angående an¬ skaffning av tygmateriel m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
1 Nr 319.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anskaffning av tygmateriel m. m.; given Stockholms slott den 24 oktober 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 oktober 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt angår det under punkten 5 upptagna ärendet, även med chefen för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, frågor angående medelsanvisningar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, med förmälan tillika, att ärendena under punkterna 1—3, 6, 9 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytteidigare upplysningar i nämnda ärenden borde få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Under framhållande, att ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att hänföra, anför departementschefen vidare:
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 319.
211U 11
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 319.
EGENTLIGA STATSUTGIFTER.
FJÄRDE HUVUDTITELN.
C. Försvarskrafterna.
Armén.
Tygmateriel m. m.
[1.] 40. Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag. På förslag av Kungl. Majit (statsverkspropositionen, bilaga 4, punkten 50) har innevarande års riksdag till anskaffning av tygmateriel anvisat ett reservationsanslag av 47,000,000 kronor.
I en av överbefälhavaren förordad framställning av den 25 september 1941 har arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag örn anskaffning av tygmateriel m. m. utöver den, för vilken ditintills medel ställts till förfogande eller bemyndigande att beställa lämnats. Anskaffningen, som omfattar bland annat materiel, förtecknad i två vid skrivelsen fogade tablåer, avses för genomförande av 1941 års krigsorganisation, för organisationsförbättringar och för beredande av ersättning för under beredskapen försliten materiel. Kostnaderna för denna anskaffning har beräknats till sammanlagt 110.4 7 miljoner kronor, däri inräknats jämväl vissa försökskostnader ävensom kostnad för iordningställande av vissa för förvaring och vård av materiel avsedda utrymmen, beräknad till l.so miljoner kronor. Av kostnaderna hava tillhopa 28 miljoner kronor beräknats belöpa å materielanskaffning för av beredskapen föranledd förslitning. För bestridandet av de å budgetåret 1941/42 belöpande kostnaderna erfordras, enligt vad jag under hand inhämtat, ett belopp av omkring 37.5 miljoner kronor, under det att återstående kostnader belöpa å budgetåret 1942/43.
Den anskaffning, varom tygdepartementet sålunda framlagt förslag och vilken såvitt avser 1941 års krigsorganisation grundar sig på uppgjorda mobiliseringsplaner och fältutrustningslistor för flertalet förband, finner jag mig böra tillstyrka. Därest riksdagen icke har något att erinra mot anskaffningen, torde det få ankomma på Kungl. Majit att bemyndiga tygdepartementet att gå i författning om anskaffningens genomförande i dess helhet. Kostnaderna torde i vad avser ersättning för under beredskapen försliten materiel vara av sådan art, att de kunna bestridas med medel från vederbörligt anslag å förskottsstaten. Med hänsyn till enhetligheten av förevarande anskaffningsprogram synes det emellertid av praktiska skäl lämpligast, att det medelsäskande, som nu bör föreläggas riksdagen, även innefattar dessa kostnader.
Såsom jag förut framhållit, ingår i det belopp örn 110.4 7 miljoner kronor, som tygdepartementet äskat för genomförande av ifrågavarande materielanskaffning, ett belopp av 1.5 0 miljoner kronor för anordnande av vissa förrådsutrymmen m. m. Då denna fråga synes tarva ytterligare övervägande, är
3 Kungl. Majas proposition nr 319.
jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga förslag i ämnet. Det belopp, som nu bör äskas av riksdagen, utgör sålunda (37.5 — 1.5 =) 36 miljoner kronor.
Genom beslut den 16 maj 1941 bemyndigade Kungl. Majit arméförvaltningens tygdepartement att träffa avtal örn leverans av visst antal luftvärnspjäser med tillhörande utrustning och ammunition. Sedan tygdepartementet i skrivelse den 20 juni 1941 anmält, att avtal träffats rörande ifrågavarande leverans samt att kostnaderna för anskaffningen beräknats till 19.5 miljoner kronor, medgav Kungl. Majit genom beslut den 28 juni 1941, att högst sistnämnda belopp finge för bestridande av kostnaderna för materielanskaffningen disponeras av det å den för budgetåret 1941/42 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till engångsutgifter (Ga);
Vidare bemyndigade Kungl. Majit den 6 juni 1941 tygdepartementet att träffa avtal om leverans av visst antal granatkastare jämte granater. Sedan tygdepartementet i skrivelse den 29 augusti 1941 hemställt örn anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för nämnda leverans ävensom för tillverkning av viss kompletteringsutrustning och annan materiel, som erfordrades för vapnens transport och betjänande, medgav Kungl. Majit den 5 september 1941, att departementet finge för ändamålet disponera ett belopp av sammanlagt högst 12.5 miljoner kronor från förutnämnda förskottsanslag.
I förevarande sammanhang torde böra hos riksdagen utverkas anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för de genom besluten den 28 juni och 5 september 1941 beslutade materielanskaffningarna.
Det sammanlagda beloppet, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen, uppgår sålunda till (36,000,000 + 19,500,000 + 12,500,000 =) 68,000,000 kronor. Beloppet torde böra anvisas under samma anslagsrubrik som det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget för tygmaterielanskaffning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av tygmateriel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ................................. kronor 68,000,000.
Marinen.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
[2.] 79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag. I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag föreslog Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln, punkten 112, riksdagen att till bärgningsmateriel för undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Sistnämnda belopp utgjorde en del av ett belopp om sammanlagt 974,000 kronor, vartill totalkostnaderna för vissa av marinförvaltningen föreslagna åtgärder för ökande av undervattensbåtspersonalens säker-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
het beräknats uppgå. Återstående 274,000 kronor förutsattes skola erfordras först under budgetåret 1941/42. I anledning av en av marinförvaltningen i skrivelse den 4 mars 1940 gjord framställning örn anslagsmedel för budgetåret 1940/41 för anskaffande av viss ytterligare materiel för ifrågavarande ändamål föreslog Kungl. Majit i propositionen 1940 L: 208 (punkten 2) riksdagen att — med ändring av den i 1940 års statsverksproposition gjorda framställningen — till bärgningsmateriel för undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Sistnämnda förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 4, punkten 98). Återstoden, 274,000 kronor, av det i det föregående angivna medelsbehovet har inräknats i det reservationsanslag av sammanlagt 6,507,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, vilket efter därom av Kungl. Majit i 1941 års statsverksproposition (punkten 89) framlagt förslag anvisats av innevarande års riksdag för budgetåret 1941/42 (skrivelse nr 4, punkten 88).
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å till- 1 äggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen återkommit till frågan örn anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar. Av marinförvaltningens framställning inhämtas i huvudsak följande:
1 det av statsmakterna tidigare godkända programmet för anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar hade, bland annat, inräknats medel för anskaffning av en dykarklocka (räddningsklocka). Anskaffningen av endast en dykarklocka hade ansetts tillfyllest på grund av föreliggande förhoppningar, att sådana anordningar jämväl skulle anskaffas av övriga nordiska länder och att en överenskommelse örn samarbete beträffande undervattensbåtarnas bärg ning skulle kunna träffas. Då dessa planer på grund av nu rådande särskilda förhållanden icke kunde realiseras, hade det blivit nödvändigt, att marinen ägde tillgång till två räddningsklockor, den ena avsedd för ostkusten och den andra för västkusten, enär en förflyttning av en dykarklocka i samband med inträffat olycksfall vore alltför tidskrävande. Marinförvaltningen finge därför framhålla det starka behovet av ytterligare en räddningsklocka. Som man vid anskaffning av denna klocka icke behövde räkna med kostnader för konstruk tions- och experimentarbeten, beräknades kostnaden för denna senare bliva väsentligt mindre än för den tidigare anskaffade, nämligen 80,000 kronor mot
400,000 kronor för den tidigare.
