med förslag till stat för statens allmänna fastighets fond för budgetåret 1941/42 m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
1 Nr 160.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för statens allmänna fastighets fond för budgetåret 1941/42 m. m.; given Stockholms slott den 28 februari 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42 m. m. och anför därvid följande:
Översikt av fastighetsfondens ställning.
Allmänna fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1939 i runt tal 178.79 miljoner kronor. Under budgetåret 1939/40 ha å kapitalinvesteringsanslag till fonden lyflats 19.89 miljoner kronor och å motsvarande avskrivningsanslag 9.56 miljoner kronor. Från andra kapitalfonder har till fastighetsfonden omförts ett nettobelopp av 0.48 miljoner kronor i anledning av statens övertagande av egendomen Hall och Vilhemsro anstalt Bihang till riksdagens protokoll loll. 1 sami. Nr 160.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
för fallandesjuka. I övrigt har fastighetsfondens kapital ökals med 2.93 miljoner kronor, varav 1.39 miljoner kronor genom upprättandet per den 30 juni 1940 av generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder och 1.54 miljoner kronor genom invärdering av tomter för statens hantverksinstitut, sjöhistoriska museet samt vissa nybyggnader vid veterinärhögskolan. Om hänsyn även tages till en kapitalåterbäring om 0.20 miljoner kronor, visar fastighetsfonden härefter en utgående behållning den 30 juni 1940 av 192.33 miljoner kronor.
Den för budgetåret 1939/40 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade på 17.16 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp och för utgifter upptogos 8.28 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret 1939/40 (sid. 132 o. f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 9.15 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha åtgått 4.19 miljoner kronor. Då under denna rubrik anslagits 4.31 miljoner kronor, ha för ändamålet reserverade medel ökat med
0.12 miljoner kronor. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits med 0.48 miljoner kronor.
Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd genom brev den 14 juni 1940 (proposition nr 142, lagtima riksdagens skrivelse nr 179). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).
Fastighetsfondens stat för budgetåret 1941/42.
Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det följande (bilaga B), slutar på ett belopp av 20,358,000 kronor, vilket innebär en ökning från föregående budgetår med 1,706,000 kronor. Kostnaderna för reparationer och underhåll ha stigit med 577,000 kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto upptages med ett 50,000 kronor lägre belopp än i år, beroende därpå att en större fastighet inom vardera av byggnadsstyrelsens och Lunds universitets delfonder bliva slutligt avskrivna den 30 juni 1941. Hyreskostnaderna visa en stegring med 526,000 kronor, vilken i huvudsak betingas av den centrala krisförvaltningens ansvällning.
Hyresinkomsterna och diverse inkomster öka med respektive 43,100 och 215,900 kronor.
Fastighetsfondens totala överskott för nästa budgetår beräknas utgöra
10.603.000 kronor, vilket innebär en ökning med 653,000 kronor. Balansen i staten betingar dock en ökning av ersättningsbeloppen med sammanlagt
1.447.000 kronor.
Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder. Närmare uppgifter örn de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen lämnas i nyssnämnda tabell i bilaga A.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
över de av förvaltningsmyndigheterna för delfonderna framlagda statförslagen har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt utlåtande den 7 december 1940, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.
Riksräkenskapsverkets slutliga förslag, intaget i bilaga A, ansluter sig nära till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke hava haft att till behandling upptaga frågan om vilka grunder, som borde tillämpas vid beräkningen av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader m. m. Vad dessa kostnader beträffar, ha desamma underkastats granskning vid uppgörande av ett i statsverkspropositionen framlagt preliminärt statförslag. I övrigt har detta förslag anslutit sig till riksräkenskapsverkets beräkningar. Det nu föreliggande förslaget avviker endast i fråga örn anslagsposten för hyresutgifter under byggnadsstyrelsens delfond samt ersättningen till samma delfond mer avsevärt från det preliminära förslaget i statsverkspropositionen.
Utgifterna.
k fastighetsfondens stat fördelas utgifterna på följande rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.
Reparations- och underhållskostnader m. m.
I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit lia de myndigheter, som under budgetåret 1939/40 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser för användningen under nämnda budgetår av medel som under ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts de faktiska utgifterna under respektive budgetår:
Budgetår Enli^ stat
kronor
1938/39 ......................... 300,000
1939/40 ......................... 325,000
1940/41 ......................... 290,000
Fångvårdsstyrelsen bär i sin skrivelse med statförslag för budgetåret 1941/ 42 anfört följande.
Förhandenvarande statsfinansiella förhållanden hade påkallat, att även utgifterna för reparation och underhåll av statens fastigheter minskades,
Enligt räkenskaperna kronor
302,268
331,461
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
och en direkt begränsning av dispositionen av medel för ifrågavarande ändamål hade också skett genom reduktion av medelsanvisningen för budgetåret 1940/41. Den fortsatta prisstegringen å material m. m. försvårade emellertid för styrelsen att tillgodose behoven av reparationer, och anspråken på medel för reparations- och underhållsarbeten vore på grund av de under fångvårdsstyrelsens delfond redovisade fastigheternas höga ålder fortfarande mycket stora, i synnerhet för fortsatt starkt påkallad modernisering av fängelsebyggnaderna. Härtill komme en särskild omständighet, som gjort sig gällande under senaste tid och som föranledde styrelsen att hemställa örn en mindre höjning av posten. Vissa tecken tydde nämligen på att brist på arbete kunde uppstå vid fängelsernas verkstäder och det hade därför synts angeläget, örn langarna kunde sysselsättas med lämpliga reparationsarbeten, varvid särskilt de sedan länge mycket angelägna arbetena med fönsterupphuggning komme ifråga. På sålunda anförda skäl hemställde styrelsen, att posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1941/42 måtte höjas till 300,000 kronor.
Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond ha till reparationsoch underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:
Budgetår Enligt stat räkenskaperna
kronor kronor
1938/39 ......................... 200,000 188,406
1939/40 ......................... 263,000 258,596
1940/41 ......................... 250,000
Höjningen för budgetåret 1939/40 avser kostnader för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen. Frånräkna! sistnämnda kostnader, utgjorde det för reparationer och underhåll anvisade beloppet även för budgetåret 1939/40
200.000 kronor. På grund av de betydande växlingar, som kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder kunde beräknas bliva underkastade, har anslagsposten till reparations- och underhållskostnader för innevarande budgetår i staten uppdelats på en delpost för reparations- och underhållskostnader i allmänhet å 185,000 kronor samt en delpost för bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder å 65,000 kronor, vilken senare post beräknats förslagsvis.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet åberopad promemoria beräknas kostnaderna för reparationer och underhåll i allmänhet till 220,000 kronor för nästkommande budgetår. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter under samma tid beräknas av utrikesdepartementet på grundval av åtgången under budgetåret 1939/40 och med hänsyn tagen till de stegringar dessa kostnader redan undergått eller kunna beräknas undergå till i runt tal
93.000 kronor.
Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
5 I förslaget till stat för medicinalstyrelsens delfond för nästa budgetår har styrelsen upptagit anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. till 1,015,000 kronor. Till stöd för detta förslag har i en av medicinalstyrelsen åberopad promemoria anförts i huvudsak följande.
