angående vissa avlönings- m. Jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

tfr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. Jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41; given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och ecklesiastikdepartementen anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hava åtskilliga anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41 kunnat upptagas med allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande medelsanvisningarna i fråga kunde föreläggas riksdagen. I vissa fall hava slutliga förslag redan framlagts för riksdagen, nämligen beträffande anslagen till familjebidrag åt vissa värnpliktiga och till flottans ersättningsbyggnad. Efter det åtskilliga med övriga anslagsfrågor sammanhängande utredningar Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159,

298 40

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

numera blivit slutförda, torde jag nu få upptaga till behandling jämväl återstoden av de under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår upptagna frågor, beträffande vilka slutliga förslag ännu icke föreligga. I samband därmed torde också vissa andra anslagsfrågor få upptagas till behandling.

I fråga örn de utredningar, på vilkas slutförande vissa av de ifrågavarande anslagsfrågorna varit beroende, vill jag särskilt framhålla, att chefen för finansdepartementet denna dag hemställer örn avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till nytt avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet, grundat på det av 1936 års lönekommitté den 14 december 1939 avgivna förslaget i ämnet (statens off. utredn. 1939:38). De i det följande upptagna förslagen i fråga örn lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets allmänna avlöningsanslag med tillhörande förslagsstater hava uppi gjorts med utgångspunkt från de lönebestämmelser, som innefattas i det förslag till manskapsavlöningsreglemente, vilket av chefen för finansdepartementet denna dag framlägges.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda anslagsfrågorna.

Kungl. Majis proposition nr 159.

3 C. LANTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Avlöning till personal vid arméförvaltningen, förslagsanslag.

[1.] För avlöning till personal vid arméförvaltningen är i riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

Enligt den för anslaget fastställda avlöningsstaten är berörda belopp uppdelat på följande poster:

1. Avjöningar till tjänstemän å ordinarie stat ............... kronor 456,900: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat ............... » 45,300: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .................................................................. » 145,436: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................ kronor 79,500: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m....... » 16,700: — » 96,200:

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ............................................................ » 873: —

6. Rörligt tillägg......................................................... » 35.291: —

Summa kronor 780,000: —

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslogs med hänsyn till den då pågående utredningen angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och de organisatoriska frågor, som därmed kunde äga samband, att i avbidan på den proposition i ämnet, som senare komme att avlåtas, arméförvaltningens avlöningsanslag måtte upptagas med ett till 800,000 kronor beräknat belopp.

Sedan förenämnda utredning numera avslutats och de för utredningen tillkallade sakkunniga1) överlämnat ett den 20 januari 1940 dagtecknat betänkande angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m. (statens off. utredn. 1940:2), anhåller jag nu, efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen, att få återkomma till frågan örn arméförvaltningens avlöningsanslag och att i samband därmed få redogöra för huvudpunkterna i de sakkunnigas förslag.

Dessförinnan torde lämpligen böra till behandling upptagas vissa av armé förvaltningen i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 gjorda framställningar rörande personalbehovet å andra av ämbetsverkets departement och styrelser än sjukvårdsstyrelsen.

l) Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, generalmajoren A. Bredberg och t. f. generalfältläkaren D. Lindsjö.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vad först beträffar tygdepartementet har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår erinrat, att enligt den gällande organisationen av departementets civilbyrå denna — bortsett från vakt- och kvinnlig biträdespersonal — består av 1 krigsråd (gemensamt för tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens civilbyråer), 1 sekreterare (lönegrad A 24) och 1 bokhållare (lönegrad A 21). Vidare har arméförvaltningen anfört huvudsakligen följande:

Sedan civilbyråns arbetsbörda undergått en avsevärd utökning genom den av senare års riksdagar beslutade höjningen av försvarsberedskapen, hade Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1938 och den 14 juli 1939 medgivit, att under budgetåren 1938/39 och 1939/40 finge förordnas en å tygdepartementet placerad befattningshavare att i byråchefs ställe handlägga de ärenden eller grupper av ärenden, som till honom av generalfälttygmästaren överlämnades. I samband därmed medgavs anställande å departementet av tvenne extra tjänstemän, varav en tjänstgjort å departementets bokhållarexpedition och en hos sekreteraren.

Även örn för kommande budgetår några extra anslag till materielanskaffningar icke skulle anvisas, kunde det icke förväntas att arbetsbördan å byrån skulle lättas i sådan grad, att sekreteraren kunde förutom utredningar och annat arbete i samband med leveranskontrakt medhinna jämväl utförande av egentliga sekreterargöromål. Vägande skäl syntes sålunda tala för att civilbyråns personal utökades med en notarie. Härigenom skulle jämväl öppnas möjlighet för å departementet tjänstgörande amanuenser att inom rimlig tid vinna befordran inom byrån.

Under åberopande härav har arméförvaltningen hemställt, att å personalförteckningen för arméförvaltningen måtte uppföras ytterligare en notariebefattning i lönegrad A 21.

För egen del finner jag det uppenbart, att en mera permanent förstärkning av arbetskrafterna bör beredas tygdepartementets civilbyrå i betraktande av de kontinuerligt ökade arbetsuppgifter, som under senare tid ålagts b3U’ån. Arméförvaltningens förslag i ämnet synes mig ändamålsenligt och jag till styrker fördenskull, att ämbetsverkets personalförteckning för ifrågavarande ändamål ökas med en notarietjänst. Med hänsyn till den återhållsamhet, som under rådande förhållanden bör iakttagas vid inrättande av nya tjänster, lärer emellertid befattningen ifråga böra upptagas såsom extra ordinarie. Å arméförvaltningens avlöningsstat bör i anledning härav posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: grundavlöningar ökas med 6,831 kronor och delposten avlöningsförhöjningar med 858 kronor, varjämte å personalförteckningen för ämbetsverket bör upptagas den sålunda till inrättande föreslagna extra ordinarie notariebefattningen.

Vidkommande intendent urdeparte mente t har arméförvaltningen anmält, att den till tjänstgöring å departementet placerade notarien å arméförvaltningens övergångsstat komme att avgå med pension den 1 april 1941, varför avlöning till denne befattningshavare borde beräknas endast för tiden intill nämnda dag. I följd härav kunde avlöningsposten till tjänstemän å övergångsstat minskas med 2,100 kronor.

I anslutning härtill har arméförvaltningen hemställt, att å intendenturdepartementet måtte såsom ersättare för ifrågavarande befattningshavare få

5 Kungl. Majus proposition nr 159.

anställas en amanuens (lönegrad Eo 18), vilken med hänsyn till önskvärdheten av kontinuitet i arbetet borde få antagas redan från och med den 1 januari 1941. Arméförvaltningen har fördenskull beräknat medel för avlöning till dylikt amanuensbiträde för halva nästa budgetår.

Emot denna framställning torde intet vara att erinra, och jag tillstyrker därför, att för ändamålet beräknas erforderliga medel. I följd härav skulle grundavlöningsposten till icke-ordinarie personal höjas med 2,832 kronor och posten avlöningsförhöjningar med 402 kronor.

Beträffande den kamerala revisionens personalbehov har arméförvaltningen i sin förenämnda skrivelse anfört, att fullständig siffergranskning av revisionens räkenskapsmaterial under de senaste 15 åren icke kunnat genomföras till följd av de indragningar av kvinnlig biträdespersonal, som beslutats i samband med besparingsarbetet efter världskriget. Den ofullständiga kontrollen i förevarande hänseende vore så mycket mer betänklig som lokalförvaltningarna ägde kännedom örn att räkenskaperna icke underkastades siffergranskning. Det syntes därför erforderligt, att åtgärder snarast vidtoges i syfte att erhålla en fullständig siffergranskning av arméns räkenskaper. — För närvarande vore sex kvinnliga biträden å revisionskontoren sysselsatta med dylikt arbete. Den vid fullt genomförd siffergranskning erforderliga ytterligare personalen torde böra beräknas till sju biträden. I avvaktan på vidare erfarenhet i fråga örn den personal, som för ändamålet vore oundgängligen erforderlig, ansåge sig emellertid arméförvaltningen böra hemställa örn en utökning av den siffergranskande personalen å kameralbyråns revisionskontor med förslagsvis 3 ordinarie och 2 icke-ordinarie kontorsbiträden.

Arméförvaltningens förevarande framställning finner jag beaktansvärd. På grund av den återhållsamhet, som i enlighet med vad i det föregående angivits bör iakttagas vid bedömandet av framställningar rörande nyinrättande av ordinarie befattningar, finner jag mig dock allenast på det sätt kunna tillmötesgå föreliggande framställning, att jag tillstyrker en uppräkning av anslagsposten till avlöning till icke-ordinarie personal med kostnaderna för avlöning åt tre extra ordinarie kontorsbiträden (lönegrad Eo 4). Delposten grundavlöningar å nämnda anslagspost torde fördenskull böra höjas med (3 X 2,802 =) 8,406 kronor och delposten avlöningsförhöjningar med (3 X 360=) 1,080 kronor.

Vad slutligen angår fortifikation sst yreisen har arméförvaltningen i sin förenämnda skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår hemställt, dels att det för styrelsens skjutbaneofficer avsedda årsarvodet å 1,410 kronor måtte förändras till ett för pensionerad officer avsett arvode av 3,180 kronor för år, dels ock att ett dylikt arvode måtte beräknas för en expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen.

Denna framställning har såvitt avser skjutbaneofficerens arvodesförhöjning motiverats därmed, att med befattningen numera vore förenad en arbetsbörda motsvarande den arvodister i allmänhet åliggande. — Beträffande behovet av den för expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen avsedda arvodesbefattningen har arméförvaltningen anfört, att befattningen, som vore avsedd för

6 Kungl. Majlis proposition nr 159.

fortifikationskårens chefsexpedition, erfordrades för handläggning av därstädes förekommande personal- och mobiliseringsärenden. För bestridande av dessa göromål användes för närvarande adjutanten hos chefen för fortifikationskåren (officer å aktiv stat), vilken tillika vore avdelningschef å fortifikationsstyrelsens befästningsbyrå. Med hänsyn till arbetsbördan å befästningsbyrån vore en dylik anordning till förfång för byråns arbete.

De av arméförvaltningen föreslagna åtgärderna i förevarande avseende finner jag ägnade att med en relativt ringa kostnadsökning tillföra fortifikationsstyrelsen ett beaktansvärt tillskott till arbetskrafterna, Jag biträder därför arméförvaltningens förslag i denna del och beräknar i anslutning härtill under den i arméförvaltningens avlöningsstat upptagna posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, medel för ändamålet med (3,180 — 1,410 + 3,180 =) 4,950 kronor.

Vissa av arméförvaltningen i övrigt gjorda framställningar örn inrättande av nya tjänster m. m. finner jag icke nu påkalla åtgärd.

Jag övergår nu till det tidigare omnämnda sakkunnigbetänkandet angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m. För överskådlighetens skull kommer jag vid redogörelsen för dessa organisationsfrågor att behandla även de avsnitt i betänkandet, som avse sjukvårdsinspektionen och de föreslagna omorganisationsåtgärdernas inverkan på vissa lantförsvarets stater.

För den ifrågavarande utredningen, som närmast tillkommit i anledning av hemställan i ämnet av arméförvaltningen i dess skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41, meddelades följande direktiv (jfr riksdagsberättelsen 1940, sid. 49—50):

Frågan örn sjukvårdsstyrelsens omorganisation bör underkastas en förutsättningslös och allsidig utredning, siktande till att giva styrelsen en organisation, som är ägnad att i möjligaste mån underlätta fyllandet av de särskilt under nuvarande förhållanden synnerligen viktiga och omfattande arbetsuppgifter, som måste åvila styrelsen. I samband med denna utredning måste givetvis uppkomma till bedömande vissa andra hithörande frågor, bland annat Set organisatoriska spörsmål, som hänför sig till sjukvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan. Härvid torde främst böra övervägas, huruvida åtgärder böra vidtagas för att vinna enhetlighet i behandlingen av ärenden rörande den allmänna hälso- och sjukvården, vilka äro av den natur, att såväl militära som civila intressen därav beröras. Vidare måste vid utredningen hänsyn tagas till det resultat, vartill den pågående utredningen angående läkemedelsförsörjningen för försvarsväsendet må komma i organisatoriskt hänseende. Slutligen lärer det icke kunna undgås, att även sjukvårdsinspektionens inre organisation, i varje fall i vad avser personaluppsättningen, upptages till prövning i detta sammanhang. I den omfattning, som för utredningens bedrivande påkallas, bör samarbete äga rum med medicinalstyrelsen.

Över betänkandet hava, efter remiss, följande myndigheter avgivit utlåtanden, nämligen chefen för försvarsstaben, chefen för armén, arméförvaltningen, medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden samt för-

7 Kungl. Majus proposition nr 159.

svarsväsendets lönenämnd. Såvitt avser de i betänkandets kap. III avhandlade organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan, hava till följd av remiss utlåtanden avgivits av marinförvaltningen, flygförvaltningen, ^kommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, svenska landstingsförbundet, sjukhusens standardiseringskommitté samt överstyrelsen för svenska röda korset.

I sitt betänkande hava de sakkunniga till en början lämnat en ingående redogörelse för det militära hälso- och sjukvårdsväsendets utveckling före och efter sjukvårdsstyrelsens tillkomst (betänkandet sid. 7 25). I anslutning

härtill hava de sakkunniga i betänkandets kap. II (sid. 26 34) avhandlat det meddelade utredningsuppdragets innebörd och omfattning och därvid erinrat, att frågan örn en ändrad organisation av sjukvårdsstyrelsen ett flertal gånger förts fram av sjukvårdsstyrelsen och arméförvaltningen i dess helhet,

I betänkandets kap. III (sid. 35—48) avhandlas härefter de i utredningsdirektiven berörda organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan.

De sakkunnigas förslag i denna del avse väsentligen vissa organisationsändringar inom medicinalstyrelsen och beröra därför endast i ringa mån de anslagsspörsmål, varom här är fråga.

I anslutning till de sakkunnigas förslag i förevarande avsnitt örn inrättande inom medicinalstyrelsen av en permanent beredskapsbyrå hava emellertid de sakkunniga föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets läkare skulle äga rum inom sjukvårdsinspektionen i nära förbindelse med beredskapsbyrån och delvis bekostad av för denna byrå beräknade medel. Detta förslag, som för sjukvårdsinspektionens del skulle kräva viss personal — enligt de sakkunnigas förslag en läkare med visst arsarvode samt ett kontorsbiträde torde böra upptagas till prövning först i samband med ett blivande slutligt ställningstagande till de sakkunnigas förslag i avseende å medicinalstyrelsen.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen inledes med vissa allmänna synpunkter beträffande ledningen av arméns hälso- och sjukvård, vilka sammanfattningsvis innebära följande.

Inspektionsverksamhet och förvaltningsverksamhet böra även pa sjukvårdsområdet i möjligaste mån hållas organisatoriskt skilda från varandra.

Förvaltningsärenden angående sjukvården böra därför icke till någon del inordnas under sjukvårdsinspektionen. Då med hänsyn till ärendenas särart ett motsvarande inordnande under intendenturdepartementet ej heller lämpligen kan ske, bör alltjämt en sjukvårdsstyrelse bibehållas.

Det är av stor vikt att genom lämplig organisation av sjukvårdsstyrelsen skapas erforderliga förutsättningar bland annat för tillfredsställande handhavande av materielärendena. ....

Chefskapet över sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen bör utövas av generalfältläkaren. Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör dock bereda möjlighet för generalfältläkaren att vid krig och i vissa fall även under fredstid kunna mera odelat ägna sig åt den yttre verksamheten.

De sakkunniga behandla härefter i betänkandets kap. V sjuk vårdsinspektionens inro organisation och lämna därvid såsom inledning en redogörelse för inspektionens arbetsuppgifter. Ur denna redogörelse må här återgivas följande:

8 Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

Generalfältläkaren handhar i egenskap av inspektör för sjukvårdsväsendet frågor rörande den fackverksamhet han företräder och därmed sammanhängande frågor rörande utbildning, organisation och utrustning. Härvid åligger det honom att inspektera arméns sjukvårdsanstalt samt hälsovårdsförhållandena inom armén och dess etablissement, utbildningskurser för militärläkare, värnpliktiga läkares m. fl. fackutbildning och facktjänstgöring, utförandet av läkarnas vid armén tjänsteåligganden samt sjukvårdspersonalens fackutbildning och facktjänstgöring. Vid sjukvårdsinspektionen rullföras dessutom vissa kategorier värnpliktiga. Till sjukvårdsinspektionens arbetsområde höra även de ärenden, som följa med generalfältläkarens chefskap över fältläkarkåren.

För fullgörande av dessa arbetsuppgifter — vilka de sakkunniga funnit väl avvägda -— stå enligt nu gällande organisation till förfogande, förutom generalfältläkaren, en regementsläkare, en kapten ur generalstabskåren samt en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderoffloer. Dessutom tjänstgör såsom adjutant en bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilken jämlikt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser äger att, i den mån han icke fullgör honom författningsenligt åliggande tjänstgöring, uppbära särskilt arvode, så att hans sammanlagda avlöning under tiden för adjutantstjänstgöringen uppgår till den pä motsvarande lid belöpande avlöningen till bataljonsläkare på stat vid till Stockholm förlagt truppförband med lön i lägsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Slutligen må erinras, att överfältläkaren enligt 19 g i instruktionen den 30 juni 1937 (nr 675) för fältläkarkåren har att inom inspektionen i tillämpliga delar fullgöra stabschef vid arméfördelning åliggande sysslor.

Enligt de sakkunnigas mening är det uppenbart, att nämnda personaluppsättning icke är tillfyllest för att de krav, sorn ur medicinska och militära synpunkter måste ställas på hälso- och sjukvården vid armén och som fått ökad skärpa genom den hastigt fortgående utvecklingen på området, skola bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda. För bedömande av de förbättringar, som de sakkunniga i nämnda hänseende funnit behövliga, hava de sakkunniga närmare ingått på de arbetsuppgifter, som enligt den i det föregående lämnade redogörelsen tillkomma sjukvårdsinspektionen samt den nya uppgift — mobiliseringsplaceringen av rikets läkare — vilken enligt de sakkunnigas mening bör åläggas inspektionen. Med utgångspunkt härifrån hava de sakkunniga framlagt följande förslag till personaluppsättning vid sjukvårdsinspektionen :

I fråga örn militär personal erfordras en stabschef, regementsofficer i lönegrad Oa 4 eller Oa 5 på generalstabskårens stat, en kompaniofficer i lönegrad Oa 3, uppförd å staten för officerare och underofficerare vid trängen, samt en pensionerad underofficer i arvodesbefattning.

För läkaruppgifternas bestridande erfordras enligt de sakkunnigas uppfattning dels två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare, dels ock en läkare med arvode, med utgående från lön enligt lägsta löneklassen för bataljonsläkare vid i Stockholm förlagt truppförband jämte å lönen belöpande rörligt tillägg efter sex procent samt med frånräknande av belopp, motsvarande pensionsavdrag, beräknat till ett belopp i ett för allt av 8,100 kronor för år.

För rullförings- och placeringsarbetet erfordras, såsom redan omförmälts, ett kvinnligt biträde. För inspektionen i övrigt bör beräknas ett kontorsbiträde (MEo 4). Skulle detta, såsom från inspektionens sida framhållits, visa sig icke vara tillräckligt, torde i avvaktan å närmare erfarenhet förstärkning vid behov böra få påräknas.

9 Éungl. Maj:ts proposition nr lött.

Vakttjänstgöringen förutsattes liksom vid övriga inspektioner skola fullgöras av därtill beordrade ordonnanser. ....

Yad slutligen angår den personal, som enligt vad utredningen givit vid handen tillfälligt bör kunna ställas till förfogande för vissa särskilda arbetsuppgifter, såsom tandläkare och apotekare, specialläkare och andra expertei, synes behovet kunna tillgodoses genom att för motsvarande uppgifter inom sjukvårdsstyrelsen avsedd personal tages i anspråk.

I förhållande till sjuk vårdsinspektionens personaluppsättning enligt den nu gällande, i det föregående angivna organisationen innebär förslaget dels utbyte av den nuvarande kaptenen ur generalstabskåren mot en regementsofficer ur kåren, dels ock tillkomsten av följande nya beställningar eller befattningar, nämligen en kapten å trängens stat, en regementsläkare å staten för fältläkarkåren samt ej mindre en läkare nied årsarvode av 8,100 kronor jin även två kontorsbiträden i lönegraden MEo 4 å staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna VI. Sjukvårdsinspektionen. Hälften av såväl förenämnda årsarvode som lönen för det ena kontorsbiträdet skulle enligt de sakkunnigas förslag bestridas av medel undei femte huvudtiteln. En bataljonsläkare vid fältläkarkaren skulle icke vidale erfordras såsom adjutant åt generalfältläkaren, i följd varav till nämnda bataljonsläkare utgående arvodesfyllnad bleve inbesparad.

Örn skälen för de föreslagna statökningarna hava de sakkunniga anfört huvudsakligen följande:

En förutsättning för att arbetet inom sjuk vårdsinspektionen, skulle giva bästa möjliga utbyte syntes vara, att det vid generalfältläkarens sida ställdes en organisatorisk kraft med förmåga att utöva den omedelbara ledningen av arbetet, så att detta inriktades och bedreves på ett efter förhållandena i varje särskilt fall avvägt sätt. Värdefullt vore att en generalstabsofficer, liksom för närvarande vore fallet, inginge i sjukvardsinspektionen, ävensom att denne generalstabsofficer ägde en tjänstegrad, som motsvarade den ställning, han därstädes borde intaga. Hen omedelbara ledning av arbetet inom sjukvårdsinspektionen, som sålunda befunnits erforderlig, bolde utövas av generalstabsofficeren. Vid sådant förhållande vore det uppenbart, att denne borde vara av regementsofficers grad. Härigenom och med den bestämda gränsdragning mellan inspektion och styrelse, som nu avsåges skola åvägabringas, komme utan tvivel erforderlig effektivitet och önskvärd stadga att givas åt inspektionen och dess verksamhet. ....

För den fackmässiga delen av sjukvårdsutbildningen liksom även för inspektionens befattning med utrustningsfrågor och organisationsärenden borde ständigt stå till förfogande sjukvårdsutbildad officer ur trängen — lämpligen en kompaniofficer. Het vore även av vikt, att en fast organisation gåves åt sjukvård sinspektionens expediti onsarbete. Hittills hade sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen haft gemensam registrator — en omständighet, som i viss mån varit ägnad att motverka ett önskvärt åtskiljande av inspektionsoch förvaltningsärenden. Hen kvinnliga befattningshavare, som bestrede tjänsten, hade därigenom också fått, en väl stor arbetsbörda. En uppdelning av göromålen borde alltså ske. Frånsett att expeditionsunderofficeren, såsom i det föregående sagts, behövde disponeras för andra uppgifter, krävde en god lösning, att göromålen i fråga handhavas av en expeditionsofficer. Såsom sådan syntes lämpligen kunna anlitas den trängofficer, som i det föregående föreslagits skola placeras vid inspektionen och som alltså jämte övriga upp

10 Kungl. Majus proposition nr 159.

gifter skulle handhava dessa göromål. Det borde i detta sammanhang framhållas, att under utredningen övervägts, örn de ändamål, för vilka denne i främsta rummet vore avsedd, skulle kunna tillgodoses genom inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad officer. De sakkunniga hade emellertid funnit att, örn man skulle vinna den effektivitet, som nu eftersträvades, en sådan lösning icke vore tillfyllest.

Fackverksamheten — som principiellt borde åvila generalfältläkaren personligen — fordrade med hänsyn till sin omfattning ständig tillgång inom inspektionen till en väl kvalificerad militärläkare med god erfarenhet av truppsjukvård. För handläggning av de arbetsuppgifter, vilka sammanhängde med arméns sjukvårdsutrustning — och härvidlag vore det av vikt att fasthålla vid den gränsdragning, som i enlighet med vad i det föregående anförts, borde företagas mellan å ena sidan sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen — fordrades ständig tillgång till medicinsk sakkunskap, representerad av läkare. — För dessa läkaruppgifters bestridande erfordrades därför enligt de sakkunnigas uppfattning två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare, d. v. s. en utökning med en regementsläkare utöver den redan befintlige.

Under utredningen hade noga prövats, huruvida till nedbringande av kostnaderna en av de båda regementsläkarna — av vilka den ene huvudsakligen torde komma att taga befattning med fackverksamheten och personalfrågor och den andre med utbildningsärenden — skulle kunna utbytas mot.en bataljonsläkare. Det hade emellertid befunnits, att med hänsyn till ole stora anspråk på erfarenhet och rutin, som måste ställas på båda dessa läkare och sorn icke kunde förväntas bliva fyllda, därest allenast bataljonsläkares löneförmåner skulle beredas, det vore nödvändigt att beträffande bägge räkna med regementsläkares lön för att organisationen skulle bliva betryggande.

De sakkunniga hade föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets läkare koncentrerades till sjukvårdsinspektionen och där verkställdes under erforderlig medverkan av medicinalstyrelsen. Arbetet härmed krävde inom inspektionen tillgång till en läkare med goda insikter i läkarnas skiftande funktioner i krig och därjämte en omfattande personalkännedom. En fullgod personell beredskap syntes icke heller med hänsyn till de ständigt förekommande förändringarna genom tillkomst och avgång av personal ävensom beträffande kompetens (specialisering o. s. v.), tjänstgöringsort m. m., med tillräcklig säkerhet kunna vinnas med mindre än att för biträde med hithörande göromål anlitades lämplig läkare med daglig tjänstgöring. Därjämte erfordrades ett kontorsbiträde. — I enlighet med de grunder, efter vilka jämlikt kungl, brev den 28 juli 1939 medel anvisats för ändamålet i fråga under budgetåret 1939/40, borde i staten för sjukvårdsinspektionen anmärkas, att hälften av kostnaderna för arvodet till läkaren och för lönen till kontorsbiträdet skulle bestridas av medel under femte huvudtiteln. Sistnämnda medel syntes böra upptagas bland kostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsbyrå. I den mån eljest kostnader uppstode för vederbörande författningsenligt tillkommande förmåner (sjukvård, vikariatsersättning och dylikt), torde dessa kostnader kunna bestridas av vederbörliga anslag under fjärde huvudtiteln.

För all här omförmäld personal utom den för krigsplacering m. m. avsedda läkaren förutsattes heltidstjänstgöring. Beträffande militärläkare hade emellertid såväl vid behandling av frågan örn fältläkarkårens organisation vid 1911 års riksdag som vid de senaste militära löneregleringarna, 1921 och 1936. betonats vikten och betydelsen ur statsintressets synpunkt av att det bereddes dem möjlighet till enskild praktik vid sidan av den militära tjänsten. Deras placering i lönegrader hade också fastställts under hänsynstagande till att de genom enskild verksamhet kunde förskaffa sig ökade inkomster. Man syntes därför icke kunna av ifrågavarande regementsläkare å sjukvårdsinspektionen

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

uttaga en arbetstid å tjänsterummet av för civila befattningshavare stadgad längd eller alltså 42 timmar i veckan. Detsamma gällde örn motsvarande befattningshavare i sjukvårdsstyrelsen. Med utgångspunkt härifrån syntes for dessa beställningshavare en arbetstid å tjänsterummet av i medeltal 5 timmar per dag eller alltså 30 timmar i veckan böra godtagas.

Den av de sakkunniga förordade nyorganisationen av sjukvårdsinspektionen har föranlett vissa av de hörda myndigheterna till särskilda uttalanden.

Arméförvaltningen har sålunda uttalat, att ämbetsverket till fullo anslöte sig till de sakkunnigas uttalande örn angelägenheten att vidmakthålla en klar gränsdragning mellan inspektions- och förvaltningsverksamhet. De sakkunnigas förslag i fråga örn personaluppsättningen inom sjukvårdsinspektionen gåve icke arméförvaltningen anledning till erinran. Att den omedelbara ledningen av arbetet inom sjukvårdsinspektionen lades på en officer syntes vara en bestämd fördel.

Statskontoret har funnit den av de sakkunniga föreslagna organisationen av sjukvårdsinspektionen vara av en omfattning, som svårligen kunde sägas stå i god överensstämmelse med den återhållsamhet, som i nuvarande läge präglade alla avgöranden på det civila området. Då, såsom de sakkunniga framhållit, organisationen vore avvägd med hänsyn till normala fredsförhållanden, funné sig statskontoret föranlåtet med styrka betona vikten av att erforderlig varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden av personalbeståndet. — Ur de anförda synpunkterna har statskontoret ansett de skäl, som de sakkunniga anfört till stöd för förslaget att utbyta beställningen såsom generalstabsofficer (kapten) mot en beställning såsom stabschef (regementsofficer), knappast vara sakligt motiverade och därför ej heller godtagbara. "V idare syntes antalet lönegradsplacerade läkare vid inspektionen kunna begränsas till hälften av det föreslagna. I

I likhet med de sakkunniga är jag angelägen att understryka vikten av att även på sjukvårdens område en bestämd skillnad upprätthålles mellan inspektions- och förvaltningsverksamhet. Att en viss utökning av de nuvarande arbetskrafterna vid sjukvårdsinspektionen är betingad av omfattningen av den löpande verksamheten därstädes finner jag också, i likhet med de sakkunniga, stå klart. Å andra sidan synes mig den av de sakkunniga förordade personalförstärkningen ligga i överkant. En viss varsamhet torde också såsom statskontoret påpekat böra iakttagas vid uppbyggandet av en för fredsförhållanden avsedd organisation.

I anslutning till de anförda synpunkterna kan jag icke tillstyrka, att den nu för tjänstgöring i sjukvårdsinspektionen avsedde kaptenen vid generalstabskåren utbytes mot en regementsofficer vid kåren såsom stabschef. Däremot finner jag det välbetänkt, att till tjänstgöring i inspektionen placeras en sjukvårdsutbildad kapten ur trängen. En dylik befattningshavare torde komma att tillföra inspektionen nödiga förutsättningar för handhavandet av på inspektionen ankommande utbildnings- och materielärenden. Huruvida vederbörande jämväl kommer att äga möjlighet att såsom de sakkunniga förutsatt

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ägna nödig tid åt expedifcionstjönsten lärer icke kunna med säkerhet förutsägas utan torde få bliva beroende av erfarenheten. Jag tillstyrker sålunda, att å staten för officerare och underofficerare vid trängen uppföres ytterligare en kaptensbeställning; härtill återkommer jag vid behandlingen av nämnda stat.

Yad beträffar utökningen av antalet för sjukvårdsinspektionen avsedda regementsläkare med ytterligare en sådan beställning kan det visserligen synas tveksamt, örn icke i stället för den ene regementsläkaren en bataljonsläkare borde tillkomma. På de av de sakkunniga anförda skäl finnér jag mig likväl böra föreslå, att en regementsläkare anst inrättas. Till denna fråga återkommer jag vid behandlingen av staten för fältläkarkåren.

Av skäl som jag i det föregående anfört torde de sakkunnigas förslag örn inrättande av en för mobiliseringsplaceringsarbete avsedd läkarbefattning med årsarvode samt i anslutning härtill örn inrättande av en extra ordinarie kont.orsbiträdestjänst för biträde åt nämnde läkare icke böra upptagas till behandling i detta sammanhang.

Beträffande inspektionens behov av biträdeshjälp torde detta i enlighet med de sakkunnigas förslag böra beräknas till ett kontorsbiträde. Därjämte torde den nu för inspektionen avsedde expeditionsunderofficeren vara erforderlig för ändamålet. Härav förän!edes upptagande å staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under VI. Sjukvårdsinspektionen av ifrågavarande kontorsbiträdestjänst (lönegrad MEo 4).

Med den av mig sålunda tillstyrkta organisationen av sjukvårdsinspektionen skulle denna komma att under generalfältläkaren omfatta en kapten ur generalstabskåren, en kapten ur trängen, två regementsläkare, ett kontorsbiträde samt en expeditionsund erofficer.

Jag övergår nu till de sakkunnigas förslag rörande sjukvårdsstyrelsens organisation.

Enligt 1936 års härordning består sjukvårdsstyrelsen under generalfältläkarens chefskap av en byrå, fältläkarbyrån, med överfältläkaren och en förrådsvaktmästare såsom civilmilitär personal. Av pensionerad .personal finnas i styrelsen en officer och en underofficer, tjänstgörande den förre såsom sjukvårdsintendent och den senare såsom förrådsförvaltare. Den civila ordinarie personalen utgöres av en notarie och ett kontorsbiträde. Såsom biträde åt notarien tjänstgör en amanuens. Den civilmilitära personalen är upptagen å fältläkarkårens stat, under det att övrig personal är uppförd å stat för arméförvaltningen.

Enligt beslut av 1937 års riksdag har en befattning som kanslibiträde överförts till övergångsstat. Befattningshavaren avses för registratorsgöromålen å sjukvårdsstyrelsen (med sjukvårdsinspektionen) samt äger härför åtnjuta vikariatsersättning såsom för uppehållande av befattning i lönegrad All.

Vidare hava, enligt beslut av 1938 års riksdag och 1939 års lagtima riksdag, å arméförvaltningens avlöningsstat under anslagsposten till avlöning till ickeordinarie befattningshavare medel anvisats för anställande av ett e. o. kontorsbiträde respektive en e. o. expeditionsvakt.

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 1159.

Sitt omdöme örn den nu gällande organisationen av styrelsen hava de sakkunniga sammanfattat på följande sätt:

Den nu verkställda utredningen Ilar lämnat klara bevis för att gällande organisation icke utgör tillfyllestgörande underlag för sjukvårdsstyrelsens verksamhet. Utan djupgående förändringar kan styrelsen icke förväntas oliva i stånd att på ett i allt tillfredsställande sätt fylla de anspråk, som mot bakgrunden av den allmänna utvecklingen på detta område måste ställas pa arméns högsta förvaltningsorgan för hälso- och sjukvårdsärenden. Uppenbara brister förefinnas såväl med avseende å personalens storlek i och för sig sorn ock därutinnan, att med den nuvarande organisationen någon rationell uppdelning av ärendena efter deras olika art icke är möjlig. Den enda byrå, pa vilken styrelsen arbetar, kan icke anses vara i stånd att ensam handhava alla de vitt skilda och ofta mycket omfattande uppgifter, som falla inom gränserna för styrelsens verksamhetsområde. Det får icke förbises, att även på detta område föreligga stora och betydelsefulla arbetsuppgifter av beredskaps natur, särskilt i vad angår materiel. Det har också visat sig, att i synnerhet materielärendena blivit lidande på den nuvarande organisationen. Behovet av en särskild, för dylika ärenden avsedd byrå är starkt framträdande. Det fortlöpande behovet av speciell sakkunskap är ej heller tillgodosett, vare sig rent organisatoriskt eller med avseende å därför behövliga medel. Vidare ingår icke i organisationen någon befattningshavare med erforderlig kompetens för handläggning av de talrika ärenden av juridisk och allmänt administrativ natur, vilka ankomma å styrelsen, samt för bevakande av motsvarande synpunkter i andra ärenden. Åtskilliga brister i styrelsens arbete och yttringarna därav äro otvivelaktigt hänförliga till denna omständighet.

Med utgångspunkt från det nu anförda hava de sakkunniga funnit erforderligt, dels att sjukvårdsstyrelsens verksamhet efter ärendenas olika art uppdelas å lämpligt antal byråer, dels ock att dessa byråer var för sig göras fullt arbetsdugliga genom tillförande av erforderligt antal befattningshavare med den specialutbildning och rutin, som på varje särskild post utgör förutsätt ningen för ett framgångsrikt arbete.

För att en rationell fördelning av ärendena skall kunna uppnås erfordras enligt de sakkunnigas mening tre särskilda byråer, nämligen en för hälso- och sjukvårdsärenden, en för materielärenden samt en för

civila ärenden.

Beträffande de sålunda föreslagna byråernas verksamhetsområde och personaluppsättning hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Hälso- och s j uk vårdsby rån borde stå under chefskap av överfältläkaren. På byrån skulle i huvudsak komma att falla ärenden angående arméns hälso- och sjukvård i allmänhet, d. v. s. i stort sett ärenden avseende vaccination, blodgruppsbestämning, blodgivarorganisation, tuberkulosbekämpande och kaserninfektioner samt dessutom bland annat tjänsteläkarorganisationen, granskning av diet- och portionsstater, granskning av års- och specialrapporter samt kvartalssjukbesked, upprättandet av sjukvårdsstyrelsens årsredogörelser ävensom åtskilliga ärendesgrupper i gemensam handläggning med annan avdelning av arméförvaltningen.

Med hänsyn till betydelsen och omfattningen av byråns arbetsuppgifter syntes det nödvändigt, att en regementsläkare inginge i byrån såsom biträde åt överfältläkaren. Av skäl som de sakkunniga anfört vid behandlingen av sjukvårdsinspektionens personaluppsättning och då den ifrågavarande befattningshavaren vid behov borde kunna vikariera såsom chef för byrån, syntes

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

En brist vore att de militära sjukvårdsorganen saknade specialutbildad personal på socialhygienens område, och alla skäl syntes tala för att denna brist nu avhjälptes. Detta kunde lämpligast ske genom inrättande vid den föreslagna hälso- och sjukvårdsbyrån av en särskild föredragandetjänst — med hänsyn till kraven i merithänseende en regementsläkare — vilken skulle hava att utreda och för generalfältläkaren föredraga alla sådana frågor och ärenden, vilkas bedömande krävde speciell fackkunskap i hygien. Denna särskilda föredragande syntes böra inom sitt fack stå även sjukvårdsinspektionen samt övriga försvarsgrenar till tjänst.

Till byrån borde vidare på ett fastare sätt än hittills knytas två experter i ärenden, som regelmässigt förekomme på sjukvårdsstyrelsen, nämligen tandvårds- och sjukhusärenden.

Det syntes lämpligt att därvid ansluta till karolinska sjukhuset och alltså anställa såsom expert i tandvårdsärenden föreståndaren för tandpolikliniken vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning och såsom expert i sjukhusärenden en av läkarna vid samma avdelning, vilka borde erhålla fasta arvoden, förslagsvis vardera 2,000 kronor för år.

I betraktande av önskvärdheten att bereda ökade möjligheter att anlita såväl medlemmar av det vid sjukvårdsstyrelsen redan befintliga vetenskapliga rådet som vid särskilt behov andra sakkunniga, syntes det å arméförvaltningens avlöningsstat beräknade beloppet av 1,000 kronor till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen böra höjas, förslagsvis till 3,000 kronor.

Materielbyråns arbetsuppgifter syntes i huvudsak kunna angivas på följande sätt: att beräkna arméns utrustningsbehov av sjukvårdsmateriel, att i vad på styrelsen ankomme utföra försök med dylik materiel, att utarbeta materielmodeller, att beräkna erforderliga anslag samt utarbeta anskaffningsplaner, att upphandla materiel och besiktiga nyanskaffade förnödenheter, att utarbeta föreskrifter rörande materieiens förvaring, vård och handhavande samt att leda och övervaka förrådsverksamheten ävensom att planlägga och förbereda materielförsörjningen vid krig eller krigsfara.

I betraktande av arbetsuppgifternas natur och de praktiska erfarenheterna från senare tid, då sjukvårdsstyrelsen tillfälligt varit försedd med militär personal för biträde vid materielfrågors handläggning^ syntes saken bliva bäst betjänad, örn befattningen såsom chef för materielbyrån besattes med en officer. Med hänsyn till värdet härvidlag av en anknytning till trängen syntes för befattningen böra avses regementsofficer å staten för officerare och underofficerare vid trängen. Till biträde åt honom borde — förutom sjukvårdsstyrelsens läkare — beräknas en trängofficer, kapten på aktiv stat, vilken även borde vara byråchefens ställföreträdare.

För att behovet av en i upphandlingsärenden väl förfaren tjänsteman skulle bliva fullödigt tillgodosett borde i byråns personal även ingå en kapten å intendenturkarens stat. Denne borde tillika omhänderhava sjukvårdsstyrelsens tekniska revision samt i övrigt stå till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen vid handläggning av ärenden, där behov av hans specialkunskap förelåge.

Inom byrån borde vidare — i anslutning till vad som föreslagits i ett av särskilda sakkunniga den 20 december 1939 avgivet betänkande med förslag till organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning — finnas en särskild avdelning för omhänderhavande av planläggningsarbetet för försvarsväsendets läkemedelsförsörjning i fred och i krig. I överensstämmelse med berörda förslag torde läkemedelsavdelningen böra förestås av den såsom föreståndare för statsapoteket anställde apotekaren mot ett särskilt arvode av 2,000 kronor för år. Det syntes böra förutsättas, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen skulle biträda inom styrelsen även eljest då vid handläggning av ärenden angående apoteksväsendet behov av hans fackkunskap förelåge.

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande behovet av den föreslagna nya civilbyrån hava de sakkunniga anfört, att det inom arméförvaltningen sedan länge framstått såsom ett bestämt önskemål, att de talrika sjukvårdsstyrelsen tillhörande ärendena av allmänt juridisk eller administrativ natur måtte alltifrån begynnelsen bliva även i dessa hänseenden tillförlitligt bedömda. _ Visserligen erhölle dessa ärenden i den mån gemensam handläggning med civila departementet i dem ägde rum tillbörligt beaktande, men den av de sakkunniga förordade anordningen skulle avsevärt påskynda de ifrågavarande ärendenas handläggning och vara ägnad att lätta civila departementets även under normala förhållanden stora arbetsbörda. Ävenså måste det anses såsom synnerligen behövligt, att årenden rörande medelsbehov eller andra riksdagsärender!. efter förberedande behandling å styrelsens övriga byråer kunde överlämnas till en för civila ärenden avsedd byrå för att därstädes undergå slutlig utformning. Även vid den på sjukvårdsinspektionen ankommande handläggningen av kommendermgsfrågor skulle det vara av värde att, då så behövdes, kunna samarbeta med en inom sjukvårdsstyrelsen upprättad civilbyrå. Härigenom skulle vinnas önskvärd säkerhet för att i samband med kommenderingar meddelade avlöningsföreskrifter bleve riktigt och pa ett oförtydbart sätt utformade.

De ärenden, vilka skulle komma att handläggas av en dylik byrå hava de sakkunniga angivit på följande sätt: framställningar rörande lantförsvarets medelsbehov, såvitt angår styrelsens förvaltningsområde, utarbetande av stat för garnisonssjukhusen samt fördelning av medel under omkostnadsstaten för samma sjukhus, meddelande av föreskrifter rörande användandet av medel under styrelsens förvaltning, utformande av reglementen och andra föreskrifter för garnisonssjukhusen, meddelande såvitt på styrelsen beror av avlöningsföreskrifter i samband med förordnande av extra läkare samt sjukvårds- och ekonomipersonal, tvister rörande läkar-, sjukvårds- och ekonomipersonals skyldigheter, på styrelsen ankommande handläggning av lönefrågor angående dylik personal, upprättande av kollektivavtal med betjäningspersonal vid garnisonssjukhusen, pensionsfrågor rörande dylik personal, upprättande av samarbetsavtal med landsting angående vård av civila patienter å garnisonssjukhus, upprättande av leveranskontrakt, behandling av revisionsanmärkningar, vilka kommunicerats styrelsen eller framställts av styrelsens tekniska revision, tvister örn den arméns personal tillkommande förmånen av fri sjukvård samt förordnande av tjänsteläkare. I övrigt skulle byråns chef i mån av behov tillhandagå övriga byråer i juridiska och administrativa spörsmål.

På grundval av den sålunda gjorda uppräkningen av arbetsuppgifter för den till inrättande föreslagna civilbyrån hava de sakkunniga beräknat personalbehovet för byrån.

Till en början uttala sig de sakkunniga för att såsom chef för byrån beräknas en byrådirektör i lönegrad A 28. Byrån borde nämligen å ena sidan utrustas med en chef, som hade erforderlig kompetens i fråga om både utbildning och erfarenhet, medan det å andra sidan icke syntes behövligt att inplacera tjänsten i olbo lönegraden. — Det borde tilläggas, att en lösning på det sättet, att krigsråd å annat departement jämväl skulle påläggas ifrågavarande uppgifter, icke läte sig göra med hänsyn till den arbetsbörda, som redan åvilade envar av dessa befattningshavare.

Å byrån erfordrades dessutom, enligt vad erfarenheten visat, en notarie i lönegraden A 21 samt en heltidsamanuens. Dessa skulle såsom hittills utgöra styrelsens kansli och efter erforderliga anvisningar uppsätta koncept till utgående expeditioner för samtliga byråer.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande slutligen behovet av för sjukvårdsstyrelsen gemensam kvinnlig biträdespersonal samt vaktpersonal uttala de sakkunniga följande:

Enligt 1936 års försvarsbeslut skola såsom registratorer å arméförvaltningens departement och fortifikationsstyrelse finnas anställda pensionerade officerare i arvodesbefattningar. I anslutning härtill hava till övergångsstat vid arméförvaltningen överförts dels en tjänsteman i lönegrad A 21 dels ock tre kansliskrivare och ett kanslibiträde i respektive lönegraderna A 11 och A 7. För sjukvårdsstyrelsen har sålunda enligt detta beslut icke beräknats någon pensionerad officer i arvodesbefattning såsom registrator. Däremot har, på sätt ovan anförts, 1937 års riksdag medgivit, att ett till övergångsstat överfört kanslibiträde finge tills vidare anlitas för registratorsgöromålen å sjukvårdsstyrelsen. Ifrågavarande kanslibiträde torde sålunda böra fortfarande bibehållas samt såsom hittills komma i åtnjutande av vikariatsersättning såsomför uppehållande av befattning i lönegrad All. Vid uppkommande vakans i befattningen torde böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en befattning för en pensionerad officer för tjänstgöring såsom registrator i sjukvårdsstyrelsen.

En e. o. expeditionsvakt erfordras såsom hittills för vakttjänstgöring inom styrelsen.

För renskrivnings- och andra kontorsgöromål av enklare beskaffenhet torde böra beräknas fyra kontorsbiträden, varav ett för den tekniska revisionen och — i enlighet med vad i förenämnda betänkande angående läkemedelsförsörjningen föreslagits — ett för läkemedelsavdelningen. Huruvida de två återstående kontorsbiträdena skola kunna medhinna övriga inom styrelsen förekommande göromål av nyssnämnda slag kan icke med visshet bedömas, förrän ånyo sådana normala förhållanden inträtt, med utgångspunkt från vilka den nu föreslagna organisationen upplagts.

Den utökning av kontorspersonalen, som sålunda föreslagits, synes böra medföra, att å arméförvaltningens personalförteckning uppföres ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 samt dessutom under arméförvaltningens avlöningsstat beräknas medel till ett e. o. kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Enär sjukvårdsstyrelsen numera avflyttat från arméförvaltningens ämbetshus till lokal, varest för telefonförbindelsen finnes anordnad telefonväxel, torde för dennas betjänande få avses en extra tjänsteman i andra lönegraden (Ex 2), för vilken medel böra beräknas under arméförvaltningens avlöningsstat.

Den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av sjukvårdsstyrelsen innebär sålunda, att styrelsen under generalfältläkaren skulle organiseras på tre byråer, en grupp delvis fast avlönade experter samt en för styrelsen gemensam personalgrupp enligt följande sammanställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, två regements läkare;

materielbyrån, chef regementsofficer ur trängen, en kapten ur trängen, en kapten ur intendenturkåren, en apotekare, chef för läkemedelsavdelningen;

civilbyrån, chef byrådirektör (A 28), en notarie (A 21), en amanuens (Eo 18);

experter, en expert i tandvårdsärenden och en expert i sjukhusärenden, båda med årsarvoden å 2,000 kronor, samt vetenskapligt råd och tillfälliga sakkunniga med sammanträdesarvoden; samt

för styrelsen gemensam personal, nämligen en registrator (kansli biträde — lönegrad A 7 — på övergångsstat med vikariatsersättning såsom för

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

tjänstgöring å befattning i 11 :e lönegraden), en extra ordinarie expeditionsvakt (lönegrad Eo5), två kontorsbiträden (lönegrad A 4), två extra ordinarie kontorsbiträden (lönegrad Eo 4) samt en extra befattningshavare, telefonist (lönegrad Ex 2).

Jämfört med den nu gällande organisationen av styrelsen, för vilken i det föregående redogjorts, innebär det nu framlagda förslaget avsevärda personalökningar, i det att beställningar (befattningar) för två regementsläkare, en regementsofficer och en kompaniofficer ur trängen, en kapten ur intendenturkåren, en byrådirektör, ett ordinarie och ett extra ordinarie kontorsbiträde samt en extra telefonist föreslås till nyinrättande. Vidare skulle tre fasta årsarvoden å 2,000 kronor tillkomma samt posten till sakkunniga i övrigt å sjukvårdsstyrelsen ökas med 2,000 kronor.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsstyrelsen har tillstyrkts av flertalet hörda myndigheter. Chefen för försvarsstaben och chefen för armén lia sålunda understrukit angelägenheten av att den föreslagna organisationen snarast må komma till stånd. — Arméförvaltningen anser de sakkunnigas förslag angående uppdelning av göromålen inom sjukvårdsstyrelsen å tre byråer, nämligen en hälso- och sjukvårdsbyrå, en materielbyrå och en civilbyrå innebära en rationell lösning av organisationsfrågan. Beträffande de olika byråernas verksamhetsområden och den föreslagna personaluppsättningen har arméförvaltningen i stort sett biträtt de sakkunnigas förslag.

Medicinalstyrelsen har — i anslutning till vad ämbetsverket uttalat beträffande de sakkunnigas förslag i kap. III — anfört följande:

Styrelsen har i och för sig intet att invända mot den rätt betydliga utbyggnaden med tre byråer i sjukvårdsstyrelsen och två nya byråer i medicinalstyrelsen, då givetvis de ärenden, dessa byråer äro avsedda att handlägga, även i fortsättningen komma att kräva avsevärd personal. Det synes dock rent principiellt mindre lämpligt att grunda en för fredstid avsedd organisation på förhållandena under en tid som den närvarande. Skulle sjukvårdsstyrelsen organiseras som en fristående styrelse för sig, torde den beräknade organisationen icke vara för stor. Ett inordnande av sjukvårdsstyrelsen inom medicinalstyrelsens ram kan väl icke ske utan anställande av ny personal, örn vars storlek medicinalstyrelsen icke för närvarande kan hava någon uppfattning. Det förefaller dock sannolikt, att en besparing i fråga örn antalet anställda personer bör kunna ske. Med det mycket stora antal ärenden, som med nuvarande organisation måste behandlas inom vardera styrelsen för sig, kommer ett dubbelarbete att ske, och det blir i ännu högre grad förhållandet, om särskilda kamerala byråer skola förefinnas inom de båda styrelserna. Medicinalstyrelsen kan icke finna, att det borde möta större svårigheter att så inordna sjukvårdsstyrelsen inom medicinalstyrelsens ram, att gemensamma arbetsuppgifter vare sig rörande personalplacering, utrustning, centraliserad upphandling eller andra ärenden komma att handläggas med en besparing av personal.

Statskontoret har i överensstämmelse med dess i det föregående återgivna uttalanden rörande sjukvårdsinspektionens personaluppsättning anfört, att då såsom do sakkunniga framhållit organisationen vore avvägd med hänsyn till normala fredsförhållanden, ämbetsverket funne sig föranlåtet med styrka betona vikten av att erforderlig varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden av personalbeståndet.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 159. 298 40 2

18 Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Beträffande de föreslagna olika byråernas ämbetsbefattning, personaluppsättning m. m. hava vissa remissmyndigheter gjort särskilda påpekanden.

Yad först angår hälso- och sjukvårdsbyrån har chefen för armén funnit den för byrån avsedda uppsättningen regementsläkare väl stor. Statskontoret funne sig icke kunna tillstyrka, att å byrån inrättades mer än en läkarbefattning. Då såsom chef för byrån skulle fungera överfältläkaren (lönegrad Ca 30), hade statskontoret icke heller funnit oundgängligen nödvändigt, att såsom byråchefens närmaste man en regementsläkare skulle behöva anställas. Det syntes ämbetsverket full tillräckligt, örn för ändamålet ifråga anlitades en beställningshavare i bataljonsläkargraden (lönegrad Ca 22). Statskontoret ville i detta sammanhang jämväl fästa uppmärksamheten vid att den ene av de föreslagna regementsläkarna skulle företräda en speciell fackkunskap på det hygieniska området. Då redan nu ett organ funnes — statens institut för folkhälsan — vilket hade till uppgift, bland annat, att på begäran tillhandagå med råd och upplysningar i alla frågor, som folie inom nämnda område, syntes ännu mindre anledning föreligga för ett bifall till de sakkunnigas förslag i denna del.

Vidkommande härefter materielbyrån har arméförvaltningen uttalat följande:

Beträffande den föreslagna materielbyrån ansluter sig arméförvaltningen till förslaget, att befattningen såsom chef för byrån bör besättas med en officer. De sakkunniga hava i detta sammanhang uttalat att, med hänsyn till värdet av en anknytning härvidlag till trängen, för befattningen synes böra avses regementsofficer å staten för officerare och underofficerare vid trängen. Av betänkandet framgår, att bakgrunden till detta förslag är önskemålet att på ett bindande sätt tillgodose intresset av ett nära samband i denna del mellan sjukvårdsledningen och trängen, ett intresse, som hittills icke blivit till fullo tillgodosett, men som är så mycket viktigare som en avsevärd del av den sjukvårdsmateriel, varom är fråga, skall användas av trängens sjukvårdspersonal i dess tjänsteutövning. Arméförvaltningen delar till fullo de sakkunnigas mening örn betydelsen av att en dylik samverkan äger rum och har därför i och för sig icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits. Emellertid synes det icke uteslutet, att lägen kunna uppkomma, då även med fullt beaktande av berörda synpunkter det vore av värde att erhålla ett vidsträcktare underlag för personvalet. En utväg härför vore givetvis, att befattningen uppfördes å staten för arméförvaltningen. Härigenom skulle möjlighet hållas öppen att vid inträffande ledighet kunna förvärva den för befattningen mest kompetente personen, givetvis med beaktande av att vederbörande örn möjligt skall äga den kännedom örn sjukvårdsorganisation och sjukvårdsmateriel, som utgör en förutsättning för att tjänsten skall så kunna utövas, att den sak det gäller blir på bästa sätt betjänad. Om denna anordning väljes synes, i analogi med vad fallet är beträffande vissa befattningshavare vid försvarsstaben, i staten för arméförvaltningen böra uppföras en befattning för överstelöjtnant eller major med arvode motsvarande lönen i vederbörlig lönegrad.

Såsom av det anförda framgår bör givetvis även vid en dylik lösning tillses, att befattningshavaren fyller de krav på erfarenhet och utbildning i förevarande hänseenden, som är avsikten med de sakkunnigas förslag. Visserligen kan mot den av arméförvaltningen föreslagna lösningen invändas, dels att härigenom tillskapas en ny arvodesbefattning med därav följande successionsförordnanden, dels ock att, i olikhet med vad hittills varit fallet, staten för arméförvaltningen kommer att belastas med kostnader för avlöning åt

19 Kungl. Majus proposition nr 159.

militär beställningshavare på aktiv stat. Med hänsyn till de fördelar, arméförvaltningen anser det nu framställda förslaget innebära, synas emellertid sistnämnda omständigheter icke böra stå hindrande i vägen.

De sakkunniga hava uttalat, att den såsom biträde åt byråchefen avsedde trängofficeren bör vara byråchefens ställföreträdare. Arméförvaltningen utgår emellertid från att vid förfall för byråchefen det skall ankomma på generalfältläkaren att såsom vikarie förordna den officer, som under föreliggande förhållanden prövas för befattningen lämpligast.

Vidkommande den i betänkandet föreslagne intendenturofficeren å materielbyrån ifrågasätter arméförvaltningen, huruvida denne med hänsyn till den ställning, han är avsedd att intaga, bör organisatoriskt anknytas till viss byrå och örn han icke lämpligare bör under förslagsvis beteckningen sjukvårdsintendent upptagas såsom en för sjukvårdsstyrelsen i dess helhet gemensam befattningshavare.

För nedbringande av personalkostnaderna har statskontoret ifrågasatt en begränsning av den militära personalen å materielbyrån. Någon större olägenhet skulle enligt ämbetsverkets förmenande icke uppstå, därest tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet antalet kaptensbeställningar inskränktes till en.

Försvar sväsendets lönenämnd har ifrågasatt, huruvida icke behovet av en intendenturutbildad officer å materielbyrån skulle kunna tillgodoses genom ianspråktagande av pensionerad officer mot åtnjutande av sedvanligt arvode å 8,180 kronor för år. — Lönenämnden har vidare i utlåtande över det förenämnda betänkandet rörande organisationen av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning beträffande det i nämnda betänkande framlagda och i betänkandet angående sjukvårdsstyrelsen godtagna arvodet å 2,000 kronor för år till föreståndaren för materielbyråns läkemedelsavdelning anfört, att dylikt tilläggsarvode icke borde inrättas. Därest särskild gottgörelse för föreståndarskapet ansåges böra ifrågakomma, borde denna utgå i form av högre löneställning, förslagsvis med belopp motsvarande lönen till fältläkare (lönegrad Ca 28).

Allmänna lönenämnden däremot har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i sistnämnda hänseende.

De sakkunnigas förslag örn inrättande inom sjukvårdsstyrelsen av en särskild civilbyrå under ledning av en byrådirektör anser arméförvaltningen synnerligen välbetänkt samt uttalar vidare bland annat följande:

Rörande den nya byråns arbetsuppgifter kan arméförvaltningen i stort sett ansluta sig till de sakkunnigas härom gjorda uttalanden. Arméförvaltningen förutsätter emellertid, att meningen med förslaget är, att frågor rörande löne- och andra avlöningsförmåner liksom hittills skola tillkomma civila departementet eller i varje fall handläggas av nämnda departement och sjukvårdsstyrelsen gemensamt. Så bör i allt fall bliva förhållandet. — Beträffande lönegradsplaceringen för chefen för den föreslagna civilbyrån vill arméförvaltningen understryka de sakkunnigas uttalande om angelägenheten av att befattningshavaren icke placeras i lägre lönegrad än den föreslagna A 28. Eljest lär man icke kunna påräkna, att för befattningen förvärva en person med den kompetens, som är nödvändig för tillgodoseende .av syftet med den föreslagna anordningen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande löneställningen för den föreslagna byrådirektörst jönsten framhåller allmänna lönenämnden, att det möjligen kunde synas tveksamt, huruvida icke nämnda tjänst skulle kunna utbytas mot en sekreterartjänst. Med hänsyn till angelägenheten av att för befattningen kunna erhålla en tjänsteman med erforderlig administrativ erfarenhet ville lönenämnden dock icke motsätta sig förslaget i förevarande avseende.

Statskontoret har i sitt utlåtande funnit sig icke kunna biträda förslaget örn inrättande av en särskild civilbyrå. Det syntes icke förenligt med de allmänna reglerna för årets budgetarbete att nu uppbygga en organisation av den föreslagna omfattningen. Ämbetsverket finge i stället föreslå, att den för fullgörandet av de administrativa göromålen behövliga personalen upptoges såsom gemensam för hela sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret ville emellertid ej motsätta sig, att den nuvarande notariebefattningen gåves en förbättrad lönegradsplacering. En förändring av tjänsten till befattning såsom sekreterare i lönegrad A 24 syntes dock tillräcklig.

Den av de sakkunniga förordade expertorganisationen å sjukvårdsstyrelsen har föranlett statskontoret till följande uttalande:

Statskontoret har för sin del icke kunnat finna tillräcklig anledning föreligga att utbygga den nuvarande organisationen på sätt här förordats. Därest för visst fall särskild expertis skulle erfordras, torde möjligheten härutinnan kulina tillgodoses lika väl örn —- i likhet med vad förhållandet är beträffande medlemmarna i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd — den tillkallade sakkunnige erhåller gottgörelse i form av visst lämpligt avvägt arvode för varje gång han efter kallelse inställer sig hos sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret, som alltså avstyrker förslaget örn fasta årsarvoden, får i stället föreslå, att den nuvarande anslagsposten till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen höjes till förslagsvis högst 5,000 kronor.

Yad härefter angår de sakkunnigas förslag rörande för sjukvårdsstyrelsen gemensam biträdes- och vaktpersonal har arméförvaltningen hemställt, att åt det kanslibiträde, som förutsatts skola bestrida registratorsgöromålen å styrelsen, måtte få utgå enahanda löneförmåner — 11 :e lönegraden — som tillkomma övriga kvinnliga registratorer inom arméförvaltningen. Vidare borde den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie expeditionsvaktstjänsten uppföras å ordinarie stat.

Allmänna lönenämnden framhåller, att den av de sakkunniga föreslagna anordningen med avseende å fullgörande av registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen allenast bör tillämpas tillsvidare i avvaktan på uppkommande vakans eller förflyttning av nuvarande kanslibiträdet hos styrelsen till annan avdelning inom arméförvaltningen. Såsom de sakkunniga framhållit, synes därefter böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad officer för göromålen ifråga.

Statskontoret har beträffande nu ifrågavarande personal föreslagit, att denna begränsades till ett kontorsbiträde (lönegrad A 4) och ett skrivbiträde (lönegrad A 2), vartill skulle komma det kanslibiträde, som för närvarande handhade registratorsgöromålen. Härutöver syntes böra beräknas medel för anställande av följande icke-ordinarie tjänstemän, nämligen en amanuens,

21 Kunyl. Majus proposition nr 159.

en extra ordinarie expeditionsvakt, ett extra ordinarie kontorsbiträde, ett extra ordinarie skrivbiträde ävensom en extra telefonist.

I nära anslutning till förslaget rörande sjukvårdsstyrelsens omorganisation hava de sakkunniga gjort framställning örn inrättande av en särskild stat för sjukvårdsväsendets förrådspersonat. Till denna fråga återkommer jag i det följande vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag.

Det förslag till omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, för vilket i det föregående redogjorts, vill jag i princip lämna min anslutning.

Yad beträffar den av de sakkunniga förordade indelningen å byråer samt de olika byråernas föreslagna arbetsområden finner jag mig såtillvida bora tillstyrka förslaget i denna del, att jag föreslår inrättande inom styrelsen av en hälso- och sjukvårdsbyrå samt en materielbyrå med av de sakkunniga föreslagna arbetsuppgifter. Avgörande skäl synas mig däremot icke hava forebragts för inrättande inom styrelsen av en särskild civilbyrå. De sakkunniga hava visserligen såsom en brist i den nu gällande organisationen framhållit den ringa tillgången på civil personal med insikter i och erfarenheter av administrativa arbetsuppgifter av skilda slag. Med den förstärkning av den administrativa, för styrelsen gemensamma personalen, som jag i det följande kommer att föreslå, synes emellertid denna brist få anses bliva tillfredsställande avhjälpt utan en så genomgripande åtgärd som inrättande av en särskild civilbyrå. Åtskilliga ärenden av administrativ natur förutsättas därvid alltjämt böra handläggas gemensamt med civila departementet, varigenom de administrativa och allmänt juridiska synpunkterna fullt ut torde komma till sin rätt.

Yad beträffar den föreslagna hälso- och sjukvårdsbyråns inre organisation är jag såtillvida ense med de sakkunniga, att jag finner chefskapet över byrån böra anförtros åt överfältläkaren. Likaså biträder jag de sakkunnigas förslag örn en regementsläkare såsom överfältläkarens närmaste man vid utövandet av ledningen av byråns arbete. Däremot synes det mig icke ådagalagt, att ytterligare en regementsläkare skulle vara erforderlig för att såsom särskild föredragande tillföra sjukvårdsstyrelsen speciell sakkunskap inom socialhygienens område. I den mån behovet av expertis pa förevarande område icke kan tillgodoses på den av statskontoret anvisade vägen genom anlitande av statens institut för folkhälsan, lärer hinder ej möta att tillkalla särskild sakkunnig för varje särskilt fall.

Jag föreslår sålunda, att hälso- och sjukvårdsbyrån med de av de sakkunniga föreslagna arbetsuppgifterna organiseras med överfältläkaren såsom chef och med en regementsläkare för bestridande av det egentliga byråarbetet.

Beträffande materielbyrån anser jag lika med de sakkunniga, att en regementsofficer ur trängen bör utöva chefskapet över nämnda byrå. Genom denna anordning torde det på ett rationellt sätt bliva sörjt för att de viktiga materielärendena bliva ur militär synpunkt tillfredsställande handlagda. För ändamålet bör staten för officerare och underofficerare vid trängen utökas med en majorsbeställning, vartill jag återkommer i annat sammanhang.

22 Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle å materielbyrån tjänstgöra även en kapten ur trängen och en kapten ur intendenturkåren. För min del anser jag mig icke kunna tillstyrka upptagande å respektive stater av nya beställningar för detta ändamål. I stället vill jag föreslå, att den befattning för pensionerad officer som för närvarande är anknuten till sjukvårdsstyrelsen alltjämt bibeliålles.

Vad angar arvodet åt den apotekare, som skall förestå materielbyråns läkemedelsavdelning, vill jag erinra, att det i det föregående omnämnda betänkandet angående läkemedelsförsörjningen förutsätter inrättande inom sjukvårdsstyrelsen av en till materielbyrån ansluten läkemedelsavdelning med uppgift att planlägga försvarsväsendets läkemedelsförsörjning i fred och i krig. Föreståndaren för denna avdelning förutsättes skola vara föreståndaren för det militärapotek, örn vars inrättande jag i annat sammanhang framlägger förslag. För sitt arbete som föreståndare för läkemedelsavdelningen skulle denne äga åtnjuta ett å arméförvaltningens stat upptaget årsarvode av 2,000 kronor. Till denna anordning giver jag min anslutning.

Vad beträffar den av de sakkunniga föreslagna fasta expertorganisationen finner jag mig för närvarande ej vilja taga ställning till förslaget i denna del i annan mån än att, pa sätt statskontoret föreslagit, den för sjukvårdsstyrelsen avsedda anslagsposten till arvoden åt sakkunniga torde böra höjas från 1,000 till 5,000 kronor. Rörande dispositionen av denna anslagspost torde det böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen giva närmare föreskrifter.

Jag övergår sa till fragan örn organisationen av den för sjukvårdsstyrelsen gemensamma personalen. I anslutning till vad jag anfört i det föregående torde till denna grupp böra hänföras den för styrelsen erforderliga civila administrativa personalen. I viss anslutning till vad allmänna lönenämnden och statskontoret i denna del anfört anser jag ledningen av det administrativa arbetet a styrelsen kunna anförtros åt en befattningshavare i sekreterargrad. Denne sekreterare torde emellertid icke böra placeras i högre lönegrad än den 24:e. — Den administrativa personalen i övrigt torde i enlighet med de sakkunnigas förslag böra beräknas till en notarie (A 21) och en heltidsamanuens (Eol8).

De sakkunnigas förslag rörande registratorsgöromålens bestridande har ej givit mig anledning till erinran. Lika med allmänna lönenämnden förutsätter jag, att vid det ifrågavarande kanslibiträdets avgång registratorsbefattningen besättes med arvodist. Gent emot beräkningen av antalet erforderliga kvinnliga biträden i övrigt har jag intet att erinra; dock synes den till inrättande föreslagna ordinarie kontorsbiträdestjänsten utan olägenhet kunna utbytas mot ett extra ordinarie biträde, varför alltså tre extra ordinarie kontorsbiträden (Eo 4) skola ingå i organisationen. I detta antal ingår ett för förenämnda läkemedelsavdelning avsett biträde, vilket av läkemedelsförsörjningssakkunniga föreslagits till inplacering i lönegrad MEo 4. Enligt allmänna grunder torde emellertid a detta biträde böra tillämpas civila icke-ordinariereglementet, varför vederbörande här upptages i lönegrad Eo 4. Huruvida

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ytterligare kvinnlig biträdespersonal må bliva erforderlig, torde få bliva beroende av erfarenheterna. —— Yakttjänstgöringen å sjukvårdsstyrelsen torde liksom hittills få bestridas av en extra ordinarie expeditionsvakt (Eo 5).

Den av mig i det föregående förordade nyorganisationen av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse innebär i sina huvuddrag följande. Styrelsen skulle bestå av två byråer — hälso- och sjukvårdsbyrån samt materielbyrån ävensom gemensam personal enligt följande uppställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, en regementsläkare;

materielbyrån, chef major ur trängen, en apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen, en pensionerad officer, ett extra ordinarie kontorsbiträde (Eo 4); samt

för styrelsen gemensam personal, en sekreterare (A 24), en notarie (A21), en amanuens (Eol8), ett kanslibiträde (å övergångsstat), en extra ordinarie expeditionsvakt (Eo 5), ett kontorsbiträde (A 4), två extra ordinarie kontorsbiträden (Eo 4) samt en extra telefonist (Ex 2).

För tillkallande av expert- och sakkunnighjälp ställes ett belopp av 5,000 kronor till styrelsens förfogande.

Med denna organisation blir den nuvarande befattningen för en pensionerad underofficer (förrådsförvaltare) överflödig. På sätt under lantförsvarets avlöningsanslag anföres, torde emellertid denna befattning böra överföras till den föreslagna nya staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal.

Det av mig tillstyrkta omorganisationsförslaget innebär åtskilliga förändringar i avseende å arméförvaltningens avlöningsstat samt vissa stater under lantförsvarets avlöningsanslag. Beträffande de sistnämnda — till vilka jag återkommer vid behandlingen av vederbörliga stater — påkallas sålunda uppförande av följande nya beställningar, nämligen å staten för fältläkarkåren en regementsläkare (lönegrad Ca 26) samt å staten för officerare och underofficerare vid trängen en major (lönegrad Oa 4).

Beträffande arméförvaltningens avlöningsanslag, till vilket jag nu anhåller att få återkomma, medför den av mig förordade organisationen av sjukvårdsstyrelsen jämte de inledningsvis tillstyrkta personalförändringarna i avseende å ämbetsverkets departement och fortifikationsstyrelse följande ändringar.

Å personalförteckningen bör sålunda till en början upptagas ytterligare en sekreterare i lönegraden A 24 och anslagsposten till avlöning till tjänstemän ä ordinarie stat i följd härav ökas med 9,951 kronor från nuvarande 456,900 kronor till, i avrundat tal, 467,000 kronor. Med hänsyn emellertid till de principer, som varit vägledande för budgetarbetet och för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 1—2) torde förevarande anslagspost kunna nedsättas till 454,000 kronor.

Å personalförteckningen bör vidare i enlighet med vad inledningsvis anförts under rubrik Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20 upptagas 1 notarie i lönegrad Eo 21.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I anslutning till vad inledningsvis anförts torde anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat böra minskas med 2,100 kronor till 43,200 kronor och i personalförteckningen anmärkas, att lön åt den därstädes upptagna notarien å övergångsstat beräknats allenast för tiden till och nied den 31 mars 1941.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post i den nu gällande staten är upptagen med 145,436 kronor, torde böra upptagas arvoden dels till 1 apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen å sjukvårdsstyrelsens materielbyrå, med 2,000 kronor, dels ock till sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen ytterligare 4,000 kronor, varemot vederbörlig anslagspost minskas med kostnaderna för arvode till 1 pensionerad underofficer med 2,130 kronor. Som inledningsvis tillstyrkts vissa förändringar i avseende å arvodisterna vid fortifikationsstyrelsen, medförande en kostnadsökning av 4,950 kronor, torde nu ifrågavarande anslagspost å avlöningsstaten böra beräknas till (145,436 + 4,950 + 6,000 — 2,130=) 154,256 kronor.

Vad därefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken för närvarande är upptagen med 96,200 kronor, därav 79,500 kionor till grundavlöningar m. m. och 16,700 kronor till avlöningsförhöjningar m. m., får jag erinra, att jag inledningsvis tillstyrkt inrättande vid arméförvaltningen av en extra ordinarie notariebefattning (Eo 21), en amanuensbefattning (Eo 18) från och med den 1 januari 1941 samt tre extra ordinarie kontoisbiträdesbefattningar (Eo 4), medförande ökningar av grundavlöningsposten med respektive 6,831, 2,832 samt 8,406 kronor, eller tillhopa 18,069 kronor, samt ökningar av posten till avlöningsförhöjningar med respektive 858, 402 och 1,080 kronor, eller tillhopa 2,340 kronor.

