angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrlägg¬ ningsföretag

Kungl. Majlis proposition nr 79.

1 Nr 79.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag; given Stockholms slott den 3 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för .jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför: Jag anhåller att få underställa Kungl. Majit Iva framställningar örn statsunderstöd till torrläggningsföretag:

l:o.

Hässelia torrläggningsföretag i Drängsereds socken av Hallands län.

Den 18 november 1927 beviljade Kungl. Majit till vattenavledning från ägor till hemmanet Gässelia i Drängsereds socken av Hallands län dels bidrag från statens avdikningsanslag med 1,110 kronor och dels lån från sla- Bihang lill riksdagens protokoll 1 sami. Nr 79. 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

tens avdikningsanslag med 1,300 kronor. I samband därmed fastställde Kungl. Majit plan för arbetets utförande.

Sedermera förklarade länsstyrelsen i Hallands län genom utslag den 3 oktober 1934, att återbetalningsskyldighet för omförmälda lån skulle hell åvila lägenheten Gässelia Lilla 22, samt ålade ägaren av nämnda fastighet att erlägga under ett vart av åren 1937—1961 en annuitet av 86 kronor 42 öre samt under år 1962 en annuitet av 78 kronor 78 öre.

Genom beslut den 30 juni 1938 medgav Kungl. Majit Anna Katarina Larsson såsom ägare till fastigheten Gässelia Lilla 22 dels anstånd intill den 1 juli 1939 med erläggande av den år 1937 förfallna annuiteten å förberörda lån, dels ock räntefrihet under nppskovstiden.

I skrivelse den 22 november 1938 har lantbruksstyrelsen — under förmälan att Anna Larsson, Gässelia, hos styrelsen anhållit om avskrivning av 1927 års lån — hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva, att för avskrivning av å fastigheten Gässelia Lilla 22 i Drängsereds socken belöpande kapitalskuld med anledning av nämnda lån måtte från stålens avdikningsanslag anvisas ett belopp av 1,440 kronor 40 öre.

I ärendet har statskontoret den 31 december 1938 avgivit infordrat utlåtande.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades år 1921 av lantbruksingenjören C. B. Carlsson. Företaget omfattade en areal av 3.75 hektar odlingsbar mossmark men icke någon odlad jord.

Företaget är slutfört. Arbetet har godkänts av lantbruksstyrelsen den 20 januari 1930.

Båtnaden genom torrläggningen uppskattades år 1921 lill 2,702 kronor 25 öre. Kostnaden för företaget beräknades nämnda år till 2,414 kronor 15 öre.

Rörande Anna Larssons personliga och ekonomiska förhållanden har upplysts, att hon är 42 år gammal och gift med trädgårdsmästaren Oskar Lars son. I äktenskapet finnas tre minderåriga barn. Familjen åtnjuter sedan början av år 1937 ett månatligt understöd av 45 kronor från Drängsereds kommun. Fastigheten Gässelia Lilla 22 är taxerad till 4,800 kronor. Anna Larsson, som vid upprepade tillfällen erhållit avslag å sina ansökningar örn egnahemslån, har den 9 november 1938 av Hallands läns lånenämnd underrättats örn att nämnden beslutat bifalla en av henne gjord ansökning örn ackordslån, under förutsättning att det fastigheten åvilande avdikningslånet bleve avskrivet.

Lantbruksstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att de med föreliggande ansökning förknippade omständigheterna synts särskilt anmärkningsvärda har lantbruksstyrelsen genom byråchefen Fredholm verkställt närmare undersökning av förhållandena på platsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7'J.

3 Därvid har inhämtats, att sökanden Anna Larssons ifrågavarande fastighet innefattar, förutom den i torrläggningsföretaget ingående mossmarken och viss areal skogsmark, jämväl omkring 1.0 hektar odlad jord. Denna senare användes uteslutande för fruktodling och annan trädgårdskultur.

