angående anslag till sta¬ tens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbe¬ ten och kontantunderstödsverksamhet m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

1 Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund:

l skrivelse den 25 november 1938 anmälde statens arbetslöshetskommission, att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade medelsbehovct för den statliga och statskommunala hjälpverksamheten under bud- Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

getåret 1939/40 till 14,900,000 kronor, därav 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission,12,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. samt 2,500,000 kronor till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan, under femte huvudtiteln punkterna 19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1939/40 beräkna dels till statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Sedan nu statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 17 februari 1939 inkommit med definitiv framställning i ämnet, anhåller jag att till närmare behandling få upptaga förevarande anslagsfrågor. Kommissionens sistnämnda skrivelse torde därvid få såsom bilaga (Bilaga B) fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1937/38 anvisade anslagen till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser, som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/ 1935, 266/1936, 302/1937 och 285/1938.

För budgetåret 1938/39 anvisade 1938 års riksdag dels ett förslagsanslag av 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. Vidare har 1939 års riksdag för sistnämnda ändamål på till läggsstat till riksstaten för nämnda budgetår anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli 1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa tili den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som beslötos vid 1934 ars riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse i ämnet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

3 Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr 266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni 1934.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan genom beslut av kommissionen från och med den 1 juli 1938 reviderats, därvid revisionen medfört en viss höjning av de utgående reservarbetslönerna och dagunderstöden.

Pågående utredningar.

Såsom jag erinrat vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallats särskilda sakkunniga för flhdersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshet ssakkunniga. För deras hittillsvarande verksamhet har jag i nyssnämnda proposition lämnat en kortfattad redogörelse.

Vidare hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 tillkallats sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska socialvården. Till ifrågavarande sakkunniga, som antagit benämningen socialvårdskommittén, har överlämnats 1933 års riksdags skrivelse den 21 juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning rörande regleringen av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården.

Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa. Jag har ej heller funnit anledning att för närvarande påkalla ändringar i gällande bestämmelser.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1938.

En utförlig berättelse om arbetslöshetskommissionens verksamhet under år 1938 återfinnes i kommissionens skrivelse den 17 februari 1939, till vilken skrivelse jag tillåter mig att hänvisa. Här skall jag endast återgiva vissa sammanfattande statistiska uppgifter.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis bordt; anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas, att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade föredragande departementschefen, att det borde undvikas, att kommissionen engagerades i nya statliga reservarbeten. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens sida. På grund härav och med hänsyn till den förgående förbättringen av arbetslöshetsläget under större delen av år 1938 har kommissionen icke under sistnämnda år åtagit sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga reservarbeten. Under år 1938 tecknade kontrakt avse därför endast kompletteringar av tidigare avtalade arbeten. Nyanskaffningen av arbeten under nämnda år belyses av följande sammanställning, av vilken jämväl framgår arbetenas fördelning länsvis.

Tabell 1.

Kostnaderna för år 1938 kontralierade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade liinsvls.

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/32—- 1936/37 medtagits.

Tabell 2.

lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna. * Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

ov

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

De beräknade kostnaderna för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten häva sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.

Tabell 3.

Beräknade kostnader för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten.

Samtliga därav för allsi å n a d kostnader manna vägar

kr. kr.

Januari .............................. 84,700 7,200

Februari.............................. 459,015 22,190

Mars ................................ 203,800 8,800

April ................................ 224,810 —

Maj.................................. 67,950 24,400

Juni.................................. 74,000 32,000

Juli........... 137,700 2,500

Augusti.............................. 110,970 25,570

September............................ 112,965 —

Oktober.............................. 126,175 7,000

November ............................ 155,450 82,100

December ..................,......... 520,600_5,100

Summa 2,277,635 216,860

Kostnaderna för år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten uppgingo till 3,655,319 kronor. Därav hänförde sig ett belopp av 535,700 kronor till utgifter för allmänna vägar.

Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéernas månadsräpporter, sålunda exklusive specialarbetare — under åren 1930—1938 belyses i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala resérvarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

7 Tabell 4.

Arbetslinjens omfattning åren 1930—1938.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

II. Un(1 orsten! »linjen.

Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt hjälpkungörelsen allenast såsom ett supplement till arbetslöslietshjälpen i form av arbete. Den har under år 1938 liksom under året därförut bedrivits i begränsad omfattning och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna. Verksamheten har dock under det fjärde kvartalet särskilt på landsbygden haft en betydligt större omfattning under år 1938 än under år 1937. De omständigheter, som föranlett en utvidgning av dagunderstödsverksamheten, hava varit den fortgående minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda kommunerna platser vid statliga reservarbeten, den under årets sista månader inträdda starka ökningen i arbetslösheten och det förhållandet, att den ökade arbetslösheten till stor del varit lokaliserad till skogskommuner, vilka under de senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet och därför icke haft några förberedda statskommunala reservarbetsobjekt att tillgå.

Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer förskjutits, hava stora svårigheter mött att vintertid påbörja nya arbetsföretag, lämpliga för utförande såsom reservarbete.

Antalet kommuner, som under åren 1937 och 1938 bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag, ävensom antalet under samma år dagunderstödda angivas i tabell 5.

Tabell 5.

Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937 och 1938.

1937 1938

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten, föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn. Med hänsyn till den minskade tillgången å platser i reservarbeten har dock kommissionen i större utsträckning än tidigare beviljat dispens från denna regel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

9 Omfattningen av den under år 1938 bedrivna hyreshjälpverksamheten framgår av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles i tabell 6, vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tabell G.

Understödslinjens omfattning’ åren 1980—1938.

1 Kursdeltagare medräknade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

11 III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1938 i huvudsak bedrivits efter samma grunder som under år 1937 men till följd av nedgången i antalet anmälda arbetslösa i avsevärt minskad skala. Hjälpåtgärderna mot ungdomsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbete.

Sammanlagt pågingo under år 1938 tre kurser med 87 elever, därav en verkstadsskolekurs, en kurs i elektrisk svetsning och en slöjdkurs.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under samma år högst lill 206 (februari) och lägst till 151 (juli).

Under året hava pågått två statliga ungdomsreservarbeten.

Ifrågavarande hjälpverksamhets omfattning under åren 1934—1938 belyses av tabell 7.

Tabell 7.

Den statliga oell statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1938.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tabell 8.

Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1931—1938.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

13 IV. Arbetslöshotslijälpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas sammanlagda omfattning under åren 1931—1938 hänvisas till tabell 8.

Det framgår av tabellen, att under åren 1931 och 1932 i allmänhet omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten. Vid ingången av år 1933 stegrades dess effektivitet, så att den därefter i genomsnitt omfattat omkring 70 % av samtliga hjälpsökande. Från år 1937 till år 1938 har emellertid antalet hjälpta sjunkit från 70.3 % till 64.7 %>.

Rörande fördelningen på lån och större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetshjälp har kommissionen lämnat vissa uppgifter i bilagan 3 till sin skxåvelse den 17 februari 1939.

Beträffande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, kontantunderstödsverksamhct samt ungdomshjälp lämnar kommissionen uppgifter i bilagorna 6 och 7 till nyssnämnda skrivelse.

Vad angår fördelningen av arbetslösheten och de olika lijälpåtgärderna inom de särskilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen den 31 december 1937 och den 31 december 1938.

En översikt rörande de av arbetslöshetskommissionen avtalade och beviljade statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål lämnas i bilagorna 4 och 5 till kommissionens nyssnämnda skrivelse.

Vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet återfinnas i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga A).

Arbetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. lämnar jag en närmare redogörelse för det nuvarande arbetslöshetsläget i landet. Till denna redogörelse får jag hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1939/40 m. m.

I sin skrivelse den 17 februari 1939 erinrar arbetslöshetskommissionen, hurusom kommissionen i skrivelse den 11 november 1938 hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938139 måtte till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. anvisas ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor ävensom att denna hemställan efter proposition i ämnet bifallits av riksdagen. Kommissionen anför i anslutning härtill, att kommissionen icke .iu hade anledning att räkna med någon minskning i det i skrivelsen den 11 november 1938 angivna medelsbchovet för nämnda budgetår.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Vad angår kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret 19391-iO utgår kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 från sina i skrivelsen den 25 november 1938 framlagda preliminära beräkningar, vilka emellertid i vissa avseenden modifierats.

I sistnämnda skrivelse räknade kommissionen med hänsyn till konstaterad försämring av arbetslöshetsläget i de nordligaste länen med ett i förhållande till budgetåret 1938/39 något ökat hjälpbehov. Sålunda beräknade kommissionen överslagsvis, att under budgetåret 1939/40 i medeltal minst 8,000 personer borde beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen samt att fördelningen på olika hjälpformer borde bliva ungefär följande.

Statliga reservarbeten .................................... 1,300 man

Statskommunala reservarbeten ............................ 1,000 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp ............ 5,500 »

Arkivarbeten ............................................ 200 »

Summa 8,000 man.

Kommissionen framlade i skrivelsen en redogörelse för det av kommissionen uppgjorda lijälpprogrammet, vilken redogörelse i huvudsak innehöll följande.

Beträffande de statliga reservarbetena beräknade kommissionen, att vid ingången av budgetåret 1939/40 skulle stå till förfogande 75 arbetsobjekt, vilka kunde indelas i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk, teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes snarast möjligt:

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1940.

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1940.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas, den s. k. arbetsreserven.

Kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag fördelade sig å de olika grupperna sålunda.

Ungefärlig kostnad

Grupp Antal budgetåret efter */j

arbeten 1939/40 1940

I: a) ...................... 28 2,600,000 —

b) ...................... 41 5,900,000 9,000,000

II ...................... 10 — 2.500.000

Summa kronor 8,500,000 11,500,000

(4 grupp II tillhörande arbeten vore avsedda att till vissa delar utföras under grupp I: b; de förekomme sålunda inom såväl grupp I som grupp II.)

Till utförande under budgetåret 1939/40 vore upptagna 69 arbetsföretag för en kostnad av 8,500,000 kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av cirka 7,000,000 kronor, utgjordes av allmänna vägar. Under budgetåret skulle 28 arbetsföretag för 2,600,000 kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda utgjordes 22 arbeten av allmänna vägar och 6 arbeten av andra företag.

Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum utföras vägarbeten för en kostnad av 10,500,000 kronor och övriga arbeten för 2,000,000 kronor eller tillhopa 12,500,000 kronor. Med hänsyn till att kommissionen

Kanyl. Maj.ts proposition nr 179.

icke räknade med att den nu ifrågasatta planen skulle i dess helhet kunna genomföras med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, hade kommissionen emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/39, icke ansett sig kunna till utförande under budgetåret 1939/40 föreslå arbeten i större omfattning än som motiverades av den gjorda gruppindelningen.

Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunde hänföras till arbetsreserven, d. v. s. av arbeten, som det vore angeläget att snarast möjligt färdigställa, hade kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen som ock i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter, varvid under hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande ar betenas angelägenhetsgrad ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I hade även hänförts några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag, som visserligen skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som med hänsyn till den i dessa områden under budgetåret 1939/40 beräknade arbetslösheten vore nödvändiga. Såvitt kommissionen kunde bedöma, komme sysselsättningsmöjligheterna vid de till kommissionens förfogande stående arbetsobjekten inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan på platser vid där belägna statliga reservarbeten.

Till grupp I hade hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter vore angeläget att bedriva under budgetåret 1939/40 och som, i den mån de icke hunne slutföras under budgetåret, borde färdigställas snarast möjligt efter dess utgång. Givetvis vore icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål, ur trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ fördelning, verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av de till utförande under budgetåret 1939/40 ifrågasatta allmänna vägarbetena (cirka 7,000,000 kronor) visade, att arbeten för 3,600,000 kronor vore att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2,800,000 kronor vöre angelägna och arbeten för 600,000 kronor vore mindre angelägna. Dessa sist nämnda företag vore i regel belägna i orter, som besvärades av arbetslöshet. Deras bedrivande under budgetåret motiverades sålunda huvudsakligen av arbetslöshetspolitiska skäl.

Kommissionen hade beräknat, att för tillgodoseende av hjälpbehovet bland de arbetslösa sysselsätta i medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga reservarbeten. För att kunna bedriva arbetena med hänvisade arbetslösa, vore det emellertid nödvändigt att vid de olika arbetena disponera lämpligt antal specialarbetare, vilka finge utväljas uteslutande med hänsyn till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare kunde beräknas till minst 200.

Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma att sysselsättas 1,500 man. Då kostnaden per man oell år i genomsnitt kunde beräknas till 4,000 kronor, skulle för hjälpverksamhet i form av statliga reservarbeten erfordras ett belopp av 6.000,000 kronor.

Enligt den uppgjorda planen skulle under budgetåret 1939/40 bedrivas arbeten för en beräknad kostnad av 8.500,000 kronor. På grund härav borde, på sätt skett under budgetåret 1938/39, för nästa budgetår anvisas ett belopp till färdigstä 11 ningsarbe ten på öppna marknadens villkor. Härför finge beräknas (8,500,000 — 6,000,000) 2,500,000 kronor.

Kommissionen beräknade att i ersättningar från uppdragsgivare lill statliga res er varl) oten kunde komma att under nästa budgetår inflyta ett belopp av 1,000,000 kronor.

Sysselsättning vid statsko in m linnia reservarbeten torde under budgetåret 1939/40 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

samstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret 1938/39. Kommissionen utginge därvid från att — framför allt i de arbetslöshetstyngda områdena — familjeförsörjare skulle komma att i viss utsträckning beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Kommissionen uppskattade därför antalet sysselsatta i de statskommunala reservarbetena till 1,000 man. Då statens kostnader per man och år kunde beräknas till 1,500 kronor, finge för ifrågavarande ändamål upptagas ett belopp av

1,500,000 kronor.

Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten vore emellertid beroende icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsattes i sådana arbeten. Såsom kommissionen vid olika tillfällen framhållit, utanordnades statsbidrag till samtliga kostnader vid allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader vid andra arbeten än allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av arbetets fortskridande. Detta medförde i många fall, delvis på grund av försenade redovisningar från kommunerna, att statsbidrag till betydande belopp bomme att utanordnas först efter utgången av det budgetår, varunder arbetet utförts. Icke sällan kunde slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna orsaker — framför allt i fråga örn marklösen — komma att äga rum först flera år efter det att arbetet utförts. Detta medförde en eftersläpning, vars storlek vore vansklig att beräkna. För budgetåret 1939/40 upptoge kommissionen för dylik eftersläpning ett belopp av 1,200,000 kronor.

För statskommunala reservarbeten borde därför sammanlagt beräknas (1,500,000 + 1,200,000) 2,700,000 kronor.

Vad härefter anginge utgifterna för kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp hade kommissionen vid olika tillfällen i anslutning till av statsmakterna för hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp i första hand borde meddelas i form av arbete. Endast i den mån arbetslösheten toge sådan omfattning, att tillgängliga arbetsobjekt visade sig otillräckliga eller ock den uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kunde beräknas bliva förhållandevis kortvarig, borde hjälp i form av kontantunderstöd kunna ifrågakomma till större del av klientelet. Kontantunderstödet ville kommissionen alltjämt betrakta såsom en arbetslinjen supplerande hjälpform, vilken finge i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på att arbetstillfällen antingen i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller reservarbeten kunde bliva tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen beräknade, att den såsom sannolik angivna ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/40 till huvudsaklig del skulle komma att infalla under vintermånaderna. Med bibehållande av grunduppfattningen örn arbetslinjens företräde framför understödslinjen vöre det enligt kommissionens förmenande under nyss angivna förutsättning försvarligt att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom kontantunderstöd och, i den mån så kunde bliva påkallat, ungdomshjälp. Den senare hjälpformen, som för närvarande spelade och under den närmaste framtiden kunde förväntas komma att spela en förhållandevis underordnad roll, upptoges här gemensamt med kontanlunderstödsverksamheten.

Kommissionen, som för budgetåret 1938 39 räknat med att 3,550 personer i genomsnitt borde hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, beräknade att hjälp i dessa former under nästa budgetår borde kulma meddelas i genomsnitt åt 5,500 personer. Kostnaderna härför uppskattade kommissionen till 3,630,000 kronor. I

I tidigare statförslag hade kommissionen icke plägat upptaga något särskilt belopp avsett att disponeras för s. k. arki v arbet en d. v. s. för arbetslöshetshjälp åt äldre arbetslösa kontorister och med dem jämställda.