Av till sinnessjukhusens underhåll för budgetåret 1939/40 anvisade medel,
1,250,000 kronor, återstodo vid budgetårets slut cirka 168,000 kronor. För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats 750,000 kronor. Medicinalstyrelsen hade i sitt förslag för sistnämnda budgetår beräknat ett belopp av 1,400,000 kronor, som emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget måste beskäras. För budgetåret 1941/42 föreslår styrelsen an* visandet av 1,000,000 kronor. Alltsedan september 1939 har styrelsen vid beviljandet av medel till underhåll av sjukhusfastigheterna så avsevärt reducerat de från anstalternas sida begärda anslagen, att det normala fastighetsunderhållet äventyras. Detsamma kommer att i ännu högre grad bliva fallet under innevarande budgetår. Det delvis mycket gamla byggnadsbeståndet löper därför risk att allvarligt försämras, därest icke normalt underhåll snart åter kan medgivas. Hänsyn måste tagas jämväl till den alltjämt pågående stegringen av material- och arbetskostnader.
Till reparations- och underhållskostnader vid statens anstalt för fallandesjuka utgår för innevarande budgetår ett belopp av 10,000 kronor. Denna anstalt består av ett stort antal byggnader, av vilka de flesta äro trähus av hög ålder. Brandförsäkringsvärdet härå uppgick vid statens övertagande av anstalten den 1 juli 1939 till ett belopp något överstigande en miljon kronor. Vederbörligt underhåll av detta byggnadsbestånd kan icke bestridas med nu för ändamålet anvisat anslag. Styrelsen hemställer därför att nu ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1941/42 ökas till 15,000 kronor.
Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond ha lill reparations- och underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:
Budgetår
1938/39
1939/40
1940/41
Enligt stat kronor
Enligt
räkenskaperna
kronor
2.084.000 1,747,732
1.800.000 1,850,042
1.700.000 Innan redogörelse lämnas för byggnadsstyrelsens förslag rörande ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår, torde få erinras, att Kungl. Maj:t den 12 juli 1940 anbefallt styrelsen att av den för innevarande budgetår tillgängliga anslagsposten disponera medel intill eli belopp av högst 25,000 kronor till bestridande av kostnaderna för installering av en för vedeldning lämpad ångpanna vid statens bakteriologiska laboratorium. Laboratoriets
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
ånganläggning bestod av en oljeeldad högtrycksångpanna. Installeringen av en reservångpanna var betingad av laboratoriets arbete för försvarsmakten, vartill kom att laboratoriet måste erhålla en panna som kunde eldas med ved, då tilldelningen av oljebränsle starkt begränsades. Den sålunda beslutade dispositionen av anslagsposten för reparations- och underhållskostnader torde böra på detta sätt bringas till riksdagens kännedom.
I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för budgetåret 1941/42 har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- oo.h underhållskostnader till 1,265,000 kronor. Alternativt har styrelsen ifrågasatt ett belopp av 1,800,000 kronor. Byggnadsstyrelsens beräkning rörande behovet av medel till reparationer och underhåll motiveras i huvudsak sålunda:
Enligt den nu verkställda indexberäkningen för ifrågavarande kostnader, vilken baserats på de under våren 1940 antagna anbuden från årets hantverksmästare för arbeten i Stockholm, dock med hänsyn tagen till efter anbudens antagande inträffade kontraktsenliga prisstegringar, gällande förtiden intill den 1 november 1940, är indextalet 289, jämfört med 100 år 1914. Motsvarande indextal för år 1936, då underhållskostnaderna beräknades till 1.5 procent av byggnadsvärdet, var 229. Stegringen sedan år 1936 utgör alltså 60 enheter eller 26 procent. Under normala förhållanden vore det således erforderligt att öka procentsiffran för underhållskostnaderna från 1.5 med 26 procent eller till 1.89 procent. Det är emellertid att befara att ytterligare prisstegringar komma att inträffa redan under innevarande budgetår.
Vad beträffar de byggnadsvärden, som lagts till grund för beräkning av reparations- och underhållskostnaderna i delfondens stat, får byggnadsstyrelsen erinra, att styrelsen till sina tidigare framställningar i ämnet fogat förteckningar över beräknade värden per den 1 juli nästföljande år. Det torde emellertid vara enklare att årligen till grund för dessa kostnaders beräkning lägga de byggnadsvärden, vilka intagas i den specifikation å fastighetsvärdena, som bilägges byggnadsstyrelsens senaste huvudbok. Därvid böra givetvis frånräknas säväl de byggnader, vilka eventuellt skola överföras till annan delfond, som värdena å under uppförande varande byggnader. Det sålunda erhållna byggnadsvärdet vid senaste budgetårsskifte skall vid beräkning av ifrågavarande kostnader för kommande budgetår ökas med värdena å dels byggnader, som under löpande budgetår tillförts delfonden genom Kungl. Maj:ts beslut, och dels under uppförande varande nybyggnader, som beräknas bliva färdigställda under budgetåret.
I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september 1940 föreskrivit, att för rättande av tidigare felföring ett belopp av 175,000 kronor skall per den 1 juli 1940 överföras från markvärdet å generaltullstyrelsens hus i Stockholm till dess byggnadsvärde. Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 bland annat föreskrivit, att den av statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor disponerade fastigheten i Vänersborg skall per den 1 juli 1940 redovisas å byggnadsstyrelsens delfond med ett markvärde av 90,000 kronor och ett byggnadsvärde av 52,000 kronor.
De byggnadsvärden, som enligt ovan föreslagna beräkningssätt böra läggas till grund för reparations- och underhållskostnaderna under nästa budgetår, utgöra sammanlagt 115,225,802 kronor 77 öre. Uträknat efter den förut nämnda procentsatsen, 1.89 procent, blir det erforderliga beloppet för reparations- och underhållskostnaderna 2,177,676 kronor 66 öre eller avrundat 2,175,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
7 Förutom till ifrågavarande byggnaders underhåll erfordras medel till underhåll av och bestridande av vissa driftkostnader för två större skyddsrumsanläggningar i Stockholm, vilka komma att färdigställas under innevarande budgetår. ----
Byggnadsstyrelsen, som verkställt en preliminär uppskattning av de årliga kostnaderna för dessa anläggningars underhåll och drift, har därvid funnit, att dessa torde komma att uppgå till omkring 5,000 kronor för vardera anläggningen. Under förutsättning att Kungl. Maj:t beslutar att anläggningarna skola redovisas å byggnadsstyrelsens delfond torde följaktligen till delfondens ifrågavarande utgiftspost behöva läggas ett belopp av 10,000 kronor.
Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas till i runt tal 10,000 kronor.
För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör, liksom för innevarande budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållskostnaderna.
Sammanlagt skulle således för reparations- och underhållskostnader erfordras ett belopp av (2,175,000 + 10,000 + 10,000 + 30,000) 2,225,000 kronor.
