Prop. 1939:304

angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m.

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

1 Nr 304.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den 5 maj 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:

Med skrivelse den 15 april 1939 har djurgårdskominissionen underställt Kungl. Maj:ts prövning av kommissionen med Stockholms stads förhandlingsdelegerade den 5 i samma månad under vissa förutsättningar upprättat avtal, avseende delar av stadsdelarna Johanneshov och Kvarnängen m. fl. områden.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 304.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Avtalet jämte en sedermera uppgjord sammanställningskarta över de till avtalet hörande kartorna ävensom en av ingenjören Harald Frölén upprättad beskrivning över stadsplaneförslaget torde såsom bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Angående de staten tillhöriga markområden, varom nu är fråga, torde jag till en början få lämna följande, ur djurgårdskommissionens skrivelse hämtade redogörelse:

Genom beslut den 26 oktober 1858 förordnade Kungl. Majit, att äganderätten till den mark, som för anläggning av två till huvudstadens befästande avsedda skansar, nämligen vid Johanneshov och Linde, vore behövlig, skulle i den ordning, förordningen den 20 november 1845 angående jords och lägenheters avstående till allmänt behov föreskreve, förvärvas åt kronan. Tillika uppdrogs åt krigskollegiet att vidtaga för angivna ändamål erforderliga åtgärder. Expropriationen kom därefter till stånd, och domstolsbehandlingen avslutades genom Svea hovrätts utslag den 20 juni 1861. I enlighet med en av förste lantmätaren C. A. Ljungdahl upprättad karta över den mark, som var avsedd för ifrågavarande fästningsarbete, exproprierades därvid från den Axel Odelberg tillhöriga egendomen Enskede nr 1 i Brännkyrka socken ett markområde örn 95 tunnland 18 1/2 kappland mot en ersättning av — för såväl mark, som byggnader, delvis tillhöriga annan än Odelberg, samt nyttjanderätter m. m. — tillhopa 93,400 kronor, vartill kommo kostnaderna för själva expropriationen m. m., vilka torde uppgått till c:a 1,000 kronor.

De sålunda exproprierade områdena, som sedermera benämnts Johanneshov och Kvarnängen, undergingo år 1899 rågångsutstakning och arealavmätning av distriktslantmätaren Th. Essén, vilken förrättning enligt Svartlösa häradsrätts beslut den 18 april 1900 vunnit laga kraft. I förrättningshandlingarna upptagas fastigheternas areal till 96 tunnland 14.7 kappland.

Sedermera hava egendomarnas område ändrats genom ett av lantmäteriauskultanten G. E. Milton verkställt, den 26 februari 1909 avslutat ägoutbyte med Stockholms stad tillhörig del av egendomen Enskede nr 1.

Å egendomarna, som genom Brännkyrka sockens inkorporering numera äro belägna inom Stockholms stad, började uppföras vissa försvarsverk, men dessa byggnadsarbeten avstannade rätt snart, varefter områdena icke disponerats för något militärt ändamål.

Genom avtal den 13 mars 1917 upplät vederbörande militära myndighet till Stockholms stad av berörda fastigheter ett område om tillhopa 17.6100 hektar för tiden till och med den 13 mars 1927. Vissa delar av sistberörda område upplätos i sin tur till Stockholms idrottsförbund. Förbundet har därefter å sålunda upplåtet område utfört en idrottsplatsanläggning. Arbetena påbörjades april 1923 och pågingo till och med 1929 och hava bedrivits som statskommunalt reservarbete. Enligt uppgift hava kostnaderna hitintills uppgått till 611,861 kronor, varav statsbidrag utgjort 101,341 kronor, men för färdigställandet av idrottsplatsen skulle erfordras ytterligare medel till belopp av minst 200,000 kronor.

På därom av vederbörande militära myndigheter gjord framställning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 28 maj 1926 åt djurgårdskommissionen att ombesörja stadsplaneläggning av de kronan tillhöriga från ett mantal Enskede nr 1 i Brännkyrka församling av Stockholms stad avsöndrade lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen, sådana de befunnos efter förberörda, av lantmäteriauskultanten G. E. Milton verkställda ägoutbyte, att inleda underhandlingar och sluta förberedande avtal med Stockholms stad

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

om överlåtelse till staden av den mark, tillhörande nämnda fastigheter, som staden för något dess ändamål kunde önska förvärva, mot vederlag av antingen annan mark i Stockholm eller dess närhet, varav kronan för försvarsändamål kunde behöva komma i besittning, eller kontant ersättning, samt att i sammanhang härmed tillsvidare övertaga förvaltningen av fastigheterna; och skulle det åligga kommissionen att vid fullgörande av ifrågavarande uppdrag underställa arméförvaltningens fortifikationsdepartement de förslag till stadsplan och preliminära avtal med Stockholms stad, vilka kunde komma att förordas av kommissionen, ävensom de framställningar hos Kungl. Majit, kommissionen hade för avsikt att göra.

Vidare torde jag få erinra örn att riksdagen i skrivelse den 15 maj 1928, nr 190, i anledning av riksdagens år 1927 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927, anhöll, att ifrågavarande lägenheter måtte avskiljas från lantförsvaret och överlämnas till förvaltning av djurgårdskommissionen.

Genom beslut den 21 mars 1930 förordnade Kungl. Majit, att ifrågavarande, kronan tillhöriga lägenheter skulle från och med den 1 juli 1930 avskiljas från lantförsvaret och tillsvidare överlämnas till förvaltning av djurgårdskommissionen samt att från och med samma dag från dessa lägenheter inflytande inkomster skulle efter avdrag av kostnader för lägenheternas förvaltning vid varje räkenskapsårs slut inlevereras till statskontoret och där redovisas såsom »Diverse medel» under rubrik: »Inkomster från lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen».

Genom särskilt beslut den 21 mars 1930 föreskrev Kungl. Majit vidare, att vid utgången av dåvarande budgetår å djurgårdskommissionens giroräkning i riksbanken innestående, från ifrågavarande lägenheter influtna medel skulle inlevereras till statskontoret och där bokföras under förutnämnda rubrik för att i mån av behov användas för bestridande av de genom stadsplaneläggning av lägenheterna uppkommande kostnader.

Djurgårdskommissionen har till en början meddelat, att kommissionen med anledning av den förutnämnda föreskriften i Kungl. Majits beslut den 21 mars 1930 till statskontoret den 30 juni 1930 inlevererade ett belopp av 15,858 kronor 84 öre. Sedermera har, upplyser vidare kommissionen, å samma konto till statskontoret av kommissionen inlevererats ytterligare genom utarrenderingar uppkomna överskottsmedel, så att å kontot numera innestå tillhopa 77,879 kronor 80 öre. Kommissionen framhåller emellertid, att på sätt i det följande angives stadsplanearbetet rörande Johanneshov och Kvarnängen dragit vissa kostnader, till vilkas täckande i lörsta hand torde böra tagas i anspråk nyssberörda inkomstmedel från fastigheterna.

Djurgårdskommissionen uttalar härefter, att frågan örn stadsplaneläggningen av Johanneshov och Kvarnängen framskjutits huvudsakligen av den anledningen, att stadsplanens utformning måste bliva beroende av förortsbanors och övriga huvudtrafikleders sträckning genom områdena, beträffande vilka frågor utredningar och beslut ankomma på Stockholms stad. Under åren

4 Kanal. Maj.ts proposition nr 304.

1937 och 1938 hade emellertid Stockholms stads myndigheter träffat sådana avgöranden i dessa frågor, som utgjorde förutsättning för utformning av stadsplan beträffande Johanneshovs- och Kvarnängsområdena.

