Doc 1940:1

KUNGL. MALTS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1940/41,

given Stockholms slott den 4 januari 1940.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1940/41.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionen justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat jämte därvid fogade specifikationer:

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 1. Del 1.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

Förslag till riksstat för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

budgetåret 1940/41.

I, ,,

.

L. r-.

Inkomster å driftbudgeten

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna ä driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41.

Inkomster.

Kronor

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 579,000

2. Utrikesdepartementets » 796,000

3. Medicinalstyrelsens » 2,786,000

4. Byggnadsstyrelsens » 9,610,000

5. Generaltullstyrelsens » 78,000

6. Uppsala universitets » 684,000

7. Lunds universitets » 300,000

8. Karolinska sjukhusets » 850,000

9. Lotsstyrelsens » 282,000

B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 170,000

2. Utrikesdepartementets > 33,000

3. Medicinalstyrelsens » 792,000

4. Byggnadsstyrelsens » 585,000

5. Generaltullstyrelsens » 37,900

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 10,000

8. Karolinska sjukhusets » 205,000

9. Lotsstyrelsens » 59,000

15,965,000

1,908,90(

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 17,000

2. Utrikesdepartementets » 15,000

3. Medicinalstyrelsens & 169,000

4. Byggnadsstyrelsens » 210,000

5. Generaltullstyrelsens » 10°

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................. 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting---- 15,000

c. Övriga diverse inkomster.......... 34,000 269,000

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning ........................ 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 5,200 56,000

8. Karolinska sjukhusets delfond.................... 1,000

9. Lotsstyrelsens » .................... 1,000

Kronor

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets » ....................

3. Medicinalstyrelsens > ....................

4. Byggnadsstyrelsens » ....................

5. Generaltullstyrelsens > ....................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 120,000

b. Övriga fastigheter .................. 200,000

7. Lunds universitets delfond ......................

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset................ 80,000

b. Serafimerlasarettet.................. 50,000

9. Lotsstyrelsens delfond ..........................

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis..........

Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......

förslagsvis.......

förslagsvis.......

4. Byggnadsstyrelsens » ,

5. Generaltullstyrelsens » ,

6. Uppsala universitets delfond: a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis

Summa

750.000 1,700,000

40,000

100,000

80,000

1,073,000

945,000

12,000

162,000

738,100

18,612,000

3,825,000

3,279,000

1,598,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

13 Kronor

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 367,000

2. Utrikesdepartementets » 2bO,UOU

3. Medicinalstyrelsens » 1,896,000

4. Byggnadsstyrelsens » 6,605,000

5. Generaltullstyrelsens » 26,000

6. Uppsala universitets » 203,000

7. Lunds universitets > 147,000

8. Karolinska sjukhusets » 368,000

9. Lotsstyrelsens » 38,000 9,910,000

Summa | 18,612,000

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvars väsen dets fastighetsfond för budgetåret 1940/41. * 1 2 3

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméförvaltningens delfond...................... 6,161,000

2. Marinförvaltningens » 3,555,000

3. Flygförvaltningens » 1,542,900

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Arméförvaltningens delfond...................... 1,749,000

2. Marinförvaltningens » 436,000

3. Flygförvaltningens » 90,000

C. Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond.....................

2. Marinförvaltningens » .....................

3. Flygförvaltningens » .....................

20,000

1,000

100 Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméförvaltningens delfond...................... 4,950,000

...................... 1,530,000

2. Marinförvaltningens

3. Flygförvaltningens

580,000

B. Avsättning till värdeminskningskonlo :

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis............. 193,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis............. 88,000

3. Flygförvaltningens » , förslagsvis............. 179,000

Hyres- och arrendeutgifler m. m. för av fonden förhyrda lokaler och 1 arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis............. 190,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis............. 104,000

3. Flygförvaltningens » , förslagsvis............. 131,000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond...................... 2,597,000

2. Marinförvaltningens » 2,270,000

3. Flygförvaltningens » 743,000

Kronor

11,258,900

2,275,000

21,100

Summa! 13,555,000

7,060,000

460,000

425,000

5,610,000

Summa | 13,555,000

Utgifter å driftbudgeten

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor Kronor

A. Kungl, hovstaten.

Kungl. Maj:ts hovhållning.......................... 800,000

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning............................................ 150,

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan....................................... 192,000

Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet

Kronprinsens hovhållning m. m................... 125,000

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland..... 26,000

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke............ 26,000

Ved och kol för de kungl, hoven................... 50,000

Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och

kol för de kungl, hoven.......................... 95,000

Underhåll och vård av möbler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de kungl, slotten........... 56,400

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i

de kungl, slotten................................ 25,000

Kungl, hovstallets utfodring........................ 45,000

de kungl, slotten................................ 25,000

Kungl, hovstallets utfodring........................ 45,000

vi o) w >&. w m ^ mi-1 sioiw w m

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

17 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 1. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

8 9

13 Beräknat belopp.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

23 Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

25 Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

27 Beräknat belopp.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

29 Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

31 Beräknat belopp.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 1. Dd 1.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

37 Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

39 Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

40 Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

41 C. Vägtrafikväsendet.

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag............

Registrering av motorfordon, förslagsanslag...........

Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag ..........................................

Kronor

Säger för vägtrafikväsendet

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande m. m., reservationsanslag Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.,

reservationsanslag................................

Underhåll av vissa historiska byggnader m. m., reservationsanslag ......................................

Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården, reservationsanslag.....................................

10 Säger för byggnadsväsendet

E. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag .............................

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag....................................

Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag ............................................

Extra besiktningar av luftfartyg m. m., förslagsanslag .. Ersättningar för skador vid eldsläckning, förslagsanslag ...........................................

Understöd åt privatflyget, reservationsanslag........

Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i

utlandet.......................................

Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund.......

Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ..........

Kronor

698,500

85,000

710,200

85,000

700,000

1,000

5,000

706,000

783,500

795,200

100,000

1,808,700

*280,000

5.000 6,900,000

10,000

100.000 3,000 3,000

* Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

43 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

* Beräknat belopp.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr /■ Del 1.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

51 I. Folkundervisningen.

Anstalter jör lärarutbildning m. rn.

Folkskoleseminarier:

1 Avlöningar, förslagsanslag......................... *2,380,000!

2 | Omkostnader, förslagsanslag....................... *230,000]

Beräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

55 Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser .........................................

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader...............

Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för

organisations- och administrationskostnader........

Bidrag till tjänstemännens bildningsverlcsamhet för

organisations- och administrationskostnader.......

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande................

Folkliga musikskolan i Arvika:

Understöd......................................

Stipendier.....................................

Statens studielån:

Nämnden för statens studielån....................

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån, förslagsanslag........................

Statens biografbyrå:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.....................• •

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

L. Gymnastiska centralinstitutet.

Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..........

Stipendier......................................

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

Säger för gymnastiska centralinstitutet

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst ni. m.

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker, reservationsanslag...................

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av

märkt förtjänst...............................

Understöd åt professorn K. O. Östergren för forts

utgivande av Nusvensk ordbok..............

Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg.....

Bidrag till föreningen Pietas.....................

Bidrag till svenska naturskyddsföreningen.....

Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning nationalparker och naturskyddsärenden.......

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Beräknat belopp.

CH ^ CO

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

57 Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet. * I

2 A. Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.

10 Säger för jordbruksdepartementet

B. Lantbruksstyrelsen ni. m.

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Lantbruksingenjör och deras biträden:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Reseersättningar, förslagsanslag....................

Statskonsulenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Reseersättningar, förslagsanslag....................

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader....................................

Säger för lantbruksstyrelsen m. m.

I

C. Lantbruksakademien m. m.

Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Bidrag till museum, bibliotek m. m. Statens växtskyddsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

lionsanslag

Säger för lantbruksakademien m. m.

260,500

* Beräknat belopp.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

61 Beräknat belopp.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

• Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

* I

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

65 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag......

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag ..........................................

L.

Säger för lantmäteriväsendet

Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologiskhydrograiiska anstalt.

Rikets allmänna kartverk:

Avlöningar, förslagsanslag .....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Kartarbeten m. m., reservationsanslag...........

Utrustning m. m., reservationsanslag............

Sveriges geologiska undersökning:

Avlöningar, förslagsanslag......................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Avlöningar, förslagsanslag............... 317,100

Observatörer........................ 83,000

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag 95,000

Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag.......................... 21,000

Övriga omkostnader, förslagsanslag---- 56,000

Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen 6

i Abisko

grafiska anstalt.

M. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.....

Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark, förslagsanslag............................

Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Rom,

förslagsanslag...................................

Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag ..........................................

Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt, förslagsanslag...................................

räknat belopp.

ng tilt riksdagens protokoll J9i0. 1 sami. Nr 1. Del 1.

7.000 10,000

2.000 10,000

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

67 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

71 Egentliga statsutgifter.

XI. Folkhushållningsdepartementet.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1940.

73 Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

75 Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr i år 1940.

Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

78 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1940.

Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.1

1 Stat för luftfartsfonden se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 85.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

79 Utgifter för statens kapitalfonder.

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 86.

<N CO

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet: Fortsatt anläggning av dubbelspår (I: C: 2), reservationsanslag ..................................

500,000

B. Luftfartsfonden.

4 Kommunikationsdepartementet: Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 1),

reservationsanslag............................

Radiofyrar för luftfarten (II: 2), reservationsanslag Undersökningar för byggande och förbättring av

flygplatser (II: 3), reservationsanslag...........

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten (II: 4), reservationsanslag.........................

Säger för luftfartsfonden

50,000

50,000

50,000

150,100

150,100

C. Statens allmänna fastighetsfond.

5 Justitiedepartementet:

Värmeledning vid centralfängelset i Norrköping (III: 1), reservationsanslag.....................

Utrikesdepartementet:

Inköp av fastighet för beskickningen i Lima (III: 2), reservationsanslag..............................

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(III: 3), reservationsanslag.................... 1,600,000

Uppförande av nybyggnad för statens institut för

folkhälsan (III: 4), reservationsanslag........... 112,500

Kommunikationsdepartementet:

Ändringsarbeten m. m. i fastigheten nr 29 Hantverkargatan i Stockholm (III: 5), reservationsanslag ......................................

1,712,500

22,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 1

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

84:

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

85 Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Stat för luftfartsfonden för budgetåret 1940/41. * 1 2 3 4 5

i

Utgifter.

1. Underhåll och drift av luftfart sleder, förslagsvis .................

2. Förvaltningen av Bulltofta flygplats, förslagsvis..................

3. Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden,

förslagsvis.................................................

4. Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten.........

5. Understöd av regelbunden luftfart....................

Summa

Inkomster.

Kronor

254,400

98,500

7,500

335,000

787,500

1,482,900

1. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden

2. Diverse inkomster............................................

3. Inkomster av Bulltofta flygplats................................

4. Utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport ..................|

I Underskott att avföras å riksstatens driftbudget....................i 1,249,900

Summa 1,482,900

2,900

1,000

115,000

114,100

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1940/41.

Utgifter.

Räntor å den fonderade statsskulden: Av staten upptagna obligationslån:

Kronor

Statsskuldförbindelser:

17. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.........

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:

18. Ränta å lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis....................................

övrig fonderad statsskuld:

19. Årsanslaget till Hans Majit Konungen............

20. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm.....................

21. Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital.......

22. » » Göta kanals reparationsfond...........

23. » » Bergsjö bredspårsfond.................

300,000

90,000

7,500

7,045

8,610

65,977,551

4,431,250

15,050,000

413,155

Säger för räntor å den fonderade statsskulden

B. Räntor ä den tillfälliga statsskulden:

1. Ränta å skattkammarväxlar, förslagsvis........... 5,100,000

2. » » vissa till riksgäldskontorets förvaltning

överlämnade medel, förslagsvis ............... 150,000

C. Ränta ä beräknad ny upplåning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis..................

85,871,956

5,250,000

9,999,144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940,

*- £ •-, ■ ° t

-•

V

Kapitalbudgeten

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

91 Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

94 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

95 Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Beräknat belopp.

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 1.

98 Kungl. Martts proposition Nr 1 år 1940.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

99 Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Beräknat belopp.

100 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kapitalinvestering.

VIII. Diverse kapitalfonder.

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1940.

101 Samtliga i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

i

Bihang lill riksdagens protokoll 19W. 1 sami. Nr 1. Del 1.

102 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1940.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari 19 A0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående inkomster å driftbudgeten,

utgifter å driftbudgeten, första till och med tolfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., luftfartsfonden, riksgäldsfonden, avskrivning av nya kapitalinvesteringar och avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt kapitalbudgeten,

vilka Kungl. Majit på hemställan av vederbörande departementschefer enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1940/41.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

399199. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Bilaga till

1940 års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1940/41 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1939 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 7 december 1939 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Budgetarbetets allmänna förutsättningar.

Riksstatcns avgränsning. Den bedömning av dagsläget och framtidsutsikterna, på vilken årets statsreglering har att bygga, måste helt domineras av kriget och dess möjliga följder för vårt land. Förutsättningarna äro i mycket ovissa och möjligheter för olika lösningar måste därför hållas öppna. Enklast synes detta kunna ske genom att riksstatsförslaget kompletteras med förslag till beredskapsstater (förskottsstater) för försvarsväsendet och för offentliga arbeten ägnade att motverka arbetslösheten. Om denna lösning väljes, kan själva riksstatsförslaget i vad avser anslagsberäkningen uppgöras med bortseende från fortsatta militära beredskapsåtgärder under nästa Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1■ Del 2. 1

2 Inkomsterna.

budgetår och från möjligheten av allvarliga störningar på arbetsmarknaden. Det är dock tydligt, att man med en sådan uppläggning av riksstatsförslaget måste betrakta beredskapsstaterna som väsentliga led i själva statsregleringen. De utgifter, vilka de avse att reglera, kunna bli av mycket betydande omfattning. En följd härav är att inkomstberäkningen i viss mån måste betraktas såsom preliminär.

Det ekonomiska läget. Vid anmälan av det förslag till värnskatt som med propositionen nr 78 framlades för 1939 års urtima riksdag angav jag i korthet de huvudsynpunkter på den ekonomiska utvecklingen, till vilka man enligt min mening hade att taga hänsyn vid finanspolitikens och penningpolitikens utformning. De på läget inverkande faktorerna voro sådana, att man hade att räkna med en stark splittring av den inhemska konjunkturen. Å ena sidan finga vissa krafter antagas verka i prisstegrande riktning. Å andra sidan förelågo samtidigt risker för en väsentlig nedgång i produktion och sysselsättning. Jag fann för min del övervägande skäl tala för att tendenserna till en konjunkturförsämring skulle fälla utslaget men ville icke utesluta möjligheten av en annan utveckling, vilken bland annat skulle göra det nödvändigt att motväga de köpkraftsökande verkningarna av det finanspolitiskt ofrånkomliga budgetunderskottet genom kredilpolitiska åtgärder.

Den tid som förflutit efter framläggandet av värnskatteförslaget har icke varit ägnad att skänka ökad klarhet. Alltjämt måste man räkna med risk för prisstegringar utöver den nivå, som avspeglar en ökad knapphet i varuförsörjningen. Och i kanske än högre grad än tidigare har man anledning att frukta en allvarlig konjunkturförsämring närmast för bostadsproduktionen. Alltjämt måste man därför också räkna med sannolikheten av stridiga tendenser pa marknaden, vilka komma att nödvändiggöra såväl prisreglerande som konjunkturstödjande åtgärder, alltså åtgärder vilka skenbart motverka varandra men tillsammans fylla uppgiften att såvitt möjligt upprätthålla en viss jämvikt inom näringslivet.

Med hänsyn till den ovisshet örn den ekonomiska utvecklingen inom landet som sålunda alltjämt råder och då intet synes mig vara att tillägga till den tidigare framlagda översikten över de olika på läget inverkande faktorerna, kan jag här inskränka mig till en hänvisning till vad som i värnskattepropositionen anfördes beträffande de olika utvecklingsmöjligheterna och deras konsekvenser för den ekonomiska politiken.

Utfallet av löpande statsreglering. Även frågan om utfallet av löpande statsreglering har behandlats i en till 1939 års urtima riksdag avlåten proposition. I samband med anmälan av förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår (propositionen nr 90) framlade jag sålunda vissa uppskattningar av inkomstutfallet och den väntade anslagsbelastningen.

Riksstaten för innevarande budgetår kan betraktas såsom jämnt balanse-

Inkomsterna.

rad. I anslutning till nämnda proposition beräknade riksdagen inkomsterna å tilläggsstat I till riksstaten till i runt tal 298 miljoner kronor. Därvid utgick riksdagen från att inkomstutfallet på riksstaten icke skulle komma att i högre grad avvika från tidigare verkställda beräkningar. Utgifterna å tillläggsstatens driftbudget uppgå till c:a 258 miljoner kronor. Om man i enlighet med en i propositionen framlagd beräkning uppskattade utgiftsbelastningen å förskottsstaten för försvarsväsendet för ändamål, som äro att hänföra till driftbudgeten, till minst 300 miljoner kronor, kunde det underskott i statsregleringen, med vilket man vid tidpunkten för riksdagens prövning av frågan hade att räkna, uppskattas till i runt tal 260 miljoner kronor.

Vissa inkomstuppgifter som numera blivit tillgängliga och i synnerhet de åtgärder, som under den senaste tiden vidtagits till förstärkning av försvarsberedskapen, göra nu en revision av de återgivna beräkningarna påkallad.

Enligt den av riksräkenskapsverket i skrivelse den 9 december 1939 framlagda uppskattningen av inkomstutfallet under innevarande budgetår skulle man kunna motse en nettomerinkomst på de mot budgetutjämningsfonden reglerade titlarna på 36 miljoner kronor. Den avvikelse denna uppskattning visar i förhållande till den, på vilken riksdagens bedömning av budgetläget byggde, förklaras i främsta rummet därav, att riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med att tullmedlen skola inflyta med i riksstaten upptaget belopp; tidigare har i anslutning till en uppskattning av generaltullstyrelsen räknats med en brist på denna inkomsttitel av 20 miljoner kronor. Vidare förutser riksräkenskapsverket rätt stora merinkomster på uppbördstitlarna samt i fråga om stämpelmedlen. Inkomsten av Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag kan nu med tämligen stor noggrannhet uppskattas till 24 miljoner kronor. Avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten slutligen har av riksräkenskapsverket uppskattats till 320 miljoner kronor, vilket förutsätter, att skatten, bortsett från restitutioner, inflyter med ej mindre än 96 procent av det debiterade beloppet.

Vid framläggandet av översikten över budgetläget i propositionen nr 90 till urtima riksdagen utgick beräkningen av den väntade belastningen på förskottsstaten från att förstärkt försvarsberedskap skulle fortbestå i dittills upprätthållen omfattning. Den utvidgade beredskap som sedermera genomförts har därför i väsentlig grad rubbat förutsättningarna för beräkningen. Verkställda uppskattningar ge vid handen, att man, örn nuvarande försvarsanordningar bibehållas till budgetårets slut, bör räkna med en utgiftsbelastning på förskottsstatens driftbudgetsdel av dubbelt så stor omfattning som tidigare, eller alltså på c:a 600 miljoner kronor. Ställes häremot den nu motsedda merinkomsten på riksstaten, erhållcs till resultat, att även nettounderskottet för innevarande budgetår — efter upptagande av de av urtima riksdagen beslutade nya inkomsterna — får väntas undergå en ungefärlig fördubbling och alltså stiga till minst 520 miljoner kronor. Till denna uppskattning måste, liksom till den i nyssnämnda proposition framlagda, fogas den reservationen, att en ytterligare förstärkning av den militära beredskapen liksom ytterligare forcerad materielanskaffning skulle medföra» att det

4 Inkomsterna.

angivna beloppet avsevärt måste överskridas. Redan enligt den här framlagda beräkningen skulle budgetutjämningsfonden vid nästa budgetårsskifte komma att uppvisa en brist på åtminstone 350 miljoner kronor.

Riksstatsförslaget.

Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår slutar på en summa av 1,676.4 miljoner kronor. Härvid ha de av 1939 års urtima riksdag beslutade skattehöjningarna och nya skatterna m. m. antagits fortbestå. En ungefärlig uppskattning av den inkomstnivå, som skulle uppnås utan fortsatt anlitande av de nya inkomstkällorna, ger till resultat ett belopp av 1,360 å 1,365 miljoner kronor, vilket med i runt tal 100 miljoner kronor understiger inkomstsumman enligt riksstaten för innevarande budgetår. Av nedgången falla enligt ämbetsverkets beräkning 40 miljoner kronor på tullmedlen, 31 miljoner kronor på automobilskattemedlen, 24 miljoner kronor på jordbruksregleringens inkomsttitlar, 12 miljoner kronor på skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse, nära 9 miljoner kronor på diverse inkomster och 5 miljoner kronor på Svenska tobaksmonopolet. Reduktionerna motvägas bland annat av ökade inkomstsiffror för statens järnvägar och riksbanksfonden. Inkomstsumman har även ökats genom tillkomsten av en inkomsttitel för försvarsväsendets lastighetsfond.

För egen del har jag funnit mig kunna i allt väsentligt godtaga de av riksräkenskapsverket framlagda beräkningarna av intäkterna på de gamla riksstatstitlarna. Av skäl till vilka jag i det följande återkommer förordar jag dock en höjning av de beräknade inkomsterna av automobilskattemedlen med 5 miljoner kronor, av tobaksskatten med samma belopp, av övriga diverse inkomster med 1 miljon kronor samt av Svenska tobaksmonopolet med 5 miljoner kronor. Å andra sidan föreslås en reduktion av inkomsterna av avgifter för prisreglering på jordbrukets område med 2 miljoner kronor samt av riksbanksfonden med 4 miljoner kronor. Tillsammans medföra dessa förändringar jämte ett par smärre, här ej särskilt redovisade förskjutningar, att den av riksräkenskapsverket beräknade inkomstsumman ökas med ungefär 12 miljoner kronor, en höjning alltså, som sedd mot bakgrunden av den samlade nedgång, inkomsterna överhuvud antagas visa i förhållande till årets riksstat, är av ringa betydelse. Vid bibehållande av riksstatens inkomstram har man trots den förordade uppräkningen av inkomstsumman att räkna med en tillbakagång på ungefär 90 miljoner kronor.

Sammanställas de tidigare lämnade uppgifterna rörande det sannolika budgetutfallet för innevarande år med resultatet av den här återgivna beräkningen av inkomstutvecklingen, är det tydligt, att man, oavsett utgifternas utveckling, måste taga under övervägande att även nästa budgetår utnyttja de nya inkomster vilka i enlighet med urtima riksdagens beslut tagits i anspråk för statsregleringen under löpande budgetår. Jag återkommer senare

Inkomsterna.

till denna fråga men torde redan här få redogöra för den förbättring i inkomstläget som kan påräknas, om de nya skatterna och skattehöjningarna m. m. fortsättningsvis få äga bestånd. Såsom framgår av vad jag redan anfört, skulle detta enligt riksräkenskapsverkets beräkningar bringa upp inkomstsumman till 1,676.4 miljoner kronor, eller med 310 å 315 miljonei kronor. För egen del har jag med avseende å de nya inkomsttitlarna ansett mig böra föreslå en höjning med 5 miljoner kronor av den av ämbetsverket beräknade inkomsten av tilläggsskatter å bensin men å andra sidan vid bedömandet av den samlade intäkten av de normala och de av krisläget påkallade skatterna på inkomst och förmögenhet funnit skäl att förorda en avrundning nedåt av riksräkenskapsverkets uppskattning med 2 miljoner kronor. Jag förordar vidare upptagandet av ett formellt belopp av 1 miljon kronor under en ny inkomsttitel, benämnd krigsvinstskatt. Justeras den nyss angivna inkomstsumman i enlighet härmed och med iakttagande av de förut angivna förändringarna i inkomst siffrorna för de gamla riksstatstitlarna, erhålles en inkomstsumma för driftbudgeten på i runt tal 1,692 miljoner kronor. Denna summa överstiger den i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 227 miljoner kronor.

Utgifterna. Det relativt ogynnsamma inkomstläget och de nya anspråk på staten, som de rådande krisförhållandena medfört, ha gjort det nödvändigt att vid uppgörande av riksstatsförslaget iakttaga stor sparsamhet. Den besparingsaktion som igångsatts i fråga om gällande riksstat har därför fullföljts med avseende å den nya budgeten. Beträffande de principer som därvid varit vägledande hänvisar jag till vad jag anförde vid anmälan av besparing sförslagen i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag.

Som allmän regel vid budgetarbetet har gällt, att förslag om anslag till nya ändamål eller örn anslag, som avse utvidgning av redan tillgodosedda ändamål, avvisats. En konsekvens härav är, att löneregleringsarbetet avbrutits. Ett undantag har dock ansetts böra göras beträffande avlöningsbestämmelserna för fast anställt manskap vid försvars väsendet; förslag till lönereglering för nämnda manskap är avsett att föreläggas arets lagtima riksdag. Förslag om nyinrättande av tjänster, örn förbättrad löneställning för nuvarande befattningshavare eller örn arvodesförhöjningar lia, örn icke alldeles särskilda skäl förelegat, ansetts icke böra tillstyrkas. Vidare lia vissa besparingar å avlöningsanslagen ansetts kunna vinnas genom de begränsningar i förordnande av vikarier under ledigbeter för statliga befattningshavare samt i nyanställning av ickc-ordinarie tjänstemän och anlitande av tillfällig arbetskraft, vilka äro avsedda att iakttagas under nu rådande förhållanden.

Myndigheternas omkostnadsanslag lia i allmänhet kunnat nedsättas. Besparingarna förutsätta såväl att tjänsteresorna begränsas sorn att utgifterna för expenser och publikalionstryck nedbringas pa sätt anbefallts i Kungl. Majds cirkulär till statsmyndigheterna den 1 december 1939 (nr 841) angående vissa besparingsåtgärder. Anslag för inventariers underhåll och vård, bibliotek, samlingar och dylikt lia ansetts böra tillfälligtvis begränsas.

6 Inkomsterna.

Till nya statliga byggen för civila ändamål eller till bidrag till enskild byggnadsverksamhet ha anslag endast undantagsvis upptagits i budgetförslaget. Det har därvid förutsatts, att medel för åtskilliga av ifrågavarande byggnadsföretag skola uppföras på allmän beredskapsstat. Jag vill i samband härmed erinra därom, att en betydande reserv av medel för byggnadsändamål på grund av de under löpande budgetår vidtagna besparingsåtgärderna torde komma att vara disponibel under nästa budgetår under de förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptagna å allmän beredskapsstat. Anslag till inrednings- och underhållskostnader, i den mån dylika anvisas å allmänna budgeten, ha ansetts böra begränsas. De å allmänna fastighetsfondens stat uppförda anslagsposterna till underhålls- och reparationsarbeten ha för nästa budgetår beskurits, vilket möjliggjort en reduktion av vissa av ersättningsanslagen till fonden.

Anslag till resestipendier, främst för utländska resor, liksom även till andra stipendier eller liknande ändamål ha i stor utsträckning uteslutits ur riksstaten och i övrigt upptagits med väsentligt reducerade belopp. Även anslag till kurser lia i flera fall begränsats eller indragits. Anslag till föreningar för främjande av skilda ändamål lia reducerats.

Anslagen till kommittéer och utredningar genom sakkunniga ha i riksstatsförslaget upptagits med nedsatta belopp.

Driftbudgeten å riksstaten för löpande budgetår utmynnar i en utgiftssumma på 1,464.83 miljoner kronor, varav 1,340.47 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 124.38 miljoner kronor utgifter för statens kapitalfonder. I riksstaten för nästa budgetår äskas å driftbudgeten sammanlagt 1,456.66 miljoner kronor. Under egentliga statsutgifter faller ett belopp av 1,331.89 miljoner kronor och under utgifter för statens kapitalfonder 124.77 miljoner kronor.

Vad först angår de egentliga statsutgifterna utvisa dessa en minskning med i runt tal 8.6 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar skillnaden mellan icke oväsentliga utgiftsökningar, huvudsakligen av automatisk karaktär eller direkt betingade av krisläget, och de vunna besparingarna. Bland utgiftsökningarna äro vissa gemensamma för de olika huvudtitlarna. Sålunda ha de rörliga tilläggen beräknats efter 9 procent i stället för 6 procent och dyrtidstilläggen efter en levnadskostnadsindex av 174 i stället för 168. Vidare ha ersättningsanslagen till statens allmänna fastighetsfond, sammanlagt, måst höjas till följd av fondens vidgade omfattning.

Även örn, såsom förut framhållits, det föreliggande riksstatsförslaget, vad angår utgiftssidan, är uppgjort med bortseende från fortsatta militära beredskapsåtgärder under nästa budgetår och från allvarliga störningar på arbetsmarknaden, upptager förslaget vissa utgiftsposter, som direkt motiverats av krisläget. Sammanlagt kunna dessa utgifter, örn fjärde huvudtiteln icke medräknas, uppskattas till omkring 9 miljoner kronor, varav huvudparten faller på folkhushållningsdepartementets huvudtitel.

Inkomsterna.

7 Beträffande de särskilda huvudtitlarna må framhållas följande.

Första huvudtiteln uppvisar en minskning av ej fullt 50,000 kronor, väsentligen beroende på minskad medelsanvisning till reparations- och underhållskostnader. Andra huvudtiteln har nedgått med omkring 100,000 kronor. Av större förändringar må nämnas, att en icke oväsenligt ökad medelsanvisning å fångvårdsstaten avlöningsanslag visat sig ofrånkomlig, men att å andra sidan medel icke äskats för skyddskonsulentorganisationen. Tredje huvudtiteln företer en ökning med drygt en halv miljon kronor, vilken helt är föranledd av krisläget.

Å fjärde huvudtiteln redovisas en ökning av något över 7.5 miljoner kronor. För engångsutgifter för materielanskaffning m. m. har avsetts betydande belopp; jag erinrar örn att i löpande riksstat inga anslag till sådan extra materielanskaffning på över 70 miljoner kronor, vilkas bortfallande berett utrymme för omfattande ny medelsanvisning redan inom ramen för nuvarande utgiftssumma. Vidare är att märka, att genom inrättandet av försvarsväsendets fastighetsfond vidgat utrymme å huvudtiteln erhållits för andra ändamål än byggnadsföretag. Av utgiftsökningen hänföra sig omkring 2 miljoner kronor till löneregleringen för det fast anställda manskapet.

Femte huvudtiteln redovisar en kostnadsminskning av omkring 1.8 miljon kronor. Härtill kommer, att för ändamål, som direkt sammanhänga med krisen, äskats nya medel till ett sammanlagt belopp av uppskattningsvis

800.000 kronor. Å andra sidan har medelsbehovet för det civila luftskyddet uppskattats till 1.3 miljon kronor lägre belopp än i gällande riksstat. Vissa anslag å huvudtiteln uppvisa betydande ökningar. Bidragsanslaget till folkpensioner och invalidunderstöd har stigit med 2 miljoner kronor, för sjukförsäkring äskas ökad medelsanvisning med 900,000 kronor, olika anslag till bidrag till anstaltsdrift lia ökats med tillhopa omkring 1 miljon kronor. Bidragsanslaget till den offentliga arbetsförmedlingen har ökats med

300.000 kronor och anslaget till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer med 700,000 kronor. Av övriga anslag, som förete större ökningar, kunna nämnas bidragsanslaget till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö (200,000 kronor), anslaget till bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. fl. (150,000 kronor), anslaget till understödjande av dispensärverksamhet (100,000 kronor), anslaget till skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (150,000 kronor), anslaget till bidrag till avlöningar av distriktstandläkare och distriktstandsköterskor (150,000 kronor). Ett nytt anslag å 200,000 kronor har tillkommit med anledning av årets allmänna val. Å andra sidan ha vissa anslag kunnat nedräknas. Å anslagen till bidrag till erkända arbetslöshetskassor, livräntetilllägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, barnbidrag, ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott samt åtgärder mot utbredning av könssjukdomar redovisas minskningar med sammanlagt 2.8 miljoner kronor. Anslag till byggnadsföretag, utrustning av anstalter och dylikt lia upptagits med tillhopa omkring 3.2 miljoner kronor lägre belopp än i löpande riksstat.

8 Inkomsterna.

Sjätte huvudtitelns slutsumma har nedgått med 22.2 miljoner kronor. Då emellertid de mot automobilskattemedel avräknade anslagen nedgått med 23.2 miljoner kronor, ha anslagen som täckas av allmänna skattemedel ökats med 1 miljon kronor. Stegringen är föranledd av att av allmänna skattemedel äskats 1 miljon kronor mera än å gällande riksstat för inköp av gatsten, att lill postverket utgående avgifter för tjänstebrev och dylika försändelser ökats med 800,000 kronor samt att, med hänsyn till krisläget, en höjning av anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder äskats med

200.000 kronor. Mera väsentliga minskningar förete anslagen till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar (100,000 kronor), till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. (100,000 kronor), lill underhåll av vissa historiska byggnader m. m. (100,000 kronor) samt till Indrag till turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet (150,000 kronor) . Å gällande riksstat upptagna anslag till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder, iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland samt bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken å sammanlagt

435.000 kronor ha bortfallit.

För innevarande budgetår kunde sjunde huvudtitelns slutsumma nedbringas genom att specialbudgetsanslaget till avsättning till skatteutjämningsmedlens fond kunde utan ersättning bortfalla. Från och med nästa budgetår skola statens bidrag till skattetyngda kommuner, som nu utgå från nämnda fond, bestridas av särskilt anslag å driftbudgeten. För sådant ändamål äskas nu under sjunde huvudtiteln 15 miljoner kronor. Härav förklaras, att huvudtiteln utvisar en ökning av 10.8 miljoner kronor. Ökad medelsanvisning äskas för statistiska centralbyrån med omkring 100,000 kronor, väsentligen till följd av kostnaderna för 1940 års allmänna folkräkning och 1940 års valstatistik, samt för kontrollstyrelsen med i runt tal 230,000 kronor på grund av nytillkomna kontrolluppgifter. Till krisrevision har beräknats ett nytt anslag å 200,000 kronor. Å andra sidan ha tullverkets anslag på grund av att medel ej äskats för byggnadsföretag och anskaffning av viss fortskaffningsmateriel nedgått med drygt 100,000 kronor, anslaget till årlig taxering har beräknats kunna nedsättas med 300,000 kronor och tolagsersättningen har beräknats till 500,000 kronor lägre belopp än i gällande riksstat. Anslaget till ersättning till kommunerna för mistad kommunal progressivskatt företer en automatisk minskning av 3.9 miljoner kronor, varjämte anslagen till konjunkturinstitutet å i runt tal 90,000 kronor överförts till folkhushållningsdepartementets huvudtitel.

Åttonde huvudtiteln utvisar ökning med 5 miljoner kronor. Ökningen understiger vida de automatiska höjningarna av anslagen under huvudtiteln; enbart anslaget till bidrag till avlöning at lärare vid folkskolor utvisar en höjning av 8 miljoner kronor. Chefen för ecklesiastikdepartementet lämnar vid anmälan av huvudtiteln en översikt över de förändringar, som vidtagits beträffande huvudtitelns anslag. Till denna översikt torde jag här få hänvisa.

Nionde huvudtitelns slutsumma utvisar en minskning på 4.5 miljoner kronor. Härav hänföra sig 250,000 kronor till totalisatormedlens specialbudget. Avsättningsanslagen till fonden för mötande av förluster å spannmålsregle-

Inkomsterna.

ringen och till jordbrukets prisregleringsfond ha minskats med i runt tal 59 miljoner kronor i anledning av beräknad nedgång eller ändrad disposition för «de mot dessa anslag svarande inkomsttitlarna. Å andra sidan har å huvudtiteln upptagits ett nytt anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, vilket beräknats till ett belopp av 60 miljoner kronor. Här berörda förändringar med avseende å anslagen för jordbruksregleringen tillsammans med utvecklingen av däremot svarande inkomsttitlar medföra en ökad belastning av allmänna budgeten för ifrågavarande ändamål med netto 27 miljoner kronor. Medelsanvisningen till byggnadsföretag, materiel, inventarier och dylikt har minskats med ej fullt 900,000 kronor. Övriga minskningar fördela sig på huvudtitelns olika avdelningar på i huvudsak följande sätt. Anslagen till lantbruksstyrelsen m. m. minskas med drygt

100.000 kronor, anslagen till undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m. med 180,000 kronor, anslagen till hästavel och boskapsskötsel m. m. med omkring 100,000 kronor, anslagen till veterinärväsendet med 370,000 kronor, anslag«n till lanthushållning i allmänhet med 1.1 miljon kronor, anslagen till egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m. med 1.1 miljon kronor, anslagen till fiskeriväsendet med drygt 100,000 kronor, anslagen till skogsväsendet med 700,000 kronor, anslagen till lantmäteriväsendet med 100,000 kronor samt anslagen till rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt med något över 400,000 kronor.

Å tionde huvudtiteln har vunnits en besparing av icke mindre än nära 15 miljoner kronor. Den betydande sänkningen har sin väsentliga förklaring däri, att dels avsättningsanslagen till fonden för idrottens främjande, fonden för friluftslivets främjande och lotterimedelsfonden reducerats med sammanlagt 10 miljoner kronor, dels ock anslagen till statlig lagerhållning å

4.200.000 kronor överförts till folkhushållningsdepartementets huvudtitel. Beträffande övriga större förändringar kan nämnas, att medelsanvisningen för undersöknings- och förberedande gruvarbeten och dylikt minskats med över en halv miljon kronor samt att lotsverket företer en utgiftsökning avöver 100,000 kronor.

Den nya elfte huvudtitelns slutsumma utgör icke fullt 8 miljoner kronor. Härav belöpa 2.3 miljoner kronor på ändamål, som tidigare bestritts av anslag å andra huvudtitlar.

Tolfte — förutvarande elfte — huvudtitelns slutsumma företer en automatisk ökning av 3.3 miljoner kronor. Huvudtiteln till oförutsedda utgifter är oförändrad, varemot slutsumman å huvudtiteln riksdagen och dess verk ni. m. sjunkit med omkring 100,000 kronor.

Bland de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda huvudtitlarna visar luftfartsfonden i huvudsak oförändrat och avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster något ökat belopp. Underskottet å riksgäldsfonden har ökats med 8 miljoner kronor, samtidigt som emellertid för avskrivning av nya kapitalinvesteringar kunnat upptagas en med 8 miljoner kronor minskad utgiftssumma.

10 Inkomsterna.

Vid sidan av de utgifter, för vilka jag här redogjort, har man att räkna med sådana utgifter för militär beredskap, för vilka medel senare skola äskas å beredskapsstat (förskottsstat) för försvarsväsendet m. m. Om en«förstärkt försvarsberedskap antages bibehållen i nuvarande omfattning och medel beräknas blott för tiden juli 1940—januari 1941, bör å denna stat upptagas anslag till ett sammanlagt belopp av storleksordningen 500 miljoner kronor. Beräknad för helt budgetår skulle summan bli åtminstone 300 miljoner kronor högre. En motsvarande uppskattning kan ej nu göras för allmänna beredskapsstatens del.

fe:

Underskottets finansiering. Budgetläget kan efter nu lämnade översikt i korthet karakteriseras sålunda. Statsregleringen för innevarande budgetår kommer att uppvisa ett underskott, som med all sannolikhet icke blir lägre än 500 miljoner kronor. Budgeten för 1940/41 kan ifråga örn de militära utgifterna endast gissningsvis uppgöras. Nöjer man sig med att beräkna kostnaderna för en extraordinär försvarsberedskap enbart under budgetårets förra del, fram till början av 1941 års lagtima riksdag, och antager man därvid samma omfång hos de militära anstalterna som under återstoden av innevarande budgetår, kommer den sammanlagda summan av nu uppgjorda förslag till riksstat jämte militär beredskapsstat icke att understiga 1,900 miljoner kronor. Utgår man från att de vid 1939 års urtima riksdag beslutade nya skatterna och skattehöjningarna bibehållas men icke ökas, synes det vara möjligt att räkna med en samlad inkomstsumma på närmare 1,700 miljoner kronor. Ett underskott skulle sålunda uppkomma på 200 miljoner kronor.

Det behöver icke påpekas, att sålunda beräknade stora underskott i främsta rummet hänga samman med antaganden om fortsatt och oavbruten förstärkt beredskap. Skulle denna beredskap under nästkommande budgetår upprätthållas allenast i samma omfattning som under viss del av hösten 1939, bleve kostnaderna så väsentligt mycket lägre, att med de antagna inkomsterna budgeten finge anses i det närmaste balanserad; det samlade underskottet från krigets början i september 1939 och till utgången av nästa budgetår skulle då i stort sett begränsas till det för innevarande budgetår motsedda underskottet på minst 500 miljoner kronor. Det synes dock icke vara rådligt att utgå från så gynnsamma antaganden. Förutsättes i stället en fortsatt beredskap under nästa budgetår av nuvarande omfattning, skulle från september 1939 fram till början av år 1941 utgifterna ha överstigit inkomsterna med minst 700 miljoner kronor. Och vid oförändrade, men icke förvärrade, utrikespolitiska förhållanden fram till budgetårets slut skulle underskottet ha stigit till minst en miljard kronor.

Det synes under dessa omständigheter icke heller för nästa budgetår kunna bli fråga om att söka med verkliga inkomster täcka de ökade utgifterna. Man torde även få avstå ifrån att redan nu göra upp en plan för täckning under ett antal följande år av de uppkomna underskotten. Kravet på en dylik planmässig täckning var i den senast genomförda budgetreformen väsentligen bundet vid antagandet örn underskott, förorsakade av växlingar

Inkomsterna.

i de ekonomiska konjunkturerna, eventuellt också vid stora engångsutgifter av beräknelig omfattning. Frågorna om finansiering av utgifter vid krig eller krigsfara få anses falla utanför det uppgjorda systemet. Tillsvidare torde man få nöja sig med att konstatera, att en viss och mycket betydande del av dessa utgifter måste täckas på annat sätt än med skatter och liknande verkliga inkomster. Å andra sidan ger storleksordningen hos de framräknade underskotten ganska tydligt vid handen, att de verkliga inkomsterna böra hållas uppe åtminstone vid den nuvarande nivån, om ej en alltför tyngande börda skall skjutas över på framtiden, lag utgår sålunda ifrån att såväl konsumtionsskatter som inkomst- och förmögenhetsskatter komma att utgå under nästföljande budgetår i minst samma utsträckning som för närvarande. Omläggningar eller jämkningar, som blivit ifrågasatta vid kaffeskatten och vid nöjesskatten, liksom anordningarna för att av inkomst och förmögenhet uttaga ett mot värnskatten svarande belopp, antagas sålunda till resultat ge minst samma inkomstsumma som de under innevarande budgetår gällande bestämmelserna.

Vid detta förhållande kan den osäkerhet, som inom vissa gränser måste vidlåda beräkningen av åtskilliga inkomsttitlar, icke bli av någon avgörande betydelse. Skulle utfallet bli gynnsammare än som antagits, minskas i motsvarande grad behovet av upplåning. En sådan ytterligare försiktighet vid beräkningen av inkomsterna, som för närvarande kunde tänkas ifrågakomma, skulle å andra sidan knappast påverka omdömet örn den rimliga höjden av beskattningen. En försiktigare inkomstberäkning skulle alltså endast ha lett till en något högre siffra för den erforderliga upplåningen.

Omfånget av denna upplåning kan, såsom redan blivit nämnt, icke redan nu med någon grad av sannolikhet beräknas. Mot en antagen inkomstsumma på omkring 1,700 miljoner kronor svara i den egentliga riksstaten upptagna utgifter på ungefär 1,450 miljoner kronor. Om ingen militär beredskap erfordrades under budgetåret, skulle alltså uppstå ett överskott, som i betydande utsträckning kunde bidraga till att täcka bristen för innevarande budgetår. Redan vid en relativt begränsad förstärkt försvarsberedskap förbytes detta överskott i en brist, som under antagande av fortsatt beredskap i nuvarande omfattning såsom av det föregående framgår kan uppskattas till åtminstone 500 miljoner kronor för hela budgetåret. Under förutsättning att underskottet icke kommer att överstiga tillgången på nytt frivilligt sparande i landet, synas tillräckliga skäl icke föreligga för någon annan fördelning av kostnadernas täckning mellan skatter och lån än den i det föregående antagna. Den brist som med all sannolikhet kommer att uppstå, när inkomsterna sålunda beräknats med utgångspunkten, att beskattningen hålles vid i stort sett samma höjd som innevarande budgetår, täckes genom lån.

I nuvarande läge och med den ställning, som tillkommer den blivande förskottsstaten för försvarsväsendet, torde på driftbudgeten framkommande överskott av inkomster över utgifter icke i riksstaten böra betecknas såsom avsett att tillföras budgetutjämningsfonden. Jag föreslår, att överskottet nu i stället balanseras i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten.

12 Inkomsterna.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, har jag ansett mig böra i fråga örn inkomstberäkningen för nästkommande budgetår på de flesta punkter ansluta mig till riksräkenskapsverkets förslag. Beträffande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna torde få anföras följande.

Egentliga statsinkomster.

Skatter. Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer samt oskifta dödsbon och familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer. Den progressiva delen av bottenskatten ansluter sig till sin allmänna byggnad till den tidigare inkomst- och förmögenhetsskatten, dock att vid den nya skatten förmögenhetsdelen reducerats från 1jfta till Vioo och de skattefria avdragen omlagts. Tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga, är progressiv samt anordnad enligt principiellt samma grunder som den tidigare extra inkomst- och förmögenhetsskatten.

I riksstaten för budgetåret 1939/40 är inkomst- och förmögenhetsskatten uppförd med 330 miljoner kronor. Av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning framgår, att verket nu beräknar, att under denna titel skall inflyta ett belopp av 320 miljoner kronor.

För en närmare beräkning av utfallet av framtida taxeringar är en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor aV värde. I taxeringslängderna och i den på dessa grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid en sådan uppdelning blott beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta taxeringsuppgifter grundad, motsvarande uppdelning av den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen rörande det väntade utfallet av 1940 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt genomförts med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten. Till ledning för denna beräkning lia tjänat uppgifter från utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1936—1939 avseende å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och å andra sidan svenska aktiebolag. Dessa uppgifter sammanfattas i en i riksräkenskapsverkets skrivelse intagen tabell, utarbetad med ledning av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten.

Inkomsterna.

13 Det påräkneliga utfallet av 1940 års taxering är beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1939. Såsom riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning inledningsvis angivit, har denna utveckling intill det nya stormaktskrigets utbrott varit relativt gynnsam samt efter nämnda tidpunkt hittills icke undergått någon mera allmän försämring. Vid sådant förhållande lära ock, enligt vad verket framhåller, taxeringsresultaten vid 1940 års taxering komma att uppvisa en om än jämförelsevis måttlig stegring utöver den nivå, som uppnåtts vid innevarande års taxering.

Med utgångspunkt från de i förenämnda tabell för 1939 års taxering redovisade taxeringsresultaten har riksräkenskapsverket framlagt en beräkning rörande 1940 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Efter övervägande av den utveckling, som de särskilda inkomstarterna kunde komma att utvisa, har riksräkenskapsverket vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag beräknat, att vid 1940 års taxering skulle uppnås ett taxerat belopp av 6,920 miljoner kronor, innebärande en stegring med 5.2 procent av det taxerade beloppet vid 1939 års taxering. För svenska aktiebolag har verket räknat med en nedgång från 720.5 miljoner kronor till i runt tal 700 miljoner kronor. Av det taxerade beloppet för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag beräknas 6,850 miljoner kronor falla på fysiska personer m. fl. och 70 miljoner kronor på övriga juridiska personer. Från det taxerade beloppet för fysiska personer m. fl. avgå utnyttjade ortsavdrag, vilka avdrag vid 1940 års taxering beräknats ökade med drygt 4 procent till 3,800 miljoner kronor.

Det beskattningsbara beloppet vid 1940 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle alltså enligt riksräkenskapsverkets beräkning uppgå för fysiska personer m. fl. till 3,050 miljoner kronor, för svenska aktiebolag till 700 miljoner kronor och för övriga juridiska personer till 70 miljoner kronor eller för samtliga skattskyldiga till 3,820 miljoner kronor.

Beräkningen av de vid 1940 års taxering debiterade skattebeloppen har verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten vid 1940 års taxering — liksom skett vid 1939 års taxering — skall utgå för fysiska personer m. fl. efter 120 procent och för svenska aktiebolag och övriga juridiska personer efter 130 procent av grundbeloppet.

För gruppen fysiska personer m. fl. uppgick medelskatteprocenten vid

1939 års taxering till 6.13 procent för bottenskatten och till 2.00 procent för tilläggsskatten. Dessa procenttal beräknas av verket bliva oförändrade vid

1940 års taxering. För svenska aktiebolag och övriga juridiska personer skulle skatteprocenten för bottenskatten — vid uttagandet av 130 procent av grundbeloppet — bliva 13 procent av det beskattningsbara beloppet.

Enligt nu angivna procentsatser skulle den år 1940 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgå för fysiska personer m. fl. till 248.0 miljoner kronor, för svenska aktiebolag till 91.0 miljoner kronor och för övriga juridiska personer till 9.1 miljoner kronor eller alltså sammanlagt till 348.1 miljoner kronor.

Med hänsyn till de i olika avseenden mindre gynnsamma förhållanden, som kunna antagas vara för handen vid dc tidpunkter, då den vid 1940 års

14 Inkomsterna.

taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten författningsenligt skall inbetalas, har riksräkenskapsverket beräknat den under budgetåret 1940/41 inflytande bruttoinkomsten till 94 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna bruttoinkomsten avgå därefter restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 2.0 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel kunna beräknas uppgå till 325.2 miljoner kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket hemställt, att inkomst- och förmögenhetsskatt i riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 beräknas till ett avrundat belopp av 325 miljoner kronor.

I detta sammanhang har riksräkenskapsverket även upptagit till behandling frågan om beräknande av en inkomst- och förmögenhetsskatt motsvarande den av urtima riksdagen beslutade värnskatten. Enligt urtima riksdagens beslut skall denna skatt utgöras med halva beloppet av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som författningsenligt påförts eller kommer att påföras den skattskyldige för år 1939. Befrielse helt eller delvis från utgivande av värnskatt må efter ansökan kunna medgivas skattskyldig, därest hans skatteförmåga i jämförelse med förhållandena under beskattningsåret blivit i hög grad nedsatt och synnerliga svårigheter med skattens gäldande till följd därav finnas vara för handen. Värnskatten har av 1939 års urtima riksdag beräknats till 150 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har på anfört skäl ansett sig böra utgå från att ett värnskatten ungefärligen motsvarande belopp under budgetåret 1940/41 komme att uttagas genom direkt beskattning och, i avsaknad av närmare kännedom rörande de blivande formerna för en dylik beskattning, i sin inkomstberäkning under rubriken värnskatt upptagit ett belopp av 150 miljoner kronor.

Särskild skatt d förmögenhet. Enligt de grunder, som antogos vid 1938 års riksdag, åvilar särskild skatt å förmögenhet fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser. Skatten är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten. Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande har emellertid sänkts från 50,000 kronor till 20,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har inkomsttiteln uppförts med 29 miljoner kronor.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick vid 1939 års taxering den beskattningsbara förmögenheten till 13,178 miljoner kronor och den uträknade särskilda skatten å förmögenhet till 29.51 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har förordat, att inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1940/41 i riksstaten upptages med 27 miljoner kronor. Till stöd härför har verket anfört, att man, vad beträffar den beskattningsbara förmögenhetens utveckling, vid 1940 års taxering hade att utgå från en betydande nedgång i värdet av aktier och obligationer. Med hänsyn till att aktier och obligationer inginge med relativt större andelar i stora än i medelstora och små förmögenheter, motsvarades nedgången av aktie- och obliga-

Inkomsterna.

tionsvärdena av en väsentligt starkare minskning av den debiterade skatteuppbörden. Härtill komme att det till följd av kristidsförhållandena vore att räkna med att en ej ringa del av den debiterade skatten icke skulle inflyta eller i varje fall icke inflöte inom föreskriven tid.