Av vad jag i det föregående anfört rörande sjukvårdsstyrelsens ickeordinarie kvinnliga biträdespersonal följer, att under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal medel böra beräknas för ytterligare två extra ordinarie kontorsbiträden Eo 4 samt en telefonist Ex 2, varigenom grundavlöningsposten skulle höjas med (5,604 + 2,454 =) 8,058 kronor och posten till avlöningsförhöjningar med (3 X 360=) 1,080 kronor. I anslutning härtill beräknar jag medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal till för grundavlöningar (79,500 + 18,069 + 8,058 =) 105,627 kronor, eller i avrundat tal, 105,700 kronor, samt för avlöningsförhöjningar m. m. (16,700 + 2,340 + 1,080=) 20,120 kronor, eller i avrundat tal 20,100 kronor, varför förevarande anslagspost i sin helhet kommer att uppgå till (105,700 + 20,100 =) 125,800 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän torde i överensstämmelse med vad därom anförts i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag böra beräknas till i sin helhet 873 kronor.

Till rörligt tillägg torde enligt numera tillämpade grunder böra beräknas 56,871 kronor.

I enlighet med vad salunda anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag att uppgå till (454,000 + 43,200 + 154,256 + 125,800 + 873 + 56,871 =) 835,000 kronor.

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Tillika med ny personalförteckning torde ny avi valtningen, upprättad i enlighet med det nu sagda, böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie .................................... B 3

4 krigsråd ............................................................ A 30

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 sekreterare ...................................................... A 26

2 revisionskommissarier ....................................... A 26

3 sekreterare ...................................................... A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

1 sekreterare och kamrerare .................................... A 24

2 kamrerare ......................................................... A 24

5 notarier ............................................................ A 21

10 revisorer ......................................................... A 21

2 bokhållare ......................................................... A-21

1 kassör ............................................................... A 15

1 kansliskrivare ................................................... A11

8 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

8 expeditionsvakter ................................................ A 5

16 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 notarie (till och med den 31 mars 1941) .................. A 21

1 registrator ......................................................... A 21

3 kansliskrivare ................................................... All

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie ............................................................ Bo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .......................................... kronor 454,000: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis .................................... » 43,200: —

26 Kungl. Majus proposition nr 159.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t ........................ kronor 154,256: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m................... kronor 105,700: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslags-

vis....................... 20,100: -- » 125,800: —

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 873: —

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 56,871:-—

Summa förslagsanslag kronor 835,000: -—;

dels och till avlöning till personal vid arméförvaltningen för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.,

förslagsanslag.

[2.] I Kungl. Maj:ts proposition nr 247 till 1939 års lagtima riksdag beräknades anslagsposterna under förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ... kronor

B. Rörligt tillägg ................................................... »

C. Kallortstillägg ................................................... »

D. Felräkningspenningar ....................................... »

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ........................ »

F. Anställningspenningar ....................................... »

G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt man-

skap ............................................................ »

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer ........................... »

I. Kostnader för musikelever ................................. »

J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................. »

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden ......................................................... »

L. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag ......... »

M. Vissa arvoden m. m........................................... »

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda ut-

gifter m. m.................................................... »

Summa kronor

34,430,355

1,475,000

100.000 7,980

23,940

12,500

16.000 715,000 327,914

50,000:

37,585,689: —

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 400,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknades bliva tillsatta först den 1 oktober 1939, dels 900,000 kronor, utgörande beräk-

27 Kungl. Majus proposition nr 159.

nåd ersättning för tjänstebostäder, dels 200,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus för vård av civila patienter å sjukhusen, dels ock 150,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknades uppehålla vissa å stat uppförda, för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar, eller med sammanlagt 1,650,000 kronor. Den verkställda beräkningen utvisade därefter ett medelsbehov av 35,935,689 kronor.

Med hänsyn till den utökning av personalkadrerna, som vore avsedd att äga rum under budgetåret 1939/40, ansåg man sig emellertid kunna utgå ifrån, att en ansenlig del av personalen under nämnda budgetår bomme att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av gällande grunder för beräkningen av avlöningsanslag räknat med. Vidare ansåg man sig hava att räkna med att en del beställningar under året bomme att vara vakanta. Till följd härav ansågs det nyssnämnda beloppet, 35,935,689 kronor, böra minskas till 35,000,000 kronor. I enlighet härmed har anslaget å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med sistnämnda belopp.

Enligt 1936 års riksdags beslut skulle övergången till den vid nämnda riksdag antagna härordningen äga rum i tre skeden, av vilka det första skulle omfatta budgetåret 1936/37, det andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden 1940—1946.

Sedan dåvarande t. f. chefen för armén med skrivelse till Kungl. Majit den 30 december 1936 bland annat framlagt förslag till reglerande föreskrifter beträffande de förändringar i de aktiva officers- och underofficerskadrerna, som borde vidtagas under andra övergångsskedet, ävensom plan över dessa kaderförändringar, har denna plan under budgetåren 1936/37—1939/40 i huvudsak följts.

Till ledning för manskapsrekryteringen under anställningsåren 1936—1940 har tjänat en av Kungl. Majit genom brev den 6 november 1936 fastställd plan.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 juli 1939 har chefen för armén framlagt förslag till plan för kaderökningen under det återstående tredje övergångsskedet, Enligt en vid nämnda skrivelse fogad tablå uppgår antalet nya beställ-, ningar, som under nämnda skede skola upprättas för genomförande av 1936 års härordningsbeslut, till 39 kaptens-, 34 löjtnants-, 54 fänriks-, 20 fanjunkar-, 29 sergeants- och 34 furirsbeställningar. Då den genom försvarsbeslutet bestämda personalökningen vid staber, skolor och dylikt redan genomförts under andra övergångsskedet, avse de nu föreslagna kaderökningarna i sin helhet truppförbanden.

Vid arméchefens omförmälda skrivelse har fogats ett förslag till plan för genomförandet av de avsedda kaderökningarna under det nyssnämnda övergångsskedet.

Enligt vad i skrivelsen angivits hade vid uppgörandet av denna plan eftersträvats, att kadrerna skulle bliva fyllda så snart som möjligt, utan att ökningen skedde snabbare än befordringsförhållandena och beräknad tillgång på personal medgåve.

28 Kungl. Majus proposition nr 159.

Ett undantag från denna regel hade emellertid ansetts böra göras beträffande fänriksbeställningarna, villia enligt vad som förutsatts vid genomförandet av 1939 års militära avlöningsreglemente hädanefter skulle uppdelas på ordinarie beställningar, upptagna på truppförbandens stater, och extra ordinarie befattningar, för vilka erforderliga avlöningsmedel skulle beräknas å en särskild under avlöningsanslaget upptagen anslagspost. En undersökning visade, att med det till och med 1940—1942 års kurs vid krigsskolan fastställda kadettantalet sammanlagda antalet erforderliga extra ordinarie och ordinarie fänriksbeställningar under de närmaste åren komme att något överskrida det totala antal fänriksbeställningar, som förutsatts i försvarsordningen.

Den sålunda av chefen för armén uppgjorda planen för kaderökningarna under det tredje övergångsskedet torde i huvudsak böra tjäna till ledning vid uppgörandet av förslag till stater för truppförbanden under de närmaste budgetåren. Till frågan örn de planenliga kaderökningarna under budgetåret 1940/41 återkommer jag i det följande vid behandlingen av staterna för truppförbanden m. m.

För undvikande av rubbningar i arbetsförhållandena vid skolor och truppförband samt för begränsande av de med personalens omplacering förenade flyttningskostnaderna torde de för nästkommande budgetår planerade kaderökningarna i allmänhet böra genomföras först från och med den 1 oktober 1940.

Ehuru de kaderökningar, som skola vidtagas under nästkommande budgetår, således i regel icke komma att företagas förrän en fjärdedel av budgetåret förgått, torde dock — såsom skett för innevarande budgetår — av budgettekniska skäl lön för de nytillkommande beställningarna böra beräknas för hela budgetåret. Då staterna för truppförbanden härigenom komma att förete ett något för högt avlöningsbelopp, har från det beräknade totala avlöningsbeloppet avdrag ansetts böra göras med ett belopp, motsvarande den ungefärliga summan av de belopp, varmed ifrågavarande stater blivit för högt beräknade.

För budgetåret 1940/41 torde förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. böra beräknas under följande rubriker:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

C. Rörligt tillägg.

D. Kallortstillägg.

E. Felräkningspenningar.

E. Hyres- och ortstillägg.

G. Anställningspenningar.

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

M. Ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag.

Kungl. Majus proposition nr 159.

29 N. Vissa arvoden m. m.

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

A. Avlöningsförmåneri upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro för innevarande budgetår upptagna dels generalitetet och personalkårer, omfattande staterna för generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren och fältveterinärkåren,

dels staber, inspektioner m. m., omfattande staterna för arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna m. m. samt rullföringsbefälhavare med

biträden, . i • te-

dels undervisningsverken, omfattande staterna för krigsskolan, krigshog-

skolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., omfattande staterna för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, tygdepartementets fabriker och anstalter, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

samt armémuseum, .

dels garnisonssjukhusen m. m. omfattande staterna för garnisonssjukhuset i Stockholm, garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå, garnisonssjukhuset i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår, dels ock polispersonalen, omfattande staten för polispersonalen i Boden

och å Karlsborg. roin-.a

Såsom i statsverkspropositionen till innevarande ars riksdag framhållits

torde kostnaderna för garnisonssjukhusen från och med nästkommande budgetår icke vidare böra upptagas under lantförsvarets avlöningsanslag utan beräknas i annan ordning. Med hänsyn härtill torde uppställningen för nästkommande budgetår så tillvida böra ändras att rubriken Garnisonssjukhusen m m bortfaller. Den under nämnda rubrik för närvarande upptagna staten för arméns sjuksköterskekår torde i likhet med staten för tygdepartementets fabriker och anstalter m. fl. stater böra upptagas under rubriken Truppförbanden m. m. . ^

Under sistnämnda rubrik torde vidare böra upptagas en ny stat for sjuk-

vårdsväsendets förrådspersonal.

Här torde böra anmärkas, att lönerna för arméns olika manskapskategoner beräknats enligt följande löneklasser i det föreslagna nya manskapsavlonmgsreglementet, nämligen för furirer 9:e, för korpraler 5:e samt för vicekorpraler och meniga 2:a löneklassen.

I. Generalitetet och personalkårer.

Beträffande den under förevarande rubrik upptagna staten för artilleristabskåren ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår Med avseende å övriga under rubriken upptagna stater får jag anföra följande.

30 Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för g-eneralitetet. Under denna stat är för närvarande upptagen en beställning för en inspektör för kavalleriet i lönegraden Ob 2. Då för framtiden beställningshavare i denna lönegrad icke synas böra vara uppförda å staten för generalitetet, torde ifrågavarande beställning för nästkommande budgetår i enlighet med arméförvaltningens i ämnet framlagda förslag böra avföi as från denna stat och i stället uppföras å staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under II. Kavalleriinspektionen. Statens för generalitet slutsumma bör till följd härav minskas med i runt tal 15,000 kronor till 173,100 kronor.

Staten för generalstabskåren. Å denna stat är för närvarande upptagen bland annat en överstebeställning i lönegraden Oa 6. I skrivelse till Kungl. Maj.t den 29 september 1939 har chefen för armén gjort framställning örn att denna beställning måtte omändras till en beställning i alternativt lönegraden Ob 1 eller Oa 6 och därvid anfört bland annat följande:

För att kunna erhålla ifrågavarande beställning skall vederbörande enligt generaistabskårens nu gällande instruktion § 4, moni. 1, (SF nr 670/1937) »vara överstelöjtnant vid generalstabskåren eller vara överste eller överste-

lojtnant och förut hava tillhört nämnda kår (generalstaben)».---

... 01'ganiserandet av arméstabens utbildningsavdelning och för handläggning av det ökade antal ärenden berörande särskilt trupputbildnin^en, sorn i och med den nya försvarsordningen tillfördes utbildningsavdelningen ansågs det mest ändamålsenligt att såsom chef för ifrågavarande avdelning till generalstabskåren intransportera en av infanteriregementscheferna. Härigenom skulle säkerställas, att avdelningschefen bomme att äga den för arbetet vid avdelningen i detta läge erforderliga, praktiska erfarenheten såsom truppförbandschef.

Det kail även framgent komma att visa sig ändamålsenligt att till överstebeställning vid generalstabskåren överföra en regementschef för att inom någon av arméstabens underavdelningar (infanteri- eller kavalleriinspektionerna) hava tillgång till en officer med sådan chefs praktiska erfarenhet.

Jämlikt »Instruktion för chefen för armén jämte honom underlydande or<*an för utövande av lantförsvarets militära ledning» (SF nr 669/1937) § 16 morn. 5, skall chefskapet över arméstaben och generalstabskåren, därest chefen för arméstaben är förhindrad bestrida sin tjänst, såvida icke Kungl. Majit på förslag av chefen för armén annorlunda förordnar, utövas av den till tjänsteställningen främste av de vid arméstaben tjänstgörande generalstabsofficerarna såsom befälhavare med de skyldigheter och rättigheter, som tillkomma regementsbef kidavare, enligt vad därom särskilt är stadgat. Sagde befälhavare skall härvid jämväl med enahanda befogenhet bestrida inspektionsnryndigheten vid militärläroverken enligt chefens för armén närmare bestämmande. En vid arméstaben placerad överste vid generalstabskåren kan sålunda i enlighet med här anförda bestämmelser komma att uppbära i stort sett samma ansvar som en regementschef.

Med nu gällande lönesystem torde det icke föreligga möjlighet att för framtiden tillgodose önskemålet att kunna placera regementschef såsom överste vid generalstabskåren; det kan nämligen icke antagas, att en beställningshavare med icke ortsgraderad lön örn 15,000 kronor för år skall befinnas hågad övergå till beställning med en ortsgraderad lön, som å högsta dyrort (Stockholm) uppgår till 14,010 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 31

I utlåtande den 20 oktober 1939 över berörda framställning har försvarsväsendets lönenämnd anfört följande:

Lönenämnden vill först framhålla, att det nya lönesystemet icke lärer medföra löneminskning för beställningshavare i lönegraden Ob 1, som i anslutning till de i 3 § militära avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna transporteras till överstebeställning i lönegraden Oa 6. Det i 10 § 3 morn. avlöningsreglementet givna stadgandet torde nämligen vara avsett även för ett dylikt fall. Lönenämnden kan sålunda icke finna, att den utav chefen för armén ifrågasatta anordningen skulle vara erforderlig för att säkra ett ur militära synpunkter önskvärt personval. Ur denna synpunkt torde fördenskull framställningen icke påkalla åtgärd.

En sak för sig är, att den ifrågavarande överstebeställningen måhända kan anses vara av den kvalificerade beskaffenhet, att den bör jämställas med regementschef sbeställning och sålunda placeras i lönegraden Öb 1. Huruvida detta är förhållandet kan lönenämnden icke avgöra på grundval av den nu föreliggande framställningen. Örn och i vilken mån några andra till överstegraden hänförliga beställningar än dem, som i samband med löneregleringen uppförts i lönegraden Ob 1, böra erhålla en ändrad löneställning, måste för övrigt enligt 1936 års lönekommittés mening bliva i väsentlig mån beroende av de resultat, som vid den förutsatta — och beträffande vissa förvaltningsområden numera igångsatta — tjänsteförteckningsrevisionen kunna komma att framgå med avseende å sådana civila befattningar, vilka i fråga örn nuvarande lönenivå samt i fråga örn arbetsuppgifter och ställning ° inom förvaltningsorganisationen kunna anses närmast jämförliga med ifrågavarande militära chefsbefattningar.

Med hänsyn till att sålunda frågan örn ändrad löneställning for bland andra den i framställningen avsedda beställningen i en framtid kommer att bliva föremål för statsmakternas prövning i annat sammanhang, torde det icke vara rådligt att nu till särskild behandling upptaga det här föreliggande spörsmålet.

Såsom av lönenämndens ifrågavarande utlåtande framgår lära de nu gällande avlöningsbestämmelserna icke föranleda löneminskning för en regementschef, som efter det militära avlöningsreglementets ikraftträdande transporteras till ifrågavarande överstebeställning vid generalstabskåren. Av denna anledning föreligger därför icke något skäl att vidtaga någon ändring beträffande löneställningen för denna beställning, vilken vid det nya avlöningsreglementets tillkomst ansetts böra placeras i samma lönegrad som övriga för regementschefer icke avsedda överstebeställningar.

Då jag icke heller i övrigt ifrågasätter någon ändring beträffande staten för generalstabskåren torde denna stat för nästkommande budgetår böra upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår, 510,300 kronor.

Staten för Kitty skåren. Jämlikt 1936 års försvarsbeslut skall vid Stockholms tygstation finnas en tygofficer, beordrad ur truppförbanden, vilken förutom sin lön åtnjuter ett årligt arvode av 600 kronor, uppfört å staten för tygdepartementets fabriker och anstalter.

T sin skrivelse den 27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har arméförvaltningen framhållit, att signalregementets tygverkstad, vilken vöre avsedd att efter Stockholms tygstations utflyttning

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

till Järvafältet sammanföras med tygstationen, vore av den storleksordning, att den borde förestås av en tygofficer. Emellertid vore befälstillgången vid truppförbanden så knapp, att det för framtiden torde möta oöverstigliga svårigheter att erhålla officerare ur truppförbanden för uppehållande av vare sig denna eller den redan vid tygstationen befintliga tygofficersbefattningen. Ämbetsverket hemställde därför, att å fälttygkårens stat måtte uppföras två nya kaptensbeställningar, vilkas innehavare skulle avses för dessa befattningar.

Då det med hänsyn till befälsbehovet vid artilleriet för närvarande torde möta svårigheter att ur artilleritruppförbanden beordra en officer till tjänstgöring vid Stockholms tygstation, anser jag mig böra tillstyrka, att en särskild kaptensbeställning inrättas för den nuvarande tygofficeren därstädes. Beställningen i fråga torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit böra uppföras å staten för fälttygkåren. Enär någon sammanföring av Stockholms tygstation och signalregementets tygverkstad icke lärer kunna påräknas under nästkommande budgetår, saknar jag anledning att i detta sammanhang ingå på frågan örn behovet av en för nämnda verkstad avsedd ytterligare tygofficersbeställning. Antalet kaptensbeställningar vid fälttygkåren — för närvarande 20 — torde i enlighet med vad sålunda anförts för nästkommande budgetår böra ökas till 21.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda sju tygingenjörsbeställningar av 1. klassen i lönegrad Ca 27 och en tygingenjörsbeställning av 2. klassen i lönegrad Ca 24.

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att generalfälttygmästaren i en till ämbetsverket ingiven promemoria bland annat gjort framställning örn uppflyttande av sistnämnda beställning till en tygingen jörsbeställning av 1. klassen. Till stöd för denna framställning hade generalfälttygmästaren anfört, att innehavaren av beställningen i fråga hade att leda arbetet dels på radioverkstadens laboratorium, där bland annat 5 högskoleutbildade ingenjörer vore sysselsatta, dels på konstruktionsavdelningen, som förestodes av en högskoleutbildad ingenjör med biträde av 12 konstruktörer och ritare. Med hänsyn till den sakkunskap, som erfordrades av denne beställningshavare, samt den arbetsbörda och det stora ansvar, som numera åvilade honom, syntes det vara med rättvisa och billighet förenligt, att den för honom avsedda beställningen uppflyttades till tygingen jörsbeställning av 1. klassen. Härigenom komme också rekryteringen att underlättas.

För egen del har arméförvaltningen anfört, att frågan örn uppflyttning av beställningen som tygingenjör av 2. klassen till beställning som tygingenjör av 1. klassen visserligen syntes kunna lösas i samband med en blivande revision av tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet. Med hänsyn emellertid till vid radioverkstaden rådande särskilda förhållanden, syntes dock inga hinder av principiell natur möta mot uppflyttning av ifrågavarande beställning. Arméförvaltningen ansåge sig sålunda böra tillstyrka, att å staten för fälttygkåren — med uteslutande av en beställning som tygingenjör av

2. klassen i lönegrad Ca 24 — uppfördes 8 beställningar som tygingenjörer av 1. klassen i lönegrad Ca 27.

33 Kungl. Majus proposition nr loit.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 yttrat sig över arméförvaltningens ifrågavarande förslag, har förklarat, att nämnden, vid det förhållandet att en förbättrad löneställning syntes vara av behovet påkallad för ifrågavarande beställning, icke haft något att erinra mot detsamma.

För min del finner jag mig icke böra för närvarande tillstyrka den föreslagna lönegradsuppflyttningen utan anser, att å fälttygkårens stat alltjämt böra upptagas 7 tygingenjörer av 1. och 1 tygingenjör av 2. klassen.

Vid tygstationen i Boden äro för närvarande placerade sju tyghantverkare. Av dessa torde fem ursprungligen hava varit avsedda för tjänstgöring vid de fem forten i Bodens fästning, under det att de återstående två varit avsedda för tygstationen i Boden. På grund av det ökade arbetet vid tygstationen hava emellertid jämväl två av de för forten avsedda tyghantverkarna under de senare åren måst helt disponeras för tygstationens räkning. Härigenom hava emellertid två av forten kommit att sakna tyghantverkare. Vid dessa fort hava befattningarna såsom uppbördsmän för tygmaterielen, vilka befattningar regelmässigt förutsatts skola innehavas av tyghantverkare, därför måst överlåtas å fortväblar eller fortmaskinister. Dessa senare befattningshavare, vilkas huvuduppgift ligger på annat område, kunna emellertid självfallet icke förutsättas besitta den ingående, på praktisk erfarenhet vunna kännedom örn fortens tygmateriel, som är erforderlig för denna materiels rätta skötsel och vård. Med hänsyn härtill och då någon av de vid tygstationen för närvarande placerade tyghantverkarna på grund av arbetets omfattning därstädes icke kunde överflyttas till tjänstgöring vid forten, har arméförvaltningen hemställt, att för dylik tjänstgöring måtte å förevarande stat för nästkommande budgetår uppföras ytterligare två tygliantverkarbeställningar, den ene av 1. klassen och den andre av 2. klassen.

Denna framställning anser jag mig böra biträda. Å staten torde alltså antalet tyghantverkare av 1. klassen, som för närvarande är 17, böra upptagas med 18 och antalet tyghantverkare av 2. klassen — för närvarande 69 — med 70.

Staten bör upptagas med en slutsumma av 1,234,700 kronor.

Staten för fortifikationskåreu. Såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag framhölls skulle staten för fortifikationskåren enligt 1936 års försvarsbeslut vid fullt utbyggd organisation upptaga bland annat 2 överstelöjtnants- och 4 majorsbeställningar, av vilka en vore avsedd för chefen för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Genom beslut av nyssnämnda riksdag utökades staten med ytterligare en maj or sbeställning, vadan densamma numera vid fullt utbyggd organisation skall omfatta 5 dylika beställningar. Med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning för närvarande bestrides av en officer på flygvapnets stat, upptager emellertid staten för fortifikationskåren för innevarande budgetår endast 4 majorsbeställningar.

Bihang till riksdagens protokoll 11)40. 1 sami. Nr 159.

ilis 40 3

34 Kungl. Majus proposition nr 159-

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört, att chefen för fortifikationskåren — under erinran örn att den nuvarande chefen för flygförvaltningens byggnadsavdelning vore skyldig att avgå med pension under budgetåret 1940/41 — gjort framställning om upptagande för nämnda budgetår av ytterligare en majorsbeställning å staten för fortifikationskåren. Samtidigt har emellertid arméförvaltningen meddelat, att chefen för flygvapnet i yttrande över denna framställning framhållit, att under budgetåret 1940/41 behov icke förefunnes att disponera officer ur fortifikationskåren för befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Innehavaren av denna befattning vore nämligen icke skyldig att avgå från sin beställning förrän den 1 april 1941, och under återstoden av budgetåret förelåge möjlighet att förordna beställningshavare vid flygvapnet att uppehålla befattningen. Spörsmålet, huruvida för befattningens upprätthållande från och med budgetåret 1941/42 borde avses regementsofficer vid flygvapnet eller ur fortifikationskåren, borde, efter närmare utredning, underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Arméförvaltningen har ansett, att för ifrågavarande ändamål bör för nästkommande budgetår uppföras en ny majorsbeställning å staten för fortifikationskåren.

Såsom av det föregående framgår skall staten för fortifikationskåren vid fullt utbyggd organisation omfatta 5 majorsbeställningar, ehuru densamma för närvarande, med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning bestrides av en officer på flygvapnets stat, endast upptager 4 dylika beställningar.

Då innehavaren av sistnämnda befattning under nästkommande budgetår kommer att avgå med pension, torde staten för fortifikationskåren i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit för nämnda budgetår böra utökas med ytterligare en majorsbeställning. Med hänsyn till de delade meningar, som synas råda angående upprätthållandet av befattningen som chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning, torde emellertid i en anmärkning till staten böra föreskrivas, att den nya majorsbeställningen skall tillsättas endast under förutsättning, att Kungl. Majit förordnar, att nyssnämnda befattning skall upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat. I

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen vidare, under åberopande av vad chefen för fortifikationskåren i skrivelse till ämbetsverkets civila departement den 30 juni 1939 anfört angående behovet av personal ökningar vid fortifikationskåren, gjort framställning om utökningav staten för nämnda kår med en kaptensbeställning, avsedd för en fortifikationsbefälhavare på Gotland, en löjtnantsbeställning, avsedd för en fortifikationsofficer i Vaxholms fästning, samt fyra fanjunkarbeställningar, av vilka en vore avsedd för Vaxholms fästning, en för Gotlands kustartilleriförsvar, en för byggnadsavdelningen vid staben för Övre Norrlands trupper samt en för motsvarande avdelning vid militärbefälets på Gotland stab.

Beträffande behovet av de sålunda föreslagna beställningarna, hade chefen

Kungl. Majus proposition nr loit. 35

för fortifikationskåren i sin förenämnda skrivelse den 30 juni 1939 anfört i huvudsak följande:

För handhavande av de fortifikatoriska arbetena vid Fårösund hade i 1936 års försvarsbeslut avsetts den i militärbefälet på Gotland ingående fortifikationsofficeren, i egenskap av fortifikationsbefälhavare på Gotland. Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som bomme att åvila fortifikationsofficeren vid militärbefälet, läte sig emellertid en sådan förening av de båda befattningarna å en och samma beställningshavare för framtiden icke göra. Olägenheter hade dessutom uppstått därigenom att en och samma beställningshavare inom sitt förvaltningsområde lydde under olika myndigheter.

Yad fortifikationspersonalen i Vaxholms fästning anginge utgjordes denna enligt 1936 års försvarsbeslut av en regementsofficer, en kompaniofficer, en fortifikationskassör och tre underofficerare. Sedan arbetena med den s. k. havsbandslinjens befästande kommit i gång, hade denna arbetskraft visat sig otillräcklig. De marina myndigheterna hade beräknat den nödvändiga förstärkningen till 1 kompaniofficer och 1 underofficer. Kompaniofficeren avsåges såsom arbetsledare, enär den enda nu befintliga kompaniofficeren icke medhunne detta arbete utan måste ägna sig åt, förutom det starkt ökade byråarbetet, handläggningen av ärenden rörande ordinarie underhåll, större reparationer och nybyggnadsarbeten inom fästningens inre linje. Den för Vaxholms fästning föreslagne nye underofficeren vore avsedd såsom arbetsledare vid större arbetsplats inom havsbandslinjen.

Den för biträde vid Gotlands kustartilleriförsvar föreslagne underofficeren vore oundgängligen erforderlig på grund av de omfattande kasern- och befästningsanläggningar, som påginge vid Fårösund.

Beträffande slutligen de för byggnadsavdelningarna vid staben för Övre Norrlands trupper och militärbefälets på Gotland stab avsedda underofficersbeställningarna motsvarades dessa av två å staten för arméfördelningsstaberna m. m. för närvarande upptagna arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare. Vid ledigförklaringar under år 1939 hade emellertid dessa arvodesbefattningar av brist på sökande icke kunnat återbesättas. I fråga örn den förstnämnda befattningen hade tillsättningssvårigheter redan tidigare förefunnits. Med hänsyn härtill och för att säkerställa tillgången på för byggnadsavdelningarna erforderlig underofficerspersonal borde arvodesbefattningarna i fråga utbytas mot motsvarande antal fanjunkarbeställningar på fortifikationskårens stat.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka förslaget om utökande av fortifikationskåren med en kapten och en löjtnant, avsedda den förre för Gotlands kustartilleriförsvar och den senare för Vaxholms fästning. Likaså förefaller det befogat att för tjänstgöring vid Gotlands kustartilleriförsvar å kårens stat upptaga en ny fanjunkarbeställning. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att en å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under rubriken II. Staben vid övre Norrlands trupper upptagen arvodesbefattning för expeditionsunderofficer utbytes mot en fanjunkarbeställning å nu förevarande stat. Däremot torde för byggnadsavdelningen vid militärbefälets på Gotland stab även för nästkommande budgetår böra avses en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer. Icke heller anser jag mig böra föreslå någon ny fanjunkarbeställning för tjänstgöring i Vaxholms fästning.

I enlighet med vad sålunda anförts torde staten för fortifikationskåren för nästkommande budgetår böra upptagas med en slutsumma av 329,700 kronor.

36 Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för intendenturkåren. I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att chefen för intendenturkåren i skrivelse till ämbetsverket den 28 juni 1939 gjort framställning örn utökning av personalen vid kåren med två officerare. Av dessa avsåges den ene att ställas till chefens för armén förfogande för att biträda med förberedelsearbetet för de årliga arméoch vinterfälttjänstövningarna ävensom för uppdrag i övrigt i syfte att gagna samarbetet mellan arméstaben och centralförvaltningen, i syfte att ernå en förenklad och skyndsammare handläggning av förekommande ärenden. Då kraven på omdöme och erfarenhet hos denne officer måste ställas högt, borde han enligt chefens för intendenturkåren mening i staten uppföras såsom regementsofficer eller kapten. Den andre officeren, en kapten, borde placeras vid intendenturkårens chefsexpedition och avsåges för ifrågakommande förstärkning av personalen vid intendenturdepartementets byråer, för tillfälliga uppdrag samt för biträde åt försvarsstaben vid förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar m. m.

I sin nyssnämnda skrivelse har arméförvaltningen vidare meddelat, att chefen för krigsskolan gjort framställning örn att den i krigsskolans stat upptagna arvodesbefattningen för en pensionerad officer, avsedd såsom intendent tillika kasernofficer vid skolan, måtte utbytas mot en å förevarande stat upptagen kaptensbeställning på stat. Sistnämnda framställning hade tillstyrkts av chefen för arméstaben, varjämte chefen för intendenturkåren ansett tillräckliga skäl föreligga för att för denna befattning uppföra en ytterligare kaptensbeställning vid intendenturkåren.

Med anledning av vad myndigheterna sålunda anfört har arméförvaltningen förordat, att intendenturkårens stat för nästkommande budgetår ökas med dels en beställning för major eller kapten, avsedd för placering vid arméstaben såsom sakkunnig i förvaltningsfrågor och redogörare vid större övningar m. m., dels ock en kaptensbeställning, avsedd för bestridande av befattning såsom intendent vid krigsskolan.

Däremot har arméförvaltningen ansett tillräckliga skäl icke vara anförda för uppförande av ytterligare en kaptensbeställning för intendenturkårens chefsexpedition. De uppgifter, som skulle åligga innehavaren av denna beställning med avseende å, bland annat, förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar, syntes ämbetsverket utan olägenhet kunna fullgöras av innehavaren av den föreslagna beställningen som major eller kapten.

Sedermera har generalintendenten i skrivelse till chefen för armén den 31 januari 1940 på närmare anförda skäl hemställt örn framläggande av förslag örn en förstärkning av intendenturkåren från och med budgetåret 1940/41, utöver vad som i arméförvaltningens förberörda skrivelse föreslagits, med 1 regementsofficer och 6 kaptener.

Chefen för armén har i anledning av generalintendentens nyssberörda framställning i skrivelse den 27 februari 1940 uttalat, att den av generalintendenten föreslagna statökningen syntes välmotiverad. Med hänsyn till det stora antalet vakanser inom officerskadern inom armén kunde det emellertid ifrågasättas, huruvida det föreslagna antalet beställningar i sin helhet kunde be-

37 Kungl. Majus proposition nr loll.

sättas inom den närmaste tiden. Även örn därtill kompetenta officerare funnes att tillgå, vore en transport till intendenturkåren ofta icke möjlig, enär hänsyn måste tagas till övriga truppslags behov av officerare. Under förutsättning att den i arméförvaltningens äskande upptagna statökningen (en major eller kapten samt en kapten) komme till stånd, syntes därför ytterligare högst tre beställningar böra tillkomma nästa budgetår. Som behovet av personal med hänsyn till redan i fred föreliggande arbetsuppgifter torde vara mest trängande vid intendenturkompanierna, borde dessa beställningar avses för vart och ett av de tre intendenturkompanierna. Härvid syntes en major böra avses för 1. intendenturkompaniet i Stockholm, vilket även med hänsyn till befordringsförhållandena inom kåren vore lämpligt.

För egen del anser jag det vara ådagalagt, att officerskadern vid intendenturkåren med hänsyn till kårens numera mycket omfattande arbetsuppgifter är för knappt tillmätt och att en viss utökning därför är befogad. Med hänsyn bland annat till föreliggande rekryteringssvårigheter synes emellertid utökningen för närvarande böra begränsas till att omfatta allt som allt 1 majorsoch 2 kaptensbeställningar. Därvid förutsätter jag emellertid, att intendentsbefattningen vid krigsskolan alltjämt skall uppehållas av en pensionerad officer i arvodesbefattning och icke, såsom av arméförvaltningen föreslagits, av en officer på aktiv stat.

Med föranledande av det sagda kommer intendenturkårens stat att sluta på ett belopp av 1,277,800 kronor.

Staten för fältläkarkåren. Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen en beställning för regementsläkare vid Värmlands regemente. I enlighet med 1936 års härordningsbeslut skall denna beställning vid nuvarande innehavarens avgång indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning örn att den nuvarande regementsläkarbeställningen vid ifrågavarande regemente måtte för framtiden få kvarstå samt i samband därmed anfört följande:

1936 års försvarsbeslut innebar bland annat, att i Karlstad skulle förläggas dels Värmlands regemente — vars organisation skulle minskas till »ungefär en bataljons storlek» — och dels en flygflottilj. Av militärläkare skulle vid flygflottiljen finnas en flygläkare av 1. graden och vid infanteritruppförbandet —- efter nuvarande beställningshavares avgång — en bataljonsläkare. 1938 års riksdag upphävde emellertid beslutet örn förläggning av en flygflottilj i Karlstad.

Värmlands regemente torde efter genomförd organisation komma att bestå av regementsstab m. m. av samma omfattning som vid normalregemente samt 6 kompanier. Även örn regementets organisation sålunda bliver mindre än övriga infanteriregementens, synes det önskvärt, att för läkarbefattningen vid regementet, med hänsyn till vederbörandes självständiga ställning och ansvar, avse en regements- och icke en bataljonsläkarbeställning. De regementsläkaren vid ett infanteriregemente påvilandé uppgifterna beträffande krigssjukvården och mobiliseringsförberedelserna såväl beträffande regementet som inskrivningsområdet torde — med hänsyn till regementets krigsorganisation — ej i

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

högre grad understiga dem vid ett normalinfanteriregemente. För dessa uppgifter, vilka ej i tillnärmelsevis samma grad förefinnas vid övriga truppförband med endast en läkare kräves ej blott den kontinuitet i erfarenhet och inlevelse i orten, som en regementsläkaretjänst på ett helt annat sätt än en bataljonsläkartjänst (= passage tjänst) garanterar, utan även att tjänsten genom tillräckligt ekonomiskt vederlag och tjänsteställning förmår locka kvalificerade aspiranter.

På grund av det anförda torde den nuvarande regementsläkarbeställningen vid Värmlands regemente böra kvarstå och anmärkningen 1 under fält-läkarkårens stat 1939/40 utgå.

De av arméförvaltningen anförda skälen för bibehållande av läkarbefattningen vid Värmlands regemente som en regementsläkarbeställning synas mig vara av vägande art. Såsom ett ytterligare skäl för en dylik anordning kan anföras att infanteriets officersaspirantskola inom kort torde komma att förläggas till regementet. Jag tillstyrker således, att för Värmlands regemente avses en regementsläkarbeställning i stället för en beställning för bataljonsläkare. I enlighet härmed bör anmärkning 1 till staten bortfalla.

Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen en beställning för regementsläkare vid sjukvårdsinspektionen. I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen föreslagit, bland annat, att för tillgodoseende av personalbehovet vid ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse och sjukvårdsinspektionen borde avses dels en regementsläkare för styrelsen dels ock ytterligare en regementsläkare för inspektionen. Då dessa läkare böra upptagas å staten för fältläkarkåren, torde denna stat av nu nämnd anledning för nästkommande budgetår böra utökas med två nya regementsläkarbeställningar.

För ombesörjande av sjukvården vid garnisonssjukhuset i Boden och truppförbanden därstädes finnas för närvarande fyra regements- och två bataljonsläkare, uppförda å staten för fältläkarkåren, ävensom en å staten för garnisonssjukhuset uppförd läkare vid reumatikeravdelningen med arvode motsvarande lönen för bataljonsläkare. Härtill komma tre extra underläkare vid garnisonssjukhuset, anställda enligt medgivande av Kungl. Majit, samt två assistentläkare, vilka icke åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner. Av de å fältläkarkårens stat uppförda läkarna äro två av regementsläkarna och de båda bataljonsläkarna anställda vid staben för Övre Norrlands trupper, under det att de båda återstående regementsläkarna äro anställda vid garnisonssjukhuset. Samtliga dessa läkare utom de båda sistnämnda regementsläkarna och assistentläkarna, vilka endast tjänstgöra vid garnisonssjukhuset, äro tjänstgöringsskyldiga vid såväl sjukhus som truppförband. En av de vid staben anställda regementsläkarna fungerar jämväl såsom stabsläkare.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen erinrat örn att chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars 1939 gjort framställning örn en omorganisation av sjukvården i Boden och därvid hemställt, att läkarpersonalen därstädes måtte placeras på stab och truppförband i enlighet med för arméfördelningarna gällande grunder även-

39 Kungl. Majus proposition nr 159.

som utökas med en fältläkare och två bataljonsläkare, samtliga uppförda å staten för fältläkarkåren.

Arméförvaltningen har i sin nyssnämnda skrivelse den 27 september 1939 förklarat sig anse, att bärande skäl icke förelåge för ett frångående av den nuvarande organisationen med samtliga läkare — med undantag av två rege mentsläkare vid garnisonssjukhuset — placerade vid staben för Övre Norrlands trupper. För tillgodoseende av det ökade läkarbehovet i Boden borde tillkomma en fältläkare, avsedd såsom statsläkare vid staben för Övre Norrlands trupper. Vidare borde en av de för närvarande förefintliga extra läkarna upptagas såsom ordinarie bataljonsläkare, varjämte de båda andra bolde upptagas såsom extra bataljonsläkare med avlöning enligt lönegraden MEx 22. Samtliga de nytillkommande läkarna borde uppföras å fältläkarkårens stat med placering vid staben för Övre Norrlands trupper. Slutligen borde jämväl den för närvarande å staten för garnisonssjukhuset uppförda läkaren vid reumatikeravdelningen upptagas å fältläkarkårens stat såsom ordinarie bataljonsläkare, likaledes med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

I utlåtande den 5 januari 1940 över ett av särskilda sakkunniga den 3 november 1939 avgivet, till arméförvaltningen remitterat betänkande angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande spörsmål har emellertid ämbetsverket sedermera förklarat sig biträda ett av dessa sakkunniga framlagt förslag att samtliga de tre förenämnda extra läkarna vid garnisonssjukhuset i Boden ävensom ytterligare två läkare skulle upptagas såsom extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22 å fältläkarkårens stat med placering vid sjukhuset men med skyldighet att tjänstgöra jämväl vid truppförband.

Av vad som i ärendet anförts i såväl arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 27 september 1939 som nyssnämnda sakkunnigbetänkande lärer framgå, att den för tjänstgöring vid garnisonssjukhuset och truppförbanden i Boden fast anställda läkarpersonalen är för fåtalig i förhållande till de arbetsuppgifter, som åligga densamma. Det nuvarande systemet att förstärka denna personal genom anställande för kort tid av civila läkare, vilka i första hand äro knutna till sjukhuset men vid behov jämväl få tagas i anspråk för truppsjukvården, medför olägenheter för såväl sjukhuset som truppförbanden, varför detsamma icke kan anses vara tillfredsställande. Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra biträda de sakkunnigas av arméförvaltningen tillstyrkta förslag, att läkarpersonalen i Boden utökas med fem extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22, varvid förutsättes att de nuvarande extra läkarna och assistentläkarna försvinna. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att en fältläkarbeställning upptages å staten för uppehållande av stabsläkarbefattningen vid staben för övre Norrlands trupper.

Såväl arméförvaltningen som förenämnda sakkunniga hava förutsatt, att samtliga de nytillkommande läkarbeställningarna liksom övriga militärläkarbeställningar skola uppföras å fältläkarkårens stat. Såsom jag i samband med behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag får tillfälle att närmare

40 Kungl, Maj:ts proposition nr 159.

framhålla torde emellertid de huvudsakligen för garnisonssjukhusens behov avsedda nja extra bataljonsläkarna vid såväl sjukhuset i Boden som övriga garnisonssjukhus böra uppföras å staten för garnisonssjukhusen. Till denna stat torde jämväl böra överföras de för närvarande å staten för fältläkarkåren upptagna båda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden och bataljonsläkaren vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, vilka samtliga äro helt avsedda för tjänstgöring vid respektive sjukhus. Till denna fråga återkommer jag i samband med behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag.

Den föreslagna nya fältläkarbeställningen torde däremot böra uppföras å staten för fältläkarkåren med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda två beställningar för regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Såsom framgår av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag avsågos dessa båda regementsläkare efter garnisonssjukvårdens i Stockholm överflyttande till Karolinska sjukhuset skola utbytas mot två på viss tid förordnade biträdande överläkare vid garnisonsavdelningen vid sistnämnda sjukhus. Dylikt utbyte skulle emellertid ske först i mån av ifrågavarande beställningshavares avgång från sina regementsläkarbeställningar. Sedan en av omförmälda läkare numera avlidit, torde för nästkommande budgetår endast en regementsläkarbeställning böra upptagas för garnisonssjukhuset i Stockholm. Denna beställning torde böra avföras från förevarande stat och avlöningsmedel för densamma beräknas under anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I samband härmed bör den nuvarande anmärkningen 2 till staten utgå.

Sedan en av de å staten för fältläkarkåren för innevarande budgetår upptagna tva beställningarna för bataljonsläkare vid Kronobergs regemente numera i enlighet med bestämmelse i anmärkning 3 till staten indragits, bör för nästkommande budgetår upptagas endast en bataljonsläkarbeställning för nämnda regemente.

Såsom jag i annat sammanhang anför torde den för arméns sjukvårdsväsende behövliga förrådspersonalen böra sammanföras å en särskild stat under avlöningsanslaget. I samband härmed torde den å staten för fältläkarkåren uppförda förrådsvaktmästarbeställningen böra överföras till den nya staten.

Å nu gällande stat för fältläkarkåren äro upptagna 25 beställningar för bataljonsläkare vid kåren med lön av 2,400 kronor. Dessa beställningar, vilka äro förenade med fullmakt, hava i enlighet med beslut av 1939 års lagtima riksdag från och med den 1 juli 1939 i samband med det militära avlöningsreglementets ikraftträdande omändrats till icke-ordinarie arvodestjänster, varvid dock de dåvarande beställningshavarna medgivits rätt att bibehållas vid sina dittillsvarande förmåner, därest de icke frivilligt ville övergå till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna. I anmärkning till staten har föreskrivits, att beställningarna i fråga skola vid nuvarande innehavarnas avgång indragas och ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster med motsvarande avlöning.

41 Kungl. Majus proposition nr 159.

I enlighet med nyssnämnda bestämmelse hava vissa av bataljonsläkarbeställningarna vid fältläkarkåren numera indragits och ersatts med arvodestjänster, och denna övergång kan beräknas fortgå under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligt att för nämnda budgetår vidtaga den ändringen i staten, att de ordinarie beställningarna såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren utgå ur staten och ersättas med motsvarande antal icke-ordinarie arvodestjänster med samma benämning och avlöning men uppförda under rubriken personal med arvoden. I samband härmed bör den nuvarande anmärkningen 5 till staten utbytas mot en ny anmärkning av innehåll, att de i staten uppförda arvodena jämväl äro avsedda för ordinarie bataljonsläkare vid fältläkarkåren ävensom att de icke-ordinarie befattningarna må tillsättas endast i mån av avgång bland de ordinarie.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde följande ändringar för nästkommande budgetår böra vidtagas i staten för fältläkarkåren:

Å staten uppföras dels en ny fältläkarbeställning för staben vid Övre Norrlands trupper dels ock två nya regementsläkarbeställningar, den ena avsedd för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och den andra för sjukvårdsinspektionen. Vidare bortfaller den i anmärkning till staten upptagna bestämmelsen, att beställningen såsom regementsläkare vid Värmlands regemente vid nuvarande innehavarens avgång skall indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

Å andra sidan avföras från staten de för närvarande därstädes uppförda beställningarna (befattningarna) för två regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, två regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Boden, en bataljonsläkare vid garnisonssjukhuset i Karlsborg samt en förrådsvaktmästare. Vidare minskas antalet bataljonsläkare vid Kronobergs regemente från två till en, varjämte bataljonsläkarna vid fältläkarkåren avföras såsom ordinarie beställningshavare och upptagas såsom icke-ordinarie befattnings havare under rubriken personal med arvoden.

I anledning av de sålunda vidtagna ändringarna utgå — förutom anmärkning 1 — jämväl anmärkningarna 2 och 3 i den nuvarande staten, varjämte anmärkning 5 får annan lydelse. Slutligen minskas den under staten upptagna anslagsposten 4 med 2,340 kronor, motsvarande arvoden för de från staten avförda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden.

Staten kommer härefter att sluta å ett belopp av 800,600 kronor.

Staten för fältyeterinärkåren. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle bland annat de dåvarande bataljonsveterinärbeställningarna vid Svea och Göta artilleriregementen samt Svea ingenjörkår indragas. Vidare skulle enligt försvarsbeslutet regementsveterinären vid veterinärinspektionen jämte egen tjänst bestrida veterinärvården vid Signalregementet, regementsveterinären vid intendenturdepartementet skulle bestrida veterinärvården vid Svea ingenjörkår och batalj onsveterinären vid Livregementet till häst motsvarande vård vid Svea livgarde och krigsskolan. Regementsveterinären vid staben för Ovik

42 Kungl. Majus proposition nr löt).

Norrlands trupper skulle, förutom erforderlig veterinärtjänst vid staben, bestrida veterinärvården vid samtliga truppförband i Boden.

Indragningen av de förenämnda veterinärbeställningarna vid Svea artilleriregemente oell Svea ingenjörkår är, i avvaktan på de nuvarande beställningsliavarnas avgång, ännu icke genomförd.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bär arméförvaltningen gjort framställning örn vissa ändringar i den 1936 beslutade fältveterinärorganisationen och därvid anfört bland annat: I skrivelse till ämbetsverket den 7 juli 1939 hade överfältveterinären framhållit, att veterinärtjänsten vid Svea och Göta artilleriregementen vore av sådan omfattning, att det tidigare ansetts nödvändigt att där hava en regements- och en bataljonsveterinär. Arbetsuppgifterna hade oavbrutet ökats till följd av dels ökat hästantal, dels ökad undervisningsskyldighet, dels ökade krav på deltagande i övningsmarscher och utbildningskurser, förläggning till skjutfält m. m. samt tjänstgöring vid annat än eget truppförband. Vidare hade utvecklingen på det veterinärmedicinska området medfört allt större krav på veterinäryrkets utövare genom de mera ingående och omfattande metoder, som nu komme till användning vid såväl undersökningar som behandlingar. Antalet hästsjukdagar gåve en viss bild av arbetets omfattning. Nämnda antal utgjorde vid vartdera av Svea och Göta artilleriregementen i medeltal 13,500 per år. Motsvarande siffror för kavalleritruppförbanden vore ungefär desamma. Härtill komme, att erfarenheten bestämt utvisat, att kvalificerade vikarier icke vid alla erforderliga tillfällen kunde erhållas i förläggningsorten och att de vikarier, som kunde uppbringas, endast undantagsvis vore i stånd att åtaga sig tjänstgöring i den omfattning, som tjänsten vid ett artilleriregemente krävde. Bataljonsveterinärbeställningen vid Svea artilleriregemente borde därför bibehållas och en ny beställning för en bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente borde tillkomma.

Vidare hade överfältveterinären i inspektionsrapport den 24 november 1938 till chefen för armén gjort framställning angående vissa ändringar beträffande tjänstgöringsskyldigheten för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen och arméförvaltningens intenclenturdepartement ävensom för batalj onsveterinären vid Livregementet till häst samt i samband därmed föreslagit, att bataljonsveterinärbeställningen vid Svea ingenjörkår måtte för framtiden bibehållas och at innehavaren av denna beställning uppdragas veterinärvården jämväl vid Signalregementet.

Slutligen hade överfältveterinären i sin förenämnda skrivelse den 7 juli 1939 anfört bland annat följande beträffande veterinärvården i Boden:

Då staben för Övre Norrlands trupper organiserats i likhet med arméfördelning och stabsveterinären enligt gällande förvaltningsreglementen skall fullgöra fördelningsveterinärs åligganden, bör för befattningen avses en fältveterinär i lönegrad Ca 26 med skyldighet att bestrida veterinärvård vid truppförband i Boden enligt chefens för Övre Norrlands trupper bestämmande.

Den kommitté, som år 1916 tillkallades för utredning angående veterinärväsendets vid arméns organisation, föreslog i sitt betänkande även en bataljonsvetermärbeställning i Boden. Förslaget upptogs emellertid icke i Kungl. Maj.ts proposition till 1918 ars riksdag, nr 83, angående veterinärväsendets

43 Kungl. Majus proposition nr Idit.

omorganisation. Behovet av en bataljonsveterinär därstädes har dock gjort sig starkt gällande, vilket vid flera tillfällen framhållits. Svårigheterna att vid behov skaffa kvalificerad vikarie för stabsveterinären och att i övrigt förse Boden med extra veterinärer vid alla de tillfällen, då arbetets omfattning så oundgängligen kräver, hava starkt framträtt icke minst under de senaste åren. Täta ombyten av vikarier och extra veterinärer i övrigt hava menligt inverkat på veterinärtjänstens bedrivande. Överfältveterinären har därför föreslagit, att å staten måtte uppföras en bataljonsveterinärbeställning för staben för Övre Norrlands trupper med skyldighet för innehavaren att bestrida veterinärvård för truppförbanden i Boden.

I fråga örn veterinärvården i Boden hade vidare chefen för Övre Norrlands trupper anfört i huvudsak följande:

Regementsveterinären vid Övre Norrlands trupper skall dels i egenskap av stabsveterinär fullgöra fördelningsveterinärs åligganden dels ock bestrida veterinärtjänst vid samtliga truppförband i Boden.

Då Övre Norrlands trupper i stort sett hava samma ständiga indelning som en arméfördelning — beträffande antalet truppförband och hästantalet vid dessa är Övre Norrlands trupper till och med större än II. arméfördelningen — torde stabsveterinärens arbete inom staben få anses fullt likvärdigt med motsvarande befattningshavares vid en arméfördelningsstab. Vad tjänsten vid truppförbanden i Boden beträffar, har denna en omfattning, som motsvarar drygt två batalj onsveterinärtjänster. Visserligen uppgår hästantalet för närvarande ej till mer än cirka 225 stamhästar och 425 ackordhästar (därav ett flertal i tjänst året runt), men då dessa tillhöra 4 olika truppförband, blir handhavandet av veterinärvården ytterst betungande för en veterinär. Särskilt må framhållas det omfattande arbete, som sammanhänger med ackordhästarnas upprepade inkallelser, besiktningar hos fodervärdarna, hästinlejningar, inköp m. m. — ett arbete, som enligt av stabsveterinären förd statistik tager cirka 100 dagar årligen i anspråk. Förutom detta arbete omfattar tjänsten vid truppförbanden expeditions- och förvaltningsgöromål, undervisning vid skolor, utbildning av hovslagarpersonal, utförandet av hästbesiktningar samt rekognosceringsresor för krigsförberedelsearbetet.

Tjänsteåliggandena för stabsverinä.ren äro sålunda alltför omfattande och arbetet alltför splittrat för att han under alla förhållanden skall kunna på ett fullt tillfredsställande och för hästvården betryggande sätt fullgöra desamma.

För att i någon mån motverka bristerna i nuvarande system har överfältveterinären under särskilt påfrestande perioder av utbildningsåret (vinterutbildningen, beredskapstjänstgöringen) ställt värnpliktiga veterinärer eller bataljonsveterinärer i reserven till förfogande. Sålunda hava sedan den 1 oktober 1938 intill budgetårets slut tjänstgjort i Boden sammanlagt 7 veterinärer (därav 3 värnpliktiga). Det ligger emellertid i öppen dager, att denna tillfälligt tjänstgörande personal icke på långt när kan ersätta en ordinarie, rutinerad bataljonsveterinär, alldenstund tjänsten ovillkorligen kräver förtrogenhet med såväl tjänsten vid truppförbanden som de speciella förhållandena inom övre Norrland. De värnpliktiga veterinärerna skola för övrigt bibringas utbildning av stabsveterinären, varför deras tjänstgöring knappast kan sägas bidraga till att avlasta dennes arbetsbörda.

Systemet med tillfälligt beordrade eller mot dagarvode anställda veterinärer drager avsevärda kostnader — under budgetåret 1938/39 sammanlagt 3,725 kronor i avlöningar och arvoden, vartill kominor rese- och traktamentskostnader.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Chefen för Övre Norrlands trupper hemställde sålunda, att ytterligare en bataljonsveterinär måtte upptagas i staten för fältveterinärkåren med placering vid Norrbottens artillerikår samt med skyldighet att enligt chefens för Övre Norrlands trupper bestämmande bestrida veterinärvården vid andra truppförband i Boden.

För egen del hade arméförvaltningen, på grund av vad sålunda anförts, bibragts den uppfattningen, att en revision av veterinärorganisationen enligt 1936 års försvarsordning vore ofrånkomlig. Mot vad överfältveterinären i sådant hänseende föreslagit, hade ämbetsverket icke funnit anledning till erinran. Den kostnadsökning, som förslagets genomförande komme att medföra, omkring 15,000 kronor, motvägdes av minskade kostnader för avlöning samt rese- och traktamentsersättning för extra veterinärer, som nu måste beordras att bestrida veterinärvård vid Göta artilleriregemente och vid Bodens garnison. Dessa kostnader uppginge lågt räknat till omkring 5,000 kronor.

I detta sammanhang anser jag mig till en början böra erinra örn, att Kungl. Maj:t genom brev den 17 november 1939, efter framställning i ämnet av överfältveterinären, bemyndigat denne att för tiden högst till och med den 30 juni 1940 träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig veterinär i fältveterinärkårens reserv eller civil veterinär att — utöver enligt vederbörlig stat avsett antal veterinärer — bestrida veterinärvård vid staben vid Övre Norrlands trupper och vid Göta artilleriregemente. Samtidigt har Kungl. Majit förordnat, att kostnaderna för ersättning åt de veterinärer, med vilka avtal örn tjänstgöring sålunda komme att träffas, skulle bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Med hänsyn till vad överfältveterinären anfört angående omfattningen av veterinärtjänsten vid Svea och Göta artilleriregementen synes behov föreav tva veterinärer vid dessa regementen. Jag anser mig därför böra tillstyrka sådan ändring av 1936 års försvarsbeslut, att den för Svea artilleriregemente avsedda bataljonsveterinärbeställningen bibehålies å staten för fältveterinärkåren jämväl efter nuvarande innehavarens avgång ävensom att å staten för nästkommande budgetår upptages en ny beställning för bataljonsveterinär, avsedd för Göta artilleriregemente.

Jämväl förslaget örn omorganisation av veterinärtjänsten i Boden anser jag mig med hänsyn till vad i ärendet anförts böra biträda. Den nuvarande för staben vid Övre Norrlands trupper avsedda regementsveterinärbeställningen torde sålunda i staten för nästkommande budgetår böra utbytas mot en fältvetennärbeställning, vars innehavare skall vara skyldig att fullgöra regementsveterinärs åligganden vid truppförbanden i Boden. I samband härmed torde den för närvarande å staten uppförda anslagsposten å 1,170 kronor till arvode åt regementsveterinären vid staben vid Övre Norrlands trupper böra utgå ur staten. Vidare torde å staten böra uppföras en likaledes för nämnda stab avsedd ny bataljonsveterinärbeställning, vars innehavare skall vara skyldig att fullgöra bataljonsveterinärs åligganden vid truppförbanden i Boden.

45 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Däremot anser jag mig icke böra biträda förslaget örn bibehållande efter nuvarande innehavarens avgång av bataljonsveterinärbeställningen vid Svea ingenjörkår och i samband därmed ifrågasatta åtgärder med avseende å handhavandet av veterinärtjänsten vid vissa truppförband och formationer i Stockholm. Den lättnad i arbetsbördan för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen och bataljonsveterinären vid Livregementet till häst, som med dessa åtgärder avsetts, synes åtminstone i viss utsträckning kunna vinnas på annat sätt, åtminstone så länge den nuvarande bataljonsveterinären vid Svea ingenjörkår kvarstår i tjänst. Sålunda synes under denna tid veterinärtjänsten vid Signalregementet kunna uppdelas mellan regementsveterinären vid veterinärinspektionen och regementsveterinären vid intendenturdepartementet. Vidare torde för avlastande av bataljons veterinärens vid Livregementet till häst arbetsbörda bataljonsveterinären vid Svea artilleriregemente kunna övertaga veterinärvården vid Svea livgarde eller krigsskolan. Frågan om dylika åtgärders vidtagande torde emellertid icke i detta sammanhang böra upptagas till slutligt avgörande utan torde få bero på särskild framställning i ämnet från överfältveterinärens sida.

Ett av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag om uppförande under staten för fältveterinärkåren av en anslagspost å 300 kronor till arvoden åt sakkunniga anser jag mig icke böra biträda.

I enlighet med vad sålunda anförts böra å förevarande stat för nästkommande budgetår uppföras nya beställningar för en fält- och en bataljonsveterinär vid staben vid Övre Norrlands trupper samt en bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente. Härjämte bör den för närvarande under staten upptagna anmärkningen örn att beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea artilleriregemente skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång utgå ur staten. Å andra sidan bör den för närvarande å staten upptagna beställningen för en regementsveterinär vid staben vid Övre Norrlands trupper uteslutas ur staten. Så torde även böra ske med den under staten uppförda anslagsposten för arvode åt innehavaren av sistnämnda beställning.

Staten slutar å ett belopp av 239,000 kronor. II.

II. Staber, inspektioner m. m.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. För förstärkning av arbetskrafterna inom arméstabens personalavdelning har Kungl. Majit genom brev den 16 september 1938 och den 30 juni 1939 medgivit, att en officer i reserven finge efter frivilligt åtagande mot viss ersättning beordras till tjänstgöring vid arméstaben under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den 31 mars 1940. I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att chefen för arméstaben hos ämbetsverket anmält, att erfarenheterna från de båda arbetsåren vid arméstaben givit vid handen, att den från början för personalavdelningen beräknade personaltillgången varit för ringa. Med hänsyn till rådande personalbrist vid truppförbanden voro det mindre lämpligt ali för förstärkning av personalen anlita från trupp-

46 Kungl. Majus proposition nr 159.

förbanden kommenderad personal. Ett stort antal av de ärenden, som handlades vid personalavdelningen vore emellertid av den art, att de med fördel kunde omhänderhavas av en med dylika ärenden förtrogen äldre officer i reserven. Chefen för arméstaben hade därför hemställt, att i staten måtte upptagas ytterligare en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom aktuarie med ett arvode av 3,180 kronor.

Arméförvaltningen har ansett sig böra förorda denna hemställan.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande i ärendet den 13 november 1939 förklarat, att från nämndens synpunkt intet vore att erinra emot uppförande å arméstabens stat av den av chefen för arméstaben föreslagna arvodesbefattningen.

Då en utökning av personaltillgången vid arméstabens personalavdelningsynes vara av behovet påkallad, anser även jag mig böra biträda förslaget örn inrättande av en ny arvodesbefattning för en pensionerad officer vid staben. I enlighet härmed torde å staten under rubrik I. Arméstaben B. Personal med arvoden, Pensionerad personal böra upptagas en ytterligare aktuariebefattning med arvode av 3,180 kronor. Antalet dylika befattningar — för närvarande 4 — kommer alltså för nästkommande budgetår att uppgå till 5. Arvodesposten för pensionerad personal kommer härigenom att ökas med 3,180 kronor till 42,210 kronor.

Å staten för arméstaben äro för innevarande budgetår under rubriken ickeordinarie befattningshavare upptagna, bland andra, två kanslibiträdes- och sex kontorsbiträdesbefattningar.

I skrivelse till arméförvaltningen den 7 augusti 1939 har chefen för arméstaben anmält behov av ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd för stabens utbildningsavdelning. Genom inrättande av en dylik befattning skulle ett av stabens nuvarande kontorsbiträden kunna placeras vid krigsarkivet, där behov av ett dylikt biträde förelåge. Härjämte har arméchefen hemställt, dels att en av de nuvarande kanslibiträdesbefattningarna måtte uppflyttas till kansliskrivarbefattning, dels ock att såväl denna sistnämnda befattning som en av kanslibiträdes- och tre av kontorsbiträdesbefattningarna måtte uppföras såsom ordinarie.

Armeförvaltningen har förordat den sålunda av chefen för armén gjorda framställningen och allmänna lonenämnden, som den 22 november 1939 avgivit utlåtande i ärendet, har förklarat sig icke hava något att erinra mot de i detsamma framförda förslagen.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att arméstabens skrivbiträdespersonal, vilken senast genom beslut av 1939 års lagtima riksdag utökades med tre extra ordinarie kontorsbiträden, är i behov av utökning med ytterligare en befattningshavare. Jag tillstyrker därför, att en dylik utökning nu kommer till stånd. Emellertid synes ökningen åtminstone tillsvidare böra begränsas till att avse en kontorsbiträdesbefattning i stället för, såsom chefen för armén föreslagit, en kansliskrivarbefattning.

47 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Då de arbetsuppgifter, sora åligga kontorspersonalen vid arméstaben och krigsarkivet, måste anses vara av så permanent beskaffenhet, att åtminstone flertalet av denna personal kan beräknas för framtiden bliva erforderlig för deras fyllande, synes det vara skäligt, att, i likhet med vad i statsverkspropositionen föreslagits i fråga om försvarsstabens motsvarande personal, ordinarie anställning beredes en del av befattningshavarna i fråga. Vid bedömandet av frågan i vilken omfattning överflyttning till ordinarie anställning bör ske, har jag funnit mig böra tillstyrka, att dylik anstälbiing beredes ett kanslibiträde med placering i lönegrad A 7 och tre kontorsbiträden med placering i lönegrad A 4. Av dessa torde kanslibiträdet och två av kontorsbiträdena böra uppföras å staten under rubriken I Arméstaben. A. Ordinarie beställnings- (befattnings-) havare, Civil personal, under det att det tredje kontorsbiträdet, vilket bör avses för krigsarkivet, torde böra uppföras under rubriken II. Krigsarkivet, Ordinarie befattningshavare.

Övrig skrivbiträdespersonal — ett kanslibiträde i lönegrad MEo 7 och fyra kontorsbiträden i lönegrad MEo 4 — torde liksom hittills å staten böra upptagas under rubriken I. Arméstaben. C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken betjäningspersonal upptagna en automobilförare och nio hästskötare.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 3 november 1939 medgivit, att de nio ifrågavarande hästskötarna finge, räknat från och med den 1 oktober 1939, såsom extra ordinarie vaktmästare placeras i lönegraden MEo 5, torde de å förevarande stat böra avföras från rubriken betjäningspersonal och i angiven befattning och lönegrad uppföras under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Vad automobilföraren angår har chefen för arméstaben föreslagit, att jämväl denne befattningshavare måtte beredas anställning såsom extra ordinarie tjänsteman i lönegraden MEo 5.

Detta förslag har förordats av arméförvaltningen, som hemställt, att jämväl automobilföraren måtte å staten uppföras såsom extra ordinarie vaktmästare.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 avgivit utlåtande i ärendet, har förklarat, att nämnden icke haft något att erinra mot att ifrågavarande befattningshavare bereddes tjänstemannaställning.

Även jag anser mig böra biträda förslaget om uppförande å förevarande stat av en extra ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden MEo 5 för automobilföraren vid arméstaben. Antalet extra ordinarie vaktmästare å arméstabens stat kommer vid bifall till de framlagda förslagen att utgöra 11 i stället för nu 1.

Till följd av vad i det föregående anförts böra de under staten upptagna anslagsposterna för löner till ordinarie civil personal och för löner till ickeordinarie befattningshavare ökas från 41,055 kronor till 56,428 kronor respektive från 63,236 kronor till 83,400 kronor.

Rubriken D. Betjäningspersonal ävensom den för avlöning åt dylik personal avsedda anslagsposten torde böra avföras från staten.

48 Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å förslagsvis 4,600 kronor till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av extra tjänstemän (amanuenser) i krigsarkivet.

Med anledning av en av chefen för arméstaben gjord framställning örn utökning av personalen vid krigsarkivet har arméförvaltningen hemställt, att under rubriken II. Krigsarkivet, Icke-ordinarie befattningshavare måtte för nästkommande budgetår upptagas dels en extra ordinarie arkivarie i lönegrad Eo 20 dels ock en förste amanuens i lönegrad Eo 18.

Allmänna lönenämnden, som den 22 november 1939 yttrat sig i ärendet, har förklarat sig icke hava något att erinra mot det sålunda av arméförvaltningen framförda förslaget.

För egen del anser jag mig under nuvarande förhållanden icke böra ifrågasätta någon utökning eller omorganisation av den icke-ordinarie personalen vid krigsarkivet. Emellertid torde den för avlönande av dylik personal å staten upptagna anslagsposten, vilken är beräknad med utgångspunkt från de i kungörelsen den 15 juni 1935, nr 397, angivna avlöningsbeloppen för extra ordinarie tjänstemän, böra anpassas efter nu gällande avlöningsbestämmelser. Av denna anledning torde posten i fråga för nästkommande budgetår böra upptagas med ett belopp av 6,470 kronor, motsvarande grundavlöning jämte två avlöningsförhöjningar efter vederbörliga pensionsavdrag för en icke-ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 18 i civila icke-ordinariereglementet.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet kommer i enlighet med vad som nu anförts att sluta å ett belopp av 310,000 kronor.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av staten för generalitetet anförts torde den för närvarande under sistnämnda stat uppförda beställningen för en inspektör för kavalleriet för nästkommande budgetår böra överflyttas till förevarande stat och där upptagas under rubriken II. Kavalleriinspektionen. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen med anledning av en av chefen för armén därom gjord framställning, hemställt örn upptagande å förevarande stat av ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 för vardera av infanteri- och artilleriinspektionerna.

Med anledning av denna hemställan får jag erinra örn att Kungl. Majit sedan åtskilliga år anvisat särskilda medel för anställande, där så oundgängligen erfordrades, av extra skrivhjalp vid truppslagsinspektionerna. Med avseende å infanteri- och artilleriinspektionerna har behovet av dylik skrivhjälp visat sig vara konstant året örn, under det att arbetet vid de 3 mindre truppslagsinspektionerna endast påfordrade extra skrivhjälp vid vissa tider av året. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda förslaget örn uppförande av ett kontorsbiträde vid vardera av de båda förstnämnda inspektionerna. Befattningshavarna i fråga torde böra uppföras i lönegraden MEo 4.

49 Kungl. Majus proposition nr 159.

Vidare torde, i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av frågan örn omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse anfört, under förevarande stat böra upptagas ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4, avsett för sjukvårdsinspektionen.

I enlighet med vad som nu anförts kommer staten för nästkommande budgetår att sluta å ett belopp av 97,600 kronor.

Staten för arméfördeluingsstaberna lii. m. På förslag av Kungl. Majit beslöt 1939 års lagtima riksdag, att särskilda befattningar för beredskapsofficerare skulle inrättas vid en var av I, II och IV arméfördelningarnas staber ävensom vid militärbefälet på Gotland. För dessa befattningar hava i enlighet med nämnda beslut för innevarande budgetår å förevarande stat upptagits särskilda beställningar för överstelöjtnanter, vilka tillsatts på förordnande med arvoden motsvarande lön i lönegraden Oa 5.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att i en promemoria den 12 september 1939 från arméstaben till ämbetsverket anförts, att vid III. arméfördelningens stab antalet ärenden av sådan art, som motiverat inrättandet av beredskapsofficersbefattningar, bomme att ökas i sådan omfattning, att en beredskapsofficer bleve erforderlig jämväl vid nämnda arméfördelning. Samtidigt bomme emellertid motsvarande arbetsuppgifter för militärbefälet på Gotland att minskas. På grund härav och med hänsyn till sistnämnda stabs organisation kunde särskild beredskapsofficer därstädes utan påtaliga olägenheter undvaras. Den för militärbefälet på Gotland avsedda överstelöjtnantsbeställningen borde därför utgå ur staten för nästkommande budgetår och ersättas med en motsvarande beställning, avsedd för III. arméfördelningens stab.

Denna hemställan, mot vilken arméförvaltningen icke funnit anledning till erinran, anser jag mig böra biträda.

Sedan chefen för fjärde arméfördelningen i skrivelse den 12 december 1939 till arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anställande av en pensionerad underofficer såsom förvaltningsunderofficer å Järvafältet, hava arméförvaltningens intendentur- och civila departement samt fortifikationsstyrelse i skrivelse till Kungl; Majit den 5 januari 1940 anfört, att den alltmera ökade användningen av Järvafältet för förläggning av trupp ävensom den avsevärda uppläggning av materiel, som skett och avsåges skola ske därstädes, nödvändiggjorde inrättandet av en befattning såsom förvaltningsunderofficer för övningsfältet med uppgift att under domänofficeren därstädes ombesörja de göromål, som plägade åligga kasernunderofficer, ävensom att handhava uppbörden av all å Järvafältet förvarad, kronan tillhörig materiel. Departementen och styrelsen hemställde därför, att för ifrågavarande ändamål måtte anställas en pensionsavgången underofficer mot ett årligt arvode av 2,130 kronor.

Genom brev den 26 januari 1940 har Kungl. Majit medgivit, att under tiden från och med den 1 februari 1940 tillsvidare intill den 1 juli samma

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 4

50 Kungl. Majus proposition nr 159.

år finge såsom biträde åt domänofficeren för Järvafältet, med upgift tillika att vara uppbördsman för därstädes förvarad materiel, tjänstgöra en underofficer, vilken såsom pensionsavgången tillhörde reserven, mot åtnjutande av ett arvode av 2,130 kronor för år; och skulle härav föranledda kostnader — utom för dyrtidstillägg, som skulle utgå av därför avsedda medel — bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare lärer bliva behövlig jämväl efter den 30 juni 1940, synas medel för arvode åt honom för framtiden böra beräknas under förevarande stat, där under rubriken I Arméfördelnings- och militär omradesstaberna. B. Personal med arvoden för ändamålet torde böra uppföras en arvodesbefattning å, 2,130 kronor för en förvaltningsunderofficer för Järvafältet.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken staben vid Övre Norrlands trupper upptagna fyra arvodesbefattningar å 1,980 kronor för fortväblar, avsedda för pensionerad personal.

För att en fortväbel skall kunna avses för ett vart av Bodens fem fort, torde i enlighet med arméförvaltningens förslag antalet arvoden för dylika befattningshavare för nästkommande budgetår böra ökas till fem.

Såsom i det föregående vid behandlingen av staten för fortifikationskåren anförts torde en av de å förevarande stat rinder rubriken II. Staben vid Övre Norrlands trupper uppförda arvodesbefattningarna för expeditionsunderofficerare böra utbytas mot en å förstnämnda stat upptagen beställning för fanjunkare. Till följd härav bör å nu förevarande stat antalet befattningar för expeditionsunderofficerare under staben vid Övre Norrlands trupper minskas från 5 till 4.

Staten kommer sålunda att sluta å ett belopp av 288,600 kronor.