Beträffande det nu ifrågavarande avtalet har djurgårdskommissionen till en början anfört:

Vid utformningen av stadsplan med tillhörande avtal rörande Johanneshov och Kvarnängen, som totalt omfattar en areal av c:a 482,000 kvadratmeter, har kommissionen ansett sig kunna medgiva, att den till idrottsanläggningen och de gamla försvarsverken för närvarande disponerade marken ävensom visst skyddsområde emot redan befintliga industriområden invid kronans mark finge med en areal av c:a 50,000 kvadratmeter avsättas för angivna ändamål samt utan avräkning eller ersättning avstås till staden. Beträffande därefter återstående areal, 432,000 kvadratmeter, har kommissionen ansett, att stadsplanelagens bestämmelser i fråga om skyldighet att till staden utan ersättning avstå mark för gator och dylikt ändamål borde läggas till grund för avtalet samt att bebyggelsen borde omfatta hus av olika typer, dels s. k. höghus av samma typ som exempelvis innefattas i de fastställda stadsplanerna för Ladugårdsgärdet samt Marieberg—Konradsberg, dels ock hus med den lägre höjd, som förekommer särskilt i de av Stockholms stad under senare år exploaterade områdena för hyreshus inom Enskede och Bromma församlingar. Med utgående från dessa grunder uppgjordes vissa stadsplaneskisser för kronans område med antagande tillika, att markreservationer för stadens förortsbanor och övriga huvudtrafikleder ej behövde ske. Skisserna utvisade, att en tillfredsställande stadsplan under angivna förutsättningar och antaganden skulle kunnat åstadkommas med ett exploateringstal av 0.50, motsvarande c:a 216,000 kvadratmeters golvyta eller c:a 7,200 normaleldstäder om 30 kvadratmeter.

På sätt förut angivits måste staden för berörda trafikleder taga i anspråk mer mark, än som enligt nyssnämnda, ur enbart exploateringssynpunkter utarbetade stadsplaneskisser hade utlagts till gator och andra allmänna platser. Vidare förklarade sig staden önska förvärva det centrala området söder om idrottsanläggningen för dennas utvidgning och därmed sammanhängande ändamål.

Mellan kommissionen och stadens delegerade överenskoms då, att i den mån på grund av angivna eller andra förhållanden den blivande stadsplanen komme att inom kronans kvarblivande kvartersmark inrymma ett antal eldstäder understigande det ovan angivna c:a 7,200, i stadsplanen skulle intagas och till kronan överlåtas staden tillhörig kvartersmark, inrymmande eldstadsantal, som motsvarade underskottet å kronans kvarvarande område. Den stadens mark, som sålunda skulle i utbyte tillföras kronan, skulle ligga i anslutning till annan kronans nu ifrågavarande mark samt vara ur grundförhållanden och eljest lämplig för avsedd bostadsbebyggelse.

I anslutning till de sålunda överenskomna förutsättningarna hade, fortsätter kommissionen, den nu föreliggande stadsplanen med tillhörande avtal utarbetats. De områden, som kronan enligt avtalet behölle eller förvärvade, läge skilda från varandra dels på grund av trafikledernas framdragande samt utläggandet av idrottsområdet, dels enär vid verkställda jordborrningar inom det sydöstra området visat sig, att den mittersta delen icke ägde tillfredsställande byggnadsgrund, varför den icke kunde av kronan godkännas som bytesobjekt. Genom stadsplanen och avtalet tillförsäkrades kronan samman-

Kungl. Mcij:ts proposition nr 304.

lagt omkring 7,300 bostadseldstäder, varav cirka 2,700 vore belägna inom de kronan tillbytta områdena. Därjämte förefunnes inom kronans nu ifrågavarande kvartersmark möjligheter att anordna lokaler för butiks-, biograf- och garageändamål.

De sex särskilda områden, där kronans kvartersmark är belägen, benämnas i avtalet exploateringsområden och hava å de till avtalet hörande kartorna angivits med röd kantfärg och bokstavsbeteckning.

Avtalet har i jämförliga delar utformats i anslutning till bestämmelserna i det år 1937 träffade Mariebergs—Konradsbergsavtalet (proposition nr 290/1937). I fråga om kostnaderna för stadsplanens genomförande gällde alltså, anför kommissionen, som huvudregler, att kostnader för gatuarbeten och avloppsledningar, som hänförde sig till mark utom exploateringsområde, skulle bäras helt av staden, medan motsvarande kostnader för gatu- och avloppsledningsarbeten inom exploateringsområde bekostades av kronan, med vissa modifikationer beträffande dels gatudel utmed park, dels avloppsledning, som betjänade även park eller mark utanför exploateringsområde.

De olika tillträdesdagarna hava anknutits till antagna arbetsförhållanden och beräkningar angående iordningställande av huvudtrafikleder samt av den nya Skanstullbron.

Med hänsyn till önskvärdheten av att arbetena med sagda bro må kunna påbörjas redan i år, anser kommissionen det angeläget, att förevarande avtal förelägges nu pågående riksdag.

Djurgårdskommissionen meddelar härefter, att stadsplanearbetet rörande nu ifrågavarande områden dragit vissa kostnader, vilka den 30 juni 1938 uppgått till sammanlagt 16,705 kronor, vartill komme kostnader under innevarande budgetår. Av ifrågavarande kostnader hade 5,584 kronor bestritts av de hyresmedel, vilka i enlighet med vad förut anförts av kommissionen inlevererades till statskontoret den 30 juni 1930, medan övriga kostnader tillsvidare förskotterats av medel, influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.

Kommissionen förutsätter, att, därest föreliggande avtal och stadsplan vinna godkännande i enlighet med vad i avtalets § 14 angives, statsmakterna tillika besluta, att kronans kvartersmark enligt sagda avtal skall, så snart lämpligen kan ske, exploateras, samt att exploateringens verkställande uppdrages åt djurgårdskommissionen.

Vid denna exploatering torde, anför kommissionen, i fråga om bestridande och förskotterande av kostnader samt disposition av inflytande eller redan influtna medel från områdena böra bliva gällande enahanda huvudgrunder, som i propositionerna nr 227 och nr 290 till 1937 års riksdag samt nr 180 till 1938 års riksdag föreslagits och av riksdagen godkänts i fråga örn exploateringen av Marieberg. Vid dylikt förhållande torde exploateringsverksamheten rörande Johanneshov och Kvarnängen böra i räkenskapsliänseende helt skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet (å Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg).

Djurgårdskommissionen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå inne-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

varande års riksdag att, dels godkänna det nu ifrågavarande avtalet, dels besluta, att de i avtalet avsedda, kronan efter avtalets godkännande tillhöriga markområdena skola stå under djurgårdskommissionens vård och förvaltning för att genom kommissionens försorg exploateras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts, dels ock besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet skola bestridas och inflytande försäljningsmedel tills vidare redovisas på sätt förut antytts.

Fastighetsdirektören Axel Dahlberg har i egenskap av förhandlingsdelegerad för Stockholms stad avgivit följande särskilda yttrande:

Jag har icke ansett mig kunna biträda den överenskommelse, som träffats angående stadsplaneläggning av det kronan tillhöriga Johanneshovsområdet i vad denna överenskommelse avser stadsplanens utformning.

