med förslag till beräk¬ ning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
1 Nr 90.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939140 m. m.; given Stockholms slott den 24 november 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 24 november 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Eriksson, Strindlund, PIägglöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter:
Vid anmälan av förslag till tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anförde jag, att det ännu vore för tidigt att taga ställning till frågan om den slutliga utformningen av tilläggsstatens inkomstsida. Vissa betydande anslag kunde tänkas tillkomma senare under riksdagen. Vidare komme nya inkomsttitlar att erfordras vid bifall till de förslag om nya skatter, som skulle komma att framläggas. En revidering av de under olika inkomst- och utgiftstitlar i riksstaten uppförda beloppen kunde vidare komma att bliva påkallad. Under dessa förhållanden fann jag mig böra såsom ett provisorium föreslå, att å inkomstsidan av tilläggsstatens Viliam) till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
driftbudget under rubriken underskott att avföras å budgetutjämningsfonden skulle beräknas ett belopp motsvarande de sammanlagda anslagsäskandena å budgeten.
Jag förordade vidare, att medel för avskrivningsändamål ej skulle äskas förrän vid den senare tidpunkt, då investeringsbehoven kunde fullständigare överblickas.
Sedan numera förslag föreligga i samtliga de skatte- och anslagsfrågor, som äro avsedda att underställas årets urtima riksdag, torde jag få återkomma till de spörsmål som sålunda vid framläggandet av tilläggsstaten skötos på framtiden.
Utgifter å tilläggsstat I.
Egentliga statsutgifter.
Enligt det med propositionen nr 1 till urtima riksdagen framlagda förslaget till tilläggsstat beräknades det sammanlagda medelsbehovet under egentliga statsutgifter till 113,334,000 kronor. Senare för riksdagen framlagda förslag innebära en ökning av detta belopp med 114,188,900 eller — örn jämväl den av riksdagen beslutade höjningen med 8,000,000 kronor av det i propositionen nr 40 angående nybyggnad av minsvepare m. m. äskade anslaget tillägges — med 122,188,900 kronor till 235,522,900 kronor. Fördelningen av utgifterna enligt förslagen framgår av följande sammanställning, vid vilken hänsyn ej tagits till av riksdagen beslutad överföring från olika huvudtitlar å tilläggsstaten till folkhushållningsdepartementets huvudtitel av vissa anslag för den statliga krisorganisationen å sammanlagt
900,000 kronor.
X a överförts anslag till ett sammanlagt belopp av 4,610,400 kronor.
Mot anslagsökningen under IX huvudtiteln svarar en besparing å riksstatsanslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond, motsvaran-
Kungl. Majlis proposition nr 90.
de viss del av avkastningen av margarinaccisen, vilken enligt propositionen nr 66 skulle från och med december månad omföras från specialbudget lill allmänna budgeten. Med avseende lä utvecklingen av anslagen under egentliga statsutgifter märkes vidare, att genom vissa i propositionen nr 79 anmälda besparingsåtgärder anslagsmedel till ett sammanlagt belopp av
18,068,000 kronor ej skulle komma att tagas i anspråk. Härav utgöra 11,000,000 kronor tips- och lotterimedel som vid bifall till i propositionen framlagda förslag skulle komma allmänna budgeten tillgodo. Övriga besparingar representera en förstärkning av budgetutjämnings- och automobilskattemedelsfonderna.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av liga kapitalinvesteringar. Som tidigare nämnts ansåg jag vid framläggandet av förslag till tilläggsstat i propositionen nr 1 till urtima riksdagen, att frågan örn äskande av medel för avskrivning lämpligen borde upptagas till behandling först sedan en fullständigare översikt vunnits över föreliggande investeringsbehov. I det i nyssnämnda proposition framlagda statförslaget uppgingo de sammanlagda äskandena under kapitalbudgeten till 79,620,000 kronor. Senare framlagda förslag innefatta en ökning av detta belopp med 73,692,000 kronor till 153,312,000 kronor. Dessa investeringar kräva blott i relativt begränsad utsträckning omedelbar avskrivning, emedan större delen därav — 90,000,000 kronor — representerar förlagskapital för den statliga krigsförsäkringen samt jordbruks- och ved produktionsregleringarna.
Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall i vilka viss omedelbar avskrivning erfordras. Hemställan göres i det följande örn att anslag skola äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.
Statens affärsverks fonder. Ett anslag på 700,000 kronor till vissa signal- och alarmanordningar vid telegrafverket, som visat sig erforderliga ur försvarssynpunkt men äro oräntabla, bör i sin helhet avskrivas. Detsamma gäller för statens järnvägars del anslagen till reservtelefonväxlar (200,000 kronor), åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel (575,000 kronor) samt förbättringsarbeten vid f. d. Skåne— Smålands järnväg (700,000 kronor). Ett anslag till försvarsberedskap vid statens järnvägar på 5,850,000 kronor synes få anses förräntningspliktigt till ett belopp av 300,000 kronor. Detsamma gäller 450,000 kronor av det anslag å 1,500,000 kronor som anvisats för anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter.
Det sammanlagda avskrivningsbehovet under statens affärsverksfonder skulle sålunda få beräknas till 8,775,000 kronor. Med avseende å anslaget till åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel bör direkt avskrivning tillämpas; materielanskaffningen torde nämligen böra ske genom vederbörande militära myndigheters försorg och utrustningen m. m. framdeles underställas dessas förvaltning, varför statens järnvägars
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
bokföring ej bör belastas med redovisningen av annat än medelsdispositionen.
