angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1 Nr 247.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel; given Stockholms slott den 24 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande :

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Peiirsson-Beamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Vid behandlingen i statsrådet den 4 januari 1939 av frågan örn regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1939/40 erinrade jag därom, att förslag till lönereglering för försvarsväsendets ordinarie personal då nyligen framlagts av 1936 års lönekommitté, vilket förslag, Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. eos 39 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

efter slutförd remissbehandling, kunde förväntas komma att läggas till grund för framställning till 1939 års riksdag. Nämnda förhållande medförde, att sådana anslag under fjärde huvudtiteln, vilka rönte inverkan av genomförandet av en dylik lönereglering icke kunde definitivt till beloppen angivas utan tillsvidare borde, i avvaktan på framläggandet för riksdagen av ett förslag till lönereglering, å förslaget till riksstat upptagas med allenast beräknade belopp. Detta vore fallet först och främst med de tre försvarsgrenarnas anslag till avlöningar åt militär personal m. fl. ävensom med försvarsstabens och försvarsväsendets kemiska anstalts avlöningsanslag. Vidare måste av samma orsak anslagen till avlöningar åt personal å övergångsstat vid armén och marinen på nämnt sätt beräknas å riksstaten. Jag anförde vidare, att jag vid angivandet av de sålunda å de nämnda anslagen beräknade anslagsbeloppen utgått ifrån de löneplaner m. m. som av lönekommittén föreslagits. Samtidigt hade de beräknade beloppen för dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning m. fl. undergått därav betingade jämkningar. Definitiva förslag till upptagande å riksstaten av de ifrågavarande anslagen syntes med tillhörande statförslag m. m. böra föreläggas riksdagen i anslutning till avlåtande av proposition i löneregleringsfrågan.

I enlighet med min i anslutning härtill gjorda hemställan hava i den til! innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen följande anslag, i avvaktan på den proposition som komme att avlåtas angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet, upptagits med nedan angivna beräknade belopp:

Under avdelning B. Försvarsstaben:

Anslaget till avlöningar .......................................... kronor 250,000: —

Under avdelning D. Lantförsvaret:

Anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl....................................................... kronor 33,900,000: —-

Anslaget till avlöning till personal å övergångsstat

vid armén ......................................................... » 1,570,000: —-

Under avdelning E. Sjöförsvaret:

Anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............................................................. kronor 14,300,000:—-

Anslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid

marinen ............................................................ » 1,125,000: —

Under avdelning F. Flygvapnet:

Anslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m.................................................... kronor 3,900,000: —

Under avdelning G. Gemensamma anslag:

Anslaget till försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar ............................................................... kronor 75,000: —

Anslaget till försvarsväsendets lönenämnd ............... » 11,000: —

3 Kungl. Majus proposition nr 247.

'Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag, fjärde huvudtiteln, föreslagit riksdagen dels under punkten 201 att till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 75,000 kronor, dels ock under punkten 205 att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att till riksdagen avlåtas angående tillfällig löneförbättring för viss personal, inom den civila statsförvaltningen, under fjärde huvudtiteln för nyssnämnda budgetår beräkna ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

Sedan frågan örn den militära löneregleringen numera färdigberetts och beslut denna dag lärer fattas örn avlåtande av proposition i ämnet till riksdagen, får jag nu anhålla att ånyo till behandling få upptaga frågan örn medelsbehovet för budgetåret 1939/40 under de här förut omförmälda anslagen under fjärde huvudtiteln.

Innan jag övergår till behandling av de särskilda anslagen, torde jag här i korthet få beröra ett par frågor, som äro gemensamma för samtliga försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

Därvid får jag till en början meddela, att kostnaderna för avlöning åt den personal, å vilken det nya militära avlöningsreglementet är avsett att tilllämpas, beräknats med utgångspunkt från de avlöningsbelopp, som upptagits i det förslag angående dylikt reglemente, som denna dag avses att framläggas för riksdagen. Summan av dessa avlöningsbelopp upptages jämte vissa andra avlöningskostnader under en avdelning A under vart och ett av avlöningsanslagen för aktiv personal m. fl. vid de särskilda försvarsgrenarna.

Under en avdelning B under avlöningsanslagen upptages ett särskilt belopp för de rörliga tillägg, som för vederbörande personal skola utgå enligt det nya avlöningsreglementet. För dyrtidstillägg åt sådan personal, som alltjämt skall äga uppbära sådant tillägg, avses ett gemensamt anslag, uppfört under den å huvudtiteln upptagna avdelningen G. Gemensamma anslag.

Yad beträffar de förslagsstater, som böra framläggas för riksdagen som grund för avlöningsanslagens beräkning, har det icke varit möjligt att nu definitivt fastslå den icke-ordinarie personalens placering i lönegrad, där sådan placering skall äga rum; förslag till lönebestämmelser för dylik personal vid försvarsväsendet föreligger nämligen icke utarbetat men lärer kunna förväntas under den närmaste tiden. I fråga om själva lönebeloppen utgår jag emellertid från att de komma att i jämförliga lönegrader överensstämma med dem, som upptagits i propositionen nr 218 till årets riksdag med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. Med utgångspunkt ifrån att, därest icke i särskilt fall annat angives, den icke-ordinarie personalen skall placeras i den lönegrad enligt det nya reglementet, som närmast motsvarar dess nuvarande lönegradsplacering, har jag därför under staterna upptagit ett förslagsvis beräknat belopp för avlöning åt denna personal. Hänsyn har därvid emellertid icke tagits till den eventualiteten, att den kvinnliga personal, som för närvarande avlönas enligt den s. k. K-planen (med nettolön), kan komma att i det blivande lönereglementet för icke-

4 Kungl. May.ts proposition nr 247.

ordinarie personal föreslås skola avlönas enligt ett bruttolönesystem. A staterna hava allenast själva befattningarna kunnat upptagas, utan angivande av lönegradsplacering. Jag förutsätter således, att det skall ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande av vad som nu anförts oell vad som kan komma att föreskrivas i ett blivande lönereglemente för denna personal, inplacera den ifrågavarande icke-ordinajie personalen i vederbörliga lönegrader.

Genom det nu föreslagna lönesystemet kan i ett eller annat fall inträffa, att en befattningshavare, som nu åtnjuter viss lön jämte särskilt arvode, skulle komma att lida minskning i sin nuvarande behållna inkomst av tjänsten. Då sådant icke lämpligen bör ifrågakomma, bör det få ligga i Kungl. Majits skön att efter prövning i varje särskilt fall tillägga nuvarande innehavare av viss tjänst ett lönetillägg så avpassat, att dylik minskning kompenseras. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, kommer jag således att framdeles föreslå, att sådant personligt lönetillägg må utgå från avlöningsanslagen.

I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté förutsatt, att fänriksbeställningarna vid försvarsväsendet efter nämnda reglementes ikraftträdande skola uppdelas på ordinarie beställningar, vilka till visst antal skola upptagas på de olika truppförbandens stater, och extra ordinarie befattningar, för vilka erforderliga avlöningsmedel skola upptagas å särskilda poster under respektive försvarsgrenars avlöningsanslag.

Enligt förslaget i fråga skola samtliga officersaspiranter, så snart de avlagt godkänd officersexamen, omedelbart antagas i extra ordinarie anställning såsom fänrikar och bibehållas vid denna anställningsform, intill dess ordinarie fänriksbeställning blir ledig, dock minst under den såsom prövotid fastställda perioden av två år. Antagningshandling i extra ordinarie anställning förutsattes skola utfärdas av vederbörande försvarsgrenschef. Fullmakt å ordinarie fänriksbeställning skall däremot liksom hittills utfärdas av Kungl. Majit.

De ordinarie beställningarna skola såsom för närvarande upptagas å truppförbandens stater. Däremot skall det ankomma på Kungl. Majit att årligen bestämma det antal extra ordinarie fänrikar, till vilka lön skall utgå.

I fråga örn övergången till den nya ordningen har lönekommittén anfört följande:

Genom tillskapandet av beställningarna såsom extra ordinarie fänrikar skulle det nuvarande surnumerärsystemet bringas att upphöra. Härvid skulle innehavare av sådan fänriksbeställning, i vilken vid det nya reglementets ikraftträdande lön utgår i succession efter högre beställningshavare eller i enlighet med bestämmelserna örn disposition av ledigbliven fänrikslön, genom överförande till beställning såsom extra ordinarie fänrik få vidkännas någon minskning i de egentliga löneförmånerna, örn däri inräknas dyrtidstillägg och övriga provisoriska tilläggsförmåner. Å andra sidan är att märka, att beställningshavaren vid överförandet till extra ordinarie fänriksbeställning skulle bliva berättigad till ekiperingsbidrag och därmed komma i åtnjutande av kontanta förmåner till sammanlagt högre belopp än som dessförinnan tillkommit honom. Med hänsyn härtill ävensom till de fördelar i övrigt, som

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

löneregleringen kommer att medföra, laar kommittén ansett det icke vara erforderligt att övergångsvis vidtaga särskild anordning beträffande löneförmånerna för nämnda beställningshavare.

Tjänstetid i surnumerär fänriksbeställning bör emellertid övergångsvis i löneturshänseende likställas med tjänstetid i beställning såsom extra ordinarie fänrik.

Såsom framgår av det förslag till nytt militärt avlöningsreglemente, som denna dag lärer framläggas för riksdagen, har det av 1936 års lönekommitté framlagda förslaget rörande fänrikarnas anställnings- och avlöningsförhållanden ansetts skola genomföras.

Med hänsyn härtill och då de i förslaget upptagna avlöningsbestämmelserna äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1939, kunde det möjligen ifrågasättas, att uppdelningen av fänriksbeställningarna borde vidtagas redan från och med ingången av nästkommande budgetår.

Genom en dylik anordning skulle emellertid vissa svårigheter och ojämnheter uppstå med avseende å den årsklass officersaspiranter (kadetter), som under år 1939 utexamineras från respektive krigsskolor. Examen avlägges nämligen vid marinen först under hösten 1939 under det att arméns och flygvapnets officersaspiranter redan under april månad 1939 avlägga sin officersexamen. Eör ernående av likställighet mellan de olika försvarsgrenarnas aspiranter skulle det bliva nödvändigt att förskjuta officersutnämningen för arméns och flygvapnets aspiranter till tidpunkt efter den 1 juli 1939 och därvid låta dessa utnämnas till extra ordinarie fänrikar. En sådan retroaktiv tillämpning av det föreslagna lönereglementet måste emellertid anses innebära en viss obillighet, särskilt mot bakgrunden av det förhållandet, att en inom försvarsdepartementet verkställd utredning visar, att samtliga de officersaspiranter, som i april 1939 utexamineras från Karlberg och flygkrigsskolan, kunna beräknas erhålla lön såsom fänrikar enligt nu gällande bestämmelser redan före den 1 instundande juli. Då även vid marinen samtliga under hösten utexaminerade officerskadetter beräknas kunna erhålla lön omedelbart efter officersutnämningen, synes enligt min mening samtliga de krigsskoleelever, vilka under år 1939 avlägga officersexamen, böra konstitueras till fänrikar enligt hittills tillämpade grunder, och de nya bestämmelserna träda i tillämpning först beträffande under år 1940 utexaminerade officersaspiranter. Vid sådant förhållande skulle — då till följd av omläggning av utbildningstiden vid krigsskolan på Karlberg några nya officerare vid armén ej komma att utexamineras under budgetåret 1939/40 —- under vederbörligt avlöningsanslag medel för avlöning åt extra ordinarie fänrikar behöva beräknas endast i fråga örn de flygvapnets aspiranter, som avlägga examen våren 1940 och i anslutning därtill av chefen för flygvapnet antagas till extra ordinarie fänrikar. Härtill torde jag få återkomma vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Jag övergår nu till behandling av frågorna om medelsbehovet under förutnämnda i årets statsverksproposition beräknade anslag.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

B. FÖRSVARSSTABEN.

1. Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.

[!•] Försvarsstabens avlöningsanslag är i riksstaten för budgetåret 1938/39 upptaget med 200,800 kronor.

Den å förevarande stat upptagna ordinarie militära personalen uppbär enligt staten avlöning i form av arvoden motsvarande lönerna i respektive tjänstegrader. I staten för nästkommande budgetår torde, i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna, för chefen för staben böra upptagas lön i lönegraden Ob 4, varjämte arvodena för de övriga ordinarie militära beställningshavarna böra omräknas enligt de nya avlöningsföreskrifterna. Posten för lön (arvoden) till ordinarie militära beställningshavare kommer därefter att uppgå till 89,470 kronor, eller i avrundat tal 89,500 kronor.

I skrivelse den 2 september 1938 med anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 har chefen för försvarsstaben föreslagit, att den för närvarande under staten för arméstaben jämte krigsarkivet uppförda anslagsposten till arvoden m. m. till militärattachéer måtte tillika med marinens och flygvapnets motsvarande anslagsposter överföras till staten för försvarsstaben.

I utlåtande i ärendet den 16 september 1938 har arméförvaltningens civila departement framhållit, att en dylik överföring följdriktigt borde föranleda, att jämväl lönerna för militär-, marin- och flygattachéer överflyttades till staten för försvarsstaben, varigenom samtliga kostnader för ifrågavarande verksamhet bleve redovisade gemensamt. Då en sådan åtgärd icke syntes vara a\sedd, ifragasatte civila departementet örn tillräckliga skäl kunde anses föreligga för vidtagande av den föreslagna anordningen.

Med hänsyn till vad civila departementet sålunda anfört finner jag mig icke böra biträda chefens för försvarsstaben ifrågavarande förslag.

Den för lön till ordinarie civil personal avsedda anslagsposten torde efter omräkning enligt det nya civila avlöningsreglementet böra upptagas med 12,670 kronor eller i avrundat tal 12,700 kronor.

I fråga örn de under posten 3 i nu gällande stat upptagna arvodena ifrågasättei jag icke någon ändring för nästkommande budgetår. Arvodesbeloppen i fråga torde böra sammanräknas och utföras under en gemensam post å 72,630 kronor. Å arvodet till juridiskt biträde lärer dyrtidstillägg icke böra utgå.

Beträffande den icke-ordinarie personalen torde delposten för grundavlöningar m. m. efter omräkning enligt de nya avlöningsföreskrifterna böra upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 34,100 kronor. Den för avlöningsförhöjningar m. m. avsedda posten torde böra upptagas med 4,700 kronor. Anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kommer sålunda att uppgå till (34,100 + 4,700 =) 38,800 kronor.

Kungl. Magita proposition nr 247. i

Till rörligt tillägg enligt de nya avlöningsbestämmelserna torde böra uppföras en särskild anslagspost under avlöningsstaten, för slutsummans avrundande beräknad till 8,463 kronor.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t omhänderhaves för närvarande kassa- och bokföringsgöromålen vid försvarsstaben av redogöraren och kanslibiträdet vid arméstaben, vilka befattningshavare vardera härför åtnjuta ersättning med i ett för allt 660 kronor för år räknat. Kostnaderna för dessa ersättningar bestridas av de olika försvarsgrenarnas anslag till extra utgifter. Vidare har Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1938 medgivit, att ett arvode av högst 600 kronor för år räknat finge utbetalas till en till tjänstgöring vid fotografiska centrallaboratoriet kommenderad underofficer. Jämväl denna ersättning utgår från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Då ifrågavarande ersättningar synas böra utgå jämväl i fortsättningen, torde i enlighet med vad chefen för försvarsstaben föreslagit medel härför böra beräknas under förevarande stat, där alltså för nästkommande budgetår för ändamålet bör upptagas ett belopp av 1,920 kronor. Å de ifrågavarande ersättningarna bör dyrtidstillägg icke utgå.

I sin förenämnda skrivelse den 2 september 1938 har chefen för försvarsstaben framhållit, att stabens kryptoavdelning vore i oundgängligt behov av ytterligare arbetskraft, 'därest den skulle kunna fylla sina arbetsuppgifter. Försvarsstabschefen har därför anhållit, att för ifrågavarande ändamål måtte å stabens stat för nästkommande budgetår uppföras dels en kontorsskrivarbefattning i 17. lönegraden av löneplanen för icke-ordinarie tjänstemän dels ock en kontorsbiträdesbefattning i 6. lönegraden av samma löneplan.

Med hänsyn till att behov av ytterligare personal å försvarsstabens kryptoavdelning förelegat jämväl under innevarande budgetår har Kungl. Majit genom brev den 28 oktober 1938 medgivit, att två extra befattningshavare finge för ifrågavarande ändamål anställas vid staben under tiden den 1 november 1938 — den 30 juni 1939. Samtidigt har Kungl. Majit ställt ett belopp av högst 5,200 kronor från lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets anslag till extra utgifter till försvarsstabschefens förfogande för bestridande av kostnaderna för ersättning åt nyssnämnda befattningshavare.

Då ifrågavarande arbetskrafter av utredningen att döma lära bliva erforderliga jämväl för framtiden, torde medel för deras avlönande hädanefter böra beräknas under staten för försvarsstaben.

Emellertid torde i avvaktan på någon tids ytterligare erfarenhet några särskilda befattningar för ändamålet ej nu böra uppföras å staten. I stället torde där ett visst belopp böra upptagas att stå till försvarsstabschefens förfogande för avlöning åt den arbetskraft varom här är fråga. För nästkommande budgetår torde detta belopp böra upptagas med 7,800 kronor.

För anställande av bctjäningspersonal torde böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 2,787 kronor. Den till chefens för försvarsstaben förfogande stående anslagsposten bör sålunda för nästkommande budgetår upptagas med (1,920 + 7,800 + 2,787 =) 12,507 kronor.

Då några medel för särskilda löneförmåner icke erfordras för nästkommande budgetår torde den härför avsedda anslagsposten böra utgå ur staten.

8 Kungl. Majus proposition nr 247.

I enlighet med vad sålunda anförts kommer det sammanlagda anslagsbehovet under staten för försvarsstaben att uppgå till (89,500 + 12,700 + 72,630 + 38,800 + 8,463 + 12,507 =) 234,600 kronor, vilket innebär en minskning av 15,400 kronor i förhållande till det i årets statsverksproposition för ändamålet beräknade beloppet. I anslutning till anslagsberäkningen har jag låtit upprätta förslag till ny stat för försvarsstaben (Bil. nr 1) och torde ifrågavarande förslagsstat underställas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för försvarsstaben (Bil. nr 1) att tillämpas under budgetåret 1939/40, till Försvarsstaben: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 234,600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

9 D. LÄNTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.,

förslagsanslag.

(Avlöningsanslaget.)

[2.] I 1938 års statsverksproposition beräknades anslagsposterna under förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1938/39 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 28,496,104

B. Kallortstillägg ................................................... » 84,000:

C. Felräkningspenningar ....................................... » 16,000:

D. Hyresbidrag åt visst underbefäl ........................ » 220,000:

E. Anställningspenningar ....................................... » 74,000:

F. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap ............................................................... » 100,000:

G. Lönefyllnad åt musikdirektörer ........................... » 9,252:

H. Kostnader för musikelever ............ » 23,940:

I. Gottgörelse för tjänstehästar .............................. » 25,000:

J. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden ............................................................ » 16,000:

K. Ekiperingshjälp ................................................ » 60,000:

L. Vissa arvoden m. m........................................... » 358,462:

M. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.................................................... ..50,000:

Summa kronor 29,532,758: —

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 275,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknades bliva tillsatta först den 1 oktober 1938, dels 915,000 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 185,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus för vård av civila patienter å sjukhusen, dels ock 165,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknades uppehålla vissa å stat uppförda, för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar, eller med sammanlagt 1,540,000 kronor. Den verkställda beräkningen utvisade därefter ett medelsbehov av 27,992,758 kronor.

Med hänsyn till den utökning av personalkadrerna, som vore avsedd att

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

äga rum under budgetåret 1938/39, ansåg man sig emellertid kunna utgå ifrån, att en ansenlig del av personalen under nämnda budgetår komme att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av gällande grunder för beräkningen av avlöningsanslag räknat med. Vidare ansåg man sig hava att räkna med att en del beställningar under året komme att vara vakanta. Till följd härav ansågs det nyssnämnda beloppet, 27,992,758 kronor, böra minskas till 27,500,000 kronor. I enlighet härmed har anslaget å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med sistnämnda belopp.

Såsom framhölls i 1937 års statsverksproposition, skulle övergången till den vid 1936 års riksdag antagna härordningen försiggå i tre skeden, av vilka det första omfattade budgetåret 1936/37, det andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden 1940—1946. Vid början av det andra skedet borde omorganisationen av arméns ledning verkställas, varjämte under detta skede de avsedda organisatoriska förändringarna i övrigt jämväl i stort sett borde äga rum.

De sålunda angivna grunderna för den nya härordningens genomförande hava under budgetåren 1936/37—1938/39 planenligt tillämpats.

Med avseende å de kaderändringar, som enligt försvarsbeslutet vore avsedda att genomföras under andra övergångsperioden, framlade dåvarande t. f. chefen för armén med skrivelse till Kungl. Majit den 30 december 1936 bland annat förslag till reglerande föreskrifter beträffande förändringarna i de aktiva officers- och underofficerskadrerna jämte tablå över samtliga de ändringar, som vore avsedda att vidtagas med avseende å dessa kadrer under första och andra övergångsskedena.

Vad manskapskadrerna angår har Kungl. Majit, likaledes efter förslag av dåvarande t. f. chefen för armén, genom brev den 6 november 1936 fastställt en plan att tjäna till huvudsaklig ledning vid manskapsrekryteringen under anställningsåren 1936—1940.

I sin skrivelse den 8 september 1938 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har arméförvaltningen vid beräkningen av lantförsvarets avlöningsanslag utgått ifrån de sålunda angivna grunderna för kaderändringarna under nyssnämnda budgetår. I syfte att undvika rubbningar av arbetsförhållandena vid skolor och truppförband samt för att begränsa de med personalens omplacering förenade flyttningskostnaderna har arméförvaltningen föreslagit, att kaderökningarna vid dessa senare organisationer måtte genomföras först från och med den 1 oktober 1939.

Emot de sålunda av arméförvaltningen angivna grunderna för staternas beräknande har jag icke något att erinra. Ehuru de kaderökningar, som skola vidtagas under nästkommande budgetår, således i regel icke komma att företagas förrän en fjärdedel av budgetåret förgått, torde dock — såsom skett för innevarande budgetår — av budgettekniska skäl lön för de nytillkommande beställningarna böra beräknas för hela budgetåret. Då staterna för skolor och truppförband härigenom komma att förete ett något för högt avlöningsbelopp, har från det beräknade totala avlöningsbeloppet avdrag ansetts böra göras med ett belopp, motsvarande den ungefärliga summan av de belopp, varmed ifrågavarande stater blivit för högt beräknade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247. 11

För budgetåret 1939/40 torde förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. böra beräknas under följande rubriker:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Körligt tillägg.

C. Kallortstillägg.

D. Felräkningspenningar.

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl.

F. Anställningspenningar.

G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt mairskap.

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

I. Kostnader för musikelever.

J. Gottgörelse för tjänstehästar.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

L. Ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag.

M. Vissa arvoden m. m.

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro för innevarande budgetår upptagna dels generalitetet och personalkårer, omfattande staterna för generalitet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren och fältveterinärkåren,

dels staber, inspektioner m. m., omfattande staterna för arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna m. m. samt rullföringsbefälhavare med biträden,

dels undervisningsverken, omfattande staterna för krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., omfattande staterna för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, tygdepartementets fabriker och anstalter, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition samt armémuseum,

dels garnisonssjukhusen m. m., omfattande staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår, dels ock polispersonalen, omfattande staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

För nästkommande budgetår torde uppställningen såtillvida böra ändras, att under rubriken garnisonssjukhusen m. m. upptagas staterna för garnisonssjukhuset i Stockholm, garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt garnisonssjukhuset i Boden.

1. Generalitetet och personalkårer.

Staten för generalitetet. Under denna stat är för innevarande budgetår bland annat upptagen en beställning för chef för armén med arvode enligt 35 § i

12 Kungl. Majus proposition nr 247.

nu gällande officersavlöningsreglemente. Jämlikt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna bör för nästkommande budgetår för innehavaren av denna beställning upptagas, i stället för arvode, lön enligt 4:e lönegraden i löneplanen Ob i det föreslagna nya militära avlöningsreglementet. Även i övrigt torde staten böra anpassas efter de föreslagna nya avlöningsföreskrifterna. Staten slutar enligt gängse beräkningsgrunder på en summa av 188,100 kronor.

Staten för generalstabskåren. Å denna stat äro i enlighet med 1936 års försvarsbeslut för innevarande budgetår upptagna 34 beställningar för kaptener.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har arméförvaltningen erinrat örn att enligt 1936 års försvarsorganisation några kaptensbeställningar på stat icke beräknats vare sig för arméstabens expedition med kassaförvaltning eller för stabens personalavdelning. I en till ämbetsverket inkommen promemoria i ämnet från arméstaben hade emellertid framhållits, att erfarenheterna från den tid, under vilken den nya arméorganisationen ägt bestånd, visat att behov förelåge av kaptener med stabsutbildning jämväl å dessa avdelningar. Arméförvaltningen hade därför under åberopande av innehållet i denna promemoria hemställt, att å staten för generalstabskåren måtte för nästkommande budgetår upptagas ytterligare två kaptensbeställningar.

Denna hemställan anser jag mig så tillvida böra biträda, att jag tillstyrker att å staten för generalstabskåren upptages ytterligare en beställning för en kapten med tjänstgöring vid arméstaben.

I detta sammanhang vill jag till behandling upptaga spörsmålet örn upptagande å generalstabskårens stat av en kapten, avsedd för tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen.

Beträffande denna fråga anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet i 1936 års försvarsproposition följande:

För närvarande avses för tjänstgöring vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse en kapten ur generalstaben. Försvarskommissionen har förmenat, att vid den av kommissionen till inrättande föreslagna sjukvårdsinspektionen en stabsutbildad kompaniofficer borde ersätta den nyssnämnde generalstabskaptenen. Gentemot detta förslag har arméförvaltningen anfört, att såväl av organisatoriska skäl som med hänsyn till ifrågavarande officers arbetsuppgifter härför borde avses en kapten vid generalstabskåren. Jämväl generalfältläkaren har påyrkat, att i sjukvårdsstyrelsen alltjämt skall ingå en generalstabsofficer. -— Beträffande förevarande fråga beder jag få erinra därom, att en tidigare vid sjukvårdsstyrelsen såsom assistent tjänstgörande bataljonsläkare genom 1925 års försvarsbeslut utbyttes mot den ifrågavarande generalstabskaptenen. Initiativet härtill hade på sin tid kommit från sjukvårdsstyrelsen, som framhållit, att en hel del av de göromål, som ombesörjdes av läkarna å sjukvårdsstyrelsen, vore av beskaffenhet att de med väsentligt större fördel skulle kunna handläggas av en för ändamålet lämplig officer. Försvarsrevisionen yttrade härom i sitt år 1923 avgivna betänkande, att då den sålunda ifrågasatta anordningen icke vore ägnad att medföra några ökade kostnader för statsverket revisionen icke hade något att erinra mot densamma. Med hänsyn till de kvalifikationer, som borde ställas på ifrågavarande officer, syntes han lämpligen böra uppföras såsom kapten å generalstabens stat. —• Då enligt

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

mili mening bärande skäl knappast kunna sägas hava förebragts för en ändring i den anordning, som så nyligen vidtagits, finner jag mig i anslutning till arméförvaltningens ståndpunkt böra föreslå, att för tjänstgöring i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse alltjämt beräknas en kapten vid generalstabskåren.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört föreslog Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition, att en kapten ur generalstabskåren skulle beräknas för ifrågavarande tjänstgöring. Detta förslag blev emellertid icke bifallet av riksdagen, som i stället i anslutning till ett av särskilda utskottet framlagt förslag i ämnet beslöt, att för tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen skulle avses en stabsutbildad kompaniofficer ur truppförbanden. I enlighet härmed har under de senare åren en sådan officer varit kommenderad till tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen.

Erfarenheten under dessa år har emellertid visat, att de arbetsuppgifter, som åligga den vid sjukvårdsinspektionen tjänstgörande officeren, äro av den art, att för desamma lämpligen bör avses en officer med generalstabsutbildning. Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå, att i förevarande avseende vidtages en återgång till den före 1936 års försvarsbeslut gällande ordningen och att sålunda den för närvarande vid sjukvårdsinspektionen tjänstgörande kompaniofficeren utbytes mot en kapten ur generalstabskåren, vars stat i anledning därav bör utökas med ytterligare en kaptensbeställning.

I enlighet med vad sålunda anförts bör antalet kaptensbeställningar å staten för generalstabskåren för nästkommande budgetår utökas från nuvarande 34 till 36.

Efter omräkning på grund av de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna slutar staten å ett belopp av 510,300 kronor.

Staten för artilleristabskåren. Under denna stat är för närvarande upptagen en beställning i lönegrad O 6 eller O 5 för en överste eller överstelöjtnant, chef för artilleriets skjutskola. Enligt anmärkning till staten skall till denne beställningshavare, därest han uppbär lön enligt lönegrad O 5, utgå ett arvode lika med skillnaden mellan avlöningsbeloppen i lönegraderna O 6 och O 5.

I överensstämmelse med vad som ifrågasatts i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente torde denna beställning i staten för nästkommande budgetår böra utbytas mot en beställning utan angiven militär tjänstegrad för en chef för artilleriets skjutskola med löneplacering i lönegraden Oa 6.

Efter omräkning enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna slutar staten å en summa av 123,800 kronor.

Staten för fillttyskåren. I enlighet med den förut omförmälda planen för lantförsvarets kaderökningar böra under denna stat för nästkommande budgetår upptagas nya beställningar för 4 kaptener, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverkmästare av 1. klassen, 1 tygverkmästare av 2. klassen, 1 tyghantverkare av 1. klassen och 3 tyghantverkare av 2. klassen. Med hänsyn till svårigheten att för närvarande bestämma placeringsorterna för dessa nytillkommande beställningshavare hava löner för dem beräknats som örn de samtliga komme att bliva placerade å dyrortsgrupp E.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Av de i staten för fälttygkåren upptagna överstelöjtnants- och maj or sbeställningarna äro 3 beräknade för styresmännen vid artilleriets fabriker oell tyganstalter (ammunitionsfabriken respektive gevärsfaktoriet och Åkers krutbruk) . För envar av dessa styresmän är för närvarande i staten för tygdepartementets fabriker och anstalter upptaget ett årligt arvode av 2,400 kronor. Enligt det denna dag framlagda förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente skola befattningarna såsom styresmän uppföras såsom särskilda beställningar i lönegraden Oa 6 utan angivande av militär tjänstegrad, i samband varmed arvodena skola bortfalla. Till följd härav torde i staten för nästkommande budgetår 1 överstelöjtnants- och 2 majorsbeställningar böra utbytas mot 3 beställningar för styresmän vid tygdepartementets fabriker i lönegrad Oa 6. Antalet överstelöjtnantsbeställningar bör därefter i staten upptagas med 3 och antalet majorsbeställningar med 4. Staten bör upptagas med en slutsumma av 1,215,900 kronor.

Staten för fortifikationskåren. Enligt 1936 års försvarsbeslut skall staten för fortifikationskåren med fullt utbyggd organisation upptaga bland annat 2 överstelöjtnants- och 4 majorsbeställningar. Av dessa är en avsedd för chefen för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Med anledning av att sistnämnda befattning för närvarande bestrides av en officer på flygvapnets stat, upptager staten för fortifikationskåren för innevarande budgetår endast 3 beställningar för majorer.

Av de i staten upptagna överstelöjtnantsbeställningarna är enligt försvarsbeslutet en avsedd för chefen för fortifikationsstyrelsens befästningsbyrå, vilken jämväl skall vara chef för marinförvaltningens fortifikationsavdelning.

Sedan chefen för fortifikationskåren i skrivelse till Kungl. Majit den 15 september 1937 framhållit, bland annat, att erfarenheten visat, att det på grund av de krävande arbetsuppgifterna icke vore möjligt för en person att på ett tillfredsställande sätt handhava chefsskapet för såväl befästningsbyrån som fortifikationsavdelningen, varför dessa borde erhålla var sin chef, förordnade Kungl. Majit genom brev den 15 oktober 1937, att den för befästningsbyrån och fortifikationsavdelningen gemensamme chefen finge tillsvidare under budgetaret 1937/38 befrias från honom åliggande göromål å befästningsbyrån, vilka göromål tillsvidare skulle, därest en regementsofficer ej kunde för ändamålet beordras, bestridas av en kompaniofficer, som skulle äga att härför uppbära vikariatsersättning såsom för tjänstgöring å majorsbeställning. På därom av chefen för fortifikationskåren gjord framställning har Kungl. Majit vidare genom brev den 22 april 1938 medgivit, att det sålunda genom brevet den 15 oktober 1937 gjorda förordnandet finge gälla jämväl tillsvidare under budgetåret 1938/39.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 maj 1938 har chefen för fortifikationskåren sedermera gjort framställning örn utökande av fortifikationskåren från och med den 1 juli 1939 med en överstelöjtnantsbeställning och därvid anfort, bland annat:

15 Kungl. Majis proposition nr 247.

På grund av Kungl. Maj:ts ovanberörda förordnanden måste en kompaniofficer alltjämt upprätthålla befattningen såsom tj. f. chef för befästningsbyrån, enär staten för fortifikationskåren icke medgiver beordrandet av en regementsofficer för ändamålet. Härigenom minskas emellertid det redan i och för sig ringa, för kompaniofficerstjänst disponibla antalet officerare vid fortifikationskåren. Då placerandet av en kompaniofficer i en så ansvarsfull befattning som en byråchefs i arméförvaltningen därjämte icke kan tänkas annat än som en tillfällig anordning på kortare tid, men behovet av fristående chefer å befästningsb3uån och fortifikationsavdelningen är av bestående art, är det nödvändigt, att staten för fortifikationskåren utökas med en regementsofficersbeställning, så snart detta låter sig göra.

På grund härav och då såväl byråchefer i arméförvaltningen som avdelningschefer i marinförvaltningen som regel innehava överstelöjtnants tjänsteställning och löneförmåner bör nämnda beställning utgöras av en överstelöjtnantsbeställning.

Sedan chefens för fortifikationskåren ifrågavarande skrivelse, över vilken marinförvaltningen och chefen för armén avgivit utlåtanden, överlämnats till arméförvaltningen för att tagas i övervägande vid avgivande av framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40, har detta ämbetsverk i sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 beträffande denna fråga anfört följande:

På de av chefen för fortifikationskåren anförda skäl torde en utökning av fortifikationskårens stat böra ske med en regementsofficersbeställning. Beträffande frågan, i vilken tjänstegrad beställningen bör upptagas, torde med hänsyn till de i gällande instruktion för fortifikationskåren intagna bestämmelserna örn placering av kårens regementsofficerare icke böra fastslås att för befattningen såsom chef för marinförvaltningens fortifikationsavdelning under alla förhållanden skall avses innehavare av en överstelöjtnantsbeställning.

Den dubbla befattningen såsom byråchef i arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och chef för marinförvaltningens fortifikationsavdelning har hittills utövats av en regementsofficer vid fortifikationskåren, i regel en överstelöjtnant på stat. Sedan arbetsuppgifterna nu vuxit därhän, att denne befattningshavare icke längre lämpligen kan förena byråchefs- och avdelningschef sbefattningarna, synes för den enligt chefens för fortifikationskåren bedömande till arbetsuppgifter och ansvar mindre omfattande av de båda sålunda åtskilda befattningarna kunna avses en majorsbeställning, under det att en överstelöjtnant på stat alltfort omhänderhar den mera omfattande befattningen.

Med åberopande härav tillstyrkes, att för placering av regementsofficer såsom chef för marinförvaltningens fortifikationsavdelning antalet majorsbeställningar å fortifikationskårens stat, som enligt 1936 års försvarsbeslut skall utgöra 4, måtte ökas till 5. Under nästkommande budgetår och så länge officer på flygvapnets stat bestrider befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning, bör dock å staten upptagas allenast 4 majorsbeställningar.

Av utredningen i ärendet synes framgå att de ökade arbetsuppgifterna icke längre medgiva en förening av befattningarna såsom chef för fortifikationsstyrelsens kasernbyrå och marinförvaltningens fortifikationsavdelning. För befattningarna i fråga torde därför för framtiden böra avses skilda chefer, vilka båda böra vara regementsofficerare vid fortifikationskåren. Med hänsyn härtill torde staten för nämnda kår för nästkommande budgetår böra utökas med

16 Kungl. Majus proposition nr 247.

en regementsofficersbeställning. I likhet med arméförvaltningen anser jag, att den nya beställningen bör uppföras såsom majorsbeställning. Antalet dylika beställningar bör alltså i staten för budgetåret 1939/40 upptagas med 4.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall fortifikationskårens stat upptaga 5 fanjunkar- och 6 sergeantsbeställningar; med dessa antal äro fanjunkar- och sergeantsbeställningarna jämväl upptagna i staten för budgetåret 1938/39. I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen med anledning av en utav chefen för fortifikationskåren gjord framställningen i ämnet hemställt örn sådan ändring av förevarande stat för budgetåret 1939/40, att antalet fanjunkarbeställningar komme att ökas till 8, under det att antalet sergeantsbeställningar skulle minskas till 3. I samband härmed skulle i staten för officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna, varifrån fortifikationskårens underofficerare rekryteras, sådan ändring vidtagas, att i denna stat antalet fanj unkarbeställningar minskades med 3, medan å andra sidan sergeantsbeställningarna ökades med samma antal. Genom en dylik anordning, vilken skulle kunna genomföras utan kostnadsökning och utan försämring av befordringsmöjiigheterna för underofficerarna vid ingenjörtrupperna, skulle arbetsförhållandena vid fortifikationskåren förbättras och en eljest ur befordringssynpunkt nödvändig återtransport av äldre underofficerare från kåren till ingenjörtrupperna kunna undvikas.

Med hänsyn till vad myndigheterna i ärendet anfört anser jag mig böra tillstyrka den sålunda föreslagna omflyttningen av underofficersbeställningar mellan staten för fortifikationskåren och staten för officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna. Å förstnämnda stat torde alltså för nästkommande budgetår böra upptagas 8 fanjunkar- och 3 sergeantsbeställningar.

Utöver vad som nu anförts ifrågasättas icke för budgetåret 1939/40 några andra ändringar i förevarande stat än de som följa av de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna. Staten slutar å ett belopp av 297,000 kronor.

Staten för intendenturkåren. Av de å förevarande stat för närvarande upptagna 65 kaptensbeställningarna är en avsedd för styresmannen för arméns centrala beklädnadsverkstad. Till innehavaren av denna befattning utgår förutom kaptensavlöningen ett årligt arvode av 1,500 kronor.

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen gjort framställning örn förbättrade avlönings- och pensionsförmåner för styresmannen och därvid hemställt, att den för denne befattningshavare avsedda kaptensbeställningen måtte i staten för nästkommande budgetår utbytas mot en majorsbeställning, med vilken skulle vara förenat ett arvode av sådan storlek, att styresmannens sammanlagda avlöningsförmåner komme att motsvara överstelöjtnants lön.

Över denna framställning har för svar sväsendets lönenämnd den 9 november 193b avgivit utlåtande och därvid anfört, att goda skäl visserligen syntes tala för att styresmannens för arméns centrala beklädnadsverkstad löne- och pensionsförmåner ordnades på ett mera rationellt sätt än för närvarande vore

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

fallet. Med hänsyn till att en översyn av de vid försvarsväsendet utgående särskilda arvodena kunde förväntas bliva företagen i anslutning till pågående arbete nied utarbetande av nytt avlöningsreglemente för officerare, underofficerare och civilmilitära beställningshavare m. fl. vid försvarsväsendet och då nu förevarande spörsmål lämpligen syntes böra prövas i nämnda sammanhang, ansåge sig lönenämnden dock för det dåvarande icke kunna förorda bifall till arméförvaltningens ifrågavarande framställning.

I sitt den 23 december 1938 avlämnade betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté sedermera föreslagit, att i vederbörande tjänsteförteckning skulle utan angivande av militär tjänstegrad upptagas en särskild beställning i lönegrad Oa 5 för styresmannen för arméns centrala beklädnadsverkstad, i samband varmed det till styresmannen utgående arvodet skulle bortfalla.

Sistnämnda förslag har också upptagits i det förslag till nytt avlöningsreglemente, som denna dag lärer föreläggas riksdagen. Med hänsyn härtill torde å staten för intendenturkåren för nästkommande budgetår böra upptagas en beställning för styresman vid arméns centrala beklädnadsverkstad i lönegrad Oa 5. I samband härmed bör den å staten för närvarande upptagna anslagsposten å 1,500 kronor för arvode åt styresmannen utgå pr staten, varjämte antalet kaptensbeställningar bör minskas till 64.

Punkterna 3 och 4 i nu gällande stat —- motsvarande punkterna 2 och 3 i statförslaget för nästkommande budgetår — hava underkastats vissa av de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna föranledda jämkningar. Den ökade omfattning, i vilken tjänstgöringstraktamente beräknas komma att utgå till intendents- och förvaltaraspiranter, påkallar, enligt vad arméförvaltningen meddelat, en höjning av den för ändamålet upptagna anslagsposten från 19,000 kronor till 50,000 kronor. Däremot torde den för ansvarsarvode upptagna posten kunna minskas till 10,000 kronor.

Efter omräkning enligt de nya avlöningsbestämmelserna kommer staten att sluta å ett belopp av 1,243,300 kronor.

Staten för fttltlilkarkåren. Å denna stat torde i enlighet med 1936 års härordningsbeslut under budgetåret 1939/40 böra tillkomma en beställning för en regementsläkare vid Östgöta luftvärnsregemente.

Å staten äro för närvarande upptagna två beställningar för regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Såsom framhölls i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln s. 94) avses emellertid garnisonssjukhusets verksamhet under instundande budgetår komma att överflyttas till garnisonsavdelningen vid det nya karolinska sjukhuset. Av den å chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning den 3 mars 1939 avlåtna propositionen nr 206 angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet fram går, att denna överflyttning beräknas äga rum omkring den 1 oktober 1939, varefter verksamheten vid garnisonssjukhuset i Stockholm kommer att ned-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. oot, sa 2

18 Kungl. Majus proposition nr 247.

läggas. Efter garnisonssjukvårdens överflyttande till karolinska sjukhuset avses de båda för garnisonssjukhuset avsedda regementsläkarna skola utbytas mot två på viss tid förordnade biträdande överläkare vid det nya sjukhusets garnisonsavdelning med ett årligt arvode av 7,500 kronor för vardera. Som emellertid de båda regementsläkarna måste bibehållas vid sina innehavande fullmakter, bör dock dylikt utbyte ske först i mån av ifrågavarande beställningshavares avgång från nuvarande beställningar. I avvaktan härpå synas de båda befattningarna såsom biträdande överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning från tid, som det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma, böra upprätthållas av omförmälda regementsläkare, givetvis utan rätt för dessa att härför uppbära de för befattningarna avsedda arvodena. För den händelse att någon av regementsläkarna i fråga avgår under nästkommande budgetår, torde därigenom ledigblivna avlöningsmedel få disponeras för beredande av arvode åt den läkare, som i anledning av avgången förordnas såsom biträdande överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning.

I sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen gjort framställning örn upptagande å förevarande stat av en beställning för en förordnad bataljonsläkare, avsedd för den vid garnisonssjukhuset i Boden inrättade reumatiska avdelningen, och därvid anfört följande:

Jämlikt beslut av 1936 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 327 sid. 11 och 28) äro för ombesörjande av sjukvården vid garnisonssjukhuset och truppförbanden i Boden å staten för fältläkarkåren uppförda två regementsläkarbeställningar och två batalj onsläkarbeställningar vid staben vid övre Norrlands trupper samt två regementsläkarbeställningar vid garnisonssjukhuset i Boden.

Före genomförandet av den sålunda fastställda läkarorganisationen i Boden funnos å staten för kommendantskapet i Boden upptagna två regements- och två bataljonsläkarbeställningar för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt två förordnade bataljonsläkare. Den ene av de förordnade bataljonsläkarna avsågs närmast för tjänstgöring vid den särskilda paviljong, vilken jämlikt beslut vid 1932 års riksdag uppförts vid garnisonssjukhuset för vård av till densamma från pensionsstyreisen hänvisade patienter, vilka vore behäftade med reumatiska och därmed besläktade sjukdomar. Kostnaderna för avlöning ät denne läkare skulle i sin helhet ersättas av medel, som stöde till pensionsstyrelsens förfogande.

Under förarbetena till 1936 års härordning utgick arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse från att den för reumatikerpaviljongen avsedde förordnade bataljonsläkaren skulle även efter ikraftträdandet av ny härordning få vid sidan av de ordinarie läkarna bibehållas i verksamhet vid garnisonssjukhuset och, i den utsträckning förhållandena det medgåve, få användas även vid truppsjukvården. Arbetsförhållandena vid garnisonssjukhuset och pensionsstyrelsens intresse av att reumatikervården bestrides av en härför avsedd läkare kräva med nödvändighet, att denne läkare bibehålies i tjänst utöver det antal av ordinarie läkare, för vilka beställningar finnas uppförda.

Då emellertid den gällande staten för fältläkarkåren icke upptager någon beställning för den för reumatikervården avsedde läkaren, men behovet av densamma alltjämt kvarstår, får arméförvaltningen föreslå, att å staten måtte upptagas en beställning för en förordnad bataljonsläkare vid garnisonssjukhusets i Boden reumatikeravdelning med arvode, till belopp motsvarande lön och övriga förmåner, bland annat särskilt arvode, som enligt gällande avid-

Kungl. Majus proposition ur 247. 19

ningsbestämmelser tillkomma bataljonsläkare med förläggningsort i Boden, lönen dock minskad med tjänste- och familjepensionsavdrag.

Sedermera hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse i skrivelse till Kungl. Majit den 23 september 1938 beträffande denna fråga anfört bland annat följande:

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört i sin skrivelse den 8 september 1938 framgår, att behov av en särskild läkare vid reumatikeravdelningen i Boden föreligger även sedan den genom 1936 års härordning beslutade läkarorganisationen därstädes från och med den 1 juli 1937 trätt i tillämpning.

Ehuru någon beställning för ifrågavarande läkare icke funnits uppförd i staten, har likväl sjukvårdsinspektionen ansett sig befogad att jämväl för tiden från och med den 1 juli 1937 förordna läkare att bestrida ifrågavarande läkarvård. Till stöd härför har sjukvårdsinspektionen ansett sig kunna åberopa, att avlöningskostnaderna för läkaren, på sätt ovan anförts och enligt ett mellan pensionstyrelsen och arméförvaltningens fortifikations-, intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse den 21 september 1934 träffat avtal, skola bestridas av till pensionsstyrelsens förfogande stående medel.

I skrivelse till sjukvårdsstyrelsen den 12 mars 1938 har pensionsstyrelsen vidare meddelat, att den icke hade något att erinra mot, att ifrågavarande läkare i enlighet med vad som stadgats i förenämnda avtal avlönades såsom bataljonsläkare.

Sedan emellertid nu fråga uppkommit örn storleken av den avlöning, som vederbörande läkare skulle äga uppbära, samt örn dennes förmåner i övrigt såsom semester m. m., få arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse underställa denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.

I anslutning till vad sålunda anförts hava civila departementet och sjukvårdsstyrelsen anhållit, att läkare, som för tiden från och med den 1 juli 1937 till och med den 30 juni 1939 redan varit förordnad eller framdeles komme att förordnas bestrida läkarvården vid ifrågavarande reumatikeravdelning, måtte äga åtnjuta avlöning till belopp, motsvarande lön och övriga kontanta förmåner, bland annat särskilt arvode, som enligt gällande avlöningsbestämmelser tillkomma bataljonsläkare med förläggningsort i Boden, ävensom att sålunda förordnad läkare måtte få åtnjuta de förmåner i övrigt såsom semester m. m., vilka tillkomme nyssnämnd ordinarie bataljonsläkare. —- Medgivande i enlighet med vad sålunda föreslagits har av Kungl. Majit meddelats genom beslut den 17 mars 1939.

För handhavande av sjukvården vid truppförbanden och garnisonssjukhuset i Boden äro i enlighet med 1936 års härordningsbeslut å förevarande stat upptagna 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare vid staben vid övre Norrlands trupper samt 2 regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Boden. Såsom av det föregående framgår har dessutom, efter ikraftträdandet den 1 juli 1937 av den sålunda genom härordningsbeslutet bestämda läkarorganisationen i Boden, en ytterligare läkare varit förordnad att bestrida läkarvården vid den s. k. reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset därstädes. Kostnaderna för avlönande av denne läkare hava emellertid avsetts skola bestridas av till pensionsstyrelsens förfogande stående medel. Arméförvaltningen har nu hemställt, att jämväl denne läkare måtte upptagas å staten för fältläkarkåren.

Då av utredningen i ärendet synes framgå, att en särskild läkare är behöv-

20 Kungl Maj:ts proposition nr 247.

lig för handhavande av sjukvården vid garnisonssjukhusets reumatikerpaviljong, har jag icke något att erinra mot förslaget örn upptagande av en sådan läkare å stat. Som emellertid läkaren i fråga icke med nödvändighet synes behöva vara militärläkare, torde han icke lämpligen böra uppföras å staten för fältläkarkåren utan i stället å staten för garnisonssjukhuset i Boden, där alltså för ändamålet torde böra upptagas en beställning för en förordnad läkare med avlöning till belopp motsvarande lön och övriga kontanta förmåner, som tillkomma ordinarie bataljonsläkare med förläggningsort i Boden, samt med rätt för den förordnade att åtnjuta de förmåner i övrigt, som tillkomma dylik bataljonsläkare.

Då Kronobergs regementes detachement i Karlskrona förutsattes skola indi agas den 1 nästkommande oktober, blir den för detachementet avsedda, å förevarande stat upptagna bataljonsläkarbeställningen överflödig. Enligt vad jag inhämtat, lärer innehavaren av denna beställning före nyssnämnda tidpunkt kunna placeras i annan läkarbeställning vid armén. Med hänsyn härtill torde den för honom avsedda beställningen kunna indragas från och med den 1 oktober 1939, vilket torde böra angivas i anmärkning under staten.

Sedan den förutvarande bataljonsläkaren vid Värmlands regemente numera erhållit avsked, torde vidare den för honom avsedda beställningen icke böra upptagas i staten för nästkommande budgetår. Dessutom torde i anmärkning till staten böra angivas att regementsläkarbeställningen vid samma regemente vid nuvarande innehavarens avgång skall ersättas med en beställning för en bataljonsläkare.

Till följd av de sålunda ifrågasatta ändringarna hava vissa jämkningar vidtagits i de under staten upptagna anmärkningarna.

Under punkt 4 i förevarande stat äro för närvarande medel beräknade förvissa arvoden åt 4 regements- och 2 bataljonsläkare på aktiv stat i Boden.

I sitt betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté föreslagit, att dessa arvoden skola slopas i samband med det nya avlomngsreglementets genomförande. Härvid har dock kommittén förutsatt, att de läkare, som omedelbart före löneregleringens ikraftträdande uppburit dylika arvoden, skola övergångsvis personligen bibehållas vid desamma, så länge läkarna i fråga innehava de befattningar, för vilkas bestridande denna ersättning avsetts. I enlighet härmed torde i anmärkning under staten böra angivas, att här avsett arvode endast må utgå till sådan regements- och bataljonsläkare i Boden, som före den 1 juli 1939 uppburit dylikt arvode, ävensom att detsamma endast får bibehållas, så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken arvodet vid nyssnämnda tidpunkt uppbars.

Å nu gällande stat för fältläkarkåren äro upptagna 25 beställningar för bataljonsläkare vid kåren med arvoden å 2,400 kronor för år. Beträffande dessa beställningar, vilka för närvarande äro förenade med fullmakt, har 1936 års lönekommitté i sitt förslag till militärt avlöningsreglemente anfört, att de lämpligen borde omändras till icke-ordinarie arvodestjänster, varvid dock de

21 Kungl. Majus proposition nr 247.

nuvarande beställningshavarna jämväl efter det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande skulle bibehållas vid sina hittillsvarande löneförmåner, därest de icke frivilligt överginge till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna.

Lönekommitténs ifrågavarande förslag beträffande bataljonsläkarna har sedermera upptagits i det förslag till militärt avlöningsreglemente, som denna dag förelägges riksdagen. Därest nämnda förslag i förevarande avseende godkännes av riksdagen, komma alltså de nuvarande beställningarna såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren att omändras till icke-ordinarie arvodestjänster. Emellertid torde de nuvarande bataljonsläkarna vid fältläkarkåren kunna förväntas utan undantag kvarstå i sina innehavande fullmaktsbeställningar vid kåren i avvaktan på resultatet av den omprövning av bataljonsläkararvodena, som förutsättes skola äga rum efter avlöningsreglementets antagande. Med hänsyn härtill torde den ifrågasatta omändringen av denna personalgrupps anställningsförhållanden icke för nästkommande budgetår böra föranleda annan ändring i staten för fältläkarkåren än att i en anmärkning till staten angives, att beställningarna såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren skola vid nuvarande innehavarnas avgång indragas och ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster med motsvarande avlöning.

I enlighet med vad som nu anförts och efter omräkning enligt de nya avlöningsbestämmelserna kommer staten att sluta å ett belopp av 831,500 kronor.

Staten för fältvetertnärkåren. Sedan regementsveterinären vid Wendes artilleriregemente numera avgått med pension, bör den av honom innehavda beställningen, vilken enligt anmärkning 1 till den nuvarande staten skulle indragas vid innehavarens avgång, avföras från staten. Samtidigt bör nyssnämnda anmärkning utgå och omnumrering ske av de båda andra anmärkningarna.

Sedan den förutvarande bataljonsveterinären vid Göta artilleriregemente numera befordrats till regementsveterinär vid staben vid Övre Norrlands trupper, bör jämlikt anmärkning 3 till den nuvarande staten beställningen såsom bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente avföras från staten och innehållet i sistnämnda anmärkning jämkas med hänsyn härtill.

Å förevarande stat är för närvarande upptaget ett arvode å 1,170 kronor till regementsveterinären vid staben vid övre Norrlands trupper. I förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente har förutsatts, att detta arvode skulle avskaffas i samband med den militära löneregleringen. Härvid har man dock med avseende å ifrågavarande arvode liksom beträffande å staten för fältläkarkåren upptagna arvoden till viss läkarpersonal i Boden utgått ifrån att befattningshavare, som omedelbart före löneregleringens ikraftträdande uppbure dylikt arvode, övergångsvis personligen skulle bibehållas vid detsamma, så länge han innehade den befattning, för vars bestridande denna ersättning avsetts. Till följd härav torde arvodet böra bibehållas å staten jämväl för nästkommande budgetår, med anmärkning likväl, att det skall utgå endast så länge den nuvarande innehavaren av regementsveterinärbeställningen vid staben vid Övre Norrlands trupper kvarstår i denna beställning.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Staten bör efter omräkning enligt de nya avlöningsbestämmelserna sluta å ett belopp av 223,900 kronor.

II. Staber, inspektioner m. m.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. Enligt 1936 års försvarsbeslut skall till chefen för arméstaben utgå ett särskilt arvode, motsvarande skillnaden mellan lön i lönegraderna O 7 och O 8. Denna löneskillnad uppgår, örn hänsyn tages till de för nyssnämnda lönegrader fastställda pensionsavdragen, till 1,932 kronor, med vilket belopp ifrågavarande arvode för närvarande är upptaget i staten för arméstaben.

För nästkommande budgetår torde nämnda arvode böra upptagas med ett belopp av 1,892 kronor, motsvarande skillnaden mellan de nya lönebeloppen i lönegraderna Ob 2 och Ob 3 efter avdrag för vederbörliga pensionsavgifter.

Å staten för arméstaben äro för innevarande budgetår under rubriken ickeordinarie befattningshavare upptagna, bland andra, 2 kanslibiträdes- och 3 kontorsbiträdesbefattningar. Sedan arméstaben i skrivelse till arméförvaltningen anmält behov av ökad kvinnlig biträdespersonal, har arméförvaltningen i sin skrivelse den 8 september 1938 gjort framställning örn utökning av antalet kvinnliga biträden vid staben med 1 kanslibiträde och 3 kon tor sbiträden.

