur geografiska synpunkter.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Anslagsbehovet under budgetåret 193S/1939 m. ni.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens i skrivelse den 24 november 1937 gjorda preliminära anslagsberäkningar för nästa budgetår. I skrivelse den 9 mars 1938 har kommissionen framlagt definitiv uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.

I fråga örn kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. beräknar kommissionen, att för innevarande budgetår anslagna medel jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för färdigställandet av statliga reservarbeten, vilken plan återgivits i prop. 302/

1937, torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som inträtt under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som nödvändiggjorts av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden. Kommissionen framhåller vidare, att antalet hjälpsökande arbetslösa den 28 februari

1938, i motsats mot vad fallet varit under de närmast föregående åren 1934 —1937, icke har sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det i fortsättningen visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar en mot föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att bereda hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet av anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen bliva tillräckliga.

För budgetåret 1938/1939 beräknar kommissionen kostnaderna på följande sätt.

Den ökning av arbetslösheten, som inträdde under de sista månaderna år 1937 samt under januari 1938 och uteblivandet av den sedvanliga minskningen i arbetslösheten från januari till februari under innevarande år, skulle kunna uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med hänsyn till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig icke böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.

Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.

Statliga reservarbeten............................. 1,650 nian

Statskommunala reservarbeten..................... 800 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 3,550 »

6,000 man.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S5.

19 En närmare redogörelse för utformningen av det lijälpprogram, som kommissionen sålunda uppställt, lämnas i det följande.

Beträffande de statliga reservarbetena stöde vid ingången av budgetåret 1938/1939 till kommissionens förfogande 148 arbetsobjekt, vilka kunde indelas i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk, teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes snarast möjligt;

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas, den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras utförande angåves i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november 1937 sålunda:

(20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret 1938/1939 och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl grupp I: b) som grupp II.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till i runt tal 25 milj. kronor.

I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen ifrågavarande kostnader till 26,000,000 kronor.

Med den arbetsstyrka av 1,650 arbetslösa, som tidigare uppgivits böra sysselsättas vid statliga reservarbeten, kunde emellertid icke färdigställas samtliga de arbeten, som vore av den art, att det måste anses önskvärt, att de färdigställdes under budgetåret. Kostnaden för färdigställandet av dessa arbeten beräknades av kommissionen i skrivelse den 24 november 1937 till 7,500,000 kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i statliga reservarbeten under ett år av 1,650 arbetslösa kunde beräknas uppgå till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda förändringar i arbetslöshetsläget motiverade, att ett väsentligt större antal hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisades till statliga reservarbeten, vore det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under budgetåret slutföra samtliga de arbeten, varom här talats.

Kommissionen hade i sin framställning den 5 mars 1937 redogjort för de förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare slutförande av statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare och för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare. Vad kommissionen då framhöll i fråga örn budgetåret 1937/1938, gällde i allt väsentligt även i fråga örn budgetåret 1938/l939, såvitt förhållandena nu kunde bedömas. Av olika anledningar borde den arbetsstyrka, som kunde ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på öppna marknadens villkor och ett lämpligt antal s. k. avslutningsarbeten utföras helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens natur av färdig-

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

ställningsarbeten förutsattes ofta en större yrkesvana, än som för närvarande i regel vore för handen hos de hänvisade reservarbetarna. Dessa arbeten kunde dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret eller den tid, då behovet av arbetslöshetshjälp vore minst. Många av de oavslutade arbetena vore belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet nu icke där förelåge. På grund därav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten uteslutande ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra, att de hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett dessas belägenhet i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande arbetslösa i stor utsträckning utgjordes av familjeförsörjare, torde det emellertid vara mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändes till långt från hemorten belägna arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten funnes lämpliga arbetsobjekt, vilkas slutförande dock icke vore av lika brådskande natur. Kommissionen funne det därför angeläget, att reservarbetena även under nästkommande budgetår bedreves efter två linjer, nämligen

a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgjordes av hänvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 °/o, s. k. specialarbetare;

b) arbeten, vilka antingen vore att betrakta såsom avslutningsarbeten eller vilka det vore synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret, men vilkas färdigställande icke kunde utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.

Kostnaderna för genomförande av detta förslag beräknades av kommissio-

nen till:

a) för arbeten, avsedda att utföras såsom reservarbeten ........................................ 5,300,000 kronor

b) för arbeten, avsedda att slutföras helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor................ 2,200,000 kronor.

Arbeten enligt b) vore till stor del belägna i trakter med ringa eller ingen arbetslöshet.

Det exakta antalet arbeten, som enligt detta program kunde slutföras under budgetåret, kunde icke nu angivas enär den på grund av arbetsmarknadens krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av arbetskraften vid reservarbetena kunde medföra betydande förskjutningar. Om ej oförutsedda omständigheter inträffade, borde dock ett 50-tal arbeten kunna slutföras, huvudsakligen med arbetskraft på öppna marknadens villkor och dessutom ett mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten kommc även att drivas arbetsföretag, som icke bleve färdiga under budgetåret.

Realiserades detta program, kvarstode en arbetsreserv med ett nu beräknat värde av inemot 16 milj. kronor. Denna arbetsreserv utgjordes av arbeten, för vilka detaljerade arbetsplaner (renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar förelåge och vilka arbeten i viss utsträckning varit föremål för bearbetning, vadan erforderlig utrustning av arbetsredskap funnes lätt tillgänglig. Arbetena kunde snabbt åter igångsättas, och de vore därför att betrakta såsom en värdefull tillgång, för den händelse ändrade konjunkturer skulle påfordra ökat bistånd från samhällets sida åt oförvållat arbetslösa. En dylik arbetsreserv torde för övrigt stå i bästa överensstämmelse med de för den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet ledande grundprinciper, som bland annat fått ett uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift att reservarbete borde kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens växlande omfattning.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten syntes även under budgetåret 1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en-

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

samstående personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800 personer i medeltal under året skulle beredas hjälp i form av statskommunalt reservarbete. Statsverkets kostnader för bedrivande av statskommunala reservarbeten under budgetåret i nyss angivna utsträckning beräknades i förenämnda skrivelse den 24 november 1937 till 19 milj. kronor. Denna beräkning torde icke komma att nämnvärt påverkas av den prisstegring å material, som ägt rum sedan nämnda skrivelse avgavs.

Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.

Framförallt i storstäderna syntes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga vore föremål förundersökning genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, hade kommissionen vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta hade varit fallet bland annat i fråga örn större och medelstora städer, varest arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utginge endast till reservarbetarnas löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.

Med hänsyn till vad redan anförts om möjligheten att i vissa fall nedbringa statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, ansåg sig kommissionen kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättande av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå till c:a 1,900,000 kronor.

Det vore uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstödsverksamhet kunde komma att påkallas under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kunde bedömas, torde emellertid hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning som under innevarande budgetår. Så ansåges även vara förhållandet med ungdomshjälpen. 3,550 arbetslösa personer torde därför böra hjälpas genom kontantunderstödsverksamhet eller ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000 kronor.

Arbetslöshetshjälp beräknades under budgetåret 1938/1939 kunna beredas åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt följande sammanställning.

Antal arbetslösa,

. som avses att kjäl- Beräknad

Hjalpform pas j genomsnitt kostnad

under budgetåret

Statligt reservarbete ..........................

Statskommunalt reservarbete ..................

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp

Summa 6,000

9,400,000 kronor

Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster 1,400,000 >

vadan för hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 8,000,000 kronor

Till färdigställande av statliga reservarbeten utanför det

egentliga hjälpprogrammet beräknas.................. 2,200,000 >

Vid bifall lill kommissionens förslag, som förutsätter, att arbeten färdigställas i den omfattning, alt från uppdragsgivare inflyta ersättningar med tillhopa 1,400,000 kronor, skulle således under budgetåret 1938/1939 för

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 28-5.

reservarbeten, färdigställandet av vissa reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras en medelsanvisning av 10,200,000 kronor.

Beträffande de centrala administrationskostnaderna anför kommissionen i förenämnda skrivelse den 2 mars 1937 i huvudsak följande.

I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930 och 1930—1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/ 1938 förutsatta jämförlig storleksordning.

Följande sammanställning angåve dels ifrågavarande kostnader för budgetåren 1929/1931 och dels de beräknade kostnaderna för budgetåren 1937/

1939.

1937/1938 Beräknat i Beräknas i

Kommissionen hade icke ansett sig kunna underlåta att bereda den hos kommissionen anställda kanslipersonalen en avlöningsförbättring ungefär motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning, som av 1937 års riksdag beslutats för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. (riksdagens skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning medförde för kansliets vidkommande en höjning av personalkostnaderna under budgetåret 1937/1938 med omkring 20,000 kronor.

I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, gåve emellertid vid handen, att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet, icke kunde beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skulle bliva i stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, nu närmast de arbetsuppgifter, som förutsattes i det förut framlagda arbetsprogram-

1 Häri ingå hyreskostnader med c:a 20,000 kronor.

2 I kommissionens berättelse för tiden 1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna med biträden ej medtagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.

niet för budgetåret. Såsom av sammanställningen framginge, erfordrades ett belopp av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknade för slutförandet av redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.

Kommissionen påpekade därefter, att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym icke minskades i samma takt som reservarbetsstyrkan, och avvecklingen av de många arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta under en förhållandevis lång tid framåt. Det med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore betydande och toge avsevärd tid i anspråk. Dessutom kunde detsamma ej utan olägenhet ledas av annan person än den inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet befattningshavare hade emellertid kunnat avsevärt nedbringas och kommissionen beräknade att fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras. Kommissionen hade endast med en viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning, som skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen noga tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhängde med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet icke kunnat bortse. Därjämte vore kommissionen otvivelaktigt skyldig att beakta riksdagens vid upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.

Vidare förelåge numera ett antal i förhållande till budgetåren 1929—1931 helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret 1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala förvaltningen och de statliga reservarbetena. Övriga utbetalningar av statsbidrag ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande av protokollsutdrag. Från och med budgetåret 1932/1933 vore emellertid dessa utbetalningar och med dem sammanhängande kontrollåtgärder överförda till kommissionens kassarörelse. Denna hade ytterligare belastats på grund av de olika hjälpformer och dc förändringar i villkoren för statsbidrag, som tillkommit under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala reservarbetslinjen och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående bidragen till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid dylika arbeten förorskade ett betydande kontrollarbete såväl inom kommissionens tekniska som kamerala avdelningar. Ungdomsverksamhetens olika hjälpformer, väsentligt utökade efter den 1 juli 1933, krävde alltjämt ett betydande arbete, trots att denna gren av kommissionens verksamhet kunnat högst betydligt inskränkas. De återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade läger av verkstadsskoletyp hade nämligen medfört, att redovisnings- och kontrollarbetet icke undergått så stor minskning som eljest skulle varit fallet.

Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning vore de statliga reservarbetena. Antalet statliga reservarbetsplatser, som under budgetåret 1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120, utgjorde under innevarande budgetår 324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser som under förstnämnda år och nära 3 gånger så många som under budgetåret 1930/1931. Att antalet arbetsplatser direkt påverkade antalet tjänstemän vid det centrala kansliet ansåges vara självklart.

En god mätare på det tekniska gransknings- och det kamerala indrivningsarbetets omfattning funnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna haft att erlägga under olika år. Dessa uppginge under budgetåret 1929/1930 till 548,000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under budgetåret 1930/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna (lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 28ö.

och beräknades under innevarande budgetår komma att något överstiga 4,000,000 kronor.

Sedan kommissionen anfört ytterligare några förhållanden, som motiverade ett högre anslag under budgetåren 1937/1939 än under budgetåren 1929/1931, redogör kommissionen för antalet befattningshavare vid det centrala kansliet. Av denna redogörelse framgår bland annat, att personalen vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal befattnings-

havare

den 1 juli 1937 .......... 125

» 1 januari 1938....... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,

och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/ 1939 beräknas komma att uppgå till

den 1 juli 1938 ............ 79, varav 3 för arbetslöshetsräkningen,

» 1 januari 1939......... 55

> 1 juli 1939 ............ 54.

Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän övertiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de för budgetåret beräknade personalkostnaderna.

Kommissionen anför därefter.

Då personalen beräknas komma att under budgetårets första hälft undergå en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55 befattningshavare — kunde, under förutsättning att arbetslösheten utvecklade sig på sådant sätt, att det här ifrågasatta programmet för inskränkning av kommissionens verksamhet realiserades, under budgetårets senare hälft fråga uppkomma, huruvida särskilda åtgärder borde vidtagas beträffande de tjänstemän, som då icke längre skulle behövas för arbetet hos kommissionen. Dessa personer med avsevärd tjänstetid hos kommissionen måste givetvis med hänyn till deras på lång erfarenhet grundade sakkunskap anses representera en värdefull tillgång inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten, som folie inom kommissionens verksamhetsområde. Det syntes därför ligga i det allmännas intresse att denna sakkunskap tillvaratoges, särskilt med hänsyn till nödig beredskap för en eventuell kris. Härtill komme att, ehuruväl samtliga dessa befattningshavare formellt endast vore att betrakta som extra tjänstemän, det väl knappast kunde anses staten värdigt att utan vidare avskeda dem.