Luftfartsfonden. 1 enlighet med för luftfartsfonden gällande regler böra vissa under denna fond anvisade medel å sammanlagt 3,250,000 kronor i sin helhet avskrivas. Medelsanvisningen fördelar sig på ett anslag till belysningsanläggningar för luftfartsleder (250,000 kronor) och ett anslag till byggande och förbättring av flygplatser (3,000,000 kronor).
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt för fonden gällande avskrivningsregler böra medel äskas med 25 procent av det belopp på 1,100,000 kronor, som avsetts för uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. lii., eller alltså nied 275,000 kronor. Ett anslag å 1,845,000 kronor för anordnande av skyddsrum i statens fastigheter bör i sin helhet avskrivas. Det sammanlagda avskrivningsbehovet under fonden uppgår alltså till
2,120,000 kronor.
Statens utlåning sfonder och fond e n för låneunde rs t ö d. Med de regler för amortering och förräntning, som föreslagits för anslagen till lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift samt till lån för anskaffande av grästorkar, bör avskrivning av de anvisade medlen ske nied 500,000 kronor respektive 200,000 kronor. I den mån de nya villkoren komma att tillämpas å de i nämnda utlåningsfond redan investerade medlen, torde den därigenom uppkommande kapitalmedelsförlusten få framdeles regleras.
Fonden för förlag till statsverket. Enligt planen för stödet åt vissa sulfitspritfabriker skola ifrågakommande nyanläggningar kunna helt avskrivas på högst tio år. När anläggningarna finansierats nied egna medel eller upplåning i marknaden, beredes möjlighet härtill vid prissättningen på till Spritcentralen levererad motorsprit. När staten tillskjuter anläggningskapital nied anlitande av ett för ändamålet anvisat anslag å 5,000,000 kronor, skall avbetalning av det utlånade beloppet ske genom leverans av sprit till ett pris vilket icke belastats med avskrivning. Vid återförsäljning av denna sprit till ett pris motsvarande det som gäller för övrig sprit, vilken belastats med avskrivning, erhålles en extra inkomst, som bereder täckning för en över budgeten verkställd avskrivning av det utlånade beloppet. Nyssnämnda anslag synes under dessa förhållanden lämpligen böra föranleda anvisandet under en tioårsperiod av ett årligt avskrivningsanslag å 500,000 kronor. Anslag bör nu anvisas under utgiftshuvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar men framdeles upptagas under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.
För sprängningsarbeten m. m. för oljelagring anvisade medel — 1,500,000 kronor — böra i likhet med vad tidigare skett omedelbart i sin helhet avskrivas. Ändrade regler för hyressättningen vid upplåtelse av cisternanläggningar för oljelagring böra föranleda en avskrivning av för sådana anläggningar avsedda medel — 600,000 kronor — med 25 procent eller 150,000 kronor. Enär å riksstaten för budgetåret 1939/40 redan anvisats ett anslag å 2,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål, torde anslag för avskrivning i
Kungl. Maj:ts proposition nr 90-
motsvarande mån, eller med 500,000 kronor, av även denna investering böra anvisas å tilläggsstaten. För avskrivning av anslag till cisternanläggningar för oljelagring torde alltså böra äskas ett anslag å 650,000 kronor.
Investeringarna under fonden för förlag till statsverket kräva sålunda en sammanlagd avskrivning med 2,650,000 kronor.
Oförutsedda utgifter. Ett förstärkningsanslag på 5,000,000 kronor, avsett att bereda täckning för den kostnadsökning som för vissa statliga anläggningars del är att motse till följd av inträffade prisstegringar, synes böra föranleda anvisandet av avskrivningsmedel till samma belopp.
För avskrivning av nya kapitalinvesteringar erfordras alltså sammanlagt
22,495,000 kronor.
Kapitalinvesteringar.
Jag har redan i det föregående i korthet berört den förskjutning som skett i det totalbelopp som avsetts för kapitalinvesteringar. Summan av beviljade respektive äskade anslag utgör 153,312,000 kronor med följande fördelning å olika fonder:
Statens affärsverksfonder:
Telegrafverket ................ kronor 700,000
Statens järnvägar.............. » 10,175,000
Statens vattenfallsverk .......... » 5,050,000 kronor
Luftfartsfonden .................................. »
Statens allmänna fastighetsfond .................... »
Statens utlåningsfonder ............................ »
Fonden för låneunderstöd.......................... »
Fonden för statens aktier.......................... »
Fonden för förlag till statsverket.................... »
Oförutsedda utgifter............................... »
De tillägg till de å riks staten anvisade summorna, som bli en följd av här redovisade, lill tilläggsstat I hänförliga förslag och beslut, utgöra alltså för driftbudgetens del (235,522,900 + 22,495,000 =) 258,017,900 kronor samt för kapitalbudgetens del 153,312,000 kronor. Utgiftsökningen å driftbudgeten motväges till någon del av besparingar. I detta sammanhang bör den minskade belastningen på avsättningsanslagen till jordbrukets prisregleringsfond samt lotteri- och tipsmedelsfonderna uppmärksammas, emedan den ger direkt täckning för andra löpande utgifter. Om margarinaccisen till budgetårets slut utgår efter oförändrade grunder, kan besparingen i fråga uppskattas till sammanlagt c:a 32,000,000 kronor.
Över samtliga av Kungl. Majit äskade och, i förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag har uppgjorts en förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet. I denna sammanställning hava redovisats även anslagsöverföringarna mellan vissa huvudtitlar å riksstaten samt å tilläggsstat I till denna.
15,925,000
2.945.000 2,000,000 2,000,000
15,000,000
106,592,000
5.000.000.
anslags-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Utgifter å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.