I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för bärgningsmateriel för undervattensbåtar anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
I skrivelsen den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare i anslutningtill en av inspektören för kustartilleriet avgiven framställning hemställt, att ett närmare angivet antal transportvagnar för vissa kanoner vid kustartilleriet måtte ställas till förfogande. Den sammanlagda kostnaden för denna materielanskaffning har av marinförvaltningen beräknats till 40,000 kronor.
I skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen, bland annat, att för anordnande av luftvärn vid vissa av flottans ankarplatser m. m. ett sammanlagt belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande, fördelat med
5 Kungl. Maj:t$ proposition nr 319.
hälften å budgetåret 1940/41 och återstoden å innevarande budgetår. Såsom framgår av det vid propositionen 1941: 2 (bilaga 4, punkten 5) fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden föreslog jag, att hälften av nyssnämnda belopp, 4,840,000 kronor, skulle inräknas under anslaget till vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret. Återstående 4,840,000 kronor inräknades i det i 1941 års statsverksproposition (punkten 91) under enahanda rubrik uj>ptagna anslaget. Kungl. Maj:ts i anslutning till det anförda framlagda förslag bifollos av riksdagen (skrivelse nr 57 samt skrivelse nr 4, punkten 90).
I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen erinrat, att i de för anordnande av luftvärn vid flottans ankarplatser m. m. anvisade medlen icke inräknats kostnaderna för strålkastare eller luftlyssningsapparater. Dylika apparater vöre emellertid enligt vad erfarenheten givit vid handen nödvändiga till visst antal för varje för luftvärnet avsett batteri. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för den ifrågasatta materielanskaffningen till sammanlagt 1,120,000 kronor.
I berörda skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare erinrat, att i det belopp av 650,000 kronor, som i enlighet med av marinförvaltningen i särskild skrivelse den 5 oktober 1940 framlagt förslag å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisats under samlingsrubriken Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel m. m., inginge bland annat 200,000 kronor för tillgodoseende av utrustnings- och ersättningsbehovet av visst angivet antal telefonapparater (jfr propositionen 1941: 2, bilaga 4, punkten 6). — Marinförvaltningen har nu framhållit, att det för ifrågavarande behovs fyllande erforderliga antalet telefonapparater icke kunnat anskaffas på grund av prisfördyring och vissa merkostnader. Den ytterligare anskaffning av telefonapparater, som på grund härav vore erforderlig, beräknades draga en kostnad av sammanlagt 115,000 kronor. — I skrivelse den 26 april 1941 gjorde marinförvaltningen framställning örn anvisande av medel för utbyggande av Karlskrona fästnings telefonnät. Kostnaden beräknades till 515,000 kronor. Ämbetsverket framhöll, att till utbyggnaden i första hand erfordrades ett anslag av 400,000 kronor, under det att med anvisande av resterande belopp kunde anstå till en senare tidpunkt. På grund av det anförda hemställde marinförvaltningen, att för ifrågavarande utbyggnad ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till marinförvaltningens förfogande. Med anledning härav hemställde Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 267, punkten 6, att ett reservationsanslag av nämnda belopp måtte för ifrågavarande ändamål anvisas av riksdagen för budgetåret 1941/42. Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr 364). I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen framhållit, att det ursprungligen till 115,000 kronor beräknade resterande beloppet för ifrågavarande ändamål genom viss omplanering av arbetet kunnat reduceras till 98,000 kronor eller, i avrundat tal, till 100,000 kronor.
Marinförvaltningen har hemställt, att anslag med 115,000 kronor och 100,000 kronor för de nu angivna ändamålen måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
6 Departementschef en.
Kungl. Majus proposition nr 319.
Vid anmälan av marinförvaltningens ursprungliga framställning örn medel för bärgningsmateriel för undervattensbåtar framhöll jag, att det vore en angelägenhet av största vikt att i görligaste män sörja för undervattensbåtspersonalens säkerhet. Ur denna synpunkt och med beaktande av såväl ökningen av antalet undervattensbåtar som ock undervattensbåtstjänstens intensifiering i rådande läge finner jag mig böra biträda marinförvaltningens föreliggande framställning örn anvisande av medel för bärgningsmateriel. Gentemot kostnadsberäkningen synes intet vara att erinra.
Jämväl marinförvaltningens i det föregående angivna medelsäskanden i övrigt finner jag mig kunna förorda. Närmare upplysningar örn innebörden av förslagen i dessa delar torde, såsom inledningsvis framhållits, få lämnas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som till utskottet överlämnas.
Anslag för angivna ändamål, tillhopa (80,000 + 40,000 + 1,120,000 + 115,000 + 100,000=) 1,455,000 kronor, bör lämpligen anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår under anslagsrubriken Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.
I samband med de nyss berörda anslagsäskandena har marinförvaltningen jämväl hemställt örn medel för viss ytterligare anskaffning av trådsignalmateriel m. m. för kustartilleriet. Då jag icke på grundval av den nu föreliggande utredningen kan bilda mig en uppfattning örn behovet av denna materielanskaffning, är jag för närvarande icke beredd att upptaga marinförvaltningens förslag i denna del till prövning.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av....................................kronor 1,455,000.
•
[3.] 80 a. Vissa konstruktionsarbeten, reservationsanslag. I samband med framläggande av sina medelsäskanden för fartygsbyggnader för flottan å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i skrivelse den 29 augusti 1941 bland annat uttalat sig för anskaffning av visst antal fartyg av i skrivelsen närmare angiven typ. I skrivelsen har marinförvaltningen i anslutning därtill förordat vissa förberedande experiment- och konstruktionsarbeten för igångsättande av tillverkning inom landet av ifrågavarande fartyg samt härför lämpade motorer.
För de ifrågasatta experiment- och konstruktionsarbetena har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av följande belopp, nämligen för motorerna
200,000 kronor för innevarande budgetår och 300,000 kronor för budgetåret 1942/43 samt för fartygen 100,000 kronor, att fördelas med hälften å ettvart av budgetåren 1941/42 och 1942/43. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till 250,000 kronor för innevarande budgetår och 350,000 kronor för budgetåret 1942/43.
7 Kungl. Maj:Is proposition nr 319.
För konstruktionsarbeten av mera löpande natur ha under senare år särskilda medel beräknats under anslaget till flottans ersättningsbyggnad, respektive anslaget till fartygsbyggnader för flottan. Den nu föreliggande framställningen avser tillgodoseendet av ett mera tillfälligt medelsbehov för speciella konstruktions- och experimentarbeten, anknutna till vissa angivna båt- och motortyper.
För egen del finner jag det visserligen lämpligt, att särskilda medel stå till förfogande för speciella konstruktionsarbeten, men anser åtskilliga skäl tala för att en medelsanvisning för ändamålet icke bindes vid ett på förhand utstakat program. Enligt min mening böra sålunda medel för speciella konstruktions- och liknande arbeten stå till förfogande för Kungl. Maj:t, som bör äga att efter prövning i varje särskilt fall utanordna erforderliga belopp.
Från angivna utgångspunkter förordar jag, att för innevarande budgetår för vissa konstruktionsarbeten äskas ett särskilt anslag, vilket torde böra bestämmas till det av marinförvaltningen i förevarande sammanhang äskade beloppet.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa konstruktionsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsansla.a av ............................................. kronor 250,000.