Departementschefen.

Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att den allmänna situationen under innevarande budgetår undergått en avsevärd förbättring. Det erbjuder emellertid för närvarande stora svårigheter att med säkerhet bedöma, huruvida under nästkommande budgetår läget kan komma att förskjutas i den ena eller andra riktningen. För min del har jag därför funnit försiktigast att räkna med att arbetslöshetsläget icke under sagda budgetår undergår någon ytterligare mer påtaglig förbättring.

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Med denna utgångspunkt anser jag mig böra i huvudsak godtaga de beräkningar rörande hjälpverksamhetens omfattning, som av arbetslöshetskommissionen framlagts. Den omständigheten, att inom de särskilt arbetslöshetstyngda landsdelarna genom beredskapsarbeten skulle skapas sysselsättningsmöjligheter i en omfattning, varmed kommissionen icke kunnat räkna, synes mig emellertid möjliggöra en viss mindre jämkning av den gjorda anslagsberäkningen. I avvaktan på slutförandet av 1937 års arbetslöshetssakkunnigas undersökning av den kvarstående arbetslösheten och medlen för dess rationella bekämpande böra hjälpåtgärderna i fråga örn reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. jämväl under budgetåret 1938/39 handhavas av kommissionen. I likhet med vad fallet varit under innevarande år bör emellertid undvikas, att kommissionen engageras i nya statliga reservarbeten.

Arbetslöshetskommissionen har, såsom redan antytts, i sin senast avlåtna framställning utgått från den förutsättningen, att arbetslöshetsläget under nästkommande budgetår icke undergår någon förbättring. I fråga örn hjälpverksamhetens omfattning har kommissionen beräknat att i statliga reservarbeten sysselsätta genomsnittligt 1,650 man och i statskommunala 800 man; genom kontantunderstöd och ungdomshjälp skulle därutöver bispringas 3,550 arbetslösa. Sammanlagt skulle alitsa det genomsnittliga antal arbetslösa, som genom statliga hjälpåtgärder skulle bispringas, utgöra

6,000 man. Förefintligt hjälpbehov i övrigt torde såsom hittills komma att tillgodoses genom kommunala åtgärder. Kostnaderna för statens hjälpverksamhet uppskattar kommissionen efter avdrag för beräknade inkomster till 8,000,000 kronor. Därjämte förordar kommissionen, att för färdigställande av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet skulle beräknas ett belopp av 2,200,000 kronor.

Mot kommissionens kostnadsberäkningar har jag i huvudsak intet att erinra. I enlighet med kommissionens förslag, finner jag mig sålunda för de egentliga reservarbetena, kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen böra påkalla ett anslag av 8,000,000 kronor. Därest förhallandena under budgetårets lopp skulle komma att påkalla anvisande av ytterligare medel, torde frågan härom böra göras till föremål för särskild prövning.

I detta sammanhang vill jag erinra, att jag räknar med att jämväl för nästa budgetår en del av de till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet ställda medlen får disponeras för förskottering av vissa kostnader, betingade av Lyckebyåns reglering ävensom, enligt vad jag tidigare förordat, till understödjande av vissa jordbruksåtgärder inom Blekinge län. Under de senaste åren lia särskilda utredningar verkställts rörande försörjningsmöjligheterna i de av arbetslöshet svårast hemsökta omradena. Därvid har framgått, att genom vissa, icke särdeles kostnadskrävande åtgärder förbättrade försörjningsmöjligheter kunna skapas för mindre väl lottade medborgargrupper. Bland annat hava krav framställts på stöd åt företagarföreningar, varigenom sysselsättningsmöjligheterna inom särskilt rikets nordliga landsdelar skulle kunna verksamt ökas. Lämpligen kunna

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

dessa krav tillgodoses i nu åsyftade ordning. Över huvud får det anses naturligt, att på sätt nu antytts, i de arbetslöshetstyngda delarna av landet främja alla åtgärder, som befinnas ägnade att befordra befolkningens förvärvsmöjligheter, och därigenom skapa ökad motståndskraft vid en inträdande kris.

Av redan för ändamålet disponibla medel återstår ett belopp av omkring

775,000 kronor. Därest företagarföreningar komma till stånd i önskvärd omfattning med statligt stöd och fortsatta bidrag till vissa väganläggningar i Västerbottens län i viss utsträckning skulle finnas påkallade, lär emellertid sagda belopp icke vara tillfyllest. För Lyckebyåns reglering och de förut omförmälda åtgärderna till stödjande av jordbruket i Blekinge län torde nämligen ett belopp av minst 600,000 kronor böra beräknas. Med hänsyn till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av 600,000 kronor böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Senast berörda syften lära kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.

Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala reservarbeten m. m. för budgetåret 1938/1939 upptages till 8,000,000 kronor.

Efter min mening måste det anses välbetänkt, att färdigställningsarbetena i den omfattning kommissionen angivit utföras enligt den öppna marknadens villkor. Emellertid vill jag härvid särskilt betona, att motivet för vägarbetenas omedelbara fullbordande icke härflyter av arbetslöshetsläget. Kraven på åtgärder i berörda syfte stödjas uteslutande av önskvärdheten ur trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas på obestämd tid. Sagda omständighet måste efter min mening beaktas vid övervägandet av finansieringen av verksamheten i nu berörda del. Enligt vad jag inhämtat av chefen för kommunikationsdepartementet förefinnas också möjligheter att i huvudsak i den omfattning, som den föreliggande planen beträffande nästkommande budgetår förutsätter, bereda tillgång till medel för de åsyftade vägarbetenas färdigställande i den ordning, som i allmänhet gäller i fråga om dylika arbeten. Kungl. Majit torde alltså under loppet av budgetåret 1938/1939 kunna ställa erforderliga medel till förfogande för de ifrågavarande vägarbetenas slutförande, därvid behörig hänsyn givetvis jämväl bör tagas till angelägenhetsgraden av olika företag. Vid sådant förhållande och då arbetslöshetskommissionen i avvaktan på att medel för ändamålet göras tillgängliga lär vara oförhindrad att disponera reservationsanslaget till reservarbeten m. m. även för tillgodoseende av berörda syfte, synes särskilt färdigställningsanslag icke vara av behovet påkallat.

Beträffande slutligen anslaget till statens arbetslösbetskommission för bestridande av kommissionens centrala administrationskostnader har kommissionen angivit anslagsbehovet i fråga till 450,000 kronor, medan jag tidigare för ändamålet beräknat allenast ett belopp av 350,000 kronor. Av vad kommissionen numera i ärendet anfört, har jag blivit övertygad därom, att anslagsbehovet icke torde kunna uppskattas lägre än till 400,000 kro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

lior. Med hänsyn härtill finner jag mig böra för ändamålet förorda, att anslaget upptages till sistnämnda belopp.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret 1938/1939 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 400,000;

dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. lii. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av ...................... kronor 8,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Viking Nilsson.

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under år 1937,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående del av innevarande budgetår,

förslag till beräkning av medelsbehovet i fråga örn reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. under budgetåret 1938/1939 samt

förslag till beräkning av kostnaderna för kommissionens centrala förvaltning under sistnämnda budgetår.

En preliminär beräkning rörande medelsbehovet för ovan angivna ändamål under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret 1938/1939 avgavs av kommissionen i dess i åtskilliga punkter av förevarande framställning åberopade underdåniga skrivelse den 24 november 1937.

Den sedvanliga ålders- och yrkesundersökningen av klientelet har företagits i samband med arbetslöshetsräkningen den 31 aug. 1937. Då resultaten av denna undersökning ännu icke föreligga, kunna uppgifter här ej lämnas beträffande klientelets ålderssammansättning och ej heller i fråga om yrkesfördelningen vid olika hjälpformer.

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1937.

Den starka kontinuerliga förbättring, som arbetsmarknaden undergick år 1936, fortsatte under år 1937, såsom framgår av de uppgifter ur den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens statistik,

30 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den o fientliga arbetsförmedlingen samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

Åren 1932—1937.

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens .månads-

rapporter åren 1932—1937.

som återgivas i tab. 1 och 2 samt diagram 1 sid. 53. Av diagrammet framgår även, att från och med mars 1937 antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande varit så lågt, att man måste gå tillbaka till år 1930 för att finna lägre siffror.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsmedlingen, som i december 1936 uppgick till 327, var under 1937 genomgående lägre än under 1936. Den anmärkningsvärda minskningen från november till december 1937 (från 208 till 194) torde ha sin huvudsakliga förklaring i den ökning av arbetstillfällen, som snöförhållandena under sistnämnda månad medförde. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet undergick i stort sett en liknande förändring. Anmärknings-

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

värt är dock, att arbetslösheten bland fackföreningsmedlemmarna var större i december 1937 än samma månad 1936.

Antalet hos arbetslöshetskommittéerna såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa redovisas i tab. 2, varjämte i tab. 3 för varje månad under åren 1934—1937 angives samma antal i procent av antalet under samma månad närmast föregående år. Antalet hjälpsökande vid slutet av januari 1937 var 33,509 eller 2,695 högre än decembersiffran 1936. Redan februarirapporten 1937 utvisade en minskning med 2,229 eller 6.7 % till 31,280 och därefter minskade antalet för varje månad för att nå bottenläget i augusti med 9,577 eller 28.6 % av januarisiffran. I september ökades arbetslösheten obetydligt till 9,782 (29.2 % av januarisiffran). En så gynnsam utveckling under tiden från årets början har icke förekommit sedan de båda högkonjunkturår (1928—1929), vilka föregingo den senaste stora krisen. Vid oktober månads slut hade emellertid antalet hjälpsökande ökat avsevärt, och siffrorna för årets sista månader uppvisade en avsevärd stegring. Ökningen från slutet av september till slutet av december var 91.8 °/o och procentuellt betydligt större än motsvarande ökning under något av åren efter 1931. Man bör i detta sammanhang även beakta, att under december 1937 på grund av snöförhållanden m. m. arbetstillfällen i storstäderna, vilkas arbetslösa utgör en avsevärd del av hela klientelet, torde ha stått till buds i större utsträckning än vad som är normalt för denna årstid. Antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av januari 1938, vilket icke redovisas i dessa tabeller, uppgick till 21,723 eller sålunda 64.8 % av motsvarande tal för januari 1937. Medan under åren 1934—1936 rapportsiffroma för februari utvisar en rätt avsevärd minskning i förhållande till januarisiffrorna för samma år, synes februari månad 1938 icke komma att medföra någon minskning av antalet hjälpsökande.1

Det vill förefalla som om den i landet rådande högkonjunkturen nått sin kulmen under sommaren 1937. Än är emellertid icke möjligt att med sä-

1 I verkligheten föreligger en mindre ökning, då till det av arbotslöshetskommittéerna redovisade antalet arbetslösa bör läggas åtminstone de 498 av kommittéer hänvisade personer, som vid februari månads utgång voro sysselsatta i beredskapsarbeten (Be sid. 16).

32 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

kerhet bedöma, om så varit fallet. Ännu mindre kan angivas, örn ett jämviktsläge nu uppnåtts eller om en försämrad konjunktur är i annalkande. I förra fallet skulle den procentuella ökning av arbetslösheten, som kännetecknade sista kvartalet 1937, giva en riktigare bild av säsongvariationerna än motsvarande stegring under senare delen av åren 1934—1936, då den under dessa år pågående konjunkturförbättringen givetvis dämpat säsongökningarna i arbetslöshetens omfattning. I senare fallet skulle säsongökningen hava förstärkts av en konjunkturbetonad ökning av arbetslöshetssiffrorna. Uttryckt i absoluta tal var ökningen från augusti 1937 till januari 1938 (12,146) i det närmaste lika stor som ökningen från augusti 1936 till januari 1937 (12,726), trots att arbetslöshetssiffran i augusti 1937 var endast 9,577 mot 20,783 ett år tidigare.

Även om viss anledning kan föreligga att tyda ovan lämnade arbetslöshets- m. fl. uppgifter på sätt, som ovan angivits, bör ihågkommas, att arbetslöshetsklientelet under högkonjunkturerna varit av så ringa storleksordning att i detta sammanhang icke berörda faktorer kunna orsaka eller bidraga till förändringar, som procentuellt sett äro rätt avsevärda. Det är emellertid angeläget att hålla i minnet, att den svenska arbetsmarknadens utveckling är direkt beroende av den motsvarande internationella utvecklingen. Alltjämt och kanske i än högre grad nu än då gäller, vad i kommissionens statframställning den 4 december 1936 anfördes därom, att hela det internationella läget är så labilt och riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda komplikationer tvivelsutan kunna komma att omedelbart skapa störningar jämväl på den svenska arbetsmarknaden.