I syfte att åstadkomma en fastare ekonomisk grundval för sin å fastigheten bedrivna trädgårdsnäring har sökanden påbörjat en utökning av den odlade arealen. Arbetet härpå har emellertid måst avbrytas på grund av brist på medel. Det område, som närmast varit ämnat att tagas i anspråk, utgöres av de högre belägna delarna av i torrläggningsföretaget ingående mark. Genom sagda företag har skapats möjlighet att torrlägga ifrågava rande område och därigenom göra detsamma lämpat för trädgårdsbruk.

Någon uppodling av den övriga i företaget ingående marken, vilken efter företagets utförande delvis undergått relativt stark sättning, torde ur synpunkten av fastighetens användning för nyss angivna ändamål icke bli påkallad under de närmaste åren. Företaget torde kunna sägas lia i stort sett fyllt med detsamma avsett ändamål.

Vid den av lantbruksstyrelsen verkställda undersökningen har vidare framgått, alt sökanden på allt sätt bemödat sig att försörja sig och sin familj. Varje försök att genom utvidgning av trädgårdsodlingen på fastigheten skapa bättre existensvillkor har likväl strandat av brist på medel.

Skulderna ha efter hand ökats och den ekonomiska ställningen har år efter år blivit allt svagare. Erinras må, att jämväl länsstyrelsen i sitt den 22 april 1938 avgivna utlåtande över sökandens då föreliggande framställning örn anstånd med erläggande av förfallen annuitet å lånet från avdikningslånefonden vitsordat, alt sökanden med all kraft försökt att bemästra sin svaga ekonomiska belägenhet.

Lantbruksstyrelsen har av vad i ärendet inhämtats kommit till den uppfattningen, att ett ingripande från statens sida i syfte att möjliggöra för sökanden att överhuvud taget kvarbliva på fastigheten och där bedriva sin näring måste i delta fall anses i alldeles särskild grad behjärtansvärt. För att sökanden skall erhålla verkligt effektiv hjälp torde det till företaget beviljade lånet böra i sin helhet avskrivas.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår kapitalskulden å lånet till 1,440 kronor 40 öre.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat, alt statskontoret med hänsyn lill i ärendet förekomna omständigheter icke funnit anledning lill erinran mot bifall lill den av lantbruksstyrelsen gjorda hemställan.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts rörande ifrågavarande torrläggnings- Departementsföretag samt den tryckta ekonomiska belägenhet, vari ägaren lill fastigheten chelen- Gässelia Lilla 22 Anna Larsson och dennas familj befinna sig, anser jag billighelsskäl tala för att statsunderstöd ställes till förfogande för återbetalning av det å fastigheten vilande avdikningslånet. Härigenom torde möjlighet beredas henne att erhålla det ackordslån, som av vederbörande lånenäinnd ställts i utsikt, .lag tillstyrker alltså, att för ändamålet må från statens avdikningsanslag anvisas 1,440 kronor 40 öre eller det belopp, vartill kapitalskulden å lånet uppgår. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas.

Nämnda belopp torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom likvid för Anna Larssons lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.

4 Kunut. Maj:ts proposition nr 79

Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för gäldande av kapitalskulden å det till Gässelia torrläggningsföretag i Drängsereds socken av Hallands län den 18 november 1927 beviljade lånet från statens avdikningslånefond må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,440 kronor 40 öre.

2:o.

Företag avseende utdikning av den s. k. Stormyran i Tåsjö socken av

Västernorrlands län.

Kungl. Majit beviljade den 20 maj 1921 dels statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget med 22,000 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med likaledes 22,000 kronor till utdikning av den s. k. Stormyran i Tåsjö socken av Västernorrlands län. I sammanhang härmed fastställdes plan för arbetets utförande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ålade genom utslag den 14 februari 1925 i följande tablå upptagna personer i egenskap av ägare av hemmansdelar i Aldernäsets by att utgiva i tablån angivna belopp:

1,414.69 [ 1,286.48 .

