Doc 1942:1

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1942/43.

given Stockholms slott den 3 januari 1942.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1942/43.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat jämte därvid fogade specifikationer:

Bi haag till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Del I.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Förslag till riksstat för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

budgetåret 1942/43.

• . \ r

i

av.*.

Inkomster å driftbudgeten

IM !

6 Kiingl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 450,000,000

b. Värnskatt, bevillning......... 350,000,000

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 35,000,000

d. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning................... 27.000,000

e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning......... 1,000,000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ....................... 80,000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 55,000,000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 10,000,000

b. Bensinskatt, bevillning.......^ 3,000,000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.......... 120,000,000’

b. Allmän omsättningsskatt, bevillning ....... 250,000,000

c. Varuskatt, bevillning......... 40,000,000

d. Tilläggsskatter å bensin, bevillning ....................... 6,000,000 j

e. Accis å silke, bevillning....... 3,700,000

f. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........... 10,000,000

g. Skatt å kaffe, bevillning...... 5,000,000

h. Tobaksskatt, bevillning........ 185,000,000

i. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning..................... 14,000,000

j. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag ......... 21,000,000

,ö. Detaljhandelsbolag......... 15,000,000

k. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning. 200,000,000

l. Omsättningsskatt å vin, bevillning ....................... 6,000,000

m. Maltdrycksskatt, bevillning .... 32,000,000

n. Skatt å läskedrycker, bevillning 7,500,000

o. Statlig nöjesskatt, bevillning... 12,000,000

Kronor

Kronor

918,080,0001

13,000,000

927,200,000; 1,858,280,000!

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

t

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr i år 1942.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

10 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 577,000

2. Utrikesdepartementets > 790,000

3. Medicinalstyrelsens > 3,129,000

4. Byggnadsstyrelsens » 10,900,000

5. Generaltullstyrelsens » 80,000

6. Uppsala universitets » 728,000

7. Lunds universitets » 324,000

8. Karolinska sjukhusets » 841,000

9. Lotsstyrelsens » 274,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 185,000

2. Utrikesdepartementets > 36,000

3. Medicinalstyrelsens » 775,000

4. Byggnadsstyrelsens > 650,000

5. Generaltullstyrelsens > 45,000

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 11,000

8. Karolinska sjukhusets » 215,000

9. Lotsstyrelsens > 59,000

G. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond................... 25,000

2. Utrikesdepartementets » 24,000

3. Medicinalstyrelsens > 279,000

4. Byggnadsstyrelsens » 312,000

5. Generaltullstyrelsens » 2,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting.... 55,000

c. Övriga diverse inkomster............ 64,000 339,000

17,643,000

1,993,000

12 Kung!. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1942.

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 14,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

35.000 5,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 300,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m.................... 220,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 100,000 320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond.................... 1,015,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,800,000

5. Generaltullstyrelsens » 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter .................. 250,000 394,000

7. Lunds universitets delfond ...................... 150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset................ 100,000

b. Serafimerlasarettet.................. 50,000 150 000

9. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 78,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 978,000

5. Generaltullstyrelsens > , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........ 283,000 445,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000

Kronor

1,086,000

Summa 20,722,000

4,409,000

3,260,000

2,365,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond

för budgetåret 1942/43.

Utgifter å driftbudgeten

16 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungi. hov- och slottsstaterna.

^ co to

Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1942.

17 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

A. Justitiedepartementet m. in.

Avlöningar till statsråden utan departement m. m., förslagsanslag .....................................

Justitiedepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Svensk författningssamling, förslagsanslag..........

Lagb eredningen, reservationsanslag...................

Processlagberedningen, reservationsanslag.............

Ombuden för tillsyn å tryckta skrifter, förslagsanslag

:

B. Justitiekanslersämbetet.

Justitiekanslersämbetet:

Avlöningar, förslagsanslag... Omkostnader, förslagsanslag.

C. Domstolarna.

j

Högsta domstolen m. m.:

1 Avlöningar till justitieråden, förslagsanslag.........

2 Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitie-

revisionen, förslagsanslag.......................

3 Omkostnader, förslagsanslag.......................

4 Bidrag till Nytt juridiskt arkiv..................

Regeringsrätten:

5 Avlöningar, förslagsanslag.........................

6 Omkostnader, förslagsanslag.......................

7 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.............

Hovrätterna:

8 Avlöningar, förslagsanslag.........................

9 Omkostnader, förslagsanslag.......................

Bihang till riksdagens protokoll 19A2. 1 saml. Nr 1. Del 1.

475,000

648,500

45,0(10

2,000

149,700

4,000

12,000

1,964.000

105,000

89,700

1,170,500

165,700

2,069,000! 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

18 Kronor

Kronor

Häradsrätterna:

10 Avlöningar, förslagsanslag......................... *l,935,000j

11 Reseersättningar vid justitiestaten, förslagsanslag . . . 20,0001

12 Reseersättningar till nämndemän m. in., förslagsanslag 275,000

13 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,

reservationsanslag.............................. 50,000

14 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, för-

slagsanslag....................................1 100,000j 2,380,000

Vattendomstolarna:

15 Avlöningar, förslagsanslag......................... 288,000j

16 j Omkostnader, förslagsanslag....................... 55,600j 343,600

Krigsrätterna:

17 Avlöningar, förslagsanslag......................... *330,000

18 I Omkostnader, förslagsanslag....................... *20,000

19 Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter

m. m., förslagsanslag.......................... *50,0001 400,000

6,528,800

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1 j Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag 425,000

2 i Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsan-

slag............................................ 500,000

3 1 Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-

anslag.......................................... 67,500

4 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag............. 60,000

5 Ersättning för vissa bötesandelar................... 3,000

6 j Ersättning för förlorad inteckningslösen vid stadsdom-

stolarna....................................... 140,000

1,195,500

E. Fångvården m. in.

Fångvårdsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag....................... 295,000j

2 Omkostnader, förslagsanslag...................... 42,000 337,000

Fångvårdsanstalterna:

3 Avlöningar, förslagsanslag........................ 4,100,000j

4 Omkostnader, förslagsanslag......................I 2,240,000j 6,340,000

5 Interneringsnämnden, förslagsanslag..................] j 13,0n0

6 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag............. 10,000

7 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslags-

anslag.......................................... 110,000

8 j Ersättning till Stockholms stad för underhåll av fångar

i stadens rannsakningsfängelse, förslagsanslag.......j 14,000

9 Skyddskonsulentorganisationen, förslagsanslag........j 55,600

10 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .... 80,000

11 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. .. j 50,000

12 Bidrag till svenska skyddsförbundet................ | 100,000

I 7,109,

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

12 F. Uppfostringsanstalterna.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Avlöningar, förslagsanslag.........................

Omkostnader, förslagsanslag.......................

Vatten- och avloppsledningar, reservationsanslag ....

Understöd till skyddshemmen å Viebäck, förslagsanslag ............................................

Kostnader för transport av minderåriga till uppfostringsanstalt, förslagsanslag........................

G. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag........

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark,

förslagsanslag...................................

Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders

upprättande, förslagsanslag.......................

Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av

litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag......

Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen, förslagsanslag...............................

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Strafferet..........

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ....................................

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag .....................................

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Kristillägg, förslagsanslag..........................

2,930.200

Summa

19,327.100

Beräknat belopp.

C* CO TF *0

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag..............

Omkostnader, förslagsanslag............

Förstärkning av personalorganisationen

745.000 400,0i'0

8 9

3 B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Diplomatisk och konsulär personal m. m., förslagsanslag ........................................

Attachéer, förslagsanslag.........................

Pressattachéer, förslagsanslag.....................

Skrivbiträden, reservationsanslag...................

Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag .................................

Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag......

Rese- och flyttningsersättningar, förslagsanslag.......

Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag...................................

Övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag....................................

C. Internationella förhandlingar m. m.

Särskilda förhandlingar med främmande makter, för-

slaqsanslag......................................

Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag ■ • Riksdagens interparlamentariska grupp.............

D. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Utrikesdepartementets delfond, förslagsanslag Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...

2,038,000

2,989,000

*790,000 *213,"00

2,038,000

4,372,000

300,000

310,000

290,000

5,597,000

100,000

15,000

5,000

120,000

1,003,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr i år 1942.

* Beräknat belopp.

Öl 00 bi I-» ^lfll oii^CO

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942,

* Beräknat belopp.

26 Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

27 Beräknat belopp.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1942.

29 Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

* Beräknat belopp.

30 Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

31 Beräknat belopp.

32 Kungi. Majrts proposition Nr 1 år 1942.

! 80 81

8 9

| 12 I 13

! 14 15

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ........................................

Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, förslagsanslag...........................

Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader

enligt barnavårdslagen m. m., förslagsanslag.....

Bidrag till barnhusen............................

Statens skyddshem:

Avlöningar, förslagsanslag ............. 668,000

Omkostnader, förslagsanslag.........■ • 725,000

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem, förslagsanslag ..................................

Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl., reservationsanslag----

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. Medicinalstyrelsen med dithörande stater. Medicinalstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Beredskapsorganisation, förslagsanslag............

Sinnessjuknämnden:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Statens bakteriologiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Statens rättskemiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Statens farmacevliska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Provinsialläkarstat en:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Avlöningar, förslagsanslag............ 4,050,000

Sjukvård m. m., förslagsanslag......... 10,000

Reseersättningar, förslagsanslag......• 175

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. förslagsanslag..............................

17 Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter: Statens sinnessjukhus:

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

33 Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1- Del 1.

34 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

35 Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

39 Beräknat belopp.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

41 Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Beräknat belopp.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942,

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

43 Beräknat belopp.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

45 Beräknat belopp.

46 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

48 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1942.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Del 1.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Reräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942,

Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942. 53

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Beräknat belopp.

rf*. CO lss h O CD 00 <1 05 Öl rf*- CO

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

55 Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

A. Handelsdepartementet.

Handelsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.......................

2 Omkostnader, förslagsanslag.....................

3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen......................................

6 7

S

17 B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

Kommerskollegium:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Särskilda kostnader för handläggning av vissa låneärenden, förslagsanslag .........................

Bergsstaten:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Statens elektriska inspektion:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Fartygsinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Skeppsmätningsväsendet:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.....................

Torvingenjörer m. fl.:

Avlöningar, förslagsanslag.......................

Omkostnader, förslagsanslag.................-• • • •

Instruktör i hemslöjd:

Avlöning.......................................

Reseersättningar, förslagsanslag..................

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Hd 1.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kungl. Maj:!s proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942,

Egentliga statsutgifter.

XI. F olkhushållningsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

70 Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

(•

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942,

73 Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

74 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

75 Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.1

* Beräknat belopp.

1 Stat för luftfartsfonden se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 80.

II. Riksgäldsfonden.1

Stat för riksgäldsfonden se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 81.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

6 A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet: Telefonanläggningar och kabelarbeten (I: C: 6), reservationsanslag ................................

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 11), reservationsanslag.............................

B. Lufttartsfonden.

Kommunikationsdepartementet: Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 1), reservationsanslag ................................

Radiofyrar för luftfarten (II: 2), reservationsanslag... Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3), reservationsanslag .................................

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten (II: 4), reservationsanslag.............................

C. Statens allmänna fastighetsfond.

! Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (III: 1),

reservationsanslag.............................

Vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka (III: 2), reservationsanslag...............

Kommunikationsdepartementet:

Ökade lokaler för riksräkenskapsverket (III: 3), reservationsanslag ..................................

Tillbyggnad till länsresidenset i Nyköping (III: 4), reservationsanslag ...............................

Nytt landsstatshus i Halmstad (III: 5), reservationsanslag .......................................

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län (III: 6), reservationsanslag.............................

Kronor

400.000 50,000

2,500,000

*450,000

*37,500

137,500

16,300

98,800

22,400

Kronor

1,180,000

1,180,000

3,150,000

3,150,000

487,500

275,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:Is proposition Nr 1 år 1942.

79 Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat lör Iuftfartsfonden för budgetåret 1942/43.

• Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

81 Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1942/43.

Utgifter.

Räntor d den fonderade statsskulden:

Av staten upptagna obligationslån m. m.:

Statsskuldförbindelser:

25. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis ,

Lån bos statsinstitutioner och fonder m. m.:

26. Ränta å lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 19,720,000 Bihang till riksdagens protokoll 19t2. 1 samt. Nr 1. Bell. 6

Kronor

135,913,498

675,000

9,144,630

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Av staten övertagna lån:

27. Ränta å Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags 41/'* %

obligationslån av år 1934 ....................

28. Ränta å Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägs-

aktiebolags lån den 6/6 1935 hos sparbanken 1 Hälsingborg................................

29. Ränta å Kalmar nya järnvägsaktiebolags lån den 24/n

1934 hos Kalmar stads sparbank .............

30. Ränta å Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolags 3.4 %

lån av år 1935 hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa ..................................

31. Ränta å Carlskrona—Wexiö jernvägsaktiebolags 5 %

lån av den 15/i 1928 hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa...............................

32. Ränta å Malmö—Ystads järnvägsaktiebolags 31/* %

lån av den 2°/io 1938 hos Kooperativa förbundet

33. Ränta å Wexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolags lån

av den 31/'iä 1938 hos Kronobergs läns sparbank. förslagsvis..................................

34. Ränta å Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktie-

bolags lån av den 31/i2 1922 hos Kronobergs läns sparbank, förslagsvis.........................

35. Ränta å Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolags lån

av den 31/i2 1925 hos Kronobergs läns sparbank, förslagsvis...................,...............

36. Ränta å Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolags lån

av den Vi 1926 hos Kronobergs läns sparbank, förslagsvis..................................

37. Ränta å Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags 4 % lån

av den 2% 1934 hos Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget Skåne ..........................

38. Ränta å Ystad—Eslövs jämvägsaktiebolags lån av

den 7/4 1902 hos Sparbanken i Ystad, förslagsvis

39. Ränta å Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags lån av

den 7/3 1903 hos Sparbanken i Ystad, förslagsvis

40. Ränta å Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags lån av

den 15/io 1938 hos Sparbanken i Ystad, förslagsvis

41. Ränta å Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags lån av

den 23/s 1939 hos Ystads stad, förslagsvis......

övrig fonderad statsskuld:

42. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen...........

43. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm....................

44. Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital......

45. » » Göta kanals reparationsfond..........

46. » » Bergsjö bredspårsfond................

47. » » innehållna felräkningspenningar, förslagsvis

Kronor

220,815

4,800

16,760

9,848

50,667

55,380

18,000

6,650

6,510

3,605 j

15,880 | 58,500 i 3,250 !

2,028 !

16,892j 489,585

300,000

90,000

7,500

7,045

10,601

415,246

166,357,959

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

'-*• .v

l#* ; ■ H

: f

s. U

r -v'

:Xii' \*£L

'<ih.

&

0C- ; <»n- t

iVv.Ma.vX.1*1. V(« i

•/rf v-'' rf

' rf S’;..-rf.rf ■

- ;?-«• • •

Xi ’ ftf

»V?

■■ ■* & . fj.

If.:- >.

- ■ t* ■ -V, '.v. •

‘• xt' ■ ’ ♦ v.Y»

./! i • rf •

, •• , •

<

■v

.* V

ÖN-?

K ' '

fi "-U *■.? i1 ' (/få y \ *

Kapitalbudgeten

86 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

o

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

87 Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

belopp.

88 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Öl CO

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

»

fö* i § i i*-£ i; ?ji; m! $ f*. v o

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reservationsanslag .......................................

Radiofyrar för luftfarten, reservationsanslag.........

Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag .............................................

4 Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten, reservationsanslag .........................................

Summa! ’ 8,150,000

Kronor | Kronor

400,000

50,000'

2,500,000

i 200,000

90 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

* Beräknat belopp.

Kungl. Majjsts proposition Nr 1 år 1942.

91 Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

* Beräknat belopp.

92 Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1942.

* Beräknat belopp.

v'

V ^

Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1942.

93 Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Beräknat belopp.

94 Kungl. Majj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

95 Samtliga i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

96 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1942.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående inkomster d driftbudgeten,

utgifter d driftbudgeten, första till och med tolfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdagen och dess verk m. m., luftfartsfonden, riksgäldsfonden, avskrivning av nya kapitalinvesteringar och avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt ka pitalb udgeten,

vilka Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1942/43.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

William Dickson.

419022. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Bilaga till

1942 års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1941 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets skrivelse den 16 december 1941 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten. Jag hemställer, att riksräkenskapsverkets nyssnämnda skrivelse må fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bihang A).

Budgetarbetets allmänna förutsättningar.

Det ekonomiska läget. Den ekonomiska utvecklingen under år 1941 har i flera avseenden gestaltat sig gynnsammare, än man vid tidpunkten för framläggandet av fjolårets statsverksproposition vågade antaga. Den industriella produktionen har under året förbättrats på betydelsefulla punkter, och den risk för en omfattande arbetslöshet, varmed man tidigare räknade, har icke aktualiserats. Priserna ha vidare inom viktiga områden kunnat hållas relativt stabila. Häremot stå emellertid vissa ogynnsamma drag i utvecklingen, i främsta rummet ett mycket otillfredsställande skördeutfall. Bostadsproduktionen har vidare i stor utsträckning legat nere under året. Och slutligen har man, av olika företeelser att döma, att räkna med att den av rådande varubrist betingade spänningen på marknaden ökats genom en uppgång i köpkraft och efterfrågan.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. i saml. Nr 1. Del 2.

2 Inkomsterna.

Den bild man äger av den ekonomiska situationen i Sverige ger — även bortsett från de politiska ovisshetsfaktorerna — inga säkra hållpunkter för en bedömning av framtidsutsikterna. Stridiga tendenser göra sig gällande, och hur den slutliga balansen kommer att utfalla är ovisst. De farhågor till vilka läget kan ge anledning möta i främsta rummet på det penningpolitiska området, medan däremot produktionssituationen snarast motiverar en viss optimism. I den fortgående avvägning mellan skydd för penningvärdet och stöd åt produktionen, som karakteriserat den ekonomiska politiken i Sverige under kriget, synes därför den förra linjen nu böra träda i förgrunden efter att från april 1940 i viss mån ha fått underordna sig intresset för stimulans åt varuförsörjningen och sysselsättningen. Om man bortser från de särskilda problem som bostadsproduktionen ställer, föreligger ett vidgat utrymme för en restriktiv penningpolitik i syfte att främja en fortsatt prisstabilitet. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att önskemål om en inriktning av den ekonomiska politiken på en starkare uppsugning av fri köpkraft nyligen framförts av bankofullmäktige, som därvid såsom motiv åberopat den senaste tidens utveckling på penningmarknaden.

Till stöd för den allmänna karakteristik av läget, som här lämnats, torde jag få närmare redogöra för vissa utmärkande drag i den ekonomiska utvecklingen under förflutet år. Jag torde därvid först få upphålla mig vid de förändringar, som synas vara av särskilt intresse ur penningpolitisk synpunkt.