Staten för rullföringsbefälhavare med biträden. Å denna stat äro för närvarande upptagna arvoden för personalen vid landets olika rullföringsområdesexpeditioner. I regel äro vid varje rullföringsområde arvoden beräknade för, förutom en befälhavare, ett biträde. För några av de större områdena äro emellertid arvoden beräknade för två eller flera biträden. För Stockholms stads och Göteborgs stads rullföringsområden äro dessutom arvoden upptagna för särskilda rullföringsofficerare, tre vid det förstnämnda och en vid det sistnämnda området.

På därom gjorda framställningar har Kungl. Majit medgivit dels genom brev den 22 juni 1939, att ytterligare en rullföringsofficer finge anställas vid Stockholms stads rullföringsområde under budgetåret 1939/40, dels ock genom brev den 30 december 1939, att en extra rullföringsofficer och en extra rullföringsunderofficer finge anställas vid Göteborgs stads rullföringsområde för tiden 1 januari—30 juni 1940. Vidare har Kungl. Majit genom olika brev medgivit, att ett antal extra rullföringsbiträden finge tillsvidare intill utgången av budgetåret 1939/40 anställas vid vissa rullföringsområden å

51 Kungl. Majus proposition nr 159.

fastlandet, varvid samtidigt föreskrivits, att kostnaderna för till dessa rullföringsbiträden utgående arvoden skulle — utom för förekommande dyrtidstillägg, som skulle utgå av därför avsedda medel -— bestridas från den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bar arméförvaltningen under åberopande av en utav arméstaben verkställd utredning i ämnet hemställt, att antalet rullföringsbiträden måtte i förevarande stat ökas vid Stockholms stads rullföringsområde från 10 till 13 samt vid rullföringsområdena i landsorten från 89 till 115. Vidare har arméförvaltningen förklarat sig icke hava något att erinra mot upptagande å staten av ytterligare en officer vid Stockholms stads rullföringsområde.

Av den i ärendet verkställda utredningen lärer framgå, att behov av ökad arbetskraft föreligger såväl vid Stockholms stads rullföringsområde som vid åtskilliga av rullföringsområdena i landsorten. Det synes därför vara ofrånkomligt att vidtaga en viss utökning av personalen vid dessa rullföringsområden. Emellertid är jag icke nu beredd att tillstyrka en så ansenlig personalökning, som arméförvaltningen ifrågasatt, utan föreslår att ökningen, vad rullföringsbiträdena angår, begränsas till 2 vid Stockholms stads rullföringsområde samt till 11 vid rullföringsområdena i landsorten. Vidare torde en ytterligare rullföringsofficer böra tillkomma vid vartdera av Stockholms stads och Göteborgs stads rullföringsområden. Härigenom kommer antalet rullföringsofficerare vid de båda sistnämnda rullföringsområdena att bliva 4 respektive 2. Antalet rullföringsbiträden kommer att bliva 12 -— mot för närvarande 10 — vid Stockholms stads rullföringsområde samt 100 — mot för närvarande 89 — vid rullföringsområdena i landsorten. Fördelningen av de nytillkomna arvodena för rullföringsbiträden i landsorten torde böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Staten, som genom berörda åtgärder ökas med 34,470 kronor, kommer att sluta å ett belopp av 533,160 kronor. III.

III. Undervisningsverken.

Staten för krigsskolan. I den undervisningsstadga för krigsskolan, som fastställts att gälla från och med den 1 juli 1939 (T. L. B. nr 54/1939) har ämnet krigsbyggnadskonst upptagits under benämningen fältarbeten. Med anledning härav torde å staten uttrycken förste respektive andre lärare i krigsbyggnadskonst böra utbytas mot förste respektive andre lärare i fältarbeten.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under åberopande av en av chefen för krigsskolan gjord framställning i ämnet, ifrågasatt vissa jämkningar i staten för krigsskolan åsyftande dels höjning av de till kompanichefen vid reservofficerskursen och vissa lärare vid skolan utgående arvodena dels ock viss omläggning av arbetsuppgifterna för en del av skolans lärare.

I avvaktan på åtgärder för det militära arvodesväsendets rationalisering

52 Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

anser jag mig emellertid icke nu böra ifrågasätta några ändringar nied avseende å nyssnämnda arvoden.

Yad omläggningen av arbetsuppgifterna för skolans lärare angår, torde denna vid behov i erforderlig omfattning kunna verkställas inom den nuvarande statens ram. Av denna anledning synes därför någon ändring av staten för närvarande icke vara påkallad, dock att en viss justering bör företagas i fråga örn anslagsposten för ordinarie beställningshavare.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln sid. 54) har jag vid beräkningen av medelsbehovet under lantförsvarets mathållningsanslag för budgetåret 1940/41 räknat med att de för närvarande från lantförsvarets avlöningsanslag bestridda kostnaderna för avlöning åt köks- och servispersonalen vid bland annat krigsskolan skola från och med den 1 juli 1940 bestridas av förstnämnda anslag. På grund härav torde de sex å förevarande stat under rubriken betjäningspersonal upptagna köksbiträdena böra uteslutas ur staten. I samband härmed torde anslagsposten till anställande av betjäningspersonal ävensom tillfällig extra personal böra omräknas. Härvid torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, några särskilda medel icke vidare böra beräknas för anställande av extra personal, utan torde vid behov erforderliga medel för detta ändamål enligt arméförvaltningens civila departements beprövande få utgå av den under avlöningsanslaget uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. Anslagsposten för anställande av betjäningspersonal torde för nästkommande budgetår böra upptagas med 5,500 kronor.

I samband med överflyttandet av kostnaderna för köksbiträdenas avlöning till mathållningsanslaget torde anslagsposten för bostadsersättning till dessa biträden böra utgå ur staten för krigsskolan. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört följande beträffande kostnaderna för lärarnas vid de militära skolorna trupptjänstgöring:

I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 247 till innevarande års riksdag gjorda framställning (sid. 37), komma för budgetåret 1939/40 kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten för eleverna vid krigshögskolan och artilleri- och ingen]’örhögskolan under praktisk tjänstgöring att bestridas från avlöningsanslaget, varvid för ändamålet erforderligt belopp upptagits under särskilda anslagsposter under staterna för högskolorna. Däremot gäldas kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamente för lärarna vid högskolorna under trupptjänstgöring från övningsanslaget, varigenom för samma ändamål sålunda två olika anslag tagas i anspråk.

Det har synts arméförvaltningen, att, för åvägabringande av enhetlighet i fråga örn utgiftsbelastningen, kostnaderna för trupptjänstgöring för officerare vid samtliga undervisningsverk borde belasta ett och samma anslag.---

I anslutning härtill föreslår arméförvaltningen, att till de särskilda skolornas stater under avlöningsanslaget överflyttas de under övningsanslaget för dylika kostnader nu beräknade medel.

Verkställd utredning har givit vid handen, att kostnaderna för lärarnas vid de olika skolorna trupptjänstgöring under budgetåret 1938/39 uppgått till följande ungefärliga belopp, nämligen:

Kungl. Majus proposition nr 159.

vid krigsskolan ............................................................ kronor 11,000: —

» krigshögskolan ...................................................... » 1,600: —

» artilleri- och ingenjörhögskolan .............................. » 1,000:

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .................. » 800: —

» ridskolan ............................................................... » ?00: —

» arméns underofficersskola .................................... » 6,000: —

Med ledning härav och med beaktande att tjänstgöringstiden vid truppförband under uppehåll i kurserna torde komma att väsentligen utsträckas under budgetåret 1940/41, torde under de särskilda skolornas stater för budgetåret böra upptagas anslagsposter för bestridande av kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten vid trupptjänstgöring för personalen, med följande belopp, nämligen:

vid krigsskolan .........................................

» krigshögskolan ...................................

» artilleri- och ingenjörhögskolan ...........

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» ridskolan ............................................

» arméns underofficersskola ....................

kronor 11,000

» 1,800

» 1,000

» 900

» 800

» 13,000

Såsom arméförvaltningen framhållit hava från och med innevarande budgetår i staterna för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan upptagits särskilda anslagsposter för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för eleverna vid dessa skolor under praktisk tjänstgöring. Däremot bestridas motsvarande kostnader för de vid lantförsvarets undervisningsverk tjänstgörande lärarnas trupptjänstgöring alltjämt från övningsanslaget. För erhållande av enhetlighet i fråga örn utgiftsredovisningen synas emellertid jämväl dessa senare kostnader böra utbrytas ur nyssnämnda anslag och redovisas å avlöningsanslaget, där under de olika skolornas stater särskilda anslagsposter torde böra upptagas för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten vid trupptjänstgöring åt samtlig personal vid skolorna, som vid dylik tjänstgöring är berättigad till rese- och traktamentsersättning.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för ifrågavarande ändamål under förevarande stat böra beräknas ett belopp av 11,000 kronor.

Med beaktande av vad sålunda anförts kommer staten för krigsskolan att sluta å ett belopp av 346,350 kronor.

Staten för krigshögskolan. I enlighet med vad som anförts vid behandlingen av staten för krigsskolan torde under anslagsposten 3) under förevarande stat böra beräknas medel jämväl för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten åt lärarna vid skolan under trupptjänstgöring. Då medelsbehovet härför beräknats till 1,800 kronor torde anslagsposten i fråga, vilken samtidigt torde böra givas en något ändrad formulering, böra ökas från för närvarande 16,000 kronor till 17,800 kronor.

Staten för skolan kommer för nästkommande budgetar att sluta å ett belopp av 135,960 kronor.

Staten för artilleri- oell ingciijörhögskolan. Under denna stat är för närvarande upptagen en anslagspost å 25,000 kronor till tjänstgöringstraktamenten

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

och resekostnader för eleverna vid artilleri- och ingenjörhögskolan under praktisk tjänstgöring. Med hänsyn till ökningen av antalet elever vid skolan under nästkommande budgetår torde det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet för nästkommande budgetår böra ökas till 48,000 kronor. Härjämte torde, i enlighet med vad som i det föregående anförts, under förevarande anslagspost, vilken i samband därmed bör något omformuleras, medel böra beräknas jämväl för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader åt skolans lärare under trupptjänstgöring. Då de årliga kostnaderna för sistnämnda ändamål beräknas uppgå till 1,000 kronor torde anslagsposten för nästkommande budgetår böra upptagas med (48,000 + 1,000=) 49,000

kronor.

Staten slutar å ett belopp av 177,200 kronor.

Staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. I sin skrivelse den 27 september 1989 har arméförvaltningen meddelat, att chefen för denna skola i en till ämbetsverket överlämnad skrivelse den 27 juni 1939 bland annat hemställt, dels att den nuvarande maskinist- och eldarpersonalen vid skolan, bestående av en maskinist i lönegraden MEo 12 och en eldare i lönegraden MEo 2, måtte beredas ordinarie anställning i lönegraderna Ca 12 respektive Ca 7, dels ock att å skolans stat måtte upptagas en befattning för ytterligare en eldare i lönegraden MEo 5.

Denna framställning har tillstyrkts av arméförvaltningen och försvarsväsendets lönenämnd har förklarat sig icke hava något att erinra mot de av skolchefen föreslagna ändringarna med avseende å maskinist- och eldarpersonalen vid skolan.

För egen del anser jag mig emellertid icke under nuvarande förhållanden böra ifrågasätta någon annan ändring beträffande ifrågavarande personal, än att jag tillstyrker, att för eldaren vid skolan, vilken för närvarande är upptagen under rubriken betjäningspersonal, upptages en ny befattning i lönegraden MEo 5 under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Efter överförandet av eldaren till icke-ordinarie personal kommer under rubriken betjäningspersonal endast att kvarstå en kokerska, för vilken för närvarande är beräknat ett årligt arvode av 840 kronor jämte vissa naturaförmåner. Arméförvaltningen har meddelat, att skolchefen i skrivelse till ämbetsverkets civila departement den 2 augusti 1939 framhållit, att det sålunda för kokerskan beräknade arvodet vore för lågt i förhållande till den kontanta avlöning, som enligt gällande kollektivavtal utginge till köks- och servispersonalen vid skolan. Skolchefen hade därför hemställt, att arvodet till kokerskan måtte höjas till 100 kronor för månad jämte dyrtidstillägg enligt tidigare gällande grunder.

Med anledning av denna framställning har arméförvaltningen föreslagit, att anslagsposten för anställande av betjäningspersonal måtte för nästkommande budgetår upptagas med 1,200 kronor.

Detta arméförvaltningens förslag anser jag mig böra biträda.

55 Kungl. Majus proposition nr 159.

Såsom framgår av anm. 1 till staten åtnjuta vissa av innehavarna av de för pensionerade underofficerare avsedda befattningarna vid skolan förmånen av fri bostad med bränsle och lyse mot det att det sedvanliga kontanta arvodet till dem minskats från 2,130 till 1,740 kronor. För ernående av större likformighet med avseende å ersättningen åt den pensionerade underofficerspersonalen vid skolan synes förmånen av fri bostad för framtiden böra bortfalla och de kontanta arvodesbeloppen bestämmas till samma belopp, 2,130 kronor, för samtlig dylik personal. Då någon ändring emellertid icke synes böra göras beträffande de nuvarande befattningshavarnas avlöningsförmåner, torde den föreslagna nya ordningen icke böra träda i tillämpning, förrän vid tillsättningar av efterträdare till dessa befattningshavare.

Med anledning av en av skolchefen därom gjord framställning har arméförvaltningen föreslagit, att den under skolans stat upptagna anslagsposten för tjänstgöringstraktamenten åt till skolans ordinarie kurser beordrade lärare och elever m. fl. måtte för nästkommande budgetår höjas från 94,000 kronor till 106,000 kronor. Emellertid torde det vara synnerligen ovisst, huruvida verksamheten vid skolan under nästkommande budgetår kan komma att försiggå i normal omfattning. Med hänsyn härtill synes något mera trängande behov av en höjning av nyssnämnda förslagsvis beräknade anslagspost icke föreligga. Arméförvaltningens omförmälda förslag anser jag mig därför icke böra biträda utan tillstyrker, att anslagsposten i fråga bibehålies oförändrad jämväl för nästkommande budgetår.

I syfte att giva skolchefen ökad möjlighet att på lämpligaste sätt disponera det antal tjänstgöringsdagar, för vilket tjänstgöringstraktamente är beräknat i staten har formuleringen av punkt 5) i staten ansetts böra något ändras.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde under staten böra upptagas en ny anslagspost för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring. Denna post torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, för nästkommande budgetår böra upptagas med 900 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda anförts kommer staten att sluta a ett belopp av 175,940 kronor.

Staten för ridskolan. På därom av arméförvaltningen gjord framställning har Kungl. Majit genom brev den 31 augusti 1939 medgivit, att vid ridskolan finge under tiden från och med den 1 oktober 1939 tillsvidare intill den 1 juli 1940 såsom extra expeditionsunderofficer, tillika uppbördsman för tyg-, kasernvårds- och sjukvårdsmateriel, tjänstgöra en underofficer, som tvångsvis överförts till övergångsstat, eller, såsom pensionerad, tillhörde reserven, mot åtnjutande av, underofficer å övergångsstat lön efter den ortsgrupp, vartill Strömsholm hänfördes, samt underofficer i reserven arvode, beräknat efter 2,130 kronor för år, jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk gällande grunder.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under erinran

56 Kungl. Majus proposition nr 159.

om Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut, framhållit, att för förvaltningstjänstens behöriga skötsel vid ridskolan för framtiden förelåge ett oundgängligt behov av en expeditionsunderofficer, varför ytterligare en för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer borde uppföras på skolans stat. Arvodet till denne befattningshavare borde upptagas med 2,130 kronor för år. Ifrågavarande anordning anser jag mig böra tillstyrka.

Anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare torde böra omräknas enligt militära icke-ordinariereglementet och upptagas med ett belopp av 5,034 kronor.

Såsom i statsverkspropositionen vid behandlingen av lantförsvarets mathållningsanslag framhållits torde kostnaderna för avlöning åt köksbiträdet vid ridskolan från och med nästkommande budgetår böra bestridas från nyssnämnda anslag. Den under rubriken betjäningspersonal upptagna köksbiträdesbefattningen torde därför böra utgå ur staten. Under sistnämnda rubrik böra alltså upptagas en eldare, en kusk och fem stallbetjänter. Den för avlöning åt denna personal avsedda anslagsposten torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra upptagas med 17,016 kronor.

För tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring bör i anslutning till vad i det föregående anförts uppföras en ny anslagspost, vilken i enlighet med arméförvaltningens förslag torde böra upptagas med 800 kronor.

Staten för ridskolan kommer härefter att sluta å ett belopp av 72,100 kronor.

Staten för artilleriets skjutskola. Arméförvaltningen har meddelat, att inspektören för artilleriet i skrivelse till ämbetsverkets civila departement den 12 maj 1939 överlämnat förslag till ny stat för artilleriets skjutskola för budgetåret 1940/41 och därvid anfört bland annat följande:

Tidigare hade förutsatts, att läkar- och veterinärvården vid skolan skulle bestridas av tjänstgöringsskyldiga, generalfältläkaren respektive överfältveterinären underställda militärläkare respektive veterinärer. Enär det under en följd av år visat sig omöjligt att erhålla sådan personal, hade avlöning för läkare och veterinärer upptagits i staten för skolan, varvid ersättningen beräknats i överensstämmelse med föreskrifterna i Kungl. Maj:ts båda brev den 28 juli 1939 angående förhöjd ersättning åt vissa läkare och veterinärer under tjänstgöring vid armén under budgetåret 1939/40 (T. L. A. 155—156). Under en särskild anmärkning under staten hade angivits, att ersättning från skolans anslag utginge allenast, därest icke tjänstgöringsskyldig personal kunde beordras till skolan.

Enär det vore att förvänta, att till kurser för divisionschefer framdeles kunde komma att beordras antingen överstelöjtnanter eller majorer eller äldre kaptener, hade föreslagits härav betingad ändring under rubriken »Kurser» under 1. och 2. perioden. Likaledes syntes det nödvändigt att till »Formationer» och till »Övningstruppen» under 2. perioden kunna beordra 1 regementsofficer eller kompaniofficer, i följd varav ändringar föreslagits beträffande under sagda rubriker upptagen personal.

■^en...ene *1® bill staben under 2. perioden beordrade underofficerarna hade tjänstgjort såsom köksföreståndare. Samme underofficer hade jämväl

Kungl. Majlis proposition nr 159. ;) 1

tjänstgjort vid övningstruppen, vilken under de senaste åren under liela utbildningstiden före skjutskolans 2. period varit förlagd till Skillingaryd. Då det vore att förutse, att så även framdeles bleve förhållandet, hade för staben under 2. perioden upptagits 1 köksföreståndare i 140 dagar.

Det hade visat sig nödvändigt att för tillgodoseendet av befälstillgången vid truppförbanden kunna föreslå utbyten av personal tillhörande olika kategorier. För att möjliggöra dylika utbyten utan att för varje särskilt tillfälle underställa frågan örn skolans anordnande Kungl. Maj:ts prövning, hade i särskild anmärkning under staten föreslagits, att dylika omflyttningar finge äga rum under förutsättning att kostnaderna holle sig inom fastställd ram.

Arméförvaltningen har förklarat, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot det sålunda av inspektören för artilleriet framlagda förslaget, vars genomförande komme att medföra en kostnadsökning av 6,210 kronor.

Även jag har ansett mig böra biträda detta förslag. I enlighet härmed har uppgjorts förslag till ny stat för skolan. Denna stat slutar å ett belopp av 57,900 kronor.

Staten för arméns underofficersskola. Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 27 september 1939 meddelat, att chefen för arméns underofficersskola i skrivelse till ämbetsverket den 15 mars 1939 bland annat gjort framställning örn uppförande å skolans stat av en arvodesbefattning för en tygunderofficer samt därvid anfört i huvudsak följande:

Som tygunderofficer hade tidigare varit placerad en av kompaniadjutanterna, Då emellertid denne underofficer vore fullt sysselsatt med göromålen som kompaniadjutant, hade tygunderofficerstjänsten blivit lidande. Den ökning av tygmaterielen vid skolan, som under senare år ägt rum och alltjämt påginge, hade därför nödvändiggjort, att kompaniadjutanten befriades från uppdraget att vara tygunderofficer. Såsom ett provisorium _ hade de arbetsuppgifter, som ålåge innehavare av tygunderofficersbefattning, uppdelats sålunda, att biträde åt intendenten och förrådsförvaltaren fått övertaga uppbörden av annan tygmateriel än vapen och ammunition samt att såsom tygunderofficer för vapen och ammunition placerats,_ under vintern en av de till förberedande kursen beordrade kompaniunderofficerarna och under sommaren en av kompaniadjutanterna. Denna anordning med ofta förekommande ombyten av tygunderofficerare hade emellertid medfört väsentliga olägenheter och stöde icke i överensstämmelse med den genom 1937 års tygmaterielreglemente genomförda nya organisationen av tygmaterielvården, som förutsatte en särskild tygunderofficer. På grund härav och då ingen annan av de å skolans stat upptagna eller till skolan beordrade underofficerarna kunde avses för sådan befattning, borde skolans stat utökas med en för pensionerad underofficer avsedd tygunderofficersbefattning med ett arvode av 2,130 kronor. Örn så skedde, kunde samtidigt antalet till skolan beordrade kompaniunderofficerare minskas med en.

Skolchefens ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen.

Även jag anser mig böra giva detsamma min anslutning och tillstyrker därför, att å staten uppföres en ytterligare arvodesbefattning å 2,130 kronor, avsedd för en pensionerad tygunderofficer. I samband härmed torde den ändringen böra vidtagas i punkt 5 i staten, att antalet sergeanter, för vilka tjänstgöringstraktamente beräknas, minskas från sex till fem, varigenom an-

58 Kungl. Majus proposition nr 159.

slagspostens belopp kan minskas med 1,600 kronor från 31,500 kronor till 29,900 kronor.

För beredande av bättre möjlighet för skolchefen att vid behov utnyttja, de till skolan tillfälligt beordrade lärare, för vilka tjänstgöringstraktamenten beräknats under punkt 4 i staten, har i denna punkt orden lärare vid »allmänna kursen» ansetts böra utbytas mot orden lärare vid »skolan».

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å 6,000 kronor för anställande av extra personal, avsedd för skrivhjälp. Arméförvaltningen har meddelat, att för dessa anslagsmedel anställts två civila kontorsbiträden. De arbeten, dessa utförde, vore av sådan natur att därför fordrades kontinuerlig arbetskraft. Kontorsbiträdena i fråga borde därför beredas anställning såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden MEo 4. Vidare borde ytterligare ett kontorsbiträde i samma lönegrad anställas såsom biträde åt intendenten.

Ifrågavarande framställning anser jag mig så tillvida böra biträda, att jag tillstyrker att i stället för den för närvarande å staten upptagna anslagsposten för skrivhjälp under rubriken icke-ordinarie befattningshavare upptagas två befattningar för kontorsbiträden i lönegraden MEo 4. Medelsbehovet under anslagsposten för avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare kommer därefter att uppgå till i runt tal 12,100 kronor.

Ett av arméförvaltningen framlagt förslag örn utökning av eldarpersonalen vid skolan anser jag mig icke böra biträda.

Jämväl å denna stat torde i enlighet med vad i det föregående anförts en särskild anslagspost böra upptagas för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring. I överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit torde för detta ändamål för nästkommande budgetår böra beräknas ett belopp av 13,000 kronor.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 347,000 kronor. IV.

IV. Truppförbanden m. m.

Såsom i det föregående omförmälts har chefen för armén med skrivelse den 15 juli 1939 framlagt förslag till plan för de kaderökningar, som enligt 1936 års försvarsbeslut skola vidtagas vid armén under övergångsåren 1940—1946.

I anslutning till denna plan har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27 september 1939 föreslagit, bland annat, att staterna för nedan angivna förband skola för budgetåret 1940/41 planenligt utökas sålunda:

en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, Dalregementet, Hälsinge, Bohusläns och Västerbottens regementen samt Smålands arméartilleriregemente med en kaptensbeställning,

59 Kungl. Majus proposition nr 159.

en var av staterna för Svea livgarde samt Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen med en fanjunkarbeställning,

vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands regementen (pansarbataljonerna) med 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet med 4 kaptens-, 2 löjtnants-, 2 styckjunkare och 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid trängen med en kaptens- och 2 fanjunkarbeställningar,

vardera av staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen med 2 furirsbeställningar samt

vardera av staterna för Norrlands trängkår och Skånska trängkåren med en furirsbeställning.

Vad fänriksbeställningarna angår har arméförvaltningen erinrat örn att dessa beställningar, enligt vad som förutsatts vid tillkomsten av militära avlöningsreglementet, hädanefter skola uppdelas i ordinarie beställningar, upptagna å vederbörliga stater, samt extra ordinarie befattningar, för vilka avlöningsmedel skola beräknas å en särskild anslagspost under lantförsvarets avlöningsanslag. Antalet beställningar för ordinarie fänrikar har av arméförvaltningen för nästkommande budgetår beräknats till 186, vilket i förhållande till det antal dylika beställningar, som enligt den för härordningsbeslutets genomförande gällande uppsättningsplanen skulle finnas innevarande budgetår, innebär en minskning med 73. A andra sidan har ämbetsverket förutsatt, att för budgetåret 1940/41 under avlöningsanslaget medel skola beräknas för avlöning av omkring 132 extra ordinarie fänrikar.

Emot arméförvaltningens förslag beträffande de kaderändringar, som under nästkommande budgetår planenligt böra vidtagas, har jag, örn jag bortser från beräkningen av antalet fänriksbeställningar, icke något att erinra. Truppförbandens stater torde alltså för nämnda budgetår planenligt böra ökas med 14 kaptens-, 2 löjtnants-, 9 fanjunkar-, 6 sergeants- och 6 furirsbeställningar i enlighet med den fördelning, som arméförvaltningen föreslagit. De nya beställningarna torde böra tillsättas först från och med den 1 oktober 1940.

Vad fänriksbeställningarna angår har chefen för armén i skrivelse till Kungl. Majit den 18 december 1939 framhållit, att, sedan det i arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 27 september 1939 ingående förslaget beträffande kaderändringar uppgjordes, med avseende å dessa beställningar vissa förändringar inträffat i fråga örn den lägsta officersgradens rekrytering. Sålunda hade genom kungl, brev den 10 november 1939 föreskrivits, att under utbildningsåret 1939/40 en kurs skulle anordnas för utbildning av reservofficerare och reservofficersaspiranter till officerare på aktiv stat vid armén. Till denna utbildning hade kommenderats sammanlagt 54 elever, av vilka en del efter avslutad utbildning kunde komma att erhålla fullmakt (konstitutorial) såsom löjtnanter eller fänrikar på aktiv stat, under det att återstoden, innan dylik anställning erhölles, torde komma att antagas till extra ordinarie fänrikar. På grund av nu nämnda förhållanden bomme det av arméförvalt-

60 Kungl. Majus proposition nr 159.

ningen för nästkommande budgetår angivna behovet av beställningar (befattningar) för fänrikar att något ändras.

Med hänsyn till vad chefen för armén sålunda anfört och med beaktande av att, sedan arméförvaltningens förslag i ämnet avgavs, vissa förändringar inträtt inom officerskadrerna, synes antalet beställningar för ordinarie fänrikar för budgetåret 1940/41 böra upptagas med 186 enligt den fördelning på truppförbanden, som framgår av de för dessa förband uppgjorda förslagsstaterna. Antalet extra ordinarie fänriksbefattningar torde för samma budgetår böra beräknas till i runt tal 150. Till frågan örn medelsbehovet för dessa senare befattningar återkommer jag i det följande.

Utöver de kaderändringar, som sammanhänga med den planenliga utökningen av truppförbandens stater enligt 1936 års härordningsbeslut, har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27 september 1939 ifrågasatt åtskilliga ytterligare ändringar med avseende å dessa stater för tillgodoseende av vissa angivna personalbehov.

Sålunda har arméförvaltningen gjort framställning örn vissa ändringar beträffande personalen vid truppförbandens tygavdelningar och därvid anfört bland annat följande:

Genom 1936 års försvarsbeslut hava de materielslag, som tillhöra tygdepartementets förvaltningsområde, avsevärt ökats, varjämte materielstocken genom de senaste årens anskaffningar blivit väsentligt större än tidigare. Härigenom har den för matenelens förvaltning disponibla personalen blivit otillräcklig — Sedan nu sjalva övergångstidens extra arbete slutförts, är det möjligt att överblicka behovet av arbetskraft under normala förhållanden. Arméförvaltningens tygdepartement har därför från truppförbandscheferna infordrat utredning beträffande här berörda förhållanden. I dessa utredningar föreslås en utökning — i vissa fall avsevärd — av personalen vid tygavdelningarna Aven arméfordelnmgscheferna framhålla, att den dyrbara och ömtåliga tygmateriden icke i längden torde kunna skötas på ett nöjaktigt sätt, därest icke den jämförelsevis fåtaliga tygpersonalen vid förbanden utökas.

Beträffande sättet för och omfattningen av denna utökning framföras ett flertal olika förslag. — I det följande upptagas endast de behov, som med visshet kunna förutses komma att med nuvarande organisation bliva bestående för framtiden.--•—•

Infanteriregementenas tygavdelningar disponera över följande personal vilken dock understundom även bekläder andra befattningar samtidigt med tjänsten vid tygavdelningen, nämligen 1 tygofficer, 1 tygunderofficer 1 tv<*underofficer (pensionerad), 1 vapenhantverkare, 1 korpral (biträde vid vapenlorradet) samt ett mindre antal beställningsmän, värnpliktiga yrkesmän (undantagsvis), civilarbetare (tillfälligt anställda) och värnpliktigt handräckmngsmanskap.

I befattningen som tygunderofficer (på stat) är i regel placerad en äldre fanjunkare. Det vöre för dennes tjänst av synnerligen stor betydelse, örn han dels kunde odelat ägna sig åt befattningen i fråga, dels kunde kvarstå i e1n..,an8rc följd av år, varigenom större skicklighet och kontinuitet i tjänstens skotande skulle ernås. Det ansvar och de tjänsteplikter i övrigt, som åli™a denne tygunderofficer göra honom närmast jämförbar med förvaltare vid°intendenturkåren. Med hänsyn härtill torde tygunderofficeren böra placeras i samma lönegrad som förvaltare, nämligen UO 3. — __ —

61 Kungl. Majus proposition nr 159.

Den korpral, som avses såsom biträde vid vapenförrådet, kan icke förväntas i allmänhet kvarstå i sin befattning mer än ett år. Han hinner således icke bibringas erforderlig rutin i arbetet eller materielkännedom förrän mot slutet av sin tjänst vid tygavdelningen. För denna tjänst fordras emellertid just kontinuitet samt förtrogenhet med materielen och förmåga att utan övervakning ombesörja förrådsvården m. m. Ett utbyte av nämnde korpral mot en förrådsman synes därför med hänsyn till tjänstens behöriga gång ofrånkomlig.

Behov av en dylik förrådsman föreligger emellertid även vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, signalregementet och trängtrupperna. Vid dessa truppslag har emellertid icke en beställning för korpral (konstapel) beräknats för biträde vid vapenförrådet, i följd varav en minskning med en dylik beställning icke kan äga rum.

På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt dels att i samtliga stater för infanteriregementena måtte — med uteslutande av en fanjunkarbeställning i lönegrad UO 2 — upptagas en beställning för en tygförrådsförvaltare i lönegrad UO 3, dels ock att i staterna för samtliga truppförband av infanteriet — utom Svea livgarde — kavalleriet, artilleriet, ingenjör-, signal- och trängtrupperna måtte — vid infanteriet med uteslutande av en korpralsbeställning — under rubriken »Icke-ordinarie befattningshavare» upptagas ytterligare en för tygförrådet avsedd förrådsman i lönegrad MEo 5.

Då arméförvaltningens förslag örn upptagande å truppförbandens stater av en för respektive tygförråd avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden MEo 5 synes vara ägnat att på ett lämpligt sätt tillgodose det genom tygmaterielens starka utökning inträdda behovet av personalförstärkning vid dessa förråd, anser jag mig böra biträda detsamma och tillstyrker alltså, att å en var av truppförbandsstaterna med undantag av staten för Svea livgarde upptages en för tygförrådet avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden MEo 5. Yad Svea livgarde angår föreligger icke nu något behov av någon ytterligare förrådsman, då regementets stat redan genom beslut av 1939 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit utökats med en dylik befattningshavare.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde tillkomsten av de nya förrådsmansbefattningarna böra medföra, att staterna för ett vart av de infanteritruppförband, som erhållit en dylik befattning, minskas med en korpralsbeställning.

Förslaget om uppförande å infanteriregementenas stater av tygförrådsförvaltare i lönegraden UO 3 i stället för fanjunkarbeställningar i lönegraden UO 2, avsedda för tygunderofficerare, anser jag mig icke kunna tillstyrka, liksom jag icke heller finner mig böra för närvarande förorda inrättande av särskilda regementskassörsbeställningar vid ingenjör- och trängkårerna, vilket av arméförvaltningen föreslagits.

Yad staten för Svea livgarde i övrigt angår har arméförvaltningen hemställt, att å densamma måtte för nästkommande budgetår uppföras en ytterligare arvodesbefattning å 3,180 kronor för en pensionerad officer, avsedd såsom biträde åt regementsintendenten. Såsom skäl för denna hemställan har ämbetsverket anfört, att den förvaltning, för vilken regementsintendenten vid nämnda regemente hade att svara, vore betydligt större än vid övriga

62 Kungl. Majus proposition nr 159.

infanteriregementen. Sålunda omfattade Svea livgarde tre bataljoner under det att övriga infanteriregementen endast hade två.

Vidare skulle 1. intendenturkompaniet i och med Göta livgardes upphörande i förvaltningshänsende anslutas till Svea livgarde, vilket även i viss mån vore fallet med det till Stockholm förlagda detachementet av Östgöta luftvärnsregemente.

Genom beslut den 22 september 1939 har Kungl. Majit medgivit, att en officer, vilken såsom pensionerad tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts till övergångsstat, finge under tiden den 1 oktober 1939 tills vidare intill den 1 juli 1940 tjänstgöra vid regementet såsom biträde åt regementsintendenten.

Då behovet av ett dylikt biträde åt regementsintendenten torde kvarstå jämväl efter den 1 juli 1940, anser jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag örn uppförande på regementets stat av en för detta biträde avsedd arvodesbefattning å 3,180 kronor.

I staterna för innevarande budgetår hava cheferna för samtliga truppförband av regementes karaktär i enlighet med vad som förutsatts vid tillkomsten av det nya militära avlöningsreglementet placerats i lönegraden Ob 1. I fråga örn Värmlands regemente, vilket enligt 1936 års försvarsbeslut avsågs skola ombildas till en infanterikår, placerades dock chefsbefattningen i den för andra överstar än regementschefer avsedda lönegraden Oa 6.

Genom beslut av 1939 års lagtima riksdag (skrivelse nr 311) har emellertid den för sistnämnda truppförband genom 1936 års försvarsbeslut avsedda personalkadern undergått en sådan utökning, att det ansetts böra bibehålla sin karaktär av regemente. Redan denna omständighet talar för att den för regementschefer i militära avlöningsreglementet avsedda lönegraden Ob 1 bör tillämpas jämväl i fråga örn chefen för Värmlands regemente. Härtill kommer att, såsom jag i annat sammanhang (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, Bil. 3 sid. 12—13) föreslagit, infanteriets officersaspirantskola torde komma att förflyttas till Värmlands regementes etablissement i Karlstad och underställas chefen för nämnda regemente. Därest så blir fallet kommer denne chef att med hänsyn till ansvar och befälsställning fullt kunna jämföras med chefen för ett vanligt infanteriregemente. Då ett likställande i lönehänseende av ifrågavarande chefsbefattning med övriga regementschefsbefattningar sålunda är motiverat, vill jag föreslå, att densamma upptages i lönegraden Ob 1 från och med nästkommande budgetår.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle manskapspersonalen vid en var av strids v agnsbataljoner na vid de s. k. kombinerade infanteriregementena utgöras av 18 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler och 12 volontärer. Planenligt skulle denna personal vara rekryterad från och med anställningsåret 1939/40. Före nämnda tid redovisades stridsvagnspersonalen på dåvarande Göta livgardes stat.

Sedan inspektören för infanteriet i skrivelse till Kungl. Majit den 7 december 1934 framhållit, att det dåvarande rekryteringssystemet vid Göta liv-

63 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

gardes stridsvagnsbataljon icke visat sig ändamålsenligt ur utbildningssynpunkt utan borde omläggas på sådant sätt, att endast manskap, som förut erhållit fullständig infanteriutbildning (till och med furirskola), bomme att anställas vid bataljonen, medgav Kungl. Maj:t, sedan ärendet anmälts i 1935 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln sid. 22—23), genom brev den 30 augusti 1935, att för vicekorpraler och volontärer vid bataljonen avsedda beställningar tills vidare finge vakanssättas och de därigenom ledigblivna lönerna användas för avlönande av underbefäl av högre grad vid bataljonen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 januari 1937 anförde inspektören för infanteriet sedermera, att det sålunda på grund av brevet den 30 augusti 1935 försöksvis tillämpade rekryteringssystemet visat sig lämpligt, varför ytterligare vakanssättning borde ske av — förutom vicekorprals- och volontärbeställningarna — jämväl samtliga korpralsbeställningar vid bataljonen med undantag av den, som vore avsedd för en sjukvårdsbeställningsman. Detta förslag biträddes av arméförvaltningen, som i sin skrivelse den 10 september 1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 framhöll, att med hänsyn till vad inspektören för infanteriet anfört angående det nya rekryteringssystemets lämplighet ett fortsatt provisorium på detta område knappast vore av behovet påkallat, utan borde erforderliga ändringar å bataljonens stat vidtagas. I anledning därav föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1938 års riksdag sådan ändring av staten för Göta livgardes stridsvagnsbataljon, att manskapsbeställningarna vid bataljonen, frånsett den för en sjukvårdare avsedda korpralsbeställningen, skulle komma att utgöras av uteslutande furirsbeställningar. Härvid förutsattes, att kostnaderna för manskapets avlöning enligt den föreslagna nya staten skulle hålla sig inom den för bataljonens manskapsstat i 1936 års försvarsbeslut förutsatta anslagsramen.

Förslaget i fråga lämnades av riksdagen utan erinran och i enlighet med detsamma upptogos å staten för Göta livgarde, stridsvagnsbataljonen, för budgetåret 1938/39 45 furirer och 1 korpral. För innevarande budgetår, då stridsvagnsbatal joner upptagits å Skaraborgs och Södermanlands regementen, utgöres manskapskadern vid varje bataljon av 34 furirer och 1 korpral.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att inspektören för infanteriet nu åter gjort framställning örn ändring av principerna för rekryteringen av manskapspersonalen vid stridsvagnsvapnet och därvid anfört bland annat följande:

I inspektörens för infanteriet skrivelse den 27 januari 1937 hade framhållits, att den minskning i stridsvagnsvapnets kader, som bleve en följd av ;itt endast hava furirer i stället för furirer och korpraler, säkerligen skulle komma att uppvägas av en bättre kvalitet av underbefäl. Detta förmodande hade emellertid visat sig icke hålla streck. Sedan det nya rekryteringssystemet nu tillämpats under en följd av år, och därigenom kunnat till sina verkningar ingående studeras, hade det enligt samstämmiga rapporter ifrån Göta livgardes stridsvagnsbataljon visat sig nödvändigt för att kunna tillsätta samtliga manskapsbeställningar, att i kvalitativt hänseende sänka fordringarna för det anställda underbefälet långt under vad som kunde anses lämpligt med

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

hänsyn till tjänstens krav. På grund av dessa erfarenheter borde en återgång ske till det tidigare tillämpade rekryteringssystemet på grundval av de i 1936 års försvarsbeslut fastställda staterna. Med hänsyn till kravet på ökad krigsberedskap (uppställande av beredskapsförband) vore det synnerligen önskvärt, att kadern för varje stridsvagnsbataljon samtidigt ökades med 3 furirer.

Då en återgång till det ursprungliga rekryteringssystemet icke kunde ske utan vissa övergångsformer, hade inspektören föreslagit, att denna övergång skulle ske på sådant sätt, att den föreslagna nya manskapsstaten för en stridsvagnsbataljon, nämligen 21 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler samt 12 volontärer, fastställdes att gälla så snart ske kunde med rätt för vederbörande regementschef att inom samma ekonomiska ram tillsvidare och intill dess vederbörliga beställningar i olika grader kunnat besättas, behålla i tjänst ett större antal furirer, än vad staten upptoge.

Inspektörens för infanteriet ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen, som för egen del anfört, att för den ifrågasatta kaderökningen med tre furirer talade -— förutom det av inspektören anförda skälet — behovet av kvalificerade biträden för handhavandet av den dyrbara stridsvagns- och vapenutrustning, som inginge i stridsvagnsbataljonerna.

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört, anser jag mig icke böra motsätta mig en återgång till det tidigare tillämpade systemet för rekrytering av manskapspersonalen vid ifrågavarande bataljoner, vilka numera benämnas pansarbataljoner. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att kadern vid varje pansarbataljon ökas med 3 furirer utöver vad som förutsattes i 1936 års härordningsbeslut. I enlighet härmed torde å vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands regementen, pansarbataljonen, för nästkommande budgetår böra upptagas 21 furirer, 9 korpraler samt 21 vicekorpraler och volontärer. Då en återgång till det äldre rekryteringssystemet icke synes kunna genomföras utan en viss övergångstid, torde i anmärkning under respektive stater böra föreskrivas, att desamma, i vad avser manskapet vid pansarbataljonerna, skola bringas i tillämpning i mån av avgång bland de enligt vederbörlig stat för budgetåret 1939/40 anställda furirerna. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning örn utökning av eldarpersonalen vid Wendes och Bodens artilleriregementen. Beträffande det förstnämnda regementet har arméförvaltningen därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 27 juli 1939 hade chefen för första arméfördelningen framhållit, att Stora Kronohuset i Kristianstad från och med den 1 oktober 1939 skulle disponeras för expeditionslokaler för arméfördelnings- och militärområdesstaberna samt för regementsexpeditionen vid Wendes artilleriregemente ävensom för lokaler för regementets officersmäss. En i omförmälda byggnad installerad centralvärmeanläggning beräknades vara driftfärdig den 1 oktober 1939. För denna anläggnings skötsel och vård erfordrades särskilt utbildad personal. Undersökning hade verkställts rörande möjligheten att pålägga den vid regementet anställda maskinist- och eldarpersonalen ansvaret för tillsynen av anläggningen. Med hänsyn till de vid regementet rådande speciella tjänsteförhållandena, hade det emellertid befunnits, att en sådan anordning icke lämpligen läte sig genomföra. I stället borde en särskild eldare tillsättas för skötseln m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

av värmeanläggningen i Stora Kronohuset. Denne befattningshavare skulle då jämsides med sin tjänst såsom eldare jämväl utföra reparationer å andra under hans tillsyn stående anläggningar och installationer m. m., vartill man eljest skulle vara nödsakad anlita privat arbetskraft. Dessutom skulle det åligga honom att såsom gårdskarl hava tillsyn över till byggnaden hörande gårdsområde ävensom sköta den regementet åvilande skyldigheten till gaturenhållning inom angränsande delar av staden. Under förekommande semesterperioder sommartid skulle han slutligen tjänstgöra såsom ersättare för eldarne vid kasernetablissementen, varigenom nu utgående särskilda kostnader för vikarier kunde inbesparas.

Sedan en inom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning givit vid handen, att ett oundgängligt behov av ytterligare en eldare förelåge vid Wendes artilleriregemente, hade civila departementet genom beslut den 1 september 1939 med stöd av 42 § militära icke-ordinarie reglementet medgivit, att vid regementet finge från och med den 1 oktober 1939 tills vidare högst till och med den 30 juni 1940 anställas en extra eldare med avlöning enligt lönegrad MEx 5 i reglementet samt föreskrivit att härav föranledda kostnader — utom för rörligt tillägg, som borde utgå av därför avsedda medel —- skulle bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda posten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då behovet av denne eldare ansetts komma att bliva för framtiden bestående har arméförvaltningen hemställt, att i staten för Wendes artilleriregemente måtte för nästkommande budgetår uppföras ytterligare en befattning för eldare av 2. klassen med placering i lönegraden MEo 5.

I fråga örn eldarbehovet vid Bodens artilleriregemente har arméförvaltningen åberopat en av chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till ämbetsverkets fortifikationsstyrelse den 22 juni 1939 gjord framställning i ämnet, däri denne anfört i huvudsak följande:

Chefen för Bodens artilleriregemente har anmält, att regementets maskinistoch eldarpersonal är otillräcklig. Vid regementet finnas en maskinist och en eldare, vilka under eldningsperioden skola ombesörja eldning i pannor vid 9 olika platser vid regementet, nämligen i norra, mellersta och södra officersbyggnaderna, mässbyggnaden, norra och södra kasernen, ångcentralen, pjäsexercishuset samt nya underofficersbyggnaden. Avståndet mellan norra officersbyggnaden och nya underofficersbyggnaden är omkring 1,200 meter Enär översyn måste ske flera gånger dagligen, blir den tid mycket knapp, då maskinist och eldare äro disponibla för vid regementet förekommande mindre reparationer m. m. av övriga under maskinistens tillsyn varande anläggningar, installationer m. m., och det har under ett flertal år visat sig, att det icke varit möjligt för maskinist- och eldarpersonalen att hålla pannrum med pannor m. m. samt anordningar för vatten och avlopp vid regementet i ett tillfredsställande och ordentligt skick.

Planerade nybyggnader vid regementet omfatta bland annat ny kasern, garage och luftvärnsmaterielförråd (varmförråd). Det sistnämnda medför en ny eldningsplats, under det att pannorna i mässbyggnaden komma att bliva obehövliga, därigenom att denna byggnad liksom den nya kasernen avses skola inkopplas på värmecentralen i norra kasernen. Nya garaget beräknas erhålla värme från pjäsexercishusets pannor, som utökas. Härigenom blir antalet eldningsplatser oförändrat, men det utökade värmesystemet kommer att kräva mera tid för eftersyn m. m.

Ilihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 5

66 Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förmälan, att en genom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning bekräftat behovet av förstärkning av eldarpersonalen vid Bodens artilleriregemente, har arméförvaltningen hemställt, att å regementets stat måtte upptagas en befattning i lönegraden MEo 5 för en eldare av 2. klassen.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att eldarpersonalen vid såväl Wendes som Bodens artilleriregementen är i behov av förstärkning. Jag anser mig därför böra tillstyrka arméförvaltningens förslag om upptagande för nästkommande budgetår å vartdera av dessa regementens stater av en ny extra ordinarie befattning för en eldare av 2. klassen med placering i lönegraden MEo 5. Då staten för Wendes artilleriregemente för närvarande upptager två befattningar för eldare av 2. klassen, kommer den följaktligen hädanefter att upptaga tre dylika befattningar. Bodens artilleriregemente kommer i likhet med samtliga övriga fältartilleriregementen att erhålla en eldarbefattning av 2. klassen.

Såsom i det föregående anförts bör staten för officerare och underofficerare vid luft värn sartilleriet för nästkommande budgetår planenligt utökas med — förutom visst antal fänriksbeställningar — 4 kaptens-, 2 löjtnants-, 2 fanjunkare- och 2 sergeantsbeställningar, varjämte vardera av staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen böra utökas med 2 furirsbeställningar.

Såsom framgår av propositionen nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen (sid. 29—30) har emellertid luftvärnsartilleriet utöver denna planenliga statökning ansetts vara i behov av vissa ytterligare kaderökningar till följd av de i nämnda proposition föreslagna beredskapsåtgärderna. Under hänvisning till vad beträffande detta särskilda ökningsbehov i omförmälda proposition anförts har arméförvaltningen nu hemställt, att luftvärnsartilleriets stater måtte, utöver den förut angivna planenliga utökningen, för nästkommande budgetår utökas med 1 majors-, 1 kaptens-, 3 löjtnants-, 3 styckjunkare-, 2 sergeants-, 5 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Ifrågavarande extra kaderökningar, vilka äro betingade av tillkomsten av de i propositionen nr 232/1939 omförmälda särskilda beredskapsförbanden ur luftvärnsartilleriet, anser jag mig böra tillstyrka.

Till följd av vad nu och i det föregående anförts bör staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet för nästkommande budgetår utökas med sammanlagt 1 majors-, 5 kaptens-, 5 löjtnants-, 5 styckjunkare och 4 sergeantsbeställningar. Antalet beställningar för fänrikar torde böra upptagas med 15.

Staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen torde vardera böra utökas nied 7 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente äro för närvarande upptagna bland annat en maskinist och en eldare av 1. klassen. I skrivelse till Kungl. Majit den 5 januari 1940 hemställde arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse med anledning av en utav

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

chefen för nämnda regemente hos fortifikationsstyrelsen gjord framställning, att eldarpersonalen vid regementet måtte utökas med en eldare av 2. klassen. Såsom skäl för denna hemställan anfördes bland annat, att antalet värmeledningspannor vid de under regementets förvaltning stående byggnaderna från år 1929 ökats från fyra till tretton, att avståndet mellan de olika värmeenheterna vore betydande, att värmesystemen i de nytillkomna värmeenheterna vore omfattande och fordrade mycken tillsyn, att avloppssystemet vid regementet vore föråldrat och med varje år krävde allt mera översyn samt att omläggningar och reparationer av elektriska ledningar på grund av nedskärning i vederbörligt anslag måst i allt större utsträckning uppdragas åt maskinistpersonalen.

Genom brev den 2 februari 1940 medgav Kungl. Maj:t, att vid nämnda regemente finge under tiden intill den 1 juli 1940 finnas anställd en extra eldare med placering i 5:e lönegraden i löneplanen MEx. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t, att härav föranledda kostnader skulle bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare torde bliva erforderlig även för framtiden, anser jag mig böra förorda, att han för nästkommande budgetår upptages å regementets stat med placering i lönegraden MEo 5.

På därom av chefen för armén gjord framställning har Kungl. Maj:t genom brev den 30 december 1939 medgivit, att vid Östgöta luft värnsregementes till Stockholm detacherade division finge tills vidare under tiden 1 januari—30 juni 1940 såsom biträdande tygofficer tjänstgöra en officer, vilken såsom pensionsavgången tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts till övergångsstat emot åtnjutande av i brevet närmare angiven ersättning.

Då ifrågavarande detachement av Östgöta luftvärnsregemente torde komma att vara i behov av en särskild tygofficer, så länge detsamma kvarligger i Stockholm, och då personaltillgången vid regementet icke medgiver, att en officer på stat avses härför, torde en lämplig pensionerad officer även i fortsättningen böra anställas för ändamålet. Medel för arvode åt en dylik officer torde därför böra beräknas under regementets stat, där följaktligen en arvodesbefattning å 3,180 kronor torde böra upptagas.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle vid en var av ingenjörkårerna upprättas en arvodesbefattning för en ingenjörförrådsförvaltare, pensionerad underofficer. På av Kungl Majit i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag framlagt förslag upptogs för budgetåret 1937/38 arvode för en dylik befattning i staten för Svea ingenjörkår. Samtidigt ändrades benämningen å befattningsinnehavaren till förvaltningsunderofficer.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för nästkommande budgetår i vardera av staterna för Göta och Bodens ingenjörkårer planenligt böra upptagas arvode för en dylik befattningshavare.

68 Kungl. Majus proposition nr 159.

I staten för Signalregementet torde antalet för förrådsunderofficerare avsedda, a.rvodesbefattningar i enlighet med arméförvaltningens förslag böra utökas till det i 1936 års försvarsbeslut avsedda antalet eller alltså till 4.

Beträffande denna stat hava dessutom åtskilliga ytterligare personalökningar ifrågasatts för nästkommande budgetår.

Sålunda har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27 september 1939 föreslagit, att officerspersonalen vid regementets kompani i Boden måtte utökas med ytterligare en kapten och såsom skäl härför anfört, att de arbetsuppgifter som för närvarande alåge den såsom chef för nämnda kompani placerade officeren vore alltför betungande för en person.

Vidare har arméförvaltningen i samma skrivelse gjort framställning örn ökning av manskapspersonalen vid Bodenkompaniet samt därvid anfört följande:

1930 års försvarskommission beräknade antalet fast anställt manskap vid signalregementets i Boden förlagda kompani till 15 furirer, 12 korpraler och vicekorpraler och 20 volontärer (betänkandet del II, sid. 399). Av dessa avsågos 2 furirer för fästningssignalnätet, 2 furirer och 1 korpral för förvaltningstjänst och 3 furirer och 3 korpraler såsom beställningsmän. För utbildningen skulle således återstå 8 furirer, 8 korpraler och vicekorpraler och 20 volontärer. Sedan Bodens kustradiostation genom Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1939 (kommunikationsdepartementet) övertagits av armén, hava från signalregementets i Boden förlagda kompani 1 furir, 1 korpral, 1 vicekorpral och 1 volontär varit ständiga signalister därstädes. 1 volontär har dessutom ständigt mast avses för utbildning till sådan tjänst. Det har härvid visat sig, att denna personal icke varit tillräcklig, utan hava ytterligare ett underbefäl och en volontär måst avses härför. Personalen bör således uppgå till 4 underbefäl och 2 volontärer, för att tjänsten skall kunna skötas på ett tillfredsställande sätt. Denna personal kan icke deltaga i annan tjänst, varför för utbildning vid signalkompaniet endast återstår 12 underbefäl och 18 volontären Denna tillgång är ur utbildningssynpunkt icke tillräcklig. En överflyttning av personal från regementets huvuddel i Stockholm låter sig med hänsyn till den ringa tillgången på personal därstädes icke göra, varför enda utvägen synes vara en ökning av staten för signalregementet med 2 furirer, 2 korpraler och 2 volontärer, varvid avvägning graderna emellan gjorts så, att befordringsutsikterna icke försämras.

Slutligen har arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse gjort framställning örn upptagande å regementets stat av en arvodesbefattning för en pensionerad officer, avsedd att tjänstgöra såsom adjutant hos den regementsofficer, som närmast svarar för mobiliseringsförberedelserna vid regementet. Såsom skäl för denna framställning har arméförvaltningen anfört, att den mångfald fältförband av olika slag, som vid mobilisering skulle upprättas vid signalregementets huvuddel och vid Bodens signalkompani, medförde en synnerligen komplicerad mobiliseringsplanläggning och krävde tillgång på en på detta område rutinerad och erfaren personal. Än mera komme så att bliva fallet, då det i 1936 års försvarsordning avsedda systemet med mobiliseringscentraler inom kort skulle förverkligas. Sagda system komme nämligen att ställa väsentligt ökade krav på en i detalj utformad planläggning särskilt i vad beträffade placering av den värnpliktiga

69 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen. Regementets ytterligt knappt beräknade kader av aktiva officerare medgåve icke, att en kompaniofficer avdelades för kontinuerlig tjänstgöring vid mobiliseringsavdelningen, utan för detta ändamål borde avses en pensionerad officer, som odelat kunde ägna sig åt ifrågavarande uppgift.

Av vad arméförvaltningen i ärendet anfört synes framgå, att de sålunda av ämbetsverket föreslagna personalökningarna vid signalregementet äro av behovet synnerligen påkallade. Jag anser mig därför böra biträda arméförvaltningens berörda förslag och tillstyrker alltså, att den här förut angivna personalen upptages på signalregementets stat för nästkommande budgetår.

Vid uppgörandet av förslag till denna stat torde slutligen hänsyn böra tagas till den kaderökning, som för signalregementets del erfordras för att möjliggöra radioanstaltens vid försvarsstaben förseende med erforderlig personal från armén. Såsom framgår av vad som beträffande denna fråga anförts

1 statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln sid. 18—21), erfordras av denna anledning för nästkommande budgetår en ökning av staten med 4 furirer och 5 meniga,

I enlighet med vad som nu anförts bör alltså den ordinarie personalen vid signalregementet för nästkommande budgetår utökas med 1 kapten, 6 furirer,

2 korpraler och 7 meniga. Vidare bör arvodespersonalen utökas med en mobiliseringsofficer och 3 förrådsunderofficerare. I anslutning till vad som i det föregående anförts bör slutligen under rubriken icke-ordinarie befattningshavare upptagas en ytterligare förrådsmansbefattning. I

I fråga örn staten för officerare och underofficerare vid trängen har jag vid behandlingen av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen föreslagit, att för tillgodoseende av personalbehovet vid sjukvårdsstyrelsen borde avses en regementsofficer vid trängen samt att för tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen borde tillkomma en kapten vid trängen. Däremot har jag icke ansett mig böra biträda ett av arméförvaltningen framlagt förslag om uppförande å förevarande stat av ytterligare en majorsbeställning, avsedd såsom chef för trängofficersskolan. I enlighet med vad sålunda anförts och då trängens officerskader för nästkommande budgetår planenligt skall utökas med en kaptensbeställning, kommer för nämnda budgetår antalet å stat vid trängen upptagna majorer att utgöra 6 och antalet kaptener 27.

Å staterna för en var av de fyra trängkårerna bör i enlighet med vad i det föregående anförts tillkomma ytterligare en förrådsmansbefattning.

Å staten för Norrlands trängkår är för närvarande upptagen en arvodesbefattning å 3,180 kronor, avsedd för en pensionerad officer, chef för arméns hundväsende.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juli 1939 har inspektören för infanteriet gjort framställning om utökande av den för arméns hundväsende avsedda personalen och därvid anfört bland annat följande:

Vid arméhundväsendet tillgodoses för närvarande hela arméns behov av hundar för användning i sjukvårds-, rapport- och dragtjänst samt av för tjänsten med arméhundar erforderlig utbildning av personal. Kurser för officerare, underofficerare, underbefäl av det fast anställda manskapet samt värn-

70 Kungl. Majus proposition nr 159.

Pliktiga anordnas årligen. Under åren 1936—1939 Ilar fast anställd personal av berörda kategorier i erforderlig omfattning utbildats för 11 infanteriregementen och samtliga trängkårer. Under sommaren 1939 utbildas vid den förde värnpliktiga hundförarna avsedda tjänstehundskolan- icke mindre än 45 värnpliktiga. Antalet för tjänst vid armén dresserade stamhundar uppgår för närvarande till 42, varav 30 fördelade på truppförband och 12 uppställda vid arméhundgården i Sollefteå. Samtidigt hava 52 enskilda ägare tillhörande hundar bibringats erforderlig dressyr för att under övningar och vid mobilisering stå till arméns förfogande, benämnda reservhundar.

Enligt för arméhundväsendets utveckling gällande planer är avsikten att efterhand under åren 1939—1942 förse samtliga infanteriförband med erforderligt antal utbildad personal och dresserade tjänstehundar.

Erfarenheten från de år, under vilka arméhundväsendet hittills varit i verk- ^.^ket, har givit vid handen, att tiden är inne att vidtaga vissa organisationsförändringar, därest utbildnings- och dressyrarbetet skall kunna framdeles bedrivas i erforderlig omfattning och på ett tillfredsställande sätt.

Den för arméhundväsendet fastställda befälsstaten upptager blott en man, chefen för arméhundväsendet, pensionerad officer. Den för dressyren erforderliga personalen har ställts till förfogande från truppförbanden. Sålunda har en underofficer på stat vid trängen alltsedan arméhundväsendets tillkomst ställts till förfogande såsom dressyrlärare och tillsyningsman över arméhundgården. Då nämnde fanjunkare avgår ur aktiv tjänst den 1 april 1941, synes tiden vara inne att giva åt ledningen av dressyrarbetet och tillsynen över arméhundgården en fast organisation. Lämpligen synes detta kunna ske genom att för befattningen såsom tillsyningsman vid arméhundgården inrätta en arvodesbefattning för underofficer. Därigenom bliver det även möjligt att för befattningen avse just fanjunkaren ifråga, vilken torde vara den ende, som för närvarande äger för befattningen erforderliga kvalifikationer. Befattningen synes böra tillkomma redan den 1 juli 1940, i vilket fall bemälde fanjunkare förklarat sig villig att avgå med förtidspension.

Det erforderliga dressyrarbetet har man i övrigt sökt tillgodose genom att såsom biträdande dressörer anlita från truppförbanden för utbildning vid arméhundväsendet beordrat underbefäl, som befunnits lämpliga för ändamålet. Det är givetvis förenat med stora olägenheter för infanteriförbanden att för tjänstgöring vid arméhundväsendet avstå för andra arbetsuppgifter avsett underbefäl. Men framförallt giver detta tillvägagångssätt icke den nödiga kontinuitet och säkerhet i det så betydelsefulla dressyrarbetet. Med hänsyn härtill är det nödvändigt att genom fastare anställningsformer sörja för den erforderliga kontinuiteten. Lämpligen synes samma tillvägagångssätt böra tillämpas som vid ridskolan vid anställning av fodermarskar. Det erforderliga antalet biträdande dressörer har beräknats till två. Dessa böra upptagas såsom icke ordinarie befattningshavare i lönegrad MEo 5.

På grund av vad sålunda anförts hemställde inspektören för trängen att å staten för Norrlands trängkår måtte uppföras dels en för en pensionerad underofficer avsedd befattning såsom tillsyningsman för arméhundgården dels ock två befattningar såsom vaktmästare (biträdande dressörer) vid hundgården med placering i lönegraden MEo 5.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 27 september 1939 förklarat sig biträda inspektörens för trängen ifrågavarande förslag.

Då detta förslag synes vara ändamålsenligt för erhållande av en lämplig organisation av utbildningen och dressyrarbetet vid arméhundgården, anser även jag mig böra biträda detsamma, dock att jag icke tillstyrker anställande

71 Kungl. Majus proposition nr 159.

av mer än 1 vaktmästare vid hundgården. Å staten för Norrlands trängkår torde alltså för nästkommande budgetår böra uppföras dels en arvodesbefattning å 2,130 kronor för en pensionerad underofficer, avsedd såsom tillsyningsman vid arméns hundgård, dels ock under rubriken icke-ordinarie befattningshavare en befattning i lönegraden MEo 5 för en vaktmästare vid hundgården.

Staten för tygdepartementets fabriker oell anstalter. Beträffande denna stat förutsätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår.

Staten för sjukvårdsviisendets förrådspersonal. Såsom jag vid behandlingen av omorganisationen av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i det föregående framhållit, har i betänkandet rörande nämnda omorganisation även framlagts förslag till en nyorganisation av förrådspersonalen vid sjukvårdsväsendets förrådsanstalter, och jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Den genom sjukvårdsstyrelsens försorg anskaffade sjukvårdsmaterielen finnes upplagd dels vid sjukvårdsstyrelsens förråd i Stockholm och Örebro, dels vid chefen för övre Norrlands trupper respektive militärbefälhavaren på Gotland underställda ständiga krigssjukvårdsmaterielförråd i Boden och på Gotland. Härförutom finnes vid varje trängkår i krigsförråd upplagd sjukvårdsmateriel. Vården och redovisningen av materielen vid förråden i Stockholm och Örebro omhänderhavas under sjukvårdsintendenten av den vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande förrådsförvaltaren (pensionerad underofficer). Bör tillsynen över förrådet i Stockholm finnes anställd en förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7. Såsom uppbördsman vid förrådet i Örebro tjänstgör sedan en följd av år en av inspektören för trängen enligt Kungl. Maj:ts medgivande därtill beordrad underofficer å övergångsstat vid trängen. De ständiga krigssjukvårdsmaterielförråden i Boden och på Gotland stå under tillsyn av förrådsförvaltaren vid garnisonssjukhuset i Boden respektive sjukvårdsunderofficeren vid Gotlands infanteriregemente. Slutligen lia för tillsynen och vården av den vid trängkårerna upplagda krigssjukvårdsmaterielen för varje trängkår beräknats en sergeant såsom sjukvårdsförrådsunderofficer samt en korpral såsom sjukvårdsförrådskorpral.

Beträffande innebörden av det av de sakkunniga framlagda förslaget må ur de sakkunnigas betänkande (sid. 68—69) anföras följande:

De omfattande undersökningar rörande sjukvårdsmaterielen, som under de senaste åren verkställts inom sjukvårdsstyrelsen, hava till fullo ådagalagt behovet av en för materielens vård och redovisning särskilt avsedd kvalificerad personal. Den utökning av den dyrbara materielen, som befunnits ofrånkomlig, har även aktualiserat kravet på en utökning av förrådspersonalen. Den nu verkställda utredningen har givit till resultat, att den organisatoriskt sett lämpligaste lösningen av ifrågavarande spörsmål är sammanförandet å en särskild stat av den personal, som erfordras för ifrågavarande förrådsverksamhet. I samband därmed bör den personal vid trängkårerna, som tagits i anspråk för sjukvårdsförrådstjänsten, lösgöras för andra arbetsuppgifter, för vilkas utförande denna personal oundgängligen erfordras och med vilka den kommer att bliva fullt sysselsatt. Bör omhänderhavandet av trängkårernas förråd av krigssjukvårdsmateriel skulle alltså av den å berörda stat upptagna

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen erforderligt antal placeras vid respektive trängkårs- och personalen darmed oliva i denna sin tjänst underställd vederbörande kårchef.

Såsom det anförda utvisar, är det sålunda av stor betydelse att för vården och redovisningen av ovannämnda åtta förråd äga tillgång till erforderligt antal personer, som icke blott äro val kvalificerade för denna verksamhet utan även kunna odelat ägna sig åt sin arbetsuppgift. Med hänsyn till det ansvar och de tjänsteplikter, som komma att åläggas dessa befattningshavare, torde de bliva närmast jämförliga med tygförvaltare av 2. klassen vid fälttygkåren. De torde följaktligen böra hänföras till lönegrad Ca 15. Med denna lonegradsplacering vinner man dels att befattningshavaren kan, till följd av den högre pensionsåldern, kvarsta vid befattningen under en längre följd av år med därav följande större skicklighet och rutin vid göromålens omhänderhavande, dels ock att befattningen blir eftersträvansvärd, vilket möjliggör större urval vid befattningens tillsättande.

Såsom biträden vid tillsynen över förråden böra finnas anställda dels vid förrådet i Stockholm, på sätt hittills varit fallet, en förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7, dels ock förrådsman i lönegrad MEo 5. Under utredningen har övervägts, huruvida icke även vid trängkårernas förråd av sjukvårdsmateriel bora finnas förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa kostnaderna synes man emellertid böra stanna vid att blott rakna med förrådsman i lönegrad MEo 5. Antalet förrådsman bör utgöra två vid vart och ett av förråden i Stockholm och vid trängkårerna. Därjämte erfordras en förrådsman vid vart och ett av förråden i Örebro och Boden samt på Gotland. Det förutsättes givetvis, att vid tillsättandet av befattning såsom dylik förrådsman äldre, i tjänsten väl vitsordat underbefäl i första hand bör ifrågakomma.

Ifrågavarande personal synes, i enlighet med vad här anförts, lämpligen böra upptagas å en särskild stat, benämnd stat för sjukvårdsväsendets förrådspersonat. A denna stat torde alltså böra upptagas:

8 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad .................................... Ca 15

1 förrådsvaktmästare » » ................................ Ca 7

13 förrådsmän » » .............................. MEo 5

Vissa av de myndigheter, vilka till följd av remiss utlåtit sig över förenämnda betänkande, hava även uttalat sig beträffande den nu förevarande organisationen.

Arméförvaltningen har förklarat sig till alla delar biträda de sakkunnigas ifrågavarande förslag. Sjukvårdsmaterielförråden, sådana de enligt gällande planer skulle upprätthallas, representerade synnerligen betydande ekonomiska värden. Det syntes vara ägnat att medföra önskvärd reda och ordning i hithörande förhållanden att ifrågavarande personal sammanfördes å särskild stat.

Statskontoret hai uttalat, att det i väsentlig mån undandroge sig ämbetsverkets bedömande, huruvida hela den personal, som beräknats för detta ändamål, vore av behovet påkallad eller icke. Ämbetsverket ville emellertid ifråga sätta behövligheten av att såsom förrådsförvaltare anställa beställningshavare i så relativt hög lönegrad som Ca 15. Försiktigheten syntes under alla omständigheter bjuda, att dessa befattningshavare tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet anställdes såsom extra ordinarie tjänstemän. Det syntes för övrigt förtjänt att tagas under övervägande, örn icke i syfte att nedbringa per-

73 Kungl. Majus proposition nr 159.

sonalkostnaderna pensionerade underofficerare borde mot visst arvode anställas i större eller mindre utsträckning för handhavande av de uppgifter, örn

vilka här vöre fråga.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget örn att uppföra sjukvårdsväsendets civila förrådspersonal under en särskild stat. Lika med statskontoret finner jag mig emellertid böra föreslå vissa beskäringar i den personalorganisation för sjukvårdsförråden som av de sakkunniga föreslagits.

Vad då först beträffar förrådetiStockholm — vilket såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår under sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsintendent (pensionerad officer) förvaltas av den vid styrelsen tjänstgörande, av medel under arméförvaltningens stat avlönade förrådsförvaltare!! (pensionerad underofficer) samt en å staten för fältläkarkåren upptagen förrådsvaktmästare (lönegrad Ca 7) — förutsätter jag beträffande denna organisation tills vidare ingen annan ändring än att förrådet i enlighet med de sakkunnigas förslag torde böra tillföras två förradsmän (lönegrad MEo 5).

Vidkommande härefter förrådet i Örebro, torde det vara lämpligt att det närmaste inseendet över detta förråd anförtros åt en befattningshavare, tillhörande den av de sakkunniga föreslagna kategorien sjukvårdsförrådsförvaltare (lönegrad Ca 15). Personalbehovet i övrigt vid detta förråd torde — med bibehållande tills vidare av den nuvarande anordningen med en underofficer på övergångsstat vid trängen såsom uppbördsman — kunna beräknas till en förrådsman.

Beträffande båda de nu avhandlade förråden synes det icke omöjligt, att en annan organisation i en framtid kan visa sig mera ändamålsenlig. En föinyad prövning av detta spörsmål torde emellertid få bliva beroende av erfarenheterna

Jämväl förråden i Boden och på Gotland torde vara i behov av en viss personalförstärkning. I avseende å dessa förråd, över vilka tillsynen alltjämt torde böra utövas i den ordning som nu sker, finner jag mig böra föreslå, att personalen vid ettvart av dem förstärkes med en förrådsvaktmästare och en

förrådsman.

Vad slutligen angår vården av förråden vid trängkårerna, vilken för närvarande handhaves av en sjukvardsförradsunderofficer (sergeant) med biträde av en sjukvårdsförrådskorpral, synes denna organisation i stort sett vara ändamålsenlig, varför densamma i varje fall tills vidare bör bibehållas. För att bereda nu angivna befattningshavare lättnad i arbetsbördan torde det vara lämpligt att till ettvart av här ifrågavarande förråd knyta en förrådsman.

Som jag ej har något att erinra mot den av de sakkunniga föreslagna anordningen, att här avsedd personal sammanföres å en gemensam stat, benämnd staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal, torde i anslutning till det ovan anförda å denna stat böra upptagas följande befattningshavare.

1 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad ....................................... Ca 15

3 förrådsvaktmästare » » ....................................... *^a 1

!) förrådsmän » ....................................... MEo 5

1 pensionerad underofficer, arvode kronor .................................... 2,130

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Av förrådsvaktmästartjänsterna äro endast två nja, i det att den för sjukvårdsstyrelsens förråd i Stockholm avsedda beställningen finnes uppförd å fältläkarkårens stat. I det föregående har jag med hänsyn till det här framlagda förslaget gjort framställning om nämnda beställnings uteslutande från berörda stat.

För den pensionerade underofficeren (förrådsförvaltaren vid sjukvårdsstyrelsens förråd i Stockholm) är för närvarande arvode beräknat å staten för arméförvaltningen. Med hänsyn till befattningens nära anknytning till den här ifrågavarande förrådsorganisationen synes det lämpligare, att arvodet uppföres å staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal och att befattningen i fråga benämnes förrådsunderofficer.

Staten slutar å ett belopp av 45,800 kronor.

Staterna för väg'- oell vattenbyggnadskårens chefsexpedition samt armémuseum.

Beträffande ifrågavarande stater ifrågasätter jag icke några ändringar för nästkommande budgetår.