Vad först beträffar de trafikanordningar, som enligt stadsplanen äro avsedda att komma till utförande, synes det mig vara i hög grad oriktigt att det icke sörjts för en anslutning mellan den nuvarande Huddingevägen och den blivande högbron vid Skanstull. Såsom stadsplanen nu utformats måste nämligen hela den långväga trafiken dragas in genom Johanneshovs bostadsområde, en trafik, som annars med största fördel kunnat ledas helt vid sidan av detta område på den av korsande trafik icke besvärade Huddingevägen.

Min reservation gäller emellertid framförallt den bebyggelse, som enligt stadsplanen skulle medgivas på området.

Stockholm har efter världskriget och den därefter följande krisens slut genomgått en utvecklingsperiod av en synnerligen kraftig bostadsproduktion. De bostäder, som under denna period tillkommit, hava, samtidigt som de kommit att utmärkas av en allt fullkomligare teknisk utrustning, blivit alltmer otillfredsställande med hänsyn till trevnadsvärde, hygienisk kvalitet, lägenhetsyta och hyreskostnad.

Utformningen av bostadshuset kom i liög grad att röna inflytande av det förtjänstintresse, som helt naturligt måste behärska dess tillverkare. All strävan inriktades på att tillskapa objekt, som gåvo högsta möjliga ekonomiska utbyte. Resultatet framkom i alltmer fullkomnad gestalt. Det blev det höga och tjocka huset, det blev sekundärbelysta kök eller matvrår, det blev djupa, illa belysta rum, ohanterliga hallutrymmen och passager, mörka badrum och många lägenheter per trappan. Det blev de ensidigt förlagda lägenheterna, som ur hygienisk synpunkt borde utdömas såsom familjebostäder vare sig dessa äro förlagda mot norr, öster eller väster.

Så uppväxte omkring 1930-talet det ena bostadsområdet efter det andra med sådana hus. Då kommo Rörstrands- och Atlasområdena samt Lilla Essingen fram. Den bebyggelse, som här tillskapats, hade redan från början slumkaraktär.

Senare ha tillkommit Gärdet och Konradsberg-Marieberg, som i stort präglas av samma bebyggelse, något justerad efter tidens arkitektoniska moderiktning.

Med ansvar för stadens bostadsförsörjning och i känsla av att här nämnda bostadstyper måste ersättas av andra, helt präglade av mänskliga beliovssynpunkter, utformade fastighetsförvaltningen det smala 3-våningshuset. Denna hustyp giver möjlighet att tillskapa högvärdiga hyreslägenheter, även av minsta storlek och lämpade för familjer.

När man ägde tillgång till denna socialt högvärdiga hustyp, som erfarenhetsmässigt prövats och fullkomnats i byggnader, inrymmande icke mindre än cirka 20,000 eldstäder, synes det mig som man haft rätt att vänta, att djur-

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

gårdskommissionen skulle funnit sig böra gå med på att låta just denna och icke någon annan hustyp huvudsakligen förekomma i stadsplanen för Johanneshovsområdet. Så har icke skett. I 3-våningssmalhus skola uppföras endast c:a 1,460 eldstäder av de i planen ingående c:a 7,300. I punkthus på 7 och 8 våningar äro avsedda att byggas icke mindre än c:a 3,500 eldstäder. Det återstående antalet eldstäder skall byggas i hus av mindre höjd men med sådan bredd att endast undantagsvis genomgående lägenheter torde komma att erhållas.

En bebyggelse av sådan art har icke tidigare förekommit på stadens ytterområden. Det är att beklaga, att djurgårdskommissionen i syfte att erhålla högsta möjliga avkastning av marken ansett sig böra framtvinga en bostadsbebyggelse, som tillför Stockholms bostadsbestånd ett tillskott av bostadslägenheter, som dels i ett stort antal fall måste bli mindre goda och dels komma att betinga höga kostnader för de boende.

Det förefaller också råda en skriande motsättning mellan den uppfattning, som rikets högsta ledning har om vår befolkningsutveckling och den inriktning, som har kommit till synes hos en statlig kommission. Regeringen hyser bekymmer för befolkningsutvecklingen och har fått riksdagen att fatta ganska vittgående ekonomiska beslut i syfte att medverka till byggande av bostäder för barnrika familjer och den av regeringen tillsatta befolkningskommissionen uttalar i sitt slutbetänkande en del allvarsord, bl. a. om vikten av att produktion av goda och billiga familjebostäder stimuleras.

Den andan har synbarligen icke präglat djurgårdskommissionen. För kommissionen har det i stället varit angeläget att söka få så hög avkastning av marken som möjligt.

Nu kommer Johanneshovsområdet med den utformning stadsplanen fatt att tillsammans med Atlas- och Rörstrandsområdena, Ldia Essingen samt Konradsbergs- och Gärdesområdena för långliga tider stå såsom beklämmande monument över en stadsplaneverksamhet från vår tid.

Statskontoret har i utlåtande den 22 april 1939 för sin del icke funnit anledning till erinran mot vad djurgårdskommissionen i ärendet föreslagit. Statskontoret har emellertid velat fästa uppmärksamheten vid att, såvitt framgår av proposition nr 184 till innevarande års riksdag angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m., förevarande markområden ävensom därifrån inflytande försäljningsmedel från och med budgetåret 1940/41 avses skola redovisas såsom diverse medel å statens allmänna fastighetsfond.

Riksräkenskapsverket har den 27 april 1939 avgivit utlåtande i ärendet såvitt avser redovisningen av de med den omhandlade markexploateringen förenade inkomsterna och utgifterna. Härom har riksräkenskapsverket anfört:

Enligt djurgårdskommissionens förslag skulle i fråga örn bestridande och förskotterande av kostnader samt disposition av inflytande eller redan influtna medel vid exploateringen av områdena Johanneshov och Kvarnängen bliva gällande enahanda huvudgrunder, som i propositionerna 1937:227, 1937:290 och 1938:180 föreslagits och av riksdagen godkänts i fråga örn Marieberg. Härvid har emellertid exploateringsverksamheten rörande Johanneshov och Kvarnängen förutsatts skola i räkenskapshänseende helt skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksainhet (a Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg).

Enligt propositionen 1937:290 skulle försäljningsmedlen för Konradsbergs-

8 Kunni. Maj.ts proposition nr 304.

och Mariebergsområdena, på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket föreslagit, tills vidare redovisas å en särskild diversemedelstitel hos statskontoret för att sedermera, efter fortsatt utredning angående de budgettekniska formerna tor dispositionen av inflytande försäljningsmedel, disponeras på sätt statsmakterna senare kunde komma att besluta. Härmed lärer hava avsetts, bland annat, att Mariebergsmedlen liksom vissa andra likartade försäljningsmedel skulle reserveras för att av lantförsvaret disponeras till täckande av vissa förskotterade byggnadskostnader m. m.

Enligt propositionen 1938: 180 skulle vissa kostnader för Stockholmsgarnisonens utflyttning till Järvafältet tills vidare förskotteras från anslag å fonden för förlag till statsverket, varvid förutsattes, att de å särskild diversemedelstitel hos statskontoret redovisade försäljningsmedlen för tomter å Ladugårdsgärde skulle fortfarande fonderas för att sedermera fagas i anspråk för reglering av samtliga förskott för bestridande av de med garnisonens utflyttande förenade byggnadskostnaderna.