Förskottsstaten i dess av riksdagen fastställda utformning innefattar bemyndigande för Kungl. Majit att disponera sammanlagt 360,000,000 kronor för sådana med förskottsstaten avsedda ändamål som äro att hänföra till driftbudgeten. De under försvarsdepartementets huvudtitel uppförda förskottsanslagen — tillsammans 330,000,000 kronor — avse löpande utgifter för förstärkt försvarsberedskap till utgången av januari månad 1940 jämte vissa gemensamma engångsutgifter för materiel m. m. Anslagsberäkningen i fråga byggde på vissa från de militära förvaltningsmyndigheterna under hand införskaffade uppgifter. Den bör i detta sammanhang, för att ett underlag skall erhållas för en bedömning av det finansiella läget, bli föremål för en omprövning med stöd av under höstens lopp vunna erfarenheter. Vid prövningen av medelsbehovet är det därvid motiverat att gå utöver förskottsstatens ram och ta hänsyn till tiden till budgetårets slut.
Av verkställda beräkningar att döma böra de löpande utgifterna för förstärkt försvarsberedskap i nu upprätthållen omfattning uppskattas till för armén högst 10 miljoner kronor, för marinen drygt 5 miljoner kronor och för flygvapnet högst 2 miljoner kronor, allt för månad, eller sammanlagt för 10 månader (september—juni) approximativt 170 miljoner kronor. Härtill komma sedan engångsutgifter såväl under de olika försvarsgrenarnas specialanslag som under det gemensamma materielanslaget. Dessa utgifter måste uppskattas till lägst 100 miljoner kronor, av vilket belopp huvudparten faller på lantförsvaret. Sammanlagt skulle sålunda för militära ändamål, avsedda att täckas av de å förskottsstaten uppförda anslagen, få beräknas utgå lägst 270 miljoner ki'onor. Den avsevärda sänkning i förhållande till de på förskottsstaten uppförda beloppen, som beräkningen representerar, förklaras dels av att vissa behov numera blivit tillgodosedda på tilläggsstaten, dels av att de löpande utgifterna tidigare överskattats och dels av att beredskapen vid vissa truppförband icke hittills ansetts behöva nå den omfattning, som medelsanvisningen å förskottsstaten avsetts skola medgiva. .
Bland de övriga, för civila ändamål avsedda förskottsanslagen intar anslaget till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder en viss särställning. Man har nämligen anledning att räkna med att detta anslag i motsats till de övriga kommer att i sin helhet disponeras. Anslaget har hittills belastats väsentligen med de i anledning av kolregleringen utgående ersättningarna. Av anslaget utgå även ersättningar i anledning av vissa åtgärder vidtagna med stöd av förfogandelagen samt eventuella ersättningar för krigsriskförsäkring vid viss import i enlighet med de i propositionen nr 53 förordade principerna.
Sammanfattningsvis kan sägas, att man, med de allmänna förutsättningar från vilka man nu har att utgå, bör räkna med en utgiftsbelastning å för-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
skottsstaten av ungefär 300 miljoner kronor såsom ett minimum. Beloppet måste avsevärt överskridas vid en eventuell ytterligare förstärkning av den militära beredskapen.
Inkomsterna å riksstaten.
De å riksstaten uppförda inkomsterna påverkas i vissa fall väsentligt av de förändringar som inträtt i Sveriges ekonomiska läge. I syfte att erhålla ett underlag för bedömningen av den finansiella ställningen lia i de fall, där väsentliga förskjutningar varit att påräkna, från vederbörande verkschefer inhämtats upplysningar om det beräknade inkomstutfallet. Beräkningarna ha bundits vid förutsättningen, att landets handelspolitiska läge ej undergår någon ytterligare försämring och verkställts utan hänsynstagande till möjligheten av en allmän prisstegring. Enligt dessa, i mitten av oktober inhämtade upplysningar, vilka kompletterats med senare uppgifter, skulle de viktigaste förändringarna i inkomstutfallet kunna sammanfattas sålunda.
Vid i den ursprungliga beräkningen gjorda antaganden angående restitutionsbelopp och inflytandeprocent skulle enligt den numera verkställda debiteringen inflyta 327 miljoner kronor i inkomst- och förmögenhetsskatt mot i riksstaten beräknade 330 miljoner kronor. En av krisläget orsakad nedgång i inflytandeprocenten kan befaras medföra ett inkomstbortfall på 10 å 15 miljoner kronor.
Ä inkomsttiteln stämpelmedel torde däremot kunna påräknas ett visst överskott i förhållande till riksstaten.
Enligt en från chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnad, den 19 oktober 1939 daterad promemoria kan inkomsten av automobilskattemedel för innevarande budgetår uppskattas till 120 miljoner kronor mot 136 miljoner kronor enligt riksstaten. Styrelsen har i ett senare sammanhang funnit anledning höja det beräknade beloppet. Därest summan av inkomsterna av automobilskattemedlen understiger det sammanlagda anslagsbelopp som skall avräknas mot dessa medel med mer än anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond, så avföres enligt gällande ordning för automobilskattemedlens disposition det sålunda uppkommande underskottet å budgetutjämningsfonden. Med denna anordning avsågs endast att göra en belastning av automobilskattemedelsfonden för täckande av underskott beroende på särskild prövning. Då det i nuvarande läge synes naturligt, att automobilskattemedlens fond får bära det för innevarande budgetår motsedda underskottet, göres i det följande hemställan om ett beslut av denna innebörd. Utfallet å inkomsttiteln automobilskattemedel är för den skull i detta sammanhang av mindre intresse.
För tullinkomsternas del torde man böra räkna med en nedgång med högst 20 procent, vilket motsvarar ungefär 40 miljoner kronor. Om
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
det belopp i tullmedel som kunnat inflyta, om ingen försämring inträtt i det handelspolitiska läget, med ledning av de under andra och tredje kvartalen vunna erfarenheterna beräknas till 210 miljoner kronor, skulle tullinkomsterna sålunda nu få uppskattas till c:a 170 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott i förhållande till riksstaten på 20 miljoner kronor. Den stora osäkerhet som i nuvarande läge måste vidlåda kalkylen behöver knappast särskilt understrykas.