Staten för arméns sjuksköterskekår. Å denna stat äro för budgetåret 1939/40 upptagna 30 befattningar för sjuksköterskor, samtliga i lönegraden MEo 7. Enligt vad arméförvaltningen meddelat hava innehavarna av dessa befattningar för nämnda budgetår av ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse fördelats till tjänstgöring med en å ett vart av följande truppförband: Kronobergs och Hallands regementen, Södra och Norra skånska infanteriregementena, Skånska kavalleriregementet, Wendes artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente, Skånska trängkåren, Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Norrlands artilleriregemente, Norrlands trängkår, Skaraborgs, Älvsborgs, Bohusläns och Värmlands regementen, Göta artilleriregemente, Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Upplands och Södermanlands regementen, Svea ingenjörkår, Signalregementet, Norrbottens regemente (Norrbottens artillerikår m. fl.), Västerbottens regemente, Bodens ingenjörkår (Bodens artilleriregemente m. fl.), Norrlands dragonregemente samt Gotlands infanteriregemente.

Efter att hava erinrat om att 1930 års försvarskommission framhållit, att det för den militära sjukvården vore av synnerlig betydelse, att vid varje truppförband hava en sjuksköterska, har arméförvaltningen vidare anfört bland annat följande.

Med det i staten för arméns sjuksköterskekår upptagna antalet av 30 sjuksköterskor kan emellertid icke detta krav fyllas. Framställningar från truppförband, som icke kunnat tilldelas sjuksköterska, örn erhållande av extra sjuksköterska hava i viss utsträckning kunnat tillmötesgås genom anlitande av den i staten upptagna anslagsposten för anställande av extra sjuksköterskor. Då dessa anslagsmedel icke torde vara avsedda för långtidsanställning av sköterskor utan fastmera för att tillgodose tillfälliga behov, exempelvis under semestrar, tjänstledighet och sjukdom samt vid ökad sjuklighet på truppförbanden, har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ansett sig böra i görligaste män begränsa tiden för anställande av extra sköterskor vid truppförband, som icke tilldelats sjuksköterska.----

75 Kungl. Majus proposition nr 159.

Det torde även ur ekonomisk synpunkt vara nödvändigt, att samtliga truppförband, som hava egen sjukavdelning, erhålla vart och ett sin sjuksköterska. Örn ett truppförband saknar sköterska, nödgas nämligen truppförbandsläkaren i många fall avpollettera till sjukhus även sådana sjuka, som eljest med ekonomisk fördel skulle kunna vårdas vid truppförbandet. Då sjukhuskostnaderna — både på civila lasarett och garnisonssjukhus — äro avsevärt högre än vid truppförbandens sjukavdelningar, böra för att nedbringa sjukvårdskostnaderna inga andra avpolletteras till sjukhus än de, som äro i behov av sjukhusvård eller sådan behandling, som icke kan meddelas vid truppförbandet. — —

Vid trängkårens föreligger dessutom ett fortbestående behov av sjuksköterska för biträde vid sjukvårdsmanskapets utbildning.

De truppförband, vilka hava egen sjukavdelning och vid vilka till följd härav, i enlighet med vad ovan anförts, böra finnas anställda sjuksköterskor året om, utgöras av:

Jönköpings-Kalmar regemente Västernorrlands regemente Livregementet till häst Livregementets husarer Svea artilleriregemente

eller sammanlagt 10 truppförband.

Gotlands artillerikår Karlsborgs luftvärnsregemente Göta ingenjörkår Svea trängkår Göta trängkår

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt, att å staten för arméns sjuksköterskekår måtte för nästkommande budgetår upptagas 40 sjuksköterskor.

Det torde vara uppenbart, att det ur sjukvårdssynpunkt måste anses vara önskvärt, att ett vart av de truppförband, vilka disponera egen sjukavdelning, jämväl äga tillgång till egen sjuksköterska. Även ur ekonomisk synpunkt torde, såsom arméförvaltningen framhållit, en dylik anordning vara önskvärd, då avpolletteringar av sjukdomsfall från truppförbandens sjukavdelningar till garnisonssjukhus eller lasarett därigenom i många fall skulle kunna onödiggöras. Det synes därför vara ändamålsenligt, att arméns sjuksköterskekår nu utökas, så att nämnda önskemål kan tillgodoses. Jag har därför ansett mig böra biträda arméförvaltningens förevarande förslag, varigenom sjuksköterskekåren skulle komma att utökas med 10 nya befattningar. Antalet sjuksköterskebefattningar å staten för arméns sjuksköterskekår bör alltså för nästkommande budgetår upptagas med 40. Anslagsposten för löner åt dessa befattningshavare torde för nästkommande budgetår böra upptagas med

128,500 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande år av 27,300 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande förevarande stat, torde densamma för det kommande budgetåret böra upptagas med en slutsumma av (117,100 + 27,300=) 144,400 kronor.

V. Polispersonalen.

[ fråga örn den å staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg upptagna personalen ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår.

76 Kungl. Majis proposition nr 159.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag i det föregående anfört torde antalet extra ordinarie fänrikar för nästkommande budgetår böra beräknas till cirka 150. För lön åt dessa befattningshavare torde böra beräknas en anslagspost av förslagsvis 455,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belojjp av

1.475.000 kronor. Med hänsyn till de utökningar i kadrerna som föreslagits ävensom till höjningen av den levnadskostnadsindex som ligger till grund för beräknande av rörligt tillägg torde för ändamålet för nästa budgetår böra beräknas ett förslagsvis angivet belopp av 2,250,000 kronor.

D. Kallortstillägg.

Anslagsposten för kallortstillägg är för innevarande budgetår upptagen med ett belopp av 97,000 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att nytillkommande beställningar och befattningar för nästkommande budgetår torde komma att medföra en ökad belastning å förevarande anslagspost av omkring 3,000 kronor.

Jämlikt nu gällande bestämmelser äger det fast anställda manskapet icke uppbära kallortstillägg. Enligt det föreliggande förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente har dock även denna personal i viss utsträckning ansetts böra göras delaktig av denna förmån. Sålunda skall enligt förslaget i fråga kallortstillägg tillkomma, förutom beställningshavare tillhörande löneplanen Mb i manskapsavlöningsreglementet, sådan beställningshavare med lön enligt lönegraden Ma 3 i samma reglemente, vilken kan räkna en anställningstid av minst 8 år. Med hänsyn till de villkor, som för manskapets del skola gälla för erhållande av kallortstillägg, torde emellertid de föreslagna nya bestämmelserna icke komma att påverka anslagsbelastningen i sådan grad, att en uppräkning av anslagsposten till kallortstillägg därav synes böra föranledas. Nämnda anslagspost torde därför för nästkommande budgetår böra upptagas med (97,000 + 3,000 =) 100,000 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under denna rubrik beräknades för innevarande budgetår ett belopp av

16.000 kronor.

Enligt 32 § 1939 års militära avlöningsreglemente äger beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar penninguppbörd eller verkställer kontant utbetalning av medel, enligt av Kungl. Majit fastställda grunder erhålla felräkningspenningar till belopp, som skall bestämmas med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till uppbördens eller utbetalningens omfattning.

I anslutning till ikraftträdandet av förenämnda reglemente uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1939 ät armé-, marin- och flygförvaltningarna att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag till de föreskrifter, som kunde finnas erforderliga för att reglera, i vilken omfattning och med vilka belopp felräkningspenningar skulle utgå inom de olika förvaltningsområdena.

77 Kungl. Majus proposition nr 159.

Sedan dylika förslag inkommit och försvarsväsendets lönenämnd däröver avgivit utlåtande, är ärendet beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan å det beslut, som kan komma att fattas rörande felräkningspenningar inom lantförsvarets förvaltningsområde, torde kostnaderna för ifrågavarande förmåner få beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 16,000 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg.

Under rubriken »Hyresbidrag åt visst underbefäl» är för innevarande budgetår upptagen en anslagspost å 240,000 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget till manskapsavlöningsreglemente skall den nuvarande förmånen av hyresbidrag efter detta reglementes ikraftträdande försvinna och ersättas av en löneförmån benämnd hyres- och ortstillägg, som i stället för fri inkvartering må utgå till beställningshavare, vilka kunna räkna viss minsta anställningstid. Hyres- och ortstillägget avses skola utgå efter ortsgruppsfördelning med lägst 252 och högst 828 kronor för gift beställningshavare samt med lägst 168 och högst 456 kronor för annan beställningshavare.

De årliga kostnaderna för ifrågavarande förmån torde kunna beräknas till

290,000 kronor, med vilket belopp förevarande anslagspost följaktligen torde böra upptagas för nästkommande budgetår.

G. Anställning spenningar. H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap. I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

Under dessa rubriker torde i enlighet med arméförvaltningens förslag för budgetåret 1940/41 böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller respektive 74,000, 100,000, 7,980 och 23,940 kronor.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av 12,500 kronor. Beloppet har beräknats med utgångspunkt från ett hästantal av 50.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat uppgick antalet egna tjänstehästar i september 1939 till 30. På grund av hästarnas låga ålder kunde man enligt ämbetsverkets mening icke räkna med att detta antal komme att nedgå till nästkommande budgetår, varför man borde utgå från detsamma vid beräkningen av medelsbehovet för nämnda budgetår.

I enlighet härmed bör under förevarande rubrik upptagas ett belopp av

7,500 kronor.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1940/41 11 fänrikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband, torde komma att utexamineras från krigsskolan.

Mod hänsyn härtill torde förevarande anslagspost för nämnda budgetår böra upptagas med 22,000 kronor.

78 Kungl. Majus proposition nr 159.

M. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde förevarande anslagspost, vilken för innevarande budgetår är upptagen med 715,000 kronor, för budgetåret 1940/41 böra upptagas med 720,000 kronor.

N. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen för budgetåret 1939/40 upptagits ett belopp av 327,914 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet bilagd förteckning upptagna arvoden m. fl. till vissa belopp bestämda ersättningar -—- med undantag av de i förteckningen tillika angivna belopp för remontdepåernas personal samt till arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, för vilka belopps användande särskilda stater fastställts — finge från och med den 1 juli 1939 och tills vidare intill den 1 juli 1940 utgå med högst de i förteckningen angivna, för helt år beräknade belopp. Förenämnda förteckning slutar å ett belopp av 346,166 kronor. Avvikelsen från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen beror till huvudsaklig del på att de belopp, som i den fastställda förteckningen upptagits för remontdepåernas personal och för arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, åtskilligt överstiga de belopp, som för motsvarande ändamål upptagits i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen.

De arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och å förteckningen upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.», uppgå för närvarande till sammanlagt 6,174 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke några ändringar beträffande dessa arvoden.

Under rubriken B i arvodesförteckningen äro för närvarande medel upptagna för bland annat arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare. För detta ändamål har tidigare under åtskilliga år beräknats ett belopp av 195,500 kronor. Såsom omförmäldes i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel förutsatte 1936 års försvarsutskott i sitt av riksdagen i förevarande avseende godkända utlåtande nr 1, att ifrågavarande kostnader skulle kunna minskas med de under respektive truppförbands stater beräknade kostnaderna för arvoden åt mobiliseringsofficerare vid infanteriregementena på fastlandet eller med tillhopa (20 X 3,180 =) 63,600 ki*onor. Då den nya landstormsorganisationen, beträffande vilken utredning sedan åtskillig tid pågått inom arméstaben, förutsattes skola träda i kraft i början av år 1940, ansågs arvodesbeloppet för budgetåret 1939/40 kunna nedskäras med

15,500 kronor till 180,000 kronor, med vilket belopp det därför upptogs i de i propositionen framlagda kostnadsberäkningarna för nämnda budgetår. Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende lämnades av riksdagen utan erinran.

79 Kungl. Majus proposition nr 159.

I den genom förenämnda brev den 30 juni 1939 fastställda arvodesförteckningen för innevarande budgetår har emellertid nyssnämnda arvodesbelopp med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som den förstärkta försvarsberedskapen medfört för landstormsområdesbefälhavarna, ansetts böra ökas till

195,000 kronor.

Den inom arméstaben pågående, i propositionen nr 247/1939 omförmälda utredningen rörande landstormens omorganisation har ännu icke slutförts. Emellertid hava inom staben ingående undersökningar verkställts beträffande de närmare förutsättningarna och sättet för omorganisationens genomförande.

Uti en från arméstaben till arméförvaltningen överlämnad promemoria har beträffande dessa undersökningar anförts i huvudsak följande:

De uppgifter, som för hemortsförsvaret tillkomma landstormen, hava ställt allt större krav på förbandens organisation, utrustning och beväpning m. m. Betydelsen av en väl fungerande organisation, som snabbt kan träda i funktion, har genom omständigheternas makt blivit allt mer framträdande. Särskilt är detta fallet beträffande landstormsförbanden, vilkas mobilisering måste försiggå under former, väsentligt avvikande från linjeförbandens. Dessa senare äga nämligen tillgång på en rutinerad befälskader, som vid mobilisering är till större delen omedelbart disponibel. Kraven på denna för landstormen avsedda särskilda organisation bliva av denna anledning synnerligen stora, såväl vad det i fredstid bedrivna, ytterst minutiösa och omfattande förberedelsearbetet beträffar som ock i fråga örn mobiliseringens genomförande. Skäl föreligga att icke anse förhållandena i dessa avseenden för närvarande fullt tillfredsställande.

Med tillkomsten av mobiliseringsofficerarna hava förutsättningarna för ett betryggande planläggningsarbete likväl blivit i väsentlig grad förbättrade. Såväl förberedelsearbetet som i synnerhet genomförandet av landstormsförbandens mobilisering kräva dock allt fortfarande en decentralisering av organisationen i vissa delar.

De arbetsuppgifter, som numera åvila landstormsområdesbefälhavarna, hava genom förhållandenas utveckling blivit till såväl art som omfattning helt andra än tidigare, vilket framträtt icke minst under den senaste tiden. De arvoden, som i allmänhet tillkomma dessa befattningshavare, kunna därför icke anses vara fullt avpassade efter de ökade arbetsuppgifterna och ansvaret. Ett bibehållande av den nuvarande organisationen synes ur beredskapssynpunkt väl motiverat men kräver med nödvändighet sådan omreglering av nu utgående arvoden, att dessa komma att bättre än nu är fallet svara mot landstormsområdesbefälets ansvar och arbetsuppgifter.

En omorganisation inom den av särskilda utskottet nr 1 vid 1936 års riksdag angivna kostnadsramen skulle däremot kräva en så betydande reducering av antalet befattningshavare, att det erforderliga förberedelsearbetet samt ett betryggande genomförande av mobiliseringen äventyras.

Under utredningens gång har i samband med förberedelsearbetet för ny krigsorganisation för landstonnen övei’vägts, örn icke beträffande vissa delar av mobiliseringsförberedelserna åtskilliga — för övrigt av utvecklingen betingade — förenklingar kunde vidtagas. . . Ehuru utredningen till följd av med frågan i övrigt förknippade spörsmål icke ännu kunnat slutföras, synes densamma dock på nuvarande stadium giva vid handen, att kostnaderna för genomförande av den ifrågasatta organisationen — förutom för arvoden åt mobiliseringsofficerarna — torde- för arvoden till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare komma att uppgå till omkring 250,000 kronor.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen föreslagit, att för arvoden m. m. till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare måtte för nästkommande budgetår beräknas ett belopp av 250,000 kronor.

Häremot har jag icke något att erinra.

I detta sammanhang anser jag mig böra till riksdagens kännedom meddela, att Kungl. Maj:t genom brev den 10 november 1939 och den 19 januari 1940 medgivit, att särskild ersättning — utöver årligt arvode enligt gällande stat — finge utgå till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare för ökat arbete under år 1939 och 1940 till följd av den förstärkta försvarsberedskapen, ävensom föreskrivit, att härav föranledda kostnader skulle bestridas av det för försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 uppförda förskottsanslaget till lantförsvaret.

För remontdepåernas personal torde för nästkommande budgetår böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 78,600 kronor.

I enlighet med vad som nu anförts har uppgjorts en ny »Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 72). Denna förteckning slutar å 401,166 kronor, vilket belopp torde böra upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1940/41 under rubriken »Vissa arvoden m. m.».

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

Vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 24 mars 1939 av frågan örn avlåtande till riksdagen av proposition angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel framhöll jag med anledning av en av arméförvaltningen i ämnet gjord framställning, att det syntes vara uppenbart, att civil personal för skrivhjälp i viss utsträckning behövde ställas till truppförbandsexpeditionernas förfogande, därest skrivarbetet därstädes skulle kunna skötas på ett tillfredsställande sätt utan regelmässigt anlitande av för sådant arbete icke avsedd militär personal. Emellertid syntes ytterligare utredning vara erforderlig, innan denna fråga kunde upptagas till slutligt avgörande.

Genom brev den 15 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit sedermera, bland annat, åt arméförvaltningens civila departement att verkställa ytterligare utredning angående behovet av civila skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna vid armén samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning.

Med föranledande härav har civila departementet från samtliga arméfördelningschefer, chefen för Övre Norrlands trupper och militärbefälhavaren på Gotland infordrat vissa uppgifter i ärendet.

Vidare har chefen för armén efter i ärendet verkställd utredning i skrivelse den 19 augusti 1939 till civila departementet anfört bland annat följande:

önskemålet synes vara att vid samtliga expeditioner erforderlig skrivhjälp finnes tillgänglig utan att värnpliktig personal avsedd för utbildning med vapen behöver anlitas samt att befälspersonalen icke personligen behöver utföra rent mekaniskt renskrivningsarbete. Av de infordrade upp-

81 Kungl. Maj:ts proposition nr 159

gifterna synes framgå att vid ett infanteriregemente härför erfordras 3 skrivbiträden — 1 för avdelning I, 1 för avdelning IY och kassaförvaltningen oell 1 för inskrivningsexpeditionen. Vid kavalleriet, artilleriet och Signalregementet synes behovet vara 2 per regemente — 1 för avdelning I och 1 för avdelning IY och kassaförvaltningen. Yid ingenjör- och trängtrupperna synes 1 skrivbiträde per kår vara tillfyllest.

Ovan angivna antal skrivbiträden utgöra vid infanteriet 63, vid kavalleriet, artilleriet och Signalregementet 30, vid ingenjör- och trängtrupperna 7 eller tillsammans 100 stycken. Härtill kommer skrivbiträden vid de högre truppförbandens staber med minst 2 per stab utom vad beträffar militärbefälet på Gotland, där ett skrivbiträde synes tillfyllest, eller tillsammans 11 stycken.

För egen del har arméförvaltningen beträffande denna fråga anfört bland annat följande:

Kostnaderna för avlöning, enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder, till sålunda föreslaget antal civila biträden komma att utgöra, om därför avses kontorsbiträde!! i lönegrad MEo 4, omkring 323,350 kronor, och, örn skrivbiträden i lönegraden MEo 2 avses, omkring 289,700 kronor.

På grund av vad som vid den i ärendet verkställda utredningen framkommit, finner arméförvaltningen oundgängligen erforderligt, att vid truppförbanden finnas anställda civila skrivbiträden i viss omfattning. Det torde emellertid möta vissa svårigheter att nu fastställa det antal skrivbiträden, som böra upptagas på staterna. Vidare kan tvekan råda, vilken löneställning bör avses för ifrågavarande skrivbiträden.---

Vid övervägande härav har arméförvaltningen funnit sig böra stanna vid att föreslå att tills vidare, i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande ifrågavarande anordning, under avlöningsanslaget upptages en särskild anslagspost å förslagsvis 200,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition för anställande vid truppförbanden, efter prövning i varje särskilt fall, av oundgängligen erforderligt antal extra skrivbiträden i lönegraden MEx 2.

Av den i ärendet verkställda utredningen torde framgå, att ett påtagligt behov av civil skrivhjälp för närvarande föreligger vid truppförbandsexpeditionerna. Särskilt gäller detta truppförbandens kassaförvaltningar men i viss utsträckning jämväl de övriga avdelningarna av regementsstaberna. Det synes vara uppenbart, att anställandet vid dessa expeditioner av rutinerad civil skrivhjälp skulle komma att i väsentlig grad underlätta arbetet därstädes, varjämte behovet av militär personal för utförande av vanligt skrivmaskinsarbete och dylikt skulle minskas eller försvinna. Med hänsyn härtill anser jag det ändamålsenligt, att civila skrivbiträden i viss utsträckning anställas vid truppförbandsexpeditionerna. I detta sammanhang anser jag mig böra erinra om att Kungl. Majit redan genom brev den 22 september och den 17 november 1939 medgivit anställandet i viss utsträckning av kvinnliga extra skrivbiträden vid dessa expeditioner intill den 1 juli 1940. Samtidigt har föreskrivits, att kostnaderna för dessa skrivbiträden skola bestridas, i den män de föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen, av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda anslaget till lantförsvaret, samt i övrigt av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. lii.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 6

82 Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

För nästkommande budgetår torde i enlighet nied vad arméförvaltningen föreslagit under avlöningsanslaget böra uppföras en särskild anslagspost att stå till Kungl. Maj:ts förfogande för anställande i erforderlig omfattning av extra skrivbiträden vid truppförbanden. Denna anslagspost torde i avvaktan på närmare erfarenhet angående medelsbehovet böra upptagas med ett belopp av förslagsvis 200,000 kronor.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

I anledning av väckta förslag hava 1934—1939 års riksdagar bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåren 1934/35—1939/40 bereda anställningshavare av manskapet med viss tids anställning vid försvarsväsendet möjlighet att efter kontraktstidens utgång kvarstå över stat vid vederbörligt truppförband i högst sex månader, med rätt att därunder komma i åtnjutande av tjänstledighet för genomgående av utbildningskurser, fullgörande av provtjänstgöring m. m. i och för erhållande av civilanställning. Beträffande skälen för de sålunda vidtagna åtgärderna och de närmare principerna för överstatsanställningens anordnande m. m. hänvisas till framställning i ämnet i 1935 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 34—39) samt till 1936 års riksdags skrivelse nr 4, punkt 3:o.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit genom särskilda brev den 31 augusti 1939 till arméförvaltningen, mariliförvaltningcn och flygförvaltningen meddelat bestämmelser i fråga om anställande över stat under budgetåret 1939/40 av visst manskap (musikmanskap), som vid utgången av löpande anställningstid kunde räkna minst sex års väl vitsordad anställning vid respektive försvarsgren, dock under förutsättning att vederbörande under de sista tre åren närmast före samma tidpunkt innehaft fast anställning under en sammanlagd tid av minst två år. Möjlighet till dylik anställning har också medgivits för flaggkorpral i flottans reserv med enahanda tjänstetid i stamanställning under förutsättning att anställningen över stat avsetts att äga rum i omedelbar anslutning till fullgjord tjänstgöring i reserven under 12 månader i följd.

Anordningen med överstatsanställning har hittills haft karaktär av försöksanordning och riksdagens bemyndigande angående beredande av dylik anställning har för varje gång lämnats för blott ett år i sänder.

I sitt den 14 december 1939 avgivna betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente har emellertid 1936 års lönekommitté föreslagit, att denna anställningsform skulle göras till en permanent anordning och att bestämmelser om densamma skulle införas i avlöningsreglementet. I det förslag till dylikt reglemente, som på chefens för finansdepartementets föredragning denna dag kommer att underställas riksdagens prövning, hava också bestämmelser härom intagits. I enlighet med lönekommitténs förslag har därvid beträffande grunder och villkor för överstatsanställningen någon saklig ändring icke ifrågasatts i nuvarande bestämmelser. Erforderliga detaljföreskrifter förutsättas skola meddelas av Kungl. Majit vid sidan av avlöningsreglementet.

83 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De årliga kostnaderna för löner och hyresbidrag till de överstatsanställda vid försvarsväsendet i dess helhet hava under de senare åren uppgått till

250,000 å 275,000 kronor, därav cirka två tredjedelar för lantförsvarets del. Härtill komma utgifterna för underhåll m. m. Något särskilt anslagsbelopp har icke beräknats för ändamålet utan uppkommande kostnader hava guldits av de anslag, från vilka motsvarande kostnader för manskap med beställning på stat bestridas.

Ett bifall till förslaget örn att överstatsanställningen skall göras till en permanent anordning synes böra medföra, att kostnaderna för de överstatsanställdas löner för framtiden beräknas under särskilda anslagsrubriker under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Däremot torde kostnaderna för underhåll m. m. även hädanefter liksom hittills böra gäldas av de anslag, från vilka motsvarande kostnader bestridas för manskap med beställning på stat.

I enlighet härmed torde under lantförsvarets avlöningsanslag för nästkommande budgetår böra upptagas en ny anslagsrubrik benämnd »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat». Under denna rubrik torde böra upptagas ett belopp av 165,000 kronor.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Denna anslagspost har sedan åtskilliga år tillbaka upptagits med ett belopp av 50,000 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring i anslagsbeloppet.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 73). Från den beräknade anslagssumman, 40,585,836 kronor, hava avdrag gjorts dels med 250,000 kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknas bliva tillsatta först den 1 oktober 1940, dels ock med 100,000 kronor till följd av att personal å övergångsstat beräknas uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad personal. Den verkställda beräkningen utvisar sålunda ett medelsbehov under förevarande anslag av 40,235,836 kronor. Emellertid torde man på grund av utökningen av personalkadrerna under nästkommande budgetår kunna utgå ifrån, att under nämnda budgetår en del av personalen kommer att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av nu gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag räknat med. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 40,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater för generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttyg-

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren, arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna m. m., rullföringsbefälhavare med biträden, krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna och signalregementet, officerare och underofficerare vid trängen, trängkårerna, tygdepartementets fabriker och anstalter, sjukvårdsväsendets förrådspersonal, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition, armémuseum, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg (se Bil. nr 1—71), att gälla under budgetåret 1940/41, dock beträffande de å vissa stater uppförda ickeordinarie befattningshavarna och betjäningspersonalen endast i fråga örn de för dessa personalgruppers avlöning erforderliga medelsanvisningarna,

dels bemyndiga Kungl. Majit att för tillämpningen av staterna meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom brev den 22 juni 1939 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen av lantförsvarets stater m. m. under budgetåret 1939/40,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (Bil. nr 72) under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden, att utgå under budgetåret 1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 40,000,000 kronor.

Sjukvård m. m.

37. Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag.

[3.] I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln, punkterna 46 och 47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, för budgetåret 1940/41 beräkna till Garnisonssjukhusen: Avlöningar ett förslagsanslag av 750,000 kronor och till Garnisonssjukhusen: Omkostnader ett förslagsanslag av 775,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa ärenden.

85 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Under punkten 46 erinrade jag om att särskilda av Kungl. Majit för ändamålet tillsatta sakkunniga*) den 3 november 1939 inkommit med betänkande angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukliusen sammanhängande organisationsfrågor (Statens off. utredn. 1939: 31).

Beträffande innehållet i detta betänkande tillåter jag mig hänvisa till vad jag därom anfört i nyssnämnda punkt i statsverkspropositionen.

Såsom därvid framhölls böra utgifterna för garnisonssjukhusen redovisas under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag under fjärde huvudtiteln, under det att inkomsterna vid sjukhusen böra redovisas under en särskild inkomsttitel^ å riksstaten, benämnd »Inkomster vid garnisonssjukhusen».

Med garnisonssjukhus avses i detta sammanhang garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Däremot förutsattes, att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm skola bestridas i annan ordning. De nyssnämnda garnisonssjukhusen benämnas i de sakkunnigas betänkande samarbetssjuklius.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under garnisonssjukhusens avlöningsanslag för nästkommande budgetår, torde det vara lämpligt att i korthet redogöra för den nuvarande personaltillgången vid dessa sjukhus, i vad läkarpersonalen angår. Beträffande den övriga personalen hänvisas till de för innevarande budgetår fastställda staterna för garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt för garnisonssjukhuset i Boden.

Yad då till en början garnisonssjukhuset i Karlsborg angår finnas där två läkare, av vilka den ene, som tillika är regementsläkare vid Karlsborgs luftvärnsregemente, förestår kirurgiska avdelningen och den andre, som är bataljonsläkare å fältläkarkårens stat med placering vid sjukhuset, den medicinska. Dessutom tjänstgör regementsläkaren vid Skaraborgs regemente vid behov såsom röntgenläkare vid sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Skövde, som är avsett för kirurgiska fall, har dels en sjukhusläkare, tillika regementsläkare vid Göta trängkår, dels en biträdande läkare, tillika bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente, dels ock en röntgenläkare, tillika regementsläkare vid Skaraborgs regemente.

Vid garnisonssjukhuset i Eksjö, som är avsett för medicinska fall, finnas en chefläkare, tillika regementsläkare vid Jönköpings-Kalmar regemente, en röntgenläkare, tillika bataljonsläkare vid nyssnämnda regemente, samt en civil läkare, som jämlikt Kungl. Majits särskilda medgivande biträder å sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Linköping, som är uppdelat a en allmän avdelning och en avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar, har dels en läkare ä allmänna avdelningen, tillika regementsläkare vid Svea trängkår, och dels en läkare å den andra avdelningen, tillika bataljonsläkare vid Livgrenadjärregementet.

1 Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, medicinalrådet lii. Hidén, ledamoten av riksdagens första kammare P. Gustafsson i Benestad, lasarettssysslomannen E. Lindley och överfältlilkaren O. Nordlander.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vid garnisonssjukhuset i Sollefteå, som är avsett för medicinska fall, finnas en överläkare, tillika regementsläkare vid Västernorrlands regemente, en underläkare, tillika bataljonsläkare vid samma regemente, en röntgenläkare, tillika bataljonsläkare vid Norrlands trängkår och röntgenläkare vid länslasarettet i Sollefteå, samt en extra läkare, som förordnats av medicinalstyrelsen och vars avlöning utgår av de medel, landstinget enligt avtal utbetalar såsom gottgörelse åt vederbörande läkare för vården av civila patienter.

Vad slutligen garnisonssjukhuset i Boden angår, finnas vid detta sjukhus som är delat å en kirurgisk och en medicinsk avdelning, en ögon-, en epidemi-, en reumatiker- samt en barnbördsavdelning — en överläkare å kirurgiska avdelningen med barnbördsavdelningen, en överläkare å medicinska avdelningen med reumatiker- och epidemiavdelningarna, en ögonläkare, en röntgenläkare samt å vardera av medicinska och kirurgiska avdelningarna en förste underläkare. Samtliga dessa läkare äro upptagna å fältläkarkårens stat, de båda överläkarna såsom regementsläkare vid sjukhuset, ögon- och röntgenläkarna såsom regementsläkare vid staben för Övre Norrlands trupper samt de båda förste underläkarna såsom bataljonsläkare vid samma stab. Överläkarna hava ingen tjänstgöringsskyldighet utom sjukhuset. De övriga hava däremot samtliga tjänstgöringsskyldighet såsom regements- eller bataljonsläkare vid olika truppförband i Boden.

Förutom de nu nämnda läkarna finnas vid sjukhuset dels en läkare å reumatikeravdelningen, uppförd å sjukhusets stat, dels tre extra läkare enligt särskilt medgivande av Kungl. Majit, dels ock två assistentläkare, vilka icke åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner. Jämväl dessa läkare — dock icke assistentläkarna — skola vid behov tjänstgöra även å truppförbanden.

Bortsett från den civila läkaren vid sjukhuset i Eksjö, de extra läkarna vid sjukhusen i Sollefteå och Boden samt reumatikerläkaren och de två assistentläkarna vid sistnämnda sjukhus äro samtliga de förutnämnda sjukhusläkarna såsom regements- eller bataljonsläkare uppförda å fältkårens stat.

Såsom av det föregående framgår avlönas den extra läkaren vid garnisonssjukhuset i Sollefteå av landstinget. Vidare bestridas avlöningskostnaderna för reumatikerläkaren i Boden enligt särskilt avtal av pensionsstyrelsen.

I övrigt bestridas kostnaderna för löner åt läkarna vid garnisonssjukhusen från lantförsvarets avlöningsanslag.

Vad garnisonssjukhusens personal utom läkarna angår är densamma såsom i det föregående framhållits upptagen å de för sjukhusen gällande staterna ock avlönas således även den från lantförsvarets avlöningsanslag. Utöver den a sjukhusstaterna uppförda personalen finnes dock vid garnisonssjukhuset i Linköping en sjuksköterska, som avlönas av Östergötlands län landsting.

De förutnämnda sakkunniga hava vid sin utredning kommit till det resultatet, att all personal å garnisonssjukhusen bör vara statsanställd.

87 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I detta sammanhang hava de sakkunniga jämväl till behandling förehaft frågan, huruvida läkarbehovet vid garnisonssjukhusen bör fyllas uteslutande med militärläkare eller delvis tillgodoses med anlitande av civila läkare samt därvid anfört bland annat följande:

För närvarande bestrides läkarvården sa gott som helt och hållet av å staten för fältläkarkåren uppförda läkare, av vilka de liesta tillika tjänstgöra å truppförband. Av de å samarbetssjukliusen tjänstgörande militärläkarna äro allenast överläkarna å kirurgiska och medicinska avdelningarna vid garnisonssjukhuset i Boden helt avkopplade från truppsjukvården. Den sålunda i stort sett över hela linjen åvägabragta kombinationen av sjnkhusoch truppsjukvård måste anses erbjuda så stora fördelar, att den så långt sig göra låter bör bevaras. Visserligen kan föreningen av sjukhus- och trupptjänstgöring lätt leda till slitningar, därest läkarpersonalen ej är tillräckligt manstark, men å andra sidan måste en sadan kombination uppenbarligen vara ägnad att verksamt bidraga till att å truppförbanden lämnas bästa möjliga sjukvård åt anställda och värnpliktiga. Den omständigheten, att truppsjukvården i betydande omfattning liandhaves av väl utbildade sjukhusläkare, är även ur vidsträcktare synpunkter av betydelse för försvarsväsendet, vilket icke bör i detta sammanhang lämnas obeaktat. A samarbetssjukhusen anställda civila läkare kunna ej i önskvärd utsträckning utnyttjas för bestridande av truppsjukvården. Örn å samarbetssjukliusen nu tjänstgörande militärläkare i viss omfattning ersattes av civila läkare, skulle således de fördelar av det nuvarande systemet, som här antytts, i motsvarande män elimineras. Enligt de sakkunnigas mening äro dessa fördelar så stora, att detta system bör komma i tillämpning även med avseende å de ytterligare sjukhusläkarbefattningar, som må inrättas. De sakkunniga förbise därvid éj, att fältläkarkåren härigenom kan komma att erhålla en högre numerär än eljest vore nödvändigt. För undvikande av konflikter mellan sjukhus- och trupp sjukvårdens berättigade krav å läkarpersonalen vid samarbetssjukhusen bör nämligen densammas storlek avpassas så, att ingendera sjukvårdsgrenens intressen bliva eftersatta. I sådant hänseende torde enligt erfarenhetens vittnesbörd truppsjukvården löpa den största risken. Vill man sålunda helt tillvarataga de beaktansvärda fördelar, som det nuvarande systemet bär möjlighet att giva, bör alitsa tillses, att till samarbetssjukliusen finnes knutet ett för tillgodoseende av såväl sjukhus- som truppsjukvården å förläggningsorten fullt tillräckligt antal läkarkrafter, vilka såväl äro militarmedicinskt kvalificerade som även besitta erforderlig specialutbildning.

I anslutning till vad sålunda anförts hava de sakkunniga föreslagit, att alla till garnisonssjukhusen fast knutna läkare skola vara militärläkare, uppförda å fältläkarkårens stat och örn möjligt med tjänstgöringsskyldighet vid truppförband. Däremot förutsättas lönerna för samtliga läkare vid gainisonssjukhusen — även för sådana som delvis tjänstgöra vid truppförband i sin helhet skola uppföras å garnisonssjukhusens stat. Medelst omföring anses lantförsvarets avlöningsanslag sedermera kunna vid behov belastas med de lönekostnader, som belöpa på sjukhusläkarnas trupptjänstgöring.

Med ledning av uppgifter, som inhämtats från garnisonssjukhusens direktioner och respektive förvaltande truppförbandscliefer, hava de sakkunniga föreslagit vissa ändringar beträffande sjul,■liusnts personal, innebärande för samtliga sjukhus, utom det i Karlsborg, ökningar saväl beträffande läkarna som annan personal.

88 Kungl. Majus proposition nr 159.

I berörda avseende innebär de sakkunnigas förslag följande:

Vid garnisonssjukhuset i Karlsborg minskas antalet assistentsköterskor från tre till två.

Vid sjukhuset i Skövde tillkomma dels en ny extra bataljonsläkare dels ock en assistentsköterska, fem sjukhusbiträden, ett skrivbiträde, en kokerska och ett köksbiträde.

I Eksjö ersättes den civila läkaren med en extra bataljonsläkare, varjämte ett skrivbiträde tillkommer.

I Linköping tillkommer en extra bataljonsläkare med lasarettsläkarkompetens å öron-, näs- och halssjukdomarnas område, varjämte den för närvarande av landstinget avlönade sjuksköterskan uppföres å sjukhusets stat.

I Sollefteå utbytes den av medicinalstyrelsen förordnade extra läkaren mot en extra bataljonsläkare. Vidare tillkomma ytterligare en extra bataljonsläkare ävensom ett skrivbiträde och ett sjukhusbiträde.

Vad slutligen sjukhuset i Boden angår utbytas de tre nuvarande, jämlikt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t förordnade extra läkarna därstädes mot lika många extra bataljonsläkare, varjämte ytterligare två extra bataljonsläkare tillkomma. Å sjukhusets stat uppföras vidare dels en befattning som sjukkassör, avsedd för pensionerad underofficer, dels ock ytterligare ett kontorsbiträde, sex köksbiträden, en städerska, en maskintvättare och en snickare.

Samtliga de nytillkommande extra bataljonsläkarna förutsättas skola upp föras å fältläkarkårens stat i lönegraden MEx 22 med placering vid respektive sjukhus men med skyldighet jämväl att tjänstgöra vid truppförband.

Beträffande landstingens ersättningsskyldighet till kronan för vård av civila patienter a garnisonssjukhusen hava de sakkunniga sammanfattningsvis anfört följande:

1. Samtliga de utgifter, vården av civila patienter förorsakar, böra redovisas i kronans räkenskaper.

2. Till grund för beräknandet av ersättningen från respektive landsting böra läggas driftkostnaderna vid sjukhuset under det budgetår, då den vård lämnats, vilken ersättningen avser (= vårdkostnadsunderlaget).

3. Till driftkostnader böra hänföras enahanda utgifter som de, vilka vid civila sjukhus redovisas under denna benämning.

4. Landstinget bör gentemot kronan svara för så stor del av vårdkostnadsunderlaget, som motsvarar antalet civila vårddagar vid sjukhuset. Det belopp, landstinget har att för ett budgetår erlägga till kronan, utgöres med andra ord av produkten utav antalet civila vårddagar under budgetåret och samma års vårddagkostnad med avdrag för civila patienters legosängsavgifter.

Såsom i statsverkspropositionen framhållits hava de sakkunniga jämväl avgivit förslag i fråga örn redovisningen av garnisonssjukhusens inkomster och utgifter ävensom i fråga om sjukhusens ställning i budgettekniskt hänseende. Med avseende a vad de sakkunniga i berörda hänseenden anfört hänvisas till statsverkspropositionen (fjärde huv.-tit. sid. 73—74).

89 Kungl. Majus proposition nr 159.

I samband med behandlingen av nyssnämnda spörsmål liava de sakkunniga jämväl påpekat, att samtliga ifrågavarande sjukhus utom det i Boden saknade egen kassaförvaltning. Då detta förhållande medförde avsevärda olägenheter hava de sakkunniga föreslagit, att varje sjukhus måtte erhålla egen kassaförvaltning. Enligt de sakkunnigas mening skulle detta ej behöva medföra något väsentligt merarbete för sjukhusförvaltningarna. Fördelarna ur redovisningssynpunkt av en dylik anordning lage i öppen dag. Någon egentlig förändring av sjukhusens ställning i förvaltningshänseende föranleddes ej därav. Detta gällde även, örn sjukhusväbel^ såsom lämpligen borde ske vid andra sjukhus än i Boden, där särskild kassör föresloges, tillika förordnades att vara redogörare. Sålunda syntes det vara en lämplig anordning, att förvaltnings- och annan personal vid vederbörande truppförband — eventuellt mot särskild ersättning — fortfarande ombesörjde vissa arbetsuppgifter för sjukhusets räkning ävensom att proviant och andra förnödenheter i stor utsträckning anskaffades gemensamt för sjukhus och truppförband samt mot ersättning tillhandahölles sjukhuset från truppförbandets förråd. Ett samarbete mellan sjukhus och truppförband å den ekonomiska förvaltningens område under ledning av gemensam intendent syntes vara till påtaglig fördel för bådadera.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande över de sakkunnigas betänkande den 15 december 1939 anfört bland annat, att enligt styrelsens mening en alltför stor arbetsbörda vilade å den såsom röntgenläkare vid garnisonssjukhuset i Boden tjänstgörande regementsläkaren. Denne borde därför helt frigöras från tjänstgöring såsom truppförbandsläkare. Av denna anledning borde å röntgenavdelningen inrättas en ny underläkartjänst, vars innehavare skulle vara skyldig att fullgöra de åligganden beträffande truppförbandstjänsten, som nu åvilade röntgenläkaren.

Arméförvaltningen, som, efter inhämtande av yttranden i ärendet från vederbörande militära myndigheter m. fi., den 5 januari 1940 ävenledes avgivit utlåtande över de sakkunnigas betänkande, har anslutit sig till de av de sakkunniga framförda allmänna synpunkterna rörande personalbehovet vid garnisonssjukhusen och dess tillgodoseende. De av de sakkunniga föreslagna personalökningarna, vilka till vissa delar sammanfölle med de motsvarande ökningar, varom arméförvaltningen hemställt i sin skrivelse den 27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetaret 1940/41, hava i huvudsak tillstyrkts av ämbetsverket. Därutöver har i utlåtandet framställning gjorts örn vissa ytterligare personalförstärkningar vid en del av sjukhusen. Sålunda borde, därest en särskild kassaförvaltning skulle komma att inrättas vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, en skrivbiträdesbefattning upptagas för detta sjukhus. Vid sjukhuset i Eksjö borde tillkomma dels en ytterligare extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22, dels ock en köksföreståndarinna, en kokerska och tre köksbiträden. Slutligen borde vid sjukhuset i Linköping tillkomma en sjuksköterska och ett sjukhusbiträde. Vad beträffar de sakkunnigas förslag i övrigt har arméförvaltningen icke haft något att däremot erinra.

90 Kungl. Majus proposition nr 159.

I likhet med de sakkunniga anser även jag, att det system som i princip redan tillämpas, nämligen att all personal vid de ifrågavarande garnisonssjukhusen skall vara statsanställd, jämväl för framtiden bör bibehållas. Vidare ansluter jag mig till de sakkunnigas åsikt, att garnisonssjukhusens behov av läkare i sin helhet bör fyllas ur militärläkarnas led, varvid som regel förutsättes, att sjukhusläkarna i allmänhet jämväl skola hava tjänstgöringsskyldighet vid truppförbanden. Från regeln att läkarna vid garnisonssjukhusen skola vara militärläkare synes dock ett undantag böra göras i fråga örn den vid garnisonssjukhuset i Boden anställde läkaren vid sjukhusets reumatikeravdelning. Denne läkare, vars avlöning ytterst bekostas av pensionsstyrelsen, synes såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag framhölls icke nödvändigt behöva vara militärläkare. Ej heller anser jag mig nu böra i övrigt ifrågasätta någon ändring med avseende å hans anställnings- eller avlöningsförhållanden.

Örn jag sålunda i de hänseenden, som nu berörts, i allt väsentligt ansluter mig till det av de sakkunniga framlagda förslaget, anser jag mig däremot icke kunna biträda detsamma, i vad det innebär, att alla vid garnisonssjukhusen tjänstgörande läkare skola uppföras å fältläkarkårens stat men uppbära avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag. Genom en dylik anordning skulle visserligen vinnas, att alla militärläkare bleve uppförda å en gemensam stat, men denna stat bleve med ett sådant system avsevärt missvisande ur anslagssynpunkt. Staten för fältläkarkåren skulle sålunda komma att upptaga ett betydligt större antal beställningar än det, för vilket avlöning beräknas under staten; däremot skulle å staten för sjukhusen komma att redovisas avlöningar, som till väsentlig del icke hänförde sig till arbetet vid sjukhusen. Jag finner mig såsom en ur redovisningssynpunkt lämpligare anordning i stället böra föreslå, att samtliga läkare, vilkas beställningar äro knutna till truppförband eller staber etc. (arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsinspektionen) upptagas å fältläkarkårens stat och jämväl avlönas därifrån, även örn deras tjänstgöring delvis är förlagd till ett garnisonssjukhus. Däremot böra de läkare, vilkas beställningar äro hänförda till vissa sjukhus eller som eljest anställts direkt för tillgodoseende av läkarbehovet vid sjukhusen, redovisas å sjukhusens stat tillika med övrig för sjukhusen avsedd personal. Å sjukhusstaten skulle med tilllämpning härav komma att redovisas följande läkare, nämligen dels de vid sjukhusen i Boden och Karlsborg anställda ordinarie läkarna (2 regementsläkare i Boden och 1 bataljonsläkare i Karlsborg), dels de för tjänstgöring vid sjukhusen enligt förslaget avsedda extra batalj onsläkarna, dels slutligen den förenämnde reumatikerläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden.

Med det sålunda av mig förordade systemet för läkarnas redovisning å staten kommer visserligen den för garnisonssjukhusen avsedda staten att såtillvida bliva missvisande, att de å sjukhusen tjänstgörande truppförbandsläkarnas löner icke alls komma att belasta detta anslag. Men en motsvarande inadvertens skulle även och troligen i högre grad uppkomma med tillämpande av de sakkunnigas förslag, vilket förutsatte, att alla löner för

91 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

samtliga å sjukhusen tjänstgörande läkare skulle beräknas under sjukhusens stat, alltså även till den del de belöpte å tjänstgöringen vid truppförbanden. För fastställande av det s. k. vårdkostnadsunderlaget (grunden för beräkningen av landstingens ersättningsskyldighet) måste enligt bägge systemen ett avräkningsförfarande äga rum gentemot det allmänna avlöningsanslaget.

Yad därefter beträÉEar personalbehovet å de särskilda sjukhusen anser jag mig icke hava anledning att frångå vad de sakkunniga därutinnan föreslagit, dock att, på grund av vad arméförvaltningen i sitt yttrande anfört, vid garnisonssjukhuset i Karlsborg torde böra tillkomma ett skrivbiträde i lönegraden MEo 2 samt att vid sjukhuset i Eksjö med hänsyn till den där nytillkomna köksavdelningen torde böra få anställas en köksföreståndarinna, en kokerska och tre köksbiträden. Arméförvaltningens hemställan örn anställande utöver de sakkunnigas förslag vid sjukhuset i Eksjö av en extra bataljonsläkare och vid sjukhuset i Linköping av en sjuksköterska och ett sjukhusbiträde anser jag mig däremot icke hava tillräckliga skäl att för närvarande tillstyrka.

De sakkunnigas förslag örn att för samtliga sjukhusen anordna särskilda kassaförvaltningar, med anlitande av personal fran truppförband pa platsen, synes mig vara välmotiverat; bestämmelser härom torde det böra ankomma på arméförvaltningen att utfärda.

I enlighet med vad ovan sagts har jag låtit uppgöra en förslagsstat för garnisonssjukhusen (Bil. 74), vilken torde böra underställas riksdagen för fastställelse. Denna stat slutar på ett belopp av 820,000 kronor.

I anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för garnisonssjukhusen (Bil. nr 74) att tillämpas under budgetåret 1940/41, till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 820,000 kronor.

38. Garnisonssjukhusen: Omkostnader, förslagsanslag.

[4.) De under föregående punkt omförmälda sakkunniga hava i sitt betänkande jämväl framlagt ett förslag till uppställning av omkostnadsstat för garnisonssjukhusen. Detta förslag, som med de sakkunnigas uppfattning örn nettoredovisning av sjukhuskostnaderna under fjärde huvudtiteln intagits som en del av förslaget till stat för garnisonssjukhusen, omfattar tre huvudposter, nämligen:

1. Reseersättningar, förslagsvis.

2. Expenser, förslagsvis.

3. Övriga utgifter.

Under huvudposten 3. Övriga utgifter hava de sakkunniga ansett böra upptagas följande delposter, nämligen:

a) Inventariers underhåll och komplettering

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis

92 Kungl. Majus proposition nr 159.

c) Kosthåll, förslagsvis

d) Läkemedel, förslagsvis

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis

g) Diverse utgifter

h) Fastigheters underhåll

i) Särskild verksamhet.

De sakkunniga hava anfört, att det sålunda uppgjorda förslaget till omkostnadsstat i stort sett uppställts i överensstämmelse med karolinska sjukhusets omkostnadsstat. De sakkunniga hava beträffande omkostnadsstaten vidare anfört följande:

De olika delposterna under »3. Övriga utgifter» motsvara i stort sett de utgiftsgrupper, som av civila sjukhus redovisas till medicinalstyrelsen. Därest denna indelning användes samt redovisningen av ifrågavarande delposter uppdelas å lämpliga räkenskapstitlar, erhålles direkt ur räkenskaperna erforderligt material för bedömande av samarbetssjukhusens ekonomi.

Vissa av anslagsposterna hava upptagits förslagsvis, andra åter såsom fasta belopp (obetecknade anslag). Härutinnan hava de sakkunniga sökt följa vedertagna principer.

Anslagsposter av reservationsanslags natur torde i detta sammanhang icke böra komma i fråga och kunna med den här gjorda uppläggningen ej heller förekomma, då riksstatsanslaget i sin helhet måste vara förslagsanslag.

De under omkostnadsstaten uppförda anslagsposternas ändamål framgår i regel tillfyllest av benämningen. I den mån förtydliganden kunna erfordras, vinnas sådana genom utfärdandet av förut omförmälda anvisningar beträffande redovisningen.

Upptagandet av en särskild anslagspost för fastigheters underhåll — varmed endast det löpande underhållet avses — torde måhända förutsätta, att de utav samarbetssjukhusen disponerade fastigheterna icke i likhet med försvarsväsendets fastighetsbestånd i övrigt inordnas under statens allmänna fastighetsfond. Möjligen kan också den omständigheten, att vederbörande landsting i regel deltaga i kostnaderna för större reparationer samt till- och ombyggnad av sjukhusen, tala emot sjukhusbyggnadernas redovisning å fastighetsfonden. Hur därmed än sker måste det med hänsyn till att utgifterna för det löpande fastighetsunderhållet ingå i vårdkostnadsunderlaget vara ett bestämt önskemål att medel därtill beräknas under ifrågavarande anslag. En tänkbar lösning synes vara, att härför under omkostnadsstaten för garnisonssjukhusen upptaget belopp omfördes till fastighetsfondens medel. Detta belopp skulle i sådant fall lämpligen kunna beräknas efter viss procent av sjukhusfastigheternas byggnadsvärde.

Posten till särskild verksamhet torde komma att omfatta huvudsakligen underhåll och drift av ambulansbilar; sådan finnes vid vissa av sjukhusen.

Förvaltningen av de å omkostnadsstaten uppförda anslagsposterna kan tänkas underställas arméförvaltningens olika departement och styrelser i enlighet med de skilda posternas natur. Enligt denna princip skulle exempelvis anslagen till expenser, kosthåll, värme, lyse och vatten samt tvätt och renhållning falla under intendenturdepartementet, fastigheters underhåll under fortifikationsstyrelsen samt endast de med den egentliga sjukvården förbundna posterna under sjukvårdsstyrelsen. Emellertid synes det vara mest praktiskt att de å omkostnadsstaten uppförda anslagen i sin helhet förvaltas av sjuk-

93 Kungl. Majus proposition nr 159.

vårdsstyrelsen såsom central myndighet, dock att därvid i förekommande fall samarbete bör äga rum med departement eller styrelse, som eljest handlägger motsvarande frågor. För en dylik centralisering talar den omständigheten, att samtliga anslagsposter direkt eller indirekt avse sjukvård, ävensom önskemålet om enhetlig ledning a,v förvaltningen vid sjukhusen.

Särskild omkostnadsstat för varje sjukhus behöver, såvitt de sakkunniga finna, som regel icke upprättas i annan man än att de anslagsposter, som äro att anse såsom obetecknade anslag, fördelas mellan de olika sjukhusen, varvid viss del av vederbörande anslagspost lämpligen bör bibehållas under den centrala myndighetens omedelbara disposition för lämnande av särskilda medelsanvisningar i erforderlig omfattning m. fl. ändamål.

RiksräkenskapsverJcet har i yttrande i ärendet den 22 november 1939 förklarat, att mot den föreslagna statuppdelningen i förevarande hänseende intet vore att erinra.

Arméförvaltningen har i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag förordat de sakkunnigas förslag i denna del och i anslutning därtill uppgjort följande förslag till omkostnadsstat för garnisonssjukhusen för budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................... kronor

2. Expenser, förslagsvis ............................................. »

3. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och komplettering ............ »

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis ........................ »

c) Kosthåll, förslagsvis ..........................................

d) Läkemedel, förslagsvis ....................................... »

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis »

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis ..................... »

g) Diverse utgifter ................................................ »

h) Fastigheters underhåll ....................................... »

i) Särskild verksamhet ..........................................

Summa kronor 776,000: —

För min del vill jag ansluta mig till de av de sakkunniga föreslagna samt av riksräkenskapsverket och arméförvaltningen förordade principerna för uppställningen av garnisonssjukhusens omkostnadsstat.

I fråga om det av arméförvaltningen framlagda förslaget till omkostnadsstat för nästkommande budgetår vill jag erinra örn att det för fastigheters underhåll upptagna beloppet 20,000 kronor är att betrakta som en ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: arméförvaltningens delfond. I det nyligen till riksdagen avlåtna förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för nästa budgetår har också nämnda belopp beräknats såsom inkomst under arméförvaltningens delfond. I den blivande omkostnadsstaten för garnisonssjukhusen, vilken det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen fastställa, torde därför böra anmälas, att denna delpost avser ersättning till fastighetsfonden.

3,000:

6,000:

18.000 20,000

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Yad beträffar det av arméförvaltningen avgivna förslaget till medelsberäkning under anslaget för nästkommande budgetår har jag ingen annan erinran än att det föreslagna slutbeloppet torde böra avrundas till 775,000 kronor. Yid fastställande av omkostnadsstaten torde anslagsposten till expenser komma att av Kungl. Maj:t på vanligt sätt maximeras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 775,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159.

95 D. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., förslagsanslag.

[5.] I proposition nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel beräknades anslagsposterna under sjöförsvarets avlöningsanslag för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 13,656,959:

B. Börligt tillägg ...................................................

C. Felräkningspenningar .......................................

D. Inkvarteringsbidrag till kadetter ........................

E. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa

expeditioner ......................................................

F. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal ......

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Arvoden m. m. enligt förteckning .....................

I. Kostnader för musikelever vid flottan ..................

J. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ......

K. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen ......

L. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.................................................

Summa kronor 14,682,770: —

Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, som åtnjuter avlöning enligt äldre bestämmelser, ett belopp av 720 kronor, varmed nyssnämnd summa, 14,682,770 kronor, alltså höjdes. Från det sålunda beräknade anslagsbeloppet (14,682,770 + 720 =) 14,683,490 kronor, gjordes avdrag med dels 158,500 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 57,510 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar beräknades uppehållas av personal på övergångsstat, vadan beräkningen utvisade ett medelsbehov av (14,683,490—- [158,500 + 57,510] =) 14,467,480 kronor. Enär emellertid en ansenlig del av personalen under budgetåret 1939/40 syntes komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än de vid anslagsberäkningen förutsatta, blev det sålunda beräknade medelsbehovet under anslaget uppskattat till allenast 14,400,000 kronor, med vilket belopp anslaget uppförts i riksstaten.

Här må vidare framhållas, att vid fastställandet av stater för ovannämnda anslagsposter till avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner och till viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal kostnaderna under staterna beräknades uppgå till 110,128 respektive 57,500 kronor, d. v. s. till sammanlagt 38,428 kronor mer än enligt den ursprungliga beräkningen. Däremot har vid fastställandet av marinens arvodesförteckning det ursprungligen för arvoden beräknade beloppet, 65,058 kronor, kunnat nedsättas till 64,658 kronor.

500,000

3,460

31,180

103,700

25,500

270,000

65,058

3,600

1,800

9,513

12,000: —

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Medelsbehovet under aviöningsanslaget torde för budgetåret 1940/41 böra beräknas under samma anslagsrubriker som för innevarande budgetår med tillägg dock för en rubrik, avseende löner åt extra ordinarie fänrikar, och en rubrik för avgånget militärmanskaps anställning på civilanställningsstat.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

I. Kårer och stater m. m.

Beträffande de särskilda personalstaterna får jag anföra följande:

Staten för cliefen för marinen och vid marinstaben anställd personal. Beträffande denna stat, som för innevarande budgetår slutar å ett belopp av 102,655 kronor, ifrågasätter jag för budgetåret 1940/41 icke någon ändring.

Staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömansk&r m. fl. Den för innevarande budgetår för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. fastställda staten upptager följande ordinarie militär personal:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

17 kommendörkaptener av 1. graden. 17 kommendörkaptener av 2. graden. 123 kaptener.

107 löjtnanter.

45 fänrikar.

321 U nderofficerare.

18 förrådsförvaltare. I

217 flaggunderofficerare.

378 underofficerare av 2. graden. 613

Manskap.

281 flaggkorpraler.

1,127 korpraler och högbåtsman. 1,915 meniga.

3,323

Musikpersonal.

1 musikdirektör Oa 3.

1 musikdirektör Oa 2 el. Oa 3.

2 I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har marinförvaltningen föreslagit, att en ökning av flottans personalkadrer måtte i närmare angiven omfattning genomföras under budgetåren 1940/41— 1943/44.

Marinförvaltningen har i detta hänseende till en början framhållit, att chefen för marinstaben i sin till ämbetsverket avlåtna skrivelse angående medelsbehovet för det kommande budgetåret förklarat personalbehovet vid flottan vara för knappt beräknat, varför tillgången på stampersonalen borde väsentligt ökas. Med hänsyn till att en utökning av kadrerna, särskilt då det gällde kvalificerad officers- och underofficerspersonal, toge lång tid i anspråk hade nämnde chef framhållit betydelsen av att få bestämd åtminstone den ungefärliga omfattningen av kadrernas utökning för att därigenom möjlighet skulle kunna förefinnas att rätt planlägga för rekrytering och utbildning. Chefen för marinstaben hade i anslutning till vad sålunda anförts angivit vissa behov, vilka borde inom den närmaste tiden tillgodoses. Dessa behov kunna sammanfattningsvis angivas sålunda:

97 Kungl. Majlis proposition nr 159.

I första hand borde en ökning av personalkadrerna ske för stärkande av den personella beredskapen vid marinen i enlighet med den plan, som intagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen. Vidare borde tillgodoses behovet av minsvepnings- och minpersonal, inom vilket område bristen på omedelbart tillgänglig yrkesutbildad personal gjort sig särskilt påmind. Ävenledes borde den för krigsubåtskolan avsedda personalen utökas. För kontrolltjänst erfordrades med hänsyn till de stora nyanskaffningarna av artilleri- och pansarmateriel ytterligare en officer och en underofficer. Slutligen borde å stat uppföras beställningar bland annat för 2 underofficerare, avsedda för tjänstgöring å tankfartyget Brännaren, vars bemanning visat sig otillräcklig, samt för en förrådsförvaltare vid torped- och mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att chefen för marinen i skrivelse till ämbetsverket den 8 september 1939 framhållit såsom i hög grad angeläget, att marinens personalbehov bleve klarlagda och att flottans personalfrågor bragtes till definitiv lösning. Chefen för marinen hade därvid ansett, att samtliga av chefen för marinstaben angivna behov i första hand borde bliva tillgodosedda. Utöver nämnda behov förelåge emellertid, enligt vad chefen för marinen anfört, även sådana, som betingades av anbefallda eller planerade nybyggnader av fartyg samt modernisering av äldre fartyg utöver vad chefen för marinstaben vid sina medelsäskanden haft anledning räkna med. Chefen för marinen hade för sin del framhållit, att erforderliga kaderökningar i den mån så vore möjligt borde uppdelas å en fyraårsperiod.

Av marinförvaltningens förenämnda skrivelse inhämtas, att chefen för marinen i sin förenämnda skrivelse förordat kaderökning under fyraårsperioden 1940/41—1943/44 enligt vad som framgår av följande sammanställning:

Beställning

Officerare.

Flaggman...........

Kommendörer.......

Kommendörkaptener .

i Kaptener ...........

i Subalternofficorare. . .

Underofficerare.

Förrådsförvaltare ...........

Flaggunderofficerare.........

Underofficerare av 2. graden

Manskap.

Flaggkorpraler..............

Korpraler och högbåtsmän . . Meniga ....................

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 4 0 7

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den sålunda föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa ändamål på officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande, såvitt avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av följande tablå:

De i tablån för vissa särskilda behov angivna beställningarna avse av chefen för marinstaben såsom erforderliga ansedda kaderökningar för tillgodoseende av behovet av 1 kontrollofficer, 1 kontrollunderofficer (flaggunderofficer), 1 flaggunderofficer för sjökrigsskolan, 1 underofficer av 2. graden och 1 flaggkorpral för tankfartyget Brännaren samt 1 förrådsförvaltare för torped- och mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att chefens för marinen förslag i angiven omfattning måtte läggas till grund för bestämmandet av flottans personalkadrer under budgetåren 1940/41—-1943/44 med den ändringen dock, att antalet flaggunderofficerare nedsättes med 1, som enligt planen skolat tillkomma under budgetåret 1940/41 för att fylla visst behov vid sjökrigsskolan, vilket behov marinförvaltningen ansett böra tillgodoses i annan ordning, samt att antalet flaggkorpraler ökas med ytterligare 3, motsvarande minskning i antalet underofficerare av 3. graden. För nästkommande budgetår borde, enligt vad marinförvaltningen under hand inhämtat, av föreslagna 2 nytillkommande kommendörkaptensbeställningar 1 avses för kommendörkapten av 1. graden och 1 för kommendörkapten av 2. graden samt av 16 nytillkommande subalternofficerare 14 för löjtnanter och 2 för fänrikar.

De förslag till förändringar i personalhänseende, som sålunda av myndigheterna framlagts, hänföra sig till under hösten 1939 föreliggande förhållanden. Sedermera hava emellertid av kända anledningar utgångsläget i åtskilliga avseenden blivit ett annat, vilket i sin tur inverkar på de personalbehov, som kan beräknas behöva fyllas under den närmaste framtiden. Dessa ändrade personalbehov hava av chefen för marinen angivits i särskild skrivelse den 23 februari 1940. Motiven till i skrivelsen föreslagna ändringar i tidigare framlagd plan för kaderökning äro i vissa avseenden av den art, att det icke synes lämpligt här närmare redogöra för desamma, utan torde riksdagens vederbörande utskott därom böra inhämta närmare upplysning genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet. Här må dock framhållas följande.

99 Kungl. Majits proposition nr 159.

De förändringar i den av chefen för marinen tidigare framlagda planen för kaderökningen vid flottan under fyraårsperioden 1940/41—1943/44 — vilken plan såsom ovan framhållits i huvudsak tillstyrkts av marinförvaltningen — kunna sammanfattas sålunda. Beträffande kaderökningen för tillgodoseende av den personella försvarsberedskapen har föreslagits en ökning under budgetåret 1940/41 av antalet officerare —- kommendörkaptener av 1. graden och subalternofficerare — med 3. Det forcerade byggandet av minsvepningsfartyg har ansetts medföra, att den tidigare på fyra år fördelade kaderökningen bör verkställas under de närmaste två budgetåren, varjämte för ändamålet föreslås tillkomma ytterligare 14 manskapsbeställningar. I fråga örn kaderökningarna för tillgodoseende av personal för krigsubåtsskolan och för vissa särskilda behov föreslås ingen ändring. Yad åter angår personalbehovet för de till nybyggnad beslutade fartygen anses det forcerade byggandet av undervattensbåtar nödvändiggöra, att den tidigare på tre budgetår fördelade ökningen verkställes på två år. I planen har därvid jämväl inarbetats personalbehov för planerad nybyggnad av ytterligare ett antal undervattensbåtar. Den för ifrågasatt nybyggnad av fartyg tidigare angivna personalökningen har beräknats för att tillgodose behovet för två jagare i stället för tidigare fyra, varemot behovet för nytillkommande motortorpedbåtar uteslutits. Med hänsyn till forcerat byggande har emellertid ökningen för ifrågavarande ändamål fördelats på två i stället för tidigare tre år. Kaderökningarna för modernisering av äldre fartyg och för tillgodoseende av kustflottans luftvärn hava beräknats enligt tidigare angivna grunder. Slutligen har anmälts behov av kaderökning, varmed ej räknats i den tidigare planen, för tillgodoseende av personalbehovet för vissa nytillkommande fartyg.

Kaderökningen under budgetåret 1940/41—1943/44 enligt chefens för marinen nyssnämnda reviderade förslag framgår av följande sammanställning:

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den i den reviderade planen föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa ändamål på officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande, såvitt avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av följande tablå:

I anslutning till det reviderade förslag örn kaderökningar, som chefen för marinen framlagt och varför härovan lämnats en redogörelse, har nämnde chef anfört, att ett möjliggörande av de avsevärda ökningar av kadrerna, som föreslagits för budgetåret 1940/41, nödvändiggjorde särskilda åtgärder, syftande till en avsevärd utökning av rekryteringen ävensom till anställning å stat av personal i reserven och av värnpliktiga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att två olika förslag till kaderökning vid flottan under de närmaste budgetåren framlagts av chefen för marinen, nämligen dels ett i anslutning till medelsäskandena för budgetåret 1940/41, vilket förslag hänförde sig till förhållandena, sådana de kunde förutses under hösten 1939 och vilket förslag i huvudsak biträtts av marinförvaltningen, dels ett med hänsyn till senare ändrade förhållanden reviderat förslag. Enligt det förra förslaget angavs för fyraårsperioden 1940/41—1943/44 kaderökningen till inalles 1,234 beställningar, därav 83 beställningar för officerare, 164 för underofficerare och 987 för manskap. I det reviderade förslaget åter har en ökning av personalbeståndet under fyraårsperioden med tillhopa 1,568 beställningar angivits såsom erforderlig, därav 106 officerare, 165 underofficerare och 1,297 manskap.

För egen del finner jag en utökning av flottans personalkadrer under de närmaste budgetåren ur olika synpunkter framstå som ofrånkomlig. Jag delar därvidlag de av myndigheterna framförda skälen för en kaderökning för stärkande av den personella beredskapen, för uppbringande av antalet för minsvepning avsedd personal, för tillgodoseende av krigsubåtsskolans behov av

101 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personal, för tillgodoseende av kustflottans luftvärn och för vissa särskilda behov, sådana dessa angivits av marinförvaltningen. Yad åter angår den personalökning, som angivits såsom erforderlig för att fylla personalbehovet för redan beslutad eller planerad nybyggnad, för modernisering av äldre fartyg och för eventuellt ytterligare tillkommande fartyg torde jämväl i dessa avseenden en förstärkning av personalkadrerna bliva nödvändig. Särskilt i sistnämnda hänseende föreligga emellertid uppenbarligen för närvarande svårigheter att bedöma, vilken omfattning en kaderökning bör givas. Frågan härom torde nämligen nära sammanhänga med frågan örn i vilken utsträckning det i fortsättningen bliver nödvändigt utnyttja det samlade fartygsbeståndet av såväl äldre som nyare fartyg.

Även örn jag sålunda finner en väsentlig kaderökning i fråga örn flottans personal bliva nödvändig under den närmaste tiden, anser jag mig för närvarande icke kunna taga definitiv ståndpunkt vare sig till den av chefen för marinen föreslagna utökningen i dess helhet eller till ökningens fördelning under den angivna fyraårsperioden. Det beslut, som nu bör fattas, torde därför böra avse endast budgetåret 1940/41. Vid avgörande i vilken mån personalökning under nästa budgetår kan tillstyrkas, synas även böra beaktas svårigheterna att över huvud taget fylla kadrerna i den omfattning chefen för marinen föreslagit. Särskilt för officerskadern — beträffande vilken redan nu förefinnas vakanser i de lägre graderna — synas dessa svårigheter bliva stora. För att i möjligaste mån tillgodose de av chefen för marinen framställda kraven och under hänsynstagande till olika på frågan inverkande omständigheter finner jag mig emellertid böra tillstyrka, att å staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. för budgetåret 1940/41 uppföras beställningar för ytterligare 2 kommendörkaptener av 1. graden, 2 kommendörkaptener av 2. graden, 14 kaptener, 25 löjtnanter, 1 förrådsförvaltare, 25 flaggunderofficerare, 42 underofficerare av 2. graden samt tillhopa 710 beställningar för manskap. Till frågan örn den närmare fördelningen av manskapsbeställningarna på olika grader torde jag få återkomma senare.

För närvarande finnas å staten uppförda 45 ordinarie fänriksbeställningar i lönegraden Oa 1. Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag förutsatte jag, att några extra ordinarie fänriksbeställningar enligt det nya militära avlöningsreglementet icke skulle komma att tillsättas vid marinen under innevarande budgetår. Sedermera har emellertid Kungl. Majit genom beslut den 12 januari 1940 förklarat utbildningen vid sjökrigsskolan för äldsta årskursen sjökadetter avslutad och i anslutning därtill bemyndigat chefen för marinen att såsom extra ordinarie fänrik antaga sjökadett, vars utbildning sålunda avslutats. I likhet med vad som föreslagits för armén torde från och med budgetåret 1940/41 fänriksbeställningarna vid marinen böra uppdelas på ordinarie beställningar, upptagna å vederbörlig stat, och extra ordinarie fänriksbeställningar, för vilka avlöning bör räknas under särskild post å avlöningsanslaget. För budgetåret 1940/41 föreslår jag härvidlag, att å marinens personalstater uppföras endast så många ordinarie fänriksbeställ-

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningar som motsvarar antalet vid budgetårets ingång tillsatta dylika beställningar. Med hänsyn till föreskriften om viss prövotid kommer nämligen icke någon extra ordinarie fänrik att kunna erhålla ordinarie fänriksbeställning under budgetåret 1940/41. För flottans del erfordras med nämnda beräkningsgrund 24 ordinarie fänriksbeställningar. Vidare torde emellertid å staten upptagas ytterligare 6 ordinarie fänriksbeställningar, vilka kunna erfordras därest reservpersonal, vilken efter föreskriven utbildning övergår till stammen, avses antagas i ordinarie beställning. Till frågan örn avlöning för extra ordinarie fänrikar återkommer jag i annat sammanhang.

I detta sammanhang får jag erinra, att jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag tillstyrkt ett utbyggande under budgetåret 1940/41 av försvarsstabens radioanstalt enligt ett av chefen för försvarsstaben i skrivelse den 1 september 1939 framlagt förslag. I anslutning därtill framhöll jag, att verkställd utredning givit vid handen, att de kaderökningar, som skulle erfordras för att möjliggöra den föreslagna organisationens förseende med erforderlig personal, utgjorde, såvitt avser flottan, 1 kapten, 1 underofficer av 2. graden, 1 flaggkorpral, 7 korpraler (nuvarande benämning) och 13 meniga.

Jag föreslår nu, att dessa beställningar måtte uppföras å stat för budgetåret 1940/41.

I sitt betänkande med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente (statens off. utredn. 1939: 38) har 1936 års lönekommitté förordat, att allt manskap vid försvarsväsendet utom marinens flaggkorpraler och högbåtsman skola sammanföras i en gemensam löneplan för manskap i allmänhet, benämnd löneplan Ma. Beträffande flaggkorpraler och högbåtsmän har lön ekorn m ilten förordat inrättandet av en särskild löneplan Mb. I löneplanen Ma borde enligt kommittén upptagas tre lönegrader, till vilka såvitt flottan angår följande beställningar skulle hänföras, nämligen till lönegraden 1 meniga med undantag av de nuvarande 1. klass sjömännen, till lönegraden 2 1. klass sjömän, vilka skulle erhålla den nya benämningen korpraler, och till lönegraden 3 de nuvarande korpralerna, vilka skulle erhålla den nya benämningen båtsmän. I anslutning härtill har lönekommittén framhållit, att den ifrågasatta inplaceringen i löneplanen Ma skulle få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater för flottan och kustartilleriet, å vilka manskapsbeställningarna vore upptagna. För flottans del borde i staten ur meniggraden utbrytas det antal beställningar, som erfordrades för befordran till den nya för korpraler avsedda mellangraden av dem, som fullgjort villkoren för uppfattning till 1. klass sjömän, eventuellt med tillägg för ett mindre antal beställningar för korpraler, avsedda för dem, vilka vore kompetenta för korpralsbefordran men icke omedelbart kunde vinna sådan befordran på grund av brist på lediga beställningar. Anställning i nuvarande korpralsgraden åter borde, enligt vad lönekommittén framhållit i samband med vissa föreslagna övergångsanordningar, gälla såsom anställning i den nya båtsmansgraden. Det syntes emellertid enligt lönekommittén böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef att verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande

103 Kungl. Majus proposition nr 159.

antalet beställningar i de grader, som berördes av den av lönekommittén ifrågasatta omläggningen.