I propositionen nr 184 till innevarande års riksdag har framlagts förslag om redovisning å statens allmänna fastighetsfond av, bland annat, lantförsvarets fastigheter, varvid till denna fond även skulle överföras de från anslag a fonden för förlag till statsverket förskotterade, i propositionen 1938: 180 avsedda byggnadskostnaderna. Vidare har föreslagits, att de gen°m exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål "avsedda markområden (Ladugårdsgärde, Marieberg, Johanneshov, Kvarnängen m. fl.) inflytande försäljningsmedlen skulle överföras till fastighetsfonden, där de skulle redovisas å diversemedelstitlar för att sedermera användas till täckning av berörda kostnader. Denna anordning skulle emellertid betraktas såsom ett provisorium, som borde upphöra så snart den berörda utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av ammunitionsfabriken i Marieberg slutförts. Dessa förslag avses emellertid skola genomföras först vid budgetårsskiftet 1940.

Med åberopande av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört tillstyrker riksräkenskapsverket, att exploateringskostnaderna och försäljningsmedlen för områdena å Johanneshov och Kvarnängen på sätt djurgårdskommissionen föreslagit tills vidare redovisas å en hos statskontoret upplagd diversemedelstitel samt erinrar, att denna titel, när lantförsvarets fastigheter upptagas till redovisning a fastighetsfonden, bör bokföras å sistnämnda fond, vilket innebär, att nämnda diversemedelstitel då torde komma att överföras till arméförvaltningens räkenskaper.

Byggnadsstyrelsen har i ett den 2 maj 1939 inkommet utlåtande anfört:

De handlingarna bilagda stadsplaneförslagen föreligga icke i fullt färdigt skick och hava icke heller ännu slutbehandlats av stadens myndigheter. Byggnadsstyrelsen har därför i detta sammanhang icke kunnat ingå på en fullständig detaljgranskning av förslagen ifråga.

Av stadsplanehandlingarna sådana de nu föreligga framgår emellertid, att de ifrågakomna exploateringsområdena upptaga en högre och tätare bebyggelse än som hittills ifrågakomma inom de tidigare bebyggda områdena av förevarande stadsdelar, och att vissa delar av området synas även i och för sig väl hårt utnyttjade. Med hänsyn till att överenskommelse träffats och till den väsentliga förbättring av trafikförbindelserna mellan de ifrågakomna områdena och de centrala delarna av staden, som avses att åstadkommas genom den nya högbron vid Skanstull och genom de inom områdena föreslagna

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

fyra nya förortsbanorna, anser dock styrelsen, att förberörda omständigheter icke böra utgöra hinder för ett godkännande av föreliggande stadsplaneavtal.

Vissa justeringar i fråga om den föreslagna bebyggelsens utformning i såväl höjd som plan få dock anses önskvärda. Dessa jämkningar äro emellertid av den art, att de torde kunna åstadkommas utan hinder av att avtalet godkännes.

Mot själva avtalet har byggnadsstyrelsen i sak intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka bifall till djurgårdskommissionens förevarande framställning.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att djurgårdskommissionen i en samtidigt med den här förut berörda framställningen inkommen skrivelse hemställt om reglering av anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa hos djurgårdskommissionen anställda befattningshavare. Framställningen går i huvudsak ut på — förutom vissa höjningar av de nu utgående löneförmånerna -—- att extra ordinarie anställning skulle beredas vissa befattningshavare. över framställningen hava utlåtanden sedermera avgivits av statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd. Med hänsyn till den långt framskridna tiden av riksdagens arbetsperiod synes mig förevarande fråga icke nu böra upptagas till prövning.

De nu ifrågavarande, staten tillhöriga lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen, som omfatta en areal av omkring 482,000 kvadratmeter, exproprierades enligt beslut år 1858 för att användas för försvarsväsendets räkning. Å områdena påbörjades också uppförande av vissa försvarsverk, men arbetena avstannade efter kort tid utan att fullbordas, varefter områdena icke disponerats för något militärt ändamål. Enligt beslut av Kungl. Majit hava lägenheterna därefter från och med den 1 juli 1930 avskilts från lantförsvaret och tills vidare överlämnats till förvaltning av djurgårdskommissionen. Sedan visst område av de ifrågavarande lägenheterna upplåtits till Stockholms stad, har å detta område numera anlagts en idrottsplats.

Stadsplaneläggning av lägenheterna har dragit ut på tiden huvudsakligen med hänsyn till att stadsplanens utformning sammanhängt med spörsmålen om förortsbanornas och de övriga huvudtrafikledernas sträckning genom områdena. Sedan avgöranden från Stockholms stads sida beträffande dessa frågor träffats, hava mellan djurgårdskommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade förts förhandlingar, vilka numera resulterat i det föreliggande avtalet. Med detsamma avses att åvägabringa stadsplan för lägenheterna samt att lösa vissa mark- och ersättningsfrågor. I sistnämnda hänseende innebär avtalet i huvudsak, att — förutom att staten till staden utan avräkning eller ersättning överlåter den till idrottsanläggningen och de gamla försvarsverken för närvarande disponerade marken ävensom visst skyddsområde emot redan befintliga industriområden invid kronans mark, sammanlagt uppgående till omkring 50,000 kvadratmeter -— vissa markbyten äga rum mellan parterna. Härmed åsyftas att inom statens nuvarande område tillförsäkra staden markreservationer för stadens förortsbanor och övriga trafikleder ävensom mark för idrottsanläggningens utvidgning och därmed sammanhängande ändamål. I stiillet för den mark,

Departe-

ments-

chefen.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

som sålunda skall avstås mot vederlag, erhåller staten mark, som ligger i anslutning till annan kronans nu ifrågavarande mark och vars värde ur exploateringssynpunkt motsvarar värdet av den avstådda marken. Då jag för min del funnit avtalet, som i jämförliga delar i allt väsentligt utformats i anslutning till bestämmelserna i det av statsmakterna år 1937 godkända avtalet rörande Mariebergs- och Konradsbergsområdena, vara av beskaffenhet att kunna godtagas och då detsamma är bindande under förutsättning, bland annat, att det godkännes före den 1 oktober 1939, tillstyrker jag, att avtalet förelägges innevarande års riksdag. Med hänsyn till de anmärkningar, som framställts mot stadsplaneförslagen, synes hinder icke böra möta för Kungl. Majit att godkänna avtalet, även om stadsplaneförslagen icke skulle kunna av Kungl. Majit godkännas i helt oförändrat skick.

Vad angår exploateringen av den mark, som enligt avtalet skulle förbliva i kronans ägo eller förvärvas av kronan, synes densamma liksom kronans övriga exploateringsverksamhet i Stockholm böra omhänderhavas av djurgårdskommissionen. För sådant ändamål torde jämväl den mark, som kommer att av kronan förvärvas, böra ställas under djurgårdskommissionens förvaltning.

Enligt djurgårdskommissionens förslag skulle i fråga om bestridande och förskotterande av kostnader samt disposition av vid exploateringen av områdena Johanneshov och Kvarnängen inflytande eller från områdena redan influtna medel bliva gällande enahanda huvudgrunder, som i propositionerna 1937: 227, 1937: 290 och 1938: 180 föreslagits och av riksdagen godkänts i fråga örn Marieberg. Härvid har emellertid exploateringsverksamheten rörande Johanneshov och Kvarnängen förutsatts skola i räkenskapshänseende helt skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet (å Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg). Vad djurgårdskommissionen sålunda föreslagit har icke givit mig anledning till erinran. I enlighet härmed skulle, bland annat, exploaterings- och försäljningsmedlen tills vidare redovisas å en hos statskontoret upplagd diversemedelstitel. Vid bifall till Kungl. Majits i proposition nr 184 till innevarande ars riksdag framlagda förslag angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m. torde emellertid nämnda medel fran och med budgetåret 1940/41 böra redovisas såsom diverse medel å statens allmänna fastighetsfond. Denna överföring, vilken ingår som ett led i ordnandet av den statliga fastighetsredovisningen, innebär i sak endast, att viss del av exploateringsinkomsterna provisoriskt reserveras för avskrivningsändamål och ändrar sålunda för Johanneshovslika litet som för Ladugårdsgärdes- och Mariebergsområdenas del egendomens karaktär av allmän tillgång för statsverket.