För myntverkets del är enligt inhämtade uppgifter att räkna med ett inkomstöverskott i förhållande till riksstaten på c:a 4 miljoner kronor.
Jämväl på postverkets rörelse är att påräkna merinkomst. Enligt en av generalpostdirektören till mig överlämnad promemoria kan överskottet nu beräknas till ungefär 2 miljoner kronor.
Enligt uppgift kail även för telegrafverket beräknas en merinkomst å 2 miljoner kronor.
En väsentlig inkomstökning är av olika skäl, för vilka jag här ej torde behöva redogöra, att påräkna vid statens järnvägar. Hittills tillgängliga uppgifter stödja antagandet, att ett inkomstöverskott på c:a 20 miljoner kronor skall erhållas utöver det i riksstaten beräknade heloppet.
Inhämtade uppgifter ge vidare vid handen, att inkomsten från domä nverket skall komma att överstiga det tidigare beräknade beloppet med ungefär 4 miljoner kronor.
För riksbanks fondens del kan räknas med en inkomst som med omkring en miljon kronor överstiger det i riksstaten upptagna beloppet.
Ett inkomstöverskott torde kunna påräknas även av Luossavaara— Kiirunavaara aktiebolag.
De sålunda framlagda uppskattningarna av inkomstutfallet giva till resultat en utjämning i stort sett av de mot budgetutjämningsfonden avräknade överskott och brister som äro att påräkna i förhållande till de i riksstaten beräknade beloppen. Avgörande för hållbarheten i detta av många ovissa faktorer bestämda resultat bli förändringarna i det inhemska konjunkturläget och utvecklingen av vår utrikeshandel. I den mån importen vrides över mot råvaror och halvfabrikat, innebär detta, att tullmedlen komma att beskäras i större utsträckning än förut antagits. En mera betydande nedgång i exportproduktionen och byggnadsverksamheten måste vidare komma att påverka olika inkomsttitlar i sänkande riktning.
Det statsfinansiella läget.
I det föregående framlagda beräkningar ge en möjlighet till överblick över det statsfinansiella läget.
Den av årets lagtima riksdag fastställda riksstaten var praktiskt sett jämnt balanserad. Vid ingången av budgetåret redovisade budgetutjämningsfonden en behållning på i runt tal 165 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
9 Det finansiella läget har nu förändrats till följd av dels ökade utgifter å anslag hänförliga till tilläggsstatens driftbudgetsdel på ett belopp som — efter hänsynstagande till föreslagna besparingar å vissa specialbudgetsanslag — kan uppskattas tili (258—32 =) 226 miljoner kronor, dels utgifter å förskottsstatens driftbudgetsanslag som måste beräknas till åtminstone 300 miljoner kronor, dels slutligen också besparingar å vanliga utgiftsanslag på 3 å 4 miljoner kronor. Saldo! av dessa olika poster representerar ett möjligt underskott i budgetutfallet på, avrundat, 520 miljoner kronor. Det är för närvarande snarare anledning att räkna med att det slutliga underskottet, om särskilda åtgärder ej vidtagas för dess täckande, skal! komma att överstiga detta belopp än att det blir mindre än här antagits. Vid de i tidigare propositioner åberopade kalkylerna har räknats med ett ogynnsammare inkomstutfall än som här, med stöd av senare inkomna uppgifter, ansetts motiverat.
Det saldo som bokföringsmässigt framkommer genom en sammanläggning av riksstaten och tilläggsstat I till denna ger under rådande förhållanden, då betydande utgifter äro avsedda att tillsvidare bestridas å förskottsstat, icke en fullständig bild av det statsfinansiella läget. Den nödvändiga kompletteringen kommer att vinnas genom den andra tilläggsstat, som bör framläggas för 1940 års lagtima riksdag för konsolidering av med stöd av förskottsfullmakten verkställda utgifter. En bokföringsmässigt utformad balansering ger sålunda nu föga av intresse och framlägges därför ej i detta sammanhang.
Av skäl, som jag närmare utvecklat i propositionen nr 78 med förslag till förordning örn värnskatt, synes det lämpligt, att det beräknade budgetunderskottet till ungefär hälften täckes genom skattehöjningar och upptagande av nya skatter. Jag torde nu få framlägga förslag angående beräkningen av inkomsterna av den nya eller skärpta beskattningen.
I nyssnämnda proposition nr 78 har intäkten av värnskatten beräknats till 450 miljoner kronor. Med tillämpning av den för riksstaten grundläggande inkomstberäkningen skulle intäkten kunnat upptagas till ett något högre belopp eller 165 miljoner kronor. Avkortningen motiveras av de i värnskatteförslaget införda bestämmelserna örn skattebefrielse vid ömmande omständigheter och hänsyn till en möjlig nedgång i inflytandeprocenten under trycket av likviditetssvårigheter.
Det riksdagen förelagda förslaget om tilläggsskatter å bensin sktdle under i propositionen angivna förutsättningar för helt år ge en inkomst av upp till 25 miljoner kronor. Osäkerheten av denna beräkning bör här ånyo understrykas. Skatterna, som äro avsedda att träda i kraft från och med nyår, kunna i tilläggsstaten uppföras med 10 miljoner kronor. Vid denna beräkning har hänsyn tagits till å ena sidan den föreslagna efterbeskattningen, å andra sidan den försening i skatteuppbörden i förhållande till debiteringen som betingas av de för denna uppbörd gällande reglerna.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
En industrisocker skatt i enlighet med föreliggande förslag beräknas för helt år ge c:a 14 miljoner kronor. I tilläggsstaten kan inkomsttiteln upptagas med halva detta belopp.