Tab. 4. Fördelning1 av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

Ur socialstyrelsens kvartalsstatistik angående arbetstillgången ha hämtats uppgifter, avseende vederbörande arbetsgivares uppfattning om tillgången på

33 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrnpperna jordbruk och

arbetskraft under åren 1934—1937. Dessa uppgifter angivas, uträknade i procent, i tab. 4. Det överflöd på arbetskraft, som rapporterades under 1934—1936, reducerades under år 1937 avsevärt, samtidigt som brist på arbetskraft uppgavs råda i betydligt större omfattning än under de tre närmast föregående åren. Antalet arbetsgivare, som uppgåvo, att tillräcklig tillgång på arbetskraft förefunnes, visade emellertid en anmärkningsvärd stegring, vilket kan anses tyda på en utjämning av tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. Siffrorna för 4:e kvartalet 1937 synas dock tyda på en viss tendens till förändring särskilt i fråga om de arbetsgivare, som uppgivit antingen brist eller överflöd på arbetskraft. Antalet arbetare som berörts av socialstyrelsens kvartalsstatistik, ökades från 350,002 under 4:e kvartalet 1936 till 375,512 samma tid 1937.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens verksamhet, men däremot icke sådana uppgifter beträffande jordbruket. Den gynnsamma utvecklingen under år 1937 i avseende på antalet hjälpsökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning, redovisas i tab. 5. Den våren 1935 beslutade avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen jordbruk, kunde under 1937 vidmakthållas, och dispenser från avstängningen ifrågasattes och lämnades i avsevärt mindre omfattning än

Bihang till riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr 285. 3

34 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under de föregående åren. Det största antalet samtidigt gällande dispenser för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg i februari och utgjorde 119. Jämväl torskogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november 1934, bestå, ehuru för vissa kommuner dispens måste medgivas i förhållandevis stor utsträckning. Högsta antalet dispenser under 1937 beviljades för februari och avsåg lil man i 13 kommuner samt generell dispens för flottningsax-betare i 5 skogs- eller sågverkskommuner.

Kommissionen Ilar alltid varit angelägen örn att från statliga reservarbeten hemsända sådana arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i jordbruk eller skogsbruk de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft gjort sig gällande. Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars— juni 1937 sammanlagt cirka 3,000 man.

I anledning av den under våren 1937 framträdande starka efterfrågan å arbetskraft till betfältsarbeten vidtogos, delvis i samarbete med socialstyrelsen, omfattande anordningar för att tillfredsställa behovet av dylik arbetskraft. I slutet av maj och början av juni erbjödos 185 reservarbetare vid statliga reservarbeten i södra Sverige genom arbetsförmedlingen arbete vid betfälten och i samband därmed fri resa till och från arbetet; 44 man vägrade antaga detta erbjudande och blevo i anledning därav hemsända från reservarbete. Av de övriga bereddes efter betfältsarbetets slut 71 ånyo reservarbete. Då de reservarbetare, som antagit erbjudande om betfältsarbete, medgivits att utan iakttagande av eljest gängse former efter betarbetets slut återgå till reservarbetet, men en stor del av dem icke begagnat sig härav, är det antagligt, att flertalet av de arbetare, vilka icke återkommo till reservarbetet, erhållit arbete i öppna marknaden.

Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1937 avstängda byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen husligt arbete. Dispenser i större utsträckning förekommo i fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största antalet dispenser för byggnadsarbetare beviljades under första kvartalet, då under februari 438 dylika arbetare voro föremål för dispens. För övriga nu nämnda grupper behövde dispenser lämnas endast i ringa utsträckning.

Liksom under år 1936 förekom arbetslöshet av större omfattning under år 1937 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter, som lämnas i tab. 6—7. Dessa yrkesområden angivas här nedan jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober och december månader 1936 och 1937.

1930 1937

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 35

Tab. (i. De hjälpsökande arbetslösa fördelade pä yrkesgrupper år 1937.

Även inom dessa yrkesområden var emellertid nedgången i arbetslöshetssiffrorna betydande i jämförelse med förhållandena vid samma tidpunkter ett år tidigare.

Av intresse är här särskilt utvecklingen inom sten- och trävaruindustrierna. Den starka förbättringen inom stenindustrien sammanhängde givetvis med den avsevärda ökningen i stenexporlen, inom vilken dock mot slutet av året en avmattning synes lia ägt rum. Vidare torde verkstadsskolorna för arbetslös ungdom lia möjliggjort för ett antal ungdomar att erhålla försörjning på andra orter. Även i övrigt synas konjunkturerna lia skapat förutsättningar för överflyttning till andra delar av landet av arbetslösa stenarbetare. En jämförelse mellan invånarantalet i Bohusläns stenkommuner vid

36 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

utgången av åren 1936 och 1937 tyder härpå. Beredskapsarbetenas igångsättande hade däremot vid ovan angivna tidpunkter endast i ringa utsträckning påverkat arbetslöshetssiffrorna.

Förhållandena inom trävaruindustrien erbjuda en föga gynnsam bild. Visserligen ägde en kraftig minskning även här rum, men två omständigheter, som synas göra en sanering mera avlägsen, påkalla ett särskilt intresse. Den ena av dessa är den alltjämt pågående rationaliseringen inom såväl massa- och sågverksindustrierna som vid flottledernas skiljeställen, den andra att en så stor del av arbetarna ha sysselsättning endast en förhållandevis begränsad del av året. Det sista gäller ej blott vissa sågverksarbetare utan även — och framför allt — flottnings- och sorteringsarbetare.

Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning' på olilia yrkesgrupper

åren 1934—1937. Oktober månad.

Av tab. 7 framgår, att arbetslösheten inom gruppen »handel, samfärdsel och allmän tjänst» år från år ökat i förhållande till de totala arbetslöshetssiffrorna. Denna förskjutning, som väsentligen beror på att arbetslösheten inom andra grupper minskats i högre grad, torde kunna tydas så, att åtminstone en betydande del av de personer, tillhörande denna yrkesgrupp, som blivit arbetslösa, på grund av sin ålder eller andra omständigheter icke kunna antagas någonsin åter erhålla arbete inom sitt yrke samt även hava mycket små utsikter att vinna anställning inom annat yrke.

De under rubriken »arbete, ej hänförligt till annan grupp» redovisade arbetslösa utgöras huvudsakligen av grov- och diversearbetare. Denna grupp innefattar mer än dubbelt så stor andel av arbetslöshetsklientelet som någon av de andra yrkesgrupperna.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången av december 1937 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 170,000

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

37 Talj. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1984—1937.

medlemmar i funktion eller 4 kassor och i runt tal 70,000 medlemmar mera än vid samma tid 1936. Då den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen huvudsakligen omsluter yrkeskunniga arbetare, och dessutom de sedan längre tid arbetslösa i regel icke hava stora utsikter att kunna vinna rätt till daghjälp från arbetslöshetskassa, torde arbetslöshetsförsäkringen under nuvarande förhållanden icke komma att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp, som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommittéerna, torde ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens utveckling.

Antalet kommuner, som stodo i rapportförbindelse med kommissionen, var i medeltal under år 1937 288 mot 544 år 1936. Månadsvis ökade och minskade antalet rapporterande kommuner i stort sett i överensstämmelse med arbetslöshetsklientelets växlingar, se tab. 8. Antalet rapporterande kommu-

Tab. 9. Fördelning av rapporterande'! kommuner oell hjälpsökande arbetslösa med hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande. September 1935, 1936 och 1937.

38 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning' i relation till befolkningen, fördelad efter antalet rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September löst! och 1937.

ner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande visade emellertid en relativ ökning ju mer den totala arbetslösheten minskade. Denna utveckling belyses av tab. 9. I september 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner med högst 20 hjälpsökande arbetslösa 54.1 °/o av samtliga. Under samma månad 1937 var motsvarande siffra 59.9. Största sammanlagda antalet hjälpsökande fanns 1937 i den klass av kommuner, vilka rapporterade 51— 100 arbetslösa, medan största antalet under de närmast föregående åren fanns i kommuner med 201—500 rapporterade hjälpsökande.

I tab. 10 bär angivits arbetslöshetens omfattning i relation till folkmängden inom de rapporterande kommunerna. Tabellen ger vid handen, att för kommuner med upp till 20 hjälpsökande arbetslösa dessa i regel utgjorde en mycket ringa del av befolkningen, och att sålunda kommunens »arbetslöshetstryck» i dessa fall var obetydligt.

Landsbygdens andel i bela antalet hjälpsökande arbetslösa, vilken steg för varje år, den senaste krisen skärptes, har fr. o. m. år 1934 undergått en minskning, vilken belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande arbetslösa på landsbygden under åren 1934—1937 angivits i procent av totalantalet hjälpsökande. Medan denna procent under 1934—1936 var mer än 50, uppgick den under 1937 icke vid något tillfälle til! denna del av totalantalet hjälpsökande. I någon mån torde detta sammanhänga med den förut om-

Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden i procent av hela antalet rapporterade arbetslösa åren 1934—1937.

Månad 1934 1935 1936 1937

Januari......... 60.9 60.9 59.8 46.6

April................... 64.7 64.0 58.4 48.0

Juli.................... 65.8 65.7 54.7 39.2

Oktober.................. 66.9 6A6__5L0_400

Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2 43.6

39 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1935—1937.

Län

Stockholms stad . . .

Stockholms......

Uppsala.......

Södermanlands .... Östergötlands .... Jönköpings......

Kronobergs......

Kalmar.......

Gotlands.......

Blekinge.......

Kristianstads.....

Malmöhus......

Hallands.......

Göteborgs stad .... Göteborgs och Bohus län

i övrigt......

Älvsborgs ......

Skaraborgs ......

Värmlands......

Örebro ........

Västmanlands . . . . Kopparbergs.....

Gävleborgs......

Västernorrlands . . . .

Jämtlands......

Västerbottens.....

Norrbottens.....

Hela riket

Städer

Landsbygd

nämnda procentuella ökningen av antalet hjälpsökande, tillhörande yrkesgruppen »handel, samfärdsel och allmän tjänst», vilken företrädesvis torde rekryteras från städerna. Men över huvud taget torde arbetslöshetsklientelet i dessa och särskilt i storstäderna till större del än i andra kommuner utgöras av personer, vilka förlorat kontakten med uet yrke, de tidigare tillhört, och på grund av ålder, sjuklighet, bristande initiativ eller vilja, dålig vandel el. dyl. icke kunna vinna utkomst inom annat yrke utan, bortsett från tillfälliga arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till hjälp av det allmänna. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård bör lämnas i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas av den omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp genom kommissionen kunnat ställas till de kommunala hjälporganens förfogande.

Arbetslöshetens lokalisering lill olika delar av landet framgår av tab. 12, där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1935 —1937 satts i relation till folkmängden. Arbetslösheten gick även under

40 Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.

Tab. 13. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till liela antalet hjälpsökande arbetslösa. Januari 1933—december 1937.

år 1937 successivt tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1935 motsvarade 15 °loo av landets befolkning, var motsvarande tal för januari 1937 5 °loo; oktobersiffrorna för samma år voro resp. 8 och 2 °/o0 av den totala befolkningssiffran.

Den relativt största arbetslösheten fanns vid utgången av oktober månad 1937 i Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) med 0.8 °/o av befolkningsmängden, Närmast följde Västernorrlands län med 0.6 °/o, Norrbottens län med 0.5 % och Blekinge län med 0.4 %>. Därefter kommo storstäderna Göteborg med 0.4 % och Stockholm med 0.3 % samt Malmöhus län, vari en relativt stor arbetslöshet var lokaliserad till städerna, med 0.3 %>. Hallands län slutligen hade en arbetslöshet av 0.2 %. I de flesta länen var arbetslösheten av så obetydliga dimensioner, att, med undantag för enstaka orter, något egentligt hjälpproblem icke längre kunde anses föreligga därstädes.

Arbetslöshetens i Västernorrlands län starkt säsongbetonade karaktär framgår vid en jämförelse med siffrorna för den 31/i och EC/4, vilka i motsats

41 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 14. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1935—1937.

till siffran för den 31/10 lago högre än de för Göteborgs och Bohus län. Även i fråga om de av arbetslöshet svårast drabbade områdena var emellertid nedgången avsevärd, vilket framgår av en jämförelse mellan promilletalen för olika år i nu berörda tabell.

Den under senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning kom de yngre åldersklasserna till godo i högre grad än de äldre. Även under 1937 fortsatte utvecklingen i denna riktning. Detta belyses närmare av tab. 13, vari ungdomsarbetslöshetens omfattning under 1936 och 1937 satts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa. Antalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 år utgjorde i

i november 1933 ............... 29,300

» > 1934 11,088

» 1935 ............... 6,053

>, » 1936 2,504

» » 1937 ............... 983.

42 Bittida till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bottenläget hittills nåddes i augusti och september 1937 med 475 hjälpsökande arbetslösa ungdomar vid slutet av vardera månaden. Därefter inträdde emellertid en stegring, som ungefär motsvarade ökningen i hela antalet hjälpsökande. Vid utgången av januari 1938 uppgick antalet hjälpsökande i åldern 16—21 år till 1,389 eller 6.4 %> av hela antalet hjälpsökande. Vid slutet av februari 1938 torde antalet hjälpsökande i angivna ålder i motsats till övriga grupper hava undergått en minskning i jämförelse med januarisiffran.

Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1937 högst i februari, då det uppgick till 131. Lägsta siffran redovisades för augusti och var 29. Vid årets slut vörö 44 kvinnor anmälda som hjälpsökande, och motsvarande antal vid utgången av januari 1938 var 65.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 31 januari 1934 vissa särskilda bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa. Av tab. 14- framgår, att under år 1937 antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa i hela landet var anmärkningsvärt litet samt att huvudparten förekom i de större städerna. En bidragande orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att dessa arbetslösa företrädesvis söka och även erhålla fattigvård.