Med åberopande av det anförda och under framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan djurgårdskommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade;

dels besluta, att de i avtalet avsedda, kronan efter avtalets godkännande tillhöriga markområdena skola genom djurgårdskommissionens försorg exploateras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts;

dels ock besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploaterings verksamhet skola bestridas på sätt i det föregående förordats och att inflytande försäljningsmedel skola tills vidare redovisas på sätt av mig angivits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

Bilaga.

Under förutsättning, alt inom djurgårdskommissionen i samråd med vederbörande myndigheter i Stockholms stad upprättade förslag till stadsplaner för delar av stadsdelarna Johanneshov, Södra Hammarby m. fl. i Enskede församling, åskådliggjorda å stadsplanekartor, märkta pl. 2261, pl. 2265 och pl. 2279 jämte tillhörande stadsplanebestämmelser varda i vederbörlig ordning godkända av Stockholms stadsfullmäktige och fastställda av Kungl. Majit, har mellan djurgårdskommissionen för Kungl. Majit och kronan, å ena, och Stockholms stads delegerade för förhandlingar med djurgårdskommissionen för Stockholms stad, å andra sidan, träffats följande

Avtal

§ 1.

Mom. 1. Kronan överlåter till Stockholms stad med full äganderätt all den kronan tillhöriga mark, vilken enligt stadsplaneförslagen utlagts som gata eller annan allmän plats eller ock erhållit beteckningen A, G, Y, T, TD, Tb, Tz eller Tzg.

Mom. 2. Kronan tillhörig byggnad, plank och staket å överlåtet område ingår i överlåtelsen.

§ 2.

Mom. 1. Staden överlåter till kronan med full äganderätt all sådan kronan nu icke tillhörig mark, som enligt stadsplaneförslagen utlagts såsom tomtmark för bostads- eller affärsändamål och är belägen inom område, vilket å härvid som bilagor I, II och III fogade kartor avgränsats med röd heldragen linje. Dylikt med röd heldragen linje avgränsat område benämnes i det efterföljande exploateringsområde med å kartorna angiven bokstavsbeteckning A1, B1, C1, D\ E1 och F1.

Staden avstår vidare till kronan all övrig staden såsom ägare till viss fastighet eller eljest tillkommande rätt beträffande den mark inom exploateringsområdena, vilken i förenämnda stadsplaneförslag utlagts såsom tomtmark för bostads- eller affärsändamål.

Mom. 2. Staden tillhörig byggnad, plank och staket å överlåtet område ingår i överlåtelsen.

§ 3.

Vardera kontrahenten skall äga att med stöd enbart av detta avtal och sålunda utan att någon ytterligare handling av medkontrahenten utfärdas söka och erhålla lagfart å den fasta egendom, som kontrahenten genom detta avtal förvärvar, så snart föreliggande stadsplaneförslag blivit fastställda och detta avtal godkänt i enlighet med vad nedan i § 14 sägs.

Vid samma tidpunkt skola kontrahenterna avlämna lagfarts- eller äganderättsbevis rörande överlåten fast egendom ävensom brandförsäkringshandlingar beträffande tillhöriga byggnader å desamma, allt i den mån sådana bevis och handlingar innehavas av kontrahenterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

13 Sedan de ovan i detta avtal omför mälda stadsplaneförslagen jämte tillhörande stadsplanebestämmelser blivit fastställda av Kungl. Maj:t, åligger det vardera kontrahenten att snarast möjligt till vederbörande myndighet ingiva vederbörlig ansökan örn sådana mätnings- och styckningsförrättningar rörande enligt detta avtal å honom överlåten fast egendom, som erfordras för erhållande av lagfart å densamma.

Vardera kontrahenten skall vidkännas alla kostnader för lagfart å de av honom förvärvade fastigheterna samt för lagfarten erforderliga mätningsoch styckningsförrättningar.

§ 4.

Mom. 1. Av staden till kronan överlåten mark inom exploateringsområdena A1, B1 och D1 tillträder kronan den 14 mars 1940. Annan av staden enligt detta avtal överlåten mark tillträder kronan ett år efter därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse. Marken överlåtes av staden och tillträdes av kronan i nu befintligt skick.

Mom. 2. Av kronan enligt detta avtal till staden överlåten, utanför exploateringsområdena belägen mark tillträder staden i nu befintligt skick den 14 mars 1940.

I fråga om annan av kronan överlåten mark skall gälla, att därest kronan själv i enlighet med bestämmelserna i § 8 mom. C här nedan deltager i gatas iordningställande, staden skall tillträda gatumarken i fråga å tid, som nedan i § 8 mom. C sista stycket sägs, varemot, därest staden skall iordningställa viss gata eller annan allmän plats, staden må med stöd av detta avtal påfordra tillträde av den ifrågavarande marken tre månader efter skedd tillsägelse.

§ 5.

Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten fast egendom icke besväras av inteckning.

§ 6.

Mom. 1. Stockholms stad garanterar, att ingen nyttjanderättsupplåtelse är gällande beträffande av staden till kronan överlåten fast egendom vid kronans tillträde av densamma.

Mom. 2. Kronan är skyldig tillse, att av kronan till staden överlåtet område icke vid stadens tillträde av detsamma belastas av annan nyttjanderättsupplåtelse än som nu gäller och avser idrotts-, spårvägs-, elektricitetseller annat ledningsändamål.

§ 7.

Vardera kontrahenten uppbär den avkastning från av honom genom detta avtal förvärvad egendom, som belöper på tiden från och med respektive tillträdesdag, samt ansvarar för från samma tidpunkt belöpande skatter, onera och utskylder å egendomen.

Skulle kronan få erlägga kommunalutskyld för realisationsvinst beträffande egendom, som kronan genom detta avtal förvärvat, skall staden ersätta kronan sålunda utgivet utskyldsbelopp.

§ 8.

Kostnaderna för iordningställande av gator och allmänna platser inom exploateringsområdena samt för dessa områdens förseende med erforderligt underjordiskt avlopp skola fördelas mellan kronan och staden i enlighet med följande:

Mom. A. Det åligger kronan att bestrida kostnaderna för iordningställandet av gatudel utmed i förenämnda stadsplaneförslag upptagen kvar-

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

tersmark, vilken kronan genom detta avtal förvärvar eller redan nu äger och ej genom detta avtal överlåter till staden, allt till den bredd, som motsvarar tomtägares skyldighet enligt stadsplanelagen att ersätta staden värdet av gatumark, samt staden att bestrida kostnaderna för iordningställandet av övrig del av gatorna ävensom av mark, som i föreliggande stadsplaneförslag betecknats såsom park, parkväg eller lekplats. Gatornas iordningställande omfattar gatornas terrassering, förseende med bärlager och ytbeläggning samt iordningställande av där eventuellt förekommande gatuplantering.

Den tillåtna hushöjd, som sålunda kommer att ligga till grund för beräkningen av kronans bidragsskyldighet, skall anses vara den å stadsplanen med bokstaven H och siffra angivna hushöjden och, då höjden ej är på så sätt angiven, nivåskillnaden mellan den å byggnadskropp å stadsplanen angivna höjden över stadens nollplan och vidliggande gatas medelhöjd framför byggnadskroppen.

