med förslag till grun¬ der för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/89

Kungl. Majlis proposition Nr 297.

1 Nr 297.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster för budgetåret 1938/89; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anmäler frågan örn beredande av dyrtidstillägg för budgetåret 1938/39 åt de präster, som avses i lagen den 23 november 1934, nr 544, samt anför härom följande:

Jämlikt nämnda lag må Konung och riksdag bevilja dyrtidstillägg ur kyrkofonden dels åt de präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt 1910 års prästlöneregleringslag, dels åt innehavare av prästerlig emeritilön.

Beträffande dyrtidstillägg åt här ifrågavarande prästmän gälla för närvarande de bestämmelser, som i anslutning till av riksdagen härut- Bihang till riksdagens protokoll 19S8. 1 sami. Nr 297. 1

2 Kungl. Majlis proposition Nr 897.

innan godkända grunder blivit av Kungl. Majit utfärdade i kungörelse den 17 januari 1936 nr 7.

Enligt de i denna kungörelse givna bestämmelserna utgår dyrtidstilllägget, beräknat för månad, i form av procentuellt tillägg, i förekommande fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg). Det procentuella tillägget, inklusive medgiven förhöjning därav med barntillägg, beräknas för i tjänst varande präster enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknandet av dyrtidstillägg eller motsvarande förmån åt befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta reglerad avlöning, dock att det för nämnda befattningshavare gällande procenttalet därvid i varje särskilt fall minskas med tre. För emeritilöntagare beräknas dyrtidstillägget enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknande av sådant tillägg eller motsvarande förmån åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, som åtnjuta pension enligt civila tj änstepensionsreglementet.

Att det prästerskapet tillerkända dyrtidstillägget sålunda bestämts att utgå efter för befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst gällande s. k. reducerad beräkningsgrund är föranlett därav, att de ifrågavarande prästmännen efter dyrtidens inträde erhållit viss provisorisk reglering av sina löneförmåner — i tjänst varande präster från och med den 1 maj 1930 och emeritilöntagare från och med den 1 maj 1927. Av bestämmelserna i nyss åberopade kungörelse framgår, att de allmänna grunderna för beräknande av dyrtidstillägg åt i samma kungörelse angivna kategorier befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst numera även i övrigt äga en huvudsaklig tilllämplighet vid bestämmandet av prästerskapets dyrtidstillägg. Anpassningen i sådant hänseende har särskilt möjliggjorts, sedan det i samband med ecklesiastikårets avskaffande föreskrivits, att prästerskapets betydelsefullaste löneförmåner skola, från och med ingången av år 1936, utbetalas månadsvis i efterskott.

Den enda avvikelsen från regleringen av de statliga dyrtidstilläggen, som föreligger i avseende å beräkningen av de prästerliga dyrtidstilläggen, berör de i tjänst varande prästerna och innebär, på sätt förut omnämnts, att procenttalet för uträknandet av dessas dyrtidstillägg i varje särskilt fall sättes tre enheter under vad som för motsvarande kategori statstjänstemän tillämpas. Denna reduktion av procenttalet har ansetts motiverad av det förhållandet, att såväl ordinarie som extra ordinarie präster åtnjuta förmånen att erhålla en huvudsaklig del av sin avlöning in natura (fri bostad å prästgård, respektive fri bostad och fritt vivre) eller att efter särskild beräkningsgrund uppbära gottgörelse härför i penningar, vilken förmån ansetts för prästerna innebära en bestående lättnad i dvrtidens tryck, som i allmänhet icke tillkomme statstjänstemännen. Prästerna kunde fördenskull i avseende å sådan del av löneförmånerna, i motsats till statstjänstemännen, anses ha erhållit full kompensation för levnadskostnadernas ökning.

I övrigt torde beträffande här berörda frågor få hänvisas till vad därom anförts i propositionen nr 131/1935.

Departe- Av vad chefen för finansdepartementet i propositionen nr 293/1938 mentsele fen. anfört beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 297.

m. fl. framgår, att i de gällande allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt sådana befattningshavare icke för budgetåret 1938/39 ifrågasatts någon jämkning, ägnad att beröra de prästerliga befattningshavarna. På grund härav förordar jag, att dyrtidstillägg till de prästmän, som avses i lagen den 23 november 1934 om dyrtidstillägg åt präster, må under budgetåret 1938/39 utgå efter de regler, som för närvarande tilllämpas, och hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de av mig sålunda förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under budgetåret 1938/39 tili de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 23 november 1934 (nr 544) örn dyrtidstillägg åt präster.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.