De av lönekommittén sålunda angivna principerna för omläggningen av manskapets avlöningsförhållanden hava biträtts i den av Kungl. Majit denna dag framlagda propositionen med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente, dock att den av lönekommittén föreslagna benämningen båtsman i propositionen utbytts mot titeln furir.

Enligt under hand från marinstaben inhämtade uppgifter bör det antal manskapsbeställningar, som enligt det ovan anförda av mig förordats till uppförande å stat för budgetåret 1940/41, eller 4,057 (motsvarande nu å staten uppförda, 3,323, + föreslagen kaderökning, 710, + för tillgodoseende av försvarsstabens radioanstalt, 21, + ökning på grund av avgående underofficerare av 3. graden, 3) fördelas å 345 beställningar för flaggkorpraler, 160 för högbåtsmän, 1,200 för furirer, 185 för korpraler och 2,167 för meniga.

På grund av vad sålunda anförts torde å stat för budgetåret 1940/41 få upptagas följande ordinarie beställningar för militär personal nämligen:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

19 kommendörkaptener av 1. graden. 19 kommendörkaptener av 2. graden. 138 kaptener.

132 löjtnanter.

30 fänrikar.

Underofficerare.

19 förrådsförvaltare. I

242 flaggunderofficerare.

421 underofficerare av 2. graden.

Manskap.

345 flaggkorpraler.

160 högbåtsmän.

1,200 furirer.

185 korpraler.

2,167 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

I fråga om den civila personalen ifrågasättes för nästa budgetår ingen ändring.

Kostnaden för avlöning till de ordinarie beställningshavarna hava beräknats för officerare 2,672,531 kronor, för underofficerare 3,025,089 kronor, för manskap 5,808,702 kronor, för musikpersonal 15,448 kronor samt för civil personal 17,928 kronor, eller tillhopa 11,539,698 kronor. För manskapet hava därvid löner beräknats, för flaggkorpraler i 5:e löneklassen, för högbåtsmän i 4:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig lönegrad. För övrig personal ha lönerna beräknats enligt sedvanliga beräkningsgrunder.

Antalet kvarstående underofficerare av 3. graden beräknas, såsom förut framhållits, nedgå med 3 till 1, för vilken lön enligt för innevarande budgetår tillämpade grunder torde få beräknas till 4,000 kronor.

I fråga örn anslagsposterna för arvoden till pensionerad och civil personal, för representationsbidrag och för anställningspenningar ifrågasättes ingen ändring.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten till lönetillägg åt flaggkorpraler och korpraler föreslår jag icke annan ändring än att posten med hänsyn till de i manskapsavlöningsreglementet föreslagna nya benämningarna angives såsom avsedd för visst underbefäl.

Å innevarande budgetårs stat finnes uppförd en delpost för hyresbidrag åt manskap å 215,000 kronor. Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente, vilket i förevarande hänseende lagts till grund för förenämnda proposition med förslag till dylikt reglemente, skola vissa beställningshavare av manskapet alltjämt i stället för fri inkvartering äga åtnjuta s. k. hyres- och ortstillägg med vissa angivna belopp. De kostnader, som föranledas av denna förmån, beräknas enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift för flottans del för budgetåret 1940/41 belöpa sig till 130,000 kronor. För bestridandet av dessa kostnader torde alltjämt å förevarande stat upptagas en särskild förslagspost, benämnd hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Anslagsposten till inkvarteringsersättning till manskap, för innevarande budgetår beräknad till 45,000 kronor, torde i överensstämmelse med av marinförvaltningen gjord hemställan med hänsyn till budgetbelastningen under budgetåret 1938/39 — 117,000 kronor -— böra höjas till 100,000 kronor.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts och med beaktande av att från tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till flottans å statsisbrytarna tjänstgörande personal beräknats komma att uppgå till 110,000 kronor har jag låtit upprätta en förslagsstat för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. (se Bil. nr 76), vilken stat slutar å ett belopp av 11,830,068 kronor.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår oell manskap m. fl. Å den

för innevarande budgetår fastställda staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl. finnas uppförda följande ordinarie beställningshavare, nämligen:

118 officerare, därav 1 chef för kustartilleriet (Ob 3), 1 överste, kommendant i Vaxholms fästning (Ob2), 2 överstar (Obl), 6 överstelöjtnanter, 10 majorer, 41 kaptener, 41 löjtnanter och 16 fänrikar;

156 underofficerare, därav 11 förrådsförvaltare, 55 flaggunderofficerare och 90 underofficerare av 2. graden;

819 manskapsbeställningar, därav 67 flaggkorpraler (därest i staten uppförd underofficer av 3. graden avgått, 68), 282 korpraler och 470 meniga; samt

2 musikdirektörer.

Antalet å nämnda stat uppförda officers-, underofficers- och musikdirektörsbeställningar överensstämmer med antalet dylika beställningar, som enligt den å sid. 145 och 146 i 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införda tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden beräknats skola uppföras å stat för budgetåret 1939/40. Vad åter angår manskapet överstiger det å staten uppförda antalet beställningar det å förenämnda plan för budgetåret beräknade med 2 flaggkorpraler (därest i staten uppförd underofficer av 3. graden avgått, 3), 30 korpraler och 70 meniga. Ökningen avsåg tillgodose befälsbehovet vid kustartilleriets beredskapsorganisationer.

105 Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt förenämnda plan avsågos å ifrågavarande stat under budgetåret 1940/41 följande beställningar skola upptagas, nämligen:

127 officerare, därav en chef (Ob3), 1 överste (Ob2), 2 överstar (Obl),

7 överstelöjtnanter, 11 majorer, 42 kaptener, 46 löjtnanter och 17 fänrikar;

179 underofficerare, därav 14 förrådsförvaltare, 65 flaggunderofficerare och 100 underofficerare av 2. graden;

777 manskapsbeställningar, därav 65 flaggkorpraler, 272 korpraler och 440 meniga; samt

2 musikdirektörer.

I sin skrivelse till marinförvaltningen den 9 augusti 1939 rörande kustartilleriets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har chefen för kustartilleriet framhållit, att det vore nödvändigt att genomföra en utökning av kustartilleriets personalkadrer i hastigare takt och i större omfattning än som beräknats enligt 1936 års försvarsbeslut. Sålunda erfordrades enligt nämnde chefs mening viss förstärkning av personalkadrerna utöver den i samband med fastställande av staten för budgetåret 1939/40 medgivna redan för tillgodoseende i full utsträckning av det behov av stampersonal, som uppstått genom tillkomsten i beredskapssyfte av vissa utöver 1936 års plan beslutade försvarsanstalter inom kustartilleriet. Vidare hade utvecklingen utvisat, att Älvsborgsfästning borde vara bemannad. För beredskapens upprätthållande och utbildningens bedrivande syntes för närvarande ett detachement örn tva kompanier erforderligt inom fästningen. Därjämte erfordrades förstärkning av chefens för kustartilleriet stab med 1 major, 1 kapten och 1 flaggunderofficer. Slutligen borde den personal, som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för kustartillerimaterielens skötsel och vård, med hänsyn till den ansenliga nyanskaffningen under de senare åren utökas med 1 flaggkorpral, 2 korpraler och 3 meniga för vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt med 2 korpraler och 2 meniga för Gotlands kustartillerikår.

De kaderökningar, som chefen för kustartilleriet sålunda föreslagit, borde enligt vad nämnde chef uttalat genomföras under budgetåren 1940/41—1943/44 enligt en för ändamålet upprättad plan. Därvid borde beträffande manskapsbeställningarna iakttagas, att samtliga dylika beställningar, som upptagits i 1936 års plan, borde uppföras å stat redan under budgetåret 1940/41.

Chefen för marmén har i skrivelse till marinförvaltningen den 29 september 1939 anfört, att han anslöte sig till den av chefen för kustartilleriet framlagda planen i vad denna avsåge en påskyndad uppsättning enligt 1936 års försvarsbeslut, kaderökning för den personella beredskapens tillgodoseende, uppsättande av ett detachement örn två kompanier i Älvsborgs fästning samt tillgodoseende av visst specialutbildat manskap. Beträffande den av chefen för kustartilleriet begärda utökningen av den för kustartilleriets stab avsedda personalen har chefen för marinen förklarat sig icke kunna biträda en ökning av antalet regementsofficerare så snart efter det 1936 års försvarsbeslut trätt i kraft. Utökningen för nämnda stab borde därför inskränkas till 1 kapten och 1 underofficer. Däremot har chefen för marinen framhållit, att de ärenden beträffande kustartillerikrafternas operativa utnyttjande m. m., som handlades

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

i marinstaben, numera fått en sådan omfattning, att deras snabba och omsorgsfulla beredning icke kunde utföras enbart av en officer ur kustartilleriet. För tillgodoseende av marinstabens behov borde därför ske en kaderökning med 1 kapten, att tillgodoses redan under budgetåret 1940/41. För tillgodoseende av trängande behov av ytterligare personal å marinförvaltningens minavdelning borde därjämte under nämnda budgetår tillkomma 1 kapten.

I anslutning till vad sålunda anförts har chefen för marinen framlagt en plan för den av honom förordade kaderökningens genomförande under budgetåren 1940/41—1943/44.

M ar inf örvaltningen har för egen del tillstyrkt det förslag chefen för marinen sålunda framlagt.

Med ledning av vad myndigheterna anfört har jag låtit upprätta följande översikt, utvisande de av chefen för marinen och marinförvaltningen förordade kaderökningarna i förhållande till 1936 års försvarsbeslut vid fullt genomförd organisation.

Översikt 1.

Såsom ovan framhållits har chefen för marinen föreslagit, att den i förestående översikt angivna, utöver 1936 års plan hänförliga kaderökningen skulle genomföras under tiden till och med budgetåret 1943/44. Härvid må till en början framhållas, att en del av nämnda kaderökning redan medgivits av 1939 års riksdag, i det att i staten för budgetåret 1939/40 uppfört antal beställningshavare av manskapsgrad för tillgodoseende av den personella beredskapen ökats med 3 flaggkorpraler, 30 korpraler och 70 meniga utöver det för samma budgetår i den av 1936 års riksdags särskilda utskott uppgjorda planen angivna. Chefen för marinen har emellertid även anslutit sig till chefens för kustartilleriet förslag örn en påskyndad kaderökning inom ramen för 1936 års beslut på så sätt, att samtliga i planen upptagna beställningar kunde upp-

107 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

föras å stat senast under budgetåret 1942/43. Med utgångspunkt från den för budgetåret 1939/40 fastställda staten skulle den av chefen för marinen för fyraårsperioden 1940/41—1943/44 förordade kaderökningen äga rum på sätt framgår av följande översikt 2.

Översikt 2.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att myndigheterna föreslagit dels en påskyndad utökning av kustartilleriets kadrer i förhållande till 1936 års försvarsbeslut, sådant det framgår av den av 1936 års särskilda utskotts i utlåtande nr 1 framlagda planen för kustartilleriets personal under uppsättningstiden, dels ock en ytterligare kaderökning utöver nämnda plan för tillgodoseende av vissa personalbehov, vilka yppats sedan nämnda plan upprättats. Myndigheterna föreslå därvid, att de förordade kaderökningarna skola genomföras under fyraårsperioden 1940/41—1943/44.

Yad först beträffar den föreslagna påskyndade planenliga utökningen av kustartilleriets personal under övergångsperioden finner jag mig böra med hänsyn till det rådande utrikespolitiska läget och angelägenheten av att snarast möjligt genomföra den för kustartilleriet enligt 1936 års försvarsbeslut förordade personalorganisationen biträda därutinnan framlagt förslag.

Yad åter angår förslaget örn utökning av kustartilleriets personalkadrer utöver vad som förutsatts enligt meromnämnda plan finner jag angelägenheten att i möjligaste män stärka vapnets krigsberedskap motivera en dylik kaderökning. Jag har därvid intet att erinra mot den ökning i antalet beställningshavare, som avser tillgodoseende av befälsbehovet för kustartilleriets beredskapsorganisation. Icke heller finner jag anledning till erinran mot den ut- i) * 3

i) Skillnaden mellan antalet enligt 1936 års plan vid fullt genomförd organisation och antalet å staten för budgetåret 1939/40 upptagna beställningar.

s) Därav övergångsvis en underofficer av 3. graden.

3) Rätteligen 26; 3 hava emellertid uppförts å stat redan för budgetåret 1939/40.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ökning av manskapskadrerna, som beräknats för skötsel och vård av nytillkommen materiel. Likaledes torde på sätt chefen för marinen föreslagit en förstärkning av arbetskrafterna för chefens för kustartilleriet stab med 1 kapten och 1 flaggunderofficer få anses motiverad, varjämte behov av ytterligare 2 kaptener för tjänstgöring i marinstaben och å marinförvaltningens minavdelning torde få anses styrkt. Vad beträffar den föreslagna utökningen av stampersonalen för bemanning av Älvsborgs fästning, vill jag erinra örn att jag vid framläggandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag vid behandlingen av sjöförsvarets anslag till de värnpliktigas avlöning anförde, att jag icke ansåge mig kunna förorda, att en särskild värnpliktskontingent uttoges för utbildning vid fästningen under nästa budgetår. Oavsett huru organisationen av Älvsborgs fästning framdeles bomme att gestaltas, syntes nämligen på sätt chefen för kustartilleriet gjort gällande svårigheter föreligga att nu avse befäl för en dylik kontingent. Emellertid synes detta icke böra utesluta, att redan under nästa budgetår en viss utökning av stamkadrerna äger rum för fyllande av behovet av stampersonal vid fästningen; jag utgår nämligen ifrån, att fästningen för en lång följd av år framåt måste vara bemannad. Av den enligt »Översikt 2» här ovan föreslagna kaderökningen för nästa budgetar beräknas falla a Älvsborgs fästnings behov allenast följande personal, nämligen 1 förrådsförvaltare, 3 flaggkorpraler, 10 korpraler och 25 meniga.

Jag förordar sålunda, att till grund för kaderökningarna vid kustartilleriet, såvitt avser budgetåret 1940/41, må läggas den plan, som innefattas i förenämnda översikt 2. Beträffande en del av i planen upptagna beställningar må emellertid följande framhållas. Yad angår de ordinarie fänriksbeställningarna torde, på sätt i motsvarande hänseende föreslagits vid behandlingen av staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., sådana beställningar för budgetåret 1940/41 å staten böra uppföras till ett antal, som motsvarar det verkliga antalet konstituerade fänrikar vid budgetårets ingång. Detta antal beräknas emellertid uppgå till 18, eller det för innevarande budgetår upptagna antalet (16) med tillägg av den för budgetåret föreslagna kaderökningen (2). I fråga örn medelsbehovet för anställande av extra ordinarie fänrikar återkommer jag senare under anslagsrubriken B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Yad åter angår manskapsbeställningarna äro vissa ändringar erforderliga med hänsyn till Kungl. Maj:ts denna dag framlagda proposition med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente. Såsom jag redan vid behandlingen av flottans personalstat framhållit, komma flaggkorpraler och högbåtsmän att hänföras till en särskild löneplan Mb och allt övrigt manskap att sammanföras till en för de olika försvarsgrenarna gemensam löneplan Ma. I anslutning härtill har föreslagits, såvitt avser marinen, att mellan meniggraden och den hittillsvarande korpralsgraden skall inskjutas en ny lönegrad, avsedd för 1. klass sjömän och 1. klass kustartillerister och ställd i jämnbredd med korpralsgraden vid armén och flygvapnet. På så sätt komma i stället för de nuvarande två lönegraderna — de för menige och korpraler — att i fortsättningen finnas tre, nämligen en för furirer, motsvarande den nuvarande

109 Kungl. Majus proposition nr 159.

korpralsgraden, en ny korpralsgrad samt en meniggrad. För kustartilleriets vidkommande föreslås den nu inrättade mellangraden, korpralsgraden, jämväl som en mellangrad mellan de nuvarande menig- och korpralsgraderna för dem, som avlagt korpralsexamen och som enligt nuvarande ordning normalt befordras direkt från menig- till korpralsbeställning efter utgången av andra tjänsteåret.

I sitt betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté uttalat, att ifrågasatta omläggningar av manskapets avlöningsförhållanden syntes få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater, å vilka manskapsbeställningarna vore upptagna. Yad kustartilleriet anginge syntes för dess vidkommande antalet för mellangraden erforderliga beställningar få tillskapas genom utbrytande ur den nuvarande korpralsgraden. Det syntes emellertid böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef att verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande antalet beställningar i de grader, som berördes av omläggningarna.

I sitt utlåtande över lönekommitténs förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente har chefen för marinen i förevarande hänseende framhållit, att vid tillämpande av det föreslagna manskapsavlöningsreglementet borde med utgångspunkt från nu gällande stater och utbildningsbestämmelser räknas med följande procentuella avvägning av antalet manskapsbeställningar inom de olika till löneplanen Ma hänförliga lönegraderna, nämligen med 20.2 procent furirer, 17.2 procent korpraler och 62.6 procent meniga. I anbefallt yttrande till chefen för marinen har chefen för kustartilleriet angivit det inbördes förhållandet mellan furirer och korpraler till 54 procent furirsbeställningar mot 46 procent korpralsbeställningar.

Med iakttagande av den av chefen för marinen angivna procentuella avvägningen föreslår jag, att de manskapsbeställningar, vilka jag i det föregående föreslagit till uppförande å stat för budgetåret 1940/41, eller (819 + 192=) 1,011, fördelas med 75 å flaggkorpraler, med 190 å furirer, med 161 å korpraler och med 585 å meniga.

I sitt förenämnda betänkande har emellertid 1936 års lönekommitté även framhållit, att det fast anställda manskapets hänförande till det nya manskapsavlöningsreglementet erfordrade vissa övergångsbestämmelser. I fråga örn inplaceringen av de nuvarande innehavarna av manskapsbeställning i det nya reglementets beställningar har lönekommittén, såvitt angår kustartilleriet, anfört följande:

I fråga om kustartilleriet kan tvekan råda, i vilka beställningar enligt det nya reglementet nuvarande innehavare av korpralsbeställningar skola placeras. Då såsom kompetensvillkor för tillträdande av de föreslagna nya furirsbeställningarna vid kustartilleriet är avsett att uppställas fordran på godkänd genomgång av den lägre underofficersskolan, läge det väl närmast till hands, att endast sådana korpraler, vilka vid övergången till det nya reglementet uppfyllde detta villkor — varvid emellertid med lägre underofficersskola borde jämställas genomgången förberedande kurs vid arméns underofficersskola och lägre klass vid flottans underofficersskola —- skulle överföras till furirsbeställningar, under det att de, som ej genomgått minst nämnda utbildning, efter övergången till reglementet skulle placeras i den nya korprals-

Ilo

Kungl. Majus proposition nr 159.

gladen. Den för sistnämnda personalkategori härigenom uppkommande löneminskningen bleve av den storlek, att den rimligtvis borde kompenseras med personliga lönetillägg.

Emellertid skulle en dylik anordning för dem, som sålunda finge kvarstå såsom korpraler, dessutom innebära, att de, från att enligt nuvarande bestämmelser hava varit till tjänsteställningen likställda med flottans korpraler samt arméns och flygvapnets furirer, bomme att för framtiden stå en tjänst egind lägre än dessa, intill dess det nya kompetenskravet uppfyllts. Billighetsskäl synas därför kunna åberopas för att samtliga de beställningshavare vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya reelementet innehava korpralsbeställning, efter reglementets ikraftträdande oavsett utbildning erhålla tjänsteställning och — i stället för personliga lönetilllägg — även lön såsom furirer.

Till förmån för en sådan anordning talar även sannolikheten av att denna lösning skulle underlätta övergången till den tilltänkta nya utbildningsordningen vid kustartilleriet, enligt vilken den hittillsvarande lägre underofficersskolan skulle förläggas till tredje anställningsåret.

Huruvida vid tillämpning av den anordning, som sålunda övergångsvis ifrågasatts, de korpraler, vilka ej genomgått lägre underofficersskolan, böra tilldelas furirslön över stat eller med ianspråktagande delvis av å stat uppförda furirsbeställningar, torde böra avgöras med hänsyn till tillgången på sådana beställningar och under beaktande av att den normala befordringsgången^ icke i alltför hög grad bör rubbas. Ståndpunkt till sistnämnda spörsmål lärer ej kunna tagas förrän i samband med avvägning av antalet beställningar i olika grader vid kustartilleriet, och det torde böra ankomma på marinledningen att i dessa avseenden framlägga beräkningar och förslag. I den man furirslöner utgå över stat, torde emellertid korpralsbeställningarna ej böra i full utsträckning besättas.

Beställningshavare vid kustartilleriet, som före reglementets ikraftträdande kvalificerat sig för korpralsbefordran enligt hittillsvarande regler men ännu ej erhållit sådan befordran, bör i mån av tillgång på beställningar befordras till den nya korpralsgraden, i vilken vederbörande bör kvarstå intill dess befordran till furirsgraden enligt de nya reglerna kan äga rum.

Jag har tidigare föreslagit, att å staten för budgetåret 1940/41 skola uppföras 190 beställningar för furirer. Samtliga de beställningshavare, som enligt för innevarande budgetår fastställd stat uppbära korpralslön, 282 stycken, komma sålunda icke att kunna beredas furirslön. Ett bifall till de av lönekommittén förordade principerna för övergången till det nya reglementet måste därför medföra, att lön såsom furirer beredes ytterligare 92 av de nuvarande korpralerna. Ett tillgodoseende av detta önskemål torde kunna ordnas så, att dessa 92 beställningshavare av manskapet, som för närvarande uppbära lön i korpralsgraden, men vilka efter ikraftträdandet av det nya manskapsavlöningsreglementet icke erhålla furirsbeställning, tilläggas tjänsteställning som furirer och såsom sådana förklaras berättigade uppbära furirs löneförmåner. Föreskrift härom har intagits i anmärkning under den förslagsstat, som avses att föreläggas riksdagen. I

I förevarande sammanhang får jag till behandling upptaga väckt förslag örn höjning av löneförmånerna för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår.

lil

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Jag får därvid till en början framhålla, att någon särskild beställning för denne chef icke finnes upptagen i tjänsteförteckningen till det militära avlöningsreglementet. Chefskapet utövas för närvarande av en major vid, överstelöjtnant i kustartilleriet. Redan i sina yttranden över 1936 års lönekommittés förslag till nytt militärt avlöningsreglemte framhöllo vissa myndigheter, att chefskapet för Gotlands kustartilleriförsvar borde hänföras till lönegraden Ob 1, under det att annan myndighet framlagt alternativa förslag örn beställningens inplacerande i lönegraden Ob 1 eller Oa 6. Jämväl i vissa motioner i anledning av propositionen nr 245/1939 med förslag till dylikt reglemente framställdes yrkanden om högre löneställning för beställningshavaren i fråga.

I skrivelse till chefen för marinen den 25 oktober 1939 har nu chefen för Gotlands kustartilleriförsvar hemställt, att, räknat från den 1 juli 1939, ett arvode örn 4,200 kronor för år — motsvarande skillnaden i lön i lönegraderna Ob 1 och Oa 5 — måtte utverkas för nämnde chef, varjämte gjorts vissa framställningar i fråga örn beställningens hänförande till rese- och traktamentsklass.

I yttrande till chefen för marinen har marinförvaltningen ansett sig böra på det kraftigaste tillstyrka den begärda förbättringen av chefens för Gotlands kustartilleriförsvar löneställning genom tilldelande av särskilt arvode. Marinförvaltningen har i anslutning därtill bland annat framhållit, att en förbättrad löneställning redan under normala fredsförhållanden vore önskvärd, men att en dylik förbättring för närvarande med hänsyn till den inträdda förstärkta försvarsberedskapen och det stora ansvar, som åvilade nämnde chef under kustartilleriorganisationens uppbyggnad, vore än mer motiverad. Marinförvaltningen har förty förordat, att ett arvode måtte tillerkännas ifrågavarande chef, som motsvarar skillnaden mellan lönen i lönegraderna Ob 1 och Oa 4 eller, efter den nuvarande innehavarens uppflyttning i lönegraden Oa 5, skillnaden mellan lönen i lönegraden Ob 1 och Oa 5.

Chefen för marinen har med överlämnande av handlingarna i skrivelse den 19 december 1939 föreslagit, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tilllika chef för Gotlands kustartillerikår, måtte för innevarande budgetår tillerkännas ett arvode, motsvarande skillnaden i lön enligt lönegraden Ob 1 och den lönegrad, beställningshavaren i fråga enligt stat tillhör.

I ärendet har försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtande den 13 februari 1940. Lönenämnden har därvid anfört bland annat följande:

I skrivelse nr 426 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till militärt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner anförde 1939 års lagtima riksdag såvitt nu är i fråga:

»I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn vissa motionsvis gjorda yrkanden örn förändringar i löneställning för beställningshavare i högre lönegrader. Sålunda har i motionen II: 443 påyrkats, att kårchef måtte hänföras till lönegraden Oa 6. Enligt vad i motionen framhålles borde även övervägas, huruvida icke motsvarande löneställning borde beredas flottiljchefer vid flygvapnet och kustartilleriets kårchef på Gotland. Vidare har i de likalydande motionerna I: 320 och II: 475 hemställts, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar måtto hänföras till lönegraden Ob 1. Otvivelaktigt synes vara, att det tjänsteansvar i såväl rent militärt som ekonomiskt hänseende, som åvilar kår-

112 Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

cheferna, i en del fall närmar sig en regementschefs. Frågan örn en ändring av kårchefernas löneställning är emellertid förenad med vissa organisatoriska spörsmål. Efter övervägande Ilar riksdagen kommit till den uppfattningen, att vissa skäl tala för att en översyn av ifrågavarande beställningshavares lönegradsplacering bör komma till stånd.»

Riksdagen hemställde i anslutning till det anförda, att Kungl. Majit ville taga under övervägande frågan örn lönegradsplaceringen för, bland andra, kårchefer.

Såsom av förestående redogörelse framgår, har riksdagen för sin del ansett visst fog föreligga för en förbättrad löneställning för här ifrågavarande beställningshavare. Ett definitivt ställningstagande från statsmakternas sida till denna fråga lärer dock knappast kunna förväntas förrän resultatet av den nu pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen föreligger, därvid en jämförelse mellan de arbetsuppgifter och det tjänsteansvar, som åvila å ena sidan civila befattningshavare i chefs- och därmed jämförliga befattningar och å andra sidan militära chefsbeställningar torde komma att bliva av avgörande betydelse.

Även örn den pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen inom en ej alltför avlägsen framtid torde vara slutförd och därmed förutsättningar skapade för en omprövning av löneställningen för den i detta ärende avsedda chefsbeställningen, torde likväl det slutliga avgörandet av förevarande spörsmål komma att draga ut på tiden.

Det torde emellertid böra erinras, att chefskapet för Gotlands kustartillerikår och kustartilleriförsvar omfattar ett befäl över en personal, som till antalet i det närmaste motsvarar vad som förekommer vid regemente. I vissa avseenden -—- såsom beträffande självständig tyg- och fastighetsförvaltning •— torde nu ifrågavarande chef hava minst lika stort ansvar som åvilar regementschef. Man torde vidare icke kunna bortse från, att den faktiska utbyggnad av kårchefens arbetsuppgifter utöver den ram som förutsatts i 1936 års försvarsbeslut, är av permanent natur. Å andra sidan anser sig lönenämnden — för att icke föregripa den blivande omprövningen av kårchefens löneställning — icke kunna föreslå högre löneförmåner än som med säkerhet kunna förväntas framdeles bliva honom tillförsäkrade.

I anslutning till vad lönenämnden sålunda anfört har nämnden funnit det ansvar och de arbetsuppgifter, som äro förbundna med nämnda chefskap vara av den art och omfattning, att de påkalla upptagande å tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet av en särskild beställning i lönegraden Oa 6 för chefen för Gotlands kustartillerikår och Gotlands kustartilleriförsvar. Lönenämnden föreslår därför, att en sådan beställning upptages å staten för officerare och underofficerare vid kustartilleriet mot utbytande av en av de å nämnda stat uppförda överstelöjtnants- eller majorsbeställningarna. Lönenämnden föreslår vidare, att, intill dess en dylik reglering verkställts, vederbörande må få komma i åtnjutande av sådan lönefyllnad, att hans sammanlagda avlöning uppgår till de löneförmåner, som utgå till beställningshavare i lönegraden Oa 6.

För egen del finner jag mig böra såtillvida biträda lönenämndens förslag, att jag förordar uppförande å stat från och med budgetåret 1940/41 av en särskild beställning för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, hänförd till lönegraden Oa 6. Med hänsyn till att den för närvarande såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar placerade beställ-

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningshavaren före innevarande budgetårs utgång förväntas komma att utnämnas till överstelöjtnant vid kustartilleriet, torde från staten för nästa budgetår samtidigt kunna avföras en överstelöjtnantsbeställning. Lönenämndens förslag örn beredande av lönefyllnad till innehavaren av ifrågavarande chefsbeställning så vitt avser innevarande budgetår finner jag mig icke böra biträda.

Å staten för kustartilleriet torde sålunda för budgetåret 1940/41 få uppföras följande ordinarie beställningar, nämligen:

Antal Beställning Lönegrad

Officerare.

1 generalsperson, chef för kustartilleriet ................................. Ob 3

1 överste, kommendant i Vaxholms fästning ........................ Ob 2

2 överstar ........................................................................... Ob 1

1 chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår .................................................................. Oa 6

6 överstelöjtnanter ............................................................... Oa 5

11 majorer ........................................................................... Oa 4

47 kaptener ........................................................................... Oa 3

49 löjtnanter ........................................................................ Oa 2

18 fänrikar .................................. Oa 1

Underofficerare.

15 förrådsförvaltare ............................................................... OO 3

68 flaggunderofficerare ......................................................... kJO 2

108 underofficerare av 2. graden ................................................ OO 1

Manskap.

75 flaggkorpraler .................................................................. Mb 2

190 furirer .............................................................................. Ma ^

161 korpraler ........................................................................... Ma 2

585 meniga .............................................................................. Ma 1

Kostnaden för löner till ordinarie beställningshavare beräknas till för officerare 965,866 kronor, för underofficerare 779,095 kronor, för manskap 1,288,464 kronor och för musikpersonal till 13,550 kronor, eller tillhopa 3,046,975 kronor. Beträffande manskapet har avlöningen beräknats, för flaggkorpraler i 5:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig löneplan.

Med hänsyn till att den för närvarande å övergångsstat uppförde underofficeren av 3. graden beräknas kvarstå även under budgetåret 1940/41 förutsättes ingen ändring beträffande anslagsposten till avlöning till denne beställningshavare, utan torde densamma böra upptagas oförändrad till 3,700 kronor.

Å staten för innevarande budgetår finnas uppförda arvodesbefattningar för 7 pensionerade officerare och 16 pensionerade underofficerare, motsvarande Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 8

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

det i 1936 års plan för budgetåret upptagna. Enligt nämnda plan avsågs antalet pensionerade underofficerare skola ökas med en under vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42, varefter antalet befattningar för pensionerad personal skulle hava uppbringats till det antal, som enligt planen motsvarar behovet vid fullt genomförd organisation. I sin förutnämnda skrivelse angående kustartilleriets medelsbehov för nästkommande budgetår har nu chefen för kustartilleriet föreslagit ett påskyndat genomförande av personaluppsättningen även i vad avser de för pensionerad personal avsedda befattningarna, i det att de båda enligt planen återstående pensionerade underofficerarna föreslås upptagas å stat redan under budgetåret 1940/41. Vidare har nämnde chef föreslagit en utökning av antalet befattningar för pensionerad personal med bland annat 1 underofficer, avsedd som kasernunderofficer vid Gotlands kustartillerikår.

Med biträdande av dessa av chefen för marinen och marinförvaltningen tillstyrkta förslag har jag beräknat antalet befattningar för pensionerad personal under budgetåret 1940/41 till 7 för officerare och 19 för underofficerare. Posten för arvoden till pensionerad personal torde med hänsyn härtill höjas med 6,390 kronor till 62,730 kronor.

I fråga örn storleken av anslagsposten till anställningspenningar ifrågasättes ingen ändring, utan torde densamma böra uppföras oförändrad med 11,000 kronor.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av flottans personalstat anfört i fråga örn förmånen av hyres- och ortstillägg åt visst manskap, torde för ifrågavarande ändamål för kustartilleriets del beräknas ett belopp av förslagsvis 28,000 kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en förslagsstat för kustartilleriets officerare, underofficerare och manskap m. fl. Statens slutsumma uppgår till 3,152,405 kronor.

Staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat oell marinens poliskår. I enlighet med 1936 års försvarsbeslut skulle mariningenjörkåren utgöras av:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

4 marindirektörer av 2. graden,

10 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

9 mariningenjörer av 2. graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) under 10 månader, samt

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) under 8 månader.

115 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Sedan 1936 års försvarsbeslut fattats, har emellertid antalet ordinarie beställningar vid mariningenjörkåren i viss omfattning utökats. Sålunda medgav 1938 års riksdag uppförande å stat av ytterligare 1 mariningenjör av 1. graden, 2. löneklassen, och 1 specialingenjör av 2. graden, varjämte en marindirektör av 2. graden utbyttes mot en marindirektör av 1. graden. Vidare medgav 1939 års lagtima riksdag, att å stat uppfördes beställningar för ytterligare 1 specialingenjör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden. Sedan benämningarna mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, och mariningenjör av 1. graden, 2. löneklassen, i samband med det nya militära avlöningsreglementet ändrats till förste mariningenjör respektive mariningenjör av 1. graden, upptager den för budgetåret 1939/40 fastställda staten följande ordinarie beställningshavare, nämligen:

1 marinöverdirektör,

3 marindirektörer av 1. graden, 3 marindirektörer av 2. graden, 10 förste mariningenjörer,

6 mariningenjörer av 1. graden,

9 mariningenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 1. graden,

10 specialingenjörer av 2. graden och

5 specialingenjörer av 3. graden.

Några marinunderingenjörer eller mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater) hava hittills icke antagits eller utnämnts. Dessa befattningar bygga nämligen på de utbildningsbestämmelser, som av Kungl. Majit fastställts den 22 juni 1934. Den första omgång mariningenjörskadetter, som antagits enligt dessa bestämmelser, hinner icke genomgå föreskriven utbildning till marinunderingenjörer förrän under budgetåret 1940/41 och till mariningenjör av 2. graden i reserven (stipendiat) förrän under budgetåret 1941/42. Genom brev den 12 januari 1939 hava förenämnda bestämmelser upphävts och ersatts med nya, vilka emellertid även de förutsätta antagning av marinunderingenjörer och utnämning av mariningenjörer av 2. graden i reserven (stipendiater). Då för de mariningenjörselever, som antagits före 1935, utbildningen anordnats enligt äldre bestämmelser, ha å staterna hitintills alltjämt uppförts arvoden för extra mariningenjörer och för mariningenjörsstipendiater. Staten för budgetåret 1939/40 upptar

4 extra mariningenjörer och

5 mariningenjörsstipendiater. I

I skrivelse till chefen för marinen den 11 juli 1939 har marinöverdirektören anfört, att det å innevarande budgetårs stat uppförda antalet beställningar för egentliga mariningenjörer (32) för närvarande ej kunde fyllas på grund av brist på ingenjörer, vilka efter genomgången utbildning kunde påräknas och anses kompetenta såsom sökande till ordinarie beställning vid mariningenjörkåren. Under åren 1939, 1940 och 1941 beräknades ävenledes vissa vakanser komma att uppstå. Samtidigt som sålunda det nuvarande i sig självt alldeles otillräckliga antalet å stat uppförda mariningenjörsbeställningar ej kunde fyllas, komme reserven ej att kunna tillföras något nytt tillskott av ingenjörer, som genomgått föreskriven utbildning. Marinöverdirektören hem

116 i Kungl. Majas proposition nr 159.

ställde därför, att åtgärder måtte vidtagas för att avhjälpa bristerna å mgenjörspersonal. I sådant hänseende föresloge marinöverdirektören, att å staten för budgetåret 1940/41 måtte uppföras 5 extra mariningenjörer, innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 1, och 5 mariningenjörsstipendiater. De sistnämnda skulle vara de sista stipendiater, som utbildades enligt före 1935 gällande bestämmelser. Härjämte borde uppföras 2 marinunderingenjörer, vilka vore de första, som utbildades enligt 1934 års bestämmelser. Med dessa åtgärder skulle enligt marinöverdirektörens mening vakanserna i egentliga mariningenjörsbeställningar kunna fyllas och marin ingenj orkar ens stam så småningom ökas från och med den 1 juli 1941.

Yad åter specialingenjörerna angår har marinöverdirektören i sin nyssnämnda skrivelse föreslagit, att å staten för nästkommande budgetår borde uppföras beställningar för ytterligare 1 specialingenjör av 2. graden, avsedd som elektroingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden, av vilka den ene avsåges tjänstgöra som torpedingenjör vid Karlskrona örlogsvarv och den andre såsom radioingenjör å kustflottan. Denna ökning vore erforderlig för att tillgodose de nya krav på specialingenjörer, som sammanhängde med beslutad eller planerad förstärkning och modernisering av flottans materiel.

Sedermera har marinöverdirektören i skrivelse den 23 augusti 1939 till chefen för marinen framlagt tablåer över det slutliga behovet av personal vid mariningenjörkåren, sådant detta behov kunde bedömas med hänsyn till hittills beslutad omfattning av flottans fartygsbestånd, rustningar och varvsrörelse m. m. I enlighet med vad nämnda tablåer utvisade borde antalet mariningenjörkårens ordinarie befattningshavare så snart ske kunde uppbringas till 49 egentliga mariningenjörer och 23 specialingenjörer. Dessa beställningar borde enligt nämnde chef fördelas på sätt framgår av följande sammanställning:

A. Egentliga mariningenjör er.

Marinöverdirektör ................................. 1

Marindirektörer av 1. graden .................. 3

Marindirektörer av 2. graden .................. 7

Förste mariningenjörer ........................... 17

Mariningenjörer av 1. graden .................. 9

Mariningenjörer av 2. graden .................. 12

B. Specialingenjörer.

Specialingenjörer av 1. graden ............... 5

Specialingenjörer av 2. graden ............... 11

Specialingenjörer av 3. graden ............... 7.

En ökning av de egentliga mariningenjörerna i angiven omfattning kunde, enligt vad marinöverdirektören i sistnämnda skrivelse framhållit, med nuvarande utbildningssystem i bästa fall ske med 1 beställningshavare under budgetåret 1941/42, med 2 under budgetåret 1942/43, med 3 under budgetåret 1943/44, med 5 under budgetåret 1944/45, med 3 under budgetåret 1945/46

117 Kungl. Majus proposition nr 159.

och med 3 under budgetåret 1946/47. För att en snabbare utökning skulle bliva möjlig erfordrades särskilda åtgärder, innebärande användandet jämsides med det ordinarie utbildningssystemet av ett tillfälligt utbildningssystem för redan utexaminerade civilingenjörer.

Förslag örn ett dylikt tillfälligt utbildningssystem har av marinöverdirektören framlagts i skrivelse till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Av skrivelsen må här återgivas bland annat följande:

Till ifrågasatt utbildning kunna endast ifrågakomma sådana civilingenjörer, som utexaminerats från skeppsbyggnadsavdelningen vid Tekniska Högskolan eller Chalmers Tekniska Högskola (respektive Institut) och ännu ej uppnått 30 levnadsår. Av dylika ingenjörer borde ifrågakomma såväl sådana, som redan erhållit utbildning såsom värnpliktiga ingenjörer, nedan benämnda grupp A, som även sådana, som ännu ej fullgjort sin värnplikt eller fullgjort densamma vid annat vapenslag, nedan benämnda grupp B. För grupp A bör den under värnplikten erhållna utbildningen användas som grund, varför dessas utbildning kan göras kortare än som är möjligt för grupp B.

För grupp A utgör den erforderliga utbildningstiden 6 och för grupp B 11 månader. Efter dylik utbildning skulle vederbörande vara kompetent att förordnas till marinunderingenjör för en tid av IV2 år och efter utgången av denna tid utnämnas till mariningenjör av 2. graden i mariningenjörkårens reserv samt i enlighet med föreskrifterna i nådiga brevet den 12 januari 1939 kunna tilldelas stipendium och vinna kompetens för anställning vid stammen.

Enär den ifrågasatta extra kadettutbildningen ej bör igångsättas utan att säkerhet förefinnes att den kan fullföljas med fortsatt utbildning av kadetterna som marinunderingenjörer, bör 1940 års lagtima riksdag fatta beslut örn ökning av antalet marinunderingenjörer från och med den 1 juli 1940.

Utbildningen kan således ej igångsättas tidigare än den 1 juli 1940. Då det vidare är ovisst, hur många lämpliga sökande, som komma att anmäla sig till genomgående av utbildningen, synes det lämpligt att en första kurs, uteslutande omfattande grupp A, påbörjas vid angiven tidpunkt och att beslut örn ytterligare en kurs, omfattande grupp B, fattas, sedan utbildningen av grupp A igångsatts.

De sålunda antagna kadetterna böra benämnas »extra mariningen jörskadetter».

För beräkning av kostnaderna har förutsatts, att sex extra mariningenjörskadetter, tillhörande grupp A, antagas.

Statsverkets kostnader för den föreslagna kadettutbildningen, som bör bestridas av anslaget för flottans krigsberedskap och övningar, beräknas till cirka 11,000 kronor för budgetåret 1940/41. Härvid är förutsatt att extrakadetterna erhålla samma förmåner som mariningenjörskadetter med flaggkadetts tjänsteklass och dessutom ett tillägg av under sjökommendering 3 kronor 50 öre per dag och under landkommendering 5 kronor per dag. Denna förhöjning är motiverad därav, att extrakadetterna redan vid antagningen inneha fullständig civilingenjörsutbildning, och är nödvändig för att marinen i konkurrensen med den privata industrien skall kunna erhålla kvalificerade sökande.

Då kadettutbildningen den 1 januari 1941 avslutats och vederbörande förordnats till marinunderingenjörer, erfordras en utökning av mariningenjörkårens stat med 6 beställningar som marinunderingenjörer med arvode enligt löneplan Ca i militära avlöningsreglementet 16. lönegraden och 16. löneklassen medförande en kostnadsökning för budgetåret 1940/41 av cirka 16,000 kronor och för 1941/42 av cirka 32,000 kronor, varvid förutsättes att 3 marin-

118 Kungl. Majus proposition nr 159.

underingenjörer placerats på Ostkustens oell 3 vid Sydkustens marindistrikt. För budgetåren 1942/43 och 1943/44, då dessa till mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens reserv utnämnda ingenjörerna enligt 24—28 §§ i ovannämnda nådiga brev skulle vara berättigade att söka stipendium, beräknas kostnaderna uppgå till 9,600 respektive 4,800 kronor, varvid förutsattes att 4 nya stipendier utdelas.

De enligt grupp A utbildade skulle således kunna inträda i stammen den

1 januari 1944 eventuellt tidigare, örn ovan föreslagen dispens i särskilt fall medgivits. Man torde kunna beräkna, att dispens skulle kunna beviljas för

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven, varvid dessa skulle kunna inträda i stammen redan den 1 juli 1942.

Därest ej tillräckligt antal lämpliga sökande anmäla sig till grupp A oell utbildning av en grupp B skulle visa sig erforderlig, uppkommer för dessas inträde vid stammen en försening av cirka 6 månader och motsvarande förskjutning i kostnaderna mellan budgetåren samt någon ökning i kostnaderna för kadettutbildningen till följd av den 5 månader längre utbildningstiden. För extrakadetter grupp B böra under de första fem månaderna samma ekonomiska förmåner utgå som för mariningenjörskadett under motsvarande kurser, medan under återstående sex månader samma förmåner böra utgå som för extrakadetter grupp A.

Om man utgår ifrån, att av de 6, som beräknats bliva antagna till utbildning, 4 befinnas lämpliga för inträde vid stammen, och att två av dessa enligt ovan beviljats dispens, skulle den i min skrivelse den 23 augusti 1939 angivna ökningen av de egentliga mariningenjörerna kunna ske enligt följande:

1941/42 1. 1942/43 4, 1943/44 5, 1944/45 5, 1945/46 2.

Marinöverdirektören har under åberoj^ande av vad sålunda och i övrigt anförts anhållit, att chefen för marinen måtte göra vederbörlig framställning

1 syfte att möjliggöra antagning av sex extra mariningenjörskadetter för utbildning enligt det framlagda förslaget, ävensom att å staten för budgetåret 1940/41 måtte upptagas 6 marinunderingenjörer under halva budgetåret utöver de 2, varom marinöverdirektören tidigare framlagt förslag.

Chefen för marinen har i skrivelse den 17 oktober 1939 till marinförvaltningen framhållit, att han i stort sett kunde biträda det av marinöverdirektören i skrivelsen den 23 augusti 1939 framlagda förslaget till utökning av antalet egentliga mariningenjörer från nuvarande 32 till 49. Chefen för marinen har emellertid ansett sig böra begränsa ökningen av antalet marindirektörer av 2. graden till 3 mot föreslagna 4, men däremot förorda en ökning av antalet mariningenjörer av 1. graden med 4 mot föreslagna 3. Mot marinöverdirektörens förslag i fråga örn ökningen av antalet specialingenjörer har chefen för marinen förklarat sig intet hava att erinra. Chefen för marinen har även anslutit sig till det av marinöverdirektören framlagda förslaget örn anordnande av en tillfällig utbildning av mariningenjörer. I anslutning härtill har nämnde chef framhållit som sin åsikt, att kaderökningen i fråga örn de egentliga mariningenjörerna skulle med anlitande av den tillfälliga rekryteringen kunna genomföras inom fyra budgetår, därvid under budgetåret 1940/41 borde tillkomma 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer,

2 mariningenjörer av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden, under budgetåret 1941/42 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer och 1 mariningenjör av 2. graden, under budgetåret 1942/43 2 förste mariningen-

119 Kungl. Majit» proposition nr 159.

jörer, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av 2. graden samt under budgetåret 1943/44 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör och 1 mariningenjör av 1. graden.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att de av chefen för marinen angivna principerna för mariningenjörkårens utökning få läggas till grund för anslagsberäkningen för budgetåren 1940/41—1943/44 och i anslutning därtill föreslagit, att mariningenjörkårens stat för budgetåret 1940/41 måtte i förhållande till innevarande budgetår ökas med 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer, 2 mariningenjörer av 1. graden, 1 mariningenjör av 2. graden, 1 specialingenjör av 2. graden, 2 specialingenjörer av 3. graden, 1 extra mariningenjör samt 8 marinunderingenjörer, därav under halva budgetåret endast 2.

I det föregående omförmälda förslag till utökning åskådliggöres av följande sammanställning: _

Utökning av de egentliga mariningenjörsbeställningarna har av de olika myndigheterna beräknats kunna äga rum på sätt framgår av följande tablå:

*) Därav 1 med särskilt arvode och kommendörs tjänsteställning. 2) Avser budgetåret 1940/41.

120 Kungl. Majds proposition nr 159.

Utöver de förslag om kaderökningar, som framlagts i samband med marinförvaltningens förslag till medelsäskanden, har emellertid fråga uppkommit örn en ytterligare ökning av ingenjörspersonalen, vilken ökning sammanhänger med det förslag örn utbyggnad av en central torpedverkstad, som av mig förordats i årets statsverksproposition. I sådant hänseende har marinöverdirektören i skrivelse till chefen för marinen den 14 februari 1940 föreslagit, bland annat, att för tillgodoseende av behovet av torpedingenjörer ytterligare 1 specialingenjör av 3. graden måtte beräknas tillkomma under budgetåret 1940/41.

I anledning av denna hemställan har marinförvaltningen i yttrande till chefen för marinen den 22 februari 1940 tillstyrkt inrättandet av ytterligare en befattning för specialingenjör av 3. graden. Chefen för marinen har för sin del med handlingarnas överlämnande härutinnan instämt med marinförvaltningen.

Innan jag övergår till bedömandet av frågan i vilken utsträckning de väckta förslagen om utökning av mariningenjörkårens personal böra vinna beaktande må här till slut framhållas, att marinöverdirektören i en till mig överlämnad, den 24 februari 1940 dagtecknad promemoria funnit sig böra angiva vissa synpunkter rörande möjligheterna att så snabbt som möjligt genomföra den önskvärda kaderökningen vid mariningenjörkåren. Av marinöverdirektörens ifrågavarande promemoria må här återgivas följande:

Nu i tjänst varande fyra extra mariningenjörer, tillhörande två årskurser och sex mariningenjörsstipendiater, tillhörande två årskurser, hava samtliga under förstärkt försvarsberedskap placerats å befattningar, som egentligen borde bestridas av ordinarie eller reserven tillhörande personal. Örn den för stamanställning erforderliga kvalifikationstiden av fyra år efter antagning till stipendiat avkortas med 1U respektive 1—1 1U år för de fyra extra mariningenjörerna och med IV2 år för de tre äldsta stipendiaterna kunna extra mariningenjörerna söka stamanställning den 1 juli 1940 och stipendiaterna den 1 april 1941.

Dessutom komma med säkerhet en, eventuellt två mariningenjörer av 2:a graden i reserven att söka stamanställning, under förutsättning att den av chefen för marinen föreslagna kaderökningen för budgetåret 1940/41 kommer till stånd.

Härigenom kan man under budgetåret 1940/41 påräkna nio sökande till stamanställning.

För budgetåret 1941/42 kunna med liknande utgångspunkter för minskningen av de formella kompetensfordringarna, de tre yngre av nu i tjänst varande stipendiater söka stamanställning den 1 oktober 1941.

För budgetåret 1942/43 kunna två sökande från det tillfälliga utbildningssystemet påräknas den 1 juli 1942 och fyra sökande den 1 oktober 1942 från det ordinarie utbildningssystemet örn för de sistnämnda erforderlig treårig kvalifikationstid minskas med 1 år.

Med ovan angivna dispensmöjligheter och med av mig föreslaget tillfälligt utbildningssystem kan alltså den av chefen för marinen föreslagna kaderökningen för de egentliga mariningenjörerna genomföras utan att vakanser behöva uppstå annat än under kortare perioder.

Av mig den 11 juli och 23 augusti 1939 till chefen för marinen avgivna förslag till mariningenjörkårens ökning under budgetåret 1940/41 respektive

121 Kungl. Majus proposition nr 159.

linder därpå följande budgetår hade uppgjorts med tanke på normala förhållanden. Ett förslag att genomföra en snabbare ökning genom användande av ett tillfälligt utbildningssystem för redan utexaminerade civilingenjörer avlämnades av mig till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Samtliga dessa förslag förutsatte även att utbildningen av redan antagen personal för fyllande av behovet av egentliga mariningenjörer fortfarande skulle ske enligt hittills gällande grunder. Erfarenheterna under den tid, förstärkt försvarsberedskap pågått, visa emellertid att så ej kunnat ske. Översyns- och moderniseringsarbeten å i tjänst varande fartyg, utrustning och ändring av hjälpfartyg samt nybyggnads- och projektarbeten för krigsfartyg måste forceras på allt sätt, samtidigt som kravet på mariningenjörspersonal för besättande av mobiliseringsposter måste fyllas. Då personaltillgången sedan flera år tillbaka visat sig synnerligen knapp för normalt fredsbehov, blev det nödvändigt att avbryta den normala utbildningen av såväl extra mariningenjörer som mariningen jörsstipendiater och att placera nämnda personal i befattningar, för vilka kompetensfordringarna rätteligen borde hava varit större, än personalen ifråga med hänsyn till utbildningen innehade. Härmed förenade olägenheter måste tagas med hänsyn till lägets krav. Å andra sidan medförde personals placering å mera ansvarsfulla poster att erfarenhet och användbarhet snabbare förvärvades.

Under förutsättning att förstärkt försvarsberedskap kommer att fortgå, synes det mig därför möjligt att för nämnda personalkategorier minska på de formella villkoren för vinnande av kompetens att söka stamanställning, varvid minskningen i utbildningstid kan ökas allt efter som vederbörandes tjänstgöringstid under förstärkt försvarsberedskap okas..

Med hänsyn till det nyss anförda kan en kaderökning för de egentliga mariningenjörerna ske snabbare än som förutsattes i mina ovannämnda förslag till chefen för marinen.

För egen del får jag beträffande storleken av mariningenjörkåren anföra följande. Redan i samband med tillkomsten av 1936 års försvarsbeslut framhöllo myndigheterna angelägenheten av att antalet egentliga mariningenjörer måtte bestämmas till väsentligt större antal än det, som sedermera enligt samma beslut fastställdes. Vid sina medelsäskanden för de båda senaste budgetåren hava myndigheterna jämväl hemställt örn en utökning av antalet dylika beställningshavare. Dessa förslag hava emellertid i fråga örn antalet beställningar vunnit beaktande endast i så måtto, att beställning å stat uppförts för ytterligare 1 mariningenjör av 1. graden. I samband med sina medelsäskanden för budgetåret 1940/41 hava nu de av frågan berörda myndigheterna ånyo framhållit behovet av en utökning av antalet egentliga mariningenjörer. Även jag finner skäl tala för en sådan utökning av kåren, att personal i tillräcklig omfattning finnes tillgänglig för utförande av de arbetsuppgifter, för vilka kompetent personal med hänsyn till den stora specialiseringen på området icke torde stå till buds utanför kårens egon krets. En utökning av kåren blir emellertid, såsom myndigheterna framhållit, svår att genomföra inom den närmaste tiden, därest man anlitar endast den normala utbildningsvägen för mariningenjörer. Ett tillfälligt utbildningssystem med syfte att på kortast möjliga tid bibringa å skeppsbyggnadsavdelning utexaminerade civilingenjörer erforderlig kompetens synes därför vara att tillråda för det snara genomförandet av en kaderökning. Därvid synes

122 Kungl. Majus proposition nr loit.

det av marinöverdirektören framlagda, av chefen för marinen biträdda förslaget i huvudsak kunna läggas till grund. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde det få ankomma å Kungl. Majit att, efter särskild framställning i ämnet, utfärda för en dylik utbildning erforderliga bestämmelser.

Även örn jag sålunda förordar, att en viss kaderökning i fråga örn de egentliga mariningenjörerna under den närmaste tiden kommer till stånd, finnér jag mig icke nu beredd att slutgiltigt fatta ståndpunkt till ökningens storlek eller till ökningens fördelning å olika beställningar utan anser, att ökningen bör bestämmas från budgetår till budgetår. Yad därvid budgetåret 1940/41 beträffar synes, såsom av det föregående kan inhämtas, möjligheter föreligga för en utökning enligt den av chefen för marinen avgivna, av marinförvaltningen biträdda planen endast under förutsättning att viss dispens i fråga örn utbildningen meddelas beträffande vissa extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater, som utbildas enligt före 1935 gällande bestämmelser. Med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt utöka personalbeståndet torde skäl kunna åberopas för anlitande av en sådan utväg. I anslutning härtill finner jag mig kunna såtillvida förorda en utökning av antalet egentliga mariningenjörer för budgetåret 1940/41 som jag föreslår upptagande å stat av nya beställningar för 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av 2. graden.

Beträffande specialingenjörerna torde intet vara att erinra mot de framlagda förslagen att å staten för nästa budgetår uppföra beställningar för ytterligare 1 specialingenjör av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden.

Slutligen förordar jag, att å staten för budgetåret 1940/41 måtte upptagas arvoden till dels 5 extra mariningenjörer och 5 mariningenjörsstipendiater, dels 8 marinunderingenjörer, därav 2, belöpande å hela budgetåret, avses för mariningenjörsaspiranter, som genomgått enligt 1934 års utbildningsbestämmelser föreskriven utbildning samt 6, belöpande å halva budgetåret, för extra mariningenjörskadetter, som kunna komma att utbildas enligt det föreslagna tillfälliga utbildningssystemet.

Kostnadsökningen för de nytillkomna ingenjörsbeställningarna beräknas uppgå till 75,630 kronor. För de ordinarie beställningshavarna beräknas sålunda medelsbehovet under budgetåret 1940/41 till (511,619 + 75,630 —) 587,249 kronor.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för nästkommande budgetår upptagit arvoden till marinunderingenjörerna motsvarande lönen i 16. lönegraden, 16. löneklassen av löneplanen Ca i 1939 års militära avlöningsreglemente. För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka annan avvägning av arvodet än den, som angivits enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut. Enligt nämnda beslut avsågs till marinunderingenjörerna utgå arvoden motsvarande lönen i 9. löneklassen löneplanen C i 1927 års officersavlöningsreglemente. Jag förutsätter emellertid, att marinförvaltningen i samband med avgivandet av sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 in-

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kommer med ett motiverat förslag rörande omräkning av de ifrågavarande arvodena. För arvoden till extra mariningenjörer, mariningenjörsstipendrater oell marinunderingenjörer beräknar jag ett sammanlagt belopp av 56,985 kronor.

För innevarande budgetår fastställd stat upptar följande ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

7 » » 2. »

29 kaptener,

15 löjtnanter,

5 fänrikar.

Antalet å nämnda stat uppförda beställningar i olika grader överensstämmer med 1936 års försvarsbeslut utom i vad avser antalet löjtnantsbeställningar, vilket jämlikt medgivande av 1939 års lagtima riksdag å staten upptagits med en mer än vad försvarsbeslutet förutsatt.

I skrivelse till chefen för marinen den 3 oktober 1939 har chefen för marinintendenturkåren anmält, att verkställd utredning givit vid handen, att en utökning av marinintendenturkårens personal med sammanlagt 17 beställningar vore av behovet påkallad. 1 anslutning därtill har chefen för marinintendenturkåren anfört följande:

Krigsförberedelsearbetet borde bland annat innefatta en omsorgsfull planläggning av erforderliga materielanskaffningar m. m. samt utformandet av en mängd för tjänsten vid mobilisering eller krig nödvändiga särskilda föreskrifter Möjligheten för att i tillräcklig utsträckning kunna genomfora detta omfattande och komplicerade arbete berodde av tillgången på för andamålet kvalificerad personal. Det hade därvid visat sig att tillgången på mtendenturofficerare varit otillräcklig. Så gott som alla högre chefer vid mannens lokalförvaltningar hade också på senaste tid yrkat på antingen ökning av antalet å vederbörliga expeditioner tjänstgörande intendenturofficerare eller ock kommendering på vassa befattningar av äldre och mera erfaren personal an

som kunnat tilldelas dem. „ ..... . ■,

För att marinens intendenturofficerare skulle kunna pa ett tilltredsstallanae sätt fylla sina krävande och synnerligen mångskiftande uppgifter måste möjlighet beredas dem att inhämta viss specialutbildning. För mannens övriga officerskårer vore sedan länge sörjt för särskild och högre utbildning av mångå slag och det vore beklagligt, att man för intendenturkåren vidkommande måste konstatera efterblivenhet i motsvarande hänseende. Orsaken vore emellertid ytterst rådande personalbrist. ... . ,

Fänrikar vid marinintendenturkåren borde under de första tjänsteåren icke avses för bestridande av tjänster, varmed voro förenade föredragningsskyldighet eller mera självständig handläggning av förvaltningsärenden, enär dessa givetvis saknade deli mognad och rutin, som endast föijer med den erfarenhet, som den längre tjänstetiden skänker.

Det ofrånkomliga behovet av ersättningspersonal borde beaktas. Att, såsom nu vore förhållandet, förfall för en befattningshavare att uppehålla sin tjänst eller en oförutsedd avgång merendels medförde flera eljest omotiverade omplaceringar å andra tjänster, vore en mycket allvarlig olägenhet och hade

124 Kungl. Majus proposition nr 159.

föranlett energiska klagomål från därav drabbade chefer. Genom att begära ett antal beställningar avsedda för sådana ordinarie befattningar, som nu bekläddes med fänrikar, skulle emellertid dessa senare kunna frigöras och utgöra ersättningspersonal samtidigt som de underginge vidareutbildning.

Slutligen utgjorde den omständigheten, att antalet å aktiv stat upptagna intendenturofficerare understege mobiliseringsbehovet av stampersonal, ett tvingande skäl för utökning av numerären.

Den ökning med 17 beställningar, vilken chefen för marinintendenturkåren sålunda förordat, borde enligt ett i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag fördelas å fyraårsperioden 1940/41—1943/44, därvid enligt viss angiven fördelning under budgetåret 1940/41 borde tillkomma 7 beställningar samt under vart och ett av de därpå följande tre budgetåren 3, 4 respektive 3 beställningar. Därjämte har föreslagits viss uppf lyftning av vissa nu i lägre grader upptagna beställningar. Den föreslagna ökningen innefattade emellertid icke personalökning, som kunde bliva betingad av en bemanning av Älvsborgs fästning eller av en eventuell omorganisation av flottans underofficersskolor.

I samband med förslaget om utökning av marinintendenturkåren har chefen för kåren i förberörda skrivelse framlagt förslag örn upptagande å stat av en särskild beställning i lönegraden Oa 5 för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad, vilken beställningshavare tillika avsåges bestrida befattningen såsom beklädnadsintendent vid intendenturförvaltningen inom Sydkustens marindistrikt. \id bifall till detta förslag skulle emellertid å staten upptagna kaptensbeställningar kunna minskas med den för nämnda tjänst nu avsedda.

Chefen för marinen har i skrivelse till marinförvaltningen förklarat sig icke hava något att erinra mot det framlagda förslaget beträffande den numerära ökningen av kåren. Den framlagda 4-årsplanen syntes emellertid så till vida böra ändras att för budgetåret 1940/41 ej borde ifrågasättas större ökning än med 1 kommendörkapten av 2. graden, 3 kaptener och 3 löjtnanter. Jämväl förslaget att bereda chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad avlöning i lönegraden Oa 5 har chefen för marinen tillstyrkt.

Marinförvaltningen har för sin del framhållit, att, därest ett av ämbetsverket väckt förslag om inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad officer med tjänstgöring vid marinförvaltningens sanitetsavdelning vunne bifall, den av chefen för marinintendenturkåren förordade kaderökningen borde inskränkas till 16 beställningshavare. Marinförvaltningen har emellertid i övrigt förklarat sig tillstyrka den föreslagna kaderökningen, vilken såvitt avser budgetåret 1940/41 borde erhålla den omfattning, som av chefen för marinen föreslagits. Jämväl den föreslagna högre löneställningen för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad har av marinförvaltningen tillstyrkts.

I fråga örn chefens för beklädnadsverkstaden löneställning har försvarsväsendets lönenämnd i yttrande den 29 november 1939 anfört följande:

Yad angår frågan örn inrättande av en särskild beställning för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad, vill lönenämnden erinra, att övervägandet av denna fråga torde ingå i det uppdrag, som genom beslut den 22 juni 1939 (finansdepartementet) lämnats sakkunniga för utredning av frågan om reglering av vissa militära arvoden. Då denna utredning enligt vad

125 Kungl. Majus proposition nr 159.

sorn inhämtas av propositionen nr 79 till nu pågående urtima riksdag torde komma att ställas på framtiden, kan det visserligen synas tveksamt örn den föreliggande frågan nu bör göras till föremål för isolerad behandling.

Emellertid tala starka sakskäl för att giva chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad en högre löneställning och en fastare anknytning till verkstadens ledning. Det stora ekonomiska ansvar, som åvilar ledaren för här ifrågavarande, på senare år starkt utvidgade verkstadsdrift talar för att en särskild beställning inrättas för denne i 5:e lönegraden Oa. Ur synpunkten av att ernå kontinuitet i företagets ledning torde även en sådan anordning vara att förorda.

Vid sådant förhållande och då för chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad genom beslut vid 1939 års lagtima riksdag inrättats en särskild beställning i lönegrad Oa 5 finner sig lönenämnden böra tillstyrka marinförvaltningens förevarande förslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag väckts dels örn en väsentlig utökning av marinintendenturkåren under de närmaste fyra budgetåren, dels ock örn utbyte av en å stat nu uppförd kaptensbeställning, vars innehavare bestritt tjänsten såsom chef för marinens centrala beklädnadsverkstad, mot en beställning i lönegraden Oa 5.

Vad först angår frågan örn en utökning av kårens ordinarie personal finner jag de av chefen för marinintendenturkåren därutinnan anförda skälen vara av den art, att desamma i möjligaste män böra beaktas. Jag finner mig därför böra i så måtto biträda förslaget örn en dylik ökning, att jag förordar, att å staten för budgetåret 1940/41 på sätt chefen för marinen föreslagit uppföras beställningar för ytterligare 1 kommendörkapten av 2. graden, 3 kaptener och 3 löjtnanter. Med hänsyn till vad som anförts till stöd för ett utbyte av 1 kaptensbeställning mot en beställning för chefen för beklädnadsverkstaden finner jag vidare ett dylikt utbyte böra äga rum, därvid jag i likhet med marinförvaltningen förutsätter, att det å marinens arvodesförteckning uppförda särskilda arvodet å 1,200 kronor till nämnde chef icke längre bör utgå.

De ordinarie fänriksbeställningarna torde böra upptagas till samma antal som för innevarande budgetår, eller 5, därav 3 avses för vid budgetårets ingång kvarstående ordinarie fänrikar och 2 för att bereda möjlighet till anställning i stammen av i reserven utnämnda fänrikar. Beträffande medelsbehovet för avlönande av extra ordinarie fänrikar återkommer jag senare under rubriken

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Jag får sålunda förorda, att antalet beställningshavare vid marinintendenturkåren för budgetåret 1940/41 fastställes till:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,

8 kommendörkaptener av 2. graden,

31 kaptener,

18 löjtnanter och 5 fänrikar.

För avlöning till de nytillkommande bestå! lningshavarna beräknas enligt sedvanliga beräkningsgrunder åtgå 53,508 kronor, ökningen i kostnader med

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

anledning av utbyte av 1 beställning i lönegraden Oa 3 mot 1 i lönegraden Oa 5 beräknas till 2,514 kronor. Avlöningsposten till ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren för budgetåret 1940/41 kommer därför att uppgå till (455,846 + 2,514 + 53,508 =) 511,868 kronor.

I fråga om medelsbehovet för marinläkarkåren får jag till en början framhålla följande.

Enligt 37 § avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet utgår till innehavare av beställning såsom marinläkare av 2. graden arvode med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning av arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år, varjämte sådan beställningshavare under tjänstgöring i land äger uppbära dagarvode med 12 kronor.

Å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten för bland annat marinläkarkåren funnos bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkare av 2. graden.

I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente framhöll 1936 års lönekommitté, att förenämnda arvodesbefattningar för marinläkare av 2. graden borde såsom varande bisysslor avföras ur avlöningsreglementet och att befattningarna i fråga lämpligen borde ombildas till ickeordinarie tjänster. Lönekommittén förutsatte därvid, att en omprövning av arvodesbeloppen skulle komma till stånd samt att, då beställningarna vore konstruerade som ordinarie tjänster, de beställningshavare, som tillsatts före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande, under löpande förordnandetid skulle få bibehållas vid sina löneförmåner, därest de icke frivilligt överginge till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna.

Lönekommitténs förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente upptog följaktligen icke några bestämmelser om marinläkare av 2. graden.

Med anledning härav föreslog jag vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel, att några ordinarie beställningar för marinläkare a,v 2. graden efter det nya avlöningsreglementets ikraftträdande icke borde tillsättas samt att å stat uppförda dylika beställningar skulle ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster. Jag förutsatte emellertid, att ett utbyte skulle ske i mån av beställningshavares avgång eller efter frivilligt övergående. Med hänsyn därtill föreslog jag, att å staten för budgetåret 1939/40 alltjämt skulle bland ordinarie beställningshavare upptagas samma antal marinläkare av 2. graden som för budgetåret 1938/39, eller 16 stycken, men att dessa beställningar i mån av innehavarnas avgång eller vid löpande förordnandetids utgång skulle ersättas med för personal med arvoden avsedda icke-ordinarie befattningar. Arvodena föreslogos i avbidan å ifrågasatt omprövning böra bestämmas till det vid det nya reglementets ikraftträdande till marinläkare av 2. graden utgående beloppet, 2,700 kronor, med tillägg, i förekommande fall, av en förhöjning efter tre års tjänstetid å 300 kronor. Rätten att uppbära dagarvode förutsattes skola tillkomma jämväl innehavare av icke-ordinarie arvodestjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

127 Mot vad sålunda föreslogs framställde riksdagen icke någon erinran.

Å staten för innevarande budgetår finnas vidare uppförda 8 arvoden å 1,410 kronor till marinläkarstipendiater.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår bär marinförvaitningen framhållit, att marinöverläkaren i skrivelse till chefen för marinen den 30 juni 1939 hemställt om åtgärder för genomförande av en ökning av marinläkarkåren så att en bättre överensstämmelse mellan efterfrågan och tillgång på läkare vid kåren ernåddes. Marinöverläkaren hade därvid angivit behovet av nya befattningar till 11. Behovet hade enligt marinöverläkaren i första hand gjort sig gällande med anledning av dels ökat antal rustade fartyg, dels spridd förläggning vid kustartilleriregementena med behov av en läkare vid varje förläggningsort dels ock den ökade omfattningen av verksamheten vid marinens sjukhus i Karlskrona. Marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat vore enligt reglementet för marinen skyldiga tjänstgöra genomsnittligt minst tre månader årligen. Bestämmelserna hade emellertid med hänsyn till vikten av att dessa läkare genom verksamhet inom den civila hälsooch sjukvården erhölle allsidiga och omfattande kunskaper städse tolkats så, att tjänstgöring icke borde krävas mer än under genomsnittligt tre månader årligen. De läkare, varom nu vore fråga, hade emellertid under budgetåret 1938/39 utöver tre månaders normal tjänstgöring tjänstgjort under sammanlagt 34 tjänstgöringsmånader, motsvarande en ökning av kåren med minst 11 läkare. Även en beräkning av antalet vakanser, som årligen uppstode och för vars fyllande avsevärd tid måste tagas i anspråk, utvisade, att kåren borde ökas med 11 läkare. Marinförvaltningen har vadare framhållit, att, sedan chefen för marinstaben förordat den föreslagna utökningen men ansett att densamma borde uppdelas på två budgetår, marinöverläkaren i skrivelse till chefen för marinen den 22 augusti 1939 anhållit, att marinläkarkåren under budgetåret 1940/41 måtte utökas med minst 4 marinläkare av 2. graden och minst 2 marinläkarstipendiater samt att återstående ökning måtte få äga rum från och med den 1 juli 1941.

Med förmälan, att chefen för mannen icke haft något att erinra mot marinöverläkarens i skrivelsen den 22 augusti 1939 framlagda förslag har marinförvaltningen tillstyrkt detsamma och sålunda för budgetåret 1940/41 beräknat en ökning av marinläkarkåren med 4 marinläkare av 2. graden och 2 marinläkarstipendiater.

I anslutning härtill har marinförvaltningen framhållit, att ehuruväl det icke kunde anses klarlagt, i vilken utsträckning de nu såsom ordinarie beställningshavare upptagna 16 marinläkarna av 2. graden skulle komma att överföras till icke-ordinarie, det likväl syntes uppenbart, att nu ifrågavarande fyra nya befattningar för marinläkare av 2. graden skulle upptagas under rubriken »Personal med arvoden».

Av det anförda torde framgå, att behov av en ökning i antalet till marinläkarkåren knutna läkarkrafter föreligger. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att kåren under nästa budgetår tillföres 4 marinläkare av 2. graden och

128 Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

2 marinläkarstipendiater. Antalet marinläkare av 2. graden kommer sålunda att uppgå till 20. De nytillkommande tjänsterna böra i överensstämmelse med vad ovan anförts rörande tjänsternas ändrade karaktär uppföras under rubriken personal med arvoden. Det synes i anslutning därtill lämpligt företaga den ändringen i förhållande till den för innevarande år fastställda staten, att jämväl de bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkarna av 2. graden upptagas under sistnämnda rubrik med angivande, att å staten sålunda angivet antal innefattar även de marinläkare av 2. graden, som före den 1 juli 1939 erhållit förordnande såsom ordinarie beställningshavare.