Av utredningen i ärendet framgår, att den för närvarande å staten upptagna personalen visat sig vara för knapp för att på ett tillfredsställande sätt kunna medhinna de arbetsuppgifter, som åligga densamma, varför tillfällig skrivhjälp tid efter annan måst anlitas. Då behovet av ökad dylik arbetskraft vid staben synes vara av stadigvarande art, och då en anordning med tillfällig skrivhjälp ur olika synpunkter måste anses vara mindre tillfredsställande, finner jag mig böra tillstyrka, att biträdespersonalen vid arméstaben nu utökas. Emellertid synes utökningen böra begränsas till 3 kontorsbiträdesbefattningar. Antalet dylika befattningar bör sålunda i staten för nästkommande budgetår upptagas med 6.

Under denna stat är för närvarande uppförd en befattning för en krigsarkivarie i lönegrad B 26 (A 26 enligt civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939).

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen meddelat, att i en inom arméstaben uppgjord, till ämbetsverket överlämnad promemoria beträffande denna befattning anförts i huvudsak följande:

Någon principiell förändring i krigsarkivariens avlöningsförmåner har icke ägt rum, sedan befattningen i staten för generalstaben från och med år 1910 uppförts med avlöning i den s. k. andra normalgraden för civila ämbetsverk.

Under de senaste årtiondena har emellertid krigsarkivet undergått en utveckling, som aktualiserar frågan örn en reglering av krigsarkivariens löneförmåner. I helhet betraktat har krigsarkivet både såsom forskningsanstalt och som arkivadministrativ myndighet utvecklats i en omfattning och i ett tempo, som varit av genomgripande art och givit krigsarkivet en helt annan ställning än förut. Till belysande härav må några statistiska uppgifter lämnas. År 1920

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

uppgingo krigsarkivets samlingar till omkring 4,800 hyllmeter arkivalier och

35,000 kartor. För närvarande uppgå samlingarna till omkring 12,500 hyllmeter arkivalier och 80,000 kartor, d. v. s. samlingarna hava mer än fördubblats Till jämförelse kan nämnas, att enligt de beräkningar, som lågo till grund för riksarkivets stora personalorganisation år 1920 med inrättandet av flera högre tjänster, riksarkivets dåvarande samlingar uppgingo till 16,900 hyllmeter arkivalier och omkring 4,000 kartor. Även i andra avseenden företer verksamheten i krigsarkivet en stark stegring. Sedan år 1920 hava forskningsbesöken ökats med omkring 500 procent, antalet utgående skrivelser med 900 procent o. s. v.

På det arkivadministrativa området hava flera betydelsefulla uppgifter tillförts krigsarkivet. År 1923 konstituerades det såsom centralorgan för arkivväsendet vid armén med uppgift att utarbeta föreskrifter för och inspektera arkivvården vid till lantförsvaret hörande myndigheter. Till följd härav har krigsarkivet erhållit befogenhet att på helt annat sätt än tidigare utöva bestämmanderätt i arkivangelägenheter. De av krigsarkivarien företagna inspektionerna, vilka omfattat samtliga till lantförsvaret hörande myndigheter och inrättningar, hava bidragit till att stabilisera arkivväsendet och åvägabringa enhetliga former. Grundläggande bestämmelser härom återfinnas i den år 1930 utfärdade generalorder (go nr 2302/1930) med föreskrifter och anvisningar rörande arkiv vid armén. ... .

En ny och viktig uppgift tillkom år 1937, då krigsarkivet genom vid detta års riksdag fattat beslut fick i uppdrag att organisera en kartcentral för moderna, utländska topografiska kartor, avsedda för vetenskapligt och praktiskt gagn. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1937, och reglerande bestämmelser fastställdes i brevet den 3 december 1937, jämlikt vilket krigsarkivarien vid behandling i rikets allmänna kartverk av hithörande frågor skall ingå som adjungerad ledamot.

Med försvarsstaben, rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och flygvapnet har innevarande år överenskommelse träffats, att krigsarkivet skall övertaga arkivvården för nämnda myndigheter i syfte att på liknande sätt som skett beträffande lantförsvaret åvägabringa enhetliga bestämmelser och övervaka tillämpningen av gällande arkivförfattningar. Under förutsättning att denna anordning vinner Kungl. Maj:ts gillande, kommer krigsarkivets verksamhetsområde att på ett betydelsefullt sätt utvidgas, och nya krav komma att ställas på arkivet.

Beträffande krigsarkivets organisation och ställning inom generalstaben, respektive arméstaben, vidtogs genom brev den 13 september 1935 den genomgripande förändringen, att krigsarkivet på grund av dess allmänna utveckling och utvidgning tills vidare skildes från generalstabens krigshistoriska avdelning och direkt underställdes chefen för generalstaben, d. v. s. krigsarkivarien skulle vara direkt föredragande inför nämnde chef. Enligt 1936 års. försvarsordning har krigsarkivet definitivt skilts från krigshistoriska avdelningen, och organiserats såsom en till arméstaben anknuten institution, medan krigshistoriska avdelningen inordnats under försvarsstaben. I samband därmed hava de uppgifter rörande vissa remissers besvarande, som förut ålegat krigshistoriska avdelningen, överflyttats på krigsarkivet.

I sin helhet har krigsarkivet undergått en kraftig utveckling och framträder numera som en betydande arkivinstitution. En mycket stark stegring har ägt rum i fråga örn dess samlingar, dess administrativa myndighet har utvidgats., nya och betydande verksamhetsområden hava lagts under detsamma och i organisatoriskt hänseende har det fått en självständig ställning. I samband därmed har krigsarkivarien i fråga örn befogenhet och ansvar fått en helt annan och mera maktpåliggande och framskjuten ställning än förut. Dels kommer han att utöva ett ledande inflytande beträffande arkivvården på ett omfattande

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

administrativt område, dels intager lian ställningen såsom chef för krigsarkivet. Inom arméstaben kommer han att fungera såsom föredragande byråchef och rörande vissa ärenden ingå i rikets allmänna kartverk såsom adjungerad ledamot. Ett helt förändrat läge har sålunda uppstått för krigsarkivariens vidkommande, och den nya förtroendepost, som skapats, ställer helt andra och ökade krav på honom. Den förutsättning, under vilken 1910 års lönestat fastställdes, är icke längre giltig.

I anseende till ovanstående förhållanden och med hänsyn till de allmänna skyldigheter, som åvila krigsarkivarien i egenskap av chef för krigsarkivet, föreligga synnerligen vägande motiv för en reglering av krigsarkivariens löneförmåner. Dessa böra icke sättas lägre än för byråchef d. v. s. lönegrad B 30. Härigenom skulle krigsarkivarien i avlöningshänseende bliva likställd med föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet. I betraktande av respektive institutioners omfattning och tjänsteuppgifter torde icke förefinnas anledning att göra någon åtskillnad mellan krigsarkivarien och nämnde föreståndare. En annan parallell erbjuder arkivrådstjänsterna i riksarkivet, med vilka krigsarkivarien i fråga örn ansvar och självständighet i ämbetsutövningen torde få anses fullt jämställd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - »

Arméförvaltningen har för egen del anfört, att ämbetsverket funnit vad sålunda anförts örn den avsevärda ökningen i arbetsuppgifter och ansvar för chefen för krigsarkivet utgöra starka skäl för en förbättring av dennes löneställning. Ämbetsverket ville därför tillstyrka, att för bemälde chef å staten uppfördes en befattning i lönegrad B 30 (A 30).

I utlåtande den 3 november 1938 har allmänna civilförvaltningens lönenämnd beträffande denna fråga anfört följande:

I den föreliggande framställningen har arméförvaltningen föreslagit, att befattningen såsom krigsarkivarie måtte uppflyttas från 26 till 30 lönegraden.

Enligt vad som framgår av arméförvaltningens skrivelse, har någon egentlig förändring i krigsarkivariens löneställning icke ägt rum, sedan befattningen från och med år 1910 uppförts med avlöning i den då s. k. andra normalgraden. Det synes emellertid påtagligt, att krigsarkivet sedan nämnda tid undergått en betydande utveckling, som även medfört en i vissa hänseenden förändrad ställning för krigsarkivarien. I den remitterade skrivelsen framhålles sålunda, att en mycket stark stegring ägt rum i fråga örn krigsarkivets samlingar, att dess administrativa myndighet utvidgats, att nya och betydande verksamhetsområden lagts under detsamma samt att arkivet i organisatoriskt hänseende fått en självständig ställning. I fråga örn krigsarkivariens arbetsuppgifter anföres, dels att han utövar ett ledande inflytande beträffande arkivvården på ett omfattande administrativt område, dels ock att han intager ställningen såsom chef för krigsarkivet. Vidare påpekas, att krigsarkivarien inom arméstaben kommer att fungera såsom föredragande byråchef samt att han för vissa ärenden ingår såsom adjungerad ledamot i rikets allmänna kartverk.

Av de i skrivelsen lämnade uppgifterna rörande krigsarkivariens göromål ävensom av de upplysningar i övrigt, som lönenämnden inhämtat vid besök å krigsarkivets lokaler, har nämnden kommit till den uppfattningen, att en förbättring av löneställningen för krigsarkivarien bör genomföras. Lönenämnden vill därvid särskilt framhålla den självständiga ställning, som krigsarkivet intager i förhållande till andra arkivmyndigheter. Beträffande krigsarkivariens ställning såsom chef för krigsarkivet må även nämnas, att vid arkivet under senare tid stadigvarande brukat tjänstgöra 13 befattningshavare, 4 värnpliktiga studenter samt 5—6 arbetslösa kontorister.

25 Kungl. Majus proposition nr 247.

Vid övervägandet av frågan om lämplig löneställning för befattningen bar lönenämnden ansett sig icke kunna biträda förslaget om befattningens uppförande i 30. lönegraden, detta särskilt med hänsyn till att överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken äro placerade i nämnda lönegrad. Lönenämnden kiln icke heller finna den uti den remitterade skrivelsen gjorda jämförelsen med arkivrådstjänsterna fullt riktig i betraktande av de krav på allmänna vetenskapliga meriter, som torde böra ställas på arkivråden. Med hänsyn till de uppgifter, som åligga krigsarkivarien, synes det lönenämnden, att en placering av denna befattning i 28. lönegraden kan anses skälig.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts angående krigsarkivariens arbetsuppgifter och ställning såsom chef för krigsarkivet anser även jag, att en förbättring nu bör vidtagas med avseende å denne befattningshavares ställning i lönehänseende. Beträffande frågan örn den blivande löneställningen anser jag mig för närvarande icke kunna sträcka mig längre än till ett accepterande av lön onämnd ens förslag, enligt vilket befattningen bör uppföras i 28. lönegraden. Emellertid förutsätter jag, att denna fråga upptages till förnyad omprövning i samband med den förestående revisionen av tjänsteförteckningen.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet slutar å ett belof>p av 293,170 kronor.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektiouerna.

I enlighet med planen för lantförsvarets kaderökningar bör under denna stat upptagas en ny beställning för en överstelöjtnant eller major vid infanteriinspektionen.

Å förevarande stat är för närvarande bland annat upptagen en arvodesbefattning för en expeditionsunderofficer vid tränginspektionen. För tjänstgöring vid denna inspektion avses dessutom enligt 1936 års försvarsbeslut en regementsofficer, statschef, och två kompaniofficerare, för vilka löner äro beräknade å staten för officerare och underofficerare vid trängen.

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen meddelat, att inspektören för trängen i en genom chefen för armén till ämbetsverkets civila departement överlämnad skrivelse gjort framställning örn upptagande under denna stat av en för en pensionerad officer avsedd befattning som expeditionsofficer vid tränginspektionen och till stöd för denna framställning anfört i huvudsak följande:

De göromål, som äro att hänföra till rena expeditionsärenden, liksom sådana ärenden, som äro en följd av att inspektören för trängen icke blott har att utöva inspektionsmyndighet utan även ifråga om Långens å gemensam stat upptagna personal har såväl chef för högre truppförband som regementschef tillkommande makt och myndighet vad beträffar antagning, befordran, transport m. m., äro av sådan omfattning, att den ena av kompaniofficerarna till övervägande del måste avses för handläggning av dessa. Till arten äro emellertid dessa ärenden sådana, att de med fördel skulle kunna handläggas av en expeditionsofficer. Med den arbetsbörda, som påvilar tränginspektionen och som snarare visar tendens att ökas än minskas, föreligger behov av att i full utsträckning kunna taga i anspråk båda kompaniofficerarna för utredningar, bearbetningar av utbildningsrapporter, förberedande av inspektioner, stabsövningar m. m. sådant, som sammanhänger med inspektionsverksamheten och truppslagsutbildningen.

26 Kungl. Majds proposition nr 2i7.

För att i någon män förstärka arbetskraften inom tränginspektionen har sedan mars månad 1937 en pensionsavgången officer i reserven varit inbeordrad till tjänstgöring vid inspektionen mot åtnjutande av ersättning från till följd av vakanser å staten för officerare och underofficerare vid trängen inbesparade medel. Ehuru denna åtgärd givetvis bidragit till att lätta arbetsbördan för den ordinarie personalen, blir dock nyttan av en dylik extra arbetskraft icke densamma som den, som kan erhållas av en mera stadigvarande anställd befattningshavare. Genom den brist på kontinuitet, som alltid kommer att vidlåda systemet med extra personal, kan dylik personal icke tillnärmelsevis uppnå erforderlig rutin i arbetet.

Arméförvaltningen har tillstyrkt, att tränginspektionens behov av ytterligare arbetskraft tillgodoses på sätt inspektören för trängen föreslagit.

Även jag anser mig böra biträda inspektörens förslag och tillstyrker alltså, att för tränginspektionens räkning å förevarande stat uppföres en befattningför en expeditionsofficer, pensionerad officer, med arvode å 3,180 kronor.

Staten kommer därefter, sedan omräkning skett i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna, att sluta å ett belopp av 73,720 kronor.

Staten för arméfördelningsstaberna m. m. Såsom jag i det följande får tillfälle att närmare framhålla torde till förevarande stat böra överföras dels en för närvarande å staten för Göta livgarde uppförd maskinistbefattning, dels ock en för närvarande å staten för Svea ingenjörkår uppförd befattning för en eldare av 1. klassen.

Befattningarna i fråga torde böra uppföras å staten under rubriken I. Arméfördelnings- och militärområdesstaberna.

I anmärkning till staten torde böra angivas, att maskinistbefattningen skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen, under åberopande av vad chefen för fjärde arméfördelningen i ämnet anfört i särskild skrivelse till chefen för armén den 30 mars 1938 hemställt, dels att å staten för fälttygkåren måtte uppföras 3 beställningar för förrådsvaktmästare och 6 befattningar för förrådsmän, avsedda för tillsyn och vård av luftvärnsmateriel för Stockholms luftvärn, dels ock att å vardera av staterna för Svea artilleriregemente samt officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet måtte uppföras en för pensionerad underofficer avsedd arvo desbefattning såsom förrådsuppbördsman för intendenturmateriel respektive tygmateriel vid Stockholms luftvärnsförråd.

Beträffande placeringen av den sålunda för Stockholms luftvärn ifrågasatta personalen har fälttygmästare]! sedermera i en till försvarsdepartementet ingiven, den 24 oktober 1938 dagtecknad promemoria framhållit, att det syntes vara ändamålsenligare, att personalen i fråga sammanfördes å staten för arméfördelningsstabema m. m. än att den såsom ifrågasatts fördelades på tre olika stater. Därest materieluppbörden vid Stockholms luftvärnsförråd framdeles bomme att överflyttas till visst luftvärnsförband, borde personalen i fråga samtidigt överföras till detta truppförbands stat.

Av utredningen i ärendet framgår, att viss förrådspersonal är behövlig för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2å7.

tillsyn och vård av den tyg- och intendenturmateriel, som anskaffats eller avses att anskaffas för Stockholms luftvärn. Erforderlig dylik personal torde därför böra beräknas för nästkommande budgetår. Emot det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade personalbehovet har jag icke annat att erinra, än att tills vidare antalet förrådsvaktmästare synes kunna inskränkas till 2 och antalet förrådsmän till 4. Antalet arvodesbefattningar för förrådsuppbördsmän torde däremot böra upptagas i enlighet med arméförvaltningens förslag. Förrådsvaktmästarbefattningarna böra i enlighet med de nya avlöningsbestämmelserna uppföras i lönegraden Ca 7. En av dessa befattningar torde, såsom jag i annat sammanhang får tillfälle att närmare framhålla, böra besättas med den nuvarande förrådsvaktmästaren vid Göta livgarde. För förrådsmännen torde i enlighet med arméförvaltningens förslag lön böra beräknas i femte lönegraden i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Arvodena till de för pensionerade underofficerare avsedda förrådsuppbördsmannabefattningarna torde böra upptagas med 2,130 kronor för vardera. De nya befattningarna synas lämpligen böra uppföras å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under rubriken: T. Arméfördelnings- och militärområdesstaberna.

Det synes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för detta ärende. Riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla närmare upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Under förevarande stat är för närvarande under rubriken Arméfördelningsoch militärområdesstaberna upptagen en arvodesbefattning för en förvaltningsofficer vid IV. arméfördelningens stab.

I en av arméförvaltningen med ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 8 september 1938 överlämnad, till Kungl. Majit ställd skrivelse den 27 juli 1938 har tj. f. chefen för fjärde arméfördelningen gjort framställning örn upptagande å staten av ytterligare en förvaltningsofficer vid nämnda fördelningsstab och därvid anfört i huvudsak följande:

Under chefen för IV. arméfördelningen lyda helt i intendenturförvaltningshänseende tolv truppförband och två skolor, ridskolan och underofficersskolan. I förplägnadshänseende är därjämte skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underställt arméfördelningschefen.

Under arméfördelningens expedition för kassaärenden lyda kassaförvaltningarna vid arméfördelningsstaben, elva truppförband, krigsskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, arméns underofficersskola, arméns intendenturförråd i Stockholm och garnisonssjukhuset i Stockholm eller sammanlagt 18 myndigheter.

Ifråga örn såväl intendenturförvaltningen som kassatjänsten är antalet underställda enheter större än vid någon annan arméfördelning.

Arbetet inom stabsexpeditionen, avd. IV, och expeditionen för kassaärenden är till stor del beroende av antalet underställda enheter. Arméfördelningschefens och fördelningsintendentens verksamhet är till huvudsaklig del av handledande och övervakande natur. Granskning av planer för och redovisning g,v intendenturförvaltningen samt inspektioner av denna tjänst, kassainventeringar och granskning av kassaredovisningar, lägerkassor och marketenterikassor m. m. taga givetvis längre tid, ju flera enheter, som verksam heten berör.

28 Kungl. Majus proposition nr 247.

Arbetet vid IV. arméfördelningens stabsexpedition är dessutom mera omfattande än vid övriga stabsexpeditioner, dels genom garnisonstjänsten inom Stockholms garnison, dels på grund av att inom östra militärområdet landstormsorganisationen är av större omfattning än inom övriga militärområden med' därav följande ökade planläggningsarbeten, dels därigenom att till IV. arméfördelningen årligen brukar förläggas ett stort antal utbildningskurser av olika slag, beträffande vilka ordnandet av intendenturtjänsten i allmänhet tillkommer arméfördelningschefen.

Slutligen kan anföras, att det stora antalet till Stockholm förlagda truppförband m. m. ur armén och övriga försvarsgrenar ifråga örn mobiliseringsförberedelserna kräver en centralisering till stabsexpeditionen av vissa anskärning^- och andra åtgärder, vilket ifråga örn planläggning och revision tager icke ringa tid i anspråk.

Det har länge stått klart, att den för tjänsten inom stabsexpeditionen, avd. IV, och expeditionen för kassaärenden disponibla befälspersonalen — fördelningsintendent, expeditionsintendent och expeditionsunderofficer — icke varit tillräcklig. Nu har tillkommit, att från och med den 1 januari 1938 i intendenturförvaltnings- och kassahänseende två truppförband (Livgrenadjärregementet med infanteriets officersaspirantskola och Svea trängkår med trängens officersaspirantskola) ytterligare kommit att lyda under arméfördelningschefen, respektive fördelningsintendenten. Erfarenheten har givit vid handen, att det arbete, som nu kommit att påvila personalen, blivit av den omfattning, att ökning av arbetskraften blivit nödvändig. Det löpande arbetet är så omfattande, att tillräcklig tid icke står till förfogande för planläggnings- och dylika arbeten i erforderlig utsträckning.

För avhjälpande av detta förhållande erfordras vid stabsexpeditionen, avd. IV, ytterligare en officer. Arbetsfördelningen mellan expeditionsintendenten och denne officer skulle i stort sett bliva sådan, att expeditionsintendenten handlade det löpande expeditionsarbetet och förestode arméfördelningsstabens kassaförvaltning, under det att den nytillkomne officeren skulle handhava alla arbeten med mobiliseringsverket samt i övrigt vara fördelningsintendenten behjälplig med större utredningar m. m. Arbetets natur är av den art, att befattningen lämpligast bör besättas med en pensionerad officer, och sålunda uppföras såsom arvodesbefattning.

Arméförvaltningen har meddelat, att chefen för intendenturkåren förklarat sig anse förenämnda framställning synnerligen motiverad och tillstyrkt densamma. För egen del har arméförvaltningen ansett starka skäl tala för en ökning av personalen å intendenturavdelningen vid fjärde arméfördelningens stab och därför tillstyrkt förslaget örn anställande av en för avdelningen avsedd förvaltningsofficer.

Även jag anser mig böra biträda detta förslag och tillstyrker alltså, att å förevarande stat under rubriken Arméfördelnings- och militärområdesstaberna upptages ett nytt arvode å 3,180 kronor för ytterligare en förvaltningsofficer vid fjärde arméfördelningens stab.

Å förteckningen över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar för budgetåret 1938/39 äro under rubriken A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl. uppförda bland annat två arvoden å 210 kronor respektive 348 kronor för innehavarna av befattningarna såsom kyrkogårdsfogde respektive tillsyningsman för skjutbanorna å Järvafältet.

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 augusti 1938 tiar chefen för fjärde arméfördelningen, under förmälan att de nyssnämnda båda befattningarna sedan år 1923 innehafts av en och samma person, gjort framställning örn förhöjning av ersättningen till denne. Av arméfördelningschefens framställning framgår att befattningarna i fråga, vilka ursprungligen avsetts för underofficerare på stat vid något av de Stockholms garnison tillhörande regementena, sedan den 1 februari 1924 innehafts av en underofficer i reserven. Förutom de båda arvodena hade denne jämväl åtnjutit förmånen av fri bostad.

Beträffande de arbetsuppgifter, som ålåge ifrågavarande befattningshavare, har arméfördelningschefen anfört bland annat följande:

Tjänsten enbart som tillsyningsman över skjutbanorna omfattar: expeditionstjänst, tillsyn över 4 skjutbanor med 22 byggnader vid dessa, 30 fältskjutningsområden jämte 4 byggnader vid dessa, förläggning och omvårdnad av handräckningspersonalen (11 man) och 1 handräckningshäst samt vården och underhållet av all målskjutningsmateriel för skjutbanor och fältskjutningsområden. Härvid är att märka, att ett fältskjutningsförråd är beläget omkring 6 kilometer och ett annat 10.5 kilometer från Järva skjutbanor. Avståndet till det längst bort belägna fältskjutningsområdet är omkring 16 kilometer.

Yad beträffar tjänsten som kyrkogårdsfogde må framhållas, att garnisonskyrkogården är belägen på ett avstånd av 4.4 kilometer från bostaden. Det för skjutbanorna avsedda handräckningsmanskapet är även avsett för kyrkogårdens skötsel, varför det åtminstone för närvarande icke är lämpligt att uppdela de båda befattningarna på olika personer.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som sålunda ålåge omförmälde befattningshavare, har arméfördelningschefen ansett, att ersättningen till honom borde höjas till 1,836 kronor jämte fri bostad, vars värde beräknats till 609 kronor för år, varigenom den sammanlagda avlöningen skulle bliva i stort sett lika med den, som, örn dyrtidstillägg medräknas, utgår till Tullföringsbiträde i landsorten. ,

Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse hava i utlåtande i ärendet den 23 september 1938 anfört bland annat följande:

Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse, som gemensamt handlagt detta ärende, anse med hänsyn till omfattningen av de med befattningarna förenade arbetsuppgifter de för närvarande utgående förmånerna utgöra en väl knappt tillmätt ersättning för en pensionerad underofficer. Det synes departementet och styrelsen billigt att ersättningen i stället, på sätt föreslagits, bestämmes till samma belopp som utgår till Tullföringsbiträde i landsorten eller 2,130 kronor jämte dyrtidstillägg.

Fortifikationsstyrelsen är av den uppfattningen, att hela den omförmälda ersättningen bör utgå kontant och att nu medgiven förmån av fri bostad bör bortfalla.

För egen del anser jag, i likhet med arméfördelningschefen, att de båda befattningarna såsom tillsyningsman vid skjutbanorna å Järvafältet och kyrkogårdsfogde vid Stockholms garnisons begravningsplats därstädes böra handhavas av en person, lämpligen en pensionerad underofficer. Med avseende å ersättningen till denne befattningshavare ansluter jag mig till arméförvalt-

30 Kungl. Majda proposition nr 247,

ningens civila departements och fortifikationsstyrelses förslag, att densamma skall bestämmas till 2,130 kronor jämte dyrtidstillägg därå. Såsom fortifikationsstyrelsen framhållit torde ersättningen böra i sin helhet utgå kontant och den befattningshavaren nu medgivna förmånen av fri bostad följaktligen bortfalla.

Medel till denna ersättnings bestridande torde böra beräknas å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under rubriken I. Arméfördelnings- och militärområdesstaberna, där en arvodesbefattning å 2,130 kronor för ändamålet torde böra uppföras. Samtidigt torde de för närvarande å arvodesförteckningen upptagna arvodena till en kyrkogårdsfogde och en tillsyningsman för skjutbanorna å Järvafältet böra bortfalla.

I lantförsvarets arvodesförteckning för innevarande budgetår är bland annat upptaget ett belopp av 8,634 kronor till förrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen i Boden. I detta belopp ingår en summa av 2,460 kronor till en skrivare och bokförare vid fortifikationsförvaltningen. Befattningen som skrivare och bokförare har sedan den 1 februari 1923 innehafts av Emma Pehrsson i Boden.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 juli 1938 har Emma Pehrsson, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1935 berättigats att från och med den 1 juli samma år tillsvidare utöver nyssnämnda arvode å 2,460 kronor uppbära ett arvodestillägg av 240 kronor för år räknat, anhållit att från och med den 1 juli 1938 komma i åtnjutande av förhöjning i den till henne utgående avlöningen, så att densamma komme att motsvara avlöningen till befattningshavare i 7:e lönegraden av den under 6 § i kungörelsen nr 215/1928 intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän.

I yttrande den 14 oktober 1938 över denna ansökning hava arméförvaltningens civila departement och fortifikations styr else till en början erinrat örn att civila departementet och arméförvaltningens dåvarande fortifikationsdepartement i yttrande över en av fortifikationsbefälhavaren i Boden den 17 november 1936 gjord framställning om upptagande av befattningen som skrivare och bokförare vid fortifikationsförvaltningen i Boden såsom icke-ordinarie befattning förklarat, att departementen med hänsyn till den då alltjämt svävande frågan örn omorganisationen av fortifikationsbefälhavarens i Boden kassaförvaltning icke för det dåvarande kunde fatta ståndpunkt till spörsmålet örn löneställningen för ifrågavarande befattningshavare. Numera hade emellertid nämnda organisationsfråga, efter slutförd utredning, blivit löst. Utredningen hade givit vid handen, att någon indragning av ifrågavarande kassaförvaltning och i samband därmed av vid fortifikationsförvaltningen anställd personal icke kunde ifrågakomma. Tidigare anförda skäl mot nu ifrågavarande befattningshavares överförande till anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare saknade sålunda numera giltighet. Civila departementet och fortifikationsstyrelsen tillstyrkte därför, att skrivaren och bokföraren vid fortifikationsförvaltningen bereddes tjänstemannaställning.

I fortsättningen av sitt yttrande hava civila departementet och fortifikationsstyrelsen vidare anfört bland annat:

31 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

I fråga om lönegradsplacering för befattningshavare har, såsom av handlingarna inhämtas, tidigare ansetts, att innehavaren av ifrågavarande befattning vore jämställd med extra ordinarie kontorsbiträde vid civilförvaltningen och fördenskull borde hänföras till 4. lönegraden av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Emellertid har, enligt vad av handlingarna framgår, befattningshavaren sedan en följd av år ålagts arbetsuppgifter av mera kvalificerad art. Dessa arbetsuppgifter, vilka lära bliva för framtiden bestående, motsvara i huvudsak dem, som åvila innehavare av i 7. lönegraden i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän upptagen befattning såsom kanslibiträde. Departementet och styrelsen anse sig på grund härav böra förorda, att befattningshavaren herodes löneställning i enlighet härmed. Befattningen torde med beteckningen kanslibiträde böra upptagas bland de å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under staben för Övre Norrlands trupper uppförda icke ordinarie befattningarna, och torde för befattningen erforderliga anslagsmedel, enligt vedertagna beräkningsgrunder uppgående till 2,937 kronor, böra äskas av nästkommande års riksdag.

Intill dess befattningen upptagits å staten, synes sökanden böra från och med den 1 oktober 1938 beredas arvodestillägg, utöver det henne genom brev den 15 juni 1935 tillerkända belopp, så att hennes sammanlagda avlöningsförmåner motsvara dem, som tillkomma extra ordinarie tjänsteman i 7. lönegraden 9. löneklassen och ortsgrupp G enligt kungörelse nr 215/1928. Arvodestillägget torde böra fastställas till [3,144 — (2,460 + 240) + 195 =] 639 kronor, varjämte sökanden torde böra tillerkännas ett ytterligare belopp av 216 kronor, motsvarande provisorisk avlöningsförstärkning.

Slutligen har försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande i ärendet den 25 november 1938 anfört bland annat följande:

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår bland annat, att någon indragning av fortifikationsbefälhavarens i Boden kassaförvaltning och i samband därmed av vid fortifikationsförvaltningen därstädes anställd personal icke vidare är ifrågasatt och att befattningen såsom skrivare och bokförare vid fortifikationsförvaltningen i Boden är av så stadigvarande art, att dess innehavare skäligen bör beredas tjänstemannaställning. Lönenämnden får därför tillstyrka, att befattningen ombildas till befattning för extra ordinarie befattningshavare.

Av arméförvaltningens civila departements och fortifikationsstyrelses i ärendet avgivna yttrande framgår, att innehavaren av befattningen under årens lopp fått sig ålagd uppgifter av mera kvalificerad art, så att de med densamma förenade arbetsuppgifterna numera i huvudsak motsvara dem, vilka åvila innehavaren av befattning såsom kanslibiträde. Med avseende härå anser sig lönenämnden böra tillstyrka förslaget, att befattningen måtte hänföras till 7 lönegraden av löneplanen för extra ordinarie befattningshavare. Civila departementet och fortifikationsstyrelsen hava vidare föreslagit, att den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning måtte från och med den 1 oktober 1938 beredas arvodestillägg till sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna, inberäknat den genom nådiga brevet den 15 juni 1935 medgivna arvodesförhöjningen, bomme att motsvara dera, som tillkomma extra ordinarie tjänsteman i 7 lönegraden, 9 löneklassen. Då det emellertid icke synes böra komma ifråga att vidtaga någon förändring av de nu utgående löneförmånerna, när frågan om befattningens placering i löneavseende torde kunna antagas komma att föreläggas nästkommande års riksdag, har lönenämnden icke ansett sig kunna biträda ifrågavarande förslag.

32 Kungl. May.ts proposition nr 247.

Med hänsyn till vad som i ämnet upplysts angående de arbetsuppgifter, vilka åligga innehavaren av befattningen som skrivare och bokförare vid fortifikationsförvaltningen i Boden anser jag mig böra tillstyrka, att denna befattning från och med ingången av budgetåret 1939/40 upptages som en kanslibiträdesbefattning och hänföres till 7:e lönegraden av löneplanen för extra ordinarie befattningshavare. I likhet med lönenämnden anser jag mig däremot icke kunna biträda förslaget örn beredande av särskilt arvodestillägg åt den nuvarande innehavaren av befattningen för tiden före den 1 juli 1939.

Den nya kanslibiträdesbefattningen torde böra uppföras å förevarande stat under rubriken II. Staben vid Övre Norrlands trupper.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall under rubriken Eästningsstaber å förevarande stat upptagas viss för kustfästningarna avsedd personal, nämligen en infanteribefälhavare och en infanteriadjutant i Vaxholms fästning och en infanteriadjutant i Karlskrona fästning. I avvaktan på genomförandet av den beslutade omorganisationen av de nyssnämnda fästningarnas fredsbesättningar, hava emellertid några beställningar för denna personal hittills icke upptagits å staten. Med hänsyn till att berörda omorganisation är avsedd att genomföras under hösten 1939, torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit å förevarande stat under en ny rubrik VI. Fästningsstaber för nästkommande budgetår böra upptagas dels en beställning i lönegraden Oa 5 eller Oa 4 för en infanteribefälhavare i Vaxholms fästning dels ock en beställning i lönegraden Oa 3 för en infanteriadjutant vid vardera av Vaxholms och Karlskrona fästningar.

Såsom jag i anslutning till framläggandet denna dag av propositionen angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen framhållit, böra i enlighet med framlagda förslag särskilda befattningar som »beredskapsofficerare» inrättas vid en var av I., II. och IV. arméfördelningarnas staber ävensom vid militärbefälet på Gotland. För dessa befattningar böra särskilda beställningar för överstelöjtnanter upptagas å förevarande stat, avsedda att tillsättas på förordnande med arvoden motsvarande lön i lönegraden Oa 5.

Staten för arméfördelningsstaberna m. m. kommer med iakttagande av det anförda att sluta å ett belopp av 288,760 kronor.

Staten för rullföringsbefälharare med biträden. Å denna stat äro för närvarande upptagna arvoden för personalen vid landets olika rullföringsområdesexpeditioner. I regel äro vid varje rullföringsområde arvoden beräknade för, förutom en befälhavare, ett biträde. För några av de större områdena äro emellertid arvoden beräknade för 2 eller flera biträden och för Stockholms stads rullföringsområde äro dessutom arvoden upptagna för 3 rullföringsofficerare.

På därom gjorda framställningar har Kungl. Majit genom brev, senast den 11 november 1938, medgivit, att tillsvidare till och med den 30 juni 1939 finge såsom biträde åt befälhavaren vid Göteborgs stadsrullföringsområde anställas

33 Kungl. Majus proposition nr 247.

en officer, som tillhörde reserven eller tvångsvis överförts till övergångsstat, mot åtnjutande, därest han tillhörde reserven, av ett arvode av 3,180 kronor för år jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk stadgade grunder, samt, därest han tillhörde övergångsstaten, av lön beräknad efter den ortsgrupp, vartill Göteborg hänfördes.

Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 29 april och den 11 november 1938 medgivit, att vid Uppsala södra rullföringsområde finge för tiden från och med den 1 juli 1938 tillsvidare till och med den 30 juni 1939 såsom extra Tullföringsbiträde anställas en underofficer, som tillhörde reserven eller tvångsvis överförts till övergångsstat, mot åtnjutande, därest han tillhörde reserven, av ett arvode av 2,130 kronor för år jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk stadgade grunder, samt, därest han tillhörde övergångsstaten, lön beräknad efter den ortsgrupp, vartill Uppsala hänfördes.

Kostnaderna för de sålunda angivna förstärkningarna av arbetskrafterna vid omförmälda rullföringsområdesexpeditioner skola enligt nyssnämnda brev bestridas av lantförsvarets anslag till extra utgifter.

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen, under framhållande att behovet av ökade arbetskrafter vid de angivna rullföringsområdena torde bliva för framtiden bestående, gjort framställning örn att för nästkommande budgetår medel för avlöning av dessa arbetskrafter måtte beräknas under förevarande stat.

Med biträdande av denna framställning tillstyrker jag att för budgetåret 1939/40 å staten upptagas 2 nya arvoden det ena å 3,180 kronor för en officer vid-Göteborgs stadsrullföringsområde och det andra å 2,130 kronor för ytterligare ett biträde vid rullföringsområden i landsorten. Antalet dylika biträden kommer därigenom att uppgå till 89. Staten, som genom dessa åtgärder ökas med 5,310 kronor, kommer att sluta å ett belopp av 498,690 kronor.

III. Undervisningsverken.

Staten för krigsskolan. Enligt den för närvarande gällande staten äro de ordinarie beställningshavarna vid krigskolan uppdelade på stab, officerskurs och reservofficerskurs. I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen ifrågasatt vissa ändringar i staten för krigsskolan och därvid anfört bland annat följande:

Chefen för arméstaben har meddelat, att på grund av ökat elevantal vid krigsskolan och omläggning av utbildningen vid officerskursen vissa ändringar måste vidtagas i skolans organisation. Sålunda måste av utrymmesskäl antalet elever i första reservofficerskursen (vinterkursen) minskas och huvuddelen av reservofficeraspiranterna beordras till andra reservofficerskursen (sommarkursen), då eleverna i den yngre officerskursen fullgöra trupptjänst. Härigenom skulle kompanichefen vid reservofficerskurserna kunna tågås i anspråk för tjänstgöring även vid officerskurserna, där eleverna, som för närvarande bilda ett kompani, borde uppdelas på två kompanier.

Visserligen ägde enligt § 7 mom. 3 reglementet för krigsskolan chefen för krigsskolan att beordra envar av skolans personal till annan tjänstgöring än den, som ålåge vederbörande på grund av innehavande befattning, men det syntes ändamålsenligt, att skolchefen gåves än mer vidgad befogenhet med

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. 605 ss> 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

avseende å personalens placering till tjänstgöring. Enklast kunde detta ernås genom att de ordinarie beställningarna vid krigsskolan, som nu enligt skolans stat vore fördelade på staben, officerskursen och reservofficerskursen, i staten upptoges utan dylik uppdelning; och har arméstabschefen avgivit förslag till viss ändring i sådant syfte av skolans stat. I samband härmed och då enligt den föreslagna organisationen kompanichefen vid reservofficerskursen komme att få lika stor arbetsbörda som kompanichefen vid officerskursen, borde båda erhålla lika stort arvode. Arméstabschefen hade sålunda föreslagit, att arvodet till kompanichefen måtte höjas från 1,200 kronor till 1,500 kronor.

Arméförvaltningen har för sin del icke haft något att erinra, vare sig mot det sålunda av chefen för arméstaben framlagda förslaget till ändrad uppställning av krigsskolans stat eller mot förslaget att de båda kompanicheferna vid skolan skola erhålla arvode med samma belopp, 1,500 kronor.

På av chefen för arméstaben anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att de ordinarie beställningshavarna vid krigsskolan från och med nästkommande budgetår upptagas å skolans stat utan uppdelning å stab och officerskurser. I avvaktan på resultatet av den utredning angående det militära arvodesväsendets rationalisering, som under den närmaste tiden torde komma att igångsättas, har jag däremot icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring med avseende å det i staten upptagna arvodet till kompanichefen vid reservofficerskursen, vilket alltså jämväl för budgetåret 1939/40 torde böra upptagas med 1,200 kronor.

I den för närvarande gällande staten för krigsskolan är för skolans chef upptagen en överste- eller överstelöjtnantsbeställning i lönegrad O 6 eller

0 5. I enlighet med det föreliggande förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente torde å staten för nästkommande budgetår i stället för denna beställning böra uppföras en beställning utan angiven militär tjänstegrad för chefen för krigsskolan i lönegrad Oa 6.

Vad arvodespersonalen angår har arméförvaltningen meddelat, att chefen för krigsskolan i skrivelse till chefen för armén den 13 juni 1938 gjort framställning örn upptagande å staten av en särskild för en pensionerad underofficer avsedd tygunderofficersbefattning och därvid anfört bland annat följande:

I staten för krigsskolan funnes upptagna fem pensionerade underofficerare, nämligen 2 kompaniadjutanter, 1 expeditionsunderofficer, 1 köksföreståndare och 1 förvaltningsunderofficer. Enär förvaltningen vid krigsskolan omfattade samma antal grenar som vid ett regemente, måste var och en av underofficerarna uppehålla ett flertal befattningar, vilket närmare framginge av i skrivelsen lämnade uppgifter.

För fullgörande av sina åligganden vore underofficerarna nödsakade att

1 stor utsträckning taga sin fritid i anspråk, varför en avlastning av personalens arbetsuppgifter måste anses nödvändig. I särskild grad gällde detta kompaniadjutanterna, vars arbetsbörda avsevärt ökats på grund av dels den sedan den 1 oktober 1937 betydligt ökade omfattningen av kompaniernas förråd av intendenturmateriel, dels den under de senaste åren avsevärda ökningen av kadettantalet.

Kompaniadjutanterna borde därför frigöras från andra åligganden än som tillkomma dem i egenskap av kompaniadjutanter. För uppbörden och hand-

35 Kungl. Majus proposition nr 247.

havandet av den för gemensamt bruk avsedda tygmaterielen, vilka uppgifter icke kunde överflyttas på någon av de övriga underofficerarna, borde tillkomma ytterligare en underofficer, tygunderofficer. Härför kan avses pensionerad underofficer med ett arvode av 2,130 kronor per år. Genom tillsättande av denna befattning skulle dessutom överensstämmelse uppnås mellan krigsskolans freds- och krigsorganisationer.

Skolchefens ifrågavarande framställning har tillstyrkts av såväl chefen för arméstaben som arméförvaltningen.

Genom brev den 2 december 1938 har Kungl. Majit sedermera medgivit, att en pensionerad underofficer finge förordnas att tills vidare intill den 1 juli 1939 tjänstgöra såsom tygunderofficer vid krigsskolan mot en ersättning, beräknad efter 2,130 kronor för år jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk stadgade grunder.

Då av utredningen i ärendet synes framgå, att behov föreligger av en särskild befattningshavare för handhavandet av bland annat den för gemensamt bruk avsedda tygmaterielen vid krigsskolan, anser jag mig böra tillstyrka förslaget om upptagande på staten för skolan av en för en pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning å 2,130 kronor för en tygunderofficer.

Sedan chefen för arméstaben framhållit önskvärdheten av att från och med utbildningsåret 1939—1940 undervisning i språk bereddes eleverna vid krigsskolan i sådan utsträckning att tidigare förvärvade kunskaper kunde underhållas, har arméförvaltningen hemställt, att arvoden å 700 kronor måtte upptagas i staten för en lärare i ett vart av engelska, franska och tyska språken. Vid arvodesbeloppens beräknande har arméförvaltningen utgått ifrån en undervisningstid för varje språk av 85 timmar för år mot en ersättning av cirka 8 kronor för undervisningstimme.

Ifrågavarande förslag anser jag mig böra biträda och tillstyrker alltså, att under rubriken Personal med arvoden, civil personal, för ändamålet upptagas tre arvoden å 700 kronor.

Yad de icke-ordinarie befattningshavarna angår har arméförvaltningen efter förslag av chefen för arméstaben hemställt, att den för närvarande å staten upptagna befattningen såsom husmoder av 2. klassen måtte utbytas mot en befattning såsom husmoder av 1. klassen. Härjämte borde en ny befattning inrättas för en biträdande husmoder, mot det att en av de under rubriken Betjäningspersonal upptagna båda kokerskebefattningarna indroges i samband med innehavarens avgång vid utgången av år 1938 i anledning av uppnådd pensionsålder.

I utlåtande den 9 november 1938 över bland annat denna framställning har försvarsväsendets lönenämnd tillstyrkt densamma.

Då den personal vid krigsskolan, varom här är fråga, genom den sålunda föreslagna anordningen skulle i löneställningshänseende bliva jämställd med motsvarande befattningshavare vid arméns underofficersskola, anser jag mig böra biträda arméförvaltningens ifrågavarande förslag.

Under budgetåren 1937/38 och 1938/39 har Kungl. Majit på framställning av chefen för krigsskolan medgivit, att från den under lantförsvarets avlönings-

36 Kungl. Majus proposition nr 247.

anslag uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. vissa belopp finge ställas till skolchefens förfogande för beredande av bostadsersättning åt vissa köksbiträden vid skolan, vilka av utrymmesskäl icke kunde beredas inkvartering i skolaris lokaler. Då behovet av dylik bostadsersättning synes komma att bliva av mera konstant natur, finner jag mig böra föreslå, att medel härför för framtiden beräknas å krigsskolans stat. För nästkommande budgetår torde för ifrågavarande ändamål böra upptagas en summa av 2,520 kronor, motsvarande det ersättningsbelopp, som av Kungl. Majit ställts till förfogande för budgetåret 1938/39.

Staten för krigsskolan kommer med nu berörda förändringar och efter omräkning av lönebeloppen i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna att sluta å ett belopp av 331,000 kronor.

Staten för krigshögskolan. I stället för den för närvarande å staten upptagna beställningen i lönegrad O 6 eller O 5 för en överste eller överstelöjtnant, chef, torde i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna å staten böra upptagas en beställning i lönegrad Oa 6 för en chef utan angiven militär tjänstegrad.

Sedan ny undervisningsstadga numera fastställts för krigshögskolan, hava härav föranledda jämkningar vidtagits i staten utan att detta dock kommer att medföra någon ändring i fråga örn medelsbehovet under densamma. En av arméförvaltningen efter förslag av chefen för skolan gjord framställning örn utbyte av ett arvode å 600 kronor till en repetitör mot ett arvode å 1,000 kronor till en biträdande lärare i stabstjänst finner jag mig icke böra biträda.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln, sid. 86) framhöll jag, att tillämpningen av de utav Kungl. Majit den 14 oktober 1938 fastställda nya reglementena för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan torde komma att från och med nästa budgetår medföra ökade kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten åt eleverna vid dessa skolor. Kostnadsökningen beräknades för budgetåret 1939/40 komma att uppgå till omkring 8,500 kronor. Utgifterna i fråga ansågos kunna bestridas av den under anslaget till truppförbandens övningar beräknade anslagsposten till truppförbandens vanliga övningar utan någon särskild höjning av denna anslagspost.

I sitt utlåtande den 11 februari 1939 över 1936 års lönekommittés betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente har arméförvaltningen framhållit, att den ökade omfattning, i vilken enligt förslaget t jänstgö ringstraktamenten skulle komma att utgå till eleverna vid krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan, komme att medföra ökade utgifter för resor och tjänstgöringstraktamenten för dessa elever. Arméförvaltningen har i förevarande avseende anfört bland annat följande:

För närvarande bestridas kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten åt elever vid krigshögskolan och artilleri- och ingenjörhögskolan vid praktisk tjänstgöring från övningsanslaget, vilka kostnader’ i regel växla i storlek för varje budgetår. Under förarbetena till nu gällande reglementen

37 Kungl. Majus proposition nr 247.

för högskolorna beräknades utgifterna för resor och tjänstgöringstraktamenten för sådan tjänstgöring under budgetåret 1939/40 till omkring 17,000 kronor.

Vid tillämpning av lönekommitténs förslag till militärt avlöningsreglemente med ytterligare vidgad rätt för elever vid de militära högskolorna att utbekomma tjänstgöringstraktamenten, beräknas ifrågavarande kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten för budgetåret 1939/40 komma att uppgå till sammanlagt, vid krigshögskolan 16,000 kronor och vid artilleri- och ingenjörhögskolan 25,000 kronor eller tillhopa 41,000 kronor.

Häri ingår förenämnda belopp örn 17,000 kronor, som beräknats uppstå vid tillämpning av de för högskolorna nu gällande reglementena av den 14 oktober 1938. En så betydande merkostnad, som den här angivna, anser arméförvaltningen icke kunna bestridas från övningsanslaget, med mindre än att anslaget ökas med motsvarande belopp.

Det bör emellertid tagas under övervägande, huruvida icke kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten åt elever vid ifrågavarande skolor under praktisk tjänstgöring lämpligen borde utbrytas ur övningsanslaget och uppföras på vederbörlig skolas stat eller alltså med 16,000 kronor å staten för krigshögskolan och med 25,000 kronor å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan. Beloppens storlek synas motivera en dylik åtgärd. Härigenom skulle också kostnaderna bättre kunna överblickas än örn ifrågavarande utgiftsposter ingå i en anslagssumma för liknande ändamål under övningsanslaget. Försvarskommissionen har i sitt betänkande, del II, föreslagit att, bland annat, kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten åt elever vid de militära högskolorna borde överflyttas till avlöningsanslaget. Arméförvaltningen ifrågasätter, örn icke tidpunkten nu kan anses lämplig att förverkliga detta försvarskommissionens förslag.

I likhet med arméförvaltningen finner jag det ändamålsenligt, att medel för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten under praktisk tjänstgöring för eleverna vid krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan beräknas under staterna för dessa skolor, där särskilda anslagsposter följaktligen böra upptagas för ändamålet. I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde den för krigshögskolan avsedda posten för nästkommande budgetår böra upptagas med 16,000 kronor, under det att motsvarande post för artilleri- och ingenjörhögskolan torde böra upptagas med

25,000 kronor. Någon minskning av anslaget till truppförbandens övningar synes icke böra vidtagas med anledning av den sålunda ifrågasatta överflyttningen av utgifter från detta anslag till avlöningsanslaget.

Med beaktande av vad sålunda anförts och efter omräkning enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna kommer staten för krigshögskolan för budgetåret 1939/40 att sluta å en summa av 134,140 kronor.

Staten för artilleri- och iiigeiijiirhiigskolan. I enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna torde den för skolans chef å staten upptagna beställningen i lönegrad O 6 eller O 5 för en överste oller överstelöjtnant böra utbytas mot en beställning i lönegraden Oa 6 för en chef utan angiven militär tjänstegrad.

Med anledning av att ämnet sprängteknik vid skolan från och med den 1 oktober 1938 ingår i ämnet befästningskonst, kan enligt vad arméförvaltningen meddelat det för läraren i förstnämnda ämne avsedda arvodet å 360

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

kronor utgå ur staten, i vilken dessutom till följd av för skolan utfärdad ny undervisningsstadga torde böra vidtagas vissa ändringar i avseende å lärarbefattningarnas benämning m. m.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av staten för krigshögskolan anförts bör under förevarande stat upptagas en ny anslagspost å

25,000 kronor för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten åt eleverna vid artilleri- och ingenjörhögskolan under praktisk tjänstgöring.

Med iakttagande av vad sålunda anförts och efter omräkning till följd av de nya avlöningsbestämmelserna kommer staten att sluta å en summa av 153,340 kronor.

Staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. För chefen för denna skola torde liksom för de i det föregående omförmälda skolcheferna å staten böra upptagas en beställning utan angiven militär tjänstegrad i lönegraden Oa 6.

I sin skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen med anledning av en av skolchefen i ämnet gjord framställning hemställt, att underofficerspersonalen vid skolan måtte förstärkas med en pensionerad tygunderofficer och såsom skäl härför anfört, att det icke vore möjligt att med den för närvarande till buds stående personalen på ett tillfredsställande sätt fullgöra vederbörliga arbetsuppgifter.

Då en förstärkning av arbetskrafterna vid skjutskolan synes vara av behovet påkallad, biträder jag arméförvaltningens ifrågavarande förslag och tillstyrker därför, att bland den pensionerade arvodespersonalen å staten för skolan upptages jämväl en tygunderofficer. I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för denna befattningshavare böra beräknas samma avlöningsförmåner som för förvaltaren, väbeln och köksföreståndaren vid skolan eller ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte förmån av fri bostad med bränsle och lyse.

Genom olika brev, senast den 30 juni 1938, har Kungl. Maj:t under de senaste åren medgivit anställandet av ett extra skrivbiträde vid skjutskolan för fyllande av det föreliggande behovet av särskild skrivhjälp därstädes. Då behovet av dylik skrivhjälp synes vara av bestående natur, torde för dess tillgodoseende, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit, å staten för skolan för nästkommande budgetår under rubriken Icke-ordinarie befattningshavare böra uppföras en befattning för ett kontorsbiträde i fjärde lönegraden i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän.

Efter omräkning enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna kommer staten att sluta å ett belopp av 172,860 kronor.

Staten för ridskolan. Den för närvarande för chefen för ridskolan upptagna beställningen i lönegrad O 5 eller O 4 bör i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna utbytas mot en beställning i lönegrad Oa 5 för en chef utan angiven militär tjänstegrad.

Då enligt vad jag inhämtat några lönlösa kavalleriofficerare icke komma att

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

förefinnas under nästkommande budgetår, torde den i nu gällande stat upptagna anslagsposten för dagavlöning åt dylik officer böra utgå ur staten föi nämnda budgetår.

Staten kommer därefter att sluta å ett belopp av 64,790 kronor.

Staten för artilleriets skjutskola. Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å 42,940 kronor till tjänstgöringstraktamenten åt lärare, elever och övningstrupp m. fl. vid skolan. Enligt staten är skolan delad på två perioder, sommarperioden, för vilken medelsbehovet för tjänstgöringstraktamenten beräknats till förslagsvis 31,340 kronor, samt vinterperioden, för vilken motsvarande medelsbehov beräknats till 11,600 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att inspektören för artilleriet med skrivelse till ämbetsverkets civila departement den 13 maj 1938 överlämnat förslag till ny stat för skolan för nästkommande budgetår. Enligt detta statförslag skulle skolan liksom hittills uppdelas på två perioder, av vilka den ena, motsvarande nuvarande vinterperioden, skulle benämnas 1. perioden och den andra, motsvarande nuvarande sommarperioden, skulle benämnas 2. perioden. I förhållande till nu gällande stat innebure det nya statförslaget åtskilliga smärre ändringar, vilka vore betingade av ökningen av artilleriets officerskadrer. Under 2. perioden hade upptagits en kurs för yngre subalternofficerare. För en tidigare anordnad dylik kurs hade medel utgått från lantförsvarets undervisningsanslag.

Arméförvaltningen har förklarat, att ämbetsverket för egen del icke hade något att erinra mot det sålunda av inspektören för artilleriet framlagda förslaget.

Även jag anser mig böra biträda ifrågavarande förslag, vars genomförande kommer att medföra en kostnadsökning av 8,390 kronor. I enlighet härmed Ilar uppgjorts förslag till ny stat för skolan. Denna stat slutar å ett belopp av 51,690 kronor.

Staten för arméns underofficersskola. Aven för denna skola bör skolchefens beställning ändras enligt de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna och upp tagas i lönegraden Oa 6.

Enligt försvarsbeslutet skola å underofficersskolans stat vid fullt genomförd organisation finnas 5 fanjunkare (styckjunkare). Vid övergången till den nva härordningen innehades de för dessa underofficerare avsedda beställningarna av icke-ordinarie befattningshavare, vilka successivt skulle ersättas med personal på aktiv stat. Till följd härav upptager skolans stat för innevarande budgetår endast 3 beställningar för fanjunkare (styckjunkare). I stället för de 2 andra beställningarna av detta slag äro i staten upptagna motsvarande antal arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare.

För nästkommande budgetår torde antalet fanjunkare (styckjunkare) på skolans stat böra upptagas med det i försvarsbeslutet avsedda antalet. I sani band härmed bör antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare minskas med två till en.

Arméförvaltningen har meddelat, att chefen för arméstaben i skrivelse till

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

ämbetsverkets civila departement anfört, dels att antalet till arméns underofficersskola beordrade elever ur artilleriet och luftvärnsartilleriet ökats och dels att erfarenheten visat, att utbildningen avsevärt försvårades och fördröjdes för eleverna ur artilleriet, därest eleverna ur luftvärnsartilleriet skulle undervisas tillsammans med dem. På grund härav förelåge ett bestämt behov av att en officer ur luftvärnsartilleriet tillfälligt beordrades såsom lärare vid allmänna kursen. För beredande av tjänstgöringstraktamenten åt denne officer borde anslagsposten 4 under skolans stat ökas med 2,000 kronor.

I anledning härav har arméförvaltningen föreslagit, att under nämnda anslagspost måtte beräknas tjänstgöringstraktamente med 2,000 kronor för ytterligare en officer, som tillfälligt beordras såsom lärare vid skolan.