I staten för innevarande budgetår är ifrågavarande utgiftspost upptagen till 1,700,000 kronor, vilket belopp innebär en reducering av det av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1939 beräknade beloppet för reparations- och underhållskostnaderna med omkring 37 procent. Med utgångspunkt från att en procentuellt lika stor reducering vidtages som för innevarande budgetår, skulle utgiftsposten sänkas till i runt tal 1,400,000 kronor. Från budgetåret 1938/39 finnes emellertid en reservation, uppgående till 133,669 kronor 96 öre. Tages detta belopp i anspråk för nästkommande budgetår, skulle utgiftsposten reduceras till i runt tal 1,265,000 kronor.
Under förutsättning att av statslinansiella skäl samma återhållsamhet i fråga om statliga byggnadsarbeten, som varit rådande under innevarande budgetår, skall iakttagas jämväl för budgetåret 1941/42, torde sistnämnda belopp, 1,265,000 kronor för reparations- och underhållskostnader även kunna godtagas. Örn åter av arbetslöshets- eller andra skäl den statliga byggnadsverksamheten under nästkommande år kommer att bedrivas i mera normal omfattning, finnes enligt byggnadsstyrelsens mening ingen anledning att därvid åsidosätta reparations- och underhållsarbetena. Tvärtom tala starka skäl för att dessa då få bedrivas i normal utsträckning. Dels innebär ju nämligen ett uppskjutande av eljest nödiga reparations- och underhållsåtgärder viss risk för fortgående skador och fördyring av dessas botande, dels äro sådana arbeten, varom här är fråga, särskilt lämpade såsom objekt för sysselsättning av ledig arbetskraft. Byggnadsstyrelsen, som finner sig böra räkna med en utsträckt byggnadsverksamhet under budgetåret 1941/42, beräknar därför, på sätt ovan angivits, de sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna för nämnda budgetår till 2,225,000 kronor. Med hänsyn därtill, att brist på råmaterial, exempelvis oljor, i viss utsträckning kunna komma att hindra eljest nödiga arbetens utförande, torde emellertid nämnda belopp, sedan förut nämnda reservation å 133,669 kronor 96 öre fråndragits, kunna minskas till i runt tal 1,800,000 kronor.
I en den 9 januari 1941 till finansdepartementet inkommen skrivelse hemställer byggnadsstyrelsen örn höjning av ifrågavarande anslagsäskande med
10,000 kronor och anför till stöd härför följande:
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
Enligt § 29 i det mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad den 8 november 1940 slutna avtalet rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm överlåter staden till kronan med äganderätt, bland annat, — — — följande fastigheter, nämligen tomterna nr 1, 2, 4 och 5 samt del av tomt nr 6, allt i kvarteret Minotaurus, tomterna nr 2, 3, 4, 5.6, 7 och 8 samt del av tomten nr 1.9, allt i kvarteret Nessus, tomterna nr 4, 5, 6, 7, 8 och 9 samt delar av tomterna nr 3 och 11, allt i kvarteret Lychaon, tomten nr 4 samt del av tomten nr 2.7, allt i kvarteret Cephalus, samt delar av de mellanliggande gränderna Stenbastugränden, Kolmätargränden och Klockgjutargränden. Ifrågavarande fastigheter tillträdas av kronan den 1 april 1942.
Byggnadsstyrelsen förutsätter, att de sålunda angivna fastigheterna komma att bokföras å statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. Under denna förutsättning kommer denna delfond att för sista kvartalet under budgetåret 1941/42 tillföras de från fastigheterna härflytande hyresinkomsterna, varjämte delfonden kommer att för samma tid påföras reparations- och underhållskostnader m. m. för fastigheterna i fråga. Enligt uppgift från Stockholms stads fastighetskontor torde hyresinkomsterna från fastigheterna under nämnda tid kunna beräknas till i runt tal 25,000 kronor, under det att utgifterna torde kunna anslås till omkring 10,000 kronor. Den i förslaget till inkomst- och utgift sstat för budgetåret 1941/42 angivna inkomstposten hyror för till enskilda upplåtna lokaler bör sålunda höjas med
25,000 kronor samt utgiftsposten reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhöriga fastigheter höjas med 10,000 kronor.
Generaltullstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. för denna delfond, som inrättades per den 30 juni 1940, upptogs i riksstaten för löpande budgetår ett belopp av 40,000 kronor. Enligt inhämtade uppgifter utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret 1937/38 i runt tal 52,650 kronor, för budgetåret 1938/39 i runt tal 43,200 kronor och för budgetåret 1939/40 i runi tal 31,900 kronor. I sitt statförslag för budgetåret 1941/42 upptager generaltullstyrelsen anslagsposten oförändrat till 40,000 kronor samt anför till stöd härför följande:
I sitt förslag till stat för delfonden för budgetåret 1940/41 upptog generaltullstyrelsen reparations- och underhållskostnaderna till 45,000 kronor, motsvarande omkring 3.4 procent av byggnadsvärdet. Denna anslagspost är i staten för innevarande budgetår uppförd med 40,000 kronor. Åtskilliga av tullverkets byggnader äro uppförda för mycket lång tid tillbaka och kostnaderna för underhåll av dessa äldre byggnader måste bliva höga i förhållande till byggnadsvärdet. På grund härav torde det framdeles kunna visa sig icke vara möjligt att utan eftersättande i väsentlig grad av fastigheternas underhåll begränsa underhållskostnaderna till det för innevarande budgetår beräknade beloppet. Med hänsyn till vad departementschefen i Kungl. Maj:ts proposition nr 79 till 1939 års urtima riksdag anfört rörande angelägenheten av att utgifterna för underhåll av statens fastigheter begränsades har styrelsen emellertid funnit sig böra för budgetåret 1941/42 upptaga förevarande anslagspost till oförändrat belopp, 40,000 kronor.
Uppsala universitets del fond. Under denna delfond ha till reparations- och underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposterna:
Kunni. Maj:ts proposition nr 160.
9 I redogörelsen för användningen av de under budgetåret 1939/40 tillgängliga medlen under förevarande rubrik har universitetets drätselnämnd anfört bland annat följande:
Reparationsanslaget utgjorde för akademiska sjukhuset 144,000 kronor samt för övriga fastigheter 250,000 kronor. Vidare förefanns från budgetåret 1938/39 en behållning å anslaget till akademiska sjukhusets underhåll å 15,110:36 kronor samt å anslaget till underhåll av övriga fastigheter en behållning å 47,519: 87 kronor.
De kontanta utgifterna för akademiska sjukhusets underhåll utgjorde 123,477:58 kronor. Därav belöpte å försäkringspremier 2,094:68 kronor, å kontrollantarvode 2,000 kronor samt å snöskottning 599: 25 kronor. Dessutom avsattes 35,000 kronor för att användas i samband med erforderliga utvidgningsarbeten för psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets kök och tvättinrättning, till vilket ändamål Kungl. Maj:t genom brev den 29 oktober 1937 och 22 juni 1939 ställt till förfogande av riksdagen anslagna medel. Till denna avsättning liksom ock till avsättningen för samma ändamål av ett lika stort belopp av reparationsanslaget för nu löpande budgetår har drätselnämnden utverkat godkännande av kanslern för rikets universitet. — Sedan nyssnämnda summa å 35,000 kronor frånräknats, utvisade anslaget till akademiska sjukhusets underhåll en behållning till budgetåret 1940/41 å 632: 78 kronor.