17 Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

Härför erforderliga medel, som för budgetåret 1938/39 ursprungligen beräknats till cirka 200,000 kronor men sedermera på grund av riksdagens uttalande i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor, varom framställning ingivits till Kungl. Majit i kommissionens skrivelse den 11 november 1938, hade tidigare i statförslagen innefattats i under rubriken statliga reservarbeten upptagna belopp.

Riksdagens nyss berörda uttalande innebure, att hjälpverksamhet i form av arkivarbete borde givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en särskild utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, funne kommissionen sig böra till arkivarbeten under budgetåret 1939/40 upptaga samma belopp som beräknats åtgå under innevarande budgetår, eller 500,000 kronor. För detta belopp beräknades kunna sysselsättas i medeltal under året 200 arbetslösa personer.

Arbetslöshetshjälp beräknades alltså under budgetåret 1939/40 kunna beredas åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt följande sammanställning.

Från förenämnda totalkostnad avginge beräknade inkomster, 1,000,000 kronor.

För hjälpverksamheten beräknades en nettokostnad av 11,830,000 kronor, vilket belopp borde avrundas till kronor 12,000,000.

Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknades kronor 2,500,000.

I sin skrivelse den 25 november 1938 beräknade arbetslöshetskommissionen i enlighet härmed preliminärt att för budgetåret 1939/40 skulle erfordras dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 12,000,000 kronor, dels ock till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

I sin den 17 februari 1939 dagtecknade definitiva framställning påpekar arbetslöshetskommissionen, att under den tid som förflutit, sedan kommissionens tidigare framställning ingivits, läget å arbetsmarknaden icke förbättrats utan att tvärtom i vissa delar av landet en ytterligare försämring framträtt utöver den säsongmässigt normala. Kommissionen framhåller, att antalet rapporterade arbetslösa, som under januari månad 1938 varit 21,723 under januari månad 1939 utgjort 27,530. På ett år hade alltså antalet arbetslösa stigit med 5,807. Under samma tid hade antalet rapportkommuner stigit från 268 till 321. Kommissionen framhåller vidare, att utvecklingen på förevarande område icke vore enhetlig. Medan inom Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län antalet arbetslösa under angivna tid ökats med 6,496, uppvisade storstäderna samt Gö-

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 179. 2

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

teborgs och Bohus län en minskning med 1,131. Nettoökningen för övriga delar av riket — 442 arbetslösa — folie på ett stort antal kommuner.

Rörande utsikterna för framtiden uttalar sig kommissionen på följande sätt.

Av det anförda framginge, att antalet arbetslösa inom de icke nämnda länen icke ökats så mycket; däremot bade antalet rapportkommuner undergått en väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapport! urbindelse med kommissionen hade i stort antal återupptagit rapporteringen och i många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté, hade sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande av rapportering. Dessa förhållanden syntes kommissionen tyda på att arbetsmarknaden genomgående undergått någon försämring och att tilltron till framtiden icke vore så stark, som den varit föregående år.

Det linge icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter vore betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen motsåge därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det kommande budgetåret. Beaktas borde, att även en mera allmänt utbredd arbetslöshet inom en näringsgren icke kunde avläsas i kommissionens hjälpsökandesiffror förrän efter någon tid och att för (ivrigt en stegring av antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarade arbetslöshetens verkliga ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit vid handen, sökte den person, som haft en någorlunda kontinuerlig sysselsättning under en längre tid och som drabbats av arbetslöshet, i allmänhet att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag från denna regel funnes givetvis, men otvivelaktigt gällde den för det vida övervägande flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten 1938 varit avsevärt mindre än näst föregående år, hade sålunda endast obetydlig arbetslöshet kommit till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror. Först i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blivit kända, hade man funnit sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större omfattning. För att utan onödig tidsutdrägt kunna bilda sig en uppfattning örn hjälpbehovet hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i skogskommunerna under november—december 1938 hade kommissionen för samtliga hjälpsökande arbetslösa infordrat den ansökan på fastställt formulär, som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgjorde en av förutsättningarna för att arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skulle kunna utgivas. Den verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å 4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.

Klart vore vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under innevarande vinter och stundande vår komme att medföra ett avsevärt hjälpbehov inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter komme i gång.

Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda under nästa budgetår, komme, på grund av vad anförts, antalet hjälpsökande arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan ökning skulle utebliva inom skogsbygderna förutsatte detta, att en förbättring av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar — inträdde under den allra närmaste tiden. Kommissionen vågade icke räkna med att en dylik förbättring skulle inträda så snabbt och framför allt icke att den skulle bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten komme att utebli.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

19 På grund av det anförda har kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 räknat med att antalet arbetslösa, som under budgetåret 1939/40 i medeltal borde beredas arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom kommissionen måste höjas från 8,000 till 9,000.

Beträffande fördelningen på olika hjälpformer har kommissionen funnit den preliminärt framlagda hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell förhöjning för antalet inom olika hjälpformer hjälpta. Därvid har dock antalet arbetslösa, som skulle hjälpas genom arkivarbeten, alltjämt uppskattats till 200.

Med dessa utgångspunkter har kommissionen beräknat det för nästa budgetår erforderliga reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. på följande sätt.

hjälp programmet anför arbetslöshetskommissionen följande.

I kommissionens preliminära framställning hade räknats med att i medeltal under nästa budgetår skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare. Detta antal skulle nu höjas till 1,550. Givetvis kunde med en så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för en större kostnadssumma. Kommissionens preliminära arbetsplan för de statliga reservarbetena förutsatte, att under budgetåret skulle komma till utförande arbeten för sammanlagt 8,500,000 kronor, varav reservarbeten för 6,000,000 kronor och färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor för 2,500,000 kronor. Den nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan vid reservarbetena med 250 man i medeltal under året, vilket enligt den i planen gjorda kostnadsberäkningen skulle betyda en ökning i avarbetade kostnader med 1,000,000 kronor, kunde synas medföra som konsekvens, att till färdigställningsarbeten beräknade

2,500,000 kronor borde minskas med motsvarande belopp. Kommissionen hade emellertid i den preliminära arbetsplanen framhållit, att denna plan ingalunda innefattade en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning borde nämligen arbeten för tillhopa 12,500,000 kronor komma till utförande under budgetåret 1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare färdigställande av kommissionens arbeten bleve nu för varje dag allt starkare. Under de sistförflutna månaderna hade kommissionen vid åtskilliga tillfällen fått mottaga deputationer från olika landsändar, som understrukit dessa önskemål. Med hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten finge i fortsättningen i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur teknisk-ekonomiska och trafiksynpunkter lämpligt sätt, borde därför i pia-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

nen för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/40 ingå, förutom statliga reservarbeten för en kostnad av tillhopa 7,000,000 kronor, jämväl färdigställningsarbeten för 2,500,000 kronor. De arbeten, som vore avsedda att utföras som färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor, vore till största delen belägna i trakter, varest det f. n. icke funnes någon nämnvärd arbetslöshet. Särskilt avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt och skyndsamt; och de krävde dessutom ett visst mått av yrkesvana hos arbetarna, varför de icke vore lämpliga för sysselsättning av hänvisade arbetslösa. Den av kommissionen nu föreslagna ökningen av reservarbetenas omfattning borde därför icke medföra någon minskning av de planerade färdigställningsarbetena, vilkas snabba slutförande vore av stor betydelse för tillgodoseende av trängande trafikbehov.

Rörande kostnaderna för arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning uttalar sig kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 i huvudsak sålunda.

I sin skrivelse den 25 november 1938 hade kommissionen framhållit, att kommissionens kostnader för personal, administration, resor, expenser o. d. ävensom för till kommissionens ledamöter och överrevisorer, av länsstyrelserna förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna samt besvärsnämnden för reservarbetslöner under inga förhållanden kunde för nästa budgetår upptagas till lägre belopp än till 400,000 kronor eller samma belopp, vartill motsvarande kostnader tidigare uppskattats för innevarande budgetår.

Kommissionen hade i särskild framställning den 17 februari 1939 anfört, att kommissionen numera beräknade kostnaderna för det centrala kansliet

— i vilket inginge även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen

— under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen hade därvid framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag, medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.

Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunde kostnaderna för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga beloppet vore vanskligt att för närvarande angiva, då detsamma konmie att i avsevärd grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret. En svårberäknelig post utgjordes av de arvoden till av länsstyrelserna förordnade revisorer, som skulle utbetalas i början av år 1940 och som i sin tur vore beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning under 1939.

Med förbehåll för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden, som kunde påverka ifrågavarande utgifter, har kommissionen nu för nästa budgetår beräknat det för bestridande av dessa utgifter avsedda förslagsanslaget till statens arbetslöshetskommission till 450,000 kronor.

Slutligen framhåller kommissionen de allvarliga olägenheter, som härflyta ur osäkerheten i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För befattningshavarna vore ej lönestat fastställd, och de ägde ej rätt till pension. Därest icke en fastare ställning kunde beredas den personal, som varit anställd längre tid, förelåge risk för en avgång, särskilt av mera kvalificerade krafter, som kunde allvarligt försvaga den starkt begränsade organisationen. Frågan om en mera tryggad anställning för befattningshavarna borde därför upptagas till närmare prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

21 Två ledamöter inom arbetslöshetskommissionen hava i avgiven reservation förklarat, att de i likhet med kommissonen ansåge, att man för den statliga arbetslöshetshjälp, som lämnades inom ramen av kommissionens verksamhet, borde för nästa budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt 9,000 arbetslösa, men samtidigt förordat en annan fördelning av hjälpverksamheten på olika hjälpformer än den av kommissionen föreslagna i syfte att bereda en större del av de arbetslösa sysselsättning vid statliga reservarbelen. Enligt reservanternas förslag borde 2,200 arbetslösa erhålla statligt reservarbete, 800 statskommunalt reservarbete, 5,800 kontantunderstöd eller ungdomshjälp och 200 arkivarbete. Reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. beräknas av reservanterna till 15,300,000 kronor.

Då ökningen av antalet reservarbetare skulle medföra ett minskat behov av färdigställningsarbeten, anse reservanterna det av kommissionen ifrågasatta anslaget till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet kunna nedsättas till 2,200,000 kronor.

Departementschefen.

Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att situationen under den senaste tiden något försämrats, men att försämringen, som praktiskt taget uteslutande drabbat skogsindustrierna, möjligen kan vara av övergående natur. Givetvis erbjuder det för närvarande betydande svårigheter att bedöma, huru utvecklingen i fortsättningen kommer att gestalta sig. Jag vill emellertid erinra därom, att i årets tilläggsstat ha under nionde huvudtiteln upptagits åtskilliga arbetslöshetsanslag, som avse att giva möjlighet till igångsättande av arbeten inom de skogsdistrikt, där en viss konjunkturarbetslöshet under innevarande vinter faktiskt uppträtt. Genom dessa arbeten torde skogsarbetarnas sysselsättningsmöjligheter förbättras därhän, att arbetslöshetssiffrorna även under nästa budgetår minskas. Jag vågar vidare räkna med att sysselsättningssvåriglieterna i skogsdistrikten icke skola bliva så omfattande under nästföljande avverkningssäsong, som de varit under innevarande.

Skulle arbetslöshetsläget emellertid bliva oförändrat, finner jag mig böra i huvudsak godtaga de beräkningar rörande hjälpverksamhetens omfattning, som av arbetslöshetskommissionen framlagts i dess slutliga framställning i ämnet. Under nu angivna förutsättningar torde hjälpverksamheten under nästa budgetår böra omfatta omkring 9,000 personer.

Enligt kommissionens förslag skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,550 man och i statskommunala reservarbeten 1,200 man. Vidare skulle G,050 man erhålla kontantunderstöd eller ungdomshjälp och 200 tilldelas arkivarbeten. Ej heller mot denna fördelning av de arbetslösa å olika hjälpformer har jag annan erinran, än att jag anser, att en ökning av antalet arkivarbetare bör övervägas. 1937 års arbetslöshetssakkunnigas undersökningar rörande kontoristarbetslösheten, för vilka jag i annat .sammanhang redogjort, synas mig tala för att äldre, arbetslösa kontorister

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

böra beredas ökade sysselsättningsmöjligheter. Jag kan således icke ansluta mig till det förslag rörande fördelningen, som framlagts av reservanterna inom arbetslöshetskommissionen.

Kostnaderna för statens hjälpverksamhet unde! nästa budgetår uppskattas av arbetslöshetskommissionen till 13,500,000 kronor för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. samt 2,500,000 kronor för färdigställande av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet.

Mot kommissionens uppskattning av utgifterna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. har jag i och för sig icke någon invändning att göra. Med hänsyn till ovissheten av den framtida utvecklingen på förevarande område anser jag dock, att anslaget för nämnda ändamål nu bör begränsas till 8,000,000 kronor. Jag förutsätter därvid att, därest förhållandena under loppet av nästa budgetår skulle komma att påkalla anvisande av ytterligare medel, sådana medel skola kunna ställas till förfogande i erforderlig utsträckning.

I tidigare års reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. lia vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av enskild företagsamhet. Sammanlagt ha 2,600,000 kronor på så sätt ställts till förfogande. Av detta belopp har, såsom framgår av bilaga A, cirka

1.840.000 kronor disponerats. Emellertid ha ytterligare 550,000 kronor reserverats för Lyckebyåns reglering, varför till Kungl. Maj:ts disposition kvarstå cirka 200,000 kronor. För sistnämnda ändamål torde ytterligare böra reserveras 150,000 kronor. Skulle vidare den kompletteringsverksamhet av ofullständiga jordbruk, som föreslagits av såväl Blekinge- som Västernorrlandsutredningarna, anses böra komma till stånd åtminstone i någon utsträckning, torde för detta ändamål 250,000 kronor böra vara disponibla. För uppmuntrande av företagsverksamheten, framförallt genom företagareföreningar i län med odifferentierat näringsliv, torde ävenledes medel böra beräknas.

Med hänsyn till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av

500.000 kronor böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Sist berörda syften lära kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.

Lika med kommissionen utgår jag från att för färdigställande av arbeten enligt den öppna marknadens villkor bör för nästa budgetår beräknas ett belopp av 2,500,000 kronor. Då dessa arbeten motiveras av önskvärdheten ur trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas, böra emellertid kostnaderna för arbetena — på sätt beräknats för motsvarande arbeten under innevarande budgetår — gäldas i den ordning, som i allmänhet gäller i fråga om dylika arbeten.

Slutligen finner jag, att kommissionens centrala administrationskostnader m. m. böra för nästa budgetår uppskattas till 350,000 kronor.

Vad kommissionen anfört örn upptagande till närmare prövning av frågan örn en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare, torde böra upptagas till behandling i samband med pågående utredningar örn arbetslöshetshjälpens framtida ordnande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

23 Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 350,000;

dels ock till Reservarbeten, Kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av .................................. kronor 8,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Erik Skoglund.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga A.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten (1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19 och 1938/39: V. B 18) hava sedan den 8 april 1938 enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats sammanlagt 615,200 kronor på sätt närmare framgår av följande sammanställning:

Dag för beslutet

V* 38 uh 38 s%> 38 •/ro 38 88/io 38 u/u 38 Vn 38 9/is 38 7n 38 *7* 39

Ändamål ®eloPP

kronor

Kostnader för Lyckebyåntredningen..................... 30,000

Inventering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län............. 15,200

Understöd till Västernorrlands läns företagareförening u. p. a..........110,000

Beredande av ökade utkomstmöjligheter åt befolkningen å Seskarön...... 10,000

Understöd åt Norrbottens småindustriförening u. p. a,............. 100,000

Stärkande av den ekonomiska bärkraften hos ofullständiga jordbruk i Blekinge län 65,000

Bidrag till enklare vägar i Västerbottens län ................ 100,000

Understöd till Aslands träförädlingsaktiebolag................ 20,000

Understöd till Bohusläns företagareförening u. p. a.............. 65,000

Understöd till Västerbottens företagareförening u. p. a............. 100,000

Summa kronor 615,200

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,600,000 kronor, anvisats tillhopa 1,226,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts förfogande står ett belopp av (2,600,000 —1,226,300 — 615,000) 758,500 kronor.

Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 550,000 kronor.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

25 Bilaga B.

Till KONUNGEN

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna

översikt över arbetslöshetsläget under år 1938,

redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående del av innevarande budgetår samt

förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/1940.

Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret 1939/1940 överlämnades av kommissionen i dess här nedan i olika sammanhang åberopade underdåniga skrivelser den 11 november och 25 november 1938.

En detaljerad framställning av klientelets sammansättning med hänsyn till ålder och yrke vid utgången av augusti 1937 återfinnes i den utgivna redogörelsen för arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, del I (S. O. U. 1938: 21). Under år 1938 har någon motsvarande undersökning icke verkställts.