Det framlagda förslaget om skatt å kaffe kan för helt år beräknas betyda en statsinkomst av mellan 25 och 30 miljoner kronor. Skatten är avsedd att träda i kraft, så snart riksdagen fattat beslut i ämnet, och kan — tillsammans med den enligt förslaget övergångsvis utgående importavgiften på kaffe — för innevarande budgetår väntas tillföra statsverket c:a 15 miljoner kronor.
Inkomsten av den under hösten genomförda höjningen av tobaksskatten kan för helt budgetår uppskattas till 20 miljoner kronor. För innevarande budgetår har man att räkna med en inkomst av c:a 12 miljoner kronor. Härtill bör emellertid läggas ett inkomsttillskott på c:a 8 miljoner kronor, som kan erhållas genom inleverans av vinstmedel.
Intäkten av den av riksdagen beslutade höjningen av beskattningen av vissa spritdrycker kan beräknas blott med en bred osäkerhetsmarginal. Med hänsyn till de speciella störningar, som kunna tänkas framträda under tiden närmast efter skattehöjningens genomförande och med utgångspunkt från den tid, under vilken skatterna innevarande budgetår komma att utgå, beräknar jag att de komma att bidraga till budgetbristens täckning med c:a 34 miljoner kronor, motsvarande för helt år något över 50 miljoner kronor. Av förstnämnda belopp kan en summa av ungefär 6 miljoner kronor väntas falla på vinskatten. Omsättnings- och utskänkningsskatten på spritdrycker antar jag sålunda komma att ökas med 28 miljoner kronor. I förhållande till en, till stöd för riksräkenskapsverkets uppskattning av statsinkomsterna, av kontrollstyrelsen framlagd kalkyl innebära dessa beräkningar reduktioner med 1 respektive 3 miljoner kronor.
Den nya beskattningen av maltdrycker beräknas medföra en inkomstökning för helt år med c:a 15 miljoner kronor, varav ungefär 6 miljoner kronor kunna väntas inflyta under innevarande budgetår.
En inkomst på mellan 6 och 7 miljoner kronor har beräknats inflyta av den föreslagna läskedrycksskatten. Med hänsyn till tidpunkten för skattens ikraftträdande kan intäkten detta budgetår uppskattas till ungefär 3 miljoner kronor.
Den statliga nöjesskatt, varom förslag tidigare i dag anmälts, kan väntas ge för helt år mellan 7 och 8 miljoner kronor. Då skatten är avsedd att tillämpas från och med den 1 januari 1940 får den antagas bidraga till täckandet av budgetunderskottet med c:a 4 miljoner kronor.
En sammanfattning av de här angivna uppskattningarna av skattehöjningarnas och den nya indirekta beskattningens avkastning ger följande resultat:
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
11 Intäkterna för löpande budgetår skulle sålunda uppgå till ungefär 100 miljoner kronor. En tidigare prövning vid den urtima riksdagen av de olika skatteförslagen hade i gynnsammaste fall betytt, att statsverket under löpande budgetår tillförts ytterligare kanske 20 miljoner kronor.
I propositionen nr 79 till urtima riksdagen angående åtgärder för begränsning av vissa statsutgifter har jag redogjort för ett förslag att nu avbryta fonderingen av inflytande folkpensioneringsavgifter. Ett sådant avbrott skulle innebära, att intäkten å inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden skulle ökas med 20 miljoner kronor. Då anledning icke synes mig föreligga att nu fullfölja den tidigare fastställda fonderingsplanen, förordar jag, att förslag framlägges om inleverans till statsverket av det belopp, som eljest skolat avsättas till nämnda fond.
Genom här redovisade skatteförslag m. m. reduceras det beräknade underskott som kommer att belasta budgetutjämningsfonden till (520 — 150 — 100 — 20 =) 250 miljoner kronor. Genom ett underskott av denna storleksordning skulle den i denna fond redovisade behållningen reduceras från 165 miljoner kronor till ett negativt belopp av i runt tal 85 miljoner kronor.
Vissa budgettekniska frågor.
För redovisning av de nya skatter, beträffande vilka förslag förelagts riksdagen, böra nya inkomsttitlar uppföras å tilläggsstaten. Dessa titlar böra inordnas bland de äldre i enlighet med den för inkomstredovisningen i riksstaten tillämpade systematiken.
Med avseende å de särskilda titlarna må följande framhållas. Den nya bensinbeskattningen bör i sin egenskap av en för allmänna budgetändamål disponibel skatt upptagas till redovisning bland tullar och acciser och ej bland automobilskattemedlen. Under en ny inkomsttitel för kaffeskatt bör redovisas även den övergångsvis utgående importavgift å kaffe, varom förslag framlagts. På grund av den tekniska omläggning av formen för malt-
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
drycksbeskattningen, som förordats, bör en ny inkomsttitel för denna skatt upptagas omedelbart efter den nu i riksstaten uppförda maltskatten; på den nya titeln bör lämpligen övergångsvis upptagas blott den beräknade ökningen av skatteintäkterna från ifrågavarande källa. Till den erforderliga nya inkomsttiteln för omsättningsskatt å vin bör i redovisningen överföras den vinskatt som eljest redovisas under titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Nöjesskatten synes böra uppföras under samlingsrubriken tullar och acciser, detta med hänsyn till dess nära samhörighet med de egentliga omsättningsskatterna.