De kontanta nettoutgifterna för underhåll av övriga fastigheter utgjorde 265,386: 38 kronor. En behållning å 32,133: 49 kronor förelåg alltså vid slutet av räkenskapsåret 1939/40.
Sistnämnda behållning beror dels på att betalning för en del kontrakterade arbeten icke hunnit erläggas före budgetårets slut samt dels på att försiktigheten ansetts bjuda att man ända fram till räkenskapsårets slut hade disponibel en viss summa för oförutsedda behov.
I detta sammanhang torde redogörelse böra lämnas för viss disposition av anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för »övriga fastigheter», i syfte att beslutet må komma till riksdagens kännedom.
I en av byggnadsstyrelsen nied utlåtande den 27 juni 1940 överlämnad framställning hade drätselnämnden vid Uppsala universitet anhållit örn anvisande av 15,500 kronor till bestridande av kostnaderna för utbyte av kokspannor mot vedpannor vid universitetets fysiska institution. I sitt utlåtande hade byggnadsstyrelsen, under förmälan att en av styrelsen företagen undersökning visat, att utöver det av drätselnämnden begärda beloppet erfordrades ytterligare 2,000 kronor för utförande av nämnda pannbyte, hemställt att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett belopp av 17,500 kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtades, att institutionen i fråga för närvarande uppvärmdes medelst kokspannor, vilka vore 34 år gamla, samt att kostnaden för dessa pannors utbyte mot nya kokspannor beräknades till 8,980 kronor.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
I anledning av förevarande framställning föreskrev Kungl. Majit i beslut den 12 juli 1940, att kostnaderna för utbyte av kokspannor mot vedpannor vid universitetets i Uppsala fysiska institution skulle till så stort belopp, som skulle erfordrats för de nuvarande pannornas ersättande med nya kokspannor eller 8,980 kronor, bestridas av den å staten för statens allmänna fastighetsfond under Uppsala universitets delfond upptagna anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. beträffande »Övriga fastigheter». Till överskjutande belopp, dock högst 8,520 kronor — motsvarande den merkostnad, som beräknats uppkomma därigenom att ifrågavarande kokspannor utbyttes mot vedpannor — skulle enligt samma beslut kostnaderna bestridas av reservationsanslaget till vissa åtgärder å skogshushållningens område m. m. (1937/38: nionde huvudtiteln J. 19).
För budgetåret 1941/42 har drätselnämnden föreslagit, att ifrågavarande anslagsposter skola upptagas till sammanlagt 394,000 kronor eller till 74,000 kronor mera än i årets stat samt till stöd härför anfört följande.
För den beslutade nya psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomiavdelningar hava statsmakterna beviljat för byggnadsändamål tillhopa 173,500 kronor, avsedda för utvidgning av akademiska sjukhusets köks- och tvättavdelningar. Dessa byggnadsarbeten pågå för närvarande och beräknas vara färdiga före utgången av löpande budgetår. För följande budgetår borde därför enligt fastställd norm reparationsanslaget för akademiska sjukhuset ökas med 1.7 procent å 173,500 kronor, eller alltså med 2,949: 50 kronor.
För reparations- och ändringsarbeten i universitetshuset lia för budgetåren 1938/39 och 1939/40 av statsmedel anvisats tillhopa 865,000 kronor. Detta belopp beräknas helt ha förbrukats den 30 juni 1941. Reparationsanslaget för »Övriga byggnader» borde på grund härav ökas med 1.7 procent å
865.000 kronor, d. v. s. 14,705 kronor.
Vidare har nybyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik numera färdigställts och upptagits i universitetets huvudbok till ett värde av 832,000 kronor, d. v. s. det belopp, som av statsmakterna anslagits för byggnadens uppförande. Jämväl för denna byggnad borde beräknas ett reparationsanslag av 1.7 procent, d. v. s. 14,144 kronor.
Med anlitande av belopp, som Kungl. Majit under de senaste åren av tipsmedel anvisat, har för en sammanlagd kostnad av 275,000 kronor i anslutning till universitetets gymnastik- och idrottsinrättning uppförts en idrottspaviljong samt en ny idrottsläktare i stället för den gamla läktaren som rivits. Dessa byggnader tillhöra universitetet och måste av universitetet för framtiden underhållas. Reparationsanslaget borde alltså med hänsyn härtill ökas med 1.7 procent å 275,000 kronor eller 4,675 kronor.
Vid den för växtbiologiska forskningar reservexade naturparken vid Vårdsätra i närheten av Uppsala finnes vidare en vaktstuga, vilken enligt drätselnämndens förmenande rätteligen från början bort upptagas bland de byggnader, för vilka underhållsanslag skolat beräknas. Byggnaden har av sakkunnig värderats till 6,000 kronor. Med hänsyn till denna byggnad borde anslaget till repaiutioner ökas med 1.7 procent ä 6,000, d. v. s. 102 kronor.
Vidare vill drätselnämnden framhålla, att för utredningsarbeten m. m. för dels en nybyggnad för meteorologiska institutionen och dels en för medicinskkemiska och farmakologiska institutionerna gemensam byggnad anvisats
7.000 kronor resp. 25,000 kronor.
Någon höjning av reparationsanslaget på grund av dessa två anslag är givetvis ej erforderlig.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
11 Nästlidet år anmälde drätselnämnden, att den ansåge ett belopp av 394,000 kronor jämväl för budgetåret 1940/41 erforderligt för reparations- och underhållskostnader. Med hänsyn till rådande tidsförhållanden ansåg sig drätselnämnden då ej böra göra framställning örn någon höjning av beloppet i fråga. Ehuru av ovanstående framgår, att en höjning av reparationsanslaget med 2,949: 50 kronor för akademiska sjukhuset och med 33,626 kronor för övriga fastigheter enligt fastställda beräkningsgrunder vore erforderlig för de till universitetets delfond hörande fastigheternas vidmakthållande på längre sikt i nöjaktigt skick, anser sig drätselnämnden med hänsyn till tidsläget ej heller nu böra begära någon höjning av reparationsanslaget. Emellertid hemställer drätselnämnden örn förklaring, att universitetets anslag till reparationer får användas jämväl till underhåll av ovan oinförmälda byggnader.
Lunds universitets delfond. För denna delfond ha tidigare till reparationsoch underhållskostnader m. m. anslagits följande belopp, med vilka sammanställts de faktiska utgifterna:
Budgetår Enligt stat
kronor
1938/39 ......................... 169,000
1939/40 ......................... 130,000
1940/41 ......................... 105,000
Enligt räkenskaperna kronor
160,700
112,398
I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1941/42 har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,500 kronor eller samma belopp som drätselnämnden upptagit i statförslaget för budgetåret 1940/41. Summan utgör i runt tal 1.7 procent på ett byggnadsvärde den 1 juli 1941 av cirka 8,850,000 kronor.
Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter, avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.
Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits de faktiska utgifterna:
Serafimerlasarettet
Enligt räkenskaperna kronor
10,095 50,000 46,246
37,825 83,000 40,280
50,000
Karolinska sjukhuset
Enligt räkenskaperna kronor
Enligt stat kronor
Av det för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet,
83,000 kronor, avsågo 33,000 kronor vissa särskilda arbeten av engångskaraktär (se prop. nr 153 till 1939 års lagtima riksdag, sid. 18).