I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under år 1938 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter om 1938 berörande förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas därjämte i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år, i regel åren 1930 —1937. Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.

26 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tal). 1. Arbetsmarknaden under iren HIBO—1938.

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1938.

Den sedan flera år pågående i stort sett kontinuerliga förbättringen å arbetsmarknaden fortsatte även under 1937. Under de sista månaderna av året inträdde emellertid en avmattning i denna utveckling, och år 1938 har i stort sett kännetecknats av stillastående eller i vissa fall en försämring i förhållande till läget vid årets början. Detta framgår av de uppgifter ur kommissionens, fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens statistik, som återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare--förutom av diagram 1 (sid. 87) — av

tab. 2, vari, bl. a. för eliminerande i någon mån av säsongväxlingarna, antalet arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande antal under samma månad föregående år.

Antalet hjälpsökande var under de tio första månaderna år 1938 lägre än

27 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938 i procent av motsvarande anta 1

närmast föregående år.

motsvarande månader under vart och ett av åren 1931—1937. Tages hänsyn till de i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöshetskommittéer hänvisade — dessa personer ingå ej i kommittéernas hjälpsökandesiffror — förelåg dock nämnda förhållande endast i fråga om de fem första månaderna år 1938.

Vid utgången av januari var antalet arbetslösa 64.8 % av motsvarande antal för januari 1937. Motsvarande relativtal för de följande månaderna under år 1938 (69.6, 69.1, 71.0, 78.7, 91.2, 86.5, 87.1, 93.6, 99.5, 107.3 och 117.8) giva tydligt vid handen, att en förändring i utvecklingens tendens ägt rum under året, och för november och december förelåg det anmärkningsvärda förhållandet, att det absoluta antalet hjälpsökande (bortsett från beredskapsarbetare) med respektive 1,181 och 3,334 översteg motsvarande antal år 1937. Diagram 1 åskådliggör i någon mån den omsvängning som skett.

Utvecklingen under innevarande år har icke angivit någon ändrad tendens. Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter för januari 1939, vilka givetvis ännu icke hunnit göras till föremål för kontroll och bearbetning, utgjorde hela antalet hjälpsökande arbetslösa vid månadens utgång 27,530. Motsvarande antal för januari 1938 var, såsom i tab. 1 angivits, 21,723. Arbetslöshetens geografiska fördelning var emellertid en helt annan än för ett år sedan, varom mera här nedan (sid. 57).

Arbetslösheten inom fackorganisationerna var (se tab. 1) under årets fyra första månader lägre än under motsvarande månader 1937 men under maj —november var den högre än under samma månader 1937. För december 1938 låg arbetslöshetsprocenten, enligt tillgänglig preliminär uppgift, på samma nivå som under december 1937. Att märka är emellertid, att skogs- och flottningsarbetare ej ingå i det material, sorn ligger lill grund för här anförda siffror.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen, som i december 1937 uppgick till 194, ökade, i motsats mot de närmast föregående fem åren, efter årsskiltet och uppgick i januari 1938

3 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Till). 3. Fördelning' av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvarlalsstatistik, med hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.

till 218. Detta tal var dock avsevärt lägre än motsvarande tal för januari 1937 (265). Redan för februari 1938 översteg emellertid antalet arbetsansökningar motsvarande antal för februari 1937, och för samtliga månader därefter, utom april och augusti, var antalet större än samma månad 1937. Mest markerad var ökningen under årets två sista månader, från respektive 208 och 194 till 236 och 231. Minskningen från november till december, som är en vanlig företeelse, torde sammanhänga med de arbetstillfällen, som erbjudas under december i samband med julen, och — för städerna — med snöförhållandena vid denna tid.

I tab. 3 redovisas procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med hänsyn till vederbörande arbetsgivares uppgifter om tillgången på arbetskraft. Tabellen utvisar en förskjutning i jämförelse med år 1937 i riktning mot överflöd på arbetskraft. I detta sammanhang må nämnas, att antalet arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken, ökats från 375,512 under 4:e kvartalet 1937 till 404,521 samma tid 1938.

Såsom kommissionen angivit i sin underdåniga skrivelse den 9 mars 1938 angående medelsbehovet för då löpande och för nu innevarande budgetår, förefaller det — och nu med större säkerhet vid bedömandet — som örn den tidigare i landet rådande högkonjunkturen nått sin kulmen under år 1937. Det bör emellertid observeras, att de uppgifter, som hittills lämnats i denna framställning, grundats på siffror för riket i dess helhet och sålunda icke utesluta, att inom vissa delar av landet och inom vissa näringar alltjämt råder ett i stort sett lika gynnsamt läge på arbetsmarknaden som under år 1937. Den genomsnittliga försämringen måste i sådant fall bero på än starkare försämring för enskilda landsdelar och näringar. Förhållanden, för vilka närmare redogörelse återfinnes i det följande, tyda på en sådan situation.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande jordbruket. Utvecklingen under år 1938 i avseende på antalet hjälp-

29 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösn tillhörande yrkesgrupperna jordbruk oell

skogshushållning åren 11)30—1938.

sökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning, redovisas i tab. A. Den våren 1935 jämlikt lijälpkungörelsens 14 § av kommissionen beslutade avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen jordbruk, kunde även under år 1938 vidmakthållas, och dispenser från avstängningen behövde lämnas i alltjämt minskad omfattning. Det största antalet samtidigt gällande dispenser för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg i februari och utgjorde 62. Mot slutet av året gjorde sig dock en viss försämring gällande, i det att för december redovisades väl ett hundratal flera arbetslösa jordbruksarbetare än i december 1937.

Jämväl för skogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november 1934, bestå under 1938, ehuru för vissa orter dispens medgavs i förhållandevis stor utsträckning särskilt under sista kvartalet. Under vintern 1937—1938 var arbetstillgången inom skogshushållningen riklig. Högsta antalet dispenser under denna tid beviljades för februari och avsåg 57 arbetslösa i 7 kommuner samt generell dispens för flottningsarbetare i 3 skogs- eller sågverkskommuner. Redan under försommaren 1938 kunde emellertid en minskning i arbetstillgången skönjas. På grund av de syssel-

30 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

sättningsmöjligheter, som vid denna årstid förelågo inom andra yrken, och de goda förtjänster, som uppnåtts i skogsarbete under nästföregående vinter, började denna minskning ej påverka anmälningssiffrorna förrän under senhösten. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december 1937 var 307, steg i november och december 1938 till resp. 1,537 och 3,038. Det ökade hjälpbehovet medförde ökat antal dispenser. Dessa, som i augusti 1938 omfattade 6 man i en kommun, avsågo för december — förutom 63 man i 4 kommuner — generell dispens för skogs- och flottningsarbetare i 28 kommuner, varav 23 i Västernorrlands län.

Kommissionen har alltid låtit sig angeläget vara att från statliga reservarbeten hemsända arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i jordbruk de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft gjort sig gällande. Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars—juni 1938 sammanlagt cirka 1,900 man.

Under våren 1937 måste särskilda anordningar vidtagas för att möta den starka efterfrågan å arbetskraft till betfältsarbeten, som då uppstod. Sådana anordningar hava under våren 1938 ej varit av nöden. Detta torde sammanhänga med minskningen i betarealen, vilken, såsom av nedan anförda siffror framgår, under år 1938 inskränkts med c:a 10 procent, varigenom den fått samma omfattning som under åren 1933—1936. Sockerbetarealen utgjorde i hektar

1930 ..... 36,885 1933 50,574 1936 51,368

1931 ..... 35,276 1934 50,616 1937 55,241

1932 ..... 40,096 1935 50,639 1938 50,760

Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1938 avstängda byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen husligt arbete. Dispenser i nämnvärd utsträckning förekommo i fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största antalet sådana dispenser beviljades under första kvartalet, då under februari 307 byggnadsarbetare voro föremål för dispens.

Liksom under år 1937 förekom arbetslöshet av större omfattning under år 1938 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter, som lämnas i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober och december månader 1937 och 1938.

1937 1938

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

31 Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1938.

Årsmedeltal.

Den fortgående allmänna minskning i arbetslöshetssiffrorna, som föregående år kunde konstateras inom dessa yrkesområden i jämförelse med förhållandena vid samma tidpunkter ett år tidigare, upphörde under år 1938. Inom yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt diversearhete var arbetslösheten av samma storleksordning som ett år tidigare. Stenindustri samt handel, samfärdsel och allmän tjänst företedde en minskning. Vad stenindustrien angår torde denna minskning emellertid vara mera skenbar än verklig, emedan antalet till beredskapsarbeten hänvisade under året starkt ökats (jfr sid. 18). Enhart inom Göteborgs och Bohus län utgjorde antalet vid sådana arbeten sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer hänvisade

32 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

arbetslösa vid utgången av december 1938 583, under det att igångsättandet av beredskapsarbeten endast i ringa utsträckning påverkat arbetslöshetssiffrorna vid motsvarande tidpunkt 1937 (antalet hjälpsökande arbetslösa i Bohuslän utgjorde i december 1937 och 1938 resp. 2,190 och 1,274, d. v. s. en minskning till 1938 med 916). Arbetslöshetssiffrorna för yrkesgrupperna diversearbete samt metall- och maskinindustri företedde en mindre och för gruppen trävaruindustri en avsevärd ökning, vilken senare givetvis sammanhängde med de försämrade konjunkturerna på världsmarknaden för denna industris produkter.

Även oavsett denna omständighet påkalla förhållandena inom trävaruindustrien ett särskilt intresse. Den alltjämt pågående rationaliseringen samt arbetskraftens säsongsysselsättning inom vissa av trävaruindustriens grenar synas medföra, såsom kommissionen uttalat i sin i statskrivelsen den 9 mars 1938 intagna översikt över arbetslöshetsläget 1937, att förutsättningar saknas för en snar sanering av de områden, där befolkningen tidigare haft sin försörjning helt eller huvudsakligen från denna industri.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december 1938 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången av december 1938 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 181,400 medlemmar i funktion eller i runt tal 11,000 medlemmar mer än vid samma tid 1937. Den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen har emellertid av olika skäl, bl. a. att de sedan längre tid arbetslösa i regel icke hava stora utsikter att inom föreskriven tid erlägga det antal veckoavgifter, som är en av förutsättningarna för rätt till daghjälp från arbetslöshetskassa, under nuvarande förhållanden icke kommit att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp, som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommitté, synes ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens utveckling.

Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner med rapporterad arbetslöshet, var i medeltal under år 1938 230. Motsvarande tal för år 1937 var 288. Under större delen av 1938 ökade resp. minskade antalet rapportkommuner med växlingarna i antalet hjälpsökande arbetslösa. Under de fyra sista månaderna av året var emellertid ökningen i antalet rapportkommuner påfallande stor, något som sammanhängde med att ett antal kommuner med obetydlig eller förhållandevis ringa arbetslöshet med tanke på den väntade ökningen under vintern då funno anledning att träda i förbindelse med kommissionen för att därigenom i tid säkra de formella villkoren för statlig hjälp till lindrande av arbetslösheten. Denna utveckling belyses av tab. 6, vari angivits antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1930—1938.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 6. Antili kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1938,

33 Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1930—1938. Årsmcdeltal.

1 Skeo kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbctslöshotskommitté.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 179.

34 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1938.

Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8.

Förstnämnda tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade länsvis åren 1930—1938, utvisar bl. a., att det största antalet arbetslösa i medeltal under år 1938 återfanns i Västernorrlands län, där det utgjorde icke mindre än 2,758. Närmast följde Malmöhus och Norrbottens län, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning. En jämförelse med år 1937 utvisar, att även då Västernorrlands och Malmöhus län kommo i första resp. andra rummet men att därefter följde Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), Norrbottens län samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning. (Att Malmöhus län båda åren uppvisat höga arbetslöshetssiffror beror på att Malmö stad ej redovisas separat.) Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) från 2,022 till 1,182 är anmärkningsvärd men sammanhänger till stor del med särskilda statliga åtgärder för arbetslöshetens lindrande vid sidan av kommissionens verksamhet, såsom statsinköp av gatsten, anordnandet av beredskapsarbeten m. m. (jfr sid. 7 och 18).

Även i förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

35 Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på 100 invånare den sl/u åren 1933—1938.

arbetslösa under år 1938 i Västernorrlands län (9.9 °/0), dock närmast följt av Norrbottens län (6.7 %„) samt Göteborgs och Bohus län (Göteborgs stad 4.3 %„ och länet i övrigt 5.7 %0).

Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december under åren 1933—1938 framställes i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna översikt påpekade försämringen i arbetslöshetsläget under 1938 framträder här tydligt. Vid 1937 års utgång hade 68.1 % av rapportkommunerna mindre arbetslöshet än 1 % och ingen kommun uppnådde 6 %>. Ett år senare hade det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet sjunkit till 55.1 °/o och en kommun (Alnö) redovisade mer än 8 % arbetslöshet.

Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa steg under början av den senast förflutna krisen, d. v. s. åren 1931 och 1932, men har därefter undergått en successiv minskning. Denna utveckling belyses av tab. 10, vari antalet hjälpsökande arbetslösa på landsbygden under åren 1930—1938 angivits

Tab. 10. Hjälpsökaude arbetslösa på landsbygden i procent av liela antalet rapporterade

arbetslösa åren 1930—1938.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

36 Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göte-

A = Hela antalet. B = Yrkesgruppen jord- och stenindustri. C = Yrkes-

Blekingc

Göteborgs och

Västernorr-

1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade: K. Mits prop. nr 19:1936, bilagan,

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179■

borgs och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1988.

grupperna trävara- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp. län.

Bohus län.

lands län.

Bid. 92.

38 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179■

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1934—1938. i

i procent av hela antalet rapporterade arbetslösa. Från och med januari 1937 har landsbygdens andel hållit sig under 50 procent. Den lägsta siffran redovisades för juli 1938 (38.4 %>), men för oktober samma år inträdde en ökning till 46.9 %. Landsbygdens minskade andel i arbetslöshetsklientelet under en period av förbättrade konjunkturer torde sammanhänga därmed, att arbetslöshetsklientelet i städerna, särskilt storstäderna, då till större del än i andra kommuner utgöres av personer, vilka förlorat kontakten med sitt yrke och på grund av ålder, minskad arbetsförhet eller andra orsaker icke kunnat finna utkomst inom annat yrke, varför de, bortsett från mera tillfälliga arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till det allmännas

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179. 39

Tab. 13. Antal hjälpsökande kvinnor åren 1930—1938. Årsmedeltal.

hjälp. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård bör lämnas i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas av den omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom kommissionen kunnat beredas av de kommunala hjälporganen.

Arbetslöshetens utbredning inom olika län sammanhänger givetvis med arbetslösheten inom olika yrken. Detta förhållande, som är särskilt påtagligt i de arbetslöshetstyngda områdena, belyses av tab. 11, vari för stendistrikten inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten inom Västernorrlands län sammanförts uppgifter för varje månad åren 1930 —1938 angående dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa, tillhörande för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda grupp för Västernorrlands vidkommande i stor utsträckning rekryteras av f. d. sågverksarbetare.

Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning har kommit de yngre åldersklasserna tillgodo i högre grad än de äldre. Även under år 1938 har utvecklingen till en början fortsatt i denna riktning, men under det andra halvåret har en tydlig tendensförskjutning alltmera framträtt. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under åren 1934—1938 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga örn det absoluta antalet arbetslösa i åldern 16—21 år i juli 1938, då antalet uppgick till 382, motsvarande 4.5 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Medan ungdomsarbetslösheten i december 1937 utgjorde 6.0 °/o (lika med oktober samma år) av den totala arbetslösheten, uppgick den i december 1938 till 8.1 °/o.

Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1938 högst vid slutet av februari månad, då det uppgick till 72. Lägsta antalet redovisades för september, då allenast 6 kvinnor rapporterades såsom hjälpsökande arbetslösa. Vid årets utgång voro 13 kvinnor anmälda som hjälp-

40 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179.

Tab. 14. Antal hjälpsökande, i vistelsekommunen icke hemortsberättigade arbetslösa åren 1935—1938. Årsmedeltal.

sökande mot 44 år 1937. I tab. 13 redovisas årsmedeltalen för antalet hjälpsökande kvinnor under åren 1930—1938. Antalet var såväl absolut som procentuellt högst under år 1933 och lägst under år 1938.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 1 juli 1934 i vissa avseenden särskilda bestämmelser rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa. Av tab. 14 framgår, att antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa under vart och ett av åren 1935—1938 varit anmärkningsvärt ringa och icke för något av dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket ävensom att huvudparten var till finnandes i städerna. En bidragande orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att hjälp till dylika arbetslösa företrädesvis lämnas i form av fattigvård.

