angående försälj¬ ning av en postverket tillhörig fastighet i Ödeshögs municipalsamhälle

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

5 Nr 42.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående försäljning av en postverket tillhörig fastighet i Ödeshögs municipalsamhälle; given Stockholms slott den 20 januari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gerli. Strindlund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstokp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Departementschefen, statsrådet Strindlund anför:

I skrivelse den 31 augusti 1938 har generalpoststyrelsen hemställt örn medgivande att försälja den postverket tillhöriga fastigheten Ödeshögs gästgivaregård 418 i Ödeshögs municipalsamhälle.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 12 september 1921 med stöd av riksdagens bemyndigande bland annat ställde till generalpoststyrelsens förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor för anskaffande av tomter och uppförande därå på försök av bostadshus av standardtyp enligt av styrelsen föreslaget eller därmed jämförligt system, dock med skyldighet för styrelsen att sedermera underställa dessa byggnadsfrågor Kungl. Maj:ts godkännande. Sedan styrelsen anmält, att styrelsen av angivna belopp använt 18,000 kronor för

129 3i>

6 Kungl. Majlis proposition nr 42.

inköp av förenämnda fastighet och därå uppfört ett bostadshus, godkände Kungl. Majit genom beslut den 14 juli 1922 styrelsens åtgärd.

Generalpoststyrelsen har till en början anfört, att postverkets ifrågavarande fastighet hade en tomtareal av 1,059 kvadratmeter. Bostadshuset vore uppfört i två våningar, vardera innehållande en bostadslägenhet örn 2 rum och kök. Fastigheten vore bokförd till ett värde av 17,370 kronor och hade ett taxeringsvärde av 12,000 kronor, varav 1,000 kronor hänförde sig till tomten och 11,000 kronor till byggnaden. Enligt verkställda beräkningar hade undertiden 1923—1938 för bostadshuset avsatts ett belopp av omkring 5,320 kronor till postverkets förnyelsefond.

Till stöd för sin framställning har generalpoststyrelsen härefter anfört:

När bostadshuset i Ödeshög uppfördes, rådde stor bostadsbrist på platsen, varför byggnaden erfordrades för att bereda bostäder åt två av postverkets på platsen då stationerade tre posttjänstemän. På grund av turomläggningar vid järnvägsposten hava sedermera två av dessa tjänstemän — båda på sin tid hyresgäster i postverkets ifrågavarande bostadshus — förflyttats till annan ort. Stationsmästaren vid postexpeditionen och innehavaren av en nyinrättad kontorsbiträdestjänst vid postexpeditionen äro nu de enda posttjänstemän, för vilka Ödeshög är stationsort. Ingendera av dem bor i bostadshuset. Lägenheterna därstädes äro i stället sedan flera år uthyrda till personer utom postverket. För säkerställande av postpersonalens bostadsbehov i Ödeshög är fastigheten alltså icke längre erforderlig, och såvitt nu kan bedömas lärer detta näppeligen heller bliva fallet inom överskådlig tid. Under sådana förhållanden och då bostadshuset icke lämpar sig för förläggande dit av postexpeditionen, anser styrelsen anledning numera icke föreligga, att fastigheten behålles i postverkets ägo.

Till stöd för sin åsikt, att, i ett fall som det förevarande, försäljning av en för verket obehövlig bostadsfastighet bör ske, får styrelsen jämväl åberopa följande uttalande av 1936 års lönekommitté i dess den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente (sid. 220):

»Det kan---enligt kommitténs mening icke i längden anses vara med

statsverkets intressen förenligt, att verken i sin ägo eller under sin disposition behålla sådana fastigheter, som äro det egentliga verksintresset ovidkommande, i all synnerhet örn därmed äro förenade besvär ur administrativ eller ekonomisk synpunkt. Kommittén håller fördenskull före, att åtgärder böra vidtagas för ett successivt avvecklande, i den mån så befinnes möjligt och lämpligt, av de statsverket tillhöriga bostäder vid vederbörande verk, vilka icke äro betingade av direkta tjänstehänsyn.»

Generalpoststyrelsen hade, fortsätter styrelsen, erhållit två anbud å ifrågavarande fastighet, båda lydande å 12,250 kronor. Den bjudna köpeskillingen understege visserligen fastighetens bokförda värde, men då den vore högre än taxeringsvärdet och med tillägg av för fastigheten i förnyelsefonden innestående belopp, omkring 5,320 kronor, mer än väl täckte bokförda värdet, syntes anbudssumman vara godtagbar. Vid valet mellan de två anbudsgivarna, tillskäraren C. H. Ahlgren och gårdfarihandlanden H. Hertzman, hade generalpoststyrelsen stannat för den förstnämnde, som under längre tid varit postverkets hyresgäst i bostadshuset och därunder nedlagt stort arbete på trädgårdens skötsel. Styrelsen hade också med honom träffat preliminärt avtal om förvärvande av fastigheten för en köpeskilling av 12,250 kronor.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen om medgivande att, enligt det upprättade köpekontraktet, varav avskrift finnes fogad vid styrelsens skrivelse, försälja ifrågavarande fastighet.

Vid bifall till denna framställning torde, anför styrelsen, Kungl. Majit böra anbefalla styrelsen att, sedan försäljningen skett, till riksgäldskontoret inleverera ett belopp, motsvarande fastighetens bokförda värde, 17,370 kronor, därvid skillnaden mellan detta belopp och köpeskillingen, eller 5,120 kronor, skulle utgå av postverkets förnyelsefond.

Då förenämnda fastighet icke numera är behövlig för postverket och, såvitt nu kan bedömas, ej heller erfordras för annat statligt ändamål, torde fastigheten böra försäljas. Beloppet av köpeskillingen, 12,250 kronor, har lika litet som de i det preliminära köpekontraktet upptagna försäljningsvillkoren givit mig anledning till erinran.

Vid försäljningen av fastigheten torde ett belopp, motsvarande fastighetens bokförda värde, 17,370 kronor, böra inlevereras till riksgäldskontoret. Sättet för redovisning av försäljningen och återbäringen av medel torde senare få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den postverket tillhöriga fastigheten Ödeshögs gästgivaregård 418 i Ödeshögs municipalsamhälle må försäljas till ett pris av 12,250 kronor och på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit fastställas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Departements

chefen.