II. Översikt över hjälpverksamheten under

år 1937.

1. Arbetslinjen,

a. Statligd reservarbeten.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och av 1937 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta förbättringen av arbetslöshetsläget åtog sig kommissionen under år 1937 endast i mycket begränsad omfattning nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt reservarbete. Medan kommissionen under 1935 kontraherade arbeten för en summa av 28.8 milj. kronor och under 1936 för 5.3 milj. kronor, slötos under 1937 kontrakt allenast örn arbeten för en sammanlagd beräknad kostnad av 1.8 milj. kronor.1 Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 15.

I tab. 16 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under åren 1936 och 1937 åtagna arbetena. Det största i gång varande arbetet — beslutat av Kungl. Majit — avser upprensning av Malö strömmar (i Bohuslän) till en beräknad kostnad av 3.85 milj. kronor.

I sin statframställning den 5 mars 1937 anmälde kommissionen, att den på grund av Kungl. Maj :ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbets-

1 Samtliga under tiden 1 juli—31 december 1937 tecknade kontrakt avse kompletteringar av tidigare avtalade arbeten.

43 Bilaga till Kungl Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 15. Kostnaderna för resp. månader under aren 1935—1937 kontrsiUerade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.

Tab. 1C. Kostnaderna för under åren 1936 oell 1937 kontralierade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag. Häri ingår arbetet »Malo strömmar» med 3,846,000 kronor.

44 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr -285.

objekt av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade arbetslöshetsläget orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk synpunkt önskvärd tid, örn vid arbetena — förutom reservarbetare — sysselsattes specialarbetare allenast i den utsträckning, som oundgängligen erfordrades för arbetenas rationella bedrivande. Genom statsmakternas beslut örn kommissionens verksamhet under budgetåret 1937/1938 medgavs, att vid statliga reservarbeten finge anlitas ett väsentligt ökat antal icke hänvisade arbetare, motsvarande i medeltal under året 700 man. Kommissionen, som sökt följa den plan för färdigställande av åtagna arbeten, vilken angivits i förenämnda framställning, har i huvudsak kunnat genomföra densamma. Vissa förskjutningar ha emellertid blivit ofrånkomliga.

Den ökade sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten av hjälpsökande familjeförsörjare, i första hand från Göteborgs och Bohus län samt Västernorrlands län, som avsetts bliva en följd av de av 1937 års riksdag fattade besluten angående uttagning av arbetskraft till nya dylika företag samt av Kungl. Maj:ts i anslutning därtill lämnade föreskrifter, kom under sommaren och hösten 1937 till stånd endast i mycket ringa omfattning. Från den 1 juli 1937 till och med den 24 november samma år, då kommissionen avgav sin preliminära statframställning för nästa budgetår, hade kommissionen kunnat föreslå anvisande av 286 personer ur arbetslöshetsklientelet till beredskapsarbeten. Till årets slut ökade denna siffra med 119. Under tiden därefter har antalet ökats väsentligt, så att kommissionen från budgetårets början intill denna dag varit i tillfälle att avgiva förslag rörande anvisande till 19 statliga och 5 kommunala beredskapsarbeten av sammanlagt 768 hos arhetslöshetskommittéer anmälda familjeförsörjare. I fråga om 5 statliga och 4 kommunala beredskapsarbeten har av Kungl. Maj:t föreskrivet samråd med kommissionen ännu ej kommit, till stånd, och slutligen lia under budgetåret beviljats 43 beredskapsarbeten utan att föreskrift lämnats örn samråd mellan kommissionen och arbetets anordnare. Då i vissa fall en avsevärd tid förflutit från det kommissionen avgivit sitt förslag örn anvisande av arbetskraft och till dess sysselsättning vid beredskapsarbete kommit till stånd, må härutöver nämnas, att enligt månadsrapporterna från arbetslöshetskommittéerna den 28 februari 1938 vid statliga och kommunala beredskapsarbeten, beviljade under detta budgetår, voro sysselsatta 498 av 33 arbetslöshetskommittéer anvisade arbetare, därav vid statliga arbeten 310 och vid kommunala arbeten 188 man.

Dessa och andra lokala förändringar i arbetslöshetsläget i förhållande till vad beräknats medförde, att vissa statliga reservarbetsföretag måste bedrivas i större utsträckning än i ovannämnda plan förutsatts. Kommissionen måste därför under hösten 1937 bereda utkomst åt ett större antal arbetslösa vid de statliga reservarbetena än tidigare planerats. De tidigare beräknade arbetsstyrkorna i statliga reservarbeten under juli—december månader 1937 samt januari 1938 ävensom verkliga antalen vid dylika arbeten under samma månader framgå av efterföljande tablå.

45 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Antalet specialarbetare, som, enligt den av statsmakterna 1937 godkända planen för slutförande av vissa pågående statliga reservarbeten, under tiden juli 1937—januari 1938 skolat uppgå till i genomsnitt 1,086 man, ökades något, för att största möjliga antal arbeten skulle kunna avslutas under hösten 1937 och har för nyssnämnda tid utgjort i medeltal 1,144.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reserrarbeten (enligt månadsrapporterna). Januari 1936—december 1937.

Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter hänvisning från städer och från landsbygd angives i tab. 17.

46 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr ‘285.

Tab. IS. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med hänsyn tili arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. “/d 1937.

Av tab. 17 framgår bl. a., att under juli—september 1937 reservarbetsstyrkan till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städerna. Detta sammanhänger med de åtgärder kommissionen vidtagit för mötande av det starka behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den hemsändning av reservarbetare och minskning av hänvisning av nya reservarbetare, som i detta syfte ägde rum, kom, som naturligt är, att främst beröra landsbygdens arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna under högsommaren medfört en proportionellt större minskning av antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna. Emellertid rekryterades även under övriga delar av året en större del av arbetsstyrkan vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år, vilket sammanhänger med kommissionens strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.

1 På arbetsplatser inom Stockholms län. — 2 På arbetsplatser inom Hallands län.

47 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Talj. 19. Antalet frän olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna) vid vissa tidpunkter åren 1936—1937.

Län

Stockholms stad

Stockholms . . . Uppsala . . . . Södermanlands Östergötlands . Jönköpings . .

Kronobergs . . Kalmar . . . Gotlands . . . Blekinge . . . Kristianstads .

Malmöhus . . Hallands . . . Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus län i övrigt Älvsborgs . .

Skaraborgs . . Värmlands . . Örebro .... Västmanlands Kopparbergs .

Gävleborgs . . Västernorrlands Jämtlands . . Västerbottens . Norrbottens

Hela riket

Därav familjeförsörjare . .

Såsom tidigare antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva arbetet med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar, i den män så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den för arbetenas bedrivande uppgjorda planen. Av tab. 18, vilken angiver läget den 30 september 1937, framgår att det var möjligt att bereda större delen av reservarbetarna arbete i närheten av hemorten. 1 genomsnitt 55.C °/o (1936 58.1 %>) av de statliga reservarbetarna sysselsattes vid nämnda tidpunkt inom hänvisningslänet. Medan dagkolonisterna 1936 utgjorde i genomsnitt 25.8 %> av hela antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1937 27.5 %.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter liänvisningslän samt antalet familjeförsörjare bland reservarbetarna vid vissa tidpunkter under året framgår av tab. 19.

48 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1937. Medeltal,

Under år 1937 avslutades 116 såsom statliga reservarbeten bedrivna företag. Därjämte blevo 13 dylika företag i det allra närmaste färdigställda. Dessa senare kunna dock av olika orsaker icke överlämnas till respektive uppdragsgivare förrän under försommaren 1938.

Hänvisning till och avgång från de statliga reservarbetena redovisas i tab. 20. Omsättningen uttryckes genom summan av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka skulle omsättningstaiet för veckan sålunda bliva 200 (100 + 100). Av tabellen framgår, att omsättningen under år 1937 var större än den varit något år sedan 1930. I tabellen redovisas

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

49 Tab. 21. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas brnttokostnader.

även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren och sommaren samt början av hösten dominerade i allmänhet de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång »på egen begäran» torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej lämnat platsledningen besked därom.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars, juni, november och december 1937, sammanhängande med den under dessa månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruk respektive skogsbruk.

1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av uppdragsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna

Bihang lill riksdagens protokoll Willi, t sami. Nr 28-r>. 4

50 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid de statliga reserrarbetena pr 8-timmars dags-

Terke åren 1935—1937.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Kostnaderna för de statliga reservarbetena under de tre senast förflutna budgetåren belysas av tab. 21.

Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke för specialarbetare) vid de statliga reservarbetena under åren 1935—1937 framgå av tab. 22. Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetama åtnjuta, exempelvis fri bostad, läkarvård och resor i vissa fall. Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i vilken under de olika tidsperioderna arbeten bedrivits vid reservarbetsplatser med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 januari 1937 höjdes lönen vid de flesta reservarbeten till följd av den allmänna lönerevision, för vilken redogjorts i kommissionens statframställning den 4 december 1936.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften av december 1937 utgjorde 659. De vörö hänvisade från 54 kommuner, av vilka 38 beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstilläggen. Till jämförelse må nämnas, att för motsvarande tid 1936 ortstillägg åtnjöts av 2,207 familjeförsörjare från 85 kommuner, varav 73 kommuner beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg, vilka från den 1 juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet mot hustru och barn eller, ifråga om änkling, hemmavarande barn och som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag, medgåvos under 1937 av kommissionen för familjeförsörjare från 29 kommuner, vilka samtliga av kommissionen beviljats statsbidrag till ändamålet.

Till ytterligare belysning av frågan om ortstillägg till reservarbetare återgivas i bilaga 3 två av kommissionen till 1937 års arbetslöshetssakkunniga

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

överlämnade tablåer, avseende ifrågavarande förhållanden för senare hälften av maj och november 1937.

Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo för år 1937 med sammanlagt 511,018 kronor 40 öre, varav 199,236 kronor 14 öre eller 39 °/o av statsmedel och 311,782 kronor 26 öre eller 61 °/o av kommunala medel.

Medan hyreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt åtnjuter dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad, varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter, som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid hjälp i denna form icke hava lämnats av arbetslöshetskommittéerna, enär ansökan om statsbidrag därtill icke inkommit till kommissionen.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år 1937, framgår av följande sammanställning.

Av de under året vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa utgjordes i januari och februari 7, i mars och april 8 samt i maj 6 av kvinnor. I juni och juli funnos inga kvinnor sysselsatta vid dylikt arbete. Under augusti— december åtnjöt 1 kvinna hjälp i denna form. De flesta »arkivarbetama» voro försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav under året i regel hänvisning till arkivarbete för samma person för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed avsågs att kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för vilka denna hjälp är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. De institutioner, hos vilka arkivarbete bedrivits, ha ofta uttalat sin stora belåtenhet med den arbetshjälp, de pa detta sätt erhållit. De lia emellertid i många fall sökt fa hänvisningstiden förlängd för särskilt lämpliga »arkivarbetare», men kommissionen har av ovan anförda skäl i allmänhet ansett sig icke böra tillmötesgå dylika framställningar, då de avsett längre tid.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1935—1937 bedrivna statskommunala reservarbetena åskådliggöres av tab. 23. Antalet vid dylika arbeten sysselsatta undergick en fortsatt minskning, i stort sett svarande mot minskningen i antalet hjälpsökande under samma tid. Liksom vid de statliga reservar-

52 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Tab. 23. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta vid statskommunalt reservarbete åren 1935—1937.

betena och av samma orsak sysselsattes under juli—september 1937 ett något större antal arbetare vid de statskommunala reservarbetena än de i framställningen den 5 mars 1937 beräknade styrkorna å 1,300 man under juli och 1,200 man under augusti och september. Under oktober, november och december hölls emellertid en mindre arbetsstyrka än beräknade 1,500, 1,800 och 2,000 man. Denna minskning berodde emellertid icke på åtgärder från kommissionens sida utan helt på att flertalet kommuner, som bedrevo statskommunala reservarbeten, vanligen av tekniska skäl ej till fullo utnyttjade givna sysselsättningstillstånd.

Kommissionen iakttog under år 1937 återhållsamhet med beviljande av nya statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning

Tab. 24. Beräknade kostnader för under åren 1935, 1936 och 1937 beviljade stats-

k o ni in ii it al a reservarbeten.

Winga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 53

Tab. 25. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd

åren 1935—1937.

rörande beräknade kostnader för de under åren 1935—1937 beviljade statskommunala reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till 3,119,619 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostna-

54 Bilaga till Kungl. May.ts proposition nr 285.

Tab. 26. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa

tidpunkter åren 1936 och 1937.

der, vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljan-

de sammanställning.

Arbetskostnader .................................... kronor 1,928,875

Materialkostnader med statsbidrag.................... » 671,994

Kostnader utan statsbidrag .......................... » 518,750

Summa kronor 3,119,619.

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill den 31 december 1937 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till omkring 10.5 milj. kronor, varav 4.3 milj. kronor för allmänna vägar.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där

55 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timmara

dagsverke åren 1935—1937.

(Specialarbetare ej medräknade.)

ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.

Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas i tab. 25.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 26 gjorda sammanställningen. Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren 1935—1937 redovisas i tab. 27.