[4.] 82. Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag. Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 108) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 4, punkten 96) till muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 136,000 kronor, utgörande hälften av det till 272,000 kronor beräknade medelsbehovet. Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 11 oktober 1940 framhållit, att rådande prisförhållanden icke medgåve muddring till planerat djup under medelvattenytan utan särskilda merkostnader, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 18 oktober 1940 marinförvaltningen dels att föranstalta örn muddringsarbetenas bedrivande till i fram ställ ningen avsett djup, dels ock att till bestridande av härav föranledda merkostnader av omhänderhavande medel disponera högst 50,000 kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles till prövning upptaga frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande. Sedermera anvisade 1941 års riksdag (skrivelse nr 4, punkten 91) i överensstämmelse med Kungl. Majits i statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 92) framlagda förslag till vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 606,000 kronor. I detta belopp ingick bland annat en post å 186,000 kronor för muddring vid mobiliseringskajen å örlogsvarvet, innefattande dels återstående hälft, 136,000 kronor, av det ursprungligen till
272,000 kronor beräknade medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, dels ock ersättning för det av marinförvaltningen jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 oktober 1940 förskjutna beloppet å 50,000 kronor.
Departements-
chefen.
Departements-
chefen.
8 Kungl. Majlis proposition nr 311).
I skrivelse den 29 september 1941 har nu marinförvaltningen anfört i huvudsak följande:
Fördjupningen av området utanför mobiliseringskajen och i inseglingsrännan till hamnbassängen vore nu i det närmaste slutförd. Vid muddring i inseglingsrännan hade emellertid påträffats ett därstädes tidigare avsprängt berggrund. Vid den till grund för de uppgjorda kostnadsberäkningarna för muddringsarbetet liggande undersökningen hade invid inseglingsdykdalben påträffats ett område, som betecknats såsom hård pinnmo. Först under muddringsarbetet hade det visat sig, att botten därstädes utgjordes av berggrund, som av allt att döma syntes vara tidigare avsprängd. Vid sprängningen uppkomna sprickor jämte kvarbliven skärv syntes vid nyssnämnda undersökning ha gjort samma motstånd mot borret som den mycket steniga pinnmon inne vid kajen. Då den föregående sprängningen icke varit känd vid undersökningen hade det därför legat nära till hands att antaga, att bottnen varit av liknande beskaffenhet som inne i hamnen. Till följd härav hade bortsprängning av detta grund icke upptagits i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten efter anvisningar av chefen för Karlskrona örlogsvarv uppgjorda förslaget till fördjupning av yttre varvshamnen jämte ombyggnad av mobiliseringskajen, vilket förslag legat till grund för i ärendet framlagda kostnadsberäkningar. — En företagen undersökning utvisade, att den gamla sprängningen upptoge ett avsevärt område, omkring 700 kvadratmeter. Då området vore beläget i själva inseglingsrännan och dess botten läge mellan 0.2 till 0.9 meter högre än det avsedda djupet, vore det nödvändigt att verkställa nedsprängning av detsamma. Den härav orsakade merkostnaden hade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten i Kalmar beräknats till 39,000 kronor, därest arbetet kunde bliva utfört snarast möjligt under innevarande höst i samband med övriga pågående muddrings- och sprängningsarbeten å örlogsvarvet; i motsatt fall vore en fördyring att emotse.
Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till ämbetsverkets förfogande för muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv ställa ett ytterligare belopp av
39,000 kronor eller ock, därest föreliggande fråga ansåges böra underställas riksdagens prövning, bemyndiga ämbetsverket att föranstalta örn ifrågavarande arbetens utförande med anlitande av under händer varande medel.
Genom beslut den 10 oktober 1941 har Kungl. Majit bemyndigat marinförvaltningen dels att föranstalta örn ifrågavarande arbetens utförande, dels ock att till bestridande av härav föranledda kostnader av omhänderhavande medel disponera högst 39,000 kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja fram deles till prövning upptaga frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande.
De merkostnader, för vilkas bestridande marinförvaltningen enligt sistnämnda beslut ägt disponera 39,000 kronor, torde böra slutgiltigt regleras genom särskild medelsanvisning å tilläggsstaten. Jag förutsätter emellertid, att det skall vara för marinförvaltningen möjligt att efter denna ytterligare medelsanvisning slutföra ifrågavarande hamnförbättringsarbeten utan förnyade medelsäskanden.
Medelsanvisningen torde böra i riksstaten upptagas under samma anslagsrubrik som de för innevarande budgetår tidigare för ifrågavarande ändamål
Kungl. Maj:ts proposition nr Sif). 9
anvisade medlen, dag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. å till läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 39,000.
[5.j 84 a. Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund. Tidigare gällande föreskrifter angående arbeten för statens behov medgåvo icke, att statliga myndigheter vid slutandet av avtal gjorde entreprenadsumman beroende av konjunkturbetonade ändringar av priserna å material och arbetskraft. De extraordinära förhållanden, som alltsedan krigsutbrottet varit rådande, föranledde emellertid Kungl. Majit att i proposition 1939 U: 77 framlägga förslag om beredande temporärt inom det statliga upphandlingsförfarandet av rätt för de statliga upphandlingsmyndigheterna att göra entreprenadsumman beroende av sådana prisändringar. Till täckande av härigenom uppstående merkostnader anvisade riksdagen (skrivelse nr 90) ett särskilt reservationsanslag av 5,000,000 kronor å kapitalbudgeten under rubrik VIII: Oförutsedda utgifter till statens affärsverks fonder, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket. Riksdagen ansåg sig böra understryka, att anslagets användning skulle vara begränsad till utgiftsökningar på grund av prisstegring.
Beträffande vissa tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund föreligger nu fråga örn anvisande av medel till täckande av merkostnader, som uppstått vid tjänstebostädernas uppförande på grund av dels prisstegringar, dels ock de i övrigt under byggnadstiden rådande exceptionella förhållandena. Ifrågavarande tjänstebostäder äro icke redovisade under någon av de i det föregående nämnda fonderna utan tillhöra försvarsväsendets fastighetsfond.
I anledning av Kungl. Majits proposition 1938: 125 samt med bifall till i ämnet väckta motioner anvisade riksdagen (skrivelse nr 246) till anordnande av nämnda tjänstebostäder å riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 668,000 kronor. Genom beslut, den 27 maj 1938 ställde Kungl. Majit anslaget till marinförvaltningens förfogande samt meddelade därefter den 24 februari samt den 17 och den 31 mars 1939 erford erliga dispositionsbestämmelser.
Den 4 juli 1939, således före den nu rådande kristidens inträde, antog marinförvaltningen ett av HSB Avdelning för entreprenader: Aktiebolaget Kommunalbygge avgivet anbud å byggnadsarbetena, vilka arbeten sedermera fullbordades i mitten av mars 1941. Större delen av byggnadstiden har alltså infallit under nuvarande kristid. Enligt bolagets uppgifter uppgå entreprenadsummau och ersättning för utöver entreprenaden tillkomna arbeten till sammanlagt 525,000 kronor, under det att utgifterna för arbetena stigit till omkring 750,000 kronor, varför bolagets förlust på entreprenaden uppgått till omkring 225,000 kronor. Bolaget har medgivit en felräkning av anbudssuinman med 45,000 kronor, för vilken bolaget icke ansett sig kunna begära någon ersätt-
10 Kungl. Maj-As proposition nr 319.
ning. Till täckande av en del av den återstående förlusten, omkring 180,000 kronor, har bolaget däremot anhållit örn ersättning utöver entreprenadsumman med 169,761 kronor på grund av efter kontraktets ingående för bolaget uppkomna merkostnader, förorsakade genom olika omständigheter utom bolagets kontroll. Den begärda ersättningen motsvarar 32.3 procent av den kontrakterade byggnadskostnaden.
