angående anordnande av cisterner för flytande bränsle vid statens järnvägar

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

1 Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av cisterner för flytande bränsle vid statens järnvägar; given Stockholms slolt den 24 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1939.

N ä rvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:

I skrivelse den 16 februari 1939 har statens reservförrådsnämnd framlagt förslag örn åtgärder i syfte att åvägabringa en ökad lagerhållning av flytande bränsle vid statens järnvägar.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 145.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Reservförrådsnämnden har till en början framhållit, att bland de varuslag, vilka genom nämndens försorg skulle inköpas för statlig upplagring, märktes flytande bränslen till avsevärda myckenheter. Inköpen av dessa hade, anför nämnden, emellertid icke kunnat verkställas i den omfattning, som från början varit avsedd, enär betydande svårigheter visat sig vara förbundna med lagringen av dessa varuslag. Dessa svårigheter bestode icke blott i de förhållandevis dyrbara cisternanläggningar, vilka erfordrades för dessa varor, utan främst i nödvändigheten av att inom relativt korta tidsperioder omsätta varan, vilken på grund av ringa beständighet icke utan risk för förstöring kunde lagras längre tid. Med hänsyn till dessa förhållanden hade nämnden varit hänvisad till att söka förbindelse med sådana förbrukare, som hade ett betydande årsbehov och vilka -— i syfte att nämnden icke skulle åsamkas oproportionerligt höga lagringskostnader — kunde i avsevärd mån själva bidraga till anskaffningen av erforderliga cisternutrymmen.

Med beaktande av dessa synpunkter hade, fortsätter nämnden, denna under sin verksamhet sökt åvägabringa en lösning av detta lagringsproblem. En väg, som torde erbjuda stora möjligheter, hade befunnits vara ett inom nämnden väckt förslag att hos vägdistrikten i riket lagra bensin och bentyl, I samband med detta förslag och jämsides med hänvändelser även till andra statliga myndigheter örn medverkan till lagring av bensin och andra flytande bränslen hade nämnden förhört sig örn möjligheterna att hos statens järnvägar lagra sådana varor. Statens järnvägar hade också ställt sig välvilliga till förslaget örn en sådan lagring.

Nämnden upplyser härefter, att statens järnvägar icke ansett, att några större centrala lagerplatser med hänsyn till därmed förenade olägenheter skulle anordnas; planen ginge i stället ut på att å de ställen, där konsumtionen vore av betydelse, anordna smärre upplag i plåtcisterner, rymmande från 5 till 30 kubikmeter beroende på behovet å olika platser. I den mån fråga vore örn eldfarliga oljor skulle cisternerna läggas i jorden; beträffande andra oljcslag hade räknats med friliggande cisterner ovan jord. Kostnaderna för anordnande av cisternerna enligt den uppgjorda planen kunde beräknas belöpa sig till cirka 2,830,000 kronor. Nämnden, som i annat sammanhang införskaffat anbud å dylika cisterner, hade för avsikt att för underlättande av statens järnvägars arbete med cisternanskaffningen ställa sin erfarenhet härutinnan lill förfogande.

Beträffande kostnaderna för anordnandet av cisternutrymmet har nämnden meddelat, att en utgångspunkt vid nämndens förhandlingar med statens järnvägar rörande den ifrågasatta lagringen varit, att statens järnvägar själva skulle svara för dessa kostnader. Nämnden vore, anföres vidare, å sin sida beredd att, ä vad på nämnden ankomme, medverka till lagringen genom inköp från utlandet av de bränslen, varmed cisternerna skulle fyllas. Allteftersom den lagrade varan behövde omsättas, skulle emellertid statens järnvägar förnya oljelagren.

Nämnden anför slutligen, att enligt vad nämnden numera erfarit statens järnvägar icke ansåge sig utan Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

kunna disponera medel till bestridande av de med cisternanskaffningen förenade kostnaderna. Med hänsyn till värdet ur det allmännas synpunkt av att hava tillgång till de ökade lager av flytande bränslen, de ifrågasatta åtgärderna komme att medföra, syntes sådant medgivande böra utverkas.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 20 februari 1939 tillstyrkt bifall till nu förevarande framställning. Såsom i reservförrådsnämndens skrivelse meddelats, hade, anför styrelsen, före skrivelsens avlåtande frågan ingående diskuterats mellan nämnden och styrelsen, samt erforderlig tekniskekonomisk utredning verkställts genom styrelsens försorg. Styrelsen meddelar, att lagringen beräknats avse icke blott flytande bränsle utan jämväl smörjoljor för lok och vagnar.

Den planerade lagringen anser .styrelsen bliva även från ren affärssynpunkt försvarlig, i det att tack vare möjlig sänkning av inköpspriserna det av statens järnvägar investerade kapitalet skulle kunna beräknas bliva för räntat efter cirka 3.5 procents räntefot.

Vad angår anskaffningskostnadernas finansiering anser styrelsen två sätt kunna ifrågakomma, nämligen att kostnaderna bestridas med till järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel och cisternerna i konsekvens härmed bokföras såsom tillhörande materialförlaget, eller att för anskaffningen medel anvisas å riksstatens kapitalbudget, i vilket fall cisternerna bliva bokförda såsom anläggningar tillhörande huvudförråden.

Det senare sättet anser styrelsen i princip vara riktigare och, då frågan i allt fall kommer att underställas riksdagen, även i övrigt lämpligare.

Kostnadsberäkningarna sluta på ett belopp av 2,830,000 kronor. Med hänsyn till att det gäller objekt av en ny typ, föreslår emellertid järnvägsstyrelsen, att vid beloppets tillmätande ytterligare någon marginal inlägges, och att därför till järnvägsstyrelsens förfogande ställes ett belopp av 3,000,000 kronor.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till anskaffning av cisterner för lagring av oljor för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Departementschefen.

Åtgärder i syfte att i händelse av avspärrning trygga landets försörjning beträffande flytande bränsle äga en icke ringa betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt. Med hänsyn härtill och i anslutning till statsmakternas tidigare beslut angående statlig lagerhållning vill jag därför tillstyrka det nu förevarande förslaget örn anordnande av cisterner hos statens järnvägar för lagring för reservförrådsnämndens räkning av flytande bränsle. 1 likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att det belopp å 3,000,000 kronor, som erfordras för ett genomförande av den uppgjorda planen, bör upptagas å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 145

att till anordnande av cisterner för flytande bränsle vid statens järnvägar å kapitalbudgeten, under rubrik Statens järnvägar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 3,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Sigurd Lang.

Slockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.