Kungl Maj:ts proposition nr 79.

1 en den 22 september 1936 dagtecknad skrift lia i tablån upptagna personer med undantag av Erik Johannes Johansson anhållit att bliva befriade från den dem ålagda betalningsskyldigheten. Såsom stöd för ansökningen har i huvudsak anförts följande.

Ifrågavarande företag hade börjat planläggas under kristiden 1918. Detsamma hade emellertid först år 1925 utförts så långt att arbetet med odling av den torrlagda marken kunnat börja. Det hade då visat sig att marken ej varit så god som vid företagets igångsättande antagits. Därjämte vore att märka att priserna å jordbruksprodukter fallit högst avsevärt under tiden för företagets påbörjande till dess avslutande. Sökandena hade måst avverka å sina skogsskiften samt även sätta sig i skuld för att kunna fullgöra sina förpliktelser.

Över ansökningen ha yttranden avgivits den 18 juni 1937 av länsstyrelsen i Västernorrlands län, den 24 oktober 1938 av lantbruksstyrelsen och den 1 december 1938 av statskontoret. Vid lantbruksstyrelsens yttrande fanns fogat utlåtande av länsstyrelsen och förrättningsmannen, lantbruksingenjören H. Welin-Berger samt viss utredning rörande sökandenas ekonomi.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande:

Företaget omfattade en areal av 282.08 hektar. Båtnaden genom företaget beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 72.683 kronor 20 öre och kostnaderna för detsamma till 44,223 kronor 6 öre. De verkliga kostnaderna lia emellertid uppgått till 46,918 kronor 41 öre. Fördelad på sökandenas i företaget ingående areal, 254 hektar, motsvarar annuiteten en årlig utgift under amorteringstiden av 5 kronor 25 öre per hektar.

Landsfiskalen i Tåsjö distrikt har uppgivit, att sökandenas ekonomiska ställning med undantag för Olof Jakobssons vore svag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lån har tillstyrkt bifall till ansökningen under framhållande att annuitetens erläggande för de flesta sökandena utgjorde en kännbar tunga och att båtnaden av företaget icke motsvarade kostnaderna för detsamma. I sitt yttrande till lantbruksstyrelsen har länsstyrelsen uttalat, att styrelsen ansett samtliga sökande med undantag av ägaren till Aldernäset l11 Olof Jakobsson böra komma i åtnjutande av lindring i lånevillkoren. Länsstyrelsen har ansett Jakobsson med hänsyn till hans ekonomiska ställning icke vara i lika hög grad som övriga intressenter i behov av bistånd.

Lantbruksstyrelsen, som jämväl tillstyrkt framställningen, har i huvudsak anfört följande.

Företaget planlades under kristiden såsom ett led i den då rådande allmänna strävan att öka landets produktion av livsmedel. Avsikten var att för odling lämpliga delar av den genom torrläggningen förbättrade marken efter hand skulle uppodlas. Sålunda hade lill en början en areal av omkring 50 hektar föreslagits till odling. Det dröjde dock ända till 1925 innan marken genom dikningen kommit i sådant skick, att något egentligt odlingsarbete kunde taga sin början. Under tiden hade emellertid priserna å jordbruksprodukter undergått en högst betydande sänkning på samma gång som tillgången på fodermedel vuxit så att densamma översteg behovet. Del

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Departements-

chefen.

visade sig också, att myren icke var så val lämpad som odlingsmark, som man vid företagets planläggning påräknat. Huvudsakliga anledningen härtill var, att den tidigare starkt försumpade marken efter torrläggningen undergick en så betydande hopsjunkning, att dess värde ur odlingssynpunkt till största delen gick förlorat. Odlingsarbetet avstannade därför, och vissa redan uppodlade områden övergåvos.