På våren 1940 var läget på penningmarknaden synnerligen ansträngt, men vid denna tid började en långsamt fortgående avspänning. Denna förblev utmärkande för situationen fram till våren 1941, då den avlöstes av en utpräglad lättnad på penningmarknaden. Den tidigare tendensen till nedgång i sedelcirkulationen avbröts och efterträddes av en hastig ökning, samtidigt som insättningarna på sparräkningar ökades. Även insättningarna på de affärsmässiga inlåningsräkningarna tilltogo starkt och återbetalning av krediter ägde mm i vidgad omfattning. De redan förut fortgående valutaförsäljningarna till riksbanken fortsatte i ökad takt och kassareservema påspäddes ytterligare. Under de tidiga sommarmånaderna uppnådde bankernas kassareserver och inlåningsöverskott samma nivå som vid krigsutbrottet. Under sensommaren och hösten åstadkom visserligen den stora statliga upplåningen genom skattkammarväxlar en stabilisering av kassareserverna, men detta betydde i realiteten ej att likviditetsförbättringen avbröts. Karakteristisk för situationen var den synnerligen kraftiga ökningen av inlåningsöverskottet.

Utvecklingen på penningmarknaden bidrog till ett hastigt fall i den långfristiga räntan till ungefär 3.5 procent mot slutet av året. Bankofullmäktige ha i det uttalande som jag nyss åberopade anfört, att denna räntenivå enligt deras mening borde tillsvidare hållas och därmed förenliga restriktionsåtgärder på penningmarknaden genomföras. Det har därvid givetvis icke varit ökningen av sedelcirkulationen eller förbättringen i banklikviditeten i och för sig, som ansetts påkalla en skärpt penningpolitik, utan den totalbild i vilken

Inkomsterna.

dessa företeelser utgöra karakteristiska inslag och vilken indicerar ökad köpkraft och möjligheter till en ytterligare efterfrågeökning.

Det ligger nära till hands att förklara det omslag i läget på penningmarknaden, som kan dateras till våren 1941, med en hänvisning till statsutgifternas höjd. Dessa ha dock icke undergått någon mera utpräglad ökning ulan ha under det senaste året fluktuerat i stort sett kring samma nivå som under 1940. För den bankstatistiska bilden är det av betydelse, att utgifterna under senare tid i väsentligt större utsträckning än tidigare finansierats genom krediter, som mot skattkammarväxlar lämnats av bankerna, vilka tillförts medel genom valutaförsäljningar. I den mån utvecklingen kan anses som symtom på en köpkraftsökning, får emellertid förklaringen sökas i en ändrad balans mellan statsutgifterna och inkomstbildningen på marknaden i övrigt.

I statsverkspropositionen till 1941 års riksdag framhölls, att de statliga utbetalningarna uppvägdes av inkomstbortfall på grund av depressionen inom vissa näringsgrenar, särskilt byggnadsindustrien och de stora exportindustrierna. I detta hänseende torde läget numera i väsentlig mån ha förändrats. Under 1941 har sålunda en stabilisering ägt rum av såväl den industriella produktionen som sysselsättningen inom industrien; i flertalet industrier var korttidsarbetet t. o. m. mindre omfattande under november 1941 än under samma månad 1940. Lönesummorna inom industrien ha både till följd härav och på grund av ramavtalets kompensationsbestämmelser undergått en ökning sedan augusti 1940; särskilt utpräglad har denna varit under senare delen av år 1941. Bostadsbyggandet nådde sitt minimum under de sista månaderna 1940, och på våren 1941 kunde man inregistrera en icke oväsentlig ökning, som dock hejdades av regleringsåtgärderna på cementmarknaden under sommaren. Arbetare inom denna industri ha emellertid kunnat överföras bl. a. till vedavverkningarna, vilkas betydelse för inkomstbildningen under 1941 varit stor. Vedavverkningarna ha ej endast betytt bibehållna eller ökade löneinkomster för arbetarna utan även bidragit till en icke oväsentlig höjning av jordbrukarnas intäkter. Trots den dåliga skörden hösten 1940 kan man räkna med i stort sett oförändrade inkomster för jordbruket som helhet till följd av förbättrade priser och vissa subventioner. De ökade inkomsterna från skogen ha därför kommit som ett tillskott till jordbrukarnas inkomster och detta gäller även intäkten av den övernormala nedslaktningen. Huru än jordbrukarna själva betrakta dessa sina inkomster — i väsentliga delar representera de tydligen endast en överföring i likvid form av visst kapital —- betyda de ett tillskott till deras köpkraft i reda pengar; inströmningen av medel till sparbankerna under 1941 torde i viss utsträckning ha sin orsak i dessa ökade jordbruksinkomster, och i någon mån torde även sedelcirkulationens ökning bero på att betydande belopp på grund av vedavverkningar och nedslaktning utbetalats i små summor till företagare, spridda över hela landet, vilka varit benägna att hålla relativt större kontanta kassor.

4 Inkomsterna.

Om samspelet mellan de omfattande statsutgifterna och marknadsutvecklingen i övrigt resulterat i en köpkraftsökning, varav förändringarna på penningmarknaden torde kunna betraktas som en återspegling, så ha å andra sidan svårigheterna på varusidan något lättats.

Under 1940 — speciellt under den tidigare delen av året — bands den industriella produktionen av synnerligen stora statsbeställningar. Man forcerade tillverkningen av sådana varor, exempelvis uniformer, skodon och annan materiel, för vilka produktionskapaciteten var tillräckligt stor. Sedan behovet i viss utsträckning fyllts, ha de statliga beställningarna på dessa områden nedskurits; nedgången i exempelvis textilindustriens produktionssiffror torde i väsentlig grad vara att tillskriva detta förhållande. För närvarande äro de statliga beställningarna i huvudsak koncentrerade till sådana områden, där kapaciteten hittills ej har medgivit en tillräcklig expansion. Detta gäller särskilt järn- och stål- samt verkstadsindustrien, som för närvarande utnyttjas till sin fulla kapacitet och även kännetecknas av en viss eftersläpning i fråga om leveranser för civila ändamål.

Av det sagda följer, att det inom konsumtionsvaruindustrierna finnes kapacitet tillgänglig för en normal produktion för civilt behov och att produktionsomfattningen blir beroende på råvarutillgången. Fn viss import av industriella råvaror har kunnat ske västerifrån trots spärren, och någon kompensation för importnedgången har även erhållits genom import från länder, med vilka samfärdseln är fri. Lagren ha i viss utsträckning tagits i anspråk, men lagersituationen inom viktiga konsumtionsvaruindustrier kan ändock betecknas som jämförelsevis god. Fabrikernas omställning från gamla till nya råvaror torde kunna äga rum utan större svårigheter, medan däremot produktionen av nya råvaror kräver nya anläggningar. Så är fallet med cellull och vissa metaller, av vilka en inhemsk produktion nu har börjat komma i gång. Bränsleförsörjningen, som på ett tidigare stadium ansågs vara ett av de stora problemen för industrien, har i stort sett kunnat lösas tillfredsställande.

I fråga om jordbruksprodukterna ha de två senaste årens dåliga skördar givetvis medfört en minskad tillgång. Härtill har också bidragit utebliven eller starkt reducerad import av fodermedel. Minskningen i tillgången på fodervaror har endast delvis kunnat ersättas med inhemsk produktion av cellulosafoder. I den mån den minskade produkttillgången beror på det dåliga skördeutfallet, har man dock här att göra med svårigheter som man kan hoppas skola vara av övergående art.

Stagnationen i bostadsbyggandet har medfört en utpräglad bostadsbrist på vissa orter, som på sina håll medfört någon hyresstegring. Denna har dock varit mycket måttlig. Såväl av sociala som prispolitiska skäl är det emellertid av stor betydelse, att hyresmarknaden kan hållas stabil. Utsikterna för ett ökat bostadsbyggande ha såtillvida förbättrats, som kapitalräntan sjunkit till en ur byggmästarnas synpunkt normal nivå. De farhågor man under sommaren hyste för cementtillgången och vilka ledde till en sträng ransonering med nyss angivna följder för bostadsbyggandet, ha visat sig vara över-

Inkomsterna.

drivna. Cementindustriens bränsleproblem har kunnat lösas, och med framtvingande av vissa cementbesparande konstruktioner har tilldelning under hösten i regel kunnat lämnas till alla hyggen. Den trånga sektionen inom byggnadsindustrien är numera järnet. Svårigheterna torde dock där ej vara oöverkomliga. Stegringen i priserna på byggnadsmaterial har emellertid varit så stark, att räntefallets gynnsamma verkningar eliminerats. Utsikterna för ett privat bostadsbyggande av ur bostadsförsörjningssynpunkt tillräcklig omfattning äro därför ej ljusa.

Medan bostadsbyggandet under kriget legat praktiskt taget nere, har den industriella byggnadsverksamheten däremot varit relativt livaktig. Om man bortser från de militära anläggningarna, ha investeringarna ur konjunkturpolitisk synpunkt en annan karaktär än normalt brukar vara fallet. De äro nämligen i hög grad inriktade på att snabbt öka varutillgången, och amorteringstiden beräknas i många fall till endast några år. Värdet av de totala industriella investeringarna har under 1941 varit något högre än under 1940. Enligt tillgängliga uppgifter skulle ökningen vara särskilt framträdande i fråga om byggnader, medan maskininvesteringarna legat på en lägre nivå.

Jag bär redan erinrat om att prisutvecklingen under år 1941 på viktiga punkter stabiliserats. Ett uttryck härför är att levnadskostnadsindex, som — med bortseende från skatternas återverkan — under första kvartalet steg i ungefär samma takt som under motsvarande tidsavsnitt året dessförinnan, under återstoden av år 1941 visat blott obetydliga förändringar. Härtill har bidragit, att det prisstegrande inflytandet från importen försvagats men även att vidgade prisregleringar och en intensifiering av priskontrollen under året genomförts. Större prisrörelser ha inregistrerats inom de sektorer av marknaden, där spänningen mellan tillgång och efterfrågan fritt gjort sig gällande.

En gynnsam bedömning av de fortsatta prisutsikterna kan främst grundas därpå, att de kostnadsstegringar som inträtt vid import respektive vid övergång till inhemska ersättningsvaror numera torde ha i huvudsak tagits ut i produktprisutvecklingen samt att en fortsatt höjning av de viktigare införselprisema knappast är att befara under den närmaste tiden.

Den anledning till prisstegring, som en ytterligare ökad köpkraft kan komma att utgöra, neutraliseras effektivast genom ransoneringarna, vilka under år 1941 erhållit sitt tillämpningsområde väsentligt utvidgat. Vid en vidsträckt ransonering kommer efterfrågan att i högre grad rikta sig mot varor och tjänster inom en relativt trång fri sektor. De risker för prisutvecklingen, som detta kan medföra, kunna till eu viss grad mötas genom en sträng priskontroll. Men det är givetvis därvid av största betydelse, att den fria köpkraften i form av outnyttjade inkomstökningar och vinster såvitt möjligt bindes i sparande. I syfte att vinna en sådan bindning bör vid den statliga upplåningen tillses, att underlag erhålles för fortsatt stimulans till ökat sparande samt att för eu bredare allmänhet bekväma och ständigt tillgängliga former för placering av sparmedel i krediter till staten utvecklas. I den mån man icke härigenom vinner tillräcklig trygghet, få kompletterande åtgärder till

6 Inkomsterna.

begränsning av den fria köpkraften övervägas. Av vad jag förut anfört framgår, att utrymmet för men också behovet av en köpkraftsbegränsning numera ökats.

Utfallet av löpande statsreglering. Riksstaten för budgetåret 1941/42, sådan den fastställdes av riksdagen i juni 1941, upptog inkomster å driftbudgeten å tillhopa 2,080 miljoner kronor och utgifter å 2,166.5 miljoner kronor. Staten utmynnade sålunda i ett underskott på 86.5 miljoner kronor, som dock endast hade formell betydelse. Vid fastställande av riksstaten utgick man nämligen ifrån att den militära beredskapen liksom under de närmast föregående budgetåren skulle nödvändiggöra mycket betydande utgifter, vilka skulle bestridas med stöd av förskottsstaten för försvarsväsendet. Regleringen av dessa utgifter var avsedd att ske i efterhand genom medelsanvisningar å tilläggsstater i anslutning till riksstaten.

Under höstsessionen anvisade 1941 års riksdag sedermera å tilläggsstat I anslag å driftbudgeten till ett sammanlagt belopp av 127.4 miljoner kronor. Av samma riksdag beslöts en höjning av tobaksskatten, åsyftande en inkomstökning för helt år på omkring 20 miljoner kronor. Motsvarande uppräkning av inkomsttiteln gjordes emellertid icke å tilläggsstaten utan fick anstå till närmare budgetårets slut, då effekten av skattehöjningen bättre kunde bedömas. Även å utgiftssidan tillkommo enligt beslut av riksdagen vissa icke obetydliga utgiftsbelopp för av levnadskostnadsutvecklingen betingade tillägg å folkpensioner och löner m. m., vilka icke belasta tilläggsstaten utan skola bestridas genom överskridanden av förslagsanslagen å riksstaten. Om man medräknar endast de å tilläggsstat I redovisade förändringarna i riksstaten, skulle en total utgiftssumma av 2,294 miljoner kronor balansera mot en inkomstsumma av 2,080 miljoner kronor. Det därvid framkommande underskottet av mer än 200 miljoner kronor har icke heller annat än formell betydelse. Medelsanvisningarna å tilläggsstaten representera nämligen icke någon fullständig reglering av hittills föreliggande eller förväntade förskottsutbetalningar. Liksom under de närmast föregående budgetåren har täckningen av särskilt sådana förskottsutgifter, som avse en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet med obestämd total omfattning, uppskjutits till budgetårets slut.

Till ledning för beräkningen av det slutliga budgetutfallet föreligga nu vissa nya uppgifter angående inkomstutvecklingen och medelsbehovet.

I fråga om inkomsterna har riksräkenskapsverket i skrivelse den 6 december 1941 framlagt en beräkning av utfallet för innevarande budgetår, vilken dock av ämbetsverket angivits vara i hög grad approximativ. Till grund för denna ligga de räkenskapsmässiga uppgifterna rörande influtna inkomster under tiden juli—oktober samt vissa från vederbörande myndigheter infordrade upplysningar. Budgetårets första fyra månader visa ett inkomstresultat som med 90 miljoner kronor, eller omkring 25 procent, överstiger inkomstsumman under samma månader år 1940. ökningen faller med 76

Inkomsterna.

miljoner kronor å den nytillkomna omsättningsskatten och i övrigt huvudsakligen på stegrade inkomster av statens järnvägar och av tobaks- och spritskatterna.

I förhållande till de i riksstaten upptagna inkomslbeloppen visa de beräknade utfallssiffrorna för budgetåret i dess helhet starka avvikelser både uppåt och nedåt. De mest betydande underskotten antagas uppkomma för tullmedel och margarinaccis med respektive 20 och 17 miljoner kronor. För motorfordons- och bensinskatterna motses ett underskott på tillhopa närmare 10 miljoner kronor. Brännvinstillverkningsskatten och maltdrycksskatten väntas ge vardera 6 miljoner kronor mindre än de i riksstaten upptagna beloppen. Även för kaffeskattens del räknas med ett ogynnsamt utfall.

Ä andra sidan motses inkomster väsentligen överstigande de i riksstaten uppförda beloppen för ett flertal inkomsttitlar, i främsta rummet överskotten från de affärsdrivande verken, för vilka sammanlagt räknas med en merinkomst på omkring 55 miljoner kronor, varav över hälften faller på statens järnvägar trots en förutsedd extraordinär avskrivning av järnvägskapitalet. Bland skattetitlarna väntas i första hand den allmänna omsättningsskatten och varuskatten ge betydande överskott, nämligen 20 respektive 10 miljoner kronor. Inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten beräknas visa överskott med vardera 10 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker antages ge en merinkomst på 11 miljoner kronor, medan den av höstens riksdag höjda tobaksskatten vid denna utfallsberäkning antagits skola ge 19 miljoner kronor utöver det i riksstaten uppförda beloppet.

De motsedda överskotten och bristerna i förhållande till inkomstberäkningarna i riksstaten resultera i ett nettoöverskott på något över 100 miljoner kronor. Det bör framhållas, att nedgången i inkomsterna av automobilskattemedel, av skäl som i annat sammanhang närmare utvecklas, är att likställa med en tillfällig merbelastning av allmänna budgeten av motsvarande omfattning.

På utgiftssidan tillkomma i första hand de utgifter för vilka medel i annat sammanhang denna dag äskas i propositionen nr 2 angående tilläggsstat II till årets riksstat. Utgiftssumman på tilläggsstatens driftbudget uppgår enligt propositionen till 247 miljoner kronor. Å staten regleras förskottsutgifter för försvarsväsendet å sammanlagt 53 miljoner kronor. Därjämte äskas sammanlagt 112 miljoner kronor för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, betingade dels av det ogynnsamma skördeutfallet, dels av regleringen av priserna på oljekakor och fodercellulosa. Ett anslag å 41 miljoner kronor avser täckning av kostnaderna för inköp för försvarets räkning av motorsprit, vilka eljest skulle belasta reservförrådsnämnden.

På tilläggsstat II skola senare upptagas även de anslag som erfordras för reglering av de utgifter för försvarsväsendet, som tillsvidare bestridas från förskottsstaten. Storleken av dessa anslag påverkas i hög grad av den omfattning, i vilken förstärkt försvarsberedskap måste upprätthållas under våren.

8 Inkomsterna.

Antages denna förbli oförändrad i förhållande till förra delen av innevarande budgetår, kunna täckningsbehoven preliminärt uppskattas till 1,450 miljoner kronor, vilket ger ett slutligt budgetunderskott av (200 — 100 + 247 + 1,450 =) approximativt 1,800 miljoner kronor eller, formellt, 200 miljoner kronor mera än som beräknades i propositionen nr 293 till fjolårets riksdag. Till förklaring av förskjutningen kan i första hand åberopas de nytillkommande utgifter, för vilka medel, enligt vad jag nyss nämnt, måste äskas å tilläggsstat II. Av i det följande angivna skäl är det ej osannolikt, att den faktiska skillnaden mellan inkomster och utgifter trots förskjutningen av underskottet kommer att stanna inom den tidigare beräknade ramen.

