angående överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan till¬ kommande rätt till läroverksbyggnaden i Växjö

Kungl. Maj:ts proposition Nr 18.

1 Nr 18.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till läroverksbyggnaden i Växjö; given Stockholms slott den januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifall» de c förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den %4 januari 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler härefter fråga örn överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till Växjö högre allmänna läroverks byggnad och anför därvid följande:

Enligt beslut av 1927 års riksdag (skrivelse nr 262) skulle Växjö högre allmänna läroverk ombildas till högre samläroverk under villkor att Växjö stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Stadsfullmäktige i Växjö beslutade i anledning härav den 21 maj 1928 åtaga sig dessa villkor.

Bihang till riksdagens protokoll 19bl. 1 sand. Nr 18.

2 Kungl. Majlis proposition Nr 18.

I underdånig ansökning den 26 oktober 1938 ha stads julimäktige anhållit, att Kungl. Majit måtte efter inhämtande av riksdagens medgivande för sin del förklara högre allmänna läroverkets byggnad uteslutande tillhöra staden. Av framställningen inhämtas:

Den föregående läroverksbyggnaden med omkringliggande, ursprungligen till biskopsbostället Östrabo hörande tomtområde hade domkapitlet i Växjö enligt nådigt medgivande den 14 september 1883 försålt till Växjö stadsförsamling för en köpeskilling av 81,500 kronor, vilken enligt samma medgivande skulle användas till uppförande genom domkapitlets försorg av ett nytt läroverkshus. Såsom plats för detta finge enligt stadsfullmäktiges medgivande den 13 december 1883 användas kvarteret Neptun jämte visst intilliggande område. Denna mark inginge i kyrkoherdebostället '/a mantal nr 1 Domprostegården, som enligt nådigt brev den 1 mars 1872 upplåtits till staden för begagnande under all framtid mot viss avgäld. Ehuru tomten tillhörde staden med nämnda rätt, vore äganderätten till läroverksbyggnaden oklar. Kostnaden för byggnadens uppförande hade utgjort 317,221 kronor 4n Gro, vilket belopp bestritts på följande sätt:

Bidrag från staden ................

» » sparbank .............

» » Sj ögrenska odisp. fonden . .

» » stiftets byggnadskassa ....

» » läroverkets byggnadsfond . .

» » » materialkassa .

Försäljningssumman för gamla skolhuset Lån ur Visingsöfonden ............

kronor 25,000: — » 35,000: —

» 18,000: —

» 45,000: —

» 62,318:19

5,403: 30 81,500: —

» 45,000: —.

Härjämte hade staden bestritt kostnaderna för tomtens planering och dränering, sammanlagt 18,500 kronor. 1 likhet med de flesta andra läroverksstäder hade staden också under årens lopp måst vidkännas betydande utgifter för underhåll och reparationer av läroverksbyggnaden.

Genom stadsfullmäktiges åtagande den 21 maj 1928 komme byggnadsskyldigheten att huvudsakligen åvila staden, då läroverkets byggnadsfond och stiftets byggnadskassa kunde bidraga därtill endast i synnerligen ringa omfattning. Sålunda hade läroverkets lokalstyrelse hos stadsfullmäktige begärt utförande av omfattande byggnadsarbeten m. m., vilka beräknats kosta omkring en miljon kronor.

Med hänsyn till stadens betydande ekonomiska uppoffringar för läroverkshuset ville staden vinna klarhet i fråga örn äganderätten till byggnaden. Då staden förutom tomtområdet lämnat ett icke obetydligt bidrag till skolbyggnadens uppförande och underhållet av byggnaden under en följd av år praktiskt taget åvilat staden ensam samt frågan örn den framtida byggnadsskyldigheten lösts genom åtagandet den 21 maj 1928, syntes det vara ett rimligt krav, att staden förklarades vara ensam ägare till läroverksbyggnaden.

Stiftsnämnden och domkapitlet i Växjö ha icke rest erinran mot bifall till stadens framställning under framhållande att en dylik förklaring icke syntes kunna utöva inverkan på frågan om äganderätten till marken.

3 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 18.

Länsstyrelsen i Växjö har ansett vägande skäl för bifall till framställningen vara för handen. Av länsstyrelsens yttrande inhämtas:

Med hänsyn till rättsförhållanden i fråga om tomten borde såsom förutsättning för bifall till framställningen gälla, att läroverksfastigheten i sin helhet för framtiden bibehölles för sitt ändamål att tjäna läroverket.

Enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 8 juni 1917 hade läroverkets byggnadsfond från stiftets byggnadskassa erhållit medel till gäldande av skulden till Visingsöfonden.

Hinder för bifall till framställningen med hänsyn därtill att annan än staden kunde anses äga berättigade anspråk syntes ej föreligga.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammarkollegiet, som förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till ansökningen, har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till läroverksbyggnaden finge överlåtas till staden. Det syntes icke erforderligt att i detta sammanhang ingå på frågan örn äganderätten till tomten.

Liknande överlåtelser ha tidigare flera gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande beviljade. Så har skett beträffande exempelvis läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (191a), Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929), Östersund (1930), Kristianstad (1932), Visby (1933) och Strängnäs (1940). Med hänsyn till vad i ärendet anförts har jag intet att erinra mot avstående utan vederlag till staden av den rätt till högre allmänna läroverkets i Växjö byggnad, som må tillkomma Kungl. Majit och kronan. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den rätt till högre allmänna läroverkets i Växjö byggnad, som må tillkomma Kungl. Majit och kronan, må utan vederlag till kronan överlåtas på Växjö stad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Astrid Charpentier.

Departe-

mentschefen.