Beträffande till marinläkare av 2. graden utgående förmåner ifrågasätter jag icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Arvodena torde sålunda få upptagas med 2,700 kronor för år med förhöjning å 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år, varjämte under tjänstgöring torde få utgå särskilt dagarvode med 12 kronor. Bestämmelser härom hava intagits i anmärkning under staten. Anmärkningen har, då löneförmånerna äro lika för de äldre och de nya tjänsterna, kunnat givas generell avfattning.

De nytillkommande tjänsterna medföra en ökning av anslagsposten till arvoden vid marinläkarkåren med (20 X 2,700 + 2 X 1,410=) 56,820 kronor. Å andra sidan kan anslagsposten till löner respektive arvoden till den ordinarie personalen minskas med (16 X 2,700 =) 43,200 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda staten finnes uppfört ett arvode å 3,600 kronor till röntgenläkaren vid marinens sjukhus i Karlskrona. I skrivelse den 15 december 1939 har marinförvaltningen hemställt, att detta arvode från och med den 1 november 1939 måtte få utgå efter ett till 4,800 kronor för år förhöjt belopp. Höjningen motiverades med det under senare tid starkt ökade arbetet för ifrågavarande läkare, vilket förhållande föranlett denne att till nämnda dag uppsäga på ett arvode av 3,600 kronor för år baserat kontrakt. Marinförvaltningen framhöll tillika, att det icke läte sig göra att finna någon ersättare för den dåvarande röntgenläkaren, som vore villig sluta kontrakt på dittillsvarande lönevillkor.

Med anledning av förenämnda framställning medgav Kungl. Majit genom brev den 30 december 1939, att till röntgenläkaren vid ifrågavarande sjukhus finge utöver i gällande stat upptaget arvode tillsvidare för tiden den 1 november 1939 — den 30 juni 1940 utgå arvodestillägg med 100 kronor för månad, att bestridas av den under sjöförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då den ökning av röntgenläkarens arbetsuppgifter, som föranlett förenämnda arvodestillägg, torde få anses bliva bestående synes det motiverat, att från och med budgetåret 1940/41 å stat uppföra ifrågavarande arvode med ett till 4,800 kronor förhöjt belopp.

I övrigt ifrågasätter jag för nästkommande budgetår icke någon ändring beträffande nu förevarande stat. I överensstämmelse med det anförda upprättad förslagsstat (se Bil. nr 78) slutar å ett belopp av 1,581,646 kronor.

129 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Staten för rid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal. För innevarande budgetår fastställd stat slutar å ett belopp av 105,380 kronor, varav 8,000 kronor beräknats för löner till ordinarie beställningshavare, 2,730 kronor för arvode åt pensionerad och civil personal, 38,000 kronor för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, 52,650 kronor för anställande av betjäningspersonal och 4,000 kronor för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariatsersättning under sjukdom.

Beträffande anslagsposten till löner åt de ordinarie beställningshavarna ifrågasattes icke någon ändring för nästa budgetår.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår föreslog marinförvaltningen, att ett arvode å 5,500 kronor måtte få upptagas å staten för möjliggörande av anställande vid sjukhusets medicinska avdelning av en underläkare med minst tre års anställningstid.

Vid framläggandet av förenämnda proposition nr 247 till 1939 års lagtima riksdag fann jag mig emellertid, med hänsyn till den pågående utredningen rörande ifrågasatt ändrad organisation av marinens sjukhus i Karlskrona, icke för det dåvarande böra förorda, att arvode för den föreslagna underläkartjänsten uppfördes å sjukhusets stat. Jag förutsatte därvid, att sjukhusets behov av läkarkrafter tills vidare skulle få tillgodoses på sätt ditintills skett.

Emellertid har nu marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 meddelat, att förste läkaren vid marinens sjukhus i Karlskrona ånyo framhållit behovet av förstärkning av läkarkrafterna vid sjukhuset. Förste läkaren hade därvid anfört bland annat följande:

Den moderna sjukhusvården ställde betydligt större krav på läkarpersonalen än tidigare. Behovet av en förstärkning av underläkarepersonalen vid marinens sjukhus hade med hänsyn härtill under senare år allt starkare framträtt. Den nuvarande anordningen med kommendering av biträdande läkare till sjukhuset, med personalombyte vanligen efter betydligt kortare tid än ett år, ofta endast någon månad, vore mycket ogynnsam för sjukvården till följd av den bristande kontinuiteten i arbetet, orsakad såväl av de relativt kortvariga kommenderingarna som de biträdande läkarnas från fall till fall växlande utbildning och kompetens. Därtill komme, att det visat sig vara en synnerligen otillfredsställande anordning att dela upp den biträdande läkarens tjänstgöring på sjukhusets kirurgiska och medicinska avdelningar. Sjukhusets största avdelning, den medicinska, vore synnerligen arbetskrävande med hänsyn till sjukvårdens i hastigt tempo fortskridande utveckling, som medförde alltmera tidsödande, ingående undersökningar och synnerligen omfattande journalföring. Å nämnda avdelning mottoges ett mycket stort antal fall för ingående observation och utredning med hänsyn till tjänstens olika krav och för bedömande av frågan om ersättning från riksförsäkringsanstalten. Arbetet å avdelningen krävde, att densamma tillgodosåges med en särskild för denna avdelning avsedd biträdande läkare. För att nämnde biträdande läkare skulle kunna rationellt utbildas och utnyttjas och för bibehållande av nödig kontinuitet i arbetet vore det i hög grad önskvärt, att han anställdes som ordinarie underläkare nied förordnande på minst tro år. Pågående utredning angående ordnande av marinens sjukhusvård i Karlskrona hade ännu icke slutförts och det torde i värjo fall dröja flera år innan marinens nuvarande sjukhusorganisation komme att undergå någon genomgripande förändring. På

Bihang till riksdagens protokoll I9 IO. 1 sami. Kr 159. 298 40 il

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

grund av den ovisshet, som ännu rådde i denna fråga, torde det vara lämpligare, att ifrågavarande biträdande läkare anställdes som extra läkare med förordnande på ett år i sänder. Det vore för sjukhusets verksamhet synnerligen olyckligt örn sjukhusfrågans ovissa läge skulle anses böra medföra, att anställande av underläkare (extra läkare) ännu en gång skulle skjutas åt sidan. Behovet av sådan läkarkraft måste med skärpa framhållas. För kirurgiska avdelningens behov borde fortfarande liksom hittills biträdande läkare kommenderas.

Marinförvaltningen har instämt i vad sålunda anförts rörande inrättande av ifrågavarande läkartjänst och har jämväl funnit sig böra understryka angelägenheten av att frågan redan nu vunne sitt avgörande. Ämbetsverket har därför i enlighet med ett av chefen för Sydkustens marindistrikt väckt förslag hemställt, att å sjukhusets stat måtte uppföras ett arvode å 5,500 kronor fölen extra läkare vid den medicinska avdelningen samt att denne läkare utom arvodet även måtte förklaras berättigad komma i åtnjutande av förmån av fri bostad, värme, lyse samt sängservis för en person ävensom semester under 30 dagar. Nämnda förmåner motsvarade vad som utginge till förste underläkare vid länslasarettet i Karlskrona, vars arbetsbörda och ansvar vore jämförbara med den till inrättande föreslagna tjänstens.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till framställningen.

Av det anförda framgår, att det sätt, på vilket behovet av biträdande läkare vid marinens sjukhus i Karlskrona hittills tillgodosetts, nämligen genom anlitande av genom medicinalstyrelsen förordnad, för sjukhusets kirurgiska och medicinska avdelningar gemensam extra läkare, särskilt för den medicinska avdelningen medfört betydande olägenheter, bland annat till följd av många gånger helt kortvariga förordnanden. Då det icke torde kunna förväntas, att någon genomgripande omorganisation av sjukhuset kommer att äga rum inom den närmaste tiden, anser jag mig böra biträda marinförvaltningens nu föreliggande förslag örn inrättande av en extra läkartjänst med förordnande på ett år i sänder. Mot de av marinförvaltningen föreslagna löne-, natura- och semesterförmånerna synes intet vara att erinra. Delposten för arvoden till pensionerad eller civil personal torde med hänsyn härtill böra höjas från nuvarande 2,730 till 8,230 kronor.

Från avlöningsposten till icke-ordinarie befattningshavare avlönas för närvarande 2 operations- och röntgensköterskor samt 6 sjuksköterskor, samtliga med avlöning enligt lönegrad ME o 7. Marinförvaltningen har nu gjort framställning örn anställande av ytterligare två sköterskor och till stöd för framställningen anfört bland annat följande. Arbetet både å sjukhusets röntgenlaboratorium och kliniska laboratorium hade ökat i synnerligen hastig takt. Den vetenskapliga utvecklingen hade medfört ett starkt ökat behov av röntgendiagnostik och laboratorieundersökningar för sjukdomsfallens omsorgsfulla utredning och behandling. Hittills hade sjukhuset haft tillgång till endast en sjuksköterska för dessa båda uppgifter, vilket särskilt under sista året visat sig vara fullständigt otillräckligt. Det vore oundgängligen nödvändigt att

131 Kungl. Maj-.ts 'proposition nr 159.

sjukhuset ägde tillgång till en särskild röntgensköterska för röntgenlaboratoriet och en laboratoriesköterska för det kliniska laboratoriet. Den nu för båda laboratorierna avsedda sjuksköterskan skulle därvid avses för det kliniska laboratoriet och den nytillkomna för röntgenlaboratoriet. Sjukvårdsarbetet på avdelningarna bleve ävenledes för varje år alltmera krävande. De av medicinalstyrelsen för dfe civila sjukhusen givna direktiven rörande sjuksköterskornas arbetstid kunde icke följas å marinens sjukhus med nuvarande antal avdelningssköterskor. Därtill komme, att sjuk- och semestervikarie eller extra arbetskraft under ökad sjuklighet numera endast med yttersta svårighet eller ej alls stöde att uppbringa, vilket tidvis ytterligare försvårade möjligheten att på ett rimligt sätt ordna avdelningssköterskornas och nattsköterskans arbete. För att skapa rimligare arbetsförhållanden för nämnda sjuksköterskor och giva dem tillfälle till nödig ledighet vore det nödvändigt att anställa ytterligare en avdelningssköterska med uppgift att såsom »löpare» i bestämd ordning avlösa övriga här avsedda sjuksköterskor. De sålunda föreslagna sjukskötersketjänsterna beräknades medföra en kostnadsökning av i runt tal 6,400 kronor.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att behovet av ytterligare sköterskepersonal vid sjukhuset är trängande. Jag finner mig därför böra förorda bifall till marinförvaltningens förslag att utöka denna personal med en röntgensköterska och en sjuksköterska. Med hänsyn härtill torde avlöningsposten till icke-ordinarie befattningshavare böra höjas med nettobeloppet för avlöning till två icke-ordinarie befattningshavare i lägsta löneklassen inom lönegraden MBo 7 eller med i runt tal 5,800 kronor.

Från den till chefsläkarens förfogande stående anslagsposten för anställande av betjäningspersonal avlönas för närvarande två vid sjukhuset anställda eldare, vilka övergångsvis åtnjuta lön enligt 4. lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare. Marinförvaltningen har föreslagit, att, sedan eldare av 2. klass uppförts i 5. lönegraden å tjänsteförteckningen till gällande militära icke-ordinariereglemente (MEo), ifrågavarande båda eldare borde erhålla ickeordinarie anställningsform, med bibehållande dock av nuvarande lönegradsplacering.

I avgivet utlåtande den 29 november 1939 har försvarsväsendets lönenämnd ansett ifrågavarande eldare böra anställas såsom eldare av 2. klass i 5. lönegraden MEo. Lönenämnden har till stöd härför anfört, att det syntes nämnden mindre rationellt, att eldarna vid sjukhuset bibehölles vid en löneställning, som beträffande manliga beställningshavare allmänt övergivits inom det statliga lönesystemet.

Med biträdande av vad lönenämnden sålunda föreslagit får jag förorda, att förenämnda två eldare från och med budgetåret 1940/41 uppföras å sjukhusets stat såsom icke-ordinarie befattningshavare i 5. lönegraden MEo. Kostnaden för deras avlöning beräknas enligt sedvanliga grunder uppgå till i runt tal 6,200 kronor.

Delposten till icke-ordinarie befattningshavare kommer sålunda att för nästa budgetår uppgå till (38,000 + 5,800 -f 6,200=) 50,000 kronor.

132 Kungl. Marits proposition nr 159.

Vidkommande delposten till anställande av betjäningspersonal torde denna för nästkommande budgetår å ena sidan minskas med ett belopp, motsvarande vad som beräknats i avlöning till förenämnda två eldare. Å andra sidan torde posten med hänsyn till att lönerna för övrig från delposten avlönad personal till följd av från och med den 1 april 1939 gällande kollektivavtal höjts böra undergå viss förhöjning. I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag torde delposten för nästkommande budgetår böra uppföras med i runt tal 52,800 kronor.

Vad slutligen angår delposten för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariatsersättning under sjukdom torde denna med hänsyn till de nya kollektivavtalsbestämmelserna för sjukhusets betjäningspersonal böra höjas från nuvarande 4,000 kronor till 4,500 kronor.

Medelsbehovet för marinens sjukhus i Karlskrona uppgår enligt förestående beräkningar till (8,000 + 8,230 + 50,000 + 52,800 + 4,500 =) 123,530 kronor.

Staten för sjörullföringsbefälliavare med biträden. I fråga om denna stat föreslås icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Staten kommer sålunda att sluta å ett belopp av 22,950 kronor.

II. Undervisningsverken.

Staten för sjökrigshögskolan. Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen skola vid sjökrigshögskolan tillämpas två olika stater, den ena avsedd att gälla för budgetår begynnande under jämnt kalenderår, och den andra för budgetår, som tager sin början under udda kalenderår. Inberäknat lönen till skolans expeditionsvakt slutar den förra staten å 31,496 kronor och den senare å 38,396 kronor.

Den för budgetåret 1938/39 fastställda staten slutade å ett belopp av 31,909 kronor. Ökningen i förhållande till den enligt försvarsbeslutet angivna kost- .nadssumman hänförde sig dels till uppförandet av ett arvode å 300 kronor för repetitör från kustartilleriet i ämnet »stabstjänst» dels ock till att ersättningsbeloppet till extra föreläsningar höjdes med 200 kronor för beredande av skälig ersättning åt vissa lärare i luftkrigskonst.

Från och med innevarande budgetår har å staten uppförts beställningen såsom chef för skolan. Efter omräkning enligt det nya militära avlöningsreglementet av den beräknade kostnaden för lön åt skolans expeditionsvakt upptogs anslagsposten till lön till ordinarie beställnings- (befattnings-) havare till 17,025 kronor mot under budgetåret 1938/39 3,009 kronor, innebärande en ökning av 14,016 kronor.

Å staten för innevarande budgetår beräknades jämväl för avlönande av tillfällig biträdespersonal ett belopp av 1,000 kronor, till vilket motsvarighet saknades å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten. Behov av dylik biträdespersonal kommer, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framhållit, att förefinnas även under budgetåret 1940/41.

133 Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Med utgångspunkt från den för budgetåret 1938/39 fastställda staten skulle sålunda medelsbehovet för sjökrigshögskolan under budgetåret 1940/41 uppgå till (31,909 + 14,016 + 1,000=) 46,925 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har emellertid marinförvaltningen erinrat örn att chefen för sjökrigsskolan den 6 juli 1939 till chefen för marinen överlämnat förslag till delvis ny organisation av sjökrigshögskolan och undervisningen därstädes. Nämnda förslag hade överlämnats till marinförvaltningen för yttrande. Ämbetsverket hade ännu icke fattat ståndpunkt till förslaget. Chefen för marinen hade emellertid på marinförvaltningens hemställan örn direktiv för kostnadsberäkningen för budgetåret 1940/41 meddelat, att det framlagda omorganisationsförslaget såvitt avser nämnda budgetår ifrågasattes till genomförande endast såtillvida, att ryska språket borde utgå som undervisningsämne i allmänna kursen samt att mindre jämkningar i vissa avseenden borde genomföras enligt ett förnyat av skolchefen avgivet förslag.

De ändringar i förhållande till gällande organisation, som sålunda föreslagits, innebära,, att ett arvode å 750 kronor till läraren i ryska språket, allmänna kursen, utgår, ävensom att en höjning vidtages dels av arvodet till lärare i förbindelselära, allmänna kursen, med 175 kronor, dels av det för repetitörer avsedda arvodesbeloppet med 850 kronor, dels ock av anslagsposten för extra föreläsningar och övningar med 300 kronor.

På föranledande av chefen för marinen har marinförvaltningen vidare föreslagit, att det arvode å 400 kronor åt en gymnastik- och idrottsofficer, som under innevarande budgetår utgått från under anslaget till flottans krigsberedskap och övningar för sjökrigshögskolans idrottsverksamhet beräknade medel, måtte upptagas å sjökrigshögskolans stat.

För egen del har jag intet ätt erinra mot vad myndigheterna föreslagit i fråga örn ändrad beräkningsgrund för sjökrigshögskolans medelsbehov för budgetåret 1940/41. I överensstämmelse härmed torde statens anslagssumma böra upptagas till (46,925 + 175 + 850 + 300 + 400 — 750=) 47,900 kronor. Förslag till stat för budgetåret 1940/41 har uppgjorts i enlighet härmed (se Bil. nr 81).

Staten för sjökrigsskolan. Medelsbehovet vid sjökrigsskolan växlar från budgetår till budgetår allt efter antalet undervisningstimmar vid skolan, vilket åter är beroende av det antal klasser, vari skolans elever regements-enligt uppdelas.

För innevarande budgetår slutar staten å 84,012 kronor, därav 19,000 kronor beräknats för lön till skolans ordinarie beställnings-(befattnings-) havare, 60,418 kronor för arvoden till viss personal, 2,994 kronor för lön till icke-ordinarie befattningshavare samt 1,600 kronor ställts till chefens för skolan förfogande för vissa angivna ändamål.

I fråga örn anslagsposterna för löner till den ordinarie och icke-ordinario personalen samt det till skolchefens förfogande stående beloppet i fråga sättes för nästa budgetår ingen ändring.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr löt).

Beträffande anslagsposten till arvoden föreslår jag, att denna må för budgetåret 1940/41 beräknas till 71,546 kronor. Till grund för denna beräkning ligger ett av chefen för skolan uppgjort, av marinförvaltningen biträtt förslag till stat för skolan under samma budgetår. Vid förslagets upprättande har räknats med tvenne kurser å sjöofficerslinjen, varav en uppdelad i parallellavdelningar, tvenne kurser å vardera av kustartilleri- och marinintendentslinjema, en kurs örn två parallellavdelningar å reservofficerslinjen, flottan, en kurs å reservofficerslinjen, kustartilleriet, samt en kurs å reservintendentslinjen, varjämte till kadettofficerare och lärarpersonal utgående arvoden beräknats enligt för innevarande budgetår tillämpade grunder. Skolchefen har därjämte i förslaget upptagit ett särskilt arvode å 2,130 kronor, avsett för en pensionerad underofficer, tillika kassör vid skolan.

Till stöd för sitt förslag om uppförande av förenämnda arvodesbefattning har, chefen för skolan anfört följande:

Jämlikt 14 § i reglemente för sjökrigsskolan, som trädde i kraft den 1 mars 1939, skall vid skolan finnas en av mig bland underlydande utsedd kassör. För denna befattning hade avsetts den expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, som av mig upptagits i föregående års juliskrivelse. Emellertid har ingen sådan befattningshavare avsetts för sjökrigsskolan i innevarande års stat, vilket haft till följd att kassörsbefattningen måst överflyttas på expeditionsvakten vid skolan för att av honom uppehållas vid sidan av hans egen tjänst. Den nu till tjänstgöring vid skolan av chefen för marinen kommenderade expeditionsunderofficeren är i sin egenskap av musikunderofficer ofta upptagen av sin musiktjänst och kan därför icke avses för kassörstjänsten. I mitt förslag till stat för budgetåret 1940/41 har jag därför upptagit medel för anställande av en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer och kassör. Därest förslaget örn expeditionsunderofficer av någon anledning icke anses kunna bifallas, är det nödvändigt att tillsätta annan motsvarande befattningshavare, förslagsvis en förste kontorist.

Medelsbehovet för sjökrigsskolan för budgetåret 1940/41 kommer i enlighet med vad jag sålunda föreslagit att uppgå till (19,000 + 71,546 + 2,994 + 1,600=) 95,140 kronor. I den förslagsstat (se Bil. nr 82), som torde få föreläggas riksdagen, har anmärkningen 2 med hänsyn till viss omplacering av kadettofficerarna å de olika läroämnena givits en delvis ändrad formulering i förhållande till innevarande budgetår.

Staten för marinens underofiicersskolor m. ni. Underofficersutbildningen vid flottan äger för närvarande rum vid två underofficersskolor, den ena förlagd i Stockholm och den andra i Karlskrona. Vid kustartilleriet åter bedrives undervisningen vid en i Karlskrona förlagd underofficersskola. Redan 1930 års försvarskommission upptog emellertid till behandling frågan om en ändrad organisation av flottans underofficersutbildning. Kommissionen föreslog därvid, att flottans underofficersutbildning för vinnande av större enhetlighet i utbildningen och för att åstadkomma vissa besparingar borde anordnas gemensamt för de båda örlogsstationerna i en till Karlskrona förlagd skola. Vid framläggandet av 1936 års försvarsproposition tillstyrktes detta förslag, mot vilket icke heller riksdagen hade något att erinra.

135 Kungl. May.ts proposition nr 159.

Frågan om en omorganisation av underofficersutbildningen vid marinen har sedermera varit föremål för en förberedande utredning inom marinstaben. Sedan denna utredning överlämnats till de utredningsmän, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1939 tillkallats för att inom försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning angående principerna för rekryteringen inom försvarsväsendets officerskårer m. m., hava nämnda utredningsmän i ett den 21 december 1939 avgivet betänkande (statens off. utredn. 1939: 43) framlagt förslag till underofficersutbildningens anordnande vid marinen. Utredningsmännen hava därvid angivit olika alternativ i fråga örn den närmare organisationen av utbildningen; gemensamt för de olika alternativen är, att utbildningen föreslås helt koncentrerad till Karlskrona.

Förenämnda betänkande har den 23 december 1939 remitterats till ett flertal myndigheter och organisationer för inhämtande av yttrande. I avvaktan å statsmakternas beslut i frågan torde emellertid den nuvarande organisationen av marinens underofficersutbildning böra läggas till grund för anslagsberäkningen för ändamålet för det kommande budgetåret.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för marinens underofficersskolor m. m. slutar å ett belopp av 50,629 kronor. Av detta belopp har för arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm beräknats 11,632 kronor. Marinförvaltningen har i överensstämmelse med av chefen för Ostkustens marindistrikt verkställda beräkningar för nästa budgetår föreslagit en sänkning av dessa arvoden med tillhopa 2,144 kronor. Marinförvaltningen har emellertid på därom av chefen för kustartilleriet gjord framställning även föreslagit, att för kustartilleriets underofficersskola måtte fa beräknas arvode å 600 kronor till ytterligare en instruktionsofficer för utbildning i ämnet »fälttjänst». Dylik utbildning hade under senare år bedrivits försöksvis vid skolan, men borde nu med hänsyn till vunna erfarenheter bliva av permanent natur.

Mot de av marinförvaltningen framlagda beräkningarna har jag icke någon erinran att framställa. Medelsbehovet under ifrågavarande stat torde därför få beräknas till (50,629 — 2,144 + 600 =) 49,085 kronor.

Staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna. Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut (särskilda utskottet, sid. 135) skola de vid förutvarande skeppsgosseskolorna anställda ordinarie ämneslärarna, vilka efter skolornas indragning icke erhålla annan statlig tjänst, överföras till övergångsstat i enlighet med de närmare villkor, som det skulle ankomma på Kungl. Majit att bestämma. I överensstämmelse härmed blcvo två av de vid skeppsgosseskolan i Marstrand tjänstgörande ordinarie ämneslärarna i samband med skolans indragning vid utgången av läsåret 1936/37 överförda å övergångsstat med viss tjänstgöringsskyldighet vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. I och med att jämväl skeppsgosseskolan i Karlskrona från och med utgången av läsåret 1938/39 indrogs blev frågan örn framtida anställnings- och avlöningsförhållanden aktuell såväl i fråga om nyssnämnda två lärare som även beträffande tre vid sistnämnda skeppsgosseskola anställda ordinarie ämneslärare. Vid fram-

136 Kungl. Majus proposition nr 159.

läggandet av propositionen nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln föreslog jag härvidlag, att förenämnda feni lärare i avvaktan å resultatet av utredning, huruvida möjlighet kunde förefinnas att placera någon eller några av dem inom försvarsväsendet i övrigt eller att på annat sätt bereda dem sysselsättning, borde uppföras å övergångsstat med bibehållande av tidigare utgående löneförmåner, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg och tillfällig löneförbättring. Jag förutsatte därvid, att därest den förenämnda utredningen skulle definitivt giva vid handen, att dylik sysselsättning icke skulle kunna beredas ifrågavarande lärare, de i fortsättningen borde uppföras å allmänna indragningsstaten.

I överensstämmelse därmed förelädes riksdagen förslag till stat för budgetåret 1939/40 för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna, slutande å ett belopp av 26,200 kronor. Förslaget föranledde icke någon riksdagens erinran, varför staten genom beslut den 15 juni 1939 fastställdes. Samtidigt uppdrogs åt marinförvaltningen att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa den i det föregående omnämnda utredningen.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen meddelat, att förenämnda utredning' alltjämt påginge. Marinförvaltningen ansage sig därför icke böra föreslå annan förändring i den för budgetaret 1939/40 fastställda staten än den som sammanhängde med att en av de fem ämneslärarna, J. A. Petruson, förordnats att från och med den 1 juli 1939 vara adjunkt vid samrealskolan i Alingsås. Anslagsposterna till löner och tjänstgöringspenningar och till tillfällig löneförbättring komme därigenom att minskas med 3,600 respektive 600 kronor och statens slutsumma förty att uppgå till 22,000 kronor.

För egen del finner jag mig i avvaktan å resultatet av anbefalld utredning rörande möjligheten att placera de återstående ordinarie ämneslärarna böra biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget till stat för denna personal för det kommande budgetåret.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag inledningsvis anfört erfordras under budgetåret 1940/41 för marinens del särskilda avlöningsmedel för avlönande av extra ordinarie fänrikar. I förevarande hänseende torde medel till en början böra beräknas för avlöning under hela budgetåret till de extra ordinarie fänrikar vid flottan och kustartilleriet, vilka normalt skolat efter avslutad utbildning antagas under hösten 1940 men jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande 12 januari 1940 antagits i dylik beställning redan under innevarande budgetår. Antalet dylika beställningar utgör vid flottan 20 och vid kustartilleriet 12. Vidare torde beräknas medel för avlönande av 5 extra ordinarie fänrikar vid marinintendenturkåren, som beräknas antagas under våren 1940. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1940/41 uppgå till 120,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

För innevarande budgetår har för bestridande av kostnaderna för rörligt tillägg beräknats ett belopp av 500,000 kronor. I sin skrivelse rörande sjö-

137 Kungl. Majus proposition nr 159.

försvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen meddelat, att anslagsbelastningen för nämnda ändamål under juli 1939 uppgått till något över 44,700 kronor. Därest samma anslagsbelastning skulle uppstå för var och en av budgetårets övriga 11 månader, skulle sålunda för budgetåret 1939/40 erfordras ett belopp av 536,400 kronor. Med utgångspunkt från dessa beräkningar har marinförvaltningen föreslagit, att för rörligt tilllägg för budgetåret 1940/41 måtte beräknas ett belopp av 535,000 kronor.

För egen del finner jag mig med hänsyn till inträffad höjning av levnadskostnadstalet böra för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1940/41 beräkna ett belopp av 800,000 kronor.

D. Felräkningspenningar.

För bestridande av kostnaderna för felräkningspenningar har för innevarande budgetår förslagsvis upptagits ett till 3,460 kronor beräknat belopp. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande rubrik vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag får jag föreslå, att för budgetåret 1940/41 under nu förevarande anslagsrubrik upptages samma belopp som för innevarande budgetår.

E. Inkvarteringsbidrag till kadetten m. fl.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 31,180 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 18 oktober 1939 meddelat, att enligt de för budgetåret 1938/39 avslutade räkenskaperna belastningen å anslagsposten utgjort något mer än 35,500 kronor. Marinförvaltningen härmed hänsyn härtill och till den ökning av kadettkurserna, som blir en följd av föreslagen ökning av marinens stampersonal, föreslagit att posten för budgetåret 1940/41 borde uppföras med 35,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 1 december 1939 medgivit, att vid den kurs för utbildning av officersaspiranter vid flottan, som tagit sin början försommaren 1939, må utöver tidigare medgivet antal utbildas ytterligare högst femton aspiranter, torde förevarande anslagspost enligt marinförvaltningens beräkning böra uppräknas med ytterligare i runt tal 9,000 kronor.

Anslagsbehovet för inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl. torde sålunda för budgetåret 1940/41 böra beräknas till (35,000 + 9,000 —) 44,000 kronor.

F. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner.

Under denna anslagsrubrik beräknades vid framläggandet av förenämnda proposition nr 247 ett belopp av förslagsvis 103,700 kronor. Den för anslagsposten den 30 juni 1939 fastställda staten slutar emellertid å ett belopp av 110,128 kronor, ökningen av det beräknade beloppet föranleddes därav, att Kungl. Majit vid statens fastställande godkände vissa av marinförvaltningen efter förhandlingar med marinens civila tjänstemannaförbund och efter hörande av vederbörliga myndigheter föreslagna lönegradsuppflyttningar i fråga örn vissa av do å staten uppförda befattningshavarna.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I sm skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har marinförvaltningen meddelat, att chefen för kustartilleriet föreslagit, att medel måtte beräknas för anställande av ytterligare två kontorister och ett skrivbiträde vid kustartilleriets olika förband. Marinförvaltningen har emellertid för egen del ansett, att efter det nya militära icke-ordinarie reglementets ikraftträdande nya extra ordinarie befattningar i allmänhet icke borde inrättas utan att först genom tillsättande av extra tjänstemän det stadigvarande behovet av befattningarna i fråga prövats. Marinförvaltningen har med hänsyn härtill föreslagit, att de belopp -— tillhopa 2,200 kronor — som enligt den för innevarande budgetår fastställda staten avses för anställande av extra befattningshavare m. m., måtte väsentligt höjas, förslagsvis med 12,000 kronor, så att möjlighet skulle kunna förefinnas för marinförvaltningen att tillgodose styrkt behov av nya extra tjänstemän.

För egen del finner jag mig med hänsyn till vad av marinförvaltningen sålunda anförts böra tillstyrka viss uppräkning av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik. Jag finner mig emellertid icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetar för anställande av extra befattningshavare beräknas mer än 7,000 kronor, vilket innebär en förhöjning i förhållande till innevarande budgetår med 4,800 kronor. Medelsbehovet under anslagsrubriken torde sålunda böra beräknas till (110,128 + 4,800=) 114,928 eller i runt tal 115,000 kronor.

G. Wiss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Under denna anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda anslagsberäkningen ett belopp av 25,500 kronor. Medelsbehovet beräknades därvid i fråga örn den kvinnliga ekonomipersonalen med utgångspunkt från den s. k. K-löneplanen i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet. Sedan nämnda personal erhållit sina avlöningsförhållanden reglerade enligt 1939 års militära icke-ordinarie reglemente, beräknades vid fastställande av staten för den kvinnliga sjukvårds- och ekonomipersonalen för innevarande budgetår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till förslagsvis 57,500 kronor.

Marinförvaltningen har för nästkommande budgetår icke ifrågasatt annan ändring i medelsberäkningen under anslagsposten än att medel borde få beräknas för anställandet av en biträdande husmoder vid Kungsholms forts matinrättning. Pa grund av den årligen återkommande stora förläggningen sommartid av manskap till Kungsholms fort samt till beräknade extra inkallelser av värnpliktiga vintertid erfordrades nämligen vid sidan av husmodern av Ira klass en biträdande husmoder vid matinrättningen ifråga. Hittills hade biträdande husmoder under sommarmånaderna kunnat erhållas från skeppsgossekåren, där utspisning icke varit anordnad under denna tid. Enär denna möjlighet icke längre stöde till buds på grund av att f. d. skeppsgossekårens matinrättning komme att vara i gång året runt samt biträdande husmoder nu erfordrades även vintertid, borde därför en särskild sådan husmoder anställas vid Kungsholms fort, vilket beräknades medföra en kostnad av 2,754 kronor för år.

139 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Med beaktande av vad marinförvaltningen sålunda föreslagit har jag beräknat medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik till (57,500 + 2,754 =) i runt tal 59,000 kronor.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag enligt det nya militära avlöningsreglementet beräknades vid framläggandet av marinens avlöningsanslag för budgetåret 1939/40 ett belopp av 270,000 kronor. I avvaktan å erfarenhet angående utgiftsbelastningen för ifrågavarande ändamål under nämnda budgetår torde i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag enahanda belopp böra beräknas för budgetåret 1940/41.

Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente skall den, som tillträder beställning tillhörande reglementets löneplan Mb — högbåtsman och flaggkorpraler — och tidigare icke innehaft sådan beställning, äga uppbära ekiperingshjälp med 300 kronor. Vidare avses beställningshavare, som tillhör nämnda löneplan, skola äga uppbära årligt ekiperingsbidrag med 120 kronor. Kommittén har jämväl föreslagit, att envar innehavare av flaggkorprals- eller högbåtsmansbeställning vid själva övergången till det nya reglementet tillerkännes ett engångsbelopp av 300 kronor. För högbåtsmännens vidkommande föreslås emellertid vid tillämpning av dessa bestämmelser skola gälla, att det årliga ekiperingsbidraget icke må utbetalas förrän ett år förflutit från reglementets ikraftträdande eller, beträffande den, som uppburit ekiperingshjälp enligt reglementet, förrän ett år efter det denna hjälp uppburits.

Därest dessa lönekommitténs förslag vinna statsmakternas bifall, torde för budgetåret 1940/41 för bestridande av med förmånerna förenade kostnader under förevarande anslagsrubrik i enlighet med fran marinförvaltningen inhämtade upplysningar böra beräknas ett belopp av 130,000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten beräknas sålunda till (270,000 + 130,000=) 400,000 kronor. I.

I. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda anslagsberäkningen ett belopp av 65,058 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 medgav Kungl. Maj:t, att från de under anslagsrubriken beräknade medlen under budgetåret 1939/40 finge utgå arvoden m. fl. ersättningar med tillhopa 64,658 kronor enligt fördelning, som framgår av en brevet bifogad förteckning. Av sistnämnda belopp hänföra sig 23,058 kronor, motsvarande det vid anslagsberäkningen upptagna beloppet, till arvoden, som i förteckningen upptagits i kolumen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» under det att återstoden, 41,600 kronor beräknats åtgå för arvoden, som hänförts till kolumn »B. Arvoden till vissa icke-ordinario befattningshavare m. fl. ersättningar».

140 Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsbehovet för nästkommande budgetår i fråga örn arvoden, som skola föreläggas riksdagen för prövning — de till A-kolumnen hänförliga arvodena får jag anföra följande: Vid behandlingen av staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. har jag biträtt ett av marinförvaltningen framlagt förslag om utökning av den för kontrolltjänst avsedda personalen med en kapten, avsedd att placeras å marinförvaltningens artilleriavdelnings besiktningsdetalj med tjänstgöringsskyldighet i mån av behov jämväl vid aktiebolaget Bofors. I anslutning till nämnda förslag har mai inf örvaltningen framhållit, att till den kontrollofficer, som för närvarande funnes vid marinen och vilken i fortsättningen avsåges helt tagas i anspråk för tjänstgöring vid nämnda bolag, utginge ett å arvodesförteckningen uppfört arvode å 1,200 kronor. Marinförvaltningen har nu föreslagit, att jämväl den nytillkommande kontrollofficeren måtte tillerkännas ett särskilt arvode, vilket emellertid med hänsyn till beställningshavarens egenskap av biträdande kontrollofficer borde bestämmas till allenast 600 kronor.

Marinförvaltningens förevarande förslag finner jag mig böra biträda. Arvodet i fråga torde böra uppföras å arvodesförteckningens A-kolumn under rubriken marinens centrala myndigheter m. fl.

Å arvodesförteckningen finnas för närvarande i A-kolumnen under rubrikerna för Ostkustens och Sydkustens marindistrikt övergångsvis uppförda arvoden utöver eljest utgående lön dels å 300 kronor till envar av två uppbördsman för marindistriktens läkaruppbörder dels å 174 kronor till envar av två tillsyningsman vid örlogsstationernas häkten och arrester. Enligt kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 277) med bestämmelser i fråga örn befattningshavares övergång till militära avlöningsreglementet och militära ickeordinariereglementet, avd. I mom. 9, skall å nämnda arvoden utgå förhöjning med belopp, motsvarande vad som skolat utgå såsom dyrtidstillägg enligt vid kungörelsens utfärdande gällande grunder för sådant tillägg och med tillämpning av det indextal, som var gällande omedelbart före den 1 juli 1939, I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag torde ifrågavarande arvoden i förteckningen böra upptagas med de belopp, som i enlighet med förenämnda bestämmelser utgå, eller med 336 respektive 198 kronor, å vilka belopp dyrtidstillägg icke må beräknas. Merkostnaden under förteckningen uppgår till 120 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnes i A-kolumnen under rubriken Ostkustens marindistrikt upptaget ett belopp av 3,248 kronor, avsett för tillsyningsmän m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt särskild fördelning av Kungl. Maj:t. För nämnda ändamål erfordras för budgetåret 1940/41, enligt vad marinförvaltningen meddelat, allenast 3,110 kronor, innebärande sålunda en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 138 kronor.

Å förteckningen finnes för närvarande under rubriken Sydkustens marindistrikt uppfört ett arvode å 1,200 kronor till den beställningshavare, som är placerad som chef för marinens centrala beklädnadsverkstad. Såsom redan vid behandlingen av staten för marinintendenturkåren framhållits torde detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 159. 141

arvode, därest förslaget om högre löneställning för nämnde chef vinner bifall, böra avföras från förteckningen.

Under rubriken Vaxholms kustartilleriregemente finnas i A-kolumnen uppförda arvodesbelopp å dels 144 kronor till uppbördsman vid vissa matinrättningar enligt särskild fördelning dels likaledes 144 kronor till tre uppbördsman vid tillfällig förläggning av mineringsskolan eller av annan trupp under en tid av minst två månader. Med hänsyn till det ökade antalet förläggningsplatser i yttre havsbandslinjen inom Vaxholms fästning samt de varierande tidsperioder, varunder utbildningen äger rum vid de olika förläggningsplatserna torde i enlighet med chefens för kustartilleriet av marinförvaltningen tillstyrkta förslag från och med budgetåret 1940/41 i stället för förenämnda särskilda arvodesbelopp i förteckningen böra uppföras deras summa, 288 kronor, med angivande allenast, att beloppet avses för uppbördsmän vid matinrättningar vid vissa tillfälliga förläggningar av skola eller annan trupp.

Under rubriken Karlskrona kustartilleriregemente är i den för innevarande budgetår fastställda förteckningens A-kolumn uppfört ett arvodesbelopp av 570 kronor till uppbördsmän vid vissa matinrättningar enligt särskild fördelning av Kungl. Majit. Av beloppet avses enligt fastställd fördelning 216 kronor till tre uppbördsmän vid vissa matinrättningar, däribland den vid Oscarsvärn, 210 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Kungsholms fort och 144 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Västra Hästholmen. Marinförvaltningen har beträffande arvodet till uppbördsmannen vid Oscarsvärn för nästkommande budgetår föreslagit en höjning med 72 kronor för att bringa arvodet i överensstämmelse med det, som för liknande arbetsuppgifter utgår vid andra matinrättningar. Ämbetsverket har vidare under hänvisning till sin särskilda hemliga skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår föreslagit, att arvodesbeloppet å 216 kronor till uppbördsmän vid vissa matinrättningar måtte få bibehållas oförändrat för att bereda möjlighet till arvode till uppbördsman vid viss i den särskilda skrivelsen angiven matinrättning.

Vad marinförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda. I överensstämmelse med ämbetsverkets förslag har av ifrågavarande uppbördsmannaarvoden de vid matinrättningarna vid Kungsholms fort, Västra Hästholmen och Oscarsvärn avsedda uppförts särskilt å förteckningen under det att övriga arvoden uppförts med ett summabelopp. I förhållande till innevarande budgetår innebär förslagens genomförande en merkostnad av 144 kronor.

Beträffande A-kolumnen ifrågasätter jag i övrigt för nästa budgetår icke annan ändring, än att det arvode, som för närvarande utgår till föreståndaren för laboratoriet vid Vaxholms fästning må kunna utgå jämväl till pensionerad underofficer. Medelsbehovet för A-kolumnens arvoden uppgår till 22,584 kronor.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda arvodesförteckningen åtgår för arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare och för vissa andra ersättningar — de i förteckningens B kolumn upptagna arvodena — ett

142 Kungl. Majus proposition nr 159.

sammanlagt belopp av 41,600 kronor. Bland sina medelsäskanden för budgetåret 1940/41 har marinförvaltningen framlagt vissa förslag i fråga örn ändrad disposition av å förteckningen nu uppförda arvoden eller ersättningar, örn ändrad beräkningsgrund för vissa eldararvoden samt örn uppförande å förteckningen av arvoden för vissa nya behov. Den merkostnad i förhållande till innevarande budgetår, som dessa förslags genomförande skulle betinga, uppgår till i runt tal 27,700 kronor. Jag finner mig emellertid icke i förevarande sammanhang böra taga ställning till dessa förslag i vidare mån, än att jag vid beräkning av förevarande anslagspost för de till B-kolumnen hörande arvodena och särskilda ersättningarna upptager det högre beloppet, (41,600 + 27,700==) 69,300 kronor. Det torde sedermera få ankomma på Kungl. Majit att i samband med fastställande för budgetåret 1940/41 av arvodesförteckningen pröva, i vad mån marinförvaltningens ifrågavarande förslag böra vinna beaktande.

I anslutning till det anförda har jag låtit upprätta »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 85), vars B-kolumn överensstämmer med den för innevarande budgetår fastställda. Inberäknat förenämnda belopp å 27,700 kronor för nya ändamål utvisar förteckningen ett medelsbehov under förevarande anslagsrubrik å 91,884 kronor.

J. Kostnader för musikelever vid flottan. K. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet. L. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen.

NI. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande medelsbehovet under dessa anslagsrubriker ifrågasättes ingen ändring i förhållande till innevarande budgetår, varför för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1940/41 torde böra beräknas 3,600, 1,800, 9,513 respektive 12,000 kronor.

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat» torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den marinens personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 80,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 86). Beräkningen av de under rubrikerna A—N upptagna posterna slutar å ett belopp av 18,767,636 kronor.

Nämnda summa torde böra å ena sidan ökas med 288 kronor för bestridande av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt vissa äldre bestämmelsei’. Å andra sidan bör minskning ske med 53,250 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar förväntas komma att uppehållas av personal på övergångsstat.

143 Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov av 18,714,674 kronor. Emellertid torde en ansenlig del av personalen under nästa budgetår komma att uppbära lön enligt lägre löneklass än man vid anslagets beräkning förutsatt, varjämte man torde få räkna med åtskilliga vakanser i beställningarna. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 18,300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal, för sjörullföringsbefälhavare med biträden, för sjökrigshögskolan, för sjökrigsskolan, för marinens underofficersskolor m. m. samt för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna (se Bil. nr 75—84), att gälla under budgetåret 1940/41, dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 85) i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 18,300,000 kronor.

Undervisning, understöd, expenser m. m,

18. Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen.

[6.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln, punkten 84, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 6,200 kronor.

Ett dylikt anslag har under en följd av år utgått för det ifrågavarande ändamålet. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag förslag om avlåtande till riksdagen av proposition med hemställan, bland annat, örn anvisande av anslagsmedel för främjande av biblioteksverksamhet vid truppförband, örlogsstationer etc. vid försvarsväsendet i dess helhet, med vilka medel avses att tillgodose jämväl biblioteksverksamhet för manskap vid marinen. Vid sådant förhållande lärer den i statsverkspropositionen gjorda framställningen örn anvisande av det ifrågavarande anslaget under fjärde

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

huvudtiteln böra återkallas. I den män särskilda medel jämväl i fortsättningen må finnas erforderliga för biblioteksverksamheten för marinens underofficerare, torde sådana medel få ställas till förfogande i annan ordning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte

återkalla Sitt i årets statsverksproposition gjorda förslag örn anvisande under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41 av ett anslag av 6,200 kronor till Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen.

Kungl. Majlis proposition nr 151).

145 E. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m., förslagsanslag.

[7.J Förslagsanslaget till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 4,150,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater...

B. Rörligt tillägg ...................................................

C. Vissa arvoden m. m..............................................

D. Felräkningspenningar ..........................................

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ...........................

F. Anställningspenningar .......................................

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m....................................................

I. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för inten-

denturpersonal avsedda befattningar .....................

J. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor

K. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under

semester m. m....................................................

L. Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens

flygflottilj .........................................................

M. Löner till extra ordinarie fänrikar ........................

kronor 4,033,538: — » 180,000: —

» 3,440: —

» 2,400: —

» 14,000: —

7,500: — » 87,500: —

14,000: —

700: — 68,750: —

14,000: —

300: — 7,000: —

Summa kronor 4,433,128

Från denna summa, 4,433,128 kronor, har dragits ett belopp av 30,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Med hänsyn till att en ansenlig del av personalen beräknades uppbära lön enligt lägre löneklasser än man vid anslagets beräkning antagit och då vissa beställningar förväntades komma att vara vakanta under en avsevärd del av budgetåret blev emellertid det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppskattat till allenast förenämnda belopp, 4,150,000 kronor.

Innan jag övergår till en närmare redogörelse för medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1940/41 får jag här framhålla följande. De medelsbehov, som avses att tillgodoses genom anvisning under anslaget, kunna sägas vara av två olika slag. Å ena sidan märkas sålunda de medelsbehov, som mera direkt hänföra sig till den av 1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisation, i fråga om vilka medelsbehov flygförvaltningen framlagt förslag i sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår. Å andra sidan ha, sedan nämnda medelsäskanden framlades, vissa ytterligare medelsbehov tillkommit, vilka falla utom ramen

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. tias 40 10

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

av den av 1936 års riksdag beslutade organisationen. På förslag av Kungl. Majit (prop. nr 49) har nämligen innevarande års riksdag (skrivelse nr 58) beslutat, att linder budgetåret 1940/41 vissa flygförband skola nyuppsättas, vilka icke förutsatts i 1936 års försvarsbeslut. Denna nyuppsättning — omfattande två jaktflottiljer, tills vidare förlagda till Trollhättan och Bulltofta, samt en arméspaningsdivision, anknuten till Östgöta flygflottilj, och en marinspaningsdivision, anknuten till Boslagens flygflottilj — erfordrar vissa i propositionen närmare angivna åtgärder i personalhänseende. I särskild skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen framlagt förslag i fråga örn det av dessa åtgärder erforderliga medelsbehovet.

1 samband med övervägandet rörande tillgodoseende under förevarande anslag av dessa med uppsättning av nya förband sammanhängande medelsbehov har fråga uppkommit, huruvida icke skäl föreligga att för budgetåret 1940/41 tillämpa en delvis annan uppställning av flygvapnets avlöningsanslag än den hittillsvarande. I anslutning härtill får jag anföra följande.

Hittills ha medel för den från anslaget avlönade personal, som icke blott tillfälligt anställes vid flygvapnet, beräknats under ett flertal olika stater, vilka sammanförts under anslagsrubriken »A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater». Ett undantag har gjorts i fråga örn de extra ordinarie fänrikarna, vilkas löner redovisats under en särskild anslagsrubrik. De särskilda stater, å vilka medel sålunda beräknats och å vilka antalet beställnings-(befattnings-) havare fördelats, äro staterna för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet, för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt för en var av de olika flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Å den förstnämnda staten hava sammanförts samtliga ordinarie beställningar för officerare och underofficerare ävensom de beställningar för civilmilitär personal, vilka äro avsedda för ingenjörs-, verkmästar- och hantverkarpersonalen. Å de särskilda staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan åter hava fördelats flygvapnets manskapsbeställningar, viss annan civilmilitär personal än den förut nämnda ävensom arvodespersonal och icke-ordinarie befattningshavare. Flygförvaltningen har nu i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari 1940 föreslagit, att av den kaderökning, som föranledes av nyuppsättningen av flygförband, vissa beställningshavare, nämligen de, till vilka motsvarighet nu finnes å staten för officerare m. fl., skulle hänföras till denna, under det att övriga skulle redovisas å en särskild samlingsstat, benämnd »flygförband under uppsättning». Som skäl för denna anordning har anförts, att en förutsättning för att nyuppsättningen skall kunna medhinnas till beräknade tidpunkter vore, att Kungl. Majit lämnades fria händer att efter omständigheterna fördela de nya beställningarna å äldre och nyuppsatta flottiljer liksom att överföra beställningar från nu befintliga flottiljer till de nya. Uppsättningen av de nya förbanden medförde nämligen, att utbildning vid nuvarande flottiljer måste äga rum av nytillkommande personal, som sedermera avsåges att överflyttas till de nya flottiljerna. Detta medförde i sin tur, att en fast fördelning av de nya manskapsbeställningarna på de särskilda flottiljerna icke nu kunde ske.

Av det anförda framgår, att möjlighet för närvarande icke förefinnes att

147 Kungl. Majus proposition nr 159.

avgöra, till vilken flottilj — äldre eller nyuppsatt — vissa av de under budgetåret 1940/41 nytillkommande, för de nya förbanden avsedda manskapsbeställningarna skola hänföras, ävensom att en viss omflyttning av beställningar mellan flottiljerna under budgetåret måste ske. Med anledning härav synes det kunna ifrågasättas, huruvida skäl föreligga att bibehålla ordningen med särskilda stater för de olika flottiljerna. Dessa stater synas nämligen icke, åtminstone icke i vad angår de egentliga manskapsbeställningarna, komma att återgiva det verkliga personalbeståndet vid varje flottilj under budgetåret. Jag får därför föreslå, att samtliga manskapsbeställningar vid flygvapnet överföras till den för flygvapnet gemensamma personalstaten, vars benämning i samband därmed torde böra förändras till »Stat för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet», övriga, hittills å de särskilda staterna för flottiljerna och flygkrigsskolan hänförda befattningar torde i detta sammanhang lämpligen kunna sammanföras till en för flygflottiljerna och flygkrigsskolan gemensam stat, förslagsvis benämnd »Stat för flygflottiljerna och flygkrigsskolan». Å denna torde emellertid alltjämt böra angivas fördelningen å olika flottiljer (flygkrigsskolan), så långt detta är möjligt. Den för de nyuppsatta förbanden avsedda personalen torde därvid för budgetåret 1940/41 få angivas såsom placerad vid »Flygflottiljer under uppsättning» .

Beträffande övriga för innevarande budgetår upptagna anslagsrubriker under avlöningsanslaget ifrågasätter jag icke andra ändringar än att anslagsrubriken »Hyresbidrag åt visst underbefäl» i anslutning till förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente ändras till »Hyres- och ortstillägg åt visst manskap», samt att rubriken »Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens flygflottilj» utgår, då medel för detta ändamål icke längre erfordras. Under anslaget bör därjämte tillkomma nya anslagsrubriker för »Löner för viss kontraktsanställd civil personal» och för »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat».

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Staten för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet.

Å ifrågavarande för budgetåret 1939/40 fastställda stat äro upptagna följande beställningshavare, nämligen:

196 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2, 4 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för flygkrigsskolan, 6 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning, 10 majorer, 1 major eller kapten i intendenturbefattning, 63 kaptener, 8 kaptener i intendenturbefattning, 70 löjtnanter och 30 fänrikar,

130 underofficerare, därav 16 förrådsförvaltare, 40 fanjunkare och 74 sergeanter, samt

107 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1. graden, 4 flygdirektörer av 2. graden, 10 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer av 2. graden, 11 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare,

148 Kungl. May.ts proposition nr 159.

7 flygläkare av 1. graden, 5 verkmästare av 1. klassen, 6 verkmästare av

2. klassen och 53 hantverkare.

Denna personaluppsättning öyerensstämmer med den, som för budgetåret 1939/40 upptogs i den å sid. 166 av 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införda planen över utökningen av flygvapnets personal under övergångsperioden, utom i följande avseenden. Av de i planen upptagna beställningarna har 1 maj orsbeställning, avsedd för officer i intendenturbefattning, utbytts mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major, samt 1 kaptensbeställning, likaledes avsedd för officer i intendenturbefattning mot 1 beställning för major eller kapten, varjämte ytterligare 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning tillkommit tidigare än vad i planen avsetts. Vidare ha tillkommit beställningar för 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden. Antalet flygläkare av 1. graden åter har upptagits till 7 mot i planen angivna 8. Slutligen ha tillkommit beställningar för 1 verkmästare av 2. klassen och 18 hantverkare. För anledningen till dessa ändringar i förhållande till förenämnda plan har redogörelse lämnats i proposition nr 247 till 1939 års riksdag, sid. 121 o. f.

Såsom jag inledningsvis under förevarande punkt anfört torde under förevarande stat böra från och med budgetåret 1940/41 upptagas jämväl flygvapnets manskapsbeställningar. För innevarande budgetår finnas dylika beställningar å de olika flottiljstaterna upptagna för sammanlagt 210 furirer, 210 korpraler, 170 vice korpraler och 449 meniga, eller tillhopa 1,039 beställningar.

Jag övergår härefter till att redogöra för de förslag om kaderökningar i olika avseenden, som begärts för nästa budgetår. Det torde därvid vara lämpligt att i redogörelsen skilja mellan den ökning, som hänför sig till den av 1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen, och den, som sammanhänger med den av innevarande års riksdag beslutade nyuppsättningen av flygförband.

Kaderökning, hänförlig till 1936 års flygvapenorganisation.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår har flygförvaltningen framlagt förslag till vissa kaderökningar vid flygvapnet.

Flygförvaltningen har i sådant hänseende beträffande officerare föreslagit utökning, utöver de i innevarande budgetårs stat uppförda beställningarna, med beställningar för 3 överstar, 1 överstelöjtnant, 2 majorer, 8 kaptener, 1 kapten i intendenturbefattning, 5 löjtnanter och 13 fänrikar. Detta förslag innebär i förhållande till vad i förenämnda plan upptagits för budgetåret 1940/41 en ökning utöver försvarsbeslutet med 2 överstar, 2 majorer och 1 kapten i intendenturbefattning samt 10 fänrikar, men samtidigt en minskning med 1 överstelöjtnant, innebärande en nettoökning i förhållande till 1936 års plan med 14 beställningar.

Till stöd för förslaget har flygförvaltningen framhållit bland annat följande. Sedan 1939 års riksdag beviljat medel för utbildning vid kadettskolan av

149 Kungl. Majus proposition nr 159.

högst 15 elever utöver tidigare medgivet antal, vore det chefens för flygvapnet avsikt att så ordna utbildningen vid skolan, att omkring 18 kvalificerade reservofficerare och reservofficersaspiranter med genomgången reservofficerskurs kunde genomgå kadettskolans äldre årskurs vintern 1939—40 och utexamineras våren 1940. Motsvarande antal beställningar borde därför uppföras å stat för budgetåret 1940/41. Av de fjorton enligt flygförvaltningens förslag nytillkommande beställningarna borde emellertid icke alla uppföras som fänriksbeställningar, utan åtminstone 4 upptagas i högre grader. Flygförvaltningen anför i anslutning härtill, att med nästa budgetår samtliga staber, förband, utbildningsanstalter m. m., med undantag av eskaderstaben, enligt 1936 års beslut uppsatts. Antalet regementsofficersbeställningar under budgetåret 1940/41 enligt 1936 års uppsättningsplan svarade emellertid icke mot organisationen. En tillämpning av denna plan medgåve således exempelvis icke, att chefen för flygförvaltningens materielavdelning, som enligt försvarsordningen skulle förestås av en överste, eller någon enda befattning såsom chef för flottilj erliölle överstes löneförmåner. Antalet majorsbeställningar vore så ringa, att befattningarna exempelvis såsom chef för flygkrigshögskolan, chef för flygstabens organisationsavdelning, chef för aspirantskolan och chef för kadettskolan vid flygkrigsskolan icke kunde besättas med regementsofficerare. Än mindre kunde befattningen såsom regementsofficer tili förfogande vid flottilj vid alla flottiljer besättas med en major. Ett fortsatt tillämpande i detalj av 1936 års uppsättningsplan skulle således enligt flygförvaltningen leda till, att åtskilliga av de viktigaste befattningarna inom flygvapnet skulle komma att beklädas med beställningshavare av lägre grad och därmed också lägre avlöning än vad statsmakterna vid organisationens fastställande avsett och beräknat. Detta innebure en oegentlighet, som av personalen måste kännas desto hårdare som arbetsbördan just under uppsättningsåren vore väsentligt större än vid fullt genomförd organisation. Flygförvaltningen hade därför funnit en ökning av antalet överste- och majorsbeställningar ägnad att i någon mån råda bot för nämnda missförhållanden.

I fråga om den föreslagna ökningen i förhållande till 1936 års plan av antalet kaptensbeställningar med 1 kapten i intendenturbefattning har flygförvaltningen framhållit, att denne avsåges för placering vid ämbetsverkets intendenturavdelning, vars personal med hänsyn till påvilande arbetsbörda vore otillräcklig, särskilt vid de tillfällen då eskaderstab organiserades, då nämligen en av de tre å intendenturavdelningen placerade intendenturofficerarna helt toges i anspråk av staben. Detta vore ur mobiliseringssynpunkt en betydande olägenhet. Då någon av övriga å stat uppförda beställningar för intendenturofficerare icke kunde tagas i anspråk för eskaderintendentstjänsten ansåge sig flygförvaltningen böra föreslå en utökning utöver 1936 års plan med 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning, avsedd för placering vid flygförvaltningens intendenturavdelning.

I fråga örn underofficerare har flygförvaltningen i förenämnda sammanhang föreslagit upptagande å staten för nästkommande budgetår av samma antal förrådsförvaltare, fanjunkare och sergeanter som för budgetåret an-

150 Kungl. Majus proposition nr 159.

givits i 1936 års plan. Därutöver har emellertid flygförvaltningen föreslagit inrättande av särskilda beställningar som flottiljkassörer vid flygflottiljerna, motsvarande regementskassörerna vid armén. Sålunda har hemställts örn uppförande å stat av 8 flottiljkassörer i lönegraden UO 3, avsedda för envar av Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Göta och Svea flygflottiljer samt för flygkrigsskolan.

Vad den civilmilitära personalen angår har flygförvaltningen till en början funnit det nödvändigt, att samtliga återstående flygingenjörsbeställningar enligt 1936 års plan uppföras å stat redan från och med budgetåret 1940/41. Då redan för innevarande budgetår en ökning skett i förhållande till 1936 års plan med 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden, skulle förslaget för budgetåret 1940/41 innebära en ytterligare utökning utöver planen med 2 förstagradstjänster och 2 tredjegradstjänster. Som skäl för sin framställning härutinnan har flygförvaltningen anfört, att flygvapnets materielanskaffning kommit att äga rum hastigare än vad 1936 års försvarsbeslut förutsatt och att kravet på teknisk personal i motsvarande grad ökats. Vidare har flygförvaltningen hemställt örn uppförande å stat av 2 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8 hantverkare utöver det antal, som i respektive beställningar uppförts i den för innevarande budgetår fastställda staten.

Vad angår manskapsbeställningarna må till en början framhållas, att den av 1936 års riksdags särskilda utskott framlagda planen för utökningen under uppsättningsperioden redan från och med budgetåret 1937/38 måst frångås för att möjliggöra flygvapenorganisationens genomförande. Det sammanlagda antalet manskapsbeställningar för närvarande utgör 1,039.

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 har nu flygförvaltningen beträffande behovet av manskapsbeställningar under budgetåret 1940/41 anfört, bland annat, följande:

I jämförelse med utländska flygvapen vore det svenska flygvapnets mekanikerstyrka exceptionellt låg. Inom den svenska civila luftfarten räknades även med en avsevärt större mekanikerstyrka per flygplan. Pågående utredningar rörande flygvapnets totala behov av stammanskap hade ännu icke slutförts. Det hade emellertid framkommit, att detta behov icke understege 1,800 man. Flygförvaltningen har vidare anfört, att vid olika tillfällen framhållits önskvärdheten av att snarast möjligt erhålla tillräcklig tillgång till yrkeskunnig och rutinerad mekanikerpersonal. Ett alltför snabbt realiserande av önskemålet att på kortaste tid utöka manskapsstaterna till förut angivet antal, 1,800, skulle emellertid medföra flera olägenheter. Bland annat skulle därigenom flottiljernas manskapsskolor komma att få en sådan omfattning, att undervisning m. m. i avsevärd grad måste bliva lidande därav. Tillgången på instruktörer, lokaler m. m. satte även en gräns för den takt, i vilken utökningen kunde äga rum. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts har flygförvaltningen föreslagit, att antalet manskapsbeställningar för nästa budgetår borde upptagas till 1,299, därav 275 furirer, 302 korpraler, 301 vice korpraler och 421 meniga, innebärande en ökning med tillhopa 260 beställningar.

151 Kungl. Majus proposition nr 159.

Kade rökning, sammanhängande med föreslagen uppsättning

av nya flygförband.

I förenämnda proposition nr 49 angående vissa åtgärder för förstärkning av flygvapnet hava vissa åtgärder i personalhänseende angivits såsom erforderliga för organiserande av de föreslagna nya förbanden. Av i propositionen lämnad redogörelse framgår, att dessa åtgärder, såvitt avser dels den till förevarande stat för innevarande budgetår hänförda personalen dels manskapsbeställningarna, skulle innebära en utökning i förhållande till den personal, som av flygförvaltningen i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 upptagits för nästa budgetår, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer och 8 kaptener, därav 1 major och 1 kapten i intendenturbefattning, 4 förrådsförvaltare, 4 sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare, 80 furirer, 100 korpraler, 100 vicekorpraler och 50 menige. I skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen föreslagit, att dessa beställningar skola uppföras å stat för nästkommande budgetår. Därjämte har flygförvaltningen i samma skrivelse hemställt, att beställning för ytterligare 1 förrådsförvaltare, avsedd för ett centralt intendenturförråd, måtte uppföras å stat.

Av vad härovan anförts framgår, att förslag framlagts i fråga örn utökning av viss flygvapnets personal i två olika hänseenden, nämligen dels i samband med de vanliga medelsäskandena en ökning i förhållande till den av 1936 års riksdags särskilda utskott framlagda planen för personalbeståndet under uppsättningsperioden med däri senare beslutade ändringar med 2 överstar, i anslutning vartill antalet enligt planen för budgetåret 1940/41 avsedda överstelöjtnantsbeställningar minskats med 1, med 2 majorer, 1 kapten i intendenturbefattning, 10 fänrikar samt med 2 flygingenjörer av 1. graden, 2 flygingenjörer av 3. graden, 1 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8 hantverkare ävensom med tillhopa 260 manskapsbeställningar, dels ock därutöver en ökning, sammanhängande med förslaget örn nyinrättande av vissa flygförband, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer, därav 1 i intendenturbefattning, 8 kaptener, därav 1 i intendenturbefattning, 5 förrådsförvaltare, 4 sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare samt tillhopa 330 manskapsbeställningar. Härjämte har flygförvaltningen framlagt förslag örn inrättande av särskilda flygflottiljkassörer vid de nuvarande flygförbanden.

Yad först angår den ökning utöver 1936 års plan, som sammanhänger med förslaget örn inrättande av nya flygförband, anser jag mig böra biträda nämnda förslag utom i så måtto, att jag dels anser den föreslagna nya beställningen som flygdirektör av 1. graden böra ersättas med en beställning som flygdirektör av 2. graden, dels finner mig icke nu kunna tillstyrka upptagande å staten av den för ett centralt intendenturförråd avsedde förrådsförvaltaren. Mot förslaget i övrigt har jag sålunda ingen erinran utan förordar, att ifrågavarande personal uppföres å stat för budgetåret 1940/41. Jag förutsätter emellertid, att denna personal icke tillsättes förrän oundgängligt behov av densamma föreligger.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Den av flygförvaltningen i dess skrivelse den 31 augusti 1939 begärda kaderökningen av flygvapnets stat utöver den som enligt 1936 års plan avsetts skola komma till stånd under budgetåret 1940/41 finner jag mig också böra i vissa hänseenden tillstyrka. Sålunda torde med hänsyn till flygvapenorganisationens snabbare utbyggnad den ändringen i planen böra vidtagas, att för nämnda budgetår få tillsättas ytterligare 1 överste- och 1 majorsbeställning. Någon minskning i antalet i planen upptagna överstelöjtnantsbeställningar bör därvid icke äga rum. Med hänsyn till omfattningen av flygvapnet materielanskaffning torde intet vara att erinra mot att samtliga å planen vid fullt genomförd organisation uppförda ingenjörsbeställningar upptagas å staten redan under nästa budgetår. Icke heller finner jag anledning till erinran mot förslaget att för stärkande av den personella beredskapen och tillgodoseende av flygvapnets mekanikerorganisation under budgetåret 1940/41 å staten upptaga — oavsett förut förordad personal för de nya förbanden — 7 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen, 61 hantverkare samt tillhopa 1,299 manskapsbeställningar. Förslaget örn inrättande av särskilda beställningar för flottiljkassörer finner jag mig däremot icke kunna biträda.

Antalet ordinarie fänriksbeställningar vid flygvapnet torde, liksom jag i motsvarande hänseende föreslagit vid behandlingen av marinens personalstater, för budgetåret 1940/41 i första hand böra beräknas så, att detsamma motsvarar vid budgetårets ingång tillsatta dylika fänriksbeställningar. Detta antal utgör, enligt vad jag inhämtat av flygförvaltningen, 20. Härjämte torde böra beräknas 3 beställningar, vilka kunna erfordras, därest reservpersonal efter genomgång av kompletterande utbildning avses antagas i stammen i ordinarie beställning. För övriga fänrikar — de extra ordinarie — torde liksom för innevarande budgetår medel få beräknas under en särskild anslagsrubrik.

Enligt vad jag ovan anfört skulle å förevarande stat för budgetåret 1940/41 upptagas tillhopa (1,299 + 330=) 1,629 manskapsbeställningar. I fråga om den närmare fördelningen av dessa beställningar å olika manskapsgrader får jag anföra följande. För närvarande äro å staterna uppförda beställningar i fyra olika tjänstegrader, nämligen för furirer, korpraler, vice korpraler och meniga. En var av dessa tjänstegrader är hänförd till sin särskilda lönegrad i det nu gällande manskapsavlöningsreglementet. I det förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente, som denna dag förelagts riksdagen, hava emellertid de båda lägsta tjänstegraderna, de för meniga och vicekorpraler, hänförts till en och samma lönegrad (Ma 1) av reglementets löneplan för manskap i allmänhet, under det att de båda högre tjänstegraderna hänförts var och en till sin särskilda lönegrad (Ma 2 respektive Ma 3). I överensstämmelse härmed torde, då någon ändrad fördelning av det sammanlagda antalet manskapsbeställningar å de olika graderna i övrigt icke ifrågasättes för nästa budgetår, till lönegraden Ma 1 böra hänföras summan av de av mig föreslagna meningeoch vicekorpralsbeställningarna, eller 872, till lönegraderna Ma 2 det föreslagna antalet korpraler eller 402 samt till lönegraden Ma 3 det föreslagna antalet

153 Kungl. Maj:ts proposition nr loll.

furirer eller 355. Den närmare fördelningen av de olika beställningarna mellan flygvapnets förband torde få ankomma på cbefen för flygvapnet att fastställa.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle den förslagsstat, som förelägges riksdagen, komma att upptaga följande beställningar, nämligen:

223 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2, 6 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för flygkrigsskolan, 10 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning, 16 majorer, 1 major i intendenturbefattning, 1 major eller kapten i intendenturbefattning, 78 kaptener, 9 kaptener i intendenturbefattning, 75 löjtnanter och 23 fänrikar,

153 underofficerare, därav 22 förrådsförvaltare, 47 fanjunkare och 84 sergeanter,

1,629 beställningar för manskap, därav 355 furirer, 402 korpraler och 872 vicekorpraler och meniga, samt

147 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1. graden, 5 flygdirektörer av 2. graden, 13 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer av 2. graden, 17 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare, 10 flygläkare av 1. graden, 9 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen och 75 hantverkare.

I detta sammanhang torde böra till behandling upptagas den sedan avsevärd tid tillbaka aktuella frågan örn lönegradsplacering och tjänstetitel för den främsta läkarbeställningen vid flygvapnet. Staten upptager för närvarande 1 förste flygläkare, placerad i lönegraden Ca 26.

Redan i sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för innevarande budgetår hemställde flygförvaltningen på närmare anförda skäl örn höjning av lönegraden för förste flygläkaren. Försvarsväsendets lönenämnd hade i avgivet utlåtande i och för sig intet att erinra mot den ifrågasatta högre löneställningen men fann med hänsyn till att en revision av tjänsteförteckningarna till officersavlöningsreglementet syntes skola komma att äga rum spörsmålet örn lönegradsuppflyttningen lämpligen böra upptagas till avgörande i samband ined denna revision. För egen del fann jag mig icke, i varje fall för det dåvarande, kunna tillstyrka den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan om höjning av förste flygläkarens löneställning från nuvarande lönegraden Ca 26 till lönegraden Ca 28 och i samband därmed föreslagit, att beställningen i fortsättningen skulle benämnas flygöverläkare.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 29 november 1939 — under hänvisning till sitt tidigare i ämnet avgivna uttalande rörande det befogade i att giva ifrågavarande befattningshavare en högre löneställning — förklarat sig icke hava något att erinra mot att beställningen från och med budgetåret 1940/41 uppfördes i lönegraden Ca 28 under benämning flygöverläkare.

154 Kungl. Majlis proposition nr loit.

Med hänsyn till flygvapnets alltmera vidgade omfattning och de väsentligt ökade krav, som i anledning därav måste ställas på hälso- och sjukvårdens främste representant vid vapnet, måste det anses befogat att befattningen ifråga, såsom ock lönenämnden tillstyrkt, placeras i lönegraden Ca 28, d. v. s. i samma lönegrad som fältläkarna vid armén och förste marinläkarna vid marinen. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att den begärda löne gradsuppflyttningen för den nuvarande förste flygläkaren kommer till stånd från och med nästa budgetår. I samband därmed synes också på sätt som föreslagits hans tjänstetitel böra förändras till flygöverläkare.

Medelsbehovet under förevarande stat (förslagsstat se Bil. nr 87) har uppskattats till 5,155,772 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet har i fråga örn officerare, underofficerare och civilmilitär personal tillämpats sedvanliga beräkningsgrunder. För manskapsbeställningarna har räknats med lön enligt 7:e, 5:e och 2:a löneklassen i löneplanen Ma för respektive furirs-, korpralsoch menig- (vicekorprals ) beställning.

Staten för flygstaben. Ifrågavarande stat slutar för innevarande budgetår å ett belopp av 69,491 kronor, därav 7,599 kronor beräknats för avlöning till ordinarie befattningshavare, 23,040 kronor för arvoden till pensionerad och civil personal, 24,000 kronor för ortstillägg m. m. för flygattachéer, 11,912 kronor för avlöning till icke-ordinarie personal samt 2,940 kronor ställts till stabschefens förfogande för anställande av betjäningspersonal.