Till stöd för beräkningen av den belastning på förskottsslaten, för vilken täckningsmedel senare måste anvisas, ligga undersökningar av de löpande försvarsulgifternas omfattning under början av budgetåret samt av de ytterligare utbetalningar för materielanskaffning, som komma att betingas av beslutade beställningar och inköp. Under tiden juli—oktober 1941 uppgingo de utgifter, som böra avföras å förskottsanslagen till de särskilda försvarsgrenarna, till netto drygt 160 miljoner kronor. För hela året kunna de uppskattas till ungefär 550 miljoner kronor. Motsvarande siffror för de utgifter som bestridas av det för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande utgifter äro 50 respektive 150 miljoner kronor. För materielanskaffning hade under budgetårets fyra första månader utbetalats netto 190 miljoner kronor av natur att böra avföras å förskottsstatens anslag för gemensamma engångskostnader. För hela året har man att räkna med att motsvarande siffra skall komma att utgöra ungefär 650 miljoner kronor. Regleringsanslaget för engångsutgifter torde emellertid nu böra beräknas till ett cirka 100 miljoner kronor högre belopp, för att täckning skall erhållas för sådan ytterligare materielanskaffning, vartill bemyndigande lämnats och som bör påföras detta års riksstat, även om den icke skulle komma att föranleda utbetalningar förrän efter budgetårsskiftet. Sammanlagt ge dessa beräkningar nyss angivna belopp av (550 + 150 + 650 + 100 =) 1,450 miljoner kronor.

Då budgetutfallet nyss beräknats med hänsynstagande även till tilläggsbeloppet av 100 miljoner kronor, är det redan därav tydligt, att de löpande inkomsterna under innevarande budgetår kunna komma att understiga de faktiska utbetalningarna med ett väsentligt mindre belopp än det förut angivna formella underskottet. Även förflutet budgetår visade reservationerna en betydande ökning, som innebar, att budgetunderskottet vida översteg den faktiska inkomstbristen. Orsaken var också då i första hand nödvändigheten att beräkna anslagen för materiel m. m. för försvarsväsendet med hänsyn till de genom beställningar bundna utbetalningarna, oavsett att dessa till en större eller mindre del kunde komma alt falla först efter budgetårsskiftet, vartill emellertid kom, att de särskilda reservationsanslagen (B), som anvisats för anläggningsarbeten i händelse av arbetslöshet, blott i ringa omfattning behövt tagas i anspråk; av en sammanlagd ökning av driftbudgetens reservationer på 231 miljoner kronor föllo 120 miljoner kronor på försvarsväsendet och 102 miljoner kronor på beredskapsanslagen.

Inkomsterna.

9 Medelsäskanden avseende årets förskottsstat, vilka ännu ej prövats av Kungl. Maj:t, lia lämnats helt utanför föregående kalkyler. I stället beaktas de i de uppskattningar som ligga till grund för det beräknade förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för nästa budgetår, som jag i annat sammanhang denna dag anmäler. Under förutsättning att dessa äskanden vinna Kungl. Maj:ts bifall, kan anledning uppkomma att flytta över vissa därav föranledda utgifter från sistnämnda stat till tilläggsstat II för löpande budgetår med åtföljande ökning av belastningen av årets budgetutfall. Jag hänvisar i övrigt beträffande senast berörda frågor till vad jag anför vid anmälan av nyssnämnda statförslag (propositionen nr 3).

Finansieringen av budgetunderskotten. Innan jag efter föregående översikt över det sannolika budgetutfallet för innevarande budgetår övergår till en redogörelse för riksstatsförslaget, torde jag få lämna vissa uppgifter rörande det sätt på vilket budgetunderskotten hittills finansierats.

Inom finansdepartementet ha verkställts vissa beräkningar i syfte att fastställa sammanhanget mellan den statliga utgiftspolitiken, statsskuldens ökning och förändringarna i den statliga kassahållningen. Resultaten av dessa beräkningar ha sammanfattats i tabeller, uppställda i anslutning till de statistiska översikter, som lämnades i propositionen nr 217 till fjolårets riksdag, och framförda så långt nu tillgängligt material medgivit. Tabellerna jämte ett sammandrag av statens samtliga inkomster och utgifter under budgetåret 1940/41 torde få biläggas statsrådsprotokollet (Bihang B).

Under tiden från krigsutbrottet fram till och med september i fjol uppgingo statens samtliga utgifter till netto i runt tal 7.3 miljarder kronor. Till ett belopp av något över 4 miljarder kronor täcktes dessa utgifter av skatter och andra löpande statsinkomster. Genom en ökning av den långa statsupplåningen finansierades ytterligare drygt 1.6 miljarder kronor. Korta lån i marknaden, huvudsakligen mot skattkammarväxlar, beredde täckning för något över 1 miljard kronor. Återstående belopp, icke fullt 600 miljoner kronor, motsvarades av kassamedelsförbrukning. De sammanlagda statsutgifterna ha alltså till över hälften finansierats skattevägen, till knappt en fjärdedel med långa lån och i ungefär samma omfattning med korta lån jämte kassamedelsförbrukning.

Finansieringsformernas relativa betydelse har växlat starkt under perioden. Fn kassamedelsförbrukning av samma omfattning som nu förelåg redan sommaren 1940. Vinterhalvåret 1940/41 dominerades finansieringen av utgiftsöverskotten helt av långa lån. Sommarhalvåret 1941 ha erforderliga medel erhållits väsentligen genom kort upplåning.

Det förhållandet att kassamedelsförbrukningen sedan sommaren 1940 icke ökats och att statsutgifterna alltså från denna tidpunkt kunnat finansieras genom skatter och lån i marknaden, är ett uttryck för att man under senare tid nått fram till en rätt fullständig återströmning till statsverket av de utbetalade medlen. Av vad jag förut anfört framgår, att ovisshet dock råder om i vad mån statsutbetalningarnas ökning kompenserats genom inkomstbortfall och minskad enskild konsumtion. I rådande penningpolitiska läge

10 Inkomsterna.

kunna skäl anföras för att statsupplåningen borde utvidgas utöver löpande behov. En närliggande riktpunkt synes vara, att kassaställningen såvitt möjligt borde återföras till förkrigsläget, så att åtminstone det betalningsmedelstillskott, som budgetpolitikens utformning hittills under alla förhållanden måste ha tillfört marknaden, åter indrages. Beträffande formerna för denna indragning erinrar jag om vad jag anfört vid redogörelsen för det ekonomiska läget.

De här anförda uppgifterna rörande statsutgifternas omfattning, den korta upplåningen och kassamedelsförbrukningen kunna icke direkt utläsas ur budgetredovisningen och riksgäldskontorets respektive riksbankens rapporter. Orsaken är att vid sidan av budgeten förekomma olika transaktioner, vilka i detta sammanhang måste beaktas, och att den korta upplåningen respektive kassamedelsförbrukningen icke redovisas med hänsynstagande till de vidtagna dispositionernas innebörd i sak utan efter formella grunder.

För att från det i budgetredovisningarna angivna underskottet å driftbudgeten nå fram till de utgiftsbelopp, varmed jag här räknat, har man att taga hänsyn till följande faktorer. Budgetunderskottet överstiger den faktiska differensen mellan utgifter och inkomster med de belopp, varmed reservationerna ökats. Till det för reservationerna korrigerade underskottet å driftbudgeten bör vidare läggas det utgiftsöverskott som kan ha förekommit på specialbudgeter och fonder. Ett sådant överskott av betydande omfattning har under den diskuterade perioden mött å automobilskattemedlens specialbudget. Slutligen måste beaktas, att de faktiska utbetalningar, som måste finansieras, kunna överstiga de efter angivna linjer med utgångspunkt från budgetredovisningen framräknade utgifterna. Detta blir fallet om förskott förekomma i större omfattning. De betydande materielleveranser för försvarsväsendet, om vilka staten slutit avtal, ha i ett flertal fall nödvändiggjort förskottslikvider. Bland annat på grund härav ligga de faktiska utbetalningarna ej oväsentligt över de redovisade utgifterna. I det sammandrag av statens samtliga inkomster och utgifter över budgetåret 1940/41, som jag tidigare hänvisat till, belyses närmare den relativa storleksordningen av de här nämnda faktorerna och klarlägges det förhållande som under budgetåret förelåg mellan budgetredovisningens siffror, de faktiska inkomsterna och utgifterna samt statsupplåningen och kassamedelsförbrukningen.

Gränsen mellan kort upplåning i marknaden och kassamedelsförbrukning är i viss utsträckning flytande. Den har här dragits så, att såsom kort upplåning räknats hela upplåningen mot skattkammarväxlar samt hos statsinstitutioner och fonder med fråndrag av upplåning mot växlar för reservförrådsnämndens inköp i utlandet, skattkammarväxlar som inköpts i marknaden av riksbanken samt den upplåning från statsinstitutioner och fonder som avser statsmedel innestående i riksbanken. Dispositionen över sistnämnda statsmedel har räknats såsom kassamedelsförbrukning och, jämte riksbankens innehav av i marknaden inköpta skattkammarväxlar, lagts till förbrukningen av medel innestående å statsverkets samt riksgäldskontorets checkräkningar. För en närmare specifikation torde jag i övrigt få hänvisa till de vid protokollet fogade tabellerna.

Inkomsterna.

11 Riksstatens avgränsning.

Kriget har tvingat fram en våldsam ökning av statens utgifter och samtidigt gjort det omöjligt att i förväg beräkna deras omfattning. Följden har blivit väsentliga rubbningar i förut tillämpade former för statsregleringen. Vid sidan av riksstaterna — som i vanlig ordning fastställts omedelbart före ingången av de statsregleringsperioder som de avsett — ha utgifter under de gångna krigsåren i mycket betydande omfattning bestritts från förskottsstaterna för försvarsväsendet. Därjämte ha ändringar successivt vidtagits i riksstaterna genom nya anslagsanvisningar, sammanfattade å särskilda tilläggsstater. Vissa av dessa anslag ha avsett en reglering av de utgifter som under budgetåret bestritts med stöd av förskottsstaterna. Genom denna reglering i efterhand ha samtliga utgifter under respektive budgetår kommit att omfattas av riksstaten i den slutliga utformning som denna vid utgången av statsregleringsperioden företett.

Tidpunkten för den fullständiga statsregleringen har sålunda förskjutits från början till slutet av budgetåret, och frågan om statsutgifternas finansiering har icke kunnat avgöras med stöd blott av den ursprungligen fastställda riksstaten utan har fått prövas med beaktande av de utgifter som kunnat väntas tillkomma under budgetårets lopp. Slutna finansplaner av den typ som varit utmärkande för vårt budgetväsen — vare sig balanseringsperioden utsträckts över flera år eller krav på ettårsbalansering upprätthållits — ha sålunda hittills icke kunnat uppgöras under krigsåren.

Väsentligt för det budgetsystem som genomfördes år 1938 och alltjämt gäller är, att riksstaten skall ge ett direkt uttryck åt budgeteringens inflytande på statens förmögenhetsställning. Det belopp varmed de icke räntabla statsutgifterna över- eller understiger de löpande inkomsterna skall sålunda i riksstaten redovisas såsom underskott respektive överskott att regleras över budgetutjämningsfonden. Fondens ställning anger i vad mån budgetutfallet under en följd av år avvikit från kravet på jämn balansering.

Av det föregående framgår att det formella krav, som sålunda är grundläggande för vårt budgetsystem, under krigsåren icke tillgodosetts av riksstaterna i deras ursprungliga utformning utan först sedan dessa mot slutet av respektive budgetår kompletterats dels med nytillkomna anslagsäskanden och genom reglering av utgifterna på förskottsstaterna, dels med förnyade inkomstberäkningar. Uppdelningen av utgifterna på en i förväg fastställd riksstat och en till omfånget obestämd förskottsstat har likväl inte varit helt godtycklig eller utan betydelse. Den har tenderat till att bli en uppdelning mellan utgifter, som man vid riksstatens fastställande uppfattat såsom mera normala, och utgifter som varit helt beroende av de extraordinära krav som ställts av den militära beredskapen och av folkförsörjningen.

Det är emellertid naturligt att den formella gränsen mellan riksstat och förskottsstat kommit alt dragas annorlunda, än om man utgått från den sakliga skillnaden mellan olika utgiftsändamål såsom avgörande. För försvars-

12 Inkomsterna.

väsendets del har anslagsberäkningen på riksstaten skett med successiv modifikation av tidigare gällande försvarsordning. Med denna utgångspunkt har huvudtitelns slutsumma icke nått upp till det belopp, för vilket man genom träffade dispositioner fått anses bunden för viss tid framåt. Tillräckligt underlag för en beräkning av det normala medelsbehovet har överhuvudtaget icke förelegat. Beträffande utgifterna för folkförsörjningen har tendensen varit, att oavsett anslagens ändamål såvitt möjligt föra dem på riksstaten, i syfte att redan från början vinna en så fullständig utgiftsredovisning som möjligt.

Den sakliga gränsdragning mellan riksstat och förskottsstat, som — om än ojämnt och ofullständigt — kommit till stånd till följd av att fullmaktsanslagen i huvudsak avsett utgifter av utpräglad kriskaraktär, är av ett betydande intresse ur finansiell synpunkt. Det är tydligt, att en underbalansering av mera normala utgifter innebär en risk för att budgeten skulle visa underskott även vid övergång till fredsförhållanden. A andra sidan betyder ett överskott av löpande inkomster över de normala utgifterna, att budgeten, när de extraordinära krisutgifterna bortfalla, kan väntas automatiskt slå om och visa ett plussaldo, som innebär en begynnande avbetalning på statsskulden.

När gällande budgetsystem utformades, förutsatte man, att underbalansering skulle tillåtas för övergående utgifter av så extraordinär omfattning, att de icke rimligen kunde erhålla täckning inom ramen av en ettårsbudget. Övriga utgifter borde täckas av verkliga inkomster, om ej konjunkturpolitiska skäl ansågos göra en underbalansering lämplig. Vidare förutsattes emellertid, att för den händelse förmögenhetsläget redan förut genom underbalansering nedbragts under normal nivå, borde summan av de löpande inkomsterna överstiga de utgifter, för vilka omedelbar täckning erfordrades. Man menade sålunda, att även om utgiftsutvecklingen nödvändiggjorde en fortsatt underbalansering, så borde budgeten under dessa förhållanden i här angiven mening rymma ett »dolt överskott».

Alldeles oavsett om man anser sig böra upprätthålla de finansieringsregler som utformades i samband med budgetomläggningen eller ej, är det av vad jag anfört tydligt, att goda skäl tala för att man bör försöka att ge riksstaten den innebörd, som här angivits. Genom övergången från en formell till en reell gränsdragning vinnes en helt annan fasthet i budgetplaneringen än man under de gångna åren ägt, eftersom riksstaten skulle komma att ge direkt uttryck åt finansplanens överensstämmelse med eller avvikelse från vissa bestämda regler för underskottsbudgeteringens omfattning.

Jag har sålunda funnit mig böra förorda, att riksstaten för nästa budgetår avgränsas så i förhållande till förslcottsstaten, att riksstatens anslagssumma utvisar storleken av de utgifter som få antagas vara av mera normal karaktär. Förutsättningar för en sådan avgränsning ha numera skapats genom de utredningar som pågå angående kostnadsramen för en ny fredsorganisation för försvarsväsendet. Hur avgränsningen i detalj genomförts, torde jag få angiva i den redogörelse för riksstatsförslaget jag i det följande skall lämna.

Inkomsterna.

13 Riksstatsförslaget.

Utgifter för försvarsväsendet och folkförsörjningen. När jag nu går

att redogöra för riksstatsförslagets utgiftssida torde jag lämpligen först få lämna en översikt över de konsekvenser för anslagsberäkningen för försvarsväsendet och folkförsörjningen, som följt av den vidtagna omläggningen av anslagsfördelningen mellan riksstaten och förskottsstaten.

De anslagsäskanden för nästa budgetår som framlagts av de militära myndigheterna ha utgått från gällande fredsorganisation. Ej heller för chefen för försvarsdepartementet har möjlighet förelegat att vid beräkningen av de särskilda anslagen under fjärde huvudtiteln utgå från resultaten av pågående utredningar angående en ny försvarsorganisation. Detta har emellertid icke hindrat, att huvudtitelns totala utgiftsram kunnat i viss mån anpassas efter kostnaderna för denna organisation. Svårigheter ha uppkommit främst på grund av att anslagsramen måste hänföra sig till uppbyggnadsperiodens svårberäkneliga årskostnader och icke till de mera konstanta kostnaderna efter fullt genomförd omorganisation. Sannolikheten talar för en viss koncentration till uppbyggnadsperioden av engångskostnader, vilka emellertid, i den mån de bortfalla, få antagas ersatta med löpande kostnadsposter.

I avbidan på en säkrare uppskattning framdeles av kostnaderna för försvarsväsendet har chefen för försvarsdepartementet från de angivna utgångspunkterna funnit lämpligt, att summan av utgifterna under fjärde huvudtiteln och för avskrivningar på försvarsväsendets byggnader hållas inom en anslagsram av i runt tal 760 miljoner kronor. Att denna anslagsram till följd av den vidare beredningen av frågan om försvarsväsendets kostnader senare under riksdagen kan behöva modifieras ligger i sakens natur.

I allt väsentligt har fjärde huvudtiteln, trots förskjutningen i utgångspunkten för bestämmandet av anslagssumman, kunnat utformas i anslutning till de militära myndigheternas anslagsäskanden. Till dessa — som på vissa punkter kunnat reduceras — har emellertid med hänsyn till försvarsutredningens arbetsresultat lagts ytterligare belopp, särskilt för materielanskaffning. Sistnämnda tillägg avse i viss utsträckning utgifter, som nu täckas från förskottsstaten. Huvudtitelns slutsumma blir enligt riksstatsförslaget 713 miljoner kronor.

Försvarsväsendets planerade utbyggnad nödvändiggör betydande investeringar i nya fastigheter. Då dessa ännu icke kunna fullständigt specificeras ha för de olika delfonderna av försvarsväsendets fastighetsfond preliminärt införts beräknade kollektivanslag, som bringa utgiftssumman upp till förutsedd höjd. För avskrivning av de föreslagna investeringarna upptagas å driftbudgeten anslag till ett sammanlagt belopp av 49 miljoner kronor.

Det preliminärt beräknade förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för nästa budgetår, som jag i annat sammanhang denna dag anmäler, visar ett minskat medelsbehov för försvarsväsendet på 280 miljoner kronor. Minsk-

14 Inkomsterna.

ningen är delvis vunnen genom att fjärde huvudtiteln i viss utsträckning kunnat utformas med beaktande av den planerade försvarsordningen men återspeglar även en nedgång i behovet av medel för ytterligare engångsanskaffningar. Såsom jag vid anmälan av förslaget till beredskapsstat närmare utvecklar, kommer denna stat att belastas med vissa på budgetåret 1942/43 fallande utbetalningar till följd av dessförinnan fattade beslut. I jämförelse med tidigare förskottsstater avlastas den dock å andra sidan genom det sätt, varpå regleringsanslagen för förskottsutgifterna förutsatts beräknade innevarande budgetår. Enligt de riktlinjer för utformningen av beredskapsstaten, som jag vid anmälan av det beräknade förslaget till denna förordar, komma anslagsanvisningarna å riksstaten att i fortsättningen ånyo bli i huvudsak normerande för materielanskaffningen.