Där enligt det förestående kostnaderna för gatas iordningställande skola fördelas mellan kronan och staden, skall fördelningen avse hela kostnaden för gatans anläggning, och vardera kontrahenten härav påföras andel i förhållande till den gatubredd, vars iordningställande han enligt bestämmelserna här ovan har att bekosta.

Kronan är icke skyldig att bekosta eller deltaga i kostnaderna för grundförstärkningar eller andra anordningar, som erfordras för spårvägsförbindelser eller för utförandet av broar, viadukter, trafiktunnlar eller annat dvlikt.

Mom. B. Kostnaderna för underjordiskt avlopp, som framgår i och avser att uteslutande betjäna mark, vilken i stadsplaneförslagen betecknats som park, parkväg eller lekplats, ävensom anslutningsledning från dylik mark, bestridas av staden. Kostnaderna för annat underjordiskt avlopp inom exploateringsområde skola bestridas av kronan under iakttagande av att, därest avloppsanordning avser att betjäna även mark utanför exploateringsområde, kronan ej må belastas med större andel av kostnaderna än som kan anses belöpa på avloppet från exploateringsområde, jämfört med avloppet från annat område, för vilket avloppsanordningen jämväl är avsedd.

Bestämmelserna i detta moment avse icke servisledning.

Mom. C. De arbeten, vilka enligt förestående mom. A och B skola helt eller delvis bekostas av kronan, må, därest kronan så önskar, utföras genom kronans försorg och under sedvanligt entreprenöransvar samt i övrigt med iakttagande av, vad som för utförande av dylika arbeten inom Stockholms stad är föreskrivet eller brukligt, dock att i fråga om kloakledning rör jämte tillbehör tillhandahållas samt rörläggning ombesörjes av staden.

Med sedvanligt entreprenöransvar avses härvid, att kronan gentemot staden skall vara skyldig att under två år efter gatas iordningställande och godkännande enligt fjärde stycket i förevarande moment ansvara för de justeringar av arbetena, som kunna bliva en följd av å gatan uppkomna sättningar eller felaktigt utförande eller mindre goda materialier.

Där arbete utföres genom kronans försorg, skall staden äga utöva nödig teknisk kontroll över arbetets planläggning och utförande samt över de använda materialiernas beskaffenhet.

Sedan kronan till staden anmält, att arbete, som avses i förevarande paragraf blivit färdigt, skall detsamma så fort ske kan och senast inom en månad avsynas av staden. Så snart vid avsyningen anmärkta bristfälligheter blivit avhjälpta, skall på anmodan av kronan slutavsyning verkställas. Från

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

och med den tidpunkt, då gata eller gatudel sålunda blivit avsynad och godkänd, skall staden tillträda densamma för framtida underhåll och vård.

Mom. D. Staden skall icke äga påfordra utförandet av de arbeten och anordningar, som avses i förevarande paragraf, tidigare, än som erfordras i följd av gällande stadsplanelags bestämmelser angående skyldighet för staden att upplåta gata eller annan allmän plats till allmänt begagnande.

Därest på anmodan av staden sådana arbeten och anordningar utföras tidigare än i förra stycket sagts, skall staden förskottera för arbetena erforderliga utlägg i de delar de avse kronans andel i kostnaderna, med rätt för staden att vid den i förra stycket avsedda tid få av kronan återguldet av staden sålunda förskotterat kapitalbelopp.

Mom. E. Staden tillhörig för gata eller annan allmän plats avsedd mark, som kronan äger att iordningställa i enlighet med bestämmelserna i denna paragraf, skall staden för dylikt ändamål ställa till kronans disposition inom exploateringsområdena A1, B1 och D1 senast den 14 mars 1940 och i övrigt senast sex månader efter därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse.

Mom. F. Alla kostnader för drift och underhåll av de i denna paragraf avsedda anordningar och områden skola bestridas av staden.

§ 9.

Mom. 1. Staden skall i den mån nedan icke annorlunda stadgas ensam utföra och bekosta alla utanför exploateringsområdena för dessa erforderliga trafikleder m. m. samt ledningar för avlopp, vatten, gas och elektricitet, allt i följande ordning:

1) Den del av huvudtrafikleden, vilken å kartan III angivits med grön färgbeteckning, skall, jämte övriga erforderliga anordningar, senast den 1 augusti 1940 vara utförd i sådant skick, att allmänna vägarna Dalarövägen och Tyresövägen genom exploateringsområdet B1 kunna avlysas från allmän trafik.

Staden skall vidtaga alla erforderliga åtgärder, så att den inom exploateringsområdet C1 belägna delen av Dalarövägen kan senast den 14 mars 1940 vara avstängd för genomgående trafik för omläggning i enlighet med stadsplaneförslaget samt att trafiken å denna del av Dalarövägen från nyssnämnda tidpunkt ledes i provisorisk sträckning, som å kartan III angivits med röd färgbeteckning. Alla provisoriska anordningar, vägförbättringar, m. m., vilka erfordras eller kunna komma att föreskrivas av vederbörade myndighet för trafikens framförande på sätt angivits i föregående punkt, skola utföras och bekostas av staden.

2) De med blå färg betecknade gatuområdena, belägna omedelbart norr om exploateringsområdet D1 och öster om exploateringsområdet F1, skola vara iordningställda och öppnade för allmän trafik vid samma tidpunkt som högbron över Skanstull, dock senast den 1 oktober 1944.

3) Övriga med blå färg betecknade gatu- och broförbindelser skola vara färdigställda och öppnade för allmän trafik senast ett år efter av kronan i varje särskilt fall meddelad skriftlig tillsägelse, dock att sådan tillsägelse icke får äga rum före den 1 januari 1941.

4) De med brun färg betecknade gatudelarna, vilka skola bekostas av staden, skola genom kronans försorg iordningställas med erforderliga ledningar för avlopp vid sådana tidpunkter, som betingas av hänsyn till iordningställandet av kronans vidliggande exploateringsområden. Sålunda skola de med brun färg betecknade gatudelarna mellan exploateringsområdena A1 och B1 iordningställas senast i samband med gatudelars iordningställande inom exploateringsområdet B1. Den mellan exploateringsområdena B1 och C1 belägna gatudelen iordningställes i samband med gatudelars iordningställande

16 Kungl. Majlis proposition nr 304.

inom exploateringsområdet C1 samt den väster örn exploateringsområdet D1 belägna gatudelen senast vid samma tidpunkt, som de under punkt 2 ovan med blå färg betecknade gatuområdena. Här avsedda arbeten skola utföras på det sätt och med sådant material, som staden föreskriver. I övrigt skall vad i § 8 mom. C är stadgat gälla jämväl nu ifrågavarande arbeten.

5) Huvudavloppsledningar till gränserna för respektive exploateringsområden skola av staden vara framdragna till de å kartorna I och III med bokstäverna G1, H\ P1 och R1 ungefärligt angivna platserna vid sådana tider att av kronan utförda avloppssystem skola kunna anslutas till och betjänas av stadens avloppsledningar vid platserna P1 och eller R1 senast den 1 april 1941 och vid platserna G1 och H1 senast ett år efter av kronan meddelad skriftlig tillsägelse.

Vid platserna K1, L1 och M1 inom exploateringsområdet D1 skola av kronan utförda avloppsledningar medgivas anslutning till befintligt avloppssystem senast den 1 oktober 1940.