Under samlingsrubriken uppbörd i statens verksamhet bör såsom en sista post upptagas en inkomsttitel för redovisning av i krisorganens verksamhet inflytande licensavgifter, vilken titel torde böra benämnas liandelslicensavgifter m. m. Inkomsten av denna titel kan ej nu beräknas. Jag föreslår, att den uppföres med ett formellt belopp av 300,000 kronor.
Bland diverse inkomster bör å tilläggsstaten upptagas en ny inkomsttitel för redovisning av de å vissa specialbudgetstitlar möjliga besparingarna å sammanlagt c:a 32 miljoner kronor.
Vid framläggandet i propositionen nr 1 av förslag till tilläggsstat I var avsikten att i en senare proposition avgiva förslag om en komplettering av denna, vilken av riksdagen kunde läggas till grund för en fastställelse av staten såsom för budgetåret gällande tilläggsstat till riksstaten. Den senare utvecklingen synes motivera en viss avvikelse från denna plan.
Jag har redan i det föregående framhållit, att de väntade utgifterna å förskottsstaten medföra, att en nu upprättad tilläggsstat kan ge blott en mycket ofullständig bild av det finansiella läget och kräver komplettering med en andra tilläggsstat, avsedd för konsolidering av de förskottsvis bestridda utgifterna. Under angivna förhållanden finner jag lämpligast, att någon stat ej nu upprättas utan att endast de för det tidigare framlagda statförslagets komplettering erforderliga besluten örn redovisningen av vissa nya inkomster meddelas. Denna ståndpunkt står i full samstämmighet med den uppfattning örn anslagsanvisningarna å tilläggsstat och de till denna stat knutna inkomstredovisningsbesluten såsom successiva beslut om ändringar i riksstaten, vilken utvecklats av första särskilda utskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 42. Samma uppfattning har legat till grund bl. a. för Kungl. Majds tidigare framlagda förslag örn upptagande å gällande riksstat av en ny huvudtitel för folkhushållningsdepartementet.
Om, i enlighet med vad jag här anfört, någon stat ej nu fastställes, bölden budgettekniska handläggningen av under hösten fattade bosin! eller framdeles uppkommande frågor om ändringar i riksstaten fortsättningsvis bli den, att för lagtima riksdagen omedelbart framlägges förslag till en lillläggsstat II till riksstaten, omfattande i främsta rummet anslagsäskanden för reglering av de med stöd av förskottsstaten verkställda utbetalningarna men även anslag för de nya behov som må hava aktualiserats. Icke heller denna stat bör vid sitt framläggande vara avslutad; inkomstberäkningen bör således
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
vara öppen och nya anslag under riksdagens lopp kunna tillfogas. Mot slutet av riksdagen bör, i anslutning till en då framlagd översikt över det finansiella läget och en slutlig inkomstberäkning för budgetåret, en tilläggsstat fastställas, sammanfattande de ändringar i riksstaten som kommit till stånd genom de till tilläggsstaterna I och II anknutna inkomst- och utgiftsbesluten. Denna slutliga och fullständiga tilläggsstat får därefter — sedan den i enlighet med riksdagens förut berörda uttalande godkänts såsom sammanfattning av nyssnämnda ändringar — jämte den ursprungligen fastställda riksstaten bilda underlaget för budgetredovisningen för året. Den här angivna handläggningen synes vara den i nuvarande komplicerade läge mest praktiska. Den form, i vilken riksdagen finner gott meddela sina beslut i anledning av de framlagda förslagen beträffande tilläggsstat I, blir avgörande för huruvida den här angivna vägen framdeles bör och kan följas.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
upptaga följande inkomsttitlar sålunda:
Skatter:
3. d. Tobaksskatt, bevillning .......... kronor 12,000,000
3. g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ........ » 28,000,000
Fonden för statens aktier:
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet » 8,000,000;
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under rubriken Skatter upptaga följande nya inkomsttitlar
sålunda:
1. aa. Värnskatt, bevillning............ kronor 150,000,000
3. aa. Tilläggsskatter å bensin, bevillning » 10,000,000
3. ca. Industrisockerskatt, bevillning.... » 7,000,000
3. cb. Skatt å kaffe, bevillning........ » 15,000,000
3. ga. Omsättningsskatt å vin, bevillning » 6,000,000
3. i. Maltdrycksskatt, bevillning...... » 6,000,000
3. j. Skatt å läskedrycker, bevillning.. » 3,000,000
3. k. Statlig nöjesskatt, bevillning..... » 4,000,000;
dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under rubriken Uppbörd i statens verksamhet upptaga en ny inkomsttitel sålunda:
46. Handelslicensavgifter m. m.
kronor 300,000;
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under rubriken Diverse inkomster upptaga en ny inkomsttitel sålunda:
4. a. Besparingar å specialbudgetstitlar kronor 32,000,000;
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att till statsverket skall under budgetåret 1939/40 inlevereras det belopp om 20,000,000 kronor, varmed folkpensioneringsfonden skulle under nämnda budgetår ökas enligt den av Kungl. Majit och riksdagen fastställda planen för fondens användning;
dels ock — under förutsättning av bifall till detta förslag — å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden kronor 20,000,000.
Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
besluta, att å automobilskattemedlens specialbudget uppkommande underskott må för budgetåret 1939/40 avföras å statens automobilskattemedelsfond.
Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa följande anslag, nämligen:
Telegrafverket:
Vissa signal- och alarmanordnirigar. .. . kronor 700,000;
Statens järnvägar:
Försvarsberedskap vid statens järnvägar,
reservationsanslag ................ » 5,550,000
Reservtelefonväxlar, reservationsanslag » 200,000
Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter, reservationsanslag .................... » 1,050,000
Åtgärder för fullständigande av järnväg struppernas utrustning och materiel, reservationsanslag ............ » 575,000
Förbättringsarbeten vid /. d. Skåne—
Smålands järnväg, reservationsanslag » 700,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
15 Belysningsanläggningar för luftf artsleder kronor 250,000 Byggande och förbättring av flygplatser » 3,000,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens allmänna fastighetsfond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
F örsvarsdepartementet:
Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m................. kronor 275,000
Kommunikationsdepartementet:
Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter .......................... » 1,845,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens utlåningsfonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
J or dbruksdepart ementet:
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motor drif t.................... kronor 500,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för låneunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen: Jordbruksdepartementet:
Lån för anskaffande av grästorkar .... kronor 200,000;
dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, näm-
ligen:
F inansdepartementet:
Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker ........................ kronor 500,000
Handel sdepartementet:
Sprängningsarbeten m. m. för oljelag-
ring ............................ » 1,500,000
Cisternanläggningar för oljelagring .... » 650,000;
dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar under rubrik oförutsedda utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Kommunikationsdepartementet:
Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket .............. kronor 5,000,000.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: H. Wihlborg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
17 Bilaga.
Förteckning
över av Kungl. Majit hos urtima riksdagen år 1939 äskade och, i förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
I. Kungl, hov- och slottsstalerna.
Kronor
B: 8 Anordnande av skyddsrum i Stockholms slott, reservationsanslag ............................................ 96,000
III. Utrikesdepartementet.
D: 6 a Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag......... 50,000
IV. Försvarsdepartementet.
Försvarsstaben:
B: 10 Vissa byggnads- och materielkostnader för försvarsstabens radioanstalt, reservationsanslag............. 135,000
Understöd m. m.:
D: 20 a Förstärkning av anslaget till frivilliga skytteväsendets
befrämjande..................................... 75,000
Sjukvård m. m.:
D: 40 a Utrustning av arméns krigssjukhus, reservationsanslag . 4,300,000
Tygmateriel:
D: 43 a Anskaffning av viss tygmateriel, reservationsanslag .... 16,600,000
Byggnader- m. m.:
D: 70 a Förläggningsbaracker för till neutralitetsvakt inkallad
personal............... 900,000
D; 70 b Vissa fortifikatoriska anordningar m.m., reservationsanslag 4,000,000
Flytande materiel och byggnader:
E: 31 a Nybyggnad av jagare och minsvepare m. m., reservationsanslag .......................................... 23,000,000
E: 38 a Förstärkning av anslaget till brännoljecisterner för
flottan, reservationsanslag......................... 930,000
E: 38 b Utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,
reservationsanslag................................. 5,500,000
E: 43 a Vissa fortifikatoriska anläggningar m. m., reservationsanslag .......................................... 2,000,000
E: 43 b Anordnande av en reservkraftstation i Fårösund, reservationsanslag ...................................... 125,000
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 90. 2
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Kronor
18 Sjökarteverket:
E: 61 a Iordningställande av luftskyddsrum för sjökarteverket,
reservationsanslag...............................
Flygmateriel:
F: 20 a Anskaffning av reservflygplan m. m., reservationsanslag Materiel:
G: 2 a Viss extra materielanskaffning m. m.................
Militärmeteorologisk informationstj änst:
G: 7 a Signalförbindelser, reservationsanslag.................
V. Socialdepartementet.
Bekämpande av arbetslösheten:
B: 19 a Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag----
Medicinalstyrelsen:
C: 2 a Beredskapsorganisation, förslagsanslag................
C: 57 a Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara, reservationsanslag..............................
Statspolisorganisationen:
E: 2a Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag
Civilt luftskydd:
F: 3 Alarmeringsanordningar, reservationsanslag............
F: 4 Gasskyddsutrustning, reservationsanslag...............
F: 6 a Vissa luftskyddsåtgärder för ämbetsverk m. fl., reservationsanslag ......................................
F: 7 Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m............•..........
F: 8 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum, reservationsanslag.................... • ......
G: 13 Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté ....
VI. Kommunikationsdepartementet. Vägbyggnader och vägunderhåll:
B: lia Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och broar
å landsbygden, reservationsanslag..................
B: 21 a Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads-
väsendet, reservationsanslag....................
Hamnar och farleder:
B: 29 Vissa rensningsarbeten i Gränsöström mellan Gränsö och
Vikbolandet m. m., reservationsanslag..............
E: 4 a Bidrag till enskilda järnvägar för anordnande av vissa
skyddsrum, reservationsanslag .......................
VII. Finansdepartementet.
C: 22 Särskild ersättning till indrivningsförrättare, förslagsanslag C: 23 Särskild ersättning för debitering av värnskatt, förslagsanslag ............................................
E: 8 a Prisövervakning, förslagsanslag........................
11,400
36.000. 000
71.000. 000
164,680,400
10.000. 000
6.700.000 7,000
28,919,000
5.000. 000
2.000. 000
160.000 50,000
360,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
19 Kronor
IX. Jordbruksdepartementet.
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
D: 35 a Inköp av generatorgasdrivna jordbrukstraktorer, reservationsanslag ...................................... 150,000
G: 29 a Prisreglerande åtgärder, reservationsanslag.............. 30,000,000
J: 23 Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m., reservationsanslag ......................— . _500,000
30,650,000
X. Handelsdepartementet.
C: 8 Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag ........................................ 146,000
Lotsverket:
D: 4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag .... 880,000
D: 16 a Främjande av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar mot minsprängning, reservationsanslag .... 1,000,000
2,026,000
X a. Folkhushållningsdepartementet.
Folkhushållningsdepartementet:
A: 1 Avlöningar, förslagsanslag........................... 111,500
A: 2 Omkostnader, förslagsanslag......................... 30,000
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
B: 1 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 1)........
B: 2 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten IV: C: 2)......
B: 3 Den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande, reservationsanslag (riksstaten IV: C: 3)...................