I fråga örn anslagsposterna för avlöning till ordinarie personal och för ortstillägg samt för anställande av betjäningspersonal ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Från anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal utgå för närvarande bland annat 4 arvoden å 3,180 kronor till pensionerade officerare och 4 arvoden å 2,130 kronor till pensionerade underofficerare. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1940/41 har flygförvaltningen beträffande de för pensionerad personal avsedda arvodena föreslagit, bland annat, att för stabens expedition måtte beräknas 1 pensionerad officer utöver de 2, som för närvarande tjänstgöra å expeditionen. Flygförvaltningen har därvid anfört, att den nuvarande personalen visat sig för fåtalig för utförande av förekommande arbetsuppgifter. En förstärkning av arbetskrafterna hade hittills kunnat åvägabringas därigenom, att en officer i arvodesbefattning ur flygförvaltningen beordrats tills vidare tjänstgöra vid stabens expedition. Då denna möjlighet i fortsättningen icke komme att stå till buds men arbetet vid expeditionen tenderade att öka, vore det nödvändigt att staten för staben utökades med 1 befattning för pensionerad officer.

Denna flygförvaltningens framställning anser jag mig böra biträda. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande antalet arvodesbefattningar eller för dessa avsedda arvodesbelopp, har jag för budgetåret 1940/41 räknat med 5 befattningar för pensionerade officerare samt 4 befattningar för pensionerade underofficerare.

Anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal kommer att uppgå till (23,040 + 3,180 =) 26,220 kronor.

155 Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie personal har flygförvaltningen till en början hemställt om en höjning av densamma för att möjliggöra anställning av ytterligare 2 skrivbiträden i 2:a lönegraden, vilka vore oundgängligen erforderliga för stabens och flygkrigshögskolans behov. Under de tider, då behov av skrivpersonal vid skolan icke erfordrades borde det för skolan avsedda skrivbiträdet utnyttjas för stabens behov, varför avlöning lämpligen borde beräknas under stabens stat. Vidare har flygförvaltningen hemställt örn höjning av den i anslagsposten ingående delsumman för grundavlöningar med 400 kronor avsedda för bestridande av kostnader för extra skrivhjälp och övertidsarbete.

Ifrågavarande hemställan finner jag mig böra biträda, i följd varav anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie personal för budgetåret 1940/41 beräknats till 17,787 kronor, därav för grundavlöningar m. m. 16,287 kronor och för avlöningsförhöjningar m. m. 1,500 kronor.

Medelsbehovet under förevarande stat (Bil. 88) kommer enligt det anförda att för nästa budgetår uppgå till (7,599 -|- 26,220 + 24,000 -1- 17,787 + 2,940 =) 78,546 kronor.

Staten för flygkrig^högskolan. Enligt 1936 års riksdags särskilda utskotts utlåtande nr 1 skall å skolans stat finnas uppförd befattning för 1 pensionerad underofficer. I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen, att under staten för skolan finge beräknas arvode jämväl till 1 pensionerad officer. Detta förslag fann jag mig vid framläggandet av proposition nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel icke kunna lämna min anslutning, utan ansåg, att i avvaktan å de erfarenheter, som kunde vinnas under flygkrigshögskolans första verksamhetsår, medelsbehovet borde bestämmas i enlighet med de till grund för försvarsbeslutet liggande beräkningarna.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan örn uppförande å flygkrigshögskolans stat av ett arvode för 1 pensionerad officer och har i anslutning härtill åberopat, att skolans verksamhet numera kunnat i detalj planläggas. Därvid hade det visat sig nödvändigt, att skolan disponerade en pensionerad officer såsom biträdande adjutant och redogörare. Adjutantens tid bleve nämligen ofrånkomligen så gott som helt upptagen av lärarverk samhet.

Här må jämväl framhållas, att chefen för flygvapnet i en med flygförvaltningen gemensam skrivelse den 15 augusti 1939 hemställt örn bemyndigande att för tiden den 1 oktober 1939—den 30 juni 1940 anställa en pensionerad officer för tjänstgöring vid flygstaben eller flygkrigshögskolan. Till stöd för denna hemställan åberopades i huvudsak samma skäl som de, vilka av flygförvaltningen anförts i nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1939. På grund av denna framställning medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939, att vid flygkrigshögskolan eller flygstaben finge under tiden från och med

156 Kungl. Majda proposition nr 159.

den 1 oktober 1939 tillsvidare intill den 1 juli 1940 såsom expeditionsofficer m. m. tjänstgöra en officer, vilken, såsom pensionerad, tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts till övergångsstat.

Med anledning av vad sålunda förekommit får jag tillstyrka, att från och med budgetåret 1940/41 å flygkrigshögskolans stat uppföres förutom den å staten nu uppförda befattningen för en pensionerad underofficer jämväl en befattning för en pensionerad officer och att i arvode till denne befattningshavare beräknas ett belopp av 3,180 kronor.

En i överensstämmelse med det anförda upprättad förslagsstat (se Bil. 89) slutar å ett belopp av 5,310 kronor.

staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Såsom jag inledningsvis under flygvapnets avlöningsanslag samt vid behandlingen av staten för flygvapnets officerare, underofficerare och manskap m. fl. framhållit torde för budgetåret 1940/41 den ändringen i uppställningen av flygvapnets avlöningsanslag böra vidtagas, att flygvapnets samtliga manskapsbeställningar, som hittills redovisats å staterna för de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), överföras till den förenämnda gemensamma personalstaten, under det att övriga, hittills å de särskilda flottiljstaterna redovisade befattningar sammanföras till en för flygflottiljerna och flygkrigsskolan gemensam stat, å vilken emellertid alltjämt böra angivas befattningarnas fördelning å de olika förbanden, så långt detta är möjligt.

För innevarande budgetår hava avlöningsmedel beräknats under särskilda stater för Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer samt för flygkrigsskolan. Från och med budgetåret 1940/41 tillkommer ytterligare en medeltung bombflottilj, Göta flygflottilj, enligt beslut av 1938 års lagtima riksdag förlagd till Såtenäs, varjämte avlöningsmedel böra beräknas för den personal, som avses för de genom beslut av innevarande års riksdag tillkomna nya flygförbanden.

Över den personal vid de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), för vilken avlöning beräknats under innevarande budgetår, har jag låtit upprätta å följande sida intagna sammanställning.

Hedan i sin skrivelse den 31 augusti 1938 med medelsäskanden för innevarande budgetår hemställde flygförvaltningen, att å en var av staterna förde olika flottiljerna och flygkrigsskolan måtte uppföras ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4, avsett för flottiljexpeditionernas intendenturavdelningar. För egen del fann jag emellertid ytterligare utredning erforderlig, innan frågan örn tillgodoseende av flottiljernas behov av skrivpersonal kunde upptagas till slutligt avgörande. I avvaktan å dylik utredning föreslog jag, att det borde få ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. besluta örn anställande, där så prövades oundgängligen nödvändigt, av skrivbiträden vid förbandens expeditioner.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har flygförvaltningen förnyat sin hemställan, att medel måtte beräknas för an-

Kungl. Majus proposition nr 159.

ställande av kontorsbiträden å flottilj expeditionernas (flygkrigsskolans) intendenturavdelningar. Vidare har flygförvaltningen framhållit, att behov av civil skrivpersonal förelåge även vid flygförbandens (flygkrigsskolans) divisioner, vid vilka för närvarande endast värnpliktiga skrivbiträden anlitades, ävensom vid flygkrigsskolans aspirantskola. På närmare anförda skäl har flygförvaltningen i detta hänseende föreslagit, att å stat måtte upptagas befattningar för dels ytterligare 1 e. o. kontorsbiträde å var och en av flygflottiljerna och flygkrigsskolan dels 1 e. o. skrivbiträde för var och en av Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Göta och Svea flygflottiljer dels ock ytterligare två dylika befattningar för vardera av Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan.

I förevarande sammanhang får jag framhålla, att flygförvaltningen i skrivelse den 19 september 1939 funnit skrivgöromålen å flygflottiljernas (flygkrigsskolans) intendenturavdelningar ej minst till följd av den förstärkta försvarsberedskapen hava nått en sådan omfattning, att en utökning av skrivpersonalen redan under innevarande budgetår visat sig oundgängligen erforderlig. Med anledning härav medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939, att vid envar av flygflottiljerna samt flygkrigsskolan finge, där så prövades oundgängligen nödvändigt, för tiden den 1 oktober 1939—-30 juni

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1940 finnas anställda ett kvinnligt skrivbiträde med placering i lönegraden MEo 2. &

\ad i ämnet förekommit synes giva vid handen, att frågan örn flottiljernas förseende med erforderlig civil skrivpersonal icke längre kan skjutas åt sidan. •lag tillstyrker förty, att för de förenämnda flygförbanden beräknas ytterligare skrivpersonal i den av flygförvaltningen angivna omfattningen. De nytillkommande befattningarna torde emellertid avses för skrivbiträden, hänförda till lönegraden MEo 2.

Jag övergår härefter till den personalökning, som föranledes av beslutet örn uppsättning av nya flygförband. I den till årets riksdag avlåtna propositionen rörande denna nyuppsättning (nr 49) angavs behovet av civilmilitära och ickeordmane befattningshavare för de nya förbanden, såvitt nu är i fråga, till följande civilmilitära befattningshavare, nämligen 2 maskinister, 2 eldare av 1. klassen samt 4 förrådsvaktmästare ävensom till följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 34 förrådsman, av vilka 4 avsågos för de två nya flottiljerna medan återstående 30 avsågos för fördelning med 3 å varje flottilj för att frigöra, underbefäl i förrådstjänstbefattningar, 10 fallskärmsförrådsmän, eller en för varje av de tio flottiljerna, likaledes avsedda att frigöra underbefäl som för närvarande tjänstgör i flottiljernas fallskärmsförråd, samt, för att i övrigt tillgodose de nytillkommande flottiljerna med icke-ordinarie'personal i samma omfattning som vid de nuvarande flottiljerna, 2 eldare av 2. klassen, 4 kontorsbiträden, 2 skrivbiträden, 2 telefonvakter, 2 husmödrar av 1. klassen samt 2 sjuksköterskor. Samtlig personal förutsattes skola tillsättas från och med den 1 juli 1940 eller senare vid de nya flottiljernas uppsättande.

I förutberörda skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen föreslagit, att förutom nyssnämnda personal jämväl ytterligare 1 förrådsvaktmästare och 1 förrådsman måtte uppföras å stat för budgetåret 1940/41, avsedda för ett centralt intendenturförråd. Vidare har flygförvaltningen anmält medelsbehov för arvoden å 2,130 kronor till 4 pensionerade underofficerare samt å 210 kronor till 2 köksföreståndare.

För egen del finner jag mig icke böra för nästa budgetår föreslå uppförande å stat av flera befattningar vid de nytillkommande förbanden än som förutsattes vid framläggandet av förenämnda proposition nr 49 jämte därutöver arvoden för 2 pensionerade underofficerare och för 2 köksföreståndare. Med hänsyn till vad jag ovan föreslagit beträffande lönegradsplaceringen av den för flottiljerna nytillkommande skri vper sonalen torde emellertid den ändringen i fråga örn den icke-ordinarie personalen böra iakttagas, att i stället för 4 kontorsbiträden (lönegrad MEo 4) upptagas 2 kontorsbiträden och 2 skrivbiträden (lönegrad MEo 2).

I övrigt ifrågasättes icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår av den under förevarande stat redovisade personalen.

I överensstämmelse med vad ovan anförts har jag låtit upprätta förslag till stat för flygflottiljerna och flygkrigsskolan för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 90) I staten har den för de nya flygflottiljerna avsedda personalen redovisats under

159 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

en gemensam rubrik för »Flygflottiljer under uppsättning». Jag förutsätter, att denna personal icke tillsättes förr än oundgängligt behov av densamma föreligger. Medelsbehovet under staten har med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder uppskattats till 605,348 kronor.

I sin förberörda skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår har flygförvaltningen framhållit, att den i 1936 års flygvapenorganisation ingående bomb- och skjutskolan under budgetåret 1940/41 borde organiseras. I anslutning därtill har flygförvaltningen erinrat, att ifrågavarande skola enligt planerna för flygvapnets uppsättning förutsatts skola träda i funktion redan under innevarande budgetår, men att personaloch medelstillgång icke medgivit detta. Flygförvaltningen har nu föreslagit, att i en särskild stat för bomb- och skjutskolan borde för budgetåret 1940/41 upptagas befattning för en pensionerad underofficer.

1930 års försvarskommission förordade i sitt betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende, att bomb- och skjutskolan borde förläggas till den av kommissionen föreslagna andra medeltunga bombflottiljen, vilken enligt kommissionens mening borde förläggas till Karlsborg. Utbildningen borde enligt förslaget anknytas till en av flottiljens divisioner, vid vilket förhållande någon extra personal för skolan icke bleve erforderlig.

Den i propositionen den 27 mars 1936, nr 225, angående försvarsväsendets ordnande föreslagna flygvapenorganisationen innefattade icke någon till Karlsborg förlagd bombflottilj. Av olika skäl föreslogs i stället, att bomb- och skjutskolan skulle såsom en självständig organisation direkt under chefen för flygvapnet förläggas till Karlsborg och att personalbehovet för skolan skulle tillgodoses i viss angiven omfattning.

1936 års riksdags särskilda utskott fann sig i utlåtandet nr 1 böra föreslå, att bomb- och skjutskolan borde organiseras enligt av Kungl. Maj:t förordade grunder, men ansåg det lämpligt, att skolan skulle ingå i den medeltunga bombflottilj, som enligt utskottets förslag borde förläggas till Karlsborg, och att personalbehovet för skolan borde beräknas till 1 chef, regementsofficer, 1 lärare, kompaniofficer, 1 underofficer och 1 pensionerad underofficer.

Vad sålunda av utskottet föreslagits biträddes av 1936 års riksdag.

Sedermera har riksdagen beslutit, att till Karlsborg skall i stället för en medeltung bombflottilj förläggas en lätt bombflottilj (nuvarande Västgöta flygflottilj) samt att förenämnda medeltunga bombflottilj skall förläggas till Såtenäs (nuvarande Göta flygflottilj).

På grund av de ändringar i 1936 års försvarsbeslut, som sålunda ägt rum, har frågan örn förläggningen av bomb- och skjutskolan varit föremål för vissa förnyade överväganden av flygmyndigheterna. Enligt vad jag inhämtat har förläggningsfrågan ännu icke kunnat bringas till definitivt avgörande. Detta förhållande medför i sin tur svårighet att avgöra, vid vilken flottilj den för skolan avsedda pensionerade underofficeren bör placeras. Under det att officers- och underofficerspersonalen ingår i den för flygvapnet beräknade planenliga kaderökningen och finnes upptagen i den för flygvapnet gemensamma personal-

160 Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

staten för officerare, underofficerare och manskap m. fl., synes nämligen befattningen för den pensionerade underofficeren lämpligen böra redovisas under den flottilj, till vilken skolan kan komma att bliva knuten. I avvaktan på beslut i denna förläggningsfråga, vilket under för handen varande omständigheter torde få ankomma på Kungl. Maj:t, torde även böra anstå med uppförande å stat av ifrågavarande befattningshavare. Arvode torde i vart fall, såvitt avser budgetåret 1940/41, kunna beredas vederbörande med anlitande av under avlöningsanslaget beräknade medel.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Under förevarande anslagsrubrik böra medel beräknas för avlöning dels förde fänrikar, som innevarande vår komma att antagas i extra ordinarie beställning, dels ock för dem, som beräknas antagas våren 1941. För de förra, 23 stycken, torde lön böra beräknas för hela budgetåret 1940/41, för de senare åter, omkring 30 stycken, endast för en tid av två och en halv månader. Medelsbehovet beräknas uppgå till, i runt tal, 90,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik, som under innevarande budgetår beräknats till 180,000 kronor, torde för budgetåret 1940/41 med hänsyn till förväntad höjning av levnadskostnadstalet och det ökade antal befattningshavare, som under budgetåret kommer att avlönas från anslaget, böra upptagas till 500,000 kronor.

D. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik upptogs i den för innevarande budgetår uppgjorda medelsberäkningen ett belopp av 3,440 kronor. Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden vid flygvapnet för budgetåret 1939/40, upptagande arvoden å tillhopa förenämnda belopp, fastställdes av Kungl. Majit den 15 juni 1939. Bland arvodena finnes ett å 1,200 kronor, avsett för en tillsyningsman vid flygetablissementet i Fårösund.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 har flygförvaltningen framhållit, att med hänsyn till tillkomsten av ett landflygfält vid Fårösund en tillsyningsman erfordrades därstädes under nästkommande budgetår. Flygförvaltningen har i samband därmed förklarat sig hava för avsikt att sammanslå denna befattning med befattningen såsom tillsyningsman å Fårösunds övningsplats. Det för sistnämnda uppdrag utgående arvodet syntes emellertid med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter, som efter sammanslagningen komme att åligga tillsyningsmannen, vara alltför lågt. På grund därav och med hänsyn till den arbetsbörda och det ansvar, som förvaltningen av landflygfältet med därå befintliga byggnader komme att medföra, har flygförvaltningen funnit sig böra föreslå, att det sammanlagda arvodet för tillsyningsmannen finge beräknas till 2,400 kronor.

Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att under förevarande anslagspost finge beräknas medel jämväl för ett arvode å 120 kronor för år till en till-

161 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

syningsman för en vid Ystad uppförd, flygvapnet tillhörig expeditionsbyggnad, som förvaltas av flygkrigsskolan.

Slutligen har flygförvaltningen — under erinran, att 1939 års riksdag beviljat medel för anordnande av krigsflygfält — hemställt, att för tillsyn av flygfälten måtte under förevarande anslagsrubrik få beräknas ett sammanlagt arvodesbelopp av 3,150 kronor, vilket belopp syntes böra ställas till flygförvaltningens förfogande för utanordnande efter närmare fördelning av ämbetsverket.

Yad flygförvaltningen sålunda hemställt finner jag mig böra biträda. En i anslutning härtill upprättad »Förteckning över vissa i stat icke uppförda arvoden» (se Bil. nr 91) slutar å ett belopp av 7,910 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag under rubriken felräkningspenningar anfört får jag föreslå, att för bestridandet av kostnader för felräkningspenningar inom flygvapnets förvaltningsområde beräknas enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller 2,400 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Såsom jag förut framhållit innebär det denna dag framlagda förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente, att vissa beställningshavare av manskapet skola i stället för fri inkvartering äga åtnjuta s. k. hyres- och ortstillägg med vissa i reglementet angivna belopp. Denna förmån motsvaras i viss mån av det nu till vissa beställningshavare utgående hyresbidraget, för vilket medel, såvitt avser flygvapnet, hittills beräknats under anslagsrubriken »Hyresbidrag åt visst underbefäl». Kostnaderna för hyres- och ortstillägget beräknas, enligt vad jag inhämtat, under budgetåret 1940/41 komma att uppgå till omkring

20,000 kronor, därvid hänsyn tagits till de genom tillkomsten av nya flygförband nytillkommande beställningarna. Nämnda belopp torde böra upptagas under förevarande anslagsrubrik.

G. Anställningspenningar.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik beräknats ett belopp av 7,500 kronor.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 31 augusti 1939 föreslagit, att till bestridandet av kostnaderna för anställningspenningar måtte för budgetåret 1940/41 upptagas samma belopp som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats åtgå vid fullt genomförd organisation, eller 7,650 kronor. Sedermera har emellertid flygförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari 1940 med hänsyn till ökat medelsbehov med anledning av kaderökning för tillgodoseende av personalbehovet för nytillkomna flygförband räknat med ett medelsbehov av ytterligare 2,500 kronor. I överensstämmelse med flygförvaltningens beräkningar torde under anslagsrubriken böra för budgetåret 1940/41 upptagas ett belopp av (7,650 + 2,500 =) i runt tal 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940■ 1 sand. Nr 159. 298 40 11

162 Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats 87,500 kronor. Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygförvaltningen föreslagit dels i anslutning till sina medelsäskanden i skrivelsen den 31 augusti 1939 en höjning till 103,500 kronor, dels ock i sin framställning den 6 februari 1940 rörande ökning i medelsbehovet under avlöningsanslaget på grund av de nytillkommande flygförbanden en höjning med ytterligare

8,000 kronor. Med biträdande av dessa beräkningsgrunder har jag upptagit medelsbehovet under anslagsposten till (103,500 + 8,000=) i runt tal 110,000 kronor.

I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Förevarande anslagspost, som för budgetåret 1938/39 beräknades till förslagsvis 9,000 kronor, höjdes för budgetåret 1939/40 till 14,000 kronor för att bereda möjlighet till utökning av den vid flygförbanden anställda ickeordinarie skrivpersonalen. Av vad jag tidigare föreslagit i fråga om tillgodoseende av flottiljernas behov av skrivpersonal följer, att förevarande anslagspost icke längre torde behöva för detta ändamål anlitas i samma utsträckning som under innevarande budgetår. Flygförvaltningen har emellertid i sin skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt, att med hänsyn till det forcerade arbetet för höjande av krigsberedskapen anslagsposten likväl borde bibehållas vid det belopp, som beräknats för innevarande budgetår.

Vidare har flygförvaltningen i sin skrivelse den 6 februari 1940 beräknat en anslagsökning å 2,000 kronor erforderlig för mötande av behov, sammanhängande med tillkomsten av nya flygförband.

I detta sammanhang får jag framhålla, att Kungl. Majit med anledning av en av flygförvaltningen i skrivelse den 4 december 1939 gjord framställning genom beslut den 22 december 1939 medgivit, att vid en var av Västmanlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer samt vid flygkrigsskolan finge för handhavande under nu rådande förhållanden av mobiliseringsofficers arbetsuppgifter för tiden från och med den 1 januari tills vidare till och med den 30 juni 1940 tjänstgöra en pensionerad officer ur armén eller marinen, mot åtnjutande av ett arvode av 3,180 kronor för år, varjämte föreskrift lämnades, att av medgivandet föranledda kostnader — utom för dyrtidstillägg — skulle bestridas av de medel, som för budgetåret anvisats under nu förevarande anslagsrubrik. I sin förenämnda framställning framhöll flygförvaltningen, bland annat, att jämlikt 1936 års försvarsbeslut för befattning såsom mobiliseringsofficer avsetts en kapten å stat, men att möjligheterna att avdela lämplig officer på flygvapnets stat i hög grad försvårats med hänsyn till vapnets begränsade personalstater, vilka särskilt under den förstärkta försvarsberedskapen vore synnerligen knappa.

Då det torde kunna förväntas, att under förevarande anslagspost upptagna medel komma att jämväl under budgetåret 1940/41 tagas i anspråk för beredande av arvoden till pensionerade officerare såsom mobiliseringsofficerare, torde medelsbehovet under anslagsrubriken komma att överstiga det av flyg-

163 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

förvaltningen angivna. Medelsbehovet torde i vart fall icke komma att understiga 30,000 kronor, vilket belopp jag därför föreslår skola upptagas under förevarande anslagsrubrik för nästa budgetår.

J. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturofficerare

avsedda befattningar.

I överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, grundat på anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40, torde för budgetåret 1940/41 under anslagsrubriken böra beräknas 1,120 kronor, eller samma belopp, vartill medelsbehovet uppskattats enligt de till grund för 1936 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna.

K. Arvoden till lärare vid flygvapnets skolor.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik uppskattades vid framläggandet av anslagsberäkningarna för innevarande budgetår till, i avrundat tal, 68,750 kronor. Dessa medel avsågos för bestridande av arvodeskostnader vid flygkrigshögskolan, kadettskolan, aspirantskolan och underofficersskolan med respektive 13,000, 6,230, 20,750 och 28,734 kronor.

I samband med fastställandet av stat för anslagsposten visade det sig emellertid nödvändigt att i vissa avseenden giva utbildningen vid skolorna en annan organisation än den, som legat till grund för medelsberäkningen. Sålunda befanns bland annat erforderligt att uppdela aspirantskolans kurs för officersaspiranter och underofficersskolans yngre kurs på parallellavdelningar, varjämte även aspirantskolans kurs för underbefäl fanns böra uppdelas på en högre och en lägre avdelning. Härav betingade ökade kostnader medförde emellertid icke någon total kostnadsökning för budgetåret 1939/40 i förhållande till förenämnda anslagsberäkning, enär den studentkurs för underbefäl, som vid anslagsberäkningen förutsatts skola äga rum vid underofficersskolan, på grund av brist på elever inställdes. Den för innevarande budgetår fastställda staten för anslagsposten slutar å ett belopp av 61,320 kronor, därav

13,000 kronor för flygkrigshögskolan, 6,620 kronor för kadettskolan, 25,000 kronor för aspirantskolan och 16,700 kronor för underofficersskolan.

I fråga örn medelsbehovet för arvoden vid flygvapnets skolor för budgetåret 1940/41 har flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1939 beräknat medel för arvoden till lärare förutom vid förutnämnda skolor jämväl vid flygvapnets bomb- och skjutskola, vilken, såsom jag förut framhållit, torde böra organiseras under nästkommande budgetår, samt vid den till inrättande föreslagna flygvapnets flygreservskola. Det sammanlagda medelsbehovet har av flygförvaltningen angivits till 83,564 kronor. Rörande den närmare fördelningen av anslagsbeloppet å olika skolor må här framhållas följande:

För flygkrigshögskolans del angives enahanda medelsbehov som för innevarande budgetår, avsett för bestridande av kostnader, enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, för undervisning vid skolan, omfattande en allmän kurs.

För bomb- och skjutskolan beräknas arvoden till chef, tillika förste lärare, ä 1,080 kronor, samt till vardera av två andre lärare å 540 kronor, eller tillhopa 2,160 kronor.

164 Kungl. Majus proposition nr 159.

För kadettskolan beräknas ett belopp av 6,620 kronor erforderligt, eller samma belopp som för innevarande budgetår.

Aspirantskolan beräknas draga en kostnad av 26,480 kronor. Därvid har räknats med ett elevantal av 140 mot för innevarande budgetår 110, vilket nödvändiggör, att undervisningen liksom för innevarande budgetår delvis bedrives å parallellavdelningar och att antalet andre flyglärare ökas från 24 till 26.

Beträffande underofficersskolan har medelsbehovet beräknats till 33,354 kronor, därav 17,104 kronor för en studentkurs för underbefäl. Med hänsyn till elevantalet har 1939—1941 års allmänna kurs även under nästkommande budgetår uppdelats å parallellavdelningar. Det sammanlagda medelsbehovet för studentkursen har angivits till samma belopp, varmed räknats för dylik kurs för innevarande budgetår.

För flygreservskolan slutligen ha medel beräknats för 1 förste flyglärare å 600 kronor och 3 andre flyglärare å 450 kronor, innebärande en sammanlagd kostnad av 1,950 kronor.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ökningen i medelsbehovet med hänsyn till tillkomsten av nya flygförband har flygförvaltningen vidare hemställt örn medelsanvisning å ytterligare 2,800 kronor, avseende arvoden till ytterligare 1 förste flyglärare och 12 flyglärare under omkring fyra och en halv månader.

Mot de av flygförvaltningen framlagda beräkningarna rörande totala medelsbehovet under ifrågavarande anslagsrubrik (83,564 -f 2,800 =) i runt tal 86,400 kronor, torde ingen erinran vara att framställa. På sätt flygförvaltningen föreslagit torde emellertid beräkningarna icke böra fastlåsas utan möjlighet få förbehållas Kungl. Maj:t att i samband med fastställande av stat för anslagsposten vidtaga de ändringar inom ramen för det under anslagsposten anvisade beloppet, som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till skolornas ändamålsenliga organisation.

L. Arvoden för upprätthållande av läkarvård under semester m. m.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik upptagits ett belopp av i runt tal 14,000 kronor, därav 4,905 kronor för beredande av ersättning för upprätthållande av läkarvård under semester för förste flygläkaren och för flygläkarna av 1. graden, 8,100 kronor för bestridande av kostnader för upprätthållande av läkarvård vid vissa skolor och övningsplatser utom förbandens ordinarie förläggningsort samt 1,000 kronor för ersättningtill vikarie för ordinarie läkare vid inträffande sjukdom och tjänstledighet.

För nästa budgetår torde till en början böra beräknas medel för beredande av ersättning för semestervikarie för de nytillkommande tre flygläkarna av 1. graden, eller (3 X 540 =) 1,620 kronor. Medelsbehovet skulle härefter komma att uppgå till (14,000 + 1,620=) 15,620 kronor. Med hänsyn till än ytterligare ökat medelsbehov på grund av tillkomsten av de nya flygförbanden torde emellertid, på sätt flygförvaltningen föreslagit, under anslagsrubriken böra anvisas tillhopa, i avrundat tal, 16,500 kronor.

165 Kungl. Majus proposition nr 159.

NI. Löner för viss kontraktsanställd civil personal.

Under förevarande anslagsrubrik får jag anmäla det medelsbehov för avlöningar till viss kontraktsanställd civil personal, som sammanhänger med beslutet örn inrättandet av nya flygförband.

I propositionen nr 49 till innevarande års riksdag angående vissa åtgärder för förstärkning av flygvapnet har lämnats en redogörelse för de åtgärder i personalhänseende, som betingas av de nya förbandens organiserande. I anslutning därtill framhölls, bland annat, att de förslagsställande myndigheterna ansett det nödvändigt att genom anställande i stor utsträckning av civil personal kunna frigöra militär personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt krävde militära kvalifikationer hos sina innehavare. Ett avsevärt antal civila personer borde därför enligt det framlagda organisationsförslaget antagas i kontraktsanställning för att efter viss utbildning kunna tjänstgöra i expeditionstjänst, kasernvårdstjänst, verkstadstjänst m. m.

Den civila personal, som enligt det framlagda förslaget till nyuppsättning borde anställas medelst kontrakt till i det följande angivna månadslöner, utgöres av: 50 befattningar i expeditionstjänst å 350 kronor, 10 schaktmästare å 350 kronor, 30 kontorister eller kontorsbiträden å 250 kronor, 41 flygplanmontörer k 350 kronor, 41 motormontörer å 350 kronor, 34 radiomontörer å 350 kronor, 7 elektriker å 350 kronor, 18 instrumentmekaniker å 350 kronor, 45 hjälpmontörer å 300 kronor, 25 vapensmeder k 300 kronor, 2 arbetsförmän å 325 kronor, 8 yrkesarbetare å 250 kronor, 2 kontorsbiträden å 225 kronor och 6 skrivbiträden å 200 kronor.

En del av denna personal föreslogs få anställas redan under innevarande budgetår. Flertalet borde finnas anställda från och med ingången av budgetåret 1940/41 och endast en mindre del tillkomma från och med de nya flottiljernas uppsättande.

Riksdagen har (skrivelse nr 58) i huvudsak intet haft att erinra mot det i propositionen framlagda förslaget till nyuppsättningens organiserande.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ytterligare medelsbehov för budgetåret 1940/41 på grund av nyuppsättningen av flygförband har flygförvaltningen beräknat medelsbehovet för den i samband med nyuppsättningen nytillkommande, tillfälligt anställda personalen till 1,291,800 kronor för hela budgetåret räknat. Flygförvaltningen har därvid räknat med anställande av samtlig den personal, som för ändamålet angivits såsoin erforderlig i förenämnda proposition, samt dessutom upptagit medel för anställande av ytterligare 15 sjuksköterskor eller sjukvårdare mot en månadslön av 300 kronor. Flygförvaltningen har föreslagit, att förenämnda avlöningsmedel, vilka med hänsyn till att hela antalet befattningshavare icke beräknades erforderligt under hela budgetåret syntes kunna nedbringas till 1,150,000 kronor, borde ställas till förfogande såsom ett särskilt förstärkningsanslag av reservationsanslags natur, och har flygförvaltningen i anslutning därtill förutsatt, dels att löner i vakanta beställningar jämväl skola kunna tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål, dels ock att Kungl. Majit skall äga disponera anslaget utan att vara bunden av de anmälda behoven.

160 Kungl. Majda proposition nr 159.

För egen del finner jag mig böra biträda, att avlöningsmedel beräknas för kontraktsanställande av den civila personal, som i förevarande avseende angivits såsom erforderlig i propositionen nr 49. Den av flygförvaltningen angivna kostnadssumman, 1,150,000 kronor, torde sålunda böra minskas med, i runt tal, de 50,000 kronor, som beräknats för anställande av viss sjukvårdspersonal, till 1,100,000 kronor.

Flygförvaltningens förslag, att ifrågavarande avlöningsmedel skulle uppföras i riksstaten såsom ett särskilt anslag till förstärkning av flygvapnets avlöningsanslag finner jag mig emellertid icke böra biträda. Ifrågavarande avlöningsmedel böra i stället upptagas direkt under avlöningsanslaget under en särskild anslagsrubrik, benämnd »Löner för viss kontraktsanställd civil personal».

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat» torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den flygvapnets personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 5,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. för budgetåret 1940/41. Denna beräkning (se Bil. nr 92) slutar å ett belopp av 7,824,306 kronor.

Emellertid torde de verkliga lönekostnaderna beträffande en stor del av personalen komma att vara lägre än de som framkommit vid anslagsberäkningen, beroende bland annat på att en stor del av personalen under budgetåret nytillträda sina beställningar och följaktligen kunna beräknas uppbära lön i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrad. Vidare torde vissa beställningar komma att vara vakanta under större eller mindre delar av budgetåret. Med hänsyn härtill torde, såvitt den till 1936 års flygvapenorganisation hänförliga personalen angår, den förenämnda beräknade anslagssumman kunna minskas med 250,000 kronor. I motsvarande hänseende torde, enligt vad av flygförvaltningen i dess skrivelse den 6 februari 1940 framhållits, beträffande den för de nytillkommande flygförbanden avsedda personalen kunna räknas med en minskning i det beräknade medelsbehovet med i runt tal

500,000 kronor. För bestridande av de kostnader, varför anslaget avses, torde därför ett belopp av (7,824,306 — 250,000 — 500,000 =) 7,074,306 eller i runt tal 7,075,000 kronor vara tillfyllest.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att

dels godkänna vid detta protokoll fogade förslag till stater för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet,

167 Kungl. Majus proposition nr 159.

för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt för flygflottiljerna och flygkrigsskolan (se Bil. nr 87—91), att gälla för budgetåret 1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer to. to. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,075,000 kronor.

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.

[8.] Vid beräkningen i årets statsverksproposition av flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 lago till grund de kostnader, som hänförde sig till den av 1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen. Sedan riksdagen på förslag av Kungl. Majit beslutat, att under budgetåret 1940/41 vissa flygförband skola nyuppsättas, vilka icke förutsatts i 1938 års försvarsbeslut, kommer flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår i åtskilliga hänseenden att ökas.

I särskild skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen angivit dessa ökade medelsbehov. De sammanlagda kostnaderna hava av flygförvaltningen beräknats till, därest kostnader för avlöning m. m. till nytillkommande personal frånräknas, 6,717,700 kronor. Kostnaderna hava fördelats å vissa av de särskilda anslag, vilka i årets statsverksproposition föreslagits skola uppföras under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet. Med hänsyn till ärendets natur torde det icke vara lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för det framlagda förslaget till ökad medelstilldelning, utan torde riksdagens vederbörande utskott därom böra erhålla närmare upplysning genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

För egen del finner jag mig böra föreslå en ökad medelstilldelning i förhållande till vad i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits beträffande följande anslag och med nedan angivna belopp.

Anslaget till rekryteringskostnader ........................... kronor 10,000: —-

;> » rese- och traktamentspenningar ............... » 12,000: —

» » de värnpliktigas avlöning ........................ » 100,000: —

» » färdkostnader ....................................... » 20,000: —

» » skrivmaterialier och expenser m. m.......... » 10,000: —

» mathållning .......................................... » 320,000: -—

» » intendenturmateriel .............................. » 225,000: —

» bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m.................................................... » 50,000: —

» » engångskostnader för anskaffning av inten-

denturmateriel ....................................... » 50,000: —

» flygvapnets övningar .............................. » 2,275,000: —

:> » motorfordon och motorbåtar .................. » 420,000: —

» sjukvård ............................................. » 17,000: —

» vapen och ammunition ........................... » 650,000: —

» underhåll av flygmateriel ........................ » 1,700,000: —

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Det sålunda ökade medelsbehovet för budgetåret 1940/41 torde, då enligt vad jag erfarit utskottsförslag ännu icke föreligga rörande anslagen underfjärde huvudtiteln för nästkommande budgetår, lämpligen böra tillgodoses på det sätt, att de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag upptagna riksstatsanslag, som beröras av beslutet om de nytillkomna flygförbanden, höjas med ovanstående belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring i nedannämnda delar av Sina i årets statsverksproposition framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde huvudtitel — föreslå riksdagen att

för budgetåret 1940/41 under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet, anvisa följande anslag, nämligen

till rekryteringskostnader ett förslagsanslag av 30,000 kronor; till rese- och traktamentspenningar ett förslagsanslag av 60,000 kronor;

till de värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 415,000 kronor;

till färdkostnader ett förslagsanslag av 100,000 kronor; till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag av 110,000 kronor;

till mathållning ett förslagsanslag av 1,520,000 kronor; till intendenturmateriel ett reservationsanslag av 1,060,000 kronor;

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ett förslagsanslag av 500,000 kronor;

till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor;

till flygvapnets övningar ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor;

till motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

till sjukvård ett förslagsanslag av 100,000 kronor; till vapen och ammunition ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor; samt

till underhåll av flygmateriel ett reservationsanslag av 8,250,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159.

169 F. GEMENSAMMA ANSLAG.

Materiel.

Chiffreringsapparater, reservationsanslag.

[9.] I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag, punkten 189, föreslog Kungl. Majit riksdagen att till anskaffande av chiffreringsapparater för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 181,500 kronor. Riksdagen beslöt sedermera i överensstämmelse därmed.

I skrivelse den 15 januari 1940 har nu chefen för försvarsstaben hemställt, att för fullföljande av med anlitande av innevarande budgetårs anslag för ändamålet påbörjade beställningar av chiffreringsapparater ett belopp av 368,500 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1940/41.

Förenämnda framställning finner jag mig böra tillstyrka och hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till anskaffande av chiffreringsapparater för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 368,500 kronor.

Garnisonssjukvården i Stockholm.

9. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag.

[10.] Enligt beslut av 1930 års riksdag rörande karolinska sjukhusets organisation (prop. 232; skr. 386) skulle garnisonssjukhuset i Stockholm sammanslås med förstnämnda sjukhus. Beslutet innebar, att garnisonssjukhuset såsom sådant skulle nedläggas och att för garnisonens sjuka skulle inrättas särskilda avdelningar vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska sjukdomsfall. Vissa andra sjukdomsfall skulle behandlas på karolinska sjukhusets kliniska specialavdelningar eller å dess polikliniker. Vården av garnisonens hud- och könssjuka skulle emellertid förläggas till karolinska sjukhuset först i samband med en andra utbyggnadsetapp; under mellantiden skulle vård av dessa sjuka anknytas till en av Stockholmsregementenas sjukvårdsinrättningar.

Enligt uttalande i förenämnda proposition nr 232/1930 skulle vissa av de för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar avsedda läkarna ävensom en sjukhusväbel avlönas från anslag under fjärde huvudtiteln.

Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln beräknades verksamheten vid garnisonssjukhuset komma att nedläggas först omkring den 1 oktober 1939. Med hänsyn härtill befanns en särskild stat för garnisonssjukhuset erforderlig för budgetåret 1939/40. Efter garnisonssjukhusets anslutning till karolinska sjukhuset avsågs en särskild stat böra uppföras för

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

garnisonssjukvården i Stockholm, å vilken borde upptagas den personal, för vilken avlöningskostnaderna skulle bestridas av medel under fjärde liuvixdtiteln. I avvaktan å den nya ordningen syntes emellertid med upprättandet av dylik stat böra anstå till ett följande budgetår och för bestridandet av avlöning till den personal, som erfordrades för garnisonssjukvårdens upprätthållande efter upphörandet av verksamheten vid garnisonssjukhuset och som skulle avlönas från fjärde huvudtiteln, under budgetåret 1939/40 tagas i anspråk under förenämnda stat anvisade medel. Den till karolinska sjukhuset knutna personal, SOm sålunda kunde ifrågakomma för avlöning från medel under fjärde huvudtiteln, angavs till två befattningar som biträdande överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, två för avdelningarna avsedda yngre underordnade läkare, en särskild i ögonsjukdomar specialutbildad läkare, avsedd för karolinska sjukhusets ögonklinik, och en väbel. Därjämte borde från medel under nyssnämnda stat bestridas kostnaderna för avlöning enligt Kungl. Maj:ts bestämmande till den personal, som erfordrades för vården av garnisonens hud- och könssjuka vid en särskild, till Göta livgarde förlagd poliklinik och sjukavdelning.

I fråga om avlöningsförmånexma till den vid karolinska sjukhuset verksamma personalen förutsattes, att de båda befattningarna som biträdande överläkare vid garnisonsavdelningarna tillsvidare boivie bestridas av innehavarna av de å staten för fältläkaivkåren upptagna beställningarna såsom regementsläkare vid gaimisonssjukhuset i Stockholm. I mån av dessa beställningshavares avgång borde för de biträdande överläkai-befattningarna avses två på viss tid förox-dnade läkare med ett årligt arvode av 7,500 kronor för vardera. De båda underläkarna avsågos erhålla lön enligt 22. lönegraden i den under 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen intagna löneplanen för extra tjänstemän. Ersättningen till ögonläkaren föreslogs utgå med 2,340 ki-onor för år. Väbeln slutligen borde erhålla ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte vissa naturaförmåner eller, därest bostad icke kunde beredas befattningshavaren, 2,440 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits framställde riksdagen icke någon erinran. I

I årets statsverksproposition erinrade jag (punkten 185), att arméförvaltningens intendentur- och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser med skrivelse den 15 december 1939 inkommit med förslag, innebärande vissa förändringar i fråga om ordnandet av garnisonssjukvården i Stockholm. Detta förslag syftade i korthet till att karolinska sjukhusets medicinska garnisonsavdelning tillsvidare skulle kvarbliva i det nuvarande garnisonssjukhusets byggnad, under det att den kirurgiska garnisonsavdelningen skulle inrymmas i de lokaler inom karolinska sjukhusets nybyggnad, vilka enligt tidigare planer avsetts för båda garnisonsavdelningaima. Genom detta arrangemang behövde den provisoriska avdelningen för hud- och könssjukdomar vid Göta livgarde icke längre anordnas, utan kunde även denna

171 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

inrymmas i garnisonssjukhusets nuvarande byggnad. Såväl den medicinska garnisonsavdelningen som avdelningen för hud- och könssjukdomar borde därvid organisatoriskt ingå i karolinska sjukhuset. Då förslaget remitterats till karolinska sjukhusets direktion för yttrande, men sådant yttrande vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke inkommit, ansåg jag mig för det dåvarande icke beredd att fatta ståndpunkt till det framlagda förslaget. Som detta nära sammanhängde med karolinska sjukhusets organisation, förklarade jag mig komma att sedermera, efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet, upptaga frågan till förnyad prövning i och för framläggande för riksdagen av slutligt förslag i ämnet. I avvaktan därpå syntes tillsvidare böra under fjärde huvudtiteln i förslaget till riksstat för nästa budgetår med ett allenast beräknat belopp, 46,000 kronor, upptagas ett anslag, förslagsvis benämnt »Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar».

Jag får nu återkomma till frågan örn upptagande av medel för budgetåret 1940/41 för bestridandet av de kostnader för garnisonssjukvården i Stockholm, vilka under budgetåret 1940/41 böra bestridas av medel under fjärde huvudtiteln.

Till en början får jag därvid erinra örn att Kungl. Maj:t i proposition nr 149 till innevarande års riksdag angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet (ecklesiastikdepartementet) i allt väsentligt biträtt ovan berörda förslag till ändrad organisation av garnisonssjukvården, vilket sålunda innebär, att garnisonssjukhuset tills vidare bibehålies och avses för de medicinska och venerologiska garnisonsfallen. Av praktiska skäl föreslås emellertid i nämnda proposition garnisonssjukhuset skola anknytas till karolinska sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen stå under inseende av direktionen för karolinska sjukhuset. Den ändrade organisationen föreslås erhålla endast provisorisk karaktär i avvaktan på närmare erfarenheter rörande behovet av vårdplatser inom garnisonssjukvården under normala förhållanden. I fråga örn kostnaderna för filialsjukhuset har i propositionen förutsatts, att desamma skola — med undantag för vassa avlöningskostnader, som skola bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln -— bestridas från anslag under åttonde huvudtiteln. Detta gäller jämväl kostnaderna för den venerologiska avdelningen. Krån fjärde huvudtiteln skulle bestridas kostnaderna för vid garnisonssjukhuset anställda läkare.

I sin förenämnda, med ämbetsverkets intendentur- och civila departement samt fortifikationsstyrelse gemensamma skrivelse den 15 december 1939 har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framlagt förslag till avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, avsedd för den personal, som skall avlönas från medel under fjärde huvudtiteln. Styrelsen har därvid beräknat en post för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit å tillhopa 19,780 kronor, en post för avlöningar till icke-ordinarie personal å 15,730 kronor samt en post för rörligt tillägg å 790 kronor. Posten för arvoden synes därvid ha beräknats omfatta arvodena till de båda biträdande överläkarna, vardera å 7,500 kronor, arvodet till den förutnämnde

172 Kungl. Majus proposition nr 159.

ögonläkaren å 2,340 kronor samt ett arvode till en väbel, beräknat till 2,440 kronor. Däremot har icke beräknats arvode för den läkare, som hittills förestått poliklinik- och sjukavdelningen för vård av hud- och könssjuka, utan har styrelsen beträffande avlöningen till denne läkare förutsatt, att densamma skulle komma att bestridas från karolinska sjukhusets stat. Posten för avlöningar till icke-ordinarie personal åter har beräknats för avlöning m. m. till två underläkare enligt 22:a lönegraden löneplanen Ex i 1939 års civila icke-ordinariereglemente.

I förenämnda skrivelse har sjukvårdsstyrelsen erinrat, att för vardera av de båda garnisonsavdelningarna ursprungligen avsetts två underläkartjänster, därav en med avlöning från fjärde huvudtiteln och en med avlöning från karolinska sjukhusets stat, men att 1939 års riksdagsbeslut innebar en ändring såtillvida, att antalet underläkare med avlöning från sjukhusets stat tillsvidare minskades med en (den för kirurgiska avdelningen beräknade). Styrelsen har nu framhållit, att med hänsyn till den föreslagna omorganisationen och den ökade omfattningen av garnisonssjukvården ytterligare en underläkartjänst erfordrades, närmast för att tillgodose behovet å den kirurgiska avdelningen. Avlöning för denna befattning borde enligt styrelsen beräknas å karolinska sjukhusets stat.

Det antal underläkarbeställningar, som enligt 1939 års förslag beräknats för garnisonsavdelningarna efter sammanslagningen, synes även mig otillräckligt för tillgodoseende av garnisonssjukvården, sådan den organiserats enligt det till innevarande års riksdag framlagda förslaget. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att ytterligare en dylik beställning upptages för dessa avdelningar. Avlöningen till denne torde emellertid böra bestridas från medel under fjärde huvudtiteln. Med hänsyn till omorganisationen torde det för närvarande vara svårt att avgöra, till vilken avdelning den nya befattningen bör knytas. Erågan härom torde därför tills vidare få lämnas öppen.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1940/41 för bestridandet av avlöningar till den personal, som avses för garnisonssjukvården med avlöning från medel under fjärde huvudtiteln, får jag föreslå, att för budgetåret 1940/41 fastställes en särskild stat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Såsom jag härovan under lantförsvarets avlöningsanslag vid behandlingen av staten för fältläkarkåren anfört, torde till en början till denna stat böra överföras en av de hittills för garnisonssjukhuset avsedda regementsläkarbeställningarna. I anmärkning under staten torde i anslutning därtill böra angivas, att denna beställning vid nuvarande innehavarens avgång skall ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller medicinska avdelningarna med ett arvode av 7,500 kronor. Å staten torde vidare böra upptagas dels ett arvode å 7,500 kronor till den andre av de två för garnisonsavdelningarna avsedda läkarna, dels ock arvoden å, i enlighet med sjukvårdsstyrelsens förslag, 4,650 kronor till en läkare vid venerologiska avdelningen, å 2,340 kronor till en ögonläkare samt med 2,440 kronor till en väbel, sistnämnda arvode med anmärkning att, därest för-

173 Kungl. Majda proposition nr 159.

månen av fri bostad åtnjutes, arvodet skall utgå med 1,740 kronor. Slutligen torde å staten upptagas icke-ordinarie befattningar för tre underläkare med avlöning enligt lönegraden Ex 22.

En i överensstämmelse härmed upprättad förslagsstat (se Bil. nr 93) torde få föreläggas riksdagen för godkännande. Staten slutar å ett belopp av 53,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid detta protokoll fogat förslag till stat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar (se Bil. nr 93), att gälla under budgetåret 1940/41,

dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 53,500 kronor.

Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag.

[11.] Vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 186) erinrade jag, att Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1939 bemyndigat mig att tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift att inom departementet biträda med utredning rörande frågan örn organiserandet av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning m. m. I anledning därav tillkallade sakkunniga1) hade den 29 december 1939 avgivit »Betänkande med förslag till organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning» (statens off. utredn. 1939:48), i vilket betänkande föreslagits, bland annat, att den centrala läkemedelsförsörjningen skulle handhavas av ett särskilt organ, motsvarande det nuvarande garnisonsapoteket. Vidare anförde jag, att det, sedan infordrade yttranden över betänkandet inkommit, vore min avsikt att åter upptaga nämnda fråga i och för avlåtande av proposition till riksdagen i ämnet. I avvaktan därpå borde tills vidare i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår med ett allenast beräknat belopp av 80,000 kronor uppföras ett anslag för ändamålet, förslagsvis benämnt »Garnisonsapoteket». Under åberopande härav hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som sedermera komme att avlåtas, till Garnisonsapoteket för budgetåret 1940/41 beräkna ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Över nämnda betänkande hava olika myndigheter och sammanslutningar i anledning av remiss avgivit utlåtanden.

De. sakkunnigas förslag innebär i huvudsak följande: Inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse skulle inrättas en särskild avdelning, förslagsvis benämnd läkemedelsavdelningen, för handläggning av ärenden rörande tillgodoseendet av läkemedelsbehovet i första hand vid armén men jämväl vid marinen och *)

*) De sakkunniga hava varit generallotsdirektören T. P. J. Petersson, ordförande, apotekaren A. Cedergren, majoren vid generalstabskåren N. L. V. Göth, verkställande direktören i A.-B. Pharmacia C. E. Häggart, professor emeritus E. S. H. Key, föreståndaren för garnisonssjukhusets i Stockholm apotek S. E. Svensson samt t. f. generalfältläkaren D. M. Lindsjö.

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

flygvapnet. Marinförvaltningens sanitetsavdelning, flygförvaltningens sjukvårdssektion samt häst- och veterinärbyrån inom arméförvaltningens intendenturdepartement skulle därvid biträda läkemedelsavdelningen i dess arbete genom att införskaffa och till läkemedelsavdelningen överlämna erforderliga uppgifter för utarbetandet av planer och bestämmelser för tillgodoseendet av läkemedelsbehovet för vederbörande försvarsgren. Såsom verkställande organ skulle till läkemedelsavdelningens förfogande finnas ett statsapotek, vilket skulle förse försvarsväsendet med dess behov av läkemedel såväl för den dagliga förbrukningen i fredstid som för dess utrustningsbehov. Statsapoteket skulle i lokalt hänseende vara anslutet till karolinska sjukhuset och jämväl förse nämnda sjukhus med dess behov av läkemedel. Vidare skulle enligt förslaget vid varje armén, marinen och flygvapnet tillhörande enhet allt efter utrustningsbehovets storlek uppläggas större eller mindre läkemedelsförråd. Omsättningen av de i dessa förråd förvarade läkemedlen skulle åstadkommas dels genom förbrukning vid vederbörande förband dels ock genom leveranser till vissa statliga eller statsunderstödda sjukhus. Slutligen hava de sakkunniga avgivit förslag rörande anordnandet av de värnpliktiga apotekarnas utbildning.

Beträffande inrättandet av en läkemedelsavdelning i arméförvaltningen sjukvårdsstyrelse har jag avgivit förslag i samband med min framställning örn anvisande av medel under arméförvaltningens avlöningsanslag.

Vad därefter beträffar den av de sakkunniga föreslagna förrådsorganisationen ute vid truppförbanden hava åtskilliga av de i ärendet hörda myndigheterna givit uttryck för betänkligheter av skilda slag. Sålunda har exempelvis medicinalstyrelsen ansett sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag i denna del utan föreslagit, att frågan måtte göras till föremål för fortsatt utredning av medicinalstyrelsen och sjukvårdsstyrelsen i samråd. Icke heller jag är beredd att på grundval av den nu föreliggande utredningen fatta någon slutlig ståndpunkt till denna fråga, helst som de sakkunnigas förslag i denna del mött rätt allvarliga gensagor. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att förevarande frågor böra göras till föremål för ytterligare överväganden inom sjukvårdsstyrelsen, därvid naturligen samarbete bör äga rum med medicinalstyrelsen. Förslag till de åtgärder, som på grundval av en sådan undersökning kunna finnas lämpade för lösande av förrådsfrågan torde därefter, i den mån så erfordras, av myndigheterna få underställas Kungl. Majis prövning.

Vad beträffar frågan örn de värnpliktiga apotekarnas utbildning torde denna få upptagas till omprövning i annat sammanhang.

Här återstår således att behandla frågan örn det av de sakkunniga föreslagna statsapoteket.

Jag ber därvid att till en början få i korthet redogöra för det nuvarande garnisonsapotekets organisation. Bestämmelserna härom återfinnas i Kungl. Majis reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm den 13 december 1918. Enligt nämnda reglemente skall vid sjukhuset finnas ett apotek, som förestås av den vid sjukhuset anställde apotekaren. Denne, som förordnas av medicinalstyrelsen efter hörande av arméförvaltningens

175 Kungl. Majds proposition nr 159.

sjukvårdsstyrelse, är inför chefläkaren vid sjukhuset ansvarig för apotekets skötsel och apoteksinventariernas noggranna vård. Apotekaren äger rättighet att till riket införa apoteksvaror samt har till åliggande att bereda och utlämna läkemedel dels till garnisonssjukhusets eget behov, dels efter rekvisition av vederbörande läkare, tandläkare eller veterinär till i Stockholm förlagda truppförband av armén och marinen dels ock efter särskilt beslut av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för annat arméns behov.

Enligt den för garnisonssjukhuset i Stockholm gällande ordinarie staten utgöres apotekets personal av

en apotekare, tillika föreståndare, en biträdande apotekare och en städerska.

Enligt särskilda Kungl. Maj:ts medgivanden finnas därutöver anställda

två extra apotekare,

ett laboratoriebiträde,

ett skrivbiträde,

ett extra apoteksbiträde och

en städerska.

Apoteksföreståndaren, biträdande apotekaren samt de två extra apotekarna åtnjuta arvode med belopp motsvarande lön enligt lönegrad 20 i löneplanen Ca av nu gällande militära avlöningsreglemente. Härutöver åtnjuter apoteksföreståndaren ett föreståndararvode å 2,040 kronor örn året samt biträdande apotekaren särskild ersättning med 61 kronor i månaden. Övrig personal åtnjuter lön, laboratoriebiträdet och skrivbiträdet enligt lönegrad 7 respektive lönegrad 2 i löneplanen MEx i militära icke-ordinariereglementet, samt det extra apoteksbiträdet enligt lönegrad 4 av löneplanen MEo i samma reglemente. Städerskorna åtnjuta arvode med 1,125 kronor för år ävensom portion in natura.

Utöver nu nämnd personal tjänstgöra vid garnisonsapoteket fyra till fem värnpliktiga apotekare, vilka där fullgöra sin fackt]änstgöring.

1 mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 15 juni 1939 i samband med sakkunnigutredningens igångsättande framhöll jag, att det vore tveksamt, huruvida en anordning innebärande att garnisonsapoteket i relativt oförändrat skick överflyttades till karolinska sjukhuset för framtiden bomme att innebära den ur försvarsväsendets synpunkt bästa lösningen i fråga om den militära läkemedelsförsörjningen. 1 samband därmed erinrade jag om att det icke syntes vara till fullo klarlagt, huruvida formen med ett eget apotek för försvarsväsendets del vore den lämpligaste för läkemedelsförsörjningens organiserande och omhänderhavande.

Såsom förut framhållits hava emellertid de sakkunniga föreslagit inrättandet av ett statligt apotek för försvarsväsendets och karolinska sjukhusets läkemedelsförsörjning. Vad till en början angår frågan om nödvändigheten överhuvud av ett statligt apotek hava de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att en tillfredsställande ordning för läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet icke knnde grundas på leveranser från civilapotekon. Avgörande härför har

176 Kungl. Majus proposition nr 159.

ansetts vara, att dessa icke kunde förutsättas städse ligga inne nied så stora lager som fordrades för att de, vid sidan av sina ordinarie uppgifter att sörja för civilbefolkningens behov av läkemedel, jämväl skulle kunna fylla försvarsväsendets dagliga behov och utrustningsbehov. Även örn civilapoteken kunde fylla dagsbeliovet av läkemedel vid försvarsväsendets formationer i fredstid, kunde de icke fylla utrustningsbehovet på kort tid efter anmaning, bland annat beroende på att de icke ägde därför erforderlig tillverkningskapacitet. Även örn det skulle vara möjligt för civilapoteken att tillgodose nu angivna behov — något sorn icke vunne stöd av hittills gjorda erfarenheter — vore därmed icke den frågan besvarad, örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning kunde på nöjaktigt sätt ordnas utan hjälp av ett statligt apotek. En nyordning på detta område måste nämligen jämväl innefatta, att tillgodoseendet av ersättningsbehoven vid krigsfall kunde anses säkerställt. Härför fordrades, att redan i fredstid grunden lades till den organisation, som skulle tillgodose försvarsväsendets ersättningsbehov av läkemedel, samt att den personal, som skulle utgöra stommen i en sådan organisation uttoges och underginge särskild utbildning. För utbildningen av nämnda personal erfordrades enligt de sakkunnigas mening tillgång till ett statligt apotek.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att örn den till inrättande föreslagna läkemedelsavdelningen i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse skulle bliva i i stånd att på ett effektivt sätt fullgöra sina uppgifter, fordrades att denna avdelning ägde tillgång till ett apotek. Såsom stöd för sistnämnda uppfattning hava de sakkunniga anfört:

Enligt vad utredningen funnit, skulle det icke lämpa sig, över huvud icke vara möjligt att anlita ett eller flera civilapotek för att tillhandagå den föreslagna läkemedelsavdelningen. Endast ett statsapotek, som får till uppgift att centralt tillhandagå hela försvarsväsendet å läkemedelsområdet, kan förvärva den kännedom om och den överblick över huru de spörsmål te sig i praktiken, örn vilka läkemedelsavdelningen bör äga möjlighet att från apotek kunna inhämta upplysning. Endast ett statsapotek med de resurser ett sådant bör förfoga över, kan äga möjlighet att betjäna läkemedelsavdelningen med undersökningar, råd och upplysningar, varav den kan ha behov för att den skall kunna rätt fullgöra sin uppgift. Endast ett statsapotek kan enligt utredningens uppfattning komma att utgöra det instrument, varav de myndigheter oundgängligen äro i behov, som ha att svara för planläggningsarbetet för försvarsväsendets läkemedelsförsörjning.

De sakkunniga hava härefter ägnat en ingående behandling åt frågan, huruvida det sålunda föreslagna statliga apoteket borde gestaltas enbart såsom militärapotek eller om det lämpligen kunde tilläggas den dubbla uppgiften att fylla såväl de militära behoven som ock vissa civila behov. De sakkunniga hava härutinnan anfört följande:

Utredningen har vid övervägande av detta spörsmål bibragts den uppfattningen, att ett centralt statsapotek, som har till uppgift att tillgodose försvarsväsendets läkemedelsbehov i fred, kan, utan att denna uppgift behöver eftersättas, jämväl fylla vissa civila läkemedelsbehov. En dylik kombination kan ur militär synpunkt rent av vara en fördel.

Yarje plan för ordnandet av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning måste innebära, att i fredstid vissa läkemedelsförråd skola uppläggas. Ett lands

177 Kungl. Majus proposition nr 159.

militära maktmedel måste vid hotande fara kunna snabbt försättas på krigsfot. Dit lior jämväl, att samtliga förband oell formationer skola omedelbart lid mobilisering äga tillgång till sitt utrustningsbehov av läkemedel. Yad som erfordras härför måste alltså redan i fredstid finnas upplagt i för vederbörande förband lätt tillgängligt förråd.

Läkemedel kunna emellertid ej lagras för huru lång tid som helst.-----

De böra följaktligen omsättas. De lager av läkemedel, som i fredstid böra uppläggas för att utrustningsbehovet skall kunna omedelbart fyllas, äro av den storleksordning, att endast en mindre del av de i dessa förråd ingående läkemedlen kan bliva föremål för omsättning inom försvarsväsendet genom att det dagliga läkemedelsbehovet för försvarets fredsorganisation fylles från dessa förråd. Skall vad sålunda icke kan i fredstid förbrukas inom försvarsväsendet bliva föremål för omsättning, måste man härför söka avnämare inom den civila sjukvården.

Enda sättet att rationellt ordna denna omsättning torde vara att härför anlita de offentliga sjukhusen. Härvid böra i första hand ifrågakomma sjukhus, som ha statlig karaktär. En dylik medverkan för säkerställande av omsättningen av de läkemedel, som ingå i försvarsväsendets iäkemedelsförråd, synes ock utan större olägenheter kunna ordnas. I första hand ledes tanken härvid till att för denna uppgift anlita det nyuppförda karolinska sjukhuset i Stockholm.

Anlitandet av detta sjukhus för omsättning av läkemedelsförråden skulle visserligen ej lösa omsättningsproblemet i dess helhet, men dock en avsevärd del därav. Vad av dessa förråd ej lämpligen kan omsättas genom den dagliga läkemedelsförbrukningen vid truppförbanden och vid karolinska sjukhuset, torde, enligt vad av utredningen företagna undersökningar giva vid handen, åtminstone till väsentlig del kunna omsättas vid statens sinnessjukhus och serafimerlasarettet samt vid följande statsunderstödda sjukhus, nämligen akademiska sjukhuset i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Måhända får man räkna med, att vissa av de i läkemedelsförråden ingående icke hållbara läkemedlen icke heller på nu angivet sätt i erforderlig omfattning kunna bliva föremål för omsättning. Utredningen finner det icke möjligt att på grundval av tillgängliga uppgifter örn läkemedelsförbrukningen vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus med någon högre grad av sannolikhet förutsäga huru utvecklingen i detta avseende kan komma att te sig. Skulle emellertid de statliga och statsunderstödda sjukhusen icke kunna sörja för erforderlig omsättning av nu åsyftade slag av icke hållbara läkemedel, torde den utvägen böra närmare övervägas att söka vid de icke statsunderstödda sjukhusen få till stånd den förbrukning av dessa läkemedel, som ej kan ernås vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus. Utredningen har emellertid icke ansett vare sig möjligt eller erforderligt att på frågans nuvarande stadium framlägga förslag i detta hänseende. Då normala fredsförhållanden åter inträda, skall det måhända ej heller anses erforderligt, att hela utrustningsbehovet av icke hållbara läkemedel uppläggas i förråd.

Läget är alltså, att det alternativ, som uppställts såsom motförslag till (lern av statsmakterna en gång redan godtagna principen att grunda försvarsväsendets läkemedelsförsörjning pä ett till karolinska sjukhuset förlagt, för dess och försvarsväsendets behov gemensamt apotek, eller att ordna denna läkemedelsförsörjning genom civilapoteken, vid den företagna undersökningen befunnits icke leda till en pålitlig och effektiv organisation; att en sådan i stället bör grundas på, att läkemedelsförsörjningen i fredslid ombesörjes från ett statsapotek; samt att för vinnande av omsättning av de Iäkemedelsförråd,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 159 . 298 40 12

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

som i fredstid måste uppläggas, försvarsväsendet är beroende av medverkan av de civila sjukhusen, därvid karolinska sjukhuset i Stockholm i första hand synts böra ifrågakomma,

Det måste vid nu anförda förhållanden kunna framföras mycket starka skäl emot att över huvud sammankoppla militär och civil läkemedelsförsörjning för att man skall kunna frångå de av 1930 års riksdag angivna riktlinjerna för lösandet av nu föreliggande spörsmål.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att inrättandet av ett statsapotek borde bliva ekonomiskt fördelaktigt för statsverket, enär kostnaderna för läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet därigenom skulle kunna begränsas till anskaffningskostnaderna för erforderliga läkemedel, kostnaderna för driften av statsapoteket samt kostnaderna för vård av och tillsyn över de av de sakkunniga föreslagna läkemedelsförråden.

Skiljaktig mening har mot förslaget i denna del anförts av apotekaren

A. Cedergren, som reserverat sig mot förslaget örn garnisonsapotekets anslutning till karolinska sjukhuset. Cedergren har i stället föreslagit, att ett från karolinska sjukhuset skilt militärapotek skulle inrättas, vilket apotek skulle lia till uppgift att upplägga försvarsväsendets utrustningsbehov, att utarbeta förslag till utrustningar m. m. samt att leverera läkemedlen till försvarsväsendets förband, skolor m. m. i Stockholm.

Flertalet av de hörda militära myndigheterna hava tillstyrkt inrättandet av ett statsapotek med de funktioner som de sakkunniga föreslagit.

Chefen för armén har sålunda i sitt yttrande i förevarande hänseende anfört:

Såsom framgår av betänkandet (sid. 51—52) framhöll jag i mitt yttrande den 20 februari 1939 över direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden för budgetåret 1939—1940 nödvändigheten av att det i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse inginge en personalorganisation för handläggning av militärfarmaceutiska frågor, vilken organisation till fullo kunde motsvara de krav, som med hänsyn till läkemedelsförsörjningens betryggande kunde komma att ställas på densamma.

Beträffande arméförvaltningens förslag i vad avsåg garnisonsapotekets anslutning till karolinska sjukhuset ställde jag mig tveksam till lämpligheten av en sådan anordning och ansåg att denna fråga borde göras till föremål för en ny utredning.

De särskilt tillkallade sakkunniga hava nu verkställt en grundlig utredning av samtliga hithörande spörsmål.

På grund av de skäl, som därvid anförts för ett statligt apoteks anslutning lill karolinska sjukhuset, samt icke minst med hänsyn till de erfarenheter rörande försvarsväsendets läkemedelsförsörjning, som framkommit i samband med intagande av den förstärkta försvarsberedskapen hösten 1939, får jag i underdånighet tillstyrka det av de sakkunniga framlagda organisationsförslaget.

Chefen för Göta trängkår har yttrat:

Det torde få anses vara till full evidens bevisat, att försöket att genom leveranskontrakt med civila apotek inom ett större eller mindre »anskaffningsområde» fylla bristerna i läkemedelsutrustningen slagit mindre väl ut såsom även de sakkunniga (sid. 60) framhållit. En dylik organisation skulle säkerligen även vara ägnad att skapa en oreda i ett redan i sig brådskande mobiliseringsarbete, för att ej tala örn den bristande tillförlitligheten i systemet.

179 Kungl. Majus proposition nr 159.

Central upphandling, central dispensering, depåer på flera platser i landet jämte skapandet av en fast organiserad militärapotekarekår, i huvudsak såsom utredningen föreslagit, synes mig vara den enda framkomliga vägen vid hithörande frågors lösande.

Befälhavaren för norra militärområdet har ifrågasatt, om en sammankoppling av statsapoteket med karolinska sjukhuset kunde ske utan men för den rent militära uppgiften, som måste anses vara den primära och den viktigaste, samt i stället föreslagit inrättandet av ett självständigt, centralt militärapotek.

Militärbefälhavaren på Gotland kiar anfört, att sammankoppling av ett militärt statligt apotek med karolinska sjukhuset icke säkert vore till fördel för försvarsväsendets behov. De skäl, som förebragts för en dylik anordning, vore icke övertygande. Försvarsväsendet behövde säkert tillgång till ett eget apotek, men detta kunde åstadkommas på annat sätt, t. ex. såsom reservanten i utredningen föreslagit. Chefen för läkemedelsavdelningen kunde på så vis på ett helt annat sätt tillgodose de militära intressena än om han skulle vara chef för karolinska sjukhusets apotek och där deltaga i vetenskapligt arbete för sjukhusets räkning.

Chefen för kustflottan har framhållit, att det syntes honom uppenbart, att ett statligt apotek vore erforderligt för försvarsväsendets läkemedelsförsörjning. Likaså vore det uppenbart, att apoteket borde kombineras med statlig sjukvårdsinrättning, örn överhuvudtaget någon säkerhet skulle vinnas för att de lagrade läkemedlen skulle kunna omsättas.

Arméförvaltningen har framhållit, att en av förutsättningarna för att det föreslagna apotekets verksamhet skulle bliva ekonomiskt fördelaktig för statsverket vore att apoteket finge ombesörja läkemedelsleveranser jämväl till karolinska sjukhuset och andra statliga inrättningar. Förutom de ekonomiska fördelar, som den föreslagna organisationen skulle medföra, syntes erforderlig omsättning av läkemedelsförråden därigenom kunna ske avsevärt lättare än om apoteket skulle tillgodose allenast militära läkemedelsbehov. Mot det av reservanten avgivna förslaget örn inrättandet av ett från karolinska sjukhuset skilt militärapotek har arméförvaltningen framhållit, att en dylik organisation utan tvivel skulle kräva en personal som endast obetydligt understege den som föreslagits för ett statsapotek med de av de sakkunniga föreslagna arbetsuppgifterna. Arméförvaltningen har slutligen föreslagit, att apoteket med hänsyn till dess organisation och uppgifter skulle erhålla benämningen »Militärapoteket».

De hörda civila myndigheterna hava — i den mån denna fråga upptagits till bedömande -— utan undantag tillstyrkt förslaget i denna del. Härvid må omnämnas, att medicinalstyrelsen, som redan tidigare tagit ställning till denna fråga, i likhet med de sakkunniga ansett, att ett apotek vore nödvändigt för försvarsberedskapens säkerställande och att ett enbart militärapotek därvid icke vore tillfyllestgörande.

Karolinska sjukhusets direktion har i sitt utlåtande funnit sig icke hava anledning att framställa någon erinran mot utredningens förslag i denna del, vilket i huvudsak anslöte sig till de av riksdagen godkända riktlinjerna.

180 Kungl. Majus proposition nr 159.

Samtliga hörda sammanslutningar hava avstyrkt förslaget i denna del.

Apotekarsocietetens direktion har sålunda avstyrkt förslaget örn ett sammankopplande av det militära apoteket med ett apotek vid karolinska sjukhuset samt i stället föreslagit, att garnisonsapoteket i Stockholm skulle bibehållas såsom ett militärt centralapotek, lydande under arméförvaltningen och tills vidare förlagt i den serafimerlasarettet tillhöriga fastighet, vari det för närvarande är inrymt, samt att vid karolinska sjukhuset skulle inrättas ett särskilt sjukhusapotek, för vilket ändamål erforderlig del av de för apoteksändamål vid nämnda sjukhus avsedda lokalerna skulle ställas till förfogande.

Centralstyrelsen för Sveriges apotekarförbund har ansett, att anslutningen av garnisonsapoteket till karolinska sjukhuset icke kunde betraktas annat än som ett palliativ, samt hemställt, att frågan örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning och det militära apoteksväsendets organisation måtte göras till föremål för en förnyad, förutsättningslös utredning.

Föreningen de svenska läkemedelsfabrikanterna har uttalat sin betänksamhet mot garnisonsapotekets förläggande till karolinska sjukhuset samt i detta hänseende anfört:

I sistnämnda hänseende vilja vi framhålla vådan av att förlägga en militär institution med lager av förnödenheter för krigsmakten inom ett sjukhusområde, varigenom ett visst sken av berättigande för sjukhusområdets bombarderande kunde tillskapas. Men även i motsatt riktning tillskapas onödiga risker i det att i praktiken ju på sistone visat sig, att större sjukhusanläggningar, vilka äro lätt synliga från luften, blivit utsatta för direkt bombardemang. Härigenom föreligger en risk för de militära, till garnisonsapoteket förlagda läkemedelsförråden.

Yad beträffar organisationen av det föreslagna statsapoteket hava de sakkunniga framhållit, att de militärfarmaceutiska arbetsuppgifter, som skulle tillkomma detsamma, komme att bliva av betydligt större omfattning än motsvarande arbetsuppgifter vid det nuvarande garnisonsapoteket. Därtill komme den betydande leveransen av läkemedel till karolinska sjukhuset. Med hänsyn härtill har personalen vid statsapoteket föreslagits skola utgöras av:

1 apoteksföreståndare,

1 biträdande apoteksföreståndare,

4 apotekare,

1 tekniskt biträde,

4 apoteksbiträden,

1 kontorsbiträde,

1 kassaförvaltare,

1 expeditionsunderofficer och

2 städerskor.