Under nionde och elfte huvudtitlarna förekomma i riksstaten för löpande budgetår vissa anslag från vilka bestridas tillfälliga, av krisläget betingade utgifter, huvudsakligen av subventionskaraktär. De utgifter jag närmast åsyftar äro, under nionde huvudtiteln, de som bestridas från anslaget till prisclearing för fodermedel m. m. å 20 miljoner kronor och, under elfte huvudtiteln, dels de som avse prisregleringen å oljekakor och fodercellulosa och falla inom ramen för anslaget till omkostnader för statlig inköps- och lagringsverksamhet å 20.5 miljoner kronor, dels förmalningsersättningarna, för vilka anvisats ett anslag av 33 miljoner kronor.

De utgiftsändamål för vilka nyssnämnda anslag äro avsedda äro alla av natur att enligt de av mig förordade principerna för gränsdragningen mellan riksstaten och förskottstaten böra tillgodoses från sistnämnda stat. Vid uppgörandet av förslag till nionde och elfte huvudtitlarna ha medel heller icke äskats för ifrågavarande ändamål. Den reduktion av riksstatens utgiftssumma, som blivit en följd härav, är med hänsyn till utgifternas natur svar att beräkna. För motsvarande ändamål torde å förskottsstaten böra upptagas sammanlagt 100 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av förskottsanslagen för civila utgifter med 80 miljoner kronor. Därvid förutsättes emellertid, att de löpande kostnader för inköp och försäljning av oljekakor och fodercellulosa, som belasta Svenska spannmålsaktiebolaget och enligt gällande regler skulle täckas först i efterskott, bli föremål för reglering å tilläggstat II till årets riksstat; en sådan anordning, vilken enligt vad jag tidigare anfört föreslås i propositionen nr 2, är motiverad redan med hänsyn till olämpligheten av att kostnaderna ifråga skola förskotteras av bolaget med hjälp av upplånade medel.

Av de utgifter för folkförsörjningen som nu tillgodoses från förskottsstaten är ingen av sådan art, att den enligt de nya principerna bör överföras till riksstaten.

Vad angår elfte huvudtiteln — som på grund av sitt beroende av krisförhållandena ej i samma mån som de övriga huvudtitlarna kan anpassas efter en viss kostnadsram — kommer denna huvudtitel efter den i det föregående berörda överflyttningen av utgifter till förskottsstaten att för nästa budgetår utvisa en summa av 135 miljoner kronor. Vid anslagsberäkning-

Inkomsterna.

arna ha kostnaderna för krisorganens verksamhet endast i begränsad utsträckning uppräknats med hänsyn till den beräknade belastningen. Utgiftssumman är på grund av den ändrade gränsdragningen för huvudtiteln icke direkt jämförbar med den i årets riksstat upptagna.

På femte huvudtiteln i årets riksstat har till semesterersättningar anvisats ett anslag av 20 miljoner kronor. Frågan om de olika sociala förmåner, som tillkomma till beredskapstjänst inkallade, är för närvarande föremål för utredning genom 1941 års familjebidragskommitté. Det kan ännu icke bedömas, i vad mån utredningsresultaten kunna påverka behovet av ifrågavarande anslag. Under alla omständigheter torde det böra överföras till försvarsväsendets anslagsområde. Något motsvarande anslag har därför icke beräknats under femte huvudtiteln i riksstatsförslaget för nästa budgetår. De med anslaget avsedda utgifterna äro emellertid till sin natur fullt jämställda med övriga löpande kostnader för den förstärkta försvarsberedskapen. De böra därför tillgodoses från särskild redovisningstitel under det för de olika försvarsgrenarna gemensamma förskottsanslaget för löpande utgifter.

Det beräknade förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för nästa budgetår, som jag i annat sammanhang denna dag anmäler och som upprättats från i det föregående angivna utgångspunkter, utmynnar, i vad avser driftbudgeten, i en utgiftssumma av 1,335 miljoner kronor. Det mått på det möjliga medelsbehovet utöver riksstaten, som förslaget till beredskapsstat ger, är bundet vid förutsättningar, vilkas sannolikhet ännu icke kan med någon säkerhet bedömas.

Utgifter för civila ändamål utoni folkförsörjningen. I fråga om de utgifter för civila ändamål som ej äro betingade av krisförhållandena har budgetarbetet påverkats av nödvändigheten att fullfölja det efter krigsutbrottet igångsatta besparingsarbetet. För det fortsatta besparingsarbetet och dess samordnande med budgetbehandlingen lämnas en redogörelse vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkten 2), till vilken jag tilllåter mig att hänvisa.

I riksstatsförslaget för nästa budgetår äskas å driftbudgeten sammanlagt 2,324 miljoner kronor, varav 897 miljoner kronor avse anslag under fjärde och elfte huvudtitlarna samt till avskrivningar för försvarsväsendets byggnader. För det löpande budgetåret utmynnar driftbudgeten på riksstaten, inklusive de anslag som sammanfattats å tilläggsstat I, i en utgiftssumma på 2,294 miljoner kronor. Härav belöpa 901 miljoner kronor på fjärde och elfte huvudtitlarna samt på avskrivningar för försvarsväsendets byggnader. För nästa budgetår utvisa driftbudgetens utgifter för civila ändamål, frånsett utgifterna under elfte huvudtiteln, en ökning med 35 miljoner kronor. Denna ökning faller till 17 miljoner kronor på egentliga statsutgifter för civila ändamål utom folkförsörjningen och till 18 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder, exklusive försvarsväsendets fastighetsfond.

16 Inkomsterna.

Vad först angår de egentliga statsutgifterna framgå förändringarna under de olika huvudtitlarna av följande sammanställning.

För huvudtitlarna gemensamma utgiftsökningar förekomma i främsta rummet vad angår kristilläggen. Med utgångspunkt från de för första kvartalet 1942 provisoriskt antagna grunderna ha kristilläggen för nästa budgetår preliminärt beräknats efter 12 procent. I den gällande riksstaten hade tilläggen beräknats efter 4 procent. Sammanlagt innebär den nu gjorda uppräkningen ett utgiftstillskott på nära 31 miljoner kronor. Beträffande utgifterna på omkostnadsstaterna har den fortgående prisstegringen medfört vissa icke obetydliga ökningar i anslagsberäkningarna, särskilt vad angår kostnaderna för bränsle samt för kosthåll m. m. vid olika anstalter. Stegringen i avlöningskostnader och omkostnader återspeglas även i beräkningen av de bidragsanslag, som utgå till sociala m. fl. inrättningar.

Bland de automatiska utgiftsstegringarna märkas jämväl anslagshöjningar, som utgöra en följd av tidigare av statsmakterna fattade beslut. Förekomsten av dylika anslagshöjningar har emellertid under krigsåren kommit att allt mer begränsas, och de representera i det nu föreliggande riksstatsförslaget endast en jämförelsevis obetydlig del av utgiftsstegringarna. Bland större dylika anslagshöjningar må nämnas den del av höjningen å bidragsanslaget under femte huvudtiteln till erkända arbetslöshetskassor, som betingas av ändrad lagstiftning.

I fråga om större förändringar å de i sammanställningen upptagna huvudtitlarna i jämförelse med den för nu löpande budgetår gällande riksstaten (inklusive tilläggsstat I) må nämnas följande.

Första huvudtitelns summa utvisar en ökning på 0.1 miljon kronor, vilken i huvudsak är att hänföra till iordningställande av arbetarbostäder vid Drottningholms kungsgård.

För andra huvudtiteln föreligger en ökning av utgiftssumman på 1 miljon kronor, till större delen fallande på kristilläggen. Bland övriga utgiftsökningar å huvudtiteln märkes en höjning med sammanlagt 0.12 miljoner kronor av anslagen till krigsrätterna, vilka anslag äro upptagna med endast beräknade belopp.

Tredje huvudtitelns summa har ökats med 1 miljon kronor. Härav belöpa 0.45 miljoner kronor på en uppräkning av omkostnadsansla-

Inkomsterna.

gen för utrikesdepartementet och representationen i utlandet, föranledd icke blott av prisstegringen utan även av verksamhetens utveckling under den rådande krisen. Anslaget till gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar har höjts med 0.25 miljoner kronor.

Femte huvudtitelns summa företer en minskning med 11.7 miljoner kronor. Ett flertal viktiga anslag ha emellertid upptagits med endast beräknade belopp. Bland de större höjningarna må nämnas en ökning av folkpensioneringsutgifterna med sammanlagt 30.6 miljoner kronor. Vidare märkes förenämnda, delvis av ny lagstiftning beroende höjning av anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor med 4.4 miljoner kronor samt en beräknad höjning av sjukförsäkringsanslagen med tillhopa 0.85 miljoner kronor. För avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus beräknas en höjning med sammanlagt 1.5 miljoner kronor, vilken till väsentlig del beror på tillkomsten av ett nytt sinnessjukhus, varav behovet redan tidigare prövats av riksdagen Av huvudsakligen samma skäl äskas ett utrustningsänslag av 0.8 miljoner kronor. Bidragsanslagen för uppförande in. m. av olika sjukvårdsanstaller utvisa en ökning med sammanlagt nära 1 miljon kronor. Avlöningsanslagen för överståthållarämbetet och för länsstyrelserna ha uppräknats med sammanlagt 0.65 miljoner kronor, vilket delvis beror på organisatoriska förändringar. Härtill komma smärre höjningar fördelade på ett stort antal anslag. Å andra sidan har anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. nedräknats med 20 miljoner kronor och anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena med sammanlagt 10.7 miljoner kronor. Summan av anslagen till civila luftskyddet understiger innevarande budgetårs summa med 7.9 miljoner kronor. Ett anslag av 1 miljon kronor till beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m. har bortfallit. Slutligen har, såsom i ett tidigare sammanhang nämnts, någon motsvarighet till innevarande budgetårs anslag av 20 miljoner kronor till semesterlön m. m. för viss militär tjänstgöringstid icke upptagits i riksstatsförslaget.

Sjätte huvudtitelns summa har minskats med 3 miljoner kronor. Bidragen till vägunderhållet på landsbygden och till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar ha ökats med 5.1 respektive 2.2 miljoner kronor. Däremot ha anslagen till stensättning av vägar, 4 miljoner kronor, och till inköp av gatsten, 3 miljoner kronor, bortfallit. För väg- och gatuarbeten i städerna har beräknats 0.5 miljoner kronor mindre än för innevarande budgetår. Anslaget till vägskatteutjämningsbidrag har sänkts med 2.2 miljoner kronor och anslaget till bidrag till vägförbätlringsarbeten å landsbygden med 2.8 miljoner kronor. Till förvärv av mudderverk har tillkommit ett anslag av 0.7 miljoner kronor; motsvarande belopp tillföres emellertid vattenfallsverkct, från vilket mudderverket övertages. Anslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser har ökats med 1.7 miljoner kronor, vilket jämväl utgör endast eu omföringspost.

Sjunde huvudtiteln utvisar en ökning av utgiftssumman med

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 samt. A. De 2. 2

18 Inkomsterna.

l. 1 miljoner kronor. För taxeringskostnader har preliminärt beräknats 0.8 miljoner kronor mer än för innevarande budgetår. Anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner har uppräknats med 3.5 miljoner kronor. Dessa höjningar uppvägas av sänkningar å andra anslag. Sålunda bortfaller anslaget till besparingsberedningen, 0.24 miljoner kronor, och minskas avlöningsanslaget för 1940 års allmänna folkräkning med 0.19 miljoner kronor. Anslagen till tullverket ha preliminärt nedräknats med sammanlagt 0.61 miljoner kronor. Anslaget till ersättning åt kommuner för mistad kommunal progressivskatt har minskats med 3.9 miljoner kronor. Att huvudtitelns summa likväl utvisar den angivna ökningen beror huvudsakligen på kristilläggsanslagets höjning.

Åttonde huvudtitelns summa har ökats med 18.7 miljoner kronor, varav emellertid 14.8 miljoner kronor utgöra höjning av huvudtitelns kristilläggsanslag. Bland övriga anslagshöjningar må nämnas ökning av bidragsanslagen till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem samt till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn med sammanlagt 0.6 miljoner kronor. Härtill kommer ett anslag till bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning om 0.1 miljon kronor. Vidare har bidragsanslaget till anordnande av skolbarnsbespisning preliminärt höjts med 0.6 miljoner kronor. Anslagen till folkhögskolor samt till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning ha, delvis preliminärt, uppräknats med sammanlagt 0.4 respektive 0.54 miljoner kronor. Anslaget till åtgärder för civil folkberedskap har höjts med 0.25 miljoner kronor. Bland anslagsminskningarna märkes en sänkning av vissa bidragsanslag till avlöningar åt lärare vid folkskoleväsendet med sammanlagt 1.1 miljoner kronor; en del av dessa anslag äro upptagna med endast beräknade belopp.

För nionde huvudtiteln föreligger en ökning av summan med 5.2 miljoner kronor. Bland de större förändringarna må först nämnas, att anslaget till prisclearing för fodermedel in. m., 20 miljoner kronor, vid den av mig förordade anslagsfördelningen mellan riksstat och förskottsstat bortfaller. Ett preliminärt beräknat anslag av 34 miljoner kronor tillkommer emellertid för de kostnader för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, vilka icke enligt vad jag tidigare anfört skola regleras i annan ordning. I övrigt må bland utgiftsökningarna nämnas anslag till vissa byggnadsarbeten

m. in. vid lantbrukshögskolan med 1 miljon kronor, ökning av bidragen till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor med 1.2 miljoner kronor, höjning av avsättningen till fonden för premielån till egnahemslåntagare m. m. med 1.2 miljoner kronor samt höjning av statens avdikningsanslag och anslaget till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. med 1.3 respektive 0.4 miljoner kronor. Bland mera betydande anslagsminskningar märkes bortfallandet av bidragsanslaget till lin- eller hampberedningsanläggningar om 0.5 miljoner kronor, anslagen till avsättning till fonden för krislån till jordbrukare och till befrämjande av landsbygdens elektrifiering, vartdera om 5 miljoner kronor, samt bidragsanslaget till Mälarens reglering av 0.39 miljoner kronor. Anslagen till avsättning till fonden för låneunderstöd åt vissa fiskare samt till främjande av beredning

Inkomsterna.

och avsättning av fisk in. in., 0.3 respektive 0.4 miljoner kronor, ha likaledes bortfallit. Detsamma gäller anslaget till bidrag till uppförande av brandtorn m. in., 1.1 miljoner kronor. För vissa andra anslag till skogsvård m. m. beräknas, delvis preliminärt, en sänkning med sammanlagt 2.2 miljoner kronor.

Tionde huvudtiteln utvisar en ökning av summan med 0.4 miljoner kronor. Bland större anslagsökningar märkes en höjning av avsättningen till fonderna för idrottens främjande och friluftslivets främjande samt lotterimedelsfonden med sammanlagt 2.8 miljoner kronor, i viss mån nödvändiggjord av ökade kristillägg till personal vid från lotterimedelsfonden understödd verksamhet. Vidare må nämnas, att ett anslag till utrustning m. m. för flygtekniska försöksanstalten om 0.25 miljoner kronor bortfaller, medan avlönings- och omkostnadsanslagen för anstalten beräknas ökade med tillhopa 0.1 miljoner kronor. Å huvudtiteln tillkommer ett preliminärt beräknat anslag av 0.24 miljoner kronor till byggnadsforskning. Å andra sidan bortfalla ett anslag av 2 miljoner kronor till torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar samt ett anslag av 1.2 miljoner kronor till försöksverksamhet för oljeutvinning.

Tolfte huvudtiteln utvisar en nettoökning med i runt tal 4.8 miljoner kronor. Anslaget till kristillägg har höjts med 5.3 miljoner kronor. På grund av den allmänna pensionsreglering, som träder i kraft med ingången av nästa budgetår, har beräknats uppkomma en kostnadsökning, däri inbegripet viss engångskostnad, av i runt tal 2 miljoner kronor. Anslaget till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. har höjts med 1.5 miljoner kronor. Vidare har anslaget till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upptagits med ett beräknat belopp, som med 1.9 miljoner kronor överstiger nuvarande anslagsbelopp. Å andra sidan ha anslagen till pensionering av militära beställningshavare m. fl. upptagits med belopp, som sammanlagt understiga nuvarande riksstatsanslag med 5.7 miljoner kronor, enär det ansetts påkallat att räkna med betydande besparingar å anslagen på grund av inkallelser av pensionärer till krigstjänstgöring. Den reglering av prästernas familjepensionsförhållanden, som genomförts från och med innevarande år, har beräknats minska medelsbehovet å huvudtiteln med i runt tal 0.5 miljoner kronor.

För fjortondehuvudtiteln — riksdagen och dess verk m. m. — föreligger en nettominskning med 1 miljon kronor. Å huvudtiteln bortfalla utgifterna för reparations- och ändringsarbeten samt inköp av möbler m. m. för riksdagens hus, vilka för innevarande budgetår upptagits till närmare 1.1 miljoner kronor. Anslaget till allmänt kyrkomöte minskas med 0.11 miljoner kronor.

Bland de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda huvudtitlarna visar riksgäldsfonden en ökning med 26.8 miljoner kronor, vilken återspeglar den ökade statsupplåning, som kommit till stånd eller är att på-

20 Inkomsterna.

räkna. Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar utvisar en beräknad sänkning av anslagen för civila ändamål med 9.2 miljoner kronor. Anslagssumman under Avskrivning av oreglerade kapital medelsförluster har stigit med 0.8 miljoner kronor.

Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår bygger på förutsättningen att de under krisen beslutade skattehöjningarna och nya skatterna skola fortbestå. I jämförelse med de å riksstaten för nu löpande budgetår uppförda inkomsterna innebär ämbetsverkets uppskattning att statens intäkter skulle stiga med i runt tal 125 miljoner kronor. Inkomstökningen hänför sig i huvudsak och till ungefär lika delar till ökade skatteinkomster och överskott av statens affärsverksamhet.

Förändringarna i förhållande till de i riksstaten för löpande budgetår beräknade inkomsterna motiveras väsentligen av hänsyn till tendenser, som redan kommit till uttryck i det beräknade utfallet för detta budgetår. Minskningarna äro relativt fåtaliga och gälla merendels inkomsttitlar, vilkas sjunkande avkastning betingas av rådande avspärrning och som även i fjolårets inkomstberäkning voro föremål för nedräkning. Sålunda ha tullmedlen sänkts från 140 till 120 miljoner och margarinaccisen från 35 till 10 miljoner kronor. Inkomsterna av beskattningen av automobiltrafiken ha tillhopa reducerats med 16 miljoner kronor, eller med inemot hälften; fordonsskatten har därvid uppförts med 10 miljoner kronor, bensinskatten med 3 miljoner kronor och tilläggsskatterna å bensin med 6 miljoner kronor. Kaffeskatten har sänkts med hälften till 5 miljoner kronor och omsättningsskatten å vin med en fjärdedel till 6 miljoner kronor. Minskningar ha härjämte beräknats för systembolagens rörelsevinst med 3 miljoner kronor, för maltdrycksskatt med 8 miljoner kronor och för läskedrycksskatt med 0.5 miljoner kronor.