Beträffande användningen av anslagsposten till reparationer och underhåll för karolinska sjukhuset under innevarande budgetår torde här få nämnas, att Kungl. Majit bifallit en framställning från direktionen för karolinska sjukhuset örn medgivande att ur nämnda anslagspost bestrida kostnaderna för
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
anordnande av ett tak över en vädringsbalkong å Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid sjukhuset; kostnaderna för denna anordning ha beräknats uppgå till 1,025 kronor.
För budgetåret 1941/42 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat
100,000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader m. m. samt till stöd härför anfört följande:
Såsom direktionen i skrivelse av den 14 november 1939 angående utgiftsstaten för innevarande budgetår framhållit möter beräkningen av reparations- och underhållskostnaderna för karolinska sjukhuset stora svårigheter innan praktisk erfarenhet vunnits. De erfarenheter, som hittills erhållits, giva icke tillräcklig grundval för ett slutgiltigt bedömande av anslagsbehovet, då sjukhuset öppnats vid en senare tidpunkt än vad beräknats och sjukhuset därefter drivits endast i begränsad omfattning, ögonkliniken och psykiatriska kliniken ha ännu icke tagits i bruk.
Enligt av byggnadsstyrelsens vid framläggandet av förslag till stat för styrelsens delfond av fastighetsfonden för budgetåret 193940 (proposition nr 153/1939, sid. 14) anförd beräkningsgrund kunna de årliga reparationsoch underhållskostnaderna beräknas till 1.7 procent av byggnadsvärdet. Underhållskostnaderna vid karolinska sjukhuset skulle enligt denna beräkningsgrund utgöra (1.7 procent av 29,063.065 kronor) 494.072 kronor för år. Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört torde emellertid kostnaderna under de närmaste åren ej behöva uppgå till nämnda belopp. För innevarande år beräknade direktionen ett belopp av 100,000 kronor vara erforderligt. För nästa budgetår skulle ifrågavarande kostnader behöva beräknas till högre belopp, bland annat beroende på inträffade prisstegringar. Med hänsyn till plikten att under nu rådande förhållanden iakttaga största möjliga sparsamhet anser sig direktionen icke nu böra beräkna högre belopp än 100.000 kronor. Direktionen räknar härvid med att endast oundgängligen erforderliga underhållsarbeten skola komma till utförande.
Såväl psykiatriska kliniken som ögonkliniken lia tagits i bruk den 1 januari 1941.
För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen för karolinska sjukhuset för nästa budgetår äskat samma belopp, som uppförts i gällande stat eller 50,000 kronor.
Lotsstyrelsens delfond. Anslagsposten till reparationer och underhåll är i staten för budgetåret 1940/41 upptagen med 240,000 kronor.
Genom brev den 14 juni 1940 har Kungl. Maj:t beträffande användningen av nämnda anslagspost föreskrivit,
att anslagsposten skulle fördelas på följande sätt:
a. Byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 197,000
b. Fyrbyggnader .................................... » 30,000
c. Hamnanläggningar ................................ » 13,000;
att de under dessa delposter upptagna anslagsbeloppen icke finge överskridas;
samt att vad som föreskrivits med avseende å besparingar, som kunna uppkomma å anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. m. å
Kungl. Maj.ts proposition nr 160-
fastighetsfondens stat, skulle äga motsvarande tillämpning beträffande besparingar å någon av dessa delposter.
Vidare medgav Kungl. Ma.j:t, att lotsstyrelsen finge disponera envar av förenämnda delposter för ordinarie reparations- och underhållskostnader för å delfonden redovisade byggnader och anläggningar av det slag, som angåves av delpostens rubrik, samt att skatter och onera ävensom kostnader för markunderhåll och därmed jämförliga kostnader finge bestridas av delposterna ifråga på sätt lotsstyrelsen bestämde.
I sitt förslag till stat för budgetåret 1941/42 hemställer lotsstyrelsen, att anslagsposten upptages med oförändrat belopp, eller 240,000 kronor.
Vid anmälan sistlidet år av förslag till stat för allmänna fastighetsfonden Departementserinrade jag, att för budgetåret 1939/40 anvisats till reparations- och under- chefenhållskostnader m. m. för de å fonden redovisade fastigheterna i runt tal 4.31 miljoner kronor samt att förvaltningsmyndigheterna för budgetåret 1940/41 hemställt om anvisande av sammanlagt 5.58 miljoner kronor för nämnda ändamål. Vid det under hösten 1939 inledda besparingsarbetet hade framhållits önskvärdheten av att minska utgifterna även för reparationer och underhåll av statens fastigheter. Det hade därvid i regel icke ansetts lämpligt att direkt begränsa dispositionen av medel för ifrågavarande ändamål med visst belopp för budgetåret 1939/40. En dylik begränsning hade synts hellre böra genomföras genom en reduktion av medelsanvisningen för budgetåret 1940/
41. Med åberopande härav hade jag hemställt hos de myndigheter, som skulle komma att förvalta delfonder av fastighetsfonden under innevarande budgetår, att de ville omedelbart vidtaga de åtgärder med avseende å arbeten och arbetsplaner som erfordrades för att en rationell avvägning av de underhållsbehov, som vid en reducerad medelstilldelning för budgetåret 1940/41 kunde täckas, skulle bliva möjlig. I anslutning till den ståndpunkt, som sålunda intagits vid besparingsarbetet, beskuros vid uppgörande av staten för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 myndigheternas anslagsäskanden så, att beloppet för reparations- och underhållskostnader m. m. begränsades till sammanlagt i runt tal 3.83 miljoner kronor.
I årets statsverksproposition har vid anmälan av finansplanen och för flera huvudtitlar gemensamma frågor framhållits, att läget på arbetsmarknaden, främst inom byggnads- och byggnadsämnesindustrierna, undergått en sådan försämring, att omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten borde möjliggöras. Det har därför synts angeläget, att medel ställas till förfogande bland annat för olika anläggningsarbeten, lämpade för sysselsättning av friställd arbetskraft och ledig produktionskapacitet. I propositionen nr 2 till 1941 års riksdag ha utformats de villkor, som under nu rådande förhållanden böra ställas på ifrågavarande arbeten. I enlighet härmed bör i huvudsak gälla, alt intet arbete nu bör igångsättas med mindre än att det faller inom den ram, som begränsningen av våra materiella resurser uppdrager, och därjämte i och för sig framstår såsom nödvändigt för statsverksamheten eller eljest såsom ekonomiskt fullt motiverat. De företag till vilka me-
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
del må anvisas av arbetslöshetspolitiska skäl böra igångsättas, blott om läget på arbetsmarknaden så påkallar. De krav på sträng sparsamhet i utförandet av offentliga byggnader, som det statsfinansiella läget ställer, gälla utan förbehåll även den byggnadsverksamhet som igångsättes av arbetslöshetspolitiska skäl. De anslag, vilka motiverats av nämnda skäl och bundits vid särskilda villkor, ha upptagits på det vid omförmälda proposition fogade förslaget till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.