Dessa medeldagsförtjänster voro under 1937 liksom tidigare avsevärt högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis högre reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för de statliga reservarbetena — delvis på i vad mån statskommunala reservarbeten under respektive månader bedrivas inom kommuner med högre eller lägre lönelägen.

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning och under år 1937 endast i Stockholm, anordnats arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda.

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag å totalkostnaden och med en bidragsprocent, som efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Maj:t. För andra statskommunala re-

56 Bilaga lill Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 28. Omfattningen av statsbidrag över 50 * till arbetslöner vid statskommnnala

reservarbeten. Antal kommuner.

servarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och bidrag med i regel lägre andel å materialkostnader.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetskostnader vid andra statskommunala reservarbeten än å allmänna vägar inom en kommun, är densamma, som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetskostnaderna aldrig sättes lägre än 30 %. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den 1 juli 1936 gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent, icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 ett kalenderår. Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete, skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder, varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma de ekonomiska konsekvenserna av sådana arbetens bedrivande.

Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten under år 1937 fastställdes till mer än 50 %>, återfinnes i tab. 28, vari även lämnas uppgift om fördelningen i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.

På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner, än som framgår av sammanställningen.

57 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Nedgången i antalet kommuner, som erhöllo förhöjt statsbidrag, var direkt beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgav hjälpverksamhetens nedläggande. Då arbetslöshetens omfattning inom en kommun är en av de faktorer, som påverka statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens minskning även till sänkning av statsbidragsprocenterna och sålunda även till en reducering av det antal kommuner, som medgåvos statsbidrag utöver 50 °/o.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten. I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel, särskilt då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo under detta år statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av flygfält, med 60 % och däröver för fyra städer, vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävningar och restaureringsarbeten i fråga om äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag under året med högre bidragsprocent än den för respektive kommuner eljest gällande.

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar, beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Större procentuell andel fastställdes för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet och högt skattetryck. Å andra sidan tog kommissionen under senare delen av år 1937 som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det på grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala reservarbeten i sådana städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket fastställts en lägre bidragsprocent för arbetskostnader. Så var fallet beträffande vissa arbeten i Stockholm, Landskrona, Halmstad, Kristinehamn och Gävle.

Den fortgående förbättringen på arbetsmarknaden medförde, att i många kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlades. Ofta reserve-

Tab. 29. Antal statskommunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift örn beviljade oell avarbetade kostnader.

58 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

rades därvid arbetsobjekt för framtida hjälpbehov, men i andra fall funno kommunerna anledning att själva i öppna marknaden färdigställa de nedlagda arbetena i enlighet med kommunernas åtaganden vid statsbidragets beviljande. I tab. 29 ha sammanställts vissa uppgifter rörande dylika arbeten, vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den markerade ökningen fr. o. m. den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga med att efter nämnda dag kommuner, inom vilka funnits tillfälligt nedlagda statskommunala reservarbeten, från kommissionen erhållit meddelande därom, att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd till arbetenas återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste framtiden samt uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan bidrag från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått dessa uppmaningar, lia en mängd arbeten, som eljest skulle ha förblivit nedlagda under längre tid, färdigställts och tidigare kommit till avsedd nytta.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid rent kommunala reservarbeten under åren 1935—1937 sysselsatta hjälpsökande belyses i tab. 30, i vilken även intagits uppgifter om antalet vid statliga och statskommunala reservarbeten under samma tidsperiod sysselsatta.

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes i genomsnitt under år 1937 1,525 man, d. v. s. ungefär av det antal arbetslösa, som meddelades hjälp genom reservarbete. Då motsvarande antal och andel 1936 var 2,407 och 7o> var sysselsättningen vid kommunala rcservarbeten relativt större under 1937 än under 1936.

Tab. 80. Arbetslinjens omfattning åren 1035—1937.

1 Enligt mänadsrapporterna, ej efter styrbebeskeden från arbetsplatserna.

Bilaga till Kungl. Majds proposition nr 285.

2. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Dagunderstödsverksamheten har av kommissionen alltid behandlats allenast såsom supplement till den arbetslöshetshjälp, som kunnat lämnas i form av reservarbete. Den har även under år 1937 bedrivits i begränsad omfattning och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna, då, på grund av det ökade hjälpbehovet och de av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva arbeten i det fria, hjälp måst lämnas ett antal kommuner i form av statsbidrag till dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under året redovisas i tab. 31, i vilken även lämnas jämförelsesiffror för åren

Tab. 81. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1937.

1935 och 1936. Av tabellen framgår, att dagunderstöd under juli, augusti och september månader 1937, liksom under motsvarande tid 1936 kunde helt undvikas. Kommissionen fann sig emellertid böra lämna medgivande till påbörjande under oktober 1937 av dagunderstödsverksamhet i 3 kommuner i Västernorrlands län, nämligen Alnö, Skön och Timrå, vilka vid denna tid besvärades av en ökad arbetslöshet bland sågverksarbetare. Senare tillkommo liknande svårigheter för en del andra kommuner i sågverksdistrikten samt för vissa stenindustrikommuner och slutligen, under sista delen av året, nödgades man tillgripa dagunderstödsverksamhet jämväl för arbetslöshetsklientelet i storstäderna och en del medelstora städer. På grund av att de arbetslösas sysselsättande vid reservarbeten, statliga och statskommunala, ansetts böra begränsas, kom dagunderstödsverksamheten under innevarande budgetår att bli av förhållandevis större omfattning än under nästföregående budgetår. För att förebygga de olägenheter i vissa avseenden, som medfölja

60 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 32. Antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare), fördelade på län vid vissa

tidpunkter åren 1935—1937.

dagunderstödsverksamheten, och även få en viss garanti för att dagunderstöd skulle tillkomma i första hand personer med stort behov av hjälp, vilka på grund av ålder eller familjeförhållanden ansågos icke böra utsändas till statliga reservarbeten utom hemorten, föreskrev kommissionen i regel, att dagunderstöd med statsbidrag finge utgå till personer under 50 år allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn förelåge. Dessa regler korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet fall lämnats beträffande sysselsättning vid statskommunalt reservarbete. I särskilda fall medgav kommissionen efter ansökan från respektive arbetslöshetskommittéer, att dagunderstöd tilldelades även andra arbetslösa än ovan nämnda. Under tiden 15 december 1937—15 januari 1938 tillämpades dessa inskränkande bestämmelser endast undantagsvis, enär flertalet statliga reservarbeten i samband med julhelgen bedrevos i mycket ringa utsträckning.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

öl

Tab. 33. Antal kommuner med över 50 < i statsbidrag till dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning, sedd mot bakgrunden av förhållandena under tidigare år, då arbetslösheten icke varit så lokalt betonad som för närvarande, framgår av tab. 32.

Kvinnor hava endast i ett fåtal fall, huvudsakligen i Stockholm, kommit i åtnjutande av dagunderstöd.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men kan även lämnas in natura. Under december 1937 utgick dagunderstödet i 32 kommuner med kontanta belopp, i 5 kommuner in natura och i 5 kommuner såväl kontant som in natura.

Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av de 42 kommuner, som vid utgången av december 1937 utdelade dagunderstöd med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.

Under första kvartalet 1937 medgavs arbetslöshetskommittén i Norrköping rätt att i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt i vederbörande kommun med högre statsbidrag, 75 procent, än vid övrig understödsverksamhet i staden. I övrigt förekom särskild understödsverksamhet för sjömän icke under år 1937.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod. Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom säsongvariationernas inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidragsprocenten fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år.

62 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Den 20 september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse, att de väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket tidigare varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamhet. Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts sida, medgav kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet för år 1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med år 1937 har gränsen sänkts till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna senare ändring redogjorde kommissionen i en underdånig skrivelse den 25 september 1936, däri sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten alt under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner, vilka på grund av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.

Såsom framgår av tab. 33, beviljades statsbidrag med över 50 % ett antal kommuner för år 1937. I en del fall, främst då statsbidraget beviljades med mer än 75 %, fastställdes procentsatsen av Kungl. Maj:t.

Dagunderstöd får per dag och arbetslös utgå högst med ett belopp, som av kommissionen fastställts i relation till den för kommunen gällande reservarbetslönen samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt. För närvarande äro dessa belopp högst 5:60 kronor. I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1937 dagunderstöden till 2 kronor 95 öre, varav 1 krona 37 öre (46 %) utgjorts av statsbidrag. Motsvarande genomsnittssiffror för föregående år voro 2 kronor 66 öre och 1 krona 27 öre (47.7 %>).

b. Hyreshjälpsverksamhet.

Den omfattning, vari kommissionen medgav tillstånd till bedrivande av hyreshjälpsverksamhet under år 1937, framgår av efterföljande sammanställning av antalet kommuner, som erhöllo dylikt tillstånd under respektive perioder.

Liksom under de två närmast föregående åren medgavs under år 1937 hyreshjälpsverksamhet icke för tredje kvartalet.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Ehuru även den rent kommunala understödsverksamheten undergick minskning under år 1937, var denna minskning förhållandevis mindre. Anmärkningsvärt är i detta avseende, att antalen kommunalt understödda under juni och juli 1937 voro icke blott relativt utan även i absoluta tal större

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 63

Täln 84. Understödslinjens omfattning’ (kursdeltagare inbegripna) åren 1935—1937.

än siffrorna för samma månader 1936. Minsta antalet under året kommumalt understödda, 1,488 redovisas för augusti.

Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten lämnas i tab. 34.

d. Understödslinjens omfattning.

I tab. 34 återfinnes även en sammanställning av vissa uppgifter beträffande understödslinjen. Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 30 vid handen, att understödslinjen, bortsett från november och december 1937, fortfarande intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad plats inom hjälpverksamheten men att från och med maj 1937 till årets slut antalet understödda i förhållande till antalet anmälda arbetslösa var större än under motsvarande tid 1936.

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten begränsades den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda hjälpverksamheten under år 1937 i ännu högre grad än som skett under nästföregående år.

Hjälpåtgärderna anordnades under år 1937 i huvudsak efter samma riktlinjer som under år 1936 och sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet, frivillig arbet st junst och ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten undergick den största minskningen i förhållande till de föregående åren. Sammanlagt anordnades under 1937 9 kurser, varav 4 i städer och 5 i landskommuner med respektive 91 och 47 eller sammanlagt

64 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 35. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever.

138 elevplatser. Kursernas längd varierade från 5 till 16 veckor. Tre av kurserna avsågo undervisning i träslöjd. I övrigt må nämnas en kurs för värmeledningsskötare, en kurs i elektrisk svetsning samt en kurs i skogsavverkningsteknik för arbetslösa från en sågverkskommun. Det största antalet kurser pågick i början av året. Vid årets slut bedrevs endast en kurs.

Statsbidrag beviljades under år 1937 till kursledar- och lärararvoden med 8,678 kronor och till undervisningsmateriel med 3,304 kronor 70 öre, därav under senare halvåret respektive 2,128 och 2,632 kronor 40 öre. Att materielbidraget till kurser under senare halvåret var jämförelsevis stort sammanhänger med att under detta halvår statsbidrag medgavs till den förut nämnda svetsningskursen, för vars bedrivande dyrbara aggregat måste anskaffas. Kursdeltagarna erhöllo dagunderstöd med statsbidrag under kurstiden.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under år 1937 högst till 250 (i januari) och lägst till 181 (i november).

Statskommunala arbetsläger anordnades under året i två städer. Det ena i Stockholms arbetslöshetskommittés regi, hade till arbetsobjekt huvudsakligen uppförande av vissa byggnader å det s. k. Judarnreservatet i Bromma. Det andra lägret, vilket anordnats av Göteborgs arbetslöshetskommitté, valett s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. med arbetseleverna boende i sina hem) med verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker.

Vid årets början pågingo 4 statliga arbetsläger. Vid två av dessa läger meddelades utbildning i snickeri och mek. verkstadsarbete och vid de två andra lämnades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott anhöll i början av 1937, att kommissionen måtte upprätta ett arbetsläger å egendomen Strömbacka invid Piteå, samt meddelade, att utskottet sedermera ämnade föreslå landstinget upprättande å egendomen av verkstadsskolor för arbetslös ungdom

1 Av dessa elever lia 150 st. under budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.

2 > > > > 15 > » > > > * > >

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285

65 Tub. 36. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

Åren 1935-1937.

för utbildning till murare, byggnadssnickare, mek. verkstadsarbetare, rörarbetare, elektromontörer och bilmekaniker. Vid anordnande av ett arbetsläger å egendomen vore önskvärt, att sådana anordningar beträffande lokaler och maskinell utrustning vidtogos, att de blivande verkstadsskolorna kunde beräknas få nytta därav. Sedan kommissionen underställt ärendet Bihang till riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 28-5. 5

66 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kungl. Maj:ts prövning och Kungl. Majit förklarat, att hinder icke mötte för kommissionen att anordna ett arbetsläger å egendomen, öppnades i maj 1937 ett ännu pågående arbetsläger å egendomen. Arbetseleverna, vilkas antal i regel uppgått till 65, och vilka sysselsatts med uppförande av en större verkstadsskolbyggnad i tegel jämte ändrings- och reparationsarbeten å redan befintliga byggnader, ha under ledning av lägrets lärare utfört allt arbete därmed och därigenom förvärvat praktik i vissa av de yrken, vari vidare utbildning skall lämnas vid de blivande verkstadsskolorna.