Den uppfattning av konjunkturläget under år 1939, åt vilken riksräkenskapsverket givit uttryck, kan jag i huvudsak dela. Jag kan också ansluta mig till verkets beräkning av skatteunderlaget detta år. Jag förutsätter emellertid, att det tillskott till inkomsten av direkta skatter, som de extraordinära försvarsutgifterna göra erforderligt, nästa år skall kunna erhållas i närmare anslutning till gällande skattesystem än som innevarande budgetår varit möjligt. Istället för en särskild värnskatt torde sålunda böra fastställas provisoriskt gällande skatteskalor för inkomst- och förmögenhetsskatten och den särskilda förmögenhetsskatten, så avvägda att den önskade merinkomsten vinnes utan väsentlig rubbning av skatteavvägningen olika grupper emellan. Med denna utgångspunkt och i avvaktan på att utformade skatteförslag kunna föreläggas riksdagen, hemställer jag, att nämnda båda skattetitlar preliminärt i riksstatsförslaget uppföras med 450,000,000 respektive 50,000,000 kronor.

Hösten 1938 igångsattes inom finansdepartementet en utredning om utformningen av för ett krigsläge lämpade extraordinära skatter. Närmast inriktades arbetet på frågan om sättet att beskatta de merinkomster som i ett sådant läge kunde uppkomma i anledning av inträdande prisstegringar. Alternativa förslag till en krigsvinstskatt ha utarbetats, men någon lösning, som tillfredsställer de olika önskemål på utformningen av en sådan skatt som kunna uppställas, har ej varit möjlig att vinna inom sådan tid, att förslag kunnat föreläggas 1939 års urtima riksdag. Förslag i ämnet torde emellertid kunna underställas den kommande lagtima riksdagen. Jag hemställer därför, att i riksstatsförslaget upptages en ny inkomsttitel, benämnd krigsvinstskatt, vilken i frågans nuvarande läge lämpligen kan utföras med ett formellt belopp av 1,000,000 kronor.

Inkomsttitlarna utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra i enlighet med riksräkenskapsverkets beräkning i riksstatsförslaget uppföras med respektive 500,000 och 250,000 kronor.

Stämpelmedel, vilka för budgetåret 1938/39 gåvo en behållen avkastning av 69.44 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda med 65 miljoner kronor.

För budgetåret 1940/41 har generalpoststyrelsen föreslagit, att inkomsten av stämpelmedel måtte upptagas till 66 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att för beräkningen av inkomsterna av stämpelmedlen under återstående del av nu löpande budgetår och under budgetåret 1940/41 säkra hållpunkter saknades, helst som stämpelmedels-

16 Inkomsterna.

uppbördens storlek normalt i avsevärd grad påverkades av tillfälliga omständigheter. Förevarande inkomsttitel vore även i hög grad konjunkturbetonad. Med ledning av uppbördssiffrorna för de tre sistförflutna budgetåren — 69.01, 70.62 resp. 69.44 miljoner kronor — syntes man emellertid approximativt kunna uppskatta inkomsterna av stämpelmedel till ungefär 70 miljoner kronor för budgetåret 1939/40. I nuvarande ovissa läge syntes man böra för budgetåret 1940/41 räkna med en betydligt lägre siffra, förslagsvis 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed föreslagit, att inkomsttiteln stämpelmedel skulle i riksstatsförslaget upptagas med 60 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning torde snarast få anses något hög. Jag hemställer likväl i enlighet med förslaget, att inkomsttiteln stämpelmedel i riksstatsförslaget uppföres med 60,000,000 kronor.

Automobilskattemedlen, som under budgetåret 1938/39 gåvo en behållen inkomst av sammanlagt 130.21 miljoner kronor, äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna till 136 miljoner kronor. På grund av de inträdda krisförändringarna kan man emellertid icke räkna med att detta belopp skall inflyta i sin helhet. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förnyade beräkningar i november 1939 skulle högst 132 miljoner kronor kunna beräknas inflyta. På grund av avregistreringar har styrelsen ansett sig icke våga räkna med att fordonsskatten, som för innevarande budgetår under normala förhållanden skulle kunnat uppskattas till 46 miljoner kronor, skall ge mera än 36 miljoner kronor. På grundval av från länsstyrelserna infordrade uppgifter har uppbörden beräknats bli 35.20 miljoner kronor. Vad vidare angår bensinskatten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen antagit, att denna skall kunna ge en behållen inkomst av sammanlagt 96 miljoner kronor (inklusive skatt å vissa brännoljor), därvid den egentliga bensinskatten beräknats för första halvåret till 57.6 miljoner kronor och för senare halvåret — efter en genomsnittlig veckoförbrukning av 12,000 kbm —■ till 37.6 miljoner kronor. I dessa belopp ingå icke de av urtima riksdagen beslutade tilläggsskatterna å bensin, vilka redovisats för sig under tullar och acciser.

För nästa budgetår ha automobilskattemedlen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 112 miljoner kronor, därav fordonsskatt 36 miljoner, bensinskatt — efter en veckoförbrukning av 12,000 kbm -— 75 miljoner kronor och skatt å vissa brännoljor 1 miljon kronor. P'ordonsskatten skulle på grundval av länsstyrelsernas uppgifter få beräknas till ett något lägre belopp, 34.79 miljoner kronor. I fråga om bensinskatten har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för till riket införd bensin till 79 miljoner kronor och kontrollstyrelsen skatten å inom riket tillverkad bensin till 1.8 miljon kronor,

Riksräkenskapsverket har för sin del uppskattat de sammanlagda automobilskattemedlen för nästa budgetår till 105 miljoner kronor, därvid ämbetsverket beräknat fordonsskatten till 35 miljoner kronor och bensinskatten till 70 miljoner kronor. För min del har jag funnit anledning att utgå från

Inkomsterna.

den något högre beräkning av bensinförbrukningen som ligger till grund för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppskattning. Då jag godtager riksräkenskapsverkets beräkning av fordonsskatten hemställer jag, att automobilskattemedlen i riksstatsförslaget upptagas till, fordonsskatten 35,000,000 kronor och bensinskatten 75,000,000 kronor, eller sammanlagt 110,000,000 kronor.

Tullmedlen, som för budgetåret 1938/39 gåvo en behållen inkomst av 206.94 miljoner kronor, ha i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagits till 190 miljoner kronor. Enligt en i november 1939 av generaltullstyrelsen verkställd ny beräkning skulle under året inflyta endast 170 miljoner kronor. Uppbördssiffrorna under de hittills förflutna månaderna av budgetåret, särskilt under juli och augusti, ha varit högre än för samma månader i fjol. Denna mycket höga nivå har generaltullstyrelsen ansett bero på en ökad efterfrågan på varor för mötande av en ofrånkomlig åtstramning i varutillförseln vid eventuell skärpning av krisen. I och med kristidens inträde ha siffrorna börjat visa en nedåtgående tendens, ehuru nedgången även för september och oktober varit jämförelsevis begränsad. Enligt styrelsens mening behöver denna tendens icke betyda början på en tidsperiod av starkt avtagande tulluppbörd. Minskningen under återstoden av budgetåret kunde tänkas begränsa sig till att i huvudsak motsvara tullinkomsterna för en del av de varuslag, som endast med större svårighet kunna erhållas annorstädes än från mera avlägset belägna länder. Dessa tullinkomster har styrelsen överslagsvis beräknat till högst 20 procent av en såsom normal ansedd uppbörd och på denna grund uppskattat inkomstsiffran för löpande budgetår till 170 miljoner kronor. För nästa budgetår har generaltullstyrelsen beräknat den behållna inkomsten av tullmedel till 145 miljoner kronor, motsvarande en antagen bruttoinkomst av 154 miljoner kronor och restitutioner av tillhopa 9 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har för sin del ansett generaltullstyrelsens beräkning av inkomstutfallet under löpande budgetår ligga i underkant med hänsyn särskilt till att den debiterade tulluppbörden för juli—november uppgått till en så hög siffra som 104.6 miljoner kronor. Om man — vid jämförelse med motsvarande delar av budgetåret 1938/39 — räknar med bibehållen debiteringssiffra för december samt 30 procents nedgång för de återstående sex månader, skulle det influtna beloppet för hela budgetåret i det närmaste uppgå till 190 miljoner kronor. I anslutning till den för senare delen av löpande budgetår tillämpade beräkningsmetoden har riksräkenskapsverket uppskattat nettoinkomsten av tullmedel för budgetåret 1940/41 till i runt tal 150 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning kan endast anses ge ett mått på den ungefärliga storleksordningen av ifrågavarande inkomst. I avsaknad av grunder för en närmare beräkning torde den föreslagna siffran böra godtagas. Jag hemställer sålunda, att inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget uppföres med 150,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 2.

18 Inkomsterna.

Å inkomsttiteln tilläggsskatter å bensin redovisas innevarande budgetår intäkterna av dels en tilläggsskatt å all bensinkonsumtion av 4 öre för liter, dels en tilläggsskatt å vissa brännoljor av 2 öre för liter. Riksräkenskapsverket har, i avvaktan på riksdagens beslut i anledning av propositionen i ämnet och med betonande av ovissheten om avkastningen av ifrågavarande skatter, föreslagit, att inkomsttiteln för nästa budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. I finansplanen har framhållits, att ifrågavarande tilläggsskatter böra uttagas även nästföljande budgetår. Beträffande skatternas avkastning anser jag mig med utgångspunkt från den tidigare åberopade uppskattningen av bensinförbrukningen böra räkna med ett 5 miljoner kronor högre belopp än riksräkenskapsverket. Jag hemställer, sålunda, att tilläggsskatter å bensin i riksstatsförslaget upptagas till 25,000,000 kronor.

Accisen d silke, som under budgetåret 1938/39 gav en behållen inkomst av 2.38 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 2.4 miljoner kronor. Liksom riksräkenskapsverket anser jag skäl föreligga att räkna med en något lägre uppbörd. Jag förordar i enlighet med ämbetsverkets förslag, att inkomsttiteln uppföres med ett avrundat belopp av

2.000. 000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 35 miljoner kronor; accis har därvid förutsatts skola utgå efter 60 öre för kilogram. Den behållna inkomsten för budgetåret 1938/39, då accisen utgick med 45 öre för kilogram, utgjorde 26.85 miljoner kronor.

Frågan örn margarinaccisens bibehållande har i Kungl. Maj:ts av urtima riksdagen godkända proposition nr 66 ansetts böra avgöras under hänsynstagande till huruvida smöret i huvudsak åtgår för den inhemska konsumtionen samt till prisutvecklingen för matfettet i dess helhet. Jordbruksnämnden har i nuvarande läge icke ansett sig kunna lämna någon beräkning av intäkten för budgetåret 1940/41. Kontrollstyrelsen har, under förutsättning att margarinförsäljningen håller sig vid den för kalenderåret 1939 beräknade siffran av omkring 58,000 ton och att accisen bibehålies vid 60 öre per kilogram, beräknat inkomsttiteln till 35 miljoner kronor. Lika med riksräkenskapsverket, som i avsaknad av hållpunkt för beräkningen under nuvarande förhållanden ansett lämpligast att uppföra inkomsttiteln med oförändrat belopp, föreslår jag, att accis å margarin och vissa andra fettvaror i riksstatsförslaget rent formellt uppföres med ett oförändrat belopp av

35.000. 000 kronor.

Industrisocker skatt är en genom urtima riksdagens beslut nyinförd skatt, som enligt förordning den 22 december 1939 (nr 905) utgår med 40 öre för kilogram socker och 32 öre för kilogram sirap, som användes för yrkesmässig tillverkning av varor för avsalu. Från skatteplikt undantages dock, bland annat, socker och sirap, som användes för tillverkning av läskedrycker, mesost och messmör eller fruktmos och sylt. Enligt förordning den 22 december 1939 (nr 906) utgår därjämte en accis å inom riket tillverkad glykos

Inkomsterna.

med 20 öre för kilogram. Riksräkenskapsverket har i avvaktan på riksdagens beslut i sin inkomstberäkning uppskattat industrisockerskattens avkastning till 14 miljoner kronor. Skatten, som enligt vad jag i annat sammanhang anför torde böra utgå även under nästa budgetår, synes nu i riksstatsförslaget böra uppföras med angivet belopp, trots att detta ursprungligen beräknats med utgångspunkt från en något högre skattesats än den senare fastställda. Jag hemställer alltså, att industrisockerskatten beräknas till 14,000,000 kronor.

Skatten å kaffe, som jämväl införts genom beslut av urtima riksdagen, utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877) med 65 öre för kilogram orostat och 80 öre för kilogram rostat kaffe. Lika med riksräkenskapsverket hemställer jag att skatten, som bör utgå även budgetåret 1940/41, i riksstatsförslaget uppföres med 25,000,000 kronor. Avkastningens storlek torde icke behöva röna inverkan av de modifikationer i skattens tekniska utformning, vartill en fortsatt utredning i anledning av riksdagens uttalanden i ämnet möjligen kan giva anledning.

Tobaksskatten beräknades i riksstaten för budgetåret 1938/39 till 101 miljoner kronor och lämnade under sagda budgetår en behållen inkomst av 103.39 miljoner kronor. För innevarande budgetår är skatten i riksstaten uppförd med 112 miljoner kronor.

Av urtima riksdagen har beslutats en höjning av den procentuella värdeskatten på alla slags tobaksvaror med 6 enheter. Höjningen avsåg att för helt budgetår skänka en ökad skatteintäkt å tobaksvaror av drygt 20 miljoner kronor. Tobaksmonopolet har med utgångspunkt härifrån för nästa budgetår beräknat tobaksskattens totala avkastning till 133 miljoner kronor. Under hänvisning till en sannolik förskjutning av konsumtionen från dyrare importerade tobaksvaror till billigare, av monopolet tillverkade varor har riksräkenskapsverket räknat med en 3 miljoner kronor lägre inkomst. Med hänsyn till tobakskonsumtionens hittillsvarande utveckling anser jag emellertid en avrundning uppåt berättigad och hemställer sålunda, att tobaksskatten upptages till 135,000,000 kronor.

Brännvinstillverkiungsskatten gav under föregående budgetår en behållen inkomst av 21.82 miljoner kronor och har för budgetåret 1939/40 beräknats giva 20 miljoner kronor. Med utgångspunkt från en antagen konsumtionsminskning av omkring 25 procent på grund av den vid urtima riksdagen beslutade skärpningen i beskattningen av spritdrycker samt en ännu större minskning av Vin- & spritcentralens inköp av spritdrycker på grund av ett genom den inträdda konsumtionsminskningen sannolikt uppkommande överskott av råbrännvin under löpande budgetår har kontrollstyrelsen beräknat intäkten av skatten för budgetåret 1940/41 till 11.5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som antagit, att bolagets brännvinsinköp icke skulle minskas i fullt samma omfattning, som kontrollstyrelsen förutsatt, har förordat en avrundning uppåt av den siffra, som kontrollstyrelsen kommit lill. Jag biträder detta förslag och hemställer alltså, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med 12,000,000 kronor.

20 Inkomsterna.

De rusdrycks försåt intrig smedel, som utgöras av inkomster från partihan delsbolag, d. v. s. vinstmedel från aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag, gåvo under budgetåret 1938/39 18.07 miljoner kronor i behållen inkomst. För innevarande budgetår har inkomsten i riksstaten upptagits till 24 miljoner kronor, varav 19 miljoner kronor beräknats såsom vinst på bolagets rörelse under år 1939 och återstående 5 miljoner kronor förutsatts skola utgå av vinst- och prisregleringsfonden. För att kunna inleverera det i riksstaten uppförda beloppet måste dock bolaget enligt sina beräkningar i november 1939 taga ett belopp av 7 miljoner kronor från vinst- och prisregleringsfonden. För budgetåret 1940/41 har bolaget under antagande av en omsättningsminskning av 25 procent i förhållande till 1938 beräknat en inleverans till statsverket av högst 10 miljoner kronor. Någon ändring av denna siffra har riksräkenskapsverket i likhet nied kontrollstyrelsen icke velat påyrka, ehuru båda ämbetsverken ansett spritcentralens beräkningar vara hållna i underkant. Jag hemställer, att inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag i riksstatsförslaget uppföres med nämnda belopp, 10,000,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen, som under budgetåret 1938/39 gåvo en behållen inkomst av 21.69 miljoner kronor, ha för innevarande budgetår i riksstaten beräknats till 25 miljoner kronor. Enligt kontrollstyrelsens beräkningar i slutet av november 1939 torde inleveransen till statsverket dock uppgå till minst 1 miljon kronor mera. För budgetåret 1940/41 har kontrollstyrelsen ansett vinsten från detaljhandelsbolagen tills vidare böra med hänsyn till den sannolika konsumtionsnedgången beräknas till 20 miljoner kronor. Med biträdande av denna beräkning, till vilken riksräkenskapsverket anslutit sig, förordar jag, att inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföres med 20,000,000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, som för budgetåret 1938/39 gav en behållen inkomst av 103.03 miljoner kronor, är i riksstaten för innevarande budgetår beräknad till 115 miljoner kronor. I dessa belopp ingår jämväl omsättningsskatt å inhemskt vin. Enligt beslut av urtima riksdagen har omsättningsskattens grundavgift höjts från 2 kronor till 5 kronor per liter, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehållits oförändrad. Därjämte har grundavgiften för teknisk sprit avsedd för tillverkning av essenser eller extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjts från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter.

Kontrollstyrelsen har, med betonande av uppskattningens osäkerhet, beräknat avkastningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under budgetåret 1940/41 till 174 miljoner kronor; häri ingår då icke omsättningsskatten å vin. Riksräkenskapsverket har ansett skatten böra upptagas med ett till 170 miljoner kronor avjämnat belopp. Den genomförda skattehöjningen bör, som jag i annat sammanhang framhåller, äga bestånd även nästa budgetår. Med denna utgångspunkt ansluter jag mig till

Inkomsterna.

riksräkenskapsverkets förslag och hemställer sålunda, att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker i riksstatsförslaget uppföres med 170,000,000 kronor.

Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin är ny och omfattar avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgår för musserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av urtima riksdagen beslutad särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående nied 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgår den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahålles på andra butelj storlekar med 3 kronor för liter räknat.

Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsttiteln till 11 miljoner kronor för nästa budgetår. Med hänvisning till osäkerheten i beräkningarna har riksräkenskapsverket ansett sig böra upptaga inkomsttiteln till ett nedåt avjämnat belopp av 10 miljoner kronor. Som skatten bör uttagas även nästföljande budgetår och jag anser mig böra godtaga riksräkenskapsverkets uppskattning av dess avkastning, hemställer jag, att omsättningsskatt å vin i riksstatsförslaget uppföres med 10,000,000 kronor.

Maltdrycksskatten, som motsvarar den förut utgående maltskatten, är en av urtima riksdagen beslutad skatt, som normeras efter den färdiga produkten och icke efter råvaran. Enligt förordning den 15 december 1939 (nr 887) utgår maltdrycksskatten med 10 öre per flaska eller 30 öre per liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre per liter för maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelserna skall dock skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret 1941/42 utgå med allenast 27 öre per liter för de första 6,500 hektoliterna av ett bryggeris årstillverkning och med 28.5 öre för nästa 6,500 hektoliter. Skatten för dessa kvantiteter skall därefter för varje tillverkningsår höjas med 0.5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Den förut utgående maltskatten, som beräknades motsvara inemot 7 öre per flaska maltdricka av andra klassen, gav för budgetåret 1938/39 en behållen inkomst av 33.04 miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 33 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 har kontrollstyrelsen beräknat en avkastning av maltdrycksskatten å 45 miljoner kronor. Denna beräkning, som icke givit riksräkenskapsverkct anledning till erinran, anser jag mig kunna godtaga. Jag hemställer alltså, att maltdrycksskatten i riksstatsförslaget uppföres med 45,000,000 kronor.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av urtima riksdagen, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919) med 10 öre för liter, dock med lägst 50 kronor för månad av varje tillverkare. Riksräkenskapsverket har, i avvaktan på riksdagens beslut, beräknat avkastningen för

22 Inkomsterna.

nästa budgetår till 6 miljoner kronor. I avsaknad av erfarenheter om skattens verkan finner jag ej anledning frångå denna beräkning av skattens avkastning i dess nu gällande utformning. Då jag anser, att skatten bör äga bestånd även nästa budgetår, hemställer jag, att inkomsttiteln skatt å läskedrycker i riksstatsförslaget uppföres med 6,000,000 kronor.

Även den statliga nöjesskatten är en av urtima riksdagen nyinförd skatteform. Denna skatt, som uttages i anslutning till den kommunala nöjesskatten, utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 931) med 5 öre för biljett, vars pris är högst 50 öre, och därutöver med 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre utav biljettpriset. Riksräkenskapsverket har, i avvaktan på riksdagens beslut, upptagit skatteintäkten för nästa budgetår till 7 miljoner kronor. Skatten torde böra uttagas även nästa budgetår. Med avseende å dess tekniska utformning har jag för avsikt att, i anslutning till riksdagens uttalanden i skrivelse den 14 december 1939 (nr 94), framlägga förslag om förnyad utredning. Preliminärt anser jag mig kunna godtaga riksräkenskapsverkets uppskattning av skattens avkastning och hemställer alltså, att statlig nöjesskatt i riksstatsförslaget uppföres med 7,000,000 kronor. ,

Uppbörd i statens verksamhet. I ett av särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga avgivet betänkande angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande organisationsfrågor har föreslagits en rationalisering av redovisningen av sjukhusens inkomster och utgifter samt ställning i budgettekniskt hänseende. I ett över de sakkunnigas förslag avgivet utlåtande har riksräkenskapsverket hemställt, att för här ifrågavarande samarbetssjukhus måtte — i likhet med vad som gäller för karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och statens sinnessjukhus — å riksstatens utgiftssida upptagas särskilda anslag till avlöningar och omkostnader samt å riksstatens inkomstsida under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en ny titel »Inkomster vid garnisonssjukhusen». Chefen för försvarsdepartementet har vid anmälan av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln anslutit sig till förslaget om bruttoredovisning av med sjukhusens verksamhet förenade inkomster och utgifter. Efter samråd med nämnde departementschef får jag nu föreslå, att under förenämnda rubrik upptages en ny inkomsttitel, förslagsvis benämnd inkomster vid garnisonssjukhusen, för redovisning av följande inkomster i nämnda verksamhet, nämligen: legosängsavgifter, bidrag från landsting för vård av civila patienter, från landsting utgående ersättning till läkare samt från pensionsstyrelsen utgående ersättning för vård av reumatikerpatienter m. m. Enligt av arméförvaltningens civila departement verkställd beräkning skulle inkomsterna under denna titel kunna för nästa budgetår uppskattas till 1,123,000 kronor. Jag föreslår i anslutning härtill, att titeln i riksstatsförslaget upptages med ett avjämnat belopp av 1,120,000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen hava av riksräkenskapsverket beräknats till 570,000 kronor. Med anledning av en av byggnadsstyrelsen gjord framställning tillstyrker emellertid chefen för kommunikationsdepartemen-

Inkomsterna.

tet en utökning av den biträdande tekniska personalen å länsarkitektkontoren. I enlighet med den av nämnde departementschef hävdade uppfattningen, att merkostnaderna för organisationen i stort sett skola motsvaras av inkomster från länsarkitekternas verksamhet, böra — under förutsättning av bifall till berörda under sjätte huvudtiteln framlagda förslag om personalökning — ifrågavarande inkomster för nästa budgetår upptagas något högre än vad riksräkenskapsverket föreslagit eller till 590,000 kronor.

Å inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Under inkomsttiteln har riksräkenskapsverket beräknat ett belopp av

130,000 kronor, därav 75,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 30,000 kronor bidrag till fondinspektionen och 25,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen. Beträffande beräkningen av bidraget till jordbrukskassetillsynen må påpekas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 20,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 40,000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förordar jag, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket skall successivt växa, bestämmes till 25,000 kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av bidragen till bank- och fondinspektionen under antagande att jordbrukskasserörelsens bidrag bleve bestämt till nämnda belopp. Vid sådant förhållande och då jag ej heller i övrigt har något att erinra mot verkets beräkning av ifrågavarande inkomsttitel, torde denna böra uppskattas till (75,000 + 30,000 + 25,000 =) 130,000 kronor.

De å förevarande inkomsttitel inflytande intäkterna skola genom tre särskilda. å sjunde huvudtiteln uppförda avsättningsanslag omföras till bankinspektionens fond, fondinspektionens fond och jordbrukskassetillsynens fond. Avsättningsanslagen böra i enlighet med det anförda för nästa budgetår anvisas med 75,000 kronor till bankinspektionens fond, 30,000 kronor till fondinspektionens fond och 25,000 kronor till jordbrukskassetillsynens fond.

Beträffande avgifter för prisreglering på jordbrukets område är det för närvarande icke möjligt att såga, i vad man intäkter nästa budgetar komma att inflyta under denna titel. Jag förordar därför, med avvikelse från riksräkenskapsverkets förslag, att inkomsttiteln uppföres allenast med ett foimellt belopp av 100 kronor.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets beräkning av de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna. Jag hemställer därför, att nämnda inkomsttitlar i enlighet med det nu anförda i riksstatsförslaget upptagas sålunda:

Kronor

40,000

525,000

40,000

Vattendomstolsavgifter..........................

Inkomster vid fångvården.......................

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

24 Inkomsterna.

Kronor

Inkomster vid garnisonssjukhusen............................... 1,120,000

Inkomster vid sjökarteverket.................................. 150 000

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet........... 1,600,000

Bidrag till pensionsstyrelsen.................................... 50 000

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter........ 165,000

Inkomster vid statens skyddshem............................... 225,000

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium............... 400,000

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium................. 30,000

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium................ 100,000

Inkomster vid statens sinnessjukhus ............................ 14,000,000

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa........ 55,000

Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka.................. 230,000

Inkomster vid statens institut för folkhälsan..................... 50,000

Avgifter för besiktning av motorfordon.......................... 700,000

Avgifter för registrering av motorfordon......................... 1,000,000

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.............. 15,000

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen......................... 590,000

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m........... 41,000

Inkomst av myntning och justering............................. 6,000,000

Kontrollstämpelmedel .......................................... 400 qqq

Bidrag till bank- och fondinspektionen.......................... 130,000

Bidrag till sparbanksinspektionen............................... 100 000

Bidrag för tillsyn över sparbankerna............................ 200,000

Inkomster vid tandläkarinstitutet............................... 215 000

Inkomster vid karolinska sjukhuset............................. 3 200 000

Inkomster vid serafimerlasarettet............................... 2 100 000

Terminsavgifter från läroverken m. m........................... 1,325,000

Avgifter för granskning av biografbilder......................... 150,000

Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.................... 150,000

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt............ 300,000

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt................. 250,000

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt........... 30,000

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen........ 2,000,000

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område................. ’ ’ioo

Inkomster vid rikets allmänna kartverk......................... 75 qoo

Inkomster vid statens meteorologisk-hy dr ografiska anstalt........ 70,000

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen............ 30,000

Inkomster vid statens provningsanstalt.......................... 400,000

Fyr- och båkmedel.......................................2,500,000

Lotspenningar.................................... 5,000,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter............... 1,800,000

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.............. 110,000

Bidrag till försäkringsinspektionen.............................. 155,000

Handelslicensavgifter m. m..................................... 600,000

Summa 48,416,100.

Inkomsterna.

25 Bidrag från folkpensioneringsfonden. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden upptagits med 56 miljoner kronor.

För budgetåret 1940/41 har pensionsstyrelsen beräknat bidraget från folkpensioneringsfonden till 53 miljoner kronor.

Vid denna beräkning har pensionsstyrelsen förutsatt, att av fonden tillflytande ränteinkomster och avgifter ett belopp av 20 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 skulle enligt den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda planen avsättas till fondökning. Emellertid har Kungl. Maj:t i proposition till 1939 års urtima riksdag (nr 90) med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 m. m. föreslagit, att fondökningen skall inställas och att inkomsterna för nämnda budgetår i sin helhet skola användas såsom tillskott till bestridande av statens utgifter för pensioneringsverksamheten. Detta förslag bär riksdagen bifallit.

Med åberopande av vad jag vid ställningstagandet till underskottets finansiering anför, föreslår jag, att den åsyftade fondökningen örn 20 miljoner kronor inställes även för budgetåret 1940/41. Hemställan om förslag till riksdagen i detta syfte göres i det följande. I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket utgått från att någon fondökning icke kommer till stånd under nästa budgetår samt under denna förutsättning uppskattat inkomsten å förevarande titel för budgetåret 1940/41 till 75 miljoner kronor. Då denna beräkning icke givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att inkomsttiteln bidrag från folkpensioneringsfonden i riksstatsförslaget upptages med

75,000,000 kronor.

Diverse inkomster. De under denna rubrik uppförda inkomsttitlarna ha av riksräkenskapsverket föreslagits upptagna med följande belopp.

Kronor

Bötesmedel .............................................. 2,800,000

Totalisatormedel .......................................... 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.................. 10,000,000

Lotterimedel ............................................ 16,000,000

övriga diverse inkomster .................................. 2,300,000.

Under huvudinkomsttiteln diverse inkomster skulle alltså enligt verkets förslag beräknas ett belopp av 32,100,000 kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning av intäkten av bötesmedel har jag intet att erinra.

Jämväl inkomsttiteln totalisatormedel torde i riksstatsförslaget böra upptagas med det av nämnda ämbetsverk beräknade beloppet.

I anslutning till en av aktiebolaget Tipstjänst gjord beräkning, vars grunder bolaget likväl angivit såsom synnerligen ovissa, har riksräkenskapsverket föreslagit, att titeln inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar under nästkommande budgetår upptages med 10 miljoner kronor. I gällande riksstat är titeln uppförd med 15 miljoner kronor, och bolaget har inlevererat ett

26 Inkomsterna.

överskott av rörelsen under tiden 1 juli 1938—30 juni 1939 på 15.75 miljoner kronor. Ehuru hållpunkter saknas för bedömande av tippningsverksamhetens utveckling under nu radande förhållanden torde den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen böra godtagas.

I innevarande budgetårs riksstat bildar större delen av denna inkomsttitel med motsvarande utgiftsanslag under tionde huvudtiteln en specialbudget. Enligt vid riksstatens uppgörande tillämpade grunder skulle sålunda allmänna budgeten nämnda år tillföras 30 procent av inflytande inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar, medan återstoden skulle fördelas mellan två avsättningsanslag under utgiftshuvudtiteln. Å det ena anslaget, med benämning avsättning till fonden för idrottens främjande, skulle till denna fond omföras 50 procent av uppbörden å inkomsttiteln, å det andra anslaget, benämnt avsättning till fonden för friluftslivets främjande, skulle till sistnämnda fond omföras 20 procent av samma uppbörd. I samband med behandling av propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, angående vissa besparingar i statsutgifter under innevarande budgetår, har emellertid riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag godkänt vissa ändrade grunder för disposition av inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar. Genom inskränkningar i dispositionen av medel från nämnda fonder har nämligen ett belopp av ytterligare 8 miljoner kronor kunnat frigöras för allmänna budgeten. För vinnande av detta syfte har beslutats, att innevarande budgetår ett belopp av 50 procent av tipsmedlen minskat med 5 miljoner kronor skall avsättas till fonden för idrottens främjande samt ett belopp av 20 procent minskat med 3 miljoner kronor till fonden för friluftslivets främjande.

Nödvändigheten att under förhandenvarande statsfinansiella förhållanden iakttaga sparsamhet även vid disposition av medel för idrottens och friluftslivets främjande liksom den starka nedgången i påräknelig avkastning av tipsmedlen under nästa budgetar föranleda till en omprövning av grunderna för tipsmedlens disposition. I samråd med chefen för handelsdepartementet har jag funnit det lämpligast att därvid de belopp som skola avsättas till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande fixeras till vad som kan anses erforderligt att nästa budgetår disponera för nämnda ändamål. Dessa belopp torde böra fastställas till 2 miljoner kronor och 500,000 kronor. Överskjutande belopp, nu beräknat till 7.5 miljoner kronor, skulle alltså komma allmänna budgeten till godo.

Lotterimedel. I enlighet med beslut av 1938 års riksdag handhaves från och med den 1 januari 1939 förvaltningen av de månatliga penninglotterierna av ett särskilt, av staten för ändamålet bildat aktiebolag. Beträffande den budgettekniska behandlingen av behållningen i lotteriföretaget, vilket benämnes Svenska penninglotteriet aktiebolag, har bestämts, att hela behållningen skall beräknas å riksstatens inkomstsida å en särskild titel, benämnd lotterimedel. Behållningen fördelas efter omläggningen principiellt med lika delar mellan den allmänna budgeten och en specialbudget; därest den allmänna

Inkomsterna.

budgeten tillfallande belopp beräknas komma att understiga 8.2 miljoner kronor, skall dock bristen fördelas lika. Det belopp som skall tillfalla den allmänna budgeten utgör en fast summa; återstoden av behållningen överföres till lotterimedelsfonden över ett under tionde huvudtiteln uppfört anslag.

I riksstaten för innevarande budgetår ha lotterimedlen beräknats till 13.5 miljoner kronor. Enligt berörda grunder för fördelningen av behållningen i lotteriföretaget mellan den allmänna budgeten och specialbudgeten komma av nämnda belopp 7.5 miljoner kronor på den förra och omkring 6 miljoner kronor på den senare. Med sistnämnda belopp anvisades under tionde huvudtiteln anslaget för avsättning till lotterimedelsfonden.

I den förut nämnda propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag föreslogs, bland annat, en ändrad disposition av lotterimedlen för innevarande budgetår, innebärande att ytterligare 3 miljoner kronor av nämnda inkomst eller sammanlagt 10.5 miljoner kronor skulle disponeras för allmänna budgeten. Dessa medel kunde frigöras under förutsättning av en stark begränsning i tilldelningen av bidrag av lotterimedel. Vad sålunda föreslagits har riksdagen bifallit.

Enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att 16,740,000 kronor beräknades komma att inlevereras för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41, under förutsättning att 450,000 lotter kunde säljas till varje dragning. Måste däremot lottantalet nedsättas till 400,000 lotter per dragning, skulle behållningen för helt budgetår sjunka till 14,880,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att lotterispelet tills vidare sannolikt icke komme att i större utsträckning röna inflytande av det förändrade ekonomiska läget, och har därför beräknat lotterimedlen närmast i anslutning till det av bolaget angivna gynnsammare alternativet, dock med avrundning nedåt till 16,000,000 kronor.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag intet att erinra. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet förordar jag, att den del av lotterimedlen, som för nu ifrågavarande budgetår skall avses för speciella ändamål, i riksstaten fixeras till visst belopp, vilket med hänsyn främst till behovet att tillgodose vissa sedan länge av lotterimedel understödda ändamål icke torde kunna sättas lägre än 4 miljoner kronor. Med detta belopp föreslår nämnde departementschef, att anslaget för avsättning till lotterimedelsfonden upptages under tionde huvudtiteln. Vad som av den å titeln inflytande inkomsten överskjuter anslagets belopp -—- såvitt nu kan beräknas 12 miljoner kronor — skall alltså tillfalla den allmänna budgeten.

Riksräkenskapsverket har beräknat titeln övriga diverse inkomster för nästa budgetår till 2,300,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat kan emellertid från stuteriväsendets fond för allmänna budgetändamål tagas i anspråk ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket jämväl torde böra tillföras denna inkomsttitel.

28 Inkomsterna.

I anslutning till vad här anförts hemställer jag sålunda, att de under huvudinkomsttiteln diverse inkomster upptagna undertitlarna för nästa budgetår beräknas sålunda:

Kronor

Bötesmedel .............................................. 2,800,000

Totalisatormedel ........................................ 1,000,000

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar .................. 10,000,000

Lotterimedel ............................................ 16,000,000

Övriga diverse inkomster ................................. 3,300,000

Summa 33,100,000.

Inkomster av statens kapitalfonder.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna med sammanlagt 125.5 miljoner kronor, därav för postverket 16 miljoner kronor, för telegrafverket 34 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 23 miljoner kronor, för domänverket 12.5 miljoner kronor samt för statens reproduktionsanstalt 45,000 kronor. Till frågan om inkomsten av sistnämnda anstalt återkommer jag senare.

Vid beräkningen av inkomsterna från statens affärsverksfonder för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för rörligt tillägg å lönerna och dyrtidstillägg å löner och pensioner förutsatt, att dessa skola utgå efter 9 procent, respektive efter ett levnadskostnadsindex av 174. Affärsverken ha i sina till riksräkenskapsverket överlämnade beräkningar utgått från ett rörligt tillägg av 6 procent, respektive ett levnadskostnadsindex av 170.

Postverkets till 16 miljoner kronor beräknade inkomstöverskott för innevarande budgetår torde enligt generalpoststyrelsens beräkningar i november 1939 komma att uppgå till 17.8 miljoner kronor, däri inbegripet ett belopp av 2.5 miljoner kronor i vinstmedel för år 1938 från postsparbanken.

Beräkningen av inkomstöverskottet för budgetåret 1940/41 har generalpoststyrelsen, i likhet med vad som tidigare skett i motsvarande fall men med reservation för att omständigheter kunna inträffa, som helt kullkasta beräkningarna, grundat på en uppskattning av postverkets driftresultat under kalenderåret 1940. Även under förutsättning att icke någon ytterligare försämring av det handelspolitiska läget skulle inträffa, räknar styrelsen med någon nedgång för vissa av postverkets rörelsegrenar. Inkomsterna av frankoteckensförsäljningen, som sedan oktober 1939 visat en fallande tendens, antagas skola nedgå i förhållande till år 1939 med 2 procent. Minsk-

Inkomsterna.

ningen uppväges emellertid i viss mån av ökade inkomster för postbefordran av tjänsteförsändelser. Den av Kungl. Majit den 9 december 1938 anbefallda undersökningen rörande tjänstebrevsrätten har föranlett ändring av procenttalen för beräknande av postavgifter för tjänsteförsändelserna. Därjämte räknar styrelsen med ökad ersättning för befordran av tjänsteförsändelser åt kristidsorganisationerna och för befordran av militärbrev. För år 1940 anses frankoteckensuppbörden kunna upptagas till 77.7 miljoner kronor eller 700,000 kronor mindre än det för 1939 beräknade beloppet.

För postverkets övriga rörelsegrenar uppskattar styrelsen inkomsterna för år 1940 till 29.8 miljoner kronor, därav ett belopp av 3.8 miljoner kronor utgör postsparbankens vinst för år 1939. Ur bankens synpunkt skulle det enligt generalpoststyrelsens mening vara önskvärt, om någon del av dessa vinstmedel kunde få användas till förstärkning av reservfonden. Vid oförändrad inlåningsränta torde vinsten för år 1940 kunna beräknas till omkring 2.7 miljoner kronor, men om bankens inlåningsränta skulle komma att höjas, måste man enligt styrelsens uppfattning utgå från att någon vinst på bankrörelsen de närmaste åren framåt icke uppstår utan att tvärtom reserverna till viss del kunna behöva anlitas för att ernå balans mellan utgifter och inkomster. Styrelsen vill likväl i nuvarande tidsläge icke motsätta sig, att hela vinsten för år 1939 tages i anspråk för statsregleringen och sålunda inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1940/41.

Mot en sammanlagd summa bruttoinkomster på 107.5 miljoner kronor ställer styrelsen utgifter enligt förslag till driftkostnadsstat för år 1940 av sammanlagt 93 miljoner kronor. Inkomstöverskottet beräknas sålunda till

14.5 miljoner kronor. Samma belopp antages inflyta under budgetåret 1940/41.

Generalpoststyrelsen har tillagt, att beräkningarna gjorts under förutsättning att det allmänna läget inom landet under det kommande året icke i någon högre grad skulle avvika från det nuvarande och att postverkets funktioner således borde uppehållas i sin hittillsvarande normala omfattning. Örn ändrade förhållanden härutinnan skulle inträda, finge givetvis tagas under omprövning vilka åtgärder, som vore påkallade för att uppehålla jämvikten i postverkets ekonomi. Någon mera avsevärd minskning av utgifterna anser styrelsen dock icke kunna åstadkommas utan att de förmåner, som allmänheten nu åtnjuter i form av snabba postförbindelser, god postutdelning m. m., måste mer eller mindre kraftigt beskäras.

Riksräkenskapsverket har konstaterat, att en jämförelse mellan de beräknade inkomsterna och utgifterna för åren 1939 och 1940 utvisar ett minskat överskott av den egentliga poströrelsen under år 1940 av 4.6 miljoner kronor. Då inkomsterna båda åren beräknats till ungefär samma belopp, vore minskningen att hänföra till en heräknad ökning av utgifterna. Man hade därjämte att räkna med en ytterligare utgiftsökning av omkring 1 miljon kronor, därest det rörliga tillägget skulle beräknas efter 9 procent

30 Inkomsterna.

i stället för 6 procent. Med hänsyn till den försiktighet varmed generalpoststyrelsens beräkningar synas verkställda, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna upp bruttouppbörden med ungefär 0.5 miljon kronor. Med godtagande i övrigt av de föreslagna beräkningarna har ämbetsverket kommit till ett inkomstöverskott för postverket under budgetåret 1940/41 av 14 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig till denna beräkning och hemställer alltså, att under inkomsttiteln postverket i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptages ett belopp av 14,000,000 kronor.

Telegrafverkets överskott uppgick för budgetåret 1938/39 till 36.24 miljoner kronor och har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 34 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har emellertid i november 1939 ansett sig kunna räkna med att inleverera ett överskott för budgetåret av cirka 36.5 miljoner kronor. Inkomsterna lia för år 1939 antagits uppgå till omkring 150.75 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1938 med 10.68 miljoner kronor eller 7.6 procent. De sammanlagda driftkostnaderna, däri inräknat ett belopp av 760,000 kronor som enligt beslut av urtima riksdagen skall av driftsmedel utgå till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket, ha antagits uppgå till 114.64 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1938 med 8.80 miljoner kronor eller 8.3 procent.

För år 1940 har telegrafstyrelsen, med utgångspunkt från att rådande inhemska konjunkturer och vårt lands nuvarande handelspolitiska läge icke skulle mera avsevärt försämras, förutsatt att abonnent- och trafikökningen alltjämt skulle fortgå, dock icke i fullt samma takt som under de närmast föregående åren. Inkomsterna har telegrafstyrelsen beräknat till 156.80 miljoner kronor, motsvarande en ökning från år 1939 med 6.05 miljoner kronor. Driftkostnaderna lia, med utgångspunkt från antagandet, att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande (november 1939), kalkylerats till 121.03 miljoner kronor. Ökningen av utgifterna i förhållande till år 1939, 6.39 miljoner kronor, förklaras dels av den alltjämt fortgående ökningen av telegrafverkets rörelse, dels av redan inträdda prisstegringar å materiel, dels slutligen av löneregleringarna den 1 juli 1939 och semesterlagstiftningen. De båda sistnämnda faktorerna hade under år 1939 i huvudsak gjort sig gällande endast under ett halvt år. överskottet för ar 1940 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 35.77 miljoner kronor. Styrelsen har antagit, att överskottet under första halvaret 1941, savida intet oförutsett inträffade, skulle bliva åtminstone 1 miljon kronor större än under första halvåret 1940 och med hänsyn härtill ansett sig för budgetåret 1940/41 kunna räkna med ett överskott av cirka 37 miljoner kronor.

Av en till telegrafverkets inkomstberäkning fogad tabellsammanställning framgår, att överskottet av verkets rörelse i procent av i medeltal disponerat kapital stigit fran 7.06 år 1929 till 9.16 år 1934'samt därefter sjunkit till 8.08 för år 1938. Enligt styrelsens beräkning skulle motsvarande siffra för överskottet åren 1939 och 1940 utgöra 7.85 och 7.26 procent, örn till det disponerade kapitalet hade lagts de genom kapitalregleringen per den 30 juni 1938

Inkomsterna.

avskrivna kapitaltillgångarna, hade procenttalen för åren 1938, 1939 och 1940 i stället varit 7.28, 7.12 respektive 6.62.

Riksräkenskapsverket har ansett sig böra godtaga telegrafstyrelsens beräkning av överskottet för budgetåret 1940/41 med den jämkning, som följer av att rörligt tillägg beräknats efter 9 i stället för efter 6 procent. Detta har antagits reducera överskottet med omkring 2 miljoner kronor. Med biträdande av riksräkenskapsverkets förslag får jag hemställa, att inkomsten av telegrafverket i riksstatsförslaget under nästa budgetår beräknas till

35,000,000 kronor.

Statens järnvägars överskott för budgetåret 1938/39 utgjorde 44.82 miljoner kronor. För löpande budgetår har i riksstaten räknats med ett överskott av 40 miljoner kronor. Enligt av järnvägsstyrelsen nu framlagda beräkningar torde man för kalenderåret 1939 kunna vänta ett inlevererat överskott å 65.3 miljoner kronor. Inkomsterna av såväl person- som godstrafiken ha tack vare bestående goda konjunkturförhållanden undergått fortsatt förbättring. Krigsutbrottet har hittills icke vållat något avbrott i den förutvarande utvecklingstendensen utan tvärtom medfört sådana ändrade förhållanden på transportmarknaden, att järnvägskonjunkturen ter sig än mera gynnsam. Gods, som normalt befordras sjöledes till Östersjöhamnar, transporteras numera i viss omfattning med järnväg från västkusthamnarna. Även i andra fall befordras gods å järnväg längre sträckor än tidigare. I samma riktning har verkat, att bristen på bränsle för motortrafiken tillfört järnvägarna en ej obetydlig trafik, som tidigare befordrats å landsväg. Å andra sidan har inkomsten av malmbanan nedgått.

I fråga om utsikterna för nästa budgetår har järnvägsstyrelsen — med betonande av de synnerligen ovissa antaganden som en förhandsberäkning i nuvarande läge måste bygga på -— framhållit, att järnvägsinkomsterna sannolikt icke skulle kunna bibehålla sig vid sin nuvarande nivå. Persontrafiksinkomsterna torde minskas i och med sänkningen av levnadsstandarden på grund av de ökade utgifterna till det allmänna, och godstrafiken torde nedgå i samband med inskränkningar i den inhemska produktionen, bland annat inom export- och byggnadsindustrien. Även beträffande inkomsterna av lapplandsmalmen ter sig en fortsatt nedgång övervägande sannolik. Järnvägsstyrelsen framhåller, att man, liksom vid budgetberäkningarna för innevarande budgetår, torde böra bortse från eventuell inkomst av s. k. fraktökning enligt § 13 i 1927 års malmavtal.

Mot de sålunda sannolikt sänkta inkomsterna anser järnvägsstyrelsen vara att ställa ej oväsentligt ökade utgifter, beroende på stegrade löne- och pensionskostnader samt högre pris för bränsle, särskilt stenkol, och andra driftförnödenheter.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för år 1940 har järnvägsstyrelsen uppskattat till 271.3 miljoner kronor. Enligt de senaste beräkningarna skulle motsvarande belopp år 1939 utgöra 275.7 miljoner kronor. För lapplandsmalmen har därvid för år 1940 räknats med en inkomst av 28 miljoner kro-

32 Inkomsterna.

nor mot 33.7 miljoner kronor för år 1939; i sistnämnda belopp ingår dock s. k. fraktökning med 4.4 miljoner kronor. De totala utgifterna för år 1940 ha beräknats till 224.7 miljoner mot 210.4 miljoner kronor för år 1939. Överskottet skulle i enlighet härmed få väntas sjunka från 65.3 miljoner kronor år 1939 till 46.6 miljoner kronor år 1940. Med hänsyn till ovissheten i de grundläggande antagandena rörande konjunkturutvecklingen, priserna å materiel m. m. har det synts järnvägsstyrelsen lämpligt att åtminstone tillsvidare stanna vid att för nästa budgetår räkna med samma belopp som i riksstaten för löpande budgetår, eller 40 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som förmenat att järnvägsstyrelsen räknat med en väl stark nedgång av inkomsten, har även efter omräkning för det rörliga tillägget ansett försvarligt att beräkna överskottet till 50 miljoner kronor. Jag ansluter mig till denna beräkning och hemställer, att inkomsten av statens järnvägar i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptages till

50,000,000 kronor.

Inkomsterna från statens vattenfallsverk, som för budgetåret 1938/39 utgjort 22.32 miljoner kronor, äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna till 23 miljoner kronor. Ungefär detta belopp torde enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar i november 1939 också kunna inlevereras.

Under antagande av i stort sett oförändrad ekonomisk konjunktur inom landet men med understrykande av vanskligheterna i beräkningarna har vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1940/41 uppskattat inkomstöverskottet till 22.5 miljoner kronor, varav 21.95 miljoner kronor beräknas hänföra sig till kraftverken, 250,000 kronor till kanalverken och 300,000 kronor till fastighetsförvaltningen.

Riksräkenskapsverket, som anslutit sig till dessa styrelsens beräkningar, har allenast förordat, att överskotten å de olika rörelsegrenarna skola upptagas till avrundade belopp, eller till respektive 22 miljoner kronor, 300,000 kronor och 300,000 kronor. Da dessa siffror icke torde behöva nedräknas i anledning av en justering av det rörliga tillägget från 6 till 9 procent och beräkningen även i övrigt synes mig kunna godtagas, hemställer jag, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för nästa budgetår beräknas till respektive 22,000,000, 300,000 och 300,000 kronor och alltså hela inkomsten från vattenfallsverket till 22,600,000 kronor.

överskottet från domänverket, som för budgetåret 1938/39 uppgick till 11.78 miljoner kronor, har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till

12.5 miljoner kronor, varav dock ett belopp av 7.5 miljoner kronor avser inleverans av viss behållning å lagerregleringskontot i domänverkets huvudbok och alitsa är att betrakta såsom en engångspost. Vid de förnyade inkomstberäkningarna har domänstyrelsen ansett sig kunna räkna med en ökning av överskottet för ar 1939 — vilket tillfaller statsregleringen under budgetåret 1939/40 — å 4 miljoner kronor.

Inkomsterna.

33 Resultatet av domänverkets rörelse under år 1940, vilket styrelsen funnit synnerligen vanskligt att i nuvarande läge bedöma, har antagits bliva ett överskott av 9 miljoner kronor, att inlevereras till statsverket under budgetåret 1940/41.

Med godtagande av den av domänstyrelsen verkställda beräkningen, till vilken riksräkenskapsverket anslutit sig, hemställer jag, att inkomsten av domänverket i riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 upptages med

9,000,000 kronor.

Riksbanksfonden. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med

500.000 kronor. Beloppet avser statens beräknade andel i riksbankens vinst för år 1939. Fullmäktige i riksbanken hava i skrivelse till riksräkenskapsverket preliminärt beräknat denna vinst till 1.4 miljon kronor. Det ankommer på 1940 års riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut för år 1939 framkommande vinsten, som skall inlevereras till statsverket.

I sin inkomstberäkning för nästa budgetår har riksräkenskapsverket i anslutning till en av bankofullmäktige verkställd beräkning uppfört inkomsten i fråga med 9 miljoner kronor.

I rådande ovissa läge och med tanke på arten av de faktorer som påverka riksbankens vinst anser jag skäl föreligga att — med en viss avrundning av summan, motiverad av dess rent formella karaktär — upptaga inkomsten med ett lägre belopp än som av bankofullmäktige och riksräkenskapsverket ifrågasatts. Jag hemställer, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med 5,000,000 kronor.

Statens allmänna fastighefsfond. Å statens allmänna fastighetsfond redovisas för närvarande vissa av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, Uppsala universitet, Lunds universitet och direktionen för Karolinska sjukhuset förvaltade fastigheter. För var och en av dessa fastighetsgrupper finnes inrättad en särskild delfond, alltså tillhopa sju delfonder. Överskottet för varje delfond är redovisat i riksstaten å särskild inkomsttitel. Det sammanlagda överskottet för statens allmänna fastighetsfond är i riksstaten för budgetåret 1939/40 beräknat till

8.887.000 kronor. Stat för fonden har av Kungl. Majit fastställts den 2 juni 1939.