II. Redogörelse för hjälpverksamheten under

år 1938.

1. Arbetslinjen,

a. Statliga reservarbeten.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta förbättringen av arbetslöshetsläget under större delen av året åtog sig kommissionen under år 1938 icke nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt reservarbete. Visserligen avtalades under året arbeten för en kostnad av 0.7 milj. kronor, såsom framgår av tab. 15, men dessa arbeten avsågo endast kompletteringar av äldre avtal. I nyssnämnda kostnad ingick ett tilläggsarbete på Ulricehamnsbanan för en kostnad av 480,000 kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1938. Under 1936 kontraherades arbeten för en summa av 5.3 milj. kronor och under 1937 för 1.8 milj. kronor. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1936—1938 belyses närmare, förutom av tab. 15, av tab. 16.

41 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 15. Kostnaderna för linder åren 1986—1938 kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Tab. 16. Kostnaderna för under åren 1936—1938 kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

1 Enligt Kungl. Maj:ts brev den 3 nov. 1938 med uppdrag åt kommissionen att utföra ytterligare arbeten å Ulricehamnsbanan.

42 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under åren 1936—1938 åtagna arbetena meddelas i tab. 16. Kommissionens största i gång varande arbeten —- båda beslutade av Kungl. Maj:t — utgöras av Ulricehamnsbanan och inomskärsfarleden Malö strömmar (i Bohuslän), betingande resp. 6.68 och 3.85 milj. kronor.

I sin statframställning den 9 mars 1938 anmälde kommissionen, att den på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbetsobjekt av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade arbetslöshetsläget orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur ekonomisk, teknisk eller trafiksynpunkt önskvärd tid, om arbetena bedreves allenast med den arbetsstyrka å 1,650 man, som beräknades motsvara det sannolika behovet av arbetslöshetshjälp i form av statligt reservarbete i medeltal under budgetåret. Kommissionen hemställde därför att till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet måtte anvisas ett anslag av 2,200,000 kronor. I riksdagens skrivelse nr 405/1938 angående anslag till kommissionens verksamhet under budgetåret 1938/1939 uttalades i anslutning till vad departementschefen anfört om möjligheterna för ett snabbare slutförande av vägarbetena än som kunde ske med hänvisade reservarbetare, att slutförandet av kommissionens vägarbeten borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt vöre nödvändig. Genom Kungl, brev den 3 november 1938 bemyndigades i enlighet härmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att disponera ett belopp av högst 2,235,000 kronor till färdigställande genom kommissionens försorg på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa angivna vägföretag. För omfattningen av de arbeten (färdigställningsarbeten), som på detta sätt kommit till utförande, redogöres här nedan sid. 25 f.

Sysselsättningen vid statliga och kommunala beredskapsarbeten, vilka i första hand avsetts för bekämpande av arbetslösheten i vissa områden av Göteborgs och Bohus, Västernorrlands samt i någon mån även Blekinge och Norrbottens län, var vid 1937 års utgång av ringa omfattning. Under år 1938 har emellertid antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa — huvudsakligen familjeförsörjare — efter hand ökat, såsom framgår av nedanstående sammanställning; det nådde i september månad sitt maximum under året med 1,664 man och utgjorde vid årets utgång 1,504 man.

43 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reserrarbeten (enligt mftnadsrapporterna) åren 1930—1938.

Tidigare (sid. 7 f.) har påvisats, att arbetslösheten i Göteborgs och Bohus län undergått en minskning, som är större än antalet från länet till beredskapsarbeten hänvisade. I Västernorrlands län däremot ha beredskapsarbetena ej räckt till att medföra sänkta arbetslöshetssiffror, då konjunkturen inom trävaruindustrien särskilt under senare delen av år 1938 försämrats i mycket snabbare takt, än nya beredskapsarbeten kunnat igångsättas.

De förändringar i arbetslöshetsläget, som sålunda ägt rum, lia medfört, att vissa statliga reservarbetsföretag under innevarande vinter måst bedrivas i större omfattning än i planen för kommissionens verksamhet under budgetåret förutsatts. I skrivelse den 11 november 1938 hemställde därför kommissionen om en förstärkning av reservationsanslaget till reservarbeten m. m., varigenom bl. a. arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under fyra vintermånader skulle kunna ökas med 250 man.

Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter hänvisningskommunens karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 17. Av denna tabell framgår bl. a., att under maj—oktober 1938 reservarbetsstyrkan till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städer. Detta sammanhänger med de åtgärder, kommissionen vidtagit för mötande av det starka behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den hemsändning av reservarbetare och den minskade nyhänvisning, som i detta syfte ägde rum, kom, som naturligt var, att främst beröra landsbygdens arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna under högsommaren medfört en proportionellt större minskning av antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna (jfr tab. 10, sid. 11). Emellertid rekryterades även under övriga delar av året en större del av arbetsstyrkan vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år, vilket sammanhänger med såväl kommissionens som flertalet kommuners strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.

44 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 18. Statliga reserrarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked) fördelade nied hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. S0/9 1938.

Såsom nyss antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva de statliga reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar, i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda arbetsplanen. Av tab. 18, som angiver läget den 30 september 1938, framgår, att väl hälften av reservarbetarna kunnat beredas arbete i närheten av hemorten. I genomsnitt 52 °/o (1937 55.6 °/o) av de statliga reservarbetarna sysselsattes vid nämnda tidpunkt i hänvisningslänet. Medan dagkolonisterna 1937 utgjorde i genomsnitt 27.5 % av hela antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1938 18.5 %>.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och 31 december 1937 och 1938 framgår av tab. 19. Tidpunkterna ha valts med tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren 1

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

45 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 19. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa (enligt månadsrapporterna) den 28/*» 31/r och sl/i9 åren 1937—1938.

och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, procentuellt störst under sommaren.

Hänvisning till och avgång från (även kallad omsättning vid) de statliga reservarbetena redovisas i tab. 20. Omsättningen uttryckes här genom summan av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka skulle omsättningsprocenten sålunda bliva 200 (100+ 100). Av tabellen framgår, att omsättningen under år 1938 hållit sig vid samma höga nivå som föregående år och till och med något överträffat denna, i det att i medeltal 10.6 % av arbetsstyrkan omsatts varje vecka — mer än något år sedan 1930. I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren och sommaren samt början av hösten dominerade i allmänhet de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Av-

För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.

46 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1938. Medeltal.

gång »på egen begäran» torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej lämnat platsledningen besked därom.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars— juni och december 1938, sammanhängande för tiden mars—juni med den under dessa månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruket samt för december med nödvändigheten för kommissionen att genom hemsändande av reservarbetare — framför allt till större städer — bereda möjligheter för ökad hänvisning från arbetslöshetstyngda områden.

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de sju senast förflutna budgetåren belysas av tab. 21. Antalet under budgetåret 1937/1938 utgjorda dagsverken uppgick till 879,718, varav bil,210 utförts av reservarbetare.

För orsakerna till den kontinuerliga kostnadsökningen per dagsverke har vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens budgetframställningar. Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material inverkar i betydande grad, att de statliga reservarbetena numera i stor utsträckning

Tab. 21. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1 D. v. b. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.

2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

-a

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■

48 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga reservarbeten åren 1930—1938. Kronor per 8-timmars dagsverke.

utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att material- och körningskostnader spela en allt större roll, samtidigt som det antal dagsverken, varpå dessa kostnader fördelas, minskas mer och mer.

Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare) vid de staliga reservarbetena under åren 1930—1938 framgå av tab. 22. Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvård och, i vissa fall, resor. Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes lönen vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för vilken här nedan redogöres å sid. 46 ff.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften av december 1938, utgjorde 420. De voro hänvisade från 50 kommuner, av vilka 33 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid 1937 ortstillägg åtnjötos av 659 familjeförsörjare från 54 kommuner, varav 401 2 beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från den 1 juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet mot hustru och barn eller, i fråga om änkling, hemmavarande barn och som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos under 1938 av kommissionen för familjeförsörjare från 21 kommuner, vilka samtliga av komissionen beviljats statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo för år 1938 med sammanlagt 239,931 kronor

1 Preliminär uppgift.

2 Tvänne kommuner beviljades statsbidrag efter 1937 års utgång.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

49 Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga arkivarbeten den 28/a, 3lh, oell 31/ia

åren 1934-1938.

5 öre, varav 75,907 kronor 32 öre eller 31.6 % av statsmedel och 164,023 kronor 73 öre eller 68.4 °/o av kommunala medel.

Medan hgreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt åtnjutit dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad, varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter, som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna, enär ansökan om statsbidrag därtill endast i ett fall inkommit till kommissionen.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år 1938, framgår av tab. 23, som även innefattar uppgifter för åren 1934— 1937.

Endast e n kvinna har under en begränsad del av år 1938 varit hänvisad till dylikt arbete. I allmänhet voro arkivarbetarna försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed avsågs att kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för vilka denna hjälp är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. Då ansökningar örn förlängning av hänvisningstiden för särskilt lämpliga arkivarbetare under 1938 i stort antal inkommit från vederbörande institutioner, har kommissionen på grund av det försämrade arbetslöshetsläget ansett sig böra i förhållandevis stor utsträckning medgiva en till sex månader — undantagsvis ännu längre — utsträckt liänvisningstid. De institutioner, hos vilka arkivarbete bedrivits, lia ofta uttalat sin stora belåtenhet med den arbetshjälp, de på detta sätt erhållit.

Antalet under olika månader i gång varande färdigställningsarbeten samt antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsförtjänsler angivas i tab.

Bihang till riksdagens protokoll 1931). 1 sami. Nr 179.

50 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 24. Färdigställningsarbetenas omfattning juli—december 1938.

24. Dylika arbeten, som bedrivits endast från och med den 1 juli 1938. lia under året slutförts och avsynats till ett antal av 25. Arbetskraften har anställts och avlönats enligt öppna marknadens villkor. Bl. a. på grund av att arbetena i stor utsträckning varit belägna i orter med ringa eller ingen arbetslöshet, ha reservarbetare blott i obetydlig omfattning — 89 man — kunnat överföras till desamma. Bidragande orsak härtill har varit, att försörjningspliktiga reservarbetare med hänsyn till förmånen vid reservarbetena av ortstillägg, fri bostad, läkarvård, resor m. lii. icke ansetts böra anställas alltför långt från hemorten, trots att öppna marknadens villkor tillämpas vid färdigställningsarbetena.

b. Statskommunala reservarbeten.

Kommissionen iakttog under år 1938 en viss återhållsamhet vid beviljande av statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning rörande beräknade kostnader för de under åren 1936—1938 beviljade statskommunala reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell

Tab. 25. Ber&knade kostnader för under åren 1936—1938 beril jade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

1 Dessutom kontrollantarvode 12,870 kronor.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

51 Tal). 26. Åutal kommuner med arbetslösa sysselsatta vid statskoinmunala reservarbeten åren 1930—1938.

Tab. 27. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

åren 1930-1938.

angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till 2,060,775 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader, vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande sammanställning.

Arbetskostnader ...............

Materialkostnader med statsbidrag Kostnader utan statsbidrag .....

....... kronor 1,182,225: —

....... » 230,915: —

....... » 647,635: —

Summa kronor 2,060,775: —

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av året haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.

52 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Talj. 28. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa ilen *8/a, S1A och 31/x2 åren 1937 och 1938.

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill den 31 december 1938 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till omkring 5.07 milj. kronor, varav 2.26 milj. kronor för allmänna vägar.

Omfattningen av de under åren 1930—1938 bedrivna statskommunala reservarbetena åskådliggöres av tab. 26 och 27. Antalet vid dylika arbeten sysselsatta var under förra hälften av år 1938 tämligen konstant med flertalet av de hänvisade hemmahörande i städer. Under senare hälften av samma år hade kommissionen att, i enlighet med de beräkningar, som uppgjorts i statframställningen den 9 mars 1938, minska antalet hänvisade i sådan utsträckning, att medeltalet under budgetåret 1938/1939 skulle bliva 800 man. Av tab. 27 framgår, att inskränkningen i första hand drabbade städerna. En livlig byggnadsverksamhet i många av dem medverkade lill att denna inskränkning utan svårighet kunde genomföras. Den ovan (sid. 3 f.) berörda försämring i arbetslöshetsläget, som inträdde under höstmå-

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

naderna och sora huvudsakligen kom till synes i kommuner med svagt skatteunderlag, hade emellertid till följd, att kommissionen befarade vissa svårigheter att tillgodose hjälpbehovet vid ett ytterligare inskränkande av de statskommunala reservarbetena. I förut berörda (sid. 19) framställning den 11 november 1938 hemställde kommissionen därför om sådan förstärkning av reservationsanslaget till reservarbeten m. m., att bl. a. antalet i statskommunala reservarbeten sysselsatta under innevarande budgetår skulle kunna utökas till i medeltal 1,050 man, varigenom arbetsstyrkan under vintermånaderna skulle kunna utökas.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt de lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 28 gjorda sammanställningen. Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden. Orsakerna till det påfallande låga antalet vid 1938 års utgång äro dock, framför allt i Västernorrlands län, huvudsakligen att söka i klimatiska förhållanden, som försvåra arbetenas bedrivande vintertid.

Medeldags förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren 1930—1938 redovisas i tab. 29. Då en betydande del av de statskommunala reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket en ofullständig bild av medeldagsförtjänsterna. 1 avsikt att möjliggöra en jämförelse med de statliga reservarbetena, som på enstaka undantag när lokaliserats till landsbygden, lia för åren 1936—1938 i tab. 29 även angivits medeldagsförtjänsterna vid statskommunala reservarbeten med uppdelning på arbeten i städer och landskommuner (inkl. köpingar).

Medeldagsförtjänsterna på landsbygden voro under 1938 endast obetydligt högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Den obetydliga skillnaden förklaras iner än väl av att de statskommunala reservarbetena i större utsträckning än de statliga voro förlagda till kommuner med förhållandevis högre reservarbetslöner. Under andra halvåret 1938 genomfördes en allmän höjning i löneläget vid den revision av reservarbetslönerna, som ägde rum den 1 juli 1938 (jfr sid. 46 ff.). De variationer i lönerna, som i övrigt återspeglas i tab. 29, bero — i likhet med motsvarande förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån siatskommunala reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner med högre eller lägre lönelägen.

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning och under år 1938 endast i Stockholm och Gävle, anordnats arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda.

54 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

Tab. 29. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1932—1938. Kronor per 8-timmars dagsverke.

A) Hela riket.

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1938.

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala reservarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och, i vissa fall, bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än å lönerna.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetslöner vid andra statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, är densamma, som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig sättes lägre än 30 °/o. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den 1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent, icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av Kungl. Majit. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 kalenderår. Den

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

55 Talj. 30. Antal kommuner nied över 50 % i statsbidrag till arbetslöner vid stats-

kommunala roservarbeten.

bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete, skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom statskommunalt reservarbete, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder, varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har varit att möjliggöra för kommunerna att på förhand kunna överblicka och med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma de ekonomiska konsekvenserna av sådana arbetens igångsättande.

Uppgifter årsvis angående antalet kommuner, för vilka under tiden 1 juli 1934—31 december 1938 beviljades statskommunala reservarbeten med statsbidrag till arbetslöner av mer än 50 %, återfinnas i tab. 30, vari även lämnas uppgift om fördelningen i förevarande hänseende på städer och landsbygd.

Enligt Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid under år 1938 förhöjda statsbidrag till sådana arbeten i ett väsentligt större antal kommuner, än som framgår av sammanställningen.

Nedgången i antalet kommuner, som erliöllo förhöjt statsbidrag, var direkt beroende på den under större delen av året minskade arbetslösheten, som i många fall medgav hjälpverksamhetens nedläggande. Då arbetslöshetens omfattning inom en kommun är en av de faktorer, som påverka statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens minskning även till sänkning av statsbidragsprocenterna och sålunda även till en reducering av antalet

56 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

kommuner med statsbidrag utöver 50 %. Under 1938 beviljades i intet fall statskommunalt reservarbete (avseende annat arbete än allmän väg) i stad med mer än 50 °/o i statsbidrag.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala reservarbeten. I vissa fall har dock — utöver vad ovan anförts örn bidrag lill allmän väg — statsbidrag medgivits med högre procentuell andel, särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo under år 1938 statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av flygfält, med 60 % och däröver för två städer, Stockholm och Jönköping, vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävnings- och restaureringsarbeten i fråga örn äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag under året med högre bidragsprocenter än de för respektive kommuner eljest gällande.