Den farmaceutiskt utbildade personalen vid apoteket skall enligt förslaget åtnjuta arvode motsvarande lön enligt nedan angivna lönegrader i löneplanen Ca i gällande militära avlöningsreglemente. Det tekniska biträdet föreslås skola vara ordinarie befattningshavare med lön enligt nyssnämnda lönegrad.

181 Kungl. Majsts proposition nr 159.

Övrig personal vid apoteket föreslås med undantag av kassaförvaltaren, expeditionsunderofficeren och städerskorna skola avlönas enligt militära ickeordinariereglementet. Kassaförvaltaren och expeditionsunderofficeren förutsättas skola vara pensionerade underofficerare i arvodesbefattning med ett årligt arvode av 2,130 kronor. Städerskorna föreslås skola åtnjuta lön enligt den av direktionen för karolinska sjukhuset antagna löneplanen eli.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den sålunda vid apoteket anställda personalen upptagas å en särskild stat enligt följande personalförteckning:

Befattning A. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad eller arvode

1 tekniskt biträde ............................................................... Ca 7

B. Personal med arvoden.

Civil personal.

1 apoteksföreståndare, arvode ................................................ Ca 26

1 biträdande apoteksföreståndare, arvode ................................. Ca 22

4 apotekare, arvode ............................................................... Ca 20

Pensionerad personal.

1 kassaförvaltare .................................................................. 2,130

1 expeditionsunderofficer ...................................................... 2,130

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

4 apoteksbiträde!! ............................................................... MEo 4

1 kontorsbiträde .................................................................. MEo 4

2 städerskor ........................................................................ eU 4.

Avlöningskostnaderna för personalen vid statsapoteket hava av de sakkunniga beräknats till i runt tal 82,000 kronor. Den vid apoteket anställda farmaceutiskt utbildade personalen skall enligt de sakkunnigas förslag icke komma i åtnjutande av pension från statsverket utan i stället från de inom apotekarsammanslutningarna befintliga pensioneringsfonderna. Medel till nämnda pensioneringsfonder erhållas dels genom uttaxering av s. k. allmän avgift från apoteken dels genom personliga avgifter från legitimerade apotekare och farmacie kandidater. De sakkunniga hava föreslagit att, då den farmaceutiska personalen vid statsapoteket förutsättes skola uppehålla sina befattningar därstädes endast förhållandevis kort tid för att därefter övergå till civila apotekstjänster, personalens pensionsrätt från de nämnda fonderna borde uppehållas jämväl under tjänsten vid statsapoteket. För detta ändamål borde staten till dessa fonder inbetala en avgift, som enligt försäkringstekniska grunder kunde anses motsvara de utfallande pensionerna. Denna avgift har av de sakkunniga beräknats till i runt tal 1,000 kronor för varje apotekare eller till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutiska personalen vid statsapoteket.

Föreståndaren för statsapoteket, vilken enligt förslaget tillika skall vara föreståndare för läkemedelsavdelningen vid arméförvaltningens sjukvårds-

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

styrelse, Ilar av de sakkunniga föreslagits skola tillsättas av sjukvårdsstyrelsen på förslag av apoteksbefordringsnämnden samt efter hörande av medicinalstyrelsen och direktionen för karolinska sjukhuset. Övriga farmaceutiska befattningar skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen efter förslag av apoteksföreståndaren; biträdespersonalen skulle tillsättas av apoteksföreståndaren.

Av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna har arméförvaltningen förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget till personalstat för statsapoteket. Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till det ansvar i förvaltningshänseende nr. m. som kornme att påvila statsapotekets föreståndare, denne lämpligen borde förordnas av Kungl. Majit.

Medicinalstyrelsen har likaledes förklarat sig intet hava att erinra mot personalförslaget men gentemot de sakkunniga föreslagit, att föreståndaren skulle förordnas av Kungl. Majit efter förord av medicinalstyrelsen, sedan apotekarbefordringsnämnden, sjukvårdsstyrelsen och karolinska sjukhusets direktion yttrat sig i ärendet.

Riksräkenskapsverket har i avgivit yttrande i anledning av de sakkunnigas förslag i fråga örn den farmaceutiskt utbildade personalens vid statsapoteket avlönings- och pensionsförhållanden anfört följande:

En dylik anordning, som skulle innebära ett avsteg från de inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpade avlönings- och pensioneringsprinciperna, kan riksräkenskapsverket icke förorda. Visserligen finnas inom försvarsväsendet åtskilliga genom förordnande tillsatta beställningar, i vilka utgår arvode motsvarande lön. Formellt sett äro dessa beställningar att betrakta såsom ordinarie beställningar, vilka tillsättas genom förordnande tillsvidare. Innehavarna åtnjuta sålunda ej pensionsrätt i dessa beställningar utan kvarstå i sina innehavande fullmaktsbeställningar, vilka under tiden uppehållas genom vikariatsförordnanden. Såsom framgår av 1936 års lönekommittés betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente (statens off. utredn. 1938: 55; sid. 70) har denna anordning av de militära myndigheterna motiverats med att då ifrågavarande befattningar endast under kortare tid borde uppehållas av en och samma person och sålunda relativt täta personbyten måste förekomma, det icke syntes vara fullt ändamålsenligt, att beställningarna tillsattes medelst fullmakt. Lönekommittén, som icke blivit övertygad örn de anförda skälens bärighet, nöjde sig emellertid för det dåvarande med att förorda en närmare prövning av hithörande spörsmål i samband med en blivande arvodesreglering. Under sådana förhållanden kan det icke vara lämpligt, att den nu kritiserade anställningsformen utsträckes till nya områden av statsförvaltningen, allra helst några övertygande skäl härför enligt riksräkenskapsverkets mening icke blivit av de sakkunniga anförda.

Därest man, innan den nya statsapoteksorganisationen blivit slutligt prövad, finner sig böra anställa apotekspersonalen under mindre fasta former, har man att välja mellan anställning med visst av Kungl. Majit till siffran bestämt arvode (utan rätt till s. k. ålderstillägg och utan pensionsrätt) eller ock anställning såsom extra ordinarie, i vilket fall pensionsfrågan automatiskt löses enligt de för statens extra ordinarie tjänstemän fastställda reglerna. Skulle det befinnas önskligt att såsom ett provisorium bibehålla arvodesformen utan att fördenskull beröva vederbörande möjligheten till pension för sig och sina efterlevande, torde så kunna ske genom att staten ställer i utsikt viss pension efter skälighetsprövning i varje särskilt fall. Däremot kan riksräkenskapsverket icke tillstyrka, att staten skulle lämna årligt bidrag

183 Kungl. Majis proposition nr 159.

till en enskild pensionsfond, när statens strävanden under senare år tvärtom gått ut på att avveckla den pensioneringsverksamhet, som för statstjänstemäns räkning bedrivits av enskilda pensionskassor.

Försvarsväsendets lönenämnd bär ifrågasatt huruvida icke den biträdande apoteksföreståndaren och de fyra apotekarna borde inplaceras såsom extra tjänstemän i löneplanen MEx samt vidare anfört:

Med hänsyn till förhållandet mellan löneklasserna å Ca-löneplanen och MEx-löneplanen skulle i sådant fall lönegraderna Mex 24, respektive MEx 22 komma till användning.

Tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet upptager ej beställning för tekniskt biträde i lönegraden Ca 7, varför ett bifall till de sakkunnigas förslag i denna del skulle kräva ändring av tjänsteförteckningen. Med hänsyn till de med ifrågavarande befattning förbundna arbetsuppgifterna och i betraktande av att ordinarie beställningar under rådande förhållanden endast med största försiktighet böra ifrågakomma, finner lönenämnden, att för nu avsedda tjänstegöromål lämpligen ett extra ordinarie laboratoriebiträde (MEo 7) bör komma till användning.

Å tjänsteförteckningen till militära icke-ordinariereglementet förekommer ej befattning såsom apoteksbiträde. På grund härav och då för detta speciella fall någon ändring i tjänsteförteckningen ej torde böra ske, anser lönenämnden att ifrågavarande biträden kunna benämnas kontorsbiträden.

Vad slutligen angår kassaförvaltaren och de två städerskorna har lönenämnden ej funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga föreslagit.

I övrigt föranleder det remitterade betänkandet icke något lönenämndens vidare yttrande i annan mån, än att det kan ifrågasättas huruvida icke ifrågavarande befattningshavare lämpligen kunde hänföras till de civila avlöningsreglementena.

Allmänna lönenämnden har beträffande löneställningen för den apoteksutbildade personalen vid statsapoteket i avgivet utlåtande anfört:

Med den av utredningen föreslagna anordningen skulle den ifrågavarande personalen erhålla arvodesavlöning, varvid emellertid arvodena skulle utgå enligt viss lönegrad. Härigenom skulle befattningshavarna kunna erhålla ålderstillägg, varjämte avses att rörligt tillägg skulle komma att utgå på lönebeloppen. En dylik ersättningsform är jämförelsevis ovanlig, men i förevarande fall synas vissa skäl tala till förmån för densamma. Lönenämnden vill härutinnan framhålla, att de ifrågavarande befattningarna äro avsedda att rekryteras med personal, som efter viss tids tjänstgöring vid statsapoteket övergår till verksamhet vid de privata apoteken Med hänsyn härtill förefaller det lönenämnden befogat, att de även under anställningen vid statsapoteket äga delaktighet i apotekarkårens pensionsinrättningar. På grund av det anförda vill lönenämnden icke motsätta sig utredningens förslag, att ifrågavarande befattningshavare erhålla arvoden motsvarande lön enligt vissa lönegrader. I betraktande av att staten förutsattes skola erlägga pensionsavgifter för den nu berörda personalen till apotekarkårens pensionsfonder, bör dock enligt lönenämndens mening avdrag göras med belopp motsvarande tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänsteman i vederbörande lönegrad.

Vad härefter angår de av utredningen förordade lönegraderna för den apoteksutbildade personalen, vill lönenämnden till en början framhålla, att enligt nämndens mening för såväl sagda personal som övriga tjänstemän vid statsapoteket böra tillämpas do civila och icke de militära avlöningsförfattningarna. För farmaceut-personalen skulle sålunda lönegraderna A 26, A 22

184 Kungl. Majus proposition nr 159.

oell A 20 komma ifråga. Huruvida en dylik löneställning är lämpligt avvägd, är för lönenämnden svårt att med bestämdhet bedöma, helst som några uppgifter rörande löneförhållandena för motsvarande personal vid de privata apoteken icke av utredningen lämnats. Såvitt lönenämnden av under hand inhämtade upplysningar i sistberörda hänseende kunnat finna, synes dock icke något vara att erinra mot att arvodena åtminstone tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenheter rörande befattningshavarnas åligganden bestämmas enligt nyssnämnda lönegrader, ehuru som ovan framhållits med frånräknande av vederbörliga pensionsavdrag. I fråga örn andra avlöningsförmåner än själva lönen förutsätter lönenämnden, att de för motsvarande ordinarie tjänstemän gällande bestämmelserna skola tillämpas.

Hörande löneställningen för övrig personal vid militärapoteket har lönenämnden icke haft annat att erinra än att det tekniska biträdet tillsvidare borde erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i lönegraden Eo 7.

Apotekarsocietetens direktion har rörande frågan örn pensioneringen av den farmaceutiska personalen vid statsapoteket med hänsyn till att personalen i fråga kunde beräknas komma att söka privilegium å självständigt apotek, medgivit, att pensioner till ifrågavarande personal finge utgå ur apotekarnas pensioneringsfond, under förutsättning dock att förutom erforderlig årlig summa från statsverket föreskrivna personliga månadsavgifter erlades till fonden.

Av den av de sakkunniga förebragta utredningen samt innehållet i flertalet däröver avgivna yttranden torde få anses framgå, att den militära läkemedelsförsörjningen för att kunna tillfredsställande fungera kräver, att för dess omhänderhavande, liksom nu är fallet, finnes ett statligt apotek.

Beträffande frågan om detta apotek bör ha karaktären av ett självständigt militärapotek, avsett att i såväl fred som krig tjäna uteslutande militära ändamål, eller örn detsamma kan tilläggas jämväl andra uppgifter, hava i viss mån olika meningar försports. De sakkunniga hava föreslagit, att statsapoteket skulle tilläggas den dubbla uppgiften att förse såväl försvarsväsendet som karolinska sjukhuset med dess behov av läkemedel. En reservant bland de sakkunniga samt ett par av de hörda militära myndigheterna ävensom de hörda facksammanslutningarna hava däremot hävdat, att det statliga apoteket borde hava formen av ett självständigt, från karolinska sjukhuset skilt militärapotek. De av de sakkunniga till stöd för sitt förslag framlagda skälen synas mig emellertid vara väl grundade och äga dessutom stöd i riksdagens tidigare uttalade mening. Några övertygande skäl för att ett självständigt militärapotek skulle ställa sig fördelaktigare vare sig ur ekonomisk eller praktisk synpunkt hava icke förebragts; tvärtom tala åtskilliga skäl för motsatsen. För egen del ansluter jag mig därför till de sakkunnigas mening, att statsapoteket bör omhänderhava läkemedelsförsörjningen såväl för försvarsväsendet som för karolinska sjukhuset. I enlighet med arméförvaltningens förslag sjures det av de sakkunniga föreslagna statsapoteket lämpligen böra benämnas »militärapoteket».

185 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

På grund av vad sålunda anförts får jag föreslå, att det nuvarande garnisonsapoteket i Stockholm ombildas till ett centralt statsapotek, benämnt militär apoteket. Detta apotek bör hava som sin främsta uppgift att vara ett verkställande organ för den till inrättande inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse föreslagna läkemedelsavdelningen samt även i övrigt erhålla de uppgifter i stort som av de sakkunniga föreslagits. Lokalt föreslås militärapoteket skola förläggas till den för ändamålet redan uppförda nybyggnaden i anslutning till karolinska sjukhuset.

Den av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen vid militärapoteket innebär i jämförelse med den nuvarande personalen en ökning med två apotekare, tre apoteksbiträde^ en kassaförvaltare och en expeditionsunderofficer. Härjämte skulle finnas ett kontorsbiträde i stället för ett skrivbiträde. Det av de sakkunniga föreslagna tekniska biträdet motsvaras av det nuvarande laboratoriebiträdet. De omfattande och krävande arbetsuppgifter, som förutsättas skola åvila militärapoteket, synas emellertid kräva, att vid apoteket finnes tillgång på personal i den utsträckning de sakkunniga föreslagit, varför jag icke har något att erinra mot storleken av den sålunda föreslagna personalen. De sakkunnigas förslag, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen och militärapoteket skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen på förslag av apotekarbefordringsnämnden samt efter hörande av medicinalstyrelsen och direktionen för karolinska sjukhuset, anser jag emellertid knappast lämpligt. Såsom arméförvaltningen och medicinalstyrelsen föreslagit, torde i stället nämnde befattningshavare böra förordnas av Kungl. Majit. Förordnandet torde böra ske på förord av sjukvårdsstyrelsen samt efter hörande av medicinalstyrelsen, apotekarbefordringsnämnden och karolinska sjukhusets direktion. Övriga befattningar vid militärapoteket torde böra tillsättas på sätt de sakkunniga föreslagit.

Rörande det av de sakkunniga föreslagna lönesystemet för den apoteksutbildade personalen vid apoteket har jag icke annat att erinra än att jag i likhet med allmänna lönenämnden finner att för såväl sagda personal som övriga tjänstemän vid apoteket de civila avlöningsförfattningarna böra tilllämpas. Jag får sålunda förorda, att den apoteksutbildade personalen kommer i åtnjutande av arvode motsvarande lön, apoteksföreståndaren enligt lönegrad A 26, biträdande apoteksföreståndaren enligt lönegrad A 22 och övriga apotekare enligt lönegrad A 20.

Den farmaceutisk! utbildade personalen förutsättes enligt förslaget komma att uppehålla sina befattningar vid militärapoteket endast förhållandevis kort tid för att därefter övergå till civila apotekstjänster. Ifrågavarande personal synes därför böra bibehållas vid rätten till pension från de inom apotekarsammanslutningarna befintliga pensioneringsfonderna. I likhet med de sakkunnigas av allmänna lönenämnden och apotekarsocietetens direktion tillstyrkta förslag anser jag därför, att statsverket för att vidmakthålla berörda pensionsrätt för den farmaceutiskt utbildade personalen bör till berörda pensionera ngsf ond er inbetala en avgift, som enligt f örsäkri ngs tekniska grunder anses motsvara de utfallande pensionerna. Vid sådant förhållande anser jag

186 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

emellertid i likhet med allmänna lönenämnden, att från de för sagda personal föreslagna arvodena avdrag bör göras med belopp motsvarande tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad. De sakkunniga hava beräknat nyssnämnda pensionsavgift till apotekarpensioneringsfonderna till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutisk! utbildade personalen vid militärapoteket. Till frågan örn härför erforderlig medelsanvisning ber jag att få återkomma i det följande.

Beträffande den av de sakkunniga för biträdespersonalen vid apoteket föreslagna löneplaceringen har jag med ovannämnda förbehåll för att densamma bör avlönas efter de civila avlöningsförfattningarna icke annat att erinra än att det tekniska biträdet i likhet med vad allmänna lönenämnden föreslagit tillsvidare bör erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i lönegraden Eo 7 samt att städerskorna torde böra i staten uppföras som betjäningspersonal. Städerskornas avlöning torde böra bestämmas till samma belopp som utgår till karolinska sjukhusets städerskor.

De sakkunniga hava beräknat inkomsterna vid militärapoteket till i runt tal 360,000 kronor. På sätt de sakkunniga föreslagit och riksräkenskapsverket tillstyrkt torde dessa inkomster böra inlevereras till statsverket under särskild inkomsttitel, benämnd »Inkomster från militärapoteket». Härutinnan torde chefen för finansdepartementet komma att i annat sammanhang framlägga förslag.

Utgifterna för apoteket böra lämpligen upptagas under två särskilda anslag under fjärde huvudtiteln, benämnda det ena Militärapoteket: Avlöningar och det andra Militärapoteket: Omkostnader. Anslagen böra vara av förslagsanslags natur. Till fragan örn medelsbehovet under omkostnadsanslaget ber jag att få återkomma i det följande. Avlöningskostnaderna för apotekspersonalen enligt den av mig föreslagna organisationen beräknas uppgå till 88,200 kronor. I anslutning till anslagsberäkningen har jag låtit upprätta förslag till stat för militärapoteket (Bil. nr 94) och torde ifrågavarande förslagsstat få underställas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för militärapoteket (Bil. nr 94), att tillämpas under budgetåret 1940/41, till Militär apoteket: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 88,200 kronor.

Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag.

[12.] De förut omnämnda sakkunniga hava på grundval av dels tillgängliga uPP§i^er angående storleken av de läkemedelsförråd, som av deni föreslagits skola upprättas, dels ock uppskattningen av ej mindre det dagliga läkemedelsbehovet vid försvarsväsendets olika förband och formationer än även den förbrukning av läkemedel, som kunde förväntas vid karolinska sjukhuset samt

187 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

vissa av de sakkunniga angivna statliga och statsunderstödda sjukvårdsinrättningar, företagit beräkning av militärapotekets driftskostnader för nästkommande budgetår. Enligt denna beräkning skulle sagda kostnader upptagas till följande belopp:

Varuanskaffning ...................................

Avgifter till apotekarpensioneringsfonden Vatten, gas, elektrisk ström och telefon ..

Expenser ............................................

Diverse omkostnader .............................

.......... kronor 283,500: —

.......... » 6,000: —-

........... » 3,600: —

........... » 1,000: —

........... » 7,200: —

Summa kronor 301,300: —

Arméförvaltningen har i avgivet yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot den av de sakkunniga verkställda beräkningen av nämnda kostnader.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna för medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har jag icke annan erinran att framställa än att anslaget i riksstaten torde böra uppföras med ett till 300,000 kronor avrundat belopp. Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:!

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

att till Militär apoteket: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Diverse.

19. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[13.] Dyrtidstilläggsanslaget å fjärde huvudtiteln har i årets statsverksproposition med hänsyn till det då ännu icke behandlade förslaget om lönereglering för manskapet upptagits med ett till 100,000 kronor beräknat belopp.

Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att hemställa om avlåtande av proposition till riksdagen angående nytt avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet i anslutning till förenämnda förslag.

I anledning härav och då de blivande nya avlöningsbestämmelserna förmanskap ej torde påkalla ändring av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av förevarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

188 Kungl. Majus proposition nr 159.

20. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[14.] Av samma skäl, som angivits beträffande dyrtidstilläggsanslaget, har även förevarande anslag i årets statsverksproposition upptagits med beräknat belopp, 700,000 kronor.

Under åberopande av vad i nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Anders Broberg.

Kungl. Majus 'proposition nr 159.

189 Stat

för Generalitet»^.

Bil. nr 1.

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 173 100: —

Summa förslagsanslag kronor 173100: —

Bil. nr 2.

Stat

för Generalstabskåren.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 300: —

Summa förslagsanslag kronor 510 300: —

190 Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Artilleristabsk&ren.

Bil. nr 3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 123 800: —

Summa förslagsanslag kronor 123 800: —

Stat

för Fälttygkåren.

Bil. nr 4.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 234 700: —

Summa förslagsanslag kronor 1 234 700: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

191 Stat

för Fortiflkationskåren.

Bil. nr 5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 329 700: —

Summa förslagsanslag kronor 329 700: —

Anni. 1. Vid nuvarande innehavares avgång skall beställningen såsom chef, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, utbytas mot en beställning såsom chef för fortifikationskåren, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, i lönegrad Ob 2.

Anin. 2. En av majorsbeställningarna må tillsättas endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t förordnar, att befattningen såsom chef för flygvapnets byggnadsavdelning skall upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat.

Anm. 3. I mån av avgång skall antalet fortifikationskassörer minskas till 3.

Stat

för Intendenturkåren. 1

Bil. nr 6.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 1 217 800: —

2. Tjänstgöringstraktamenten till intendents- och förvaltaraspiranter under

tjänstgöring utom förläggningsorten, förslagsvis............ » 50 000: —

3. Ansvarsarvode till andra officerare och underofficerare än intendents- och förvaltaraspiranter, vilka utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att uppehålla antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för kassaförvaltning, eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller

för regementskassör, förslagsvis.................... » 10 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 277 800: —

192 Kungl. Majda proposition nr 159.

Bil. nr 7.

Stat

för Fältläkarkåren.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 708110 —

2. Arvoden till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren....... » 60 000: —

Transport kronor 768 110: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

3.

4.

6.

Transport

Arvoden, 1 500 kronor för bestridande av läkarvården vid ridskolan och 360 kronor för bestridande av läkarvården vid Herrevadsklosters remontdepå Arvoden å 1 170 kronor till 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare på aktiv

stat i Boden...........................

Alderstillägg, 2 å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst till bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsvis ............................

Dagarvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren

a) å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 16 bataljonsläkare ....

b) å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 9 bataljonsläkare.....

Summa förslagsanslag

kronor 768 110: — » 1 860: — » 4 680: —

» 7 500: —

» 14 400: —

■> 4 050: —

kronor 800 600: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsläkare vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Anin. 2. Antalet arvoden för bataljonsläkare vid fältläkarkåren är beräknat jämväl för beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning. Icke-ordinarie arvodesbefattningar må tillsättas endast i mån av avgång bland de ordinarie beställningshavarna.

Anm. S. Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till sådan regements- eller bataljonsläkare i Boden, som före den 1 juli 1939 åtnjutit dylikt arvode, och får endast bibehållas, så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken han vid nämnda tidpunkt uppbar arvodet ifråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami.

Nr 159.

298 40 13

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Fältveterinärkåren. 1

Bil. nr 8.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 223 100: —

2. Arvoden till bestridande av veterinärvården vid truppförband m. m., där

militärveterinär saknas........................ » 14 000:

3. Veterinärinspektionen för bestridande av kostnader för besiktningar ... » 1 900: —

Summa förslagsanslag kronor 239 000: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea ingenjörkår indrages vid nuvarande innehavarens avgång, varefter det åligger regementsveterinären vid intendenturdepartementet att bestrida veterinärvården vid kåren.

Anm. 2. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Kungl. Majus proposition nr 159.

195 Stat

Bil. nr 9.

för Arméstaben jämte krigsarkivet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Löner till ovanstående militärattachéer, förslagsvis...........kronor

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis........ »

Arvoden till ovanstående

chef för arméstaben.................kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 42 210: —

civil personal............. » 4 200: — „

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »

Arvoden m. m. till militärattachéer................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av icke-ordinarie

personal i krigsarkivet......................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för bestridande av kostnaderna dels för författningsenligt medgiven ersättning åt officer på aktiv stat, som inkommenderas till arméstaben och krigsarkivet eller för militära kartarbeten, dels ock för passagesystemets genomförande i kaptensgraden . . »

41 400: — 56 428: —

48 302: - 83 400: — 48 000; —

6 470: —

26 000: -

Summa förslagsanslag kronor 310 000: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Ani». 3. Vid inträffande avgång ersättes en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt med en befattning såsom expeditionsvakt.

Anm. 3. Befattningarna som stallföreståndare och garageförman hänföras, så länge nuvarande innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma, till lönegraden MEo 13 resp. MEo 10. Frågan om befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl. Mnj:t.s prövning.

196 Kungl. Maj-As proposition nr 159.

Anm. 4. Befattningen såsom fodermarsk uppföres vid nuvarande innehavarens avgång i lönegraden MEo 5.

Anni. 5. Befattningarna som portvakter hänföras till lönegraden MEo9, så länge de nuvarande innehavarna av befattningarna kvarstå i dessa. Frågan örn befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl Maurts prövning.

Ailm. 6. Under punkt 7 upptagen anslagspost må, därest Kungl. Maj:t för särskilt fall lämnar medgivande därtill, disponeras för bestridande av ersättning åt officer, som ej tillhör aktiv stat, under tjänstgöring vid arméstaben, krigsarkivet eller för militära kartarbeten.

Stat

Bil. nr 10.

för truppslags inspektionerna samt sjukvärds- och veterinärinspektionerna.

1. Löner resp. arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 44 380: —

2. Arvoden till

å inspektionerna tjänstgörande kompaniofficerare, nämligen 4 vid infanteriinspektionen, 1 vid kavalleriinspektionen,

7 vid artilleriinspektionen, 4 vid ingenjörinspektionen och

2 vid tränginspektionen å 600 kronor.........kronor 10 800: —

ovanstående pensionerad personal............ » 32 940: — » 43 74O:

. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9,4b0: —

Summa förslagsanslag kronor 97 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Arméfördelningsstaberna lii. lii,

197 Bil. nr 11.

’) Utöver arvode utgår kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade grunder.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 113 440: —

2. Arvoden till ovanstående

civil personal ............................. » 6 000: —

pensionerad personal.......................... » 122160: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 47 000: —

Summa förslagsanslag kronor 288 600: —

Anm. 1. Befattningen som maskinist skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Anm. 2. Då nuvarande innehavaren av befattningen som vallmästare å Karlsborg avgår, skall frågan om befattningens framtida bestridande hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Bil. nr 12.

Stat

för rullföringsbefälhavare med biträden.

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Summa förslagsanslag kronor 533 160: —

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar uppehållas av personal i reserven. Örn och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Majit.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade grunder.

Anm. 3. Från posten till personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden utgår sådant tillägg till Tullföringsbiträde, som är underofficer i reserven men ej åtnjuter statspension (pension och fyllnadspension) med 600 kronor efter en tjänstgöringstid av minst tio år samt med ytterligare 480 kronor efter en tjänstgöringstid av minst tjugu år.

Kungl. Majus proposition nr 159.

199 Bil. nr 13.

Stat

för Krigsskolan. *)

*) Ifrågavarande bes t alin ingall ava re uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställningshavare på skolans stat, förslagsvis................

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till:

envar av ställföreträdande chefen och kompanichefen vid officerskursen

1 500 kronor...................kronor 3 000: —

kompanichefen vid reservofficerskursen....... » 1 200: —

envar av kadettofficerarna ur infanteriet och artilleriet

600 kronor.................... » 3 600: —

envar av kadettoffieeren ur kavalleriet samt andre läraren i vapenlära och artilleriövningar m. m. 900 kronor » 1 800: —

förste läraren i krigskonst.............. » 1 350: —

lärare i krigskonst och topografi........... » 1 200: —

envar av andre läraren i krigskonst samt läraren i

gymnastik m. m. 1 020 kronor........... » 2 040: —

envar av förste läraren i vapenlära och artilleriövningar

m. m. samt förste läraren i topografi 1 200 kronor » 2 400: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra försvars-

väsendets stater......................kronor

c) pensionerad personal.................... »

d) civil personal....................... »

3. Till bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda före-

skrifter av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och lärare ................................

4. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

5. Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande av hetjäningspersonal

6. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring...........................

kronor

16 590: —

10 020: — 15 960: — 3 840: —

kronor

»

»

153 840: —

46 410: —

5 500: — 124 100: — 5 500: -

11000: —

Summa förslagsanslag kronor 346 350: —

Anm. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

201 Stat

för Krigshögskolan.

Bil. nr 14.

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

nings-(befattnings-)liavare, förslagsvis..................kronor 84 780: —

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till:

envar av lärarna i taktik, strategi, stabstjänst ochkrigs-

historia 1 400 kronor..........kronor 7 000: —■

läraren i vapenlära............ » 1120: — 8 120: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.............kronor 10 080: —

c) ovanstående pensionerad personal......... » 3180: —

d) ovanstående civil personal............. » 12 000: — » 33 380: —

3. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och

elever under trupptjänstgöring....................”_17 800: —

Summa förslagsanslag kronor 135 960: —

Anm. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie tjänstemän.

*) Därest befattningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

202 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil nr 15

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan.

1.

2.

3.

4.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

nings-(befattnings-)havare, förslagsvis..................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till:

envar av lärarna i krut- och konstruktionslära m. m., skjutlära, befästningslära m. m. samt förbindelselära 2 760 kronor...........kronor 11 040: —

envar av läraren i krigskonst vid högre kurserna och förste läraren i krigskonst vid allmänna kurserna 1 740 kronor............ » 3 480: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.................kronor

c) ovanstående pensionerad personal............. »

d) ovanstående civil personal................ »

14 520: —

7 980: — 3 180: —

15 420: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . kronor Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och elever under trupptjänstgöring................... »

83 400: —

41 100: - 3 700: —

49 000: —

Summa förslagsanslag kronor 177 200: —

Ann i. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie tjänstemän.

*) Därest beställningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

Kungl. Majus proposition nr 159.

203 Bil. nr 16.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

A. Ordinarie beställningshavare.

a) nied lön (arvode) pä skolans stat.

Chef.............

Major, förste lärare eller avdelningschef1) .........

: Förste lärare eller avdelningschef,

kapten, arvode1).......

Förste lärare, kapten, arvode 0 . Kapten eller löjtnant, adjutant, arvode ...........

b) med lön pä andra försvarsväsendets stater.

Förste lärare, arvode ....

I Andre lärare, arvoden . . . j Repetitörer, » ...

] Lärare vid sergeantkursen, arvode Andre lärare vid sergeantkursen,

arvode .........

I Repetitörer vid sergeantkursen,

B. Personal med arvoden. Pensionerad personal.

Redogörare, tillika domän- och

kasemofficer.........

Expeditionsund erofficer . . . .

Tygunderofficer........

Förvaltare...........

Väbel.............

Köksföreståndare.......

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Maskinist...........

Eldare av 2. klassen......

Kontorsbiträde ........

Husmoder av 2. klassen . . . .

D. Betjäningspersonal.

1 kokerska ..........

Lönesrrad

arvode.

2.

ti.

Löner resp. arvoden mots ningshavare, förslagsvis Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat, nämligen till envar av 2 förste lärare samt 1 avdelningschef 1080

kronor......................kronor 3 240: —

h) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på Q

andra försvarsväsendets stater........... * , 1 oin

c) ovanstående pensionerad personal......... >’ 270:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal......

Tjänstgöringstraktamenten åt:

5 regementsofficerare under högst............. 30 dagar

30 kaptener » “ ............. 30 »

60 subalternofficerare >> » .............”

25 sergeanter » » ........... • • 40 »

samt åt 1 major (avdelningschef eller förste lärare), o förste lärare, 8 andre lärare, 2 lärare vid sergeantkurs, 11 repetitörer, 1 adjutant, vapenhantverkare samt officerare och underofficerare vid övnings-

truppen, sammanlagt förslagsvis..........•.......

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring . . .

1740 MEo 12 MEo 5 MEo 4 MEo 6

45110: —

23 410 11 320 1200

94 000: - 900: —

Summa förslagsanslag kronor 175 940: —

Tygunderofficeren, förvaltaren, väbeln och köksföreståndaren åtnjuta, så länge de nuvarande befattningshavarna kvarstå i sina befattningar, förutom arvode förmån av fri bostad med bränsle och lyse. Vid nytillsättning skola arvodena för av dessa befattningshavare innehavda befattningar ökas till 2 130 kronor, medan förmanen av fri bostad med bränsle och lyse skall upphöra.

Under rubriken »II. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, vissa naturaförmåner.

. ') Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

Anni. 1.

Amu.

204 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 17.

Stat

för Ridskolan.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare, förslagsvis.........................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, näm-

ligen förste läraren i ridning .... kronor 1 800: — envar av andre lärarna i ridning saint läraren i körning 1200 kronor .... .______» 3 600: — kronor 5 400: —

b) ovanstående pensionerad personal.......... . » 4 200: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... »

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal ....... »

Till chefens förfogande för beredande av arvode åt hovslagarunderbefäl för

undervisning i hovbeslag m. m................. „

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring..................... „

38 920: —

9 600: - 5 034: — 17 016: —

730:-

800:-

Summa förslagsanslag kronor 72 100: —

Anm. 1. Förvaltaren åtnjuter, förutom arvode, fri bostad med bränsle samt planteringsland och beklädnadsersättning, 120 kronor.

Anm. 2. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens bestämmande, utöver den kontanta avlöningen vissa naturaförmåner.

. ) Ifrågavarande beställningshavare åtnjuta dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

2) Därav 120 kronor i beklädnadsersättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

stat Bil. nr 18.

för Artilleriets skjutskola.

1. Arvoden till 2 lärare under 2. perioden å 180 kronor.........

2. Tjänstgöringstraktamenten:

under 1. perioden...................kronor 16 383

under 2. perioden................... » 41 157

Summa förslagsanslag kronor 57 900: —

Anni. 1. Utbyte av personal tillhörande viss kategori mot personal tillhörande annan kategori må, äga ram, därest kostnadsökningar härav icke föranledas.

Anni. 2. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring viel skjutskolan ersättning från skolans anslag endast under förutsättning, att tjänstgöringsskyldig dylik personal icke kan beordras till skolan. *)

*) Dessa lärare åtnjuta förutom tjänstgöringstraktamente särskilda arvoden mod under 1.

angivna belopp.

. kronor 360: —

T ,, 57 540: —

206 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 19.

Stat

för Arméns underofilcersskola.

1.

2.

3.

4.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ-

nings-(befattnings-)liavare, förslagsvis..................

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningsliavare med arvoden motsvarande lönen på skolans stat, nämligen envar av 2 kompanichefer och 8 avdelningschefer 600 kronor . . kronor 6 000: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på

annan försvarsväsendets stat........ » 600: —

c) ovanstående pensionerad personal .......... » 7 440: —

d) timlärare vid allmänna kursen och förberedande kursen » 133 500: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . Tjänstgöringstraktamenten för 4 officerare, nämligen 1 gymnastiklärare, 1 officer ur luftvärnsartilleriet, 1 ur ingenjörtrupperna och 1 ur trängen,

tillfälligt beordrade såsom lärare vid skolan, förslagsvis.........

Tjänstgöringstraktamenten för nedanstående under högst 225 dagar till skolan beordrade personal, nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 10 subalternofficerare, 2 fanjunkare (styckjunkare) och 5 sergeanter, förslagsvis . . . Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under trupptjänstgöring...........................

kronor 136 160: —

» 147 540: —

» 12 100: —

» 8 300 —

» 29 900: -

» 13000: —

Summa förslagsanslag kronor 347 000: —

J) Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna belopp.

a) Studierektorn är i avlöningshänseende likställd med rektor vid högre allmänt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

207 Bil. nr 20.

Stat

för Svea nygärde.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 913 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal......... 11 26 580: — » 27 072:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis , »_27 428:

Summa förslagsanslag kronor 967 700:

208 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 21.

Stat

för Värmlands regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 461 218: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 488 800: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

209 Bil. nr 22.

Stat

för Livregementets grenadjärer.

1.

2.

3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....

Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 848 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Summa förslagsanslag

kronor 702 118: —

12 192:— 15 390: —

kronor 729 700: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40

210 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 23.

Stat

för Livgrenadjärregemeutet.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 682 720:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ 192-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 838:

Summa förslagsanslag kronor 709 750:

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

211 Bil. nr 24.

Stat

för Jämtlands fältjägarregemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 721 008: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » H 700: — „

3- Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis

12 192: — 16 500: -

Summa förslagsanslag kronor 749 700: —

212 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 25.

Stat

för Norra skånska infanteriregementet. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 658 328: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... >• 11700: — „ 12 122- —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 730: —

Summa förslagsanslag kronor 684 250: —

Kungl. Majds proposition nr 159.

213 Bil. nr 26.

Stat

för Södra skånska infanteriregementet. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 644 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 348 resp. 282 kronor och 1 furageuppbördsman 144 kronor .... kronor 774: — ovanstående pensionerad personal........... » 13 830: — » 14 604: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11046: —

Summa förslagsanslag kronor 669 850: —

Kungl. Majds ‘proposition nr 159.

214 Bil. nr 27.

Stat

för Upplands regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 705 918: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700:— » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15390: —

Summa förslagsanslag kronor 733 500: —

Kungl. Majlis proposition nr 159.

215 Bil. nr 28.

Stat

för Skaraborgs regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 641 922: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ 12 192!: —

3. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . " 14 286: —

Summa förslagsanslag kronor 668 400: —

Anm. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 29.

Stat

för Södermanlands regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 631 300: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ jg 19g._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288: —

Summa förslagsanslag kronor 657 780: —

Anin. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

217 Bil. nr 30.

Stat

för Kronobergs regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 665140: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... ” 13 830: — „ 14 322, —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 693 200: —

Anin. De för Kronobergs regementes förutvarande detachement i Karlskrona avsedda beställningarna för en maskinist och en eldare av 1. klassen må vid nuvarande innehavarnas avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare utan skola därefter, därest regementets kasernetablissement i Karlskrona då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

218 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 31.

Stat

för Jönköpings-Kalmar regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 632 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor

och 1 furage uppbördsman 144 kronor........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 208: —

Summa förslagsanslag kronor 657 500: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

219 Bil. nr 32.

Stat

för Dalregementet. 1

Civllmilitär personal m. fl.

V apenhantverkare.....

Förrådsvaktmästare ....

Maskinist.........

Eldare av 1. klassen ....

B. Personal med arvoden. Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regementsintendenten........

Lönegrad

arvode

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Förrådsman..........

Eldare av 2. klassen......

Husmoder av 1. klassen . . . . Biträdande husmoder.....

Ca 12 Ca 7 Ca 12 Ca 7

3180 2130 2 130

2130 MEo 5 MEo 5 MEo 8 MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.....kronor 686 400:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal ......... ” H 700: » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 808: —

Summa förslagsanslag kronor 713 400: —

220 Kungl. May.ts proposition nr 159.

Bil. nr 33.

Stat

för Hälsinge regemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 702 118: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — n ^ 193._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 729 700: —

Kungl. Majus proposition ' nr 159.

221 Bil. nr 34.

Stat

för Älvsborgs regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings barare, förslagsvis.....kronor 690 318:

2. Arvoden till ...

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor oell

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — M ^g 19g.

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 717 900: —

222 Kungl. Majis proposition nr 159.

Bil. nr 35.

Stat

för Hallands regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 663 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor ock

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700: — » —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 689 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

223 Bil. nr 36.

Stat

för Bohusläns regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor G67 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 693 600: —

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 37.

Stat

för Gotlands infanteriregemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 698 300- -

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal ........... » 8 520:_

o. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288:_

Summa förslagsanslag kronor 721 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

225 Stat

för Norrbottens regemente.

Bil. nr 38.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbar are, förslagsvis . . . . . kronor 794 260: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ J2 192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 822 400: —

Ilihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami. Nr 159.

rus to

226 Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 39.

Stat

för Västerbottens regemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 717 860: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... *> 11700: — „ 12192:

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 746 000: —

Kungl. Maj:is proposition nr 159.

227 Stat

för Västernorrlands regemente.

Bil. nr 40.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 709 600; —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 737 740; —

228 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 41.

Stat

för Livregementet till häst. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 688 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 gog._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 10 198: —

Summa förslagsanslag kronor 707 400: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

229 Bil. nr 42.

Stat

för Skånska kavalleriregementet. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie bes tällningsha vare, förslagsvis.....kronor 647 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . »_8 898: —

Summa förslagsanslag kronor 665 100: —

230 Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Livregementets husarer.

Bil. nr 43.

H. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 507 160: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g gQg._

8. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 538: —

Summa förslagsanslag kronor 524 500: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

231 Stat

för Norrlands dragonregemente. 1

Bil. nr 44.

1. Löner till ovanstående ordinarie b est al lili ursila vare, förslagsvis.....kronor 528 800:

2. Arvoden till ‘

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282:

ovanstående pensionerad personal........... ■ * 8 520: » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ■ , ”_9 548:

Summa förslagsanslag kronor 547 150: —

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 151K

för Svea artilleriregemente.

!• Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 832 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 10650:— „ 10 932'_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 17 068: —

Summa förslagsanslag kronor 860 900: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

233 Bil. nr 46.

Stat

för Göta artilleriregemente.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 815 850:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal ......... . » 10 650: — B gg2-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 918:

Summa förslagsanslag kronor 842 700:

234 Kungl. Majds proposition nr 159.

Stat

för Wendes artilleriregemente.

Bil. nr 47.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 722 900:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 282 kronor och 1 furageuppbördsman 282 kronor .... kronor 846: — ovanstående pensionerad personal ............. » 10 650:— „ 11 496-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 19 104:

Summa förslagsanslag kronor 753 500:

Kungl. Majis proposition nr 159.

235 Bil. nr 48.

Stat

för Norrlands artilleriregemente. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 783430: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... « 10 650: — „ 932:_

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 16 488: —

Summa förslagsanslag kronor 810 850: —

236 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 49.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .....kronor 348 300:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal ............ » 6390:— a 6810-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9 540:

Summa förslagsanslag kronor 364 650:

Kungl. Majda proposition nr 159.

237 Stat

för Smålands arméartilleri regemente. 1

Bil. nr 50.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 857 570: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 282 kronor...........kronor 5fi4: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ 9 084: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 840: —

Summa förslagsanslag kronor 881 500: —

238 Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Bil. nr 51.

Stat

för Gotlands artillerikår.

1. Löner till ovanstående ordinarie bes täll tängs hava re, förslagsvis.....kronor 397 700: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 590: —

Summa förslagsanslag kronor 413 100: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

239 Stat

för Bodens artilleriregemente.

Bil. nr 52.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 731 650: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor oell

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ g 012:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 938: —

Summa förslagsanslag kronor 756 600: —

Bil. nr 53.

Stat

för officerare och underofficerare vid luft värnsartilleriet.

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.......kronor 800 400: —

Summa förslagsanslag kronor 800 400: —

240 Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Karlsborgs luftvärnsregemente. 1

Bil. nr 54.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 296 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: —

ovanstående civil personal.............. » 3 0O0: — „ J2 012:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 322 650: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

241 Stat

för Östgöta luftvärnsregeuiente.

Bil. nr 55.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 262 200: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — » ^ 932-_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11 918: —

Summa förslagsanslag kronor 286 100: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 159.

298 40

242 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

Bil. nr 56.

för officerare och underofficerare m. fl. rid ingenjörtrupperna.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 948 000:

Summa förslagsanslag kronor 948 000:

Bil. nr 57.

Stat

för Svea ingenjörkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 157 600: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 210 resp. 30

kronor och 1 furageuppbördsman 210 kronor.....kronor 450: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 530: —

Summa förslagsanslag kronor 180 100: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

243 Stat

Bil. nr 58.

för Göta ingenjörkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 152 900:_

2. Arvoden till

ordinarie bestållningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420:_

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . » 7 860:_

Summa förslagsanslag kronor 169 700: — Anm. Den för kustingenjöretablissementet i Karlskrona avsedda befattningen för en eldare av

1. klassen må vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare, utan skall därefter, därest etablissementet då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

Bil. nr 59.

Stat

för Gotlens ingenjörkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 131530'_

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal........ » 8 520-_

„ ---—i— » 8 940: —

o. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis. . » 9 530'_

Summa förslagsanslag kronor 150 000: —

244 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 60.

stat

för Signalregementet. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 651 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 210 kronor och envar av 2 furageuppbördsmän 210 kronor . kronor 840: — ovanstående pensionerad personal............ » 18 090: — » 18 930: —

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ■ » 13 370: —

Summa förslagsanslag kronor 684 200: —

Anm. 1. Därest beställning såsom kapten eller löjtnant besättes med annan officer än sådan, som i samband med regementets uppsättning dit överflyttas från den gemensamma staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, skall vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig beställning.

Anm. 2. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

245 Bil. nr 61.

Stat

för officerare och underofficerare vid trängen.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 867 000: —

Summa förslagsanslag kronor 867 000: —

Bil. nr 62.

Stat

för Svea trängkår. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 110178: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g 730, _

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 892: —

Summa förslagsanslag kronor 127 800: —

246 Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 63.

stat

för Göta trängkår.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 109 590: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 580: —

Summa förslagsanslag kronor 126 900: —

Bil. nr 64.

Stat

för Norrlands trängkår. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor lil 360: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... n 13 830: — » 14 040: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . ■>_12 600: —

Summa förslagsanslag kronor 138 000: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

247 Stat

för Skånska tiängkåren. 1

Bil. nr 65.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 122 856: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — ,, g 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 214: —

Summa förslagsanslag kronor 139 800: —

248 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Bil. nr 66.

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.......................kronor 13 640: —

pensionerad personal......................... ■ ■_» 21 BOO: —

Summa kronor 34 940: —

Bil. nr 67.

Stat

för sjukvårdsväsendets förrådspersonal. 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställ ningshavare, förslagsvis......kronor 16 500: —

2. Arvoden till ovanstående pensionerad personal.............. » 2 130: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._» 27 170: —

Summa förslagsanslag kronor 45 800: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

249 Bil. nr 68.

Stat

för Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition.

Arvoden till ovanstående personal................... ■ ■ ■ kronor 7 530: ■

Summa kronor 7 530: —

Bil. nr 69.

Stat

för Armémuseum.

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 41 400: —

2. Arvode till en extra assistent.......................» 1 200: —

Summa förslagsanslag kronor 42 600: —

Anm. Åtnjuter innehavare av ordinarie befattning pension för statstjänst, skall å lönen avdragas ett belopp motsvarande honom tillkommande pensionsförmåner, dyrtidstillägg oberäknat.

250 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 70.

Stat

föi1 Arméns sjuksköterskekår.

1. Löner till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 128 500: —

2. För anställande av extra sjuksköterskor................. » 10 500: —

3. Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse ... » 5 400: —

Summa förslagsanslag kronor 144 400: —

Anm. 1. Let i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor, dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Bil. nr 71.

Stat

för Polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

Antal

Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

Clvilmllitär personal.

Boden.

Poliskommissarie Överkonstaplar Konstaplar . .

A Karlsborg.

Överkonstapel Konstaplar1) .

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 145 900: —

2. Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning . » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 146 500: — *)

*) Vid inträffande avgång i konstapelsbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

251 Bil. nr 72.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.

B. Arvoden till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare m. fl. ersättningar.

I. arméfördelningen.

Kronor

Kronor

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . . Tillsyningsman för övningsfältet Ljungbyhed (disponeras av

arméfördelningschefen) ..........

» för byggnader å Ljungbyhed........

» för lantförsvarets samtliga fastigheter i Landskrona ...................

» vid Kronobergshed ............

» för Skedala hed..............

» över kronans egendom i Varberg.....

» vid Rosenholm ..............

» » Bredåkra f. d. mötesplats .......

» » Senoren ................

» » Rinkaby skjutfält och byggnader ....

I Tygvaktare vid ammunitionsförrådet å N. Lingenäset ....

I Vaktare vid Råbelövs kruthus...............

För uppbörden och redovisningen vid Råbelöv.......

Förvaltare och tillsyningsman vid Skillingaryds skjutfält . . Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen å övningsfältet vid Halmstad..........

» » biträde vid skötseln av Rinkaby skjutfält .

» » » » tillsyn av övningsfältet vid Ränneslätt ..................

Kokerska vid Södra skånska infanteriregementet......

» » Skånska kavalleriregementet.........

2 kokerskor vid Wendes artilleriregemente.........

Kokerska vid Göta ingenjörkår ..............

» » Skånska trängkåren............. II.

822 II. arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Kontorsbiträde vid arméfördelningens stabsexpedition ....

Tillsyningsman å Rommehed................

» » Sollefteå läger och eldare vid f. d. sjukhus- i

paviljongen därstädes..................

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen:

å övningsfältet vid Östersund..............

» » » Falun................

» » » Rommehed..............

» » » Gävle................

Vaktare vid kruthuset i Östersund.............

Kokerska vid Norrlands dragonregemente .........

a n n trängkår .............

348 2 052 1410

252 Kungl. Majus proposition nr 159.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

253 A. Arvoden till ordinarie befattningshavare nied avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.

Kronor

förrådsförvaltare!!....................

signalförrådsförvaltaren.................

Köksföreståndare och furageuppbördsman vid krigsskolan . .

» vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» och furageuppbördsman vid ridskolan . . .

a vid arméns underofficersskola ......

Furageuppbördsman vid arméns underofficersskola.....

Kokerska vid Livregementet till häst............

n n Svea ingenjörkår...............

n » Signalregementet ..............

ii ii Svea trängkår................

Övre Norrlands trupper.

Till juridiskt biträde vid Övre Norrlands trupper......

Vissa arvoden att utbe talas från staben vid Övre Norrlands trupper Tillsyningsman för kronans byggnader och materiel å Vännäs läger samt för biträde vid skötseln av skogen därstädes . Eldare vid permanent anläggning (VIII) inom Bodens fästning

Brandchef vid Bodens fästning...............

För tillsyn av den för garnisonen gemensamma brandredskapen m. m........................

Elektricitetsverket i Boden:

eldare..........................

för tillsyn av maskinell utrustning............

ii ii » högspänningsledningar m. m.........

Eldare och gårdskarl vid kommendants- och fortifikations-

byggnaderna......................

Förrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen i Boden:

1 förrådshandräckningskarl 2 604 kronor och 1 d:o 2 520

kronor, 1 kontorsvakt 1 050 kronor...........

Till chefens för intendenturförrådet i Boden förfogande för anlitande av besiktningsman vid förrådet (beloppet må, örn så erfordras, helt eller delvis disponeras även å annan än ordinarie befattningshavare, vilken tages i anspråk för förekommande besiktningsgöromål) högst...........

Köksföreståndare vid tredje intendenturkompaniet.....

Kokerska vid Norrbottens artillerikår ...........

ii ii Bodens ingenjörkår.............

» ii tredje intendenturkompaniet.........

Gotlands trupper.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet på Gotland.....

Uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt......

Tillsyningsman vid Tofta skjutfält.............

Tingstäde:

tillsyningsman vid byggnader, fästningsverk och fortifikationens förråd.....................

köksföreståndare samt furage- och bränsleuppbördsman vid bevakningsstyrkan..................

354') 144 ‘) 144 >) 210 ‘) 210 >)

B. Arvoden till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare m. fl. ersättningar.

Kronor

1500 144 ‘)

936 1116 936 822

1020 2 706

2 256 6174

*) Arvodet utgår endast under förutsättning att befattningen uppehälles av personal på aktiv stat eller övergångsstat.

254 Kungl. Majus proposition nr 159.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber oell truppförband m. 11.

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Kungl. Majus proposition nr 159.

257 Bihang till riksdagens protokoll 1!)40.

1 sami. Nr 159.

2D8 40 ] 7

258 Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Garnisonssjukhuset!.

Bil. nr 74.

') Därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 35 500: —

2. Arvoden till ovanstående personal med arvoden............ » 35 051: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare:

grundavlöningar m. m...............kronor 323 730: —

avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... » 38 894:— „ 362 624:_

4. Arvoden å 1170 kronor till regementsläkarna vid garnisonssjukhuset iBoden » 2 340: —

5. För anställande av ovanstående betjäningspersonal, förslagsvis..... » 178 000: —

6. Till beredande av tjänstledighet åt personalen samt till vikariatsersättning

under sjukdom jämte sjukvård och underhåll åt sjuk personal, förslagsvis » 40 000: —

7. Till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjuk-

huset i Boden ............................ » 10 800: —

8. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... » 36 000: —

9. Dyrtidstillägg, förslagsvis....................... » 12 885: —

10. Arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med landsting m. m.,

förslagsvis............................. » 106 800: —

Summa förslagsanslag kronor 820 000: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3. Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Före den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928, vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas vid oförändrad anställning och skall under tiden motsvarande antal befattningar för assistentsköterskor hållas vakant.

Viss under rubriken »Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Sjukhusintendenten vid garnisonssjukhuset i Boden åtnjuter — förutom arvode — fri bostad med bränsle och lyse.

Det ankommer på maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden eller endera av eldarna därstädes att enligt kommendantens i Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren vid garnisonssjukhuset i Boden är skyldig att jämväl tillhandagå truppförbanden och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Vid sjukhusen må anställas sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner eller ersättning därför enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till följande antal: Karlsborg 4, Skövde 7, Eksjö 6, Linköping 5, Sollefteå, 8 och Boden 20.

Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Boden, som före den 1 juli 1939 i sådan egenskap åtnjutit dylikt arvode.

') Därav 1 assistentbarnmorska.

260 Kungl. Maj:ts proposition nr 159

Bil. nr 15

Stat

för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal.

1.

2.

3.

4.

5.

Lön till chefen för marinen, förslagsvis.................

Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare vid marinstaben, förslagsvis ................................

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.............kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 21 240: —

civil personal..................... » 1800: —

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................kronor 4 320: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 360: —

Ortstillägg m. m. till marinattachéer . •................

kronor 20 854: — » 12 189: —

24 932: —

4 680:- 40 000: —

Summa förslagsanslag kronor 102 655: —

Anm.. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall att lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Kungl. Majus proposition nr 159.

261 Bil. nr 76.

Stat

för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare:

officerare, förslagsvis..............kronor 2 672 531: —

underofficerare, förslagsvis............ » 3 025 089: —

manskap, förslagsvis............... » 5 808 702: —

musikpersonal, förslagsvis............ » 15 448: -—

civil personal, förslagsvis ............»__________17 928: - kronor n 539 ggg. _

2. Löner och lönetillägg till ovanstående beställningshavare å övergångsstat, förslagsvis.............................

3. Arvoden till ovanstående -

pensionerad personal................kronor 87 270: —

civil personal.................... » 3 000: —

4. Rep resen ta tion sbi drag till

a) befälhavande amiralen i Karlskrona........kronor 3 600: —

b) chefen för Västkustens marindistrikt....... » 1 500: —

4 000: —

90 270: —

5 100: —

') Beställningshavare, som omedelbart före det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande såsom chef för Karlskrona örlogsstation åtnjutit lön enligt lönegraden O 7, hänföres, så länge han kvarstår i beställningen, till lönegraden Ob 2.

2) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

262 Kungl. Moj:ts proposition nr 159.

5.

6.

7.

8.

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis ............................... kronor

Lönetillägg åt visst underbefäl:

riktare, förslagsvis ................kronor 25 000: —

plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri och avstånds-

observatörer, förslagsvis............. » 14 000: -—

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis............ »

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............ »

32 000: —

39 000: — 130 000: — 100 000: —

Summa kronor 11 940 068: —

Avgår från anslag under tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till personalen å statsisbrytarna, förslagsvis................. » Ilo 000: —

Summa förslagsanslag kronor 11830 068: —

Anni. 1. Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5. Anm. 6. Anm. 7.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler utökas med 1.

För högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal (underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare samt korpraler med underofficers av 3. graden löneförmåner) tages i anspråk för bestridande av för högbåtsman avsedda befattningar.

Vid vakanser inom flaggkorprals-, högbåtsmans-, furirs- och korpralsgraderna, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

För rekryteringens ändamålsenliga tillgodoseende må antalet meniga inom sjömanskåren tidvis ökas under förutsättning att under övriga delar av budgetåret manskapsbeställningar hållas vakanta till antal och tid motsvarande de sålunda övertaligas sammanlagda anställningstid.

Av arvodet till advokatfiskal en i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöringspenningar.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Såsom bidrag till uppvärmning av åt befälhavande amiralen i Karlskrona och chefen för Karlskrona örlogsvarv anvisade tjänstebostäder utgå från bränsleanslaget 1000 kronor resp. 600 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159

263 Bil. nr 77.

Stat

för kustartilleriets ofiicerskär, underofficerskår och manskap m. fl.

1.

2.

3.

4.

5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare:

officerare, förslagsvis..............

underofficerare, förslagsvis...........

manskap, förslagsvis..............

musikpersonal, förslagsvis............

kronor

))

»

»

965 866: - 779 095:—

1 288 464: —

_13 550: ~ kronor 3 046 975: —

Lön och lönetillägg till ovanstående beställningshavare ä övergångsstat,

förslagsvis............................. ” 3 700: —•

Arvoden till ovanstående pensionerad personal............. » 62 730: —

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis » 11 000: —

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis . ........... "_28000: —

Summa förslagsanslag kronor 3 152 405: —

Anni. 1. Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler utökas med 1.

De beställningshavare vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya manskapsavlöningsreglementet innehade korpralsbeställning vid kustartilleriet och vilka på grund av brist å furirsbeställningar icke befordrats till furirer men tillläggas tjänsteställning såsom sådana, äga uppbära lön enligt lönegraden Ma 3. Av å staten upptaget antal korpralsbeställningar hållas motsvarande antal vakanta.

Vid vakanser inom flaggkorprals- och furirsgraderna ävensom vid vakanser inom korpralsgraden utöver de i anm. 2 omnämnda må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

Av för pensionerade officerare avsedda befattningar skall 1 bestridas av pensionerad fortifikationsutbildad officer. Av för pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola 3 bestridas av pensionerade fortifikationsutbildade underofficerare.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

*) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

264 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 78.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturk&ren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår.

1.

2.

Löner resp. arvoden tili ovanstående ordinarie beställ-

ningshavare vid

mariningenjörkåren, förslagsvis...........kronor 587 249: —

marinintendenturkåren, förslagsvis.......... » 511 868: —

marinläkarkåren, förslagsvis............. » 123 890: —

marinens poliskår, förslagsvis............ » 156 468: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie beställningshavare vid marinens poliskår, förslagsvis..........................

kronor 1 379 475: — » 23 136: —

') Under halva budgetåret endast 2.

2) Detta antal innefattar marinläkare av 2. graden, vilka före den 1 juli 1939 erhållit förordnande å ordinarie beställning.

’) Se anm. 1.

Kungl. Majlis proposition nr 159.

3. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, nämligen vid mariningenjörkdren:

chefen för ingenj ördepartementet vid Karlskrona örlogsvarv...........kronor 1 020: —

envar av 1 specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torpedverkstaden i Karlskrona, och 1 specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid Karlskrona

öriogsvarv, 480 kronor........ » 960: —

mariningenjör, som beordrats att å Tekniska högskolan leda specialkurs i krigsfartygs konstruktion......... » 500: —

marinintendenturkdren: chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens marindistrikt.........

kompaniofficer i intendenturbefattning, tjänstgörande såsom sekreterare hos chefen för Karlskrona örlogsvarv . . .

» 1 020: —

» 600: -

marinläkarkåren:

envar av 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, 1170 kronor........ » 2 340: — kronor 6 440: —

b) ovanstående personal med arvoden vid

mariningenj örkåren.........kronor 56 985: —

marinläkarkåren.......... » 80 900: —

marinens ecklesiastikstat...... » 8 96Q: — „ 146 845: — kronor 153 285: —

4.

5.

6.

7.

8. 9.

Dagarvoden till officerare, vilka, utan att vara berättigade till tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning vid marinintenden-

turkåren, förslagsvis . , . ■...................... ”

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsti-

pendiater under tjänstgöring i land, förslagsvis ............ »

Arvodesförhöjning å 300 kronor till marinläkare av 2. graden, förslagsvis » Ekiperingshjälp vid första anställning såsom marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis............................ »

Ersättning för mistad bostadsförmån till kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona........................ »

Ersättning till vikarier för polispersonal, förslagsvis .......... »

Summa förslagsanslag kronor

500:-

15 000: —

3 900: —

4 000: —

350: - 2 000: -

1 581 646: —

Anm. 1

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Marinläkare av 2. graden åtnjuter arvode med 2,700 kronor för år räknat, jämte en förhöjning i arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år. Nu nämnd befattningshavare äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära dagarvode med 12 kronor.

Därest det i staten upptagna antalet marinläkare av 2. graden icke är fulltaligt må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, i mån av behov användas för avlöning av ett vakanserna bland marinläkarna av 2. graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.

Kan uppkommen vakans bland ordinarie poliskonstaplar icke besättas till följd därav, att till befordran närmast stående icke-ordinarie poliskonstapel icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas, genom vakansen besparade medel användas för avlönande utöver staten av ickeordinarie poliskonstapel.

Under staten angivna arvoden till specialingenjörer vid torpedverkstaden och örlogsvarvet i Karlskrona utgå endast till beställningshavare, som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit arvodena i fråga. Arvodena utgå ej, därest ifrågavarande beställningshavare uppbära vikariatsersättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

266 Bil. nr 79.

Stat

för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis......

2. Arvode till ovanstående

pensionerad personal.................kronor 2 130: —

civil personal..................... » 6 100: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

4. Till chefläkarens förfogande för anställande av be t j anin gsp erson al . . . .

5. För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariats-

ersättning under sjukdom.......................

kronor 8 000: —

» 8 230: -

» 50 000: —

» 52 800: -

4 500: —

Summa förslagsanslag kronor 123 530: —

Anm. Ovanstående extra läkare förordnas på ett år och åtnjuter utöver arvodet förmån av fri bostad, värme och lyse samt sängservis för en person.

Bil. nr 80.

Stat

för sjöruliföringsbefälhavare med biträden.

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 22 950: —

Anm. Arvodena äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Majit.

Kungl. Majus proposition nr 159.

267 Bil. nr 81.

Stat

för Sjökrigshögskolan.

1.

2.

3.

Lön till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor Arvoden till ovanstående

militär och civilmilitär personal på aktiv stat .... kronor 23 775: —

annan personal, civil eller militär.......... » 4_600:_—- ,,

Till chefens för sjökrigshögskolan disposition för

a) avlönande av tillfällig biträdespersonal.......kronor 1000: —

b) extra föreläsningar och övningar.......... _1 500: — »

17 025: -

28 375: —

2 500: —

Summa förslagsanslag kronor 47 900: —

268 Anin. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Kungl. Majus proposition nr 159.

Förestående arvoden utgå för ett till 25 veckor beräknat arbetsår å 250 kronor för värjo timmes undervisningsskyldighet i veckan i ryska språket och å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan i övriga ämnen.

Chefen för sjökrigshögskolan äger att i enlighet med de i anm. 1 angivna beräkningsgrunder vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva en följd av en omarbetning av skolans reglemente i vad det avser utbildningens uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda reglemente ändras; dock att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Befattningen såsom expeditionsvakt uppehålles tillsvidare av befattningshavare å övergångsstat.

Kungl. Majlis proposition nr 159.

269 Bil. nr 82.

Stat

för Sjökrigsskolan.

270 Kungl. Majlis proposition nr 159.

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 19 000: - Arvoden till ovanstående

a) militär och civilmilitär personal på aktiv stat

befälspersonal..........kronor 8 020: —

lärarepersonal.......... » 33 596: —

b) civila lärare...................

c) pensionerad personal..............

kronor

41 616: — 27 800: — 2 130: -

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . Till chefens för sjökrigsskolan förfogande för

a) militärpedagogiska föreläsningar...........kronor 200:

b) föreläsningar i ämnet krigslagar.......... » 400: —

c) anordnande av specialkurs i förplägnadstjanst för inten-

dentskadetter................... » 1000: —

71 546: 2 994:

1 600: -

Summa förslagsanslag kronor 95 140: —

Anm. 1. Chefen för sjökrigsskolan äger att vidtaga eventuellt erforderliga jämkningar i arvodesplanen för befälspersonalen.

Anm. 3- Arvodena beräknas, med undantag för arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet, för ett läsår örn c:a 25 veckor och utgå med ett belopp av 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik jämte mekanik

Kungl. Majus proposition nr 159.

å sjöofficers- och kustartillerilinjerna, ay 250 kronor för lärare i franska och engelska språken, nationalekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, av 75 kronor för lärare som tillika är kadettofficer, samt av 175 kronor för övriga lärare.

Arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet, som beräknas omfatta c:a s/7 av läsåret, äro beräknade till 3/? av 75 kronor per veckotimme för lärare, som tillika är kadettofficer samt till 3A av 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga ämnen.

Anm■ 3. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisnings- och vikariatsarvoden disponera möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar å arvodesanslagen (till lärare).

Anm. 4. Chefen för sjökrigsskolan äger att i enlighet med de i anm. 2 angivna beräkningsgrunder vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva en följd av en omarbetning av gällande utbildningsföreskrifter i vad de avser utbildningens uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda föreskrifter ändras; dock att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Anm. 5. För pensionerad personal avsett arvode utgår tills vidare endast i det fall lämplig personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 83.

Stat

för Marineus underofficersskolor iu. m.

Flottans underofficers skolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Karlskrona......kronor 13 787: —•

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm...... » 9 488: —

Arvoden ä 600 kronor till 6 instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer

enligt chefens för marinen fördelning.................. » 3 600: —

Arvoden till instruktionsunderofficerare enligt chefens för marinen fördelning » 3 000: —

Kustartilleriets underofficersskola.

Arvode till studierektor.......................... » 300: —

Arvoden m. m. till timlärare........................ » 14 330: —

Arvoden å 600 kronor till 4 instruktionsofficerare.............. » 2 400: —

Särskilda anslagsposter.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid radioskola

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet...........

Till marinförvaltningens disposition..............

1 120: — 560:- 500: —

Summa kronor 49 085: —

Anm. Ovannämnda arvoden till timlärare avses för personer med behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk och utgå med 8 kronor för timme. Finnes i visst fall dylik person icke att tillgå, må till timlärare utan sådan behörighet utgå arvode med 7 kronor för timme.

Bil. nr 84.

Stat

för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

1. Löner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie befattningshavare kronor 14 400: —

2. Tillfällig löneförbättring ä 600 kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor

tjänstgöringspenningar, till envar av ovanstående ämneslärare...... » 2 400: —

3. Alderstillägg efter en tjänstetid av 5 år med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor, försl agsvis ................................ » 5 200: —

Summa förslagsanslag kronor 22 000: —

Kungl. Maj:t,s proposition nr 159.

273 Bil. nr 85.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. il. ersättningar.

') Ä arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) Arvodet utgår endast till beställningshavare,o som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit samma arvode. Å arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 to 18

274 Kungl. Majda proposition nr 159.

1) Arvodet utgår endast till beställningshavare,. som omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit samma arvode. A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Kungl. Majus proposition nr 159.

91 884

Anni. Arvodena till föreståndare för laboratorium, uppbördsman vid skjutbanorna, avdelningsföreståndare vid inskjutningsstationerna, biträde vid radiotelegrafverkstaden och uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona må jämväl kunna disponeras till pensionerade underofficerare.

276 Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkning

Bil. nr 86.

siv förslagsanslaget till aTlöning till personal vid kårer och stater in. il.

Kungl. Majus proposition nr 159.

277 Bil. nr 87.

Stat

för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 5 155 772: —

Summa förslagsanslag kronor 5 155 772: —

Anni.. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller meniga.

278 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 88.

Stat

för Flygstaben.

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor

2. Arvoden till ovanstående

pensionerad personal................kronor 24 420: —

civil personal.................... » 1800: — „

3. Ortstillägg m. m. för flygattachéer................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) grundavlöningar m. m................kronor 16 287: —

b) avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 1500: — „

5. Till chefens för flygstaben förfogande för anställande av betjäningspersonal (automobilförare), förslagsvis.....................

7 599; -

26 220: - 24 000: —

17 787: - 2 940: -

Summa förslagsanslag kronor 78 546: —

Anm. I händelse den nuvarande innehavaren av befattningen såsom automobilförare under budgetåret avgår, tillkommer det vederbörande myndighet att med anlitande av de å förevarande stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner åt den, som blir antagen att därefter förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

Bil. nr 89.

Stat

för Flygkrigshögskolan.

Arvoden till ovanstående pensionerad personal

kronor 5 310: —

Summa kronor 5 310: —

Kungl. Majlis proposition nr 159.

279 Bil. nr 90.

Stat

för flygflottiljerna och flygkrigsskolan.

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Arvoden till ovanstående

pensionerad personal .................................. kronor 40 470: —

ordinarie beställningshavare (köksföreståndare)...........» 2 100: —

Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . Till flottiljchefs förfogande för anställande av ovanstående betjäningspersonal, förslagsvis........................................................

kronor 146 042: —

» 42 570: —

» 413 715: —

3 021: -

Summa förslagsanslag kronor 605 348: —

Anni. 1• I händelse portvakten vid Hässiö flygfält under budgetåret avgår, tillkommer det flygförvaltningen att med anlitande av å denna stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner åt den, som antages att därefter förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

Anm. 2. Befattningen såsom husmoder vid Jämtlands flygflottilj tillsättes icke, så länge innehavaren av befattningen såsom kokerska vid förutvarande 4. flygkåren kvarstår i sin befattning, skolande avlöning till kokerskan bestridas från anslagsposten till »Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare».

Anm. 3. Hen för flottiljer under uppsättning avsedda personalen må tillsättas endast i den mån oundgängligt behov av densamma förefinnes.

280 Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Förteckning

Öyér vissa i stat icke uppförda arvoden.

Bil. nr 91.

Kungl. Mcij:tx proposition nr 159.

281 Beräkning

Bil. nr 92.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. ni.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

288 40 19

282 Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 93.

Stat

för Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

1.

2.

3.

4.

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 10 340: —

Arvoden till ovanstående personal med arvoden............. » 16 930: —

Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... » 23 530: —

Rörligt tillägg, förslagsvis............. ” 9 700: —

Summa förslagsanslag kronor 53 500

Anin. 1. Den å staten upptagna regementsläkarbeställningen skall vid nuvarande innehavarens avgång ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna med ett arvode av 7 500 kronor.

Anm. 2. Därest den å staten upptagne sjukhusväbel åtnjuter förmånen av fri bostad, utgår för honom avsett arvode med allenast 1 740 kronor.

Stat

Bil. nr 94.

för Militärapoteket.

1.

2.

3.

4.

Arvoden till ovanstående

a) civil personal, förslagsvis.............kronor 52 440:

b) pensionerad personal............... ” 1260: —

Avlöning till ovanstående icke ordinarie befattningshavare, förslagsvis Till apoteksföreståndaren» förfogande för anställande av betjäningspersonal Rörligt tillägg, förslagsvis.......................

kronor 56 700

.. 20 750

» 4 450

» 6 300

Summa förslagsanslag kronor 88 200

Anm. Från arvodena för den civila personalen skall avdrag göras med belopp motsvarande tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 283

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................................................... 1

Lantförsvaret.

Avlöning till personal vid arméförvaltningen.................................. 3

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. m................... 26

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .............................................. 84

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ............................................ 91

Sjöförsvaret.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............................. 95

Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen ........ 143

Flygvapnet.

Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. fl....................... 145

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.............. 167

Gemensamma anslag.

ChifEreringsapparater............................................................ 169

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar .................................. 169

Militärapoteket: Avlöningar.................................................... 173

Militärapoteket: Omkostnader.................................................. 186

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................... 187

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst ...................... 188

Bilagor