De omständigheter, som bolaget åberopat såsom stöd för framställningen, äro i huvudsak följande:
Stegring av materialpriser; på Gotland kort tid efter krigsutbrottet igångsatta arbeten för försvarsväsendets räkning, vilka tagit all tillgänglig arbetskraft i anspråk och nödgat bolaget att anskaffa en del arbetare från fastlandet, för vilka bolaget måst betala resor och dagtraktamenten; stegring av kostnader för lastautomobiltransporter, beroende på att de militära myndigheterna rekvirerat ett stort antal av de på ön befintliga lastautomobilerna; osedvanligt hård vinter 1939/40 med isblockad av Fårösunds hamn, varför materialierna från fastlandet måst hämtas i Visby hamn; skador genom frost och snö å i hamnar anhopade materialier; förlust av varor genom oreda vid lossning; krav på väntetidsersättning från arbetarnas sida genom dröjsmål på grund av nämnda förhållanden med materialleveranser samt slutligen fördyrade sjöfrakter till Gotland.
Bolaget har i fråga örn merkostnadernas fördelning på olika utgiftsrubriker lämnat vissa detaljuppgifter, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
I utlåtande den 13 maj 1941 har marinförvaltningen med hänsyn till föreliggande omständigheter förklarat sig anse, att under tiden från arbetets påbörjande och till leveransens avslutning en genomsnittlig kostnadsökning av högst 20 procent kunde anses skälig. Denna kostnadsstegring måste anses ha legat utom entreprenörens kontroll och således medfört oförvållade förluster. Som ersättning härför borde entreprenören enligt förvaltningens mening erhålla ett belopp av i avrundat tal 102,000 kronor. Vid uppskattningen av detta ersättningsbelopp har marinförvaltningen, såsom av utlåtandet närmare framgår, i vissa hänseenden reducerat entreprenörens ersättningsyrkanden.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 30 juni 1941 framhållit, att statsverket icke hade någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de uppkomna merkostnaderna. Styrelsen kunde heller icke ansluta sig till den av marinförvaltningen tydligen hysta meningen, att det i detta fall vore fråga om merkostnader i vanlig bemärkelse, som borde bedömas och ersättas efter visst procentuellt belopp av entreprenadsumman m. m. Styrelsen har företagit en närmare granskning av bolagets i olika hänseenden framställda ersättningskrav, vilka givit i huvudsak följande resultat:
Om ersättning överhuvudtaget skulle utgå för de till 48,133 kronor upptagna merkostnaderna för materialier, borde dessa kostnader icke ersättas efter bättre grunder än som tillämpats beträffande entreprenör, som kontraktsenligt berättigats till dylik ersättning, d. v. s. med högst 27,858 kronor 17 öre. Eventuellt lfrågakommande ersättning för högre kostnader med avseende på
11 Kungl. Maj ds proposition nr SID.
underentreprenörer, vilken prisstegring av entreprenören beräknats till 18,820 kronor, borde utgå efter samma grunder, som nyss angivits. I de fall ^merkostnaderna på grund av transportsvårigheter till och inom Gotland, 25,115 kronor, kunde anses förorsakade av försvarsberedskapen under kristiden, syntes avsteg kunna göras från principen att icke täcka merkostnader för transporter utom byggnadsplatsen. De enligt uppgift erlagda dagtraktamentena och reseersättningarna för arbetare från fastlandet samt utgifter för bodar och marketenterier för dessa arbetare, tillsammans 18,348 kronor, måste liksom närmast föregående utgiftspost av angivna skäl bedömas ur annan synpunkt än övriga merkostnader och följaktligen ersättas, örn desamma kunde efter verifiering vitsordas. Indexlöner för arbetare, upptagna till 5,320 kronor, syntes böra ersättas såsom merkostnad. Beträffande reparationer av skadade materialier, vilka kostnader upptagits till 19,123 kronor och uppgivit® bero på onormalt hård vinter, kunde starkt ifrågasättas, örn ersättning ens till någon del för dessa reparationer borde utgå. Styrelsen, som saknade närmare kännedom örn de under byggnadstiden rådande lokala förhållandena och örn entreprenörens handhavande av sitt uppdrag, vore emellertid förhindrad att mera bestämt uttala sig härom. Kravet på väntetidsersättning för arbetarna, avseende 10,350 kronor, vore ytterst svårbedömbart och syntes även med hänsyn till sina konsekvenser ej böra bifallas. Renhållning på arbetsplatsen på grund av onormala snöfall, varigenom uppstått en merkostnad av 1,152 kronor, tillhörde entreprenörens skyldighet, för vilken han icke kunde påfordra särskild ersättning. Kostnaderna för vattenlänsningsarbeten, 2,400 kronor, syntes ha föranletts av mindre lämpligt planlagda utvändiga ledningsarbeten, för vilket entreprenören icke vore ansvarig, varför ersättning borde utgå. Ersättning borde ej utgå för ökning av administrationskostnaderna,
21,000 kronor, enär sådan ersättning ej kunde utgå till entreprenör med kontraktsenlig rätt att tillämpa rörlig entreprenadsumma.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört har marinfförvaltningen i nytt utlåtande närmare utvecklat de skäl, som enligt förvaltningens mening tala för att ersättningen borde bestämmas till förutnämnda belopp av 102,000 kronor.
Beträffande byggnadsstyrelsens och marinförvaltningens detaljmotivering torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av marinförvaltningen för uppförande av ifrågavarande tjänstebostäder anlitade entreprenören åsamkats avsevärda merkostnader vid byggnadsföretagets utförande. Vissa av dessa merkostnader ha förorsakats av prisstegringar, medan merkostnaderna i övrigt i främsta rummet betingats av de särskilda svårigheter, som på grund av den förstärkta försvarsberedskapen och de ogynnsamma klimatiska förhållandena under byggnadstiden förelågo på Gotland.
Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, har staten icke någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta vare sig sistnämnda merkostnader eller de kostnader, som betingas av prisstegringarna. Vid min prövning av denna fråga har jag emellertid i likhet med de hörda myndigheterna funnit skäl tala för ett tillmötesgående i viss utsträckning av entreprenörens framställning. Byggnadsarbetet har bedrivits under särdeles ogynnsamma förhållanden i en trakt med begränsade resurser och under svårigheter, som entreprenören
Departemcu
chefen.
Departements-
chefen.
12 Kungl. Majus proposition nr 319.
bland annat; på grund av byggnadsplatsens avskilda belägenhet haft svårt att genom egna insatser bemästra.. Den lidna förlusten har för entreprenören blivit mycket kännbar. Då den föreliggande framställningen av dessa skäl synes kunna betraktas som ett fristående fall, lärer ett beslut örn gottgörelse i viss utsträckning icke kunna få någon prejudicerande betydelse. Sedan jag inhämtat, att entreprenören trots de sällsynt svårartade arbetsförhållandena fullgjort sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt, anser jag mig därför efter samråd med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen böra föreslå, att ersättning må utgå till entreprenören utöver den kontrakterade entreprenadsumman.
Vid avvägningen av denna ersättning anser jag mig icke böra i vidare mån än som skett genom byggnadsstyrelsens försorg ingå på en detaljbedömning av de merkostnader, som kunna böra ersättas. Lämpligen bör i stället fixeras ett belopp som gottgörelse i ett för allt, så avvägt att det med beaktande jämväl av att staten kontraktsenligt icke har skyldighet att i detta fall ingripa kan anses utgöra skälig kompensation för de lidna förlusterna. Vid bestämmandet, av ersättningens storlek finner jag mig icke kunna sträcka mig så långt sorn; marinförvaltningen förordat. Jag föreslår för egen del, att ersättningen bestämmes till 50,000 kronor, alltså till mindre än en tredjedel av det belopp, som entreprenören själv begärt.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke ersättningen borde bestridas från förutnämnda anslag av 5,000,000 kronor. Med hänsyn till de här föreliggande speciella förhållandena synes dock vara att förorda, att särskilt anslag anvisas för ändamålet under samma rubrik som det för byggnadsföretagets utförande ursprungligen anvisade anslaget. Då sistnämnda anslag anvisats över fjärde huvudtiteln, torde jämväl det nu erforderliga beloppet böra anvisas i enahanda ordning, varigenom jämväl vinnes, att förstärkningsbeloppet omedelbart helt avskrives. Med hänsyn till det ifrågavarande medelsbehovets karaktär torde anslaget böra uppföras såsom obetecknat.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av kronor 50,000.