Mom. 2. De med blå heldragen linje betecknade avloppsledningarna mellan platserna H1 och I1 samt N1 och O1 skola utföras och bekostas av kronan, dock att, därest dessa avloppsanordningar skola betjäna även mark utanför kronans exploateringsområde, kronan ej må belastas med större andel av kostnaderna än som kan anses belöpa på avloppet från exploateringsområde, jämfört med avloppet från annat område, för vilket avloppsanordningen jämväl är avsedd. I fråga örn tillhandahållande av rör jämte tillbehör och rörläggning skall gälla vad därom är föreskrivet i § 8 mom. C.

Mom. 3. Den av kronan enligt detta avtal förvärvade marken, vilken å kartan II betecknats med gul färg, skall av kronan på dess bekostnad nedschaktas till samma nivå som vidliggande gata, varvid staden på sin bekostnad skall verkställa motsvarande nedschaktningar å staden tillhörig mark inom del, som å samma karta avgränsats med gul heldragen linje.

Mom. 4. Det åligger staden att utföra och bekosta iordningställandet av kronan nu tillhörig utanför exploateringsområde belägen mark, som genom detta avtal överlåtes å staden, jämte för dylik mark erforderliga avloppsoch andra ledningar.

§ 10.

Staden skall utan kostnad för kronan utföra alla erforderliga ledningar för gas, vatten och elektricitet inom exploateringsområde, allt eftersom bebyggandet fortskrider och gatorna skola öppnas för allmänt begagnande.

För fastighets anslutning till ledning av nu ifrågavarande slag skall gälla enahanda som inom stadens övriga områden.

§ 11.

Därest vid utförande av ledningar för vatten och gas dessa eller endera av dem förlägges i gemensam rörgrav med avloppsledning, skola av gravkostnaderna vattenledningen påföras 35 °/o och gasledningen 15 %>.

§ 12.

För av endera kontrahenten utförda arbeten skola de kostnader, som jämlikt bestämmelserna här ovan skola betalas av medkontrahenten, likvideras under nästföljande kalenderår inom tre månader, räknat från den dag, då räkning å arbetena kommit honom till handa. För granskning av sådan räkning skall dess utställare omedelbart efter räkningens översändande hålla nödiga räkenskaper och verifikationer tillgängliga för medkontrahenten. Vid uträkning av kostnaderna må debiteras kostnader för terrängundersökningar och utstakning av gator samt därjämte

a) när fråga är om arbete eller materialanskaffning i egen regi, dels ar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

bets- och materialkostnader (enligt räkenskaper och verifikationer), dels hyra för arbetsmaskiner enligt överenskommen prislista, dels kostnader för körslor enligt för dessa gällande prisskalor, dels slutligen ett tillägg av 15 procent för administration, kontroll, arbetsledning, sociala omkostnader, räntor, handredskap m. m.;

b) när arbete utföres genom entreprenör dels entreprenören tillkommande ersättning, dels ett tillägg av 6 procent för administration, kontroll, räntor m. m.

När materialier av egen tillverkning tillhandahållits, skall debiteras samma priser, som debiteras kontrahentens egna arbeten, dock högst de priser, materialier av motsvarande kvalitet betingat i allmänna marknaden vid tiden för användningen. För sådana i allmänna marknaden inköpta materialier, som kommit till användning vid arbetenas utförande och som icke blivit inköpta särskilt för dessa, må icke debiteras mer än medelpriset för under användningsåret inköpta materialier av respektive slag.

§ 13.

Kronan och blivande ägare av tomtmark inom exploateringsområde frikallas från utgivande till staden av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag.

§ 14.

Hava detta avtal och föreliggande stadsplaneförslag jämte tillhörande stadsplanebestämmelser icke blivit godkända av Stockholms stadsfullmäktige före den 1 juli 1939 genom beslut, som vinner laga kraft och i erforderlig omfattning varder fastställt, och av Kungl. Majit före den 1 oktober 1939, skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.

Stockholm den 5 april 1939.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:

Å Stockholms stads vägnar:

Nils Edén. Anders Råstock.

Lars Schönmeyr. Sten Grönvall. Arthur Heiding. H. Bauer.

Harry Sandberg. Axel Dahlberg. Anders Ahlén.

Bevittnas:

Harald Frölén.

Tor Löfquist.

Ililläng till riksdagehs protokoll 1039.

1 sahil. Nr 304.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Bilaga.

Beskrivning

över stadsplaneförslaget för delar av stadsdelarna Johanneshov, Södra Hammarby m, fl. inom Enskede församling i Stockholm.

Stadsplaneförslaget är åskådliggjort å tre stycken stadsplanekartor, märkta pl. 2261, pl. 2265 och pl. 2279 och omfattar bl. a. de kronan tillhöriga områdena Johanneshov och Kvarnängen jämte vissa angränsande områden, inom vilka genom föreliggande förslag till avtal den 5 april 1939 kronan av staden förvärvar mark, avsedd för bostadsbebyggelse.

Förslaget till stadsplan innebär i huvudsak följande.

Stadsplaneförslagets grundstomme utgöres av de huvudtrafikleder och förortsbanelinjer, vilka måste framdragas genom och förgrenas inom stadsplaneområdet på grund av detsammas belägenhet omedelbart söder om Skanstull, en av de viktigaste trafikknutarna för inre stadens förbindelser med större delen av Enskede och Brännkyrka och söder därom beläget uppland.

I anslutning till den föreslagna nya högbron vid Skanstull har en huvudtrafikled framdragits i nordsydlig riktning genom området och anknutits till den redan befintliga huvudleden Södertörnsvägen i Enskede. Ä denna huvudtrafikled har varje förgreningspunkt utformats med sådana anordningar, att den genomgående trafiken kan framgå störningsfritt från korsande trafik.

Den första förgreningspunkten å huvudtrafikleden har anordnats omedelbart söder om Skanstull. Från denna punkt utgår en västlig trafikled, som lramdrages genom kronans expolateringsområde till en mindre trafikplats, där den förgrenas i tre vägar, en västlig för anslutning till Huddingevägen, en nordvästlig för anknytning till blivande vägnät inom Årstaområdena samt en sydlig som förbindelseled mellan kronans båda exploateringsområden inom egendomen Kvarnängen. Från ovannämnda förgreningspunkt å huvudtrafikleden utgår även en östlig trafikled, som möjliggör förbindelser för det av staden exploaterade Hammarbyområdet med den nya föreslagna högbron vid Skanstull.

Den andra förgreningspunkten å huvudtrafikleden har förlagts c:a 250 meter söder om Johanneshovs idrottsanläggning. I denna punkt erhålla kronans östliga exploateringsområden anslutning till huvudtrafikleden. Vidare utgår från denna förgreningspunkt en större trafikled i östlig riktning för förbindelse med. bl. Älta-, Tyresö- och Erstaviksområdena.

En tredje förgreningspunkt i huvudtrafikleden har anordnats vid nuvarande Enskedevägen.

Den projekterade högbron vid Skanstull omfattar även en särskild bro för förortsbanorna. Den nuvarande tunnelbanan under Södermalm är avsedd att framföras å nyssnämnda bro över Skanstull till en större fördelningsstation i stadsplaneområdets norra del. Från fördelningsstationen förgrenas förortsbanetrafiken i fyra riktningar, nämligen en västlig till Årstaområdena IArstabanan), en sydvästlig till Stureby och Örby (örbybanan), en sydöst-

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

lig till Enskede och Skarpnäck (Enskedebanan) samt en östlig till Saltsjöbaden (Saltsjöbadsbanan). För samtliga förortsbanorna erforderliga markreservationer hava i stadsplaneförslaget redovisats med bokstavsbeteckningen T.