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar, beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den för arbetslönerna fastställda procentsatsen. Större procentuell andel fastställdes å ena sidan för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan år 1937 tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det på grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala reservarbeten i sådana kommuner, framför allt städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket fastställts en lägre bidragsprocent till arbetskostnader. Så var under 1938 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt 15 städer, huvudsakligen i södra delarna av landet.

Under år 1938 nedlades i likhet med år 1937 i ett antal kommuner pågående statskommunala reservarbeten. Vissa kommuner torde därvid hava reserverat arbetsobjekten för framtida hjälpbehov, under det att andra funno anledning att i öppna marknaden färdigställa de nedlagda arbetena i enlighet med sina åtaganden vid statsbidragets beviljande. I tab. 31 lia sammanställts vissa uppgifter rörande statskommunala arbeten, som efter den 31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den markerade ökningen från och med den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga med att kommuner, inom vilka då funnos tillfälligt nedlagda statskommunala reservarbeten, från kommissionen erhöllo meddelande därom, att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd till arbetenas återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste framtiden. I samband därmed gavs en uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan bidrag från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått dessa uppmaningar, ha ett antal arbeten färdigställts och kommit till avsedd nytta tidigare än som med all sannolikhet eljest blivit fallet.

57 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 31. Statskommunala rcservnrbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.

Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1938 ha 377 statskommunala reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 19.2 milj. kronor avförts för färdigställande i öppna maiknaden, sedan tillhopa 13.2 milj. kronor avarbetats såsom reservarbete. Under andra halvåret 1938 ha endast 5 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid kommunala leservarbeten under åren 1930—1938 sysselsatta hjälpsökande belyses i tab. 32. Vid dylika reservarbeten sysselsattes i genomsnitt under år 1938 1,518 man, d. v. s. inemot V3 av det antal arbetslösa, som meddelades hjälp genom reservarbete. Då motsvarande antal och andel 1937 var 1,527 och Vs, var sysselsättningen vid kommunala reservarbeten relativt större under 1938 än under 1937. Särskilt framträdande var den starkt ökade sysselsättningsgraden i dessa arbeten under november och december 1938, framför allt på landsbygden. Påfallande är, att den kommunala reservarbetarstyrkan ökats, samtidigt som en minskning ägt rum i fråga om statliga och statskommunala reservarbeten.

I tab. 33 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under perioden 1930—1938.

Tab. 32. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1938.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1938 Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1,781

3,250

2,992

1,104

1,023

3,864

7,838

10,214

4,697

2,529

1,384

1,394

5,645

11,088

13,206

5,801

3,442

2,407

1,527

1,518

Januari

Februari

Mars

April Maj . . Juni. .

Juli . . Augusti September

Oktober

November

December

1,285

1,391

1,438

1,188

1,049

1,993

2,167

2,064

1,648

1,337

1,092

1,077

1,188

1,672

2,027

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Talj. 33. Arbetslinjens omfattning (enligt månadsrapporterna) åren 1930—1938,

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

2. Under stödslinjen, a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt lijälpkungörelsen allenast såsom supplement till arbetslöshetshjälp i form av arbete. Den har även under år 1938 bedrivits i begränsad omfattning och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna, då, på grund av det ökade hjälpbehovet och de av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva arbete i det fria, hjälp i ett stort antal kommuner måst lämnas i form av dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens omfattning under året redovisas i tab. 34, vari angives antal kommuner, som bedrivit sådan verksamhet åren 1935—1938, samt i tab. 35, vari lämnas uppgifter om antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången av

Tab. 34. Antal kommuner, som bedrivit dagundcrstöds verksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1935—1938.

Tab. 35. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1938.

60 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

olika månader samma år. I denna redovisning för dagunderstödsverksamheten har hänsyn icke tagits till sådant dagunderstöd, som allenast avsett understöd till deltagare i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.

Av ovan nämnda tabeller framgår, att kommissionen meddelat ett antal kommuner tillstånd till bedrivande av dagunderstödsverksamhet även under juli, augusti och september 1938, medan dylik verksamhet icke förekommit under motsvarande månader 1936 och 1937, samt att dagunderstödsverksamheten under fjärde kvartalet, särskilt på landsbygden, haft en betydligt större omfattning under 1938 än under 1937. De omständigheter, som nödvändiggjort denna utvidgning av dagunderstödsverksamheten, ha varit:

den fortgående minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda kommunerna platser vid statliga reservarbeten,

den under årets sista månader inträdda starka ökningen i arbetslösheten och

det förhållandet, att den ökade arbetslösheten till stor del varit lokaliserad till skogskommuner, vilka under de senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet och därför icke hade några förberedda statskommunala reservarbetsobjekt att tillgå.

Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer förskjutits, möta stora svårigheter att vintertid påbörja nya arbetsföretag, lämpliga för utförande såsom reservarbete.

För att förebygga de olägenheter, som i vissa avseenden medfölja dagunderstödsverksamheten, och även få en viss garanti för att dagunderstöd i första hand tilldelas personer med stort behov av hjälp men på grund av ålder eller familjeförhållanden icke lämpade att hänvisa till statligt reservarbete utom hemorten, har kommissionen under år 1938 liksom tidigare i regel föreskrivit, att dagunderstöd med statsbidrag må utgå till personer under 50 år, allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande harn föreligger. Dessa regler korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet fall lämnats beträffande urvalet av arbetskraft till statskommunala reservai'beten. I ett alltmer ökat antal fall bär kommissionen emellertid med hänsyn till den minskade tillgången å platser i reservarbeten nödgats lindra dessa bestämmelser. Särskilt under december månad år 1938 tillämpades de endast undantagsvis, enär hänvisning till reservarbete kort före större helger får anses olämplig.

Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika län belyses av de i tab. 36 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1938.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men även in natura. Under december 1938 utgick dagunderstöd i 40 kommuner med kontanta belopp, i 7 kommuner in natura och i 7 kommuner dels med kontanta belopp dels in natura.

Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av

61 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tali. 36. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den 28A, 3,A oell

31/n åren 1035—1938.

de 54 kommuner, som vid utgången av december 1938 utdelade dagunderstöd med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.

Under år 1938 har arbetslöshetskommittén i Norrköping medgivits rätt att i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt i staden med högre statsbidrag, 75 procent, än för under stödsverksamheten i övrigt. Därutöver förekom icke någon särskild understödsverksamhet för sjömän med statsbidrag genom kommissionen under år 1938.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod. Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom säsongvariationernas inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidrags-

62 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Tab. 37. Antal kommuner med över 50 % i statsbidrag till dagunderstöd.

procenten fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år. Den 20 september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse, att de väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket tidigare varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamliet. Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts sida, medgav kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet för år 1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med år 1937 är gränsen sänkt till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna senare ändring redogjorde kommissionen i underdånig skrivelse den 25 september 1936, däri sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamliet även i kommuner, vilka på grund av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den övervägande delen avkostnaderna för understöds verksamheten.

I detta sammanhang må nämnas, att kommissionen i underdånig skrivelse den 14 oktober 1938 anmält, att den med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering av statsbidraget skulle medföra för åtskilliga kommuner, vilka visserligen under de senast förflutna tolv månaderna haft en avsevärt mindre rapporterad arbetslöshet än under tidigare perioder men åtminstone delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning, funnit skäl att vid fastställande av statsbidrag för år 1939 taga hänsyn till de statsbidrag, som vederbörande kommuner åtnjutit under år 1938 sålunda, att i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgår till högst 15. Den under senhösten 1938 i vissa skogskommuner, som under flera år varit så gott som befriade från arbetslöshet, plötsligt uppkommande omfattande arbetslösheten har föranlett kommissionen att här fastställa väsentligt högre bidragsprocenter än som skulle kommit i fråga enligt eljest tilllämpade regler.

Såsom framgår av tab. 37 har statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaden för år 1938 beviljats 29 kommuner. I flertalet fall — i första hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — är procentsatsen fastställd av Kungl. Maj:t.

Dagunderstöd må per dag och arbetslös utgå högst med belopp, vilka av kommissionen fastställts med hänsyn till den för kommunen gällande reservarbetslönen samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt och vilka finnas intagna i den s. k. löne- och understödsskalan. Denna har under året reviderats i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan understödssatserna för olika kategorier av understödstagare. Därvid har bland annat den förändringen vidtagits, att dagunderstödet till barn under 16 år i vissa fall höjts, så att maximalt dagunderstöd — två tredjedelar av reservarbetslönen — inom samtliga löneklasser kan utgå till familj, bestående av man, hustru och tre barn. Tidigare utgick maximiunderstödet i de högsta löneklasserna först vid 5 barn.

Den från 1 juli 1938 gällande löne- och understödsskalan har följande utseende.

1 Även änkling med hemmavarande barn under 16 år samt ensam person, som lovér i gemensamt bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar eller adoptant (41 §).

64 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Tab. 38. Hyreshjälpyerksamhetens omfattning oktober 1937—september 1938.

Denna understödsskala innebär givetvis ingen rubbning i det förhållandet, att statsbidrag till dagunderstöd kan utgå på högst de belopp, som finnas angivna i hjälpkungörelsen, 41 §.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1938 dagunderstöden till 3 kronor 5 öre, varav 1 krona 28 öre (42.0 %) utgjordes av statsbidrag. Motsvarande genomsnittssiffror för år 1937 voro 2 kronor 95 öre och 1 krona 37 öre (46.4 #/'o). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i regel familjeförsörjare.

b. Hyreshjälpverksamhet.

Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober 1937—september 1938, framgår av tab. 38. En redovisning har därvid även lämnats av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda. På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande kommuner ha därvid Stockholms stad och tre landskommuner ej kunnat medtagas. I städerna har hyreshjälp, som i regel (jfr sid. 25) endast kan utgå till dagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.4 % och i landskommunerna till 38.0 % av de dagunderstödda.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Antalet genom kommunal understödsverksamhet (sålunda utan statsbidrag) hjälpta under år 1938 angives i tab. 39.

Största antalet kommunalt understödda rapporterades för februari 1938 och uppgick till 3,580, minsta antalet förelåg i oktober och utgjorde 1,379. För år 1937 var högsta antalet 3,433 (januari) och lägsta 1,488 (augusti).

1 I procenttalen ingå icke Stockholms stad samt Brastads, Njurunda och Timrå landskommuner.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■ 65

Tnb. 39. Antal arbetslösa, sorn erhållit kommunalt understöd åren 1935—1938.

Omfattningen av den rent kommunala understödsverksamheten har visat sig i mindre grad än övrig arbetslöshetshjälp känslig för växlingarna i arbetslöshetsläget. Detta torde till stor del bero därpå, att med kommunalt understöd hjälpas huvudsakligen personer, som på grund av ålder, nedsatt arbetsförhet eller familjeförhållanden ha större svårigheter än andra att bevaka de arbetstillfällen, som kunna erbjuda sig. På annat sätt kan knappast förklaras, att den i december 1938 starkt ökade arbetslösheten, som föranledde väsentliga utökningar av dagunderstödsverksamheten, endast i förhållandevis mindre utsträckning påverkade den kommunala understödsverksamheten. I

I tab. 40 lämnas en sammanställning av uppgifter angående understödslinjens omfattning. I denna tabell inkluderas i antalet understödda även personer, vilka erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet, anordnad av respektive arbetslöshetskommittéer. Tabellen ger vid handen, att understödslinjen, i betraktande av den minskade arbetslösheten, kommit att spela en större roll i fråga örn hjälpverksamheten under år 1938 än under tidigare år. Anledningarna härtill, i första hand de minskade möjligheterna att bereda hjälpsökande sysselsättning vid statligt reservarbete, ha berörts tidigare i denna redogörelse.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

66 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Tab. 40. Understödalinjens omfattning' åren 1930—1938.

Kursdeltagare medräknade.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179• 67

Tali. 41. Dea frivilliga arbetstjänstens o in fatta ingr åren 1983—1938.

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.

I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten har den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1938 bedrivits i mycket begränsad omfattning.

Hjälpåtgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Under år 1938 pågingo 3 kurser med sammanlagt 87 elevplatser, nämligen en ettårig verkstadsskolekurs för 60 deltagare, anordnad av Stockholms stads arbetslöshetskommitté enligt Kungl. Maj:ts medgivande av den 24 mars 1938 och avsedd för omskolning av oförvållat arbetslösa, huvudsakligen i åldrarna 25—40 år, en under år 1937 påbörjad kurs för 16 deltagare i elektrisk svetsning i Hälsingborg, vilken fortsattes och avslutades under år 1938, samt en 5 veckors slöjdkurs för 11 deltagare i Nedertorneå.

Statsbidrag beviljades under år 1938 till kursledare- och lärarearvoden med kronor 22,535:60 och till undervisningsmateriel med kronor 4,068:—. Kursdeltagarna erhöllo under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till deltagare i den nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursen utgingo på av Kungl. Maj:ts fastställda grunder därutöver arbetspremier samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.

Vid årets början pågingo 3 statliga arbetsläger. Vid ett av dessa läger, vilket bedrevs å egendomen Lång i Grums kommun i Värmland och avslutades den 14 mars 1938, meddelades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete; vid ett läger i Vännäs i Västerbotten lia eleverna bereus yrkesutbildning i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete. Å Strömbacka invid Piteå, varest med Kungl. Maj:ts medgivande åt Norrbottens läns landsting utföras vissa arbeten för en blivande verkstadsskola, har teoretisk och prak-

68 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 42. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning

åren 1934—1938.

tisk utbildning i olika yrken meddelats i samband med anordnande av undervisningslokaler och bostäder. Närmare upplysningar härom finnas i kommissionens som bilaga A till prop. nr 285: 1938 fogade skrivelse den 9 mars 1938, sid. 64 ff.

Verksamheten vid de två sistnämnda arbetslägren pågick vid utgången av år 1938.

Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser bedrevs under året av Göteborgs arbetslöshetskommitté som s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. arbetseleverna bodde i sina hem) med verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger har under år 1938 utanordnats statsbidrag med inalles 25,929 kronor 6 öre, varav till ledare- och lärarelöner 20,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna, arbets- och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 5,929 kronor 6 öre.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

69 Omfattningen av den frivilliga arbet st jonst en belyses av tab. Al. Antalet deltagare uppgick under år 1938 högst till 206 (februari) och lägst till 151 (juli).

Under år 1938 pågingo två statliga ungdomsreservarbeten. Det ena av dessa hade som arbetsobjekt anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbotten, och vid det andra, förlagt till Råneå kommun i Norrbotten, lämnades utbildning i skogsarbete. Båda dessa arbeten bedrivas fortfarande under år 1939.

I tab. 42 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1938.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren 1930—1938 lämnas i tab. 43, och i diagram 2, sid. 87, återfinnes en schematisk bild av hjälpens fördelning på olika hjälpformer under varje månad år 1938. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har sjunkit från 70.3 °/o år 1937 till 64.7 %> år 1938. Arbetslinjen har gått tillbaka från

Tab. 43. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1938.

1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

70 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

43.0 till 32.0 % och understödslinjen har ökat från 25.6 till 30.9 %, d. v. s. att inemot en tredjedel av de hjälpsökande och nära hälften av de hjälpta under 1938 fingo hjälpbehovet tillgodosett genom kontant understöd, med eller utan statsbidrag.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m., utgjordes vid utgången av december 1938 av inalles 257 befattningshavare, varav 72 voro anställda vid kommissionens centrala kansli och 185 vid arbetsplatserna och arbetslägren. Motsvarande antal vid utgången av 1937 vörö 129 vid kommissionens kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 427.

Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1938 till prövning upptagit och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort tre ärenden, avseende reservarbetslöner. I två av dessa ärenden ha klagomålen riktats mot den av kommissionen före lönerevisionen fastställda lönen för respektive kommuner. Vid ärendenas avgörande har nämnden med hänsyn till den av kommissionen företagna lönerevisionen, vilken för dessa kommuner medfört en höjning av reservarbetslönen, lämnat klagomålen utan åtgärd. Jämväl i det tredje ärendet, vilket avsåg en vid lönerevisionen fastställd lön, har nämnden lämnat klagomålen utan åtgärd.

5. Lönerevisionen den 1 juli 1938.

Vid den allmänna lönerevisionen den 1 januari 1937 fastställdes reservarbetslöner för sammanlagt 232 orter. Under år 1937 och början av år 1938 fastställdes löner för ytterligare ett mindre antal kommuner, vilkas lönesättning icke varit aktuell vid den allmänna lönerevisionen, varjämte för några kommuner verkställdes en justering av lönesättningen. Den 30 juni 1938 gällande reservarbetslöner framgå av tab. 44.