Med hänsyn till den inträdda starka ökningen av antalet elever ur luftvärnsartilleriet synes en utökning av lärarpersonalen vid skolan med en officer ur nämnda vapenslag vara av behovet påkallad. För beredande av tjänstgöringstraktamente åt denne officer torde i enlighet med arméförvaltningens förslag anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten för officerare, som tillfälligt beordras såsom lärare vid allmänna kursen, böra ökas med 2,000 kronor och således upptagas med 8,300 kronor.

Då det enligt vad skolchefen meddelat visat sig erforderligt, att den till förberedande kursen beordrade personalen tages i anspråk jämväl vid allmänna kursen, har texten till punkt 5 i staten underkastats en mindre jämkning.

Slutligen har viss ändring vidtagits i den under staten införda noten angående studierektorns avlöning.

Den föreslagna staten slutar efter omräkning i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna å ett belopp av 330,000 kronor.

IV. Truppförbanden m. m.

Enligt den i det föregående omförmälda planen för kaderändringar vid armén under andra övergångsskedet skola med avseende å officers- och underofficer skadrerna vid de olika truppförbanden utom Göta livgarde samt Skaraborgs och Södermanlands regementen följande ökningar äga rum under budgetåret 1939/40 nämligen med

1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar å staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

1 majorsbeställning å en var av staterna för Svea livgarde, Livgrenadjärregementet, Södra skånska infanteriregementet, Upplands, Jönköpings- Kalmar, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Västernorrlands regementen, Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen,

3 kaptensbeställningar å staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

2 kaptensbeställningar å en var av staterna för Svea livgarde, Kronobergs regemente, Gotlands infanteriregemente, Norrbottens regemente samt officerare och underofficerare vid trängen,

1 kaptensbeställning å en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infam

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

teriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Upplands och Jönköpings- Kalmar regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Bohusläns, Västerbottens och Västernorrlands regementen, Skånska kavalleriregementet, Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen,

4 löjtnantsbeställningar å staten för Svea livgarde,

2 löjtnantsbeställningar å en var av staterna för Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet, Hälsinge och Hallands regementen, Gotlands infanteriregemente, Västerbottens och Västernorrlands regementen samt Norrbottens artillerikår,

1 löjtnantsbeställning å en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Upplands, Jönköpings-Kalmar, Älvsborgs och Bohusläns regementen, Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen, Smålands arméartilleriregemente, Bodens artilleriregemente, Signalregementet samt officerare och underofficerare vid trängen,

5 fänriksbeställningar å staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

2 fänriksbeställningar å vardera av staterna för Svea livgarde och Gotlands infanteriregemente,

1 fänriksbeställning å en var av staterna för Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Västernorrlands regementen samt officerare och underofficerare vid trängen,

1 regementskassörsbeställning och 3 fanjunkarbeställningar å staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

3 fanjunkarbeställningar å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,

2 fanjunkarbeställningar å en var av staterna för Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Upplands och Jönköpings-Kalmar regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands och Bohusläns regementen, Gotlands infanteriregemente, Västerbottens och Västernorrlands regementen, Svea, Göta, "Wendes och Norrlands artilleriregementen, Smålands arméartilleriregemente, Bodens artilleriregemente samt staten för officerare och underofficerare vid trängen,

1 fanjunkarbeställning å en var av staterna för Kronobergs och Norrbottens regementen, Norrbottens artillerikår och Signalregementet,

6 sergeantbeställningar å staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet,

5 sergeantbeställningar å staten för Svea livgarde,

3 sergeantbeställningar å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna,

2 sergeantbeställningar å en var av staterna för Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet, Hälsinge och Hallands regementen, Gotlands infanteriregemente, Norrbottens, Väster-

42 Kungl. Majus proposition nr 247.

bottens och Västernorrlands regementen samt officerare och underofficerare vid trängen,

1 sergeantbeställning å en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Upplands, Jönköpings-Kalmar, Älvsborgs och Bohusläns regementen, Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen.

Å andra sidan skola enligt planen under nästkommande budgetår minskningar ske med 2 löjtnants- och 3 sergeantbeställningar å staten för Kronobergs regemente samt med 1 överstelöjtnants-, 1 kaptens-, 8 löjtnants-, 1 fänriks-, 1 fanjunkar- och 5 sergeantbeställningar vid Värmlands regemente.

I fråga örn man-skapskadrerna framgå, örn man bortser från Göta livgarde samt Skaraborgs och Södermanlands regementen, de ändringar i desamma, som planenligt skola vidtagas under nästkommande budgetår av efterföljande tablå:

Vad Göta livgarde samt Skaraborgs och Södermanlands regementen angår skall förstnämnda regemente i enlighet med 1936 års försvarsbeslut indragas under budgetåret 1939/40. I samband därmed skall en stridsvagnsbataljon upprättas vid vartdera av de båda sistnämnda regementena, varvid till stridsvagnsbatal jonerna icke hörande personal samtidigt i viss utsträckning minskas.

Ur kadersynpunkt komma dessa ändringar att medföra

dels att staten för Göta livgarde (regementet) minskas med 1 överste-,

43 Kungl. Majus proposition nr 247.

2 majors-, 6 kaptens-, 7 löjtnants-, 3 fänriks-, 6 fanjunkar-, 9 sergeant-, 30 furirs-, 17 korprals-, 12 vicekorprals- och 7 volontärbeställningar,

dels ock att vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands rege mentén (utom stridsvagnsbataljonerna) likaledes minskas med 1 majors-,

3 kaptens-, 8 löjtnants-, 2 fänriks-, 2 fanjunkar-, 6 sergeant-, 13 furirs-, 8 korprals- och 3 vicekorpralsbeställningar.

Å andra sidan komma vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands regementen, i vad de avse respektive regementes stridsvagnsbataljon, att ökas med 1 överstelöjtnants-, 1 majors-, 4 kaptens-, 6 löjtnants-, 3 fanjunkar-, 4 sergeant-, 34 furirs- och 1 korpralsbeställningar. Örn hänsyn tages till att för dessa ökningar disponeras samtliga de beställningar för officerare, underofficerare och manskap, som för närvarande äro upptagna å staten för Göta livgardes stridsvagnsbataljon, kommer den sammanlagda reella ökningen för nästkommande budgetår av personal för stridsvagnsbataljonerna att inskränka sig till 1 överstelöjtnant, 2 kaptener, 6 löjtnanter, 1 fanjunkare, 2 sergeanter, 23 furirer och 1 korpral.

Utöver de kaderförändringar, som sålunda sammanhänga med den föreliggande uppsättningsplanen, betinga de åtgärder, som förut i dag föreslagits skola genomföras för stärkande av den personella beredskapen vid försvarsväsendet, vissa kaderökningar vid arméns truppförband. Vid behandlingen av propositionen angående de nämnda åtgärderna har jag anfört, att förutom de fyra överstelöjtnantsbeställningar, som förut berörts under staten för arméfördelningsstaber m. m., vid varje infanteriförband erfordrades ytterligare

3 furirsbeställningar utöver det antal, som eljest bort upptagas å staterna.

Vidare har jag ansett personalstaterna vid artilleriet utom luftvärnet böra

utökas med sammanlagt 6 kaptener, 9 löjtnanter, 4 styckjunkare, 7 sergeantei, 50 furirer, 49 konstaplar och 50 volontärer. Enligt ett av chefen för arméstaben med skrivelse den 17 mars 1939 avgivet förslag torde dessa beställningar böra fördelas på följande sätt:

Svea artilleriregemente: 1 kapten, 1 löjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 9 furirer, 9 konstaplar och 9 volontärer;

Göta artilleriregemente: 1 kapten, 1 löjtnant, 1 sergeant, 6 furirer, 6 konstaplar och 6 volontärer;

Wendes artilleriregemente: 1 kapten, 1 löjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 6 furirer, 6 konstaplar och 6 volontärer;

Norrlands artilleriregemente: 1 löjtnant, 1 sergeant, 6 furirer, 6 konstaplar och 6 volontärer;

Norrbottens artillerikår: 1 löjtnant, 1 sergeant, 4 furirer, 3 konstaplar och

4 volontärer;

Smålands arméartilleriregemente: 1 kapten, 1 löjtnant, 1 styckjunkare. 1 sergeant, 9 furirer, 9 konstaplar och 9 volontärer;

Gotlands artillerikår: 2 kaptener, 2 löjtnanter, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 4 furirer, 4 konstaplar och 4 volontärer; samt

Bodens artilleriregemente: 1 löjtnant, 6 furirer, 6 konstaplar och 6 volontärer.

44 Kungl. Majds proposition nr 247.

Slutligen har jag i fråga om luftvärnsartilleriet anfört, att dess stater på grund av de ifrågavarande beredskapsåtgärderna borde under nästa budgetår utöver vad eljest skolat ske utökas med beställningar för 1 överstelöjtnant, 1 kapten, 3 fänrikar och 78 volontären

Till de sålunda föreslagna extra kaderökningarna har hänsyn tagits vid uppförande av de förslagsstater, som nu böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Såsom i det föregående framhållits avses indragningen av Göta livgarde skola ske den 1 oktober 1939. Intill nämnda tidpunkt (med avseende å manskapspersonalen intill den 1 november 1939) torde den nu gällande staten för regementet böra äga tillämpning, dock med de jämkningar som det nya lönesystemet medför.

I enlighet med vad som förutsattes i det nya lönereglementet hava cheferna för samtliga truppförband av regementes karaktär placerats i den föreslagna nya lönegraden Ob 1. I fråga örn Värmlands regemente, vilket enligt försvarsbeslutet inom kort skall ombildas till en infanterikår, har dock chefsbeställningen ansetts böra placeras i den vanliga överstegraden Oa 6.

Genom den till hösten 1939 planerade indragningen av Göta livgarde m. fl. förband kommer viss vid dessa förband anställd personal att bliva övertalig. Rörande denna fråga har arméförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 anfört bland annat följande:

Beträffande de civilmilitära beställningshavarna och icke-ordinarie befattningshavarna, som uppförts å staten för Göta livgarde samt å staten för Kronobergs regemente för tjänstgöring vid detachementet i Karlskrona, ävensom beträffande de å staterna för Svea och Göta ingenjörkårer uppförda, för kustingenjöretablissementen i Vaxholm respektive Karlskrona avsedda eldarna av 1. klassen förutsätter arméförvaltningen, att de bibehållas vid dem nu tillförsäkrade förmåner. Åtgärder torde dock böra vidtagas för att bereda vederbörande anställning i motsvarande beställningar eller befattningar vid andra truppförband eller hos de myndigheter, som komma att övertaga de indragna truppförbandens eller militära organisationernas kasernetablissement. Det synes böra uppdragas åt chefen för armén att vidtaga åtgärder i dylikt syfte.

Sedan chefen för armén därefter i särskilda skrivelser dels till arméförvaltningens civila departement, dels till ämbetsverkets fortifikationsstyrelse anhållit, att utredning måtte verkställas och förslag avlåtas till Kungl. Majit rörande den framtida placeringen av viss ordinarie och icke-ordinarie personal m. fl. vid de enligt härordningsbeslutet övertaliga truppförbanden, har arméförvaltningen i skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari 1939 gjort framställning angående vidtagande av vissa åtgärder för placering av ifrågavarande personal.

Av denna skrivelse framgår, att den personal, varom här är fråga, utgöres av, förutom en bataljonsläkare vid Kronobergs regementes detachement i Karlskrona, örn vilken jag yttrat mig i det föregående: 1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare, 2 maskinister, 2 eldare av 1. klassen, 1 förrådsman,

2 husmödrar av 1. klassen samt 2 biträdande husmödrar vid Göta livgarde i

45 Kungl. Majus proposition nr 247.

Stockholm eller Vaxholm, 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen, 1 förrådsman, 1 husmoder av 1. klassen och 1 biträdande husmoder vid Kronobergs regementes detachement i Karlskrona, 1 å staten för Svea ingenjörkår upptagen eldare av 1. klassen vid kustingenjöretablissementet i Vaxholm samt 1 å staten för Göta ingenjörkår upptagen eldare av 1. klassen vid kustingenjöretablissementet i Karlskrona. Härtill komma vissa å staterna för Göta livgarde och Kronobergs regemente upptagna befattningshavare med arvoden.

Beträffande placeringen av ifrågavarande personal har arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse anfört bland annat följande:

Eldaren av 1. klassen vid Göta livgardes fästningsbataljon i Vaxholm hade befordrats till maskinist vid Livregementet till häst. Den sålunda ledigblivna eldarbefattningen skulle jämlikt Kungl. Majlis beslut den 30 december 1938 icke återbesättas utan tills vidare uppehållas av en tillfälligt anställd extra befattningshavare. De nu å staten för Kronobergs regemente uppförda beställningarna för 1 maskinist och 1 eldare av 1. klassen samt den å staten för Göta ingenjörkår uppförda beställningen för en eldare av 1. klassen borde kvarstå å vederbörliga stater. För den vid Svea ingenjörkårs kasernetablissement i Vaxholm placerade eldaren av 1. klassen borde upptagas en beställning i lönegrad C 1 å staten för arméfördelningsstaberna och till samma stat borde jämväl överföras den nu för maskinisten vid Göta livgardes fästningsbataljon avsedda beställningen i lönegrad C 3. I särskilda noter under vederbörliga stater borde angivas, att ifrågavarande beställningar — frånsett den till uppförande under staten för arméfördelningsstaberna m. m. föreslagna beställningen för en eldare av 1. klassen — vid innehavarnas avgång icke finge återbesättas med ordinarie innehavare utan skulle, därest vederbörande kasernetablissement då kvarstode under lantförsvarets förvaltning, tills vidare uppehållas medelst vikarie.

Beträffande ovanberörda förvaltningspersonal i övrigt hade arméförvaltningens intendenturdepartement redan i skrivelser den 27 juni 1938 till samtliga arméfördelningschefer, chefen för övre Norrlands trupper och militärbefälhavaren på Gotland meddelat, att departementet beslutat, dels att vid uppkommande vakans i anledning av avgång av inom intendenturförvaltnmgen och marketenterirörelsen anställd civil personal frågan örn befattnings återbesättande skulle tills vidare och intill dess annorlunda bestämdes, hänskjutas till departementets avgörande, dels ock att, utan departementets medgivande, tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder för här avsedd personal tills vidare icke finge medgivas för längre tid än till och med den 30 september 1939.

Sedan i följd härav anmälan inkommit från chefen för Dalregementet örn uppkommen vakans i befattningen som förrådsman vid regementet, hade genom departementets försorg sagda befattning återbesatts från och med den 20 januari 1939 med förrådsmannen vid Kronobergs regementes detachement i Karlskrona. Vidare hade intendenturdepartementet från marinförvaltningen under hand inhämtat, att från och med den 1 oktober 1939 anställning kunde beredas dels vid Karlskrona örlogsstation (skeppsgossekasernen) för husmodern av 1. klassen vid Kronobergs regementes detachement i Karlskrona dels ock vid Gotlands kustartillerikår för en biträdande husmoder. Beträffande de två återstående befattningshavarna, en husmoder av 1. klassen och en biträdande husmoder, syntes det böra få ankomma på intendenturdepartementet att vidtaga ytterligare åtgärder för dessa befattningshavares överflyttande till andra truppförband ur armén i mån av uppkomna vakanser.

46 Kungl. Majus proposition nr 247.

Härvid syntes bland annat kunna ifrågakomma en placering av vederbörande vid det blivande Östgöta luftvärnsregementet.

I sin ifrågavarande skrivelse den 20 februari 1939 har arméförvaltningen dessutom anfört, att chefen för armén i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 1 februari 1939 framhållit, att förvaltningen av Göta livgardes kasernetablissement i Stockholm efter regementets indragning den 1 oktober 1939 borde överlåtas å sekundchefen för Svea livgarde, samt att, därest så bleve fallet, det bleve nödvändigt, att viss extra förvaltningspersonal m. m. provisoriskt uppfördes på staten för Svea livgarde. I samband härmed har arméförvaltningen vidare anfört:

Beträffande denna fråga hade sekundchefen för Svea livgarde anfört bland annat följande:

I försvarsbeslutet upptagen stat för Svea livgarde vore beräknad för ett för regementet gemensamt etablissement med därför erforderliga utrymmen. Under tiden från den 1 oktober 1939 och till utflyttningen till Järvafältet vore därför en provisorisk organisation nödvändig, vilken betingade en viss personalökning. Det vore icke möjligt att utöka den ordinarie förvaltningspersonalens åliggande i den utsträckning, som måste ske, därest densamma skulle belastas med skötseln av ytterligare ett etablissement, d. v. s. i flera fall med dubbelt mot nu.

I anslutning till vad sålunda anförts hade sekundchefen gjort framställning om vissa personalökningar vid regementet för nästkommande budgetår.

Chefen för fjärde arméfördelningen hade vitsordat, att Svea livgarde, som redan nu måst tilldelas vissa lokaler inom Göta livgardes etablissement, måste efter den 1 oktober 1939 disponera, särskilt för garnisonskompaniet, ytterligare utrymme inom nämnda etablissement, i följd varav det av praktiska skäl syntes vara nödvändigt, att förvaltningen av Göta livgardes etablissement överlätes åt Svea livgarde, till dess regementets utflyttning till Järvafältet verkställts.

För tillgodoseende av det härigenom ökade personalbehovet vid Svea livgarde hade arméfördelningschefen föreslagit, att staten för nämnda regemente måtte från och med den 1 oktober 1939 utökas med följande befattningar:

Personal (pensionerad) i arvodesbefattning:

1 verkstadsunderofficer (intendenturförvaltningen), 1 verkstadsunderofficer (tygförvaltningen), 1 biträde till köksföreståndaren, 1 bränsle- och furageuppbördsman, 1 väbel, 1 kompaniadjutant vid ett av yrkeskompanierna.

Ordinarie befattningshavare:

1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen.

Icke-ordinarie befattningshavare:

1 förrådsman (intendenturförvaltningen), 1 förrådsman (tygförvaltningen), 1 husmoder av 1. klassen, 1 biträdande husmoder.

Arméförvaltningen finge i föreliggande ämne anföra följande. I fastighetsförvaltningsreglementet den 23 december 1937 föreskreves, att Göta livgardes etablissement efter regementets indragning skulle, örn Kungl. Maj:t ej annorlunda särskilt bestämde, förvaltas av chefen för fjärde arméfördelningen. Föreskrift borde i anslutning härtill meddelas av Kungl. Maj.t, att Göta livgardes kasernetablissement i Stockholm skulle tills vidare ställas under vård och förvaltning av sekundchefen för Svea livgarde.

47 Kungl. Maj:ts proposition nr .247.

Frågan om det för etablissementets förvaltning erforderliga personalbehovet borde underställas riksdagens prövning. Arméförvaltningen hade i stort sett intet att erinra mot vad chefen för fjärde arméfördelningen föreslagit beträffande detta behov. Vissa detaljändringar syntes dock böra företagas i förslaget i syfte att möjliggöra, att den civilmilitära och icke-ordinarie personalen vid Göta livgarde i största möjliga utsträckning skulle kunna beredas motsvarande anställning vid Svea livgarde. Sålunda borde upptagas i stället för en av de av arméfördelningschefen föreslagna verkstadsunderofficerarna (arvodesbefattningar) en vapenhantverkare och i stället för den ene förrådsmannen en förrådsvaktmästare. Vidare syntes en särskild bränsleoch furageuppbördsman ej vara erforderlig, utan syntes den biträdande köksföreståndare^ vilken ej avsåges att taga befattning med uppbörd av proviant, jämväl kunna tjänstgöra såsom bränsleuppbördsman. Furageuppbördsman funnes redan vid Svea livgarde. Med iakttagande härav skulle Svea livgardes stat komma att ökas med fyra för pensionerade underofficerare avsedda befattningar. Av de för Göta livgarde i Stockholm avsedda sex dylika befattningarna voro en för närvarande vakant. Innehavarna av fyra av de återstående fem befattningarna skulle sålunda kunna överflyttas till Svea livgarde. Arvode till en var av dessa borde utgå med det för pensionerad underofficer gängse beloppet av 2,130 kronor för år.

Den personal, som i enlighet med vad arméförvaltningen sålunda anfört kunde på grund av truppförbandsindragningarna komma att erhålla ändrad förläggningsort och i anledning därav nödgas företaga flyttning, borde givetvis komma i åtnjutande av ersättning för härav föranledda kostnader enligt därom gällande bestämmelser. Härvid förutsatte arméförvaltningen, att utan hinder av stadgandet i 26 § 2 mom. officersavlöningsreglementet sådan förmån skulle tillkomma jämväl den, som inom samma lönegrad efter ansökan vunne transport till beställning, som enligt vederbörliga föreskrifter skulle tillsättas efter ansökan. Uttryckligt medgivande härom syntes böra lämnas.

Arméförvaltningens ifrågavarande förslag beträffande placeringen av den personal, som beröres av de förestående truppförbandsindragningarna instundande höst, ävensom ämbetsverkets i samband därmed framlagda förslag angående viss utökning av förvaltningspersonalen m. fl. vid Svea livgarde anser jag mig i huvudsak kunna biträda. I fråga om statökningen vid Svea livgarde anser jag dock, att någon ny befattning för en väbel icke är erforderlig. Vidare torde i stället för den av arméförvaltningen föreslagna förrådsvaktmästarbefattningen böra upptagas en befattning för jdterligare en förrådsman. Den å Göta livgardes stat för närvarande upptagna förrådsvaktmästaren torde nämligen, såsom jag i det föregående framhållit, kunna placeras å en av de nya förrådsvaktmästarbefattningar, som upptagits å staten för arméfördelningsstaberna m. m. för Stockholms luftvärns räkning. De till staten för arméfördelningsstaber m. m. överförda civilmilitära befattningshavarna torde sedermera, i den mån etablissementen komma att överföras till annan försvarsgrens förvaltning, böra överflyttas till vederbörlig stat vid denna försvarsgren.

Vid uppgörandet av förslag till stater för budgetåret 1939/40 har överflyttning av befattningar för personal från av indragningarna berörda truppförband ägt rum i överensstämmelse med vad nu anförts. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela do ytterligare föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga för placering av den personal, varom här är fråga.

Beträffande rätten till flyttningsersättning för personal, som på grund av

48 Kungl. Majus proposition nr 247.

truppförbandsindragningarna erhåller ändrad förläggningsort och fördenskull nödgas företaga flyttning, ansluter jag mig till vad arméförvaltningen i sådant avseende föreslagit. Dylik ersättning bör sålunda i förevarande fall tillkomma jämväl den, som inom samma lönegrad efter ansökan vinner transport till beställning, vilken enligt vederbörliga föreskrifter skall tillsättas efter ansökan.

Å staten för Svea livgarde äro för närvarande upptagna två arvoden å 2,130 kronor för pensionerade expeditionsunderofficerare. Genom brev den 15 juli 1938 har Kungl. Majit medgivit, att vid nämnda regemente finge tills vidare intill den 1 juli 1939 såsom extra expeditionsunderofficer, avsedd huvudsakligast för göromålen vid Stockholms inskrivningsområdes expedition och å regementets värnpliktssektion, tjänstgöra en underofficer, vilken tvångsvis överförts till övergångsstat, eller såsom pensionerad tillhörde reserven. På grund av nyssnämnda medgivande har en pensionerad underofficer sedermera anställts såsom extra expeditionsunderofficer vid regementet mot åtnjutande av ett efter 2,130 kronor för år beräknat arvode.

Under framhållande att Svea livgarde även för framtiden hade behov av denna befattningshavare har arméförvaltningen hemställt, att ett arvode av 2,130 kronor måtte uppföras för honom å regementets stat för nästkommande budgetår.

Med biträdande av denna hemställan tillstyrker jag, att antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerarna vid Svea livgarde i regementets stat för nästkommande budgetår ökas från 2 till 3.

Med anledning av att Göta livgardes kasernetablissement från och med instundande höst skall ställas under vård och förvaltning av sekundchefen för Svea livgarde torde, i enlighet med vad jag i det föregående anfört, staten för sistnämnda regemente för nästkommande budgetår vidare böra utökas med befattningar för 1 vapenhantverkare, 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen, 2 förrådsmän, 1 husmoder av 1. klassen, 1 biträdande husmoder ävensom med arvodesbefattningar för 1 verkstadsunderofficer, 1 underofficer, kompaniadjutant vid ett av yrkeskompanierna samt 1 underofficer, biträde åt köksföreståndaren.

Å staten för Kronobergs regemente torde i enlighet med vad i det föregående anförts jämväl för nästkommande budgetår böra upptagas befattningar för en maskinist och en eldare av 1. klassen, avsedda för regementets nuvarande kasernetablissement i Karlskrona. Därest nämnda etablissement kommer att överföras till marinens förvaltning, torde nämnda befattningar sedermera böra överflyttas till marinens vederbörande stat. Tiss för nämnda etablissement avsedd icke-ordinarie personal m. fl. torde böra avföras från Kronobergs regementes stat.

Å den nu gällande staten för Livgrenadjärregementet äro, bland andra, upptagna två maskinister och två eldare av 1. klassen. Av dessa beställningshavare äro en maskinist och en eldare avsedda för skötseln av förutvarande Andra livgrenadjärregementets kasernetablissement. Då sagda etablissement

49 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

avses att övertagas av det under uppsättning varande Östgöta luftvärnsregemente, torde en maskinistbeställning och en beställning för eldare av 1. klassen för nästkommande budgetår böra avföras från Livgrenadjärregementets stat och i stället upptagas å staten för Östgöta luftvärnsregemente.

Såsom av det följande framgår förutsattes personalen vid bland annat militärsjukhuset i Sollefteå för nästkommande budgetår skola upptagas å en gemensam stat för detta m. fl. sjukhus. Med hänsyn härtill torde den för närvarande å staten för Västernorrlands regemente upptagna befattningen för en köksförestånderska vid militärsjukhuset i Sollefteå böra överflyttas till förstnämnda stat.

Å en var av staterna för flertalet infanteriregementen samt Svea, Göta och Wendes artilleriregementen äro för närvarande upptagna, förutom en maskinist och en eldare av 1. klassen, vilka äro ordinarie beställningshavare, jämväl en icke-ordinarie befattningshavare såsom eldare av 2. klassen. Däremot upptaga staterna för Norrlands artilleriregemente och Smålands arméartilleriregemente icke några befattningar för eldare av 2. klassen.

Vad staten för Norrlands artilleriregemente angår har arméförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 hemställt, att å densamma måtte för nästkommande budgetår upptagas jämväl en icke-ordinarie befattning för en eldare av 2. klassen. Såsom skäl för denna hemställan har ämbetsverket anfört, att chefen för nämnda regemente i skrivelse till ämbetsverkets fortifikationsstyrelse anmält, att sedan en numera ombyggd underofficersbyggnad vid regementet försetts med centralvärmeanläggning och en ny kasern komme att tillkomma från och med hösten 1939, behov förelåge av utökning av den för kasernvården avsedda personalen med en eldare av 2. klassen.

Beträffande Smålands arméartilleriregemente hava arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse i skrivelse till Kungl. Majit den 4 november 1938 gjort framställning örn anställande därstädes av en eldare av

2. klassen från och med den 1 december 1938. Till stöd för denna framställning anfördes bland annat följande:

Regementet hade numera försetts med vedeldad värmecentral och elektisk omformarstation varjämte matinrättningen i Skillingaryd försetts med maskinell köksutrustning. Genom tillkomsten av dessa permanenta anläggningar hade arbetsbördan för den nuvarande personalen avsevärt ökats, vartill komme, att den nya materielens och de moderna arbetsmaskinernas vård och skötsel krävde utbildat och yrkesvant folk. Särskilt hade den nya omf ormarstationen och dess skötsel påkallat ständig vakttjänst inom kasernområdet för maskinistpersonalen, varom bestämmelse numera intagits i regementsinstruktionen. Denna vakttjänst bleve givetvis särskilt betungande vid inträffande förhinder att tjänstgöra för den ene av de 2 man, varav regementets maskinistpersonal bestode. Förutom skötseln av nämnda anläggningar ålåge det även nämnda personal att ombesörja eldningen och skötseln av ett flertal ångpannor av olika slag vid såväl regementet som å Skillingaryd samt att utöva tillsynen av alla gas , vatten-, avlopps- och elektriska ledningar med tillhörande apparater och motorer, kökets maskinella utrustning, hiss, kylmaskineri m. m. Slutligen tages anläggningen i Skillingaryd numera i anspråk i betydligt större omfattning än vad tidigare varit fallet. Sålunda vore trupp

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. cor> sa 4

50 Kungl. Majus proposition nr 247.

årligen förlagd därstädes från mitten av mars månad till regementsövningarnas slut. Att anställa en extra befattningshavare för endast sistnämnda tidsperiod torde knappast låta sig göra, därest icke kravet på erhållande av yrkeskunnig befattningshavare skulle eftersättas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde civila departementet och fortifikationsstyrelsen, att en eldare av 2. klassen måtte anställas vid regementet från och med den 1 december 1938 tillsvidare under budgetåret 1938/39 samt att åtgärder måtte vidtagas för upptagande från och med budgetåret 1939/40 av en dylik befattningshavare å regementets stat.

Genom brev den 18 november 1938 har Kungl. Majit i anledning av denna framställning medgivit, att vid Smålands arméartilleriregemente finge från och med den 1 december 1938 tillsvidare under budgetåret 1938/39 finnas anställd en extra eldare, mot ersättning högst uppgående till lönebeloppet, jämte dyrtidstillägg, enligt 3. löneklassen i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän; och skulle härav föranledda kostnader — utom för dyrtidstillägg —- bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna posten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

I anledning av vad myndigheterna anfört angående behovet av ytterligare eldarpersonal vid Norrlands artilleriregemente och Smålands arméartilleriregemente anser jag mig böra tillstyrka, att å vardera av nämnda regementens stater för nästkommande budgetår under rubriken Icke-ordinarie befattningshavare upptages en befattning för en eldare av 2. klassen med avlöning i 5. lönegraden av vederbörlig löneplan för extra ordinarie tjänstemän.

Såsom i det föregående anförts förutsättes Östgöta luftvärnsregemente skola uppsättas från och med den 1 oktober 1939.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde emellertid före nyssnämnda tidpunkt en förrådsvaktmästare, en förrådsman samt en husmoder av 1. klassen böra tillsättas vid regementet för förberedande arbeten och för omhänderhavande av de förråd m. m., som redan före regementets uppsättande komma att dit överföras. De två förstnämnda befattningshavarna torde böra tillsättas från och med den 1 juli 1939 och den sistnämnda från och med den 1 september samma år.

Från och med den 1 juli 1939 torde jämväl å luftvärnsregementets stat böra upptagas beställningar för den maskinist och den eldare av 1. klassen, vilka enligt vad i det föregående omförmälts då skola överflyttas till regementet från Livgrenadjärregementet.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av staten för fortifikationskåren anfört torde å staten för officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna för nästkommande budgetår 3 fanjunkarbeställningar böra utbytas mot motsvarande antal sergeantbeställningar. Då antalet

51 Kungl. Majus proposition nr 247.

underofficerare å sistnämnda stat enligt den förut omförmälda planen för kaderökningarna under nästkommande budgetår skulle utökas med 3 fanjunkaroch 3 sergeantbeställningar, böra alltså efter nyssnämnda beställningsutbyte å staten upptagas 26 fanjunkar- och 45 sergeantbeställningar.

Såsom av det föregående framgår bör den för kustingenjöretablissementet i Vaxholm avsedde, å staten för Svea ingenjörkår uppförda eldaren av 1. klassen överflyttas till staten för arméfördelningsstaberna m. m., varför staten för Svea ingenjörkår för nästkommande budgetår bör minskas med 1 beställning för eldare av 1. klassen.

Däremot bör den å staten för Göta ingenjörkår upptagna, för kustingenjöretablissementet i Karlskrona avsedda eldarbefattningen av 1. klassen i enlighet med arméförvaltningens förslag kvarstå å sistnämnda stat jämväl för nästkommande budgetår, varvid dock i anmärkning till staten bör angivas att befattningen vid nuvarande innehavarens avgång icke får återbesättas med ordinarie innehavare utan därefter skall, därest etablissementet da fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning, tills vidare uppehållas medelst vikarie.

För ernående av överensstämmelse med de benämningar, som i gällande författningsreglementen användas å uppbördsmännen för tygmateriel, torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit i truppförbandsstaterna för nästkommande budgetår benämningen vapenunderofficer böra utbytas mot benämningen tygunderofficer. Å de stater, som för närvarande upptaga såväl vapen- som tygunderofficersbefattningar, torde böra uppföras två befattningar för tygunderofficerare.

Beträffande de detaljändringar i övrigt i truppförbandsstaterna, som föranledas av de här förut omförmälda ökningarna och minskningarna av personalkadrerna, får jag hänvisa till de särskilda förbandens stater.

Efter riksdagens medgivande har Kungl. Majit genom brev den 27 maj 1938 meddelat särskilda föreskrifter med avseende å tillämpningen av truppförbandens stater för budgetåret 1938/39. Det torde få ankomma på Kungl. Majit, att meddela motsvarande föreskrifter jämväl för budgetåret 1939/40.

Såsom framgår av den förenämnda propositionen angående militärt avlöningsreglemente skola arvodena till furageuppbördsmännen avvecklas i samband med den militära löneregleringens ikraftträdande. Emellertid förutsättes, att de befattningshavare, som vid nämnda tidpunkt uppbära dylika arvoden, övergångsvis personligen bibehållas vid arvodena, så länge de innehava de befattningar, för vilkas bestridande denna ersättning avsetts. Bestämmelser härom böra införas i de här förut omförmälda särskilda föreskrifterna angående tillämpningen av truppförbandens stater.

Staten för tygdepartementets fabriker och anstalter. I enlighet med vad som

i det föregående anförts vid behandlingen av staten för fälttygkåren torde de å förevarande stat uppförda arvodena å 2,400 kronor till styresmännen vid

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

tygdepartementets fabriker och anstalter böra utgå ur staten, varigenom det för arvoden till militär personal på aktiv stat beräknade beloppet minskas med 7,200 kronor till 13,640 kronor.

En av arméförvaltningen gjord framställning örn att under förevarande stat måtte upptagas särskilda arvoden åt en var av tygmästarna vid Stockholms, Karlsborgs och Bodens tygstationer, anser jag mig, efter att hava inhämtat yttrande i ärendet från försvarsväsendets lönenämnd, icke kunna biträda, då frågan örn arvoden åt ifrågavarande beställningshavare torde böra upptagas till prövning först i samband med den reglering av de vid försvarsväsendet utgående arvodena, som torde komma att företagas i anslutning till antagandet av nytt avlöningsreglemente för den militära personalen.

Staten för tygdepartementets fabriker och anstalter torde för nästkommande budgetår böra sluta å ett belopp av 34,940 kronor.

Staterna för väg- oell vattenbyggnadskåren* chefsexpedition samt armémuseum.

Beträffande dessa stater ifrågasätter jag inga andra sakliga ändringar än att å sistnämnda stat den för avlöning till ordinarie befattningshavare upptagna anslagsposten torde böra- omräknas i anledning av det nya civila avlöningsreglementets ikraftträdande från och med den 1 juli 1939. Staterna i fråga torde böra sluta å 7,530 kronor respektive 42,600 kronor.

V. Garnisonssjukhusen m. m.

Staten för garnisonssjukhuset i Stockholm. Såsom i det föregående vid behandlingen av staten för fältläkarkåren omförmälts beräknas verksamheten vid garnisonssjukhuset i Stockholm komma att nedläggas omkring den 1 oktober 1939, i samband varmed en särskild garnisonsavdelning skall öppnas vid karolinska sjukhuset för handhavande av sjukvården vid Stockholms garnison.

Beträffande denna fråga har arméförvaltningen i sin skrivelse den 8 september 1938 anfört bland annat följande:

Enligt beslut vid 1930 års riksdag (proposition nr 232, riksdagens skrivelse nr 386) skall garnisonssjukhuset i Stockholm nedläggas och garnisonens sjuka i stället för vård hänvisas till en vid det under uppförande varande karolinska sjukhuset anordnad garnisonsavdelning. — — — — — — — — — Av garnisonssjukhusets nuvarande polikliniker skulle jämlikt uttalande i 1930 års proposition polikliniken för hud- och könssjukdomar — i avbidan på att i en senare byggnadsetapp en för sådan klinik avsedd byggnad bomme att uppföras för karolinska sjukhuset — provisoriskt förläggas till Göta livgarde. övriga polikliniker synas att döma av uttalandena i propositionen avses skola upphöra och poliklinikmottagningar för garnisonens sjuka ordnas vid karolinska sjukhuset. Särskild utredning skulle emellertid under byggnadstiden verkställas beträffande tandpoliklinikens och garnisonsapotekets organisation ävensom beträffande åtskilliga andra av garnisonssjukhusets nedläggande och garnisonssjukvårdens överflyttning till karolinska sjukhuset föranledda spörsmål.

I fortsättningen av sin nyssnämnda skrivelse har arméförvaltningen vidare erinrat örn att med hänsyn till tidpunkten för karolinska sjukhusets färdig-

55 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

ställande verksamheten vid garnisonssjukhuset i Stockholm måste bedrivas åtminstone under någon del av budgetåret 1939/40, varför särskild stat för sistnämnda sjukhus erfordrades jämväl under det kommande budgetåret. Enligt ämbetsverkets mening borde den ekonomiska sidan av saken därvid lämpligen ordnas på sådant sätt att medel å garnisonssjukhusets stat toges i anspråk för avlönande av den personal, som efter garnisonssjukvårdens överflyttande till karolinska sjukhuset erfordrades vid det sistnämnda sjukhusets garnisonsavdelning, allt i den mån denna personals avlöning skulle bekostas av fjärde huvudtiteln. I anslutning härtill har arméförvaltningen hemställt, att förslag måtte avlåtas till riksdagen dels örn att den nu gällande staten för garnisonssjukhuset i Stockholm må tillsvidare äga tillämpning jämväl för budgetåret 1939/40 intill den tidpunkt, från vilken Kungl. Maj:t efter karolinska sjukhusets färdigställande må komma att förordna örn garnisonssjukhusets nedläggande och örn överflyttning i erforderlig omfattning av där anställd personal till karolinska sjukhuset, dels och örn bemyndigande för Kungl. Maj:t att från och med nämnda tidpunkt av medel å garnisonssjukhusets stat bereda avlöning åt vid samma sjukhus nu anställda befattningshavare, vilka befinnas efter verksamhetens övertagande av karolinska sjukhuset fortfarande böra avlönas av medel under fjärde huvudtiteln.

Innan jag närmare ingår på arméförvaltningens ifrågavarande förslag, torde jag i korthet få beröra frågan örn personalbehovet vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning, efter det garnisonssjukhusets i Stockholm verksamhet överflyttats till förstnämnda sjukhus, ävensom vissa andra med garnisonssjukhusets nedläggande sammanhörande frågor.

Enligt uttalande i den förenämnda propositionen nr 232/1930 angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. skulle å garnisonsavdelningen vid det blivande karolinska sjukhuset finnas två biträdande överläkare, den ene å garnisonsavdelningens medicinska och den andre å dess kirurgiska avdelning. Å vardera av dessa avdelningar skulle dessutom finnas dels en underläkare såsom biträde åt vederbörande professor och överläkare dels ock en amanuens. De båda biträdande överläkarna skulle vara militärläkare och liksom amanuenserna avlönas från anslag under fjärde huvudtiteln, under det att de båda underläkarna skulle anställas på karolinska sjukhusets stat.

Förutom de nu nämnda läkarna skulle vid garnisonsavdelningen jämväl finnas en väbel för ombesörjande av militära tjänsteangelägenheter. Även denna befattningshavare skulle avlönas från fjärde huvudtiteln men beredas bostad å sjukhuset.

För garnisonsavdelningen erforderlig sjuksköterske-, ekonomi- och betjäningspersonal förutsattes skola upptagas å karolinska sjukhusets stat.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 oktober 1938 har direldionen för karolinska sjukhuset framlagt förslag angående anslagsbehovet för nämnda sjukhus för budgetåret 1939/40. Direktionen har därvid utgått ifrån att fullt arbetsför och lämplig personal, som någon längre tid haft anställning vid

54 Kungl. Majlis proposition nr 247.

garnisonssjukhuset, skulle beredas företräde vid anställning av personal i första hand vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning och i andra hand vid sjukhuset i övrigt. Med avseende å den personal, som avses skola avlönas från anslag under fjärde huvudtiteln, har direktionen i huvudsak anslutit sig till de i propositionen nr 232/1930 angivna riktlinjerna. Den har dock förutsatt, att jämväl å det nya sjukhusets ögonklinik skulle tjänstgöra en läkare med avlöning från fjärde huvudtiteln.

I fråga örn de å garnisonsavdelningen tjänstgörande läkarnas avlöningsförmåner synes direktionen hava utgått ifrån att de båda biträdande överläkarna, vilka skulle tillsättas på förordnande för viss tid, skulle avlönas med ett årligt arvode av 7,500 kronor, under det att de båda amanuenserna, vilka skulle benämnas assistentläkare, skulle placeras i 15. lönegraden i den under 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen intagna löneplanen för extra tjänstemän. Beträffande å garnisonsavdelningen tjänstgörande underläkare med avlöning å karolinska sjukhusets stat har direktionen föreslagit att desamma placeras i 22. lönegraden i nyssnämnda löneplan. Emellertid har direktionen ansett, att någon dylik underläkare åtminstone tillsvidare icke vore erforderlig å garnisonsavdelningens kirurgiska avdelning.

I utlåtande den 31 januari 1939 över direktionens för karolinska sjukhuset förenämnda förslag har arméförvaltningen till en början förklarat sig biträda direktionens förslag örn lämnande av företräde åt personal från garnisonssjukhuset vid tillsättande av platser vid karolinska sjukhuset.

Beträffande läkarpersonalen vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning har ämbetsverket, som ansett, att anledning saknades att med avvikelse från vad härutinnan förutsatts vid statsmakternas behandling av frågan år 1930 minska antalet läkartjänster å den kirurgiska garnisonsavdelningen, anfört bland annat följande:

Enligt arméförvaltningens uppfattning böra garnisonsavdelningarnas underordnade läkarkrafter hava samma kompetens som motsvarande läkare på de kliniska avdelningarna inom sjukhuset i övrigt och samma benämningar som övriga underordnade läkare vid samma avdelningar. Då dessa läkare äro avsedda att utgöra ständig arbetsförstärkning till avdelningarnas ordinarie läkare, måste det anses rimligt, att de erhålla skälig ersättning för sitt arbete. Arméförvaltningen föreslår därför, att för vardera medicinska och kirurgiska garnisonsavdelningen måtte avses följande antal läkare, nämligen:

1 biträdande överläkare med ett arvode av 7,500 kronor samt 2 andre underläkare med lön enligt 22. lönegraden ovannämnda löneplan för extra tjänstemän.

Av dessa böra enligt uttalandena i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag de båda biträdande överläkarna samt en underläkare å vardera avdelningen avlönas av medel under fjärde huvudtiteln, medan de båda ytterligare underläkarna böra uppföras å staten för karolinska sjukhuset.

Arméförvaltningen har vidare förklarat sig biträda förslaget om att från medel under fjärde huvudtiteln skulle avlönas, förutom en väbel, en särskild i ögonsjukdomar specialutbildad läkare vid sjukhusets ögonklinik. Ersätt-

55 Kungl. Majus proposition nr 247.

ning till denne läkare borde liksom för motsvarande å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm för närvarande uppförda befattningshavare utgå med ett till 2,340 kronor för år bestämt arvode. Yäbeln borde åtnjuta samma ersättning som den nuvarande sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset eller alltså ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte fri bostad med bränsle och lyse. Därest bostad icke kunde beredas denne befattningshavare vid sjukhuset, borde arvodet bestämmas till 2,440 kronor för år.

Beträffande organisationen och personalbehovet för vården av garnisonens hud- och könssjuka har arméförvaltningen i nyssnämnda utlåtande anfört bland annat följande:

I planen för första etappen av karolinska sjukhusets utbyggande har, såsom förut berörts, icke ingått uppförande av hud- och könsklinik (poliklinik). Att vid garnisonssjukhuset i Stockholm bibehålla vårdavdelning och poliklinik för dessa sjuka, till dess sådan vård kan beredas garnisonens personal vid karolinska sjukhuset, har på grund av kostnadsskäl icke ansetts lämpligt. Sedan garnisonssjukhuset upphört med sin verksamhet, måste fördenskull dylik sjukvård anordnas annorstädes, intill dess karolinska sjukhuset blivit utbyggt med avdelningar och polikliniker för sådan sjukvård, vilket beräknas icke komma att ske förrän om 6 ä 8 år. Företagna undersökningar hava givit vid handen, att möjlighet saknas att bereda vård för garnisonens samtliga ifrågavarande sjuka vid karolinska institutets klinik för hud- och könssjukdomar vid S:t Görans sjukhus eller å sjukhuset Eira. I propositionen nr 232 till 1930 års riksdag uttalades, att för ändamålet erforderliga sjukvårdsplatser borde kunna tagas i anspråk vid något av truppförbandens sjukavdelningar i Stockholm, exempelvis Göta livgardes sjukavdelning. Arméförvaltningen anser därstädes lämpligen kunna anordnas sjukavdelning för hud- och könssjukdomar med 25 vårdplatser jämte poliklinik för dessa sjukdomsfall.

Ifrågavarande poliklinik och sjukavdelning böra i militärt och administrativt hänseende vara underställda sekundchefen för Svea livgarde. Den manliga sjukvårdspersonal, som därtill kan behövas för denna vårdanstalt, förutsättes kunna till erforderligt antal ställas till förfogande genom chefen för fjärde arméfördelningen.

För polikliniken och sjukavdelningen erfordras en läkare, en sjuksköterska, en undersköterska samt en baderska, tillika sjukhusbiträde.

Ersättning till läkaren bör i likhet med för motsvarande å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm nu uppförda befattning utgå med årligt arvode å 4,650 kronor. Sjuksköterskan bör åtnjuta avlöning med samma belopp, som motsvarande befattningshavare vid garnisonssjukhuset eller enligt 7. lönegraden av den i 7 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Yad den föreslagna undersköterskan beträffar, får arméförvaltningen erinra att civila departementet och sjukvårdsstyrelsen i underdånig framställning den 21 oktober 1938 angående medelsbehovet under avlöningsanslagct för budgetåret 1939/40 för vissa garnisons- och militärsjukhus föreslagit utbyte av nuvarande undersköterskor mot assistentsköterskor. Nu anställda undersköterskor, som på grund av bristande kompetens icke kunde antagas till assistentsköterskor, förutsattes emellertid få kvarstå i innehavande befattningar på oförändrade villkor eller, därest de så önskade, få övergå till anställning såsom sjukhusbiträden.

För den nu föreslagna befattningen såsom undersköterska vid ifrågavarande sjukavdelning och poliklinik avses en för närvarande vid motsvarande avdelning och klinik vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställd undersköterska, vilken icke kan vinna anställning såsom assistentsköterska. Vid sådant för-

56 Kungl. Majus proposition nr 247.

hållande torde hon, på sätt i åberopade skrivelse föreslagits beträffande liknande personal vid övriga garnisons- och militärsjukhus, få bibehållas i innehavande befattning, och lön alltså utgå enligt 1. lönegraden av den i 31 § kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) intagna löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal (K).

Till sjukhusbiträde! bör utgå arvode med samma belopp, som nu utgår till dylika befattningshavare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, eller med 1,125 kronor för år jämte portion in natura — med skyldighet att, örn vederbörande beredes fri bostad med möbler, bränsle och lyse m. m., härför vidkännas avdrag å arvodet med 365 kronor — ävensom provisoriskt lönetillskott enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1938, angående lönetillskott till viss betjäningspersonal vid garnisonssjukhuset i Stockholm, med 252 kronor för år.

Ifrågavarande personal synes i likhet med övrig personal vid garnisonssjukhuset i Stockholm, för vilken efter sjukhusets anslutning till karolinska sjukhuset avlöningskostnaderna skola bestridas av medel under fjärde huvudtiteln, framdeles böra uppföras å särskild stat för garnisonssjukvården i Stockholm. Driftkostnaderna för sjukavdelningen torde, i den mån de icke skola gäldas med anlitande av till vederbörande truppförbands förfogande stående underhållsanslag, framdeles böra bestridas av medel under särskilt för garnisonssjukvården uppfört anslag. För budgetåret 1939/40 torde, på sätt arméförvaltningen i merberörda underdåniga skrivelse den 8 september 1938 föreslagit, kostnaderna för avlöning till vid ifrågavarande sjukavdelning och poliklinik anställd personal kunna utgå av medel under staten för garnisonssjukhuset i Stockholm, och driftkostnaderna — till den del de icke enligt därom givna bestämmelser skola gäldas av vederbörande truppförbands underhållsanslag — bestridas från anslaget till sjukvård, titel II, garnisons sjukhuset i Stockholm.

Slutligen har arméförvaltningen i sitt nyssnämnda utlåtande jämväl till behandling upptagit frågan örn det nuvarande garnisonsapotekets ställning efter garnisonssjukhusets nedläggande och därvid anfört i huvudsak följande:

Enligt uttalanden i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag skulle garnisonssjukhusets i Stockholm apotek anslutas till karolinska sjukhuset för att betjäna dels detta sjukhus dels garnisonen i Stockholm dels ock i mån av behov försvarsväsendet i övrigt. Apoteket skulle därjämte utgöra ett läkemedelsförråd för krigsbehov, varjämte de värnpliktiga apotekarna där skulle fullgöra sin facktjänstgöring. Organisationen av apoteket skulle under karolinska sjukhusets byggnadstid bliva föremål för särskild utredning.

Sedan direktionen för karolinska sjukhuset den 9 december 1935 uppdragit åt generalfältläkaren att verkställa utredning i ovanberört hänseende, företogs inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse under åren 1935 och 1936 vissa förberedande undersökningar. Efter uppdrag av sjukvårdsstyrelsen verkställde härefter styrelsens vetenskapliga råd i farmaci och apoteksväsende, filosofie licentiaten H. Nilsson, fullständig utredning i ärendet, över vilken utredning styrelsen inhämtat yttranden från medicinalstyrelsens apoteksbyrå, ordföranden i apotekarsocietetens direktion och ordföranden i Sveriges apotekareförbund.

På grund av vad som framkommit vid dessa utredningar anser arméförvaltningen, att ett ändamålsenligt organiserande av läkemedelsförsörjningen för försvarsväsendet för såväl freds- som krigsförhållanden förutsätter ej mindre ett centralt, till sjukvårdsstyrelsen förlagt förvaltningsorgan utan även ett apotek, som är ställt till samma organs förfogande för praktiska arbetsuppgifter ävensom för undervisning av i specialtjänst uttagna värnpliktiga apotekare.

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

De praktiska arbetsuppgifterna avse att tillhandahålla och åstadkomma för försvaret lämpliga läkemedel av olika slag samt dessas ändamålsenliga förpackning m. m., allt i anslutning till den fortgående utvecklingen inom såväl militär som civil farmakologi. Härvid bör samarbete äga rum med landets apoteksinrättningar och större läkemedelsfabriker, hos vilka beredningen och tillverkningen av krigsbehovet av läkemedel i stor utsträckning måste förläggas. Som centralorgan — med även egna arbetsmöjligheter —- förledande av sistnämnda verksamhet kräves ett självständigt militärt apotek.

Under krigsförhållanden torde det vara ofrånkomligt för försvarsväsendet att disponera över en egen apoteksinstitution, genom vilken dess läkemedelsförsörjning organiseras och praktiskt omhänderhaves. Att först vid mobilisering uppsätta och organisera ett dylikt apotek skulle ur försvarsberedskapssynpunkt innebära stor olägenhet och medföra avsevärda risker. Personalen vid apoteket måste nämligen vara väl förtrogen med militär läkemedelsorganisation och sålunda redan i fredstid insatt i detta arbete. Härför kräves, att apoteket i fredstid disponerar tillräcklig pesonal, samt att de värnpliktiga apotekarna, genom att deras fackutbildning och facktjänstgöring i huvudsak förläggas till apoteket ifråga, erhålla kännedom örn det militära apoteksväsendet och dess uppgifter i fred och krig. Vid mobilisering måste apotekets verksamhet hastigt kunna utvidgas, vilket förutsätter, att för verksamheten skall kunna tagas i anspråk för det militära apoteksväsendet redan utbildad personal. Ett militärt apotek är fördenskull av stor betydelse ur beredskapssynpunkt.

Genom att det sålunda föreslagna apoteket, vilket i och för sig självt är erforderligt för militärt ändamål, i sin fredsverksamhet anslutes till ett stort sjukhus’ verksamhetsområden, vinnes ytterligare kontakt med den medicinska forskningen m. m. Detta länder sålunda i sista hand den militära sjukvården och dess terapeutiska utrustning till godo. På grund härav måste ett anslutande av apoteket till karolinska sjukhuset vara av större värde för försvaret än en helt fristående militär apoteksinrättning.

Arméförvaltningen föreslår alltså inrättande av ett dylikt apotek, lämpligen benämnt garnisonsapoteket i Stockholm.

Efter att därå hava lämnat en redogörelse för den nuvarande personaltillgången vid garnisonsapoteket har arméförvaltningen anfört bland annat följande beträffande personalbehovet vid det blivande garnisonsapoteket:

Med apotekets anslutande till karolinska sjukhuset blir, till följd av det större antalet vårdplatser vid detta sjukhus -— omkring 700 efter fullbordandet av första byggnadsetappen -— viss personalökning ofrånkomlig. Den för det blivande garnisonsapoteket beräknade personalen utgöres av en apoteksföreståndare, en biträdande apoteksföreståndare, en receptarie och en laborant, en förrådsförvaltare, ett tekniskt biträde (motsvarande nuvarande laboratoriebiträdet), ett apoteksbiträde, ett kontorsbiträde (motsvarande det nuvarande extra skrivbiträdet) samt två städerskor (motsvarande de nuvarande apoteksbiträdena.)

Apoteksföreståndaren, biträdande apoteksföreståndaren, receptarien och laboranten skola enligt arméförvaltningens förslag samtliga hava avlagt apotekarexamen och fullgjort värnplikt.

I fråga om befattningarnas tillsättande innebär förslaget, att apoteksföreståndaren skall tillsättas av medicinalstyrelsen på förslag av apoteksbefordringsnämnden och efter hörande av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse samt direktionen vid karolinska sjukhuset. Övriga befattningar, för vilka

58 Kungl. Majlis proposition nr 247.

farmaceutisk utbildning kräves, skola tillsättas av sjukvårdsstyrelsen, under det att biträdespersonal ock städerskor böra anställas av apoteksföreståndaren.

Beträffande apotekspersonalens avlöningsförhållanden har arméförvaltningen anfört följande:

I likhet med vad nu är fallet beträffande de vid garnisonssjukhusets i Stockholm apotek anställda apotekarna, bör den farmaceutiskt utbildade personalen vid det föreslagna garnisonsapoteket avlönas med arvoden. I staten för garnisonssjukhuset i Stockholm upptagna arvoden hava emellertid visat sig vara så låga i förhållande till den avlöning, som åtnjutes av personalen vid civila apotek i Stockholm att svårigheter mött att på tillfredställande sätt rekrytera befattningarna och att förmå anställd personal att under längre tid kvarstå i befattningarna.

Apoteksföreståndaren vid garnisonssjukhusets i Stockholm apotek åtnjuter för närvarande arvode motsvarande lönen enligt lönegrad C 8 i ÖAR jämte föreståndararvode å 2,040 kronor. I syfte att säkerställa rekryteringen synes arvodet böra utgå med belopp lika med lönen i lönegrad C 11 utan rätt för vederbörande att därutöver åtnjuta särskilt föreståndararvode.

Biträdande apoteksföreståndaren, nu avlönad med arvode motsvarande lönen enligt lönegrad C 8, synes med hänsyn till de arbetsuppgifter, som avses skola åläggas honom, böra erhålla arvode enligt lönegrad C 9, medan för receptarien och laboranten arvode bör utgå efter lönegrad C 8.

Såsom förrådsförvaltare, tillika redogörare, bör avses pensionerad underofficer med arvode till samma belopp, 2,440 kronor för år, som för närvarande finnes uppfört i staten för garnisonssjukhuset i Stockholm för förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten.