Flygvapnet.
Flygmateriei m. m.
[6.] 113 c. Snöröjningsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse den 13 oktober
1941 bär flygförvaltningen på närmare anförda skäl hemställt, att ett belopp av 1,100,000 kronor måtte under innevarande budgetår ställas till ämbetsverkets förfogande för anskaffning av snöröjningsmateriel.
De skäl, som i flygförvaltningens skrivelse anförts till stöd för anskaffning av ifrågavarande materiel, finner jag bärande och jag förordar därför,
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
att medel äskas för anskaffningens genomförande. Behovet av snöröjningsmateriel beräknas härigenom kunna täckas såvitt avser samtliga flygflottiljer utom Södermanlands och Kalmar flygflottiljer. Beträffande sistnämnda båda flottiljer har flygförvaltningen beräknat erforderliga medel i samband med sina medelsäskanden för flygmateriel för budgetåret 1942/43. I fråga örn Norrbottens flygbaskår åter har flygförvaltningen framhållit, att erforderliga medel för anskaffning av snöröjningsmateriel stöde till ämbetsverkets för fogande.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Snöröjningsmateriel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ................................................... kronor 1,100,000.
[7.] 113 d. Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. m., reservationsanslag.
I sin skrivelse den 30 augusti 1941 angående medelsbehovet å tilläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av fatförråd vid vissa förläggningar, där dylika förråd saknades, samt för invallning av befintliga fatförråd vid övriga etablissement. Nya fatförråd behövde byggas vid Skaraborgs och Göta flygflottiljer samt vid centrala flygverkstaden i Västerås. Sammanlagda kostnaderna härför hade flygförvaltningen beräknat till 25,000 kronor. För bestridandet av kostnaderna för invallningar av befintliga fatförråd erfordrades 24,000 kronor. Jämte ett belopp av 3,000 kronor för administration och oförutsedda utgifter uppginge således sammanlagda medelsbehovet till (25,000 + 24,000 + 3,000 =) 52,000 kronor. Medlen erfordrades redan under innevarande budgetår.
Mot bifall till förevarande framställning har jag intet att erinra och får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. rn. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 52,000.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
(8.) 21 b. Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå, reservationsanslag. I en av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse jämte eget yttrande den 22 juli 1941 överlämnad skrivelse framlade flygförvaltningen förslag till lösning av vissa markfrågor i samband med anordnandet av ett nytt, för flygkrigsskolan avsett flygfält, beläget vid Havgård i Västra Sönnarslövs socken
Departements-
chefen.
14 Kungl. Majus proposition nr 319.
av Kristianstads län. Förslaget innebar, bland annat, att ett i det tilltänkta flygfältet ingående område om 53.4 hektar, utgörande del av den under domänstyrelsens förvaltning stående kronoegendomen Havgård, skulle överflyttas till flygförvaltningens vård och förvaltning. Genom beslut den 8 augusti 1941 förordnade Kungl. Majit — jämte det Kungl. Majit ställde medel, 110,000 kronor, till flygförvaltningens förfogande från vederbörligt förskottsanslag för bestridande av kostnader för visst markförvärv, för flygfältets iordningställande m. m. — örn överflyttning av förvaltningen av berörda område.
Området hade emellertid varit utarrenderat till Herrevadsklosters remontdepå för tillgodoseende av depåns behov av betesmark. I samband med äskande av medel för flygfältets iordningställande föreslog därför flygförvaltningen, att medel jämväl skulle ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande för förvärv av mark, avsedd att ersätta den av remontdepån arrenderade. Kungl. Majit förklarade emellertid genom beslutet den 8 augusti 1941 vad i ärendet i denna del förekommit icke föranleda annan åtgärd än att Kungl. Majit uppdrog åt fortifikationsstyrelsen att, efter närmare utredning rörande behovet av ökad betestillgång för remontdepån och sättet för tillgodoseendet av detsamma, inkomma med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna kunde giva anledning.
I propositionen 1941:305 (bilaga 11, punkten 15) har Kungl. Majit äskat medel för täckning av förenämnda över förskottsstaten verkställda kapitalinvestering. Vid anmälan av propositionen förklarade jag mig ämna senare återkomma till frågan om tillgodoseendet av remontdepåns behov av betesmark.
I skrivelse den 3 oktober 1941 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hemställt, att ett belopp av 104,000 kronor måtte ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande för förvärv av vissa markområden, avsedda att utnyttjas såsom betesmarker för Herrevadsklosters remontdepå. Styrelsen har anfört i huvudsak följande:
Fortifikationsstyrelsen hade anmodat chefen för remontdepån att till styrelsen inkomma med yttrande i anledning av den ifrågasatta överflyttningen av det av depån arrenderade området av egendomen Havgård. Depåchefen hade i skrivelse den 28 mars 1941 anfört bland annat, att redan det förhållandet att området i fråga av depån arrenderats för så lång tid som intill den 14 mars 1958 kunde anses styrka ett verkligt behov av marken, att på markerna brukat sommarfödas dels ett 80-tal remonter dels ock ett 50-tal legokreatur, varför såsom betesersättning erhållits en årlig inkomst av cirka
6,000 kronor, samt att, därest området av Havgård i framtiden ej kunde disponeras för betesändamål, full kompensation för den överlåtna marken vore nödvändig, örn icke verksamheten vid depån skulle komma att äventyras. Enda godtagbara förslag till anskaffande av nya betesmarker för depån hade depåchefen angivit vara förvärv av den intill Herrevadskloster gränsande fastigheten Stora Nybo samt ett av Herrevadskloster tillhörande mark omgivet område av egendomen Harthus, å den ekonomiska kartan betecknat l2 A. Genom förvärvet skulle remontdepån, sedan vissa kulturarbeten blivit utförda, tillföras betesmark med en sammanlagd areal av cirka 46 har. Enär full kompensation för den överlåtna betesmarken härigenom icke skulle erhållas, hade depåchefen därjämte såsom ett önskemål framfört, att den invid Herrevads-.
Kungl. Majlis proposition nr 313.
kloster likaledes belägna fastigheten Lilla Nybo måtte förvärvas. — Depåchefen hade med ägarna till ovannämnd mark fört förhandlingar angående villkoren för eventuell överlåtelse av marken till kronan. Förhandlingarna hade givit till resultat, att vederbörande ägare förklarat sig villiga försälja Stora Nybo för 71,000 kronor, området l2 A av Harfhus för 12,000 kronor samt Lilla Nybo för 18,000 kronor. Förutom de belopp, som skulle krävas för ifrågavarande markförvärv, hade depåchefen ansett ett belopp av 20,000 kronor erforderligt för kulturarbeten ä markerna.
Vid värdering, som genom fortifikationsstyrelsens försorg företagits, hade Stora Nybo åsatts ett värde av 71,000 kronor och området av Harfhus ett värde av 13,000 kronor.
Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade efter besiktning av de till inköp föreslagna områdena i avgivna yttranden anfört, att depåchefens förslag örn inköp av Stora Nybo och området l2 A av Harfhus innebure en god lösning av frågan örn anskaffande av nya betesmarker för depån. Däremot hade domänofficeren funnit Lilla Nybo kunna uteslutas från inköp, oaktat fastigheten genom sin belägenhet inuti de blivande betesmarkerna alltid komme att förorsaka vissa olägenheter för depån. De erhållna anbuden å försäljning av Stora Nybo och området av Harfhus hade domänofficeren funnit fördelaktiga för kronan. Det senast erhållna anbudet å Stora Nybo, vilket överensstämde med värderingssumman, understege med 4,000 kronor ett tidigare avgivet anbud å fastigheten. Härtill komme, att säljaren enligt det sist avgivna anbudet åtagit sig att ersätta arrendatorn för att denne frånträdde arrendet före arrendetidens utgång. Anbudet å området av Harthus understege med 1,000 kronor värderingssumman. -— Enär remontdepån icke disponerade några medel för de kulturarbeten, vilka domänofficeren funne vara nödvändiga för att markerna skulle kunna användas till betesmarker, vore ett anslag till detta ändamål ofrånkomligt. Av depåchefen föreslaget belopp,
20,000 kronor, finge anses erforderligt.
Enligt fortifikationsstyrelsens mening borde förvärvet av betesmark för närvarande kunna begränsas till att omfatta Stora Nybo och området l2 A av Harfhus, beträffande vilka fastigheter för kronan fördelaktiga anbud erhållits.
Det av ägaren till Lilla Nybo avgivna försäljningsanbudet, 18,000 kronor, vore så högt, att styrelsen icke nu ville förorda inköp av fastigheten till detta pris.
Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar har styrelsen därför hemställt, att för förvärv av ifrågavarande markområden, för vidtagande av kultiveringsåtgärder å desamma ävensom för gäldande av avstycknings- och lagfartskostnader ett belopp av sammanlagt 104,000 kronor måtte ställas till förfogande.
Det markförvärv, varom fortifikationsstyrelsen framlagt förslag, avser att Departementsbereda Herrevadsklosters remontdepå ersättning för de såsom betesmarker chefen. utnyttjade områden av egendomen Davgård, vilka frångått remontdepån i samband med anordnandet av flygfältet vid sistnämnda plats. Utredningen i ärendet synes giva vid handen, att de av fortifikationsstyrelsen till inköp föreslagna områdena — egendomen Stora Nybo samt området 12A av egendomen Harfhus — äro behövliga för tillgodoseende av remontdepåns behov av betesmarker. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att områdena förvärvas av kronan för att disponeras av depån. De föreslagna inköpsprisen,
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
71.000 kronor respektive 12,000 kronor, torde kunna accepteras. För kulturarbeten synes på sätt fortifikationsstyrelsen föreslagit böra anvisas ett belopp av 20,000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat för avstycknings- och lagfartskostnader torde komma att erfordras sammanlagt 1,000 kronor, skulle den för ifrågavarande ändamål behövliga medelsanvisningen uppgå till (71,000 -f
12.000 + 20,000 + 1,000=) 104,000 kronor. Beloppet synes i sin helhet böra anvisas i form av kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av önskvärdheten av att ifrågavarande markförvärv snarast möjligt kommer till stånd får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Förvärv av betesmark för Flerrevadsklosters remontdepå å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .............................. kronor 104,000.
Marinförvaltningens delfond.
[9.] 22. Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag. Genom brev den 27 juli 1934 angående anvisande av medel från reservationsanslaget till statsbeställningar för fullföljande av vissa ersättningsbyggnader för flottans räkning m. m. ställde Kungl. Majit ett belopp av 218,000 kronor av nämnda anslag till marinförvaltningens förfogande för uppförande av brännoljecisterner för flottan, varjämte Kungl. Majit för iordningställande av skyddade uppställ ningsplatser för cisternerna genom brev den 24 september 1934 anvisade
180,000 kronor från det av 1934 års riksdag beviljade reservationsanslaget till statliga beredskapsarbeten.
För anordnande av nya cisternutrymmen anvisade riksdagen på framställning av Kungl. Majit för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 ett belopp av 230,000 kronor. Återstående belopp, 240,000 kronor, för fullbordande av de redan påbörjade cisternanläggningarna beviljades av riksdagen för budgetåret 1937/38. Vidare ställde Kungl. Majit på därom av marinförvaltningen gjord framställning genom brev den 3 september 1936 till ämbetsverkets förfogande ett belopp av 80,000 kronor för utförande av sprängningsarbeten för en mindre, bombsäker cisternanläggning i Högsjö socken i Norrland. Sedermera anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Majit för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner dels för budgetåret 1939/40 reservationsanslag örn sammanlagt 1,630,000 kronor, dels för budgetåret 1940/41 reservationsanslag örn sammanlagt 3,000,000 kronor, dels ock för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 750,000 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1941 hemställde marinförvaltningen på närmare angivna skäl, dels att de av 1941 års riksdag anvisade anslagsmedlen helt måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för anordnande av brännoljecisterner för flottan å vissa i skrivelsen angivna platser, dels ock att åtgärder måtte vidtagas för att för samma ändamål å tilläggsstat för budgetåret 1941/42
17 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
anvisades ytterligare 3,120,000 kronor. Genom brev den 30 maj 1941 ställde Kungl. Majit de ifrågavarande anslagsmedlen till marinförvaltningens förfogande för angivna ändamål, dock att med anordnande av brännoljecisterner å två av ämbetsverket förordade platser skulle tills vidare anstå, varjämte Kungl. Majit fann marinförvaltningens framställning i fråga örn ytterligare medel till oljecisterner icke för det dåvarande föranleda annan åtgärd än att Kungl. Majit anbefallde ämbetsverket att inkomma med närmare av kostnadsberäkningar åtföljd utredning i ärendet.
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tillläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i anslutning till Kungl. Majits beslut den 30 maj 1941 återkommit till frågan om anvisande av ytterligare medel för brännoljecisterner för flottan. Marinförvaltningen har därvid utgått från att vissa närmare angivna utbyggnadsetapper nu borde färdigställas. Kostnaden härför beräknades till 4,275,000 kronor. Efter frånräknande av de belopp, sammanlagt 2,080,000 kronor, som av äldre anslag ställts till förfogande för dessa utbyggnadsetapper, uppginge det aktuella medelsbehovet till (4,275,000—2,080,000=) 2,195,000 kronor. I det nu framlagda utbyggnadsprogrammet ingå ej de cisternanläggningar, med vilkas byggande enligt Kungl. Majits förenämnda beslut skall tills vidare anstå.
Med hänsyn till nödvändigheten ur krigsberedskapssynpunkt av att flottans mobiliseringsförråd av brännolja förvaras på sådant sätt, att de äro skyddade mot anfall från luften, finner jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens föreliggande framställning. Närmare upplysningar om ärendets innebörd torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som till utskottet överlämnas.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ............................................................ kronor 2,195,000.
[10.] 25. Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag. I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen hemställt om anvisande av medel för anordnande av laddningsstation för undervattensbåtar vid Stockholms örlogsvarv. I ärendet har ämbetsverket anfört följande:
Sedan år 1928, då laddningsstationen å Stockholms örlogsvarv förstördes genom brand, saknas möjlighet att vid undervattensbåtars förläggning till örlogsvarvet verkställa laddning av deras batterier från land. Detta förhållande utgör under fredsförhållanden en väsentlig olägenhet, enär undervattensbåtar, som inkomma till varvet efter en provtur, ett kapacitetsprov eller för översyn under pågående expedition, måste ladda med eget maskineri med därav följande slitage, bränn- och smörjoljeförbrukning m. m. Under kristidsförhållanden (krig, mobilisering eller försvarsberedskap) bliva olägenheterna ännu större, enär importsvårigheter m. m. nödvändiggöra största sparsamhet nied oljor och annan materiel. Vid förläggning till varvet hava under- Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 319. 211c 41 2
Departements-
chefen.
