med förslag till förordning örn befrielse i visst fall från påföljd jämlikt. § 41 mom. 1 värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443)

Kungl. Majus proposition nr 22.

1 Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning örn befrielse i visst fall från påföljd jämlikt. § 41 mom. 1 värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443); given Stockholms slott den 19 januari 1940.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsårenden för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om befrielse i visst fall från påföljd jämlikt § 41 mom. 1 värn pliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443).

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami. Nr 22.

186 811

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Förslå g;

till

Förordning

om befrielse i visst fall från påföljd jämlikt § 41 moni. 1 värnpliktslagen den 30 juni 1930 (nr 443).

Härigenom förordnas, att vad i § 41 morn. 1 värnpliktslagen den 30 juni 1936 stadgas om påföljd för värnpliktig, som utan laga förfall uraktlåter att fullgöra i § 32 samma lag omförmäld mönstring, icke skall äga tillämpning med avseende å mönstring, som bort fullgöras år 1939; skolande i följd härav vad i § 45 mom. 1 värnpliktslagen stadgas örn upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32 mom. 2 eller 3 samma lag icke gälla i fråga örn sådana försummelser, som ägt rum nämnda år.

Denna förordning träder omedelbart i kraft.

Kungl. Majlis proposition nr 22.

o

Utdrag av protokollet över för svar.dir emten, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 19 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehesson-Bramstorr, Westman, Wigforss, Miiller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Enligt § 32 värnpliktslagen skall mönstring varje år hållas med inskrivna värnpliktiga, med undantag av bland andra sådana, som under årets lopp varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga. Mönstringen hålles inom varje rullföringsområde, dock att mönstring med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen eller flygvapnet, äger rum vid sjömanshus.

Över värnpliktiga, vilka underlåtit att fullgöra vad dem åligger enligt nyssnämnda § 32, skola jämlikt § 45 värnpliktslagen förteckningar länsvis uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas. Skyldighet härutinnan åligger vad angår andra värnpliktiga än deni, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen eller flygvapnet, den befälhavare som förrättat mönstringen. Beträffande omförmälda å sjömanshus inskrivna skola förteckningar upprättas av sjömanshusombudsman, vilken översänder dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande. I § 131 inskrivningsförordningen stadgas ytterligare, att nyss omförmälda förteckningar skola upprättas sedan mönstringen för året avslutats och insändas, av rullföringsbefälhavare före den 1 februari och av sjömanshusombudsman före den 15 januari, varefter de av sjömanshusombudsman översända förteckningarna av sjörullföringsbefälliavaren skola insändas före den 1 februari.

Värnpliktig som utan laga förfall uraktlåtit att fullgöra honom åliggande mönstring skall enligt § 41 mom. 1 värnpliktslagen för varje gång böta fem kronor. Sålunda inflytande böter skola jämlikt § 4b mom. 1 samma lag redovisas under särskild titel i kronans räkenskaper och inga till den till förmån för beväringsmanskapet bildade invalid- och pensionsfonden.

I skrivelse till Konungen den 7 december 1939 har chefen för armén anfört, bland annat: Då värnpliktig inkallades till tjänstgöring, ålåge det rullföringsbefälhavare att till befälhavaren för vederbörligt truppförband översända avlämningshandlingar, däribland dubblettkort, rörande den värnpliktige. Efter utryckningen skulle avlämningshandlingarna återsändas till rullföringsbefälhavaren, därvid dubblettkortet skulle vara försett nied anteckning örn den tjänstgöring, som fullgjorts. Rullföringsbefälhavare!! kunde efter