Efter genomförd organisation av garnisonsapoteket, på sätt arméförvaltningen här föreslagit, bör övervägas, om icke ordinarie anställning bör beredas åtminstone det tekniska biträdet och apoteksbiträdet, den förre förslagsvis i lönegraden A 7 och den senare i lönegraden A 4 enligt 1938 års beslut örn nytt civil avlöningsreglemente. Kontorsbiträdet synes, till dess någon tids erfarenhet vunnits rörande det föreslagna apotekets arbetsförhållanden och behov, kunna anställas såsom extra ordinarie tjänsteman i lönegraden eo 4. Städerskorna vid apoteket synas i likhet med städerskorna vid karolinska sjukhuset böra avlönas efter lönegraden eU 4.

I likhet med vad ovan framhållits beträffande övrig personal vid garnisonssjukhuset i Stockholm, för vilken efter sjukhusets nedläggande avlöningskostnaderna skola bestridas av medel under fjärde huvudtiteln, torde jämväl den för garnisonsapoteket erforderliga personalen framdeles böra uppföras å särskild stat. Från den tidpunkt under budgetåret 1939/40, då garnisonsapotekets verksamhet kommer att taga sin början, och till utgången av samma budgetår bör, på sätt förutsatts i arméförvaltningens underdåniga framställning den 8 september 1938, för tillgodoseende av personalbehovet vid garnisonsapoteket medel å staten för garnisonssjukhuset få tagas i anspråk. Därvid bör till den farmaceutiskt utbildade personalen utgå arvoden i enlighet med vad ovan föreslagits, medan den övriga vid garnisonssjukhusets i Stockholm apotek nu tjänstgörande personalen synes böra åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som för närvarande tillkomma vederbörande, dock att innehavaren av den å staten för garnisonsapoteket uppförda apoteksbiträdesbefattningen (motsvarande en städerskebefattning vid det föreslagna garnisonsapoteket) i stället för portion in natura och bostad med möbler, bränsle, lyse m. m. bör erhålla kontant ersättning härför.

Då det är nödvändigt, att redan vid den tidpunkt, då verksamheten vid garnisonsapoteket kommer att taga sin början, ali ovan angiven för apoteket

Kungl. Majit» proposition nr 247. 59

avsedd personal finnes anställd, får arméförvaltningen i underdånighet hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att vid garnisonsapoteket må från tid under budgetåret 1939/40, som Kungl. Maj:t framdeles kan komma att bestämma, finnas anställda följande befattningshavare med för envar här nedan angiven avlöning, nämligen

1 apoteksföreståndare ............................................. arvode C 11

1 biträdande apoteksföreståndare .............................. » C 9

1 receptarie ........................................ » C 8

1 laborant ............................................................... » C 8

1 tekniskt biträde ................................................... eo 7

1 apoteksbiträde ...................................................... eo 4

1 kontorsbiträde ...................................................... eo 4

1 förrådsförvaltare ................................................... » 2,440 kronor

2 städerskor ............................................................ » e.U. 4 samt

att kostnaderna härför må få bestridas av uppkommande besparingar å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm.

Slutligen har arméförvaltningen hemställt örn medgivande att för bestridande av kostnaderna för garnisonsapotekets flyttning från garnisonssjukhuset till karolinska sjukhuset få disponera förefintliga överskottsmedel å driften vid garnisonssjukhuset, vilka för närvarande uppginge till omkring

50,000 kronor.

I den män apotekets nuvarande inventarier efter flyttningen icke kunde tagas i anspråk för sitt ändamål eller komplettering av desamma erfordrades, borde behovet härav enligt ämbetsverkets mening i första hand kunna tillgodoses av direktionen vid karolinska sjukhuset. Möjligen kunde för ändamålet behöva anlitas någon mindre del av omförmälda överskottsmedel.

Utav en arméförvaltningens yttrande bifogad avskrift av en den 25 oktober 1938 dagtecknad, till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ingiven skrivelse från den s. k. militära apotekskommittén framgår, att nämnda kommitté funnit den av arméförvaltningen ifrågasatta lösningen av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning genom inrättandet av ett garnisonsapotek vid karolinska sjukhuset vara behäftat med åtskilliga olägenheter särskilt ur ekonomisk synpunkt. Kommittén hade därför tillsammans med apotekarsocietetens direktion anhållit, att frågan örn ordnandet av det militära apoteksväsendet måtte göras till föremål för en förnyad allsidig och förutsättningslös utredning.

I ett den 14 februari 1939 avgivet utlåtande över arméförvaltningens ifrågavarande yttrande angående direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 har medicinalstyrelsen anfört, att nämnda yttrande icke givit styrelsen anledning till annan erinran än att styrelsen funne den av arméförvaltningen föreslagna utökningen av läkarpersonalen vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning kunna anstå i avbidan på att närmare erfarenhet vunnes angående omfattningen av de arbetsuppgifter, som lomme att åvila nämnda läkarpersonal.

Vidare har chefen för armén i ett den 20 februari 1939 avgivet utlåtande över direktionens för karolinska sjukhuset förenämnda anslagsäskanden an-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

fört följande beträffande frågan om garnisonsapotekets anslutande till karolinska sjukhuset:

Enligt propositionen nr 232/1930 förutsattes, att garnisonssjukhusets nuvarande apotek skulle anslutas till karolinska sjukhuset. Apotekets uppgifter vore att betjäna dels karolinska sjukhuset, dels garnisonen i Stockholm och dels i mån av behov försvarsväsendet i övrigt. Apoteket skulle samtidigt utgöra ett läkemedelsförråd för krigsbehov. Vid apoteket skulle slutligen värnpliktiga apotekare fullgöra sin facktjänstgöring.

Med stöd av ovan i propositionen berörda uttalanden har arméförvaltningen genom sjukvårdsstyrelsens försorg verkställt viss utredning i ärendet, varvid garnisonsapotekets uppgifter och organisation närmare utformats. Emot resultatet av nämnda utredning har den s. k. militära apotekskommitén i yttrande den 25 oktober 1938 i väsentliga delar anfört avvikande mening. Sålunda framhåller kommittén bland annat att cirka 90 procent av apotekets omsättning beräknades belöpa på leveranserna till de civila sjukhusen och att apoteksarbetet för militära ändamål följaktligen bleve av ytterst underordnad betydelse. Apoteksrörelsen skulle vidare enligt kommitténs åsikt icke lämna någon vinst utan tvärtom gå med förlust.

En granskning av vad i ärendet förevarit giver mig anledning att framhålla följande. I arméförvaltningens yttrande angående garnisonsapotekets anslutning till karolinska sjukhuset anföres, att det under krigsförhållanden torde vara ofrånkomligt för försvarsväsendet att förutom ett centralt, till sjukvårdsstyrelsen förlagt förvaltningsorgan jämväl disponera över ett eget apotek för läkemedelsförsörjningens m. m. organiserande och praktiska omhänderhavande. Enligt min uppfattning bör den verksamhet, som här åsyftas, nämligen främst ett reglerande av anskaffning samt distribuering av läkemedel och förbandsmateriel, åvila en personalorganisation. Jag ansluter mig fördenskull såtillvida till vad arméförvaltningen anfört, att jag anser det nödvändigt, att i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ingår en dylik personalorganisation för handläggning av militärfarmaceutiska frågor. Denna personalorganisation måste givas en sådan sammansättning, att den till fullo motsvarar de krav, vilka med hänsyn till läkemedelsförsörjningens betryggande kunna ställas på densamma.

Då nämnda personalorganisation sålunda måste anses nödvändig under krigsförhållanden, bör den ävenledes vara tillsatt i fred för ombesörjande av erforderligt krigsförberedelsearbete under samverkan med rikskomniissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Den bör givetvis även ha till uppgift att följa utvecklingen på det farmaceutiska området och leda den praktiska försöksverksamhet, som härvid kan anses erforderlig. Vid de tillfällen, då tillträde till apotek kräves för försöksverksamhet med särskilda för försvaret behövliga läkemedel, torde i betraktande av nämnda försöksverksamhets omfattning denna fråga sannolikt kunna lösas genom överenskomm.else med civil apoteksinnehavare. För här berörd verksamhet synes mig tillgången till ett särskilt militärt apotek sålunda icke strängt nödvändig.

Vad de värnpliktiga apotekarnas utbildning beträffar torde den till apotek anknutna verksamheten avseende kännedom örn försvarets läkemedel kunna givas en begränsad omfattning, enär ifrågavarande verksamhetsområde till största del sammanfaller med berörda personals civila arbete. Huvuddelen av den militära utbildningen åter bör avse att bibringa de värnpliktiga apotekarna förtrogenhet med deras uppgifter i fält och kännedom örn de formationer, i vilka de vid mobilisering skola ingå.

På grund av det ovan anförda måste jag ställa mig synnerligen tveksam inför arméförvaltningens förslag angående det nuvarande garnisonsapotekets anslut-

61 Kungl. Mcij:ts proposition nr 247.

ning till karolinska sjukhuset. De väsentliga kostnader, vilka äro förenade med ett dylikt apoteks organisation, synas mig icke stå i överensstämmelse med de fördelar, som ur militär synpunkt kunna vinnas. Enligt min bestämda uppfattning bör under alla förhållanden främst sjukvårdsstyrelsen tillföras en sådan personalorganisation, som betingas av kravet på läkemedelsförsörjningens säkerställande. Huruvida därutöver ett militärt apotek bör finnas, synes mig böra göras till föremål för en ny utredning.

Slutligen har direktionen för karolinska sjukhuset i utlåtande den 14 februari 1939 i anledning av arméförvaltningens förenämnda yttrande anfört bland annat följande:

Såvitt direktionen kan finna, torde med hänsyn till förevarande apoteks särskilda ställning och dess utnyttjande för jämväl försvarsväsendet knappast anledning föreligga att framställa någon erinran mot beräkningen av personalbehovet. I stort sett torde ej heller något vara att erinra mot de föreslagna avlöningarna för de mera ansvarsfyllda befattningarna, vilka enligt förslaget anknyta sig till gällande militära avlöningsreglemente. Beträffande den underordnade personalen ansluter sig förslaget väl till direktionens framställning örn avlöningsstat för sjukhusets befattningshavare.

Såsom i det föregående meddelats beräknas garnisonssjukhusets i Stockholm verksamhet komma att överflyttas till karolinska sjukhuset omkring den 1 nästkommande oktober. Verksamheten vid garnisonssjukhuset måste alltså fortgå under en del av budgetåret 1939/40. Till följd härav blir en särskild stat för detta sjukhus erforderlig jämväl för nämnda budgetår. Efter garnisonssjukhusets anslutning till karolinska sjukhuset torde, såsom arméförvaltningen framhållit, en särskild stat böra uppföras för garnisonssjukvården i Stockholm. Å denna stat torde bland annat böra upptagas den för nämnda sjukvård avsedda personal, för vilken avlöningskostnaderna skola bestridas av medel under fjärde huvudtiteln. I avvaktan på närmare erfarenhet av den nya ordningen torde emellertid med upprättandet av dylik stat böra anstå till ett följande budgetår. Under budgetåret 1939/40 torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit medel för bestridande av kostnaderna för avlöning åt den personal, som erfordras för garnisonssjukvårdens upprätthållande efter nedläggandet av verksamheten vid garnisonssjukhuset, böra utgå av medel under staten för detta sjukhus, i den mån kostnaderna i fråga skola bestridas från fjärde huvudtiteln. Härvid förutsättes, att den nu gällande staten för garnisonssjukhuset i Stockholm skall i enlighet med av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser gälla tillsvidare under budgetåret 1939/40.

I fråga örn läkarbehovet för den militära sjukvårdens handha vande vid karolinska sjukhuset hava skilda meningar gjort sig gällande mellan direktionen för nämnda sjukhus och arméförvaltningen så till vida, att direktionen icke ansett någon underläkare — med placering å sjukhusets stat -—- behövlig vid garnisonsavdelningens kirurgiska avdelning, under det att arméförvaltningen ansett, att anledning saknats att för nämnda avdelning minska det antal läkartjänster, som förutsatts i den förenämnda propositionen nr 232 till 1930 års riksdag. Arméförvaltningen har vidare ifrågasatt, att amanuenserna (assistentläkarna) å såväl medicinska som kirurgiska avdelningarna skulle

62 Kungl. May.ts proposition nr 247.

placeras i samma lönegrad som de å sjukhusets stat upptagna andre underläkarna.

Såsom framgår av den å chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning till årets riksdag avlåtna propositionen nr 206 angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet m. m. har Kungl. Majit med avseende å läkarantalet å garnisonsavdelningens kirurgiska avdelning ansett sig böra biträda det av direktionen framlagda förslaget. Å nämnda avdelning skulle alltså under nästkommande budgetår endast komma att finnas en biträdande överläkare och en yngre underordnad läkare. Med hänsyn till den arbetsbörda och det ansvar, som till följd härav kommer att åvila sistnämnde läkare, synes det rimligt, att denne placeras i samma lönegrad som de å sjukhusets stat avlönade andre underläkarna. Då den å karolinska sjukhusets stat upptagne andre underläkaren å garnisonsavdelningens medicinska avdelning tillsvidare är avsedd att biträda på medicinskt-kemiska laboratoriet, synes även den å samma avdelning placerade, från fjärde huvudtiteln avlönade underordnade läkaren, vars arbetsbörda till följd av berörda förhållande givetvis kommer att ökas, böra givas samma lönegradsplacering som föreslagits för motsvarande läkare på garnisonsavdelningens kirurgiska avdelning.

I enligl^t med vad i det föregående anförts torde de båda befattningarna som biträdande överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning efter garnisonssjukvårdens överflyttande till nämnda sjukhus tillsvidare böra bestridas av innehavarna av de å staten för fältläkarkåren upptagna båda beställningarna såsom regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

I fråga örn anställande för medel från fjärde huvudtiteln av en sjukhusväbel och en särskild i ögonsjukdomar specialutbildad läkare ansluter jag mig till vad arméförvaltningen i sådant avseende föreslagit.

Jämväl arméförvaltningens förslag beträffande ordnande tillsvidare av en poliklinik och sjukavdelning för garnisonens hud- och könssjuka vid Göta livgardes nuvarande sjukavdelning finner jag mig i stort sett kunna biträda. Emellertid torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter beträffande anställandet av för den nya polikliniken och vårdanstalten erforderlig personal ävensom angående denna personals avlöning. Kostnaderna härför torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit få utgå av medel under staten för garnisonssjukhuset.

Beträffande frågan örn den lämpligaste organisationen för tillgodoseende av läkemedelsförsörjningen för den militära sjukvården hava såsom av det föregående framgår olika meningar gjort sig gällande. Sålunda har å ena sidan arméförvaltningen, emot vars förslag i förevarande avseende medicinalstyrelsen och direktionen för karolinska sjukhuset icke haft något att erinra, ansett, att ifrågavarande läkemedelsförsörjning lämpligen borde handhavas av ett självständigt militärt apotek — motsvarande det nuvarande garnisonsapoteket —- med verksamheten anknuten till karolinska sjukhuset, vars behov av läkemedel i sin helhet skulle tillgodoses från detta apotek. Å andra sidan har chefen för armén och den s. k. apotekskommittén ifrågasatt lämpligheten av ett djdikt militärapotek, då arbetet för militära ändamål å detsamma

63 Kungl. Majus proposition nr 247.

enligt deras mening skulle bliva av ytterst underordnad betydelse, eftersom omsättningen därstädes till cirka 90 procent kunde beräknas komma att belöpa på leveranser till de civila avdelningarna vid karolinska sjukhuset.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört angående behovet av ett självständigt militärt apotek synes det dock icke böra komma i fråga att nedlägga det nuvarande garnisonsapotekets i Stockholm verksamhet i samband med garnisonssjukhusets anslutning till karolinska sjukhuset. Tvärtom synes det för erhållande av praktisk erfarenhet i fråga örn den av arméförvaltningen föreslagna anordningens lämplighet vara önskvärt, att verksamheten vid detta apotek försöksvis får fortsätta vid karolinska sjukhuset under den del av nästkommande budgetår, då garnisonssjukvården kommer att vara förlagd till sistnämnda sjukhus. Med hänsyn till det betydligt vidgade verksamhetsområde, som apoteket i fråga därvid skulle erhålla därigenom att det förutsättes skola tillhandahålla läkemedel icke blott åt garnisonens sjuka utan jämväl för karolinska sjukhuset i dess helhet, torde en viss ökning av apotekets personal bliva erforderlig. Huruvida denna personalökning behöver få den omfattning, som arméförvaltningen ifrågasatt, är för närvarande svårt att bedöma. Det torde därför böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser angående tillgodoseende av personalbehovet vid garnisonsapoteket under den del av nästkommande budgetår, då apotekets verksamhet kommer att förläggas till karolinska sjukhuset. Kostnaderna för apotekspersonalens avlöning under denna tid torde i överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit få bestridas av medel under staten för garnisonssjukhuset i Stockholm. Jag anser mig emellertid böra betona, att den föreslagna anordningen för nästa budgetår bör anses såsom ett provisorium och icke får stå hindrande i vägen för att apoteksfrågan vid karolinska sjukhuset sedermera löses efter andra linjer, därest så skulle visa sig lämpligt.

I detta sammanhang anser jag mig böra meddela, att Kungl. Maj:t med anledning av föreliggande svårigheter att besätta biträdande apotekarbefattningen vid garnisonssjukhusets apotek genom brev den 28 oktober 1938 medgivit att till innehavaren av denna befattning finge för tiden den 1 november 1938 — den 30 juni 1939 utgå, utöver honom enligt vederbörlig stat tillkommande avlöningsförmåner, en särskild ersättning av 75 kronor för månad — varå dyrtidstillägg ej finge beräknas — att bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Emot arméförvaltningens förslag att för garnisonsapotekets flyttning samt för komplettering av apoteksinventarier få disponera å driften vid garnisonssjukhuset i Stockholm uppkomna överskottsmedel har jag icke något att erinra.

I sin skrivelse, nr 4, angående vissa av Kungl. Majit gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1938/39 under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet, anförde 1938 års riksdag med anledning av en inom andra kammaren väckt motion (nr 171) rörande förbättrad löneställning för ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset i

64 Kungl. Majus proposition nr 247.

Stockholm, att riksdagen av anförda skäl icke ansett sig kunna besluta om en definitiv lönereglering för ifrågavarande personal, men att riksdagen dock på grund av vad i ärendet förekommit funnit sig kunna förutsätta, att Kungl. Majit av den under staten för garnisonssjukhuset upptagna anslagsposten för »Till chefsläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal» såsom en provisorisk åtgärd beredde denna personal ett skäligt tillskott till lönen.

Med anledning av riksdagens berörda uttalande uppdrog Kungl. Majit genom brev den 31 mars 1938 åt arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse att, med beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande beredande av avlöningstillskott från och med den 1 juli 1938 åt den vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställda betjäningspersonalen. Sedan civila departementet och sjukvårdsstyrelsen till åtlydnad härav i skrivelse den 29 juni 1938 avgivit förslag rörande ifrågavarande lönetillskott, har Kungl. Majit i anslutning till ett av försvarsväsendets lönenämnd i ärendet avgivet förslag genom brev den 21 oktober 1938 medgivit, att till nedan nämnda anställningshavare, som avlönades av de enligt staten för garnisonssjukhuset i Stockholm till chef läkarens förfogande ställda medel, samt extra personal, som anställts vid garnisionssjukhuset jämlikt Kungl. Majits brev den 8 juli 1938, finge, utöver nuvarande förmåner, räknat från och med den 1 juli 1938, utbetalas provisoriskt lönetillskott med följande för helt år beräknade belopp — å vilka dyrtidstillägg icke finge utgå — nämligen till sjukhusbiträde, apoteksbiträde, tvättbiträde och baderska 252 kronor, till köksbiträde och städerska 456 kronor samt till sömmerska, gårdsvaktmästare (ej avlönad såsom extra ordinarie befattningshavare) och köksvaktmästare 432 kronor. Sedermera har försvarsverkens civila personals förbund i skrivelse till Kungl. Majit den 22 december 1938 gjort framställning i syfte att löneställningen för betjäningspersonalen vid garnisonssjukhuset i Stockholm måtte från och med den 1 juli 1938 ytterligare förbättras. Denna fråga är emellertid ännu icke i det skick att den kan underställas Kungl. Majits prövning. I övrigt synes det med hänsyn till det förestående nedläggandet av verksamheten vid garnisonssjukhuset i Stockholm icke vara lämpligt att nu ifrågasätta någon ytterligare ändring av lönerna för den vid detta sjukhus anställda betjäningspersonalen.

Staterna för garnisonssjukhuset! i Karlsborg:, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt för garnisonssjukhuset i Boden. Såsom i det föregående vid behandlingen av staten för fältläkarkåren omförmälts torde under staten för garnisonssjukhuset i Boden böra upptagas en beställning för en förordnad läkare, avsedd för sjukhusets reumatikerpaviljong, med arvode till belopp motsvarande lön och övriga kontanta förmåner, som tillkomma ordinarie bataljonsläkare med förläggningsort i Boden, samt med rätt att åtnjuta de förmåner i övrigt som tillkomma dylik bataljonsläkare.

Den å sjukhusets stat upptagna posten för arvoden till civil personal torde med anledning härav böra upptagas med ett till 12,300 kronor förhöjt belopp, vilket torde böra beräknas förslagsvis.

65 Kungl. Majus proposition nr 2 i7.

I sin skrivelse den 8 september 1938 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 anmälde arméförvaltningen, att inom ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse utredning påginge angående vissa ändringar i nu gällande stater för garnisonssjukhusen i Karlsborg och Boden, avseende bland annat en ökning av betjäningspersonalen i syfte att möjliggöra en reglering av arbetstiden för denna personalkategori. I samband därmed hade jämväl uppkommit fråga örn anställande vid sjukhusen av assistentsköterskor i stället för nuvarande undersköterskor samt örn upprättande av särskilda stater jämväl för garnisons- och militärsjukhusen i Linköping, Skövde, Eksjö och Sollefteå. Sedan denna utredning numera slutförts, hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse efter att i ärendet hava samrått med arméförvaltningens intendenturdepartement i skrivelse till Kungl. Majit den 21 oktober 1938 anfört bland annat följande:

Till en början få departementet och styrelsen ifråga örn sjukvårdspersonalens storlek erinra därom att 1930 års försvarskommission uttalat (betänkandet del II sid. 432), att kommissionen ansåge det vara av synnerlig betydelse att vid varje truppförband funnes en sjuksköterska samt att det ytterligare behov av sjuksköterskor liksom av annan personal vid sjukhus, avsedda för vård även av civila sjuka, vilket behov för det dåvarande delvis fylldes genom anställande av extra personal enligt särskilda brev, bleve föremål för ytterligare utredning inom försvarsdepartementet.

Enligt 1936 års försvarsbeslut finnas å staten för arméns sjuksköterskekår upptagna befattningar för 41 sjuksköterskor, avsedda för truppförbanden.

Uti det vid proposition nr 275 till 1937 års riksdag, angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjukvårdspersonalens avlöningsförmåner m. m., fogade statsrådsprotokollet sid. 16—17 erinrade föredragande departementschefen örn sättet för fyllande av det till följd av vården av civila patienter uppstående ökade behovet av sjukvårdspersonal vid garnisons- och militärsjukhusen samt anförde, bland annat, att det vore önskvärt, att jämväl denna extra personal bleve redovisad å staterna.

Den inom sjukvårdsstyrelsen föranstaltade utredningen har tagit sikte på lösandet i första hand av spörsmålet rörande storleken av den sjukvårdspersonal, som erfordrades vid garnisons- och militärsjukhusen för att tillgodose kravet på begränsning av arbetstiden för personalen. Härvid har till en början beaktats, att de å staten för arméns sjuksköterskekår nu upptagna sjuksköterskorna äro avsedda uteslutande för truppförband, som hava egen sjukavdelning, i följd varav samtliga för garnisons- och militärsjukhus erforderliga befattningar för sjuksköterskor böra upptagas å stater för dessa sjukhus.

^ I fråga om personalstaternas storlek med hänsyn till begränsningen av arbetstiden för sjukvårdspersonalen har till grund för utredningen lagts medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse den 30 maj 1936, nr 46, med anvisningar rörande ordnandet av sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden.

Efter att därpå hava redogjort för innehållet i nyssnämnda cirkulärskrivelse hava departementet och sjukvårdsstyrelsen vidare anfört följande:

Yad sjuksköterskepersonalen vid arméns sjukhus beträffar, torde någon ökning av antalet för närvarande å respektive sjukhusstater upptagna eller på grund av särskilda brev årsvis anställda sjuksköterskor mod avlöning i lönegrad Eo 7 icke bliva erforderlig. Med beaktande av medicinalstyrelsens ovan intagna föreskrifter torde å varje avdelning å sjukhusen såsom biträde åt av-

B ihan g till riksdagens protokoll 193!). 1 sami. Nr 217. sos 39 5

66 Kungl. Maj-ts proposition nr 247.

delningsskötersisa böra finnas anställd minst en fullt utbildad sjuksköterska. Såsom vid serafimerlasarettet är fallet, synes denna biträdande sjuksköterska böra benämnas assistentsköterska. I likhet med vad som gäller för motsvarande befattningar vid serafimerlasarettet, torde befattning såsom assistentsköterska böra placeras i lönegraden 5 av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen. Denna lönegradsplacering Ilar även förordats av försvarsväsendets lönenämnd (prop. 275/1937 sid. 10).

För ordnandet av arbetsförhållandena erfordras tillsvidare å sjukhusen följande antal assistentsköterskor, nämligen: Karlsborg 3, Skövde 3, Linköping 1, Eksjö 2, Sollefteå 4 samt Boden 17.

För närvarande finnas å sjukhusen anställda ett antal undersköterskor med lön enligt 1. lönegraden löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal i kungörelsen nr 215/1928. I den mån dessa undersköterskor besitta erforderlig kompetens för anställning såsom sjuksköterskor, böra de vinna anställning såsom assistentsköterskor. Emellertid finnas såväl enligt staten för garnisonssjukhuset i Boden som vid de övriga sjukhusen jämlikt särskilda brev anställda undersköterskor, vilka under en lång följd av år innehaft sina befattningar och vilka sakna för anställning såsom assistentsköterskor erforderliga kvalifikationer. Dessa undersköterskor synas billigtvis böra bibehållas vid sina anställningar, i den mån de icke finna med sin fördel förenligt att övergå till i lönehänseende förmånligare anställning såsom sjukhusbiträden. Under tiden, då dessa undersköterskor kvarstå vid sina befattningar, torde ett motsvarande antal befattningar som assistentsköterskor böra hållas vakanta. Under vederbörliga stater torde därför böra upptagas en anmärkning för ordnandet av övergången till organisationen med assistentsköterskor.

I jämförelse med antalet nu anställda undersköterskor innebär föreliggande förslag örn anställande av assistentsköterskor en utökning av sköterskepersonalen med i Skövde 1, i Linköping 1, i Eksjö 2 och i Boden 1 assistentsköterskor. Assistentsköterskan vid garnisonssjukhuset i Boden avses för barnbördsavdelningen och torde böra benämnas assistentbarnmorska.

Yad därefter betjäningspersonalen angår, torde, för begränsning av arbetstiden för denna personal i överensstämmelse med medicinalstyrelsens cirkulär, utöver den nu enligt vederbörliga stater eller medgivande i särskilda brev anställda personalen, erfordras viss utökning av personalen. Den verkställda utredningen har givit vid handen, att vid sjukhusen böra tillkomma ytterligare: å Karlsborg 2 sjukhusbiträden, i Linköping 1 köksbiträde, i Eksjö 1 sjukhusbiträde samt i Boden 35 sjukhus- och 6 köksbiträden. Beträffande den avsevärda utökningen av betjäningspersonalen vid garnisonssjukhuset i Boden, torde böra framhållas följande. Såsom visats av en tidigare utredning, intagen i statsverkspropositionen rörande IV. huvudtiteln till 1936 års riksdag, sid. 23, utgjorde då antalet kvinnliga befattningshavare vid sjukvårdsinrättningar i allmänhet inom landet drygt 49 per 100 sängar. Sedan berörda utredning verkställts torde till följd av medicinalstyrelsens ovannämnda cirkulär den 30 maj 1936 viss personalökning hava ägt rum vid flertalet sjukhus. Genom 1936 års riksdags beslut angående viss personalökning vid garnisonssjukhuset i Boden uppgick antalet kvinnliga befattningshavare till 33 per 100 sängar. Örn man räknar med ett personalbehov av i medeltal 50 kvinnliga befattningshavare per 100 sängar — vartill fog alltså synes föreligga — skulle vid garnisonssjukhuset i Boden med dess 278 sängar och ett antal kvinnliga befattningshavare av 81 erfordras en ökning av personalen med icke mindre än 58 personer. Vid den inom sjukvårdsstyrelsen föranstaltade utredningen har man emellertid, i överensstämmelse med ett av chefläkaren i skrivelse den

Kungl. Maj:ts proposition nr 247. 67

30 augusti 1937 framställt förslag, stannat vid ett ytterligare personalbehov av 41 personer, därav 35 sjukhus- och 6 köksbiträden.

Det torde emellertid böra betonas, att en ytterligare utökning av biträdespersonalen måhända i framtiden kan visa sig erforderlig.

I samband härmed torde även böra framhållas, att antalet sjukhusbiträden vid sjukhusen beräknats med hänsyn tagen till att visst arbete, som eljest åvilar sjukhusbiträden, utföres av till sjukhusen för utbildning beordrade sjukvårdsbeställningsmän eller elever ur trängtruppförbandens sjukvårdskorpralskolor. I och med en nyligen skedd omläggning av sjukvårdsmanskapets utbildning kommer tidvis denna biträdande manliga sjukvårdspersonal att minskas. Civila departementet och sjukvårdsstyrelsen böra emellertid kunna medge tillfällig förstärkning av sjukhusbiträdenas antal under de tidsperioder, då sådana elever icke tjänstgöra å sjukhusen. Kostnaderna härför torde kunna bestridas av den under avlöningsanslaget uppförda anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Slutligen torde böra vid vartdera av sjukhusen i Eksjö och Sollefteå, i likhet med vad fallet är vid övriga militära sjukhus, finnas anställd en sjukhusväbel, tillika förrådsförvaltare, med åliggande att hava närmaste ansvaret för disciplinen inom sjukhuset samt för sjukhusets utrustning och materiel m. m.

Såsom tidigare antytts, torde personalen vid sjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå böra upptagas å en gemensam stat. Härvid synas samtliga sjukhus böra benämnas garnisonssjukhus och den nuvarande benämningen »militärsjukhus» för sjukhusen i Eksjö och Sollefteå försvinna.

I en skrivelsen bifogad tablå hava departementet och styrelsen upptagit den personal, som för närvarande är anställd vid garnisons-(militär-) sjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå ävensom angivit de beslut m. m., enligt vilka denna personal anställts.

Med ledning av nyssnämnda tablå och med beaktande av vad i det föregående anförts i fråga örn behovet av ökad personal m. m. vid sjukhusen hava civila departementet och sjukvårdsstyrelsen uppgjort förslag till stater dels för nyssnämnda fem sjukhus dels ock för garnisonssjukhuset i Boden. Beträffande dessa statförslag hava departementet och styrelsen anfört bland annat:

Till grund för beräkning av avlöning till betjäningspersonalen hava beträffande de fem sjukhusen lagts de belopp, som jämlikt vederbörliga stater, arvodesförteckning eller årliga brev angående extra personal vid vissa sjukhus utbetalts till personalen. I fråga örn garnisonssjukhuset i Boden hava beräknats de belopp, som efter en tjänstetid av 9 år skulle tillkomma, betjäningspersonalen enligt arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses underdåniga skrivelse den 26 augusti 1938 angående arvodesreglering för viss betjäningspersonal vid garnisonssjukhuset. Till följd av personalökningen vid sjukhusen i Boden och Karlsborg erfordras ökning av posterna till vikariatsersättning under sjukdom m. m. under staterna för nämnda sjukhus, i samband varmed motsvarande anslagsposter böra, upptagas för de övriga sjukhusen. Vidare har under staten för sjukhuset i Boden upptagits en särskild post till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjukhuset. Sistnämnda post har beräknats efter ett belopp av 360 kronor för år för 12 sjukhusbiträden.

För svar sväsendets lönenämnd har i utlåtande don 9 november 1938 över arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses ifrågavarande skrivelse anfört bland annat följande:

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Lönenämnden får erinra, att nämnden i sitt den 9 december 1936 avgivna utlåtande angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner m. m. (se prop. nr 275/1937, sid. 9—10) framhöll bland annat, att enligt lönenämndens mening anledning saknades att för framtiden bibehålla extra ordinarie personal i så låg lönegrad som den på löneplanen K upptagna befattningen såsom undersköterska i lönegraden K 1. Den biträdespersonal, som kunde anses erforderlig vid militärsjukhusen, syntes i stället böra erhålla ställning såsom extra tjänstemän med lön enligt den för dylika tjänstemän gällande löneplanen eller anställas mot visst arvode. Möjligen kunde vissa övergångsbestämmelser dock befinnas erforderliga. Vidare uttalade lönenämnden, att assistentsköterskor, som kunde befinnas erforderliga vid försvarsväsendet, borde i likhet med vad som föreslagits för motsvarande personal vid serafimerlasarettet inplaceras i lönegraden Eo 5.

Det av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse nu framlagda förslaget följer de riktlinjer, som lönenämnden sålunda angav. Lönenämnden har därför icke funnit anledning till erinran mot vad departementet och styrelsen i nämnda avseenden föreslagit.

Lönenämnden, som saknar möjlighet att bedöma förslaget, i vad det avser personalbehovet vid de olika sjukhusen, får emellertid uttala, att den rationalisering beträffande statuppställningen, som vidtagits i förslaget, åtminstone synes vara ägnad att giva en bättre överblick av personalbeståndet vid de i framställningen avsedda sjukhusen än vad hittills varit möjligt.

Lönenämnden får slutligen framhålla, att, därest Kungl. Majit skulle fatta beslut örn betjäningspersonalens vid garnisonssjukhuset i Boden avlönande i enlighet med träffat kollektivavtal -— i vilken fråga lönenämnden yttrat sig den 28 oktober 1938 — det nu framlagda statförslaget för sjukhuset torde böra undergå härav föranledd omarbetning, innefattande jämväl ändrad kostnadsberäkning av anslagsposten till betjäningspersonalens avlöning.

Arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses förslag örn uppförande av sjuksköterske-, ekonomi- och betjäningspersonal m. fl. vid garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå å en särskild stat för dessa sjukhus finner jag mig böra biträda, då den vid nämnda sjukhus anställda extra personalen därigenom kommer att bliva redovisad å staterna och en bättre överblick erhålles över personalbeståndet vid sjukhusen i fråga.

Jämväl förslaget örn anställande vid nyssnämnda sjukhus ävensom vid garnisonssjukhuset i Boden av assistentsköterskor i stället för nuvarande undersköterskor anser jag mig böra tillstyrka. Antalet assistentsköterskor torde böra upptagas i enlighet med civila departementets och sjukvårdsstyrelsens förslag. Vid sjukhusen i fråga kommer antalet dylika befattningshavare därigenom att med fem överstiga det för närvarande därstädes förefintliga antalet undersköterskor. De nuvarande undersköterskorna torde, därest de så önska, tills vidare få kvarstå i sina anställningar, varom anmärkning torde böra intagas under respektive stater.

Medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare torde för nästkommande budgetår böra beräknas enligt de nya löneplaner för dylik personal, som genom propositionen nr 218 föreslagts 1939 års riksdag. Med utgångspunkt härifrån har jag beräknat anslagsposterna för avlöning till

69 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

icke-ordinarie befattningshavare å staten för garnisonssjukhusen i Karlsborg m. fl. till 130,186 kronor samt å staten för garnisonssjukhuset i Boden till 154,872 kronor.

Å den förstnämnda staten torde vidare böra upptagas en post å 12,284 kronor för arvoden åt dels en sjukhusväbel vid ett vart av de å staten upptagna fem sjukhusen dels ock en sjukgymnast vid vartdera av sjukhusen i Skövde och Eksjö. Ersättningen till sjukhusväbel beräknas utgå med ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte fri bostad med bränsle och lyse. I de fall, då bostad med bränsle och lyse beräknas ej kunna lämnas, höjes arvodet till 2,240 kronor. För sjukgymnast är arvodet beräknat till 792 kronor.

I fråga örn betjäningspersonalen innebär det föreliggande förslaget att följande personal skulle tillkomma: vid sjukhuset i Karlsborg 2 sjukhusbiträden, vid sjukhuset i Linköping 1 köksbiträde, vid sjukhuset i Eksjö 1 sjukhusbiträde samt vid sjukhuset i Boden 35 sjukhus- och 6 köksbiträden. Den ansenliga ökningen vid sjukhuset i Boden sammanhänger med att betjäningspersonalen vid nämnda sjukhus sedan länge varit för knappt tillmätt i förhållande till antalet sjuksängplatser därstädes. Då den för de olika sjukhusen sålunda föreslagna personalökningen synes vara av behovet påkallad för att bereda personalen lämplig arbetstid och drägliga arbetsförhållanden, synes intet vara att erinra mot densamma. Jag har följaktligen ansett mig böra räkna med en sådan utökning vid uppgörandet av förslag till stater för sjukhusen i fråga.

Med anledning av vad försvarsväsendets lönenämnd i sitt förenämnda utlåtande den 9 november 1938 yttrat angående betjäningspersonalens vid garnisonssjukhuset i Boden avlönande i enlighet med träffat kollektivavtal, får jag erinra örn att Kungl. Majit genom brev den 25 november 1938 förklarat hinder icke möta att beträffande betjäningspersonal, som funnes upptagen å garnisonssjukhusets i Boden stat eller uppbure avlöning från den under punkten 5 i nämnda stat upptagna anslagsposten till extra personal, och som icke åtnjöte lön enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan, med vederbörande personalorganisation slötes avtal rörande löne- och arbetsvillkor.

Med anledning härav och med hänsyn till de föreslagna personalökningarna torde å staten för garnisonssjukhuset i Boden delposten till chefsläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal böra upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 95,000 kronor.

Å staten för garnisonssjukhusen i Karlsborg m. fl. torde motsvarande post i enlighet med arméförvaltningens förslag böra upptagas med 48,930 kronor.

Till följd av personalökningarna torde delposten till vikariatsersättning under sjukdom m. m. å staten för garnisonssjukhuset i Boden böra ökas till

20,000 kronor. Å staten för de övriga sjukhusen torde motsvarande post böra upptagas med 14,000 kronor.

Vidare torde under staten för sjukhuset i Boden böra upptagas en särskild anslagspost för hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjukhuset. I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde posten i fråga böra beräknas efter ett belopp av 360 kronor för år för 12 sjuksköterskor och följaktligen upptagas med 4,320 kronor.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Slutligen torde, likaledes i överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit, i anmärkningar till de båda sjukhusstaterna böra angivas, att vid sjukhusen i fråga må anställas ett visst antal sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner eller ersättning därför enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

Av den i det föregående omnämnda tablån över personal, som för närvarande är anställd vid garnisons-(militär-)sjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå, framgår att vid vissa av dessa sjukhus tjänstgöra bland annat 11 å staten för arméns sjuksköterskekår upptagna sjuksköterskor, 1 å staten för Västernorrlands regemente ujjptagen köksförestånderska ävensom 3 kokerskor, 2 sjukhusväblar och 2 eldare, vilka äro upptagna å förteckningen över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar. Då dessa befattningshavare nu komma att upptagas å den föreslagna staten för de fem nyssnämnda garnisonssjukhusen, torde de för dem avsedda befattningarna böra avföras från staten för arméns sjuksköterskekår respektive staten för Västernorrlands regemente och arvodesförteckningen.

I enlighet med vad i det föregående anförts hava uppgjorts förslag till stater dels för garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå och dels för garnisonssjukhuset i Boden. Den förstnämnda staten slutar å ett belopp av 205,400 kronor och den senare å ett belopp av 309,330 kronor.

Staten för arméns sjuksköterskekår. Såsom i det föregående omförmälts torde 11 å staten för arméns sjuksköterskekår upptagna sjuksköterskor, som för närvarande tjänstgöra vid vissa av de sjukhus, vilkas personal föreslås skola upptagas å staten för garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå, böra avföras från förstnämnda stat och upptagas å den nya staten för de nyssnämnda fem garnisonssjukhusen. Antalet sjuksköterske• befattningar å staten för arméns sjuksköterskekår bör alltså för nästkommande budgetår minskas till 30. Med iakttagande av att medelsbehovet för löner till dessa befattningshavare bör beräknas enligt de föreslagna nya löneplanerna för icke-ordinarie personal torde anslagsposten för löner böra upptagas med ett belopp av 101,200 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande staten för arméns sjuksköterskekår, torde densamma för nästkommande budgetår böra upptagas med en slutsumma av 117,100 kronor.

VI. Polispersonalen.

I fråga örn den å staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg upptagna personalen ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår. Efter omräkning i enlighet med de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna torde den under staten upptagna anslagsposten till löner böra upptagas med ett belopp av 145,900 kronor. Statens slutsumma kommer till följd härav att ökas till 146,500 kronor.

71 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

B. Rörligt tillägg.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört torde under denna anslagsrubrik böra upptagas erforderliga medel för beredande av rörligt tillägg åt under lantförsvarets avlöningsanslag upptagen personal, som enligt de nya avlöningsreglementena skall äga uppbära dylik förmån. Anslagsposten i fråga beräknas för nästkommande budgetår till 1,475,000 kronor.

C. Kallortstillägg.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av

84.000 kronor.

De avsedda förändringarna i kadrerna vid truppförbanden i Umeå och Boden torde för nästkommande budgetår komma att medföra en ökad belastning å förevarande anslagspost av omkring 3,000 kronor.

Vidare beräknas den i det nya avlöningsreglementet föreslagna höjningen av kallortstilläggen komma att medföra en årlig kostnadsökning av omkring

10.000 kronor. Med hänsyn härtill torde anslagsbeloppet för budgetåret 1939/40 böra höjas med (3,000 + 10,000=) 13,000 kronor till 97,000 kronor.

D. Felrähningspenningai*.

Under denna rubrik torde i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller

16.000 kronor.

E. Hyresbidrag åi visst underbefäl.

För innevarande budgetår är under denna rubrik upptaget ett belopp av

220.000 kronor.

Till följd av den planenliga utökningen av antalet furirs- och korpralsbeställningar torde anslagsposten i fråga i enlighet med arméförvaltningens förslag för budgetåret 1939/40 böra höjas till 240,000 kronor.

F. Anställningspenningar, G. Dagaviöning och dagavlöningstillägg

åt indelt manskap.

Under dessa rubriker torde i enlighet med arméförvaltningens förslag för nästkommande budgetår böra beräknas samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 74,000 respektive 100,000 kronor.

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

Enligt 1936 års härordningsbeslut skulle samtliga musikdirektörer vid armén med undantag av musikdirektören vid Svea livgarde, vilken skulle åtnjuta avlöning enligt lönegraden O 3, vara placerade i lönegraden O 2. Kungl. Majit skulle dock äga att till lönegraden 0 3 uppflytta högst fyra i lönegraden O 2 placerade musikdirektörer, vilka erhållit kaptens tjänsteställning. För beredande av lönefyllnad åt dessa senare befattningshavare har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 9,252 kronor, motsvarande den beräknade skillnaden i lön för 4 kaptens- och 4 löjtnantsbeställningar å E-ort. Enligt de nya avlöningsbestämmelserna kommer motsvarande löneskillnad att uppgå till 7,980 kronor, mod vilket belopp förevarande anslagspost följaktligen bör upptagas för nästkommande budgetår.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

!■ Kostnader för musikelever.

Linder denna rubrik torde för budgetåret 1939/40 böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 23,940 kronor.

i. Gottgörelse för tjänstehästar.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av 25,000 kronor. Beloppet bar beräknats med utgångspunkt från ett hästantal av 100.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat utgjorde antalet egna tjänstehästar i september 1938 65. För budgetåret 1939/40 kunde antalet dylika hästar enligt ämbetsverkets mening uppskattas till omkring 50.

Med hänsyn härtill synes anslagsbeloppet för sistnämnda budgetår kunna minskas till 12,500 kronor.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Under denna rubrik torde i enlighet med arméförvaltningens förslag för nästkommande budgetår böra upptagas samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 16,000 kronor.

L. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

Under rubriken ekiperingshjälp är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av 60,000 kronor. Med hänsyn till den höjning av ekiperingshjälpen, som i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente ifrågasatts för underofficerspersonalen, torde detta belopp för nästkommande budgetår böra ökas till 65,000 kronor.

Enligt det nyssnämnda förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente skall under reglementet lydande beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd uniform, äga uppbära årligt ekiperingsbidrag med 180 kronor. Kostnaderna för detta ekiperingsbidrag torde för lantförsvarets vidkommande kunna beräknas till omkring 650,000 kronor för år. Medel för ifrågavarande ändamål torde böra beräknas under samma, rubrik som kostnaderna för ekiperingshjälp. Under denna rubrik bör alltså för nästkommande budgetår upptagas ett belopp av (65,000 + 650,000 =) 715,000 kronor.

Hl. Vissa arvoden m. ni.

Under denna rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen förbudgetåret 1938/39 upptagits ett belopp av 358,462 kronor.

Genom brev den 3 juni 1938 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet bilagd förteckning upptagna arvoden m. fl. till vissa belopp bestämda ersättningar med undantag av de i förteckningen tillika angivna belopp för remontdepåernas personal samt till arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, för vilka belopps användande särskilda stater fastställts — finge från och med den 1 juli 1938 och tills vidare intill den 1 juli 1939 utgå med högst de i förteckningen angivna, för

Kungl. Majus proposition nr 247. 73

helt år beräknade belopp. Förenämnda förteckning slutar å ett belopp av 360,088 kronor.

Beträffande de arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och å förteckningen upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.», får jag anföra följande.

Under rubriken A i förteckningen äro för närvarande upptagna bland annat dels ett arvode å 210 kronor för en kyrkogårdsfogde å Järvafältet och dels ett arvode å 348 kronor för en tillsyningsman för skjutbanorna därstädes. Såsom jag i det föregående framhållit, böra de båda befattningar, för vilka dessa arvoden utgå, hädanefter lämpligen handhavas av en pensionerad underofficer, för vilken arvode beräknas å staten för arméfördelningsstaberna m. m. De förenämnda båda arvodena böra således utgå ur arvodesförteckningen.

Med hänsyn till att Göta livgardes fästningsbataljon avses skola indragas från och med den 1 oktober 1939 bör det för sjukvårdstjänstens bestridande vid nämnda bataljon upptagna arvodet å 2,920 kronor kunna minskas till 800 kronor.

I övrigt ifrågasättes icke några ändringar i de under rubriken A upptagna arvodena.

I arvodesförteckningen äro under rubriken B medel jämväl upptagna för arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare. Sedan åtskilliga år har för detta ändamål i förteckningen upptagits ett belopp av 195,500 kronor. Såsom omförmäldes i föregående års statsverksproposition förutsatte 1936 års försvarsutskott i sitt av riksdagen i förevarande avseende godkända utlåtande nr 1, att ifrågavarande kostnader skulle kunna minskas med de under respektive truppförbands stater beräknade kostnaderna för arvoden åt mobiliseringsofficerare vid infanteriregementena på fastlandet eller med tillhopa (20 X 3,180 =) 63,600 kronor.

Med hänsyn till att landstormsområdesbefälet jämväl under budgetåret 1938/39 avsågs vara organiserat enligt tidigare gällande grunder har det tidigare för ändamålet upptagna beloppet, 195,500 kronor, beräknats jämväl för sistnämnda budgetår.

Inom arméstaben har sedan åtskillig tid tillbaka utredning pågått rörande landstormens omorganisation. I sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen meddelat, att denna utredning ännu icke slutförts, varför någon revision av arvodena till landstormsområdesbefälhavarna icke kunde föreslås. Som emellertid den nya landstormsorganisationen avsåges skola träda i kraft den 1 januari eller möjligen den 15 februari 1940, har dock ämbetsverket ansett, att en viss nedskärning, förslagsvis med 15,500 kronor, kunde vidtagas för budgetåret 1939/40.

I enlighet härmed torde det för arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare avsedda beloppet för nästkommande budgetår böra upptagas med 180,000 kronor.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

För remontdepåernas personal torde för nästkommande budgetår böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 76,500 kronor.

I enlighet med vad som nu anförts har uppgjorts en ny »Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 73). Denna förteckning slutar å 327,914 kronor, vilket belopp torde böra upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1939/40 under rubriken »Vissa arvoden m. m.».

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Denna anslagspost har sedan åtskilliga år tillbaka upptagits med ett belopp av 50,000 kronor.

I sin skrivelse den 8 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning örn att från denna anslagspost medel måtte få tagas i anspråk för anställande av kvinnliga skrivbiträden vid vissa militära expeditioner och därvid anfört bland annat:

1 skrivelse den 19 juli 1938 till arméförvaltningens civila deparement har chefen för Bodens artilleriregemente på anförda skäl hemställt, att civila departementet måtte utverka medel för anställande av ett kvinnligt skrivbiträde vid regementet.

1 yttrande över framställningen har chefen för Övre Norrlands trupper -— med vitsordande av de förhållanden och skäl, som regementschefen framhållit — anfört, att det vore till allra största fördel, örn kvinnliga skrivbiträden kunde anställas även vid högre truppförbandsexpeditioner samt vid i stort sett samtliga truppförband.

I anledning härav får arméförvaltningen erinra örn, att frågan örn anställande av civilt skrivbiträde vid truppförbands regementsexpeditioner tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Sålunda hava cheferna för Upplands regemente och Jönköpings-Kalmar regemente samt sekundchefen för Svea livgarde —- — •—- — — — — hemställt örn anställande för vissa perioder av kvinnliga skrivbiträden vid regementsexpeditionerna. Genom beslut den 30 juni och den 13 november 1936 samt den 15 juli 1938 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande framställningar icke föranleda någon åtgärd. I ett fall har en sådan framställning vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Genom brev den 31 mars 1938 har Kungl. Maj:t medgivit, att från lantförsvarets anslag till extra utgifter finge till chefens för Jämtlands fältjägarregemente förfogande ställas ett visst belopp för anlitande i de fall, då så oundgängligen prövades erforderligt, av särskild skrivhjälp för tiden intill den 1 juli 1938. Såsom skäl för sin framställning hade bemälde regementschef anfört, att expeditionsarbetet inom regementsexpeditionen på grund av förläggning till regementet av särskild vinterutbildning och utförandet därstädes av mera omfattande försöksverksamhet samt på grund av vissa mobiliseringsförberedelser tagit en sådan omfattning, att det med dåvarande personaltillgång icke kunde utföras annat än genom uttagande av en ur tjänstens synpunkt orimlig arbetsprestation, samt att även officerare och underofficerare måste utföra ett omfattande renskrivningsarbete.

Arméförvaltningen finner, på grund av vad de militära myndigheterna i ämnet anfört, starka skäl tala för att möjlighet beredes vederbörande truppförbandschefer att i fall, då så prövas oundgängligen erforderligt, försöksvis anställa kvinnliga skrivbiträden. Det synes arméförvaltningen, att — efter anmälan i ämnet till riksdagen -— för ändamålet borde kunna tagas i anspråk

75 Kungl. Majlis proposition nr 247.

medel från anslagsposten under avlöningsanslaget till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Arméförvaltningen har förklarat sig anse, att någon uppräkning av förevarande anslagspost icke torde bliva erforderlig vid ett bifall till den sålunda gjorda ansökningen.

Sedan arméförvaltningens civila departement med anledning av ifrågavarande framställning under liand anmodats att till försvarsdepartementet inkomma med närmare utredning angående behovet av civila skrivbiträden vid regementsexpeditionerna, har civila departementet med skrivelse den 10 februari 1939 överlämnat en sammanställning av från underlydande myndigheter infordrade uppgifter i ämnet. Av denna sammanställning framgår, att de nuvarande förhållandena på ifrågavarande område icke äro tillfredsställande. Det synes vara uppenbart, att civil personal för skrivhjälp i viss utsträckning behöver ställas till truppförbandsexpeditionernas förfogande, därest skrivarbetet därstädes skall kunna skötas på ett tillfredsställande sätt utan regelmässigt anlitande av för sådant arbete icke avsedd militär personal. Emellertid synes ytterligare utredning vara erforderlig, innan denna fråga kan upptagas till slutligt avgörande. I avvaktan härpå torde det emellertid böra få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta örn anställande, då så prövas oundgängligen erforderligt, av skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna. Kostnaderna för dessa biträdens avlöning torde få utgå av anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m., vilken dock, enligt vad arméförvaltningen framhållit, av denna anledning icke torde behöva uppräknas. Anslagsposten i fråga torde alltså för nästkommande budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 50,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka medgivit, att tillfällig löneförbättring finge beredas löjtnanter, sergeanter samt underofficerare av andra och tredje graderna på aktiv stat och övergångsstat vid armén och marinen ävensom furirer (likställda) vid armén enligt vissa närmare angivna huvudgrunder. Med stöd av dessa medgivanden har Kungl. Majit sedermera utfärdat kungörelser i ämnet. För innevarande budgetår gäller kungörelsen den 31 mars 1938 (nr 106) angående tillfällig löneförbättring åt vissa beställningshavare vid armén och marinen under budgetåret 1938/39.

Efter den militära löneregleringens genomförande erfordras icke längre någon tillfällig löneförbättring för löjtnanter. Även den till äldre sergeanter och underofficerare av 2. graden utgående tillfälliga löneförbättringen är avsedd att slopas i samband med denna lönereglering. Såsom framgår av den proposition angående nytt militärt avlöningsreglemente, som denna dag lärer framläggas, förutsättes emellertid, att sådana sergeanter och underofficerare av 2. graden, vilka vid avlöningsreglementets ikraftträdande kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, övergångsvis skola bibehållas vid denna förmån, intill dess de vinna befordran eller avgå. Löneförbättringen till de

76 Kungl. Majus proposition nr 247.

omförmälda beställningshavarna har i nyssnämnda proposition föreslagits stola utgå med nedanstående å de olika ortsgrupperna fördelade belopp för år, å vilka rörligt tillägg skulle beräknas:

Ortsgrupp

ABCDE FGHI Löneförbättring kronor 186 195 204 213 222 231 240 249 258

För furir (likställd) vid armén torde tillfällig löneförbättring under nästkommande budgetår böra utgå enligt nu tillämpade grunder, vartill riksdagens medgivande torde böra inhämtas. De av den tillfälliga löneförbättringen föranledda kostnaderna böra liksom under innevarande budgetår bestridas beträffande personal på aktiv stat av lantförsvarets respektive sjöförsvarets avlöningsanslag samt beträffande personal å övergångsstat av lantförsvarets respektive sjöförsvarets anslag till avlöning till personal å övergångsstat.

Vidare torde här till behandling böra upptagas frågan örn vidtagande jämväl under budgetåret 1939/40 av vissa åtgärder för underlättande av det avgångna militärmanskapets civilanställning.