Vid slutet av 1937 pågick verksamheten vid 3 arbetsläger. Ett läger, som bedrivits å den av kommissionen arrenderade egendomen Long i Grums socken i Värmlands län, har nu nedlagts, och egendomen skall av kommissionen avträdas den 14 mars 1938. En redogörelse för verksamheten vid detta läger återfinnes i bilaga till Kungl. Majits proposition nr 302 till 1937 års riksdag, sid. 81.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 35.

Under januari 1937 bedrevos 6 ungdomsreservarbeten, varav 5 statliga och 1 statskommunalt. Det senare arbetet, som avslutades under hösten 1937, omfattade utförandet av en vägbyggnad samt meddelande av viss teoretisk undervisning åt arbetarna. Av de statliga ungdomsreservarbetena avslutades under året 4. Därav utgjordes tre av s. k. huggarskolor, vilka anordnats i syfte att ge utbildning i skogsavverkning åt ynglingar från kommuner, där stark efterfrågan å arbetskraft till skogarna brukar förekomma. Det 4:e av de under året slutförda statliga ungdomsreservarbetena hade till arbetsobjekt anläggande av en golfbana vid Tylösand i Halland, och arbetet därå avslutades i juni 1937.

Under senhösten 1937 startades en ny huggarskola, vilken pågick vid årets slut.

Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpen under åren 1935—1937 återfinnas i tab. 36. De under 1936 och 1937 tillkomna verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha givetvis bidragit till att en så avsevärd begränsning kunnat vidtagas i fråga om den yrkesutbildning, som inrymts i den av kommissionen anordnade ungdomshjälpen.

Efter uppdrag av Kungl. Majit den 13 april 1934 upprättades samma år ett statligt arbetsläger, avseende anläggande av ett tiotal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens län. Det omlades sedermera till statligt ungdomsreservarbete och bedrevs i denna form under hela år 1937 samt pågår alltjämt.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

Tab. 37 å sid 39 ger en överblick över hjälpverksamhetens olika former och omfattning under de senare åren. En schematisk bild av hjälpens fördelning å olika hjälpformer under varje månad 1937 återfinnes i diagram 2, sid. 53.

Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i för-

Tab. 37. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1935—1937.

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

68 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

hållande till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1937 liksom under 1936 i stort sett varit något större än under 1935. Det torde observeras, att tabellerna även innesluta uppgifter om de arbetslösa, som lämnats bistånd enbart av kommunerna.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m. utgjordes vid utgången av december 1937 av inalles 427 befattningshavare, varav 129 voro anställda vid kommissionens centrala kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren. Motsvarande antal vid utgången av 1936 voro 191 vid kommissionens centrala kansli och 554 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 745.

Till besvärsnämnden för reservarbetslöner inkommo under 1937 sammanlagt 17 klagomål. Under året avgjordes 21 ärenden, varav 4 utgjorde från föregående år balanserade sådana; 20 av ärendena avsågo reservarbetslönens storlek och ett ärende en fråga, som av nämnden befunnits falla utanför dess befogenhetsområde. Till kommissionen remitterades 19 ärenden för utredning och yttrande. Kommissionen höjde därvid reservarbetslönen i 3 fall. I 3 andra fall höjdes lönen av besvärsnämnden.

Reservarbetslönens storlek för de kommuner, för vilka dylik lön fastställts och som till kommissionen rapporterat, att hjälpsökande arbetslösa funnos inom kommunen vid utgången av 1937, belyses av efterföljande sammanställning. Antalet dylika kommuner utgjorde 216, varav 73 städer och 143 landskommuner.

R e s e r v a r b e t s 1 ö n kronor

8:40 8:— 7:60 7:20 6:80 6:40 6:— 5:60 5:20 4:80 4:40

Städer.......... 1 1 1 2 9 23 20 13 3 — —

Landskommuner......— — 3 — 1 2 — 7 34 60 36

Summa 1 1 4 2 10 25 20 20 37 60 36

För vissa områden inom en del kommuner har därjämte fastställts särskilda reservarbetslöner, högre än de för kommunen i övrigt gällande. Anledningen har varit, att för dessa områden löneläget i öppna marknaden på grund av industriell verksamhet varit högre än för övriga delar av kom-

munen.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

69 III. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande budgetår.

I sin underdåniga skrivelse den 24 november 1937 anmälde kommissionen, att den för det dåvarande icke funne anledning att hemställa om utverkande av något anslag för innevarande budgetår utöver de belopp, som stodo till förfogande för hjälpverksamheten. Det framhölls dock, att med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling under återstoden av budgetåret och om den utsträckning, i vilken anspråk på arbetslöshetshjälp kunde uppkomma, ävensom de kostnadsökningar för reservarbeten, som kunde inträffa på grund av ökade material- och transportkostnader m. m., en reservation för eventuellt ökat medelsbehov måste göras.

I fråga om kostnaderna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. beräknar kommissionen alltjämt, att för budgetåret anslagna medel jämte inbetalningar å lån ur väglånefonden, vars kapitalbelopp enligt beslut av 1936 års riksdag får tagas i anspråk för bestridande av kostnader för hjälpverksamheten, samt ersättningar från uppdragsgivare m. m. skola förslå till täckande av kostnaderna för hjälpverksamhetens bedrivande under detta budgetår. En viss förskjutning i den av kommissionen upprättade planen för färdigställande av statliga reservarbeten, vilken plan ingår i prop. 302/1937, torde emellertid bliva en ofrånkomlig följd av de prisförhöjningar, som inträtt under året och de omkastningar i arbetsprogrammet, som — på sätt ovan angivits — nödvändiggjorts av lokala arbetslöshets- och arbetsmarknadsförhållanden. Kommissionen vill ånyo understryka ovannämnda reservation med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling. Såsom kommissionen förut framhållit, synes antalet hjälpsökande arbetslösa den 28 februari 1938, i motsats mot vad varit fallet under de närmast föregående åren 1934—1937, icke ha sjunkit i jämförelse med januarisiffran. Skulle det i fortsättningen visa sig, att arbetslösheten under innevarande vår icke visar en mot föregående års svarande nedgång, torde det bliva ofrånkomligt att bereda hjälp åt ett större antal arbetslösa än som beräknats vid bestämmandet av anslaget för innevarande budgetår. För en dylik utvidgning av verksamheten torde de medel, som stå till kommissionens förfogande, näppeligen bliva tillräckliga.

Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.

IY. Medelsbehovet för budgetåret 1938/1939.

Såsom förut nämnts lämnades i skrivelse den 24 november 1937 en preliminär beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1938/1939, och anmäldes då även, att kommissionen längre fram, då förhållandena bättre kun-

<0 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

de överblickas, komme att lämna en kompletterande framställning i detta hänseende.

Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under år 1937 möjliggjorde en successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Den ökning av arbetslösheten, som inträdde under årets sista månader samt under januari detta år, och det sannolika uteblivandet av den sedvanliga minskningen i arbetslösheten från januari till februari under innevarande år, skulle kunna —- såsom antytts å sid. 3 — uppfattas såsom tecken på ett försämrat konjunkturläge. Med hänsyn till ovissheten i detta avseende har kommissionen ansett sig för närvarande icke böra för nästkommande budgetår räkna med något förbättrat arbetslöshetsläge.

Kommissionen beräknar överslagsvis, att under budgetåret 1938/1939 i medeltal minst 6,000 personer komma att befinna sig i sådan situation, att de böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen, samt att fördelningen på olika hjälpformer bör bliva i genomsnitt ungefär följande.

Statliga reservarbeten.............. 1,650 man

Statskommunala reservarbeten.......... 800 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . 3,550 »

6,000 man.

En närmare redogörelse för utformningen av det hjälpprogram, som kommissionen sålunda uppställt, lämnas i det följande.

A. Statliga reservarbeten.

I skrivelse den 5 mars 1937, vilken refererats i proposition nr 302/1937, lämnade kommissionen en redogörelse för det tilltänkta arbetsprogrammet för budgetåret 1937/1938. Kommissionen meddelade däri, att den disponerade arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten av sådan omfattning, att desamma icke kunde färdigställas inom en ur teknisk och ekonomisk synpunkt önskvärd tid, därest vid desamma sysselsattes huvudsakligen reservarbetare och endast ett för arbetenas rationella bedrivande oundgängligen erforderligt antal s. k. specialarbetare, i regel cirka 10 °/o av arbetsstyrkan. Finge däremot specialarbetare till ett antal av i medeltal under budgetåret 700 man anställas, beräknade kommissionen, att ett avslutande av de arbeten, som finge anses mest angelägna, skulle kunna ske under budgetåret. Kommissionens hela engagemang den 1 mars 1937 utgjorde 277 arbetsföretag och därav beräknades vid en anordning, som den föreslagna, 168 arbeten vara avslutade vid utgången av budgetåret 1937/1938.

Den plan, kommissionen sålunda framlagt, godkändes av statsmakterna.

Som i det föregående antytts, har emellertid i viss mån en förskjutning ägt runi, i det att en del av de statliga reservarbeten, som enligt ovannämnda plan skolat avslutas under innevarande budgetår, blivit försenade, bland annat på grund av den osedvanligt stora omsättningen inom reservarbetarstyrkan (jfr sid. 20). Av de 168 arbetsföretag, som, örn arbetsplanen kunnat full-

71 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

följas, skulle varit färdigställda vid utgången av budgetåret 1937/1938, beräknar kommissionen, att 129 arbetsföretag skola kunna slutföras till nämnda tid.

Vid ingången av budgetåret 1938/1939 skulle sålunda till kommissionens förfogande stå 148 arbetsobjekt.

De av kommissionen vid budgetårets ingång disponerade arbetsobjekten kunna indelas i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten äro av den art, att det ur ekonomisk, teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställas snarast möjligt;

a) företag, som kunna färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunna färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kan uppskjutas, den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras utförande angåvos i kommissionens förenämnda skrivelse den 24 november 1937 sålunda.

(Observeras bör, att 20 arbetsföretag, avsedda att utföras delvis under budgetåret 1938/1939 och delvis efter den 1 juli 1939, förekomma under såväl grupp I: b) som grupp II.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades alltså till i runt tal 25 milj. kronor. Under den tid, som förflutit, sedan dessa beräkningar gjordes, ha emellertid vissa förskjutningar i arbetsprogrammet måst vidtagas, och dessutom ha vissa prisstegringar inträtt å material- och körningskostnader, varför slutförandet av dessa arbeten måste beräknas — givetvis med reservation för de ytterligare stegringar, som kunna inträda — draga en kostnad ej understigande 26.0 milj. kronor.

Såsom här ovan (sid. 42) angivits, beräknar kommissionen, att för tillgodoseende av det sannolika behovet av arbetslöshetshjälp i medeltal under budgetåret 1,650 arbetslösa böra beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten. Med denna arbetsstyrka kan emellertid icke färdigställas samtliga de arbeten, som, enligt vad nyss angivits, äro av den art, att det ur olika synpunkter måste anses önskvärt, att de färdigställas under budgetåret. Kostnaden för färdigställandet av dessa arbeten beräknades, såsom av ovanstående sammanställning framgår, av kommissionen i skrivelse den 24 november 1937 till 7.5 milj. kronor, under det att kostnaderna för sysselsättande i statliga reservarbeten under eli år av 1,650 arbetslösa kunna beräknas uppgå

72 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

till 5.3 milj. kronor, d. v. s. c:a 3,200 kronor per årsverke. Därest icke avsevärda förändringar i arbetslöshetsläget motivera, att ett väsentligt större antal hjälpsökande än 1,650 i medeltal under året hänvisas till statliga reservarbeten, är det sålunda icke möjligt att såsom reservarbeten under budgetåret slutföra samtliga de arbeten, varom nyss talats.