Tab. 44. Den 30 juni 1938 gillande reservnrbetslöner.

71 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tält. 45. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 juli 1938 omprövade reservarbetslönerna efter den fastställda lönens höjd.

Efter lönerevisionen den 1 januari 1937 har lönenivån för ett flertal näringar, inom vilka sysselsättes ett stort antal grovarbetare, undergått i vissa fal! avsevärda höjningar. Detta gäller såväl för skogsbrukets vidkommande som i fråga om de för reservarbetslönernas bestämmande för stora delar av landsbygden grundläggande lönerna för grovarbetare i jordbruk. Genom kollektiva löneavtal för jordbruksarbetare den 16 decemeber 1937 fastställdes, i den mån löneförhållandena reglerats genom nämnda avtal, timlönen för lantarbetare, vilka icke åtnjuta några förmåner in natura, till 68 öre för Dalarne och Södra Norrland samt i allmänhet 63 öre för övriga delar av landet. Löneförhöjningen för jordbrukets del, vilken till större delen motiverats av de inskränkningar i arbetstiden, som skett till följd av den nya lantarbetstidslagen, kom på grund av arbetstidens begränsning dock icke att medföra större förändringar i lantarbetarnas dagsinkomst.

Kommissionen, som fann ändringarna i löneläget för den öppna marknadens del böra föranleda motsvarande ändringar i löneläget vid reservarbeten, infordrade i anledning därav för verkställande av en ny allmän lönerevision under våren 1938 från de kommuner, vilka vid denna tid bedrevo statsunderstödd arbetslöshetshjälp eller hade tillstånd att besätta platser vid statliga reservarbeten, uppgifter angående grovarbetarnas antal, yrkesfördelning och löneförmåner. Antalet dylika kommuner var på grund av minskningen i arbetslöshetens omfattning avsevärt lägre än vid tiden för 1937 års lönerevision.

Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden äro avtalsbundna, bar möjliggjort en vidgad tillämpning av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden. Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner utbrytas mera tätt bebyggda samhällen, som erhålla särskilda löner.

Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande

72 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 46. Resultaten ar lönerevisionen den 1 juli 193S. Kommuner.

A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.

B. Övriga kommuner.

industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien och textilindustrien samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.80 kronor till lägst 6.00 kronor.

Resultaten av lönerevisionen, vilken fastställts att gälla fr. o. m. den 1 juli 1938, framgå av tab. 45. Sammanlagt ha löner fastställts för 129 orter, därr av 50 städer och köpingar samt 7 municipalsamhällen och andra industriområden, för vilka högre lön ansetts böra gälla än för de landskommuner, till vilka dessa samhällen och områden höra i administrativt hänseende.

Förskjutningarna i löneläget i förhållande till de omedelbart före lönerevisionen gällande lönerna för de vid revisionen lönesatta orterna belysas av

73 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 47. Resultaten av lönerevisionen den 1 juli 1938. Statliga reservarbetsplatser.

tab. 46. En ytterligare sammanfattning av lönerevisionens resultat återfinnes här nedan.

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna för kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 47. Av tabellen framgår även, att kommissionen vid lönerevisionen funnit sig föranlåten att för ett antal platser fastställa lönen till 5 kronor, vilket innebär en avvikelse från den på 40-öres intervall grundade löneskalan. Anledningen härtill har varit dessa arbetsplatsers belägenhet i kommuner, där kollektivavtalsbundet lantarbete varit av dominerande betydelse för arbetsmarknaden. Sedan lönerna vid jordbruket genom nya avtal under hösten 1938 undergått ytterligare höjning med i allmänhet 2 öre per timme, ha lönerna för de av dessa arbetsplatser, vid vilka arbete för närvarande bedrives, av kommissionen höjts till 5 kronor 20 öre.

För reservarbetsplatsernas del kan lönerevisionens resultat sammanfattas på följande sätt.

Antal

arbetsplatser

Ingen ändring i löneläget............... 5

Höjning av lönen nied

20 öre...................... 22

40 >...................... 88

60 »....................... 22

80 ....................... 6

Sinn ilin 143

74 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande budgetår.

I underdånig framställning den 11 november 1938 har kommissionen hemställt örn anvisande av förstärkningsanslag för hjälpverksamheten under budgetåret 1938/1939. På grund av denna framställning har Kungl. Majit i prop. nr 2: 1939 hos riksdagen hemställt om anvisande till Reservarbeten, kontantund er stödsverksamhet m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/1939 av ett reservationsanslag å 2 milj. kronor, vilken proposition av riksdagen bifallits.

I sin nyss nämnda framställning lämnade kommissionen en kortfattad redogörelse för det dåvarande arbetslöshetsläget av innebörd, att en försämring av arbetstillgången vore märkbar. Samtidigt meddelades, att enträgna framställningar om vidgade hjälpmöjligheter i olika av kommissionen bedrivna hjälpformer förelågo. Sedan dess har å arbetsmarknaden intet inträffat, som kan föranleda en gynnsammare bedömning av situationen. Den i kap. II lämnade översikten över arbetslöshetsläget under år 1938 angiver tvärtom, att antalet hjälpsökande arbetslösa under årets tvenne sista månader undergått ökning väsentligt utöver den normalt säsongmässiga. Så har även varit fallet under den nyss tilländalupna januari månad. Försämringen av arbetstillgången är dessutom alltjämt särskilt framträdande på landsbygden inom Värmlands och de norrländska länen. Den osäkerhet, som under 1938 kännetecknat trävarumarknaden, har föranlett en väsentlig minskning i skogsavverkningarna under innevarande vinter. Ehuruväl det ännu icke är möjligt att med full säkerhet överblicka vilken omfattning avverkningarna komma att få — i stora delar av det berörda området ha under januari månad ogynnsamma väderleksförhållanden försvårat skogsarbetenas igångsättande — torde det dock i närvarande stund vara fullt klart, att arbetstillgången i skogarna under inga förhållanden blir tillnärmelsevis så stor som under nästföregående avverkningssäsong. De ansökningar om statlig arbetslöshetshjälp, som i stor utsträckning inkommit från skogskommuner, vilka under de sistförflutna 3 å 4 åren icke haft anledning påkalla någon hjälp genom kommissionen, tala härvid sitt tydliga språk.

Även om en förbättring av skogs- och trävaruindustriernas avsättningsmöjligheter skulle inträda, hinner densamma dock icke sträcka sina verkningar till skogsbygdens arbetare under innevarande budgetår. Kommissionen kan därför icke räkna med någon minskning av det tidigare uppgivna medelsbehovet. Under förutsättning att ingen ytterligare försämring på arbetsmarknaden inträder under de närmaste månaderna, räknar kommissionen med att behov av medel, utöver de av riksdagen beviljade, icke skall uppkomma under budgetåret 1938/1939. Kommissionen är emellertid angelägen understryka, att någon utvidgning av hjälpverksamheten utöver den ram,

75 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

som uppdragits i kommissionens förut omnämnda framställning den 11 november 1938, icke är möjlig, såvida icke ytterligare medel ställas till förfogande.

Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.

IV. Medelsbehovet för budgetåret 1939/1940.

I underdånig skrivelse den 25 november 1938 har kommissionen överlämnat preliminär framställning angående medelsbehovet för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/1940. Då sagda framställning i allt väsentligt fortfarande äger aktualitet och då i densamma uppdragna riktlinjer för hjälpverksamheten kunna läggas till grund för definitiva beräkningar av medelsbehovet för nästkommande budgetår, vill kommissionen, innan den övergår till dessa beräkningar, här nedan intaga delar av nämnda skrivelse.

Kommissio-

Huruvida den avsevärda försämring av arbetslöshetslaget, som konstate- Hens skrivelse rats i huvudsakligen de nordliga länen, är av mera tillfällig natur eller kom- den ä6/u 1938. mer att fortsätta under nästföljande budgetår, eventuellt utvidgad till andra näringsområden än de nu berörda, låter sig icke för närvarande med säkerhet bedöma. Försiktigheten synes emellertid bjuda att vid uppgörandet av planer för hjälpverksamheten under budgetåret 1939/1940 räkna med ett i förhållande till innevarande års något ökat hjälpbehov. Under förutsättning, att de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa, i likhet med vad som för närvarande är fallet, i viss utsträckning hjälpas genom sysselsättning vid statliga eller kommunala beredskapsarbeten, beräknar kommissionen överslagsvis, att under budgetåret 1939/1940 i medeltal minst 8,000 personer böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen. Fördelningen av antalet hjälpta på olika hjälpformer bör bliva ungefär följande.

Statliga reservarbeten ..................................1,300

Statskommunala reservarbeten .......................... 1,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .......... 5,500

Arkivarbeten .......................................... 200

Summa 8,000

För det hjälpprogram, som kommissionen här uppställt, lämnas i det följande en närmare redogörelse. I

I sin framställning den 9 mars 1938 angående bland annat medelsbehovet för budgetåret 1938/1939 — såsom bilaga fogad till Kungl. Maj:ts proposition nr 285/1938 — lämnade kommissionen en redogörelse för de arbetsobjekt för statliga reservarbeten, som enligt då verkställda beräkningar skulle komma att stå till kommissionens förfogande vid ingången av sagda budgetår. Dessa arbetsobjekt, till antalet 148, kunde indelas i följande grupper.

76 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk, teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes snarast möjligt:

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas, den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras utförande hade av kommissionen i skrivelse den 24 november 1937 angivits sålunda:

(Av 20 arbetsföretag, tillhörande grupp II, vore vissa delar hänförliga till grupp I: b; dessa arbetsföretag förekomme sålunda inom båda grupperna, och liela antalet företag utgjorde 148.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades till i runt tal 25 milj. kronor. I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen, med hänsyn till inträdda stegringar i material- och körningskostnader samt vissa förskjutningar i arbetsprogrammet, ifrågavarande kostnader till 26 milj. kronor.

Denna uppdelning av arbetsobjekten gjordes under förutsättning, att de till arbetsreserven hänförliga arbetena icke skulle erfordras för beredande av sysselsättning för arbetslösa omedelbart efter den 30 juni 1939. Till arbetsreserven hänfördes därför samtliga arbetsobjekt, som ej vore av sådan angelägenhetsgrad, att de ovillkorligen borde tillhöra grupp I.

Kommissionens i Kungl. Maj:ts proposition nr 285/1938 upptagna förslag till arbetsplan, mot vilket förslag riksdagen ej framställde någon erinran, innebar, att arbeten för 5.3 milj. kronor skulle utföras såsom reservarbeten och arbeten för 2.2 milj. kronor såsom färdigställningsarbeten, helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor.

Såsom av ovanstående sammanställning framgår, innefattade planen, att 74 arbetsföretag skulle färdigställas under budgetåret. Såvitt nu kan bedömas, bör detta program, under förutsättning att i kommissionens skrivelse den 11 november 1938 begärt tilläggsanslag ställes till förfogande, kunna genomföras i sådan utsträckning, alt 73 arbeten bliva färdigställda före budgetårets utgång. Vid ingången av budgetåret 1939/1940 skulle alltså kommissionen disponera 75 arbetsobjekt. Kostnaden för dessa arbeten bör med hänsyn till vissa vid kostnadsberäkningarnas upprättande icke förutsebara ökningar genom övermassor, extra arbeten, förhöjda material- och körningskostnader, ökade reservarbetslöner m. m. icke kalkyleras lägre än till 20 milj. kronor, varav cirka 16.5 milj. kronor belöpa å 67 allmänna vägarbeten samt 3.5 milj. kronor å 3 flygfält, 1 järnväg, 2 vattenavledningsföretag, 1 farled och 1 enskild väg (tillhörig domänverket). Med tillämpning av samma gruppindelning som i kommissionens framställning den 9 mars 1938 (se ovan sid. 52), fördela sig arbetena och för dem beräknade kostnader på följande sätt.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

(4 grupp II tillhörande arbeten äro avsedda att till vissa delar utföras under grupp I: b; de förekomma sålunda inom såväl grupp I som grupp II, och hela antalet arbeten utgör 75.)

Till utförande under budgetåret 1939/1940 äro upptagna 69 arbetsföretag för en kostnad av 8.5 milj. kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av cirka 7 milj. kronor, utgöras av allmänna vägar. Under budgetåret skulle 28 arbetsföretag för 2.6 milj. kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda utgöras 22 arbeten av allmäna vägar och 6 arbeten av andra företag.

Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum avarbetas vägarbeten för en kostnad av 10.5 milj. kronor och övriga arbeten för 2 milj. kronor eller tillhopa 12.5 milj. kronor. Med hänsyn till att, såsom nedan kommer att visas, kommissionen icke räknar med att den nu ifrågasatta planen, innefattande arbeten för en kostnad av 8.5 milj. kronor, skall i dess helhet kunna genomföras med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, har kommissionen emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/1939, icke ansett sig kunna till utförande under budgetåret 1939/1940 föreslå arbeten i större omfattning än som motiveras av den ovan gjorda gruppindelningen.

Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunna hänföras till arbetsreserven, d. v. s. arbeten, som det är angeläget att snarast möjligt färdigställa, har kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen som ock i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter, varvid under hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande arbetenas angelägenhetsgrad ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I har även hänförts några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag, som visserligen skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som det med hänsyn till den i dessa områden under budgetåret 1939/1940 beräknade arbetslösheten är nödvändigt att bedriva. Såvitt nu kan bedömas, komma sysselsättningsmöjligheterna vid de till kommissionens förfogande stående arbetsobjekten inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan på platser vid där belägna statliga reservarbeten.

Den gjorda gruppindelningen av arbetena angiver, såsom av ovan (sid. 53) lämnade tabellariska sammanställning framgår, att den 1 juli 1940 skulle finnas en arbetsreserv omfattande 10 arbeten (samtliga allmänna vägar) med en beräknad återstående kostnad av cirka 2.5 milj. kronor. Till förklaring av att arbctsreserven under ett år beräknats nedgå från 16 milj. kronor till 2.5 milj. kronor, må anföras följande.

Såsom här ovan angivits, syftade beräkningen av arbetsreserven per den 1 juli 1939 till att de till reserven då hänförda arbetena icke skulle komma att omedelbart efter nyss nämnda datum erfordras för sysselsättning av hjälpbehövande arbetslösa. I och med att ett visst antal arbeten redan under budgetåret 1939/1940 disponeras för sådant ändamål, överföras dessa arbetsobjekt — sorn regel i deras helhet och i varje fall till stora delar — från grupp II till grupp I, enär ett arbetsföretag i allmänhet icke kan bibehållas i arbetsre-

78 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

servén, sedan någon mera avsevärd del av detsamma tagits under arbete. Vidare lia fordringarna från trafikanthåll väsentligt förändrats under ett år. Nya busslinjer ha tillkommit och trafikleder, som tidigare varit av mindre betydelse, lia, genom att intilliggande sträckor blivit färdigställda i annan ordning, kommit att intaga en sådan plats i trafiknätet, att slutförandet av ett tidigare såsom mindre angeläget ansett .statligt reservarbete nu kommit att framstå såsom oundgängligen nödvändigt.

Vad här sagts, gäller icke endast vägarbeten utan även andra av kommissionen bedrivna statliga reservarbeten. De trenne hjälplandningsfält, som av kommissionen nu utföras och som tidigare, huvudsakligen ur hjälpverksamhetens synpunkt, ansetts kunna hänföras till arbetsreserven, torde med hänsyn till det på senaste året väsentligt förändrade internationella läget numera böra räknas till de aktuella arbetena. I fråga om ett av dessa hjälplandningsfält (Norrtälje flygfält) bar Kungl. Majit den 29 juli 1938 uttalat, att en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning om sagda arbetes färdigställande i ett av trafiksäkerhetshänsyn påfordrat snabbare tempo skulle beaktas i den utsträckning, kommissionen funne möjligt. Arbetet med upprensningen av inomskärsfarleden Malö strömmar i Bohuslän kommer, om detsamma planenligt utnyttjas för beredande av sysselsättning åt hjälpbehövande arbetslösa under budgetåret 1939/1940, att den 1 juli 1940 vara framfört så långt och i övrigt tekniska anordningar av sådan omfattning och kostnad där vidtagna, att ett avbrott av arbetet icke kan anses försvarligt. Även de nu nämnda arbetena lia därför överförts från grupp II till grupp I. På grund härav kommer den 1 juli 1940 kommissionens engagemang i statliga reservarbeten att utgöra — förutom arbetsreserven, omfattande 10 arbeten med en beräknad återstående kostnad av 2.5 milj. kronor — av 39 företag, som böra med det snaraste färdigställas och som betinga en kostnad efter nyss nämnda datum av cirka 9 milj. kronor. Dessa 39 arbeten äro då så långt framförda eller av den trafiktekniska betydelse, att de böra snarast möjligt färdigställas, oavsett om de kunna tjäna som arbetsobjekt för hjälpverksamheten eller icke.