18 Kungl. Majus proposition nr 319.
Departements-
chefen.
vattensbåtar oftast dieselmotorer och generatorer under reparation, varför det inträffat, att annan undervattensbåt fått tagas i anspråk för laddnings verkställande.
Med hänsyn till ovannämnda förhållanden bör en laddningsstation anordnas i anslutning till undervattensbåtarnas förläggningsplats å Galärvarvet. Som laddningsaggregat föreslås två stycken kvicksilver-stål-likriktare med automatisk reglering, vardera örn 600 ampere vid 375 volt. Härigenom möjliggöres laddning av ett batteri med maximal tillåten laddningsström, 1,200 ampere, eller samtidig laddning av två batterier med halva maximalströmmen.
Likriktarna kunna även användas för provning av maskiner och dylikt såväl på u båtarna som i elektriska verkstaden.
Bland fördelarna med laddning från land må följande framhållas: 1) ingen förbrukning av bränn- och smörjoljor, 2) intet slitage av dieselmotorer och generatorer m. m., 3) maskineriet ombord ävensom skrov och tankar kunna överses och repareras oberoende av laddningen samt 4) mindre personalbehov vid laddningen.
Kostnaden för likriktarna med instrumentering och montage samt kablar och anslutningsanordningar beräknas med nu gällande priser till omkring
80,000 kronor.
I anslutning till det anförda och med förmälan att det framlagda förslaget jämväl utgjorde ett led i strävandena att minska åtgången av flytande bränslen har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 80,000 kronor.
På de av marinförvaltningen i ärendet angivna skälen finner jag mig böra biträda ämbetsverkets förslag. Intet torde vara att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen. Under framhållande, att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål torde böra upptagas under samma anslagsrubrik som vissa andra å riksstaten för innevarande budgetår anvisade medel för modernisering av Stockholms örlogsvarv, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...................................................... kronor 80,000.
Flygförvaltningens delfond.
[11.] 41 a. Markförvärv för flygfält m. m., reservationsanslag. Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om flygvapnets utvidgning (punkten 98 i fjärde huvudtiteln) erinrade jag, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter den 8 augusti 1940 framlagt en plan för flygvapnets konsolidering och utvidgning under de närmaste fem åren, enligt vilken plan flygvapnet under nämnda tid skulle erhålla fem nya flygflottiljer, nämligen en fjärrspaningsflottilj, två bombflottiljer och två jaktflottiljer. Dessutom skulle tillkomma en basorganisation i övre Norrland med huvudsaklig uppgift att utgöra en central för övning och utbildning av flygvapnets samtliga förband. Under hänvisning till propositionen 1940 U: 75 angående avtal rörande leverans av
19 Kungl. Maj:ta proposition nr 319.
flygmateriel till staten framhöll jag vidare, att den leverans av flygplan, som avsåges att säkerställas genom nämnda avtal, hänförde sig till de nyssnämnda av överbefälhavaren ifrågasatta utvidgningarna av flygvapnet. Mitt tillstyrkande av att avtalen i fråga skulle komma till stånd hade grundat sig på uppfattningen, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnets organisation under de närmaste budgetåren komme att framstå som en nödvändighet, liksom det syntes antagligt, att man därvid finge räkna med att de föreliggande utvidgningsförslagen komme att utgöra en norm, från vilken icke alltför stora avvikelser komme att ske. Jag anförde vidare, att ett ståndpunktstagande till den av överbefälhavaren föreslagna utvidgningen i dess helhet knappast för det dåvarande vore påkallat i vidare mån än som redan skett genom att riksdagen intet haft att erinra mot nyssnämnda uttalande. Däremot syntes det nödvändigt att ställning toges till de utvidgningar, som hänförde sig till budgetåret 1941/42.
I sistnämnda hänseende förelåg, erinrade jag, redan statsmakternas beslut, att en ny fjärrspaningsflottilj skulle under nämnda budgetår uppsättas och förläggas till trakten av Nyköping. Jag förutsatte vidare, dels att under budgetåret 1941/42 skulle påbörjas och under budgetåret 1942/43 slutföras uppsättning av en bombflottilj i trakten av Kalmar, dels ock att förutnämnda basorganisation i övre Norrland snarast möjligt skulle komma till stånd. Riksdagen lämnade utan erinran vad sålunda anförts och anvisade de för förslagens genomförande erforderliga anslagsmedlen (jfr skr. nr 57, punkten 19).
Sedermera ha framställningar gjorts örn fullföljande av det i överbefälhavarens promemoria skisserade utbyggnadsprogrammet.
Sålunda hemställde chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1941, att beslut måtte meddelas örn förläggning av en jaktflottilj till Norrköping samt att de för förläggningens ordnande erforderliga anslagsmedlen måtte ställas till förfogande. Sedan överbefälhavaren den 18 mars 1941 yttrat sig i ärendet, uppdrog Kungl. Majit den 4 juli 1941 åt chefen för flygvapnet och flygförvaltningen att vidtaga de förberedande åtgärder, som kunde finnas erforderliga för förläggande av en ny jaktflottilj till Norrköping.
Härefter gjorde flygförvaltningen i skrivelse den 13 september 1941 framställning om förvärvande av mark för flottiljens räkning. I anledning härav fann Kungl. Majit genom beslut den 10 oktober 1941 gott uppdraga åt flygförvaltningen att med vederbörande markägare inleda förhandlingar och, under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, söka träffa avtal rörande förvärv av för flygflottiljen erforderlig mark.
I särskild skrivelse den 13 september 1941 har fly g förvaltningen anfört, att det vore nödvändigt inköpa mark för den nya flottiljen och igångsätta vissa arbeten snarast möjligt för att etablissementet skulle kunna färdigställas inom avsedd tid, och i anledning därav hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för bestridande av de beräknade kostnaderna för markförvärv
900.000 kronor, flygfältsarbeten 900,000 kronor, vägar 170,000 kronor samt vatten- och avloppsledningar 200,000 kronor, eller tillhopa 2,230,000 kronor.
20 Departements-
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 319.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 bär flygförvaltningen vidare gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av etablissement för den nya jaktflottiljen. Totalkostnaderna härför ha beräknats till 12,572,000 kronor, varav, utöver nyss angivna 2,230,000 kronor, ett ytterligare belopp av 1,030,000 kronor angivits erforderligt redan under innevarande budgetår. Kostnaderna i övrigt skulle belöpa på budgetåret 1942/43.
Samtidigt har flygförvaltningen framlagt riktlinjer för ett ytterligare utbyggande av flygvapnet. Bland därvid föreslagna nyuppsättningar märkes en torped- och minflottilj, som borde förläggas på icke alltför långt avstånd från Karlskrona. De sammanlagda kostnaderna för uppsättandet av denna flottilj beräknar flygförvaltningen till 13,680,000 kronor, varav för markförvärv 900,000 kronor.
Såsom av det föregående framgår, låg till grund för beslutet örn godkännande av gällande avtal örn leverans av flygmateriel till staten den uppfattningen, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnet under de närmaste budgetåren bomme att framstå som en nödvändighet. Därvid räknades med att de i överbefälhavarens promemoria av den 8 augusti 1940 framlagda utvidgningsförslagen komme att utgöra en norm, från vilken alltför stora avvikelser icke komme att ske. De framställningar, som nu föreligga, förete vissa i och för sig betydelsefulla olikheter i jämförelse med sistnämnda förslag.