Även de av riksräkenskapsverket beräknade stegringarna i jämförelse med gällande riksstat motsvaras i allmänhet av ökad avkastning redan under innevarande budgetår. Beträffande den direkta inkomstbeskattningen sammanhänger uppräkningen jämväl med en motsedd ökning av de taxerade inkomsterna av tjänst och rörelse vid 1942 års taxering. Avkastningen har för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats höjd med 25 och för värnskatten med 15 miljoner kronor. Även för den indirekta beskattningens del motses i flera fall ökad avkastning. För allmän omsättningsskatt och varuskatt ha antagits stegringar å respektive 30 och 15 miljoner kronor till 250 och 40 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har beräknats stiga med 5 miljoner kronor till 185 miljoner kronor. Tobaksskatten, som höjdes på hösten 1941 utan att inkomsttiteln uppräknades, har antagits giva en intäkt av 185 miljoner kronor, motsvarande en ökning av 25 miljoner kronor. Brännvinstillverkningsskatten och vinsten av aktiebolaget Vin- & spritcentralen, vilka inkomsttitlar nedräknats i riksstaten för löpande budgetår i samband med motsedd omsättningsminskning å spritdrycker efter 1939 års skattehöjning och vissa likviditetssvårigheter för bolaget, ha uppräknats med 4 och 10 miljoner kronor. Nettoökningen för samt-

Inkomsterna.

liga skatter i jämförelse med riksstaten för nu löpande budgetår uppgår till i runt tal 52 miljoner kronor.

För affärsverksfonderna har överlag antagits ökad avkastning i anslutning till det för löpande budgetår beräknade utfallet, överskotten ha antagits stiga för postverket från 10 till 15 miljoner kronor, för telegrafverket från 36 till 45 miljoner kronor, för statens järnvägar från 70 till 100 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk från 23.5 till 30 miljoner kronor och för domänverket från 10 till 16 miljoner kronor.

Bland övriga mera betydande förändringar äro att nämna ökningar av folkpensionsavgifterna och lotterimedlen med vardera 5 miljoner kronor samt av det för försvarsväsendets fastighetsfond beräknade överskottet med närmare 4 miljoner kronor, vilket förklaras av de sista årens omfattande investeringar i fonden.

Enligt den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen skulle inkomsterna å driftbudgeten sammanlagt kunna uppskattas till 2,205 miljoner kronor. Under förutsättning av normal inleverans av vinstmedel från de statliga monopolbolagen samt av oförändrade grunder för uttagandet av de olika inkomsterna kan jag i huvudsak godtaga denna beräkning. Vissa smärre justeringar för inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag, uppbörd i statens verksamhet, övriga diverse inkomster och diverse kapitalfonder, till vilka jag av i det följande angivna skäl även under angivna förutsättningar funnit anledning, ge en inkomstökning utöver de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen å tillsammans i runt tal 2 miljoner kronor. Å andra sidan förordar jag, att utgifter och inkomster i riksstatsförslaget upptagas med utgångspunkt från ett från 8 till 12 procent höjt kristillägg. Detta skulle i och för sig motivera en nedräkning av överskotten från affärsverken med 2 miljoner kronor för postverket, 1 miljon kronor för telegrafverket och 10 miljoner kronor för statens järnvägar. Under nyss angivna förutsättningar skulle alltså skäl föreligga att sänka den av riksräkenskapsverket uppgivna inkomstsumman med cirka 11 miljoner kronor.

Budgetens balansering. Vid överväganden om det statsfinansiella läget under krigsåren har ofta framhållits, att budgetens balansering i trängre bemärkelse — alltså driftsutgifternas täckning med verkliga inkomster, d. v. s. utan upplåning — inte finge anses för den allra mest trängande uppgiften. En underbalansering har allmänt och på goda grunder ansetts ofrånkomlig. Uppmärksamheten har i stället varit inriktad på den finansiella balans i vidare bemärkelse, som består däri, att en ökning av statens utgifter motväges av eu minskning i de enskilda medborgarnas utgifter, vare sig denna minskning kommer till stånd genom beskattning, upplåning eller på annat sätt. Strävan efter en sådan balans har sedan krigets början satt sin prägel på den svenska finanspolitiken. Ilur resultatet av denna strävan utfallit, belyses i viss mån av de uppgifter som här förut lämnats om hur finansieringen av budgetunderskotten tillgått.

22 Inkomsterna.

Om denna balans i vidare bemärkelse synts vara för ögonblicket och på kort sikt den väsentligare uppgiften, innebär inte detta, att frågan om den vanliga budgetbalanseringen lämnats åsido eller att de båda slagen av balans skulle vara utan samband med varandra. I stort sett torde man få antaga, att ju närmare man kommer budgetbalans i den trängre bemärkelsen, desto mindre bli riskerna för bristande balans i det vidare sammanhanget.

Hållpunkter ha hittills saknats för en avgränsning av utgifterna i sådana som snarast möjligt borde balanseras med verkliga inkomster, och sådana som tillsvidare utan större betänkligheter kunde finansieras lånevägen. Framför allt är det naturligtvis kostnaderna för den militära beredskapen, men även vissa utgifter för folkförsörjningen, som till en början undandragit sig alla förutberäkningar, och detta både i avseende på omfattning och varaktighet. Det enda som förefallit möjligt att göra för att tillgodose önskemålet om en begränsning av underskottens storlek, har varit att efterhand öka skatteinkomsterna, i den takt och på de vägar som vid varje tidpunkt synts medföra de minsta olägenheterna. Någon avvägning av de olika skatterna mot varandra eller av deras samlade summa gentemot utgifterna har under sådana förhållanden inte kunnat äga rum, och det är endast naturligt, om besluten i budgetfrågorna fattats under stark känsla av bristen på tillräckligt fasta hållpunkter.

Att kräva dessa fastare hållpunkter är inte liktydigt med att omedelbart begära en balansering av alla budgetens löpande utgifter. Ett sådant krav skulle, under förutsättning av alltjämt erforderlig omedelbar försvarsberedskap, innebära en så stark stegring av anspråken på skatteinkomster, att fördelarna av en budgetbalansering, även om den vore i praktiken genomförbar, måste förefalla tvivelaktiga. Den senast genomförda budgetordningen förutsätter också, att extraordinära utgifter just av det slag, som krig eller krigsfara medföra, skola kunna finansieras lånevägen, samtidigt med att kravet på balansering av alla mera normala utgifter vidmakthålles. Närmaste målet för budgetpolitiken måste uppenbarligen vara, att så snart förhållandena medgiva, se till att endast de verkligen extraordinära utgifterna läggas utanför den balanserade budgeten. Såsom jag förut vid frågan om avgränsningen mellan olika slag av utgifter framhållit, föreligger nu den praktiska möjligheten att företa en dylik uppdelning och därmed också alt bestämma ramen för den budget som bör balanseras.

Arbetet för den nya budgeten har alltså kunnat inriktas på att hålla de utgifter, som måste anses för årligen återkommande, inom sådana gränser, att en täckning med verkliga löpande inkomster också i praktiken skulle bli möjlig. Resultatet kan i korthet anges sålunda. Till de extraordinära utgifterna ha räknats dels utgifterna för den omedelbara försvarsberedskapen, dels de kostnader för folkförsörjningen, som kunna sägas ha sin grund i missväxterna eller av annan anledning utan tvekan måste betraktas som övergående. Efter denna avgränsning uppgår summan för mera normala utgifter till 2,324 miljoner kronor. På inkomstsidan står enligt riksräkenskapsverkets beräkning 2,205 miljoner kronor. Med det antagande om kristilläggens storlek, som

Inkomsterna.

gjorts i det föregående, och efter vissa mindre jämkningar bör denna inkomstsiffra sänkas till 2,194 miljoner kronor. För jämn balansering kräves alltså ett tillskott i inkomster på 130 miljoner kronor.

Att det sålunda framräknade underskottet icke visat sig vara av ännu högre storleksordning, är ett uttryck för att den hittills företagna anpassningen av inkomsterna efter de stigande utgifterna ägt rum under en viss känning med kravet på uppdelning qv utgifterna efter deras karaktär av regelmässiga eller extraordinära. Bristen är emellertid betydande nog men icke större än att täckning bör kunna ske. Ett flertal olika inkomstkällor torde böra anlitas. Såväl höjningar av affärsverkens taxor och av konsumtionsbeskattningen som av den direkta beskattningen erfordras. En höjning av vissa post- och telefonavgifter liksom av priset på personbiljetter vid järnvägarna berättigar till en uppräkning av dessa inkomsttitlar med 38 miljoner kronor. Någon jämkning av omsättningsskatten på spritdrycker tillsammans med en inleverans av eljest reserverade vinstmedel från spritcentralen och tobaksmonopolet beräknas ge 25 miljoner kronor. För att täcka den del av bristen som återstår, alltså 67 miljoner kronor, är man närmast hänvisad till beskattningen av inkomst och förmögenhet. Preliminära utredningar ha visat, att de höjningar av skattesatserna som i detta sammanhang kunna vara erforderliga, icke äro av sådan karaktär, att de behöva föregås av jämkningar i familjeavdragen eller av en övergång till ett nytt system för skatteuppbörden. Till en senare tidpunkt torde man lämpligen böra uppskjuta såväl den närmare utformningen av skatteskalorna som det slutliga avgörandet, huruvida hela det nämnda beloppet bör tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller till en del på annat sätt. Hela skatteökningen uppföres därför provisoriskt såsom en höjning av värnskatten från 280 till 350 miljoner kronor, varigenom driftbudgeten kommer att utmynna i ett beräknat överskott på 3 miljoner kronor.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Allmänna förutsättningar. Riksräkenskapsverket betonar i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1942/43 det avgörande inflytande på inkomstutfallet som tillkommer ett flertal nu svårbedömbara faklorer. Beräkningen måste därför anses mycket approximativ och varje förändring i de antagna förutsättningarna kommer att medföra avsevärda förskjutningar i inkomsttillflödet.

Ämbetsverkets inkomstberäkning bygger på förutsättningen, alt det nuvarande handelspolitiska läget kommer att bestå även under nästkommande budgetår. Någon hänsyn har icke tagits till de förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Det vore för övrigt, framhåller riksräkenskapsverket, icke möjligt att nu bedöma omfattningen och verkningarna av

24 Inkomsterna.

de omläggningar i produktion och handel, som ett blivande fredsslut skulle medföra.

Med denna utgångspunkt har ämbetsverkets inkomstberäkning kommit att nära anslutas till utvecklingstendenserna under det förflutna året. Verket erinrar om att allt fler statsingripanden på näringslivets område under detta år framtvungits på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort betydande omläggningar av både produktion och konsumtion. Sedan genom de krigförande makternas åtgärder våra handelsvägar över haven blivit spärrade, ha under ett allt intimare samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar av utrikeshandeln och folkförsörjningen försiggått.

Efter en erinran om att någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens nedgång hittills icke blivit märkbar, framhåller riksräkenskapsverket, att så länge produktionskapaciteten utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och varuutbytet med de marknader, som ännu äro öppna för svensk handel, någon större arbetslöshet icke behöver uppkomma. Vid fortsatt handelsavspärrning befarar ämbetsverket emellertid, att ökad knapphet på vissa varor skall göra sig alltmer gällande med därav följande återverkningar i fråga om produktionens inriktning och prisnivåns anpassning.

Från dessa utgångspunkter uppställer riksräkenskapsverket för inkomstberäkningen den arbetshypotesen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige i stort sett icke skall i ogynnsam riktning påverka statens inkomstförhållanden under den period beräkningen avser. Beträffande de enskilda inkomsttitlarna räknar ämbetsverket emellertid med att den fortsatta utvecklingen skall komma att utvisa stora avvikelser från de linjer, vilka hittills betraktats som normala.

För affärsverken räknas med en fortsatt hög inkomstnivå. Ytterligare nedgång motses däremot för sådana titlar som automobilskattemedel, margarinaccis, kaffeskatt och maltdrycksskatt. Tullinkomsterna antagas under år 1941 ha nått bottennivån. Med hänsyn till den allmänna inkomstutvecklingen under nämnda år räknar ämbetsverket vidare med viss ytterligare förbättring av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatterna.

Det är uppenbart att inkomstberäkningen för nästföljande statsreglering i nuvarande läge erbjudit riksräkenskapsverket särskilda vanskligheter. I avgörande hänseenden begränsas möjligheterna till en tillförlitlig uppskattning av den godtycklighet som ligger i valet av grundläggande antaganden rörande framtiden. Beräkningarna för de särskilda inkomsttitlarna — med undantag för inkomst- och förmögenhetsskatterna -—- förete även merendels en bred osäkerhetsmarginal. I huvudsak torde gälla, att rådande läge rymmer relativt stora risker för ett ogynnsammare inkomstutfall än det av ämbetsverket antagna, medan däremot utsikterna till ett inkomstöverskott i förhållande till beräkningarna äro föga betydande.

De allmänna förutsättningarna för riksräkenskapsverkets beräkningar har

Inkomsterna.

jag ansett mig böra godtaga. I nuvarande läge ter det sig naturligt att nära anknyta till föreliggande förslag, även om skäl kunna anföras för justering i en eller annan riktning. De resultat till vilka riksräkenskapsverket kommit ha underkastats sedvanlig granskning, för vilken det emellertid under rådande förhållanden saknas anledning att redogöra i detalj. Endast på ett fåtal punkter vill jag tillfoga några anmärkningar eller föreslå modifikationer i huvudsak betingade av de överväganden, för vilka jag redogjort i det föregående vid anmälan av frågan om budgetens balansering.

Vissa skatter å inkomst, förmögenhet och rörelse. I riksstaten för budgetåret 1941/42 är inkomst- och förmögenhetsskatten, som för budgetåret 1940/41 gav en intäkt av 437 miljoner kronor, uppförd med 425 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu, att under denna titel skall inflyta ett belopp av 435 miljoner kronor. Vid jämförelse mellan inflytandebeloppen under nämnda båda budgetår bör beaktas, att intäkten för det tidigare budgetåret minskats med 4.4 miljoner kronor i anledning av debiterad krigskonjunkturskatt för år 1940, medan intäkten lör det senare budgetåret reducerats med omkring 6.5 miljoner kronor genom avdrag på grund av militär tjänstgöring.

Till belysning av de tendenser, som kommit till synes i skatteunderlagets utveckling från 1940 till 1941 års taxering, nämner riksräkenskapsverket bland annat följande siffror för förändringen av de uppskattade inkomsterna för olika inkomstkällor vid den kommunala taxeringen (motsvarande specifikation förekommer icke i statistiken över taxeringen till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt). För jordbruksfastighet visade inkomsten en stegring med 34.4 procent och för annan fastighet en sänkning med 13.5 procent. Dessa siffror avse dock allenast den inkomst, som överskjuter 5 procent av fastighetsvärdet, respektive 4 procent av skogsvärdet. Inkomst av rörelse m. m. respektive annan förvärvsverksamhet visade för fysiska och juridiska personer tillhopa en sänkning med 5.2 procent. För enbart svenska aktiebolag var nedgången 3.8 procent. Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som är den dominerande skattekällan, steg med 4.2 procent, medan inkomst av kapital steg med 5.4 procent. Totalresultatet för den kommunala taxeringens del blev en stegring av den uppskattade inkomsten med 3.7 procent från 7,813 miljoner kronor vid 1940 års taxering till 8,100 miljoner kronor vid 1941 års taxering. För taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt svarade häremot en stegring av det taxerade beloppet med 2.4 procent från 7,713 till 7,897 miljoner kronor. Härvid har bortsetts från inverkan av taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Det påräkneliga utfallet av 1942 års taxering, som bestämmer den statliga inkomst- och förmögenhetsskattens belopp under nästa budgetår, är beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1941. Riksräkenskapsverket framhåller, att denna utveckling i hög grad varit påverkad av de rådande handelsavspärrningarna, genom vilka exportindustriens förtjänstmöjligheter beskurits. Emellertid har ökningen av produktionen för den in-

26 Inkomsterna.

hemska varumarknaden och varuutbytet över de vägar, som alltjämt ställ öppna, bidragit till att uppehålla industriens och handelns förtjänstmöjligheter. Genom den inträffade prisstegringen och den av varuknappheten föranledda utförsäljningen från olika affärsföretags lagerhållning ha skapats vissa opåräknade inkomster. Det stabila läget på arbetsmarknaden har lett till en icke oväsentlig ökning av de anställdas löneinkomster. Främst till följd härav anser riksräkenskapsverket, att man kan räkna med någon förbättring av skatteunderlaget för nästa budgetår.

Med utgångspunkt från de nyss berörda taxeringsresultaten vid 1941 års taxering har riksräkenskapsverket framlagt en närmare beräkning rörande 1942 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

För fysiska personer m. fl. (i A-längden upptagna skattskyldiga) beräknas inkomsten av jordbruksfastighet och annan fastighet vid 1942 års taxering bli av ungefär samma storleksordning som vid fjolårets taxering. Inkomstminskningen genom försämrat skördeutfall antages i huvudsak kompenserad av ökade inkomster för jordbruket i övrigt.

I fråga om inkomst av rörelse för fysiska personer antagas stegrade omkostnader ha medfört en till omkring 5 procent uppskattad minskning av det samlade resultatet.

Inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har, enligt vad riksräkenskapsverket framhåller, påverkats av eu rad olika omständigheter under år 1941. Antalet sysselsatta arbetare inom den egentliga industrien har varit praktiskt taget lika stort som under år 1940. Med hänsyn till ramavtalet och under år 1941 träffade avtal beräknas den till arbetarna utbetalade lönesumman ha stigit med cirka 8 procent. För småindustrien och hantverket antages ökningen knappast ha varit mindre. Inom husbyggnadsverksamheten räknas däremot med en minskning av det utbetalade lönebeloppet genom ytterligare nedgång i sysselsättningen, medan för skogsbruk och vägarbeten en betydande inkomstökning antages ha ägt rum på grund både av stegrat antal sysselsatta och av förbättrade löner. För jordbruket räknas med någon ökning i den totala lönesumman. För i allmän tjänst anställda och vissa grupper privatanställd affärs- och kontorspersonal räknas jämväl med höjda penninglöner och totalt sett ett icke obetydligt tillskott till lönesumman. Under hänsynstagande till dessa skiftande utvecklingstendenser och jämväl till inkallelserna till militärtjänst har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en icke oväsentlig, av ämbetsverket till omkring 5 procent uppskattad stegring vid 1942 års taxering.

Vad slutligen angår de fysiska personernas inkomst av kapital antages denna ha varit ungefär lika stor som år 1940. Aktieutdelningarna ha legat vid i huvudsak samma nivå, och de minskade intäkterna genom den sänkta räntan beräknas ha motvägts genom ökning av sparkapitalet.