De skäl, som sålunda föranlett äskande av anslag för motverkande av arbetslösheten genom olika anläggningsarbeten, tala även för en vidgad medelsanvisning till reparations- och underhållsarbeten beträffande statens fastigheter. Såsom byggnadsstyrelsen framhållit i sitt förslag till stat för styrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, torde sådana arbeten, för vilka kostnaderna bestridas från anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. för statens fastigheter, vara särskilt lämpade såsom objekt för sysselsättning av ledig arbetskraft. Den ökning av medelstilldelningen för reparationer och underhåll av statens fastigheter, som jag av arbetslöshetspolitiska skäl finner mig böra tillstyrka, bör icke utnyttjas med mindre så befinnes lämpligt efter en undersökning av materieltillgång och sysselsättningsbehov. Dispositionen över de å fastighetsfondens stat till reparationer anvisade medlen bör alltså till viss del göras beroende av prövning genom de organ åt vilka planläggningen av arbetslöshetspolitiken uppdragits.
Med hänsyn till angelägenheten att vidtaga omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten synes den av mig ifrågasatta utvidgade medelstilldelningen för reparationer och underhåll av allmänna fastighetsfondens byggnader böra träda i tillämpning redan under innevarande budgetår. I formellt hänseende torde detta böra möjliggöras på så sätt, att Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar bemyndigande att under ovan angivna villkor medgiva överskridande av de i staten för allmänna fastighetsfonden för innevarande budgetår till beloppet begränsade anslagsposterna för reparationer och underhåll. Detta överskridande torde böra begränsas till 500,000 kronor. Det kan icke på förhand bedömas huru detta belopp bör fördelas på de olika delfonderna. Det torde få ankomma på de särskilda förvaltningsmyndigheterna att, med åberopande av de skäl, som kunna godtagas för en vidgad medelstilldelning, hos Kungl. Maj:t göra framställning om en sådan tilldelning. Självfallet kommer hänsyn att tagas till om den i staten för innevarande budgetår vidtagna nedskärningen varit betydande för den ifrågakommande anslagsposten. I övrigt bör prövningen av frågan örn ökad medelsdisposition i de särskilda fallen ske under beaktande av nyss angivna arbetslöshets- och försörjningspolitiska synpunkter.
För budgetåret 1941/42 ha förvaltningsmyndigheterna äskat ett sammanlagt belopp av 3,867,500 kronor till reparations- och underhållskostnader m. m. för allmänna fastighetsfonden. I detta belopp är anslagsposten för byggnadsstyrelsens delfond beräknad till 1,265,000 kronor, vilken beräkning styrelsen, såsom förut nämnts, utfört under förutsättning att av statsfinan-
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
sielia skäl samma återhållsamhet ifråga om statliga byggnadsarbeten, som varit rådande under budgetåret 1940/41, skulle iakttagas jämväl för budgetåret 1941/42. Om åter av arbetslöshets- eller andra skäl den statliga byggnadsverksamheten under budgetåret 1941/42 komme att bedrivas i mera normal omfattning, funnes enligt byggnadsstyrelsens mening ingen anledning att därvid åsidosätta reparations- och underhållsarbetena. Med utgångspunkt härifrån, men med hänsyn därtill alt brist på råmaterial i viss utsträckning kunde komma att hindra eljest nödiga arbetens utförande, har styrelsen alternativt ifrågasatt ett anslag på 1,800,000 kronor.
De skäl, som byggnadsstyrelsen anfört i sin i det föregående återgivna framställning för det högre beloppet om 1,800,000 kronor i anslagsmedel för reparationer och underhåll för nästa budgetår, ansluta sig till den tankegång som varit vägledande för de i propositionen nr 2 framlagda förslagen om anslag till anläggningsarbeten för motverkande av arbetslösheten. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att sistnämnda belopp ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål. Med samma motivering har jag iunnit skäl föreligga alt även för allmänna fastighetsfondens övriga delfonder för nästa budgetår upptaga anslagsposterna till reparationer och underhåll med de belopp som myndigheterna funnit vara behövliga. Med iakttagande av en av riksräkenskapsverket företagen formell jämkning skulle det sammanlagda beloppet för reparations- och underhållskostnader m. m. komma att utgöra 4,402,000 kronor. Detta belopp överensstämmer nära med den summa, som skulle bliva tillgänglig för budgetåret 1940/41, om det äskade medgivandet att överskrida anslagsposterna för reparationer lämnas och till fullo utnyttjas.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså till reparations- och underhållskostnader m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter behöva för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 4,402,000 kronor med den fördelning på de olika anslagsposterna, som framgår av bilaga B.
Avsättning till värdeminskningskonto.
För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsf ond bokförda tillgångarna tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka i huvudsak innebära, alt avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas så, att avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första hand nybyggnader. I fråga örn anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.
För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens stat under förevarande rubrik.
I samband med riksbokslutet för budgetåret 1939/40 har riksräkenskapsverket låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning, som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1940 med fördelning på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som skall ske för budgetåret 1940/41, dels ock sammanlagda beloppet av återstående årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen för budgetåret 1940/41 till i runt tal 3,050,000 kronor.
Med utgångspunkt från avskrivningen för budgetåret 1940/41 och på grundval av en uppskattning av ökningen av byggnadsvärdet på de olika delfonderna har riksräkenskapsverket beräknat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskontot i fastighetsfondens stat för budgetåret 1941/42 till
3,229,000 kronor.
Beräkningen av avsättningen till värdeminskningskonto för fastighetsfonden för ett kommande budgetår är förenad med ett icke obetydligt arbete. Förändringarna i avsättning till värdeminskningskonto från ett budgetår till ett annat betingas främst av förändringarna i byggnadsbeståndet men jämväl av slutförandet av årsavskrivning för vissa byggnader. Sistnämnda faktor är visserligen känd vid uppgörande av statförslaget. Beträffande åter inverkan å årsavskrivningen av förändringarna i byggnadsbeståndet, måste beräkningarna grundas på antaganden, huruvida ifrågakommande byggnadsföretag komma att vara färdigställda vid budgetårets ingång. Härigenom föranledes en viss osäkerhet i resultatet av beräkningarna. Med hänsyn härtill och för förenkling av arbetet med uppgörandet av fastighetsfondens stat torde anslagsposterna till avsättning till värdeminskningskonto för framtiden kunna i staten uppföras med mera schablonmässigt beräknade belopp. Denna förenkling torde dock böra genomföras först från och med staten för budgetåret 1942/43. För nästa budgetår ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets föreliggande förslag, enligt vilket avsättningen till värdeminskningskonto bör beräknas till sammanlagt 3,229,000 kronor, med den fördelning på anslagsposter, som framgår av Bilaga B.
Kungl. May.ts proposition nr 160.