Redovisningen å statens allmänna fastighetsfond är emellertid enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen (Kungl. Majits proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag och riksdagens skrivelse nr 245) avsedd att utsträckas till att även omfatta vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter. För redovisning å fastighetsfonden av dessa fastigheter skulle, enligt de i propositionen framlagda och av riksdagen godkända riktlinjerna, under fonden inrättas fem nya delfonder, nämligen en för fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en för fastigheter un-

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 2. 3

34 Inkomsterna.

der marinförvaltningens förvaltning, en för fastigheter linder flygförvaltningens förvaltning, en för fastigheter under generaltullstyrelsens förvaltning och en för fastigheter under lotsstvrelsens förvaltning. Alternativt ifrågasattes dock en utbrytning av de tre militära förvaltningsmyndigheternas delfonder till en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Det förutsattes, att denna utvidgning av rikshuvudbokens fastighetsredovisning skulle tilllämpas från och med budgetåret 1940/41 samt att slutligt förslag i ämnet skulle föreläggas riksdagen i samband med framläggande av förslag till stat för fastighelsfonden för nämnda budgetår. Sedan Kungl. Maj:t i enlighet härmed anbefallt armé-, marin- och flygförvaltningarna samt generaltulloch lotsstyrelserna alt avgiva förslag till stater för de tillämnade nya dellonderna av fastighetsfonden för budgetåret 1940/41, hava dylika förslag numera inkommit.

Den nu berörda utvidgningen av fastighelsredovisningen i rikshuvudboken torde böra genomföras vid nästa budgetårsskifte. I anslutning till vad som alternativt ifrågasatts i propositionen nr 184 förordar jag därvid, att av försvarsväsendet disponerade fastigheter upptagas till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Till frågan om beräkningen av överskottet å denna nya fastighetsfond återkommer jag i det följande.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket förutsatt, att redovisningen av fastigheter å den allmänna fastighetsfonden skall utvidgas på sätt nu angivits. Vid beräkningen av de särskilda delfondernas överskott har verket haft att utgå från att statens allmänna fastighetsfond tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter. Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för denna delfond, blir därför beroende av den stat, som kommer att fastställas för denna delfond för budgetåret 1940/41. Riksräkenskapsverket har granskat det av byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit avgivna förslaget till sådan stat och föreslagit vissa jämkningar i förslaget samt på grundval härav beräknat överskottet å delfonden till 5,755,000 kronor. Beträffande övriga nu förefintliga delfonder gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. Sistnämnda regel är även avsedd att tillämpas beträffande de tillämnade två nya delfonderna. Under sådana förhållanden samt under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, har riksräkenskapsverket — efter granskning av de i statförslagen för dessa delfonder verkställda kalkylerna av kapitalbehållningen å respektive delfonder -— beräknat överskotten å följande delfonder för budgetåret 1940/41 till härefter angivna belopp:

Inkomsterna.

35 Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 367,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... » 260,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... 5 1,896,000

Generaltullstyrelsens delfond ........................ » 26,000

Uppsala universitets delfond ........................ » 203,000

Lunds universitets delfond .......................... » 147,000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 368,000

Lotsstyrelsen delfond .............................. » 38,000.

Det sammanlagda överskottet för statens allmänna fastighetsfond har alltså av riksräkenskapsverket beräknats till 9,060,000 kronor.

Förvaltningsmyndigheternas statförslag för budgetåret 1940/41 hava ännu icke slutgranskats. De beräkningar rörande fondens inkomster och utgifter, som böra framläggas i statsverkspropositionen, äro därför approximativa. Ett beräknat förslag till stat för fastighetsfonden för nästa budgetår torde få fogas vid statsverkspropositionen. Detta förslag har uppgjorts i anslutning till ett av riksräkenskapsverket den 9 december 1939 avgivet utlåtande i ärendet.

Riksräkenskapsverket har i nämnda utlåtande icke ingått på någon prövning av de av myndigheterna begärda anslagsbeloppen för bestridande av reparations- och underhållskostnader. I vissa fall innefatta dessa anslagsäskanden avsevärda höjningar utöver de för innevarande budgetår anvisade beloppen. Under förhandenvarande statsfinansiella förhållanden är det emellertid nödvändigt att beskära medelstilldelningen för nämnda ändamål så långt sig göra låter. Möjligheterna därtill äro relativt olika på de skilda delfonderna. En preliminär granskning har givit vid handen, att det sammanlagda beloppet för bestridande av kostnader för reparationer och underhåll torde för nästa budgetår under de nio delfonderna kunna begränsas till sammanlagt 3,825,000 kronor mot av myndigheterna äskade 5,576,900 kronor. Jag förutsätter därvid, att myndigheterna redan under innevarande budgetår vidtaga sådana åtgärder att den eftersträvade besparingen kan förverkligas. De sålunda beräknade anslagsbeloppen för reparationskostnader torde böra upptagas i det statförslag, som skall fogas vid statsverkspropositionen.

Vad sålunda föreslagits innebär för byggnadsstyrelsens delfond, att det av riksräkenskapsverket beräknade överskottet kan höjas med 850,000 kronor till 6,605,000 kronor. Däremot föranleda de föreslagna ändringarna i anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader för de övriga delfonderna icke någon motsvarande ökning av de av verket beräknade överskotten, utan i stället en minskning av vederbörliga ersättningsanslag; till spörsmålet örn beräkningen av dessa anslag återkommer jag i annat sammanhang.

I det läge, vari frågan om stat för allmänna fastighetsfonden för närvarande befinner sig, har jag ingen annan ändring att föreslå i de av riksräkenskapsverket framlagda överskottsberäkningarna. Jag hemställer alltså, att

36 Inkomsterna.

överskotten å fastighetsfondens nio delfonder upptagas i enlighet med vad riksräkenskapsverket föreslagit med den ändring att överskottet för byggnadsstyrelsens delfond torde upptagas med 6,605,000 kronor. Det sammanlagda överskottet för statens allmänna fastighetsfond skulle alltså bliva

9,910,000 kronor.

Försvarsväsendets fastighetsfond. Vid den utvidgning av rikshuvudbokens fastighetsredovisning, som jag förutsatt skola komma att genomföras vid nästa budgetårsskifte, skulle av försvarsväsendet disponerade fastigheter upptagas till redovisning å en särskild kapitalfond, försvarsväsendets fastighetsfond. Under denna fond skulle i anslutning till de av 1939 års riksdag godkända grunderna för redovisningen av ifrågavarande fastigheter inrättas tre särskilda delfonder avseende en fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Stat för den nya fastighetsfonden bör enligt nyssnämnda av riksdagen godkända grunder upprättas efter i huvudsak samma regler, som tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bör bestämmas så, att full förräntning — beräknad efter 4 procent -— erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet.

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket förordat, att vid beräkning enligt dessa förutsättningar av överskottet å fonden för nästkommande budgetår fondens kapitalbehållning upptages i enlighet med de beräkningar, som framlagts i de för de olika delfonderna avgivna statförslagen. Överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond bör, enligt vad verket föreslagit, uppdelas på undertitlar på samma sätt som den för överskottet å statens allmänna fastighetsfond avsedda inkomsttiteln. För budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna å dessa undertitlar till 2,597,000 kronor för arméförvaltningens delfond, till 2,270,000 kronor för marinförvaltningens delfond och till 743,000 kronor för flygförvaltningens delfond. Det sammanlagda överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond skulle alltså utgöra 5,610,000 kronor.

I likhet med vad som sker för statens allmänna fastighetsfond bör ett förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond framläggas i statsverkspropositionen. Då de av armé-, marin- och flygförvaltningarna avgivna statförslagen för budgetåret 1940/41 ännu icke slutgranskats, äro de i detta förslag ingående inkomst- och utgiftsbeloppen därför endast approximativa. Av besparingsskäl ha därvid de av myndigheterna äskade beloppen för reparations- och underhållskostnader väsentligt nedsatts. Detta inverkar emellertid icke på de av riksräkenskapsverket beräknade överskotten. Då verkets förslag till beräkning av ifrågavarande inkomsttitlar icke givit mig anledning till erinran, hemställer jag sålunda, att i riksstaten under en ny huvudinkomsttitel, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond, upptagas föl-

Inkomsterna.

jande inkomsttitlar för redovisning av överskott å denna fonds tre delfonder, med härefter angivna belopp:

Arméförvaltningens delfond ........................ kronor 2,597,000

Marinförvaltningens delfond ........................ » 2,270,000

Flygförvaltningens delfond .......................... » 743,000,

eller med sammanlagt 5,610,000 kronor.

Statens utlåningsfondcr. Inkomsterna av statens utlåningsfonder ha av riksräkenskapsverket beräknats till 12,720,000 kronor.

Under denna rubrik har hittills å självständig inkomsttitel redovisats överskottet å arrendeegnahemsfonden. Då emellertid denna fond i samband med den av 1939 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av egnahemsverksamheten erhållit karaktären av en ren fastighetsfond, har riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning föreslagit, att inkomsterna från fonden skola hädanefter redovisas under inkomsttiteln diverse kapitalfonder. Till detta förslag ansluter jag mig.

På grund härav och då jag icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket avgivna beräkningarna rörande inkomsterna av statens utlåningsfonder, föreslår jag, att nämnda inkomster i budgetförslaget upptagas med

följande belopp:

Kronor

Statens bostadslånefond ....................................... 340,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............... 50,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer .................................................... 500,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen ...................................................... 500,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.... 350,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder.............................. 4,500

Statens bosättningslånefond.................................... 520,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar ...................................................... 55,000

Vattenkraftslånefonden......................................... 150,000

Luftfartslå nefonden............................................ 30,000

Statens lånefond för universitetsstudier.......................... 100

Studielånefonden.............................................. 40,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.......................... 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras............ 100

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras............ 100

Statens kaninavelslånefor.d..................................... 100

Statens fjäderfälånefond ....................................... 1,500

Gödselvårdslånefonden......................................... 55,000

Statens kalkbrukslanefond ..................................... 1,700

Statens fruktodlingslånefond.................................... 100

38 Inkomsterna.

Kronor

Statens mejerilånefond......................................... 60,000

Jordbrukets maskinlånefond.................................... 25,000

Spannmålslagerhusfonden....................................... 85,000

Spannmålskreditfonden................... 10,000

Statens sekundärlånefond för jordbrukare........................ 385,000

Statens slakterilånefond........................................ 100

Kraftledningslånefonden........................................ 130,000

Egnahemslånefonden........................................... 7,600,000

Jordform edlingsf onden......................................... 100

Arrendelånefonden............................................. 100

Arbetarsmåbrukslånefonden..................................... 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättrings-

lånefond.................................................... 1,500

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..................... 600

Statens avdikningslånefond..................................... 1,450,000

Täckdikningslånefonden......................................... 140,000

Allmänna nyodlingsfonden...................................... 2,500

Norrländska nyodlingsfonden................................... 1,000

Fiskerilånefonden.............................................. 103,000

Statens fiskredskapslånefond ................................... 100

Kommunskogslånef onden....................................... 1,000

Virkesmätningslånef onden...................................... 100

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift........... 40,000

Hemslöjdslånef onden........................................... 1,500

Industrilånefonden............................................. 15,000

Statens hantverkslånefond...................................... 24,000

Rederilånefonden .............................................. 24,000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..................... 2,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen...................... 20,000

Summa 12,720,000*

Det nuvarande läget synes motivera, att räntesättningen för statens utlåningsfonder tages under omprövning. Jag har därför för avsikt att föreslå, att en utredning verkställes i frågan. Om denna skulle föranleda förändringar av gällande räntevillkor, får den här framlagda inkomstberäkningen möjligen vid en senare tidpunkt i viss mån justeras.

Fonden för låneunderstöd. Enligt ett av riksräkenskapsverket utarbetat, i skrivelse den 27 april 1939 framlagt förslag skulle fonden för låneunderstöd uppdelas på två delfonder, den ena under statskontorets förvaltning och den andra under riksgäldskontorets förvaltning. Förslaget, som finnes intaget i bilaga till propositionen nr 305 till 1939 års lagtima riksdag, har tillstyrkts av statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret med den ändringen i avseende å fördelningen av låneunderstöden mellan fonderna, att lån, som fort-

Inkomsterna.

farande skola förvaltas av länsstyrelserna, ansetts böra tillhöra riksgäldskontorets delfond. Riksräkenskapsverket, som ej velat motsätta sig en sådan ändring, har i sin inkomstberäkning utgått från att uppdelningen skall tilllämpas från och med nästa budgetår. I väsentlig anslutning till av riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsterna å fonden för låneunderstöd för budgetåret 1940/41 skola upptagas vad angår statskontorets delfond till 500,000 kronor och vad angår riksgäldskontorets delfond till 675,000 kronor eller till sammanlagt 1,175,000 kronor.

Då den av riksräkenskapsverket föreslagna uppdelningen av fonden för låneunderstöd på två delfonder, statskontorets delfond och riksgäldskontorets delfond, är ägnad att förenkla redovisningen av ifrågavarande låneunderstöd, tillstyrker jag dess genomförande. Beträffande fördelningen av de olika låneunderstöden på de båda delfonderna torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget. Då jag icke har någon erinran mot de av riksräkenskapsverket beräknade inkomsterna från fonden för låneunderstöd för nästa budgetår, hemställer jag, att under rubriken fonden för låneunderstöd i riksstatsförslaget upptages för statskontorets delfond ett belopp av 500,000 kronor och för riksgäldskontorets delfond ett belopp av 675,000 kronor.

Fonden för statens aktier. Under denna rubrik har riksräkenskapsverket uppfört följande inkomsttitlar, nämligen:

Kronor

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ........................ 20,000,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ...................... 1,595,000

Aktiebolaget Jordbrukarbanken ............................ 1,000,000

Svenska penninglotteriet aktiebolag ........................ 4,000

Övriga aktiebolag ........................................ 100

Summa 22,599,100.

Vad angår inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag får jag anföra följande.

Enligt 1927 års malmavtal bestå statens inkomster såsom delägare i nämnda bolag av dels en till en krona 50 öre för varje bortfraktat ton malm beräknad royalty (§ 4), dels rätt till vinstandel efter ett belopp per ton, som med 75 öre understiger halva nettovinsten per ton (§ 5). Enligt § 3 i samma avtal är bolagets brytningsrätt på det sätt begränsad, att bolaget äger från gruvfälten Iviirunavaara, Gellivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta högst 9 miljoner ton järnmalm. Årskvantiteterna må dock överskridas med intill 10 procent under iakttagande av att de under en period av tre på varandra följande bokslutsår bortfraktade kvantiteterna icke må sammanlagt överstiga 27 miljoner ton.

Enligt ett med malmbolaget år 1938 träffat avtal har bolaget berättigats att under en period av tre år, räknad från och med bokslutsåret 1 oktober

40 Inkomsterna.

1937—30 september 1938, verkställa en sammanlagd bortfraktning å 6 miljoner ton utöver den enligt 1927 års avtal medgivna. Vinsten å den medgivna merbrytningen skall enligt avtalet så fördelas, att en tredjedel avsättes till en avskrivningsfond, som, i händelse statsinlösen äger rum, skall oavkortad bibehållas i bolaget, under det att återstående två tredjedelar av vinsten skola disponeras i enlighet med bestämmelserna i 1927 och 1932 års avtal.

I riksstaten för innevarande budgetår har statens inkomst från malmbolaget beräknats till 20 miljoner kronor. Under löpande budgetår har i royalty influtit i runt tal 13 miljoner kronor, vartill enligt beslut å bolagsstämma den 16 december 1939 kommer en vinstandel å 13 miljoner kronor. Den behållna inkomsten torde efter avdrag av kommunalutskylder uppgå till omkring 24 miljoner kronor mot beräknade 20 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i nuvarande läge ansett sig sakna tillförlitlig grundval för beräkning av inkomsten för budgetåret 1940/41 och fördenskull upptagit denna till samma belopp som uppförts i riksstaten för innevarande budgetår.

En uppskattning av statens inkomst från malmbolaget under nästföljande budgetår erbjuder i nuvarande läge betydande svårigheter. De ovissa framtidsutsikterna göra stor försiktighet påkallad. Preliminärt anser jag mig under dessa förhållanden böra godtaga riksräkenskapsverkets förslag. En säkrare uppskattning torde kunna framläggas vid den sedvanliga översynen av inkomstberäkningen för riksstaten under senare delen av riksdagen.

Jag föreslår alltså, att inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i riksstatsförslaget upptages med 20,000,000 kronor.

Inkomsten av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 6,595,000 kronor. Därav utgöra 5 miljoner kronor vinstmedel för år 1938, vilka, i enlighet med vad jag i 1939 års statsverksproposition förordade, inlevererats till staten i stället för att disponeras för fortsatt avskrivning å monopolrätten i bokslutet för år 1938.

Med avseende å den av urtima riksdagen beslutade höjningen av tobaksskatten, som avsåg att tillföra staten en ökad skatteintäkt å tobaksvaror av 20 miljoner kronor för helt år, har tobaksmonopolet räknat med att, i den män det avsedda skattebeloppet icke skulle inflyta under innevarande budgetår, kunna helt utfylla bristen genom inleverans till statsverket av extra vinstmedel.

För budgetåret 1940/41 har tobaksmonopolet beräknat den staten tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna beräkning.

Även under verksamhetsåret 1940 torde tobaksmonopolets verksamhet kunna väntas ge ett resultat, som om någon avskrivning å monopolrätten ej heller detta år verkställes bör möjliggöra en inleverans av vinstmedel utöver det av aktiebolaget angivna beloppet. De skäl att underlåta sådan avskrivning, som jag utvecklade i fjolårets statsverksproposition, synas mig äga fortsatt giltighet. Under dessa omständigheter har jag funnit anledning räkna med att jämväl för budgetåret 1940/41 statens inkomst

Inkomsterna.

av aktierna i tobaksmonopolet skall kunna bli 5 miljoner kronor högre än som förutsatts i den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen. Jag föreslår sålunda, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget uppföres med 6,595,000 kronor.

I anslutning till det anförda torde jag få anmäla en fråga av viss betydelse för den framtida dispositionen av tobaksmonopolets vinst. Under år 1939 ha fastställts reglementen för dels en Svenska Tobaksmonopolets pensionskassa för arbetar personal, dels en Svenska Tobaksmonopolets pensionskassa för förvaltningspersonal. Vid pensionsfrågornas ordnande har förutsatts, att aktiebolaget skulle svara för att respektive pensionskassas stadgeenligt beräknade premiereserver i kassornas årliga balansräkningar komrne att täckas av tillgångar till motsvarande värde samt att aktiebolaget skulle utverka garanti från statens sida för de pensionsförmåners utgående, som utfästs i pensionsreglementena. I anledning härav har aktiebolaget i skrivelse den 14 december 1939 hemställt, att staten måtte ikläda sig garanti av här angiven innebörd.

Med hänsyn till att staten såsom ägare av stamaktierna i tobaksmonopolet uppbär den vinst av rörelsen, som överstiger ett visst mindre, maximerat belopp, motsvarande utdelningen å preferensaktiekapitalet, synes det naturligt att staten ikläder sig den av tobaksmonopolet ifrågasatta garantien. Jag hemställer i det följande om att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att besluta, att staten skall lämna den ifrågasatta utfästelsen.

Inkomsten av aktiebolaget Jorclbrukarbanken, som för budgetåret 1938/39 uppgick till 597,132 kronor, har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 500,000 kronor. För år 1938 utdelade banken till aktieägarna

600,000 kronor, motsvarande 3 procent å bolagets aktiekapital av 20 miljoner kronor, varjämte 900,000 kronor avsattes till reservfonden. Beträffande överskottet av rörelsen för år 1939 har aktiebolaget Jordbrukarbanlten i november 1939 meddelat, att detta såvitt då kunde bedömas icke torde komma att understiga 1938 års överskott. I fråga om utdelningen för år 1939, varom banken icke ansett sig kunna göra något uttalande, har riksräkenskapsverket antagit att till aktieägarna skulle kunna utbetalas 4 procent å aktiekapitalet eller 800,000 kronor. Till detta belopp torde jämväl statsverkets intäkt för löpande budgetår kunna uppskattas, då praktiskt taget hela aktiekapitalet äges av staten.

Ej heller i fråga örn överskottet för år 1940 har banken ansett sig kunna göra något uttalande. Under år 1939 bär aktiekapitalet ökats med 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket belopp är tillfullo inbetalat. Riksräkenskapsverket har beräknat utdelningen för år 1940 till 4 procent a nämnda aktiekapital eller till 1 miljon kronor. Detta belopp har ämbetsverket jämväl antagit kunna tillföras statsregleringen för budgetåret 1940/41.

Inkomsten av Svenska penninglotteriet aktiebolag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 4,000 kronor. Utdelningen å aktickapi-

42 Inkomsterna.

talet, varav staten äger ett sammanlagt belopp av 99,500 kronor, har tills vidare maximerats till 4 procent. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln skall upptagas med ett till 4,000 kronor avrundat belopp.

Under titeln övriga aktiebolag har riksräkenskapsverket ansett lämpligt sammanföra övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav, nämligen Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget och Kalix träindustriaktiebolag i likvidation, samt de nya aktiebolag, för vilka medel anvisats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Någon avkastning har för här angivna aktiebolags del icke beräknats inflyta under budgetåret 1940/41. Riksräkenskapsverket har därför föreslagit inkomsttiteln uppförd med ett formellt belopp av 100 kronor.

Då jag i fråga om sistnämnda tre inkomsttitlar icke funnit anledning till ändring i de av riksräkenskapsverket framlagda förslagen till inkomstberäkning, hemställer jag, att till fonden för statens aktier hänförliga inkomsttitlar uppföras med följande belopp, nämligen:

Kronor

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ...................... 20,000,000

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ...................... 6,595,000

Aktiebolaget Jordbrukarbanken ............................ 1,000,000

Svenska penninglotteriet aktiebolag ........................ 4,000

Övriga aktiebolag ........................................ ion

Summa 27,599,100.

Statens pensionsfonder. I riksstaten för innevarande budgetår äro inkomsttitlarna för civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden, allmänna familjepensionsfonden samt pensionsfonden för vissa riksdagens verk uppförda med 1,100,000 kronor, 150,000 kronor, 3,200,000 kronor respektive 20,000 kronor. Riksräkenskapsverket har med stöd av från statskontoret och riksgäldskontoret överlämnade beräkningar uppskattat inkomsterna i fråga för nästa budgetår till 1,250,000 kronor, 150,000 kronor,

3,600,000 kronor respektive 20,000 kronor. Jag hemställer, att inkomsttitlarna i riksstatsförslaget uppföras i enlighet med denna beräkning.

Diverse kapitalfonder. Till inkomsttiteln -—- vilken nu är uppförd under benämningen övriga kapitalfonder samt avser inkomster från fonden för förlag till statsverket, fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus samt fonden för varukredit — har riksräkenskapsverket även hänfört inkomsterna från följande fonder, nämligen fonden för Södertälje kanalverk, fonden för statens reproduktionsanstalt och arrendeegnahemsfonden. Mot den sålunda föreslagna redovisningen har jag intet att erinra.

Riksräkenskapsverket har med stöd av från vederbörande verk och myndigheter inhämtade uppgifter beräknat inkomsterna under förevarande inkomsttitel i enlighet med följande sammanställning:

Inkomsterna.

43 Kronor

Fonden för Södertälje kanalverk.............................. 75,000

Fonden för statens reproduktionsanstalt ...................... 50,000

Arrendeegnahemsfonden .................................... 200,000

övriga diverse kapitalfonder.................................. 125,000.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsttiteln uppföres med 450,000 kronor. Denna beräkning har icke givit mig anledning till erinran, och jag hemställer sålunda, att inkomsttiteln diverse kapitalfonder i riksstatsförslaget upptages med angivet belopp. Bland diverse kapitalfonder torde även böra redovisas den jordfond, om vars inrättande förslag torde komma att föreläggas 1940 års riksdag.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde såsom bilaga få fogas riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1939 med inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. Under senare år har upprättats en tabellarisk översikt över riksstatens utveckling, vilken jämväl brukat biläggas inkomstberäkningen. Innevarande budgetår, då avsevärda tilläggsanslag till riksstaten anvisats och torde komma att anvisas samt vidare betydande utgifter äro att förutse på förskottsanslag, har en motsvarande översikt ej ansetts möjlig att utarbeta i sådan form, att dess framläggande i detta sammanhang varit motiverat.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t i avvaktan på framläggandet av vissa i det föregående berörda skatteförslag måtte föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1940/41 enligt följande

44 Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Inkomsterna.

46 Inkomsterna.

Inkomsterna,

48 Inkomsterna.

Inkomsterna.

49 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 579,000

2. Utrikesdepartementets » 796,000

3. Medicinalstyrelsens » 2,786,000

4. Byggnadsstyrelsens » 9,610,000

5. Generaltullstyrelsens » 78,000

6. Uppsala universitets » 684,000

7. Lunds universitets » 300,000

8. Karolinska sjukhusets » 850,000

9. Lotsstyrelsens » 282,000

15,965,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 170,000

2. Utrikesdepartementets » 33,000

3. Medicinalstyrelsens » 792,000

4. Byggnadsstyrelsens » 585,000

5. Generaltullstyrelsens » 37,900

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 10,000

8. Karolinska sjukhusets » 205,000

9. Lotsstyrelsens » 59,000

1,908,900

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets » ....................

3. Medicinalstyrelsens » ....................

4. Byggnadsstyrelsens » ....................

5. Generaltullstyrelsens » ....................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................. 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 15,000

c. övriga diverse inkomster............ 34,000

210.000 100

269,000

Bihang tilt riksdagens protokoll 1940. t sami. Nr 1. Del 2.

50 Inkomsterna.

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning........................ 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 5,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

56,000

1,000

1,000

• Summa

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 290,000

2. Utrikesdepartementets > 250,000

3. Medicinalstyrelsens » 750,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,700,000

5. Generaltullstyrelsens » 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 120,000

b. Övriga fastigheter.................. 200,000 320,000

7. Lunds universitets delfond...................... 105,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 80,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000 130,000

9. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis..........

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis..........

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis..........

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis..........

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis..........

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 284,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis............

100,000

80,000

1,073,000

945,000

12,000

108.000 Kronor

738,100

18,612,000

3,825,000

3,279,000

1,598,000

Inkomsterna.

52 Inkomsterna.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41.

Inkomsterna.

53 Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att till statsverket skall under budgetåret 1940/41 inlevereras det belopp örn 20,000,000 kronor, varmed folkpensioneringsfonden skulle under nämnda budgetår ökas enligt den av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställda planen för fondens användning.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

besluta, att staten skall med avseende å Svenska Tobaksmonopolets pensionskassa för förvaltningspersonal samt Svenska Tobaksmonopolets pensionskassa för arbetarpersonal ikläda sig garanti för fullgörandet av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets åtagande att svara för att respektive pensionskassors stadgeenligt beräknade premiereserver i deras årliga balansräkningar komma att täckas av tillgångar till motsvarande värde.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Hillring till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1■ Del 2.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 1

Bilaga.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Majit avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med-

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr !■ Del 2. t

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1940/41, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om utfallet av den för budgetåret 1938/39 fastställda riksstaten jämte tilläggsstat.

I härvid såsom bilaga A fogad tabell lämnas en summarisk redovisning över utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1938/39. I tabellen har driftbudgeten därvid uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

I riksstat och tilläggsstat hade driftbudgetens inkomster och utgifter beräknats till respektive 1,317.95 och 1,316.64 miljoner kronor. I anslutning härtill hade beräknats uppstå ett överskott å 1.31 miljoner kronor att tillföras budgetutjämningsfonden. Enligt budgetredovisningen uppgingo inkomsterna och utgifterna å driftbudgeten till respektive 1,441.84 och 1,348.66 miljoner kronor. Reservationerna å driftbudgetens anslag ökades med 47.02 miljoner kronor.

Å allmänna budgeten hava de mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomsttitlarna sammanlagt utfallit med en merinkomst å 87.56 miljoner kronor och en brist av 2.94 miljoner kronor. Å motsvarande anslag uppgingo merutgifter och besparingar till 75.27 respektive 35.49 miljoner kronor. Genom utfallet av statsregleringen har alltså budgetutjämningsfonden utöver det i riksstat och tilläggsstat beräknade beloppet tillförts 44.85 miljoner kronor. Behållningen å budgelutjämningsfonden steg härigenom till 164.90 miljoner kronor.

För de å driftbudgeten redovisade specialbudgeterna hade inkomster och utgifter beräknats till 179.68 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen uppgingo inkomsterna till 218.94 och utgifterna till 213.98 miljoner kronor. Skillnaden motsvaras av ökad behållning å specialbudgeternas reservationsanslag.

Såsom bakgrund till beräkningen av inkomsttitlarnas avkastning under budgetåret 1939/40 har riksräkenskapsverket i efterföljande sammanställning upptagit tillflödet under budgetåren 1934/35—1938/39 av statens löpande inkomster, varvid inkomsttitlarna grupperats i överensstämmelse med uppställningen av driftbudgeten för det sistförflutna budgetåret.

830.69 948.76 l,069.ii 1 254.71

Summa 755.26

RIksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 3

De största merinkomsterna i förhållande till de för budgetåret 1938/39 beräknade inkomsterna hava uppkommit å titlarna automobilskattemedei, tullmedel, rusdrycksmedel och statens järnvägar med respektive 15.21, 31.94, 14.65 och 9.82 miljoner kronor.

Med avseende å inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1939/40 föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod utgjort

371.00 miljoner kronor, motsvarande under det sistförflutna budgetåret 307.03 miljoner kronor.

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Beträffande utfallet av inkomsterna för hela budgetåret 1939/40 med inräknande jämväl av vid 1939 års urtima riksdag beslutade respektive av Kungl. Maj:t föreslagna skattehöjningar och nya skatter m. m. får riksräkenskapsverket hänvisa till bifogade sammanställning (bilaga B).

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Den konjunkturnedgång, som kunde förmärkas under år 1938, blev kortvarig. Under år 1939 har konjunkturutvecklingen under tiden till och med augusti månad varit gynnsam. Efter krigsutbrottet har utvecklingen helt naturligt varit tämligen oenhetlig men torde dock såsom helhet betraktad ej hava undergått någon mera avsevärd försämring.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har den industriella produktionen, som år 1938 visade en sakta fallande tendens, under innevarande år åter höjts. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna — som i genomsnitt för år 1938 låg vid 117 — har under innevarande år stigit från 118 under januari till 126 under augusti. Indextalet har under september och oktober stannat vid respektive 124 och 125. Motsvarande indextal under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 108 (för år 1938 i genomsnitt 103), för järn- och stålindustri 127 (112), för maskinindustri 142 (131), för livsmedelsindustri 121 (114) och för textil- och sömnadsindustri 117 (107).

Godstrafiken å järnvägarna har under år 1939 visat stark ökning. Under tiden från och med september månad har denna ökning ytterligare accentuerats på grund av de genom kriget förorsakade svårigheterna för sjöfarten och automobiltrafiken.

Arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under de tre första kvartalen 1939 utvisat en avsevärd förbättring i förhållande till motsvarande kvartal 1938. Likaså har antalet arbetslösa successivt minskats. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad 1938 var 12,349, uppgick vid utgången av sistlidne oktober till 9,846. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för innevarande år gynnsammare än för år 1938. Det bör emellertid erinras, att uppgifterna rörande arbetslösheten under hösten 1939 på grund av inkallelserna till beredskapstjänst icke äro direkt jämförbara med motsvarande uppgifter föregående år.

Utrikeshandeln har under år 1939 visat en avsevärd ökning. Sålunda uppgick under tiden januari—november importen till 2,231.1 miljoner kronor mot 1,877.8 miljoner kronor år 1938 och exporten till 1,724.3 miljoner kronor mot 1,671.7 miljoner kronor år 1938. Det bör anmärkas, att till importstegringen avsevärt bidragit den efter krigsutbrottet inträdda uppgången i importpriserna.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara medelmåttigt.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 5

Partiprisnivån, som under år 1938 varit fallande, har under innevarande år successivt höjts. Kommerskollegii äldre index för grosshandclspriser (1913 = 100), som i medeltal för år 1938 var 130 och för januari 1939 var 127, har för månaderna augusti—november 1939 varit respektive 133, 143, 150 och 153.

Beträffande härefter den framtida ekonomiska utvecklingen må framhållas, hurusom denna i nuvarande läge bestämmes icke av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan väsentligen av politiska avgöranden. Bestämmande för utvecklingen äro de direkta och indirekta verkningarna av de utbrutna krigiska konflikterna i Europa. Genom de krigförande stormakternas åtgärder har Sveriges utrikeshandel i hög grad försvårats och hämmats. De ökade riskerna för sjöfarten hava framkallat stegrade fraktkostnader, varigenom särskilt importvarorna undergått kraftiga prishöjningar. De av krigstillståndet föranledda omkastningarna i fråga om varuförsörjningen hava framtvungit statsingripanden på skilda områden. Sålunda hava utfärdats talrika import- och exportförbud. De till följd av de ökade krigsriskerna vidtagna försvarsberedskapsåtgärdema hava jämväl verkat störande på näringslivet.

Under nu angivna förhållanden lärer den framtida utvecklingen av statens inkomster komma att uppvisa stora avvikelser från den linje, som skulle hava följts i ett mera normalt läge. Sålunda kan det rådande tillståndet förväntas medföra avsevärda försämringar särskilt i fråga om uppbörden av stämpelmedel, automobilskattemedel, tullmedel och flertalet konsumtionsskatter. Den av krissituationen framtvungna höjningen av beskattningen har ytterligare komplicerat beräkningen av inkomsttillflödet, i synnerhet vad angår konsumtionsskatterna. Aven andra viktiga inkomsttitlar påverkas i nedgående riktning av krigstillståndet. Däremot är detta utan nämnvärd betydelse för ett stort antal, väsentligen mindre vägande inkomsttitlar. För affärsverkens vidkommande är i allmänhet att räkna med reducerad avkastning. Statens järnvägar torde dock på grund av trafikomläggningarna komma att visa ett relativt gynnsamt resultat.

Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket ovan anfört, måste den verkställda beräkningen av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1940 41 anses vara i hög grad osäker, och stora växlingar i inkomsttillflödet äro sannolika.

Rörande de antaganden, från vilka riksräkenskapsverket utgått vid beräkningen av de olika inkomsttitlarna, hänvisas till framställningen under varje särskild titel. Beträffande beräkningen av affärsverkens överskott vill riksräkenskapsverket förutskicka, alt denna verkställts under den förutsättningen, att det rörliga lönetillägget skall utgå efter 9 procent, medan verksstyrelsen i sina beräkningar utgått från G procent.

Innan riksräkenskapsverket övergår till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna, vill ämbetsverket försl i korthet beröra de vid innevarande

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

års urtima riksdag redan fattade eller väntade beslut rörande nya eller förhöjda inkomsttitlar, vartill hänsyn måst tagas vid beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1940/41, ävensom de utvidgningar eller omläggningar av redovisningen å riksstaten av statens inkomster, som i övrigt befunnits böra vidtagas.

Vad först angår de ändringar i beskattningen, som genomförts eller enligt av Kungl. Maj:t framlagda förslag äro avsedda att genomföras vid 1939 års urtima riksdag, innebära dessa dels tillkomsten av följande nya inkomsttitlar, nämligen värnskatt, tilläggsskatter å bensin, industrisockerskatt, skatt å kaffe, omsättningsskatt å vin, skatt å läskedrycker och statlig nöjesskatt, dels omläggning och skärpning av maltdrycksbeskattningen, dels ock höjning av tobaksskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet har för redovisning av i krisorganens verksamhet inflytande licensavgifter upptagits en ny inkomsttitel, benämnd handelslicensavgifter m. m.

Beräkningen av inkomsten å titeln bidrag från folkpensioneringsfonden har — i anslutning till förslag av Kungl. Maj:t till urtima riksdagen — verkställts under antagande av att någon avsättning av medel till folkpensioneringsfonden icke skall komma att äga rum under innevarande och nästkommande budgetår.

Vid beräkningen av inkomsterna av statens kapitalfonder har riksräkenskapsverket utgått från att den av 1939 års lagtima riksdag beslutade utvidgningen av fastighetsredovisningen i rikshuvudboken till att även omfatta vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter skall komma att genomföras vid nästa budgetårsskifte. Såsom närmare utvecklas i det följande, förutsättas härvid två nya delfonder, generaltullstyrelsens delfond och lotsstyrelsens delfond, skola inrättas under statens allmänna fastighetsfond för redovisning av de av tull- och lotsverken disponerade fastigheterna. Av försvarsväsendet disponerade fastigheter föreslås däremot skola upptagas till redovisning å en särskild fastighetsfond, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond samt uppdelad på tre delfonder, nämligen en för fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en för fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en för fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Riksräkenskapsverket har vidare vid upprättandet av sin inkomstberäkning utgått från att fonden för låneunderstöd — i enlighet med vad som förutsatts vid behandlingen under 1939 års lagtima riksdag av vissa fonden berörande avskrivningsfrågor — från och med nästa budgetår skall uppdelas på två delfonder, avseende den ena lån under statskontorets förvaltning och den andra lån under riksgäldskontorets förvaltning.

Riksräkenskapsverket har ytterligare förutsatt, att den vid 1939 års lagtima riksdag i princip beslutade överflyttningen från vattenfallsstyrelsen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av förvaltningen av Södertälje kanal skall komma att äga rum vid ingången av nästa budgetår samt att kanalen

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 7

härvid skall överföras från fonden för statens kanalverk till en för ändamålet särskilt inrättad kapitalfond, benämnd fonden för Södertälje kanalverk. överskottet å sistnämnda fond har upptagits under den för närvarande under benämningen övriga kapitalfonder uppförda inkomsttiteln. Till denna inkomsttitel, vars benämning föreslås skola ändras till diverse kapitalfonder, har riksräkenskapsverket även hänfört inkomsterna från fonden för statens reproduktionsanstalt och arrendeegnahemsfonden, vilka inkomster för närvarande redovisas å självständiga inkomsttitlar uppförda under rubriken statens affärsverksfonder respektive statens utlåningsfonder. Den beträffande redovisningen av överskottet å fonden för statens reproduktionsanstalt föreslagna ändringen har av riksräkenskapsverket ansetts önskvärd ur olika praktiska synpunkter. Ändringen i avseende å arrendeegnahemsfonden åter har befunnits påkallad därav, att arrendeegnahemsfonden i samband med den av 1939 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av egnahemsverksamheten erhållit karaktären av en ren fastighetsfond.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1940/41, i det följande benämnd inkomsttabellen.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer samt oskifta dödsbon och familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Den progressiva delen av bottenskatten ansluter sig till sin allmänna byggnad till den tidigare inkomst- och förmögenhetsskatten, dock att vid den nya skatten förmögenhetsdelen reducerats från Vbo till Vioo och de skattefria avdragen omlagts. Tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga, är progressiv samt anordnad enligt principiellt samma grunder som den tidigare extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Avvägningen av den nya inkomst- och förmögenhetsskattens storlek sker med ledning av en med taxeringen till den tidigare inkomstoch förmögenhetsskatten nära sammanfallande taxering av fysiska personers och med dem jämställda skattskyldigas inkomst och förmögenhet samt svenska aktiebolags och övriga juridiska personers inkomst.

För en närmare analys av de vid tidigare taxeringar uppnådda taxeringsresultaten och för beräkning av utfallet av framtida taxeringar är en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av stor betydelse. I taxeringslängderna och i den på dessas

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41,

Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1936—1939.

Taxeringen till kommunal inkomstskatt.

Andra skattskyldiga än svenska aktiebolag.

Inkomst av jordbruksfastighet......

» » annan fastighet........

> > rörelse m. m...........

> > tjänst eller tillfällig för-

värvsverksamhet ____

» » kapital...............

Summa

Taxerad inkomst..................

Svenska aktiebolag.

Inkomst av jordbruksfastighet......

* » annan fastighet........

> > annan förvärvsverksam-

het ................

> > kapital ..............

Summa

Taxerad inkomst..................

Taxeringen till statlig inko mstoch förmögenhetsskatt.

Andra skattskyldiga än svenska aktiebolag.

Taxerat belopp....................

Utnyttjade ortsavdrag..............

Beskattningsbart belopp ..........

Svenska aktiebolag. Beskattningsbart ( = taxerat) belopp

uppgifter grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta taxeringsuppgifter grundad motsvarande uppdelning av den vid taxeringen till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har fördenskull den i det följande verkställda beräkningen rörande det väntade utfallet av 1940 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt genomförts med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 9

Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1936—1939 avseende å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och å andra sidan svenska aktiebolag framgår närmare av förestående, med ledning av statistiska centralbyråns sammanställningar av taxeringsresultaten utarbetade tabell.

Rörande taxeringen till kommunal inkomstskatt återfinnas i tabellen särskilda uppgifter för den uppskattade inkomsten från olika inkomstkällor. Erinras må, att de för inkomst av jordbruksfastighet och för inkomst av annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast inkomst, som överskjuter fem procent av fastighetsvärdet.

Den i tabellen för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag redovisade inkomsten av jordbruksfastighet utvisar under redovisningsperioden en fortgående stegring. Att stegringen vid 1939 års taxering stannat vid ett relativt obetydligt belopp torde sammanhänga med att de vid 1938 års taxering höjda fastighetsvärdena stegrat de vid förstnämnda års taxering till kommunal inkomstskatt medgivna, mot fastighetsskatten svarande femprocentavdragen. Av de i tabellen redovisade siffrorna torde kunna dragas den slutsatsen, att den vid taxeringen till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av jordbruksfastighet år från år i avsevärd mån höjts.

Den för svenska aktiebolag redovisade inkomsten av jordbruksfastighet, som vid 1938 års taxering nära tredubblades, har vid 1939 års taxering gått tillbaka, vilket delvis torde sammanhänga med förut omnämnda höjning av taxeringsvärdena.

Den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av annan fastighet åter har för såväl andra skattskyldiga än svenska aktiebolag som svenska aktiebolag sedan 1936 års taxering undergått allenast relativt mindre förändringar. Det förhållandet att vid 1939 års taxering relativt oförändrat inkomstbelopp — avseende inkomst utöver 5 procent av fastighetsvärdet — redovisats behöver icke med nödvändighet innebära, att jämväl den vid samma års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade totala inkomsten av annan fastighet stått stilla.

Beträffande övriga inkomstkällor avvika de vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsterna allenast i mindre mån från de vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade motsvarande inkomsterna.

För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag har såväl inkomsten av rörelse m. m. som inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet sedan 1936 års taxering oavbrutet stegrats. Inkomsten av kapital, som vid 1937 års taxering utvisade nedgång, har därefter år från år höjts. Nedgången vid 1937 års taxering sammanhänger delvis därmed, att i den för 1936 års taxering redovisade kapitalinkomsten ingå stora till efterbeskattning hanförliga belopp.

För svenska aktiebolag har inkomsten av annan förvärvsverksamhet — vid 1939 års taxering omfattande 96 procent av den för bolagen uppskat-

10 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

tade totala inkomsten — till och med 1938 års taxering utvisat en fortgående mycket betydande stegring. Vid 1939 års taxering åter har bolagéns inkomst av annan förvärvsverksamhet gått något tillbaka. Även aktiebolagens inkomst av kapital har starkt stegrats till och med 1938 års taxering för att vid 1939 års taxering sjunka under 1936 års nivå.

De i tabellen redovisade taxeringsresultaten avseende taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag utvisa en oavbruten stegring av såväl taxerat belopp som utnyttjade ortsavdrag och beskattningsbart belopp. Eftersom vid 1939 års taxering stegringen av utnyttjade ortsavdrag relativt varit väsentligt större än stegringen av det taxerade beloppet, har stegringen av det beskattningsbara beloppet i avsevärd mån begränsats. Den stora stegringen vid 1939 års taxering av utnyttjade ortsavdrag sammanhänger med den vid 1938 års riksdag beslutade höjningen av familjeavdragen.

Det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet, som under redovisningsperioden till och med 1938 års taxering utvisat en fortgående anmärkningsvärt stor stegring, har vid 1939 års taxering icke oväsentligt nedgått. Minskningen av det taxerade beloppet torde sammanhänga med den nedsättning av den vid taxeringen uppskattade rörelseinkomsten, som föranletts av de i samband med omläggningen av skattesystemet beslutade nya bestämmelserna rörande rätt till avdrag för avskrivning och för avsättning till konjunkturinvesteringsfond.

Vad därefter angår det påräkneliga utfallet av 1940 års taxering är detta beroende av den ekonomiska utvecklingen under innevarande kalenderår. Såsom riksräkenskapsverket i sin inkomstberäkning inledningsvis närmare angivit har denna utveckling intill tidpunkten för det nya stormaktskrigets utbrott varit relativt gynnsam samt efter nämnda tidpunkt hittills icke undergått någon mera allmän försämring. Vid sådant förhållande lära ock taxeringsresultaten vid 1940 års taxering komma att uppvisa en om än jämförelsevis måttlig stegring utöver den nivå, som uppnåtts vid innevarande års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen för 1939 års taxering redovisade taxeringsresultaten får riksräkenskapsverket framlägga följande beräkning rörande 1940 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende andra skattskyldiga än svenska aktiebolag må anföras följande.

Inkomsten av jordbruksfastighet lärer vid 1940 års taxering särskilt med hänsyn till prisutvecklingen under senare delen av innevarande år komma att uppvisa ytterligare någon stegring. Inkomsten av annan fastighet torde på grund av tillkomsten av ett stort antal nya bostadslägenheter likaledes komma att ökas vid nästa års taxering. För den vid taxeringen till inkomstoch förmögenhetsskatt uppskattade fastighetsinkomsten i dess helhet räknar riksräkenskapsverket med en mindre stegring.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. Ii

Inkomsten av rörelse m. m. har vid 1939 års taxering till kommunal inkomstskatt stigit med 5.8 procent. Den under innevarande år fortsatta mycket stora stegringen av byggnadsverksamheten kan beräknas hava medfört icke oväsentligt ökade rörelseinkomster inom ett flertal verksamhetsgrenar. Den under hösten inträdda krissituationen har visserligen starkt begränsat biltrafiken och medfört stagnation i med denna sammanhängande affärsverksamhet. Den härav föranledda inkomstminskningen lärer emellertid mer än uppvägts av den av krisen framkallade tillfälliga ökningen av omsättningen inom olika affärsgrenar. För den samlade rörelseinkomsten har riksräkenskapsverket ansett sig kunna vid 1940 års taxering räkna med en stegring av omkring 4 å 5 procent.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet utvisade vid 1939 års taxering en stegring med 8.0 procent. Under åren 1938 och 1939 träffade nya kollektivavtal hava i regel medfört ej oväsentliga stegringar i timlönerna, varvid i vissa fall generella höjningar genomförts, i andra jämkningar uppåt för särskilda grupper av arbetare. Sysselsättningsgraden hallinder år 1939 i allmänhet undergått allenast mindre förändringar. Arbetslösheten inom fackförbunden har emellertid under år 1939 legat lägre än under år 1938. De med september månad inträdda krisförhållandena hava dock framkallat vissa rubbningar inom enstaka arbetsområden. Med stöd av, bland annat, från socialstyrelsen erhållna uppgifter har ökningen av den samlade lönesumman under år 1939 uppskattats för den egentliga industrien, småindustrien och hantverket till omkring 5 procent, för byggnadsverksamheten till omkring 10 procent samt för vägarbeten till något över 3 procent. Även inom jordbruket beräknas arbetsinkomsterna komma att uppvisa en icke obetydlig uppgång. Vidare hava vissa grupper av i allmän tjänst anställda befattningshavare under innevarande år erhållit förhöjd avlöning. Inom skogsbruket åter torde år 1939 en viss inkomstminskning hava inträtt i förhållande till föregående år. Under senare delen av innevarande år halden framtvungna begränsningen av automobiltrafiken medfört minskade arbetsinkomster inom vissa arbetsområden. Även inkallelserna till militärtjänstgöring hava givetvis beskurit de samlade arbetsinkomsterna. För de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räknar riksräkenskapsverket med en genomsnittlig inkomststegring år 1939 av drygt 6 procent.

Inkomsten av kapital slutligen har vid 1939 års taxering till kommunal inkomstskatt stigit med 5.0 procent. För 1940 års taxering förutsätter riksräkenskapsverket, att i fråga örn utvecklingen av ränteinkomsterna den fortgående utökningen av det räntebärande kapitalets storlek och den av de genomförda konverteringarna av obligations- och inteckningslån föranledda nedsättningen av räntenivån skola i huvudsak motväga varandra. Då ut delningen å aktier kan antagas icke hava undergått några större förändringar, har riksräkenskapsverket för kapitalinkomsten i dess helhet följaktligen ansett sig kunna räkna med oförändrat taxeringsresultat vid 1940 års taxering.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda anta-

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

gandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1940 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till något mer än 5 procent. Då enligt tabellen det vid 1939 års taxering för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet uppgick till 6,575.9 miljoner kronor, skulle fördenskull motsvarande taxerade belopp vid 1940 års taxering kunna beräknas till omkring 6,920 miljoner kronor.

Beträffande därefter 1940 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende svenska aktiebolag har riksräkenskapsverket verkställt följande beräkning, vilken ansetts kunna grundas direkt på den sam lade taxerade inkomsten.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade (= beskattningsbara) beloppet utvisade vid 1939 års taxering en nedgång med 5.2 procent. Utvecklingen har emellertid varit mycket oenhetlig. Till nedgången hava främst bidragit bolag inom metall- och maskinindustri, pappers-, massa- och sågverksindustri samt rederirörelse. Starkt stegrade taxeringsresultat åter redovisades särskilt inom gruvindustrien.

Under innevarande år har den industriella produktionens omfattning genomsnittligt varit icke oväsentligt större än under år 1938. Produktionsstegringen skulle ock sannolikt mera allmänt hava medfört förbättrade vinstresultat, därest icke de under senare delen av innevarande år inträdda förhållandena framkallat behovet av dels omfattande nedskrivningar avseende till förhöjda priser inköpta råvarulager, dels stora avskrivningar av förluster för bolag med mera betydande intressen i utlandet. Stegrade vinstresultat av 1939 års rörelse kunna likväl förväntas särskilt för bolag inom metalloch maskinindustri samt rederirörelse ävensom inom textil- och beklädnadsindustri. Försämrade vinstresultat åter torde komma att redovisas för bolag inom pappers-, massa- och sågverksindustri. För samtliga bolag tillsammantagna har riksräkenskapsverket räknat med att vid 1939 års taxering det taxerade beloppet skall nedgå från 720.5 miljoner kronor till i runt tal 700 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från de sålunda uppskattade, till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen vid 1939 års taxering för å ena sidan andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och å andra sidan svenska aktiebolag har riksräkenskapsverket på sätt närmare framgår av efterföljande tabellsammanställning beräknat de vid 1940 års taxering debiterade skattebeloppen för dels fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser m. fl. skattskyldiga), dels svenska aktiebolag, dels ock övriga juridiska personer. Vid uppdelningen av det för andra skattskyldiga än svenska aktiebolag uppskattade taxerade beloppet vid 1940 års taxering, 6,920 miljoner kronor, på de båda grupperna fysiska personer m. fl. och övriga juridiska personer har till sistnämnda grupp hänförts ett belopp av 70 miljoner kronor, vilket belopp framgått ur det vid 1939 års taxering redovisade motsvarande beloppet efter någon avrundning

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 13

Beräkning av utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vid 1940 års taxering.

nedåt, medan återstoden, 6,850 miljoner kronor, upptagits under gruppen fysiska personer m. fl. Från sistnämnda taxerade belopp avgå utnyttjade ortsavdrag, vilka avdrag vid 1940 års taxering beräknats ökade med drygt 4 procent till 3,800 miljoner kronor.

Det beskattningsbara beloppet vid 1940 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle alltså enligt förevarande beräkning uppgå för fysiska personer m. fl. till 3,050 miljoner kronor, för svenska aktiebolag till 700 miljoner kronor och för övriga juridiska personer till 70 miljoner kronor eller för samtliga skattskyldiga till 3,820 miljoner kronor.

Beräkningen av de på grundvalen av 1940 års taxering debiterade skattebeloppen har verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten ■— liksom skett vid 1939 års debitering — skall utgå för fysiska personer m. fl. efter 120 procent och för svenska aktiebolag och övriga juridiska personer efter 130 procent av grundbeloppet.

Vad angår gruppen fysiska personer m. fl. uppgick medelskatteprocenten vid 1939 års taxering till 6.13 procent för bottenskatten och till 2.00 procent för tilläggsskatten och beräknas dessa procenttal bliva oförändrade vid 1940 års taxering. Beträffande svenska aktiebolag och övriga juridiska personer skulle skatteprocenten för boltenskatten — vid uttagande av 130 procent av grundbeloppet — bliva 13 procent av det beskattningsbara beloppet.