I anledning av väckta förslag hava 1934—1938 års riksdagar bemyndigat Kungl. Majit att under budgetåren 1934/35—1938/39 bereda anställningshavare av manskapet med viss tids anställning vid försvarsväsendet möjlighet att efter kontraktstidens utgång kvarstå över stat vid vederbörligt truppförband i högst sex månader, med rätt att därunder komma i åtnjutande av tjänstledighet för genomgående av utbildningskurser, fullgörande av provtjänstgöring m. m. i och för erhållande av civilanställning. Beträffande skälen för de sålunda vidtagna åtgärderna och de närmare principerna för överstatsanställningens anordnande m. m. hänvisas till framställning i ämnet i 1935 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 34—39) samt till 1936 års riksdags skrivelse nr 4, punkt 3:o.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 8 september 1938 till arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen meddelat bestämmelser i fråga om anställande över stat under budgetåret 1938/39 av visst manskap (musikmanskap), som vid utgången av löpande anställningstid kunde räkna minst sex års väl vitsordad anställning vid respektive försvarsgren, dock under förutsättning att vederbörande under de sista tre åren närmast före samma tidpunkt innehaft fast anställning under en sammanlagd tid av minst två år. Möjlighet till dylik anställning har också medgivits för flaggkorpral i flottans reserv med enahanda tjänstetid i stamanställning under förutsättning att anställningen över stat avsetts att äga rum i omedelbar anslutning till fullgjord tjänstgöring i reserven under 12 månader i följd.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 8 september 1938 föreslagit, att hos 1939 års riksdag bemyndigande måtte utverkas för Kungl. Maj:t att jämväl under budgetåret 1939/40 medgiva överstatsanställning i enlighet med för närvarande gällande grunder. Vidare har försvarsväsendets centrala civil-

77 Kungl. Majlis proposition nr 247.

anställningsbyrå i skrivelse den 4 oktober 1938 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utverka, att riksdagens bemyndigande i fråga örn överstatsanställningen finge gälla tillsvidare, så att frågan icke varje år måtte behöva underställas riksdagens prövning.

Då ifrågavarande spörsmål i viss mån sammanhänger med frågan örn avvägningen av underbefälets avlöningsförmåner, torde den icke böra upptagas till mera slutlig prövning förrän i samband med en kommande avlöningsreglering för nämnda personal. Med hänsyn härtill torde det av riksdagen begärda bemyndigandet liksom hittills endast böra avse det närmast kommande budgetåret. Någon ändring beträffande grunderna och villkoren för överstatsanställningen ifrågasätter jag icke för sistnämnda budgetår. De genom förenämnda brev den 8 september 1938 för budgetåret 1938/39 meddelade närmare bestämmelserna örn anställning över stat torde böra lända till efterrättelse, i den mån ej Kungl. Majit med hänsyn till vunnen erfarenhet eller eljest prövar skäl föreligga att vidtaga jämkningar i sagda bestämmelser. Uppkommande kostnader torde, liksom för innevarande budgetår, böra gäldas av de anslag, från vilka motsvarande kostnader bestridas för manskap med beställning på stat.

Enligt vad jag inhämtat har under innevarande budgetår anställning över stat i anslutning till utgången av tjänstetiden på aktiv stat medgivits för sammanlagt 315 beställningshavare, därav 205 vid armén, 103 vid marinen och 7 vid flygvapnet. I förhållande till motsvarande antal under budgetåret 1937/38 innebär detta en minskning av de anställdas antal med omkring 10 procent. Utgifterna för utbetalda löner — utom dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning — samt för hyresbidrag till de överstatsanställda uppgingo för budgetåret 1937/38 till omkring 275,000 kronor, vilket belopp med cirka 23,000 kronor överstiger motsvarande belopp för budgetåret 1936/37. Härtill komma kostnaderna för underhåll m. m. Beräkningen av utgifterna för ändamålet under nästkommande budgetår är undandragen ett tillförlitligt bedömande.

Särskild hemställan i ämnet, såvitt angår beställningshavare vid marinen och flygvapnet, kommer att göras under sjöförsvarets respektive flygvapnets avlöningsanslag.

Jag övergår härefter till behandling av frågan örn beredande av ersättning åt surnumerära officerare vid armén.

I enlighet med Kungl. Majits i statsverkspropositionen till 1938 års riksdag avlåtna, av riksdagen biträdda förslag har Kungl. Majit genom brev den 31 mars och den 27 maj 1938 medgivit, att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet eller artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande bestämmelser tages i anspråk för beredande av lön åt vid truppförbandet anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant), må, enligt vederbörande truppslagsinspektörs beprövande, under budgetåret 1938/39 disponeras för beredande åt vid annat truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl. Majit

"Kungl. Majus proposition nr U47.

utfärdade bestämmelser örn vissa lönedispositioner gälla beträffande i samma bestämmelser avsedd surnumerär fänrik (underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver åtnjuta de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare.

Efter genomförandet av den i det nya militära avlöningsreglementet föreslagna anordningen med avseende å fänrikarnas avlöning kommer behovet av dylika lönedispositioner att försvinna. Såsom jag i det föregående anfört avses emellertid denna anordning icke skola genomföras beträffande de årsklasser officerare, som under år 1939 eller tidigare utexaminerats från krigsskolan. Till följd härav kommer behov av lönedispositioner av den art, varom här är fråga, att föreligga jämväl för budgetåret 1939/40. Av riksdagen torde därför böra utverkas medgivande att även under nämnda budgetår lönedisposition må äga rum enligt här förut angivna grunder.

Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få till behandling upptaga uppkommen fråga örn anställande av extra läkare i vissa fall.

I sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen anfört följande:

Erfarenheten under en lång följd av år har givit vid handen, att antalet generalfältläkaren underställda tjänstgöringsskyldiga läkare — bataljonsläkare vid fältläkarkåren, läkare å reservstat och i reserven — icke motsvarar det behov av extra läkarhjälp som gjort sig gällande vid truppförbanden.

Särskilda åtgärder hava därför måst vidtagas för att tillgodose behovet av läkarkrafter. Sålunda har genom brev den 13 juni 1919 Kungl. Majit medgivit, att civila läkare ävensom läkare i reserven, vilka frivilligt åtogo sig att tjänstgöra under tid, då de icke vore tjänstgöringsskyldiga, finge under tjänstgöringen vid armén uppbära ett dagarvode av högst 25 kronor med rätt för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att begränsa arvodet till 11 eller 18 kronor. Vidare har på därom av Kungl. Majit i statsverkspropositionen rörande fjärde huvudtiteln till 1920 års riksdag (sid. 82 ff) gjord framställning riksdagen medgivit, att jämväl till bataljonsläkare vid fältläkarkåren och läkare på reservstat, vilka ställde sig till förfogande för biträde vid sjukvården vid armén under tid, då de icke vore tjänstgöringsskyldiga, finge utbetalas ersättning med belopp, som Kungl. Majit ägde bestämma. I anslutning härtill hava enligt årliga av Kungl. Majit meddelade föreskrifter, senast genom brev den 22 juli 1938 (T. L. A. 157), civila läkare samt —- utöver dem åliggande tjänstgöringsskyldighet — ifråga varade kategorier militärläkare kunnat mot ersättning enligt ovan angivna grunder anlitas för fyllande av behovet av läkare vid armén.

Möjligheten härtill har emellertid i viss mån begränsats av föreskrifter örn de medelstillgångar, som för varje förefallande behov får tagas i anspråk. I fråga örn bestridande av kostnaderna för medgiven ersättning hava i berörda årliga brev — i anslutning till av riksdagen utan erinran lämnade uttalanden i statsverkspropositionerna till 1920 och 1926 års riksdag rörande fjärde huvudtiteln (sid. respektive 82 och 70) samt i proposition nr 196 till 1928 års riksdag (sid. 72—73) — meddelats tid efter annan kompletterande föreskrifter. Sålunda gälla nu enligt brevet den 22 juli 1938 jämfört med brevet den 22 juni 1928 (T. L. A. 165) i huvudsak följande regler:

1. I den mån vederbörande läkare tjänstgör i vakans, skola kostnaderna gäldas av avlöningsanslaget.

79 Kungl. Majus proposition nr 247.

2. Därest tjänstgöring vid truppförband föranledes därav, att ordinarie beställningshavare åtnjuter semester eller tjänstledighet eller av annan anledning, exempelvis kommendering till inskrivningsförrättningar, skola, utbildningskurs eller övningar, är förhindrad förrätta sin tjänst, skola kostnaderna likaledes bestridas av avlöningsanslaget.

3. Beordras åter efter frivilligt åtagande läkare att i stället för ordinarie truppförbandsläkare tjänstgöra vid inskrivningsförrättningar, skolor, utbildningskurser eller övningar, skall för kostnadernas gäldande tagas i anspråk anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader respektive vederbörligt undervisnings- eller övningsanslag, varifrån medel anvisats för kostnaderna i övrigt för skolor, utbildningskurser eller övningar.

För andra fall än de nu angivna, då behov av förstärkta läkarkrafter uppstår och tjänstgöringsskyldiga läkare icke äro att tillgå, finnas inga bestämmelser meddelade om sättet för kostnadernas bestridande. Detta har visat sig medföra olägenheter, särskilt då det gällt att hastigt anskaffa extra läkare.

Den ovan berörda disproportionen mellan arméns behov av läkare och till förfogande stående bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt läkare å reservstat och i reserven visar sig nämligen än mer, då större sjuklighet yppats eller epidemier utbryta vid truppförbanden. Jämlikt § 32 mom. 3 instruktionen för fältläkarkåren den 30 juni 1937, nr 675, äger generalfältläkaren för dylika fall, därest vid truppförband tillgänglig läkarpersonal skulle befinnas otillräcklig, att vidtaga anstalter för förstärkning av läkarpersonalen vid truppförbandet. Det är icke alltid möjligt för generalfältläkaren att för sådana plötsligt uppstående behov beordra honom underställd tjänstgöringsskyldig läkare att biträda vid sjukvården vid truppförband. Dylika läkare äro ofta bundna vid innehavande tjänster vid civila sjukhus o. s. v., och kunna därför icke omedelbart och för längre perioder inkommenderas till militärtjänstgöring. Det lärer därför icke kunna undvikas, att generalfältläkaren i förekommande fall måste träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig militärläkare, som är disponibel, eller med civil läkare att förrätta läkartjänst vid truppförband vid större sjuklighet eller dylikt. . Bestämmelserna i ovan åberopade § 32 mom. 3 i instruktionen för fältläkarkåren förutsätta också, att generalfältläkaren skall kunna träffa en sådan anordning. På sätt ovan erinrats, lämna emellertid nu gällande föreskrifter icke anvisning å anslagsmedel, som kunna anlitas för gäldande av kostnaderna för ersättning åt civila läkare eller icke tjänstgöringsskyldiga generalfältläkaren underställda militärläkare för andra än ovan angivna fall.

Det torde därför bliva erforderligt, att föreskrifterna i ämnet av nu angiven anledning kompletteras. Vid övervägande av frågan rörande de anslagsmedel, som böra tagas i anspråk för ändamålet, har arméförvaltningen funnit det med avlöningsanslagets natur överensstämmande, att kostnader för^ nu åsyftad tillfällig förstärkning av läkarkrafterna vid armén bestridas från anslaget. Arméförvaltningen får erinra örn att under detta anslag finnes en särskild anslagspost beräknad för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda behov m. m. Avlöningsanslaget lärer dock icke kunna utan riksdagens medgivande anlitas för fyllande av behov av läkare, i den mån detta behov går utöver antalet i stat uppförda läkarbeställningar.

Det synes arméförvaltningen sålunda som om kostnaderna för ifrågakommande dagarvoden böra efter av Kungl. Majit meddelade föreskrifter utgå av lantförsvarets avlöningsanslag, icke blott då vederbörande, tjänstgör i vakans eller när innehavare av ordinarie läkarbeställning är förhindrad att bestrida sin tjänst, utan även eljest, när på grund av större sjuklighet o. s. v. vid truppförband oförutsett behov av läkare uppstår och detta behov ej kan tillgodoses med till förfogande stående tjänstgöringsskyldiga läkare.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

För åstadkommande av reda och ordning på hithörande område synes anlitandet av extra läkare enligt gällande och nu föreslagna grunder lämpligen böra begränsas inom ramen för ett av Kungl. Majit tid efter annan fastställt högsta antal tjänstgöringsdagar. Under åberopande härav hemställer arméförvaltningen, att Kungl. Majit måtte inhämta riksdagens medgivande till sådan disposition av avlöningsanslaget, som här ifrågasatts.

Sedermera har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari 1939 anhållit, att arméförvaltningens ifrågavarande framställning måtte på så sätt underställas riksdagen, att avlöningsanslaget måtte få disponeras för avhandlat ändamål utan den restriktiva begränsning, som läge däruti, att antalet erforderliga tjänstgöringsdagar för anlitande av extra läkare skulle för viss tid föreskrivas av Kungl. Majit.

Chefen för armén har i yttrande över sistnämnda framställning på anförda skäl hemställt, att densamma icke måtte föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Såsom av det anförda framgår äger generalfältläkaren enligt nu gällande bestämmelser rätt att vid vissa tillfällen träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldiga militärläkare eller civila läkare att biträda med den militära läkarvårdens handhavande. Emellertid begränsas generalfältläkarens möjligheter i förevarande avseende väsentligt genom de föreskrifter, som gälla i fråga örn bestridandet av kostnaderna för anlitandet av dylika extra läkare. Dessa kostnader få nämligen bestridas av avlöningsanslaget endast i den mån den inkallade läkaren tjänstgör i vakans å militärläkarbeställning eller därest tjänstgöring vid truppförband föranledes därav, att ordinarie beställningshavare åtnjuter semester eller tjänstledighet eller av annan anledning, exempelvis kommendering till skolor eller övningar, är förhindrad förrätta sin tjänst. Däremot lämna nu gällande föreskrifter i ämnet icke anvisning å medel för bestridande av kostnaderna för sådana civila läkare eller icke tjänstgöringsskyldiga militärläkare, vilka måste anlitas vid epidemier eller annan större sjuklighet vid truppförbanden, då läkarbehovet ej kan tillgodoses med till förfogande stående tjänstgöringsskyldiga läkare. Då det vid dylika tillfällen är av synnerlig vikt att möjligheter finnas att på ett tillfredsställande sätt tillgodose läkarbehovet vid armén, anser jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag örn att rätten att i vissa fall disponera medel å arméns avlöningsanslag för inkallande av extra läkare utsträckes till att omfatta jämväl sådana fall.

I enlighet med vad arméförvaltningen förslagit torde emellertid rätten att anlita extra läkare böra begränsas inom ramen av ett utav Kungl. Majit för varje budgetår fastställt högsta antal tjänstgöringsdagar.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1939/40 (se Bil. nr 74). Från den beräknade anslagssumman, 37,585,689 kronor, hava avdrag gjorts dels med 400,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknas bliva tillsatta

81 Kungl. Maj.ts proposition nr 247.

först den 1 oktober 1939, dels med 900,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels med 200,000 kronor, motsvarande beräknade inkomster för vård av civila patienter å militära sjukhus, dels ock med

150,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknas uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad personal. Den verkställda beräkningen utvisar ett medelsbehov under förevarande anslag av 35,935,689 kronor. Emellertid torde man på grund av utökningen av personalkadrerna under nästkommande budgetår kunna utgå ifrån, att under nämnda budgetår en ansenlig del av personalen kommer att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av nu gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag räknat med. Därjämte har man att räkna med att en del beställningar under året komma att vara vakanta. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 35,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater för generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren, arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet utom Göta livgarde, kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna och signalregementet, officerare och underofficerare vid trängen, trängkårerna, tygdepartementets fabriker och anstalter, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition, armémuseum, garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg (se Bil. nr 2—72), att gälla under budgetåret 1939/40, dock beträffande de å visså stater uppförda ickeordinarie befattningshavarna och betjäningspersonalen endast i fråga örn de för dessa personalgruppers avlöning erforderliga medelsanvisningarna,

dels förklara, att de av riksdagen för budgetåret 1938/39 godkända staterna för Göta livgarde och garnisonssjukhuset i Stockholm skola med de ändringar, som må föranledas av beslutade nya avlöningsbestämmelser, gälla tills vidare under budgetåret 1939/40, staten för Göta livgarde intill tidpunkt, från vilken regementet enligt Kungl. Maj:ts förordnande må komma att in-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247.

cor, 39 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

dragas, samt staten för garnisonssjukhuset intill tidpunkt, från vilken sjukhusets verksamhet enligt Kungl. Maj:ts förordnande må komma att nedläggas, dels bemyndiga Kungl. Majit

att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom brev den 27 maj 1938 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av lantförsvarets stater under budgetåret 1938/39,

att från och med tidpunkten för garnisonssjukhusets i Stockholm nedläggande av medel, som upptagits under staten för detta sjukhus, bereda avlöning åt dels vid samma sjukhus för närvarande anställda befattningshavare, vilka därefter fortfarande befinnas skola avlönas av medel under fjärde huvudtiteln, dels ock den ytterligare personal, som enligt vad förut anförts finnes böra under budgetåret 1939/40 anställas för handhavande av garnisonssjukvården i Stockholm eller för skötseln av garnisonsapoteket därstädes efter dess anslutning till karolinska sjukhuset, samt

att under budgetåret 1939/40, i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda avskedad beställningshavare av manskapet vid armén med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt truppförband (kår), dels medgiva,

att under budgetåret 1939/40 tillfällig löneförbättring må utgå åt furirer (likställda) i överensstämmelse med för innevarande budgetår tillämpade huvudgrunder,

att vid truppförband av infanteriet, kavalleriet eller artilleriet ledigbliven lön, vilken icke enligt eljest gällande bestämmelser tages i anspråk för beredande av lön åt vid truppförbandet anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant), må enligt vederbörande truppslagsinspektörs beprövande under budgetåret 1939/40 disponeras för beredande åt vid annat truppförband inom truppslaget anställd surnumerär fänrik (underlöjtnant) av lön enligt de grunder, som jämlikt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser örn vissa lönedispositioner gälla beträffande i samma bestämmelser avsedd surnumerär fänrik (underlöjtnant), med rätt för sådan officer att därutöver åtnjuta de övriga förmåner, som tillkomma motsvarande ordinarie beställningshavare, dels ock till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 35,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén, förslagsanslag.

[3.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Majit under punkt 17 riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet, till avlöning till personal å övergångsstat vid armén för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 1,570,000 kronor. Jag torde nu få återkomma till medelsbebovet under detta anslag.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 1,800,000 kronor.

I proposition denna dag angående lönereglering för personalen vid försvarsväsendet har chefen för finansdepartementet närmare angivit de grunder, enligt vilka avlöningsförmåner till försvarsväsendets personal å övergångsstat efter det nja militära avlöningsreglementets ikraftträdande skola utgå. Med beaktande härav och under hänsynstagande till den avgång från övergångsstaten, som kan förväntas äga rum under budgetåret 1939/40, har jag beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till förut angivna belopp,

1,570,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till avlöning till personal å övergångsstat vid armén för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,570,000 kronor.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

E. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. fl.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. m., förslagsanslag.

(Avlöningsanslaget.)

[4.] Avlöningsanslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 11,850,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

A.

B.

C.

D.

E. E.

G.

H.

I.

J.

K.

L.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater

Eelräkningspenningar ................................

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.............

Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa

expeditioner ..........................................

Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal____

Ekiperingshjälp ......................................

Arvoden m. m. enligt förteckning..................

Kostnader för musikelever vid flottan..............

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet......

Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar ..........

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m........................................

Alderstillägg ..........................................

kronor 11,867,799: —

» 3,460: -

» 31,180: —

» 78,612: —

» 24,500: —

» 27,650: —

» 65,232: —

» 3,600: —

» 1,800: —

» 5,000: —

12,000: —

6,400: —

Summa kronor 12,127,233: —

Härutöver har beräknats såsom merkostnad för avlöning till manskap, som åtnjuter avlöning enligt äldre bestämmelser, ett belopp av 1,500 kronor, varmed nyssnämnda summa, 12,127,233 kronor, alltså höjts. Från det sålunda beräknade anslagsbeloppet, (12,127,233 + 1,500=) 12,128,733 kronor, hava emellertid avdrag gjorts med dels 186,000 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 10,000 kronor i anledning av vakanser bland högbåtsmän, dels oclc slutligen 50,000 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar uppehållas av personal å övergångsstat, vadan beräkningen utvisar ett medelsbehov av (12,128,733 — [186,000 + 10,000 + + 50,000]=) 11,882,733 kronor. Med hänsyn till att en ansenlig del av personalen under budgetåret 1938/39 beräknades komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än de vid anslagsberäkningen förutsatta, blev emellertid medelsbehovet under anslaget uppskattat till allenast 11,850,000 kronor.

Enär skeppsgossekåren i enlighet med 1936 års försvarsbeslut kommer att avvecklas före utgången av innevarande budgetår behöva några medel för avlöning av skeppsgossar icke beräknas under förevarande anslag för nästa budgetår. Av samma anledning torde anslagsrubriken »Kostnadsfria

85 Kungl. Majus proposition nr 247.

hemresor för skeppsgossar» böra utgå. Under rubriken »Ålderstillägg» lia för innevarande budgetår beräknats medel för vissa ordinarie ämneslärare. Dessa ålderstillägg torde för nästa budgetår överflyttats till en för förutvarande personal vid skeppsgosseskolorna avsedd stat, varför medel icke längre beliöva beräknas under ifrågavarande anslagsrubrik. Anslagsrubriken »Ekiperingslijälp» torde få utbytas mot »Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag». Vidare torde för nästa budgetår en ny anslagsrubrik, benämnd »Viss icke-ordinarie eldarpersonal», böra tillkomma. I övrigt ifrågasätter jag ingen annan ändring beträffande nuvarande anslagstitlar än att, såsom jag inledningsvis anfört, en särskild rubrik för »Rörligt tillägg» tillkommer.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik böra, med beaktande av att skeppsgossekåren under budgetåret 1938/39 kommer att avvecklas, upptagas:

dels kårer och stater ra. ra., innefattande staterna för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal samt sjol-ullföringsbefälhavare med biträden, dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor m. m. samt viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

I. Kårer och stater m. m.

Beträffande de särskilda personalstaterna får jag anföra följande:

Staten för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal. Denna stat slutar för innevarande budgetår å ett belopp av 93,856 kronor, fördelade å följande poster:

1. Arvode till chefen för marinen............................

2. Avlöning till ordinarie befattningshavare, förslagsvis ..

3. Arvoden till

militär personal på aktiv stat........ kronor 1,932: —

pensionerad personal .................. » 21,240: —

civil personal .......................... » 1,800: —

3,450:

5.

6.

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ...............................

Ortstillägg m. m. till marinattachéer ....................

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..........

300: —

Summa förslagsanslag kronor 93,856:

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Enligt 35 § 1927 års militära avlöningsreglemente utgår till chefen för marinen arvode, för år räknat, med 21,000 kronor. För ändamålet har under förevarande stat efter avdrag av vederbörliga pensionsavgifter beräknats ett belopp av 19,854 kronor. Enligt förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente skall emellertid chefen för marinen i stället för arvode åtnjuta lön enligt lönegrad och löneklass 4 å löneplanen Ob. Till följd härav torde anslagsposten för arvode till chefen för marinen utgå ur staten och medel för marinchefens avlönande i stället enligt sedvanliga grunder beräknas under en särskild anslagspost med 20,854 kronor.

Beträffande de å staten för innevarande budgetår uppförda ordinarie befattningshavarna förutsättas inga andra ändringar än de som sammanhänga med det nya civila avlöningsreglementets ikraftträdande. Enligt sedvanliga grunder torde för avlöning till dessa befattningshavare beräknas ett belopp av 12,189 kronor.

Till chefen för marinstaben utgår för närvarande arvode med ett belopp av 1,932 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön — minskad med tjänsteoch familjepensionsavdrag — till beställningshavare i 8. och 7. lönegraderna av gällande löneplan för officerare. Enligt uttalande av 1936 års lönekommitté avses dylikt arvode utgå jämväl sedan det föreslagna nya militära avlöningsreglementet trätt i kraft. För nästa budgetår torde förty under staten beräknas medel för arvode till marinstabschefen, vilket arvode efter ovan angiven beräkningsgrund men med tillämpning av avlöningsbeloppen i vederbörlig löneplan i förslaget till nytt avlöningsreglemente bör beräknas till

l, 892 kronor.

I fråga örn anslagsposten till arvoden förutsätter jag i övrigt icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår, utan torde densamma få upptagas med (1,892 + 21,240 + 1,800 =) 24,932 kronor.

Avlöningsposten till icke-ordinarie tjänstemän torde med utgångspunkt från löneplanerna i förslaget till nytt lönereglemente för icke-ordinarie personal böra beräknas till 4,680 kronor, därav en post för grundavlöningar

m. m. å 4,320 kronor och en post för avlöningsförhöjningar m. m. å 360 kronor.

Posten för ortstillägg m. m. till marinattachéer torde för bestridandet av kostnader för beordrande under vissa tidsperioder av en officer till tjänstgöring såsom marinattaché i Rom få ökas från nuvarande 36,000 kronor till

40,000 kronor.

Någon anslagspost för särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän torde icke längre erfordras.

I enlighet med det anförda kommer det sammanlagda anslagsbehovet för nu ifrågavarande stat att uppgå till (20,854 + 12,189 + 24,932 + 4,680 4- + 40,000 =) 102,655 kronor.

Staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår lii. fl. Motsvarande stat för innevarande budgetår, »Staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår m. fl.», slutar å ett belopp av 8,212,100

87 Kungl. Majis proposition nr 247.

kronor. Med hänsyn till att några medel för avlöning av skeppsgossar från och med nästa budgetår icke behöva upptagas å staten, torde densammas benämning böra ändras till »Staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.».

I gällande stat finnas upptagna 7 kommendörsbeställningar, därav 3, avsedda för chefen för marinstaben, chefen för Karlskrona örlogsstation och chefen för Karlskrona örlogsvarv, i lönegraden O 7 1927 års militära avlöningsreglemente, samt 4, avsedda för bland andra chefen för Stockholms örlogsstation och chefen för Stockholms örlogsvarv, i lönegraden O 6. Utöver lönen åtnjuter sistnämnde chef ett arvode å 900 kronor. I anslutning till vederbörliga tjänsteförteckningar i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente torde å staten för nästkommande budgetår böra upptagas 2 kommendörsbeställningar, avsedda för chefen för marinstaben och chefen för Karlskrona örlogsvarv, i lönegraden Ob 2, som motsvarar nuvarande lönegraden O 7, samt 3 kommendörsbeställningar, avsedda för chefen för Karlskrona örlogsstation, chefen för Stockholms örlogsstation och chefen för Stockholms örlogsvarv, i lönegraden Ob 1. På sätt jag anfört i den i dag framlagda propositionen angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen bör det nuvarande antalet kommendörsbeställningar vid flottan utökas med en. Å staten torde därför böra upptagas ytterligare 3 kommendörsbeställningar i den mot lönegraden O 6 i 1927 års avlöningsreglemente svarande nya lönegraden Oa 6.

Beställningen såsom chef för Karlskrona örlogsstation är för närvarande hänförd till lönegraden O 7. Den nuvarande innehavaren av denna beställning synes därför böra äga uppbära lön enligt lönegraden Ob 2 i det nya lönereglementet; anmärkning härom torde böra införas under staten.

I överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut uppehållas för närvarande chefskapen vid sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan av en kommendörkapten av 1. graden respektive en kommendörkapten av 2. graden. Enligt förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente skola emellertid för chefskapen över skolorna inrättas särskilda å stat uppförda beställningar, hänförda till lönegraderna Oa 6 respektive Oa 5. Dessa beställningar synas lämpligen böra uppföras å staterna för respektive skolor. Som följd härav torde antalet för innevarande budgetår uppförda beställningar för kommendörkaptener av 1. graden och för kommendörkaptener av 2. graden böra minskas till 17 av vardera.

Beträffande flottans officerskår i övrigt har chefen för marinstaben i sin skrivelse till marinförvaltningen den 30 juli 1938 rörande medelsbehovet för nästa budgetår anfört, att stabens arbetsbörda väsentligen ökats i och med de alltmer framträdande kraven på planläggning av marinens krigsförberedelser samt på utredningar och annat organisatoriskt arbete. Den möjlighet att utöka en stabs arbetskrafter, som stöde försvarsstaben och arméstaben till buds genom att kommendera officerare från truppförbanden till tillfällig tjänstgöring i respektive staber, ägde icke någon motsvarighet inom flottan, där personal i stället i många fall måste tagas från staben för tjänst

88 Kungl. Maj:ta proposition nr 247.

å rustade sjöstyrkor. En ökning av antalet till marinstaben kommenderade officerare, företrädesvis å operations- och organisationsavdelningarna, vore därför erforderlig. Staten borde för detta ändamål utökas med två kaptensbeställningar. I sin förenämnda skrivelse den 14 september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen för egen del i förevarande sammanhang framhållit, att en utökning av antalet kaptensbeställningar vore synnerligen önskvärd jämväl ur synpunkten att tillgodose ämbetsverkets personalbehov. Det förekomme nu i stor utsträckning, att vid ämbetsverket placerade kaptener dels kommenderades såsom lärare vid sjökrigshögskolan, dels ock långa tider av året tjänstgjorde till sjöss, i allmänhet under tiden april—oktober, då arbetsplaner, statförslag och riksdagspetita vid sidan av det omfattande löpande arbetet skulle utarbetas. Härigenom uppstode avsevärda svårigheter för det militärtekniska arbetets bedrivande inom ämbetsverket.

Utöver de sålunda föreslagna 2 nya kaptensbeställningarna har marinförvaltningen på anförda skäl föreslagit upptagande å staten av ytterligare 3 nya dylika beställningar. Vidare har marinförvaltningen föreslagit upptagande å staten av 6 nya löjtnantsbeställningar. Såsom framgår av vad jag anfört i den i dag framlagda propositionen angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen finner jag mig böra tillstyrka de sålunda föreslagna kaderökningarna. Antalet kaptener och löjtnanter bör således i staten upptagas med 123 respektive 107.

I anslutning till vad jag inledningsvis anfört bör antalet ordinarie fänriksbeställningar under nästa budgetår bibehållas oförändrat vid 45.

Anslagsbehovet för flottans officerskår uppgår i anledning av det anförda och med tillämpning av vederbörliga löneplaner i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente till 2,420,214 kronor.

Vad härefter beträffar flottans underofficerskår torde denna i enlighet med chefens för marinstaben av marinförvaltningen tillstyrkta förslag böra utökas med 6 underofficersbeställningar av 2. graden. Vidare torde, i enlighet med vad jag anfört i nyssberörda proposition angående den personella försvarsberedskapens stärkande, antalet flaggunderofficerare böra utökas med 2 till 217.

De kvarstående underofficerarna av 3. graden torde, i enlighet med lönekommitténs förslag, böra överflyttas till en övergångsstat. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Med beaktande av löneplanerna i förslaget till det nya militära avlöningsreglementet beräknas för avlöning till flottans underofficerare å aktiv stat enligt sedvanliga grunder ett belopp av 2,777,607 kronor.

Ifråga örn manskapet torde, då antalet underofficersbeställningar av 3. graden enligt vad marinförvaltningen upplyst genom avgång minskats med en, staten till en början utökas med 1 flaggkorpralsbeställning. Härutöver torde, på sätt marinförvaltningen hemställt och i anledning av vad jag i nyssberörda proposition angående den personella försvarsberedskapens stärkande anfört, böra tillkomma ytterligare 7 nya flaggkorpralsbeställningar.

89 Kungl. Majus proposition nr 247.

Antalet dylika beställningar kommer då att uppgå till 281. Vidare böra manskapsstaterna i enlighet med vad jag därutinnan anfört i nyssnämnda proposition tillföras 38 nya korpralsbeställningar och 62 nya beställningar för meniga. Kostnaderna för manskapets avlöning beräknas med hänsyn härtill ökas från för innevarande budgetår upptagna 3,660,546 kronor med (8 X 1,842 + 38 X 1,560 + 62 X 780=) 122,376 kronor till 3,782,922 kronor.

I fråga örn under staten upptagen musik- och civil personal ifrågasätter jag icke annan ändring än den, som betingas av de nya avlöningsreglementena. För musikpersonalen torde beräknas 15,448 kronor samt för den civila personalen 17,928 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts uppgår det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till löner till ordinarie beställnings-(befattnings-) havare till (2,420,214 + 2,777,607 + 3,782,922 + 15,448 + 17,928 =) 9,014,119 kronor.

Å staten finnes för närvarande under rubriken »Personal å övergångsstat», upptagen en expeditionsvaktbefattning vid Stockholms örlogsstation. Denna befattning torde, sedan dess innehavare numera avlidit, avföras från staten.

Däremot böra under nyssberörda rubrik upptagas beställningarna för de kvarstående 4 underofficerarna av 3. graden. 1936 års lönekommitté har i sitt betänkande förutsatt, att dessa underofficerares avlöningsförhållanden skulle regleras genom bestämmelser vid sidan av det nya avlöningsreglementet. Detta borde ske på så sätt, att beställningshavarna i fråga överfördes till övergångsstat och att i samband därmed avlöningen till dem fastställdes att utgå med det belopp, som skulle hava tillkommit dem, därest den nuvarande lönegraden Uo 1 inarbetats i den föreslagna löneplanen UO. I övrigt syntes nämnda beställningshavare böra likställas med den aktiva personalen i fråga örn åtnjutande av i militära avlöningsreglementet avsedda förmåner. Lönekommittén har också förordat, att till dessa befattningshavare skulle — som kompensation för nu utgående tillfällig löneförbättring — få utgå personliga lönetillägg av 60 kronor för E-ort och 90 kronor för l ort. Till lönekommitténs förslag i denna del vill jag lämna min anslutning. De närmare bestämmelserna örn dessa befattningshavares löneförmåner torde det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda. Till deras avlönande bör emellertid under förevarande stat upptagas ett sammanlagt belopp av för slagsvis 16,000 kronor.

Yad härefter angår anslagsposten till arvoden torde för nästa budgetår få beräknas arvoden för ytterligare två pensionerade underofficerare å 2,130 kronor. Denna ökning avser i första hand att möjliggöra anställandet av expeditionsunderofficerare hos de marindistriktschefer, som enligt Kungl. Majits beprövande finnas vara i särskilt behov av dylik personal. Medelsbehovet för arvoden åt pensionerad personal kommer sålunda att uppgå till (83,010 + 4,260=) 87,270 kronor. För arvode åt advokatfiskal! i Karlskrona torde få beräknas ett oförändrat belopp av 3,000 kronor. Nu nämnda

90 Kungl. Maj:t$ proposition nr 247.

arvoden torde böra upptagas under en gemensam anslagspost å (87,270 -f + 3,000 =) 90,270 kronor.

Enligt gällande stat utgår från anslagsposten till arvoden ett fyllnadsarvode å 3,480 kronor till befälliavande amiralen i Karlskrona. Kungl. Majit Ilar därjämte vid tillfällen, då utländska flottbesök av större omfattning förekommit, genom särskilda beslut tillerkänt befälliavande amiralen vissa belopp såsom bidrag till representationskostnader. Vid utarbetandet av sitt förslag till nytt militärt avlöningsreglemente bär 1936 års lönekommitté framhållit, att grunden till det befälliavande amiralen tillerkända fyllnadsarvodet väsentligen synts vara den med befattningen förenade särskilda representationsplikten. Med hänsyn härtill har lönekommittén ansett det riktigare att ifrågavarande arvodesbelopp från och med budgetåret 1939/40 under staten upptages under beteckningen representationsbidrag och därvid lämpligen avrundas uppåt till 3,600 kronor.

Lönekommitténs förevarande förslag finner jag värt beaktande och föreslår förty, att det å staten nu uppförda arvodet å 3,480 kronor till befälhavande amiralen i Karlskrona måtte utgå och medel i stället beräknas för representationsbidrag till nämnde befattningshavare med ett belopp av 3,600 kronor. Denna förändring lärer icke behöva utgöra hinder för beviljande av särskilt tillskott till representationskostnader vid sådana tillfällen, som i det föregående omnämnts. Eörenämnda belopp, 3,600 kronor, ävensom det till chefen för Västkustens marindistrikt utgående representationsbidraget, vilket med tillgodoseende i viss mån av en av marinförvaltningen gjord hemställan torde böra höjas till 1,500 kronor, torde böra upptagas under en särskild anslagspost för representationsbidrag, uppgående till (3,600 + + 1,500=) 5,100 kronor.

Från anslagsposten till arvoden utgår för närvarande även ett fyllnadsarvode örn 900 kronor till chefen för Stockholms örlogsvarv. I sitt förslag till nytt militärt avlöningsreglemente har förenämnda lönekommitté i anslutning till föreslagen inplacering av ifrågavarande befattningshavare i lönegraden Ob 1 förutsatt, att arvodet icke längre skall utgå. Med hänsyn härtill har ifrågavarande arvode avförts från staten.

Under staten upptagna poster till dagavlöning och till ordningsmannaarvoden för skeppsgossar torde till följd av skeppsgossekårens förestående indragning böra utgå ur staten. Anslagsposterna till anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet och till hyresbidrag åt manskap torde med anledning av föreslagen utökning av manskapskadrerna upptagas till 32,000 kronor respektive 215,000 kronor. I fråga örn anslagsposterna till lönetillägg åt flaggkorpraler och korpraler och inkvarteringsersättning till manskap förutsätter jag icke någon ändring för nästa budgetår, utan torde de få uppföras å staten med samma belopp som för innevarande budgetår, eller 39,000 och 45,000 kronor.

Med hänsyn till vad ovan anförts skulle det sammanlagda behovet under ifrågavarande stat utgöra 9,456,489 kronor. Från nämnda belopp torde emellertid avdrag göras med 100,000 kronor, motsvarande från tionde huvud-

91 Kungl. Majus proposition nr 247.

titeln bekostade avlöningar till flottans å statsisbrytarna tjänstgörande personal å aktiv stat, varför medelsbehovet under ifrågavarande stat kommer att uppgå till allenast (9,456,489 —100,000=) 9,356,489 kronor.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår oell manskap m. fl. Denna stat slutar för innevarande budgetår å 2,086,116 kronor.

1 enlighet med den å sid. 145 och 146 i 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införda tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden skola å denna stat för nästkommande budgetår beställningar finnas uppförda för:

118 officerare, därav 1 chef (O 8), 1 överste (O 7), 2 överstar (O 6), 6 överstelöjtnanter, 10 majorer, 41 kaptener, 41 löjtnanter och 16 fänrikar;

156 underofficerare, därav 11 förrådsförvaltare, 55 flaggunderofficerare och 90 underofficerare av 2. graden;

717 fast anställda av manskapet, därav 65 flaggkorpraler, 252 korpraler och 400 meniga; samt

2 musikdirektörer.

Härjämte skola, likaledes enligt nämnda tablå, å staten beräknas arvoden för 7 pensionerade officerare och 16 pensionerade underofficerare.

Det av mig uppgjorda förslaget till stat för nästkommande budgetår överensstämmer i fråga örn antalet officerare och underofficerare med förestående tablå. Detta innebär, att staten i förhållande till innevarande budgetår utökats med 1 överstelöjnantsbeställning, 3 kaptensbeställningar och 5 löjtnantsbeställningar. Med iakttagande av i förslaget till nytt avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningar och löneplaner, därvid de båda tidigare i O 6 placerade överstebeställningarna såsom regementschefer placerats i den nya lönegraden Ob 1, hava anslagsposterna för löner till officerare och underofficerare enligt sedvanliga beräkningsgrunder upptagits till 837,577 kronor respektive 620,728 kronor.

På sätt jag i förenämnda proposition angående åtgärder'för förstärkning av den personella försvarsberedskapen anfört torde kustartilleriets manskapskadrer för nästkommande budgetår böra utökas med 3 fiaggkorpraler, 40 korpraler och 70 meniga. Antalet dylika beställningar kommer då att uppgå till respektive 67, 282 och 470.

Kostnaderna för manskapets avlöning, som för innevarande budgetår beräknats till 753,360 kronor, torde med hänsyn till den sålunda föreslagna utökningen, vilken drager en kostnad av 115,542 kronor, beräknas till 868,902 kronor.

För musikpersonalen förutsättes ingen annan ändring än den som sammanhänger med det nya avlöningsreglementet. Avlöningskostnaden beräknas uppgå till 13,550 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet för kustartilleriets ordinarie beställningshavare uppgår sålunda till (837,577 4- 620,728 + 868,902 + 13,550=) 2,340,757 kronor.

I anslutning till vad jag anfört beträffande de vid flottan kvarstående

92 Kungl. Majus proposition nr 247.

underofficerarna av 3. graden torde jämväl en å kustartilleriets stat kvarstående dylik befattningshavare böra överföras till övergångsstat från och med nästa budgetår. För detta ändamål föreslår jag upptagande under förevarande stat av en särskild anslagspost å 3,700 kronor.

Anslagsposten till arvoden åt pensionerad personal, som för innevarande budgetår uppförts med 51,030 kronor, torde för nästa budgetår ökas med 5,310 kronor, motsvarande kostnaden för planenlig utökning med 1 befattning för pensionerad officer och 1 befattning för pensionerad underofficer, och upptagas till 56,340 kronor.

Med anledning av den föreslagna ökningen av antalet manskapsbeställningar torde vidare anslagsposten till anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet ökas med 1,500 kronor till 11,000 kronor och anslagsposten till hyresbidrag åt manskap med 1,000 kronor till 33,000 kronor.

I enlighet med det anförda kommer det sammanlagda anslagsbehovet under staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. att uppgå till (2,340,757 + 3,700 + 56,340 + 11,000 + 33,000=) 2,444,797 kronor.

Staten för inariiiingenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår. Genom 1925 års försvarsbeslut minskades antalet beställningar å mariningenjörkårens stat från 55 — därav 35 avsågos för egentliga mariningenjörer och 20 för specialingenjörer — till 45, varav 16 avsedda för specialingenjörer. Därjämte minskades antalet mariningenjörsstipendiater från 5 till 3.

För provisoriskt tillgodoseende av uppkommet behov av personalökning tillkommo sedermera arvoden till 2 frivilligt tjänstgörande mariningenjörer av 2. graden i reserven.

I enlighet med 1936 års försvarsbeslut skall mariningenjörkåren utgöras av:

1 marinöverdirektör,

2 marin direktörer av 1. graden,

4 marindirektörer av 2. graden,

10 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen.

9 mariningenjörer av 2. graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) under 10 månader, samt

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) under 8 månader.

Detta innebär en ökning i förhållande till tidigare organisation med 1 marindirektör av 2. graden, 1 mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, och 3 mariningenjörer av 2. graden. A andra sidan avfördes förenämnda arvoden till frivilligt tjänstgörande mariningenjörer i reserven ur staten. Därjämte ersattes de 5 extra mariningenjörer och mariningenjörer av 2. graden i flottans reserv samt 3 mariningenjörsstipendiater, som tidigare in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 247. 93

gått i mariningenjörkåren, med omförmälda marinunderingenjörer och mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater).

Såsom redan vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1937 års riksdag anmäldes, komma några marinunderingenjörer icke att finnas förrän tidigast budgetåret 1940/41 och några mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) icke förrän budgetåret 1941/42, beroende därpå, att den första omgång mariningenjörskadetter, som enligt den nya, av Kungl. Maj:t den 22 juni 1934 fastställda utbildningsplanen blivit antagen, icke hinner att genomgå föreskriven utbildning till marinunderingenjör förrän under budgetåret 1940/41 och till mariningenjör av 2. graden i reserven (stipendiat) förrän under budgetåret 1941/42. Intill dess torde extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater enligt äldre utbildningsplan komma att finnas. Den sista kursen mariningenjörselever antogs år 1934 och utbildas på grund av föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 25 januari 1935 i enlighet med äldre bestämmelser. Dessa mariningenjörselever komma att bliva mariningenjörsstipendiater något av budgetåren 1939/40 eller 1940/41 respektive extra mariningenjörer under ettdera av budgetåren 1941/42 eller 1942/43. Till följd härav upptogos å staten för budgetåret 1937/38 icke några marinunderingenjörer eller mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) utan i stället 3 extra mariningenjörer och 3 mariningenjörsstipendiater.

I skrivelse till marinförvaltningen den 25 augusti 1937 framhöll marinöverdirektören, att en högst betydande brist på mariningenjörspersonal förelåg, varför en ökning av mariningenjörkåren utöver vad enligt 1936 års försvarsbeslut bestämts vore nödvändig. På anförda skäl hemställde därför marinöverdirektören, dels att under de närmaste åren måtte få antagas vartannat år 2 och vartannat år 3 stipendiater och antalet stipendiater förty i staten för budgetåret 1938/39 upptagas till 5, dels ock att för samma budgetår mariningenjörkårens personal å aktiv stat måtte utökas med 1 mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, 2 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen, 1 specialingenjör av 2. graden (elektroingenjör) och 2 mariningenjörsstipendiater.

Marinförvaltningen uttalade i sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39, att ämbetsverket, som länge och i synnerhet under senaste budgetåret haft kännbar brist på mariningenjörer, ansåge sig böra biträda vad marinöverdirektören sålunda föreslagit.

Vid anmälan den 4 januari 1938 inför Kungl. Majit i statsrådet av förevarande fråga uttalade föredragande departementschefen, att även han kommit till den uppfattningen, att mariningenjörkåren vore allt för knappt tillmätt. För att flottans dyrbara materiel skulle kunna hållas i bästa möjliga skick krävdes med nödvändighet, att goda ingenjörer i tillräckligt antal stöde till förfogande. Departementschefen ansåg därför, att en utökning av kåren borde komma till stånd. Emellertid ansåg sig departementschefen icke kunna förorda den av marinöverdirektören föreslagna, av marinförvaltningen tillstyrkta utvidgningen i dess helhet, utan föreslog, att utökningen begränsades till uppförande å staten för budgetåret 1938/39 av ytterligare 1 mariningenjör av 1. graden, 2. löneklassen, 1 specialingenjör av 2. graden och

94 Kungl. Majas proposition nr 247.

1 mariningenjörsstipendiat. Samtidigt föreslogs, att en befattning såsom marindirektör av 2. graden skulle utbytas mot en dylik befattning av 1. graden.

Den på grundval av förenämnda förslag för budgetåret 1938/39 uppgjorda staten, vilken av riksdagen godkändes, upptar följaktligen följande personal:

Ordinarie b es tälin ingsh av are.

1 marinöverdirektör;

3 marin direktörer av 1. graden;

3 » av 2. graden;

10 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen;

6 » av 1. graden, 2. löneklassen;

9 » av 2. graden;

4 specialingenjörer av 1. graden;

9 » av 2. graden; och

4 » av 3. graden.

Personal med arvoden.

3 extra mariningenjörer; och

4 mariningenjörsstipendiater.

I en till chefen för marinen ställd, av denne med tillstyrkan av bifall till marinförvaltningen överlämnad skrivelse av den 7 september 1938 hälmi marinöverdirektören framhållit, att antalet mariningenjörer alltjämt i och för sig vore för litet och en ökning nödvändig. Såsom jämväl i förenämnda skrivelse den 25 augusti 1937 uttalats komme emellertid under den närmaste framtiden brist att råda på ingenjörer, vilka efter genomgången utbildning kunde påräknas och anses kompetenta såsom sökande till befattningar vid mariningenjörkårens stam. För tiden den 1 oktober 1939—den 1 oktober 1941 beräknades inträffande vakanser endast i viss utsträckning kunna fyllas. Samtidigt som det för innevarande budgetår fastställda, i sig själv otillräckliga antalet mariningenjörer ej kunde fyllas under de närmaste åren, komme kårens reserv ej att kunna tillföras något nytt tillskott av ingenjörer, som genomgått föreskriven utbildning. Detta vore en allvarlig brist, som tidigast i slutet av 1943 kunde beräknas bliva i någon mån avhjälpt. Då det därför vore av största vikt såväl med hänsyn till mobiliseringsbehovet som till möjligheten att fylla inom stammen uppkommande vakanser, att en tillräcklig reserv funnes av kompetent personal, borde snarast möjligt flera ingenjörer utbildas och göras kompetenta att söka utbildning på stat. Marinöverdirektören har fördenskull till en början föreslagit, att — i avbidan på att enligt 1934 års utbildningsbestäjnmelser utbildade mariningenjörer av 2. graden i reserven bliva tillgängliga — å staten för budgetåret 1939/40 måtte beräknas arvoden för ytterligare 1 extra mariningenjör och 1 mariningenjörsstipendiat.

Marinöverdirektören har i nyssnämnda skrivelse den 7 september 1938 vidare framhållit, att ökat behov av artilleriingenjörer uppkommit bland annat med hänsyn till inträffad utveckling i verkstadsdriften vid örlogsvarvet

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

i Karlskrona såväl i fråga om nytillverkning som beträffande reparationer och underhåll av artillerimateriel. Marinöverdirektören har än vidare framhållit, att arbetsuppgifterna för den inom marinförvaltningen verksamme radioingenjören i anledning av att radiomaterielen alltmer utökats och genom stigande krav komplicerats nått en sådan omfattning, att behovet av ytterligare radiotekniskt utbildad personal blivit trängande. Marinöverdirektören har därför hemställt, att staten för mariningenjörkåren för nästkommande budgetår måtte utökas med 1 specialingenjör av 2. graden, avsedd för örlogsvarvet i Karlskrona, samt 1 specialingenjör av 3. graden, avsedd för tjänstgöring inom marinförvaltningen.

Dessa av marinöverdirektören framställda förslag, vilka av marinförvaltningen tillstyrkts, anser jag mig böra biträda. Staten för mariningenjörkåren torde sålunda i förhållande till innevarande budgetår böra utökas med befattningar för 1 specialingenjör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden, varjämte arvoden torde få beräknas för ytterligare 1 extra mariningenjör och 1 mariningenjörsstipendiat. I övrigt förutsätter jag icke någon annan förändring beträffande mariningenjörkårens personal än den som betingas av förslaget till nytt avlöningsreglemente. Med iakttagande att benämningarna mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, samt mariningenjör av 1. graden, 2. löneklassen, föreslås ändrade till förste mariningenjör respektive mariningenjör av 1. graden och med tillämpning i övrigt av förslagets löneplaner har kostnaden för avlöning till den ordiarie personalen vid mariningenjörkåren beräknats till 511,619 kronor. För arvoden åt extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater, vilka under nästa budgetår torde få utgå efter hittills tillämpade grunder, erfordras ett belopp av 31,308 kronor.

För närvarande är en av beställningshavarna vid marinintendenturkåren placerad vid sjökrigsskolan såsom intendent. Skolans behov av intendenturofficerare i övrigt tillgodoses genom kommendering av kadettofficer under olika tidsperioder.

I en till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse av den 30 augusti 1938 har chefen för marinintendenturkåren bland annat framhållit, att utbildningen vid sjökrigsskolan givit vid handen önskvärdheten att åvägabringa erforderlig kontinuitet vid utbildningen genom att en och samma kadettofficer tjänstgjorde vid aspirantskola i land samt därpå följande aspirantkurs ombord och första landkurs i Karlskrona. Då denne officer dessutom behövde tagas i anspråk för handläggning av förekommande administrativa ärenden i land och för att tjänstgöra såsom biträdande fartygsintendent vid kurs ombord, förelåge vid sjökrigsskolan behov av ytterligare en intendenturofficer med uteslutande tjänstgöring vid skolan. Med hänsyn därtill borde marinintendenturkåren utökas med en beställningshavare av lägst löjtnants tjänstegrad.

Detta av chefen för marinen och marinförvaltningen tillstyrkta förslag finner jag mig böra biträda, i följd varav antalet löjtnantsbeställningar vid

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

marinintendenturkåren å staten för nästa budgetår torde beräknas till 15. I övrigt förutsätter jag för marinintendenturkåren ingen annan ändring än den som sammanhänger med förslaget till nytt avlöningsreglemente. Kostnaden för avlöning till de ordinarie beställningsliavarna vid kåren bär enligt sedvanliga grunder beräknats till 455,846 kronor.

A innevarande budgetårs stat finnas bland marinläkarkårens ordinarie personal uppförda 16 beställningar för marinläkare av 2. graden. Till dessa marinläkare, som tillsättas medelst förordnande på viss tid, utgår enligt 1927 års militära avlöningsreglemente arvode med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning i arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år. Härjämte äga ifrågavarande beställningshavare under tjänstgöring i land enligt samma reglemente uppbära dagarvode med 12 kronor.

I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté framhållit, att förenämnda arvodesbefattningar för marinläkare av 2. graden borde såsom varande bisysslor avföras ur avlöningsreglementet. Befattningarna i fråga borde lämpligen ombildas till icke ordinarie tjänster. Lönekommittén har därvid förutsatt, att en omprövning av arvodesbeloppen skulle komma till stånd samt att, då beställningarna för närvarande vore konstruerade som ordinarie tjänster, de nuvarande beställningsliavarna under löpande förordnandetid finge bibehållas vid sina löneförmåner, därest de icke frivilligt överginge till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna.

I enlighet med berörda förslag torde några ordinarie beställningar för marinläkare av 2. graden efter det nya avlöningsreglementets ikraftträdande icke böra tillsättas samt nu å staten uppförda dylika beställningar ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster. Detta utbyte förutsättes emellertid skola ske i mån av nuvarande beställningshavares avgång eller efter frivilligt övergående till de till nyinrättande föreslagna icke-ordinarie arvodestjänsterna. Med hänsyn härtill synes för nästkommande budgetår under staten alltjämt böra beräknas samma antal ordinarie marinläkare av 2. graden som för innevarande budgetår eller 16. Jag förutsätter emellertid, att dessa beställningar i män av innehavarnas avgång eller vid löpande förordnandetids utgång ersättas med för personal med arvoden avsedda icke-ordinarie befattningar. Arvodena synas i avbidan på den av lönekommittén ifrågasatta omprövningen böra bestämmas till det vid reglementets ikraftträdande till marinläkare av 2. graden utgående arvodesbeloppet, 2,700 kronor. I förekommande fall torde emellertid även den nu efter tre års tjänstetid medgivna arvodesförhöjningen å 300 kronor få tillgodonjutas. Kostnaderna för grundarvoden torde få bestridas av genom minskningen i antalet ordinarie marinläkare av 2. graden under anslagsposten till löner åt marinläkarkårens ordinarie personal inbesparade medel. Kostnaderna för arvodesförhöjningen åter torde liksom hittills få bestridas från den för ändamålet särskilt uppförda anslagsposten. Rätten att uppbära dagarvode förutsätter jag skola under nästa budgetår tillkomma jämväl de befattningshavare, som komma att bekläda icke-ordinarie arvodestjänster.

97 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Marinläkarkårens stat för innevarande budgetår upptager 9 beställningar för marinläkare av 1. graden. Beträffande en av dessa beställningar, avsedd för Gotlands kustartillerikår, gäller dock, att densamma icke må tillsättas förrän vid tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes. Då denna marinläkartjänst kommer att tillsättas före innevarande budgetårs utgång, torde sistberörda villkor böra bortfalla.

I övrigt förutsätter jag beträffande marinläkarkårens ordinarie beställningsliavare icke annan ändring för nästa budgetår än den som sammanhänger med tillämpningen av det nya avlöningsreglementets löneplaner. Med hänsyn härtill torde anslagsposten till den ordinarie personalen beräknas till 167,090 kronor.

I fråga örn antalet ordinarie och icke-ordinarie beställningshavare vid marinens poliskår ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon ändring. Med tillämpning av de nya avlöningsreglementenas löneplaner torde därför avlöningskostnaden för här ifrågavarande personal beräknas till 156,468 kronor respektive 23,136 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen framhållit, att för erhållande av fullmakt såsom poliskonstapel vid marinens poliskår jämlikt gällande reglemente (B. M. IA § 30 mom. 3) erfordrades, bland annat, att vederbörande varit extra poliskonstapel i minst två år. Ingen av de för närvarande vid Karlskrona örlogsvarv anställda befattningshavarna vid poliskåren uppfyllde emellertid detta villkor, varför vid inträffande vakanser å ordinarie beställningar befordran och nyanställning icke kunde äga rum. Marinförvaltningen har därför föreslagit, att de medel, som genom dylik vakans inbesparades, finge användas för avlönande, utöver enligt staten medgivet antal, av icke-ordinarie poliskonstaplar. ■— Då behov av ersättningspersonal torde göra sig omedelbart gällande och nyanställning av erforderlig personal för den skull bör kunna ske genast efter inträffad avgång bland ordinarie personal, finner jag mig böra biträda detta marinförvaltningens förslag. Erforderliga föreskrifter torde få meddelas i form av anmärkning under staten.

Å förevarande stat finnes för innevarande budgetår upptagen viss angiven personal nied arvoden. I fråga örn mariningenjörskårens personal av denna kategori — extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater — har jag redan förut föreslagit viss utökning och i samband därmed angivit kostnaden för ifrågavarande arvoden till 31,308 kronor. Yad åter angår för marinläkarkåren och för marinens ecklesiastikstat avsedd dylik personal ifrågasätter jag ingen ändring i förhållande till innevarande budgetår. Kostnaderna för ifrågavarande arvoden torde därför upptagas oförändrade med 22,880 kronor respektive 8,960 kronor.