Såsom här angivits, har till grupp I hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter är angeläget att bedriva under budgetåret 1939/1940 och som, i den mån de icke hinna slutföras under budgetåret, böra färdigställas snarast möjligt efter dess utgång. Givetvis äro icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål, ur trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ fördelning, verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av de till utförande under budgetåret 1939/1940 ifrågasatta allmänna vägarbetena (cirka 7 milj. kronor) visar, att arbeten för 3.6 milj. kronor äro att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2.8 milj. kronor äro angelägna och arbeten för 0.6 milj. kronor äro mindre angelägna. Dessa sistnämnda företag äro i regel belägna i orter, som för närvarande besväras av arbetslöshet, och deras bedrivande under budgetåret motiveras sålunda huvudsakligen av arbetslöshetspolitiska skäl.

Kommissionen har, såsom i början av denna framställning anförts, beräknat att för tillgodoseende av hjälpbehovet bland de arbetslösa sysselsätta i medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga reservarbeten. För att kunna utföra arbetena med hänvisade arbetslösa, är det emellertid nödvändigt att på de olika arbetsplatserna disponera lämpligt antal specialarbetare, vilka få utväljas utslutande med hänsyn till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare kan, så länge arbetena icke i större omfattning utgöras av avslutningsarbeten, hållas vid 10 å 12 procent av arbetsstyrkan. I samma mån som arbetena närma sig sitt slut och arbetsuppgifterna bliva mera differentierade, måste antalet specialarbetare ökas. Då en avsevärd del av de

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

till bedrivande under budgetåret avsedda reservarbetena även beräknas bli slutförda före budgetårets utgång, är det nödvändigt att räkna med ett större antal specialarbetare. Kommissionen uppskattar det behövliga antalet till minst 200. Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma att sysselsättas 1,500 man, för vilka kostnaderna beräknas i medeltal per under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») utgöra 4,000 kronor. För hjälpverksamhet i form av statliga reservarbeten skulle alltså erfordras under budgetåret 1939/1940 ................................ kronor 6,000,000.

Av den ovan lämnade redogörelsen för den tilltänkta arbetsplanen framgår, att under budgetåret böra bedrivas arbeten för en beräknad kostnad av 8.5 milj. kronor. På grund härav bör på sätt, som ägt rum för innevarande budgetår, för budgetåret 1939/1940 anvisas till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor ett belopp av kronor 2,500,000.

Därest vid stigande arbetslöshet behov att utvidga antalet enligt ovan beräknade reservarbetare skulle uppkomma, torde hinder icke böra möta att härför i erforderlig utsträckning disponera arbetsobjekt, som nu avsetts till utförande på öppna marknaden.

Under förutsättning, att statliga reservarbeten komma att bedrivas i den omfattning, som här ovan angivits, beräknar kommissionen, att i ersättningar från uppdragsgivare till sådana arbeten under budgetåret 1939/1940 bör kunna påräknas ett belopp av omkring 1 milj. kronor. Dylika ersättningar inbetalas emellertid endast i den mån arbetena färdigställas. Nyss nämnda belopp kommer sålunda att till stor del härröra från helt eller i huvudsak på öppna marknadens villkor slutförda arbeten.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten torde under budgetåret 1939/1940 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre ensamstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret 1938/1939. I planen för hjälpverksamheten under sist nämnda budgetår beräknades, att i medeltal under året 800 personer borde erhålla arbete vid statskommunala reservarbeten. 1 sin förut nämnda framställning den 11 november 1938 har kommissionen på anförda grunder hemställt, att erforderliga medel för en utökning av detta antal till 1,050 under innevarande budgetår måtte av Kungl. Majit ställas till förfogande. Då kommissionen trots att den ansett sig böra räkna med en under budgetåret 1939/1940 utvidgad hjälpverksamhet, här föreslår att i statskommunala reservarbeten under sagda budgetår skola sysselsättas i medeltal 1,000 man, har kommissionen tagit hänsyn till att — framför allt inom de arbetslöshetstyngda områdena — familjeförsörjare torde komma att i viss utsträckning beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Statens på budgetåret fallande kostnader för sysselsättning av 1,000 man i statskommunala reservarbeten beräknas utgöra cirka 1,500 kronor per man eller .......... kronor 1,500,000.

Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten är emellertid beroende icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsättes i sådana arbeten. Såsom kommissionen vid olika tillfällen, senast i sin skrivelse den 11 november 1938, framhållit, utanordnas statsbidrag till samtliga kostnader vid allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader vid andra arbeten än allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av arbetets fortskridande. Detta medför i många fall, delvis på grund av försenade redovisningar från kommunerna, att statsbidrag till betydande belopp komma alt utanordnas först efter utgången av <1(4 budgetår, varunder arbetet utförts. Icke sällan kan slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna orsaker — framför allt i fråga örn marklösen — komma att äga rum först flera år (åter det att arbetet utförts. Detta medför en eftersläpning, vars storlek är vansklig att beräkna

80 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

för enskilt budgetår. För budgetåret 1939/1940 upptar kommissionen för dylik eftersläpning och under reservation för vad nyss anförts om eventualiteten av ökat medelsbehov ett belopp av ...... kronor 1,200,000.

För statskommunala reservarbeten beräknas alltså tillhopa under budgetåret .............................................. kronor 2,700,000.

Kommissionen har vid olika tillfällen i anslutning till av statsmakterna för hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp i första hand bör meddelas i form av arbete. Endast i den mån arbetslösheten tager sådan omfattning, att tillgängliga arbetsobjekt visa sig otillräckliga eller ock den uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kan beräknas bliva förhållandevis kortvarig, bör hjälp i form av kontantunder stöd kunna ifrågakomma till större del av klientelet. Kontantunderstödet vill kommissionen alltjämt betrakta såsom en arbetslinjen supplerande hjälpform, vilken får i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på att arbetstillfällen antingen i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller reservarbeten kunna bliva tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen beräknar, att den tidigare i denna framställning såsom sannolik angivna ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/1940 till huvudsaklig del skall komma att infalla under vintermånaderna. Med bibehållande av grunduppfattningen om arbetslinjens företräde framför understödslinjen är det enligt kommissionens förmenande under nyss angivna förutsättning försvarligt att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom kontantunderstöd och, i den mån så kan bliva påkallat, ungdomshjälp. Den senare hjälpformen, som för närvarande spelar och under den närmaste framtiden kan förväntas komma att spela en förhållandevis underordnad roll, upptages här liksom i planen för hjälpverksamheten under innevarande budgetår gemensamt med kontantunderstödsverksamheten.

Under hänvisning till vad nyss anförts, anser kommissionen, som för innevarande budgetår räknat med att 3,550 personer i genomsnitt under året böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, att hjälp i dessa former under budgetåret 1939/1940 bör kunna meddelas i genomsnitt under året åt 5,500 personer. Kostnaden härför upptages till . . kronor 3,630,000.

Kommissionen har vid uppgörandet av tidigare statförslag icke brukat angiva något visst belopp, avsett att disponeras för a r k i v a r b e t e n, d. v. s . arbetslöshetshjälp åt äldre kontorister och med dem jämställda. Härför erforderliga medel, som för budgetåret 1938/1939 ursprungligen beräknats till cirka 200,000 kronor men sedermera bl. a. på grund av riksdagens uttalande i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor, lia tidigare i statförslagen innefattats i under rubriken statliga reservarbeten upptagna belopp.

Riksdagens nyss berörda uttalande innebär, att hjälpverksamhet i form av arkivarbete bör givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en särskild utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, finner kommissionen sig böra till arkivarbeten under budgetåret 1939/1940 upptaga samma belopp som beräknats åtgå under innevarande budgetår................ kronor 500,000.

För detta belopp beräknas kunna sysselsättas i medeltal under året 200 arbetslösa personer.

Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1939/1940 kunna beredas åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt nedanstående sammanställning.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

81 Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster, 1,000,000 kronor.

För hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 11,830,000 kronor, vilket belopp bör avrundas till................ kronor 12,000,000.

Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknas............ kronor 2,500,000.

Kommissionens beräkning av medelsbehovet. a. Hjälpverksamheten.

Under den tid, som förflutit sedan kommissionens i väsentliga delar här återgivna framställning ingavs till Kungl. Majit, har, såsom här ovan (sid. 50) framhållits, ingen förbättring å arbetsmarknaden inträffat, utan tvärtom i vissa delar av landet en ytterligare försämring framträtt utöver den säsongmässigt normala. Under januari månad 1938 rapporterades 21,723 arbetslösa mot 27,530 under januari 1939, sålunda en ökning med 5,807. Antalet rapportkommuner utgjorde resp. 268 och 321. Inom Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgjorde antalet arbetslösa vid nyss angivna tidpunkter 6,011 resp. 12,507. Stegringen utgör inom dessa län 6,496, d. v. s. 689 mer än ökningen för hela riket. Väsentliga minskningar uppvisa storstäderna samt Göteborgs och Bohus län, nämligen från tillhopa 6,875 i januari 1938 till 5,744 i januari 1939 eller en minskning med 1,131. Nettoökningen för övriga delar av riket, 442 arbetslösa, faller på ett förhållandevis stort antal kommuner. Även om sålunda antalet arbetslösa här icke ökats så mycket, har dock antalet rapportkommuner undergått en väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapportförbindelse med kommissionen, ha i stort antal återupptagit rapporteringen, och i många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté, har sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande av rapportering. Dessa förhållanden synas kommissionen tyda på att arbetsmarknaden genomgående undergått någon försämring och att tilltron till framtiden icke är så stark som den var föregående år.

Det får icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter äro betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen motser därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det kommande budgetåret. Beaktas bör, att även en mera allmänt utbredd arbetslöshet Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179. 6

82 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

inom en näringsgren icke kan avläsas i kommissionens hjälpsökandesiffror förrän efter någon tid och att för övrigt en stegring av antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarar arbetslöshetens verkliga ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit vid handen (bl. a. 1937 års arbetslöshetsräkning), söker den person, som haft en någorlunda kontinuerlig sysselsättning under en längre tid och som drabbas av arbetslöshet, i allmänhet att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag från denna regel finnas givetvis, men otvivelaktigt gäller den för det vida övervägande flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten 1938 voro avsevärt mindre än näst föregående år, kom sålunda endast obetydlig arbetslöshet till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror. Först i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blevo kända, fann man sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större omfattning. För att utan onödig tidsutdräkt kunna bilda sig en uppfattning om hjälpbehovet hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i skogskommunerna under november—december 1938, infordrade kommissionen för samtliga hjälpsökande arbetslösa den ansökan på fastställt formulär, som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgör en av förutsättningarna för att arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skall kunna utgivas. Den verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å 4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.

Klart är vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under innevarande vinter och stundande vår komma att medföra ett avsevärt hjälpbehov inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter kommer i gång.

Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda under nästa budgetår, kommer, på grund av vad ovan anförts, antalet hjälpsökande arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan ökning skall utebliva inom skogsbygderna förutsätter detta, att en förbättring av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar — inträder under den allra närmaste tiden. Kommissionen vågar icke räkna med att en dylik förbättring skall inträda så snabbt och framför allt icke att den skall bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten uteblir. På grund härav finner kommissionen det numera icke tillrådligt att för budgetåret 1939/19AO räkna med det hjälpbehov, som upptagits i kommissionens preliminära anslagsberäkning. Vägande skäl tala för att antalet arbetslösa, som i medeltal under budgetåret bör beredas arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom kommissionen, höjes från 8,000 lill

9,000 och att däremot svarande förhöjning av det ifrågasatta anslagsbeloppet vidtages. Vid denna beräkning har man utgått ifrån, att hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande arbetslösa i den utsträckning, som synes hava förutsatts i prop. nr 1 och 2 till 1939 års riksdag, hjälpas genom sysselsättning

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

8a

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. Beträffande fördelningen på olika hjälpformer finner kommissionen den preliminärt framlagda hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell förhöjning för antalet inom olika hjälpformer hjälpta. Med hänsyn till att de f. d. kontorsanställdas arbetslöshetsförhållanden äro föremål för 1937 års arbetslöshetssakkunnigas uppmärksamhet och att förslag från de sakkunniga torde vara att vänta i frå-

gan, har dock icke någon ändring ansetts böra nu göras beträffande det tidi-

gare ifrågasatta antalet av.200, som skulle sysselsättas vid arkivarbeten. Fördelningen skulle då bli följande.

Antal arbetslösa sorn avses att

Hjälpform hjälpas i genom-

snitt under budgetåret

Statligt reservarbete................ 1,550

Statskommunalt reservarbete............ 1,200

Kontantnnderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . . 6,050

Arkivarbeten................... 200

Beräknad

kostnad

kronor

1 7,000,000

2 3,000,000 4,000,000

500,000

Summa 9,000 14,500,000

Av denna totalkostnad skulle täckas genom beräknade inkomster 1 milj. kronor (jfr sid. 55), vadan erfordras ett anslag av 13.s milj. kronor.

1 kommissionens preliminära budgetframställning räknades med att i medeltal under budgetåret skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare. Detta antal skulle enligt nyss angivna fördelning höjas till 1,550. Givetvis kan med en så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för en större kostnadssumma. Kommissionens preliminära arbetsplan för de statliga reservarbetena (jfr sid. 53 ff.) förutsatte, att under budgetåret skulle komma till utförande arbeten för sammanlagt 8.5 milj. kronor, varav reservarbeten för 6 milj. kronor och färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor för 2.5 milj. kronor. Den nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan vid reservarbetena med 250 man i medeltal under året, vilket enligt den i planen gjorda kostnadsberäkningen (sid. 55) skulle betyda en ökning i avarbetade kostnader med 1 milj. kronor, kunde synas medföra som konsekvens, att till färdigställningsarbeten beräknade 2.5 milj. kronor borde minskas med motsvarande belopp. Kommissionen har emellertid i den preliminära arbetsplanen (sid. 53) framhållit, att denna plan ingalunda innefattar en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning borde nämligen arbeten för tillhopa 12.5 milj. kronor komma till utförande under budgetåret 1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare färdigställande av kommissionens arbeten bli nu för varje dag allt starkare. Under de sistförflutna månaderna har kommissionen vid åtskilliga tillfällen fått mottaga deputationer från olika landsändar, som understrukit dessa önskemål. Med hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten få i fortsättningen

1 Häri ingå kostnader för c:a 200 specialarbetare.

2 Häri ingår s. k. eftersläpning, d. v. s. slutlig reglering av statsbidrag till tidigare bedrivna arbeten, (se sid. 56) med 1,200,000 kronor.