Enligt nu angivna procentsatser skulle den år 1940 debiterade inkomst-

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

och förmögenhetsskatten uppgå för fysiska personer till 248.0 miljoner kronor, för svenska aktiebolag till 91.0 miljoner kronor och för övriga juridiska personer till 9.1 miljoner kronor eller alltså sammanlagt till 348.1 miljoner kronor.

Med hänsyn till de i olika avseenden mindre gynnsamma förhållanden, som kunna antagas vara för handen vid de tidpunkter, då den vid 1940 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten författningsenligt skall inbetalas, har riksräkenskapsverket beräknat den under budgetåret 1940/41 influtna bruttoinkomsten till allenast 94 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna bruttoinkomsten åter avgå restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 2.0 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel kunna beräknas uppgå till 325.2 miljoner kronor.

1 anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas till ett avrundat belopp av 325,000,000 kronor.

Värnskatt.

Enligt det förslag till förordning örn värnskatt, vilket förelagts urtima riksdagen i proposition den 10 november 1939, nr 78, skall för budgetåret 1939/40 erläggas en särskild skatt å inkomst och förmögenhet, benämnd värnskatt. Värnskatten skall utgöras med halva beloppet av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som författningsenligt påförts eller kommer att påföras den skattskyldige på grund av taxering för år 1939. Befrielse helt eller delvis från utgivande av värnskatt må efter ansökan kunna medgivas skattskyldig, därest hans skatteförmåga i jämförelse med förhållandena under beskattningsåret blivit i hög grad nedsatt och synnerliga svårigheter med skattens gäldande till följd därav finnas vara för handen.

Vid avvägande av skattens storlek har förutsatts, att den av krisläget framtvungna stegringen av skattebördan borde fördelas ungefär jämnt mellan direkt och indirekt beskattning, därvid värnskatten beräknats inbringa omkring 150 miljoner kronor och ett motsvarande belopp skulle uttagas å följande skatteobjekt, nämligen tobak, spritdrycker, maltdrycker, läskedrycker, kaffe, industrisocker, bensin och vissa offentliga nöjen.

Alldenstund sistnämnda indirekta beskattning kan antagas komma att beslå under budgetåret 1940/41, har riksräkenskapsverket ansett sig böra utgå från att även ett värnskatten ungefärligen motsvarande belopp under ifrågavarande budgetår kommer att uttagas genom direkt beskattning. Då riksräkenskapsverket emellertid saknar närmare kännedom rörande de blivande formerna för en dylik beskattning, har annan utväg icke stått ämbetsverket till buds än att i inkomsttabellen under rubriken värnskatt upptaga ett belopp av 150,000,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 15

Särskild skatt å förmögenhet.

1938/39 förklaras därav, att särskild skatt å förmögenhet för år 1938 uttogs efter skatteskalor, som omlagts till ernående av en till det dubbla ökad avkastning. Den för innevarande budgetår beräknade inkomsten hänför sig till den nya särskilda skatt å förmögenhet, som antogs vid 1938 års riksdag. Denna skatt, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående. Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande har emellertid sänkts från 50,000 kronor till

20,000 kronor.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick vid 1939 års taxering den beskattningsbara förmögenheten till 13,178 miljoner kronor och den uträknade särskilda skatten å förmögenhet till 29.51 miljoner kronor.

Vad beträffar den beskattningsbara förmögenhetens utveckling vid nästkommande års taxering, har man att utgå från en betydande nedgång i värdet av aktier och obligationer. Med hänsyn till att aktier och obligationer ingå med relativt större andelar i stora än i medelstora och små förmögenheter, motsvaras nedgången av aktie- och obligationsvärdena av en väsentligt starkare minskning av den debiterade skatteuppbörden. Härtill kommer att det till följd av krisförhållandena är att räkna med att viss del av den debiterade skatten icke kommer att inflyta eller i varje fall icke inflyta inom föreskriven tid.

Riksräkenskapsverket får på grund härav tillstyrka, att inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1940/41 i riksstaten upptages med

27,000,000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Utskiftningsskatt, som tidigare utgick efter 5 procent, har från och med år 1938 utgått efter 12 procent. Den stora ökningen av den behållna inkomsten å förevarande titel under budgetåret 1938/39 förklaras i övrigt av en ökad utdebitering av utskiftningsskatt, väsentligen föranledd av återbäringar av aktiekapital från två större bolag.

Vid 1939 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 353,283 kronor samt ersättningsskatt med 125,775 kronor eller sammanlagt 479,058 kronor.

Såväl utskiftningsskatt som ersättningsskatt kunna uppenbarligen fluktuera högst avsevärt.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört utskiftningsskatt och ersättningsskatt med oförändrat belopp av 500,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Med hänsyn till den fortgående inkomstminskningen å förevarande titel samt med hänsyn tagen till det allmänna läget anser riksräkenskapsverket en nedsättning av nuvarande riksstatsbelopp med 50,000 kronor vara påkallad.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med 250,000 kronor.

Stämpelmedel.

De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedan angivna slag av handlingar, hava dessa belopp under åren 1936—1938 utgjort:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 17

Handlingar till lagfartsprotokollet.............

Handlingar till intecknings- och tomträttsproto-

kollen....................................

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet ....

Handlingar till bouppteckningsprotokollet......

Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva

m. m......................................

Summa

Därav:

Arvsskatt och skatt för gåva...............

I övrigt...................................

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde — efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret — 70.38 miljoner kronor för budgetåret 1937/38 samt 69.80 miljoner kronor för budgetåret 1938/39. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av arvs- och gåvoskatt jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med skattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i 47 § förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåret 1937/38 — efter avdrag för restitutioner — utgjort 0.14 miljon kronor, medan för budgetåret 1938/39 restitutionerna överstigit inkomsterna med 0.36 miljon kronor.

I skrivelse den 17 november 1939 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anfört, bland annat, följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna till 65 miljoner kronor och hava för budgetåret 1938/39 varit uppförda med samma belopp, 65 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 70 miljoner kronor.

I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1938 samt under månaderna januari—oktober 1939; dessutom lämnas i tablån uppgift om det belopp, som kommer att levereras under november 1939.

Såsom framgår av tablån är generalpoststyrelsens leverans av stämpelmedel till statskontoret under tiden januari—november 1939 1 3.56 miljoner kronor mera än motsvarande leverans under år 1938. Om de fyra arvsskattebelopp över 1 miljon kronor — engångsbelopp — som inflöto under den angivna tiden av år 1939 och som sammanlagt uppgingo till 7.44 miljoner kronor, frånräknas, utvisar jämförelsen, att uppbörden under innevarande år ökats med 6.12 miljoner kronor.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår — juli—november 1939 — visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en ökning av 7.05 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under motsvarande tid av budgetåret 1938/39. Frånräknas de två stora arvsskattebeloppen å till-

Bihang till riksdagens protokoll 19b0. 1 sami. Nr 1■ Del. 2. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

hopa 3.75 miljoner kronor, som influtit under juli—november 1939, belöper ökningen sig till 3.30 miljoner kronor.

Vinstskatten å tippningsvinster har under innevarande år, jämfört med motsvarande tid föregående år, ökats med 0.147 miljon kronor. Under budgetåret 1938/39 inlevererades till statskontoret av dylik vinstskatt 1.9 miljon kronor (1937/38 1.314 miljon kronor). För innevarande budgetår synes dock enligt under hand från A/B Tipstjänst lämnad uppgift böra på grund av det ovissa konjunkturläget räknas med en stämpelinkomst för statsverket från tippningsrörelsen av omkring 1.2 miljon kronor.

Som grund för beräknandet av stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1939/40 torde kunna läggas dels den normala uppbörden av stämpelmedel under den hittills gångna delen av år 1939, d. v. s. stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av stora arvsoch gåvoskattebelopp samt stämpelavgifter över 50,000 kronor för aktier och obligationer ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock nyssnämnd uppbörd av tillfällig natur. Den normala uppbörden har under tiden januari-november 1939 belöpt sig till 51.6 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 4.7 miljoner kronor. Med ungefär enahanda meddtalsbdopp synes kunna räknas för budgetåret 1939/40. Vad den tillfälliga uppbörden av större stämpelmedelsbelopp angår, har under tiden juli november 1939 influtit 10.30 miljoner kronor, därav vinstskatt å tippningsvinster 0.64 miljon kronor. I denna tillfälliga uppbörd ingå därjämte icke mindre än 6 st. större arvs- och gåvoskatter (vardera över 400,000 kronor) örn tillhopa 6.06 miljoner kronor. I tillfällig uppbörd har sålunda under ifrågavarande tid efter avdrag av de två sistnämnda beloppen influtit 3.6 miljoner kronor eller i medeltal 0.72 miljon kronor per månad. Det

1 Härav ett arvsskattebelopp å 2.33 miljoner kronor.

2 Härav ett_ arvsskattebelopp’ å 1.00 miljon kronor jämte ytterligare inbetalning med 0.36 miljon kronor å under not 1) nämnt arvsskattebelopp.

3 Härav två arvsskattebelopp å tillhopa 3.75 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 19

torde icke finnas anledning att för budgetårets återstående 7 månader räkna med lägre tillfällig uppbörd än 5.04 miljoner kronor (7 X 0.72). För budgetåret 1939/40 synes sålunda denna uppbörd böra beräknas till 14.70 miljoner kronor (10.30 — 0.64 + 5.04).

Generalpoststyrelsen beräknar alltså numera stämpelmedelsuppbörden genom postverket för budgetåret 1939/40 på följande sätt:

I. normal uppbörd (12x4.7 miljoner)................. 56.4 miljoner kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp................................ 14.7 » »

b) vinstskatt å tippningsvinster................... 1.2 » »

tillsammans 72.3 miljoner kronor,

vilket belopp anses böra avrundas nedåt till 72 miljoner kronor.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1939/40 kan således beräknas till 72 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 73 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under budgetåret 1939/40 numera anses kunna beräknas.

De i Eder skrivelse angivna förutsättningarna giva icke anledning till att beträffande den normala uppbörden räkna med nämnvärd ändring under budgetåret 1940/41 i förhållande till innevarande budgetår. För budgetåret 1940/41 torde sålunda den normala stämpelmedelsuppbörden nu kunna upptagas till 56 miljoner kronor.

Vad beträffar beräkningen av den tillfälliga uppbörden synes man böra bortse från de särskilt höga arvs- och gåvoskattebelopp, som influtit under innevarande budgetår. Denna uppbörd skulle sålunda beräknas till allenast

0.7 miljon kronor per månad eller för budgetåret 1940/41 till 8.4 miljoner kronor. Vinstskatten å tippningsvinster synes böra upptagas med oförändrat belopp eller 1.2 miljon kronor.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under nästkommande budgetår torde därför för närvarande kunna uppskattas till:

I. normal uppbörd.................................. 56.0 miljoner kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp................................ 8.4 » »

b) vinstskatt å tippningsvinster .................. 1.2 s> »

tillhopa 65.6 miljoner kronor,

vilket belopp anses böra avrundas nedåt till 65 miljoner kronor.

Med inräknande av uppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedlen för budgetåret 1940/41 kunna upptagas i riksstaten till 66 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1939 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1934 redovisade stämpelmedelsuppbörden, lämnas i efterföljande sam-

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

manställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under må-

Den sammanlagda stämpelmedelsuppbörden under kalenderåret 1939 skulle enligt tablån uppgå till omkring 75.8 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalenderåret 1938 influtna beloppet med omkring 12.4 miljoner kronor.

För beräkningen av inkomsterna utav stämpelmedel under återstående del av nu löpande budgetår och under budgetåret 1940/41 saknas säkra hållpunkter, helst som stämpelmedelsuppbördens storlek normalt i avsevärd grad påverkas av tillfälliga omständigheter. Förevarande inkomsttitel är även i hög grad konjunkturbetonad. Med ledning av uppbördssiffrorna för de tre sistförflutna budgetåren torde man emellertid approximativt kunna uppskatta inkomsterna av stämpelmedel till ungefär 70 miljoner kronor för budgetåret 1939/40. I nuvarande ovissa läge torde man böra för budgetåret 1940/41 räkna med en betydligt lägre siffra, förslagsvis 60 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört stämpelmedel med 60,000,000 kronor.

Automobilskattemedel.

De under denna samlingsrubrik ingående inkomsterna hava för nedan an-

Ifrågavarande inkomster, som tidigare redovisats under den gemensamma titeln automobilskattemedel, hava i riksstaten från och med budgetåret 1935/36 fördelats på tre titlar efter de särskilda bland automobilskattemedlen ingående slagen av skatter, nämligen fordonsskatt, gummiringsskatt och bensinskatt.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 21

Fordonsskatt och gummiringsskatt infördes från och med den 1 januari 1923. Sedermera tillkom särskild skatt å bensin och motorsprit med tillämpning, i vad avser bensinskatten, från och nied den 1 juni 1924, medan skatten å motorsprit ursprungligen var avsedd att uttagas från och med den 1 juli 1929, ehuru ikraftträdandet tills vidare blivit uppskjutet. Sedan den 1 januari 1937 utgår skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Inkomst av denna skatt, som redovisas under bensinskatt, har influtit första gången under budgetåret 1937/38.

De olika skattesatserna hava sedan skatternas tillkomst varit underkastade talrika ändringar. Senast har genom beslut av 1938 års riksdag en omläggning av automobilbeskattningen genomförts, innebärande dels vissa ändringar i fråga örn fordonsskattens uttagande för automobiler av olika slag, dels höjning av skatten å bensin och brännoljor, dels ock borttagande av den särskilda skatten å automobilgummiringar. De nya skattesatserna för bensin och brännoljor hava trätt i kraft den 1 juli 1938, under det att de ändrade bestämmelserna om fordonsskattens uttagande tillämpas från och med den 1 januari 1939.

Beträffande grunderna för fordonsskatten torde få hänvisas till 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt, senast ändrad genom förordning den 29 april 1938 (nr 136). För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas, framställd av inhemskt bränsle, utgår skatt med hälften av de i nämnda paragraf stadgade skattesatserna.

Bensinskatt utgår för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med 12 öre för liter. För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Sistnämnda skatt är emellertid suspenderad till den 1 juli 1940. Skatt å brännolja, som användes för drivande av automobil, utgår med 9 öre för liter.

Fördelningen av de sammanlagda intäkterna av automobilbeskattningen under budgetåren 1934/35—1938/39 framgår av efterföljande tablå.

Fordonsskatt Bensinskatt

kronor kronor kronor

Budgetåret 1934/35 ............. 23,872,762 13,796,029 49,837,368

»> 1935/36 26,345,408 15,210,181 55,238,164

» 1936/37 29,414,548 15,953,341 61,756,535

» 1937/38 33,164,252 13,584,061 70,376,066

»> 1938/39 43,004,149 —4,069,879 91,277,354 I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat automobilskattemedelsinkomsterna under budgetåren 1939/40 och 1940/41 till respektive 132.0 miljoner kronor och 112.0 miljoner kronor, fördelade sålunda:

1939/40 1940/41

Kronor Kronor

Fordonsskatt.................. 36,000,000 36,000,000

Bensinskatt................... 96,000,000 76,000,000

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Beträffande beräkningen i övrigt har styrelsen i en den 13 november 1939 avlåten underdånig skrivelse anfört, bland annat, följande:

»För innevarande budgetår beräknar styrelsen de inflytande automobilskattemedelen till omkring 132 miljoner kronor enligt följande beräkningsgrunder.

För budgetåret 1938/39 uppgick fordonsskatten till 43 miljoner kronor. Enligt verkställda beräkningar skulle skatten för innevarande budgetår under normala förhållanden kunnat uppskattas till 46 miljoner kronor. På grund av de vidtagna åtgärder för säkerställande av statens behov av bensin lärer man emellertid få räkna med att en viss del av motorfordonen kommer att avföras ur automobilregistret. Styrelsen vågar därför icke uppskatta den inflytande fordonsskatten till högre belopp än 36 miljoner kronor.

Vad bensinskatten angår har, enligt uppgift från riksräkenskapsverket, under juli och augusti månader detta år influtit 9.9 respektive 10.8 miljoner kronor. Då importörerna åtnjuta 3 månaders anstånd med skattens erläggande, hänför sig således i stort sett den under juli och augusti månader erlagda skatten till under april och maj månader gjorda uttag av bensin från tullnederlagen. Med tillgängliga uppgifter å uttagen bensin från nederlag under juni—september beräknas bensinskatten för månaderna september— december till respektive 9.9, 11 och 7.8 miljoner kronor. Bensinskatten för tiden juli—december skulle sålunda komma att uppgå till 57.5 miljoner kronor.

För beräkning av den under månaderna januari—juni 1940 inflytande bensinskatten lärer man få utgå från den beräkneliga förbrukningen av bensin under samma tid. Enligt från bensin- och oljenämnden under hand inhämtad uppgift räknar nämnden för närvarande med en förbrukning på inköpskort av cirka 10,000 kbm per vecka. Härtill kommer förbrukningen på inköpshäften, vilken under innevarande regleringsperiod uppskattas till omkring 3,600 kbm per vecka. Den sammanlagda veckoförbrukningen skulle alltså kunna uppskattas till i runt tal 13,500 kbm. (Till jämförelse må nämnas, att förbrukningen per vecka under budgetåret 1938/39 uppgick till omkring

14,500 kbm). Huruvida man i fortsättningen kan räkna med samma veckokvantitet undandrager sig självfallet styrelsens bedömande. Då enligt styrelsens mening en viss försiktighet vid här ifrågavarande beräkningar bör iakttagas, synes lämpligt att i nu förevarande sammanhang allenast räkna med en till förslagsvis 12,000 kbm reducerad veckok vantitet. Med utgångspunkt härifrån skulle således bensinskatten, beräknad enligt nuvarande grunder, för månaderna januari—juni 1940 uppgå till i runt tal 37.5 miljoner kronor.

Slutligen torde kunna räknas med en skatt på brännoljor av cirka en miljon kronor.

Automobilskattemedlen för budgetåret 1939/40 skulle alltså enligt ovan gjorda beräkningar kunna uppskattas till (36 + 57.5 + 37.5 + 1 =) 132 miljoner kronor. I riksstaten har denna inkomst upptagits med 136 miljoner kronor.

Att söka uppskatta storleken av automobilskattemedlen under budgetåret 1940/41 är självfallet under nu rådande förhållanden synnerligen vanskligt. Om man emellertid anser sig kunna även här utgå från en veckoförbrukning av 12,000 kbm bensin, skulle bensinskatten — fortfarande beräknad enligt nu gällande grunder -— under detta budgetår komma att uppgå till i runt tal 75 miljoner kronor.

Brännoljeskatten torde kunna uppskattas till en miljon kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 23

Beträffande fordonsskatten synes man kunna räkna med samma belopp som för innevarande budgetår eller således 36 miljoner kronor.

Automobilskattemedlen för budgetåret 1940/41 skulle alltså under ovan angivna förutsättningar preliminärt kunna uppskattas till (75 + 1 + 36) 112 miljoner kronor.»

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelse rn a inhämtade uppgifter beräknas uppbörden 1939/40 och 1940/41 av fordonsskatt till respektive 35.20 miljoner kronor och 34.79 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilskattemedel. I samband därmed har styrelsen bland annat lämnat följande uppgifter, i jämna tusental kronor, angående den debiterade uppbörden av bensinskatt samt restitutionerna av denna skatt under dels senaste femårsperioden, dels ock månaderna juli—oktober under vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40:

Beträffande beräkningen av bensinskatten har styrelsen vidare anfört följande:

»Med stöd av inhämtade upplysningar angående träffade överenskommelser om införsel till riket av bensin torde man kunna utgå från att bensinskatteuppbörden under åtminstone de närmaste månaderna kommer att hålla sig i sitt hittillsvarande läge. Under därefter följande del av det löpande budgetåret bör däremot måhända räknas med en viss nedgång i uppbörden, närmast föranledd av en genom minskad konsumtion uppkommen inskränkning i förtullningarna från tullnederlag av bensin. Den totala bruttouppbörden för innevarande budgetår komme under sådana förhållanden att stanna vid ett belopp, som ligger mellan uppbördssiffrorna för budgetåren 1937/38 och 1938/39. Uppskattningsvis må detta bruttobelopp för budgetåret 1939/40 här angivas till 85 miljoner kronor. Vad angår storleken av motsvarande belopp för budgetåret 1940/41 synes för sagda budgetår böra räknas med att bensinskatteuppbörden ytterligare nedgår. Måhända kan nedgången begränsas till 5 procent av innevarande budgetårs beräknade bruttouppbörd. Bruttouppbörden för budgetåret 1940/41 skulle i så fall stanna vid i runt tal 80 miljoner kronor.

Restitutionerna av bensinskatt kunna med hänsyn till grunderna för deras utfående icke förutsättas komma att avtaga under detta budgetår i vidare mån, än som må hava föranletts av en tids åtstramning i bensinförbrukningen inom riket; men under det nästkommande budgetåret torde måhända bö-

24 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

ra räknas med en någon mera framti-ädande minskning av desamma. Med utgång härifrån och med beaktande av restitutionsbeloppet för de fyra första månaderna av det löpande budgetåret beräknas restitutionerna för budgetåret 1939/40 till 2 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41 till 1 miljon kronor.

Nettouppbörden bos tullverket av bensinskatt skulle således komma att uppgå för budgetåret 1939/40 till 83 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41 till 79 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1939 beräknat inkomsten för budgetåret 1940/41 av skatt å inom riket tillverkad bensin till 1.8 miljon kronor. Styrelsen har härvid utgått från en kvantitet utlämnad bensin av 15 miljoner liter. Med antagande av fortsatt suspension av skatt å motorsprit har kontrollstyrelsen icke räknat med någon inkomst av denna skatt.

Vid bedömande av automobilskattemedlens storlek för budgetåret 1940/41 är, bland annat, att märka, att under denna skattetitel endast redovisas den så att säga normala uppbörden, medan den av krisen föranledda tilläggsbeskattningen av bensin redovisas å särskild titel under rubriken tullar och acciser.

Vad först angår fordonsskattens avkastning är denna direkt avhängig av motorfordonsbeståndets storlek och sammansättning. Antalet registrerade motorfordon vid slutet av vart och ett av åren 1934—1938 angives i efterföljande sammanställning.

Person- Lastautomobiler Motor_

automobiler om°*USM cyklar

1934 ..................................... 102,145 44,679 46,721

1935 ..................................... 109,096 45,717 45,950

1936 ..................................... 119,303 48,740 44,359

1937 ..................................... 134,296 57,651 44,164

1938 ..................................... 156,573 62,628 43,551

Efter inträdandet av den nuvarande krisen med därav föranledda inskränkningar i bensinförbrukningen har avregistrering av motorfordon förekommit i betydande omfattning. Enligt från Överståthållarämbetet och vissa länsstyrelser inhämtade uppgifter torde sålunda 15 å 20 procent av motorfordonsbeståndet hava avregistrerats.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och länsstyrelsernas kalkyler skulle fordonsskatten för nästa budgetår efter den avregistrering, som sålunda förekommit, kunna beräknas till 35 å 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del ansett sig böra stanna vid den lägre siffran och fördenskull beräknat fordonsskatten för nästkommande budgetår till 35 miljoner kronor.

I fråga örn bensinskatten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med en veckokonsumtion av 12,000 kbm. I betraktande av den prishöjning, som följer av dels den beslutade extra bensinskatten och dels stigande

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 25

fraktkostnader, har emellertid riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en genomsnittlig veckokonsumtion av omkring 11,000 kinn. Avkastningen av bensinskatten jämte den särskilda skatten å brännolja kan från denna utgångspunkt beräknas till inemot 70 miljoner kronor.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört fordonsskatt med 35,000,000 kronor, bensinskatt med 70,000,000 kronor och de sammanlagda automobilskattemedlen med 105,000,000 kronor.

Tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava utgjort:

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring

kronor

Budgetåret 1934/35 ......... 121,000,000

» 1935/36 137,000,000

» 1936/37 152,000,000

» 1937/38 165,000,000

» 1938/39 175,000,000

» 1939/40 190,000,000

136,193,008

148,069,160

167,337,600

179,823,289

206,939,372

22,758,775

11,876,152

19,268,440

12,485,689

27,116,083

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår, bland annat, anfört följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel belöpte sig under budgetåret 1938/39 till i runt tal 217.6 miljoner kronor mot under budgetåret 1937/38 192.1 miljoner kronor, ökningen i uppbörden hänförde sig till envar av budgetårets månader med undantag av den första månaden, vilken uppvisade ungefär samma uppbördsbelopp som motsvarande månad av förstnämnda budgetår. Under de gångna fyra månaderna av innevarande budgetår inträdde en ytterligare stegring i uppbörden, i det att denna, som uppgick till sammanlagt 81.9 miljoner kronor, nådde omkring 10.7 miljoner kronor högre än uppbörden för motsvarande månader av budgetåret 1938/39. Stegringen fördelade sig emellertid på de olika månaderna nied respektive omkring

5.5 miljoner, 4.9 miljoner, 0.1 miljon och 0.2 miljon kronor.

Tullmedelsuppbörden har således, efter att under en lång tid hava varit i kraftig tillväxt, såsom av de sist anförda siffrorna framgår i och med kristidens inträdande börjat visa en nedgående tendens. Den mycket höga tulluppbörd, som förelåg under tiden före nedgången, torde kunna till största delen tillskrivas en av det ovissa tidsläget före krisutbrottet uppdriven import. Ändamålet kan hava varit tillgodoseende av en ökad efterfrågan inom landet av varor till mötande av en ofrånkomlig åtstramning av varutillförseln under en eventuell skärpning av krisen. Då kristiden ingick i sitt nuvarande skede, uppstodo givetvis vissa svårigheter för importens bibehållande i dittillsvarande omfattning, vilka så mycket tydligare kunde avläsas i tulluppbördssiffrorna som någon nämnvärt ökad tullnederlagsrörelse icke då förekom.»

Rörande inkomstutvecklingen under innevarande budgetår framhåller generaltullstyrelsen emellertid, att jämnheten inbördes i tulluppbördssiffror-

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

na för september och oktober, vilken motsvaras av en liknande jämnhel i siffrorna för tulluppbörden under samma månader av flera föregående år, kan tyda på att en mera väsentlig ändring i omfattningen av importen av tullbelagda varor icke under en tid framåt skall komma att föreligga, samt fortsätter:

»Även örn således en minskning i tulluppbörden kan skönjas, behöver denna minskning icke innebära början på en tidsperiod med en starkt avtagande tulluppbörd. Måhända skall nedgången under återstoden av budgetåret 1939/40 komma att begränsas lill att huvudsakligen motsvara tullinkomsterna för en del av de varuslag, som endast med större svårighet kunna erhållas annorstädes än från mera avlägset belägna länder. Uppenbart är, att ett angivande av storleken av dessa tullinkomster icke kan med någon säkerhet ske; men en överslagsuppskattning synes utvisa, att dessa inkomster kunna belöpa sig till högst 20 procent av en såsom normal ansedd tulluppbörd. Därest man, med hänsyn till tulluppbördssiffrornas storlek för de sistförflutna två månaderna i jämförelse med tulluppbördssiffrorna för motsvarande månader i fjol och året näst därförut, räknar med att mot importbehovet under återstående delen av löpande budgetår skulle, om förhållandena varit normala, svarat en tulluppbörd av samma storlek som för samma del av budgetåret 1937/38, nämligen i runt tal 124 miljoner kronor, skulle, då tulluppbörden för månaderna juli—oktober 1939 uppgår till 81.9 miljoner kronor, uppbörden av tullmedel för hela budgetåret 1939/40 under ovan givna förutsättning stanna vid 205.9 miljoner kronor, minskade med 20 procent av ovanstående beräknade deluppbörd å 124 miljoner kronor, eller omkring 180 miljoner kronor brutto.

Vad beträffar budgetåret 1940/41 torde i anslutning till vad ovan anförts lulluppbörden kunna uppskattas till ett mot denna uppbörd under budgetåret 1937/38 svarande belopp, 192 miljoner kronor, minskat med 20 procent. Bruttouppbörden av tullmedel skulle därigenom upptagas till 154 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under vartdera av budgetåren 1936/37 och 1937/38 till i runt tal 10 miljoner kronor samt under budgetåret 1938/39 till omkring 11 miljoner kronor. Under de närmast före liggande budgetåren belöpte de sig till allenast 4 5 6 miljoner kronor. För juli—oktober månader i år och samma månader i fjol utvisade restitutionerna ett lika belopp av inalles 2.8 miljoner kronor mot 2.5 miljoner kronor respektive 3.4 miljoner kronor för motsvarande månader av budgetåren 1937/38 och 1936/37. Restitutionerna för hela innevarande budgetår torde, med avseende härå och å den förutsatta omfattningen av importen under den återstående delen av budgetåret, kunna upptagas till 10 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 torde, för så vitt tullmedelsuppbörden då innehar det läge, som ovan antagits, restitutionsbeloppet icke böra sättas till högre än 9 miljoner kronor.

Därest hänsyn icke tages till möjligheten av större ändringar i gällande tullsatser, torde följaktligen de nettobelopp, som kunna förväntas inflyta under budgetåren 1939/40 och 1940/41, utgöra respektive 170 miljoner kronor och 145 miljoner kronor.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1930/31— 1938/39, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 27

Debiterad tulluppbörd lör olika varugrupper.

Miljoner kronor.

Enligt från generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1930/31 till och med november månad 1939 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Såsom framgår av förestående tabell har den sammanlagda debiterade tulluppbörden efter budgetåret 1933/34 successivt starkt stegrats och har stegringen fortgått jämväl under den förflutna delen av innevarande budgetår. Under juli—november 1939 har den debiterade tulluppbörden uppgått till 104.6 miljoner kronor mot 90.9 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående år, vilket innebär en ökning med 13.7 miljoner kronor. Den debiterade tulluppbörden under återstående del av innevarande budgetår måste däremot antagas avsevärt understiga uppbörden under motsvarande del av budgetåret 1938/39.

Det framtida utfallet av tullmedelsuppbörden är i första hand beroende av det utrikespolitiska lägets allmänna utveckling. Ett utpräglat osäkerhetstillstånd råder i fråga örn de krigförande europeiska stormakternas åtgärder i handelspolitiskt hänseende. Beräkningen av förevarande inkomsttitels avkastning under återstående delen av innevarande och under nästkommande budgetår måste vid sådant förhållande bliva mycket osäker.

Med hänsyn till den under den gångna delen av budgetåret 1939/40 inträdda starka stegringen av tulluppbörden synas de sammanlagda tullmedlen för detta budgetår kunna beräknas till ej obetydligt högre belopp än generaltullstyrelsen antagit. Därest man -— vid jämförelse med motsvarande delar av budgetåret 1938/39 — räknar med bibehållen debiteringssiffra för december månad samt nedgång under återstående sex månader av budgetåret med omkring 30 procent, erhålles ett debiterat belopp av 198 miljoner kronor, vilket skulle innebära ett influtet belopp för budgetåret 1939/40 av i det närmaste 190 miljoner kronor.

I anslutning till den för senare delen av budgetåret 1939/40 tillämpade beräkningsmetoden synes för hela budgetåret 1940/41 nettoinkomsten av tullmedel kunna upptagas till i runt tal 150 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer i enlighet härmed, att inkomsttiteln tullmedel i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppföres med ett belopp av

150,000,000 kronor.

Tilläggsskatter å bensin.

I proposition den 17 november 1939, nr 84, har Kungl. Maj:t framlagt förslag, att för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall — utöver skatt varom förmäles i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit — till staten erläggas tilläggsskatt med 3 öre för liter. Vidare har föreslagits upptagande av extra tilläggsskatt med 10 öre för liter av sådan bensin och lättbentyl, som försäljes mot avlämnande av inköpskupong enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 699). Än vidare skall enligt förslaget av den, som den 1 januari 1940 innehar bensin till myckenhet överstigande 800 liter, uttagas tillfällig skatt å bensin med 3 öre för liter. Slutligen har föreslagits en tilläggsskatt för brännoljor med 2 öre för liter.

Avkastningen av de nya skatterna har i sagda proposition uppskattats

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 29

till 20 å 25 miljoner kronor för helt år och har i propositionen den 24 november 1939, nr 90, med förslag till beräkning av vissa inkomster och utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 m. m. beräknats till 10 miljoner kronor för återstående del av det löpande budgetåret. Skatteeffekten blir emellertid ytterst beroende ej endast på utvecklingen av tillgången på motorbränsle utan även på regleringssystemets framtida tillämpning.

För budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket — i avvaktan på riksdagens beslut — uppfört tilläggsskatter å bensin med 20,000,000 kronor.

Accis å silke.

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande:

»De debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1937/38 uppgått till 2.1 miljoner kronor, har under budgetåret 1938/39 stigit till 2.4 miljoner kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår har bruttouppbörden i runt tal utgjort 1.3 miljon kronor mot 1 miljon kronor under samma månader av vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39. Med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen torde uppbörden av dessa medel kunna upptagas till för budgetåret 1939/40 2.6 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41, då en viss nedgång i uppbörden kan inträda i följd av någon begränsning i tillgången på tillverkningsmaterial och i konsumtionen, 2.4 miljoner kronor.

Restitutioner av silkeaccismedel, som under budgetåret 1937/38 stannat vid 67 kronor och under budgetåret 1938/39 vid 2,402 kronor, kunna lämnas å sido vid ifrågavarande inkomstberäkning för budgetåren 1939/40 och 1940/41.»

Riksräkenskapsverket anser sig böra räkna med en något större nedgång i uppbörden, än generaltullstyrelsen förutsatt, och uppskattar fördenskull den behållna inkomsten av silkeaccismedlen för innevarande budgetår till 2.4 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 torde förevarande uppbörd lämpligen böra nedräknas till i avrundat tal 2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln accis å silke med 2,000,000 kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Accis å margarin har uttagits sedan den 24 juli 1933. För närvarande utgår accis även å vissa andra fettvaror. Enligt gällande bestämmelser i ämnet har Kungl. Majit tillagts befogenhet att intill utgången av juni 1940 förordna om accis å ifrågavarande fettvaror till belopp av högst 60 öre för kilogram.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 framhållit, hurusom det — med hänsyn till uttalanden i Kungl. Maj:ts proposition den 27 oktober 1939, nr 66, angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område — vore ovisst, i vad mån margarinaccis över huvud taget komme att utgå under senare delen av löpande budgetår. Försiktigheten syntes därför bjuda, att inkomster å ifrågavarande titel tillsvidare beräknades endast för andra halvåret 1939, därvid konsumtionen under envar av månaderna november och december kunde antagas komma att uppgå till det för månaderna januari—juni 1939 noterade genomsnittet av omkring 4,900 ton i månaden. Under förutsättning härjämte av oförändrat accisbelopp, 600 kronor för ton, kunde ifrågavarande inkomster vid sådant antagande uppskattas till 16.8 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 ansåg sig jordbruksnämnden i nuvarande läge icke kunna lämna någon beräkning av hithörande inkomster.

I en riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen tillhandakommen skrivelse den 23 november 1939 beräknar detta ämbetsverk inkomsterna av accis å margarin och vissa andra fettvaror till 35.5 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 35 miljoner kronor för budgetåret 1940/41. Denna beräkning är grundad på förutsättningen, att försäljningen av margarin kommer att hålla sig vid den för kalenderåret 1939 beräknade siffran av omkring 58,000 ton samt att accisen bibehålies vid 60 öre per kilogram. Såsom en ytterligare, viktig förutsättning anges, att de redan nu förefintliga svårigheterna att erhålla för tillverkningen erforderliga råvaror icke ytterligare skärpas samt att försäljningen kan bedrivas utan mera vittgående reglerande ingripanden från statsmakternas sida.

Alldenstund frågan, huruvida margarinaccisen skall bibehållas eller icke, enligt uttalande i förenämnda proposition den 27 oktober 1939 ansetts böra få avgöras under hänsynstagande till, huruvida smöret i huvudsak åtgår för konsumtion inom landet samt till prisutvecklingen för matfettet i dess helhet, saknar riksräkenskapsverket varje hållpunkt för beräknande av ifråga-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 31

varande inkomsttitel. Ämbetsverket har under sådana förhållanden ansett det vara lämpligast att i inkomsttabellen uppföra accis å margarin och vissa andra fettvaror med oförändrat belopp av 35,000,000 kronor.

Indus trisockerskatt.

I proposition den 17 november 1939, nr 89, med förslag till förordning om industrisockerskatt m. m. föreslås införande från och med den 1 januari 1940 av skatt å socker och sirap, som inom riket användes för yrkesmässig tillverkning av varor till avsalu, s. k. industrisockerskatt. Från skatteplikt avses skola undantagas socker och sirap, som användes för tillverkning av läskedrycker, mesost och messmör, kondenserad mjölk eller mos och sylt av svensk frukt eller svenska bär. Industrisockerskatten föreslås skola utgå för socker med 50 öre och för sirap med 40 öre för varje kilogram av varans nettovikt. I samma proposition föreslås vidare, att för druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap, som inom riket tillverkas för försäljning, skall erläggas accis med 25 öre för varje kilogram av varans nettovikt.

Såsom påräknelig inkomst av de nya skatterna anges, för helt år räknat, ett belopp av omkring 14 miljoner kronor, varav för skatt å socker 10 å 11 miljoner kronor, för skatt å sirap 2 miljoner kronor och för accisen å glykos 1.25 miljon kronor. För första halvåret 1940 har i propositionen nr 90 till urtima riksdagen såsom inkomst av sockerskatt upptagits 7 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har — i avvaktan på riksdagens beslut — i inkomsttabellen uppfört industrisockerskatt med 14,000,000 kronor.

Skatt å kafle.

Beskattningen av kaffe sker för närvarande genom uttagande av en tull på råkaffe av 45 öre per kilogram. I proposition den 10 november 1939, nr 80, har Kungl. Majit föreslagit en särskild skatt å kaffe, utgående enligt en stigande skala efter kaffets beskattningsvärde. Denna skatt beräknades i propositionen nr 90 inbringa omkring 27 miljoner kronor för helt budgetår. Av vederbörande utskott vid urtima riksdagen har emellertid förordats en enhetlig skattesats av 65 öre för kilogram, vilken skattesats avsetts skola inbringa ungefärligen samma belopp som de av Kungl. Majit föreslagna skattesatserna. Med hänsyn till beräkningens osäkerhet har riksräkenskapsverket ansett, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 skatt å kaffe bör upptagas med ett nedåt avjämnat belopp av 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har alltså — i avvaktan på riksdagens beslut — i inkomsttabellen uppfört skatt å kaffe med 25,000,000 kronor.

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Tobaksskatt.

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Jämlikt beslut vid innevarande års lagtima riksdag höjdes värdeskatten å vissa slag av tobaksvaror med 2 procent, vilken skattehöjning trädde i kraft den 19 sistlidna maj. Vid 1939 års urtima riksdag har på sätt framgår av det följande en ytterligare höjning av tobaksskatten vidtagits.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1939 bär aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av inkomsterna av tobaksskatt anfört följande:

»I början av oktober månad detta år anmodade chefen för finansdepartementet styrelsen att undersöka, huruvida möjlighet kunde föreligga till sådan ytterligare höjning av tobaksbeskattningen, att statsverket för budgetåret 1939/40 kunde räkna med en ökad skatteintäkt å tobaksvaror av 20 miljoner kronor. I en den 5 oktober dagtecknad promemoria har styrelsen närmare yttrat sig i denna fråga och därvid föreslagit att för ernåendet av det önskade skatteresultatet en höjning av värdeskatten å alla slags tobaksvaror med 6 procent skulle äga rum. En dylik skatteförhöjning beslöts även av riksdagen och trädde i kraft den 14 oktober detta år.

En prisförhöjning av cirka 10 procent å de inom riket tillverkade tobaksvarornas priskurantpris har vidtagits efter skatteförhöjningen.

Då både den vidtagna skatteförhöjningen och tobaksvarornas förhöjda priser endast komma att verka på själva skatteresultatet under en del av budgetåret 1939/40, blir detta resultat mindre, än vad departementschefen räknat med för nämnda budgetår och som kan väntas inflyta under budgetåret 1940/41. Huru stor bristen i det verkliga skatteresultatet kan bliva gentemot vad som åsyftats är det icke möjligt att närmare uppskatta, förrän full klarhet vunnits i frågan, huru prisförhöjningen kommer att inverka på konsumtionen av tobaksvaror. Bristen har styrelsen emellertid räknat att kunna helt utfylla genom inleverans till statsverket av extra vinstmedel.»

Med utgångspunkt härifrån har bolaget approximativt uppskattat inkomsterna av såväl tobaksskatt och inleverering av extra vinstmedel för budgetåret 1939/40 som tobaksskatt för budgetåret 1940/41 till 133 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1929—1938 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 33

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1929—1934 undergått jämförelsevis små förändringar. Från och med år 1935 har emellertid en fortgående icke obetydlig stegring av omsättningen inträtt. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt stor förskjutning ägt rum ifråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är den oavbrutna minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 61.4 procent år 1929 till 49.2 procent år 1938. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 13.2 procent år 1929 till 26.4 procent år 1938. Den förskjutning, som sålunda ägt rum mellan de olika varuslagen och vilken förskjutning alltjämt synes fortfara, har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1930/31 framgår av efterföljande tabell.

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del. 2.

34 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Under den förflutna delen av innevarande budgetår bär tobaksskatten uppgått till 51.24 miljoner kronor mot 43.48 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Av stegringen, 7.76 miljoner kronor, torde huvudparten vara att återföra på den vid innevarande års lagtima riksdag beslutade skattehöjningen, medan stegringen i övrigt sammanhänger med ökad omsättning av tobaksvaror, till väsentlig del föranledd av väntad ytterligare skattehöjning eller befarad varuknapphet. Den vid innevarande års urtima riksdag beslutade skattehöjningen har däremot endast i ringa mån bidragit till det stegrade uppbördsresultatet under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår.

Den vid 1939 års urtima riksdag beslutade höjningen av värdeskatten å alla slags tobaksvaror och den av monopolbolaget därefter vidtagna höjningen av de inom riket tillverkade tobaksvarornas priskurantpris hava så avvägts, att den samlade skatteuppbörden — bortsett från vissa rubbningar vid själva omläggningen — för helt budgetår skulle uppbringas med drygt 20 miljoner kronor utöver det i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna inkomstbeloppet, 112 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån har ock bolaget beräknat tobaksskattens avkastning under budgetåret 1940/41 till 133 miljoner kronor.

Med hänsyn särskilt till den förskjutning av konsumtionen från dyrare importerade tobaksvaror till billigare, av tobaksmonopolet tillverkade varor, som under trycket av ökad direkt och indirekt beskattning kan förväntas inträda, har riksräkenskapsverket ansett sig böra nedsätta den av tobaksmonopolet för budgetåret 1940/41 beräknade inkomsten av tobaksskatt med 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1940/41 i riksstaten upptages till 130,000,000 kronor.

Brännvins tillverkningsskatt.

Stegringen av inkomsterna under budgetåret 1935/36 föranleddes väsentligen av att anståndstiden med brännvinstillverkningsskattens erläggande förkortats från sex månader till en månad.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1939 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1940/41 till 11.5 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 35

samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres följande:

»Denna skatteinkomst är i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagen med 20 miljoner kronor. Enligt vad som nu är känt rörande storleken av sprilcentralens inköp under nämnda budgetår av brännvin, för vilket tillverkningsskatt skall erläggas, samt de kvantiteter, för vilka restitution av sådan skatt torde komma att utbetalas under samma tid, kan beräknas, att brännvinstillverkningsskatten i verkligheten kommer att för budgetåret 1939/40 lämna en behållen inkomst av i runt tal nyssnämnda i riksstaten angivna belopp 20 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten av brännsvinstillverkningsskatten för budgetåret 1940/41, kommer densamma nied all sannolikhet att inflyta med ett väsentligt lägre belopp än under innevarande budgetår. Detta sammanhänger med den konsumtionsminskning, varmed är att räkna som följd av den av innevarande års urtima riksdag genomförda skärpta beskattningen å spritdrycker och som inom kontrollstyrelsen uppskattats till cirka 25 procent. Då spritcentralens inköp av råbrännvin för förtärings- och därmed jämställda ändamål under innevarande budgetår, vilka inköp bestämts vid en tidpunkt, då anledning saknats att räkna med berörda konsumtionsminskning, omfattat cirka 29.5 miljoner liter, skulle alltså den brännvinskvantitet, som borde läggas till grund för skattens beräknande för budgetåret 1940/41 utgöra allenast cirka 22 miljoner liter. Emellertid kan enligt vad som under hand även bestyrkts av ledningen inom spritcentralen antagas, att spritcentralen på grund av det överskott, som uppstått genom de stora spritinköpen under innevarande budgetår, nödgas ytterligare reducera upphandlingen av sprit under budgetåret 1940/41 till uppskattningsvis 20 miljoner liter. Härifrån bör vid skatteinkomstens beräknande dragas restituerad skatt för dels den vid reningen fallande sekundaspriten m. nr. med i runt tal en miljon liter och dels för viss på budgetåret 1940/41 fallande återstod av sådant potatisbrännvin som i utbyte mot tidigare importerad estnisk sprit skall disponeras såsom skattefri sprit, vilken återstod beräknats till

I. 5 miljoner liter, eller tillhopa 2.5 miljoner liter. Den kvantitet brännvin, för vilken skatt komme att inflyta, skulle alltså för nästa budgetår uppgå till allenast 17.5 miljoner Uter. Den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1940/41 skulle i enlighet härmed utgöra

II. 37 miljoner kronor eller i runt tal 11.5 miljoner kronor.»

Avkastningen av förevarande inkomsttitel är beroende av den omfattning, i vilken aktiebolaget Vin- & spritcentralen finner lämpligt inköpa brännvin. Avgörande för spritcentralens ställningstagande är härvid utom konsumtionens utveckling även storleken av den lagerhållning, som anses erforderlig. Kontrollstyrelsen — som förutsätter, att den av innevarande års urtima riksdag genomförda skärpta beskattningen å spritdrycker skall medföra en konsumtionsminskning i jämförelse med konsumtionsläget omedelbart före höstens kris av omkring 25 procent — utgår från att konsumtionsminskningen skall föranleda en lika stor nedsättning av spritinköpen samt att dessa på grund av de stora spri t inköpen under innevarande budgetår skola komma all ytterligare reduceras.

Riksräkenskapsverket, som i huvudsak ansluter sig til! kontrollstyrelsens uppfattning rörande spritkonsumtionens framlida utveckling, har dock icke

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

funnit sannolikt, att lagerhållningen skall komma att nedbringas i fullt den omfattning styrelsen antagit. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket ansett sig kunna förorda en avrundning uppåt av den utav kontrollstyrelsen beräknade inkomsten av tillverkningsskatt med 0.5 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen upptagit brännvinstillverkningsskatt till 12,000,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från partihandelsbolcig beträffar, hänföra sig dessa till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Statsverkets beräknade och behållna inkomster från berörda bolag hava utgjort:

I skrivelse till kontrollstyrelsen den 20 november 1939 har aktiebolaget Vin- & spritcentralen för budgetåret 1940/41 beräknat förevarande inkomsttitel till 10.0 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

»Vad först angår inleveransen från Spritcentralen under budgetåret 1939/ 40, så har denna i riksstaten upptagits med 24 miljoner kronor, varav 19 miljoner beräknats såsom vinst på bolagets rörelse under 1939 och återstående 5 miljoner förutsatts skola utgå med anlitande av bolagets vinstock prisregleringsfond, vars behållning vid sista räkenskapsårets utgång utgjorde det i bolagsordningen föreskrivna maximalbeloppet av 10 miljoner kronor.

Tillgängliga siffror rörande resultatet av rörelsen för de tre första kvartalen av innevarande år ge vid handen, att det per den 30 september beräknade preliminära vinstresultatet med ungefär 1 miljon kronor överstiger motsvarande siffra för år 1938. De under oktober d. å. beslutade skatterna på spritdrycker och viner komma säkerligen att medföra en avsevärd nedgång i omsättningen under årets sista kvartal. Den nedgång, som förutsetts i propositionen angående dessa skatter, motsvarar i genomsnitt för Spritcentralens hela omsättning omkring 25 procent av varuvärdet. En sådan minskning skulle under tiden oktober—december 1939 för bolaget medföra en vinstreduktion av omkring 2 miljoner kronor i jämförelse med motsvarande summa år 1938. Då vinsten på 1938 års rörelse utgjorde 18.8 miljoner kronor, skulle således vinsten på verksamheten under år 1939 bli (2—1 =) 1 miljon kronor lägre och stanna vid 17.8 miljoner kronor. Örn härifrån dragés utdelning till aktieägarna med 752,000 kronor, återstår för inleverans till statsverket omkring 17 miljoner kronor. För att ernå den i riksstaten upptagna inkomsten av 24 miljoner kronor, måste beloppet därför utökas med 7 miljoner kronor från vinst- och prisregleringsfonden disponerade medel.

Inleveransen under budgetåret 1940/41 är beroende av rörelsens resultat

Riksriikcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 37

under år 1940. I nuvarande läge erbjuder det givetvis utomordentliga svårigheter att göra en ens approximativ uppskattning av den varuomsättning, som kan komma att ernås under nämnda år. Det är därvid icke blott det utrikespolitiska läget med den ovisshet det skapar rörande möjligheten för tillförsel och produktion i normal ordning, som därvid är av betydelse, utan även den inverkan på omsättningens storlek, som kan utövas av skatteskärpningarna. Om emellertid i sistnämnda hänseende kalkyleras med den tidigare åberopade, efter skattepropositionens antaganden beräknade minskningssiffran av 25 procent av 1938 års omsättning — vilket måhända skall visa sig vara en kalkyl i underkant — så skulle försäljningen stanna vid omkring 67 miljoner kronor. Man får gå tillbaka till år 1934 för att komma ned till en så låg omsättningssiffra för bolagets rörelse. Nämnda år var vinsten 11.3 miljoner kronor. Härtill bidrog emellertid en inkomst av räntor på 0.4 miljon kronor, vilken under år 1940 sannolikt kommer att bortfalla med hänsyn till att Spritcentralen under nästa år icke kommer att i mer än begränsad omfattning kunna förfoga över räntebärande överskottsmedel och måste räkna med att under en del av året genom upplåning skaffa rörelsekapital. Dessutom uppgick utskyldsbelastningen under år 1934 till omkring 0.9 miljon kronor, en siffra, som under år 1940 kan förväntas komma att stiga med minst omkring 0.3 miljon kronor. Rörelsevinsten för 1940 kan därför med nu angivna antaganden icke beräknas till högre belopp än 10.6 miljoner kronor. Om härifrån avdrages vad som åtgår för utdelning till aktieägarna, återstår ett belopp, som uppgår till ej fullt 10 miljoner kronor. Avstår bolaget från att disponera någon del av vinsten för avsättning till den på grund av 1940 års inleverans med 7 miljoner kronor minskade vinst- och prisregleringsfonden, kan därför under budgetåret 1940/41 beräknas en inleverans från Spritcentralen av högst 10 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1939 i enlighet med Vin- & spritcentralens förestående beräkningar upptagit statens inkomster av partihandeln med rusdrycker till 24.0 miljoner kronor under budgetåret 1939/40 och till 10.0 miljoner kronor under budgetåret 1940/41 men samtidigt meddelat, att styrelsen funnit spritcentralens beräkningar för sistnämnda budgetår vara hållna i underkant.

Ehuruväl även riksräkenskapsverket anser det kunna ifrågasättas att något höja det av aktiebolaget Vin- & spritcentralen för inleverering till statsverket under budgetåret 1940/41 beräknade beloppet, har ämbetsverket likväl icke velat påyrka ändring av det i kontrollstyrelsens skrivelse upptagna förslaget. I

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst å försäljning av rusdrycker hava de beräknade samt redovisade statsinkomsterna utgjort:

Budgetåret 1934/35.. » 1935/36..

» 1936/37..

» 1937/38..

» 1938/39..

» 1939/40..