Från anslagsposten till arvoden utgå för närvarande fyllnadsarvoden med tillhopa 6,440 kronor till vissa å staten uppförda ordinarie beställningshavare. Sålunda utgår arvoden å 480 kronor till vardera av 1 specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torpedverkstaden i Karlskrona, samt 1 specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid Karlskrona örlogsvarv.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. ees 39 7

98 Kungl. Majus proposition nr 247.

I sitt betänkande nied förslag till nytt militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté anfört, att dessa arvoden enligt kommitténs mening borde slopas. Gällande personalorganisation borde nämligen vara så avvägd, att för befattningarna i fråga regelmässigt vore att tillgå beställningshavare i den lönegrad, som ansåges svara mot befattningarnas krav. Därest det vid något tillfälle skulle bliva nödvändigt att placera en lägre befattningshavare i en dylik befattning komme emellertid enligt reglementsförslaget Kungl. Majit äga befogenhet att medgiva vikariatsersättning eller vikariatslön åt sådan beställningshavare. Med hänsyn härtill syntes arvodena i fråga obehövliga. Kommittén har emellertid förutsatt, att de befattningshavare, som omedelbart före löneregleringens ikraftträdande uppbära något av förevarande arvoden, i den mån de icke bliva berättigade till vikariatsersättning, övergångsvis bibehållas vid arvodena.

Yad lönekommittén sålunda föreslagit finner jag värt beaktande. Under staten torde förty böra anmärkas, att ifrågavarande arvoden endast utgå tillsvidare så länge de beställningshavare, vilka omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppbära ifrågavarande arvoden, kvarstå i de befattningar, för vilka arvodena avses utgöra särskild ersättning.

Beträffande övriga under anslagsposten beräknade arvoden till vissa å staten upptagna ordinarie beställningshavare förutsätter jag för nästa budgetår ingen ändring. För ändamålet torde förty böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller 6,440 kronor.

I övrigt förutsätter jag för nästkommande budgetår icke någon förändring i fråga örn förevarande stat.

I överensstämmelse med det anförda upprättad förslagsstat slutar å ett belopp av 1,409,497 kronor.

Staten för rid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal. För innevarande budgetår fastställd stat slutar å ett belopp av 90,636 kronor, varav 6,720 kronor beräknats för löner till ordinarie beställningshavare, 2,130 kronor för arvode åt en pensionerad underofficer, 27,700 kronor för avlöning till ickeordinarie befattningshavare, 50,386 kronor för anställande av betjäningspersonal och 3,700 kronor för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariatsersättning under sjukdom.

I fråga örn anslagsposten till avlöning till ordinarie beställningshavare förutsättes för nästkommande budgetår ingen annan ändring än den som betingas av förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente. Anslagsposten torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder upptagas med 8,000 kronor.

Vad åter angår anslagsposten till personal med arvoden, har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40, under åberopande av en av chefen för Sydkustens marindistrikt hos ämbetsverket gjord framställning rörande behovet av anställande å sjukhusets medicinska avdelning av en underläkare med minst tre års anställningstid, föreslagit, att ett arvode å 5,500 kronor måtte för ifrågavarande ändamål upptagas för nästkommande budgetår.

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Över nämnda förslag har medicinalstyrelsen den 5 december 1939 avgivit utlåtande. Styrelsen har därvid till en början anfört, att, därest markens sjukhus i Karlskrona fortfarande komme att drivas på sätt och i den omfattning som nu ägde rum, styrelsen ansåge behov föreligga för anställande vid sjukhusets medicinska avdelning av en underläkare, varför styrelsen för sådant fall och då de för tjänsten föreslagna löneförmånerna syntes tillfredsställande, tillstyrkte bifall till framställningen. Styrelsen har emellertid vidare framhållit, att styrelsen i ett till marinförvaltningen nyssnämnda den 5 december avgivet yttrande rörande ifrågasatt modernisering av sjukhuset ansett sig böra föreslå, att innan slutlig ställning toges till frågan örn och i vilken utsträckning modernisering borde företagas, utredning borde verkställas angående möjligheten och lämpligheten av utförandet av ett i yttrandet närmare angivet förslag till utbyggande av lasarettet i Karlskrona och till viss därmed sammanhängande ändrad användning av marinens sjukhus. Styrelsen ansåge förty, att, därest Kungl. Majit komme att biträda nyssnämnda förslag, tillsvidare någon underläkartjänst icke borde inrättas utan behovet av förstärkning av antalet läkarkrafter tillgodoses genom av medicinalstyrelsen förordnad extra läkare.

Sedermera har Kungl. Majit, efter därom av marinförvaltningen gjord framställning, genom beslut den 17 februari 1939 bemyndigat ämbetsverket att utse delegerade, som hade att i samråd med representanter för Blekinge läns landsting verkställa utredning angående förutsättningarna för en sammanslagning av marinens sjukhus och länslasarettet i Karlskrona.

Med hänsyn till att utredning sålunda pågår rörande ifrågasatt ändrad organisation av marinens sjukhus i Karlskrona finner jag mig i anslutning till vad medicinalstyrelsen i ärendet anfört icke för närvarande böra förorda, att arvode för den föreslagna underläkarebeställningen uppföres å sjukhusets stat för nästkommande budgetår. Behovet av läkarkrafter vid sjukhuset torde i stället tillsvidare få tillgodoses på sätt som hittills skett.

Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse vidare framhållit, att från och med den 1 november 1934 vid sjukhuset funnits anställd en sjukgymnast mot ett arvode av 600 kronor för år, vilket arvode utgått från marinens sjukvårdsanslag efter särskilda av marinförvaltningen lämnade medgivanden. Då erfarenheten visat, att sjukhuset måste äga tillgång till dylik sjukgymnast även i fortsättningen, har marinförvaltningen föreslagit, att arvodet i fråga lämpligen borde upptagas å sjukhusets stat. Förevarande förslag finner jag, såsom redan vid behandlingen av marinens sjukvårdsanslag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag anförts, ändamålsenligt. För personal med arvoden torde fördenskull för nästkommande budgetår böra beräknas tillhopa (2,130 + 600=) 2,730 kronor.

Med anledning av ett av chefen för Sydkustens marindistrikt avgivet förslag, som av marinförvaltningen biträtts, torde under anslagsposten till ickeordinarie befattningshavare medel böra beräknas för anställande av ytterligare ett kvinnligt kontorsbiträde, avsett att biträda å förste läkarens expedition vid handläggandet av de denne åvilande, i och med ikraftträdandet

100 Kungl. Majus proposition nr 247.

av 1937 års ändringar i reglementet för marinen utvidgade förvaltnings- oell sjukvårdsärenden m. m. Med hänsyn härtill och med beaktande av löneplanerna i förslaget till det nya lönereglementet för icke-ordinarie personal torde anslagsposten för nästkommande budgetår böra upptagas med 38,000 kronor.

Vad härefter angår anslagsposten för anställande av betjäningspersonal har marinförvaltningen under framhållande av nödvändigheten att hava tillgång till ett sjuksköterskebiträde för vartdera av sjukhusets två laboratorier hemställt, att ett belopp av 750 kronor måtte beräknas för anställande av ytterligare ett dylikt sjuksköterskebiträde. Vidare har ämbetsverket för erforderlig höjning av hyresbidragen till kokerskan och biträdena hemställt örn en höjning av anslagsposten med 1,500 kronor. Vad marinförvaltningen sålunda hemställt anser jag mig böra biträda och föreslår förty, att anslagsposten i fråga för nästkommande budgetår uppföres med (50,386 + 750 + 1,500=) 52,636 kronor, eller i avrundat tal 52,650 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1938/39 hemställde marinförvaltningen, att ett belopp av 300 kronor finge under anslagsposten till beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal och till vikariatsersättning beräknas för ersättning åt vikarie under semester för sjukhusets båda eldare, vilka ditintills fått vikariera för varandra. Med hänsyn till ifrågasatt allmän omprövning av den icke-ordinarie eldarpersonalens vid marinen avlöningsförhållanden föranledde emellertid nämnda hemställan icke något anslagsäskande för sistnämnda budgetår. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1939/40 har nu marinförvaltningen framhållit, att ämbetsverket i sitt med skrivelse den 8 september 1938 överlämnade förslag till avlöningsreglering i nämnda hänseende icke ifrågasatt någon reglering av ifrågavarande eldares avlöning. Ämbetsverket har därför hemställt, att under anslagsposten måtte beräknas medel för beredande av ersättning åt vikarier för nämnda eldare.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen sålunda anfört och då det i och för sig synes skäligt, att semestervikarie i förevarande fall får anställas, finner jag mig böra biträda, att förevarande anslagspost för ändamålet höjes med 300 kronor till 4,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts kommer ifrågavarande stat för nästa budgetår att sluta å (8,000 + 2,730 + 38,000 + 52,650 + 4,000 =) 105,380 kronor.

Staten för sjörullföringsbefälhavare med biträden. I fråga örn denna stat föreslås icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Staten kommer sålunda att sluta å ett belopp av 22,950 kronor.

II. Undervisningsverken.

Staten för sjökrigshögskolan. Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen skola vid sjökrigshögskolan tillämpas två olika stater, den ena avsedd att gälla för budgetår begynnande under jämnt kalenderår,

101 Kungl. Majus proposition nr 247.

och den andra för budgetår, som tager sin början under udda kalenderår. Inberäknat lönen till skolans expeditionsvakt slutar den förra staten å 31,496 kronor och den senare å 38,396 kronor. Medelkostnaden uppgår alltså till 34,946 kronor. Därest kustartilleriofficer ingår såsom elev i förbindelsekurs, bör enligt omförmälda kostnadsberäkningar ovan angivna slutsumma av stat för läroår, som tager sin början udda år, ökas med ett belopp av 525 kronor.

Den för budgetåret 1937/38 fastställda staten slutade å ett belopp av 38,834 kronor. Den för innevarande budgetår fastställda staten åter upptog ett belopp av 31,909 kronor, innebärande en ökning med 500 kronor av den enligt förenämnda grunder beräknade kostnaden för läroår, som tager sin början under jämnt kalenderår. Ökningen hänförde sig dels till ett arvode å 300 kronor för en repetitör från kustartilleriet i ämnet »stabstjänst» dels ock till att ersättningsbeloppet till extra föreläsningar höjts med 200 kronor för beredande av skälig ersättning åt vissa lärare i luftkrigskonst.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1939/40 har nu marinförvaltningen föreslagit, att förenämnda arvoden å, tillhopa 500 kronor måtte få utgå jämväl under sistnämnda budgetår. Vidare har ämbetsverket föreslagit, att under staten måtte upptagas ett belopp av 1,000 kronor, att av chefen för krigshögskolan användas för avlönande av ett under viss del av året tillfälligt anställt kontorsbiträde, varav skolan vore i stort behov för skrivarbetens utförande.

Mot bifall till detta marinförvaltningens förslag har jag intet att erinra.

Såsom jag redan vid behandlingen av staten för flottans officerskår framhållit, har chefskapet för sjökrigshögskolan i vederbörlig tjänsteförteckning i förslaget till det nya militära avlöningsreglementet uppförts såsom en särskild till lönegraden Oa 6 hänförd beställning. I överensstämmelse härmed torde beställningen upptagas å förevarande stat och medel för skolchefens avlönande enligt sedvanliga grunder beräknas till 13,137 kronor.

För närvarande finnes under staten för skolan uppförd en befattning för ordinarie expeditionsvakt, och har såsom lön för denna befattningshavare beräknats ett belopp av 3,009 kronor. Med iakttagande av det nya civila avlöningsreglementets löneplan bör avlöning för denna befattningshavare beräknas till 3,888 kronor.

Det av mig i enlighet härmed för nästkommande budgetår uppgjorda förslaget till stat, vilken liksom innevarande års stat i syfte att erhålla större överskådlighet och närmare överensstämmelse med motsvarande stat för lantförsvaret givits en ändrad uppställning i förhållande till den för budgetåret 1937/38 fastställda staten, slutar å ett belopp av (38,834 + 500 4- 1,000 + 13,137 — 3,009 + 3,888=) 54,350 kronor.

Staten för sjökrigsskolan. I kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen uppgår statens slutsumma till 48,619 kronor.

Medelsbehovet växlar emellertid från budgetår till budgetår allt efter antalet undervisningstimmar vid skolan, vilket åter är beroende av det antal klasser, vari skolans elever reglementsenligt uppdelas. En bidragande om-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

ständighet härtill är jämväl det numera tillämpade systemet med s. k. koncentrationsläsning.

För innevarande budgetår slutar staten å 53,292 kronor.

Beträffande sjökrigsskolans stat torde för nästkommande budgetår till en början vidtagas den förändringen, att å staten i anslutning till förslaget till det nya militära avlöningsreglementet uppföres beställning såsom chef för skolan. Kostnaden för avlöning till skolchefen, som enligt vederbörlig tjänsteförteckning placerats i lönegraden Oa 5, har enligt sedvanliga grunder beräknats till 11,223 kronor.

A staten för skolan finnes för innevarande budgetår uppförd befattning för en vid skolan anställd expeditionsvakt. Härjämte har under staten beräknats ett arvode å 1,200 kronor såsom ersättning till en vid skolan tjänstgörande portvakt.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen framhållit, att ämbetsverkets revision framställt anmärkning mot vissa till förenämnda expeditionsvakt och portvakt utbetalda ersättningar för tillsyn över skolans bibliotek m. m. respektive för ombesörjda rengöringsarbeten. Med hänsyn härtill och i anslutning till av chefen för sjökrigsskolan gjord framställning rörande tillgodoseende av skolans behov av biträdespersonal har marinförvaltningen vid beräkningen av skolans medelsbehov för nästkommande budgetår föreslagit, dels att å skolans stat måtte uppföras förutom ovannämnda expeditionsvakt jämväl en befattning i 5. lönegraden såsom tillsyningsman, dels ock att medel måtte under staten anvisas för anställande av ett icke-ordinarie skrivbiträde i 2. lönegraden. Marinförvaltningen har därvid förutsatt, att det portvakten tillerkända arvodet skulle utgå samt att portvaktsgöromålen i fortsättningen skulle utan särskild ersättning bestridas av expeditionsvakten.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse av den 22 november 1938 har civilförvaltningens personalförbund påtalat, att den sålunda ifrågasatta förändrade personalorganisationen skulle komma att innebära, att å expeditionsvakten överflyttades, förutom portvaktsgöromål, även flaggpassning och eldning utan att härför bereddes motsvarande ersättning. Förbundet har därför hemställt, att portvakts-, flaggnings- och eldningsbestyren vid skolan måtte få ombesörjas i annan ordning.

Över nämnda framställning har marinförvaltningen den 3 februari 1938 avgivit utlåtande och därvid anfört, bland annat, att expeditionsvakten vid skolan hittills på grund av särskilda omständigheter huvudsakligen tjänstgjort icke i denna sin egenskap utan som skrivbiträde. Därest expeditionsvakten vunne befrielse från dessa skrivgöromål, borde han kunna åläggas att ansvara för flaggning och portvaktsgöromål. Däremot ansåge marinförvaltningen tveksamt, huruvida eldning av skolans lokaler skulle kunna anses helt påvila expeditionsvakten utan särskild ersättning.

För egen del finner jag vara uppenbart, att sjökrigsskolans biträdespersonal för närvarande är för knappt tillmätt. I anslutning till chefens för skolan av marinförvaltningen biträdda förslag anser jag mig därför böra till-

103 Kungl. Majus proposition nr 24?.

styrka, att å staten för skolan uppföres dels en ny ordinarie befattning såsom vaktmästare i 5. lönegraden dels ock en icke-ordinarie tjänst såsom skrivbiträde i 2. lönegraden. Det närmare fördelandet av expeditionsvaktens och vaktmästarens åligganden synes icke böra komma under omprövning i förevarande sammanhang, utan torde det ankomma på chefen för sjökrigsskolan att med beaktande av de av marinförvaltningen i ärendet framförda synpunkterna härom fatta beslut.

Kostnaden för avlöning till de båda ordinarie civila befattningshavarna uppgår till 7,776 kronor. Inberäknat avlöningen till skolans chef kommer anslagsposten till ordinarie beställnings- (befattnings-)havare sålunda att uppgå till (11,223 + 7,776=) 18,999 kronor, eller i runt tal 19,000 kronor. För avlöning av det icke-ordinarie skrivbiträdet åter torde beräknas ett belopp av 2,994 kronor.

För bestridande av kostnader för arvoden till krigsskolans lärarpersonal har under innevarande budgetårs stat upptagits ett belopp örn tillhopa 48,883 kronor. I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen, i överensstämmelse med ett av chefen för sjökrigsskolan upprättat förslag, beräknat medelsbehovet för arvoden till nämnda lärarpersonal till sammanlagt 60,418 kronor. Marinförvaltningen har därvid räknat med två kurser sjökadetter (innevarande budgetår två), två kurser marinintendentskadetter (en), två kurser kustartillerikadetter (två), en kurs reservkadetter från flottan (två) och en kurs reservkadetter från kustartilleriet (motsvarande utbildning).

I samband härmed har marinförvaltningen framhållit, bland annat, följande. Enligt 1936 års försvarsordning beräknades ett belopp av 1,000 kronor för utbildning vid sjökrigsskolan under cirka två månader av reservkadetter ur kustartilleriet. Yid beloppets beräknande hade emellertid icke tagits hänsyn till att dessa reservkadetter voro uppdelade i två kategorier, den ena uttagen till artilleri tjänst och den andra till mintjänst, vilka kategorier utbildas enligt olika timplaner. Undervisningen måste därför under 15 timmar per vecka ske i parallellavdelningar och kostnaderna bli avsevärt högre än vad som ursprungligen beräknats. På grund härav och med hänsyn jämväl till att chefen för kustartilleriet torde komma att föreslå en utökning av utbildningstiden vid sjökrigsskolan från två till tre månader, beräknades det sammanlagda beloppet av lärarearvoden å reservkustartillerilinjen till 2,997 kronor. — Vidare har marinförvaltningen framhållit, att antalet kadetter, tjänstgörande vid kadettskolan vintern 1939/1940, kunde beräknas till cirka 115. Med hänsyn härtill syntes det bliva nödvändigt att i gymnastik och vapenövning uppdela kadetterna i tvenne avdelningar, varigenom undervisningsskyldigheten i detta ämne komme att bliva fördubblad. Arvodet för lärare i gymnastik och vapenövning borde i anseende härtill ökas från nuvarande 800 till 1,600 kronor. — I fråga om återstående kostnadsökning har marinförvaltningen slutligen meddelat, att densamma beräknats motsvara de ökade kostnader för lärarpersonalens arvoden, som bleve ofrånkomliga, därest det av chefen för marinen den 16 maj 1938 avgivna förslaget till nytt reglemente

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

för sjökrigsskolan bleve fastställt. Enligt nämnda förslag avsåges nämligen kadetterna inom skolans kurser (klasser) för möjliggörande av en rationell undervisning och med hänsyn till de tillgängliga lärosalarnas begränsade utrymmen uppdelas på parallellavdelningar med högst 15 kadetter i varje avdelning.

I det av Kungl. Majit den 12 januari 1939 fastställda nya reglementet för sjökrigsskolan har medgivits (13 § 5 morn.), att kadetterna inom kadettskolans kurser vid behov må fördelas på parallellavdelningar, därvid i varje avdelning icke samtidigt må undervisas mer än omkring 20 kadetter eller det mindre antal, som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Majit. Med hänsyn härtill och då jag i övrigt icke finner anledning till erinran mot den av marinförvaltningen verkställda medelsberäkningen för lärarpersonalens arvoden, torde för nästkommande budgetår för ändamålet upptagas tillhopa det föreslagna beloppet 60,418 kronor.

I fråga örn det under staten för innevarande budgetår till skolchefens förfogande ställda beloppet av 200 kronor för militärpedagogiska föreläsningar förutsätter jag ingen ändring. I enlighet med marinförvaltningens förslag torde emellertid under förevarande stat till nämnde chefs förfogande ställas dels ett belopp av 400 kronor för anordnande av föreläsningar i ämnet krigslagar dels ock ett belopp av 1,000 kronor för anordnande av specialkurs i förplägnadstjänst för intendentskadetter. Sistnämnda belopp har tidigare under en följd av år ställts till förfogande från marinens förplägnadsanslag. Det synes emellertid lämpligare att kostnaderna i fråga redovisas under avlöningsanslaget.

I överensstämmelse med det anförda kommer det sammanlagda anslagsbehovet för sjökrigsskolan för nästkommande budgetår att uppgå till (19,000 + 2,994 + 60,418 + 200 + 400 + 1,000 =) 84,012 kronor.

Staten för marinens underofficersskolor m. m. I 1936 års försvarsproposition uttalade föredragande departementschefen, att han funne övervägande skäl tala för att flottans underofficersutbildning, som för det dåvarande ägde rum vid särskilda underofficersskolor i Karlskrona och Stockholm, under det att motsvarande utbildning vid kustartilleriet meddelades vid en för detta truppslag gemensam underofficersskola, koncentrerades till Karlskrona. Häremot hade riksdagen intet att erinra.

Vid fastställandet av staterna för marinens underofficersskolor m. m. för budgetåren 1937/38 och 1938/39 har emellertid hänsyn icke kunnat tagas till den avsedda sammanslagningen av flottans underofficersskolor, enär densamma icke beräknats kunna bliva genomförd under dessa budgetår. Då pågående utredning ännu icke slutförts vare sig angående den gemensamma skolans organisation eller angående plats och lokaler för densamma, har ej heller vid uppgörandet av förslag till stat för nästkommande budgetår hänsyn kunnat tagas till den blivande sammanslagningen, utan har förutsatts, att den äldre organisationen av undervisningen bibehålies orubbad.

105 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Den för innevarande budgetår fastställda staten slutar å ett belopp av 48,824 kronor. I enlighet med marinförvaltningens förslag torde å staten för nästkommande budgetår böra upptagas ett belopp av 50,629 kronor, motsvarande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med sammanlagt 1,805 kronor. Ändringen innebär, att det beräknade arvodesbeloppet för timlärare vid flottans underöfficersskolor ökats med 971 kronor men vid kustartilleriets underofficersskola minskats med 230 kronor, att för kustartilleriet upptagits ett arvode å 600 kronor för ytterligare en instruktionsofficer, avsedd såsom lärare i handvapenstjänst m. m., att beloppet för korpralskurser för radiomatroser och certifikatskurser vid radioskola ökats med 224 kronor samt att för undervisning för radiomän vid kustartilleriet räknats med ytterligare 240 kronor.

Tiss personal vid förutvarande skeppsg-osseskolorna. Å den för innevarande budgetår fastställda staten för skeppsgosseskolan finnas å ordinarie stat uppförda, förutom en befattning för rektor, 4 befattningar för ordinarie ämneslärare. Därjämte finnas å övergångsstat uppförda 2 ordinarie ämneslärare, vilka tidigare tjänstgjort vid den numera indragna skeppsgosseskolan i Marstrand. Såväl de ordinarie som de å övergångsstat uppförda ämneslärarna åtnjuta enligt staten ersättning med 3,600 kronor, därav 2,400 kronor i lön och 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar. Lönen kan efter 5 års tjänstgöring höjas med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor. Ålderstilläggen bestridas för närvarande från en under sjöförsvarets avlöningsanslag uppförd särskild anslagspost.

Härjämte hava ordinarie ämneslärare under en följd av budgetår åtnjutit tillfällig löneförbättring, som enligt beslut den 17 juni 1938 under innevarande budgetår utgår med 600 kronor, därav 400 kronor anses som lön och 200 kronor som tjänstgöringspenningar. Kostnaden för löneförbättringen bestrides från ett för ändamålet särskilt upptaget anslag.

I enlighet med av 1918 års riksdag därom fattade beslut är genom kungörelse den 28 juni 1918 (nr 554) angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt de från och med år 1919 gällande stater för skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand m. m. stadgat, bland annat, att befattningshavare skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, vid en möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsväsendet ävensom eljest, då Kungl. Majit, med hänsyn till undervisningsväsendets behov, efter vederbörandes hörande prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet.

I fråga örn skyldighet att avgå från tjänsten ävensom om rätt till pension äro ordinarie befattningshavare vid skeppsgosseskolorna underkastade bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

De i förenämnda kungörelse den 28 juni 1918 angivna villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn de ämneslärare, vilka till äventyrs komma att uppföras å övergångsstat.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall med karlskrivningen av skeppsgossar i april 1939 skeppsgossekåren upphöra. Till följd härav kommer skeppsgosseskolans i Karlskrona verksamhet att upphöra med utgången av läsåret 1938/39.

I skrivelse den 11 januari 1939 har nu marinförvaltningen — under framhållande, att rektorsbefattningen vid skolan vore vakant — gjort framställning i fråga örn överförande till övergångsstat av de vid skeppsgosseskolan i Karlskrona tjänstgörande ordinarie ämneslärarna och därvid anfört bland annat följande:

Vid skolan tjänstgöra såsom ordinarie ämneslärare Arvid Bernhard Olsson, född den 28 maj 1882, Erik Gustaf Larsson, född den 9 september 1883, Ernst Marcus Samuel Karlkvist, född den 8 januari 1881 och Johan Alfons Petruson, född den 18 augusti 1892. Av nämnda lärare, vilka hava tillträtt sina tjänster, Olsson den 1 september 1907, Larsson den 10 januari 1910, Karlkvist den 1 januari 1923 samt Petruson den 1 januari 1936, har Petruson, enligt vad skolöverstyrelsen i skrivelse den 17 december 1938 meddelat chefen för Sydkustens marindistrikt, möjlighet att erhålla placering å adjunktstjänst vid annan läroanstalt. För de övriga lärarna synes emellertid möjlighet icke föreligga till erhållande av annan statlig anställning, varför de såsom skolöverstyrelsen framhållit i sin nyssnämnda skrivelse böra överföras till övergångsstat från och med den 1 juli 1939. Enär frågan örn beredande av annan statlig verksamhet åt Petruson ännu står öppen, torde jämväl Petruson böra överföras till övergångsstat från nyssnämnda tidpunkt.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att åtgärder måtte vidtagas för att — i likhet med vad tidigare skett beträffande de två vid den numera indragna skeppsgosseskolan i Marstrand anställda ämneslärarna — överföra de fyra å nuvarande staten för skeppsgosseskolan upptagna ordinarie ämneslärarna till övergångsstat.

I utlåtande den 20 januari 1939 har skolöverstyrelsen tillstyrkt, att ämneslärarna Karlkvist, Larsson, Olsson och Petruson från och med den 1 juli 1939 överföras å övergångsstat. Styrelsen har vidare framhållit, att styrelsen hyste förhoppning örn att kunna placera ämnesläraren Petruson å någon ledig adjunktstjänst, men att, då dylik anordning måhända icke kunde hinna bliva genomförd före sistnämnda tidpunkt, jämväl Petruson i avvaktan på eventuell överflyttning borde överflyttas å övergångsstat.

I ärendet har vidare statskontoret avgivit utlåtande den 18 februari 1939 och därvid anfört följande:

I utlåtande den 8 februari 1937 angående lärarpersonalens vid skeppsgosseskolan i Marstrand anställningsförhållanden föreslog statskontoret, bland annat, att lärarna Palmgren och Landin skulle överföras å övergångsstat. Emellertid framhöll ämbetsverket, att det, därest lärarna i fråga vid nedläggandet av jämväl skeppsgosseskolan i Karlskrona alltjämt kvarstode å övergångsstat och icke kunde beredas tjänstgöring, borde tagas under förnyat övervägande, hur med dem borde förfaras.

107 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet, torde möjligheter förefinnas att placera en av lärarna vid Karlskronaskolan, J. A. Petruson, å adjunktsbefattning. Övriga fem lärare synas däremot icke kunna beredas sysselsättning vid någon under skolöverstyrelsens inseende stående statlig uppfostringsanstalt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde läraren Petruson böra överföras å övergångsstat vid skeppsgosseskolan och därvid äga bibehålla honom vid överföringen tillkommande avlöningsförmåner.

Yad beträffar de återstående fem lärarna föreligger icke någon utredning, huruvida möjligheter kunna finnas att placera någon eller några av deni inom försvarsväsendet i övrigt eller att på annat sätt bereda deni sysselsättning, exempelvis inom skyddshemsorganisationen. Då utredning i berörda hänseende torde vara av betydelse för bedömande av spörsmålet örn lärarna i fråga skola överföras å övergångsstat eller uppföras å allmänna indragningsstaten, anser sig statskontoret icke i frågans nuvarande läge kunna fatta ståndpunkt till sagda spörsmål. Skulle utredning i ämnet giva vid handen, att sysselsättning icke på något sätt kan beredas lärarna, torde de böra uppföras å indragningsstat, därvid avlöningsförmånerna åt dem torde få beräknas på samma sätt som för förste läraren vid skolan i Marstrand, J. Andersson (se prop. 192/1937 och kungl, brev 30 juli 1937 angående avlöningsförmåner åt till indragningsstat överförda förste läraren vid skeppsgosseskolan i Marstrand

J. Andersson).

Därest ifrågasatt utredning icke skulle hinna föreläggas innevarande ars riksdag, torde sistnämnda fem lärare kunna —- med bibehållande av sina löneförmåner —- tillfälligtvis överföras å övergångsstat.

För egen del får jag i ärendet anföra följande. Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut (särskilda utskottet, sid. 135) skola de vid skeppsgosseskolorna anställda ordinarie ämneslärarna, vilka efter skolornas indragning icke erhålla annan statlig tjänst, överföras till övergångsstat i enlighet med de närmare villkor, som det skulle ankomma på Kungl. Majit att bestämma. I överensstämmelse härmed blevo två av de vid skeppsgosseskolan i Marstrand tjänstgörande ordinarie ämneslärarna i samband med skolans indragning vid utgången av läsåret 1936/37 överförda å övergångsstat med viss tjänstgöringsskyldighet vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. De hava från och med budgetåret 1937/38 under särskild rubrik för personal å övergångsstat uppförts å staten för skeppsgosseskolan. I och med att jämväl skeppsgosseskolan i Karlskrona från och med utgången av läsåret 1938/39 kommer att indragas, bliver frågan örn framtida anställnings- och avlöningsförhållanden aktuell såväl i fråga örn nyssnämnda två lärare som även beträffande de vid sistnämnda skeppsgosseskola anställda ordinarie ämneslärarna. Enligt vad marinförvaltningen i skrivelse den 22 mars 1939 meddelat har en av dessa lärare i början av innevarande år avlidit. Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att möjlighet till beredande av annan sysselsättning för närvarande synes föreligga endast beträffande en av ifrågavarande fem lärare. Även beträffande denne befattningshavare har det angivits såsom ovisst, huruvida ett överflyttande till annan tjänst skall kunna ske före den 1 juli 1939. Därest blivande utredning i ärendet skulle definitivt giva vid handen, att möjlighet icke förefinnes att placera någon eller några av nämnda ämneslärare inom försvarsväsendet i övrigt eller att på annat sätt bereda dem sysselsättning, torde

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

lärarna i fråga — såsom statskontoret i sitt utlåtande föreslagit och i likhet med vad som skett beträffande en av de vid förutvarande skeppsgosseskolan i Marstrand tjänstgörande lärarna —- böra uppföras å allmänna indragningsstaten. I avvaktan å nämnda utredning synes det emellertid ofrånkomligt att tills vidare uppföra samtliga ifrågavarande lärarebefattningar å övergångsstat, därvid nu utgående löneförmåner och ålderstillägg synas böra få bibehållas.

Vid framläggandet av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, gemensamma anslag, punkt 205) framhöll jag, att sedan en följd år tillfällig löneförbättring utgått åt ordinarie befattningshavare vid skeppsgosseskolan. Samtidigt anförde jag, att slutligt förslag till anslagsberäkning för ändamålet för nästkommande budgetår icke kunde avgivas förrän i samband med framläggandet av förslag till beräkning av marinens avlöningsanslag. Anslaget föreslogs därför tills vidare böra uppföras med ett beräknat belopp av 4,500 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas till riksdagen angående tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

Förenämnda tillfälliga löneförbättring, vilken beträffande de ordinarie ämneslärarna för innevarande budgetår utgår med tillhopa 600 kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar, torde böra tillkomma ifrågavarande ämneslärare jämväl sedan de överförts å övergångsstat. Löneförbättringen torde böra utgå med samma belopp som för innevarande budgetår. I förhållande till innevarande budgetår anser jag mig emellertid av lämplighetsskäl böra föreslå den ändringen, att kostnaden för löneförbättringen bestrides från marinens avlöningsanslag. Det särskilda anslaget till tillfällig löneförbättring bör sålunda utgå ur riksstaten.

I överensstämmelse med det anförda har jag låtit upprätta »stat för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna». Medelsbehovet under staten, innefattande löner, tjänstgöringspenningar, tillfällig löneförbättring samt ålderstillägg, utgör 26,200 kronor.

B. Rörligt tillägg.

I anslutning till vad jag inledningsvis anfört får jag föreslå, att under en särskild anslagsrubrik under marinens avlöningsanslag upptagas kostnaderna för det enligt de nya avlöningsreglementena utgående rörliga tillägget. Enligt verkställd beräkning belöpa sig ifrågavarande kostnader för samtlig från avlöningsanslaget avlönad personal, som kan ifrågakomma till erhållande av dylikt tillägg, till i avrundat tal 500,000 kronor.

C. Felräkningspenningar.

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett belopp av 3,460 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/38 hemställde marinförvaltningen, att kassören (redogöraren) vid Göteborgs

109 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

örlogsdepå — med hänsyn till den utveckling och utökning, som kassaverksamheten vid örlogsdepån komme att få inom den nya marinorganisationen — skulle komma i åtnjutande av felräkningspenningar med 300 kronor.

I häröver den 18 oktober 1936 avgivet utlåtande anförde försvarsväsendets lönenämnd, att av en utav depåchefen uppgjord promemoria inhämtats, att de avlöningsutbetalningar, som beräknats under budgetåret 1937/38 äga rum vid örlogsdepån, icke syntes bliva av den storleksordning, som förutsatts för felräkningspenningars utgående. Med hänsyn härtill och då det enligt lönenämndens mening icke syntes vara möjligt att innan den utvidgade verksamheten vid örlogsdepån genomförts och någon tid varit i verksamhet bedöma, huruvida de faktiska förhållandena därstädes komme att motivera felräkningspenningars utgående, ansåge lönenämnden marinförvaltningens ifrågavarande förslag icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. I föreliggande fråga anslöt sig min företrädare i ämbetet till lönenämndens uppfattning.

Jämväl i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 hemställde marinförvaltningen att medel måtte beräknas för beredande av felräkningspenningar åt omförmälde kassör.

I utlåtande den 29 september 1937 uttalade försvarsväsendets lönenämnd, bland annat, att lönenämnden icke ansåge sig kunna biträda förslaget örn anvisande av felräkningspenningar åt ifrågavarande kassör, enär till stöd för förslaget icke åberopats några sådana omständigheter, som kunde föranleda lönenämnden att frångå den uppfattning, varåt nämnden givit uttryck i sitt förenämnda utlåtande den 18 oktober 1936.

Vid framläggandet av 1938 års statsverksproposition uttalade föredragande departementschefen, att skäl till frångående av lönenämndens i utlåtandet den 29 september 1937 uttalade mening icke syntes föreligga. Några medel för beredande av felräkningspenningar åt nämnde kassör upptogs därför icke vid beräknandet av anslagsbehovet under förevarande anslagstitel för innevarande budgetår.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har nu marinförvaltningen återkommit till förevarande spörsmål. Ämbetsverket har därvid beträffande kassaverksamheten vid Göteborgs örlogsdepå framhållit, att densamma för budgetåret 1937/38 omfattat omkring 4,500 inkomstposter örn tillhopa 70,000 kronor och omkring 6,500 utgiftsposter örn tillhopa cirka 1,000,000 kronor. I anslutning härtill har marinförvaltningen uttalat, att ämbetsverket ansåge, att erfarenheten nu utvisat behovet av felräkningspenningar till depåns kassör. Ämbetsverket har i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår för ändamålet upptagit ett belopp av 300 kronor.

I utlåtande den 8 november 1938 har försvarsväsendets lönenämnd i förevarande fråga till en början framhållit, att nämnden -—- med hänsyn till att avlöningsutbetalningarna vid örlogsdepån icke varit av den storleksordning, som förutsatts för felräkningspenningars utgående —- vid tre särskilda tillfällen, nämligen den 4 november 1931, den 18 november 1936 och den 29 september 1937 ställt sig avvisande till framställda förslag i samma syfte som

Ilo

Kungl. Maj. ts proposition nr 247.

den i förevarande sammanhang gjorda framställningen. Nämnden har vidare uttalat, att av en utlåtandet bilagd, under hand inhämtad uppgift från vederbörande stabsintendent framginge, att icke heller nu avlöningsutbetalningarna vid örlogsdepån vore av den storlek, att enligt de regler, som varit normgivande för ifrågavarande förmåns utgående, felräkningspenningar syntes böra tillkomma kassören. Lönenämnden har med anledning därav icke ansett sig kunna förorda bifall till marinförvaltningens förslag.

Med hänsyn till vad försvarsväsendets lönenämnd sålunda anfört finner jag mig icke böra biträda marinförvaltningens förslag att under förevarande anslagsrubrik beräkna medel för felräkningspenningar till kassören vid Göteborgs örlogsdepå. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändrad beräkningsgrund för anslagsposten i förhållande till innevarande budgetår, torde densamma få upptagas oförändrad till 3,460 kronor.

D. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

Under denna anslagsrubrik torde i enlighet med marinförvaltningens förslag böra upptagas samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 31,180 kronor.

E. Avlöning till icke-ordinapie personal vid vissa expeditioner.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 78,612 kronor. Stat för anslagsposten har av Kungl. Maj:t fastställts den 3 juni 1938.

Enligt nämnda stat finnas inom Sydkustens marindistrikt anställda, vid marindistriktsstaben ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och vid kameralkontoret tre förste kontorister i lönegraden Eo 10 och två kontorister i lönegraden Eo 8.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har marin förvaltningen — efter framställning i ämnet av chefen för Sydkustens marindistrikt — hemställt, dels att den förenämnda kontorsbiträdesbefattningen måtte få utbytas mot en befattning för kanslibiträde i lönegraden Eo 7, dels ock att två av de ovannämnda förste kontoristbefattningarna samt en av de båda kontoristbefattningarna måtte få ombildas till befattningar för kontorsskrivare av 2. klass i lönegraden Eo 13.

I utlåtande den 8 november 1938 har försvarsväsendets lönenämnd med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som numera såsom en direkt följd av 1936 års omorganisation ankomme å det vid marindistriktsstaben anställda skrivbiträdet och vilka vore av självständig beskaffenhet funnit skäl föreligga för befattningens placerande i högre lönegrad. Emot tjänstens uppflyttning till lönegraden Eo 7 har lönenämnden icke haft något att erinra. Yad åter angår frågan örn inrättandet av befattningar för kontorsskrivare av 2. klass har lönenämnden till en början lämnat en redogörelse för vissa under hand inhämtade upplysningar rörande de arbetsuppgifter, som åligga de vid kameralkontoret tjänstgörande förste kontoristerna respektive den till uppflyttning föreslagna kontoristen därstädes. Härav framgår, bland annat, att motsva-

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

rande tjänster å kameralkontoret vid Ostkustens marindistrikt äro inplacerade i 13:e lönegraden. Lönenämnden har i anslutning härtill funnit arbetsuppgifterna å de två första kontoristtjänsterna vara av så ansvarsfull och krävande beskaffenhet, att den nuvarande lönegradsplaceringen förefallit väl låg. Även kontoristens arbetsuppgifter har lönenämnden ansett vara av maktpåliggande natur. Nämnden har därför funnit, att den olikhet, som för närvarande föreligger beträffande personalorganisationen å de två kameralkontoren icke kan anses sakligt befogad, särskilt som arbetsbördan å kameralkontoret vid Sydkustens marindistrikt på grund av distriktets större omfattning torde överstiga motsvarande uppgifter vid Ostkustens marindistrikt. Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt anförts har lönenämnden funnit det föreliggande förslaget örn inrättande av tre befattningar för kontorsskrivare av 2. klass i 13. lönegraden motiverat och fördenskull tillstyrkt bifall till detsamma. Samtidigt har emellertid lönenämnden på anförda skäl ifrågasatt, huruvida ej vid framdeles inträffande ledighet i den tredje nu av kvinnlig befattningshavare innehavda förste kontoristtjänsten å ifrågavarande kameralkontor till omprövning borde upptagas frågan örn tjänstens placering i lägre lönegrad, förslagsvis Eo 8.

Med hänsyn till vad lönenämnden i ärendet anfört synes intet vara att erinra mot bifall till marinförvaltningens i förevarande hänseende framlagda förslag. Med beaktande av att löneplanerna i det nya avlöningsreglementet för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet förutsättas komma att överensstämma med motsvarande löneplaner i det framlagda förslaget rörande icke-ordinarie personal vid den civila statsförvaltningen, torde under förevarande anslagsrubrik för nästkommande budgetar beräknas ett belopp av 103,700 kronor. Av nämnda belopp avses liksom för innevarande budgetår sammanlagt 2,200 kronor för anställande av extra befattningshavare m. m.

F. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 24,500 kronor.

Den personal, som avlönas från förevarande anslagspost, finnes upptagen å en av Kungl. Majit den 3 juni 1938 fastställd stat.

Chefen för Västkustens marindistrikt har i skrivelse till marinförvaltningen den 9 augusti 1938 i fråga örn beräknandet av anslagsbehovet för nästkommande budgetår hemställt, att medel måtte utverkas för anställande av en biträdande husmoder vid Göteborgs örlogsdepå. Till stöd härför har anförts, att biträdande husmödrar funnes anställda vid samtliga övriga marinens matinrättningar med undantag för matinrättningen vid Kungsholms fort, där likväl vid behov biträdande husmoder kunde ställas till förfogande från annan matinrättning i Karlskrona. Det kunde på grund av den långa dagliga arbetstiden näppeligen fordras, att den ordinarie husmodern vid örlogsdepans matinrättning ständigt skulle befinna sig i matinrättningen, vilket likväl vore önskligt. Vid semester och annan längre frånvaro vore vidare ersättare för den ordinarie husmodern ofrånkomlig.

112 Kungl. Majus proposition nr 247.

Marinförvaltningen har anslutit sig till marindistriktschefens nyssberörda synpunkter och förslag.

Förslaget om inrättande av befattning för en biträdande husmoder vid Göteborgs örlogsdepå finner även jag mig böra biträda. Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslagspost för nästkommande budgetår har jag tagit vederbörlig hänsyn till den förväntade löneregleringen för försvarsväsendets icke-ordinarie personal. Anslagsbehovet beräknas uppgå till 25,500 kronor.

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

Under anslagsrubriken ekiperingshjälp har för budgetåret 1938/39 beräknats ett belopp av 27,650 kronor.

Såsom jag redan vid behandlingen av lantförsvarets motsvarande anslagspost framhållit, kommer enligt förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente ekiperingshjälp att vid tillträdande av första ordinarie beställning utbetalas till beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt. Denna ekiperingshjälp avses beträffande underofficerare med vederlikar skola höjas från 450 till 500 kronor eller till samma belopp, som utgår till officerare. Med hänsyn härtill och då marinförvaltningen i övrigt icke ansett sig böra föreslå någon ändring i det för innevarande budgetår för ekiperingshjälp beräknade beloppet, har jag ansett mig böra för nästa budgetår beräkna kostnaderna för ifrågavarande ändamål till 30,000 kronor.

Såsom jag förut framhållit avses enligt förenämnda reglementsförslag, att utöver ekiperingshjälp jämväl skall utgå ett visst årligt ekiperingsbidrag. Härav föranledda kostnader synas enligt från marinförvaltningen under hand inhämtad upplysning för nästkommande budgetår för marinens del kunna beräknas till 240,000 kronor.

Kostnaderna för ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, som torde få beräknas under en anslagspost, benämnd »Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag», beräknas sålunda för nästkommande budgetår uppgå till (30,000 + 240,000 =) 270,000 kronor.

H. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande anslagsrubrik upptogs i den för 1938 års riksdag framlagda anslagsberäkningen ett belopp av 65,232 kronor.

Genom brev den 30 juni 1938 medgav emellertid Kungl. Majit, att från de under anslagsrubriken beräknade medlen under budgetåret 1938/39 finge utgå ersättning med tillhopa 73,005 kronor enligt fördelning, som framgår av en brevet bifogad förteckning. Av sistnämnda belopp hänföra sig 21,516 kronor, motsvarande det vid anslagsberäkningen upptagna beloppet, till arvoden, som i förteckningen upptagits i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.», under det att återstoden, 51,489 kronor, beräknats åtgå för arvoden, som hänförts till kolumnen »B. Arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare m. fl. ersättningar». För sistnämnda ändamål hade vid anslagsberäkningen upptagits ett belopp av endast 43,716 kronor. Merkostnaden hänför sig till

Kungl. Maj:ts proposition nr 247. 113

tiss i samband med fastställandet av förenämnda förteckning verkställd reglering av de i B-kolumnen angivna arvodena.

Beträffande anslagsbehovet för nästkommande budgetår i fråga örn arvoden, som skola föreläggas riksdagen för prövning — de till A-kolumnen hänförliga arvodena — får jag anföra följande:

Alltsedan år 1927 har jämlikt särskilt medgivande en underofficer vid marinen ställts till marinförvaltningens förfogande för tjänstgöring såsom kontrollbiträde vid aktiebolaget Bofors Nobelkrut i Bofors. Till ifrågavarande beställningshavare har under kommenderingen utgått tjänstgöringstraktamente, från och med den 1 januari 1932 med ett belopp av 2 kronor 25 öre för dag. Härav föranledd kostnad har bestritts från anslagen till flottans ersättningsbyggnad och till kustartilleriets materiel m. m. I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har nu marinförvaltningen anfört, att ämbetsverket särskilt med hänsyn till numera fastställda grunder för gottgörelse åt marinens byggnadskontrollanter ansåge det lämpligare, att förenämnda befattningshavare i stället för tjänstgöringstraktamente tilldelades visst bestämt arvode. Detta arvode har marinförvaltningen med utgångspunkt från nu utgående förmån av tjänstgöringstraktamente och under jämförelse med de till arméns kontrollbiträden utgående arvodena föreslagit bestämmas till 750 kronor för år.

Marinförvaltningens förevarande förslag lämnar jag min anslutning. Arvodet ifråga synes böra i likhet med vad som skett beträffande marinens kontrollofficer uppföras i arvodesförteckningen under rubriken marinens centrala myndigheter m. m.

Under nämnda rubrik torde i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag vidare böra uppföras ett arvode av 720 kronor, avsett att utgå till den vid chefens för kustartilleriets stab placerade underofficer, som vid sidan av sin ordinarie tjänst fullgör vissa expeditionsvaktsgöromål. Dylik ersättning, för närvarande bestämd till 720 kronor, har sedan lång tid tillbaka utgått från marinens bränsleanslag. Detta anslag synes emellertid icke böra belastas med utgifter av ifrågavarande slag, utan torde kostnaden, såsom även marinförvaltningens revision ifrågasatt, i stället böra avföras å avlöningsanslaget. Å förevarande arvode synes dyrtidstillägg icke böra utgå.

Å arvodesförteckningen finnes för närvarande under rubriken Karlskrona kustartilleriregemente uppfört ett arvodesbelopp örn tillhopa 144 kronor, avsett att utgå till tre uppbördsmän vid matinrättningarna i Almö, Aspö och Oscarsvärn. Under framhållande att ett å två kompanier årligen förlädes till en var av dessa platser under omkring 5 månader och att arvodena med hänsyn till graden av åvilande uppbördsmannaansvar syntes vara för lågt beräknade, har marinförvaltningen hemställt örn beloppets höjande till 216 kronor, motsvarande ett arvode av 72 kronor för år till en var av uppbördsmännen.

Ifrågavarande hemställan anser jag mig böra biträda.

Å arvodesförteckningen finnes för närvarande i A-kolumnen uppförda arvoden till envar av två uppbördsmän för läkaruppbörderna vid Ostkustens respektive Sydkustens marindistrikt samt till envar av två tillsyningsmän

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247. tios sa 8

114 Kungl. Majus proposition nr 247.

för de båda örlogsstationernas häkten och arrester. I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté uttalat, att starka skäl talade för avveckling av dessa arvoden utan särskild kompensation. Lönekommittén har emellertid i sitt betänkande givit uttryck åt den uppfattningen, att de befattningshavare, som omedelbart före den med ikraftträdandet av det föreslagna nya avlöningsreglementet inträffande löneregleringen uppbära arvoden av nu ifrågavarande slag, övergångsvis borde bibehållas vid samma arvoden.

Vid framläggandet av propositionen angående nytt militärt avlöningsreglemente biträder föredragande departementschefen vad sålunda föreslagits.

Med hänsyn härtill har jag vid uppgörande av förslaget till arvodesförteckning för nästkommande budgetår i fråga örn vart och ett av ovannämnda arvoden angivit, att detsamma endast övergångsvis utgår till befattningshavare, som omedelbart före den föreslagna löneregleringens ikraftträdande uppbära arvodet ifråga.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår har marinförvaltningen framhållit, att med hänsyn till den utvidgning av de fasta kustartilleriförsvarsanstalterna, som ägde rum eller beräknades äga rum, det syntes vara mindre lämpligt att i arvodesförteckningen särskilt nämna de platser, där tillsyningsman över försvarsanstalterna funnes placerad. Marinförvaltningen har i anslutning härtill föreslagit, att i arvodesförteckningen under vederbörliga rubriker endast måtte upptagas den sammanlagda kostnaden för de olika erforderliga arvodesbeloppen. Samtidigt härmed har ämbetsverket i särskild skrivelse den 14 september 1938 angivit hur de sålunda upptagna beloppen avses fördelas å olika tillsyningsmän.

Yad marinförvaltningen sålunda föreslagit finner jag lämpligt och ändamålsenligt. Vid beräkningen av de till A-kolumnen hänförliga tillsyningsmannaarvodena för nästkommande budgetår har jag i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag i arvodesförteckningen under vederbörliga rubriker uppfört belopp, som utgöra summan av de för innevarande budgetår för ändamålet beräknade beloppen. Den närmare fördelningen av i förteckningen angivna belopp torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa.

I anslutning till vad sålunda anförts har jag låtit upprätta »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se bil. nr 85). A-kolumnen slutar å ett belopp av 23,058 kronor. I fråga örn anslagsbehovet under förteckningens B-kolumn har jag utgått från den för innevarande budgetår fastställda förteckningen, som för B-kolumnens del upptager ett belopp av 51,489 kronor. Från förteckningen hava till en början avförts ersättningar örn tillhopa 14,970 kronor till sex eldare, beträffande vilka marinförvaltningen föreslagit, att de från och med nästa budgetår må anställas såsom icke-ordinarie tjänstemän, tre med avlöning från avlöningsanslaget och tre med avlöning från marinens bränsleanslag. Till det sålunda erhållna beloppet, 36,519 kronor, har lagts ett belopp av 5,481 kronor, som i anslutning till av marinförvaltningen gjorda medelsäskanden beräknas bliva erforderligt under nästa budgetår för nya ändamål. Anslagsbehovet under B-kolumnen har på grund härav beräknats

Kungl. Maj:ts proposition nr 247. 115

till 42,000 kronor. Förteckningen i sin helhet slutar sålunda å ett belopp av 65,058 kronor.

I. Kostnader för musikelever vid flottan. J. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

Under dessa anslagsrubriker torde böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller 3,600 respektive 1,800 kronor.

K. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 föreslog marinförvaltningen, att de arvoden, som i enlighet med för budgetåret 1937/38 fastställd förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar utginge till två eldare vid maskin- och värmeanläggningen vid Oscar-Fredriksborg måtte få undergå viss förhöjning. Vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1938 års riksdag fann emellertid min företrädare i ämbetet, att någon förändring i arvodesbeloppen för nämnda eldare i avvaktan å en allmän omprövning av marinens icke-ordinarie eldarpersonals avlöningsförhållanden icke borde ske.

Sedermera har marinförvaltningen, till fullgörande av erhållet uppdrag, i skrivelse den 8 september 1938 avgivit förslag till avlöningsreglering för marinens civila eldarpersonal. I förslaget förordas bland annat uppförande i vederbörlig till kungörelsen med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet fogad tjänsteförteckning av befattningar för bland andra eldare av 2. klass i 5. lönegraden samt för eldare av 1. klass i 6. lönegraden. I anslutning härtill har marinförvaltningen föreslagit, att ovannämnda två eldarsysslor ävensom en i innevarande budgetårs arvodesförteckning under rubriken Karlskrona kustartilleriregemente uppförd syssla såsom maskinist och eldare vid badinrättningen och värmeledningen i exercishuset i stadskasernen borde avföras från arvodesförteckningen och ombildas till icke-ordinarie befattningar med placering i 6. respektive 5. lönegraderna.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 15 december 1938 tillstyrkt förslaget örn uppförande i tjänsteförteckningens ovan angivna lönegrader av eldare av 1. respektive 2. klass.

Under åberopande av sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår hemställt, att medel måtte beräknas under avlöningsanslaget för avlöning till två eldare av 1. klass, avsedda för maskin- och värmeanläggningen vid Oscar-Fredriksborg, samt till en eldare av 2. klass, avsedd för badinrättningen och värmeledningen i exercishuset vid Karlskrona kustartilleriregemente.

Såsom under anslagsrubriken »G. Arvoden m. m. enligt förteckning» anförts har jag vid beräkningen av medelsbehovet i fråga örn förteckningens B-kolumn för nästkommande budgetår från förteckningen avfört vissa eldarsysslor. Bland dessa ingå förenämnda tre eldare. Då emellertid dessa eldare även i fortsätt-

116 Kungl. Majus proposition nr 247.

ningen på sätt marinförvaltningen föreslagit synas böra avlönas från avlöningsanslaget, har jag under förevarande anslagsrubrik beräknat härför erforderliga medel, 9,513 kronor. Jag har därvid i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag beräknat medel för avlönande av två eldare i 6. lönegraden och en eldare i 5. lönegraden.

L. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Under denna anslagsrubrik torde böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller 12,000 kronor.

Jämväl för nästkommande budgetår torde medel, som inbesparas genom vakanser i löjtnantsbeställningar vid flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren få — i enlighet med de grunder, som i motsvarande avseende gälla i fråga örn armén tillhörande personal — disponeras för beredande av avlöning åt surnumerära fänrikar (underlöjtnanter) vid respektive flottan, kustartilleriet och marinintendenturkåren.

I likhet med vad jag under lantförsvarets avlöningsanslag anfört bör jämväl vid marinen åt beställningshavare av manskapet med en tjänstetid av minst sex år efter anställningstidens utgång kunna beredas möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband). Med hänsyn till att enligt gällande bestämmelser korpral vid flottan, som fyller vissa kvalifikationer, efter tilländalupen anställningstid kan beviljas inträde i flottans reserv i samband med utnämning till flaggkorpral i reserven, därvid han har att omedelbart fullgöra tjänstgöring under tolv månader i en följd, finner jag mig böra — i anslutning till av de marina myndigheterna gjorda framställningar och för att icke rekryteringen av flaggkorpraler i reserven skall försvåras — föreslå, att liksom för innevarande budgetår är fallet möjlighet till motsvarande förmån skall kunna tillkomma även nu nämnd flaggkorpral i reserven efter fullgörandet av den nämnda tjänstgöringen i en följd. Avlöningsförmånerna böra därvid naturligen anknytas till vederbörandes förmåner vid avgången från aktiv stat.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1939/40 (se Bil. nr 86). Beräkningen av de under rubrikerna A—L upptagna posterna slutar å ett belopp av 14,682,770 kronor.

Nämnda summa torde böra å ena sidan ökas med 720 kronor för bestridande av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt äldre bestämmelser. Å andra sidan bör minskning ske dels med, i avrundat tal, 158,500 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels ock med 57,510 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar förväntas komma att uppehållas av personal på övergångsstat.