Lantbruksstyrelsen finner nied beaktande härav starka skäl tala för att åtgärder från statens sida vidtagas för beredande av lindring åt låntagarna i det trångmål, vari de råkat. Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som i detta fall varit orsaken till företagets ekonomiska misslyckande, anser lantbruksstyrelsen i likhet med länsstyrelsen sådan lindring böra ske genom avskrivning av återstående kapitalskuld å lånet, därvid dock förutsättes, att till och med år 1938 förfallande annuiteter skola hava gäldats av låntagarna.

I sitt yttrande till lantbruksstyrelsen har länsstyrelsen funnit samtliga sökande böra komma i åtnjutande av den ifrågasatta lånelindringen, med undantag för Olof Jakobsson. Lantbruksstyrelsen finner emellertid att i förevarande fall, då ett ingripande från statens sida motiveras av att till följd av omständigheter, varöver låntagarna icke kunnat råda, genom företaget påräknad båtnad nästan helt uteblivit, sådant ingripande bör gälla samtliga sökandena tillhöriga fastigheter, oberoende av ägarens ekonomiska ställning.

Lantbruksstyrelsen vill framhålla, att beträffande fastigheten Aldernäset 1°, som äges gemensamt med hälften var av två delägare, har endast den ena, Anna K. Johansson, anslutit sig till föreliggande ansökning örn lindring i lånevillkoren. Sådan lindring synes därför böra i vad avser sagda fastighet komma i fråga allenast beträffande nämnda delägares andel i fastigheten.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat hos statskontoret uppgår den sökandena åvilande kapitalskulden å lånet efter inbetalning av de till och med år 1938 förfallande annuiteterna å detsamma till sammanlagt 15,171 kronor 64 öre. Avskrivning av denna skuldsumma synes böra ske genom överföring av motsvarande belopp från statens avdikningsanslag till avdikningslånefonden.

Statskontoret har med hänsyn till utfallet av ifrågavarande dikningsföretag icke velat motsätta sig att i de fall, där sökandenas ekonomiska förhållan . den anses motivera hjälpåtgärder, avskrivning verkställes av återstående andelar i statslånet. Däremot har ämbetsverket ansett sig böra avstyrka eli utsträckande av avskrivningsåtgärderna att omfatta samtliga sökandena utan hänsyn till deras ekonomiska ställning.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen har båtnaden av företaget på grund av förhållanden, varöver intressenterna icke kunnat råda, blivit ytterst ringa. Till följd härav ha sökandena drabbats av cn betydande skuldbörda utan motsvarande nytta. I betraktande av berörda omständigheter och med hänsyn till den ekonomiska belägenhet, vari flertalet av sökandena befinna sig, synas billighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd beredes företaget. I likhet nied lantbruksstyrelsen anser jag även att den av sökandena, vars ekonomiska förhållanden måhända skulle medgiva ett gäldande av annuiteterna, bör med hänsyn till omständigheterna bli del-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

aktig av statsunderstödet. Detta torde på sätt lantbruksstyrelsen förordat böra bestämmas så, att med detsamma kan gäldas sökandenas efter inbetalning av de till och med år 1938 förfallna annuiteterna återstående skuld till staten å ifrågavarande statslån. Från avdikningsanslaget synes alltså för ändamålet böra anvisas ett belopp av 15,171 kronor 64 öre. Berörda belopp torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom likvid för sökandenas andelar av lånet tillgodoföras avdikningslånefonden. Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för gäldande av den kapitalskuld å det till Stormyrans utdikning inom Aldernäsets by i Tåsjö socken av Västernorrlands län den 20 maj 1921 beviljade lånet från odlingslånefonden, som efter erläggandet av till och med år 1938 förfallande annuiteter belöper på fastigheterna Aldernäset l3, l4, l6, l7, l8, l11, l12, l14 och l15 ävensom på den Anna Katarina Johansson tillhöriga andelen av fastigheten Aldernäset l5, må från statens avdikningsanslag utgå ett statsbidrag av 15,171 kronor 64 öre.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt i de under Ilo och 2:o förut antecknade ärendena.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnor Sondström.