Den nuvarande idrottsanläggningen vid Johanneshov tillsammans med ett angränsande större markområde har i stadsplanen reserverats för idrottsändamål. Omedelbart öster om förortsbanornas fördelningsstation i anslutning till den gamla begravningsplatsen ha utlagts kvartersområden för kyrkliga och andra allmänna ändamål. Övrig mark inom stadsplaneområdet har i huvudsak disponerats för bostadsbebyggelse.

Genom de nödvändiga markreservationerna för huvudtrafikleder och förortsbanesträckningar har den för bostadsändamål avsedda marken uppdelats i flera bostadsområden. De i stadsplaneförslaget förekommande hustyperna äro huvudsakligast s. k. punkthus med sju våningars höjd och s. k. lamellhus i tre våningar. Inom varje bostadsområde hava båda hustyperna kommit till användning på så sätt att punkthusen grupperats antingen utmed en trafikled eller i en krans kring bostadsområdets högsta partier samt de lägre lamellhusen förlagts till områdets låglänta delar. Genom dessa grupperingar av höghus och låghus komma bostadsområdena att erbjuda en omväxlande och tilltalande stadsbild. Den för parkändamål avsedda marken inom bostadsområdena har i möjligaste mån utlagts i större med varandra sammanhängande områden.

Stockholm den 15 april 1939.

Harald Frölén.

kS arn man57*0//ning ca/ Aarforna I. IT. HT.

FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR

DELAR JW STADSDELARNA JOHANNESHOF SÖDRA HAMMARBY OCH GAMLA ENSKEDE

I STOCKHOLM

SKALA 12000

so /oo

/so

- > -'4 Meier

N\'

ÖTX.

XÖXXN......X-

^ ........XTO .

^ \\\

-A

/// !iu

rj* ■/' / ’ *

A/X

/' -......

k ö

r -X^

,a\X\

' A A, _

AN. LINDETORP

■A - “ -

/TlkY

K4xVTt

(XX -«•

iMsp®ö-Lå|ä

5så%XLXNf>

eu-

■Vvk;^' ' TOTT-f H Wy •

-TO

JTOiTOÉ

/•v. tost- 1 *

.åxTOfå

X-xX

> V

<9 \

,cA

XaN xTOTO' A

TO>

/5 \ A

S <? A /

2 «s7/ /

V h

Id /

rro

+40.44 .

2<$

X * \

pRoceTiteiT

5 A

V ^ \ g

-K l X

Ö35

// #

A’

£A w

nluöKE'

ty / "■

IW- /Q Wf-

r. / /JvfFåf/s

*33.

x\A

LAX

o £34

+40.39

Alet

\ Y

'30'

777/ _5tfi^M/jtS/rns

\CV^.fc

-.29? ‘

3Ä

,, ' Ti i/WQi f-V-j-l TOY

^d1 te

* ii in

'/Q

Sfi il

xi \{

C\':£rli T 'X

\ V-^CT ^

|XaTO/ I vTo*/'

/ y *

Befintlig öyggnod

_ä_ si Nivökun/or

/ ----- -----6öllonc/c ögogrono

— ----—• — Gö/iondc gröm för ögygrrodoAvarler elfer

onne! omröc/c

- - : — *-7- Qö/Ionde g ronje/; norn fåreofåo off olgo

t Qo 6ö//onc/e gofuhöjd

+ 0.o Föreo/ogén gofodö/d

i:ioo GoAsforn/ng

_______Förejbgen grönö får 6yyy//adsAvor/er eder

unno t område.

----------Förej/ggcn grönö medan områden med

of/Ao ofoobp/onebeofömme/oer

LL_______ESSI GofumorA

; ;_J fbrA eder p/onferod odman p/ofo

—j Gofup/onfer/ng icke avsedd a/f fåoto/ödoo

J/A SASSEN ULEX

& X

3& /eehn ingar:

■+— Orons /dr kronans /norh/nnehav

Föreo/agen porAgröns

________L/n/e Be/dgen fre(3)m. utanför det område

inom udde/ /dorj tö/tede oöAeo ; ]a'I J( Beteckningar nika //anföra o/g fi/i öeo/dmme/ocr

angående bygg nado A varte rene c/nvöndande

T Tb Tl> Iz TzSJ Område för traffAdndamåf

Y___] Område får idrot/eöndomof

Romp/inic

dfffo/' nandoandc f/t/ prof//6/od Op/an -hoveto m. vy.

- '-P

nei j få og>pcrr> j

\vi ■) /. a;

Xj) / /,;

%■ fffkkxTö • ATT

v\ AGS

mdprrS/

X \

. ,r ;y/' av\ A

\\ X V/V

4/ \ A A A /

,5M

v2gd2?

ji. s:

Kt1.i

'! % 1$ i.c4j al

liv

h:1=\ C

. M. Ap . .X

vPÄT" ! XL )

■y

\ “ \ X/Xf XLA x

yfA\D'A'. "VA \ X \ Ä

K A-Fä^'n

' X

F.\ \\

r \ * '> • 4

' “ \ C3\

A44 \

X L

N'A;öl .

\ \____a \ v 5^p/ngom^nn<ån

X \1 XX'

/ V-x- Xx

xX'

a^ fege/kö'rrs A roken

vr' * \ '\v^ .aAOS V vf V A

Xn/4/ AO \ LJ \ V 75<g,/ngomt/nnk/ / S-

K\ 0 \ a- - ■ • •■ XTO

• AAitA-'y*iMi./‘\.7.v'\ \'-A ,.,

VAX - A '■■■ ■■''

4 f , T *

/.2.3AJ

- — farans tor Kronans morn/nnenav ,■ ■ / n ,, . x- c /i

• • • • - ejp/oa/er/ngsområden, å origina/Aarian angiven medrod t/e/dragen /trye (Ptvia/eis S> c morn./.)

A'Bfe/c. BohsiavsbefecAn/ng för expbcrf&r/ngao/nråc/e (Av/a/eFs f 2 mom./) f \ -i v <

pn° n~g^j /7e/cv /? x vudtrafik /ec/f 6 orig ina/kor/an angiven med grön korg beteckning (Av/a/ets b 3 morn.!, ^törsta stycket/^

gil fhovisorisk sträckning /br Da/arövägen, o origina/kartan angiven med röd /argöetecAn. (Avt. morn./. Jandro stycket) :v.j^

WÖWB Gatade/ar 6 oriqino/karfan angivno nied b/å /arg b eteehning (Avtu/ets $ 9 mom. / dock &)

Y//////i — — — - - brun -- ( — §9 morn./d)

- Av/opps/edning, o orig/no/kartan betecknad med b/å fie/dragen /inge (AvtaZeta ty 9 morn.E)

TITTI VG5.5 ov kronan får värvad mork, o or/gina/kartan angiven med gu/ färg beteckning (Avfa/ets ty 9^mom.O.)

■ -- - V/35 staden ti/ihörig mark, å originaikortan ovgransad med gu7 k&idragen kn/e ( -- J 9 mom.ö.)

•\\ L..LA

Vy. ^ > \\

Jté

" ' ■ WTO

^Ax \

ut \ \

uJ rt\

SHåckho/mj åk/ctå åtodsp/<yr>c/f ofhxv' (ten Scp/y/ i939.

v_-Heed

Tit/hör J fuc/jp/ortcndmncieoo e> Arfveije ov eko Sopat 1939