117 Kungl. Majus proposition nr 247.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov av 14,467,480 kronor. Emellertid torde en ansenlig del av personalen under nästa budgetår komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid anslagets beräkning räknat med. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 14,400,000 kronor.

Jämlikt kungörelsen den 11 juni 1937 (nr 352) angående provisorisk löneförbättring för flaggkorpraler och högbåtsmän skola utgifterna för den ifrågavarande löneförbättringen bestridas från förevarande anslag. Någon uppräkning av anslaget torde emellertid icke av denna anledning vara påkallad.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört ävensom av vad jag under lantförsvarets avlöningsanslag yttrat rörande beredande av tillfällig löneförbättring åt vissa underofficerare av 2. graden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., mariningen jörkåren, marinintenden turkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor m. m. samt viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna (se Bil. nr 75—84), att gälla under budgetåret 1939/40,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» (se Bil. nr 85) i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,

dels bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1939/40 i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser, bereda möjlighet ej mindre för beställningshavare av manskapet vid marinen med en tjänstetid av minst sex år att efter anställningstidens utgång kvarstå viss tid över stat vid vederbörlig kår (truppförband) än även för flaggkorpral i flottans reserv med enahanda tjänstetid i stambeställning att omedelbart efter fullgjord tjänstgöring i reserven av tolv månader i en följd komma i åtnjutande av motsvarande förmån,

dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 14,400,000 kronor.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen, förslagsanslag.

[5.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet, till avlöning till personal å övergångsstat vid marinen för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 1,125,000 kronor. Jag torde nu få återkomma till medelsbehovet under förevarande anslag.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 1,150,000 kronor.

I proposition denna dag angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet har chefen för finansdepartementet närmare angivit de grunder, efter vilka avlöningsförmåner till försvarsväsendets personal å övergångsstat efter det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande skola utgå. Med beaktande härav och under hänsynstagande till att antalet av de beställningshavare, som under budgetåret 1939/40 förväntas kvarstå å övergångsstaten, kan beräknas något minskas, har jag beräknat det normala medelsbehovet under förevarande anslag till förut angivna belopp, 1,125,000 kronor. Härtill bör emellertid läggas ett belopp örn 30,000 kronor i kostnader för den ökade inkallelse av personal å övergångsstat vid kustartilleriet, som beräknas erforderlig i anledning av den av mig i annat sammanhang föreslagna förstärkningen av den personella beredskapen vid detta vapen. Det sammanlagda anslagsbehovet för nästkommande budgetår blir sålunda (1,125,000 + 30,000=) 1,155,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till avlöning till personal å övergångsstat vid marinen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,155,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

119 F. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m., förslagsanslag.

[6.] Förslagsanslaget till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts nied 2,800,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater... kronor 2,885,401: —

B. Vissa arvoden m. m...........................................

C. Felräkningspenningar ..........................................

D. Hyresbidrag åt visst underbefäl ...........................

E. Anställningspenningar .......................................

F. Ekiperingshjälp ................................................

G. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.................................................

H. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för inten-

denturpersonal avsedda befattningar ..................

I. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor ...

J. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under

semester m. m.................................................

Inkvarteringsersättning åt manskap vid Boslagens flygflottilj ......................................................

X.

3,440

2,400

12,000

7,500

12,000

9,000: •

700: — 54,000: —

6,865: —

2,900: —

Summa kronor 2,996,206: —

Från denna summa, 2,996,206 kronor, har dragits ett belopp av 27,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Med hänsyn till att en ansenlig del av personalen beräknades uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid anslagets beräkning räknat med blev emellertid det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppskattat till allenast förenämnda belopp,

2,800,000 kronor.

För nästkommande budgetår förutsätter jag inga andra ändringar i fråga örn de anslagsrubriker, varunder anslaget för innevarande budgetår beräknats, än att dels rubriken »Ekiperingshjälp» bör ändras till »Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag» och dels under anslaget uppföras nya anslagsrubriker, benämnda »Börligt tillägg» och »Löner till extra ordinarie fänrikar».

Aa Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik upptagas staterna för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygkrigshögskolan samt flygflottiljerna och flygkrigsskolan.

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Staten för officerare, underofficerare oell civilmilitar personal vid flygvapnet.. Enligt å sid. 166 av 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införd plan över utökningen av flygvapnets personal under övergångsperioden, varemot riksdagen intet haft att erinra, skall å denna stat för nästa budgetår beräknas avlöning för följande beställningskavare, nämligen:

195 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 6 överstar (0 6 och 0 7), 6 överstelöjtnanter, 11 majorer, 71 kaptener, 70 löjtnanter och 30 fänrikar,

130 underofficerare, därav 16 förrådsförvaltare, 40 fanjunkare och 74 sergeanter, samt

87 civilmilitära beställningshavare, därav 2 flygdirektörer av 1. graden, 4 flygdirektörer av 2. graden, 9 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer av 2. graden, 10 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare, 8 flygläkare av 1. graden, 5 verkmästare av 1. klassen, 5 verkmästare av 2. klassen och 35 hantverkare.

Beställningen såsom chef för flygvapnet torde i anslutning till förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente böra uppföras å staten med lön enligt lönegraden Ob 4.

Yad överstebeställningarna angår äro å gällande stat uppförda två i 7. lönegraden i 1927 års avlöningsreglemente, avsedda för souschefen i flygförvaltningen och chefen för flygstaben, samt tre i 6. lönegraden, därav en i intendenturbefattning. Enligt förenämnda plan skulle för budgetåret 1938/39 å staten hava funnits uppförda tillhopa sex överstebeställningar, d. v. s. ytterligare en överstebeställning i 6. lönegraden. I överensstämmelse med flygförvaltningens förslag blev emellertid denna överstebeställning för sistnämnda budgetår utbytt mot en beställning för överstelöjtnant i 5. lönegraden. I sin skrivelse den 31 augusti 1938 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1939/40 har nu flygförvaltningen föreslagit, att antalet överstebeställningar vid flygvapnet måtte upptagas till det i förenämnda plan avsedda antalet. Ämbetsverket har därför föreslagit uppförande å staten av ytterligare en överstebeställning i 6. lönegraden. I anslutning till vederbörliga löneplaner i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente föreslår jag, att å staten för nästa budgetår beställningarna såsom souschef vid flygförvaltningen och chef för flygstaben uppföras i den nya lönegraden Ob 2, att en särskild beställning som chef för flygkrigsskolan uppföres i lönegraden Oa 6 samt att därutöver upptagas tre överstebeställningar i sistnämnda lönegrad, därav en i intendenturbefattning.

Beträffande personalbeståndet i övrigt för nästa budgetår överensstämmer flygförvaltningens förslag härutinnan med omförmälda plan utom i följande hänseenden, beträffande vilka flygförvaltningen på grund av rådande rekryterings-, personal- och organisationsförhållanden ansett sig böra frångå planen.

Flygförvaltningen har sålunda anfört, att antalet överstelöjtnantsbeställningar med hänsyn till mindre lämpliga ojämnheter i fråga om befordran av regementsofficerare syntes böra upptagas till 7, i stället för enligt planen till 6. Därest förslaget vunne bifall, skulle antalet kaptensbeställningar i stället kunna minskas med 1. Detta förslag finner jag mig emellertid icke

121 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

kunna biträda, utan torde för nästa budgetår liksom för det innevarande antalet överstelöjtnantsbeställningar bestämmas till 6.

Enligt planen utgör antalet majorer för nästa budgetår 11. En av majorsbeställningarna, avsedd för officer i intendenturbefattning, blev genom beslut av 1938 års riksdag utbytt mot en beställning för överstelöjtnant eller major. Motsvarande utbyte torde få ske jämväl för nästkommande budgetår och antalet majorsbeställningar i anslutning därtill bestämmas till 10.

Flygförvaltningen har vidare föreslagit, att en av de för officer i intendenturbefattning avsedda kaptensbeställningarna måtte utbytas mot en majors- eller kaptensbeställning samt att ytterligare en kaptensbeställning i intendenturbefattning finge utöver planen tillsättas från och med den 1 januari 1940.

Detta förslag — som avser dels att råda bot på de ogynnsamma, rekryteringen äventyrande befordringsförhållandena vid flygvapnet i jämförelse med de vid arméns intendenturkår, dels ock att tillgodose behovet av intendenturofficerare redan under senare hälften av budgetåret 1939/40 för Göta flygflottilj, vars uppsättning skall taga sin början under budgeåret 1940/41 — anser jag mig böra biträda. Till följd härav torde å staten för nästkommande budgetår upptagas 1 beställning för major eller kapten i intendenturbefattning, samt 71 kaptensbeställningar, därav 8 (intill den 1 januari 1940 endast 7) i intendenturbefattning.

Beträffande den civilmilitära personalen har flygförvaltningen till en början hemställt, att å staten för nästa budgetår måtte uppföras 2 flygingenjörer av 1. graden och 2 flygingenjörer av 3. graden utöver det antal, som skulle finnas enligt förenämnda plan. Till stöd härför har ämbetsverket åberopat det förhållandet, att flygvapnets materielanskaffning kommit att ske hastigare än som förutsatts vid personalplanens upprättande.

Då det torde vara uppenbart, att behovet av ingenjörspersonal i anledning av flygvapnets snabbare utbyggande blivit större än som vid uppgörandet av planen för personalökningen under övergångstiden kunnat förutses, finner jag mig i så måtto böra bifalla flygförvaltningens förslag till ingenjörspersonal ens utökning, att jag förordar uppförande å staten för nästa budgetår av ytterligare 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden utöver de i planen angivna. Antalet flygingenjörer av 1. graden kommer då att utgöra 10 och antalet flygingenjörer av 3. graden 11.

Med hänsyn till att under nästa budgetår endast sex flygflottiljer komma att finnas helt eller delvis uppsatta torde i överensstämmelse med flygförvaltningens förslag antalet flygläkare av 1. graden upptagas till allenast 7 mot i planen angivna 8.

I skrivelse den 17 februari 1939 har flygförvaltningen föreslagit, att antalet verkmästarbeställningar av 2. klassen måtte för nästa budgetår bestämmas till 6, d. v. s. en mer än i förenämnda plan avsetts. Till stöd härför har flygförvaltningen framhållit, att under nästa budgetår behov uppstode av en verkmästare av 2. klassen vid den under budgetåret nyuppsatta Västgöta flygflottilj. Det hade ursprungligen varit avsett att för fyllande av detta behov till nämnda flottilj överflytta en vid Östgöta flygflottilj tjänstgörande verk-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

mästare. Då för sistnämnda flottilj enligt grunderna för försvarsbeslutet i fortsättningen icke erfordrades någon dylik verkmästarbeställning, hade uppsättandet av Västgötaflottiljen icke beräknats komma att medföra någon ökning i fråga örn antalet verkmästare. Sedermera hade emellertid visat sig, att den till överflyttning avsedda verkmästaren icke innehaft anställning såsom tyghantverkare eller tjänstgjort som arbetsledare vid flygverkstad och att han förty icke vore kvalificerad för tjänsten vid Västgöta flygflottilj. I anslutning till vad flygförvaltningen sålunda anfört har ämbetsverket föreslagit, att den vid Östgöta flygflottilj tjänstgörande verkmästaren finge kvarbliva därstädes och ersätta en signalhantverkare samt att för Västgöta flygflottilj finge under staten tillkomma 1 verkmästare av 2. klassen.

Detta förslag finner jag mig böra biträda och föreslår förty, att å staten för nästa budgetår upptagas 6 beställningar för verkmästare av 2. klassen. På sätt flygförvaltningen föreslagit torde det för Östgöta flygflottilj beräknade antalet hantverkare i anslutning härtill kunna minskas med en. För tillgodoseende av behovet av hantverkare vid flygvapnets signalskola lärer å andra sidan, på sätt flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår föreslagit, antalet hantverkare böra utökas med 1 utöver planen. Med denna beräkning skulle sålunda antalet hantverkare för nästa budgetår uppgå till 35. Såsom jag vid framläggandet denna dag av propositionen rörande vissa åtgärder för stärkande av den personella försvarsberedskapen föreslagit, bör emellertid antalet hantverkare vid flygvapnet för nästa budgetår ytterligare utökas med 18. Sammanlagt böra sålunda å staten uppföras 53 hantverkarbeställningar.

I sin förevarande skrivelse den 31 augusti 1938 har flygförvaltningen hemställt örn höjning av löneställningen för förste flygläkaren från lönegraden C 11 till lönegraden C 13. I samband härmed föreslås, att befattningen i fortsättningen benämnes flygöverläkare.

I häröver den 27 september 1938 avgivet utlåtande har försvarsväsendets lönenämnd — under framhållande, att förste flygläkaren för närvarande innehade samma löneställning som regementsläkare vid armén — uttalat, att det syntes lönenämnden befogat, att befattningen såsom chef för flygvapnets sjukvårdsväsen uppfördes i högre löneställning än regementsläkare. Emot förslaget örn befattningens placering i lönegraden C 13 hade lönenämnden i och för sig intet att erinra. Med hänsyn till att en revision av tjänsteförteckningarna till officersavlöningsreglementet syntes komma att äga rum, har emellertid lönenämnden funnit förevarande spörsmål örn lönegradsuppflyttning lämpligen böra upptagas till avgörande i sistnämnda sammanhang.

För egen del finner jag mig icke, i varje fall för närvarande, kunna tillstyrka den av flygförvaltningen föreslagna lönegradsuppflyttningen för förste flygläkaren. I det förslag till stat för nästkommande budgetår, som jag låtit upprätta, har därför till förste flygläkaren utgående löneförmåner beräknats enligt 26. lönegraden av vederbörlig i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente intagna löneplan, vilken lönegrad svarar mot den nuvarande 11.

I sin förenämnda skrivelse har flygförvaltningen även föreslagit, att Stockholm måtte från och med den 1 juli 1939 i dvrortsgruppshänseende förklaras

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

vara förläggningsort för Roslagens och. Svea flygflottiljer. Till stöd härför har flygförvaltningen anfört, bland annat, att Stockholm torde komma att anses som förläggningsort för de truppförband av Stockholms garnison, som skola förläggas till Järvafältet.

X häröver den 1 december 1938 avgivet utlåtande har socialstyrelsen anfört följande:

I förslag angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1939/40 hänvisar flygförvaltningen till Kungl, brev den 27 maj 1938, enligt vilket medgivits, att till flygvapnet hörande beställningshavare vid Roslagens flygflottilj samt vissa dit kommenderade beställningshavare m. fl. finge, såframt bostad å förläggningsorten icke kunde beredas dem och de fördenskull måst bibehålla eller anskaffa bostad å dyrare ort, komma i åtnjutande av lön med belopp som fastställts för den ortsgrupp, vartill den dyrare bostadsorten vore att hänföra, och att samma bemyndigande lämnats även beträffande Svea flygflottilj.

Flygförvaltningen anför, att ifrågavarande anordning visat sig medföra en viss ojämnhet i löneställningen mellan i övrigt likställda befattningshavare, nämligen å ena sidan de i Hägernäs och å andra sidan de i Stockholm och andra dyrare orter bosatta, ävensom att denna ojämnhet skulle komma tili synes i större omfattning, i den mån tjänstebostäder färdigställas inom forläggningsorten. Socialstyrelsen kan icke dela denna uppfattning. När tjänstebostäder i tillräckligt antal färdigställts vid förläggningsorterna, bortfaller anledningen till särskilda föreskrifter av den art, som anförts i ovannämnda Kungl. brev. Det synes styrelsen nödvändigt vidhålla regeln, att det är den ortsgrupp, till vilken befattningshavares arbetsplats är hänförd, som bör vara normerande för hans dyrortstillägg. Väljer han av egen fri vilja att bo på annan ort än den, där han har sitt arbete, bör detta givetvis icke _ få påverka hans avlöningsförhållanden. Är han åter av bristande tillgång på lämpliga bostäder nödgad att bo på annan ort, synes det emellertid vara i full överensstämmelse med tankegången i dyrortsgrupperingarna, örn, sedan dylikt nödtvång styrkts av vederbörande ämbetsverk eller annan statsmyndighet, de som äro underkastade sådant personligen erhålla det ortstillägg, som är bestämt för bostadsorten. Beslut i överensstämmelse härmed lia också fattats i åtskilliga fall.

Att med särskild hänsyn till befattningshavarna vid Roslagens och Svea flygflottiljer företaga ändringar i principerna för dyrortsgrupperingen finnér sig styrelsen icke kunna tillstyrka, i allt fall icke för nu. gällande dyrortsgrupperingsperiod. Andra statliga befattningshavare, som äro bosatta å ovan angivna orter, skulle även känna det omotiverat att erhålla lön efter andra grunder än de, som skulle komma att gälla för den personal tillhörande flygvapnet, som också är bosatt å dessa orter.

Vad slutligen beträffar flygförvaltningens hänvisning till riksdagens beslut angående Stockholmsregementenas förläggning, får styrelsen erinra örn att dessa förläggningsplatser äro belägna närmare Stockholm och angränsande samhällen än flygflottiljernas förläggningsorter och att det förutsatts, att personalen vid Stockholms garnison på grund härav skulle kunna vara bosatt i Stockholm och angränsande samhällen utan att staten skulle behöva uppföra särskilda tjänstebostäder. Sålunda anför departementschefen i proposition till riksdagen den 3 mars 1938 (nr 180) angående anslag till påbörjande av vissa till Stockholms garnison hörande truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet bland annat följande: »Den relativa närheten till Stockholm och ett flertal andra samhällen medför jämväl, att befälspersonalens bostadsfråga synes kunna åtminstone i huvudsak ordnas utan särskilda åtgärder från statens sida.»

124 Kungl. Majlis proposition nr 247.

På grund av vad sålunda anförts har socialstyrelsen ansett sig ur de synpunkter som varit bestämmande för dyrortsgrupperingen böra avstyrka bifall till den av flygförvaltningen gjorda framställningen.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen sålunda anfört finner jag mig icke kunna tillstyrka, att Stockholm skall förklaras såsom förläggningsort för ifrågavarande flygflottiljer. I den mån vederbörande befattningshavare på grund av bristande tillgång på lämpliga bostäder icke kunna erhålla bostad å förläggningsorten utan nödgas anskaffa bostad å dyrare ort, torde det liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva utbetalande av det ortstillägg, som är bestämt för bostadsorten. Emellertid anser jag det icke uteslutet, att förevarande fråga framdeles, sedan ytterligare erfarenhet vunnits rörande förhållandena på orten efter de planerade tjänstebostädernas färdigställande, kan behöva upptagas till förnyat skärskådande.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra förslag till stat för nästkommande budgetår för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet. Med beaktande av vederbörliga tjänsteförteckningar och löneplaner i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente beräknar jag medelsbehovet under staten till 2,707,686 kronor.

Staten för flyg-staben. Denna stat slutar för innevarande budgetår å 58,300 kronor.

Under staten torde, i överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, från och med nästkommande budgetår böra, liksom fallet är vid försvars-, armé- och marinstaberna, uppföras ett arvode å 1,800 kronor till ett juridiskt biträde.

Fran och med budgetåret 1937/38 hava å förevarande stat funnits uppförda 4 arvoden å 3,180 kronor för pensionerade officerare och 3 arvoden å 2,130 kronor för pensionerade underofficerare. Av underofficerarna ha 2 tjänstgjort å stabens expedition och 1 å dess utbildningsavdelning. I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1938 har flygförvaltningen framhållit, att en av förenämnda tre underofficerare enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut avsetts för tjänstgöring å stabens operationsavdelning, men att denne på grund av anhopning av göromål å utbildningsavdelningen hittills måst helt tagas i anspråk för sistnämnda avdelning. Då emellertid kravet på expeditionspersonal å operationsavdelningen alltjämt kvarstode, har flygförvaltningen hemställt örn utökning av stabens personal för detta ändamål. Därvid borde, enligt flygförvaltningens åsikt, med hänsyn till det stora antalet ärenden av hemlig natur å ifrågavarande avdelning staten utökas med en befattning för en pensionerad officer. — Med hänsyn till vad flygförvaltningen upplyst rörande personalbehovet å stabens olika avdelningar finner jag en utökning av antalet av de under staten uppförda arvodena för pensionerad personal befogad. Jag finner mig emellertid endast i så måtto böra förorda en utökning i förevarande hänseende, att i enlighet med vad vid tillkomsten av 1936 års försvarsbeslut förutsatts rörande personalbehovet för operationsavdelningen

125 Kungl. Majus proposition nr 247.

staten utökas med en pensionerad underofficer. Antalet arvoden för pensionerade underofficerare torde förty för nästa budgetår böra bestämmas till 4.

Å staten för innevarande budgetår finnes uppförd en befattning för kontorsbiträde i 4. lönegraden. Därjämte har under staten för avlöningar till ickeordinarie personal upptagits ett belopp av 6,100 kronor, därav 5,500 kronor för grundavlöningar m. m. samt 600 kronor för avlöningsförhöjningar m. m. Från nämnda anslagspost avlönas för närvarande 3 icke-ordinarie kontorsoch skrivbiträden.

Flygförvaltningen har framhållit såsom oundgängligen erforderligt, att en förstärkning av flygstabens skrivpersonal bomme till stånd, och i anslutning härtill föreslagit, att medel under staten finge beräknas för anställande av ytterligare ett ordinarie kanslibiträde i 7. lönegraden och ett icke-ordinarie skrivbiträde i 2. lönegraden.

Med anledning av vad flygförvaltningen sålunda anfört finner jag mig böra tillstyrka, att flygstabens skrivpersonal undergår viss utökning. För sådant ändamål torde under anslagsposten för icke-ordinarie personal få beräknas medel för avlönande av ytterligare ett kanslibiträde med avlöning enligt 7. lönegraden. Med beaktande av löneplanen i förslaget till nytt avlöningsreglemente har medelsbehovet för den icke-ordinarie personalen vid staben uppskattats till 11,912 kronor, därav 10,912 kronor i grundavlöningar m. m. och 1,000 kronor i avlöningsförhöjningar m. m.

Någon anslagspost för särskilda löneförmåner lärer för nästkommande budgetår icke erfordras för marinstaben.

I övrigt förutsätter jag beträffande ifrågavarande stat ingen annan ändring än den som sammanhänger med ikraftträdandet av det nya civila avlöningsreglementet. Det sammanlagda anslagsbehovet under staten uppgår till 69,491 kronor.

Flyg-krigshögskolan. I enlighet med 1936 års försvarsbeslut skall flygkrigshögskolan organiseras under budgetåret 1939/40. Enligt 1936 års riksdags särskilda utskotts utlåtande nr 1 skall skolans personal utgöras av en chef, regementsofficer, en adjutant och en pensionerad underofficer. Å den vid utskottets utlåtande fogade förslagsstaten för högskolan hava medel beräknats för arvode till nyssnämnde underofficer.

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1938 har flygförvaltningen framlagt vissa förslag i fråga örn medelsbehovet under staten för skolan. Sålunda har flygförvaltningen föreslagit att, därest såsom skolchef bomme att kommenderas en major vid flygvapnet, till denne måtte få utgå arvode motsvarande skillnaden mellan till överstelöjtnant och major utgående avlöning. Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att under staten för skolan måtte få beräknas arvode till en pensionerad officer. Å denne skulle kunna överflyttas en del av de göromål, som annars skulle åvila den vid skolan placerade adjutanten, varigenom denne senare skulle kunna tagas i anspråk för tjänstgöring såsom lärare vid skolan. Slutligen har flygförvaltningen föreslagit, att

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

medel måtte beräknas för anställande av ett biträde för tillgodoseende av skolans behov av skrivbjälp.

Flygförvaltningens förevarande förslag finner jag mig icke för närvarande kunna giva min anslutning utan anser, att i avvaktan å de erfarenheter, som kunna vinnas under flygkrigsskolans första verksamhetsår, medelsbehovet bör bestämmas i enlighet med de till grund för försvarsbeslutet liggande beräkningarna. Under flygkrigshögskolans stat torde förty för nästa budgetår böra beräknas medel endast för arvode åt en pensionerad underofficer, eller 2,130 kronor.

Staterna för flygflottiljerna oell flygkrigsskolan. För innevarande budgetår hava under flygvapnets avlöningsanslag medel beräknats under särskilda stater för Västmanlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer samt för flygkrigsskolan. Från och med ingången av budgetåret 1939/40 tillkommer ytterligare en flottilj, Västgöta flygflottilj i Karlsborg.

Enligt förenämnda av 1936 års riksdags särskilda utskott upprättade plan över personalens vid flygvapnet utökning under övergångsperioden skola för de olika flygförbanden under nästa budgetår beräknas följande 762 manskapsbeställningar, nämligen:

210 furirer,

130 korpraler,

170 vicekorpraler och

252 meniga.

För tidigare budgetår har emellertid avsteg medgivits från det enligt förenämnda plan beräknade manskapsbehovet. Sålunda medgav 1937 års riksdag, att antalet i planen för budgetåret 1937/38 angivna manskapsbeställningar, för att möjliggöra flygvapenorganisationens planenliga genomförande, finge ökas med 100 beställningar för meniga. Med hänsyn till den sålunda medgivna utökningen medgav vidare 1938 års riksdag, att antalet i planen för budgetåret 1938/39 upptagna beställningar finge ökas med 90 beställningar för vicekorpraler, motsvarande det antal, varmed manskapets numerär för budgetåret 1937/38 utökats, minskat med ett mot normal avgång bland dessa svarande antal.

Det förslag till manskapsstater för nästa budgetår, som av flygförvaltningen i enlighet med av chefen för flygstaben gjord framställning avgivits, upptager tillhopa 875 manskapsbeställningar, därav 210 furirer, 210 korpraler, 170 vicekorpraler och 285 meniga. Förslaget innebär en ökning i förhållande till förenämnda plan med 80 korpraler, motsvarande det antal, varmed denna manskapskategori efter normal avgång ökats till följd av de för budgetåret 1938/39 utöver planen nytillkomna vicekorpralerna, samt med 33 meniga. Till stöd för den föreslagna ökningen av antalet meniga har framhållits, att det synts nödvändigt genomföra manskapsstaternas uppsättning i en ytterligare något påskyndad takt. Därest flygvapnet skulle kunna bliva fullt funktionsdugligt vid genomförd organisation uppsättningsåret 1942/43, vore det nämligen oundgängligen nödvändigt, att manskapskadrerna bleve fulltaliga, d. v. s.

127 Kungl. Majda proposition nr 247.

omfattande sammanlagt 1,015 beställningar, redan under uppsättningsåret 1940/41. För sådant ändamål behövde under nästa budgetår anställas, utöver i planen angivet antal, ytterligare 27 meniga. I fråga örn den ökning med 6 meniga, som flygförvaltningen härutöver föreslagit, har framhållits, att densamma beräknats utgöra kompensation för den minskning i manskapskadrerna, som blivit en följd av att viss personal tages i anspråk av rikets allmänna kartverk för utförande av efter tillkomsten av 1936 års försvarsbeslut beslutad fotokartläggning.

Den sistnämnda utökningen av antalet meniga på grund av skyldigheten för flygvapnet att under vissa delar av året lämna personal till utförande av flygningar för verksamheten vid rikets allmänna kartverk anser jag mig icke böra tillstyrka. I övrigt torde den av flygförvaltningen gjorda framställningen böra biträdas. Vid framläggandet denna dag av propositionen angående förstärkning av den personella försvarsberedskapen har jag anfört, att flygvapnets stater under nästa budgetår borde tillföras en förstärkning med ytterligare 170 beställningar för meniga. Det sammanlagda antalet manskapsbeställningar beräknar jag sålunda till 1,039, därav 210 furirer, 210 korpraler, 170 vicekorpraler och 449 meniga.

Å envar av de för innevarande budgetår fastställda staterna för Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan finnas uppförda ordinarie beställningar för en maskinist och en eldare av 1. klassen samt icke-ordinarie befattning för en eldare av 2. klassen. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har flygförvaltningen framhållit, att på grund av antalet eldningsstälien och desammas inbördes lägen inom etablissementen svårigheter uppstått att med nämnda personal på ett tillfredsställande och betryggande sätt ombesörja eldningen. Flygförvaltningen har därför hemställt örn personalens utökning med en eldare av 1. klassen för vartdera förbandet.

De av flygförvaltningen framförda skälen för eldarpersonalens utökning anser jag värda beaktande. Jag finner mig emellertid icke i vidare mån kunna tillstyrka flygförvaltningens förslag än att jag för envar av Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan föreslår uppförande å staten för nästa budgetår av ytterligare en icke-ordinarie befattning för eldare av 2. klassen.

Under staten för flygkrigsskolan finnes för innevarande budgetår uppförd en anslagspost å 7,500 kronor för anställande av 5 uppassare vid kadett- och aspirantskolorna. Flygförvaltningen har framhållit, att de göromål, som åvila dessa uppassare, i huvudsak överensstämma nied de arbetsuppgifter, vilka åligga de vid arméns krigsskola såsom icke-ordinarie befattningshavare med lön enligt 5. lönegraden anställda vaktmästarna. Med hänsyn härtill har flygförvaltningen hemställt, att den icke-ordinarie anställningsformen borde få komma i fråga jämväl beträffande de vid flygkrigsskolan anställda uppassare, vilka under benämningen vaktmästare borde inplaceras i samma lönegrad som den för vaktmästarna vid krigsskolan tillämpade, eller den 5:e.

Flygförvaltningens förenämnda förslag, vilket i utlåtande den 27 september 1938 tillstyrkts av försvarsväsendets lönenämnd, finner jag mig böra lämna min anslutning och föreslår förty uppförande å flygkrigsskolans stat för näst-

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

kommande budgetår av 5 befattningar för vaktmästare med lön motsvarande 5. lönegraden av nuvarande avlöningsreglemente för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet.

Å var och en av staterna för Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan finnes för närvarande uppförd en befattning för husmoder av 1. klassen. Genom beslut den 22 april 1938 har Kungl. Majit medgivit, att vid flygkrigsskolan finge tills vidare intill den 1 juli 1939 anställas jämväl en biträdande husmoder.

Enligt vad flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse framhållit kommer behov av biträdande husmoder att föreligga för flygkrigsskolans del även efter sistnämnda tidpunkt. Ämbetsverket har vidare meddelat, att det med hänsyn till flygtjänstens krav visat sig nödvändigt att vid Västmanlands flygflottilj anordna utspisning för bland annat huvuddelen av flottiljens manskapsstyrka såväl vid kasernen som vid flygfältet å Hässiö. Med hänsyn härtill och då genom flygvapnets underofficersskolas och signalskolornas förläggning till flottiljen manskapsstyrkan i och för sig bomme att bliva större än vid övriga flottiljer, har flygförvaltningen framhållit nödvändigheten av att jämväl vid Västmanlands flygflottilj måtte få anställas en biträdande husmoder.

Med anledning av vad sålunda anförts finner jag mig böra tillstyrka, att för nästa budgetår å var och en av staterna för Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan uppföres en befattning för biträdande husmoder.

Sedan vid 1938 års riksdag i en inom andra kammaren väckt motion (nr 168) hemställts, att från anslaget till flygvapnets övningar måtte få avlönas tre skrivbiträden, därav ett avsett för Västmanlands flygflottilj och två avsedda för flygkrigsskolan, anförde statsutskottet i sitt utlåtande nr 207 till nämnda års riksdag under punkten 5:o) bland annat, att, enär de arbetsuppgifter, som i motionen åsyftades och för vilkas utförande behov av extra skrivhjälp ansetts föreligga, icke syntes vara av stadigvarande natur, utan det närmast torde gälla tillgodoseendet av ett tillfälligt och tidigare icke förutsett personalbehov, utskottet förutsatte, att Kungl. Majit efter framställning av vederbörande myndigheter bomme att — då behov av skrivhjälp, såvitt av motionen framginge, syntes föreligga — ställa erforderliga medel till förfogande från något till Kungl. Majits disposition stående anslag, för den händelse icke behovet kunde tillgodoses genom värnpliktig personal. Vidare anförde utskottet, att, därest det framdeles skulle visa sig, att stadigvarande behov av fast anställda arbetskrafter förelåge, man syntes kunna utgå från att vederbörande förvaltningsmyndigheter hos Kungl. Majit gjorde framställning örn fortsatt anställande av den behövliga personalen. Motionen syntes med hänsyn till det anförda icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har flygförvaltningen i förevarande fråga framhållit, att det visat sig oundgängligen erforderligt att utöver i vederbörlig stat nu upptagen personal för skrivarbete vid flygkrigsskolan och den till Västmanlands flygflottilj förlagda underofficersskolan beräkna viss extra skrivpersonal. Med hänsyn här-

Kungl. Majus proposition nr 247.

till har jag i överensstämmelse med flygförvaltningens förslag å en var av nämnda förbands stater uppfört en icke-ordinarie befattning för ett skrivbiträde, avsett att placeras i 2. lönegraden.

Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut finnes å envar av flygflottiljernas och flygkrigsskolans stater uppförd en icke-ordinarie befattning i

4. lönegraden för kontorsbiträde, avsett att tjänstgöra vid vederbörligt förbands stabsexpedition. I fråga örn personalbehovet i övrigt för skrivgöromål vid de olika flygförbanden har flygförvaltningen i sin förberörda skrivelse anfört, bland annat, följande:

Av 1930 års försvarskommissions betänkande, del IV, sid 53, framgår, att kommissionen beräknat personalbehovet vid en flygflottiljs expedition, intendenturavdelningen, till 1 sergeant samt å kassaförvaltningen 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning. För utförande av skrivarbeten hava avsetts värnpliktiga skrivbiträden.

I enlighet med grunderna för denna personaltilldelning finnas vid var och en av de fullt uppsatta flygflottiljerna å intendenturavdelningen (avd. IV) med kassaförvaltningen tvenne arbetskrafter, bestående av i regel 2 underofficerare — å stat eller pensionerade. Undantagsvis har 1 underofficer utbytts mot 1 e. o. kontorsbiträde.

Enligt nuvarande organisation finnes för utförande av skrivgöromål icke tillgång till annan personal är värnpliktiga skrivbiträden. Som dessa i regel visat sig vara i avsaknad av de för sagda göromåls nöjaktiga utförande erforderliga kvalifikationerna, föreligger enligt flygförvaltningens mening ett trängande behov att dessa biträden utbytas emot fullgod arbetskraft. Till närmare belysande av sin uppfattning härutinnan får ämbetsverket anföra följande.

Vad först beträffar egentliga skrivgöromål, vilka förekomma i mycket stor utsträckning, har erfarenheten visat, att de till förfogande ställda värnpliktiga skrivbiträdena så gott som undantagslöst saknat färdighet i maskinskrivning. Ett tidsödande arbete har därför måst nedläggas å biträdenas utbildning. Först mot tjänstgöringens slut hava de kunnat bibringas sådan färdighet i maskinskrivning, att de hjälpligt kunnat användas för avsett ändamål. Tills så skett har den övriga personalen å expeditionen nödgats att jämte ordinarie tjänsteåligganden fullgöra skrivbiträdes arbete.

Även för beredande av den semester, som bör tillkomma envar befattningshavare, är det av betydelse att berörda expeditioner erhålla ökning i arbetskraften. Örn den ena av de två tjänstgörande underofficerarna åtnjuter semester, får den andra befattningshavaren jämte sin egen tjänst upprätthålla även den tjänstlediges. Då det gäller en längre sammanhängande semester under exempelvis en månad bleve det en arbetsbörda för den i tjänst varande befattningshavaren under denna tid, som knappast vore rimlig, oaktat säkerligen ändock en del arbetsuppgifter av den art som tålde uppskov, komme att kvarligga obearbetade, då den semesternjutande befattningshavaren återinträdde i tjänst, ett förhållande, som till icke ringa del skulle eliminera vad som är avsett med semesterförmånen.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts har flygförvaltningen hemställt, att å staterna för de olika flygflottiljerna och flygkrigsskolan från och med budgetåret 1939/40 finge upptagas ytterligare 1 kontorsbiträde i 4. lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247.

U06 60 <J

130 Kungl. Majus proposition nr 247.

Av det afförda synes framgå, att flygflottiljernas och flygkrigsskolans behov av civil, för intendenturavdelningarna avsedd skrivpersonal icke i full utsträckning är tillgodosett med i vederbörliga stater upptagna kontorsbiträdet Ytterligare utredning synes emellertid vara erforderlig innan frågan örn tillgodoseendet av detta behov kan upptagas till slutligt avgörande. Såsom jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag anfört beträffande fråga örn utökning av den för arméns truppförband avsedda skrivpersonalen torde, i avvaktan på dylik utredning, få ankomma på Kungl Majit att med anlitande av anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänsteman, oförutsedda utgifter m. m. besluta örn anställande, där så prövas oundgängligen nödvändigt, av skrivbiträden vid förenämnda förbands expeditioner.

Den personal, som i anslutning till det anförda under nästkommande budgetår bör upptagas å förevarande stater, framgår av efterföljande tablå:

I enlighet härmed komma staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan att sluta å följande belopp: Västmanlands flygflottilj 219,360 kronor, Roslagens flygflottilj 162,834 kronor, Östgöta flygflottilj 173,933 kronor, Jämtlands flygflottilj 181,935 kronor, flygkrigsskolan 220,657 kronor, Västgöta flygflottilj 139,293 kronor och Svea flygflottilj 156,219 kronor.

B. Rörligt tillägg.

I anslutning till vad jag inledningsvis anfört får jag föreslå, att under en särskild anslagsrubrik under flygvapnets avlöningsanslag upptagas kostnaderna för det enligt de nya avlöningsreglementena utgående rörliga tillägget. Enligt verkställd beräkning belöpa sig ifrågavarande kostnader för samtlig från avlöningsanslaget avlönad personal, som kan ifrågakomma till erhållande av dylikt tillägg, till i runt tal 180,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

131 C. Vissa apvoden m. m.‘

Under förevarande rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 3,440 kronor.

Genom brev den 3 juni 1938 har Kungl. Majit medgivit, att de i en brevet bilagd förteckning upptagna arvodena, tillhopa 3,440 kronor, finge under nämnda budgetår utgå med högst i förteckningen angivna, för helt år beräknade belopp.

För nästkommande budgetår ifrågasättes ingen förändring beträffande de i förenämnda förteckning upptagna arvodena. I anslutning härtill upprättad »Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden» (se Bil. nr 97) slutar å ett belopp av 3,440 kronor.

D. Felräkningspenningar.

Under denna anslagsrubrik torde för nästa budgetår böra anvisas enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller 2,400 kronor.

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik, vilket i kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen efter genomförd organisation uppskattas till 23,040 kronor men för innevarande budgetår uppgått till

12,000 kronor, torde i enlighet med flygförvaltningens förslag för nästa budgetår beräknas till 14,000 kronor.

F. Ansfällningspcnningar.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik beräknats ett belopp av 7,500 kronor. För nästa budgetår förutsätter jag härvidlag ingen ändring, utan torde under anslagsrubriken upptagas oförändrat 7,500 kronor.

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

Under anslagsrubriken »Ekiperingshjälp» har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 12,000 kronor, eller samma belopp, vartill anslagsbehovet enligt de till grund för 1936 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna uppskattats.

Såsom jag redan härovan vid behandlingen av lantförsvarets och sjöförsvarets motsvarande anslagsposter framhållit, kommer enligt förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente ekiperingshjälp att vid tillträdande av första ordinarie beställning utbetalas till beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt. Denna ekiperingshjälp föreslås beträffande underofficerare med vederlikar utgå med 500 kronor eller samma belopp, som nu utgår till officerare med vederlikar. Med hänsyn härtill och då marinförvaltningen i övrigt icke ansett sig böra föreslå någon ändring i det för innevarande budgetår för ekiperingshjälj} beräknade beloppet, har jag ansett mig böra för nästa budgetår beräkna kostnaderna för ifrågavarande ändamål till 12,500 kronor.

132 Kungl. Majus proposition nr 247.

Enligt förenäranda reglementsförslag avses utöver ekipe ringsbo alp jämväl skola utgå ett årligt ekiperingsbidrag. För beställningshavare, som äro skyldiga att under tjänstgöring bära uniform, utgår detta bidrag med 180 kronor för år. För beställningshavare, vilken icke är underkastad daglig tjänstgöringsskyldighet i den omfattning, som gäller för beställningshavare i allmänhet, och beträffande vissa andra beställningshavare kan Kungl. Majit förordna, att ekiperingsbidrag icke skall utgå eller ock fastställa bidraget till lägre belopp. Härav föranledda kostnader synas för flygvapnets del kunna beräknas till 75,000 kronor.

Kostnaderna för ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, som torde få beräknas under en anslagspost, benämnd »Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag», beräknas sålunda för nästkommande budgetår uppgå till (12,500 + 75,000 =) 87,500 kronor.

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 9,000 kronor.

I anslutning till vad jag härovan under staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan anfört rörande ifrågasatt utökning av den vid flygförbanden anställda icke-ordinarie skrivpersonalen torde medelsbehovet under förevarande anslagspost för nästkommande budgetår böra beräknas till 14,000 kronor.

I. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal

avsedda befattningar.

Medelsbehovet under här ifrågavarande anslagsrubrik torde för nästa budgetår böra beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller till 700 kronor.

J. Arvoden till lärare vid vissa flygvapnets skolor.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen har under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. upptagits en anslagsrubrik »Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor». Den under rubriken uppförda anslagsposten, som vid genomförd organisation beräknats till 50,000 kronor, avsågs för anställande av lärare vid flygkrigshögskolan, flygkrigsskolan, underofficersskolan m. fl. skolor.

Vid framläggandet av 1938 års statsverksproposition underställde min företrädare i ämbetet riksdagens prövning grunderna för beräknandet av arvoden vid de till flygkrigsskolan förlagda kadett- och aspirantskoloma samt vid den till Västmanlands flygflottilj förlagda underofficersskolan. En i anslutning därtill uppgjord tablå -—• däri jämväl upptagits vissa tidigare från flygvapnets övningsanslag utgående arvoden till flyglärare — utvisade ett medelsbehov av 5,230 kronor för kadettskolan, 19,970 kronor för aspirantskolan och 28,734 kronor för underofficersskolan. Anslagsposten upptogs i kostnadsberäkningarna för budgetåret 1938/39 till (5,230 + 19,970 +

133 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

28,734 =) 53,934 kronor, eller i runt tal 54,000 kronor. Mot denna beräkning hade riksdagen intet att erinra; och fastställde sedermera Kungl. Maj:t stat för anslagsposten i överensstämmelse med förenämnda tablå.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår har flygförvaltningen rörande medelsbehovet under förevarande anslagspost till en början framhållit, att ett belopp av tillhopa 13,800 kronor erfordrades för beredande av arvoden m. m. åt lärare och repetitörer vid den stabskurs, som korn me att anordnas vid den under budgetåret nytillkommande flygkrigshögskolan. Vidare har flygförvaltningen hemställt, att det för kadettskolan för innevarande budgetår utgående arvodesbeloppet måtte höjas med tillhopa 1,040 kronor, motsvarande två arvoden å 500 kronor till lärare i tyska och engelska språken samt förhöjd ersättning till läraren i stats- och samhällslära med 40 kronor. För aspirantskolans del åter har flygförvaltningen för nästa budgetår föreslagit viss inbördes jämkning av nu utgående arvodesbelopp samt nyuppfdrande av ett arvode å 780 kronor till en lärare i motorlära. I fråga örn underofficersskolan slutligen föreslås uppförande av ett arvode å 1,200 kronor till en lärare i maskinskrivning samt att för oförutsedda undervisningskostnader måtte få beräknas ett belopp av 746 kronor.

Vad först angår det för undervisningen vid flygkrigshögskolan erforderliga medelsbehovet synes detta med någon minskning i förhållande till flygförvaltningens förslag kunna för nästa budgetår begränsas till 13,000 kronor. Flygförvaltningens förslag att under anslagsposten beräkna medel för beredande av ersättning åt språklärare vid kadettskolan och lärare i motorlära vid aspirantskolan finner jag mig böra biträda. Flygförvaltningens förslag örn ökad medelstilldelning i övrigt anser jag mig däremot icke kunna lämna min anslutning. Till följd härav torde medelsbehovet under anslagsrubriken för nästa budgetår böra beräknas till (53,934 + 13,000 + 1,000 + 780 =) 68,714, eller i avrundat tal 68,750 kronor. Stat för anslagsposten torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Majit.

K. Arvoden för upprätthållande av läkarvård under semester m. m.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen utgår arvode till vikarie med, för förste flygläkaren 25 kronor och för flygläkare av lia graden 18 kronor för dag. Då förste flygläkarens semester omfattar 45 dagar och flygläkarens av lia graden i genomsnitt 30 dagar, har kostnaden för vikarie i nämnda beräkningar uppskattats till (45 X 25 + 8 X 30 X 18 =) 5,445 kronor.

För bestridande av kostnaderna för upprätthållande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens ordinarie förläggningsorter under sammanlagt 120 dagar ä 25 kronor har i kostnadsberäkningarna upptagits ett belopp av (120 X 25 =) 3,000 kronor.

Anslagsposten i sin helhet har sålunda enligt kostnädsberakningarna vid genomförd organisation uppskattats till 8,445 kronor.

Med tillämpning av förenämnda beräkningsgrunder upptogs under förevarande anslagsrubrik för innevarande budgetår tillhopa 6,865 kronor, därav

134 Kungl. Majus proposition nr 247.

4,365 kronor för beredande av ersättning för upprätthållande av läkarvård under semester och 2,500 kronor för upprätthållande av läkarvården vid vissa skolor utom ordinarie förläggningsort.

Med hänsyn till tillkomsten av ytterligare en beställning för flygläkare av 1. graden torde för beredande av ersättning för upprätthållande av läkarvård under semester under nästa budgetår böra beräknas (4,365 + 540 =) 4,905 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1938 har flygförvaltningen med- f delat, att det belopp, 2,500 kronor, som för innevarande budgetår beräknats för upprätthållande av läkarvården vid vissa skolor, icke tillnärmelsevis syntes komma att förslå för ändamålet. Med hänsyn bland annat till att läkarvården i viss utsträckning kommer att ombesörjas av värnpliktiga läkare och i övrigt upprätthållas av utav medicinalstyrelsen förordnade medicine kandidater, har flygförvaltningen ansett sig kunna beräkna medeldagskostnaden för ifrågavarande läkarvård till 15 kronor 25 öre mot enligt förenämnda beräkningsgrunder angivna 25 kronor. Då emellertid läkarvård erfordrades under tillhopa 410 dagar, beräknades kostnaderna för ifrågavarande ändamål komma att för innevarande budgetår uppgå till 6,250 kronor.

För nästa budgetår erfordras enligt flygförvaltningens beräkningar 450 tjänstgörings dagar för läkare vid övningsplatser utanför ordinarie förläggningsort. Medeldagskostnaden för dessa läkare har ämbetsverket uppskattat till 18 kronor. För bestridandet av kostnaderna för läkarvård kommer således enligt flygförvaltningens beräkningar att erfordras ett belopp av 8,100 kronor.

Flygförvaltningen har även hemställt, att under anslagsposten måtte beräknas medel för beredande av ersättning till vikarie för ordinarie läkare jämväl vid inträffande sjukdom eller tjänstledighet. Dylik ersättning har hittills utgått endast efter medgivande av Kungl. Majit i varje särskilt fall. För bestridande av kostnader för dylika ersättningar erfordras enligt ämbetsverkets beräkningar ett belopp av i runt tal 1,000 kronor, motsvarande ersättning under 60 dagar efter ett belopp örn 18 kronor för dag.

Av vad sålunda anförts framgår, att en uppräkning av det för innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisade beloppet är ofrånkomligt. Mot flygförvaltningens beräkningsgrund för bestämmandet av erforderligt belopp för bestridande av läkarvård vid vissa skolor utom ordinarie förläggningsort synes intet vara att erinra. Det synes mig vidare lämpligt att under förevarande anslagsrubrik beräkna medel för utbetalande'av ersättning åt vikarier för ordinarie läkare vid inträffande sjukdom eller tjänstledighet. Flygförvaltningens i nämnda hänseenden avgivna förslag anser jag därför böra lämna min anslutning.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört torde under anslagsrubriken för nästa budgetår böra anvisas (4,905 + 8,100 + 1,000=) 14,005 kronor, eller i runt tal 14,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

135 L, Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens flygflottilj.

Under denna anslagsrubrik upptogs för innevarande budgetår 2,900 kronor. Då de kaserner, som äro under uppförande för Roslagens flygflottilj, icke beräknas kunna helt tagas i bruk vid utgången av nämnda budgetår, torde jämväl för nästa budgetår medel böra beräknas under förevarande rubrik. Medelsbehovet har av flygförvaltningen uppskattats till 300 kronor.

NI. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Därest samtliga de krigsskoleelever, vilka under 1939 avlägga officersexamen, i enlighet med hittills tillämpade grunder konstitueras till fänrikar i omedelbar anslutning till avlagd officersexamen, kommer, såsom jag inledningsvis anfört, medel för bestridandet av löner till de till inrättande föreslagna extra ordinarie fänriksbefattningarna att för budgetåret 1939/40 erfordras endast beträffande de flygvapnets officersaspiranter, som efter att under våren 1940 hava avlagt officersexamen i anslutning därtill av chefen för flygvapnet antagas till extra ordinarie fänrikar.

Enligt från flygstaben under hand inhämtad uppgift beräknas ett tjugutal aspiranter komma att avlägga officersexamen under våren 1940.. Under förutsättning att officersexamen liksom våren 1939 kommer att förrättas i mitten av april månad 1940, skulle följaktligen under budgetåret 1939/40 medel för bestridande av löner till extra ordinarie fänrikar vid flygvapnet behöva beräknas för omkring 20 fänrikar under 2lh månader. Med beaktande av den i förslaget till nytt militärt avlöningsreglemente intagna löneplanen Oc har jag uppskattat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 7,000 kronor, vilket belopp torde få upptagas under förevarande anslagsrubrik.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. för budgetåret 1939/40. Denna beräkning (se Bil. nr 98) slutar å ett belopp av 4,433,128 kronor.

Från detta belopp torde till en början böra dragas 30,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Därefter skulle då återstå ett anslagsbehov av 4,403,128 kronor. Emellertid torde en ansenlig del av personalen under nästa budgetår komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid anslagets beräkning räknat med. Vidare torde vissa beställningar komma att vara vakanta under en avsevärd del av året. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas med 250,000 kronor till 4,153,128 kronor eller, i runt tal, 4,150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört ävensom vad jag under lantförsvarets avlöningsanslag yttrat rörande beredande av möjlighet för avskedat manskap att kvarstå viss tid över stat får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet, flygstaben, flygflottiljerna och flygkrigsskolan (se Bil. 87—96), att gälla för budgetåret 1939/40, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1939/40 i enlighet med av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser bereda avskedade beställningshavare av manskapet vid flygvapnet med en tjänstetid av minst sex år möjlighet att kvarstå viss tid över stat vid vederbörligt förband, dels ock till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 4,150,000 kronor.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 247.

137 G. GEMENSAMMA ANSLAG.

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

3. Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

[7.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att i avvaktan å den proposition, som kunde komma att avlåtas angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet, till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 75,000 kronor. Jag återkommer nu till denna fråga.

Avlöningsanslaget för försvarsväsendets kemiska anstalt är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 64,700 kronor, därav 56,400 kronor beräknats för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, 5,730 kronor för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och 2,570 kronor för särskilda löneförmåner.

Å den för anstalten fastställda personalförteckningen har i överensstämmelse med 1936 års försvarsbeslut uppförts följande personal, nämligen:

Militär personal.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode .....................0 5 eller O 4

1 kapten, arbetsofficer, arvode .......................................... O 3

Civil personal.

1 professor ........................................................................ B 30

1 ingenjör ........................................................................ B 27

1 kemisk assistent1) ............................................................ B 22

1 verkmästare .................................................................. B14

1 kanslibiträde .................................................................. B 7

1 expeditionsvakt ............................................................... B 5

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 8 september 1938 angående lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår på förslag av anstaltens styresman hemställt, att vid anstalten måtte få anställas jämväl en tygförvaltare av 2. klassen. Till stöd härför har arméförvaltningen åberopat, att kassa- och uppbördsärendena vid anstalten efter genomförd organisation komme att få en omfattning, som icke kunnat förutses i samband med organisationens utformning enligt 1936 års försvarsordning. Vid anstalten borde därför med hänsyn till omfattningen av för verksamheten anslagna medel inrättas en till anstaltens chefsavdelning ansluten kassaförvaltning. Bland anstaltens nuvarande personal funnes emellertid icke någon befattnings-

!) Får endast tillsättas på-förordnande.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

havare, som kunde tänkas placeras såsom kassaförvaltare. För detta ändamål borde med hänsyn till åvilande arbetsbörda och ansvar avses en tygförvaltarebeställning. Tills vidare syntes för ändamålet böra å personalförteckningen upptagas en tygförvaltare av 2. klassen, vilken borde förklaras skyldig underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

Arméförvaltningens förevarande förslag lämnar jag min anslutning. I övrigt ifrågasätter jag ingen annan ändring beträffande den för anstalten avsedda ordinarie personalen än den som sammanhänger med det nya civila avlöningsreglementet och förslaget till avlöningsreglering för den militära personalen. Anslagsposten för löner till den ordinarie personalen beräknas uppgå till 69,270 kronor.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Någon anslagspost för särskilda löneförmåner torde icke erfordras för nästa budgetår. Däremot torde i enlighet med de nya avlöningsprinciperna böra i avlöningsstaten upptagas en särskild anslagspost för »rörligt tillägg», beräknad till 4,000 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för försvarsväsendets kemiska anstalt lärer en i enlighet med det anförda upprättad avlöningsstat för anstalten böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets kemiska anstalt: 1

Personalförteckning.

Beställning (befattning). Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode Oa 5 eller Oa 4

1 kapten, arbetsofficer, arvode ........................ Oa 3

Civilmilitär personal.

1 tygförvaltare av 2. klassen ........................... Ca 15

Civil personal.

1 professor ................................................... A 30

1 ingenjör ................................................... A 27

1 kemisk assistent .......................................... A 22

1 verkmästare ................................................ A 14

1 kanslibiträde ................. A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 5

Anm. 1. Befattningen som kemisk assistent må icke utan Kungl. Majus medgivande tillsättas annat än på förordnande.

Anm. 2. Innehavaren av beställningen som tygförvaltare av 2. klassen är skyldig underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

139 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

dels godkänna följande avlöningsstat för fors vars väsendets kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................................. kronor 69,270: —

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ........................ » 5,730: —

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 4,000: —

Summa förslagsanslag kronor 79,000: —

dels ock till Försvar sväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 79,000 kronor.

Diverse.

11. Försvarsväsendets lönenämnd.

[8.] Under punkten 198 i årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående lönereglering för personal vid försvarsväsendet, till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av 11,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet behandlar i annat sammanhang denna dag frågan om samordnande av försvarsväsendets lönenämnd med övriga lönenämnder. Enligt vad därvid framhålles bör sådant samordnande ske först från och med budgetåret 1940/41. Vid angivna förhållande böra medel för försvarsväsendets lönenämnd jämväl för nästa budgetår äskas under fjärde huvudtiteln. Beträffande anslagsbehovet finner jag icke anledning frångå statsverkspropositionens beräkning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen

att till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

14. Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag.

[9.] 1 årets statsverksproposition (punkten 201) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 75,000 kronor. Jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Skälet till att förevarande anslag icke ansågs kunna definitivt angivas i statsverkspropositionen var att det syntes böra övervägas att i likhet med vad som föreslagits i fråga örn utrikesrepresentationens tjänstemän — slopa systemet med kursförlustersättningar och i stället anpassa övriga löneförmåner därefter för de tjänstemän som avses med förevarande anslag, näm-

140 Kungl. Majus proposition nr 247.

ligen militär-, marin- och flygattachéer. Emellertid har en inom finansdepartementet gjord undersökning rörande denna fråga givit vid handen, att ett dylikt system av olika orsaker svårligen låter sig genomföra för de nämnda befattningshavarna redan under nästa budgetår. Jag finner mig därför böra föreslå, att anslaget till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1939/40 upptages med samma belopp som under innevarande budgetår eller 75,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

18. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.