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring

kronor

18,000,000

20,000,000

20,000,000

21,000,000

21,000,000

25,000,000

17,742,391

19,487,580

20,978,989

21.098,583

21,686,437

1,724,983 1,745,189 1,491,409 119,594 587,854

38 Kiksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

I förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontroilstyrelsen beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1940/41 till 20.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad pi'omemoria följande:

»Nämnda medel äro i idksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna med

25.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1938/39 21.69 miljoner kronor och under budgetåret 1937/38 21.10 miljoner kronor mot 21.00 miljoner kronor för båda budgetåren i riksstaten beräknade. Enligt vad nu inom kontrollstyrelsen kan bedömas, kommer inleveransen till statsverket under budgetåret 1939/40 att uppgå till minst 26.00 miljoner kronor, eller till minst 1.00 miljon kronor mer än det i riksstaten upptagna beloppet å 25.00 miljoner kronor.

Utslagsgivande för beräkningen av det belopp, med vilket rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1949/41, äro de konsumtionshämmande verkningarna av de hösten 1939 genomförda skatteförhöjningarna och den blivande allmänna konjunkturutvecklingen. Den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål har under de tio första månaderna 1939 uppgått till 30.5 miljoner liter och kan för hela kalenderåret 1939 beräknas till omkring 35.0 miljoner liter eller till ungefär samma myckenhet som år 1938, vilken var 35.1 miljoner liter. Jämfört med år 1938 föreligger en ökning under första halvåret å 8.1 procent, under tredje kvartalet å 2.6 procent och under oktober å ej mindre än 27.7 procent. Under november och december har försäljningen beräknats komma att nedgå med i genomsnitt 35 procent jämfört med samma tid år 1938.

Huru förhållandena på rusdrycksförsäljningens område komma att gestalta sig under år 1940 är självfallet svårt att nu överblicka. Hurudan än konjunkturutvecklingen kan bliva, har man emellertid, med hänsyn till den senast genomförda höjningen av omsättningsskattens grundavgift, att räkna med en mycket stark nedgång i spritdryckskonsumtionen. Enligt tidigare, i samband med förarbetena till den senaste skatteförhöjningen, utförda kalkyler förväntas årskonsumtionen efter nämnda höjning och under förutsättning av ungefär oförändrade konjunkturer komma att nedgå till omkring 28.0 miljoner liter. Räknat å såväl 1938 som 1939 års försäljning utgör den sålunda beräknade nedgången drygt 20 procent (och å konsumtionsläget under eftersommaren 1939 ungefär 25 procent). Då nedgången i nettovinsten alltid kan förväntas bliva större än nedgången i försäljningen torde man under förhandenvarande förhållanden böra räkna med en nedgång i nettovinsten till statsverket å inemot 25 procent jämfört med den för år 1939 inlevereringsbara nettovinsten å drygt 26.0 miljoner kronor. Under nämnda antagande skulle alltså nettovinsten till statsverket för år 1940, eller den vinst som skall inlevereras i juni 1941, komma att bliva i runt tal

20.0 miljoner kronor. Statsverkets inkomst av rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1940/41 synes alltså tillsvidare böra upptagas med 20.0 miljoner kronor.»

Till den i promemorian verkställda beräkningen kan riksräkenskapsverket för sin del ansluta sig.

Riksräkenskapsverket föreslår fördenskull, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1940/41 i riksstaten uppföras med 10,000,000 kronor för partihandelsbolag och 20,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av spritdrycker upptagits en särskild skatt, som omedelbart före den vid 1939 års urtima riksdag beslutade skattehöjningen beräknades enligt följande grunder.

Omsättningsskatt utgick dels med en grundavgift av 2 kronor för liter (före den 1 juli 1939 1 krona 60 öre för liter) och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingades vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. För spritdrycker, som hos partihandelsbolag inköpts eller importerats för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmacevtiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, utgick skatten med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt utgick med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt.

Någon beskattning av vin, motsvarande den som enligt vad ovan sagts tillämpades för spritdrycker, förekom icke i annan mån än att omsättningsskatt skulle erläggas för vin, som tillverkats inom riket och som här försåldes av partihandelsbolaget till detaljhandelsbolag. Skatten utgick, för liter räknat, i fråga om musserande viner eller viner, vilkas alkoholhalt översteg 14 volymprocent, med 70 öre, men eljest med 35 öre. Vad de utländska vinerna beträffade, drabbades de endast av den beskattning, som följde av de för vin av olika slag gällande tullavgifterna.

För att i nuvarande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster har riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 14 oktober 1939, nr 49, beslutat att från och med den 1 november 1939 pålägga spritkonsumtionen höjd beskattning. Beslutet innebär, alt omsättningsskattens grundavgift höjts med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehållits oförändrad. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål har den ändringen vidtagits, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser eller extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjts från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter. Utskänkningsskatten har däremot lämnats oförändrad.

Vidare har från och med den 22 oktober 1939 införts en särskild omsättningsskatt å alla slag av vin, uppgående till 50 procent av det belopp, sorn — nämnda skatt oberäknad — betingas vid systembolagens inköp av

40 RiksräkenskapsverkeJs inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

vinet i buteljera! skick. För vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, skall skatten dock lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, med 1 krona för halvbutelj samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3 kronor för liter räknat.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1939 beräknat omsätinings- och utskänkningsskatten å spritdrycker samt omsättningsskatten å vin förbudgetåret 1940/41 till sammanlagt 185 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna med

115.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1938/39 103.03 miljoner kronor mot 97.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Det stora överskottet förklaras av den oväntat starka konjunkturförbättringen. Inleveransen för juni—oktober 1939, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1939, utgör 49.83 miljoner kronor mot 41.13 miljoner kronor under samma tid år 1938. Av berörda inleverans år 1939 (1938) belöpa 16.15 (14.79) miljoner kronor å omsättningsskattens procentavgift å spritdrycker för konsumtionsändamål, 30.22 (22.97) miljoner kronor å omsättningsskattens grundavgift å spritdrycker för konsumtionsändamål, 0.66 (0.51) miljon kronor å omsättningsskatten för tekniska m. fl. ändamål, 0.19 (0.21) miljon kronor å omsättningsskatten å inhemskt vin, 0.10 miljon kronor å den i slutet av oktober 1939 införda särskilda omsättningsskatten å vin samt 2.51 (2.65) miljoner kronor å utskänkningsskatten å spritdrycker. Ökningen av inleveransen under nämnda tid år 1939 jämfört med samma tid år 1938 faller alltså främst å den från och med ingången av juli månad 1939 med 40 öre för liter höjda grundavgiften å spritdrycker för konsumtionsändamål, vilken höjning dock icke påverkade inleveransen under samma juli månad, samt å procentavgiften å spritdrycker.

Till grund för beräkningen av de belopp, som kunna förväntas inflyta under budgetårets sju sista månader, måste tagas den myckenhet rusdrycker av respektive slag, som kan beräknas komma att försäljas under månaderna november 1939—maj 1940. Att man efter den skärpta beskattningens införande måste räkna med en väsentligt lägre konsumtion än under budgetårets förra del, är uppenbart, och i kalkylen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen har antagits, att spritdrycksförsäljningen skall komma att nedgå under november och december 1939 med ungefär 35 procent jämfört med samma tid år 1938 och därefter i årsgenomsnitt med ungefär 25 procent jämfört med försäljningen under eftersommaren 1939. Under nämnda antagande skulle ungefärligen den totala spritdrycksförsäljningen för konsumtionsändamål sammanlagt komma att uppgå under november och december 1939 till 4.5 miljoner liter och under januari—maj 1940 till 11.5 miljoner liter, eller under tiden november 1939—maj 1940 till 16.0 miljoner liter. Då omsättningsskatten uttages ej å systembolagens försäljning utan å nämnda bolags inköp från partihandelsbolaget eller annan, måste emellertid behörig hänsyn tagas till systembolagens lagerbehållning av spritdrycker. Medan denna normalt i genomsnitt brukar täcka ungefär 60 procent av en månads försäljning och alltså enligt det nya konsumtions-

laget skulle ha uppgått till X ~[2 / 1.40 miljon Ider, eller örn be-

räkning anställes å den sannolika försäljningen under november—december

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 41

1939 till blott 1.35 miljon liter, uppgick densamma den 31 oktober 1939 till ej mindre än 1.75 miljon liter. För nedbringande av lagerbehållningen till det nya konsumtionsläget komma alltså systembolagens inköp av spritdrycker under månaderna från och med november 1939 att behöva minskas med ungefär 0.35 miljon liter, vilken kvanlitet alltså bör fråndragas ovannämnda myckenhet å 16.0 miljoner liter. Den myckenhet spritdrycker för konsumtionsändamål, å vilken omsättningsskatt under återstoden av löpande budgetår kan beräknas komma att utgå, är alltså 15.65 miljoner liter. Då grundavgiften är 5 kronor för liter och procentavgiften kan beräknas till 1 krona för liter, svarar häremot en omsättningsskatt å spritdrycker för konsumtionsändamål å 93.0 miljoner kronor.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål, vilken under budgetårets fem första månader inbringat 0.13 miljon kronor för månad, torde med hänsyn därtill, att inköp i lagringssyfte även i delta fall torde ha förekommit i viss omfattning, under budgetårets sju sista månader kunna beräknas avkasta blott (7 X 0.10 =) 0.7 miljon kronor.

Svårare är att beräkna inkomsten av utskänkningsskatten. Enligt förutnämnda tidigare beräkningar skulle densamma efter den genomförda höjningen av omsättningsskattens grundavgift under helt år komma att avkasta 4.4 miljoner kronor. Då nedgången i utskänkningen under de första månaderna efter prisförhöjningen med säkerhet kan förväntas bliva procentuellt större än vad för helt år beräknats, torde allra högst hälften av 4.4 miljoner kronor, eller 2.2 miljoner kronor, kunna förväntas inflyta under budgetårets sju sista månader.

Sammanlagt synes alltså omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under återstoden av löpande budgetår komma att inflyta med (93.9 + 0.7 + 2.2 =) 96.8 miljoner kronor. Då inleveransen under juli— november 1939 är 49.5 miljoner kronor, skulle alltså den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under hela budgetåret komma att uppgå till 146.3 miljoner kronor, eller avrundat 146.0 miljoner kronor.

Än svårare är att angiva den inkomst som under det löpande budgetårets sju sista månader kan förväntas tillföras statsverket i form av omsättningsskatt å vin. Enligt förutnämnda tidigare beräkningar skulle för helt år i omsättningsskatt å inhemskt vin och i särskild omsättningsskatt å vin komma att inflyta 14.5 miljoner kronor. Då emellertid konsumenterna i oktober 1939 sannolikt lågo inne med stora lager och därtill systembolagens lagerbehållning var mycket stor (0.80 mot 0.77 miljoner liter vid årsskiftet 1938/ 39, då konsumtionsläget var väsentligt högre), synes man trots julinköpen ej för budgetårets sju sista månader böra räkna med större inkomst av dessa vinskatter än högst hälften av 14.5 miljoner kronor, d. v. s. med högst 7.25 miljoner kronor. Då inkomsten av dessa skatter under budgetårets fem första månader var 0.29 miljoner kronor skulle alltså inleveransen under hela budgetåret bliva högst 7.54 miljoner kronor. Försiktigheten torde bjuda, alt nämnda belopp avrundas nedåt till 7.0 miljoner kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså under budgetåret 1939/40 kunna beräknas inflyta i omsättnings- och utskänkningsskatt 153.0 miljoner kronor, varav 146.0 miljoner kronor i omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och 7.0 miljoner kronor i omsättningsskatt å vin.

Att för närvarande med någorlunda säkerhet kunna beräkna, med vilket belopp omsättnings- och uIskallkningsskattcmedlen böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, torde med hänsyn såväl till verkningarna av prisförhöjningarna som till den ovissa konjunkturutvecklingen ej låta sig göra. Enligt inom kontrollstyrelsen medio oktober utförda beräkningar

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

skulle emellertid dessa omsättnings- och utskänkningsskattemedel för helt år komma att inbringa sammanlagt 188.2 miljoner kronor, varav omsättningsoch utskänkningsskatten å spritdrycker 173.7 miljoner kronor och omsättningsskatten å vin 14.5 miljoner kronor. Visserligen saknas ännu fullständig statistik för bedömandet av storleken av dessa skattemedel efter prisförhöjningarnas genomförande men då kontrollstyrelsen under hand inhämtat, att nedgången i vinförsäljningen blivit oväntat stor, torde tillsvidare kunna beräknas under budgetåret 1940/41 komma att inflyta i omsättnings- och utskänkningsskatt endast sammanlagt 185.0 miljoner kronor, varav 174.0 miljoner kronor i omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och

11.0 miljoner kronor i omsättningsskatt å vin.»

Kontrollstyrelsens förevarande beräkning utgår från att den av innevarande års urtima riksdag genomförda skärpta beskattningen å spritdrycker skall — med bortseende från en viss övergångstid — medföra en nedsättning av årskonsumtionen till 28 miljoner liter, vilket innebär en konsumtionsminskning av omkring 25 procent i jämförelse med konsumtionsläget omedelbart före höstens kris och 20 procent i jämförelse med konsumtionen år 1938.

Såsom framgår av vad riksräkenskapsverket i annat sammanhang anfört, har ämbetsverket — ehuruväl förhållandena ännu knappast kunna överblickas — funnit sig böra i huvudsak godtaga kontrollstyrelsens antaganden rörande spritkonsumtionens framtida utveckling. Riksräkenskapsverket —som förutsätter att inkomsten av omsättningsskatt å vin redovisas å särskild inkomsttitel — har dock med hänsyn till ovissheten i beräkningarna samt till inkomsttitelns storleksordning ansett, att inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1940/41 i riksstaten bör upptagas med ett till 170 miljoner kronor avjämnat belopp.

Riksräkenskapsverket har alltså i inkomsttabellen upptagit omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker med 170,000,000 kronor.

Omsättningsskatt å vin.

Såsom under nästföregående rubrik omförmälts, har från och med den 22 oktober 1939 införts en särskild omsättningsskatt å alla slag av vin, uppgående till 50 procent av det belopp, som — nämnda skatt oräknad — betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljerat skick. För vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, skall skatten dock lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, med 1 krona för halvbutelj samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3 kronor för liter räknat.

I propositionen nr 90 till urtima riksdagen har vinskatten för återstående del av innevarande budgetår beräknats lämna en inkomst av ungefär 6 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i förut omförmälda skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 november 1939 uppskattat vinskatten för budgetåret 1940/41 till 11 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 43

Med hänsyn till att utfallet å förevarande inkomsttitel icke låter sig med någon större grad av säkerhet beräkna, har riksräkenskapsverket funnit sig böra nedåt avjämna den av kontrollstyrelsen uppskattade siffran och fördenskull i inkomsttabellen upptagit omsättningsskatt å vin med 10,000,000 kronor.

Maltdrycksskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna å den hittillsvarande inkomsttiteln maltskatt hava utgjort:

Budgetåret

»

»

»

>>

»

Maltdrycksbeskattningen har hittills haft formen av en råämnesskatt, vilken åvilar det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet. Alltefter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3.2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (exportöl eller starköl).

Maltskatten utgår med ett visst belopp per kilogram använt malt, men detta belopp växlar efter en degressiv skala så, att skatten principiellt uppgår till 1 krona 45 öre per kilogram men utgör 1 krona 25 öre per kilogram för den i ett bryggeri under tillverkningsåret först avverkade maltkvantiteten till och med 100,000 kilogram och 1 krona 35 öre per kilogram för följande myckenhet till och med ytterligare 100,000 kilogram. I intet fall må under den tid, maltkrossning på grund av tillståndsbevis må äga rum, skatten för helt kvartal räknat understiga i medeltal 8 kronor för helgfritt dygn.

Undantagna från maltskatt äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

Sedan en höjning av maltdrycksbeskattningen av statsfinansiella skäl befunnits påkallad, har i proposition nr 68 lill 1939 års urtima riksdag framlagts förslag att ersätta den nuvarande maltbeskattningen med en beskattning av de färdiga maltdryckerna. Skatten skall enligt förslaget för maltdrycker av andra klassen utgå med 10 öre per flaska eller 30 öre per liter och för maltdrycker av tredje klassen med 54 öre per liter.

Enligt särskilda övergångsbestämmelser skall för tiden intill utgången av tillverkningsåret den 1 oktober 1941—den 30 september 1942 skatten för

44 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

maltdrycker av andra klassen vid varje skattepliktigt bryggeri utgå med allenast 27 öre för liter för de första 6,500 hektoliterna av den under varje tillverkningsår beskattningsbara myckenheten samt med 28.5 öre för liter för nästa 6,500 hektoliter. För varje därpå följande tillverkningsår skall skatten för nämnda kvantiteter ökas med ett halvt öre för liter, till dess densamma uppgår till 30 öre för liter.

I en av kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket med skrivelse den 23 november 1939 överlämnad promemoria anföres beträffande beräkningen av inkomsterna av maltdrycksskatten, bland annat, följande:

»I riksstaten för budgetåret 1939/40 är denna skatteinkomst upptagen med ett belopp av 33 miljoner kronor. Under förutsättning av bifall till Kungl. Majlis proposition nr 68 till innevarande års urtima riksdag med förslag till ny förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker kommer beräkningen av denna skatteinkomst att gestalta sig väsentligen olika än tillförne på grund av dels det förändrade beskattningssystem, som förslaget innebär, dels den väsentligt höjda beskattning, som är avsedd att påläggas maltdryckskonsumtionen. I förstnämnda hänseende är att märka, att själva beskattningssystemet skall ändras från den nuvarande råämnesskatten — maltskatten — till en beskattning av den från bryggerierna utlämnade färdiga varan (maltdrycksskatt). I samband därmed hava bestämmelserna om tidpunkten för skattens erläggande ändrats därhän, att skatten för en månad skall erläggas redan före utgången av närmast påföljande månad. Den nuvarande långa anståndstid — 3 å 5 månader — för skattens erläggande, som i allmänhet åtnjutits av bryggerierna, kommer sålunda att bortfalla. Vad skattehöjningen beträffar må erinras, att skattesatsen för maltskatten hittills utgjort i genomsnitt 1 krona 35 öre per kilogram, motsvarande inemot 21 öre per liter, under det att den nya maltdrycksskatten föreslagits till 30 öre per liter för maltdryck av andra klassen och 54 öre per liter för maltdryck av tredje klassen. De nya bestämmelserna äro avsedda att träda i kraft den 1 januari 1940, vadan alltså för budgetåret 1939/40 är att räkna med inkomst av såväl den hittillsvarande maltskatten som den tillämnade maltdrycksskatten.

Med hänsyn till nu gällande regler för inbetalningen av maltskatt är möjligt att redan nu förutsäga, att under de första sex månaderna av budgetåret kommer att inflyta maltskatt med ett belopp av 20.2 miljoner kronor. Vidare kan under första kvartalet år 1940 beräknas inflyta cirka 7.5 miljoner kronor, varefter någon inbetalning av maltskatt icke längre skulle förekomma. Tillhopa skulle alltså bruttobeloppet av maltskatten för budgetåret 1939/40 uppgå till 27.7 miljoner kronor. Härifrån bör emellertid avgå dels normala restitutioner, vilka för den ifrågavarande tiden kunna uppskattas til! 2 miljoner kronor, dels särskilda restitutioner, som bryggerierna enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna skulle äga åtnjuta till förhindrande av dubbelbeskattning under tiden för övergången til! det nya beskattningssystemet. Sistnämnda restitutioner kunna endast tillnärmelsevis uppskattas men synas enligt inhämtade upplysningar kunna angivas till 6 miljoner kronor. Det sammanlagda restitutionsbeloppet skulle alltså utgöra 8 miljoner kronor. På grund av det anförda skulle den behållna inkomsten av maltskatten för budgetåret 1939/40 kunna angivas till (27.7 —

8.0 =) 19.7 miljoner kronor.

Vad därefter beträffar inkomsten av den nya maltdrycksskatten under senare hälften av innevarande budgetår, bör uppmärksammas, att densamma kommer att inflyta för en tid av allenast fem månader (januari—maj),

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 45

enär skatten inbetalas en månad i efterskott. Bryggeriernas utlämning av skattepliktiga maltdrycker under nyssnämnda månader av innevarande år utgjorde i runt tal 63 miljoner liter, varvid är att märka, att sagda månader infalla under den del av året, då maltdryckskonsumtionen är jämförelsevis låg. Under antagande att en konsumtionsminskning av cirka 5 procent kommer att inträda under samma månader år 1940, skulle som grund för skatteberäkningen kunna läggas en kvantitet skattepliktiga maltdrycker av 60 miljoner liter. Efter en skattesats av 30 öre per liter — i detta sammanhang torde kunna bortses från den obetydliga kvantitet maltdrycker av tredje klassen, som beskattas — erhålles en skatteinkomst av 18 miljoner kronor. Härifrån bör emellertid avgå ett belopp, avseende den inkomstminskning, varmed är att räkna på grund av den i övergångsbestämmelse i den föreslagna förordningen stadgade skattedegressionen under en viss övergångstid. Denna inkomstminskning torde kunna uppskattas till omkring en miljon kronor för halva budgetåret. Den behållna inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1939/40 skulle alltså bliva (18.0 — 1.0 =) 17 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållna inkomsten av maltskatt och maltdrycksskatt för budgetåret 1939/40 skulle i enlighet med det anförda utgöra (19.7 +

17.0 =) 36.7 miljoner kronor, eller i runt tal 36.6 miljoner kronor.

Inkomsten av maltdrycksskatten under budgetåret 1940/41 bör beräknas såsom förhållandena med avseende å maltdryckskonsumtionen kunna antagas gestalta sig under den däremot svarande tiden. I ovannämnda proposition har till grund för beräkningen av skatteinkomsten enligt den föreslagna maltdrycksbeskattningsförordningen lagts den nuvarande konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker, angiven till sammanlagt 174 miljoner liter. Beträffande den konsumtionshämmande inverkan, som skulle följa av den höjda beskattningen, har föredragande departementschefen anfört, att man torde kunna räkna med att bryggeriernas eget intresse av att i möjligaste mån förebygga konsumtionsminskning skulle föranleda dem att påtaga sig en viss del av skattehöjningen. Även vid en därigenom begränsad prisförhöjning finge man emellertid räkna med att den hittills fortgående markanta stegringen i maltdryckskonsumtionen upphörde och dessutom vara beredd på en viss nedgång. Vid en nedgång i konsumtionen med 5 procent skulle den behållna skatteinkomsten bliva ungefär 47 miljoner kronor och med en nedgång av 10 procent 45 miljoner kronor, i båda fallen efter avdrag av de 2 miljoner kronor, vartill den enligt övergångsbestämmelserna föreslagna skattedegressionen beräknats uppgå. Inför ovissheten örn huru förhållandena kunna utveckla sig under nästkommande budgetår, synas skäl tala för att vid en beräkning av inkomsten å ifrågavarande riksstatstitel för nämnda tid stanna vid det senare alternativet, vadan alltså den behållna inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1940/41 torde böra upptagas med 45 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsens förestående beräkning av maltdrycksskattens avkastning under nästkommande budgetår har icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran.

Riksräkenskapsverket får — sedan riksdagen numera godkänt Kungl. Maj :ts förslag till ny förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker — sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln maltdrycksskatt för budgetåret 1940/41 i riksstaten uppföres med 45,000,000 kronor.

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Skatt å läskedrycker.

I proposition den 10 november 1939, nr 81, har förslag framlagts om uttagande av skatt å läskedrycker med 10 öre för liter, dock med lägst 100 kronor för månad av varje tillverkare, så länge rörelsen vid tillverkningsstället må bedrivas. Med läskedrycker förstås mineralvatten samt kolsyrade och därmed jämförliga drycker, vilka icke äro hänförliga till rusdrycker eller maltdrycker. Läskedrycksskatten förutsättes komma att uttagas från och med den 1 februari 1940.

Skatteintäkten har i propositionen nr 90 till urtima riksdagen beräknats för helt år till 6 å 7 miljoner kronor och för tiden februari—juni 1940 till 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har — i avvaktan på riksdagens beslut — i inkomsttabellen uppfört skatt å läskedrycker med 6,000,000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

I proposition den 17 november 1939, nr 86, föreslås upptagande under tiden den 1 januari 1940—30 juni 1941 av statlig nöjesskatt i form av skatt på biljett eller annat bevis, som berättigar till deltagande i nöjestillställning. Skatten skall utgöra 5 öre för biljett, vars pris är högst 50 öre, och därutöver 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre utav biljettpriset. Den nya skatten beräknas lämna en inkomst av 7 å 8 miljoner kronor för helt budgetår och har för första halvåret 1940 i propositionen nr 90 till urtima riksdagen beräknats till 4,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har — i avvaktan på riksdagens beslut — i inkomsttabellen upptagit statlig nöjesskatt med 7,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifler.

Av sammanställningen framgår, att vattendomstolsavgifterna fluktuerat avsevärt. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna i medeltal för år utgjort 40,363 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit vattendomstolsavgifter till oförändrat belopp av 40,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 47

Inkomster vid fångvården.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1939 bär fångvårdsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåren 1939/40 och 1940/41 anfört, bland annat, följande:

»I riksstaten för budgetåret 1939/40 har under uppbörd i statens verksamhet inkomsttiteln 'Inkomster vid fångvården’ upptagits till 525,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 22 juni 1939 ha ifrågavarande inkomster beräknats sålunda:

1. Bidrag från vissa städer och kommuner................... kronor 4,045

2. Övriga uppbördsmedel .................................. » 6,955

3. Överskott å särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften........................ kronor 11,000

Verkstadsdriften........................ » 503,000 » 514,000

j Summa kronor 525,000.

Beträffande beräkningen av Inkomster vid fångvården för 1939/40 torde endast böra framhållas, att överskottet å verkstadsdriften till följd av nedgång i fångantalet och andra inverkande faktorer kan komma att minskas. Någon beräkning rörande en dylik minskning kan emellertid icke framläggas.

För budgetåret 1940/41 torde posten bidrag från vissa städer och kommuner böra upptagas till allenast 3,945 kronor. Ett belopp av 100 kronor, utgörande arrendeavgift för ett av straffängelset i Västerås till järnvägen därstädes upplåtet jordområde, har hittills tillgodoförts denna delpost. Från och med budgetåret 1940/41 kommer denna avgift att uppdebiteras å den under statens allmänna fastighetsfond upptagna inkomsttiteln 'Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden’.

Inkomstposten 'övriga uppbördsmedel’ torde för budgetåret 1940/41 kunna upptagas med oförändrat belopp eller 6,955 kronor.

Överskottet å jordbruksdriften vid centralfängelset i Mariestad och fångkolonien å Singcshuit har styrelsen efter samråd med Sveriges allmänna lantbrukssällskap ansett kunna för budgetåret 1940/41 beräknas till 23,000 kronor. Härifrån skulle avgå beräknat underskott å jordbruksdriften vid ungdomsanstalten å Skenäs 5,000 kronor. Vid säkerhetsanstalten och sinnessjukavdelningen vid Hall, vilken fångvårdsanstalt beräknas kunna tagas i bruk tidigast i början av år 1940, kan jordbruksdriften icke förväntas lämna någon behållning under budgetåret 1940/41. Nettovinsten å fångvårdens jordbruksdrift för budgetåret 1940/41 skulle alltså beräknas till 18,000 kronor.

För att läggas till grund vid beräkningen av överskottet å verkstadsdriften för budgetåret 1940/41 bifogar styrelsen en tablå beträffande inkomster

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

och utgifter för sagda rörelsegren, omfattande budgetåren 1931/32—1938/39. Med stöd av siffrorna i denna tablå har styrelsen ansett överskottet å verkstadsdriften böra för budgetåret 1940/41 beräknas till 480,000 kronor.»

Av den uti skrivelsen åberopade tablån framgår, att verkstadsdriftens inkomster, utgifter samt överskott för budgetåren 1934/35—1938/39 uppgått till nedan angivna belopp i tusental kronor:

Budgetår Inkomster Utgifter Överskott

1934/35 .................... 1,958 1,369 589

1935/36 .................... 1,895 1,261 634

1936/37 .................... 1,840 1,476 364

1937/38 .................... 2,107 1,532 575

1938/39 .................... 2,101 1,530 571

Enligt fångvårdsstyrelsens skrivelse skulle de sammanlagda inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1940/41 kunna beräknas till i avrundat tal 509,000 kronor. Även om till följd av nedgång i fångantalet överskottet av verkstadsdriften kommer att sjunka, torde dock med hänsyn till utfallet å inkomsttiteln under de båda senaste budgetåren skäl saknas för en nedsättning av det för närvarande i riksstaten upptagna beloppet, 525,000 kronor.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomster vid fångvården till 525,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

Beräknad Behållen Stegring --

inkomst inkomst Nedgång—

kronor kronor kronor

Budgetåret 1935/36 .................. 55,000 55,035

» 1936/37 55,000 52,502 — 2,533

»> 1937/38 50,000 34,190 —18,312

» 1938/39 50.000 37,326 + 3,136

» 1939/40 40,000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har styrelsen för uppfostringsanstalten å Bona beräknat inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1940/41 till 40,000 kronor enligt följande fördelning (kro-

nor) :

Hyror för tjänstemannabostäder.................................. 11,200

Till befattningshavare försålt bränsle, livsmedel m. m................ 8,500

Inkomster av filmförevisningar m. m............................... 1,200

överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk ......................... 15,500

Verkstads- och bageridrift............................... 3,600 19 iqO

Summa 40,000.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona med 40,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 49

Inkomster vid sjökarteverket.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 115,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har marinförvaltningen meddelat, att inkomsterna å riksstatstiteln under budgetåret 1940/41 kunna beräknas uppgå till 115,000 kronor.

Enligt en inom sjökarteverket den 9 december 1939 upprättad promemoria, torde uppbörden under innevarande budgetår komma att tillfälligt ökas med cirka 100,000 kronor. Även för nästa budgetår torde man böra räkna med en tillfällig ökning av uppbörden med cirka 50,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid sjökarteverket med 150,000 kronor. I

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1939 har riksförsäkringsanstalten beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under innevarande och nästkommande budgetår anfört, bland annat, följande:

»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas med ledning av nu föreliggande uppgifter under budgetåret 1939/40 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring

18.1 miljoner kronor, oberäknat krigstilläggspremier för vissa fartygsbesättningar. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 1.7 miljon kronor. Motsvarande tilläggsavgifter, vilka utgöra 5 °/o å summan av dessa båda belopp 19.8 miljoner kronor, kunna således beräknas till omkring 990,000 kronor. Härtill kommer emellertid nyssnämnda krigstilläggspremier, vilkas till riksförsäkringsanstalten inflytande belopp är beroende dels av krigsförhållandena och den omfattning, vari den svenska sjöfarten under dem kan upprätthållas, dels av den utsträckning, vari sådana försäkringar täckas i riksförsäkringsanstalten. Försöksvis torde för nu ifrågavarande ändamål kunna beräknas 2 miljoner kronor för de fyra sista månaderna av år 1939. Härå belöpande tilläggsavgifter utgöra 100,000 kronor. Sammanlagt kunna alltså tilläggsavgifterna för budgetåret 1939/40 beräknas till omkring 1,090,000 kronor.

För budgetåret 1940/41 torde summan av försäkringsavgifterna oell lindringsbeloppen kunna beräknas till omkring 20.0 miljoner kronor och till läggsavgifterna alltså till omkring 1,000,000 kronor.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 1. Del 2.

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

2. Bidrag. Under budgetåret 1939/40 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1939 i bidrag erläggas 517,743 kronor 52 öre.

Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1939 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 17.2 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen, i den mån de icke avse lindring för krigstilläggspremier. Sådan lindring torde för 1939 års fyra sista månader kunna uppskattas till omkring 2 miljoner kronor. Bidragen, som utgöra 3 % av försäkringsavgifterna, kunna således beräknas komma att under budgetåret 1940/41 uppgå till omkring 576,000 kronor.

3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond. Enligt kungl, brev den 27 juni 1930 skall från denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden.

4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivråntefond. Enligt kungl, brev den 19 december 1930 utgår från denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess trafikförsäkringsrörelse. Denna ersättning, som under budgetåret 1939,40 inflyter med 2,315 kronor 48 öre, kan under budgetåret 1940/41 beräknas inflyta med omkring 2,000 kronor.

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade tal uppskattas för budgetåret 1939,40 till 1,630,000 kronor och för budgetåret 1940/41 till 1,600,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet med anstaltens beräkning i inkomsttabellen upptagit bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet till 1,600,000 kronor.

Bidrag till pensionsstyrelsen.

Pensionsstyrelsen har i skrivelse den 31 oktober 1939 rörande beräkningen av förevarande inkomster för budgetåren 1939/40 och 1940/41 meddelat, att den å förevarande titel redovisade ersättningen för styrelsens kostnader för handhavandet av den frivilliga försäkringen kan beräknas till 34,100 kronor för budgetåret 1939/40 och till 32,200 kronor för budgetåret 1940/41. Emellertid tillkommer under sistnämnda budgetår ersättning från centralsjukkassorna för vissa försäkringstekniska utredningar, som genom pensionsstyrelsens försorg verkställas på grund av föreskrifterna i 39 § sjukkasseförordningen. Kostnaderna för ifrågavarande utredningsarbete, vilka skola ersättas av centralsjukkassorna, beräknas uppgå till omkring 16,500 kronor. Inkomsterna under budgetåret 1940,41 under förevarande titel skulle

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 51

sålunda enligt pensionsstyrelsens beräkning uppgå till sammanlagt (32,200 + 16,500 =) 48,700 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört bidrag till pensionsstyrelsen med ett avjämnat belopp av 50,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

Budgetåret

»

»

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter beräknat inkomsterna för budgetåret 1939/40 till 108,000 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalten å Svartsjö, 12,600 kronor vid tvångsarbets- och alkoholistanstalten i Landskrona samt 50,100 kronor vid alkoholistanstalten å Venngam. Enligt dessa beräkningar skulle alltså inkomsterna å förevarande titel för nu löpande budgetår komma att uppgå till 170,700 kronor. I berörda skrivelser hava anstaltsmyndigheterna för budgetåret 1940/41 beräknat hithörande inkomster vid anstalterna å Svartsjö till 99,200 kronor, vid anstalterna i Landskrona till 12,600 kronor samt vid anstalten å Venngam till 52,000 kronor. För budgetåret 1940/41 hava alltså inkomsterna å förevarande titel beräknats till sammanlagt 163,800 kronor.

Med utgångspunkt från de av anstaltsmyndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket ansett, att det nuvarande riksstatsbeloppet bör sänkas med 10,000 kronor till 165,000 kronor. Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för budgetåret 1940/41 under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket hänvisa till nedanstående tablå, vilken ansluter sig till anstaltsmyndigheternas förslag, t dock med mindre jämkningar i syfte att erhålla den angivna avrundningen av inkomsttitelns slutbelopp.

Anstalterna å Anstalterna i Anstalten å Svartsjö Landskrona Venngam

kronor kronor kronor

Summa

kronor

Hyra för tjänstemannabostäder ....

Ersatt kostförbättring............

Till tjänstemän försålt bränsle, elektrisk energi m. .................

Vårdavgifter för intagna alkoholister överskott av särskilda rörelsegrenar: Jordbruks- och trädgårdsdrift....

Verkstadsdrift.................

Tvättinrättningen i Landskrona. . Diverse inkomster

12,600 52,000 165,000

Summa 100,400

52 I liksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter med 165,000 kronor.

Inkomster vid statens skyddshem.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1938/ 39 med ett belopp av 200,000 kronor och har i nu löpande riksstat upptagits till enahanda belopp. Den behållna inkomsten å titeln för budgetåret 1938/39 utgjorde enligt budgetredovisningen 170,700 kronor. Det sålunda redovisade beloppet giver på grund av nettoredovisning hos vissa länsstyrelser och förskjutningar mellan sistförflutna och innevarande budgetår m. m. icke ett korrekt uttryck för det verkliga inkomsttillflödet. Enligt skyddshemmens räkenskaper uppgingo inkomsterna för budgetåret 1938/39 till i runt tal 227,400 kronor, fördelade på följande sätt (kronor):

Sky ddshemsa vgifter ...................................................... 157,000

Av befattningshavare erlagda ersättningar för bostad, kost och tvätt.. 67,454 Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften................................................ 6,943

Verkstadsdriften (underskott)............................ —3,997 2,946

Summa 227,400.

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1939 har socialstyrelsen framhållit, att under innevarande och nästkommande budgetår någon avsevärd ökning eller minskning av inkomster vid statens skyddshem i förhållande till de i ovanstående sammanställning upptagna inkomsterna under budgetåret 1938/39 icke torde vara att förvänta.

Av skyddshemmens räkenskaper framgår, att det förhållandet, att verkstadsdriften vid skyddshemmen under sistförflutna budgetår visat underskott i stället för ett beräknat överskott å 5,000 kronor, sammanhänger med att vissa engångskostnader för maskiner m. m. under budgetåret belastat denna rörelsegren. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket med lämplig avrundning beräknat inkomster vid statens skyddshem för instundande budgetår på följande sätt (kronor):

Skyddshemsavgifter ............................................. 155,000

Av befattningshavare erlagda ersättningar för bostad, kost och tvätt . 60,000

Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften......................................... 7,000

Verkstadsdriften......................................... 3,000 io ooo

Summa 225,000 I

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens skyddshem med 225,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 53

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

I skrivelse till medicinalstyrelsen elen 28 oktober 1939 har föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under såväl innevarande som nästkommande budgetår till

400,000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten att i full utsträckning kunna importera efterfrågade utländska bakteriologiska preparat har icke räknats med någon inkomstökning under sistnämnda budgetår. Föreståndaren för laboratoriet har beräknat inkomsterna vid laboratoriet under nästkommande budgetår på följande sätt (kronor):

Serum ympämnen och andra bakteriologiska preparat.................... 320,000

Provavgifter.................................................................. 70,000

Substrat rn. m............................................................... 10,000

Summa 400,000.

I enlighet med den framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium med 400,000 kronor.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.

Inkomsterna vid statens rättskemiska laboratorium utgöras huvudsakligen av avgifter för alkoholanalyser av blodprov från motorfordonsförare samt blodgruppsbestämningar i faderskapsmål. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1939 har föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium meddelat, att av laboratoriets nettoinkomst under budgetåret 1938/39 15,620 kronor utgjordes av avgifter hänförliga till den förra gruppen, 15,855 kronor av avgifter tillhörande den senare gruppen och 445 kronor av övriga inkomster. Laboratoriets inkomster kunde för innevarande budgetår beräknas till omkring 32,000 kronor och under budgetåret 1940/41 antagas komma att uppgå till samma belopp.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomster vid statens rättskemiska laboratorium till i avrundat tal HO,000 kronor.

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 oktober 1939 har föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1939/40 till 86,000 kronor och under budgetåret 1940/41 till 98,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen upptagit inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium till ett avrundat belopp av 100.000 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus.

I en med skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 av medicinalstyrelsen överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel för innevarande budgetår upptagits till 14.11 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 14.13 miljoner kronor. Enligt dels i promemorian intagna och dels av riksräkenskapsverket under hand inhämtade uppgifter hava dessa inkomster beräknats på följande sätt (kronor):

Summa 13,547,096

14,110,000

14,130,000.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 55

Ue i ovanstående sammanställning upptagna inkomsterna för innevarande budgetår hava beräknats i enlighet med för sjukhusen gällande inkomststater. I ovanberörda promemoria framhålles, att den för innevarande budgetår beräknade ökningen av inkomsterna i förhållande till det i riksstaten uppförda beloppet — 13.60 miljoner kronor — i huvudsak förklaras av att vårdavgiften för salspatient genom kungl, brev den 19 maj 1939 höjts från 2 kronor 60 öre till 2 kronor 70 öre om dagen. Vidare har räknats med en beläggning av 20,748 patienter, medan riksstatsbeloppet bygger på en beläggning av 20,250 patienter. För budgetåret 1940/41 har enligt promemorian räknats med en beläggning av 20,750 patienter. I promemorian anföres, att vid beräkningen nämnvärd hänsyn icke tagits till av nuvarande förhållanden förorsakade prisstegringar å en del materialier. Då inkomstposterna till stor del utgjordes av ersättningar för av personal åtnjutna naturaförmåner, kunde man måhända räkna med något större inkomster under budgetåret 1940/41, än som skett. A andra sidan hade emellertid restriktiva åtgärder vidtagits för att minska förbrukningen av ifrågavarande materialier.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att titelns slutsumma synes böra avjämnas till 14 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens sinnessjukhus med 1 A,000,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 överlämnat från vederbörande anstalter infordrade uppgifter rörande beräkning av inkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår. Enligt dessa uppgifter har inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar beräknats till 29,240 respektive 42,000 kronor och inkomsten från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor till 17,200 respektive 16,400 kronor. Inkomstökningen under budgetåret 1940/41 vid anstalten för gossar sammanhänger med beslutad utvidgning av anstalten. Sammanlagt skulle alltså uppbörden å förevarande inkomsttitel under budgetåret 1939/40 uppgå till 46,440 kronor och under budgetåret 1940/41 till 58,400 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat uppbörden å titeln inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa för budgetåret 1940/41 till 55,000 kronor.

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka.

Denna inkomsttitel har under benämningen inkomster vid statens epileptikeranstalt med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och härvid upptagits till 250,000 kronor.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 oktober 1939 har sysslomannen vid statens anstalt för fallandesjuka beräknat inkomsterna vid anstalten under såväl innevarande som nästkommande budgetår till 232,000 kronor i enlighet med följande fördelning (kronor):

Vårdavgifter:

75 patienter under 16 år å 400 ....................... 30,000

145 » över 16 » » 1,000 ....................... 145,000 175,000

Utspisning m. m................................................... 54,000

Överskott av trädgård och jordbruk................................ 3,000

Summa 232,000.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka med ett avjämnat belopp av 230,000 kronor.

Inkomster vid statens institut för folkhälsan.

Denna inkomsttitel uppfördes första gången i riksstaten budgetåret 1938/ 39, med ett belopp av 10,000 kronor. Under samma budgetår redovisades emellertid icke några inkomster för institutet. I riksstaten för innevarande budgetår har inkomsttiteln upptagits till 15,000 kronor.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 29 oktober 1939 har föreståndaren för institutet beräknat inkomsterna å riksstatstiteln för budgetåret 1939/40 till 25,000 kronor. För budgetåret 1940/41 hava inkomsterna, under förutsättning att institutets nybyggnad hunnit färdigställas den 1 januari 1941, beräknats uppgå till 50,000 kronor.

Riksräkenskapsverket, som under hand inhämtat, att skäl föreligga för antagande, att ifrågavarande nybyggnad skall kunna tagas i bruk vid nämnda tidpunkt, har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens institut för folkhälsan nied 50,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon.

Riksräkenskupsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 57

Förevarande avgifter äro så avvägda, att de skola ungefärligen täcka ut: gifterna för besiktningen av motorfordon.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 beräknat inkomsterna å titeln till 1,325,000 kronor för budgetåret 1939/40 och till 700,000 kronor för budgetåret 1940/41. Den senare siffran innebär en sänkning av uppbörden med över femtio procent i jämförelse med den behållna inkomsten för budgetåret 1938/39. Bensinrestriktionerna med därav föranledda förändringar å automobilmarknaden torde emellertid motivera en försiktig uppskattning, varför riksräkenskapsverket icke har någon erinran att framställa mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning.

Riksräkenskapsverket har sålunda i inkomsttabellen uppfört avgifter för besiktning av motorfordon med 700,000 kronor.

Avgifter för registrering av motorfordon.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 1,434,000 kronor för budgetåret 1939/40 och 1,289,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Med hänsyn till den stora nedgång av antalet registrerade motorfordon, som i nuvarande läge är att emotse, har riksräkenskapsverket icke ansett tillrådligt att i inkomsttabellen uppföra avgifter för registrering av motorfordon med högre belopp än 1,000,000 kronor.

Bidrag tili statens bränslekontrollerande verksamhet.

Budgetåret 1935/36 » 1936/37

»> 1937/38

» 1938/39

» 1939/40

Beräknad

inkomst

kronor

20.000 20,000

19,000

19,000 1

Behållen

inkomst

kronor

33,575

21,000

21,000

20,050

Nedgång

kronor

12,575

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen rörande denna inkomsttitel anfört följande:

»För kalenderåret 1939 hava 12 landsting inbetalat sammanlagt 20,050 kronor såsom bidrag till den statliga bränslekontrollen. För vartdera av

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

kalenderåren 1940 och 1941 hava hittills 12 landsting förbundit sig att för samma ändamål årligen i förskott inbetala sammanlagt 14,050 kronor. Inkomsterna å riksstatstiteln 'Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet’ beräknas alltså under vartdera budgetåret 1939/40 och 1940/41 till lägst 14,050 kronor.»

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret 1940/41 till 15,000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen, med framhållande av att personalen vid länsarkitektsorganisationen från och med den 1 juli 1939 något utökats och att tillgången på arkitektuppdrag på de flesta länsarkitektkontor är god, beräknat uppbörden å förevarande inkomsttitel under innevarande budgetår till 570,000 kronor. Med hänsyn till att byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 31 augusti 1939 föreslagit förstärkning av arbetskrafterna vid länsarkitektsorganisationen, har styrelsen beräknat inkomsterna vid länsarkitektsinstitutionen för budgetåret 1940/41 till 650,000 kronor.

I nuvarande läge har riksräkenskapsverket icke funnit tillrådligt att räkna med någon nämnvärd ökning av inkomsterna vid länsarkitektsinstitutionen, varför ämbetsverket i inkomsttabellen upptagit ifrågavarande inkomsttitel till enahanda belopp som för nu löpande budgetår eller till 570,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m.

Uppbörden å förevarande titel plägar alltid sammanfalla med riksstatsbeloppet, vilket från och med budgetåret 1935/36 utgjort 41,000 kronor.

Enligt vad som framhålles i en av kontrollstyrelsen med skrivelse den 23 november 1939 överlämnad promemoria förväntas några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ändring av nu ifrågavarande avgifter icke inträda, varför såsom avgifter för denaturering av skattefri sprit och för kontroll å handeln med sådan sprit borde för såväl budgetåret 1939/40 som budgetåret 1940,41 beräknas enahanda belopp, 41,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. till il,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 59

Inkomst av myntning och justering.

I skrivelse den 30 oktober 1939 har mynt- och justeringsverket beträffande beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under budgetåren 1939/40 och 1940/41 anfört, bland annat, följande:

»I betraktande av nu rådande osedvanligt stora efterfrågan på skiljemynt och med ledning av hittills under året verkställd utmyntning samt under förutsättning att importmöjligheterna för silver i fortsättningen ej bliva i avsevärd grad försämrade torde för innevarande budgetar inkomst av myntning och justering med all sannolikhet kunna beräknas uppgå till minst

8,000,000 kronor.

Nämnda höga produktionssiffra kan emellertid uppnås endast med anlitande av övertids- och skiftsarbete, något som givetvis i avsevärd grad måste fördyra produktionen. Då man saknar möjlighet att med någon större grad av sannolikhet överblicka det eventuella större eller mindre behovet av skiljemynt under ett kommande budgetår, torde försiktigheten därför bjuda att räkna med en mera normal myntproduktion för budgetåret 1940/ 41, och vill verket därför föreslå, att för nämnda budgetår inkomsten å ifrågavarande riksstatstitel uppföres med 4,000,000 kronor.»

Ehuru någon möjlighet att med större säkerhet beräkna ifrågavarande inkomsttitels avkastning för närvarande ej torde föreligga, har riksräkenskapsverket, med hänsyn till mynt- och justeringsverkets uppskattning av utfallet för nu löpande budgetår, ansett försvarligt att i inkomsttabellen uppföra inkomst av myntning och justering med 6,000,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel.

Rörande påräkneliga inkomster å denna titel under budgetåren 1939/40 och 1940/41 har mynt- och justeringsverket i skrivelse den 30 oktober 1939 anfört följande:

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

»En jämförelse med influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1936, 1937 och 1938 visar följande uppbördssiffror för respektive lidsperioder nämligen 70,739 kronor, 77,072 kronor och 81,506 kronor, under det alt motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 87,425 kronor.

Med stöd av dessa siffror anser sig verket kunna beräkna inkomsten under vart och ett av hudgetåren 1939,40 och 1940/41 å riksstatstiteln 'Kontrollstämpelmedel’ till minst 500,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket, som funnit sannolikt att inkomsterna av kontrollstämpelmedel i nuvarande läge komma att minskas, har beräknat titeln kontrollstämpelmedel för budgetåret 1940/41 till 100,000 kronor.

Bidrag till bank- och fondinspektionen.

Å förestående inkomsttitel redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1939 angående beräknandet av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel under budgetåren 1939/40 och 1940/41 anfört följande:

»Vad först angår budgetåret 1939/40, har i riksstaten inkomsttiteln 'Bidrag till bank- oell fondinspektionen’ upptagits med ett belopp av 125,000 kronor. Däri ingående delbelopp av bidrag till bankinspektionen, 75,000 kronor, och bidrag till fondinspektionen, 30,000 kronor, böra kunna påräknas i sin helhet inflyta under första månaderna av år 1940. Återstående i berörda inkomstpost ingående medel utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen. Detta bidragsbelopp, 20,000 kronor, har redan influtit. Det bör här bemärkas, atl inspektionens sammanlagda utgifter under budgetåret för jordbrukskassetillsynen, beräknade till 60,000 kronor, skola täckas av medel från jordbrukskassetillsynens fond, samt att därför till nämnda fond överförts dels över ett under riksstatens sjunde huvudtitel uppfört anslag 'Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond’ nyssnämnda bidragsbelopp å 20,000 kronor och dels över ett under samma huvudtitel upptaget anslag 'Förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond’ ett av skattemedel utgående belopp av 40,000 kronor.

För budgetåret 1940/41 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna såsom delbelopp av inkomsttiteln 'Bidrag till bank- och fondinspektionen’ beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 76,000 kronor och av bidrag till fondinspektionen 30,000 kronor. Beträffande den del av inkomsttiteln, som skall utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen, kan inspektionen för närvarande icke lämna någon slutgiltig uppgift. Inspektionen saknar

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 61

nämligen kännedom örn, i vilken utsträckning jordbrukets kreditkassor skola under ifrågavarande budgetår erlägga bidrag till jordbrukskassetillsynen, och huruvida skattemedel skola komma att, liksom för innevarande år, tagas i anspråk för fyllnadsavsättning till jordbrukskassetillsynens fond för att denna, efter det inflytande egentliga bidragsmedel blivit dit överförda, må kunna lämna de medel, som erfordras för täckande av inspektionens utgifter för jordbrukskassetillsynen. Nämnda utgifter beräknas jämväl för budgetåret 1940/41 till 60,000 kronor. Vid nu nämnda förhållande torde inkomsttitelns delbelopp av bidrag till jordbrukskassetillsynen lämpligen böra beräknas till

60,000 kronor. Härigenom skulle inkomsttitelns hela belopp komma att uppgå lill 166,000 kronor.»

I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag framhöll chefen för finansdepartementet i fråga örn inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen, bland annat, att jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1938/39 bidroge med allenast 15,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 45,000 kronor, gäldades från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För budgetåret 1939/40 förordade departementschefen, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket skulle successivt växa, bestämdes till 20,000 kronor. Med utgångspunkt från departementschefens sålunda gjorda uttalande har riksräkenskapsverket räknat med att ifrågavarande bidrag kommer att höjas från nuvarande 20,000 kronor till 25,000 kronor under nästkommande budgetår.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna å den gemensamma titeln sålunda (kronor):

Bidrag till bankinspektionen ................................................. 75,000

» » fondinspektionen ................................................. 30,000

» » jordbrukskassetillsynen........................................... 25,000

Summa 130,000.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln bidrag lill bank- och fondinspektionen med 130,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen.

Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1939 meddelat, att inkomsterna ä ifrågavarande titel för innevarande budgetår torde böra beräknas lill 101,612 kronor och för budgetåret 1940/41 till 100,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttahellen uppfört inkomsttiteln bidrag till sparbanksinspektionen med 100,000 kronor.

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1939 har sparbanksinspektionen beräknat ifrågavarande inkomsttitel till 200,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41.

Riksräkenskapsverket har i inkomst tabellen uppfört bidrag för tillsyn över sparbankerna med 200,000 kronor.