Departements-

chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

mottagandet av avlämningshandlingarna avgöra, huruvida den inkallade varit i tjänstgöring eller icke, och följaktligen jämväl, huruvida mönstringsskyldighet förelegat eller ej. Tidpunkten för de värnpliktigas utryckning vore under vanliga förhållanden så förlagd, att avlämningshandlingarna komme rullföringsbefälhavaren tillhanda i god tid före mönstringsförrättningens avslutande. De inkallelser, som under sistlidna höst ägt rum jämlikt §§ 28 och 36 värnpliktslagen, hade emellertid medfört rubbningar i nämnda hänseende. Sålunda vore vissa av ifrågavarande värnpliktiga alltjämt i tjänstgöring eller liempermitterade, och avlämningshandlingarna beträffande dessa läge i förvar hos vederbörande förband. Beträffande ett flertal andra värnpliktiga, vilkas tjänstgöring avslutats, hade emellertid avlämningshandlingar icke heller varit tillgängliga och kunde icke i full utsträckning väntas bliva tillgängliga den närmaste tiden. Härtill komme, att anteckningarna örn fullgjord tjänstgöring i stor utsträckning verkställts av icke förfaren personal och därför måhända icke vore helt tillförlitliga. Med hänsyn till det anförda syntes det icke kunna helt undvikas, att bötespåföringarna för år 1939 bleve felaktiga, varav irritation komme att bliva följden. Då mönstringen för år 1939 redan avslutats och påföljden ifråga således redan haft sin betydelse för mönstringspliktens fullgörande, syntes övervägande skäl tala för att bötesförteckningar för år 1939 icke upprättades och insändes. På grund av det anförda hemställde chefen för armén dels att Kungl. Majit måtte ingå till riksdagen med förslag, att bötespåföring för försummad mönstring år 1939 icke skulle äga rum, dels ock att i avvaktan på riksdagens beslut föreskrift måtte meddelas, att med upprättandet av bötesförteckningar för försummad mönstring år 1939 tills vidare måtte anstå.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av chefen för försvarsstaben, arméförvaltningens civila departement samt statskontoret, vilka samtliga förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till den gjorda framställningen.

Av vad chefen för armén i ärendet anfört lärer framgå, att utkrävandet av den i värnpliktslagen stadgade bötespåföljden för underlåten mönstring år 1939 med hänsyn till de särskilda förhållanden i fråga örn värnpliktsinkallelser, som rått under hösten 1939, skulle vara förenat med avsevärda olägenheter. Jag finner mig därför böra lämna chefens för armén förslag örn eftergift av bötespåföring för under år 1939 underlåten mönstring min anslutning. Bestämmelserna härom torde böra införas i en särskild förordning, som förelägges riksdagen till antagande. I anslutning härtill vill jag erinra om att Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939 förordnat, att, i avvaktan på slutligt beslut i ärendet, med upprättande och insändande till vederbörlig myndighet jämlikt § 131 inskrivningsförordningen av förteckningar över värnpliktiga, som ej fullgjort mönstringsskyldighet, finge i fråga örn mönstring, som skolat fullgöras år 1939, tillsvidare anstå.

Såsom nyss nämnts ingå erlagda bötesbelopp för underlåten mönstring till beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond, vars behållna inkomst

5 Kungl. Majus proposition nr 22.

användes för bestridande av kostnaderna för ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. I den mån denna inkomst icke förslår, utgå sagda kostnader från det under elfte (för nästa budgetår tolfte) huvudtiteln upptagna förslagsanslaget för ändamålet. Genom det ifrågasatta inställandet av bötespåföringen för år 1939 beräknas fondens inkomster komma att minskas med cirka 100,000 kronor, av vilket belopp hälften beräknas falla å vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41. En följd härav blir, att det nämnda anslaget för dessa budgetår kommer att i motsvarande mån belastas utöver vad som tidigare beräknats. Emellertid synes anledning icke föreligga att på grund därav vidtaga någon uppräkning av det i årets statsverksproposition för ändamålet upptagna anslaget å 1,350,000 kronor.

Efter att hava redogjort för ett i enlighet med vad i det föregående anförts inom försvarsdepartementet upprättat förslag till förordning om befrielse i visst fall från påföljd jämlikt § 41 mom. 1 värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443) av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, hemställer departementschefen, att nämnda författningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: G. F. Holmer.