[10.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (punkten 205) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att till riksdagen avlåtas angående tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

Vid behandling förut denna dag av frågan örn stat för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna har jag föreslagit, att den tillfälliga löneförbättring, som en följd av år utgått till de ordinarie ämneslärarna vid skeppsgosseskolorna och vilken bestritts från förevarande anslag, i fortsättningen måtte få utgå från under marinens avlöningsanslag anvisade medel. Därest detta förslag vinner riksdagens bifall, erfordras icke något särskilt anslag å riksstaten för ifrågavarande ändamål.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte

återkalla Sitt i årets statsverksproposition gjorda förslag örn beräknande under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1939/40 av ett förslagsanslag av 4,500 kronor till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

Kungl. Majlis proposition nr 247.

141 Stat

för Försvarsstaben.

Bil. nr 1.

1. Lön (arvoden) till ovanstående ordinarie militära beställningshavare, förslagsvis ....................... . . •......kronor

2. Lön till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis ......... »

3. Arvoden till:

a) 31 kompaniofficerare, tjänstgörande i försvarsstaben . kronor 18 600: —

b) ovanstående pensionerad personal.......... » 49 830: —•

c) ovanstående civil personal ............. » 4 200: — „

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................kronor 34 100: —

b. Avlöningsförböjningar m. m., förslagsvis...... »_4 700: — „

5. Rörligt, tillägg, förslagsvis....................... »

6. Till chefens för försvarsstaben förfogande:

a) för beredande av ersättning åt viss personal för handhavande av kassaoch bokföringsgöromålen vid försvarsstaben ävensom åt expeditions-

underofficeren vid fotografiska centrallaboratoriet . . kronor 1 920: -—

b) för anställande av viss kontorspersonal....... » 7 800: —

c) för anställande av betjäningspersonal........ » 2 787: —

89 500: - 12 700: -

72 630: —

38 800: — 8 463: -

12 507: -

Summa förslagsanslag kronor 234 600: —

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 2.

Stat

för Generalitetet.

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 188 100: —

Summa förslagsanslag kronor 188 100: —

Bil. m 3.

Stat

för Generalstabskiren.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... . kronor 510 300:_

Summa förslagsanslag kronor 510 300: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

143 Stat

för Artilleristabskåreu.

Bil. nr 4.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 123 800: —

Summa förslagsanslag kronor 123 800: —

Stat

för Fälttygkåren.

Bil. nr 5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 215 900: —

Summa förslagsanslag kronor 1 215 900: —

144 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Stat

för Fortiflkationskåren.

Bil. nr 6.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 297 000: —

Summa förslagsanslag kronor 297 000: —

Anm. 1. Vid nuvarande innehavares avgång skall beställningen såsom chef, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse utbytas mot en beställning såsom chef för fortifikationskåren, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, i lönegrad Ob 2.

Anm. 2. I mån av avgång skall antalet fortifikationskassörer minskas till 3.

Stat

för Intendenturkåren.

Bil. nr 7.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 1 183 300: —

2. Tjänstgöringstraktamenten till intendents- och förvaltaraspiranter linder

tjänstgöring utom förläggningsorten, förslagsvis............ » 50 000: —

3. Ansvarsarvode till andra officerare och underofficerare än intendents- och förvaltaraspiranter, vilka utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att uppehålla antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för kassaförvaltning, eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller

för regementskassör, förslagsvis.................... » 10 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 243 300: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

145 Bil. nr 8.

Stat

för Fältliikarkåren. 1 2

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, utom bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, förslagsvis....................kronor 736 670: —

2. Löner till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren........ » 60 000: —

Transport kronor 796 670: —

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 247. eor» 39 10

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

3.

4.

5.

6.

Transport

Arvoden, 1 500 kronor för bestridande av läkarvården vid ridskolan och. 360 kronor för bestridande av läkarvården vid Herrevadsklosters remontdepå Arvoden å 1170 kronor till 4 regementsläkare och 2 bataljonsläkare på aktiv

stat i Boden...........................

Alderstillägg, 2 å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsvis..........................

Dagarvoden till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren

a) å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 16 bataljonsläkare ....

b) å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 9 bataljonsläkare.....

kronor 796 670: — » 1 860: —

» 7 020:—

» 7 500: —

» 14 400; —

» 4 050: —

Summa förslagsanslag kronor 831 500: —

Anm. 1. Beställningen såsom regementsläkare vid Värmlands regemente skall vid nuvarande innehavarens avgång indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

Anm. 2. Innehavarna av beställningarna såsom regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm skola från tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, bestrida befattningar såsom biträdande överläkare vid Karolinska sjukhusets garnisonsavdelning.

Beställningarna skola vid nuvarande innehavarnas avgång indragas; ägande Kungl. Majit disponera härigenom ledigblivna avlöningsmedel för beredande av arvoden, beräknade efter 7,500 kronor för år, åt två såsom biträdande överläkare vid Karolinska sjukhusets garnisonsavdelning förordnade befattningshavare.

Anni. S. En av beställningarna såsom bataljonsläkare vid Kronobergsjregemente skall indragas från och med den 1 oktober 1939.

Anm. 4. Beställningen såsom bataljonsläkare vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Ann t. 5. Beställningarna såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren skola vid nuvarande innehavarnas avgång indragas och ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster med motsvarande avlöning.

Anni. 6. Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till sådan regements- eller bataljonsläkare i Boden, som före den 1 juli 1939 åtnjutit dylikt arvode, och får endast bibehållas, så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken han vid nämnda tidpunkt uppbar arvodet ifråga.

Kungl. Majus proposition nr 247.

147 Bil. nr 9.

Stat

för Fältveterinärkåren. 1 2 3 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 206 830: —

2. Arvoden till bestridande av veterinärvården vid truppförband m. m., där

militärveterinär saknas........................ » 14 000: —

3. Yetelinärinspektionen för bestridande av kostnader för besiktningar ... » 1 900: —

4. Arvode till regementsveterinären vid staben vid Övre Norrlands trupper . » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 223 900: —

Anni. 1. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea ingenjörkår indrages vid nuvarande innehavarens avgång, varefter det åligger regementsveterinären vid intendenturdepartementet att bestrida veterinärvården vid kåren.

Anm. 2. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Anm. 3. Det under punkt 4 upptagna arvodet utgår endast så länge den nuvarande innehavaren av regementsveterinärbeställningen vid staben vid Övre Norrlands trupper kvarstår i denna beställning.

148 Kungl. Majus proposition nr 247.

Bil. nr 10.

Stat

för Arméstaben jämte krigsarkivet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Löner till ovanstående militärattachéer, förslagsvis...........kronor

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis........ »

Arvoden till ovanstående

chef för arméstaben................. » 1 892: •—

pensionerad personal................. » 39 030: —

civil personal.................... » 4 200: — »

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . Till chefens för arméstaben förfogande för anställande av betjänings-

personal................................

Arvoden m. m. till militärattachéer...................

Till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av extra tjänstemän

(amanuenser) i krigsarkivet......................

Till chefens för arméstaben förfogande för bestridande av kostnaderna dels för författningsenligt medgiven ersättning åt officer på aktiv stat, som inkommenderas till arméstaben och krigsarkivet eller för militära kartarbeten, dels ock för passagesystemets genomförande i kaptensgraden . .

41 418: 41 055:

45 122: 63 236:

23 739: 48 000: -

4 600:-

26 000: —

Summa förslagsanslag kronor 293 170:

Anni. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 2. Vid inträffande avgång ersättes en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt med en befattning såsom expeditionsvakt.

149 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Anm. 3. Befattningarna som stallföreståndare och garageförman vid militärstabsbyggnaden i Stockholm hänföras, så länge nuvarande innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma, till 13. resp. 10. lönegraden i vederbörligt lönereglemente för icke-ordinarie tjänstemän. Frågan örn befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl Maj:ts prövning.

Anm. 4. Befattningen såsom fodermarsk uppföres vid nuvarande innehavarens avgång i 5. lönegraden i vederbörlig löneplan för extra ordinarie tjänstemän.

Anni. 5. Befattningarna som portvakter hänföras till 9. lönegraden i vederbörlig löneplan för extra ordinarie tjänstemän, så länge de nuvarande innehavarna av befattningarna kvarstå i dessa. Frågan örn befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Anin. 6. Under punkt 8 ovan upptagen anslagspost må, därest Kungl. Majit för särskilt fall lämnar medgivande därtill, disponeras för bestridande av ersättning åt officer, som ej tillhör aktiv stat, under tjänstgöring vid arméstaben, krigsarkivet eller för militära kartarbeten.

Bil. nr 11.

Stat

för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och yeterinärinspektionerna.

1. Lön resp. arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . kronor 29 980: —

2. Arvoden till

å inspektionerna tjänstgörande kompaniofficerare, nämligen 4 vid infanteriinspektionen, 1 vid kavalleriinspektionen,

7 vid artilleriinspektionen, 4 vid ingenjörinspektionen och

2 vid tränginspektionen å 600 kronor.........kronor 10 800: —

ovanstående pensionerad personal............ » 32 940: — „ 43 74O: —

Summa förslagsanslag kronor 73 720: —

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 12.

Stat

för Arméfördelningsstaberna m. lii.

') Utöver arvode utgår kallortstillägg enligt i militära avlönin^reglementet stadgade grunder.

151 Kungl. Majus proposition nr 247.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis

2. Arvoden till ovanstående

civil personal.............................

pensionerad personal....................... • •

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Summa förslagsanslag kronor 288 760: —

kronor 113 170: —

» 6 000: —

» 120 180: —

» 49 410: —

Anm. 1. Befattningen som maskinist skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Anm. 2. Då nuvarande innehavaren av befattningen som vallmästare å Karlsborg avgår, skall frågan örn befattningens framtida bestridande hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Bil. nr 13.

Stat

för rullföringsbefälhavare med biträden

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 489 090: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... ”_9 600: —

Summa förslagsanslag kronor 498 690: —

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade grunder.

Anm. 3. Från posten till personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden utgår sådant tillägg till Tullföringsbiträde, som är underofficer i reserven men ej åtnjuter statspension (pension och fyllnadspension) med 600 kronor efter en tjänstgöringstid av minst tio år samt med ytterligare 480 kronor efter en tjänstgöringstid av minst tjugu år.

152 Kungl. Majis proposition nr 247.

Bil. nr 14.

Stat

för Krigsskolan. *

') Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare på skolans stat, förslagsvis................

2. Arvoden till

a) följande ordinarie b e s t ällningsh a v are med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till: •

envar av ställföreträdande chefen och kompanichefen vid officerskursen

1 500 kronor...................kronor 3 000: —

kompanichefen vid reservofficerskursen....... » 1 200: —

envar av kadettofficerarna ur infanteriet och artilleriet

600 kronor.................... » 3 600: —

envar av kadettofficeren ur kavalleriet samt andre läraren i vapenlära och artilleriövningar m. m. 900 kronor » 1 800: —

förste läraren i krigskonst.............. » 1 350: —

lärare i krigskonst och topografi........... » 1 200: —-

envar av andre läraren i krigskonst samt läraren i

gymnastik m. m. 1020 kronor........... » 2 040: —

envar av förste läraren i vapenlära och artilleriövningar

m. m. samt förste läraren i topografi 1 200 kronor . » 2 400: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra försvars-

väsendets stater......................kronor

c) pensionerad personal.................... ”

d) civil personal....................... ”_

3. Till bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda före-

skrifter av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och lärare ................................

4. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

5. Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande av betjäningspersonal

ävensom tillfällig extra personal....................

6. Bostadsersättning till köksbiträden...................

kronor 138 566: —

16 590: —

10 020: —

15960: —

3 840: — 46 410: —

kronor 5 500: — » 124 100: —

» 13 904: -

» 2 520: —

Summa förslagsanslag kronor 331 000: —

Anin. "Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.

154 Kungl. Majus proposition nr 247.

• Bil nr 15.

Stat

flir Krigshögskolan.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

niugs-(befattnings-)havare, förslagsvis..................

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till

envar av lärarna i taktik, strategi, stabstjänst ochkrigs-

historia 1 400 kronor..........kronor 7 000: —

läraren i vapenlära............ » 1120: — g 120- —

b) ovanstående ordinarie beställningsbavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.............kronor 10 080: —

c) ovanstående pensionerad personal......... » 3 180: —

d) ovanstående civil personal............. » 12 000: —

3. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för eleverna vid skolan under

praktisk tjänstgöring.........................

kronor 84 760: —

33 380: — 16 000: —

Summa förslagsanslag kronor 134 140: —

Anm. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie tjänstemän.

*) Därest befattningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

155 Bil. nr 16.

Stat

för Artilleri- och ingeujörhögskolau.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

nings-(befattnings-)liavare, förslagsvis..................kronor

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till:

envar av lärarna i krut- och konstruktionslära m. m., skjutlära, befästningslära m. m. samt förbindelselära 2 760 kronor...........kronor 11 040: —

envar av läraren i krigskonst vid högre kurserna och förste läraren i krigskonst vid allmänna kurserna 1 740 kronor............ » 8 480: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.................kronor

c) ovanstående pensionerad personal............. 11

d) ovanstående civil personal................ 11

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . kronor

4. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för eleverna vid skolan under

praktisk tjänstgöring......................... "

14 520: —

7 980: — 3 180: —

15 420: —

83 361: —

41 100: - 3 879: —

25 000: -

Summa förslagsanslag kronor 153 340: —

Anm. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinario tjänstemän. *

') Därest beställningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

156 Kungl. Majda proposition nr 247.

Bil. nr 17.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

1.

3.

4.

5.

Löner räsp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare, förslagsvis........................

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,

nämligen till envar av 2 förste lärare samt 1 avdelningschef 1080 kronor......................kronor 3 240: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på

andra försvarsväsendets stater........... » 7 900: —

c) ovanstående pensionerad personal.......... » 12 270: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal......

Tj änstgöringstraktamenten åt

3 förste lärare och 1 avdelningschef vid försöksavdelning under

högst..........................185 dagar

8 andre lärare och 9 repetitörer under högst........160 »

2 lärare och 9 repetitörer under högst........... 50 »

5 regementsofficerare under högst............. 30 »

30 kaptener » » 30 »

60 subaltemofficerare » » 120 »

25 sergeanter » » 40 »

1 vapenhantverkare » » 200 »

1 » » » 50 »

samt åt adjutanten ävensom åt officerare och underofficerare vid övningstruppen, sammanlagt förslagsvis.................

kronor

»

»

45112: —

23 410: — 7 590: - 2 748: -

94 000: -

Summa förslagsanslag kronor 172 860: —

Anm. 1. Tygunderofficeren, förvaltaren, väbeln och köksföreståndaren åtnjuta, förutom arvode, förmån av fri bostad med bränsle och lyse.

Anm. 2. Under rubriken »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, vissa naturaförmåner.

Anm. 3. Befattningen som maskinist hänföres, så länge nuvarande innehavaren kvarstår i densamma, till 12. lönegraden i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. *)

*) Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

Kungl. Majus proposition nr 247.

157 Bil. nr 18.

Stat

för Ridskolan.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare, förslagsvis.........................kronor 39 043: —

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningsbavare, näm-

ligen förste läraren i ridning.....kronor 1 800: —

envar av andre lärarna i ridning samt läraren i körning 1 200 kronor...... » 3 600: — kronor 5 400: —

b) ovanstående pensionerad personal........... » 2 070: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordin arie befattningshavare, förslagsvis . . .

4. Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal.......

5. Till chefens förfogande för beredande av arvode åt hovslagarunderbefäl för

undervisning i hovbeslag m. m......................

Summa förslagsanslag kronor 64 790: —

Anni. 1. Förvaltaren åtnjuter, förutom arvode, fri bostad med bränsle samt planteringsland och beklädnadsersättning, 120 kronor.

Anin. 2. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen vissa naturaförmåner. *)

*) Ifrågavarande beställningshavare åtnjuta dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

s) Därav 120 kronor i beklädnadsersättning.

7 470: - 3 765: — 13 782: —

730: —

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil.

nr

19.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

1. Arvoden till 2 lärare under 2. perioden å 180 kronor........... kronor 360: —

2. Tjänstgöringstraktamenten:

under 1. perioden...................kronor 14 742: —

under 2. perioden.................. » 36 588: — u 51 g30 _

Summa förslagsanslag kronor 51 690: —

l) Dessa lärare angivna belopp.

åtnjuta förutom tjänstgöringstraktamente särskilda arvoden med under 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

159 Bil. nr 20.

Stat

för Arméns underofflcersskola.

2.

3.

4.

5.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

nings-(befattnings-)havare, förslagsvis..................

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med arvoden motsvarande lönen på skolans stat, nämligen envar av 2

kompanichefer och 8 avdelningschefer 600 kronor . . kronor 6 000: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på

annan försvarsväsendets stat............ » 600: —

c) ovanstående pensionerad personal ......... » 5 310::—

d) timlärare vid allmänna kursen och förberedande kursen » 133 500: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . Tjänstgöringstraktamenten för 4 officerare, nämligen 1 gymnastiklärare, 1 officer ur luftvärnsartilleriet, 1 ur ingenjörtruppema och 1 ur trängen, tillfälligt beordrade såsom lärare vid allmänna kursen, förslagsvis .... Tjänstgöringstraktamenten för nedanstående under högst 225 dagar till skolan beordrade personal nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 10 subalternofficerare, 2 fanjunkare (styckjunkare) och 6 sergeanter, förslagsvis . . . Till chefens förfogande för anställande av extra personal avsedd för skrivhjälp..................................

kronor 136 279: —

» 145 410: —

» 2 511: —

» 8 300 —

» 31 500: —

» 6 000: —

Summa förslagsanslag kronor 330 000: —

') Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

s) Studierektorn Hr i avlöningshiinseende likställd med rektor vid högre allmänt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp III.

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Stat

för Svea livgarde.

Bil. nr 21.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 890486:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor ..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 23 400: — „ 23 892:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . » 19 122:

Summa förslagsanslag kronor 933 500: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

161 Bil. nr 22.

Stat

för Livregementets grenadjärer.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 675 631: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —-

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 877: —

Summa förslagsanslag kronor 696 700: —

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247.

605 39

162 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Bil. nr 23.

Stat

för Lifgrenad järregementet. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 659 659: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ J2192:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 649: •—

Summa förslagsanslag kronor 680 500: ■—

Kungl. Majus proposition nr 247.

163 Stat

för Jämtlands fältjägarregemente.

Bil. nr 24.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 707 475: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9 333: —

Summa förslagsanslag kronor 729 000: —

164 Kungl. Majus proposition nr 247.

Stat

för Norra skånska infanteriregementet. 1 2 3

Bil. nr 25.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 627 815: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — » pg 192:

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8193: —

Samma förslagsanslag kronor 648 200: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

165 Bil. nr 26.

Stat

för Södra skånska infanteriregementet. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 627 844: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 348 resp. 282 kronor och 1 furageuppbördsman 144 kronor .... kronor 774: — ovanstående pensionerad personal........... » 13 830: — » 14 604: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_5 352: —

Summa förslagsanslag kronor 647 800: —

166 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Bil. nr 27.

Stat

för Upplands regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 675 631: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700: — >, J2192:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 877: —

Summa förslagsanslag kronor 696 700: —

Kungl. Maj-.ls proposition nr 247.

167 Bil. nr 28.

Stat

för Skaraborgs och Södermanlands regementen. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings havare. förslagsvis.....kronor 557 287: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor......• . . . kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... ” 11 700: — „ 12 192: —

3. AvlöniDg till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_8 421: —

Summa förslagsanslag kronor 577 900: —

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 29.

Stat

för Kronobergs regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 6B8 631: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 13 830: — „ ^4 __

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 547: —

Summa förslagsanslag kronor 661 500: —

Anm. 1. De för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona avsedda beställningarna för en maskinist och en eldare av 1. klassen må vid nuvarande innehavarnas avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare utan skola därefter, därest regementets kasemetablissement i Karlskrona då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

169 Bil. nr 30.

Stat

för Jönköpings-Kalmar regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 611943:

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor

och 1 furageuppbördsman 144 kronor........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: ,, 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_7 9^5: —

Summa förslagsanslag kronor 632 100: —

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 31.

Stat

för Dalregementet.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare. förslagsvis.....kronor 659 690: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal .......... » 11 700: —-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 718: —

Summa förslagsanslag kronor 680 600: —

Kungl. May.ts proposition nr 247.

171 Bil. nr 32.

Stat

för Hälsinge regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 675 631:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

ovanstående pensionerad personal.......... 11 H 700: — „ p; jpg._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_8 877:

Summa förslagsanslag kronor 696 700: —

172 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Stat

för Älvsborgs regemente.

Bil. nr 33.

1. Löner till ovanstående ordinarie 1)0 st lil Illinos! i av are. förslagsvis.....kronor 675631: —

2. Arvoden till

ordinarie bes tälin ingshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor oell 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 877: —

Summa förslagsanslag kronor 696 700: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

173 Bil. nr 34.

Stat

för Hallands regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 643 787: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11 700: — „ 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 421: —

Summa förslagsanslag kronor 664 400: —

174 Kungl. Majus proposition nr 247.

Bil. nr 35.

Stat

för Bohusläns regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 643 787: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 421: —

Summa förslagsanslag kronor 664 400: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

175 Bil. nr 36.

Stat

för Gotlands infanteriregemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 672 467: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal .......... » 8 520: — „ g 012: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_8 421: —

Summa förslagsanslag kronor 689 900: —

176 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Bil. nr 37.

Stat

för Norrbottens regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 767 303= —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ pgg-_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9 105: —

Summa förslagsanslag kronor 788 600: —

Kungl. Majlis proposition nr 247.

lil

Bil. nr 38.

Stat

för Västerbottens regemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 691 503: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ 12192-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ■ »_9 105: —

Summa förslagsanslag kronor 712 800: —

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 247.

605 93 12

178 Kungl. Majis proposition nr 247.

Bil. nr 39.

Stat

för Västernorrlands regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 691 503:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — a ^ ^92-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9105:

Summa förslagsanslag kronor 712 800:

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

179 Bil. nr 40.

Stat

för Värmlands regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 400 431: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och 3

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 877: —

Summa förslagsanslag kronor 421 500: —

180 Kungl. Majus proposition nr 247.

Bil. nr 41.

Stat

för Livregementet till häst. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 646 131: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.........._» 8 520: — „ g 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . >■_4 767: —

Samma förslagsanslag kronor 659 700: —

Kungl, Maj:ts proposition nr 247.

181 Bil. nr 42.

Stat

för Skånska kavalleriregementet.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 603 587:

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — ,, 8 802:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . »_4 311:

Summa förslagsanslag kronor 616 700:

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 43.

Stat

för Livregementets husarer.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 469 301: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 802:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 197: —

Summa förslagsanslag kronor 482 300: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

183 Stat

för Norrlands dragonregemente.

Bil. nr 44.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .....kronor 494 959:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 8 520: — „ 8802:

8. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ■ . »_4 539:

Summa förslagsanslag kronor 508 300:

184 Kungl. Majus proposition nr 247.

Stat

för Svea artilleriregemente. 1 2 3

Bil. nr 45.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 777 607: —

2. Arvoden till

ordinarie bes täll ni anslia vare. nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 10 650: — » 10 932: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ■ >>_9 561: —

Summa förslagsanslag kronor 798100: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

185 Bil. nr 46.

Stat

för Göta artilleriregemente.

Civllmllltär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare ....

Maskinist.........

Eldare av 1. klassen ....

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer . . . .

Tygunderofficerare.......

Underofficer, biträde åtregements-

intendenten.........

Underofficer, furageuppbördsman

C. Ioke-ordinarie befattningshavare.

Förrådsman..........

Eldare av 2. klassen......

Husmoder av 1. klassen .... Biträdande husmoder.....

Löneerad

arvode

Ca 7 Ca 12 Ca 7

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . . .

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: ovanstående pensionerad personal........... ” 10 650: ■

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis .

kronor 786 163: —

10 932:

9 105: ■

Summa förslagsanslag kronor 806 200: —

186 Kungl. Majda proposition nr 247.

Stat

för Wendes artilleriregemente. 1

Bil. nr 47.

1- Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 701 470: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 282 kronor och 1 furageuppbördsman 282 kronor .... kronor 846: — ovanstående pensionerad personal........... » 10 650: — ,, 11 49fi. _

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis TT » 11 034: —

Summa förslagsanslag kronor 724 000: —

Kungl. Maj-.ts proposition nr 247.

187 Bil. nr 48.

Stat

för Norrlands artilleriregemente.

1.

2.

3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....

Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 10 650: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Summa förslagsanslag

kronor 759 435: —

10 932: — 9 333: —

kronor 779 700: —

188 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

Bil. nr 49.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 320151: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och 3

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 539: —

Summa förslagsanslag kronor 331 500: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

189 Bil. nr 50.

Stat

för Smålands nrméartilleriregemente. 1 2 3

1. Löner till ovanstående ordinarie bes tallmo "stavare, förslagsvis.....kronor 799 067: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 282 kronor...........kronor 564: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — » 9 084: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_8 649: —

Summa förslagsanslag kronor 816 800: —

190 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Stat

för Gotlands artillerikår.

Bil. nr 51.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 375 593: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

0 . _ _ " uoiu.-

o. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 197: —

Summa förslagsanslag kronor 386 600: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

191 Bil. nr 52.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie best ällningshavare, förslagsvis.....kronor 708 480:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal............ ” 8 520: — ,, 9 012: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . 11_5 808: —

Summa förslagsanslag kronor 723 300: —

Bil. nr 53.

Stat

för officerare och underofficerare vid luftviirnsartilleriet.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 652 000: —

Summa förslagsanslag kronor 652 000: —

192 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Stat

för Karlsborgs luftvärnsregeiuente.

Bil. nr 54.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 232 236: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och 3

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: —

ovanstående civil personal............... » 3 000: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 5 352: —

Summa förslagsanslag kronor 249 600: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

193 Stat

för Östgöta luftvärnsregemente.

Bil. nr 55.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 199 818: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 8 520: — „ 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . ”_5 580: —

Summa förslagsanslag kronor 214 200: —

*) Befattningen tillsättes den 1 september 1939.

Bihang till riksdagens protokoll 11)39.

1 sami. Nr 247.

#05 3!» 13

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 56.

Stat

för officerare och underofficerare m. fl. vid Ingenjörtrupperna.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

kronor 9G1 000: —

Summa förslagsanslag kronor 901 000: —

Bil. nr 57.

Stat

för Svea ingenjörkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 132 494: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 210 resp. 30

kronor och 1 furageuppbördsman 210 kronor.....kronor 450: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 436: —

Summa förslagsanslag kronor 149 900: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

195 Bil. nr 58.

stat

för Göta ingenjörkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 128 521: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor oell

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —-

ovanstående pensionerad personal........... » 6 890: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_3 969: —

Summa förslagsanslag kronor 139 300: —

Anm. Den för kustingenjöretablissementet i Karlskrona avsedda befattningen för en eldare av 4 1. klassen må vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas med ordinarie inne-

havare, utan skall därefter, därest etablissementet då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

Bil. nr 59.

Stat

för Bodens ingenjörkår. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 111151: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal ........... » 6 390: — a g g|g,_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_4 539: —

Summa förslagsanslag kronor 122 500: —

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 60.

Stat

för Signalregementet. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 587 135: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 210 kronor och envar av 2 furageuppbördsmän 210 kronor . kronor 840: — ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ 9 g0o; —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 5 805: —

Summa förslagsanslag kronor 602 300: —

Anm. 1. Därest beställning såsom kapten eller löjtnant besättes med annan officer än sådan, som i samband med regementets uppsättning dit överflyttas från den gemensamma staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, skall vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig beställning.

Anm. 2. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Kungl. Majus proposition nr 247.

197 Bil. nr 61.

stat

för officerare och underofficerare Tid trängen.

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.......

Summa förslagsanslag

kronor 850 000: — kronor 850 000: —

Bil. nr 62.

Stat

för Svea trängkår. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis......kronor 94 459: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 8 520: — » 8 730: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_4 311: —

Summa förslagsanslag kronor 107 500: —

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 63.

Stat

för Göta trängkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 93 873: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — » 8 730__

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 197: —

Summa förslagsanslag kronor 106 800: —

Bil. nr 64.

Stat

för Norrlands trängkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 94 151: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 11 700: — »11 910- —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 539: —

Summa förslagsanslag kronor 110 600: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

199 Stat

för Skånska trängkår». 1

Bil. nr 65.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 121 987: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ g 73O:_

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 4 083: —

Summa förslagsanslag kronor 134 800: —

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 66.

Stat

för Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.......................kronor 13 640: —

pensionerad personal........................... » 21 300: —

Summa kronor 34 940: —

Bil. nr 67.

Stat

för Täg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition.

Arvoden till ovanstående personal......................kronor 7 530: —

Summa kronor 7 530: —

Kungl. Afaj:ts proposition nr 247.

201 Bil. nr 68.

Stat

för Armémuseum.

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 41 400: —

2. Arvode till en extra assistent.......................* 1 200: —

Summa förslagsanslag kronor 42 600: —

Anm. Åtnjuter innehavare av ordinarie befattning pension för statstjänst, skall å lönen avdragas ett belopp motsvarande honom tillkommande pensionsförmåner, dyrtidstillägg oberäknat.

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 69.

Stat

för garnisonssjukhuset! i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå.

') Därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

203 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1. Löner till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . . kronor 130186:

2. Arvoden till ovanstående personal med arvoden ............ » 12 284:

3. Till vederbörande myndighets förfogande för anställande av ovanstående betjäningspersonal:

å sjukhuset i Karlsborg ..............kronor 10 071: —

» » » Skövde................ » 10 986: —

» » » Linköping.............. » 7 719: —

» » » Eksjö ................ » 4 914: —

» » » Sollefteå..............;_» 15 240: —

4. Till beredande av tjänstledighet åt personalen samt till vikariatsersättning under sjukdom jämte sjukvård och underhåll åt sjuk personal:

å sjukhuset i Karlsborg..............kronor 2 500

» » » Skövde................ » 2 900

» » » Linköping........•..... » 2 300

» » » Eksjö................. » 2 800

» » » Sollefteå............... » 3 500

48 930: -

14 000:-

Summa förslagsanslag kronor 205 400:

Anm. 1. Töre den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928, vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas vid oförändrad anställning, och skall under tiden motsvarande antal befattningar för assistentsköterskor hållas vakant.

Anm. 2. Viss under rubrik »Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Anm. 3. Vid sjukhusen må anställas sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner eller ersättning därför enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till följande antal: Karlsborg 4, Skövde 7, Linköping 5, Eksjö 6 och Sollefteå 8.

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 10.

Stat

för Garnisonssjukhuset i Boden.

A. Ordinarie beställningshavare.

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

An-

tal

Lönegrad

eller

arvode

1 Ca 12 1 Ca 7

B. Personal nied arvoden.

a) Pensionerad personal.

Sjukhusintendent.......1

Förrådsförvaltare, tillika biträde

åt intendenten........1

Sjukhusväbel.........1

2 440 2 440

C.

Icke-ordinarie befattningshavare.

An-

tal

Lönegrad

eller

arvode

Husmoder...........

Operations- och röntgensköterskor

Sjuksköterskor.........

Assistentsköterskor......

Trädgårdsmästare.......

Automobilförare........

Kontorsbiträde ........

Skrivbiträden.........

Köksförestånderska......

Biträdande köksförestånderska,

tillika överkokerska.....

Tvättförestånderska......

171)

b) Civil personal.

Läkare vid reumatikeravdelnin-

gen, arvode .........

Sjukgymnaster.........

2 Ca 22 2100

D. Betjäningspersonal.

2 eldare, 2 portvakter, 2 kokerskor, 51 kvinnliga sjukhusbiträden, 11 köksbiträden, 4 baderskor, 4 städerskor, 6 tvättbiträden, 2 sömmerskor, 2 telefonister

1. Löner till ordinarie beställningshavare, förslagsvis............kronor

2. Arvoden till

a) pensionerad personal.................kronor 8 060: —

c) civil personal, förslagsvis............... » 12 300: — „

3. Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ........ »

4. Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal, förslagsvis »

5. Till arvoden åt extra personal ..................... »

6. Till vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av tjänstledighet åt

sjukhusets personal samt till sjukvård och underhåll åt sjuk personal . . »

7. Till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjukhuset ................................. »

8 578: —

20 360: — 154 872: — 95 000: — 6 200:-

20 000: -

4 320: —

Summa förslagsanslag kronor 309 330: —

Anni. 1. Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5. Anm. 6.

Sjukhusintendenten åtnjuter — förutom arvode — fri bostad med bränsle och lyse. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens i Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare. Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl tillhandagå truppförbanden och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Före den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928, vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas vid oförändrad anställning och skall under tiden motsvarande antal befattningar för assistentsköterskor hållas vakant.

Viss under rubriken »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Vid garnisonssjukhuset må anställas 20 sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner eller ersättning därför enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

l) Därav 1 assistentbarnmorska.

Kungl. Maj:ta proposition nr 247.

205 Bil. nr 71.

Stat

för Arméns sjuksköterskekår.

1. Löner till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 101 200: —

2. För anställande av extra sjuksköterskor................. » 10 500: —

3. Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse . . ._»_5 400: —

Summa förslagsanslag kronor 117 100: —

Anm. 1. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor, dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Bil. nr 72.

Stat

för Polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 145 900: —

2. Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning ._»_600: —

Summa förslagsanslag kronor 146 500: —

‘) Vid inträffande avgång i konstapelsbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning indragas.

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 73.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

Kungl. Majus proposition nr 247.

208 Kungl. Majus proposition nr 247.

1) Arvodet utgår endast under förutsättning att befattningen uppehälles av personal på aktiv stat eller övergångsstat.

Kungl. Majus proposition nr 247.

*) Därav 180 kronor såsom ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami.

Nr 247.

605 39 14

210 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

*) Beloppet är beräknat för tiden 1 juli 1939 — tidpunkten för regementets indragning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

212 Kungl. Majus proposition nr 247.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 247.

213 Bil. nr 15.

Stat

för chefen för marinen och Tid marinstaben anställd personal.

1.

2.

3.

4.

5.

Lön till chefen för marinen, förslagsvis.................

Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare vid marinstaben, för-

slagsvis ................................

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.............kronor 1892: —

pensionerad personal................. » 21 240: —

civil personal.................... »_1 800: —

kronor 20 854: — » 12 189: —

» 24 932: —

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................kronor 4 320: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 360: —

Ortstillägg m. m. till marinattachéer . •................ »

4 680: — 40 000: —

Summa förslagsanslag kronor 102 655: —

Anm. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast efter medgivande av Kungl. Maj:t och i det fall att lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

214 Kungl. May.ts proposition nr 2é7.

Bil. nr 76.

Stat

för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår nu fl.

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare:

officerare, förslagsvis..............

underofficerare, förslagsvis............

manskap, förslagsvis...............

musikpersonal, förslagsvis............

civil personal, förslagsvis ............

kronor 2 420 214: —

» 2 777 607: -

» 3 782 922: —

» 15 448: —

» 17 928: —

Löner och lönetillägg till ovanstående beställningshavare å övergångsstat, förslagsvis.............................

kronor 9 014 119: — » 16 000: —

Arvoden till ovanstående

pensionerad personal................kronor 87 270: —

civil personal.................... » 3 000: —

Bepresentationsbidrag till

a) befälhavande amiralen i Karlskrona........kronor 3 600: —

b) chefen för Västkustens marindistrikt....... » 1 500: —

90 270: —

5100: —

*) Beställningshavare, som omedelbart före det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande såsom chef för Karlskrona örlogsstation åtnjutit lön enligt lönegraden O 7, hänföres, så länge han kvarstår i beställningen, till lönegraden Ob 2.

2) Därav högst 150 högbåtsman.

s) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

215 Kungl. Majlis proposition nr 247.

6.

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis .......... .................... kronor

Lönetillägg åt flaggkorpraler och korpraler:

riktare, förslagsvis ................kronor 25 000:

plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri och avstånds-

observatörer, förslagsvis

14 000: —

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis.....

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis

32 000: —

39 000 215 000 45 000

Summa kronor 9 456 489

Avgår från anslag under tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till personalen å statsisbrytarna, förslagsvis..................

100 000: —

Summa förslagsanslag kronor 9 356 489: —

Anni. 1. I mån av avgång bland underofficerarna av 3. graden skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. För högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal (underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare samt korpraler med underofficers av 3. graden löneförmåner) tagea i anspråk för bestridande av för högbåtsman avsedda befattningar.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löj tnaritsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan beställning enligt lämnat medgivande icke meddelas till följd därav att till befordran närmast stående fänrik icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må. intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med så stort belopp — motsvarande dels tjänstepensionsavdrag dels ock familjepensionsavdrag — att den behållna inkomsten ej överstiger vad som utgår till ordinarie innehavare av beställning i nyssnämnda lönegrad.

Anm. 4. Vid vakanser inom flaggkorprals- och korpralsgraderna, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

Anin. 5. För rekryteringens ändamålsenliga tillgodoseende må antalet meniga inom sjömanskåren tidvis ökas under förutsättning att under övriga delar av budgetåret manskapsbeställningar hållas vakanta till antal och tid motsvarande de sålunda övertaligas sammanlagda anställningstid.

Anm. 6. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Anm. 7. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast efter medgivande av Kungl. Maj:t och i det fall lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Anni. 8. Såsom bidrag till uppvärmning av åt befälhavande amiralen i Karlskrona och chefen för Karlskrona örlogsvarv anvisade tjänstebostäder utgå från bränsle anslaget 1 000 kronor resp. 600 kronor.

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 77.

Stat

för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.

1.

3.

4.

5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare:

officerare, förslagsvis...............kronor 837 577: —

underofficerare, förslagsvis............ » 620 728: —

manskap, förslagsvis............... » 868 902: —

musikpersonal, förslagsvis............. » 13 550: —

Lön och lönetillägg till ovanstående beställningshavare å övergångsstat,

förslagsvis.............................

Arvoden till ovanstående pensionerad personal.............

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis.................

kronor 2 340 757: —

»

»

»

))

3 700 56 340 11 000 33 000

Summa förslagsanslag kronor 2 444 797

Anm. 1. Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler utökas med en.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan beställning enligt lämnat medgivande icke meddelas till följd därav att till befordran närmast stående fänrik icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med beställning i lia lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med så stort belopp — motsvarande dels tjänstepensionsavdrag dels ock familjepensionsavdrag — att den behållna inkomsten ej överstiger vad som utgår till ordinarie innehavare av beställning i nyssnämnda lönegrad.

Anm. 3. Vid vakanser inom flaggkorprals- och korpralsgraderna må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

Anm. 4. Av för pensionerade officerare avsedda befattningar skall 1 bestridas av pensionerad fortifikationsutbildad officer. Av för pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola 3 bestridas av pensionerade fortifikationsutbildade underofficerare.

Anm. o. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast efter medgivande av Kungl. Majit och i det fall lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig. *)

*) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Majrts meddelade bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

217 Bil nr 78.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår. 1

1. Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare vid

mariningenjörkåren, förslagsvis...........kronor 511 619: —

marinintendenturkåren, förslagsvis.......... » 455 846: —

marinläkarkåren, förslagsvis............. » 167 090: —

marinens poliskår, förslagsvis............ » 156 468: — kronor 1 291 023__

2. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie beställningshavare vid marinens

poliskår, förslagsvis.......................... » 23136: —

218 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, nämligen vid

mariningenjörkdren:

chefen föringenjördepartementetvid Karlskrona örlogsvarv...........kronor 1 020: —

envar av 1 specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torpedverkstaden i Karlskrona, och 1 specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid Karlskrona

örlogsvarv, 480 kronor........

mariningenjör, som beordrats att å Tekniska högskolan leda specialkurs i krigsfartygs konstruktion.........

marinintendenturkdren : chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens marindistrikt.........

kompaniofficer i intendenturbefattning, tjänstgörande såsom sekreterare hos chefen för Karlskrona örlogsvarv . . .

marinläkarkdren:

envar av 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, 1 170 kronor........

b) ovanstående personal med arvoden vid

mariningenjörkåren.........kronor 31 308

marinläkarkåren.......... » 22 880

marinens ecklesiastikstat...... » 8 960

960: —

500: —

1 020: -

600:-

^ ^40: kronor 6 440:

63 148: -

kronor 69 588: —

4. Dagarvoden till officerare, vilka, utan att vara berättigade till tjänst-

göringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning vid marinintendenturkåren, förslagsvis ... •......................

5. Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsti-

pendiater under tjänstgöring i land, förslagsvis ............

6. Arvodesförhöjning å 300 kronor till marinläkare av 2. graden, förslagsvis

7. Ekiperingshjälp vid första anställning såsom marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis............................

8. Ersättning för mistad bostadsförmån till kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona........................

9. Ersättning till vikarier för polispersonal, förslagsvis ..........

500: —

15 000: —

3 900. -

4 000: —

350:-

2 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 409 497: -

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning vid marinintendenturkåren icke besättas eller förordnande i sådan beställning enligt lämnat medgivande icke meddelas till följd därav att till befordran närmast stående fänrik icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med så stort belopp — motsvarande dels tjänstepensionsavdrag dels ock familjepensionsavdrag — att den behållna inkomsten ej överstiger vad som utgår till ordinarie innehavare av beställning i nyssnämnda lönegrad.

Anm. 2. Uppkommen vakans i marinläkarbeställning av 2. graden återbesattes icke. Genom vakanserna besparade medel må användas för tillsättande av ett mot vakanserna svarande antal icke-ordinarie arvodestjänster för marinläkare av 2. graden. Arvodet för dylik tjänst utgör 2,700 kronor för år, eller, därest innehavaren av tjänsten tidigare bestritt ordinarie marinläkarbeställning av 2. graden minst 3 år, 3,000 kronor. Vid frivillig övergång till icke-ordinarie arvodestjänst utgår det högre arvodet efter en sammanlagd tjänstetid såsom marinläkare av 2. graden av 3 år. Innehavare av icke-ordinarie arvodestjänst äger under tjänstgöring i land uppbära dagarvode med 12 kronor.

Anm. 3. Därest det i staten upptagna antalet marinläkare av 2. graden icke är fulltaligt och mot vakanserna svarande antal icke-ordinarie arvodestjänster för marinläkare av 2. graden icke tillsatts, må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, i mån

219 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

av behov användas för avlöning av ett vakanserna bland marinläkarna av 2. graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.

Anm. 4. Kan uppkommen vakans bland ordinarie poliskonstaplar icke besättas till följd därav, att till befordran närmast stående icke-ordinarie poliskonstapel icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas, genom vakansen besparade medel användas för avlönande utöver staten av ickeordinarie poliskonstapel.

Arna. 5. Under staten angivna arvoden till specialingenjörer vid torpedverkstaden och örlogsvarvet i Karlskrona utgå endast till beställningshavare, som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit arvodena i fråga. Arvodena utgå ej, därest ifrågavarande beställningshavare uppbära vikariatsersättning.

220 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 79.

Stat

för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......

2. Arvode till ovanstående

pensionerad personal.................kronor 2 130: —

civil personal..................... » 600: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

4. Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal ....

5. För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariats-

ersättning under sjukdom.......................

kronor 8 000: —

» 2 730: -

» 38 000: —

» 52 650: —

» 4 000: —

Summa förslagsanslag kronor 105 380: —

Stat

för sjörnllföringsbefälhavare med biträden.

Bil. nr 80.

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 22 950: —

Anm. Arvodena äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar uppehållas av personal i reserven. Örn och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

221 Bil. nr 81.

Stat

för Sjökrigshögskolan.

1. Lön till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)liavare, förslagsvis kronor 17 025: —

2. Arvoden till ovanstående

militär och civilmilitär personal på aktiv stat .... kronor 23 925: —

annan personal, civil eller militär.......... » 11 200: — „ 35 125:_

3. Till chefens för sjökrigshögskolan disposition för

a) avlönande av tillfällig biträdespersonal.......kronor 1 000: —

b) extra föreläsningar och övningar.......... » 1 200: — » 2 200: —

Summa förslagsanslag kronor 54 350: —

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Anm 1. Förestående arvoden utgå för ett till 25 veckor beräknat arbetsår å 250 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan i ryska språket och å 125 kronor för varje veckotimmes laborationer i radioteknik. I övriga ämnen utgå 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet per vecka.

Anm. 2. Chefen för sjökrigshögskolan äger att i enlighet med de i anm. 1 angivna beräkningsgrunder vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva en följd av en omarbetning av skolans reglemente i vad det avser utbildningens uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda reglemente ändras; dock att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Anm. 3. Befattningen såsom expeditionsvakt uppehälles tillsvidare av befattningshavare å övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

223 Bil. nr 82.

Stat

för Sjökrigsskolan.

224 Kungl. Majus proposition nr 247.

Lön till ovanstående ordinarie b es täll ilin gs-(bef atta ings.hav are, förslagsvis . kronor 19 000: Arvoden till ovanstående

a) militär och o i vilm i 1 i lii r personal på aktiv stat

befälspersonal..........kronor 7 320: —

lärarepersonal...........»_28 298:- kronQI 35618;_

b) civila lärare..................... » 24 800: — n gQ ^g.

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 2 994:

Till chefens för sjökrigsskolan förfogande för

a) militärpedagogiska föreläsningar...........kronor 200: —

b) föreläsningar i ämnet krigslagar........... » 400: —

c) anordnande av specialkurs i förplägnadstjänst för inten-

dentskadetter................... » 1000: — . or,r,

_ _ »_1 600:

Summa förslagsanslag kronor 84 012:

Anni. 1. Chefen för sjökrigsskolan äger att vidtaga eventuellt erforderliga jämkningar i arvodesplanen för befälspersonalen.

Anm. 2. Arvodena beräknas med undantag för reservkustartilleriofficerslinjens arvoden för ett läsår örn c-.a 25 veckor och utgå med ett belopp av 350 kronor för värjo timmes undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik jämte mekanik å sjöofficers- och kustartilleriofficerslinjerna, av 250 kronor för lärare i franska och engelska språken, nationalekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, av 75 kronor för kadettofficer, som tillika är lärare i förvaltningstjänst, i organisationslära, krigs- och sjölagar, i handvapentjänst, i allmän befälsutbildning, i reglementen å intendenturofficerslinjen, i organisationslära, reglemente för marinen och krigslagar m. m. å kustartilleriofficerslinjen ävensom i sjökrigskonst, befälstjänstgöring, artilleri och signalering å reservsjöofficerslinjen, samt av 175 kronor för lärare i elektroteknik å reservsjöofficerslinjen ävensom för övriga militära lärare vid kadettskolan.

Arvodena å reservkustartilleriofficerslinjen, som beräknas omfatta c:a s/i av läsåret, äro beräknade till s/j av 75 kronor per veckotimme för kadettofficer, som tillika är lärare i befälsutbildning, i handvapentjänst, i navigation samt i reglementen och krigslagar och i vapenlära samt till s/7 av 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga ämnen.

225 Kungl. Majus proposition nr 247.

Ahrn. 3. Ghefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisnings- och vikariatsarvodeD disponera möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar å arvodesanslagen (till lärare).

Anm. 4. Chefen för sjökrigsskolan äger att i enlighet med de i anm. 2 angivna beräkningsgrunder vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva en följd av en omarbetning av gällande utbildningsföreskrifter i vad det avser utbildningens uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda föreskrifter ändras; dock att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke må överskridas.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 247.

605 39 15

226 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 83.

Stat

för Marinens nnderofflcersskolor m. m.

Flottans underofficers skolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Karlskrona......kronor 13 787: —

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm...... » 11 632: —

Arvoden å 600 kronor till 6 instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer

enligt chefens för marinen fördelning.................. » 3 600: —

Arvoden till instruktionsunderofficerare enligt chefens för marinen fördelning » 3 000: —

Kustartilleriets underofficersskola.

Arvode till studierektor.......................... » 300: —

Arvoden m. m. till timlärare........................ » 14 330: —

Arvoden å 600 kronor till 3 instruktionsofficerare.............. » 1 800: —

Särskilda anslagsposter.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid radioskola

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet...........

Till marinförvaltningens disposition..............

Anni. Ovannämnda arvoden till timlärare avses för personer med behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk och utgå med 8 kronor för timme. Finnes i visst fall dylik person icke att tillgå, må till timlärare utan sådan behörighet utgå arvode med 7 kronor för timme.

Bil. 84.

Stat

för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

Ordinarie befattningshavare. Å övergångsstat.

Ordinarie ämneslärare...........

1.

2.

3.

höner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie befattningshavare Tillfällig löneförbättring å 600 kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor

tjänstgöringspenningar, till envar av ovanstående ämneslärare......

Alderstillägg efter en tjänstetid av 5 år med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor, förslagsvis .....................

kronor 18 000: — » 3 000: —

5 200: —

Summa förslagsanslag kronor 26 200:

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

227 Förteckning

Bil. nr 85.

Öyér vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl- ersättningar.

') Å arvodet utgår ej dyrtidstillägg.

2) Arvodet utgår endast ti!) beställningshavare, som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit samma arvode.

228 Kungl. Majus proposition nr 247.

Kompaniofficer, tjänstgörande å Orlogsvarvets artilleridepartement .

» , tjänstgörande å orlogsvarvets torped- och mindepartement ..........................

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.........

1 » » f. d. skeppsgossekårens matinrättning.....

1 » » sjöreservens matinrättning..........

1 » » marinens sjukhus..............

1 » » marindistriktets läkaruppbörd........

1 eldare vid befälhavande amiralens ämbetsbyggnad.......

1 tillsyningsman vid örlogsstationens häkte och arrester.....

Uppbördsman vid Orlogsvarvets skjutbanor............

Avdelningsföreståndare vid Orlogsvarvets torpedinskjutningsstationer Avdelningsföreståndare vid Orlogsvarvets ingenjördepartements arbetsgrupp »IA»........................

Biträde vid radiotelegrafverkstaden...............

Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet............ .

Karlskrona fästning.

Tygmästaren..........................

1 tillsyningsman för V. Skäilo barack..............

1 » » Aspö baracker...............

1 » » Almö « ...............

1 » » övningsbatteriet å Hasslö..........

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt särskild fördelning........................

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepd m. m.

1 läkare vid örlogsdepån....................

1 uppbördsman vid örlogsdepåns matinrättning .........

1 tillsyningsman vid Södra strandverket i Marstrand.......

Älvsborgs fästning.

1 tillsyningsman för Alvsborgsön . . .............

1 » » Känsö (jämte fri bostad, bränsle och lyse) . .

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt särskild fördelning........................

Vaxholms kustartilleriregemente.

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg.....

1 » » » » Vaxholms kastell......

1 » » » » Siaröfortet .........

1 » » » » Angsholmsfortet......

1 » » » » batteriväm Torsberg eller

Lagnöberg..........................

3 uppbördsman vid tillfällig förläggning av mineringsskolan eller av annan trupp under en tid av minst 2 månader........

A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.

Kronor

l) 300

>) 174 900 468

144 B. Arvoden till vissa ickeordinarie befattningshavare m. fl. ersättningar.

Kronor

100 150 200 ä) 150

2 400 300

2130 I) Arvodet utgår endast till beställningshavare, som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit samma arvode.

!) Å arvodet utgår ej dyrtidstillägg.

Kungl. Majus proposition nr 247.

229 Anni. Arvodena till uppbördsman vid skjutbanorna, avdelningsföreståndare vid insbjutningsstationerna, biträde vid radiotelegrafverkstaden och uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona må jämväl kunna disponeras till pensionerade underofficerare.

230 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 86.

Beräkning

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

231 Bil. nr 87.

Stat

för officerare, underofficerare och civilinilitär personal yid flygvapnet.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 2 707 686: —

Summa förslagsanslag kronor 2 707 686: —

‘) Intill den 1 januari 1940 endast 7.

Stat

för Flygstaben.

Bil. nr 88.

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor

2. Arvoden till ovanstående

pensionerad personal................kronor 21 240: —

civil personal.................... ”_1 800: —

3. Ortstillägg m. m. för flygattacbéer................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) grundavlöningar m. m................kronor 10 912: —

b) avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... »_1 000: — ,,

5. Till chefens för flygstaben förfogande för anställande av betjäningspersonal (automobilförare), förslagsvis.....................

7 599: —

23 040: —

24 000: —

11 912: — 2 940: —

Summa förslagsanslag kronor 69 491: —

Anm. I händelse den nuvarande innehavaren av befattningen såsom automobilförare under budgetåret avgår, tillkommer det vederbörande myndighet att med anlitande av de å förevarande stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma örn avlöningsförmåner åt den, som blir antagen att därefter förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 89.

Stat

för Flygkrigshögskolan.

Arvode till ovanstående pensionerad personal................kronor 2 130: —

Summa kronor 2 130: —

Kungl. Majus proposition nr 247.

233 Bil. nr 90.

Stat

för Västmanlands flygflottilj.

1. Löner till ovanstående ordinarie best alhlin äsh liva re. förslagsvis.....kronor 185175:

2. Arvoden till

ordinarie beställnings hav are, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210:

ovanstående pensionerad personal ........... " 4 260: » 4 470: —

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 27177: —

4. Till flottilj chefens förfogande för anställande av ovanstående betjänings-

personal, förslagsvis.......................... ”_2 o38:

Summa förslagsanslag kronor 219 360: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal under* befäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. I händelse portvakten vid Hässiö flygfält under budgetåret avgår, tillkommer det flygförvaltningen att med anlitande av å denna stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma örn avlöningsförmåner åt den, som antages att därefter förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

234 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Bil. nr 91.

Stat

för Roslagens flygflottilj.

1.

2.

3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....

Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

kronor 133 587: —

6 600: — 22 647: —

Summa förslagsanslag kronor 162 834

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Befattningen såsom husmoder tillsättes icke, så länge det för ändamålet anvisade beloppet enligt Kungl. Maj:ts bestämmande disponeras till avlönande av civil kock.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

235 Bil. nr 92.

Stat

för Östgöta flygflottilj.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 150 557:;—

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 4 260: — „ 4 470,_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 18 906: -—

Summa förslagsanslag kronor 173 933: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

236 Kungl. Majus proposition nr 247.

Bil. nr ÖS.

Stat

för Jämtlands flygflottilj.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 156 429: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: — ,, g gQQ: _

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 18 906: —

Summa förslagsanslag kronor 181 935: —

Anin. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Befattningen såsom husmoder tillsättes icke, så länge innehavaren av befattning såsom kokerska vid förutvarande 4. flygkåren kvarstår i sin befattning, skolande avlöning till kokerskan bestridas från anslagsposten till »Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare ».

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

237 Stat

för Flygkrigsskolan.

Bil. nr 94

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 175321: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: — # g ggg _

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . , » 38 736: —

Summa förslagsanslag kronor 220 657: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

238 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Stat

för Västgöta flygflottilj.

Bil. nr 95.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 118 719: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 2130:— ,, 2 340'_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 18 234: —

Summa förslagsanslag kronor 139 293: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. May.ts proposition nr 247.

239 Bil. nr 96.

Stat

för Svea flygflottilj.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 134 973: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 2130: — # g 340-_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 18 906: —

Summa förslagsanslag kronor 156 219: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

240 Kungl. Majlis proposition nr 247.

Förteckning

Bil. nr 97.

örer vissa i stat icke uppförda arvoden.

Beräkning

Bil. nr 98.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

241 INNEHÅLLSFÖKTECKNING.

Sid.

Inledning........................................................................ 1

Försvarsstaben.

Avlöningar...................................................................... 6

Lantförsvaret.

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl................... 9

Avlöning till personal å övergångsstat vid armén .......................... 83

Sjöförsvaret.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. m........................... 84

Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen ........................ 118

Flygvapnet.

Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. ni....................... 119

Gemensamma anslag.

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Avlöningar...................................................................... 137

Diverse.

Försvarsväsendets lönenämnd ................................................ 139

Reglering av vissa kursförluster.............................................. 139

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...................................................................... 140

Stater m. m.

Försvarsstaben ................................................................ 141

Lantförsvaret .................................................................. 142

Beräkning av lantförsvarets avlöningsanslag ................................ 210

Sjöförsvaret .................................................................... 213

Beräkning av sjöförsvarets avlöningsanslag.................................. 230

Flygvapnet .................................................................... 231

Beräkning av flygvapnets avlöningsanslag.................................... 240

Bihang till riksdagens protokoll år 1989. 1 sami. Nr 247.

605 33 lii