Inkomster vid tandläkarinstitutet.

Tandläkarinstitutets lärarråd har i skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 14 juni 1939 beräknat inkomsterna å titeln för budgetåret 1940/41 på sätt nedanstående sammanställning utvisar (kronor):

Elevavgifter............................................. 110,000

Patientavgifter............................. 90,000

Examensavgifter......................................... 5,000 205,000

Hyresmedel................................................... 8,000

Bidrag från Stockholms stad..................................... 4,000

Summa 217,000.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomster vid tandläkarinstitutet med avrundning nedåt till 215,000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1937/38.................... 244,000

» 1938/39.................... 335,000

» 1939/40.................... 2,050,000

Behållen

inkomst

kronor

249,534

389,800

Stegring

kronor

140,266

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 63

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1939 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å riksstatstiteln preliminärt beräknats för budgetåret 1939/40 till 1,173,000 kronor och för budgetåret 1940/41 till 3,040,000 kronor. Härvid har man enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat utgått från, att sjukhusets ianspråktagande så fortskrider, att normal beläggning vid hela sjukhuset kan beräknas under i genomsnitt 4 månader av innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket har vidare inhämtat, att direktionen sedermera beräknat ersättningar för av Stockholms stad och Stockholms läns landsting under nästkommande budgetår disponerade platser vid sjukhuset till högre belopp än vid den preliminära kalkylen. I anslutning härtill skulle inkomsterna vid sjukhuset under budgetåret 1940/41 kunna uppskattas till 3,219,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid karolinska sjukhuset med ett avjämnat belopp av

3,200,000 kronor.

Inkomster vid serafimerlasarettet.

Budgetåret 1937/38 ..................

» 1938/39 ..................

» 1939/40 .................. I

I skrivelse till riksräkenskapsverket för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna å förevarande riksstatstitel preliminärt beräknats för budgetåret 1939/40 till 1,943,000 kronor och för budgetåret 1940/41 till 2,255,000 kronor.

En betydande del av serafimerlasarettets inkomster utgöres av ersättningar från Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Dessa inkomster äro till sin storlek beroende av utgiftssumman för lasarettet. I en till grund för uppgifterna i ovanberörda skrivelse liggande promemoria framhålles, att dylika inkomster under budgetåret 1940/41 beräknats på grundval av det preliminärt fastställda anslagsbehovet. Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att serafimerlasarettets slutligt avgivna anslagsäskande för budgetåret 1940/41 föranleder, att förberörda ersättningar från Stockholms stad och Stockholms läns landsting böra upptagas till ett belopp, som med 171,400 kronor understiger den tidigare beräknade summan av dylika inkomster. Inkomsterna vid serafimerlasarettet under budgetåret 1940/41 skulle vid sådant förhållande stanna vid 2,084,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill i inkomsttabellen uppfört inkomster vid serafimerlasarettet med ett avrundat belopp av 2,100,000 kronor.

Beräknad

inkomst

kronor

1,900,000

1,900,000

1,900,000

Behållen

inkomst

kronor

1,861,344

1,980,048

Stegring

kronor

118,704

den 2 november 1939 har direktionen

64 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Terminsavgifter från läroverken m. m.

Enligt inom skolöverstyrelsen verkställda beräkningar liava under budgetåren 1934/35—1938/39 de i budgetredovisningarna uppgivna inkomsterna av terminsavgifter från läroverken utgjort följande procenttal av de inkomster, som skulle hava erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats:

Budgetåret 1934/35 ....................... 56.6 procent

» 1935/36 56.1 »

» 1936/37 54.6 »

» 1937/38 55.4 »

» 1938/39 57.6 »

Rörande den fortsatta utvecklingen anför skolöverstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1939 följande:

»Med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen bör man kanske, trots nyss angivna procenttal för budgetåret 1938/39, räkna med att inkomsten av terminsavgifterna till statsverket under innevarande läsår icke uppgår till mer än 56.0 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats. Med sådant beräkningssätt skulle den ifrågavarande inkomsten för budgetåret 1939/40 komma att uppgå till

56.0 procent av 2,308,000 kronor, d. v. s. något avrundat nedåt 1,290,000 kronor.

Vad beräkningen av terminsavgifterna för budgetåret 1940/41 angår, får Överstyrelsen anföra följande.

överstyrelsen har i sina underdåniga riksdagspetita den 15 oktober 1939 beräknat, att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1940 skulle komma att uppgå till omkring 52,500, varav omkring 39,300 kan beräknas komma på realskolestadiet och 13,200 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1940—1941 beräknade antalet lärjungar skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (39,300 X 20 kronor + 13,200 X 30 kronor) —

2.364.000 kronor.

Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att under läsåret 1940—1941 beviljas i väsentligen annan omfattning, än överstyrelsen här ovan beräknat för innevarande läsår, är naturligtvis omöjligt att med bestämdhet säga. Om man för budgetåret 1940/41 räknar med att inkomsten av terminsavgifterna uppgår till 55.0 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats, skulle man få en summa av 1,300,200 kronor (= 55.0 procent av 2,364,000), och överstyrelsen vill föreslå, att inkomsttiteln Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptages med detta belopp, nedåt avrun dat till 1.300,000 kronor.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 65

Förutom terminsavgifter från läroverken redovisas från och med budgetåret 1938/39 å förevarande titel vissa inskrivnings- och terminsavgifter vid högre lärarinneseminariet, vilka avgifter tidigare redovisats såsom särskilda uppbördsmedel under de för lärarinneseminariet avsedda avlönings- och omkostnadsanslagen. För nu löpande budgetår beräknades dessa avgifter till sammanlagt 37,000 kronor. Vid motsvarande uppbörd för budgetåret 1940/41 skulle den sammanlagda inkomsten å titeln enligt de ovan gjorda beräkningarna uppgå till (1,300,000 + 37,000 =) 1,337,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört terminsavgifter från läroverken m. m. med ett belopp av 1,325,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1939 har chefen för statens biografbyrå uppskattat inkomsterna å förevarande titel till 175,000 kronor för innevarande budgetår och till 125,000 kronor för nästkommande budgetår.

Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat, granskades vid statens biografbyrå under år 1938 i runt tal 5.51 miljoner meter film, varav 2.26 miljoner meter amerikansk film, 2.29 miljoner meter svensk film, häri inräknat reklamfilm m. m., och 0.96 miljon meter övrig europeisk film.

I likhet med chefen för statens biografbyrå anser riksräkenskapsverket, att man måste räkna med viss nedgång i inkomsterna under nästkommande budgetår. Tillräcklig anledning synes dock saknas att antaga så stark nedgång, som chefen för biografbyrån förutsatt.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört avgifter för granskning av biografbilder med 150,000 kronor.

Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.

Å förestående inkomsttitel redovisas från och med budgetåret 1939/40 de bidragsbelopp, som lantbruksingenjörerna äro skyldiga att av sina inkomster enligt lantbruksingenjörstaxan utgiva till statsverket för avlönande av statsanställda tjänstebiträden. För nämnda budgetår har inkomsttiteln upptagits med 150,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1939 beräknat, att för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 skola i dylika bidragsmedel inflyta 150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 2.

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med denna beräkning i inkomsttabellen upptagit inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar till 150.000 kronor.

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Budgetåret 1935/36 » 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

» 1939/40

Beräknad

inkomst

kronor

500.000 Behållen

inkomst

kronor

187,818

260,598

331,619

270,487

Stegring + Nedgång — kronor

+ 72,780 + 71,021 — 61,132

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 30 oktober 1939 har statens veterinärbakteriologiska anstalt framhållit, att anledning icke finnes att antaga, att anstaltens inkomster under innevarande och nästkommande budgetår skola bliva väsentligt mycket högre än under de närmast föregående budgetåren, samt föreslagit, att anstaltens inkomster för vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41 beräknas till 300,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt med 300,000 kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1939 har frökontrollanstalten beräknat inkomsterna vid anstalten för budgetåret 1940/41 till

250,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt med oförändrat belopp av 250,000 kronor.

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.

Denna inkomsttitel har först med innevarande budgetår uppförts i riksstaten och därvid upptagits till 30,000 kronor.

I skrivelse till lantbruksstyrelsen den 27 oktober 1939 har kontrollanstalten

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 67

beräknat inkomsterna vid anstalten under innevarande budgetår till 20,000 kronor och under nästkommande budgetår till 30,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt med 30,000 kronor.

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anfört, bland annat, följande:

»Till denna inkomsttitel hänföras enligt numera upphävda eller alltjämt gällande bestämmelser införselavgift å vete och råg samt vissa därav beredda produkter ävensom veteavgift.

Ifrågavarande införselavgift utgick senast jämlikt kungörelse den 21 augusti 1939 (nr 590), vilken emellertid f. o. m. den 9 oktober 1939 upphörde enligt kungörelse den 6 i samma månad (nr 690) . Intäkterna av denna införselavgift hava under budgetåret 1939/40 utgjort 741,749 kronor (varav återburits 259,080 kronor).

De grundläggande bestämmelserna angående veteavgift innefattas i förordningen den 7 juni 1935 (nr 280). Enligt nämnda förordning äger Kungl. Maj:t besluta, att för svenskt eller utländskt vete, som inom riket användes för tillverkning av mjöl eller gryn, skall erläggas avgift med högst 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t senast genom kungörelse den 27 oktober 1939 (nr 760) bestämt, att veteavgift skall utgå under tiden f. o. m. den 1 november 1939 t. o. m. den 31 augusti 1940 tillsvidare med 0.5 öre för kilogram. Sistberörda stadgande utgör givetvis icke hinder för att avgiften under innevarande konsumtionsår ändras eller helt borttages. 1

1 riksstaten för innevarande budgetår har intäkten under ifrågavarande inkomsttitel upptagits till ett belopp av 8,000,000 kronor.

För tiden juli—oktober 1939 har inkomsttiteln tillförts ett sammanlagt avgiftsbelopp av 2,872,254 kronor. Härjämte har i november 1939 från nämnden till statskontoret av veteavgiftsmedel inlevererats 1,582,491 kronor. Om den förmälning av vete, som avgiftsbelägges under återstående tiden av budgetåret -— i överensstämmelse med tidigare uppskattningar — beräknas till i runt tal 231,000 (= 7 X 33,000) ton, skulle med utgångspunkt från en avgift av 5 kronor för ton de intäkter, som inflyta under de sju sista månaderna av budgetåret, komma att uppgå till omkring 1,155,000 kronor. Uppskattningen för hela budgetåret blir på delta sätt i runt tal

5,600.000 kronor.»

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

I fråga om budgetåret 1940/41 framhåller jordbruksnämnden, att inkomsterna å förevarande titel i avsaknad av varje fast beräkningsgrund, möjligen kunna uppskattas efter en förmälning av 400,000 ton för år och en avgift av 5 kronor för ton eller således till 2,000,000 kronor.

Ehuru riksräkenskapsverket vill understryka osäkerheten i förenämnda kalkyl, har ämbetsverket i anslutning till vad jordbruksnämnden anfört i inkomsttabellen upptagit avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen till 2,000,000 kronor.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1934/35 ............... 10,500,000 11,674,524

» 1935/36 9,000,000 13,038,748 + 1,364,224

» 1936/37 13,000,000 18,140,376 + 5,101,628

» 1937/38 13,000,000 16,708,165 —1,432,211

» 1938/39 16,500,000 19,206,878 + 2,498,713

» 1939/40 20,000,000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 har statens jordbruksnämnd beträffande beräkningen av förevarande avgifter anfört följande:

»Denna inkomsttitel tillföras eller hava tillförts: l:o) skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,

2:o) införselavgift å havre, majs och vissa andra fodermedel,

3:o) särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg; samt

4:o) slaktdjursavgift.

Uppbörden av de till denna titel hänförliga skatter och avgifter har under budgetåren 1935/36—1938/39 utgjort i avjämnade tal:

1 Från och med den 1 september 1935 uttogs i stället införselavgift å kli. s Häri ingår ett belopp av cirka 205,000 kronor, som utgör återlevererade förskott vid infrysning av fläsk och som rätteligen icke bort redovisas såsom intäkt.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 69

l:o) Oljekaksskatt kan utgå för varor av i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angivet slag, vilka till riket införas eller här tillverkas och försäljas. Enligt kungörelse den 6 oktober 1939 (nr 691) skall dylik skatt f. o. m. den 9 i samina månad tillsvidare ej utgå.

Inkomsterna av ifrågavarande skatt hava hittills under innevarande budgetåret utgjort 2,145,059 kronor. Då några ytterligare medel härå — utöver hos tullanstalterna utestående belopp, uppskattningsvis uppgående tili högst 1 miljon kronor — icke kunna beräknas inflyta under budgetåret, torde alltså inkomsterna ifråga kunna upptagas till ett till 3,000,000 kronor avrundat belopp.

För budgetåret 1940/41 synes i nuvarande läge icke kunna beräknas någon intäkt å inkomsttiteln ifråga.

2:o) Införselavgifter å havre och majs jämte vissa andra fodermedel skola jämlikt kungörelsen den 27 oktober 1939 (nr 764) f. o. m. den 1 november 1939 tillsvidare icke längre utgå.

Inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava hittills under innevarande budgetår utgjort 1,429,040 kronor. Då några ytterligare medel — frånsett eventuellt utestående mindre belopp — härå icke kunna beräknas inflyta under budgetåret, torde alltså inkomsterna ifråga kunna upptagas till ett till 1,500,000 kronor avrundat belopp.

För budgetåret 1940/41 synes i nuvarande läge icke kunna beräknas någon intäkt å inkomsttiteln ifråga.

3:o) Införsel- och utförselavgifterna å kött, fläsk och ägg hava såsom av ovan intagna sammanställning framgår växlat avsevärt under de fyra senaste budgetåren. Under budgetåret 1938/39 uppgingo nettointäkterna på grund av ifrågavarande avgifter, såsom förut angivits, till i runt tal 355,000 kronor. Under tiden juli—oktober 1939 hava motsvarande intäkter utgjort 85,877 kronor.

Med hänsyn till ovissheten i vad mån hithörande avgifter för framtiden komma att upptagas och på grund av inskränkningarna i utrikeshandeln synes för innevarande budgetår icke kunna beräknas avsevärt större intäkter å ifrågavarande titel än vad redan influtit eller således förslagsvis högst omkring 100,000 kronor.

För budgetåret 1940/41 torde försiktigheten bjuda att icke räkna med någon mera avsevärd inkomst av förevarande avgifter.

4:o) Slaktdjursavgift upptogs under tiden 21 augusti 1933—31 december 1934 och 1 mars—31 december 1936 samt har nu i viss omfattning utgått f. o. m. den 1 juli 1939. Under tiden 1 juli—31 oktober 1939 hava sålunda influtit 772,854 kronor.

Då man för framtiden icke synes kunna säkert räkna med fortsatt upptagande av ifrågavarande avgift, bör sistnämnda belopp, avrundat uppåt till

1,000,000 kronor, beräknas såsom inkomst innevarande budgetår.

För budgetåret 1940/41 torde däremot icke nu kunna beräknas någon inkomst av ifrågavarande avgift.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna skulle alltså intäkterna under inkomsttiteln 'Avgifter för prisreglering på jordbrukets område’ under budgetåret 1939/40 kunna uppskattas till följande belopp, nämligen

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

l:o) Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.......... kronor 3,000,000

2:o) Införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel ............................................ * 1,500,000

3:o) Särskilda införsel- och utförselavgifter å kött, fläsk och ägg » 100,000

4:o) Slaktdjursavgift .............................. » 1,000,000

Summa kronor 5,600,000.

Vad beträffar budgetåret 1940/41 torde, såsom av det föregående framgår, i nuvarande läge några intäkter av betydelse i förevarande sammanhang icke kunna beräknas komma att inflyta å inkomsttiteln ifråga.»

Vid den givetvis synnerligen osäkra uppskattningen av förevarande inkomst för budgetåret 1940/41 har rilcsräkenskapsverket ansett sig endast böra räkna nied de avgifter, som för närvarande utgå, nämligen införseloch utförselavgifterna å kött, fläsk och ägg samt slaktdjursavgiften. Med utgångspunkt från den avkastning dessa avgifter lämnat för tiden juli— oktober 1939 har riksräkenskapsverket ansett sig kunna förslagsvis uppskatta dessa inkomster till 2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har sålunda i inkomsttabellen uppfört avgifter för prisreglering på jordbrukets område med 2,000,000 kronor.

Inkomster vid rikets allmänna kartverk.

Budgetåret 1935/36 » 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

» 1939/40

Beräknad

inkomst

kronor

40,000

60.000 Behållen

inkomst

kronor

94,534

57,250

61,107

69,259

Stegring + Nedgång — kronor

— 37,284 + 3,857 + 8,152

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 oktober 1939 har rikets allmänna kartverk beräknat inkomsterna å förestående titel till 72,000 kronor för budgetåret 1939/40 och 75,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomster vid rikets allmänna kartverk med sistnämnda belopp, 75,000 kronor.

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografäska anstalt.

Budgetåret 1935/36 » 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

» 1939/40

Beräknad

inkomst

kronor

61,500

60,000

70,000

Behållen

inkomst

kronor

54,000

60,508

59,483

58,643

Stegring + Nedgång — kronor

+ 6,508

— 1,025

— 840

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 71

I skrivelse den 23 oktober 1939 har statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för budgetåren 1939/40 och 1940/41 uppskattat förevarande inkomster till respektive 70,000 kronor och 69,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt till oförändrat belopp av 70,000 kronor.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltiltverkningen.

Budgetåret

»

»

Beräknad Behållen Stegring 4-

inkomst inkomst Nedgång-

kronor kronor kronor

1935/36 ...................... 30,000 21,918

1936/37 ............... 30,000 20,950 — 968

1937/38 ...................... 30,000 25,345 + 4,395

1938/39 ...................... 30,000 29,324 + 3,979

1939/40 ...................... 30,000

Enligt från handelsdepartementet erhållna uppgifter beräknas inkomsterna å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1940/41 till 30,000 kronor. Avgifterna pläga avpassas så, att inkomsterna därav motsvara utgifterna under tionde huvudtitelns anslag till »Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen».

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen med 30,000 kronor. I

Inkomster vid statens provningsanstait.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har statens provningsanstait beräknat inkomsterna vid anstalten till 380,000 kronor för innevarande budgetår och till 400,000 kronor för budgetåret 1940/41. Motiveringen till dessa beräkningar återfinnes i den av provningsanstaltens styrelse avgivna underdåniga skrivelsen den 30 augusti 1939 med förslag till stat för budgetåret 1940/41. Av sistnämnda skrivelse inhämtas, att för budgetåret 1938/39 uppdragsmängden stegrats i högre grad, än som tidigare kunnat förutses. Orsaken till ökningen är delvis alt tillskriva högkonjunkturen inom industri och byggnadsverksamhet men även den omständigheten, att anstal-

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

ten på grund av utökade lokaler och förbättrad utrustning kunnat på ett bättre och mångsidigare sätt fylla de krav, som ställts på densamma. Rörande verksamhetens framtida utveckling anför styrelsen, bland annat, följande:

»Under hittillsvarande del av innevarande arbetsår synes ungefär samma uppdragsfrekvens fortsätta; för nästa år är även att emotse avsevärda nya uppdrag för provning av trävirke, när anstaltens utrustning härför med redan beviljade medel hunnit färdigställas. På grund av omöjligheten att bedöma konjunkturutsikterna bjuder dock försiktigheten att antaga en något mindre arbetsvolym än under det nu gångna året, varför styrelsen uppskattar den sannolika inkomsten av provningar och undersökningar m. m. för budgetåret 1940/41 med bibehållen taxenivå till 400,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i anslutning till vad anstalten anfört beräknat inkomster vid statens provningsanstalt för budgetåret 1940/41 till 400,000 kronor.

Fyr- och båkmedel.

ber 1939 angående beräkningen av fyr- och båkmedel anfört följande:

»Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under budgetåret 1937/38 uppgått till 3.6 miljoner kronor och under budgetåret 1938/39 till 3.8 miljoner kronor. Under juli—oktober månader av innevarande budgetår har uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1.4 miljon kronor, medan under motsvarande månader av nästlidna budgetår uppbörden belöpte sig till allenast 1 miljon kronor. I betraktande härav och med hänsyn jämväl till såväl rådande svårigheter med avseende å sjötrafikens bedrivande som den beräknade omfattningen av varuimporten under en del av innevarande budgetår och hela nästinstundande budgetår, synes för budgetåren 1939/40 och 1940/41 kunna räknas med en bruttouppbörd av fyr- och båkmedel av i runda tal respektive 3 miljoner kronor och 2 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava under budgetåret 1937/38 belöpt sig till 12,452 kronor, under budgetåret 1938/39 till 8,152 kronor samt under juli—oktober månader av innevarande budgetår till 7,355 kronor. På grund härav torde vid förevarande beräkning av den under vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 inflytande uppbörden av ifrågavarande medel hänsyn icke behöva tagas till blivande restitutionsbelopp.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 73

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1934/35—1938/39 som det nu löpande budgetårets fyra första månader.

Riksräkenskapsverket har funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkning av uppbörden av fyr- och båkmedel under innevarande budgetår till 3.0 miljoner kronor. Då under juli—oktober 1939 influtit inemot 1.4 miljon kronor, skulle enligt denna beräkning uppbörden under budgetårets återstående åtta månader uppgå till drygt 1.6 miljon kronor eller i medeltal för månad något mer än 200,000 kronor.

Med utgångspunkt från sistangivna månadsmedeltal har riksräkenskapsverket beräknat fyr- och båkmedel för budgetåret 1940/41 till 2,500,000 kronor. I

Lotspenningar.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 bar lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1934/35—1938/39 samt de fem första månaderna av budgetåret 1939/40.

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

»Vid bedömandet av siffrorna bör», framhåller lotsstyrelsen, »beaktas, att den för envar månad redovisade inkomsten hänför sig om ej uteslutande så dock i alldeles övervägande grad till trafiken närmast föregående månad. Siffrorna för oktober och november 1939, av vilka siffran för november dock är endast preliminär, hänföra sig sålunda till trafiken under de båda första krigsmånaderna, september och oktober. Vidare bör beaktas, att ny lotsförordning trätt i kraft den 1 juli 1937, innefattande bland annat höjning av lotsfrihetsgränsen från 40 till 100 nettoregisterton samt i övrigt vidgad befrielse från skyldighet att anlita lots. Siffrorna för augusti 1937 och senare äro därför ej fullt jämförbara med siffrorna för tiden dessförinnan.

Såsom framgår av de lämnade uppgifterna har under de tre senaste budgetåren totalinkomsten av lotspenningar varit ungefär densamma eller 3.1 å 3.2 miljoner kronor för budgetår; största årssiffran överstiger den minsta med endast 3.4 procent. Månads- och kvartalssiffrorna förete dock i allmänhet något större växlingar. Sålunda företer inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1938/39 i jämförelse med närmast föregående budgetår en nedgång under första och andra kvartalen av budgetåret med sammanlagt

156,000 kronor eller 8.7 procent och en stegring under tredje och fjärde kvartalen med sammanlagt 95,000 kronor eller 6.6 procent. Vad angår nu löpande budgetår har under dess första kvartal inkomsten av lotspenningar belöpt sig till 845,000 kronor eller till ett belopp, som med 88,000 kronor eller 11.6 procent överstiger motsvarande belopp för budgetåret 1938/39. Den redovisade inkomsten av lotspenningar uppgår för oktober och november månader 1939 till 481,000 respektive 942,000 kronor eller till belopp, som överstiger inkomsten under motsvarande månader 1938 med 217,000 kronor eller 82.2 procent respektive med 650,000 kronor eller 222.6 procent. För de fem månaderna juli—november 1939 uppgår den redovisade inkomsten av lotspenningar till sammanlagt 2,268,000 kronor eller till ett belopp, som med 955,000 kronor eller 72.7 procent överstiger motsvarande belopp för samma månader 1938.

Då det gäller att verkställa en uppskattning av lotspenninginkomsten för tiden fram till utgången av juli månad 1941, måste med hänsyn till de stegringar i lotsningsfrekvensen och lotspenninginkomsten, som sjöfartens bedrivande under nu rådande krigsförhållanden visat sig medföra, uppskattningen ske med utgångspunkt från ett antagande om krigets varaktighet. Därest det får antagas, att fartygen till följd av sagda förhållanden tvingas att under hela den tid, beräkningen avser, på resor såväl till och från Sverige som mellan utrikes orter i stor utsträckning framgå inom svenskt

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 75

territorialvatten och härvid anlita kronolots, anser sig lotsstyrelsen böra räkna med en betydande ökning av inkomsterna under titeln Lotspenningar. Vid jämförelse med lotspenninginkomsten under oktober och november mannder 1938, 556,000 kronor, utvisar lotspenninginkomsten under samma mannder år 1939, 1,423,000 kronor, en ökning med 867,000 kronor eller omkring 156 procent. En procentuellt lika stor eller rent av större inkomstökning kan visserligen tänkas göra sig gällande i fortsättningen. Styrelsen anser sig emellertid icke kunna grunda en beräkning av inkomsttillflödet under återstående månader av löpande budgetår på siffror allenast för tva krigsmånader, utan anser sig tillsvidare böra beträffande återstående delen av budgetåret räkna något mera försiktigt. I detta sammanhang ^vill lotsstyrelsen upplysa, att styrelsen med tillämpning från och med den o november 1939 fastställt ett antal tillfälliga lotsleder på vissa inom södra och västra lotsdistrikten belägna delar av den under nu radande utomoidentliga förhallanden utprickade s. k. neutralitetsleden, varigenom vid fartygs lotsning på en del av dessa sträckor lotspenningarna komma att belöpa sig till lägre belopp än som för samma sträckor gällt dessförinnan; till belysande av verkningarna härav må nämnas, att i ett fall för fartygs lotsning hela vägen från sjön vid Aspö utanför Karlskrona till Riksgränsen mot Norge avgiftslättnad kommer att inträda med 23 procent. Med hänsyn till nu angivna förhållanden och under förutsättning, att under budgetåret i fråga ej mindre den nu gällande förhöjningen av 50 procent av taxorna å lotspenningar får bestå än även nu gällande bestämmelser angående lotspenningarnas beräknande bibehållas i huvudsak oförändrade, anser sig styrelsen tillsvidare böra stanna vid att för återstående delen av budgetåret räkna med en genomsnittlig ökning i lotspenninginkomsten av omkring 100 procent. Från sålunda angivna utgångspunkter finner sig styrelsen^ böra för närvarande uppskatta inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1939/40 till 6,000,000 kronor.

Vad angår budgetåret 1940/41 torde en beräkning av lotspenninginkomsten vara mera vansklig. I nuvarande läge anser sig lotsstyrelsen, från förut angivna utgångspunkter, böra uppskatta inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1940/41 till samma belopp som för löpande budgetår eller till

6,000,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket, som icke torde hava att yttra sig angående bibehållandet av gällande förhöjning av lotstaxorna, har icke annat att erinra mot lotsstyrelsen beräkning för budgetåret 1940/41 än att med hänsyn till den senaste tidens ökade svårigheter för sjöfarten det av styrelsen beräknade inkomstbeloppet synes böra nedsättas med 1 miljon kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört lotspenningar med 5,000,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

Budgetåret 1934/35 » 1935/36

»> 1936/37

» 1937/38

» 1938/39

» 1939/40

76 Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Patent- och registreringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 uppskattat inkomsten av ifrågavarande avgifter för budgetåret 1939/40 till 1.9 miljon kronor. För budgetåret 1940/41 räknar verket med ytterligare nedgång eller till 1.8 miljon kronor, en beräkning som dock betecknas såsom mycket oviss under nuvarande förhållanden.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed upptagit inkomsttiteln patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter för budgetåret 1940/41 till 1,800,000 kronor.

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

Beräknad Behållen

inkomst inkomst Stegring

kronor kronor kronor

Budgetåret 1935/36 .................... 100,000 110,204

» 1936/37 100,000 112,932 2,728

» 1937/38 110,000 119,859 6,927

» 1938/39 110,000 125,528 5,669

» 1939/40 120,000

Enligt fran Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln för innevarande budgetår till 113,200 kronor och för budgetåret 1940/41 till 112,600 kronor.

Riksräkenskapsverket, som anser någon nedgång i den behållna inkomsten sannolik, har i inkomsttabellen uppfört avgifter för registrering i förenings- m. fl. register med 110,000 kronor. I

Bidrag till försäkringsinspektionen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1939 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma att uppgå till 155,549 kronor. Försäkringsinspektionen har vidare uttalat, att det icke syntes föreligga anledning antaga, att inkomsterna för budgetåret 1940/41 skulle komma att understiga nämnda belopp.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen för budgetåret 1940/41 till 155,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 77

Handelslicensavgifter m. m.

Under samlingsrubriken uppbörd i statens verksamhet har — i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 90 till urtima riksdagen angående beräkningen av vissa inkomsttitlar m. m. — upptagits en ny inkomsttitel för redovisning av i krisorganens verksamhet inflytande licensavgifter. Huvudparten av ifrågavarande licensavgifter utgöres av de avgifter, som jämlikt kungörelsen den 8 december 1939 (nr 837) angående exportförbud å vissa varor uppbäras av statens handelskommission och statens livsmedelskommission för meddelade exportlicenser. Under tiden september—november 1939 hava i dylika avgifter influtit 240,304 kronor, motsvarande ungefär

80,000 kronor för månad. Från och med den 14 december 1939 torde till följd av ändrade grunder för avgifterna inkomsten kunna beräknas till 50,000 kronor i månaden. Riksräkenskapsverket har följaktligen ansett sig kunna uppskatta denna inkomst till 600,000 kronor för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed i inkomsttabellen upptagit handelslicensavgifter m. m. till 600,000 kronor.

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1936/37 ................ 18,000,000

» 1937/38 46,000,000

» 1938/39 51,000,000

» 1939/40 56,000,000

Behållen

inkomst

kronor

21,955,686

53,918,911

55,586,526

Stegring

kronor

31,963,225

1,667,615

Pensionsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 beräknat statsverkets inkomster av bidrag från folkpensioneringsfonden till 55.5 miljoner kronor för budgetåret 1939/40 och till 53 miljoner kronor för budgetåret 1940/41. I en till grund för dessa beräkningar liggande promemoria, som bilagts skrivelsen, anföres följande:

»Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1939 till 787 miljoner kronor och kommer med tillämpning av nuvarande grunder att den 30 juni 1940 uppgå till 807 miljoner kronor och den 30 juni 1941 till 827 miljoner kronor.

Vad ränteavkastningen beträffar, utgjorde densamma budgetåret 1936/37 4.14 procent, budgetåret 1937/38 4.12 procent och budgetåret 1938/39 3.94 procent. Man torde, med hänsyn till förhandenvarande förhållanden, kunna uppskatta den till 3.80 å 3.90 procent under de ovan avsedda budgetåren 1939/40 och 1940/41. Ränteavkastningen skulle alltså under dessa båda år kunna uppskattas till 30.5 respektive 31 miljoner kronor.

Man torde, med ledning av de för år 1938 påförda avgifterna, 49.4 miljoner kronor, vilka grunda sig på 1937 års inkomster, kunna uppskatta de för år 1939 påförda avgifterna till 50 miljoner kronor och de för 1940 påförda

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

med hänsyn till nuvarande förhållanden till ett något lägre belopp, låt oss säga 48 miljoner kronor.

Restantierna å 1937 års avgifter ha uppgått till endast 7.3 procent (september 1939). Med anledning av tidsläget torde man böra räkna med väsentligt högre restantier å 1939 och 1940 års avgifter, förslagsvis 10 procent på de förra och 12.5 procent på de senare, vilket innebär, att för budgetåret 1939/40 skulle inflyta 45 miljoner och för budgetåret 1940/41 42 miljoner kronor.

Av ränteinkomster och avgifter skulle alltså under vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41 komma att i runt tal tillföras fonden 75.5 respektive 73 miljoner kronor. Då härav 20 miljoner kronor för vartdera året skulle användas till fondökning, skulle således till statsverket för respektive år kunna överföras 55.5 respektive 53 miljoner kronor.»

Enligt en inom statistiska centralbyrån utarbetad sammanställning av de för år 1939 påförda pensionsavgifterna uppgå dessa för hela riket till i runt tal 51.5 miljoner kronor eller 1.5 miljon kronor mera än den av pensionsstyrelsen beräknade siffran.

Riksräkenskapsverket, som icke finner tillräckliga skäl föreligga att för år 1940 räkna med någon nämnvärd nedgång i den debiterade avgiftssumman i jämförelse med 1939 års siffra, håller emellertid för troligt, att restantierna å 1940 års avgifter komma att stiga till omkring 14 procent av avgiftssumman eller närmare dubbla procenttalet för restantierna å 1937 års avgifter. Godtages den av pensionsstyrelsen antagna procentsiffran 10 för restantier å 1939 års avgifter, kunna inflytande pensionsavgifter sålunda beräknas bliva ungefär 46.4 miljoner kronor för budgetåret 1939/40 och 44.3 miljoner kronor för budgetåret 1940/41.

Vid tillämpning av den år 1935 antagna fonderingsplanen för folkpensioneringsfonden skola av årsinkomsterna 20 miljoner kronor användas till ökning av fonden. Emellertid har Kungl. Majit i förut berörda proposition nr 90 till urtima riksdagen föreslagit, att fondökningen tillsvidare skall inställas och att inkomsterna i sin helhet skola användas såsom tillskott till bestridande av statens utgifter för pensioneringsverksamheten.

Vid sådant förhållande torde man vid beräkning av ränteavkastningen böra utgå från fondens kapitalbehållning den 30 juni 1939, 787 miljoner, som vid den av pensionsstyrelsen uppskattade räntesatsen — 3.8 å 3.9 procent — kan beräknas lämna en avkastning av i runt tal 30.5 miljoner kronor. Av ränteinkomster och avgifter skulle från nu angivna utgångspunkter komma att för budgetåren 1939/40 och 1940/41 tillföras fonden i runda tal 77 respektive 75 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning till dessa beräkningar i inkomsttabellen upptagit bidrag från folkpensioneringsfonden med 75,000,000 kronor.

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 79

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel.

Enligt av riksräkenskapsverket infordrade uppgifter beräkna Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inkomsterna av bötesmedel till 2,682,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41.

Under beaktande av utfallet å titeln under det sistförflutna budgetåret och då någon nedgång i uppbördssiffrorna knappast torde vara att emotse för den närmaste tiden, har riksräkenskapsverket ansett sig för budgetåret 1940/ 41 kunna beräkna inkomsterna av bötesmedel till 2,800,000 kronor. I

Totalisatormedel.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1939 har lantbruksstyrelsen beräknat statsverkets inkomster av totalisatormedel till 1,250,000 kronor för innevarande budgetår och 1,200,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Inkomsterna av totalisatormedel hava under de fyra första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 457,842 kronor eller 23,642 kronor lägre belopp än under motsvarande period föregående budgetår. För enbart september och oktober har inkomsttillflödet under innevarande år minskats med 37,665 kronor. Anledning finnes antaga, att inkomsterna av totalisatormedel under nuvarande tidsförhållanden komma att i fortsättningen utvisa en betydande nedgång.

Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat totalisatormedel för budgetåret 1940/41 till 1,000,000 kronor.

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar.

Ifrågavarande inkomster utgöra av aktiebolaget Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, överskottet av bolagets rörelse under ett verksamhetsår, vilket sammanfaller med det statliga budgetåret, inlevereras till statsverket under det nästföljande budgetåret. Under innevarande budgetår hava till statsverket inlevererats 15,747,778 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1939 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under räkenskapsåret 1939/40 — för inleverans till statsverket under budgetåret 1940/41 — approximativt torde kunna beräknas till 10 miljoner kronor. Härvid har totala antalet tävlingsveckor beräknats till 42, varav 25 veckor skulle avse fotbollmatcher och 14 veckor handbollmatcher. För övriga tre i beräkningen ingående tävlingsveckor, vilka infalla under uppehållsperioden mellan de svenska handboll- och fotbollserierna, har bolaget trott sig kunna finna lämpliga utländska fotbollmatcher.

Bolaget understryker, att de angivna beräkningsgrunderna äro synnerligen ovissa samt att bolaget ännu saknar möjlighet att närmax-e bedöma intresset för kuponger med handbollmatcher, varför inkomstuppgiflen 10 miljoner kronor måste anses vara ytterst approximativ.

Riksräkenskapsverket, som saknar möjlighet att bedöma tippningsverksamhetens utveckling under nu rådande förhållanden, har funnit sig böra godtaga aktiebolaget Tipstjänsts till synes försiktiga beräkning och fördenskull i inkomsttabellen uppfört inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar med 10,000,000 kronor.

Lotterimedel.

I enlighet med beslut av 1938 års riksdag har från och med den 1 januari 1939 förvaltningen av de månatliga penninglotterierna uppdragits åt ett särskilt, av staten för ändamålet bildat aktiebolag. För innevarande budgetår hava inkomsterna av lotterimedel i riksstaten upptagits till 13,500,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1939 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att 16.74 miljoner kronor beräknas komma att inlevereras för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41, detta under förutsättning, att 450,000 lottsedlar kunna säljas till varje dragning. Måste däremot lottantalet nedsättas till 400,000 lotter per dragning, skulle behållningen för helt budgetår sjunka till 14.88 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. bl

Då lotterispelet tillsvidare sannolikt icke kommer att i större utsträckning röna inflytande av det förändrade ekonomiska läget, har riksräkenskapsverket beräknat lotterimedlen närmast i anslutning till det av bolaget angivna gynnsammare alternativet, dock med avrundning nedåt till 16,000,000 kronor.

Övriga diverse inkomster.

inbetalning av skatteutjämningsmedel å 5.30 miljoner kronor.

Rörande beräkningen av inkomsttillflödet under budgetåret 1940/41 å till titeln övriga diverse inkomster hänförliga olika huvudposter må anföras

följande.

Inkomsterna av fullföljdsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till uppbörden under de båda sistförflutna budgetåren till 65,000 kronor.

Expeditionsavgifter hava under budgetåret 1937/38 influtit med 191,147 kronor och under budgetåret 1938/39 med 206,500 kronor. Uppbörden av expeditionsavgifter beräknar riksräkenskapsverket med ledning härav till

200,000 kronor.

Inkomsterna av indragna sportler hava av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna beräknats till 781,500 kronor under innevarande budgetår och lill 785,000 kronor under nästkommande budgetår. Under budgetåret 1938 39 utgjorde den behållna inkomsten av indragna sportler 788,494 kronor. Med hänsyn härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av indragna sportler till 785,000 kronor.

Avbetalningar å belopp, som av statsverket förskjutits för avlösning av frälseskatteräntor, hava under budgetåret 1938/39 uppgått till 129,605 kronor. Med hänsyn härtill uppskattar riksräkenskapsverket denna inkomstpost till 120,000 kronor.

Från och med innevarande budgetår redovisas under titeln övriga diverse inkomster även prästerskapets till statsverket indragna tionde. I skrivelse lill riksräkenskapsverket den 26 oktober 1939 har kammarkollegiet beräk nät inkomsterna för budgetåret 1940/41 av nämnda under avskrivning ställda objektskatt å fast egendom till 353,500 kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill uppfört delposten prästerskapets till statsverket indragna tionde med ett avjämnat belopp av 355,000 kronor.

övriga inkomster å denna titel bestå av flera, företrädesvis smärre poster av olika slag, vilka under budgetåret 1938/39 uppgått till 1,415,469 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Tiel 2.

fi

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

I denna summa ingå emellertid dels ett belopp av 200,000 kronor, utgörande i anspråk tagen behållning å stuteriväsendets fond, och dels ett belopp av 546,616 kronor, utgörande inkomster, vilka i huvudsak ej vidare skola redovisas å förevarande titel eller ej vidare äro att påräkna. Frånsett de två sistnämnda beloppen uppgingo dessa inkomster budgetåret 1938/39 till 668,853 kronor. För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat motsvarande inkomster till 775,000 kronor.

De beräkningar, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Fullföl jäsa1vgifter..................................... kronor 65,000

Expeditionsavgifter................................... » 200,000

Indragna sportler.................................... » 785,000

Avlösning av frälseskatt eräntor ............................ » 120,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.............. » 355,000

Övriga inkomster.................................... » 775,000

Summa kronor 2,300,000

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1940/41 å titeln övriga diverse inkomster till 2,300,000 kronor.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder. Postverket.

överskottet från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 14 november 1939 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptaget till 16 miljoner kronor. Däruti ingår ett belopp av 2.5 miljoner kronor vinstmedel från postsparbanken, vilket belopp enligt uttalande i 1939 års statsverksproposition (inkomster å driftbudgeten, sid. 38) skulle balan-

Riksräkenskupsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. s.i

seras inom postsparbanken för att inlevereras, först när även bokslutet för år 1939 förelåge.

Under månaderna januari—augusti innevarande år har poströrelsen visat en ganska starkt stigande tendens. Sålunda steg exempelvis under dessa månader postverkets frankoteckensuppbörd med 5.2 procent jämfört med uppbörden under motsvarande månader nästlidet år. Under september och oktober månader har emellertid frankoteckensuppbörden börjat visa en något fallande tendens. Under september månad steg sålunda denna uppbörd med endast 0.9 procent och under oktober minskade densamma enligt preliminära uppgifter med 0.0 procent. Detta förhållande torde sammanhänga med den under ifrågavarande månader inträdda försämringen av det internationella läget. Även örn man jämväl under november och december månader måste räkna med en viss minskning i poströrelsen, som till väsentlig del är beroende av förhållandena på handels- och näringslivets områden, torde nian dock våga antaga, att nedgången icke skall bliva alltför stor. Enligt tidigare gjorda erfarenheter plägar nämligen en konjunkturförsämring icke redan under de första månaderna medföra en alltför kraftig nedgång av postverkets inkomster. Postverkets inkomster för år 1939 torde därför nu kunna antagas komma att uppgå till 103.8 miljoner kronor. Mot detta belopp svara utgifter, vilka, såvitt de nu kunna överskådas, torde belöpa sig lill 88.5 miljoner kronor, överskottet för år 1939 skulle alltså, örn beräkningarna visa sig hållbara, uppgå till 15.3 miljoner kronor.

Av överskottet för år 1939 hava 3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1938/39. Återstoden, cirka 11.8 miljoner kronor, torde jämte 3.5 miljoner av 1940 års överskott kunne inlevereras till statskassan under budgetåret 1939/40. Härtill skulle komma det här ovan omförmälda belopp av 2.5 miljoner kronor utav postsparbankens vinstmedel för år 1938, vilket skulle inlevereras, sedan bankens bokslut för år 1939 föreligger. Hela det statskassan tillgodokommande beloppet för sistnämnda budgetår skulle alltså nu kunna beräknas komma att uppgå till 17.8 miljoner kronor.

Då det gäller att beräkna det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som skulle kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, har generalpoststyrelsen, i likhet med vad som tidigare skett i motsvarande fall, grundat beräkningen på postverkets driftresultal under kalenderåret 1940. Att under nuvarande förhållanden beräkna detta överskott med någon större grad av tillförlitlighet är givetvis icke möjligt, då uppenbarligen sådana omständigheter kunna inträffa, som helt kullkasta alla beräkningar. Även ont man vågar förutsätta, att någon ytterligare försämring av det handelspolitiska läget icke skulle komma att inträda, torde man dock böra räkna med någon nedgång beträffande åtminstone vissa av postverkets rörelsegrenar.

I nedanstående tabell finnas upptagna de inkomstbelopp, som med ovan angivna utgångsläge beräknas inflyta under år 1940. För jämförelse innefattar tabellen jämväl inkomsterna under år 1938 samt de inkomster, som väntas inflyta under innevarande år.

Beträffande .särskilt de inkomstposter, sorn förete mera anmärkningsvärda höjningar eller sänkningar för är 1940, får generalpoststyrelsen framhålla följande.

Ovan har framhållits, alt frankoteckensuppbörden visat fallande tendens och att det finnes skäl antaga, att densamma jämväl under nästa år skall förete minskning. Under förut angivna förutsättning av ett icke försämrat handelspolitiskt läge torde man emellertid våga räkna med, alt inkomsterna av frankoleekensförsäljningen icke skola minskas med mer än 2 pro

84 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Inkomst t. Itel

| Frankoteckensuppböril ............................

i Inkomster i tidningsrörelsen........................j

Inkomst av postgirorörelsen........................

j Ersättning från postsparbanken ....................

i övriga inkomster av inrikes rörelsen ..............

I Ersättning för

kronoskatteuppbörden på landsbygden............

försäljning av statsstämplar......................

centralupphandling av papper m. m. för övriga

statsmyndigheter..............................

, utbetalning av folkpensioner ....................

i försäljning av radiolicenser......................

Inkomster av utrikes rörelsen......................

! Ränta å postverkets förnyelsefond..................

Postsparbankens vinstmedel........................

Summa

Verkliga Beräknade inkomster

inkomster

cent. Denna minskning uppväges emellertid i viss mån av ökade inkomster för postbefordran av tjänsteförsändelser. Den i Kungl. Maj:ts brev den 9 december 1938 anbefallda undersökningen rörande tjänstebrevsrätten har nämligen föranlett ändring av procenttalen för beräknande av postavgifterna för tjänsteförsändelserna. Därutöver tillkommer ersättning för tjänsteförsändelser från de nyupprättade kristidsorganisationerna. För en tillförlitlig beräkning av storleken av sistberörda inkomstökning saknas dock ännu tillräcklig grundval. Slutligen kommer postverket att tillgodoföras ersättning för befordran av militärbrev, vilken ersättnings storlek givetvis icke är möjlig att nu beräkna, alldenstund densamma är helt beroende av det internationella lägets kommande utveckling. Med beaktande av nu angivna förhållanden anses frankoteckensuppbörden för år 1940 kunna upplagas till 77.7 miljoner kronor eller 700,000 kronor mindre än det för innevarande år beräknade beloppet.

Inkomsterna i tidningsrörelsen torde böra upptagas med ett lill 9,300,000 kronor nedsatt belopp. Av minskningen faller en del på postavgifter för tidningsabonnemang, beroende bland annat av att årsvikten för vissa tidningar nedgått, och återstoden på avgifterna för utgivarkorsband och lid ningsbilagor. Avgifterna för utgivarkorsband röna givetvis inverkan av, att lidningarnas sidantal och följaktligen även vikten minskats.

Ersättningen för kronoskatteuppbörden å landsbygden torde okas, enär uppbörd under nästa år beräknas komma att äga rum under tre uppbördsterminer. Storleken av den ökade ersättning, som postverket härigenom erhåller, är i väsentlig grad beroende av, huruvida medelbeloppet för kronoskattepostanvisning under den extra uppbördsstämma:! kommer att övereller understiga 50 kronor. Med hänsyn till ovissheten härom och då antalet inbetalade belopp möjligen torde komma att minskas, anser generalpoststyrelsen försiktigast att ej räkna med högre sammanlagt belopp än

1,250,000 kronor.

Vidkommande ersättningen för utbetalning av folkpensioner är att märka, att ersättning innevarande år influtit för under tiden t januari 1938- —

: För räkenskapsåret 1989.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 85

30 juni 1939 ulbetalade folkpensioner. Under nästkommande år kommer postverket att uppbära ersättning för de utbetalningar, som verkställts under andra halvåret 1939 och första halvåret 1940. Härav förklaras minskningen för år 1940 jämfört med 1939.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen kunna under nu rådande förhållanden icke ens tillnärmelsevis beräknas och generalpoststyrelsen vågar fördenskull icke upptaga dessa till högre belopp än 500,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har städse hävdat den grundsatsen, att postsparbanken själv bör sörja för sin ekonomiska beredskap, så att den icke i ogynnsamma och brydsamma lägen skall behöva anhålla örn statens stöd. Undet det senaste decenniet har postsparbanken på sina fasta placeringar haft en förhållandevis hög medelränta, medan samtidigt bankens inlåningsränta i olika repriser nedsatts och från 1935 års början utgjort endast 2 procent. Dessa gynnsamma förhållanden ha gjort det möjligt för banken att i avsevärd grad stärka sin ekonomiska ställning, dels genom nedskrivning av bankens innehav av obligationer och dels genom avsättning till reservfonden. Jämsides härmed lia mycket betydande belopp av bankens vinstmedel tillförts statsregleringen. Den nu inträdda situationen torde få anses bekräfta behövligheten av den vidtagna konsolideringen. Visserligen kommer postsparbankens rörelse att även för innevarande år utvisa ett betydande överskott, vilket beräknas uppgå till omkring 3.8 miljoner kronor. För nästkommande år skulle emellertid, enligt vad nu kan förutses, även vid oförändrad inlåningsränta vinsten belöpa sig till endast omkring 2.7 miljoner kronor. Skall bankens inlåningsränta komma att höjas, måste man utgå från att under de närmaste åren framåt någon vinst på postsparbanksrörelsen icke uppstår; tvärtom synes det icke uteslutet, alt vid sådant förhållande viss del av bankens reserver kunna behöva anlitas för ernående av balans mellan inkomster och utgifter. Även om generalpoststyrelsen, med hänsyn till vad nu anförts, ur bankens synpunkt skulle finna det önskvärt, att någon del av postsparbankens vinst för år 1939 kunde få användas till förstärkning av reservfonden, vill styrelsen likväl, i nuvarande tidsläge, icke motsätta sig, alt hela vinsten för berörda år tages i anspråk för statsregleringen och sålunda inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1940/41.

Mot härovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av 107.5 miljoner kronor svara de utgifter, vilka i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsslat för år 1940 upptagits till 93 miljoner kronor. Inkomstöverskottet kan alltså beräknas till 14.5 miljoner kronor.

De bär ovan gjorda beräkningarna rörande inkomsterna hava liksom utgiftsberäkningen — såsom redan antytts — verkställts under antagande, att någon försämring av det handelspolitiska läget icke skulle inträda under nästkommande år och att det i följd därav icke .skulle inträda någon sådan depression på näringslivets område, som i mera avsevärd mån kunde inverka på postverkets rörelse. Skulle emellertid dessa förutsättningar icke visa sig håll - (lara, kunna givetvis sådana förhållanden uppkomma, alt helt nya beräkningar måste verkställas, därvid måste övervägas, huruvida och i vilken mån inkomsterna kunna ökas genom taxeförhöjningar och utgifterna beskäras genom extraordinära inskränkningar i trafikanordningarna och dylikt. Med sådana åtgärder torde dock, enligt generalpoststyrelsens förmenande, böra anstå, intilldess så visar sig oundgängligen nödvändigt.

Hitintills har beträffande ^leverering till statskassan av postverkets överskottsmedel förfarits på följande sätt. Sedan postverkets bokslut för ett ka-

86 Riksriikeuskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

ienderår förelegat färdigt, bär under mars månad inlevererats det belopp, som utgjort skillnaden mellan å ena sidan överskottet enligt bokslutet och å andra sidan sammanlagda beloppet av de överskottsmedel, som inlevererats från och med april månad nästförflutet år lill och med februari månad leveransåret. Därefter har under perioden april—juni sistnämnda år av detta års överskott levererats lika stort belopp, som under motsvarande period levererats för nästföregående år. Härigenom har alltså åstadkommits, att leveransen under budgetåret kommit att uppgå till samma belopp som överskottet för det kalenderår, varpå beräkningen av överskottet för budgetåret grundat sig. Under förutsättning att icke sådana förhållanden inträffa, att generalpoststyrelsen under perioden april—juni 1941 ej kan disponera över erforderliga överskottsmedel för leverans till lika stort belopp, som nu antages kunna levereras under perioden april—juni 1940, skulle alltså med tillämpande av samma förfaringssätt, som här angivits, under budgetåret 1940/41 kunna, om de nu gjorda beräkningarna i övrigt visa sig hållbara, inlevereras 10.7 miljoner kronor överskott av postverkets rörelse ävensom 3.8 miljoner av postsparbankens vinstmedel eller tillhopa 14.5 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptages till 14,500,000 kronor.»