84 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur teknisk-ekonomiska och trafiksynpunkter lämpligt sätt, bör därför i planen för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/1940 ingå, förutom statliga reservarbeten för en kostnad av tillhopa 7.0 milj. kronor, jämväl färdigställningsarbeten för 2.5 milj. kronor. De arbeten, som äro avsedda att utföras som färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor, äro till största delen belägna i trakter, varest det f. n. icke finnes någon nämnvärd arbetslöshet. Särskilt avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt och skyndsamt; och de kräva dessutom ett visst mått av yrkesvana hos arbetarna, varför de icke äro lämpliga för sysselsättning av hänvisade arbetslösa (jfr sid. 26). Den av kommissionen nu föreslagna ökningen av reservarbetenas omfattning bör därför icke medföra någon minskning av de planerade färdigställningsarbetena, vilkas snabba slutförande är av stor betydelse för tillgodoseende av trängande trafikbehov.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att den ovan (sid. 59) föreslagna hjälpplanen avser medeltal under budgetåret. Vid flertalet av de till förfogande stående reservarbetena har arbetet nu så fortskridit, att s. k. vinterarbeten (bergsprängningar, större jordschaktningar o. d.) återstå endast i förhållandevis mindre omfattning. På grund härav måste resterande arbeten till huvudsaklig del bedrivas under den tid av året, då marken icke är tjälad. Ett arbetsprogram, som är avsett att tjäna en hjälpverksamhet för arbetslösa, bör givetvis i största möjliga utsträckning omfatta vinterarbeten. Härför lämpade delar av särskilt väg- och flygfältsarbeten äro emellertid av tekniska skäl som regel de vilka först komma till utförande. I samma mån som ett dylikt arbete fortskrider, minskas möjligheterna att sysselsätta folk vintertid på detsamma, och de avslutande arbetsuppgifterna kunna i allmänhet icke ens till någon del utföras annat än sommartid. För att erhålla tillgång till lämpliga vinterarbeten är det därför nödvändigt att successivt påbörja nya arbetsobjekt. För kommissionens vidkommande har emellertid så ej kunnat ske under de sistförflutna åren, enär kommissionen dels i överensstämmelse med statsmakternas anvisningar ej kontraherat nya arbeten, dels med hänsyn till de anvisade medlens begränsade omfattning måst låta en del av de kontraherade arbetsobjekten utgöra den s. k. arbetsreserven (sid. 52). Ett genomförande av den nu framlagda hjälpplanen — med en arbetsstyrka av i medeltal 1,550 reservarbetare — förutsätter, att de statliga reservarbetena få bedrivas huvudsakligen under sommar, höst och vår och då med en större arbetsstyrka än medeltalet. Som följd härav kan under vintermånaderna endast ett mindre antal man beredas hjälp i denna form. Huru stort antal arbetslösa, som under månaderna december 1939 — mars 1940 kan beredas sysselsättning vid de statliga reservarbeten, som enligt arbetsplanen skulle vara föremål för bearbetning under budgetåret, blir i viss mån beroende på om arbetena kunna bedrivas programenligt under 1939 men torde icke komma att överstiga 900. Detta innebär att under budgetårets återstående 8 månader skulle sysselsättas genomsnittligt 1,875 reservarbetare, förutom erforderligt antal specialarbetare.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

85 Om ett större antal man än nyss nämnda 900 skall kunna beredas sysselsättning under vintern 1939/1940 i statliga reservarbeten, förutsätter detta dels en förskjutning till samma budgetår av arbeten, som — ehuru aktuella — enligt arbetsplanen skulle komma till utförande efter den 1 juli 1940, dels att antingen vissa av de till arbetsreserven hänförda arbetsföretagen (sid. 53) få upptagas under budgetåret 1939/1940 eller ock lämpligt antal nya arbeten kontraheras. Givetvis skulle en sådan utökning av arbetsstyrkan medföra såväl omedelbara som framtida konsekvenser med hänsyn till medelsbehov och medelsdispositioner. Men därmed skulle också ökade möjligheter beredas för arbetslinjens rationella fullföljande inom hjälpverksamheten och för bättre tillgodoseende av de starkt stegrade kraven på platser vid statliga reservarbeten.

Slutligen vill kommissionen framhålla, att det givetvis icke är möjligt att nu i detalj definitivt bestämma den takt i vilken varje enskilt arbete kan komma att bedrivas. I vissa fall då reservarbetena äro belägna i orter med ringa eller ingen arbetslöshet och arbetskraften sålunda till övervägande del måste tagas från längre bort belägna kommuner, ha svårigheter uppstått vid arbetenas bedrivande. De till hänvisning uttagna arbetslösa ha mången gång, trots risken av i författningen föreskriven avstängning från arbetslöshetshjälp, vägrat antaga hänvisning. På senare tid har dock en förbättring i detta förhållande inträtt. Medan det för endast ett år sedan var vanligt, att arbetslöshetskommittéerna i sina ansökningar om platser vid statliga reservarbeten uttalade en önskan om platser vid viss arbetsplats eller ock att hänvisning måtte ske i närheten av hemorten, inom länet el. dyl., angiva kommittéerna numera ofta, att de önska platser i fast förläggning, utan närmare angivande av önskemål örn arbetsplatsens belägenhet. Antalet fall av arbetsvägran vid reservarbetena har också påtagligt nedgått. Av olika anledningar kunna emellertid förändringar i arbetsplanen bliva nödvändiga. Likaledes kan en förskjutning mellan olika hjälpformer komma att betingas av olika på hjälpverksamheten inverkande förhållanden.

Beträffande med hjälpverksamhetens utformning förknippade spörsmål utöver nu berörda, hänvisar kommissionen till sin framställning den 25 november 1938 (jfr bl. a. sid. 55 f. örn statskommunala reservarbeten och kontantunderstöd).

Kommissionen beräknar i anslutning till det sagda kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret 1939/19M på följande sätt.

Beräknat Beräknad

Hjälpforin antal hjälpta kostnad

arbetslösa kronor

Statligt reservarbete................ 1,550 7,000,000

Statskommunalt reservarbete............ 1,-00 3,000,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 6,050 4,000,000

Arkivarbeten................... 200_500,000

Summa 0,000 14,500,000

Frän totalkostnaden avgå beräknade inkomster....... 1,000,000

Till hjälpverksamheten erfordras sålunda ett anslag av . . . kronor 13,500,000 För färdig st ali ande av vissa arbeten på öppna marknadens villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknas för samma budgetår......................kronor 2,500,000

•86 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

b. Kommissionens centrala förvaltning m. m.

Den plan för hjälpverksamheten under budgetåret 1939 1940, för vilken här ovan redogjorts, innebär en utökning i förhållande till innevarande budgetår. Redan i sin ovan berörda framställning den 25 november 1938 med preliminär beräkning av medelsbehovet framhöll kommissionen, att personalbeståndet vid kommissionens kansli genomsnittligt under det kommande budgetåret icke kunde bliva lägre än det per den 31 juli 1939 beräknade, sådant detsamma angivits i kommissionens framställning den 9 mars 1938 angående medelsbehovet för kommissionens centrala kansli. Kommissionen fann, att med personalbeståndet förenade kostnader för administration, resor, expenser o. d. ävensom ersättningar till kommissionens ledamöter och överrevisorer, av länsstyrelserna förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna samt besvärsnämnden för reservarbetslöner under inga förhållanden kunde upptagas lägre än till 400,000 kronor. I särskild framställning denna dag har kommissionen numera beräknat kostnaderna för det centrala kansliet — i vilket ingår även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen — under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen har därvid framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag, medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.

Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunna kostnaderna för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga beloppet är vanskligt att f. n. angiva, då detsamma kommer att i avsevärd grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret. En svårberäknelig post utgöres av de arvoden till av länsstyrelserna förordnade revisorer, som skola utbetalas i början av år 1940 och som i sin tur äro beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning under 1939. Med reservation för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden, som kunna påverka medelsbehovet, såsom eventuella utrednings- eller andra uppdrag åt kommissionen vid sidan av den egentliga hjälpverksamheten, föreslår kommissionen, att till bestridande av kostnaderna för dess centrala förvaltning m. m. under budgetåret 1939/1940 såsom förslagsanslag upptages ett belopp av ................................ kronor 450,000.

Kommissionen anser sig skyldig att i detta sammanhang fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de allvarliga olägenheter, som härflyta ur osäkerheten i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För befattningshavarna, som samtliga — även innehavare av befattning, för vilken Kungl. Maj :t fastställt lönebelopp -— åtnjuta allenast en månads uppsägningstid, är sålunda ej lönestat fastställd, och de äro ej tillförsäkrade rätt till pension. Det är naturligt att hos personalen härigenom framkallats en känsla av otrygghet samt en förklarlig strävan att söka sig till andra områ-

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

den med fastare anställningsförhållanden. Därav ha uppkommit svårigheter för kommissionen att bibehålla det antal av kvalificerade och tränade befattningshavare, som fordras för arbetets behöriga fullgörande. Även om kommissionens personal måste anpassas efter arbetslöshetens och hjälpverksamhetens fluktuationer, kvarstår dock behovet av en stamtrupp, som under alla förhållanden kan påräknas och på vilken vid ökad arbetslöshet en vidgad organisation kan utbyggas. Av den nu kvarstående personalen har en stor del varit anställd under avsevärd tid och synes därför med fog kunna göra anspråk på en fastare ställning. Därest sådan icke snart kan tillförsäkras densamma, föreligger påtaglig risk för en fortsatt avgång — särskilt av mera kvalificerade krafter — som medför allvarligt försvagande av den nuvarande starkt begränsade organisationen. Kommissionen anhåller därför, att frågan om en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare nu upptages till närmare prövning.

Såsom bilagor till denna framställning fogas:

uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);

de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);

de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer (bil. 3);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden Vt 1937—3% 1938 (bil. 4);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden Vt—31/i2 1938 (bil. 5);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1937 —3% 1938 (bil. 6);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt—3Vi2 1938 (bil. 7);

översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den 30 juni 1938 (bil. 8);

tvenne diagram åskådliggörande arbetslösheten och hjälpverksamheten (diagram 1 och 2).

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att

Kungl. Majit täcktes hos riksdagen äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret 1939/1940 ett förslagsanslag av............ kr. 450,000

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag av ..................................... » 13,500,000

dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogram-

met ett anslag av ............................ » 2,500,000.

88 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga ledamöter.

Mot kommissionens ovan sid. 59 framlagda förslag till hjälpverksamhetens fördelning på olika hjälpformer och beräkningen av för verksamheten erforderliga kostnader ha ledamöterna Carell och Brodén anfört följande

Reservation.

Undertecknade, som dela majoritetens mening att man för den statliga arbetslöshetshjälp, som lämnas inom ramen av kommissionens verksamhet, bör för nästkommande budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt

9,000 arbetslösa, anmäla avvikande mening från majoritetens förslag rörande fördelningen av hjälpverksamheten på olika hjälpformer liksom ifråga örn för verksamheten erforderliga kostnader.

Erfarenheterna från hittillsvarande hjälpverksamhet tala för att den arbetslinje, som de statliga reservarbetena representera, bör beredas ett större utrymme i hjälpprogrammet än i majoritetsförslaget skett. Under den period av vikande arbetslöshet, som kännetecknat de senaste åren, har en begränsning av reservarbetslinjen varit naturlig och kunnat ske i överensstämmelse med den anpassning av hjälpverksamheten i dess helhet, som förhållandena påkallat. I nu rådande läge, som föranleder en utökning av den under kommissionens tillsyn bedrivna hjälpverksamheten, är det förenligt med klok tillämpning av vunna erfarenheter att räkna med en motsvarande utvidgning även av de statliga reservarbetena. Den väsentligt ökade efterfrågan på hänvisning till platser vid dylika arbeten, som arbetslöshetskommissionen haft att inregistrera under de senaste månaderna, har redan under innevarande budgetår nödvändiggjort ett överskridande av det genomsnitt på 1,650 reservarbetare — inklusive specialarbetare — som räknades med i det ursprungliga programmet. Nästkommande budgetårs program, som baseras på ett genomsnittligt antal hjälpbehövande av 9,000 mot 6,000 under innevarande budgetår, bör därför rimligen förete en anpassning uppåt av reservarbetslinjens omfattning. Majoritetsförslaget med ett beräknat antal av 1,550 reservarbetare — vartill komma 200 specialarbetare — ger icke uttryck för en dylik anpassning.

Den omständigheten, att de statliga reservarbetena icke kunna såsom regel förläggas till orter, där arbetslöshet i större omfattning förekommer, bör icke föranleda, att denna arbetslinje skjutes i bakgrunden. Dagsläget på arbetsmarknaden kännetecknas i stort sett av god arbetstillgång med undantag för de områden av landet, där stenindustri, sågverksrörelse och skogshantering utgöra ett väsentligt inslag i näringslivet. 1 fråga om åtskilliga orter, som äro belägna inom dessa arbetslöshetsområden, är det ställt utom tvivel, att de icke kunna räkna med en återhämtning till tidigare rådande sysselsättningsmöjligheter. Det kan då icke vara förenligt med en på längre sikt inriktad arbetslöshetspolitik att genom omfattande beredskapsarbeten binda

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

de arbetslösa till hemorten. Sysselsättning vid utom hemorten förlagda statliga reservarbeten bör vara ägnad att underlätta en mänskligt att döma ofrånkomlig omflyttning av arbetskraft; alldeles särskilt gäller detta under sådana tider, då arbetstillgången är god i de icke särskilt arbetslöshetstyngda områdena av landet. Ett bibehållande av den statliga reservarbetslinjen i här nedan föreslagen omfattning är påkallad även därav, att dessa arbeten ur allmänt arbetslöshetspolitiska liksom ur ekonomiska synpunkter visat sig vara en lämpligare hjälpform än de under senaste år i ökad omfattning utförda beredskapsarbetena.

I enlighet med statsmakternas anvisningar har kommissionen under de sistförflutna åren icke kontraherat nya arbeten. Kommissionens reserv av statliga reservarbetsobjekt har därför nedgått så, att en ur arbetslöshetspolitiska synpunkter otillfredsställande begränsning redan under nästkommande budgetår måste ske i sysselsättningen av reservarbetare i vinterarbeten. Därest kommissionen skall kunna i fortsättningen fullfölja en planmässig och rationell hjälpverksamhet, är det sålunda nödvändigt, att kontrahering av nya arbeten omedelbart får ske i den omfattning, som en rationellt bedriven hjälpverksamhet betingar.

Även om ovannämnda knapphet i tillgången på arbetsobjekt för vinterarbeten redan nu tvingar till en viss begränsning i den statliga reservarbetslinjen, finna vi den i majoritetsförslaget upptagna omfattningen av statliga reservarbeten otillfredsställande och föreslå på här ovan angivna skäl, att den beräknade genomsnittssiffran 1,550 reservarbetare höjes till 2,200. En dylik ökning bör möjliggöra en minskning av anslaget för färdigställande av vissa arbeten på öppna arbetsmarknaden, en minskning, som vi dock icke vilja föreslå mer omfattande än från 2,500,000 kronor till 2,200,000 kronor.

Vad angår den statskommunala reservarbetslinjen har förekomsten i ökad utsträckning av beredskapsarbeten föranlett en minskad frekvens. Då åtskilliga arbeten inom det program för beredskapsarbeten, som nu är under utförande, komma att fortvara även under nästkommande budgetår, anse vi en minskning av det i majoritetsförslaget upptagna antalet statskommunala reservarbetare från 1,200 till 800 vara försvarlig.

I anslutning till det sagda beräkna vi kostnaderna för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten under budgetåret 1939/40 på följande sätt.

För färdigställande av vissa arbeten pä öppna arbetsmarknadens villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknas kronor..............

2,200,000: -

90 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Med stöd av vad ovan anförts finna vi, att kommissionen bort hemställa, att Kungl. Majit hos riksdagen täcktes äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1939/1940 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 15,300,000

dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet ett anslag av..................» 2,200,000.

A. H. Carell. Erik Brodén.

Stockholm den 17 februari 1939.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

Birger Arnäs

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

91 Bilaga 1.

Uppgifter

rörande rissa arbetslöshetsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1937 och den 31 december 1938, som ingår såsom bilaga A i proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m., har här uteslutits.

92 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

93 Bilaga 2.

yrkesgrupper ock län den 31 december 1938.

94 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

De arbetslösas oell arbetslöshetshjälpens fördelning den

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

95 Bilaga 3.

31 december 1938. Län samt städer med över 15,000 inv.

96 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Sammanställning .ar statskommunala reseryarbeten,

1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-

bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

sorn beviljats under tiden 1/i 1937—S0/6 1938.1

Bilaga 4.

viljade arbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

98 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr lid-

som beviljats under tiden V7—31/12 1938.1

Bilaga 5.

100 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga 6.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt ungdomshjälp under tiden V» 1937—3% 1938. Kronor.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr HO-

KA

Bilaga 7.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, koutantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten under tiden V7—31/12 1938. Kronor.

1 Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.

102 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga 8.

Översikt över Statens arbetslöshetskoininissions ekonomiska ställning

den 30 juni 1938.

T ill g ån g ar.

I. I statskontoret:

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 18 . . —: —

B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverlcsamhet

m. m., litt. V. B. 19 ......................... 1,027,451:15

11. 1 statens arbetslöshetskommission:

Skulder.

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission

Överskott att återleverera....................... 481:89

B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

1) Reserverade medel till

a) främjande av företagsverksamhet........... 1,221,901:85

b) andra ändamål.................... 149,000: — 1,370,901: 85

2) Till disposition för'verksamheten står

a) kontanta medel................... 690,017:05

b) i verksamheten bnndna tillgångar, ss. fordringar, inventarier m. m...................... 1,774,660:10 2,464,677:15

Summa kronor 3,836,060:89

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938.

50000 Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika bjälpformer år 1938.

30000 -

I statliga reservarbeten sysselsatta I stat skommunala > *

Dagunder stödda..........

Ungdomshjälp...........

Kommunalt hjälpta........

Ohjälpta..............

10000-

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Den.