17 Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
Utrikesdepartementets delfond. I utrikesdepartementets förslag till stat för budgetåret 1941/42 har under denna rubrik upptagits en post på 3,000 kronor till förhyrning utom London av bostäder till personalen vid generalkonsulatet därstädes. Genom de intensifierade flyganfallen mot London under vintern 1940/41 har det visat sig nödvändigt att anskaffa bostäder utom det hårdast utsatta området för att konsulatets personal skall få möjlighet att vila ut under natten. Enligt vad som inhämtats torde ministern för utrikes ärendena komma att anmäla frågan om bestridandet av dessa hyreskostnader i annan ordning, varför det av utrikesdepartementet föreslagna beloppet till hyres- och arrendeutgifter bör minskas med 3,000 kronor och sålunda i staten för nästa budgetår upptagas med 187,000 kronor.
Byggnadsstyrelsens delfond. I följande uppställning återgivas, från och med budgetåret 1935/36, de för byggnadsstyrelsens delfond till hyresutgifter m. m. anvisade beloppen, sammanställda med de faktiska utgifterna:
Budgetår Enligt stat räkenskaperna
kronor kronor
1935/36 ...................... 443,900 425,179
1936/37 ...................... 500,400 544,7461
1937/38 ...................... 550,000 858,167»
1938/39 ...................... 760,000 1,031,793
1939/40 ...................... 1,050,000 1,534,953
1940/41 ...................... 1,155,000 1,700,0002
I byggnadsstyrelsens statförslag den 25 november 1940 upptogs denna anslagspost till 1,534,800 kronor. Sedan större erfarenhet vunnits om dessa utgifters utveckling under nu rådande förhållanden och med hänsynstagande till de numera ytterligare stegrade bränslekostnadema har inom byggnadsstyrelsen verkställts en ny beräkning av denna post. Hyresutgifterna för budgetåret 1941/42 ha därvid uppskattats till 1,750,800 kronor, vilket innebär en ökning med 216,000 kronor jämfört med tidigare statförslag och med i runt tal 600,000 kronor jämfört med det för budgetåret 1940/41 anslagna beloppet. Av denna stegring på 600,000 kronor falla i runt tal 100,000 kronor på ökade bränslekostnader. Av den återstående egentliga hyreskostnadsökningen på 500,000 kronor tagas 220,000 kronor i anspråk av de speciella krisorgan, som hänföras under elfte huvudtiteln. Av hela den för nästa
1 För budgetåret 1936/37 debiterades endast tre kvartalshyror medan för budgetåret 1937/38 debiterades fem kvartalshyror.
2 Denna summa är uppskattad med utgångspunkt från de för två kvartal utbetalda hyresersättningama.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 160.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
budgetår beräknade hyreskostnaden på 1,750,800 kronor avse 1,485,800 kronor hyror för lokaler i Stockholm; av sistnämnda summa redovisas 463,000 kronor under elfte huvudtiteln.
På grundval av sålunda föreliggande utredning och då, såvitt nu kan bedömas, denna anslagspost icke synes komma att under detta eller nästa budgetår avlastas utgifter genom färdigställandet av något större statligt byggnadskomplex, torde densamma böra, med ändring av i statsverkspropositionen föreslaget belopp å 1,535,000 kronor, upptagas till vad byggnadsstyrelsen nu föreslagit eller i runt tal 1,750,000 kronor. Ökningen utgör alltså i förhållande till det preliminära förslaget i statsverkspropositionen 215,000 kronor.
I vad avser övriga delfonder ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkningar.
I överensstämmelse med vad jag ovan anfört beräknar jag samtliga hyresutgifter för fastighetsfonden till 2,124,000 kronor (se bilaga B).
Inkomsterna.
Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, har satts till 4 procent.
Ersättningen till ifrågavarande delfonder har hittills i statförslaget plägat beräknas på grundval av en uppskattning av kapitalbehållningen å delfonderna vid ingången av det budgetår, sorn staten avser. Denna uppskattning, vid vilken man utgått från det antagandet, att samtliga vid nämnda tidpunkt beviljade anslag varit lyftade, leder regelmässigt till ett för högt resultat. Vid granskning av statförslagen för nästa budgetår har riksräkenskapsverket föreslagit, att vid bestämmandet av de kapitalbehållningar, som skola läggas till grund för beräkningen av överskottet och ersättningen för ifrågavarande delfonder, för enkelhetens skull endast tages hänsyn till kapitalbehållningarna den 30 juni 1940 och till de förändringar, som inträda vid lyftning av vid ingången av budgetåret 1940/41 för investering i ifrågavarande delfonder å kapitalbudgeten disponibla medel. Liksom tidigare har hänsyn icke tagits till den förändring i kapitalbehållningens storlek, som kan
Kunni. Maj:ts proposition nr 160.
betingas av disposition av å tilläggsstater anvisade investeringsanslag. I enlighet med dessa grunder torde kapitalbehållningarna i fråga böra beräknas till följande belopp i runda tal, nämligen:
för fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 9,511,000
för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,419,000
för medicinalstyrelsens delfond ...................... » 48,185,000
för generaltullstyrelsens delfond .................... » 654,000
för Uppsala universitets delfond .................... » 5,061,000
för Lunds universitets delfond ...................... » 3,677,000
för karolinska sjukhusets delfond.................... » 9,885,000
för lotsstyrelsens delfond .......................... » 815,000.
I nästföljande tabell hava nu sammanförts för dessa delfonder dels de till 4 procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å staten för nästa budgetår, dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas så de erforderliga ersättningsanslagen.
För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående fastigheterna och de förhyrda lokalerna, dock att hyresutgifterna för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen skola ersättas från inspektionernas specialbudgeter under inkomstposten diverse inkomster. Byggnadsstyrelsen har nu verkställt beräkningar rörande ifrågavarande hyresvärden med uppdelning på olika anslag efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna. T de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning föreslå någon annan ändring än erforderlig avjämning.
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.
I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 17,4-12,000 kronor. Detta innebär i förhållande till det i statsverkspropositionen ingående statförslaget dels ökning av ersättningarna till byggnadsstyrelsens delfond med sammanlagt 185,000 kronor, dels minskning av ersättningen till utrikesdepartementets delfond med 3,000 kronor.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden.
Byggnadsstyrelsens delfond. Med hänvisning till byggnadsstyrelsens i det föregående anmälda framställning rörande inkomster och utgifter beträffande vissa fastigheter, som tillfalla staten enligt avtalet den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad, torde ifrågavarande inkomstpost böra höjas med 25,000 kronor utöver det belopp, som riksräkenskapsverket i anslutning till byggnadsstyrelsens tidigare förslag upptagit, eller till 650,000 kronor.
Med detta tillägg torde under denna rubrik i statförslaget böra upptagas de av riksräkenskapsverket förordade beloppen. I enlighet härmed bliva hyresinkomsterna för fastighetsfolldén beräknade till sammanlagt 1,992,000 kronor (se bilaga B).
Diverse inkomster.
Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de be-
1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — * Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 5 Därav till Uppsala universitets delfond 718,000 kronor, till Lunds universitets delfond 326,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond 870,000 kronor. — 6 Lotsstyrelsens delfond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
lopp, som böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal
600.000 kronor. För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret, ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat för riksgäldsfonden.