I underdånig skrivelse den 14 november 1939 med förslag till stat för postverkets driftkostnader under år 1940 har generalpoststyrelsen i fråga om beräkningen av driftkostnaderna bland annat anfört följande:

»De nu verkställda beräkningarna hava gjorts under den allmänna förutsättningen, att det allmänna läget inom landet under det kommande året icke skulle i någon högre grad avvika från det nuvarande och att postverkets funktioner således borde uppehållas i hittillsvarande normala omfattning. Om emellertid ändrade förhållanden härutinnan skulle inträda och örn i följd därav jämvikten i postverkets ekonomi skulle rubbas i oförmånlig riktning, måste givetvis tagas under omprövning, vilka åtgärder som bliva påkallade för åstadkommande av ändring härutinnan. Någon mera avsevärd minskning av utgifterna lärer dock icke kunna åstadkommas utan att de förmåner, som allmänheten nu åtnjuter i form av snabba postförbindelser, god postutdelning m. m., måste mer eller mindre kraftigt beskäras. Generalpoststyrelsen anser emellertid, att dylika åtgärder för närvarande icke äro av omständigheterna påkallade.»

Enligt postverkets räkenskaper för år 1938 och generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1939 och 1940 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 87

Överskottet av den egentliga poströrelsen under år 1940 beräknas sålunda komma att minskas med 4.6 miljoner kronor. Då inkomsterna därvid upptagits till ungefär samma belopp som för år 1939, är minskningen att hänföra till beräknad ökning av utgifterna.

Generalpoststyrelsens beräkning är uppgjord med utgångspunkt från att det rörliga tillägget å lönerna skall utgå efter 6 procent. Därest detta tillägg i enlighet med vad riksräkenskapsverket inledningsvis angivit beräknas efler 9 procent, ökas utgifterna ytterligare med omkring 1 miljon kronor.

Vad beträffar levereringen från postsparbanken får riksräkenskapsverket — under hänvisning till vad ämbetsverket härom anförde i sin inkomstberäkning för budgetåret 1938/39 — förorda, att det belopp, som skall inlevereras under år 1940, beräknas till det av generalpoststyrelsen föreslagna beloppet.

Vid godtagande i övrigt av generalpoststyrelsens till synes försiktiga beräkningar, allenast med den ändring som föranledes av det rörliga tilläggets uppräkning och en till ungefär 0.5 miljon kronor uppskattad ökning av bruttouppbörden i jämförelse med generalpoststyrelsens siffra, torde överskottet av postverkets rörelse för år 1940 kunna antagas komma att uppgå till 14 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att i riksstaten för budgetåret 1940/41 inkomsten av postverket uppföres med 1A,000,000 kronor. I

Telegrafverket.

I underdånig skrivelse den 10 november 1939 har telegrafstyrelsen avgivit förslag i fråga örn beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras stegring under senaste tioårsperioden framgå av efterföljande tablå:

88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

För år 1939 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 150,750,000 kronor, innebärande en ökning från år 1938 med 10,675,000 kronor eller med 7.6 procent.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1940 har telegrafstyrelsen utgått ifrån förutsättningen, att nu rådande inhemska konjunkturer och vårt lands nuvarande handelspolitiska läge icke skola mera avsevärt försämras. För telegrafverkets del hava dessa förutsättningar antagits innebära, att abonnent- och trafikökningen alltjämt skall fortgå, men att man icke kan räkna med fullt samma ökningstakt som under de närmast föregående åren. Telegrafstyrelsen har på grundval härav beräknat inkomsterna för år 1940 till

156.800.000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande år med

6.050.000 kronor eller med 4.0 procent.

Driftkostnaderna för år 1939 fastställdes av Kungl. Majit den 16 december 1938 till sammanlagt 113,495,000 kronor. Härtill skall läggas ett belopp av 760,000 kronor, som enligt beslut av den urtima riksdagen skall utgå av telegrafverkets driftsmedel för luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. De sammanlagda beräknade driftkostnaderna skulle alltså utgöra

114,255,000 kronor, under det att de verkliga kostnaderna för år 1939 synas komma att uppgå till omkring 114,640,000 kronor.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1940, som samtidigt härmed avges, och vari telegrafstyrelsen utgått från den allmänna förutsättningen, att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande, vilken förutsättning bland annat antagits innebära, att det i vederbörande befattningshavares avlöning ingående rörliga tillägget kommer att utgå efter 6 procent och dyrtidstillägg eller rörlig del ä pensioner efter en levnadskostnadsindex av 170, hava kostnaderna blivit beräknade till sammanlagt 121,030,000 kronor. Den inträdda ökningen gentemot år 1939 förklaras dels av den alltjämt fortgående ökningen av telegrafverkets rörelse, dels av redan inträdda prisstegringar å materiel, dels slutligen av löneregleringar den 1 juli 1939 och semesterlagstiftningen, vilka sistnämnda båda kostnadsstegrande faktorer under år 1939 i huvudsak gjorde sig gällande endast under ett halvt år.

Överskottet av telegrafverkets rörelse under de senaste tio åren har utgjort:

Procent av i medeltal disponerat kapital

7.00 7.57 7.66 7.70

Är Kronor

1929 .................. 22,901,451

1930 .................. 25,114,156

1931 .................. 26,232,725

1932 .................. 27,416,888

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 89

År Kronor

1933 ................... 30,078,422

1934 .................. 34,118,470

1935 .................. 35,255,733

1936 .................. 35,667,816

1937 .................. 35,082,703

1938 .................. 34,238,840

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för åren 1939 och 1940 utgöra:

År Kronor

1939 ................. 36,110,000

1940 ................. 35,770,000

Linder antagande att telegrafverkets överskott under första halvåret 1941, såvida intet oförutsett inträffar, kommer att bliva åtminstone 1,000,000 kronor större än under första halvåret 1940, har styrelsen för budgetåret 1940/ 41 ansett sig kunna räkna med ett överskott av cirka 37,000,000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1938—1940 sålunda, i tusental kronor:

Såsom av telegrafstyrelsens underdåniga skrivelse framgår, har telegrafverkets överskott i procent av i medeltal disponerat kapital utvisat sjunkande tendens från och med år 1935. För åren 1937 och 1938 har översköttet även till sitt absoluta belopp gått tillbaka, medan motsvarande belopp för är 1939 beräknas komma att utvisa en avsevärd stegring. För år 1940 skulle överskottet enligt telegrafstyrelsens beräkning åter sjunka, dock med allenast ett relativt obetydligt belopp.

\

1 Siffran inom parentes anger den procentuella avkastningen, om till det disponerade kapitalet läggas genom kapitalregleringen per den 30 juni 1938 avskrivna kapitaltillgångar.

Procent av i medeltal disponerat kapital

7.85 l(V-12)

7.2 6 1 (6.62)

Procent av i medeltal disponerat kapital

9.10 8.87

8.08 1 (7.28)

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1939 har telegrafstyrelsen meddelat, att under budgetåret 1939/40 ett belopp av omkring 36.5 miljoner kronor beräknades skola inlevereras till statsverket såsom överskottsmedel.

Telegrafstyrelsens beräkning av telegrafverkets för inleverering till statsverket under budgetåret 1940/41 tillgängliga överskott finner riksräkenskapsverket sig böra godtaga med den jämkning, som följer av att rörligt tillägg, enligt vad ämbetsverket inledningsvis angivit, förutsättes skola beräknas icke efter 6 procent utan efter 9 procent. Sistnämnda förhållande beräknas medföra en reduktion av överskottet med omkring 2 miljoner kronor.

1 anslutning härtill hemställer riksräkenskapsverket, att i riksstaten för budgetåret 1940/41 inkomsten av telegrafverket uppföres med 35,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

överskottet från statens järnvägar har budgetredovisningen influtit med:

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1934/35 ........... 12,000,000

* 1935/36 ........... 26,000,000

» 1936/37 ........... 36,000,000

o 1937/38 ........... 30,000,000

» 1938/39 ........... 35.000,000

' » 1939/40 ........... 40,000,000

Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 4 december 1939 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, anfört, bland annat, följande:

2 Till en början torde---få lämnas en detaljerad sammanställning

rörande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under år 1938 samt under tiden september 1938—augusti 1939 d. v. s. den närmast före krigsutbrottet liggande tolvmånadersperioden, dels beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten hittills äro kända till och med oktober.

År 1938 sept. lara- Är 1939

Miljoner kronor

90.5 93.1

10.0 10.0

121.3 135.6

135.0 * 33.T

3.1 3.3

Summa 250.6 259.9 275.7

Utgifter................................. 204.8 204.e 210.*

överskott................................ 45.7 55.0 65.3

# Härav fraktökning 6.3 miljoner kronor.

1 > » 4.4 > >

Inkomster:

Persontrafik’........................... 87.*

Post.................................. 9.8

Godstrafik............................ 114.1

Lapplandsmalm........................ *35.9

övriga inkomster...................... 3.3

i riksstaten beräknats och enligt

Behållen

inkomst

kronor

36,856,643

40,446,447

52,270,289

38,024,291

44,817,984

+

+

+

+

Stegring + Nedgång — kronor

32,705,512

3,589,804

11,823,842

14,245,998

6,793,693

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 91

Sammanställningen utvisar, att inkomsterna av såväl person- som godstrafik tack vare bestående goda konjunkturförhållanden undergått fortsatt förbättring, och att inkomsten av lapplandsmalm — bortsett från den av malmpriset beroende s. k. fraktökningen — sedan år 1938 hållit sig vid ungefär oförändrad nivå.

Det vid månadsskiftet augusti-september innevarande år inträffade krigsutbrottet har för person- och den egentliga godstrafikens del hittills icke vållat något avbrott i den före nämnda tidpunkt iakttagna utvecklingstendensen utan har tvärtom haft till följd sådana ändrade förhållanden på transportmarknaden, att järnvägskonjunkturen för närvarande ter sig än mera gynnsam. Sålunda har den utrikes sjöfarten på grund av minfara och höjda sjöfrakter i viss utsträckning överflyttats från östersjöhamnarna till västkusthamnar, vilket medfört att en del gods, som normalt befordras enbart sjöledes, övergått till järnvägstransport ävensom att gods i andra fall kommit att befordras å järnväg längre sträckor än tidigare. I syfte att för andra ändamål i möjligaste mån trygga tillgången på flytande bränsle har vidare måst vidtagas viss — i början långt gående — inskränkning av den motoriserade landsvägstrafiken, vilken åtgärd tillfört järnvägarna en ej obetydlig trafik, som tidigare befordrades landsvägsledes. Till belysande av den av dessa nytillkomna förhållanden föranledda ytterligare trafik- och inkomststegringen må anföras följande uppgifter rörande inkomsterna av person- och godstrafik under månaderna juli—-oktober 1937—1939.

Persontrafik

y i 1937 1938 1939’

t u's[e utål kronor

Ökning 1939 gentemot H 1937 1938

procent

juli..................... 9,650

augusti ................. 8.910

september............... 6,441

oktober................. 6,051

Godstrafik

juli..................... 9,695

augusti.................. 9,835

september............... 10,532

oktober................. 10,717

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till att söka verkställa en uppskattning av inkomstgivningen under nästkommande kalender- och budgetår. Därvid måste emellertid förutskickas, att en sådan beräkning med hänsyn till det rådande utrikespolitiska läget måste bliva mycket osäker. Dels befinner man sig nämligen ännu endast vid början av en krisperiod, vars längd ingen för närvarande kan förutse, dels är det givetvis omöjligt att enbart av den under de första månaderna av denna krisperiod iakttagna utvecklingstendensen bilda sig någon uppfattning örn, huru krisen i sitt fortsatta förlopp kan komma att påverka det allmänna konjunkturläget och statens järnvägars trafik och inkomstgivning. En förhandsberäkning för kommande tid måste på grund härav i många hänseenden bygga på synnerligen ovissa och osäkra antaganden.

Först och främst torde vid en sådan beräkning få förutsättas, att landets politiska läge icke undergår någon försämring. Även örn Sverige kan bevara sin neutralitet, kvarstår emellertid svårigheten att bedöma, vilka verkningar

92 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

den fortsatta och sannolikt skärpta krigföringen kan få för landets konjunktur och näringsliv och därmed för järnvägarnas trafik och inkomster. Att dessa sistnämnda i längden icke skola kunna bibehålla sig vid nuvarande höga nivå synes emellertid tämligen visst. Dels torde nämligen en sänkt levnadsstandard och därmed en minskning särskilt av persontrafiksinkomsterna vara ofrånkomlig, i mån som medborgarnas utgifter till det allmänna stiga, dels lärer att döma av från sakkunnigt håll gjorda uttalanden den inhemska produktionen och industriella verksamheten — bl. a. för export och för byggnadsändamål — icke kunna hållas uppe vid sin hittillsvarande höga nivå med följd att godstrafiksinkomsterna torde komma att nedgå.--- —

Mot de i förhållande till senast redovisade resultat lägre inkomster, som av ovan berörda orsaker torde vara att förvänta, är att ställa ej oväsentligt ökade utgifter, beroende på ökade löne- och pensionskostnader samt högre konsumtionspris för bränsle och andra driftförnödenheter. Till belysande av sistnämnda förhållanden må framhållas, att i det nu föreliggande förslaget till kostnadsstat för nästkommande år på grund av efter kriget väsentligt höjda inköpspriser ansetts böra räknas med ett konsumtionspris för utländska stenkol av 50 kronor pr ton mot ett före krigsutbrottet tillämpat konsumtionspris av 22 kronor, att verkningarna av det fr. o. m. den 1 juli innevarande år ikraftträdda nya avlöningsreglementet nu göra sig fullt gällande samt att pensionskostnaderna på grund av statsbanepersonalens ogynnsamma åldersfördelning stiga år från år.

Med ledning vad inkomsterna angår av ovan angivna uppgifter samt för utgifternas del av nyssnämnda kostnadsstatsförslag har för nästkommande kalenderår ansetts kunna räknas med följande inkomster, utgifter och överskott.

Inkomster.

Persontrafik...............

Posttrafik.................

Godstrafik................

Lapplandsmalm...........

Övriga inkomster...........

Utgifter

Överskott

Miljoner kronor

...... 90.0

...... 10.0

...... 140.o

...... 28.0

...... 3.3

Summa 271.3 224.7 46.0

Förestående uppgifter bygga, utom på ovan gjorda antaganden i fråga örn konjunkturutvecklingen, även på den förutsättningen, att nu gällande taxor komma att i huvudsak bibehållas oförändrade, samt att någon mera avsevärd prisstegring icke inträffar utöver nu rådande prisförhållanden. Vidare har antagits, att de av krigstillståndet föranledda, i för järnvägarna gynnsam riktning verkande förändringarna å den inhemska transportmarknaden komma att vara bestående under hela nästkommande år. Med inträdande fredstillstånd är att motse en återgång till mera normala förhållanden i sistnämnda hänseende, d. v. s. att sjö- och landsvägstrafiken återtaga en del transporter, som av ovan berörda orsaker för närvarande förmedlas av järnvägarna. Med hänsyn härtill ävensom till det förhållandet, att en sänkt levnadsstandard och vikande konjunkturer kunna komma att öva större inverkan på inkomstutfallet än som ovan antagits, torde i varje fall på detta stadium och i avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande krisens verkningar och förlopp för budgetåret 1940/41 böra räknas med en något lägre

Kiksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 93

behållen inkomst än den som framgått av förestående sammanställning. Uet synes härvid lämpligt att åtminstone tills vidare stanna vid samma belopp, som finnes upptaget i riksstaten för det nu löpande budgetåret eller 40 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under förhoppning att det skall vara möjligt att innan riksstaten för budgetåret 1940/41 slutligt fastställes med någon större grad av säkerhet bedöma det överskott från statens järnvägar, som kan vara att förvänta för nämnda budgetår, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i 1940 års statsverksproposition som inkomst av statens järnvägar för nästkommande budgetår upptages ett belopp av 40 miljoner kronor.»

Enligt statens järnvägars räkenskaper för år 1938 och enligt järnvägsstyrelsens förestående beräkningar för åren 1939 och 1940 skulle statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1938—1940 kunna sammanfattas sålunda:

Enligt järnvägsstyrelsens beräkning borde för budgetåret 1940/41 räknas med en något lägre behållen inkomst än den som framgår av förestående sammanställning. Det vill dock synas riksräkenskapsverket, att järnvägsstyrelsen utgått från en väl stark nedgång av inkomsten. Även om det rörliga lönetillägget förutsättes utgå efter 9 procent i stället för av järnvägsstyrelsen antagna 6 procent, synes det riksräkenskapsverket försvarligt att för budgetåret 1940/41 beräkna det behållna överskottet till 50 miljoner kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfagit överskottet av statens järnvägar till 50,000,000 kronor.

Statens vattentallsverk.

överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret

»

>>

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Beträffande statsverkets inkomster av statens \attenfallsverk under budgetåret 1939/40 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1939 uttalat, att efter vad nu kan bedömas driftöverskottet från statens vattenfallsverk för budgetåret 1939/40 torde komma att uppgå till ungefär följande belopp:

Kraftverken.......................... kronor 22,150,000

Kanalverken......................... » 550,000

Fastighetsförvaltningen................ » 300,000

Tillsammans kronor 23,000,000.

I underdånig skrivelse den 20 november 1939 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens samtidigt avlåtna underdåniga skrivelse med förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1940 skiljer sig beträffande uppställningen från den av Kungl. Maj:t för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten dels däruti, att samtliga kraftverk sammanförts till en redovisningsenhet, dels däruti att Södertälje kanalverk antagits komma att överflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning från och med den 1 juli 1940, varför förslaget upptager driftkostnader för denna förvaltningsenhet endast för tiden 1 januari—30 juni 1940. Dessutom har kostnaden för från främmande kraftverk inköpt energi, vilken kostnad i tidigare statförslag upptagits som en avgående post på inkomstsidan, i nu föreliggande förslag upptagits som en särskild utgiftspost. Mot dessa åtgärder svarande ändringar ha iakttagits beträffande nedanstående uppgifter om inkomster, driftkostnader och överskott.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1940 på följande sätt:

Förutberäkningen av inkomster och driftkostnader erbjuder under nuvarande förhållanden vissa vanskligheter. En försämring av landets ekonomiska läge kommer att medföra minskning av inkomsterna. En fördyring utöver den redan inträdda av de för kraftverksdriften erforderliga förnöden-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. lif)

heterna kommer att öka driftkostnaderna, och i samma riktning verka ökade åtgärder för försvarsändamål. Å andra sidan är det förutsatt, att kraftprisen icke skola höjas i nämnvärd grad. Här föreliggande beräkning av driftöverskottet är baserad på antagande av i stort sett oförändrad ekonomisk konjunktur inom landet.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken lia energiinkomsterna för år 1940 beräknats höjda med 7,835,000 kronor i förhållande till den för innevarande år gjorda beräkningen.^ Härav är dock en ökning av 1,240,000 kronor endast formell och beror på den redan omnämnda åtgärden, att utgifter för inköpt kraft upptagits som driftkostnad. Av övrig ökning härröra 1,200,000 kronor från ökad kraftleverans till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift och 3,365,000 kronor från stegrad kraftavsättning i övrigt, under det att ett belopp av 2,030,000 kronor utgör kontraktsenligt tillägg till kraftavgifterna vid det kolpris av 40 kronor per ton, som lagts till grund även för beräkning av bränslekostnaden vid ångkraftstationen i Västerås. Kraftverkens övriga inkomster ha ökats med 80,000 kronor, huvudsakligen beroende på ökade arrende- och hyresmedel. Ränteavkastningen å förnyelsefonderna, som alltjämt räknats elter 3.5 procent på de hos riksgäldskontoret deponerade fondmedlen, har beräknats komma att minskas med 10,000 kronor, beroende på att förnyelsefondsmedel till avsevärda belopp måste disponeras för civiltekniska luftskyddsåtgärdei och för lagerhållning av förrådsmateriel.

För kanalverken bär beräknats en minskning av de för innevarande år uppgivna inkomsterna med 180,000 kronor, vilket sammanhänger med den förut omnämnda överflyttningen av Södertälje kanalverk till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 1 juli 1940. Fastighetsförvaltningens inkomster ha beräknats ökade med 55,000 kronor på grund av ökade hyresinkomster och ökad vinst vid tomtförsäljningar.

Driftkostnaderna.

I sitt ovannämnda förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1940 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 33,030,000 kronor, innebärande en ökning av 8,090,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten.

Härvid hava kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med 8,180.000 kronor. Kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt lia ökats med 3,370,000 kronor, beroende dels på att kostnaden för bränsle till Västerås angkraftstation vid ett antaget kolpris av 40 kronor per ton beräknas komma att ökas med 1,925,000 kronor, dels på att nya anläggningar tillkommit, och slutligen på att reparations- och ombyggnadsarbeten måste utföras i något större omfattning än under innevarande är.

En ny utgiftspost har, som ovan nämnts, införts för kostnader för frän främmande kraftverk inköpt energi. Denna post har upptagits till 2,035,000 kronor. Motsvarande belopp i kalkylen för år 1939 uppgick till 1,240,000 kronor. Den reella ökningen är således här 795,000 kronor.

Kraftverkens allmänna omkostnader lia ökats med 1,800.000 kronor och avsättningen till förnyelsefond med 975,000 kronor. Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 230,000 kronor till vattenfallsverkets gemensamma driftkostnader, 55,000 kronor till pensionskostnaderna och 165,000 kronor till lokalförvaltningarnas administrationskostnader. Vidare lia diverse kostnader och oförutsedda utgifter upptagits lill eif med 500,000 kronor höjt belopp, varav 425,000 kronor avse arbeten med omläggning av period-

uti Uiksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

talet från 25 till 50 inom vissa till Trollhätte kraftverk hörande distributions områden, och en ny post har tillkommit för civiltekniska luftskyddsåtgärder med ett belopp av 860,000 kronor.

Kanalverkens och fastighetsförvaltningens driftkostnader ha minskats med

85,000 respektive 5,000 kronor. Beträffande kanalverken beror detta på, att för Södertälje kanalverk inga driftkostnader medtagits för det senare halvåret 1940, varigenom denna post minskats med 135,000 kronor. Trollhätte kanalverks driftkostnader hava ökats med 50,000 kronor, varav 11,000 kronor hänföra sig till kanalens underhåll och 23,000 kronor till pensionskostnader.

överskottet för budgetåret 1940141.

Under budgetåret 1940/41 torde av 1941 års överskott för kraftverken kunna inlevereras till statsverket ett belopp, som med 300,000 kronor överstiger vad som av 1940 års överskott inlevereras under budgetåret 1939/40. Den totala inlevereringen från kraftverken under förstnämnda budgetår skulle således uppgå till 21,650,000 + 300,000 = 21,950,000 kronor.

f enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen föreslå, att det rokomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1940/41, beräknas på följande sätt:

Kraftverk .......................... kronor 21,950,000

Kanalverk.......................... » 250,000

Fastighetsförvaltning ................ » 300,000

Summa kronor 22,500,000.»

Vattenfallsstyrelsens förestående beräkning av statens vattenfallsverks överskott under budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket funnit sig böra i huvudsak godtaga. Ämbetsverket har allenast vidtagit den jämkning i vattenfallsstyrelsens förslag, som erfordras för erhållandet av mera avjämnade riksstat sbelopp för de olika rörelsegrenarna.

Riksräkenskapsverket får sålunda hemställa, att inkomsterna från kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen för budgetåret 1940/41 beräknas till respektive 22,000,000 kronor, 300,000 kronor och 300,000 kronor och alltså för statens vattenfallsverk såsom helhet till 22,600,000 kronor.

Domänverket

överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 97

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1939 har domänstyrelsen rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1940/41 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för skogsindustriens produkter.

I riksstaten för budgetåret 1939/40 har upptagits överskott av domänverkets rörelse för 1939 med 12.5 miljoner kronor. Av detta belopp avse 7.5 miljoner kronor behållning å lagerregleringskontot i domänverkets huvudbok och är alltså en engångspost. Det egentliga överskottet är därför i riksstaten beräknat till 5 miljoner kronor. Med hänsyn till nuvarande krigsförhållanden och deras inverkan på priserna på skogsindustriens produkter är det mycket vanskligt att förutsäga, hur det slutliga resultatet blir av domänverkets rörelse under 1939. Med utgångspunkt från de förutsättningar, som angivits i Eder skrivelse, anser sig styrelsen likväl kunna räkna med en ökning med 4 miljoner kronor av det överskott för 1939, som upptagits i riksstaten för 1939/40.

Vad beträffar resultatet av domänverkets rörelse under 1940 är detta, av ovan antydda skäl, än vanskligare att beräkna än resultatet för 1939. Styrelsen anser sig likväl med ovan angivna utgångspunkter böra räkna med ett överskott av 9 miljoner kronor för 1940, att inlevereras till statsverket under budgetåret 1940/41.»

Enligt från domänstyrelsen under hand inhämtade uppgifter skulle domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1938—1940 kunna sammanställas sålunda:

1938 1939 1940

bokslutet Beräknat Beräknat Miljoner kronor

50.78 50.oo 55.00

1.56 1.60 1.50

1.13 1.20 1.20

Säger för skogsdomänerna 53.4 7 52.8 0 57.7 0

Jordbruksdomänerna.......................... 2.65 2.60 2.6 0

Ersatt av förnyelsefonden (netto)................ 1.38 1.40 1. 7 0

Inkomster. Skogsdomänerna: Skogsförsäljningsmedel Arrenden och hyror .. Diverse inkomster ...

Summa inkomster 57.50 56.80

Utgifter.

Administration............................... 8.6 3 9. o o

Skogsdomänerna:

Avverknings- och förädlingskostnader......... 28.05 29. oo

Övriga kostnader........................... 7.10 8. o o

Säger för skogsdomänerna 43.78 46.oo

Jordbruksdomänerna.......................... 1.94 l.so

Avsatt till förnyelsefonden (netto).............. — —

Summa utgifter 45.7 2 47.8 0

överskott................................... 11.78 *9.00

1 Härtill komma 7.60 miljoner kronor avseende lagerregleringskontot.

Bihang till riksdagens protokoll löbo. 1 sami. Nr 1. Del 2.

8.0 o

98 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Med godtagande av domänstyrelsens förestående beräkning får riksräkenskapsverket föreslå, att i riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 inkomsten av domänverket upptages till 9,000,000 kronor.

II. Riksbanksfonden.

Överskottet från denna fond, vilket till och med budgetåret 1937/38 redovisats under inkomsttiteln »Andel i riksbankens vinst», har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 november 1939 hava fullmäktige i riksbanken beräknat bankens nettovinst för år 1939 till omkring 1.4 miljon kronor och för år 1940 till omkring 9.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed för budgetåret 1940/ 41 i inkomsttabellen uppfört inkomsten av riksbanksfonden med 9,000,000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Ä statens allmänna fastighetsfond redovisas för närvarande vissa av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, Uppsala universitet, Lunds universitet och direktionen för Karolinska sjukhuset förvaltade fastigheter. För var och en av angivna fastighetsgrupper finnes inrättad en särskild delfond, alltså tillhopa sju delfonder.

Redovisningen å statens allmänna fastighetsfond är emellertid enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen (Kungl. Maj:ts proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag och riksdagens skrivelse den 13 maj 1939, nr 245) avsedd att utsträckas till att även omfatta vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter. För redovisning å fastighetsfonden av angivna fastigheter skulle, enligt de i Kungl. Majlis proposition fram-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 99

lagda och av riksdagen godkända riktlinjerna, linder fonden inrättas fem nya delfonder, nämligen en för fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en för fastigheter under marinförvaltningens förvaltning, en för fastigheter under flygförvaltningens förvaltning, en för fastigheter under generaltullstyrelsens förvaltning och en för fastigheter under lotsstyrelsens förvaltning. Alternativt ifrågasattes dock en utbrytning av de tre militära förvaltningsmyndigheternas delfonder till en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Det förutsattes, att ifrågavarande utvidgning av rikshuvudbokens fastighetsredovisning skulle tillämpas från och med budgetåret 1940/41 samt att slutligt förslag i ämnet skulle föreläggas riksdagen i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden för nämnda budgetår. Sedan Kungl. Maj:t i enlighet härmed genom beslut den 9 juni 1939 anbefallt armé-, marin- och fiygförvaltningarna samt generaltull- och lotsstyrelserna att avgiva förslag till stater för de tillämnade nya delfonderna av fastighetsfonden för budgetåret 1940/41, hava dylika förslag numera avgivits. De upprättade statförslagen hava av Kungl. Majit genom beslut den 18 november 1939 överlämnats till riksräkenskapsverket för att vara tillgängliga vid ämbetsverkets inkoms tberäkning.

Såsom riksräkenskapsverket inledningsvis framhållit, förutsätter ämbetsverket, att nu berörda utvidgning av fastighetsredovisningen i rikshuvudboken kommer att genomföras vid nästa budgetårsskifte. Riksräkenskapsverket har vidare — såsom också tidigare angivits — i anslutning till vad som alternativt ifrågasatts av Kungl. Majit ansett sig böra föreslå, att av försvarsväsendet disponerade fastigheter upptagas till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Till frågan om beräkningen av överskottet å den av riksräkenskapsverket sålunda förordade nya fastighetsfonden återkommer ämbetsverket i det följande.

Beträffande beräkningen av överskottet å statens allmänna fastighetsfond — vilken enligt det nu sagda från och med budgetåret 1940/41 skulle komma att omfatta två nya delfonder, nämligen generaltullstyrelsens delfond och lotsstyrelsens delfond -— får riksräkenskapsverket anföra följande.

Statens allmänna fastighetsfond tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter. Beträffande övriga nu förefintliga delfonder gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. Sistnämnda regel är även avsedd att tillämpas beträffande de tillämnade två nya delfonderna. Under sådana förhållanden samt under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, torde överskotten å nedannämnda delfonder för budgetåret 1940/41 kunna beräknas på följande sätt.

100 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Vid beräkningen av den i ovanstående sammanställning för nu förefintliga delfonder upptagna kapitalbehållningen den 1 juli 1940 har riksräkenskapsverket — i överensstämmelse med vad som tillämpats vid beräkningen av det i gällande riksstat upptagna överskottet å statens allmänna fastighetsfond — utgått från att vid ingången av budgetåret 1939/40 för investering i ifrågavarande delfonder disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. De tillämnade två nya delfondernas kapitalbehållningar hava upptagits i enlighet med i statförslagen för dessa delfonder framlagda beräkningar.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond, blir beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kommer att fastställas för denna delfond för budgetåret 1940/41. Enligt av byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas till 5,767,655 kronor. Härvid har styrelsen i fråga om beräkningen av de med posten för reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda utgifterna samt utgifterna för avsättning till värdeminskningskonto utgått från att det bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader den 1 juli 1940 skall komma att uppgå till, i avjämnat tal, 110,492,000 kronor.

ökningen under budgetåret 1939/40 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader — vilket, bortsett från sjöhistoriska museets byggnad, vid ingången av detta budgetår uppgick till i avjämnat tal 100,776,000 kronor — har riksräkenskapsverket, på sätt närmare framgår av ett av ämbetsverket denna dag avgivet utlåtande angående inkomst- och utgiftsstater för vissa av statens allmänna fastighetsfonds delfonder för budgetåret 1940/41, funnit böra, frånsett nämnda byggnad, beräknas till i runt tal 8,918,000 kronor. I enlighet härmed och då värdet å sjöhistoriska museets byggnad, för vilken byggnad någon avsättning till värdeminskningskonto icke skall äga rum, den 1 juli 1940 beräknas utgöra 980,000 kronor, skulle bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader vid sistnämnda tidpunkt komma att uppgå till sammanlagt 110,674,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har, vad härefter beträffar beräkningen av byggnadsstyrelsens delfonds inkomster, i likhet med byggnadsstyrelsen utgått

ltiksriikcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 101

från att någon ändring av nu gällande regler för placeringen av fastighetsfondens förnyelsefondsmedel icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret 1940/41. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret 1939/40, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter påföljande budgetårs ingång. Dessa medel kunna, såsom närmare framgår av det följande, beräknas till i runt tal 827,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat från riksgäldskontoret, torde ränteavkastningen kunna uppskattas till 3.1 procent. I enlighet härmed och då något belopp icke lämpligen synes böra upptagas i staten för inkomster i form av uppkommande besparingar å till reparations- och underhållskostnader m. m. anvisade medel, torde det av byggnadsstyrelsen under posten diverse inkomster upptagna beloppet böra sänkas till, i avjämnat tal, 210,000 kronor eller med 16,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens beräkning av övriga inkomstposter har icke givit riksräkenskapsverket anledning till annan erinran än att riksräkenskapsverket funnit det för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknade beloppet, 9,609,515 kronor, böra avjämnas till 9,610,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har vid sin beräkning av utgifterna för styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond uppfört posten för reparations- och underhållskostnader m. m. med ett belopp av 2,550,000 kronor. Härav avse

10,000 kronor utskylder, 30,000 kronor vissa renhållningsutgifter i Stockholm, 1,870,000 kronor ordinarie reparations- och underhållskostnader, beräknade efter för nu löpande budgetår tillämpade grunder, 375,000 kronor begärd anslagshöjning för täckande av beräknade prisstegringar och 265,000 kronor begärd anslagshöjning för beredande av medel till brandsäkerhetsåtgärder inom vissa fastigheter i Stockholm. Gällande stat upptar för utskylder och för vissa renhållningsutgifter i Stockholm enahanda belopp, som av byggnadsstyrelsen begärts för ändamålet för nästa budgetår. Därest riksräkenskapsverkets beräkning av byggnadsvärdet för den 1 juli 1940 färdiga byggnader lägges till grund samt hänsyn tages till vad byggnadsstyrelsen uppgivit rörande rivningen av rektorsbostaden vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män, skulle — vid tillämpning av samma procenttal som för nu löpande budgetår eller 1.7 procent — för ordinarie reparations- och underhållskostnader behöva upptagas ett belopp av 1,873,000 kronor, vilket belopp torde kunna avjämnas till 1,870,000 kronor. Riksräkenskapsverket — som ansett sig icke hava att till behandling upptaga frågan örn vilka grunder, som böra tillämpas vid beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, och därför icke heller ingått på någon prövning av de av byggnadsstyrelsen begärda särskilda anslagshöjningarna •— har i anslutning till det nu anförda vid sin beräkning av överskottet å byggnadsstyrelsens delfond uppfört posten för reparations- och underhållskostnader m. in. med det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet.

Beträffande posten för avsättning till värdeminskningskonto får riksräkenskapsverket erinra örn att ämbetsverket med sitt ovan berörda utlätan-

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

de angående inkomst- och utgiftsstater för vissa av statens allmänna fastighetsfonds delfonder för budgetåret 1940/41 överlämnat en över fondens fastighets- och värdeminskningskonton m. m. upprättad sammanställning, innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för budgetåret 1939/40. I denna sammanställning upptages årsavskrivningen för budgetåret 1939/40 för å byggnadsstyrelsens delfond redovisade fastigheter till 827,259 kronor, varav (601 + 802 =) 1,403 kronor avse slutavskrivning av tvenne av dessa fastigheter. Å de med angivna årsavskrivning avsedda byggnadsvärdena bör, frånsett de två slutavskrivna fastigheterna, avskrivning ske med samma belopp under budgetåret 1940/41. Härjämte bör årsavskrivning beräknas för det under budgetåret 1939/40 tillkommande byggnadsvärdet för färdiga byggnader, vilket värde, enligt vad redan framhållits, av riksräkenskapsverket uppskattats till 8,918,000 kronor. De tillkommande byggnadsvärdena avse i två fall ombyggnad av byggnader, vilka redan blivit eller vid utgången av budgetåret 1939/40 komma att vara i sin helhet avskrivna. Årsavskrivningen i dessa fall torde likväl, i enlighet med tidigare tillämpade grunder, böra beräknas å summan av värdet å ombyggnaden och det nuvarande byggnadsvärdet, vilket senare värde i det ena fallet uppgår till i runt tal 164,000 kronor och i det andra fallet till 400,000 kronor. Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från det sagda beräknat förevarande post till 945,000 kronor, vilket belopp understiger det av byggnadsstyrelsen uppförda med 3,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen för hyresutgifter m. m. beräknade beloppet, 1,154,860 kronor, har av riksräkenskapsverket avjämnats till 1,155,000 kronor.

överskottet å byggnadsstyrelsens delfond skulle alltså upptagas till (5,767,655 — 16,000 + 485 + 3,000 — 140 =) 5,755,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott å statens allmänna fastighetsfonds olika delfonder:

Fångvårdsstyrelsens delfond............................... kronor 367,000

Utrikesdepartementets » » 260,000

Medicinalstyrelsens » » 1,896,000

Byggnadsstyrelsens » » 5,755,000

Generaltullstyrelsens » » 26,000

Uppsala universitets » » 203,000

Lunds universitets » » 147,000

Karolinska sjukhusets » » 368,000

Lotsstyrelsens » » 38,000

Sammanlagt beräknas alltså överskottet å statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 till 9,060,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 103

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Vid den utvidgning av rikshuvudbokens fastighetsredovisning, som riksräkenskapsverket, på sätt framgår av det föregående, förutsatt skola komma att genomföras vid nästa budgetårsskifte, skulle, enligt vad ämbetsverket förordat, av försvarsväsendet disponerade fastigheter upptagas till redovisning å en särskild kapitalfond, försvarsväsendets fastighetsfond. Under denna fond skulle i anslutning till de av 1939 års riksdag godkända grunderna för redovisningen av ifrågavarande fastigheter inrättas tre särskilda delfonder avseende en fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Stat för den nya fastighetsfonden bör enligt nyssnämnda av riksdagen godkända grunder upprättas efter i huvudsak samma regler, som tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bör bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet. Vid beräkningen av överskottet å fonden för nästkommande budgetår torde fondens kapitalbehållning kunna upptagas i enlighet med de beräkningar, som framlagts i de för de olika delfonderna avgivna statförslagen. Med utgångspunkt från det anförda bör —- under fölutsättning att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, sättes till 4 procent -—■ överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41 beräknas på sätt framgår av efterföljande sammanställning.

Arméförvaltningens delfond Marinförvaltningens delfond Flygförvaltningens delfond. .

Kapitalbehållning Överskott

Vt 1940

kronor kronor

64,932,601 2,597,000

56,744,813 2,270,000

18,587,500 743,000

Riksräkenskapsverket — som funnit förevarande inkomsttitel böra uppdelas på undertitlar på samma sätt som den för överskottet å statens allmänna fastighetsfond avsedda inkomsttiteln -— har i inkomsttabellen upptagit de sålunda erhållna beloppen såsom överskott å försvarsväsendets fastighetsfonds olika delfonder. Sammanlagt beräknas alltså överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond till 5,610,000 kronor. V.

V. Statens utlåningsfonder.

l)e under förestående överrubrik till och med budgetåret 1937/38 redovisade fonderna allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefondcn och lånefonden för inköp av renar hava från och med budgetåret 1938/39 överförts till fonden för låneunderstöd, vilken fond i riks-

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

staten upptagits såsom fristående titel. Såsom inledningsvis angivits, har vidare riksräkenskapsverket vid upprättandet av inkomstberäkningen för nästkommande budgetår ansett sig böra redovisa överskottet å den hittills under statens utlåningsfonder upptagna arrendeegnahemsfonden under inkomsttiteln diverse kapitalfonder.

överskotten från statens utlåningsfonder — efter frånräknande av förenämnda under denna rubrik tidigare upptagna fonder — hava för nedanstående budgetår beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1934/35 ........... 13,516,400 14,723,329 + 349,879

» 1935/36 12,326,500 13,056,700 — 1,666,629

» 1936/37 14,021,800 14,345,259 + 1,288,559

» 1937/38 12,772,700 13,112,686 — 1,232,573

» 1938/39 13,077,400 13,184,401 + 71,715

» 1939/40 13,795,100

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, riksgäldskontoret och riksbanken uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1940/41 till respektive 11,728,000 kronor, 462,000 kronor samt 530,000 kronor.

I anslutning lill nämnda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder:

Statens bostadslånefond.................................. kronor 340,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.......... » 50,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.......................................... » 500,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen............................................. » 500,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden » 350,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder........................ » 4,500

Statens bosättningslånefond................................ » 520,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda

järnvägar............................................. ,> 55,000

Vattenkraftslånefonden................................... » 150,000

Luftfartslånefonden...................................... » 30,000

Statens lånefond för universitetsstudier..................... » 100

Studielånefonden......................................... » 40,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston................... » 100

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras...... » 100

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras....... » 100

Statens kaninavelslånefond ................................ » 100

Statens fjäderfälånefond.................................. » 1,500

Gödselvårdslånefonden.................................... » 55,000

Statens kalkbrukslånefond................................ » 1,700

Statens fruktodlingslånefond.............................. » 100

Statens mejerilånefond................................... » 60,000

Jordbrukets maskinlånefond .............................. » 25,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 105

Spannmålslagerhusfonden................................. kronor 85,000

Spannmålskreditfonden................................... » 10,000

Statens sekundärlånefond för jordbrukare.................. » 385,000

Statens slakterilånefond.................................. » 100

Kraftledningslånefonden.................................. » 130,000

Egnahemslånefonden..................................... » 7,600,000

Jordförmedlingsf onden.................................... » 100

Arrendelånefonden....................................... » 100

Arbetarsmåbrukslånefonden ............................... » 100

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-

ringslånefond.......................................... » 1,500

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond............... » 600

Statens avdikningslånefond............................... » 1,450,000

Täckdikningslånefonden................................... » 140,000

Allmänna nyodlingsfonden................................ » 2,500

Norrländska nyodlingsfonden.............................. >> 1,000

Fiskerilånefonden........................................ » 103.000

Statens fiskredskapslånefond............................... » 100

Kommunskogslånefonden................................. » 1,000

Virkesmätningslånefonden................................. » 100

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift...... » 40,000

Hemslöjdslånefonden..................................... » 1,500

Industrilånefonden....................................... » 15,000

Statens hantverkslånefond......................... » 24,000

Rederilånefonden........................................ » 24,000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten............... » 2,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen................. » 20,000

Sammanlagt beräknas sålunda överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1940/41 till 12,720,000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Överskottet från denna fond med inräknande jämväl för tidigare budgetår av överskotten från de fyra utlåningsfonder — allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden och lånefonden för inköp av renar — vilka från och med budgetåret 1938/39 överförts till fonden för låneunderstöd, har för nedanstående budgetår beräknats till, respektive redovisats med följande belopp.

Enligt ett av riksräkenskapsverket utarbetat, i skrivelse den 27 april 1939 framlagt förslag skulle fonden för låneunderstöd uppdelas på två delfonder

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

avseende den ena lån under statskontorets förvaltning och den andra lån under riksgäldskontorets förvaltning. Förslaget har tillstyrkts av statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret med den ändringen, att lån, som fortfarande skola förvaltas av länsstyrelserna, ansetts böra tillhöra riksgäldskontorets delfond. Riksräkenskapsverket, som ej velat motsätta sig en sådan ändring, har, såsom inledningsvis framhållits, utgått från att uppdelningen skall tillämpas från och med nästa budgetår.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1939 har riksgäldskontoret beräknat överskottet å fonden för budgetåret 1940/41 till sammanlagt 1,175,000 kronor. Fördelningen av detta belopp på respektive delfonder har av riksgäldskontorets räkenskapsbyrå i skrivelse den 21 november 1939 beräknats på följande sätt:

Statskontorets delfond.

Kronor

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m......... 8,500

Lån till främjande av enskild företagsamhet......................... 130,000

Lån till kommunala beredskapsarbeten............................. 100,000

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område................ 4,000

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....................... 25,000

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag.................... 2,000

Diverse lån:

Föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina.. 32,500

Svenska Diakonissällskapet...................................... 10,700

Rederiaktiebolaget Nordstjernan.................................. 180,000

Låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss.......... 7,500

Summa 500,200

Riksgäldskontorets delfond.

Lån överförda från allmänna järnvägslånefonden..................... 539,700

Lån överförda från allmänna byggnadslånefonden.................... 5,700

Ackordslån åt jordbrukare m. m................................... 110,000

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare.............................. 100

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län...... 5,200

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget....... 5,600

Diverse lån:

Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a............................ 300

Mellersta Östergötlands järnvägar A.B............................ 8,200

Summa 674,800 Tillsammans 1,175,000

Med hänsyn lill vad som anförts i bilaga 11 (sid. 81) till propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag har riksräkenskapsverket förutsatt, att någon ytterligare utbetalning å de i nämnda bilaga omnämnda anslagen icke är att påräkna.

Under åberopande av det anförda får riksräkenskapsverket föreslå, att inkomsterna å fonden för låneunderstöd för budgetåret 1940/41 upptagas vad angår statskontorets delfond till 500,000 kronor och vad angår riksgäldskontorets delfond till 675,000 kronor eller till sammanlagt 1,175,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 107

VII. Fonden för statens aktier.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

För beräkning av den inkomst, som under budgetåret 1940/41 kan komma att inlevereras till statsverket, saknas i nuvarande ovissa handelspolitiska läge tillförlitlig grundval. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig böra i förslagsberäkningen upptaga inkomsten till det belopp, varmed den uppförts i riksstaten för innevarande budgetår, eller 20 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i inkomsttabellen upptagit inkomsten av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till 20,000,000 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1939 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1940/41 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till 1,595,000 kronor. I

Aktiebolaget Jordbrukarbanken.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1939 har aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att överskottet av rörelsen för innevarande år,

108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

såvitt då kunde bedömas, beräknades icke komma att understiga fjolårets. Beträffande utdelningen för detta år och överskottet för nästkommande år har banken icke ansett sig kunna göra något uttalande.

För år 1938 utdelades till aktieägarna 3 procent å aktiekapitalet med 600,000 kronor, varjämte 900,000 kronor avsattes till reservfonden. Under år 1939 har aktiekapitalet ökats med 5 miljoner till 25 miljoner kronor, vilket belopp är till fullo inbetalat. Praktiskt taget hela aktiekapitalet äges av staten. Det synes kunna antagas, att för innevarande år till aktieägarna kunna utbetalas 4 procent å 20 miljoner kronor eller 800,000 kronor. För budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket i anslutning härtill beräknat inkomsten till 4 procent å 25 miljoner kronor eller till 1 miljon kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit inkomst av aktiebolaget Jordbrukarbanken till ett belopp av

1.000,000 kronor.

Svenska penninglotteriet aktiebolag.

I Svenska penninglotteriet, vars verksamhet började den 1 januari 1939, är staten innehavare av aktier till ett sammanlagt belopp av 99,500 kronor. Enligt proposition till 1938 års riksdag (nr 24) angående penninglotteriväsendet har utdelningen å aktiekapitalet tillsvidare ansetts böra maximeras till 4 procent. Bolaget har i skrivelse den 27 oktober 1939 beräknat, att medel skola bliva tillgängliga, så att utdelning med 4 procent skall kunna äga rum för såväl år 1938 som år 1939, varigenom under budgetåret 1939/40 ett belopp av 7,960 kronor skulle komma att tillföras ifrågavarande inkomsttitel. Även för budgetåret 1940/41 borde aktieutdelning till motsvarande årsbelopp, 3,980 kronor, kunna tillföras ifrågavarande inkomsttitel.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört inkomst av Svenska penninglotteriet aktiebolag med ett till 4,000 kronor avrundat belopp.

Övriga aktiebolag.

övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav — Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget och Kalix träindustriaktiebolag i likvidation samt de aktiebolag, som enligt tilläggsstat för innevarande budgetår avses skola nybildas -— beräknas icke lämna någon avkastning under budgetåret 1940/41.

På grund härav föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln övriga aktiebolag uppföres i rik sstaten med ett formellt belopp av 100 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder.

Med skrivelser den 14 respektive den 16 november 1939 hava statskontoret och riksgäldskontoret till riksräkenskapsverket överlämnat vissa beräkningar, enligt vilka inkomsterna av statens pensionsfonder för budgetåren 1939/40 och 1940/41 upptagits till följande belopp:

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 109

I anslutning till dessa beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört pensionsfonderna med följande belopp, nämligen civila tjänstepensionsfonden 1,250,000 kronor, militära tjänstepensionsfonden 150,000 kronor, allmänna familjepensionsfonden 3,600,000 kronor och pensionsfonden för vissa riksdagens verk 20,000 kronor, eller tillhopa för statens pensionsfonder sålunda 5,020,000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Till förevarande inkomsttitel — vilken nu är uppförd under benämningen övriga kapitalfonder samt avser inkomster från fonden för förlag till statsverket, fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus samt fonden för varukredit — har riksräkenskapsverket, såsom inledningsvis angivits, även hänfört inkomsterna från följande fonder, nämligen fonden för Södertälje kanal verk, fonden för statens reproduktionsans tält och arrendeegnahemsfonden.

Fonden för Södertälje kanalverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 240 till 1939 års riksdag angående omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. har Kungl. Majit anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samarbete med vattenfallsstyrelsen förbereda överflyttning av förvaltningen av Södertälje kanal till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1940/41 till Kungl. Majit inkomma med förslag till åtgärder i berörda hänseende, varvid beträffande redovisningen av det i sagda kanal investerade kapitalet samt de med kanalens drift sammanhängande utgifterna och inkomsterna samråd skulle äga rum med riksräkenskapsverket. I anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 15 november 1939 anmält, att styrelsen i ärendet inlett samarbete med såväl vattenfallsstyrelsen som riksräkenskapsverket samt att ämbetsverken utgått från att överförandet av Södertälje kanals förvaltning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde äga rum den 1 juli 1940. Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket pågående utredningar gåve vid handen, att Södertälje kanalverk i och med förvaltningens överflyttande borde upptagas till redovisning å en för ändamålet särskilt inrättad kapitalfond, å vilken samtliga inkomster och utgifter för kanalen borde redovisas. Ä riksstatens inkomstsida borde upptagas en inkomsttitel för överskottet å kanalrörelsen.

110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 november 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med överlämnande av preliminärt förslag till stat för Södertälje kanalverk, meddelat, att det belopp, med vilket nämnda överskott borde uppföras i riksstaten för nästkommande budgetår, enligt verkställd utredning kunde beräknas till 75,000 kronor. I avvaktan på det statförslag, som sedermera torde komma att underställas Kungl. Maj:ts prövning, synes det riksräkenskapsverket, att inkomsten av kanalen bör i riksstatsförslaget upptagas till det av styrelsen föreslagna beloppet.

Fonden för statens reproduktionsanstalt. Inkomsten från fonden för statens reproduktionsanstalt, vilken under budgetåret 1938/39 uppgått till

40,000 kronor, har lantmäteristyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1939 beräknat till 50,000 kronor för budgetåret 1940/41. Denna beräkning har ej givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Riksräkenskapsverket vill framhålla, att redovisningen av reproduktionsanstaltens överskott å förevarande inkomsthuvudtitel givetvis icke får anses innebära, att kraven på affärsmässighet i anstaltens rörelse frånfallas.

Arrendeegnahemsfonden. Statskontoret har i skrivelse den 14 november 1939 beräknat överskottet å arrendeegnahemsfonden för innevarande budgetår till 175,000 kronor och för nästkommande budgetår till 200,000 kronor. Beträffande överskottet för budgetåret 1940/41 har statens egnahemsstyrelse i skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1939 framhållit, att en sammanräkning av kontrakterade arrendeavgifter givit vid handen en nettoinkomst av omkring 212,000 kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat överskottet å arrendeegnahemsfonden till 200,000 kronor.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1939 har riksgäldskontoret beräknat inkomsterna under budgetåret 1940/41 från övriga med förevarande inkomsttitel avsedda fonder på följande sätt (kronor):

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus...... 10,000

Fonden för förlag till statsverket:

Lån för uppförande och utrustning av sjukhuspaviljong vid

garnisonssjukhuset i Boden ............................. 15,800

Lotsverkets båtlånefond.................................. 20,000

Tullverkets båtlånefond................................... 7,200

Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien.......... 60,000 103,000

Summa 113,000.

Riksräkenskapsverket, som i fråga om fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus ansett riksgäldskontorets beräkning böra höjas, har för budgetåret 1940/41 uppskattat nu ifrågavarande inkomster till 125,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen uppfört inkomsttiteln diverse kapitalfonder med (75,000 + 50,000 +

200,000 + 125,000 =) U50,000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. lil

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1940/41 jämförda med motsvarande för budgetåret 1939/40 i riksstat och tilläggsstat beräknade, respektive av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå. I

Nettoökning ( + ) resp.