På grundval av dessa antaganden har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1942 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet för fysiska personer m. fl. till omkring 3.7 procent, vilket ger en summa taxerat belopp av 7,266 miljoner kronor.

Inkomsterna,

27 Beträffande taxeringsutfallet för svenska aktiebolag stryker riksräkenskapsverket under, att en bedömning avseende rörelseresultaten år 1941 inom olika näringsgrenar måste bli otillförlitlig på grund av ovissheten om de avskrivningar, som bolagen besluta i samband med boksluten på våren 1942 och som i stor utsträckning bestämmas efter de då antagna framtidsutsikterna för bolagens rörelse. Riksräkenskapsverket har utgått ifrån att den allmänna prisstegringen icke mera avsevärt stegrat de sammanlagda vinstresultaten. Ämbetsverket har för samtliga bolag räknat med en stegring vid 1942 års taxering av de taxerade beloppen med 3 procent, eller till omkring 820 miljoner kronor.

För övriga grupper av skattskyldiga, som betyda relativt litet för utfallet, har riksräkenskapsverket räknat med i stort sett samma belopp som vid 1941 års taxering, eller tillhopa 90 miljoner kronor.

Efter avdrag från det taxerade beloppet av tillhopa 4,000 miljoner kronor för utnyttjade ortsavdrag beräknas det beskattningsbara beloppet vid 1942 års taxering för fysiska personer m. fl. (A-längden) till 3,266 miljoner kronor. För övriga skattskyldiga äro de beskattningsbara beloppen lika med de taxerade; de beräknas sålunda för svenska aktiebolag till 820 miljoner kronor, för övriga juridiska personer i B-längden till 65 miljoner kronor och för i C-längden redovisade skattskyldiga till 25 miljoner kronor, eller för samtliga skattskyldiga till 4,176 miljoner kronor.

De debiterade skattebeloppen ha beräknats under antagande, att bottenskatten skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna efter 200 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längden upptagna skattskyldiga har antagits ligga på ungefär samma nivå som vid 1940 och 1941 års taxeringar, eller vid 7.6 procent. Medelskatteprocenten för tilläggsskatten, som enligt vad riksräkenskapsverket meddelar nedgått mellan 1940 och 1941 års taxeringar från 1.8 till 1.7 procent — vilket betyder en sänkning av de större inkomsttagarnas relativa andel av det samlade taxeringsresultatet -— har vid 1942 års taxering antagits förbli 1.7 procent.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten vid 1942 års taxering till 482 miljoner kronor, varav för fysiska personer m. fl. 304 miljoner kronor, för svenska aktiebolag 164 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 14 miljoner kronor. Från det debiterade skattebeloppet har riksräkenskapsverket beräknat avdrag på grund av militärtjänstgöring å omkring 3.5 miljoner kronor. Med en antagen inflytandeprocent av 95 procent och efter avdrag för restitutioner, uppskattade till 2.5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket kommit fram till en behållen inkomst av inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1942/43 å 452 miljoner kronor, vilket belopp avrundats till 450 miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatte n, som för budgetåret 1940/41 uppgick till 266 miljoner kronor efter avdrag av 2.3 miljoner kronor i anledning av de-

28 Inkomsterna.

biterad krigskonjunkturskatt, har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 265 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära beräkningar skulle under detta budgetår kunna beräknas inflyta i runt tal 275 miljoner kronor efter avdrag på grund av militär tjänstgöring på omkring 2 miljoner kronor.

För budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från förut angivna förändringar av skatteunderlaget beräknat, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som för budgetåret 1941/42, skulle giva en intäkt av omkring 280 miljoner kronor.

Krigs konjunkturskatten, som för år 1941 utsträcktes att gälla även inkomst av jordbruk och skogsbruk, har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 35 miljoner kronor. I förhållande till krigskonjunkturskatten för år 1940, som under budgetåret 1940/41 gav en intäkt av ej fullt 21 miljoner kronor samt medförde nedsättningar av inkomst- och förmögenhetsskatten och värnskatten med 4.4 och 2.3 miljoner kronor, har jämväl gjorts den ändringen, att den nedsättning, som skatten eljest skulle medfört å förut nämnda skatter, i stället skall drabba krigskonjunkturskatten. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära beräkningar skulle under innevarande inkomsttitel för löpande budgetår kunna motses en intäkt av ungefär det i riksstaten upptagna beloppet, 35 miljoner kronor.

För budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket, under antagande att krigskonjunkturskatt uttages efter oförändrade grunder, med hänsyn till svårigheterna att göra några närmare beräkningar uppfört inkomsttiteln med samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår, 35 miljoner kronor.

Särskild skatt å förmögenhet. Mellan 1940 och 1941 års taxeringar ökades den beskattningsbara förmögenheten med i runt tal 350 miljoner kronor, varemot svarade en stegring av den debiterade förmögenhetsskatten från 25.9 till 26.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har uppskattat avkastningen av skatten under nästa budgetår med utgångspunkt från att förmögenhetssumman mellan 1941 och 1942 års taxeringar skall visa en viss fortsatt ökning. Under denna förutsättning har ämbetsverket beräknat skatteintäkten till 27 miljoner kronor, eller samma belopp som uppförts i årets riksstat.

Stämpel medlen ha i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 55 miljoner kronor och beräknas utfalla med samma belopp. Även för nästa budgetår räknar riksräkenskapsverket med en avkastning av denna storlek. Ämbetsverket har därvid antagit, att intäkten av arvsskatt kommer att sjunka från ett belopp av 31 miljoner kronor för innevarande budgetår till 29 miljoner kronor för nästa men att denna nedgång skall helt motvägas genom ökade inkomster av övriga stämpelmedel. Den beräknade minskningen i arvsskattens avkastning har motiverats med en hänvisning till det inkomstbortfall som följer av de skattebefrielser och skattelindringar, vilka införts genom den nya arvsskattelagstiftningen.

Inkomsterna.

29 Under förutsättning av i huvudsak oförändrade grunder för beskattningen anser jag riksräkenskapsverkets beräkning av de här berörda skattetitlarna böra godtagas. Med åberopande av vad jag anfört vid anmälan av riktlinjerna för budgetens balansering vill jag emellertid förorda, att värnskatten nu preliminärt uppföres med ett till 350 miljoner kronor förhöjt belopp. Jag erinrar om alt denna beräkning icke innefattar något ståndpunktstagande till frågan, huruvida hela det belopp av 70 miljoner kronor, varmed inkomsttiteln föreslås höjd, bör tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller till en del på annat sätt.

Aufomobilskattemcdel. Fordonsskatt och bensinskatt ha av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 10 respektive 3 miljoner kronor. Inkomsten av fordonsskatten, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och av länsstyrelserna jämte överståthållarämbetet uppskattningsvis beräknats till 12 respektive 20 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket ansett i rådande läge böra beräknas jämväl under beaktande av de ytterligare inskränkningar av motortrafiken, som inom en nära framtid kunde bli påkallade av hänsyn till gummiförsörjningen. I fråga om intäkten av bensinskatten, som enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens uppskattningar kunde antagas komma att uppgå till 4 miljoner kronor för till riket införd bensin och en halv miljon kronor för inom riket tillverkad bensin, har riksräkenskapsverket betonat, att någon egentlig beräkning icke vore möjlig. På grund av befarad ytterligare minskning i importen har ämbetsverket i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett inkomsttiteln icke böra upptagas till högre belopp än 3 miljoner kronor. Mot dessa uppskattningar av automobilskattemedlen har jag i nuvarande läge icke funnit anledning till erinran.

Den ovisshet som råder om automobilskattemedlens avkastning under nästa budgetår skulle under normala förhållanden vålla allvarliga svårigheter med hänsyn till att inkomsterna då äro avgörande för väganslagens storlek. Såsom redan i fjolårets statsverksproposition konstaterades, föreligger emellertid under rådande förhållanden icke någon möjlighet att åstadkomma balans mellan automobilskattebudgetens inkomster och utgifter; den beräknade avkastningen av automobilskattemedlen täcker nu icke mer än en ringa bråkdel av de kostnader för vägväsendet, som måste anvisas och som skola avräknas mot bilskattcmedlen. Väganslagens omfattning ha därför fått bestämmas efter andra grunder än de vanliga och utan hänsyn till nedgången i intäkterna för specialbudgeten ifråga. Sedan behållningen i automobilskatteinedlens fond förbrukats, täckes numera bristen för specialbudgetstiteln över budgetutjänmingsfonden. Detta sker automatiskt med tillämpning av nu gällande budgetsystem, i det att utgifter för vägväsendet, för vilka täckning saknas, direkt belasta sistnämnda fond. Redan vid utgången av budgetåret 1940/41 utgjordes, såsom av budgetredovisningen framgår, bristen i statens budgetutjämningsfond till icke mindre än 110 miljoner kronor av underskott å automobilskattemedlens specialbudget, vilka täckts från budgetutjämningsfonden. Den genom dylika underskott uppkomna bristen i budgetutjämnings-

30 Inkomsterna.

fonden är att betrakta såsom ett förskott att framdeles täckas av automobilskattemedel.

Allmän omsättningsskatt och varuskatt. Intäkten av den allmänna omsättningsskatten är i årets riksstat upptagen till 220 miljoner kronor. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna, vilka uppbära skatten, ha beräknat inkomsten till ett något lägre belopp. Med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, anser ämbetsverket, att intäkten för löpande budgetår kan uppskattas till 240 miljoner kronor och för nästföljande budgetår till 250 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1941/42 är inkomsttiteln varuskatt uppförd med 25 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu intäkten av skatten, i vad den avser inom riket tillverkade varor, till 35 miljoner kronor. För nästa budgetår uppskattar styrelsen inkomsten till 40 miljoner kronor. Av de uppgifter som lämnats av kontrollstyrelsen i samband med redogörelsen för den verkställda beräkningen framgår, att intäkten av skatten nästan helt bestämmes av skatteutfallet för choklad och sötvaror. För till riket införda varor har skatten av generaltullstyrelsen uppskattats till 225,000 kronor. Med stöd av de av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen verkställda beräkningarna har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 40 miljoner kronor.

Statens intäkter från de båda här behandlade skattetitlarna äro i hög grad beroende av varuhandelns utveckling. De hittills vunna resultaten ge därför icke ett tillfredsställande underlag för en beräkning av utfallet under nästa budgetår. En försämring av konjunkturläget eller skärpt varuknapphet kan vålla en nedgång i inkomsten av allmän omsättningsskatt som icke skulle motvägas av en allmän prisstegring, om nuvarande tendenser till viss prisstabilitet skulle bliva bestående. Inkomsten av varuskatt kan lätt komma att visa en avsevärd minskning, om tillgången till kakao och övriga råvaror för sötvaruindustrien skulle minskas.

Av angivna skäl är jag tveksam, huruvida inkomsttitlarna böra uppföras med de föreslagna, relativt höga beloppen. En närmare prövning av beräkningen torde emellertid böra anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter. Skulle anledning visa sig föreligga att räkna ned inkomsttitlarna, synes mig detta med hänsyn till de riktlinjer för budgetens balansering, som ligga till grund för riksstatsförslaget, böra föranleda, att kompensation eftersträvas genom den skärpning av den indirekta beskattningen som kan befinnas lämplig. Någon höjning av den allmänna omsättningsskatten bör dock enligt min mening ej övervägas.

Tobaksskatt. Intäkten av tobaksskatt har i gällande riksstat beräknats till 160 miljoner kronor. I anledning av den av 1941 års riksdag beslutade skattehöjningen motses nu en inkomst av 179 miljoner kronor. För att detta resultat skall nås, är det erforderligt att konsumtionen vidmakthålles och

Inkomsterna.

att det skall visa sig möjligt för tobaksmonopolet att vid tillverkningen bemästra eventuellt uppstående svårigheter i fråga om råvaruförsörjningen.

Under här angivna förutsättningar räknar styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet med att tobaksskatten under nästa budgetår skall ge 185 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket ansluter sig till denna uppskattning under framhållande likväl av dess stora osäkerhet.

Riksräkenskapsverket har under ifrågavarande punkt även funnit anledning beröra frågan om tidpunkten för tobaksskattens debitering inom monopolbolaget. Enligt gällande ordning hänför sig den för varje månad debiterade tobaksskatten till de tobaksvaror, som under samma månad av bolagets försäljningsorganisation, tobakskontoren, försålts till bolagets återförsäljare. Riksräkenskapsverket bär funnit det vara naturligare och ur arbetssynpunkt enklare att anknyta debiteringen av tobaksskatten till tidpunkten för varornas överförande från bolagets fabriker till tobakskontoren. En sådan omläggning skulle medföra, att monopolbolaget vid övergången skulle ha att till statsverket i tobaksskatt inleverera ett engångsbelopp, motsvarande skatten å tobakskontorens vid tidpunkten i fråga inneliggande lager. Detta engångsbelopp kan beräknas till omkring 12 miljoner kronor.

Den av riksräkenskapsverket ifrågasatta omläggningen av tobaksskattens debitering synes mig utgöra en rationalisering av förfarandet, som är förtjänt att närmare övervägas. Jag är emellertid icke nu beredd att tillstyrka dess genomförande. Den engångsinkomst som genom omläggningen skulle tillföras statsverket skulle icke minska behovet av löpande inkomster för de normala utgifternas balansering.

Sedan erfarenhet vunnits av den nyligen genomförda skattehöjningens inverkan på konsumtionen, får inkomstberäkningen eventuellt bli föremål för omprövning.

Rusdrycksförsäljningsmcdel: partihandelsbolag. Inkomsttiteln har för innevarande budgetår upptagits till 4 miljoner kronor med utgångspunkt från att aktiebolaget Vin- & spritcentralen av den till 10 miljoner kronor beräknade nettovinsten år 1941 skulle disponera 5 miljoner kronor för avsättning till bolagets vinst- och prisregleringsfond i syfte att förbättra bolagets av olika skäl ansträngda likviditetsställning. Till följd av ökad total omsättning och vissa prishöjningar för en del varuslag har bolaget nu beräknat nettovinsten för år 1941 till omkring 19 miljoner kronor. Efter föreskriven utdelning skulle då återstå något mer än 18 miljoner kronor, varav bolaget ansett 9.5 miljoner kronor böra användas till att fylla upp vinst- och prisregleringsfonden till dess enligt avtalet med staten medgivna maximibelopp å 10 miljoner kronor, medan återstoden, 8 å 9 miljoner kronor, under innevarande budgetår skulle inlevereras till statsverket.

För år 1942 räknar bolaget med att nettovinsten på grund av minskad omsättning, bland annat genom motboksransonernas nedsättning, och stegrade inköpspriser skall bli lägre, högst 15 miljoner kronor, varav efter föreskriven

32 Inkomsterna.

utdelning något mer än 14 miljoner kronor skulle kunna inlevereras till statsverket under budgetåret 1942/43. Riksräkenskapsverket har liksom kontrollstyrelsen anslutit sig till denna beräkning och föreslagit, att inleveransen av vinstmedel från aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle för nästa budgetår beräknas till 14 miljoner kronor. I enlighet med vad jag anfört vid den föregående översikten över statsutgifternas täckning, anser jag, att jämväl det belopp som spritcentralen avsett att tillföra vinst- och prisregleringsfonden, utöver vad som förutsattes i fjolårets statsverksproposition, under nästa budgetår bör inlevereras till statsverket. Härigenom möjliggöres en höjning av den beräknade inleveransen till 19 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde få erinras om sättet för redovisning av ränta och amortering å de av 1939 och 1940 års urtima riksdagar samt 1941 års riksdag under fonden för förlag till statsverket beviljade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker å tillhopa 18 miljoner kronor. Medlen disponeras för utlämnande av lån med en återbetalningstid av högst tio år och löpande med en ränta av 5 procent. Amortering och förräntning av lånen sker i den formen, att vederbörande företag vid leverans av sulfitsprit till spritcentralen icke utfår den del av likviden, som motsvarar beräknad avskrivning och .förräntning å anläggningskapitalet. Vid bolagets återförsäljning av spriten erhålles härigenom en extra inkomst, som tillföres statsverket över här ifrågavarande inkomsttitel. Jämte de för spritcentralen beräknade vinstmedlen skola sålunda under rubrik Rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag inlevereras ifrågavarande räntebelopp ävensom de återbetalade kapitalmedlen, vilka senare på utgiftssidan motsvaras av särskilda anslag under huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Inleveransen av ränte- och amorteringsmedel är beroende av den omfattning, i vilken de nya fabrikerna komma i gång med sin produktion. För löpande budgetår torde den uppgå till omkring 0.5 miljon kronor och enligt under hand erhållna uppgifter kan för nästa budgetår preliminärt räknas med omkring 1.7 miljoner kronor. I riksräkenskapsverkets förut anförda beräkning av inkomstbeloppet från aktiebolaget Vin- & spritcentralen ingår icke denna post. Jag förordar med hänsyn härtill, att inkomsttiteln för nästa budgetår beräknas till, i avrundat tal, 21 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Ifrågavarande inkomsttitel är i riksstaten för löpande budgetår uppförd med 180 miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker beräknas nu av kontrollstyrelsen komma att under budgetåret uppgå till 191 miljoner kronor. För nästa budgetår föreligga enligt styrelsens mening risker för ett väsentligt ogynnsammare utfall. Någon säkrare beräkning kan med hänsyn till de ovissa konjunkturerna ej göras. Med hänsyn till sannolikheten av någon nedgång i konsumtionen finner styrelsen försiktigheten bjuda, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1942/43 uppföres med ett till 175 miljoner kronor reducerat belopp.

Inkomsterna.

33 Riksräkenskapsverket har funnit kontrollstyrelsens uppskattning alltför låg och med utgångspunkt från de allmänna antaganden rörande den ekonomiska utvecklingen, på vilka verkets inkomstberäkning vilar, ansett att skatten för nästa budgetår bör upptagas med 185 miljoner kronor.

Ehuru ovissheten om konsumtionens utveckling under rådande konjunkturer kunde motivera en försiktigare uppskattning än den av riksräkenskapsverket föreslagna, skulle jag likväl, under förutsättning av oförändrade skattesatser, anse mig för närvarande böra godtaga denna. Med åberopande av vad jag anför vid anmälan av statsutgifternas finansiering, förordar jag med denna utgångspunkt, att inkomsttiteln provisoriskt uppföres med ett till 200 miljoner kronor förhöjt belopp.

Uppbörd i statens verksamhet. I anslutning till budgetarbetet har upptagits frågan om en allmän översyn av de taxor, som olika statliga institutioner tillämpa vid utförandet av provningar, undersökningar och andra arbeten, ävensom vid registreringar. Syftet har därvid i första hand varit att tillse, i vilken utsträckning avgifterna under nuvarande förhållanden bereda skälig ersättning för institutionernas kostnader. Vidare har avsetts en prövning av frågan, om institutionerna, i den mån deras verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att gå allmänheten tillhanda, kunna genom anpassning av taxorna bli självförsörjande i större utsträckning än vad nu är fallet.