Kon j unkturinstitutet:
B: 4 Avlöningar, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 15)......
B: 5 Omkostnader, förslagsanslag (riksstaten VII: B: 16)----
B: 6 Särskilda undersökningar, reservationsanslag (riksstaten
VII: B: 17)...................................... —
B: 7 Statens livsmedelskommission m. m., förslagsanslag...... 600,000
B: 8 Statens industrikommission m. m., förslagsanslag........ 200,000
B: 9 Statens handelskommission m. m., förslagsanslag........ 50,000
B: 10 Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag............ 50,000
C: 1 Statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag (riksstaten
X: F: 9)..........................................
C: 2 Ytterligare medel för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag (riksstaten X: F: 10)........................... —
C: 3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 100,000
1,141,500
235,522,900
20 Kung1. Maj:ts proposition nr 90.
B. Utgifter för statens kapitalfonder. lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affärsverks/onder.
Kronor
Kommunikationsdepartementet: a Vissa signal- och alarmanordningar (I: B: 21)............ 700,000
2 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 16), reserva-
tionsanslag .......................................... 5,550,000
3 Reservtelefonväxlar (I: C: 16 b), reservationsanslag........ 200,000
4 Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas-
tigheter (I: C: 16 c), reservationsanslag................. 1,050,000
5 Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrust-
ning och materiel (I: C: 16 d), reservationsanslag........ 575,000
6 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg
(I: C: 23), reservationsanslag............................ 700,000
8.775.000 B. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
1 Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2), reservationsanslag ................ 250,000
5 Byggande och förbättring av flygplatser (II: 6), reservationsanslag .............................................. 3,000,000
3.250.000 C. Statens allmänna fastighetsfond.
Försvarsdepartementet:
6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.
(lil: 6 a), reservationsanslag.................. 275,000
Kommunikationsdepartementet:
16 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter (III: 18), reservationsanslag ........................... 1,845,000
2.120.000 D. Statens utlånings fonder. >
Jordbruksdepartementet:
16 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (IV*20),
reservationsanslag..................................... 500,000
E. Fonden för låneunderstöd. Jordbruksdepartementet:
3 Lån för anskaffande av grästorkar (V: 10), reservationsanslag 200,000
F. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet: a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VII: 12 a),
reservationsanslag..................................... 500,000
Kungl, Maj:ts proposition nr 90.
21 Kronor
Handelsdepartementets
2 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: 17), reserva-
tionsanslag .......................................... 1,500,000
3 Cisternanläggningar för oljelagring (VII: 18), reservationsanslag 650,000
2,650,000
G. Oförutsedda utgifter.
Kommunikationsdepartementet:
1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket (VIII: 1), reservationsanslag .......................................... 5,000,000
22,495,000
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
21 Vissa signal- och alarmanordningar...................... 700,000
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar:
16 Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag 5,850,000 16 a Vändskivor samt kol- och vattengivningsanordningar, reservationsanslag....................................... 500,000
16 b Reservtelefonväxlar, reservationsanslag.................. 200,000
16 c Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga
fastigheter, reservationsanslag....................... 1,500,000
16 d .Åtgärder för fullständigande av järn vägstruppernas utrustning och materiel, reservationsanslag.............. 575,000
Rullande materiel:
19 a Lökomotorer, reservationsanslag........................ 600,000
Autom obiltrafik:
20 a Gasgeneratorer för landsvägsfordon, reservationsanslag .... 250,000
23 Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg,
reservationsanslag..................................... 700,000
D. Statens ”vattenfallsver k.
Kraftverken:
Trollhätte kraftverk:
1 Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag...... 500,000
Norrländska kraftverken:
2 Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservations-
anslag .......................................... 1,000,000
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Kronor
3 Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva, reservations-
anslag ............................................ 750,000
4 Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reser-
vationsanslag ............................ 300,000
5 Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag....... 500,000
10 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag...... 2,000,000
15,925,000
II. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
1 Mark till landningsfält för flygplan, reservationsanslag .. 600,000
2 Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reservations-
anslag ......................................... 250,000
6 Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-
anslag................ 3,000,000
; 3,850,000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Försvarsdepartementet:
6 a Uppförande av nybyggnad för luftförsvarscentral m. m.,
reservationsanslag................................. 1,100,000
Kommunikationsdepartementet:
18 Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, reservationsanslag ...................................... 1,845,000
2,945,000
IV. Statens utlånings fonder.
Jordbruksdepartementet:
20 Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift,
reservationsanslag................................. 2,000,000
V. Fonden för låneunderstöd. Jordbruksdepartementet:
10 Lån för anskaffande av grästorkar, reservationsanslag .. 2,000,000
VI. Fonden för statens aktier.
Handelsdepartementet:
2 Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag, reser-
vationsanslag .................................... 10,000,000
3 Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk Torvförädling
m. m., reservationsanslag.......................... 5,000,000
15,000,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
23 VII. Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet:
1 a Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet, reservationsanslag
6 a Uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, reservationsanslag ......................................
Finansdepartementet:
12 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag .......................................
Jordbruksdepartementet:
12 b Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reservationsanslag ..........................................
12 c Reglering av vedproduktionen, reservationsanslag......
Handelsdepartementet:
17 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservations-
anslag ..........................................
18 Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag ..
18 a Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag
Folkhushållningsdepartementet:
20 Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag.............
VIII. Oförutsedda utgifter.
Kommunikationsdepartementet:
1 Statens affärsverksfonder, statens allmänna fastighets-
fond och fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag ...........................................
Kronor
192,000
1,300,000
5,000,000
25.000. 000
15.000. 000
1,500,000
600,000
8,000,000
50,000,000
106,592,000
5,000,000
153,312,000