I de för budgetåret 1939/40 redovisade beloppen hava inräknats de vid 1939 års urtima riksdag beslutade respektive av Kungl. Majit föreslagna extra skattebelopp jämte vissa andra inkomster, som avses skola upptagas å tilläggsstat, sammanlagt beräknade till 301.30 miljoner kronor. Häri ingår en under rubriken diverse inkomster redovisad omföring från vissa specialbudgeler till allmänna budgeten å 32 miljoner kronor. Bortsett från detta belopp blir nedgången i förhållande till riksstat och tilläggsstat för budgetåret 1939/40 57.85 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade ut-

112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

fallet för samma budgetår 71.44 miljoner kronor. Med hänsyn till att de vid urtima riksdagen beslutade respektive föreslagna skattehöjningarna, frånsett värnskatten, avse allenast del av budgetåret 1939/40, ger dock sist anförda siffra ett för lågt uttryck för sänkningen av inkomstnivån.

Stockholm den 9 december 1939.

Underdånigst

Erik Stridsberg.

P. S. Runemark.

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 1. Del 2.

114 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41,

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Allmänna budgeten.

A. Egentliga statsinkomster:

I.

II.

III.

IV.

Skatter..................................! 875.81

Uppbörd i statens verksamhet........

Bidrag {rån folkpensioneringsfonden...

Diverse inkomster ...................

Säger för egentliga statsinkomster

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

Riksbanksfonden...............

Statens allmänna fastighetsfond

Statens utlåningsfonder.........

Fonden för låneunderstöd......

Fonden för statens aktier......

Statens pensionsfonder.........

Övriga kapitalfonder..........

Säger för inkomster av statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten

Reservationer frän föregående budgetår.

Summa

Specialbudgeterna.

hälften av lotterivinstskatten 2. Automobilskattemedel.........

leringen..............................

5. Övrig uppbörd i statens verksamhet, att di:

föras till särskilda diversemedelsfonder

6. Tolalisatormedel utöver l,019,9n0 kronor

7. Inkomst av vadhållning vid idrottstävling

1,000,000 kronor.....................

8. Lotterimedel utöver 4,000,000 kronor ....

Reservationer från föregående budgetår (automobilskattemedel) ......................................

Sammanlagda driftbudgeten.

Inkomster...............................

Reservationer från föregående budgetår----

Tillsammans [

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 115

u .V.\ Bilaga A.

för budgetåret 1938/39.

kronor.

116 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41.

Bilaga B.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1939/40.

Riksräkenskapsverbets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 117

netlomerinkomst

________ 36,395,800

1 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettobrist av 16,788,(XX) kronor.

2 Inkomsttitlar utan avräkning möt budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst av 3,988,000 kronor.

118 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41,

Bilaga C.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1940/41.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. lid

120 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41,

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1940/41. 121

Hillring lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 2. 9

Bilaga till

1940 års statsverksproposition.

Utgifter å driftbudgeten.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, föredrager vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför därvid:

1. Beräkning av vissa anslagsposter å avlöningsstaterna m. m.

Redan vid anmälan av riksstatsförslaget har jag framhållit, att vissa besparingar kunnat vinnas å aviöningsanslagen genom de begränsningar i förordnande av vikarier under ledigheter för statliga befattningshavare samt i nyanställning av icke-ordinarie tjänstemän och anlitande av tillfällig arbetskraft, vilka äro avsedda att iakttagas under nu rådande förhållanden. Med hänsyn till avlöningsstaternas uppställning och reglerna för anslagsposternas disposition medför en begränsning av vikariaten minskad belastning å anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, medan däremot medelsbehovet å grundavlöningsposterna för icke-ordinarie tjänstemän icke oväsentligt ökas. Sistnämnda poster komma nämligen att belastas med de grundlöner, som örn vikariatsförordnanden meddelats skulle — jämte vikariatsersättningarna — ha bestritts från anslagsposterna lill avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Grundavlöningsposterna, vilka i regel av riksdagen maximerats, äro icke beräknade att kunna bära nämnda

takäng till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 1. Del 3.

2 Utgifterna.

grundlöner. Även om visst utrymme kan förväntas bliva vunnet inom grundavlöningsposterna genom begränsad nyanställning av icke-ordinarie personal m. m., kan det förutses, att vikariatsbegränsningarna i åtskilliga fall komma att få till följd antingen att redan nu anställd icke-ordinarie personal måste avskedas eller också att grundavlöningsposterna måste överskridas. För mili del anser jag angeläget att de besparingsåtgärder som nu vidtagas icke föranleda att personal nied längre anställningstid avskedas. Vid sådant förhållande är det nödvändigt att skapa möjligheter att förstärka grundavlöningsposterna.

I fråga örn det sätt, på vilket en dylik förstärkning bör genomföras, må erinras, att fjolårets urtima riksdag bemyndigat Kungl. Majit att i de fall, då grundavlöningsposterna under innevarande budgetår måste överskridas på grund av de särskilda kostnaderna för avlöningar till personal inkallad till förstärkt försvarsberedskap, besluta örn nämnda posters förstärkning från anslaget till oförutsedda utgifter. Ett motsvarande bemyndigande synes böra inhämtas för nu avsedda fall. Såsom förutsättningar för att medgiva förstärkning bör gälla, att vederbörande myndighet begränsat vikariatsförordnandena, att myndigheten i möjligaste mån även begränsat nyanställning av icke-ordinarie personal och anlitande av tillfällig arbetskraft samt att, om förstärkning icke medgives, den redan anställda icke-ordinarie personalen måste minskas. Förstärkningen får givetvis högst uppgå till ett belopp, som motsvarar summan av de grundlöner till icke-ordinarie personal, vilka, om vikariatsförordnanden meddelats i hittills bruklig omfattning, hade belastat anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Jämväl under nu löpande budgetår böra vikariatsbegränsningar och inskränkningar i fråga örn nyantagning av personal eller anlitande av tillfällig arbetskraft iakttagas. Jag torde senare i dag få framlägga förslag örn utfärdande av ett cirkulär till statsmyndigheterna av denna innebörd. Redan under innevarande budgetår kan med hänsyn härtill behov uppkomma att förstärka grundavlöningsposterna. Det bemyndigande att för ändamålet anlita anslaget till oförutsedda utgifter, varom jag hemställer, avser för den skull såväl löpande som nästkommande budgetår.

I det föregående har påpekats, att en begränsning av vikariaten medför minskad belastning å anslagsposterna till tjänstemän å ordinarie stat. Hur stor besparing, som härigenom vinnes, är uppenbarligen mycket vanskligt att uppskatta. I det budgetförslag, som nu framlägges, har tillämpats den regeln att anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat minskats med lika stora belopp som anslagsposterna till rörligt tillägg höjts på grund av beräknad stegring av levnadskostnadstalet. Sänkningen motsvarar i genomsnitt 3 å 4 procent av förstnämnda anslagsposters belopp.

Såsom nyss erinrats må Kungl. Majit enligt riksdagens bemyndigande under innevarande budgetår förstärka grundavlöningsposterna från anslaget till oförutsedda utgifter, om så visar sig nödvändigt på grund av de särskilda kostnaderna för avlöningar till personal inkallad till förstärkt försvarsberedskap. Det synes uppenbart, att i förevarande hänseende partiell mobilisering

Utgifterna.

är att jämställa med förstärkt försvarsberedskap. Även under nästa budgetår bör Kungl. Majit äga befogenhet att på motsvarande sätt av nu ifrågavarande anledning förstärka grundavlöningsposterna. Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas i detta sammanhang.

Slutligen får jag anföra följande.

I sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente berörde 1936 års lönekommilté av riksdagens revisorer vid två tillfällen gjorda anmärkningar rörande frekvensen av partiella ledigheter inom statsförvaltningen. Kommittén framhöll därvid, att en effektiv begränsning av de partiella ledigheterna och därav föranledda utgifter för vikarier —- s. k. dubblering av tjänst — beträffande verk med avlöningsanslag å riksstaten lämpligen syntes kunna åstadkommas genom ändrade bestämmelser om anlitande av verkens anslagsposter för utbetalande av vikariatsersättningar. Kommittén påpekade, att därest man ville begränsa ämbetsverkens rätt att förordna vikarier vid partiella ledigheter, detta enklast syntes kunna åstadkommas genom att gällande kungörelse angående bestridande av avlöningskostnader vid nyreglerade verk så ändrades, att lön och vikariatsersättning till tjänsteman, som i dylikt fall förordnades såsom vikarie, i allmänhet komme att utgå från grundavlöningsposten, vilken post med några få undantag vore maximerad.

För egen del framhöll jag vid anmälan av lönekommitténs betänkande i statsrådet den 18 mars 1938, att den av kommittén anvisade utvägen för att åstadkomma en begränsning i dubbleringen av tjänster syntes beaktansvärd. Spörsmålet borde emellertid närmare övervägas i samband med den översyn av gällande regler för avlöningsanslagens disposition, som bleve en följd av civila avlöningsreglementets godkännande.

Härefter har riksräkenskapsverket den 17 oktober 1938 inkommit med förslag till ändrade bestämmelser angående bestridande av avlöningskostnader vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen, därvid den av lönekonnnittén ifrågasatta anordningen upptagits till övervägande, över riksräkenskapsverkets förslag har statskontoret avgivit utlåtande den 21 juli 1939.

Jag har icke ansett mig nu böra föreslå ändring av gällande bestämmelser för anslagsposternas disponerande. I det cirkulär till statsmyndigheterna angående vikariatsbegränsningar m. m., som nu bör utfärdas, torde emellertid böra intagas en anbefallning till myndigheterna att i möjligaste mån begränsa dubblering av tjänster samt att anmäla beslut om dubblering för Kungl. Majit.

Under åberopande av vad .sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående förordats besluta om förstärkning under budgetåren 1939/40 och 1940/41 av de i avlöningsstaterna under anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal upptagna delposterna till grundavlöningar m. lii, från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

4 Utgifterna.

2. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Å statens allmänna fastighetsfond redovisas vissa fastigheter, som stå under förvaltning av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, Uppsala och Lunds universitet samt direktionen för Karolinska sjukhuset. Fonden är uppdelad i sju delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets och Karolinska sjukhusets delfond. Såsom jag framhållit vid anmälan av inkomstberäkningen, bör vid uppgörande av förslaget till riksstat för budgetåret 1940/41 förutsättas, att redovisningen å allmänna fastighetsfonden utvidgas till att avse även vissa av generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen förvaltade fastigheter, för vilket ändamål två nya delfonder skola inrättas, benämnda generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder.

Statens allmänna fastighetsfond är anordnad såsom en kapitalfond, vilket innebär, att — förutom kapitalbehållningen — fondens inkomster och utgifter redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställes årligen av Kungl. Majit och riksdagen. Å utgiftssidan i denna stat upptagas anslagsposter för bestridande från fonden av reparations- och underhållskostnader m. m. samt för avsättning till värdeminskningskonlo. Från fondens stat bestridas vidare hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. Å statens inkomstsida beräknas, förutom hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden samt diverse inkomster, en post för varje delfond, benämnd ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Ersättningen till statens allmänna fastighetsfond skall fastställas till det belopp, som erfordras för att kapitalbehållningen för varje delfond skall vara fullt förräntad, varvid man utgår från en avkastning av 4 procent. Denna grund för ersättningens beräknande tillämpas för närvarande för alla delfonder utom för byggnadsstyrelsens delfond, beträffande vilken ersättningen till fastighetsfonden i stället utmätes med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående fastigheterna. För generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder har förutsatts, att ersättningen skall beräknas efter den grund som tillämpas för flertalet nuvarande delfonder. Ersättningen till statens allmänna fastighetsfond utgår av särskilda å driftbudgeten anvisade förslagsanslag, därvid ersättningen till byggnadsstyrelsens delfond uppdelas efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna. För ersättning till generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder böra alltså tillkomma två anslag, ett under sjunde och ett under tionde huvudtiteln. De överskott, som uppstå å fastighetsfondens särskilda delfonder, redovisas under särskilda inkomsttitlar å riksstatens inkomstsida, å vilken alltså nu ytterligare två titlar, avseende överskotten å generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder, skola uppföras.

Utgifterna.

5 Under den nya (elfte) huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet bör vidare upptagas ett anslag för ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden. Rörande avgränsningen av detta ersättningsanslag hänvisar jag till vad chefen för folkhushållningsdepartementet anför vid anmälan av förslag om anslagsäskanden under nämnda huvudtitel.

Förslag till stater för allmänna fastighetsfondens delfonder för budgetåret 1940/41 hava avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Såsom jag angiver i inkomstberäkningen för nästa budgetår har det av besparingsskäl befunnits nödvändigt att beskära de av myndigheterna äskade anslagsbeloppen för reparationer och underhåll. Såvitt angår andra delfonder än byggnadsstyrelsens delfond föranleda dessa nedsättningar jämkning i de belopp, som av myndigheterna beräknats böra för nästa budgetår upptagas såsom ersättning till fonden för åt statsmyndigheter upplåtna lokaler. För byggnadsstyrelsens delfond medför åter nedsättningen en ökning av det påräkneliga överskottet å denna delfond. Med utgångspunkt från myndigheternas beräkningar av ifrågavarande förslagsanslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond torde dessa anslag böra för budgetåret 1940/41

upptagas preliminärt till följande belopp.

kronor kronor

Andra huvudtiteln:

Ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond ............ 579,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 323,000 902,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till utrikesdepartementets delfond......'.... 796,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 187,000 983,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 279,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till medicinalstyrelsens delfond ............ 2,786,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 1,899,000 4,685,000

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 280,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 520,000

Ersättning till generaltullstyrelsens delfond............ 78,000 598,000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 4,456,000

Ersättning till Uppsala universitets delfond............ 684,000

Ersättning till Lunds universitets delfond............. 300,000

Ersättning till Karolinska sjukhusets delfond.......... 850,000 6,290,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 936,000

6 Utgifterna.

kronor

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 467,000

Ersättning till lotsstyrelsen delfond.................. 282,000 749,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 183,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 80,000

Summa kronor 15,965,000.

Förslag att ifrågavarande anslag skola i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagas med här angivna beräknade belopp framställas under de olika huvudtitlarna av vederbörande departementschefer. Frågan om avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t. Ett beräknat förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond. Vid den utvidgning av rikshuvudbokens fastighetsredovisning, som enligt vad jag vid anmälan av inkomstberäkningen framhåller torde böra genomföras vid nästa budgetårsskifte, synas de av försvarsväsendet disponerade fastigheterna böra upptagas till redovisning å en särskild kapitalfond, försvarsväsendets fastighetsfond. Under denna fond böra i anslutning till de av 1939 års lagtima riksdag godkända grunderna för redovisningen av ifrågavarande fastigheter inrättas tre särskilda delfonder avseende en fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Stat för den nya fastighetsfonden bör enligt nyssnämnda av riksdagen godkända grunder upprättas efter i huvudsak samma regler, som tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bör bestämmas så, att full förräntning — beräknad efter 4 procent — erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet. För bestridande av denna ersättning torde å fjärde huvudtiteln böra upptagas tre förslagsanslag, ett för var och en av delfonderna. De överskott som uppstå å delfonderna skola tillföras riksstatens inkomstsida; å denna upptagas alltså, såsom framgår av inkomstberäkningen, under huvudrubriken försvarsväsendets fastighetsfond tre inkomsttitlar för redovisning av respektive delfonders överskott.

Förslag till stater för ifrågavarande delfonder för budgetåret 1940/41 ha avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Vid den preliminära granskning, som dessa statförslag underkastats, har det av besparingsskäl befunnits nödvändigt att beskära de av myndigheterna äskade anslagsmedlen för bestridande av kostnader för reparationer och underhåll. I motsvarande mån minskas den erforderliga ersättningen till försvarsväsendets fastighetsfond för åt statliga myndigheter upplåtna lokaler. Med iakttagande härav

Utgifterna.

och med utgångspunkt i övrigt från myndigheternas statförslag torde ifrågavarande förslagsanslag till ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond böra för budgetåret 1940/41 upptagas preliminärt till följande belopp.

Ersättning till arméförvaltningens delfond....................... 6,161,000

Ersättning till marinförvaltningens delfond...................... 3,555,000

Ersättning till flygförvaltningens delfond........................ 1,542,900

Summa kronor 11,258,900.

Förslag att dessa anslag skola i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagas med här angivna beräknade belopp framställas av chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln. Frågan örn avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41 torde senare få anmälas för Kungl. Majit. Ett beräknat förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I propositionen nr 158 har Kungl. Majit inhämtat 1939 års lagtima riksdags yttrande angående grunder för redovisning å domänfonden av vissa för speciella uppgifter disponerade egendomar m. m. Dessa grunder innebära att vid förvärv för statsverkets räkning av fast egendom, som skall användas för speciella uppgifter men förbliva under jordbruks- eller skogsdrift, investeringen ifråga bör såvitt möjligt upptagas till redovisning under domänfonden, oavsett för vilken myndighets räkning fastigheten avses skola disponeras. När en sådan redovisning kan genomföras, bör anslag för förvärvet upptagas å kapitalbudgeten under domänfonden. I enlighet med principerna för redovisningsförfarandet förutsättes ersättning skola utgå till domänstyrelsen för upplåtelse av en fastighet till den myndighet, för vars räkning den förvärvats. Denna ersättning bör täckas av särskilda å vederbörande huvudtitlar anvisade ersättningsanslag, vilka i princip äro att jämställa med ersättningsanslagen till fastighetsfonderna och alltså representera endast en formell, av redovisningsskäl motiverad omföring av medel inom budgetens ram. Vad här sagts om nyförvärvad fast egendom bör i tillämpliga delar gälla även vid upplåtelse till annan myndighet för speciella uppgifter av domänstyrelsen redan underställd mark.

Den nya redovisningsformen har från och med budgetåret 1939/40 ansetts böra tillämpas beträffande de fastigheter, för vilkas förvärvande medel äskats av 1939 års riksdag, nämligen för egendomen Hall i Stockholms län, fastigheter som disponerades av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka (numera statens anstalt för fallandesjuka) samt egendomarna Nyckelby i Stockholms län och Mosslunda i Kristianstads län. Redan från och med budgetåret 1938/39 har motsvarande anordning tillämpats för den för dövstumundervisningen disponerade egendomen Broby gård i Uppsala län.

Ifrågavarande redovisningsform har ansetts böra erhålla en i viss ut-

8 Utgifterna.

sträckning retroaktiv tillämpning. Från och med budgetåret 1939/40 har detta befunnits kunna ske beträffande viss del av Skenäs kungsgård i Östergötlands län och viss del av egendomen Troxhammar nr 4 och 6 i Stockholms län, vilka båda egendomar ännu icke avförts ur domänfonden men skola disponeras för fångvårds- resp. skyddshemsändamål. Vad åter angår övriga fastigheter, beträffande vilka en retroaktiv tillämpning av den •föreslagna redovisningsformen kan ifrågakomma, ha ytterligare utredningar i ämnet varit erforderliga.

I skrivelse nr 246 har 1939 års lagtima riksdag anslutit sig till de allmänna synpunkter som i propositionen nr 158 antoris beträffande redovisningen av ifrågavarande fastigheter och ej heller ansett sig böra framställa någon erinran mot att de föreslagna redovisningsprinciperna erhölle retroaktiv tillämpning i den utsträckning som i propositionen förordats.

Genom beslut den 9 juni 1939 har Kungl. Majit anbefallt domänstyrelsen att — med beaktande av de i förenämnda proposition angivna riktlinjerna och de av riksdagen anförda synpunkterna — i samråd med riksräkenskapsverket samt övriga vederbörande verk och myndigheter dels avgiva förslag till de närmare föreskrifter av beskaffenhet att böra av Kungl. Majit meddelas, vilka erfordras rörande redovisningen av egendomen Hall i Stockholms län, fastigheter som disponeras av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka samt egendomarna Nyckelby i Stockholms län och Mosslunda i Kristianstads län så ock av vissa delar av Skenäs kungsgård i Östergötlands län och egendomen Troxhammar nr 4 och 6 i Stockholms län, dels ock verkställa utredning för angivande av de egendomar — jämte sistnämnda båda fastighetsdelar — å vilka en retroaktiv tillämpning av de i propositionen föreslagna redovisningsprinciperna synes böra ifrågakomma samt beträffande dessa egendomar avgiva förslag till föreskrifter i redovisningshänseende.

Det sålunda givna utredningsuppdraget har icke blivit slutfört inom sådan tid att resultaten av utredningarna kunnat tillgodogöras vid upprättandet av statsverkspropositionen till 1940 års riksdag. På grund härav har en utvidgning av den retroaktiva tillämpningen av den föreslagna redovisningsformen ej ifrågasatts för nästa budgetår. De särskilda förslagsanslag som böra uppföras under andra, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna för ersättning till statens domäners fond kunna därför upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår. Det torde få ankomma på vederbörande departementschefer att vid anmälan av anslagsäskandena under nämnda huvudtitlar framställa förslag örn anvisande å riksstaten för budgetåret 1940/41 av dylika anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

Provisorisk avlöningsförstärkning oell provisoriskt dyrortstillägg. I överensstämmelse med beslut av 1939 års lagtima riksdag utgår provisorisk avlöningsförstärkning under innevarande budgetår dels till innehavare av så-

Utgifterna.

dan ordinarie befattning vid universiteten i Uppsala eller Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilken civila avlöningsreglementet icke äger tillämpning, dels till vissa beställningshavare vid försvarsväsendet, vilka åtnjuta lön enligt löneplan i avlöningsreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet, dels ock till i flottans reserv utnämnd flaggkorpral, som i omedelbar anslutning till avgång från aktiv stat fullgör första flaggkorprals tjänstgöring. Därjämte utgår provisorisk avlöningsförstärkning till sådana folk- och småskollärare m. fl. ävensom till sådana lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, å vilka de för dylika lärare nu gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna icke äro tillämpliga. Bestämmelser härom äro meddelade i kungörelser den 15 juni 1939 (nr 484—486). Vissa av sist avsedda lärare åtnjuta provisoriskt dyrorts tillägg enligt föreskrifter i kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 487).

Under nästa budgetår bör provisorisk avlöningsförstärkning enligt nu gällande grunder tillkomma nämnda befattningshavare vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Anslag för ändamålet har upptagits under åttonde huvudtiteln. Därest lönereglering från och med den 1 juli 1940 genomföres för det fast anställda manskapet vid försvarsväsendet, bör provisorisk avlöningsförstärkning icke därefter tillkomma beställningshavare vid försvarsväsendet, däri inbegripet sådan flaggkorpral i flottans reserv, som förut nämnts.

Frågan örn provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg under nästa budgetår åt kommunanställda lärare m. fl. torde framdeles få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1940/41 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten i Uppsala eller Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilken civila avlöningsreglementet icke äger tillämpning.

Kärligt tillägg. Rörligt tillägg utgår till befattningshavare som äro underkastade civila och militära avlöningsreglementena ävensom till vissa tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden regleras av bestämmelser i civila och militära icke-ordinariereglementena. Sådant tillägg åtnjutes jämväl av de kommunalt anställda lärare m. fl., för vilka gälla provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret 1939/40, nämligen lärare vid folk- och småskolor lii. fl. och nomadlärare samt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor (Svensk författningssamling 1939, nr 469—471). Rörligt tillägg utgår även till vissa

10 Utgifterna.

befattningshavare med avlöning från anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

För nästa budgetår skall rörligt tillägg fortfarande utgå till nu nämnda kategorier av befattningshavare, vad angår de kommunalt anställda lärarna och därmed i avlöningshänseende likställda befattningshavare dock endast under förutsättning att de provisoriska avlöningsbestämmelserna förlänas fortsatt giltighet. Därest lönereglering för manskapet vid försvarsväsendet genomföres, skall rörligt tillägg beräknas å de nya lönerna.

I gällande riksstat äro anslagsposterna till rörligt tillägg å avlöningsstaterna beräknade efter 6 procent. Med hänsyn till levnadskostnadernas utveckling hava i riksstatsförslaget nämnda anslagsposter för budgetåret 1940/ 41 beräknats efter 9 procent.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Dyrtidstillägg torde fortfarande böra beredas de befattningshavare, som icke berörts av de senast genomförda löneregleringarna, däri inbegripet även dem som förklarat sig icke vilja övergå på ny stat.

Vid framläggande av fjolårets budgetförslag verkställdes en reglering i viss utsträckning av arvodesbelopp, å vilka utgick reglerat eller oreglerat dyrtidstillägg. Regleringen innebar att dyrtidstilläggen i motsvarande mån avvecklades. Det hade varit avsett att fullfölja denna arvodesreglering även med avseende å övriga arvodesbelopp. Härmed har emellertid nu ansetts böra anstå. Dyrtidstillägg bör därför alltjämt utgå å de arvoden, fastställda av Kungl. Maj:t, som icke hittills reglerats och vilka äro förenade med sådant tillägg.

Såsom förut nämnts förberedes förslag till 1940 års riksdag örn lönereglering för manskap vid försvarsväsendet. Bifalles detta förslag, bortfaller dyrtidstillägg å sådant manskaps avlöning.

Dyrtidstillägg bör även under nästa budgetår utgå å pensioner till förutvarande befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt till änkor och barn efter civila befattningshavare m. fl. Jag erinrar, att från anslaget till dyrtidstillägg åt nämnda efterlevande efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. även bestrides procentuellt tillägg enligt 5 § kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) i de fall, då dylikt tillägg ersatt dyrtidstillägg, som förut gäldats från anslaget. Enligt nämnda kungörelse skall procentuellt tillägg även ersätta dyrtidstillägg, som tidigare bestritts av anslaget till dyrtidstilllägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära befattningshavare. Dessa procentuella tillägg utgå med samma procenttal som dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg ifrågasätter jag icke någon ändring.

Under hänsynstagande till vad sålunda anförts har beräkning verkställts av erforderliga anslag till dyrtidstillägg (resp. procentuellt tillägg) för nästa budgetår. Beräkningarna, vilka verkställts med utgångspunkt från de pro-

Utgifterna. 11

centtal som tillämpas vid en levnadskostnadsindex av 174, hava givit följande resultat.

1. Anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-

tens tjänst:

Andra huvudtiteln ............ kronor 635,000

Tredje huvudtiteln ............ » 20,200

Fjärde huvudtiteln ............ » 100,000

Femte huvudtiteln ............ » 1,440,000

Sjätte huvudtiteln.............. » 53,200

Sjunde huvudtiteln ............ » 145,000

Åttonde huvudtiteln............ » 950,000

Nionde huvudtiteln ............ » 685,000

Tionde huvudtiteln ............ » 15,000

Elfte huvudtiteln .............. » 2,400i kronor 4,045,800

2. Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa stats-

understödda undervisnings- m. fl. anstalter ...... » 1,120,000

3. Anslagen till dyrtidstillägg (resp. procentuellt tillägg)

åt pensionärer:

f. d. civila befattningshavare m. fl. kronor 6,900,000 civila befattningshavares änkor

och barn m. fl............... » 1,900,000

f. d. militära befattningshavare

m. fl....................... » 3,400,000

militära befattningshavares änkor

och barn .................. » 600,000

f. d. befattningshavare m. fl. pen-

sionärer vid riksdagens verk .. » 11,800 » 12,811,800

4. Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare ........................ » 985,000

Summa kronor 18,962,600.

Dyrtidstilläggsanslaget å fjärde huvudtiteln bör med hänsyn till förslaget örn lönereglering för manskap vid försvarsväsendet upptagas å riksstatsförslaget med allenast beräknat belopp. Även anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter bör allenast beräknas i riksstatsförslaget med hänsyn till att motsvarande avlöningsanslag upptagas med beräknade belopp. Förslag örn anslag till dyrtidstillägg under de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer. Beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar böra utgifterna för dyrtidstillägg liksom hittills utgå från dc medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

12 Utgifterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/41 må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående förordade grunder utgå enligt de nännare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels ock besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Ersättningar åt verksiäkare. Enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äro ordinarie, extra ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter vid sjukdom berättigade till läkarvård på statens bekostnad. Läkarvården skall enligt reglementena i allmänhet ombesörjas avsärskilda för sådant ändamål anställda verksiäkare. I militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet stadgas rätt till läkarvård på statens bekostnad för ordinarie beställningshavare samt extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet. Denna läkarvård skall i allmänhet ombesörjas av särskilda för ändamålet anställda tjänsteläkare.

Frågan örn medelsanvisningen för budgetåret 1939/40 för verks- och tjänsteläkarorganisationerna behandlades i en den 24 mars 1939 till riksdagen avlåten proposition, nr 271. Vid tiden för propositionens avlåtande voro spörsmålen om organisationernas anordnande alltjämt beroende på utredning genom särskilda sakkunniga.

I fråga örn sättet för bestridande av verks- och tjänsteläkarkostnaderna anfördes i propositionen, att kostnaderna för verksläkarna vid allmänna civilförvaltningen borde bestridas av myndigheternas avlöningsanslag, samt att jämväl kostnaderna för de tjänsteläkare vid försvarsväsendet, vilka skulle omhänderhava den sjukvård, som ej ankomme på militärläkarna utan särskild ersättning, borde bestridas från de anslag, av vilka personalens löner utginge. En dylik anordning, som kunde förväntas påverka avlöningsstaternas uppställning och sättet för anslagsposternas beräknande, borde emellertid lämpligen icke genomföras förrän viss erfarenhet vunnits om kostnadernas storlek och fördelning. I avbidan härpå föreslogs i propositionen, att ett särskilt förslagsanslag av 460,000 kronor skulle upptagas under sjunde huvudtiteln, från vilket samtliga ifrågavarande kostnader skulle bestridas. I propositionen uttalades vidare, att det borde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan utredningen fullbordats, meddela erforderliga bestämmelser angående ersättningarna åt ifrågavarande läkare.

Enligt riksdagens skrivelse den 13 juni 1939, nr 416, beviljades det äskade anslaget, 460,000 kronor, till ersättningar åt verksiäkare. Med hänsyn till

Utgifterna.

att frågan om ordnandet av verks- och tjänsteläkarorganisationerna inom civilförvaltningen och försvarsväsendet alltjämt var föremål för utredning medgav riksdagen, att det finge ankomma på Kungl. Majit att, sedan utredningen fullbordats, meddela erforderliga bestämmelser angående ersättning till ifrågavarande läkare. Riksdagen uttalade emellertid, att bestämmelserna framdeles borde underställas riksdagens prövning.

Förenämnda sakkunniga avgåvo den 31 maj 1939 förslag till organisation av verksläkar- och tjänsteläkarinstitutionen. över sakkunnigförslaget inhämtades yttrande från åtskilliga myndigheter.

Den 22 juni 1939 utfärdades härefter kungörelse (nr 424), angående verkstäkare vid den civila statsförvaltningen, innehållande dels allmänna bestämmelser örn organiserandet av verksläkarinstitutionen, dels verksläkarinstruktion och dels ersättningsbestämmelser. Kungörelsen innefattar en provisorisk reglering av frågan om verksläkarinstitutionen inom civilförvaltningen. Genom en övergångsbestämmelse lia de affärsdrivande verken tills vidare undantagits från tillämpningen av de bestämmelser i kungörelsen, som ej höra till verksläkarinstruktionen.

Kungörelsen äger med angivna undantag tillämpning å verksläkare, som avses i civila avlöningsreglementet, civila icke-ordinariereglementet samt andra för den civila statsförvaltningen gällande författningar.

Enligt kungörelsen skall verksläkare förordnas av medicinalstyrelsen efter samråd, där styrelsen så anser påkallat eller vederbörande verkstyrelse det påfordrar, med denna; dock att vid statsanstalt, där läkare finnes anställd för sjukvårdande uppgifter i avseende å dem, som äro intagna på anstalten, förordnande för sådan läkare att vara verksläkare för anstaltens personal skall meddelas av anstaltens styrelse eller direktion. Förordnande för provinsialläkare, extra provinsialläkare eller läkare vid anstalt som nyss nämnts meddelas att gälla tills vidare så länge han innehar sådan befattning. Förordnande för annan läkare meddelas för viss tid, högst tre år. Där så med hänsyn till belägenheten av befattningshavares bostad befinnes ändamålsenligt eller eljest av omständigheterna påkallat, må verkstyrelsen hänvisa honom till annan av medicinalstyrelsen förordnad verksläkare än den, till vilken han tidigare varit hänvisad. Sådan hänvisning skall gälla för viss tid, ej understigande ett kalenderkvartal.

Av medicinalstyrelsen förordnad verksläkare äger uppbära ersättning dels i enlighet med bestämmelserna i provinsialläkartaxan, avdelning A, dels ock därutöver för skriftlig rådfrågning, telefonrådfrågning och rådfrågning genom ombud med 1 krona 50 öre samt för intyg, som skall åberopas i tjänsten, med 2 kronor. Där flera än tio vid ett verk anställda befattningshavare hänvisats till en och samme verksläkare, må dock den ersättning, som enligt nu angivna grunder skulle tillkomma verksläkaren för läkarvård åt verkets till honom hänvisade befattningshavare, icke överstiga ett sammanlagt belopp för budgetår, motsvarande 18 kronor för envar av dessa befattningshavare.

14 Utgifterna.

Utöver vad nu angivits utgår till verkställare, som förordnats av medicinalstyrelsen, särskilt verksläkararvode, motsvarande för varje till honom hänvisad befattningshavare ett belopp av för verksläkare, som är provinsialläkare eller extra provinsialläkare, 2 kronor och för annan verksläkare 4 kronor, allt för år.

Läkare vid förut berörd anstalt, som förordnats såsom verksläkare för befattningshavare vid anstalten, äger att för läkarvård, som av honom meddelas vid besök i sådan befattningshavares bostad, uppbära ersättning enligt bestämmelserna i provinsialläkartaxan, avdelning A.

För avgivande av vissa i olika författningar avsedda intyg utgår ersättning efter särskilda grunder.

Genom beslut den 20 oktober 1939 har Kungl. Majit anbefallt allmänna lönenämnden att, efter samråd med statens affärsdrivande verk, inkomma med utlåtande och förslag angående organisationen av verksläkarinstitutionen vid nämnda verk under budgetåret 1940/41. Lönenämnden har därefter i skrivelse den 6 december 1939 yttrat sig i ämnet.

I sitt yttrande har lönenämnden erinrat örn de för verksläkare vid postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk och domänverket gällande ersättningsbestämmelserna, enligt vilka ersättning antingen utgår enligt ackordsystem med visst årligt belopp för varje till läkaren hänvisad person eller ock beräknas för konsultation enligt provinsialläkartaxan eller högst till belopp som framgår av sjukkassetaxan. Vidare har lönenämnden erinrat om den särskilda järnvägsläkarorganisationen och de för denna gällande ersättningsbestämmelserna, enligt vilka ersättning utgår med visst årligt belopp, beräknat antingen efter personalantalet eller efter järnvägsläkardistriktets omfattning, uttryckt i bankilometer. Innehållet av de yttranden affärsverkens styrelser i ärendet avgivit till lönenämnden sammanfattar nämnden på i huvudsak följande sätt:

Generalpoststyrelsen, som finner den nuvarande organisationen fungera fullt tillfredsställande och ackordsystemet vara lämpligt å orter med talrikt tjänstemannabestånd, anser att under nuvarande förhållanden inga skäl förefinnas att rubba den hittillsvarande organisationen vid postverket i förevarande hänseende för budgetåret 1940/41.

Telegrafstyrelsen framhåller för sin del, att, så vitt gjorda överslagsberäkningar utvisa, någon besparing icke vinnes, om det system, som nu användes vid de civila verken, skulle införas vid telegrafverket. Enligt styrelsens uppfattning skulle tvärtom ökade kostnader komma att uppstå. Då styrelsen finner den nuvarande ordningen i stort sett fungera tillfredsställande, föreligger enligt styrelsens uppfattning icke anledning att göra ändring i nu gällande system.

Även vattenfallsstyrelsen anser den nuvarande organisationen lämplig och det i det övervägande antalet fall tillämpade systemet med ersättningens beräknande per år och person synnerligen fördelaktigt ur kontrollsynpunkt.

Domänstyrelsen framhåller, att det av styrelsen hittills praktiserade systemet med verksläkare visat sig ändamålsenligt för såväl domänverkets som personalens del och att kostnaderna kunnat hållas inom skäliga gränser. Enligt styrelsens uppfattning bör verkstyrelsen alltjämt bibehållas vid rätten

Utgifterna.

att träffa ackordsuppgörelse med läkare å orter, där ett större antal tjänstemän eller arbetare äro stationerade.

Järnvägsstyrelsen framhåller som sin åsikt, att något behov av ändring i själva järnvägsläkarorganisationen icke föreligger, men vill dock i princip icke göra någon erinran mot att järnvägsläkarna förordnas av medicinalstyrelsen. Beträffande ersättningen till järnvägsläkare erinrar styrelsen, som anser de nu tillämpade ersättningsgrunderna vara avgjort att föredraga, att klagomål mot det vid statens järnvägar tillämpade systemet icke framförts och att det aldrig visat sig föreligga några svårigheter att finna läkare, som varit villiga träffa avtal på nu gällande villkor. Därest ersättning efter ackord icke anses böra bibehållas utan böra utbytas mot ersättning efter prestation, förordar styrelsen som grund de i sakkunnigförslaget av den 31 maj 1939 intagna taxebestämmelserna, eventuellt med någon förhöjning av de därvid angivna ersättningsbeloppen.

För egen del anför lönenämnden:

Det vid affärsverken i övervägande antalet fall tillämpade systemet med ersättningens bestämmande enligt kollektivackord med vederbörande läkare har ansetts fungera på ett i stort sett tillfredsställande sätt. Vederbörande myndigheter hava därför icke funnit anledning förorda ett frångående av de nuvarande grunderna, vilka betraktas som ekonomiskt fördelaktiga för statsverket. Ehuruväl åtskilliga skäl tala för en enhetlig organisation av verksläkarinstitutionen och bestämmande av ersättningen efter i möjligaste mån likformiga grunder för samtliga de verk, för vilkas befattningshavare de nya civila avlöningsreglementena äro gällande, finner lönenämnden likväl tveksamt, örn anledning föreligger att för närvarande vidtaga någon förändring i verksläkarinstitutionen för de affärsdrivande verken. Med hänsyn till den korta tid, som den för övriga civila verk bestämda verksläkarorganisationen hittills fungerat, saknas möjlighet att överblicka de nyinförda ersättningsgrundernas fördelar eller nackdelar i ekonomiskt hänseende i förhållande till det för verk med personalstyrkor av den storleksordning, varom här är fråga, gällande kollektivackordsystemet. Innan närmare erfarenhet härutinnan vunnits, synes lönenämnden försiktigheten bjuda, att man icke rubbar den nu gällande ordningen vid affärsverken, vilken bygger på relativt lång utveckling och därunder vunnen erfarenhet. Härtill kommer, att de nu gällande avtalen i flertalet fall icke kunna uppsägas att gälla förrän tidigast från och nied den 1 januari 1941.

På grund härav finner sig lönenämnden, som icke anser sig för närvarande kunna intaga slutgiltig ställning till frågan örn verksläkarorganisationen vid de affärsdrivande verken, böra förorda, att någon ändring av de nuvarande grunderna för verksläkarinstitutionen vid dessa verk icke vidtages för budgetåret 1940/41.

Vad härefter angår tjänsteläkare nid försvarsväsendet, har Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1939 förordnat, att vid armén, marinen eller flygvapnet anställda läkare skola i den utsträckning och efter den fördelning, arméförvaltningen, marinförvaltningen eller flygförvaltningen bestämmer, såsom tjänsteläkare ombesörja den läkarvård, som enligt militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet må från och med den 1 juli 1939 tillkomma beställnings- och befattningshavare vid armén, marinen eller flygvapnet. Genom samma beslut har Kungl. Majit vidare, i avbidan på att kungörelse angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet kan bliva ut-

Hi

Utgifterna.

färdad, dels anbefallt nämnda ämbetsverk att uppdraga åt läkare vid armén respektive marinen eller flygvapnet eller, där sådan läkare icke lämpligen kan för ändamålet anlitas, åt annan läkare, i första hand provinsialläkare eller annan civil tjänsteläkare, att ombesörja den utvidgade läkarvård, som enligt förenämnda avlöningsreglementen ankommer på tjänsteläkare, och som icke enligt nu gällande bestämmelser åligger militärläkare, dels bemyndigat ämbetsverken att för sålunda anlitade läkare utfärda erforderliga tjänsteföreskrifter, dels ock föreskrivit, att ersättning för tjänsteläkargöromålen må utgå

vid läkarvård, som av läkare vid försvarsväsendet meddelas i beställnings- eller befattningshavares bostad, enligt bestämmelserna i provinsialläkartaxan, avdelning A,

vid läkarvård, som meddelas av provinsialläkare eller extra provinsialläkare, enligt bestämmelserna i provinsialläkartaxan, avdelning A, samt

vid läkarvård, som meddelas av annan läkare, enligt bestämmelserna i taxan för beräkning av ersättning för läkarvård enligt sjukkasseförordningen.

Samtidigt har Kungl. Majit anbefallt arméförvaltningen att, efter samråd med marinförvaltningen och flygförvaltningen, inkomma med förslag till kungörelse angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.

Den 14 december 1939 har 1936 års lönekommitté avgivit betänkande med förslag till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet. Enligt detta förslag skola i fråga om sjukvård åt ifrågavarande beställningshavare samt dess ombesörjande genom tjänsteläkare i huvudsak gälla föreskrifterna i militära avlöningsreglementet.

För egen del får jag framhålla följande.

Såsom av det anförda framgår, ha frågorna om verksläkar- och tjänsteläkarinstitutionerna blivit endast provisoriskt lösta. Beträffande verksläkarorganisationen vid allmänna civilförvaltningen torde någon tids erfarenhet av de nya bestämmelsernas tillämpning böra avvaktas, innan bestämmelsernas definitiva utformning upptages till prövning. I anslutning till vad lönenämnden anfört vill jag även förorda ett uppskov med avgörandet av frågan örn den framlida organisationen av verksläkarinstilutionen vid de affärsdrivande verken. Vad angår tjänsteläkarinstitutionen vid försvarsväsendet, är frågan härom, såsom förut nämnts, beroende på utredning genom arméförvaltningen.

Förslag till slutlig reglering av frågan örn ersättningar åt verks- och tjänsteläkare synes alltså icke böra föreläggas 1940 års riksdag. Jag förordar i stället, att de nuvarande bestämmelserna få gälla även under nästa budgetår. Ej heller bör ändring nu göras i sättet för lälcarkostnadernas bestridande. Fortfarande bör alltså under sjunde huvudtiteln anvisas ett anslag till ersättningar åt verksläkare, avsett att täcka ifrågavarande kostnader inom allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet. Örn de i 1936 års lönekommittés förslag till manskapsreglemente intagna bestämmelserna örn läkarvård och

Utgifterna.

dess ombesörjande bliva gällande under nästa budgetår, böra härav föranledda tjänsteläkarkostnader bestridas från nämnda anslag. Då den läkarvård, som enligt detta förslag skulle beredas manskapet, i stort sett redan nu tillkommer beställningshavarna och bestrides av vederbörande militärläkare å tjänstens vägnar, lära sistnämnda kostnader icke bliva större, än att de kunna rymmas inom det nuvarande anslagsbeloppets ram.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: V. Schwartz.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. Del 3-

Bilaga till

1940 års statsverksproposition.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari 19 AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 1. Kungl. Maj:ts hovhållning. Anslaget till Kungl. Maj:ts hovhåll-

ning bör i riksstaten för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp,

800,000 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kungl. Maj.ts hovhållning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .................... kronor 800,000.

[2 ] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Majus hovhållning. Då de

till Kungl. Majus hovhållning anslagna medlen äro i behov av enahanda förstärkning som för innevarande budgetår eller med ett belopp av 150,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen

att lill Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj.ts hovhållning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .............................. kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll lOiO. 1 sami. Nr 1. Del i

2 Första huvudtiteln. [B—7.]

[3.] 3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpen-

ningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan. Ifrågavarande anslag bör i riksstaten för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 192,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av . . kronor 192,000.

[4.] 4. Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprin-

sens hovhållning m. m. Då de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning m. m. anslagna medlen äro i behov av samma förstärkning som för innevarande budgetår, eller med 125,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av ...................... kronor 125,000.

[5.] 5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland. Anslaget till

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland bör i riksstaten för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 26,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .... kronor 26,000.

[6.] 6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke. Jämväl anslaget till

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke bör för nästa budgetår liksom i gällande riksstat uppföras med ett belopp av 26,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av..........kronor 26,000.

[7.] 7. Ved och kol för de kungl, hoven. I skrivelse den 31 augusti

1939 har riksmarskalksämbetet, under åberopande av framställning från ståthållarämbetet å Stockholms slott, hemställt, att nämnda anslag måtte för budgetåret 1940/41 anvisas med oförändrat belopp, 50,000 kronor. Med tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ved och kol för de kungl, hoven för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av.............. kronor 50,000.

»

Första huvudtiteln. [8—11.]

[8.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de

kungl, hoven. Riksmarskalksämbetet har i sin skrivelse den 31 augusti 1939, under åberopande av förenämnda framställning från ståthållarämbetet å Stockholms slott, föreslagit att ifrågavarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår eller alltså med 95,000 kronor. I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl, hoven för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .............................. kronor 95,000.

[9.] 9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga in-

ventarier i de kungl, slotten. Med stöd av framställning i ämnet från chefen för husgerådskammaren har riksmarskalksämbetet i sin skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1940/ 41 uppföras med oförändrat belopp, 56,400 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten för budgetåret 1940/ 41 anvisa ett anslag av .................. kronor 56,400.

[10.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten. Riksmarskalksämbetet har i sin förberörda skrivelse den 31 augusti 1939, under åberopande av nyssnämnda framställning från chefen för husgerådskammaren, hemställt, att jämväl ifrågavarande förstärkningsanslag måtte för budgetåret 1940/41 upptagas till samma belopp som i gällande riksstat eller alltså till 25,000 kronor. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .......................... kronor 25,000.

[11.] 11. Kungl, hovstallets utfodring. Riksmarskalksämbetet har i

sin skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt, att anslaget till kungl, hovstallets utfodring måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 45,000 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kungl, hovstallets utfodring för budgetåret 1940/ 41 anvisa ett anslag av .................. kronor 45,000.

I

Första huvudtiteln. [12—14.J

B. Kungl, slottsstaten.

[12.] 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hovén

upplåtna byggnader. I förut omförmälda skrivelse den 31 augusti 1939 har riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståthållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 63,000 kronor. Jag tillstyrker, att anslaget upptages till det av riksmarskalksämbetet sålunda begärda beloppet, och hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reparationer d Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .............................. kronor 63,000.

[13.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader. Riksmarskalksämbetet har i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939, i enlighet med framställning av ståthållarämbetet å Stockholms slott, föreslagit, att å ifrågavarande förstärkningsanslag måtte för nästa budgetår anvisas 50,000 kronor eller alltså samma belopp som för löpande budgetår. I överensstämmelse med riksmarskalksämbetets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av . . kronor 50,000.

[14.] 3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stock-

holms slott. I sin skrivelse den 31 augusti 1939 har riksmarskalksämbetet i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms slott hemställt, att anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott måtte för nästa budgetår upptagas till 33,750 kronor eller således till samma belopp som för innevarande budgetår. Jag tillstyrker riksmarskalksämbetets framställning och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .................................... kronor 33,750.

Första huvudtiteln. [15—16.]

[15.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning saint

brandväsendet vid Stockholms slott. Riksmarskalksämbetet har i skrivelsen den 31 augusti 1939, i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms slott, hemställt, att förevarande förstärkningsanslag måtte uppföras å riksstaten för nästa budgetår med oförändrat belopp, 34,750 kronor. Med biträdande av denna framställning hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till polis-, Igs- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av .............. kionor 34,750.

[16.] 5. Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott, reservationsanslag. För underhåll m. m. av följande kungl, lustslott, nämligen Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals, Haga, Strömsholms, Rosersbergs och Tullgarns slott, är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag å

110.700 kronor. Till detta anslag skall, enligt av Kungl. Majit med stöd av riksdagens medgivande meddelad föreskrift, av Djurgårdskassans den 30 juni 1939 befintliga överskottsmedel överföras ett belopp av 125,000 kronor. Förutom slottens övriga inkomster står sålunda sammanlagt ett belopp av

235.700 kronor till förfogande för underhåll m. m. av ifrågavarande lustslott.

Sistnämnda belopps fördelning mellan de olika slotten framgår av följande uppställning:

Drottningholms slott Gripsholms »

Ulriksdals »

Haga »

Strömsholms »

Rosersbergs »

Tullgarns »

kronor 82,500 » 40,000

31,500 » 9,500

» 6,000

» 3,000

» 63,200

Summa kronor 235,700.

Å riksstaten finnes vidare för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid Drottningholms m. fl. kungl, slott. Anslag flir detta ändamål har varit anvisat med nämnda belopp under budgetåren 1927/28—1931/32 samt 1936/37—1939/40. För budgetåren 1932/33—1935/36 anvisades av statsfinalisella skäl intet dylikt anslag.

Med sin skrivelse den 31 augusti 1939 har riksmarskalksämbetet överlämnat av ståthållarämbetena för lustslotten ingivna framställningar örn statsanslag för nästkommande budgetår. 1 följande sammanställning angivas de slutsummor, å vilka de av ståthållarämbetena framlagda förslagsstaterna för budgetåret 1940/41 balansera, varvid jämväl upptagits motsvarande siffror för innevarande budgetår:

G

Första huvudtiteln. [16.]

Drottningholms slolt Gripsholms »

Ulriksdals »

Haga »

Strömsholms »

Rosersbergs »

Tullgarns »

I förslagsstaterna ha beräknats medel till ett sammanlagt belopp av 36,800 kronor för vissa luftskyddsanordningar, i samband varmed de av statsmedel utgående bidragen föreslagits skola höjas med nämnda belopp eller alltså till (235,700 + 36,800 =) 272,500 kronor. För nämnda luftskyddsanordningar lia medel anvisats att utgå av förskottsanslag. Täckning för denna utgift äskas å tilläggsstat II.

Vid riksmarskalksämbetets ifrågavarande skrivelse finnes fogat ett inom Djurgårdsförvaltningen uppgjort statförslag för Djurgårdskassan för budgetåret 1940/41. I förslaget förutsättes, att av kassans överskottsmedel ett belopp av 100,000 kronor skall för budgetåret 1940/41 lämnas såsom bidrag till de kungl, lustslottens underhåll. Under denna förutsättning har i statförslaget beräknats, att Djurgårdskassans behållning den 1 juli 1941 skall utgöra i runt tal 50,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet har i sin förenämnda skrivelse hemställt om anvisande för nästa budgetår av dels ett anslag om (235,700 — 100,000 =)

135,700 kronor till underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott, dels ock ett anslag örn 20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid Drottningholms m. fl. kungl, slott. Därvid har Djurgårdskassans bidrag för nästa budgetår beräknats till 100,000 kronor.

Departements- I nuvarande statsfinansiella läge synas jämväl i fråga om de kungl. chefen. lustslotten underhållskostnaderna böra nedbringas. Med hänsyn härtill får jag, efter övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter, förorda, att anslaget till underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott, som för närvarande är uppfört med 110,700 kronor, för nästa budgetår nedsättes till 85,000 kronor. Därvid har jag förutsatt, att bidraget från Djurgårdskassan liksom tidigare skall utgöra 125,000 kronor. Tillräckliga skäl ha icke synts mig föreligga för att förorda en nedsättning av bidraget.

Något anslag till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid Drottningholms m. fl. kungl, slott synes i nuvarande läge icke böra anvisas.

För innevarande budgetår har till konservering av arkivalier tillhörande Stockholms slottsarkiv beviljats ett reservationsanslag av 2,000 kronor. Nämnda arbete har beräknats taga tio år i anspråk och draga en sammanlagd kostnad av 40,000 kronor. Jag tillstyrkte i fjol, att staten skulle bidraga med

Första huvudtiteln. [16.]

hälften av det för ändamålet erforderliga beloppet. I det inträdda krisläget synes bidragstilldelningen lämpligen tills vidare få inställas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 85,000;

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans överskottsmedel må under budgetåret 1940/41 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 125,000 kronor.

Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1940/41 att uppgå till 1,856,900 kronor, innebärande i förhållande till budgetåret 1939/40 en minskning av 47,700 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: V. Schwartz.