Kommissionen har i sin förutberörda framställning av den 5 mars 1937 redogjort för de förhållanden, som för det dåvarande påkallade ett snabbare slutförande av statliga reservarbeten, än som kunde ske med hänvisade reservarbetare och för dessas sysselsättande oundgängligen erforderliga specialarbetare. Vad kommissionen då framhöll i fråga om budgetåret 1937/1938. gäller i allt väsentligt även i fråga om budgetåret 1938/1939, såvitt förhållandena nu kunna bedömas. Av olika anledningar bör den arbetsstyrka, som kan ställas till förfogande utöver de hänvisade reservarbetarna, avlönas på öppna marknadens villkor och, så långt sig göra låter, ett lämpligt antal s. k. avslutningsarbeten utföras helt med sådan arbetskraft. På grund av arbetsföretagens natur av färdigställningsarbeten förutsättes ofta en större yrkesvana, än som för närvarande i regel är för handen hos de hänvisade reservarbetarna. Dessa arbeten kunna dessutom ej utföras annat än under sommarhalvåret eller den tid, då behovet av arbetslöshetshjälp är minst. Många av de oavslutade arbetena äro belägna i sådana delar av landet, att arbetslöshet nu icke där föreligger. På grund härav skulle ett avarbetande av arbetsobjekten uteslutande ur tekniska och ekonomiska synpunkter nödvändiggöra, att de hjälpsökande hänvisades till statliga reservarbeten, oavsett dessas belägenhet i förhållande till den arbetslöses hemort. Då de hjälpsökande arbetslösa i stor utsträckning utgöras av familjeförsörjare, torde det emellertid vara mindre ändamålsenligt, att arbetslösa sändas till långt från hemorten belägna arbetsplatser, samtidigt som det i hemorten finnes lämpliga arbetsobjekt, vilkas slutförande dock icke är av lika brådskande natur. Komimssmnen finnér det därför angeläget, att reservarbetena även under nästkommande budgetår bedrivas efter två linjer, nämligen

a) reservarbeten av hittills gängse typ, vid vilka arbetsstyrkan utgöres av hanvisade arbetslösa, samt till en mindre del, i regel omkring 10 % s. k. specialarbetare;

b) arbeten, vilka antingen äro att betrakta såsom avslutningsarbeten eller vi ka det ar synnerligen angeläget att färdigställa under budgetåret, men vilkas fardigstallande icke kan utföras inom ramen av reservarbetsprogrammet.

nen tilh3116™3 ^ gen°mfÖrande av detta förslag beräknas av kommissions K" "t?”’ HVSe^a UtfÖraS Sås°m reservarbeten . . . 5,300,000 kronor b) for arbeten avsedda att slutföras helt eller i huvudsak på

öppna marknadens villkor.............pa 2>2(XM)00 kronor

arbetslöshetnl1^1 ^ ^ ^ ^ ^ bdägna 1 trakter med ringa eller ingen

73 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kommissionen finner det vanskligt att nn angiva det exakta antalet arbeten, som enligt detta program kan slutföras under budgetåret, enär den på grund av arbetsmarknadens krav vid vissa tillfällen starka omsättningen av arbetskraften vid reservarbetena kan medföra betydande förskjutningar. Om ej oförutsedda omständigheter inträffa, bör dock ett 50-tal arbeten kunna slutföras, huvudsakligen med arbetskraft enligt b) här ovan, och dessutom ett mindre antal reservarbeten, möjligen ett 20-tal. Som reservarbeten komma även att drivas arbetsföretag, som icke bliva färdiga under budgetåret.

Det må framhållas, att ovanstående beräkningar förutsätta, att de arbeten, vilka skola utföras med öppna marknadens arbetsmetoder, få bedrivas på den ur teknisk-ekonomiska synpunkter lämpligaste tiden av året och utan hänsynstagande till arbetsmarknadsförhållanden i olika delar av landet. Skulle dessa förutsättningar icke uppfyllas, torde detta medföra, icke blott att reservarbetena icke bliva färdigställda i avsedd omfattning utan även att ersättningar från uppdragsgivarna icke inflyta under budgetåret med de belopp, som kommissionen vid sitt senare i denna skrivelse intagna anslagsyrkande beräknat.

I anslutning till vad nu sagts om arbetsprogrammet för budgetåret 1938/ 1939 vill kommissionen här framhålla, att detsamma innebär uppläggandet av en arbetsreserv med ett nu beräknat värde av inemot 16 milj. kronor. Denna arbetsreserv utgöres av arbeten, för vilka detaljerade arbetsplaner (renstakningshandlingar) och kostnadsberäkningar föreligga och vilka arbeten i viss utsträckning varit föremål för bearbetning, vadan erforderlig utrustning av arbetsredskap finnes lätt tillgänglig. Arbetena kunna snabbt åter igångsättas, och de äro därför att betrakta såsom en värdefull tillgång, för den händelse ändrade konjunkturer skulle påfordra ökat bistånd från samhällets sida åt oförvållat arbetslösa. En dylik arbetsreserv torde för övrigt stå i bästa överensstämmelse med de för den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet ledande grundprinciper, som bland annat fått ett uttryck i hjälpkungörelsens föreskrift — 21 §, f — »att reservarbete bör kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens växlande omfattning».

I ersättningar från uppdragsgivare till statliga reservarbeten m. m. beräknar kommissionen under förut angivna förutsättningar, att under budgetåret 1938/1939 kommer att inflyta ett belopp av 1,500,000 kronor. Detta belopp kommer till största delen att härröra från de arbeten, som äro avsedda att slutföras helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor. II.

II. Sta ts ko niman a t a reservarbeten.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten synes även under budgetåret 1938/1939 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre ensamstående personer i viss utsträckning. Man torde böra beräkna, att 800 personer i medeltal under året skola beredas hjälp i form av statskommu-

74 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

nalt reservarbete. Därvid har kommissionen tagit hänsyn till att inom vissa delar av landet familjeförsörjare i viss utsträckning torde komma att beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Statsverkets kostnader för bedrivande av statskommunala reservarbeten under budgetåret i nyss angivna utsträckning beräknades i förenämnda skrivelse den 24 november 1937 till 1.9 milj. kronor. Denna beräkning torde icke komma att nämnvärt påverkas av den prisstegring å material, som ägt rum sedan nämnda skrivelse avgavs.

Enligt den nyss angivna planen skulle statskommunala reservarbeten av mera avsevärd omfattning komma att bedrivas huvudsakligen i städer och i vissa utanför de egentliga arbetslöshetsdistrikten belägna industrikommuner.

Framförallt i storstäderna synes det nuvarande arbetslöshetsklientelet till avsevärd del vara att anse som ett restklientel, för vilket i någon mån modifierade hjälpåtgärder vore påkallade. Ehuruväl denna fråga är föremål för undersökning genom 1937 års arbetslöshetssakkunniga, har kommissionen vid beviljandet av statsbidrag till statskommunala reservarbeten i vissa fall ansett sig böra tillämpa något restriktivare grunder än tillförene. Detta har varit fallet bland annat i fråga om större och medelstora städer, varest arbeten beviljats på villkor, att statsbidrag utgår endast till reservarbetarnas löner men icke till kostnader för material, transporter och arbetsledning.

Med hänsyn till vad ovan anförts örn möjligheten att i vissa fall nedbringa statsverkets kostnader för de statskommunala reservarbetena, anser sig kommissionen kunna beräkna årsverkskostnaden för en i statskommunalt reservarbete sysselsatt arbetslös till 2,400 kronor. Kostnaderna för sysselsättandet av 800 personer i statskommunala reservarbeten skulle då uppgå till c:a 1,900,000 kronor.

C. Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp.

Det är uppenbarligen vanskligt att beräkna, i vilken utsträckning arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstödsverksamhet kan komma att påkallas under budgetåret 1938/1939. Såvitt nu kan bedömas, torde emellertid hjälp i denna form komma att behövas ungefär i samma utsträckning som under innevarande budgetår. Så anses även vara förhållandet med ungdomshjälpen. Kommissionen upptager därför vid denna beräkning 3,550 arbetslösa personer att hjälpas genom kontantunderstödsverksamhet eller ungdomshjälp för en kostnad av 2,200,000 kronor.

Sammanfattning A— C.

Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1938/1939 kunna beredas åt i medeltal tillhopa 6,000 arbetslösa för en kostnad av 9.4 milj. kronor enligt nedanstående sammanställning.

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

75 I). Kommissionens centrala förvaltning.

I fråga om medelsbehovet för kommissionens centrala förvaltning får kommissionen anföra följande.

I proposition 302/1937 gjorde departementschefen vid bestämmandet av anslaget till kommissionens centrala förvaltning för innevarande budgetår vissa jämförelser med motsvarande kostnader under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931, då arbetslösheten var av en med den under budgetåret 1937/ 1938 förutsatta jämförlig storleksordning.

1937/1938

Kansliet.

Här ovan lämnas en sammställning av kostnaderna för kommissionens centrala förvaltning m. m. för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 samt de

1 Häri ingå, hyreskostnader nied c:a 20.000 kronor. — 2 I kommissionens berättelse för tiden 1925—1934 (sid. 580) äro kostnaderna för överrevisorerna med biträden ej medtagna.

76 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

beräknade kostnaderna för åren 1937/1938 och 1938/1939. Därvid bär för budgetåret 1937/1938 angivits såväl de i kommissionens framställning till Kungl. Maj:t den 5 mars 1937 beräknade kostnaderna som ock de kostnader, vilka, med hänsyn till under den tilländalupna delen av budgetåret gjorda utgifter, få anses såsom sannolika och som därför upptagits i kommissionens ovan nämnda särskilda skrivelse denna dag om visst tilläggsanslag för den centrala förvaltningens kostnader under budgetåret 1937/1938.

Kommissionen tillåter sig här erinra om att kommissionen icke ansett sig kunna underlåta att bereda den hos kommissionen anställda kanslipersonalen en avlöningsförbättring ungefär motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkning, som av 1937 års riksdag beslutats för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. (riksdagens skrivelse nr 473). Denna avlöningsförstärkning medför för kansliets vidkommande en höjning av personalkostnaderna under budgetåret 1937/1938 med omkring 20,000 kronor.

I sin preliminära framställning den 24 november 1937 angående bl. a. medelsbehovet för den centrala förvaltningen under budgetåret 1938/1939 beräknade kommissionen överslagsvis en summa av 400,000 kronor. De noggrannare beräkningar, som sedan dess kunnat verkställas, giva emellertid vid handen, att detta belopp, även med iakttagande av den största sparsamhet, icke kan beräknas bliva tillräckligt, om kommissionen skall bliva i stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin åligganden, nu närmast de arbetsuppgifter, som förutsättas i det här ovan framlagda arbetsprogrammet för budgetåret. Såsom av ovanstående sammanställning framgår, erfordras ett belopp av 450,000 kronor, varav 10,000 kronor beräknas för slutförandet av redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.

Då kommissionen sålunda icke blott varit nödsakad att hemställa om förstärkning av det anslag, som ställts till förfogande för innevarande budgetår, utan även funnit sig böra föreslå Kungl. Majit att hos riksdagen anhålla örn anvisande av medel för budgetåret 1938/1939 i större omfattning än som vid den preliminära budgetframställningen ifrågasatts, torde en något utförligare motivering vara på sin plats.

I sin ovan berörda framställning av den 5 mars 1937 redogjorde kommissionen för vissa med kansliarbetet sammanhängande förhållanden, vilka vöre av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan örn storleken av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet i fråga. Kommissionen framhöll därvid bl. a. följande.

Kansliarbetets av reservarbetena betingade volym minskades icke i samma takt som reservarbetsstyrkan, och avvecklingen av de många arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta under en förhållandevis lång tid framåt. Det med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore betydande och toge avsevärd tid i anspråk. Dessutom kunde detsamma ej utan olägenhet ledas av annan person än den inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd. Antalet befattningshavare hade emellertid kunnat avsevärt nedbringas och korn-

77 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

missionen beräknade att fortlöpande inskränkningar skulle kunna göras. Kommissionen underströk, att den endast med en viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning, som skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen noga tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhängde med arbetsplatsernas avveckling, bade kommissionen självfallet icke kunnat bortse. Därjämte vore kommissionen otvivelaktigt skyldig att beakta riksdagens vid upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten. Det torde få anses ligga i sakens natur, att ökad kontroll medförde ökade kostnader.

Utöver vad i sagda framställning den 5 mars 1937 anförts örn de åligganden, som påvila kommissionens centrala kansli, får kommissionen ytterligare framhålla, att numera föreligga ett antal i förhållande till budgetåren 1929— 1931 helt nya eller väsentligt utökade arbetsuppgifter. Till och med budgetåret 1931/1932 omfattade kommissionens kassarörelse endast den centrala förvaltningen och de statliga reservarbetena, övriga utbetalningar av statsbidrag ävensom av arvoden till länsstyrelsernas revisorer verkställdes av statskontoret och erfordrade för kommissionens vidkommande endast översändande av protokollsutdrag (jfr bilaga A, sid. 57, utbetalningar av statsbidrag etc.). Från och med budgetåret 1932/1933 äro emellertid dessa utbetalningar och med dem sammanhängande kontrollåtgärder överförda till kommissionens kassarörelse. Denna har ytterligare belastats på grund av de olika hjälpformer och de förändringar i villkoren för statsbidrag, som tillkommit under senare år. Den avsevärt vidgade statskommunala reservarbetslinjen och icke minst de efter den 1 juli 1933 utgående bidragen till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid dylika arbeten förorsaka ett betydande kontrollarbete såväl inom kommissionens tekniska som kamerala avdelningar. Ungdomsverksamhetens olika hjälpformer, väsentligt utökade efter den 1 juli 1933, kräva alltjämt ett betydande arbete, trots att denna gren av kommissionens verksamhet kunnat högst betydligt inskränkas. De återstående arbetslägrens utveckling till yrkesbetonade läger av verkstadsskoletyp har nämligen medfört, att redovisnings- och kontrollarbetet icke undergått så stor minskning som eljest skulle varit fallet.

Av alldeles särskild betydelse för kansliarbetets omfattning äro de statliga reservarbetena. I bilaga 4 lämnas vissa uppgifter rörande omslutningen under olika år. Av denna bilaga kan utläsas bl. a., att antalet statliga reservarbetsplatser, som under budgetåret 1929/1930 utgjorde 82 och 1930/1931 120, under innevarande budgetår utgör 324, d. v. s. 4 gånger så många arbetsplatser som under förstnämnda år och nära 3 gånger så många som under budgetåret 1930/1931. Att antalet arbetsplatser direkt påverkar antalet tjänstemän vid det centrala kansliet torde, såsom varande självklart, icke påkalla någon närmare redogörelse.

