med hemställan om riksdagens samtycke till utfärdande av förordnande jämlikt 1 § moratorielagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

1 Nr 304.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med hemställan om riksdagens samtycke till utfärdande av förordnande jämlikt 1 § moratorielagen; given Stockholms slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagen» protokoll 19i0. 1 saml. Nr 304.

2 Kungi. Maj.ts proposition nr 304.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga om utfärdande av förordnande jämlikt 1 § moratorielagen.

Föredraganden anför:

Nu rådande förhållanden ha aktualiserat fråga om utfärdande av exekutivmoratorium jämlikt 1 § i moratorielagen den 3 maj 1940 (nr 300).

Inom justitiedepartementet utarbetades redan i september 1939 en promemoria med förslag till lag med vissa inskränkningar i rätten att återtaga motorfordon som sålts genom avbetalningsköp. Över promemorian inhämtades yttranden från kommerskollegium, bank- och fondinspektionen, överståthållarämbetet och Sveriges trafikbilägares riksorganisation. Härjämte inkommo yttranden från svenska bankföreningen, svenska automobilhandlareföreningen och flera enskilda automobilförsäljare.

Kommerskollegium förordade den föreslagna lagstiftningen och förslaget lämnades utan erinran av överståthållarämbetet. Av bank- och fondinspektionen samt svenska bankföreningen uttalades starka betänkligheter mot att, på ett speciellt område, införa bestämmelser som hade karaktär av moratorium, varför förslaget avstyrktes. Även från automobilhandlarnas sida avstyrktes förslaget. Däremot förordade Sveriges trafikbilägares riksorganisation ett utvidgat skydd för dem som förvärvat motorfordon genom avbetalningsköp.

Förslaget föranledde ej lagstiftning.

I skrivelser den 29 och 30 april 1940 ha sedermera svenska droskbilägareförbundet och Sveriges trafikbilägares riksorganisation hemställt om moratorium till skydd för utövare av yrkesmässig persontrafik, som genom inkallelse till beredskapstjänst eller på grund av tidsläget i övrigt blivit försatta i trångmål. Även andra framställningar om moratorium ha inkommit.

Den långvariga kris, som rått sedan utbrottet av det pågående världskriget, har drabbat många enskilda mycket hårt. Beträffande värnpliktiga som inkallats jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen ha särskilda skyddsbestämmelser meddelats bland annat genom lagen den 14 oktober 1939 (nr 728) med särskilda bestämmelser rörande utmätning hos vissa värnplik-

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

tiga m. m., lagen den 31 oktober 1939 (nr 782) om inskränkning i rätten att återtaga avbetalningsgods från vissa värnpliktiga m. m. samt lagen den 19 april 1940 (nr 233) om anstånd för vissa värnpliktiga med betalning av hyra m. m.

Genom den nu inträdda begränsningen i tillgången på motorbränsle ha även ett stort antal av dem som yrkesmässigt driva automobiltrafik försatts i särskilda svårigheter. I synnerhet i de fall då motorfordon förvärvats genom avbetalningsköp kunna obilliga verkningar uppkomma, om säljaren vill återtaga egendomen på grund av underlåtenhet av köparen att erlägga utfästa avbetalningar. Ett exekutivmoratorium i fråga om återtagande av motorfordon som förvärvats genom avbetalningsköp måste fördenskull anses påkallat. Emellertid torde ett dylikt moratorium vara motiverat även i fråga om annan egendom som inköpts på avbetalning, såframt dröjsmål med betalningen vållats av rådande utomordentliga förhållanden. Erfarenheterna av de moratorieåtgärder som vidtagits beträffande värnpliktiga synas visa att ett ingripande av ifrågavarande art ej är ägnat att föranleda alltför vidsträckta återverkningar, om det förses med erforderliga inskränkningar till skydd för borgenärens intresse.

Förordnande om exekutivmoratorium kan meddelas enligt 1 § moratorielagen. Förordnandet torde böra innehålla förbud tills vidare att återtaga avbetalningsgods med anledning av dröjsmål med betalningen, om dröjsmålet uppenbarligen föranletts av betalningssvårigheter som åsamkats köparen genom rådande utomordentliga förhållanden. Förbudet bör dock icke gälla, om köparen ådagalagt likgiltighet för sina skyldigheter eller säljarens säkerhet eljest äventyras eller också säljaren medger sådana villkor för återtagandet, att köparen får anses skäligen tillgodosedd. Härjämte torde böra stadgas, att om avbetalningsgods tagits i mät och köparens betalningssvårigheter uppenbarligen föranletts av rådande utomordentliga förhållanden, med försäljningen må anstå. Slutligen bör meddelas en föreskrift om överklagande av beslut om handräckning för återtagande av egendom som avses med förordnandet eller försäljning av sådan egendom.

Föredragande departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att samtycka till att Konungen meddelar förordnande jämlikt 1 § moratorielagen i huvudsaklig överensstämmelse med vid protokollet fogat förslag till förordning om inskränkning i rätten att återtaga avbetalningsgods m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: G. Lindencrona.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Bilaga.

Förslag

till

Förordning

om inskränkning i rätten att återtaga avbetalningsgods m. m.

Med stöd av 1 § moratorielagen förordnas härigenom som följer:

1 §•

Har dröjsmål med betalningen för egendom som förvärvats genom avbetalningsköp uppenbarligen föranletts av betalningssvårigheter som åsamkats köparen genom rådande utomordentliga förhållanden, äge säljaren ej på grund av dröjsmålet taga godset åter, utan så är att köparen ådagalagt likgiltighet för sina skyldigheter eller säljarens säkerhet eljest äventyras eller ock säljaren medger sådana villkor för återtagandet, att köparen får anses skäligen tillgodosedd.

Med avbetalningsköp förstås i denna förordning avtal som avses i 1 § lagen om avbetalningsköp, oavsett om avbetalningspriset överstiger tretusen kronor.

2 §.

Har egendom som avses i 1 § tagits i mät hos köparen och äro dennes betalningssvårigheter uppenbarligen föranledda av rådande utomordentliga förhållanden, må med försäljning av egendomen anstå efter vad som finnes skäligt.

3 §.

Klagan över handräckning för återtagande av egendom som avses i denna förordning eller försäljning av utmätt sådan egendom må, förutom av den som eljest är befogad därtill, föras av gäldenärens hustru eller annan som har egendomen i sin vård.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller tills vidare.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.