Från olika myndigheter och verk ha infordrats yttranden i ämnet och i förekommande fall förslag till åtgärder. I en del yttranden har anmälts, att utredningar rörande erforderliga avgiftsjusteringar pågå. I anledning av vad myndigheterna anfört har i andra fall ytterligare utredningar och överväganden i olika avseenden befunnits påkallade. Det har sålunda icke varit möjligt att för de olika departementen i större utsträckning ta ställning till frågan om avgiftsrevision. Utredningen på området bör emellertid fullföljas. Resultaten torde, i den mån de icke nu eller senare under riksdagen kunna redovisas genom uppräkning av vederbörande inkomsttitlar, få komma till synes i utfallet för nästa budgetår.

På grund av föreliggande material rörande avgiftsrevisionen finnes för närvarande icke anledning att vidtaga höjning i riksräkenskapsverkets beräkning av uppbörden i statens verksamhet mer än beträffande inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium med 62,000 kronor och inkomster vid tandläkarinstitutet (patientavgifter) med 12,000 kronor.

Ytterligare utredningar eller överväganden ifrågakomma närmast beträffande följande inkomsttitlar:

inkomster vid sjökarteverket;

» vid statens bakteriologiska laboratorium;

» vid statens rättskemiska laboratorium;

» vid statens institut för folkhälsan;

» vid länsarkitektsinstitutionen;

kontrollstämpelmedel;

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sand. Nr 1. Del 2.

34 Inkomsterna.

inkomster vid karolinska sjukhuset;

» vid serafimerlasarettet;

» vid statens veterinärbakteriologiska anstalt;

» vid statens centrala frökontrollanstalt;

» vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt;

» vid rikets allmänna kartverk;

» vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt;

» vid statens provningsanstalt;

» vid flygtekniska försöksanstalten; samt

» vid statens skeppsprovningsanstalt.

I samband med förevarande utredning ha även uppkommit frågor om höjning av vissa avgifter, vilka redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under anslagen till vederbörande institutioner. Även i dessa avseenden böra utredningarna fullföljas.

Beträffande inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon, som i riksstaten för löpande budgetår är upptagen till 700,000 kronor och av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till samma belopp, torde en icke oväsentlig uppräkning böra verkställas. Enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet anför vid äskande av anslag under sjätte huvudtiteln till besiktning av motorfordon, har han för avsikt att inom kort framlägga förslag om obligatorisk efterbesiktning av gengasdrivna motorfordon. Därest dylik besiktning belägges med samma avgift som nu gäller för periodisk efterbesiktning för motorfordon i yrkesmässig persontrafik, torde en höjning av intäkterna under förevarande inkomsttitel med åtminstone 400,000 kronor eller till 1,100,000 kronor vara att påräkna.

Vid äskande av anslag under åttonde huvudtiteln till låroboksnåmnden tillstyrker chefen för ecklesiastikdepartementet, att särskilda avgifter skola införas för nämndens granskning av läroböcker. Departementschefen uttalar sin anslutning till ett av riksräkenskapsverket vid ärendets remissbehandling framlagt förslag att dylika avgifter skola utgå med 25 kronor för varje granskad bok samt att inkomsterna härav skola upptagas till redovisning på riksstatens inkomstsida.

Inkomsten av granskningsavgifterna har, med utgångspunkt från att dessa skulle uttagas med lägst 10 högst 50 kronor, för nästa budgetår beräknats till omkring 2,000 kronor. Riksräkenskapsverket har ansett, att en särskild inkomsttitel icke vore erforderlig för redovisning av ett sådant belopp, utan förordat, alt inflytande avgifter skola tillgodoföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Jag kan ansluta mig till detta förslag.

Med åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att följande inkomsttitlar under Uppbörd i statens verksamhet måtte, med avvikelse från riksräkenskapsverkets förslag till inkomstberäkning, upptagas i riksstatsförslaget

med härefter angivna belopp, nämligen:

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ...... 132,000 kronor,

Avgifter för besiktning av motorfordon .............. 1,100,000 » ,

Inkomster vid tandläkarinstitutet .................... 212,000 »

Inkomsterna.

35 Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket beräknats till ett avrundat belopp av 3.7 miljoner kronor, därvid ämbetsverket anmärkt, att frågan huruvida någon disposition av totalisatormedel för allmänna budgetändamål kunde äga rum undandroge sig dess bedömande. Under budgetåret 1940/41 tillfördes förevarande inkomsttitel från stuteriväsendets fond 1 miljon kronor, och under nu löpande budgetår avses att 0.5 miljon kronor skall disponeras för samma ändamål. Enligt vad jag inhämtat torde från nämnda fond kunna för allmänna budgeten under 1942/43 tagas i anspråk ett lika stort belopp, 500,000 kronor. Fondmedlen böra tillföras denna inkomsttitel. Jämväl inflytande avgifter vid läroboksnämndens granskningsverksamhet skola, på sätt jag nyss förordat vid beräkning av inkomster under Uppbörd i statens verksamhet, redovisas å denna inkomsttitel. Nämnda avgifter ha för nästa budgetår beräknats till omkring 2,000 kronor. Inkomsttiteln torde i riksstatsförslaget böra upptagas med ett avrundat belopp av kronor 4,200,000.

I samband härmed får jag anmäla, att fråga uppkommit om indragning till statsverket av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond, varvid ifrågasatts att behållningen skulle upptagas till redovisning å förevarande inkomsttitel. I en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria har, i anslutning till förslaget i proposition nr 318 till 1941 års riksdag att böter och viten enligt nya värnpliktslagen skola tillfalla kronan i stället för nyssnämnda fond, förordats en avveckling av fonden, vilket skulle medföra vissa budgettekniska fördelar, över promemorian ha utlåtanden infordrats av statskontoret och riksräkenskapsverket, vilka båda i princip tillstyrkt fondens indragning. Jag torde framdeles få återkomma till frågan.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 149.5 miljoner kronor. Såsom redan nämnts vid redogörelsen för det beräknade utfallet av löpande statsreglering, väntar riksräkenskapsverket, att väsentligt högre belopp komma att inflyta. Sammanlagt motser ämbetsverket en stegring av inkomsterna från affärsverken till 205 miljoner kronor.

De för löpande budgetår konstaterade tendenserna ha antagits skola göra sig gällande även i fortsättningen. Ämbetsverkets förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår ansluter sig i fråga om affärsverken rätt nära till de beräknade utfallssiffrorna. Mot den antagna inkomsten under löpande budgetår å sammanlagt 205 miljoner kronor står en beräknad intäkt för nästa budgetår av 206 miljoner kronor. För postverket räknas därvid med en rätt avsevärd sänkning i förhållande till arets utfall, som dock mer än motväges av ytterligare ökningar främst för vattcnfallsverket men åven för telegraf- och domänverken. Vid beräkningen av överskotten bar riksräkenskapsverket beträffande affärsverkens utgifter för rörligt tillägg, dyrtidstillägg och kristillägg å löner och pensioner förutsatt, att dessa skola under nästa budgetår utgå efter de för sista kvartalet 1941 gällande grunderna, vilket för

36 Inkomsterna.

flertalet befattningshavare innebär ett till 15 procent maximerat rörligt tilllägg och ett kristillägg av 8 procent.

Postverkets till 10 miljoner kronor beräknade inkomstöverskott för innevarande budgetår torde enligt generalpoststyrelsens beräkningar i november 1941 komma att uppgå till 18.5 miljoner kronor, däri inbegripet ett belopp av

2.75 miljoner kronor i vinstmedel från postsparbanken för år 1940. Den oväntade stegringen förklarar styrelsen främst med att frankoteckensuppbörden, som utgör den övervägande delen av verkets inkomster, i stället för att sjunka visat en ökning, som för perioden januari—oktober 1941 uppgått till 4.9 procent i jämförelse med motsvarande månader år 1940. I övrigt har främst bidragit, att ersättningen för kristidsorganens tjänstepost ökats med något över 1 miljon kronor och att den avsevärt ökade postgirorörelsen givit en ungefär lika stor vinst.

Beräkningen av inkomstöverskottet för budgetåret 1942/43 har generalpoststyrelsen, i likhet med vad som tidigare skett i motsvarande fall men med reservation för att varje större förändring i det politiska och ekonomiska livet kunde komma att medföra avsevärda förskjutningar, grundat på en uppskattning av postverkets driftsresultat under kalenderåret 1942. Beräkningen bygger på förutsättningen, att någon ytterligare försämring av det handelspolitiska läget icke skall inträda och att postverket jämväl under hela året skall tillföras en förhållandevis stor ersättning för befordran av de statliga krisorganens tjänstepost ävensom av militära brev till och från den i försvarsberedskap liggande militära personalen. Frankoteckensuppbörden vid postanstalterna som för år 1940 utgjorde 82.3 miljoner kronor och för år 1941 beräknats till 87 miljoner kronor har styrelsen antagit förbli oförändrat 87 miljoner kronor för år 1942. Beträffande försändelser från kristidsorganen samt militärbreven har räknats med ungefär samma postmängd som under senaste tiden avlämnats till postbehandling. För postverkets övriga rörelsegrenar har styrelsen uppskattat inkomsterna till 32.2 miljoner kronor, varjämte styrelsen räknar med att postsparbankens vinst för år 1941, uppskattad till 1.9 miljoner kronor, i nuvarande tidsläge i sin helhet skall tagas i anspråk för statsregleringen och sålunda inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1942/43.

Mot en sammanlagd summa bruttoinkomster på i runt tal 121 miljoner kronor ställer styrelsen utgifter enligt ett sedermera fastställt förslag till driftkostnadsstat på sammanlagt 108 miljoner kronor. Inkomstöverskottet beräknas sålunda till 13 miljoner kronor. Samma belopp antages skola kunna inlevereras till statsverket under budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverket har i anledning av den för år 1942 antagna nedgången av överskottet på den egentliga poströrelsen med 4.6 miljoner kronor erinrat om att postverkets inkomster under en följd av år beräknats mycket försiktigt. Ämbetsverket har under förutsättning av oförändrade handelspolitiska förhållanden funnit skäl utgå ifrån att postverkets överskott under år 1942 icke skall bli nämnvärt sämre än under fjolåret men i det ovissa läget ansett sig icke böra räkna med högre inkomst än 15 miljoner kronor.

Inkomsterna.

37 Telegrafverkets inlevererade överskott uppgick för budgetåret 1940/41 till 40 miljoner kronor och bär i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har emellertid i november 1941 ansett sig kunna räkna med ett överskott för sistnämnda budgetår av cirka 44 miljoner kronor. Inkomsterna ha för år 1941 antagits uppgå till omkring 171.5 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1940 med 9 miljoner kronor eller 5.5 procent. De sammanlagda driftkostnaderna ha antagits uppgå till 129.4 miljoner kronor, innebärande en ökning från år 1940 med 6.5 miljoner kronor eller 5.3 procent.

För år 1942 har telegrafstyrelsen, med utgångspunkt från att vårt lands ekonomiska läge i huvudsak skall bli oförändrat, räknat med en något mindre ökning av verkets rörelse än under år 1941, då densamma delvis varit rekordartat stor. Inkomsterna har styrelsen beräknat till 178.5 miljoner kronor, motsvarande en ökning från år 1941 med 7 miljoner kronor. Driftkostnaderna ha, med utgångspunkt från antagandet, att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande (november 1941) och att rörligt tillägg samt dyrtids- och kristillägg skola förbli oförändrade, enligt numera fastställd driftkostnadsstat, kalkylerats till 136 miljoner kronor, motsvarande en ökning i förhållande till år 1941 på 7 miljoner kronor. Överskottet för år 1942 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till närmare 43 miljoner kronor. Styrelsen har antagit, att överskottet under första halvåret 1943, såvida intet oförutsett inträffar, skall bli minst lika stort som under första halvåret 1942 och med hänsyn härtill ansett sig för budgetåret 1942/43 kunna räkna med ett överskott av cirka 43 miljoner kronor.

Av de beräknade inkomsterna för åren 1941 och 1942 utgöra inträdes-, anläggnings- och abonnemangsavgifterna, som år 1940 uppgått till något över 83 miljoner kronor, i runt tal 88 och 92 miljoner kronor, medan den andra stora huvudposten, samtalsavgifterna, som år 1940 utgjorde närmare 54 miljoner kronor, beräknats till omkring 57 och 60 miljoner kronor för åren 1941 och 1942. Telegrafinkomsterna ha antagits ligga tämligen oförändrade vid 1940 års nivå, ej fullt 10 miljoner kronor. Radiolicensavgifterna, som år 1940 uppgingo till 14.4 miljoner kronor, ha däremot antagits stiga med 0.8 miljoner kronor för år 1941 och ytterligare 0.3 miljoner kronor för år 1942.

Riksräkenskapsverket har karakteriserat telegrafstyrelsens beräkning såsom försiktig. Den hittills oavbrutna utvecklingen av telefonväsendet har ämbetsverket antagit fortsätta även under första halvåret 1943 om än i långsammare tempo och på grund härav beräknat överskottet för budgetåret 1942/43 till i runt tal 45 miljoner kronor.

Statens järnvägars till statsverket inlevererade överskott för budgetåret 1940/41 utgjorde i runt tal 98 miljoner kronor. För löpande budgetår har i riksstaten räknats med ett överskott av 70 miljoner kronor. Enligt av järnvägsstyrelsen senare framlagda beräkningar torde den behållna inkomsten för detta budgetår kunna beräknas till omkring 120 miljoner kronor vari dock

38 Inkomsterna.

ingår ett engångsbelopp å 10.7 miljoner kronor, som tidigare reserverats för täckning av eventuellt underskott å malmbanan under avräkningsperioden 1937—1941, samt viss s. k. fraktökning enligt bestämmelserna i § 13 i 1927 års malmavtal. Överskottets utveckling förklaras emellertid främst av att inkomsterna av såväl person- som godstrafiken ha fortsatt att stiga. Handelsavspärrningen i april 1940 medförde en ur järnvägarnas synpunkt gynnsam förskjutning i läget å transportmarknaden. Inkomsterna minskades visserligen genom nedgång i transporterna av export- och importvaror och genom fortsatt nedgång av transporten av byggnadsvaror. Men denna minskning har helt motvägts genom att frakter tillförts järnvägarna från den beskurna biltrafiken, genom betydande transporter åt försvarsberedskapen samt genom den provisoriska taxehöjning som genomförts från och med den 1 juli

1940. De nödvändiga anpassningsåtgärderna inom näringslivet ha dessutom medfört ett flertal nya eller utvidgade transportuppgifter för järnvägarna såsom transporter av bränsleved, torv, träkol och fodercellulosa. Vid bedömande av inkomst- och omslutningssiffrorna för statens järnvägar bör slutligen även beaktas, att statsbanenätet under de sista två åren utvidgats genom införlivande av enskilda järnvägar med en sammanlagd längd av mer än 2,000 km.

I fråga om utsikterna för nästa budgetår har järnvägsstyrelsen, med betonande av de synnerligen ovissa antaganden som en förhandsberäkning under nuvarande ekonomiska och politiska förhållanden måste bygga på, räknat med ungefär samma inkomstgivning för godstrafikens del som under år 1941 medan styrelsen däremot för persontrafiken ansett en viss nedgång icke vara utesluten. Såsom förutsättningar för denna uppskattning angiver järnvägsstyrelsen bland annat, att Sveriges handelspolitiska läge i stort sett förblir oförändrat, att någon mera avsevärd nedgång i produktion och sysselsättning inom näringslivet icke uppkommer, att försvarsberedskapen upprätthålles i ungefär oförändrad omfattning, att någon ytterligare mera väsentlig prisstegring icke inträffar samt att nuvarande taxor bibehållas.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för år 1942 har järnvägsstyrelsen uppskattat till 421 miljoner kronor mot 432 miljoner kronor år 1941 och 361 miljoner kronor år 1940. För persontrafiken ha inkomsterna därvid beräknats till 145 miljoner kronor mot 152 och 125 miljoner kronor nyssnämnda år, medan godstrafiken (inklusive lapplandsmalmen) antagits ge 262 miljoner kronor mot 267 och 223 miljoner kronor under åren 1941 och 1940. Å andra sidan ha utgifterna, som 1940 voro 267.5 miljoner kronor och för 1941 beräknats till 320 miljoner kronor, i den fastställda driftkostnadsstaten antagits stiga till 331 miljoner kronor år 1942. Utöver ökade underhålls-, löneoch pensionskostnader räknar styrelsen med högre kostnader för bränsle och andra driftförnödenheter. Priset för stenkol har antagits stiga från i genomsnitt omkring 59 kronor per ton år 1941 till omkring 65 kronor år 1942. Det löpande överskottet skulle i enlighet härmed kunna väntas sjunka från 112 miljoner kronor år 1941 till 90 miljoner kronor år 1942. På grund av det intensiva utnyttjandet av statens järnvägars rullande materiel och anlägg-

Inkomsterna.

ningar anser emellertid järnvägsstyrelsen extra avsättningar till förnyelsefonden erforderliga under såväl år 1941 som år 1942. Beträffande förstnämnda år har styrelsen nyligen anhållit om bemyndigande att göra sådan avsättning med i runt tal 17 miljoner kronor. Med hänsyn till detta avskrivningsbeliov och till de ovissa förhållandena i övrigt har det synts järnvägsstyrelsen lämpligt att för nästa budgetår åtminstone tills vidare icke räkna med högre inkomst av statens järnvägar än 70 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som strukit under behovet av extraordinära avskrivningar och ifrågasatt en ytterligare avsättning till förnyelsefonden under år 1942 före utgången av löpande budgetår, bär för den skull icke ansett sig böra räkna med ett större överskott än 100 miljoner kronor för budgetåret 1941/42. Beträffande järnvägsstyrelsens beräkning av överskottet för nästa budgetår har ämbetsverket, som utgått från en fortsatt intensifiering av järnvägstransporterna såsom sannolik, ansett denna alltför låg. Med hänsyn till det möjliga behovet av ytterligare extra avsättning till förnyelsefonden under budgetåret 1942/43 och med beaktande av den stora felmarginal, som i nuvarande läge måste vidlåda varje beräkning av denna inkomsttitel, har ämbetsverket ansett sig böra uppskatta inkomsten av statens järnvägar för nästa budgetår till i runt tal 100 miljoner kronor.

Beräkningen av anslagen till kristillägg under driftbudgetens olika huvudtitlar har skett med utgångspunkt från att sådana tillägg skulle komma att utgå med 12 procent av de lönesummor på vilka rörligt tillägg beräknas. De uppskattningar av affärsverkens överskott, för vilka jag här redogjort, ha utgått från kristillägg av 8 procent. Med de modifikationer, som följa av eu justering av denna detalj i beräkningarna, skulle jag vid oförändrade taxeförhållanden vara beredd att godtaga riksräkenskapsverkets förslag till uppskattning av ifrågavarande överskott. Den av riksräkenskapsverket ifrågasatta ytterligare avsättningen till statens järnvägars förnyelsefond under innevarande budgetår finner jag motiverad även med tanke på att en viss del av årets överskott enligt vad järnvägsstyrelsen påpekat är av engångsnatur.