En god mätare på det tekniska gransknings- oell det kamerala indrivningsarbetets omfattning finnes i de ersättningssummor, som uppdragsgivarna baft att erlägga under olika år. Dessa uppgingo under budgetåret 1929/1930 till

78 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

548.000 kronor, under budgetåret 1930/1931 till 525,000 kronor, under budgetåret 1936/1937 — trots väsentligt gynnsammare villkor för uppdragsgivarna (lägre procentuella bidrag från deras sida) — till 5,861,000 kronor och beräknas under innevarande budgetår komma att något överstiga 4,000,000 kronor.

Vid de statliga reservarbetena kommer materiel i stor utsträckning till användning. Inventarievärdet av sådan materiel utgjorde budgetåret 1929/1930

260.000 kronor, 1930/1931 679,000 kronor, 1935/1936 2,535,000 kronor och under budgetaret 1936/1937 1,868,000 kronor. Kontrollen av dessa betydande värden kräver mycket arbete vid det centrala kansliet. Detta arbete minskas ingalunda i samma mån som vei'ksamheten nedgår, enär försäljningen av överflödig materiel på möjligast förmånliga villkor som regel är minst lika, mangen gang ännu mer arbetskrävande än inköpet av densamma.

Ytterligare ett mått på kansliarbetets omfattning erhålles genom antalet på kansliet behandlade skrivelser. Är 1929 utgjorde antalet inkomna .skrivelser 17,778 och antalet utgående skrivelser 13,404. År 1937 voro motsvarande siffror 78,202 respektive 64,191. Härvid bör dock observeras att i dessa siffror icke ingå regelbundna rapporter från arbetsplatser och arbetslöshetskommittéer m. m. — under år 1937 i tiotusental — och ej de skrivelser, som — desslikes i stort antal — distribuerats likalydande till ett flertal mottagare.

Arvoden till de av länsstyrelserna förordnade revisorerna ävensom kostnaderna för besvärsnämnden för reservarbetslöner äro utgiftsposter, till vilka det under budgetåren 1929/1931 ej fanns någon motsvarighet.

Slutligen vill kommissionen framhålla den väsentliga förändring, kommissionens tillsyn över och kontroll av hjälpverksamheten undergått på grund av riksdagens vid olika tillfällen uttalade önskemål. Den sociala kontrollen av kommunernas sätt att sköta hjälpverksamheten fordrar en högt kvalificerad personal och medför, örn den skall leda till önskat resultat, ett betydande arbete inom kansliet. Utvidgningen av den statskommunala reservarbetslinjen har nödvändiggjort en väsentlig förstärkning av den personal som sysselsatts med granskning och kontroll av dessa arbeten. Då materialredovisningarna från de statskommunala arbetena kunna granskas först sedan arbetet är slutfört, råder här samma förhållande som vid de statliga reservarbetena, nämligen att en betydande eftersläpning i kansliets arbete uppstår.

Kommissionen får, under hänvisning till sin förut berörda särskilda skrivelse denna dag rörande ökat anslag för innevarande budgetår, meddela, att personalen vid kommissionens centrala kansli utgjordes av följande antal

befattningshavare

den 1 juli 1937 ..... 125

» 1 januari 1938 .... 116, varav 16 för arbetslöshetsräkningen,

79 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

och att sagda personal enligt den nu framlagda planen för budgetåret 1938/ 1939 beräknas komma att uppgå till

den 1 juli 1938 ..... 79, varav o för arbetslöshetsräkningen,

» 1 januari 1939 .... 55 » 1 juli 1939 ..... 54.

Vid kommissionens kansli finnas anställda ett antal tjänstemän, vilka under avsevärd tid varit i statens tjänst. För närvarande finnas 30 befattningshavare med över 10 års statstjänst, och av dessa hava 25 över 15 års statstjänst. Den sammanlagda årliga lönesumman för dessa tjänstemän överstiger 200,000 kronor och utgör sålunda väsentligt mer än hälften av de för budgetåret enligt sammanställningen å sid. 47 beräknade personalkostnaderna. Då personalen, som ovan angivits, beräknas komma att under budgetårets första hälft undergå en rätt väsentlig minskning — från 79 till 55 befattningshavare — kan, under förutsättning att arbetslösheten utvecklar sig på sådant sätt, att det här ifrågasatta programmet för inskränkning av kommissionens verksamhet kan realiseras, under budgetårets senare hälft fråga uppkomma, huruvida särskilda åtgärder böra vidtagas beträffande de tjänstemän, som då icke längre skulle behövas för arbetet hos kommissionen. Dessa personer med avsevärd tjänstetid hos kommissionen måste givetvis med hänsyn till deras på lång erfarenhet grundade sakkunskap anses representera en värdefull tillgång inom de grenar av den samhälleliga hjälpverksamheten, som falla inom kommissionens verksamhetsområde. Det torde därför ligga i det allmännas intresse att denna sakkunskap tillvaratages, särskilt med hänsyn till nödig beredskap för en eventuell kris. Härtill kommer att, ehuruväl samtliga dessa befattningshavare formellt endast äro att betrakta som extra tjänstemän, det väl knappast kan anses staten värdigt att utan vidare avskeda dem.

Kostnaderna för den centrala administrationen under budgetåret 1938/1939

beräknas såsom här ovan angivits, till

kommissionen och dess kansli............kr. 406,500

länsstyrelsernas revisorer, överrevisorerna och besvärs-

nämnden för reservarbetslöner...........;> 33,500

arbetslöshetsräkningen ...............» 10,000

Summa kronor 450,000

Såsom bilagor till denna framställning fogas

dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten (bil. 1—2);

dels sammanställningar angående ortstillägg till reservarbetare vid statliga reservarbeten (bil. 3):

dels vissa uppgifter till belysande av gransknings- och bokföringsarbctets omfattning (bil. 4);

dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 30 juni 1937 (bil. 5).

80 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att Kungl. Majit hos riksdagen äskar

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1938/1939 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000,

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 8,000,000,

dels till Arbeten utanför det egentliga hfälpprogrammet

ett anslag av..................» 2,200,000. I

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga ledamöter.

Stockholm den 9 mars 1938.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

Birger Arvas

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

81 Bilaga 1.

Antal

200000 Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1937,

50000 Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Bilaga 2.

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpfonner år 1937.

Antal

40000 I statliga reservarbeten sysselsatta I statskommunala » >

Dagunder stödda med statsbidrag Ungdomshjälp..........

30000 -

Kommunalt hjälpta Ohjälpta.....

20000 -•

10000 Jan. Fehr. Mars Apr. Maj Juni Juli Äng. Sept. Oht. Nov. Dec. Biliana till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 285. fi

82 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under

16—31 maj

1 Uppgift å de kommuner från vilka hänvisats reservarbetare, som åtnjutit ortstillägg, återfinnes i efterföljande förteckning.

2 Med dagskostnad avses medelkostnaden per dag, för vilken ortstillägg utbetalats.

3 Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285

83 Bilaga 3.

perioderna 16—31 maj och 16—30 november 1937.

1937.

84 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 3 a.

Förteckning Öyér kommuner, från vilka hänvisats reservarbetare, som åtnjutit ortstillägg (inkl. extra ortstillägg) under perioderna 16—31 maj och 16—30 november 1937.

Tysk undersåte. — ’ Endast extra ortstillägg har kunnat ifrågakomma.

Bilaga till Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

85 Bilaga 4.

Vissa uppgifter rörande statliga reservarbetsplatser, som under budgetåren 1929—1937 varit föremål för granskning oell bokföring i nämnvärd omfattning.

Utbetalningar av statsbidrag från kommissionens kassa till dagunderstöd, hyreshjälp, kursverksamhet och statskommuuala reservarbeten samt kostnader för frivillig arbetstjänst, ungdomsreservarbeten

och revisorsarvoden.

86 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Översikt över Statens arbetslöshetskommissions

Tillgångar.

I. I statskontoret innestäende belopp:

A. Förslagsanslag till Statens arbetslöshetskommission, Litt.

V B 17.

1) Anslag för löpande budgetår................ 1,020,000: —

2) Disponerat »/» 36-30/« 37 ................. 1,020,000: —

B. Reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., Litt. V B 18.

1) Återstående å föregående budgetårs anslag den 1936 . . . 4,592,247:48

2) Anslag för löpande budgetår................ 22,000,000: —

3) Återbetalat anslag.................... 3,033:75

26,595,281: 23

4) Disponerat 7? 36—30/e 37 ................. 25,487,625:52 1,107,655:71

II. 1 arbetslöshetskommissionen:

A. Kassa- och bankbehållningar,

1) Litt. Y B 17.......

2) > Y B 18.......

15,698:89

97,192:04 112,890: 93

B. Till betalning förfallna fordringar,

Litt. V B 18.

1) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten......... 1,006,662: 41

2) » domänstyrelsen för avlöningar m. m.......... 162:50

3) > kommuner för ortstillägg............... 117,786:25

4) > diverse personer................... 30,360:78

5) > kommuner för dagunderstöd och kostnad för elever vid

frivillig arbetstjänst................... 1,676:40

6) Hos diverse personer för arbetsläger och ungdomsreservarbeten 8,088: 22

1,164,736:56

C. Förskottsmedel för redovisning.

1) Vid statliga reservarbetsplatser.........

2) > > arbetsläger och ungdomsreservarbeten

254,189:83

6,059= 22 260,249:05

D. Inventarier.

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier m. m.

1) vid statliga reservarbetsplatser.............

2) » > arbetsläger och ungdomsreservarbeten . . . .

3) > Longs gård....................

1,466,481: 69 65,752:11

54,463: 22 1,586,697: 02

E. Väglånefbudén. Utestående fordringar

225,000: — 225,000: —

Summa Kronor 4,457,229:27

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ekonomiska ställning den 30 juni 1937.

Bilaga 5.

Skulder.

I. Av medel lios statskontoret reserverade belopp:

A. Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., Litt. V B 18.

1) Div. myndigheter till främjande av företagsverksamhet.

Enl. riksdagsbeslut 1932 ............... Kr. 1,000,000: —

» > 1933 > 1,000,000: —

Kr. 2,000,000: —

Hest å anvisade belopp........................

Enl. riksdagsbeslut 1935 ............... Kr. 1,000,000: —

> > 1936 > 500,000: —

Kr. 1,500,000: —

Resterande belopp, varav är anvisat 476,652: 99 .............

2) Div. myndigheter till övriga ändamål c:a................

17,516: 41

975,352:99 54,900: —

II. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskonimission, Litt. V B 17:

Överskott att återleverera till Statskontoret..............

15,698:89

III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 3,011,682: 63 IV.

IV. Till disposition för verksamheten står:

A. Av medel hos statskontoret.

Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverk-

samhet m. m., Litt. V B 18 ............... 59,886:31

B. Av medel hos kommissionen.

Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunder

stödsverksamhet m. m., Litt. V B 18.

Kassa och bank...............

Oguldna lån ur väglånefonden........

97,192: 04

225,000: — 322,192:04 382,078:35

Samma Kronor 4,457,225»: 27

88 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga B.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statsbommunala reservarbeten, uiiderstödsyerksamhet, hyreshjälp, kurser saint frivillig arbetstjiinst under tiden V? 193t>—3% 1937.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285-

89 Bilaga C.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

understödsverksamliet, liyreslijälp, kurser samt frivillig arbetsvinst under tiden 1h 1937—,8A 1938.

Summa

279,595:52 900,665:25

979:55

156,598:12

834:25

33,922:80 15,995: 26 691,272:37 j 270,250:421 14,181:17: 177,040: 60i 9,826:88! 4,566: 531 403,083: 811 159,458: 07 11,259:78

20,250:00 86,110:81 279,931:15!

3,650:041 156,639: 90! 56,534:39 189,900: 00j 61,042: 61;

— 1,224,436: 271

310,764:99 2,565:78 2,338: 40; 435,470:30! 12,929: 52 i 473,367:15

241,049: 911 579,791: 50 16,068: 33 295,890:851 4,515: 88j

952,753:08 j 211,564: 68 123,854: 70| 808,190:85

90 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga

Sammanställning per den 31 december 1937 av statliga

Under perioden ha inga nya arbeten startats, varför kostnadssummorna ange kostnaden för

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

91 Bilaga D.

reservarbeten som kontraherats under tiden l/i 1936—30/e 1937.

taget! kostnaden för tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.

Bilaga E.

reservarbeten som kontraherats under tiden 1/i—31/i2 1937.

tilläggsarbeten till tidigare avtalade företag.

92 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 av statskomm minia

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

93 Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1h 193<i—3% 1937.

94 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1937 ar statskommunala

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

95 Bilaga G.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1/i—S1/i2 1937.

96 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 285.

Bilaga H.

P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten (1935/ 1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. (1936/1937: V. B. 18 samt V. B. 19) ha sedan den 19 mars 1937 enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats:

Kostnader för Lyckebyåutredningen .................... kronor 15,000

Enkronasvägar i Västerbottens län...................... » 210,000

Kronor 225,000.

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,000,000 kronor, anvisats tillhopa 1,001,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts förfogande står ett belopp av (2,000,000— 1,001,300 — 225,000) = 773,700 kronor.

Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de beräknade kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 450,000 kronor.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.