angående bestri¬ dande från anslaget till diverse pensioner och under¬ stöd m. m. av arbetaren K. A. Andersson tillkom¬ mande livränta m. m.

Kungl. Majus proposition Nr 78.

\

Nr 78.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av arbetaren K. A. Andersson tillkommande livränta m. m.; given Stockholms slott den 14 februari 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-!!ramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Den 28 juli 1938 påkördes hos Stockholms vattenledningsverk anställda rörarbetaren Frans Josef Wahlström och kommunalarbetaren Karl Anton Andersson under arbete å Kungsgatan i Stockholm av en kronan tillhörig och av Stockholms örlogsvarv disponerad lastbil, förd av värnpliktige vid andra beväringskompaniet Ernst Evert Malmborg. Därvid åsamkades Wahlström lättare och Andersson vissa svårare kroppsskador.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 78.

138 11

2 Kungl. Majus proposition nr 78.

Sedan Malmborg av Stockholms rådhusrätt genom utslag den 20 februari 1939, som vunnit laga kraft, ådömts straff för ovarsamt förande av motorfordon samt förpliktats utgiva vissa närmare angivna ersättningsbelopp, vilka det ålåge kronan såsom ägare av den ifrågavarande lastbilen att gälda solidariskt med Malmborg, samt kronan i särskild mot kronan anhängiggjord rättegång genom samma rådhusrätts dom den 12 februari 1940, vilken jämväl vunnit laga kraft, förpliktats att till Andersson utgiva visst belopp jämte ersättning för motpartens rättegångskostnader, har marinförvaltningen av under händer varande medel till nedannämnda målsägare utgivit följande belopp:

1. Enligt utslaget den ,20 februari 1939:

Wahlström........................................................ kronor 964:30

Andersson........................................................ » 2,668:66

Stockholms vattenledningsverk ................................ » 2,233:86

2. Enligt domen den 12 februari 1910:

Andersson........................................................ kronor 2,583: 54

Dessutom har marinförvaltningen till vattenledningsverket utbetalat ytterligare 3,956 kronor 62 öre.

De till vattenledningsverket utanordnade beloppen hava huvudsakligen utgjort ersättning för den livränta, som verket i egenskap av arbetsgivare med självrisk utbetalat till Andersson enligt av riksförsäkringsanstalten fastställda normer för tiden intill den 31 maj 1940, medan de till Andersson utgivna medlen väsentligen avsett ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt vissa i förenämnda utslag den 20 februari 1939 angivna grunder för tiden intill den 11 februari 1940.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har marinförvaltningen i skrivelse den 14 december 1940 anfört i huvudsak följande:

De Andersson tillerkända livräntebeloppen samt ersättningen för förlorad arbetsförtjänst komme troligtvis att utgivas under bans återstående livstid. Marinförvaltningen hade sålunda beslutat att till Andersson såsom ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgiva 1,620 kronor 75 öre för tiden den 12 februari—den 30 september 1940 samt månatligen för tiden den 1 oktober 1940—den 31 maj 1941 197 kronor 59 öre, eller tillhopa 1,580 kronor 72 öre. Vidare hade ämbetsverket beslutat till vattenledningsverket utgiva ersättning för den av vattenledningsverket till Andersson erlagda livräntan med 666 kronor 64 öre för tiden den 1 juni—den 30 september 1940 samt månatligen för tiden den 1 oktober 1940—den 31 maj 1941 med 166 kronor 66 öre, eller sammanlagt 1,333 kronor 28 öre. Frågan angående livräntans storlek m. m. för tiden från och med den 1 juni 1941 komme av riksförsäkringsanstalten att i sinom tid upptagas till prövning.

Med förmälan att medel för slutligt gäldande av de kronan genom ifrågavarande trafikolycka åsamkade kostnaderna icke funnes disponibla, samt att Malmborg vid utmätningsförsök visat sig sakna utmätningsbara tillgångar, har marinförvaltningen i förevarande skrivelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga ämbetsverket att av sjöförsvarets anslag till extra utgifter

3 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 78.

disponera ett belopp av (964: 30 + 2,668: 66 + 2,233: 86 + 2,583: 54 + 3,956: 62 + 1,620: 75 + 1,580: 72 4- 666: 64 + 1,333: 28 =) 17,608 kronor 37 öre för de ersättningar, som enligt den i det föregående lämnade redogörelsen utanordnats eller komme att utanordnas för tiden till och med den 31 maj 1941.

I utlåtande i ärendet den 4 januari 1941 har statskontoret anfört följande:

Statskontoret har under hand från marinförvaltningen inhämtat, att skadade arbetarna F. J. Wahlströms och K. A. Anderssons kostnader för protokollslösen, 48 kronor 25 öre, jämväl gäldats av till marinförvaltningens förfogande stående förskottsmedel. Med hänsyn härtill samt till vad i övrigt i ärendet förekommit får statskontoret uttala, att ämbetsverket icke finner anledning till erinran mot att marinförvaltningen bemyndigas att från sjöförsvarets anslag till extra utgifter utbetala de genom i ärendet omförmälda olyckshändelse intill den 31 maj 1941 uppkommande kostnader, högst (17,608:37 + 48:25=) 17,656 kronor 62 öre. Statskontoret vill i anslutning härtill framhålla, att beträffande livränta ävensom ersättning för mistad arbetsförtjänst för tid efter den 1 juli 1941 framställning torde böra göras hos innevarande års riksdag att för sagda ändamål få anlita det under XII huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner m. m. (jfr prop. nr 92/1931 samt bankoutskottets utlåtande nr 11/1934 punkt 13).

Då enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift sjöförsvarets anslag Dep, till extra utgifter med hänsyn till redan verkställda och under återstoden c av innevarande budgetår påräkneliga utbetalningar icke lämnar tillgång till täckande av de av marinförvaltningen förskottsvis utgivna ersättningsbeloppen, torde ifrågavarande belopp, 17,656 kronor 62 öre, jämte vad marinförvaltningen kan komma att jämlikt förenämnda grunder utgiva såsom ersättning för livränta och förlorad arbetsförtjänst åt Andersson för juni 1941, böra bestridas från det för innevarande budgetår å riksstaten uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Yad beträffar sättet för bestridande av den till Andersson jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete utgående livräntan samt den honom jämlikt grunderna för Stockholms rådhusrätts förenämnda utslag den 20 februari 1939 tillkommande ersättningen för förlorad arbetsförtjänst för tiden från och med budgetåret 1941/42, torde på sätt statskontoret föreslagit av riksdagen böra utverkas medgivande, att ifrågavarande ersättningar må gäldas av anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Såsom tidigare i likartade fall ägt rum bör föreskrift meddelas därom, att å ersättningsbeloppen icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att de i ärendet angivna, av marinförvaltningen förskottsvis bestridda utgifterna å tillhopa 17,656 kronor 62 öre jämte vad marinförvaltningen kan komma att utgiva såsom ersättning för livränta samt förlorad arbetsförtjänst åt arbetaren Karl Anton Andersson för juni 1941 må gäldas av det i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter,

4 Kungl. Majlis proposition nr 78.

dels ock att den Andersson jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete tillkommande årliga livränta samt till honom enligt grunderna för Stockholms rådhusrätts utslag den 20 februari 1939 utgående ersättning för förlorad arbetsförtjänst må från och med budgetåret 1941/42 bestridas från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., med iakttagande av att å beloppen icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Johan Treschow.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.