Såsom framhölls av urtima riksdagen i skrivelse 1940: 97 vid anmälan av beslutet örn upprättande av en fjärrspaningsflottilj, är det ur olika synpunkter önskvärt, örn i ett sammanhang frågan örn utvidgningen av flygvapnets organisation kan upptagas till prövning. Möjlighet härtill torde inom en nära framtid erbjuda sig vid prövningen av de förslag, som framgå som resultat av den enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 igångsatta utredningen rörande den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under den närmaste femårsperioden (1941 års försvarsutredning). I avbidan härpå synes det icke tillrådligt att nu vidtaga andra åtgärder än sådana, som äro oundgängligen erforderliga för att förhindra onödiga, uppskov med flygvapnets utbyggande inom de vid godkännandet av förutnämnda leveransavtal preliminärt angivna gränserna. Till sådana oundgängligen erforderliga åtgärder måste räknas anskaffning och iordningställande av flygfält.
Ett föregripande av utredningens arbete synes enligt vad jag funnit icke behöva ske, örn de åtgärder, som vidtagas för att förbereda uppsättandet av nya flygflottiljer, begränsas till att avse de flottiljer, som enligt flygförvaltningens förutberörda framställningar böra förläggas till trakten av Norrköping och till trakten av Karlskrona. Av denna anledning har Kungl. Maj:t, såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, meddelat beslut örn vidtagande av vissa förberedande åtgärder för uppsättande av en jaktflottilj, förlagd till trakten av Norrköping. För att sistnämnda åtgärder skola kunna utan dröjsmål genomföras erfordras för budgetåret 1941/42 medel för anskaff-
21 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
ning av mark och utförande av flygfältsarbeten m. m. på sätt av flygförvaltningen i skrivelsen av den 13 september 1941 angivits. Jag anser mig därför böra föreslå, att medel för dessa ändamål, tillhopa 2,230,000 kronor, nu äskas av riksdagen.
Motsvarande åtgärder synas böra vidtagas jämväl i avseende å den flottilj, som avses skola förläggas till trakten av Karlskrona. Denna flottilj synes böra i enlighet med föreliggande förslag anordnas såsom torped- och minflottilj. Enligt flygförvaltningens beräkningar bör för innevarande budgetår till markförvärv för flottiljens räkning anvisas ett belopp av 900,000 kronor. Häremot har jag intet att erinra. Därest det vid närmare undersökning skulle befinnas lämpligt, att flottiljen förlägges till annan plats, torde frågan härom framdeles få underställas riksdagen.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan örn anslag för uppförande av de för flottiljerna erforderliga byggnaderna m. m. Till denna fråga torde jag få återkomma, sedan föreliggande byggnadsplaner underkastats granskning.
I övrigt anser jag mig icke böra i detta sammanhang närmare ingå på flygförvaltningens förslag utan begränsar mig till att föreslå, att för angivna ändamål (2,230,000 + 900,000 =) 3,130,000 kronor ställas till förfogande för innevarande budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för flygfält ra. ra. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ............................................................ kronor 3,130,000.
[12.] 42. Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, reservationsanslag.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten å tilläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat av medel för vissa anordningar för luftskyddets ledning vid flygvapnets etablissement samt för åskledaranläggningar. Med framställningarna avses anläggningar av sådan natur, att de lämpligen böra upptagas till behandling under den i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsrubriken Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader.
Anordningar för luftskyddets ledning. Kostnaderna för dessa anordningar, vilka avse installation av telefon- och eventuellt annan förbindelse för mottagande av larmmeddelanden m. m., anordningar för avgivande av larmsignaler samt högtalar- eller telefonförbindelser med luftskyddets aktiva organ ävensom med större skyddsrum och vissa större byggnader, ha av flygförvaltningen beräknats till 138,000 kronor.
Åskledare. Till åskledare vid vissa av flygvapnets etablissement har riksdagen efter förslag av Kungl. Majit i 1940 och 1941 år statsverkspropositioner anvisat tillhopa 149,000 kronor. Under erinran härom och med förmälan, att med anlitande av dessa medel viktigare byggnader såsom hangarer och verkstäder m. m. vid flygflottiljerna och de centrala verkstäderna
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
Departements
chefen.
samt vid vissa flygplatser försetts med åskledare, har flygförvaltningen framhållit, att för ifrågavarande ändamål till följd av stigande priser på material och höjda arbetslöner samt på grund av nytillkomna byggnader förelåge ett ytterligare medelsbehov av 103,000 kronor för redan uppsatta förband. Fördelningen av dessa medel på de olika förbanden samt de byggnader, som avses att med anlitande av medlen förses med åskledare, framgå av en av försvarsdepartementet infordrad, den 18 oktober 1941 dagtecknad promemoria. Vidare har flygförvaltningen hemställt om medel för åskledaranläggningar vid Södermanlands och Kalmar flygflottiljer samt Norrbottens flygbaskår. Enligt en sammanställning, som intagits i en likaledes infordrad promemoria den 20 oktober 1941, uppgå kostnaderna härför till 80,000 kronor, av vilket belopp belöpa på Södermanlands flygflottilj 31,500 kronor, på Kalmar flygflottilj 25,000 kronor och på flygbaskåren 23,500 kronor.
Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas för anordnande av för luftskyddets ledning erforderliga telefon- och larmanläggningar m. m. vid flygvapnets etablissement. För ändamålet torde böra anvisas det av flygförvaltningen äskade beloppet, 138,000 kronor.
Såsom av det anförda framgår, ha på grund av höjda materialpriser och arbetslöner samt tillkomsten av nya byggnader vid äldre flygförband de för åskledaranläggningar vid dessa förband anvisade medlen visat sig icke tillräckliga. Därjämte har behov anmälts av dylika anläggningar även vid de senast tillkomna tre flygförbanden. Jag måste konstatera, att den kostnadsstegring, varmed flygförvaltningen nu räknat, är påfallande stor och finner det även beklagligt, att utgifter för åskledaranläggningar icke medtagits vid uppskattningen av anläggningskostnaderna för de senast upprättade flottiljerna och för flygbaskåren. Då det ur brandskyddssynpunkt måste anses vara av vikt, att åskledaranläggningar komma till stånd i erforderlig omfattning, finner jag mig emellertid böra tillstyrka flygförvaltningens förevarande framställning. De gjorda kostnadsberäkningarna har jag, efter den närmare utredning som företetts, funnit mig kunna godtaga. Utöver de angivna beloppen torde, i enlighet med flygförvaltningens förslag, böra beräknas 11,000 kronor för administration och oförutsedda utgifter. Medelsbehovet uppgår härigenom till (103,000 + 80,000 + 11,000=) 194,000 kronor.
För de i det föregående angivna installationsarbetena erfordras alltså ett sammanlagt belopp av (138,000 + 194,000=) 332,000 kronor. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 332,000.
[13 ] 42 b. Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj, reservationsanslag. I proposition 1940 U:38 föreslog Kungl. Majit riksdagen att till ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,375,000 kronor. Ur anslaget
23 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
skulle bland annat bestridas kostnaderna för insprängning i berg av hangarutrymmen för Göta flygflottilj. Sedan riksdagen (skrivelse nr 54, punkten 8) bifallit förslaget, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 1 november 1940 flygförvaltningen att gå i författning örn utförande av ifrågavarande hangaranläggningar.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov å tillläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för utförande av en bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj. Kommandocentralen borde insprängas i berg samt utföras med förbindelse till såväl hangarerna som flottiljens intill hangarerna belägna kanslibyggnad. Utförandet borde fördenskull ske i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för hangarer. Kostnaderna hade flygförvaltningen beräknat till 30,000 kronor, vartill komme för administration och oförutsedda utgifter 2,000 kronor, eller således tillhopa 32,000 kronor.
Flygförvaltningens förslag att utföra en för Göta flygflottilj erforderlig Departementskommandocentral i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för chefen. hangarutrymmen anser jag mig böra tillstyrka. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 32,000.
Yad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.