angående anslag till elektrifiering av banan Långsele—Boden m. m.

Kungl. Marits proposition nr 92.

1 Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till elektrifiering av banan Långsele—Boden m. m.; given Stockholms slott den 23 februari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Mouler, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 73, framlagda förslag beslöt 1939 års lagtima riksdag, att statsbanelinjen Långsele—Boden skulle elektrifieras. Enligt den plan för arbetsföretaget, som framlades för riksdagen, beräknades kostnaderna för företagets genomförande till 33,610,000 kronor. Arbetet förutsattes skola utföras under fyra budgetår med följande fördelning av kostnaderna, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 92.

175 40

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Departements-

chefen.

Budgetår Kronor

1939/40 .......................................... 8,000,000

1940/41 .......................................... 12,000,000

1941/42 .......................................... 10,000,000

1942/43 .......................................... 3,610,000

I enlighet med denna plan anvisade 1939 års lagtima riksdag ett anslag för ändamålet av 8,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 26 september 1939 med framställning örn anslag för nästa budgetår till statens järnvägar hemställde järnvägsstyrelsen, att på sätt elektrifieringsplanen förutsatte 12,000,000 kronor måtte anvisas för elektrifieringen av banan Långsele—Boden.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i nuvarande ekonomiska läge begränsa statens kapitalinvesteringar föreslog Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 28), att elektrifieringsarbetena måtte bedrivas i något långsammare takt än som tidigare förutsatts och äskades i anslutning därtill i riksstatsförslaget för nästa budgetår endast ett belopp av 8,000,000 kronor i stället för i arbetsplanen förutsatta 12,000,000 kronor.

I skrivelse den 15 januari 1940 har järnvägsstyrelsen efter samråd med chefen för försvarsstaben hemställt, att för möjliggörande av en forcering av elektrifieringsarbetena ett anslag å 16,000,000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår, samt att för vissa spårförstärkningsarbeten m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett anslag av 1,700,000 kronor måtte anvisas.

På grund av arten av skrivelsens innehåll torde närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet, utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas ritskottet.

Den utveckling, som under den senaste tiden skett i fråga örn vårt lands militärpolitiska läge, har, i förening med vunna erfarenheter av den elektriska järnvägsdriftens fördelar, föranlett de närmast intresserade myndigheterna att till förnyat övervägande upptaga frågan örn den takt, vari elektrifieringsarbetena å banan Långsele—Boden böra bedrivas. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen hemställt örn ökat anslag till arbetena för deras hastigare utförande. Jag har med hänsyn till nytillkomna omständigheter i likhet med järnvägsstyrelsen funnit övervägande skäl tala för att arbetena böra bedrivas i raskare takt än som tidigare förutsatts.* Under hänvisning i huvudsak till de skäl, som framlagts i järnvägsstyrelsens skrivelse, anser jag mig därför böra biträda styrelsens framställning örn att anslaget till elektrifieringen för nästa budgetår anvisas med 16,000,000 kronor i stället för i årets statsverksproposition äskade 8,000,000 kronor.

Då de i styrelsens framställning åsyftade banförstärkningsarbetena m. m. på grund av nu rådande förhållanden synas böra komma till stånd, har styrelsens förslag ej heller härutinnan givit mig anledning till erinran. An-

3 Kungl. Majus proposition nr 92.

slaget torde såsom järnvägsstyrelsen föreslagit böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I den mån de här ifrågavarande arbetena kräva anställning av ny arbetskraft, förutsätter jag, att samråd med statens arbetsmarknadskommission äger rum.

Frågan örn avskrivning av viss del av de medel, örn vilkas anvisande jag här gör hemställan, torde få upptagas till prövning i ett senare sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte, såvitt avser anslag för elektrifiering av banan Långsele—Boden med ändring av det i 1940 års statsverksproposition därom framlagda förslaget, föreslå riksdagen att

såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar anvisa

dels till Elektrifiering av hanan Långsele—Boden för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av........ kronor 16,000,000;

dels ock till Vissa bauf förstärkning närheten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av ........................................ kronor 1,700,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.