Uppsala universitets del fond. I samband med inrättandet år 1938 av denna delfond förutsattes en prövning, huruvida icke Uppsala läns landsting skulle kunna i vidare mån än tidigare skett bidraga till underhållet av akademiska sjukhuset. Numera föreligger ett av landstinget år 1940 fattat beslut, enligt vilket landstingets bidrag till sjukhusets reparationer bestämts till 46,000 kronor för år mot förutvarande 15,000 kronor för år, vilket ökade bidrag skall utgå så länge anslagsposten till reparationer och underhåll av akademiska sjukhuset i staten för Uppsala universitets delfond upptages med
120.000 kronor. Under hänvisning till att i statförslaget för nästa budgetår äskas ett belopp av 144,000 kronor till reparations- och underhållskostnader för akademiska sjukhuset, torde landstingets ifrågavarande bidrag kunna upptagas till det nämnda beloppet 46,000 kronor.
I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar torde under Diverse inkomster böra upptagas ett sammanlagt belopp av 95A,000 kronor med den fördelning på inkomstposter, som angives i bilaga B.
Överskott.
I det föregående ha överskotten för allmänna fastighetsfondens delfonder — utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens delfond åter framkommer ett överskott å 7,236,000 kronor, utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å
11,667,000 kronor och utgifterna å 4,431,000 kronor.
Överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:
Fångvårdsstyrelsens delfond.......................... kronor 380,000
Utrikesdepartementets delfond........................ » 257,000
Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,927,000
Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 7,236,000
Generaltullstyrelsens delfond ........................ » 26,000
Uppsala universitets delfond.......................... » 202,000
Lunds universitets delfond .......................... » 147,000
Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 395,000
Lotsstyrelsens delfond .............................. » 33,000
22 Kungl. Majlis proposition nr 160.
Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt föreslagits endast såvitt angår byggnadsstyrelsens delfond, beträffande vilken överskottet minskat med 5,000 kronor. Det sammanlagda överskottet för allmänna fastighetsfonden beräknas nu till 10,603,000 kronor.
I enlighet med vad jag tillstyrkt har upprättats förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42 (bilaga B). En jämförelse mellan detta förslag och det i statsverkspropositionen framlagda uppvisar följande olikheter. Hyresutgifterna för utrikesdepartementets delfond ha minskats med 3,000 kronor och delfondens ersättningsanslag nedsatts med samma belopp. Hyresutgifterna för byggnadsstyrelsens delfond ha ökats med 215,000 kronor och ersättningen till samma delfond med
185,000 kronor. Därjämte ha hyresinkomsterna för byggnadsstyrelsens delfond ökats med 25,000 kronor. I anledning av dessa ändringar minskas överskottet å delfonden med 5,000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
dels föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att under de i det föregående angivna villkoren medgiva överskridande av de i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 under de olika delfonderna uppförda begränsade anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m, m. med ett sammanlagt belopp av högst 500,000 kronor;
dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42 (bilaga B);
dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
Statens allmänna fastighetsfond:
4. Byggnadsstyrelsens delfond........ kronor 7,236,000;
dels ock under nedan angivna huvudtitlar för budgetåret 1941/42 anvisa följande anslag, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Andra huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ kronor
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Tredje huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Utrikesdepartementets delfond, förslagsanslag .................... »
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........ ............... »
Fjärde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag . ....................... »
Femte hivudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighelsfond:
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Sjätte huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Sjunde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Generaltullstyrelsen dellond, förslag.sanslag ........................ »
511.000 70,000
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Åttonde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ kronor 4,452,000
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag ........................ » 718,000
Lunds universitets delfond, förslagsanslag ........................ » 326,000
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag .................... » 870,000
Nionde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Tionde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
Lotsstyrelsens delfond, förslagsanslag »
Elfte huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ »
1,000,000
484,000
Fjortonde huvudtiteln:
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ........................ » 84,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Birger Öhman.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
25 Bilaga A.
Sammanställning av statens allmänna fastighetsfonds inkomster och utgifter för budgetåret 1941/42 m. m.
Inkomster.
A. Ersättning lör till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ..
2. Utrikesdepartementets »
3. Medicinalstyrelsens >
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyreisens »
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Karolinska sjukhusets »
9. Lotsstyrelsens »
Säger
B. Hyror och arrenden lör till enskilda upplåtna Lokaler och markområden: 1. Fångvårdsstyrelsens delfond
2. Utrikesdepartementets »
3. Medicinalstyrelsens »
4. Byggnadsstyrelsens >
5. Generaltullstyrelsens »
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Karolinska sjukhusets »
9. Lotsstyrelsens >
Säger
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....
2. Utrikesdepartementets » ....
3. Medicinalstyrelsens » ....
4. Byggnadsstyrelsens » ....
5. Generaltullstyrelsens » ....
6. Uppsala universitets » :
a. Bidrag från universitetets egendoms- o. skogsförvaltning
1941/42
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
29 Bilaga B.
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 597,000
2. Utrikesdepartementets » 785,000
3. Medicinalstyrelsens > 3,026,000
4. Byggnadsstyrelsens » 10,742,000
5. Generaltullstyrelsens » 70,000
6. Uppsala universitets » 718,000
7. Lunds universitets > 326,000
8. Karolinska sjukhusets » 870,000
9. Lotsstyrelsens » 278,000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 170,000
2. Utrikesdepartementets > 31,000
3. Medicinalstyrelsens » 797,000
4. Byggnadsstyrelsens » 650,000
5. Generaltullstyrelsens » 43,000
6. Uppsala universitets » 17,000
7. Lunds universitets » 10,000
8. Karolinska sjukhusets » 215,000
9. Lotsstyrelsens » 59,000
C. Diverse inkomster:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond................... 22,000
2. Utrikesdepartementets » 21,000
3. Medicinalstyrelsens » 240,000
4. Byggnadsstyrelsens » 275,000
5. Generaltullstyrelsens > 1,000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendoms- och
skogsförvaltning.................... 220,000
b. Bidrag från Uppsala läns landsting. .. . 46,000
c. Övriga diverse inkomster............ 48,000 314,000
Kronor
17,412,000
1,992,000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
7. Lunds universitets delfond:
a. Bidrag från universitetets egendomsför-
valtning.......................... 50,800
b. Övriga diverse inkomster............ 10,200
8. Karolinska sjukhusets delfond....................
9. Lotsstyrelsens » ....................
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
Kronor
1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................
2. Utrikesdepartementets delfond:
a. Reparations- och underhållskostnader i
allmänhet m. m.................... 220,000
b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,
förslagsvis.......................... 93,000
3. Medicinalstyrelsens delfond....................
4. Byggnadsstyrelsens » ....................
5. Generaltullstyrelsens » ....................
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000
b. Övriga fastigheter .................. 250,000
7. Lunds universitets delfond ......................
8. Karolinska sjukhusets delfond:
a. Karolinska sjukhuset................ 100,000
b. Serafimerlasarettet.................. 50,000
9. Lotsstyrelsens delfond ..........................
300,000
313,000
1.800.000 40,000
4,402,000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 80,000
3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,093,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 881,000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000
6. Uppsala universitets delfond:
a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 164,000
b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........ 288,000 452 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000
8. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis ............ 483,000
9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis ............ 34,000
G. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000
2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis........ 187,000
3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 28,000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,750,000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 36,000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000
7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6,000
8. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis.......... 75,000
9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 32,000
3,229,000
2,124,000