Såsom jag framhållit vid anmälan av frågan om budgetens balansering, föreligga emellertid nu skäl att böja vissa taxor; för telegrafverkets del har en högre taxa redan fastställts att gälla från och med den 1 januari 1942. Med beaktande av de inkomsttillskott, som dessa taxehöjningar enligt preliminära beräkningar skulle medföra, förordar jag med nyss angivna utgångspunkter för uppskattningen, att här ifrågavarande inkomsttitlar i riksstatsförslaget uppföras med följande belopp, nämligen postverket 30 miljoner kronor, telegrafverket 55 miljoner kronor och statens järnvägar 100 miljoner kronor. En definitiv inkomstberäkning torde få framläggas, sedan taxefrågorna hunnit underkastas en slutlig prövning.

Riksbanksfondcn. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med 10 miljoner kronor. Beloppet avser statens beräknade andel i riksbankens vinst

40 Inkomsterna.

för år 1941. Fullmäktige i riksbanken ha nu i skrivelse till riksräkenskapsverket preliminärt beräknat denna vinst till omkring 18 miljoner kronor. Det ankommer på 1942 års lagtima riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut framkommande vinsten som skall inlevereras till statsverket.

För nästkommande budgetår ha bankofullmäktige räknat med en vinst på riksbankens rörelse av 10 miljoner kronor. Med detta belopp har inkomsttiteln också uppförts i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Beräkningen, vilken under rådande förhållanden måste betecknas såsom rent formell, har ej givit mig anledning till erinran.

Enligt vad jag inhämtat ha bankofullmäktige vid de verkställda vinstberäkningarna förutsatt fortsatt tillämpning av den behandling i bokföringshänseende av framkommande vinst och förlust å handeln med guld, för vilken jag redogjorde vid anmälan av inkomstberäkningen i 1941 års statsverksproposition. Jag får i anledning därav erinra om vad jag i detta sammanhang anförde angående innebörden ur statsverkets synpunkt av detta bokföringssätt.

Statens allmänna fastighetsfond. överskotten för de olika delfonderna av statens allmänna fastighetsfond ha av riksräkenskapsverket beräknats till ett sammanlagt belopp av 10,688,000 kronor. Till denna beräkning kan jag preliminärt ansluta mig men vill samtidigt anmäla, att en översyn av allmänna fastighetsfondens olika inkomster, särskilt hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, igångsatts. Resultaten av utredningen torde, åtminstone till en del, kunna redovisas vid anmälan av proposition med förslag till stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1942/43.

Statens utlåningsfonder. Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning icke tagit hänsyn till avkastningen av de kapitalinvesteringar, som beslutats av 1941 års riksdag under höstsessionen. Ifrågavarande investeringar i statens lånefonder avse dels förstärkning av förut existerande fonder, dels nybildning av en fond. Förstärkningarna till äldre fonder utgöras av 1,500,000 kronor till hemslöjdslånefonden och 300,000 kronor till skogsväglånefonden. Den nya fond, som riksdagen beslutat, är fonden för hantverks- och småindustrikredit, i vilken investerats ett belopp av 2,000,000 kronor. Några nämnvärda inkomster torde icke vara att påräkna av dessa investeringar. Den justering av inkomstberäkningen för lånefondernas del, som eventuellt kan befinnas erforderlig i anledning av dessa och möjligen å tillläggsstat II tillkommande investeringar, kan lämpligen göras i det definitiva förslaget till inkomstberäkning mot slutet av riksdagen.

I fjolårets statsverksproposition berördes möjligheten av jämkningar i den uppskattade ränteavkastningen för olika fonder, vilka kunde påkallas av förändringar i räntesatserna i anledning av förslag från pågående sakkunnigutredningar. Den allmänna översynen av räntebestämmelserna för fonderna

Inkomsterna.

har ännu icke lett fram till åsyftat resultat. De med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 9 januari 1940 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om räntan å lån från statens utlåningsfonder avlämnade den 20 december 1940 slutbetänkande i ämnet. Sedan remissbehandlingen av sakkunnigförslaget avslutats, har Kungl. Majd den 14 mars 1941 anbefallt statskontoret att verkställa viss ytterligare utredning rörande räntebestämmelserna. Ämbetsverkets utredning skulle med beaktande av de sakkunnigas förslag till bestämningsgrunder för en normalränta vid den statliga utlåningen samt av vad i övrigt förekommit i ärendet avse möjligheterna att uppnå större enhetlighet i utformningen av räntebestämmelserna för de statliga utlåningsfonderna. För den händelse att den anbefallda utredningen hinner slutföras å sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas årets riksdag, torde erforderlig justering av uppskattningen av utlåningsfondernas avkastning jämväl få verkställas i samband med framläggandet av definitivt förslag till inkomstberäkning.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. Den staten under budgetåret 1942/43 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet i monopolbolaget har i enlighet med bolagets förslag av riksräkenskapsverket uppskattats till 1,595,000 kronor.

Vid olika tillfällen under gångna budgetår har monopolbolaget kunnat till statsverket inleverera reserverade vinstmedel, vilka frigjorts genom att någon ytterligare avskrivning å monopolrätten ej verkställts. Det synes mig sannolikt, att tobaksmonopolets verksamhet skall visa ett sådant resultat, att en dylik extra inleverans skall kunna ske även under nästa år. Om så blir fallet, kan statens inkomst av monopolbolaget höjas utöver det nu av riksräkenskapsverket angivna beloppet. Jag förordar, att inkomsttiteln i riksstatsförslaget med hänsyn därtill upptages med ett till 6,595,000 kronor förhöjt belopp.

Diverse kapitalfonder. Intäkterna av de under denna rubrik redovisade fondema ha för nästa budgetår av riksräkenskapsverket beräknats till i runt tal 1,250,000 kronor. I denna summa ingår ett belopp av 500,000 kronor utgörande beräknad ränta å de under fonden för förlag till statsverket redovisade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Denna ränteavkastning, vilken jämte amorteringar å de utlånade medlen inflyter i form av extrainkomst för aktiebolaget Vin- & spritcentralen på grund av den prisnedsättning som bolaget erhåller å den från de nya fabrikerna levererade sulfitspriten, bör på sätt jag i det föregående berört redovisas under inkomsttiteln Rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag. Med hänsyn härtill förordar jag att inkomsten under förevarande inkomsttitel beräknas till 750,000 kronor.

42 Inkomsterna.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t i avvaktan på framläggandet av vissa i det föregående berörda skatteförslag måtte föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1942/43 enligt följande

Inkomsterna.

43 Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

44 Inkomsterna.

Inkomsterna.

46 Inkomsterna.

Inkomsterna.

48 Inkomsterna.

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43.

Inkomsterna.

i

i

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 14,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 220,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 100,000

3. Medicinalstyrelsens delfond......................

4. Byggnadsstyrelsens » ......................

5. Generaltullstyrelsens » ......................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 250,000

7. Lunds universitets delfond......................

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000

9. Lotsstyrelsens delfond ..........................

B. Avsättning till värdeminskning skonio :

300,000

320,000

1.800.000 40,000

i

4,409,000

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 78,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 978,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 283,000 445,000!

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis ............ 471,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis ............ 33,000

3,260,000

C. Hyres- och arrendeutgifter in. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000 I

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 195,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 26 000!

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,975,000

5. General tullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43,000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,0001

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 9,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens s , förslagsvis.......... 32,000 2,365,000

Hihang till riksdagens protokoll 19i2. t saml. Nr I. Del 2. 4

50 Inkomsterna.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna ä driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond

för budgetåret 1942/43.

Inkomsterna.

51 Kronor

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. in

1. Arméförvaltningens delfond........

2. Marinförvaltningens » ........

3. Flygförvaltningens » ........

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis............ 565,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis............ 230,000

3. Flygförvaltningens > , förslagsvis............ 1,040,000 1,835,000

11,728,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och1

arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis............ 649,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis............ 123,000

3. Flygförvaltningens » , förslagsvis............ 257,000 1,029,000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond......... 5,112,000

2. Marinförvaltningens » 3,034,000

3. Flygförvaltningens » 2,271,000 j 10,417,000

Summa | 26,009,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: William Dickson.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 1

Bihang A.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Del 2. 1

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1942/43, vill ämbetsverket inledningsvis erinra om inkomstutvecklingen under budgetåret 1940/41.

I härvid såsom bilaga A fogad tabell lämnas en summarisk redovisning över utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1940/41. I tabellen har driftbudgeten därvid uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Enligt riksstaten för budgetåret 1940/41 hade inkomsterna beräknats till

1.861.75 miljoner kronor. Genom de av 1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I för samma budgetår beslutade nya inkomsterna, nämligen krigskonjunkturskatt för år 1940 och allmän omsättningsskatt, höjdes den enligt riksstaten beräknade inkomstsumman med 20 respektive 80 miljoner kronor till

1.961.75 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen uppgingo driftbudgetens inkomster till 2,036.63 miljoner kronor eller 74.88 miljoner kronor mer än beräknat.

Inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 155.05 miljoner kronor. Detta inkomstöverskott fördelar sig med ungefär lika belopp å egentliga statsinkomster och inkomster av statens kapitalfonder. Bland egentliga statsinkomster svara skatterna för en nettomerinkomst av 68.87 miljoner kronor. Betydande överskott hava lämnats av inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker; brist utvisar särskilt stämpelmedlen. Av det till statens kapitalfonder hänförliga inkomstöverskottet, till vilket affärsverksfonderna och riksbanksfonden främst bidragit, belöpa 47.90 miljoner kronor å statens järnvägar.

Å specialbudgeternas inkomsttitlar har uppstått en nettobrist å 80.17 miljoner kronor. För enbart automobilskattemedlen redovisas en brist å 80.50 miljoner kronor.

Enligt riksstaten och tilläggsstaten hade utgifterna beräknats skola överstiga inkomsterna med ett belopp av 1,675.67 miljoner kronor. Det underskott, som sålunda beräknats skola avföras å budgetutjämningsfonden, fördelar sig med 1,594.83 miljoner kronor å allmänna budgeten och med 80.84 miljoner kronor å automobilskattemedlens specialbudget. Utgifterna å de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen hava emellertid överstigit det beräknade beloppet med 58.70 miljoner kronor; av detta överskridande hänföra sig 31.22 miljoner kronor till fjärde huvudtiteln. Därjämte må framhållas, att det redovisade underskottet å automobilskattemedlens specialbudget överstigit det beräknade med 29.46 miljoner kronor, vilket belopp täckts från budgetutjämningsfonden över det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Genom inkomstöverskottet å de mot allmänna budgeten reglerade inkomsttitlarna be-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 3

gränsas emellertid det å budgetutjämningsfonden avförda underskottet till 1,608.78 miljoner kronor.

Vid bedömandet av detta underskott bör uppmärksammas, att reservationerna å driftbudgeten ökats med 231.36 miljoner kronor. Den verkliga nettobelastningen å driftbudgeten uppgår sålunda till allenast 1,377.42 miljoner kronor. Kapitalinvesteringarna hava enligt redovisningen för kapitalbudgeten uppgått till sammanlagt 464.40 miljoner kronor, av vilket belopp 54.28 miljoner kronor täckts genom å driftbudgeten redovisade avskrivningsmedel. För investeringsändamål hava alltså förbrukats netto 410.12 miljoner kronor. Den sammanlagda nettobelastningen å driftbudgeten och kapitalbudgeten utgjorde i enlighet härmed 1,787.54 miljoner kronor.

För finansiering av dessa utgifter hava under budgetåret upptagits nya lån å 1,545.01 miljoner kronor, varjämte statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar nedgått med 188.92 miljoner kronor. Den kontanta medelsförbrukningen under budgetåret utöver influtna löpande inkomster uppgick sålunda till 1,733.93 miljoner kronor. Skillnaden mellan detta belopp och den ovan angivna nettobelastningen å budgeten beror på att regleringen av vissa förskott, diversemedelstitlar, avräkningskonton m. m. medfört någon minskning av det kontanta medelsbehovet.

För att närmare belysa inkomstutvecklingen under de senaste åren bär riksräkenskapsverket i tablån å sid. 4 sammanställt inkomsterna för budgetåren 1936/37—1940/41, grupperade i överensstämmelse med driftbudgetens uppställning för det sistförflutna budgetåret.

Närmare uppgifter rörande förändringarna å de olika inkomsttitlarna under samma femårsperiod lämnas i tabellbilagan B, vari inkomsterna fördelats å inkomsttitlar i enlighet med den för budgetåret 1940/41 gällande riksstatsuppställningen. Som av denna tabell framgår, är inkomstökningen under angivna tidsperiod huvudsakligen att hänföra dels till inkomsttitlarna för inkomst- och förmögenhetsskatter, tobaksskatt, rusdrycksmedel och lotterimedel ävensom inkomsterna av folkpensioneringsfonden, statens järnvägar och riksbanksfonden och dels till de under budgetåren 1939/40 och 1940/ 41 beslutade nya skatterna.

Beträffande därefter inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret 1941/42 föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod uppgått till 452.47 miljoner kronor mot 362.25 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår, ökningen i inkomsttillflödet beror främst på den nytillkomna omsättningsskatten, vilken under angivna tid lämnat 76.16 miljoner kronor, samt ökade inkomster från statens järnvägar. Därjämte hava tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker bidragit till inkomststegringen.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med stöd av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41

Miljoner kronor

Egentliga statsinkomster:

sammanställning över det beräknade utfallet av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de i riksstaten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst å 2,185.68 miljoner kronor mot beräknat 2,080.01 miljoner kronor. De i riksstaten uppförda mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomsttitlarna beräknas härvid lämna en nettomerinkomst att tillföras nämnda fond å 111.88 miljoner kronor.

Då det slutliga utfallet av inkomstsidan för innevarande budgetår är beroende av mycket svårbedömbara faktorer, måste den av riksräkenskapsverket nu gjorda beräkningen betraktas som i hög grad approximativ.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten.

Efter krigsutbrottet 1939 har den ekonomiska utvecklingen varit mycket oenhetlig. Svårast drabbades husbyggnadsverksamheten. Sedan exportmöjligheterna minskats genom att flertalet handelsvägar spärrats, har exportindustriens produktion nedgått. Produktionsinskränkningen har dock delvis kunnat motvägas genom ökad produktion för inhemska, speciellt militära ändamål.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 5

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har den industriella produktionen under åren 1940 och 1941 visat en sakta fallande tendens. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna — som i genomsnitt för år 1939 låg vid 124 och år 1940 vid 113 — har under innevarande år nedgått från 106 under januari till 102 under september. Indextalet har under oktober stigit till 103. Motsvarande indextal under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 48 (för oktober månad 1940 49), för järn- och stålindustri 134 (127), för maskinindustri 150 (149), för livsmedelsindustri 104 (112), för textil- och sömnadsindustri 103 (119) och för annan konsumtionsvaruindustri 111 (110).

Godstrafiken å järnvägarna har under åren 1940 och 1941 visat stark ökning. Den å statens järnvägar transporterade godsmängden uppgick under januari—september månader 1941 till 12.55 miljoner ton mot 10.66 miljoner ton samma tid föregående år och 8.51 miljoner ton år 1939.

Såväl antalet sysselsatta arbetare som arbetstillgången inom industrien har enligt socialstyrelsens beräkningar under innevarande år varit obetydligt högre än under år 1939. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången av oktober månad åren 1939 och 1940 var 12,183 respektive 16,122, uppgick vid utgången av sistlidne oktober till 12,610. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för tredje kvartalet innevarande år något gynnsammare än för år 1940. Det bör erinras, att uppgifterna rörande arbetslösheten under åren 1940 och 1941, bland annat på grund av inkallelserna till beredskapstjänst, icke äro direkt jämförbara inbördes eller med motsvarande uppgifter föregående år.

Utrikeshandeln har under år 1941 visat en avsevärd nedgång. Sålunda uppgick under tiden januari—oktober importen till 1,376.7 miljoner kronor mot 1,957.6 respektive 1,696.1 miljoner kronor åren 1939 och 1940 samt exporten till 1,109.3 miljoner kronor mot 1,543.6 respektive 1,093.0 miljoner kronor åren 1939 och 1940.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt vara betydligt under medelmåttan.

Partiprisnivån har under innevarande år successivt höjts. Kommerskollegii index för grosshandelspriser (1935 = 100), som i medeltal för åren 1939 och 1940 var 115 respektive 146 samt för januari 1941 var 162, har för månaderna juli—oktober 1941 varit respektive 173, 174, 175 och 176. I

I fråga om den framtida ekonomiska utvecklingen framhöll riksräkenskapsverket redan i inkomstberäkningen för budgetåret 1940/41, hurusom denna i dåvarande läge bestämdes icke av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan väsentligen av poliliska avgöranden. Under åren 1940 och 1941 har detta förhållande blivit ytterligare markerat. De av krigstillståndet föranledda omkastningarna i fråga om varuförsörjningen hava framtvungit allt flera statsingripanden på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort betydande omläggningar av produktion och konsumtion, vilka medfört ett allt intimare samarbete mellan staten och det

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

enskilda näringslivet. Sedan genom krigföringen flertalet handelsvägar för vårt lands del blivit spärrade, hava genomgripande omläggningar av utrikeshandeln och folkförsörjningen blivit ofrånkomliga, vilket i sin tur endast kunnat ske genom ett ytterligare fördjupat samarbete mellan staten och näringslivet.

Någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens nedgång har hittills icke blivit märkbar, huvudsakligen beroende på ökade statsbeställningar, främst för försvarets räkning, samt inkallelser till militärtjänst. Så länge produktionskapaciteten utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och varuutbytet med de marknader, som ännu äro öppna för svensk handel, torde någon större arbetslöshet icke behöva befaras. Fortsatt handelsavspärrning måste emellertid medföra ökad knapphet på vissa varor med därav följande återverkningar i fråga om produktionens inriktning och prisnivåns anpassning.

Under nu angivna omständigheter har riksräkenskapsverket ansett sig kunna uppställa den arbetshypotesen för inkomstberäkningen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige ej skall, i stort sett, påverka statens inkomstförhållanden i ogynnsam riktning under den tid, som är avgörande för den nya budgeten.

Beträffande de enskilda inkomsttitlarna förutsätter riksräkenskapsverket emellertid, att den fortsatta utvecklingen skall komma att utvisa stora avvikelser från de linjer, som tidigare betraktats såsom normala. Sålunda har riksräkenskapsverket räknat med fortsatt hög inkomstnivå för affärsverken samt inkomstminskning för sådana titlar som automobilskattemedel, margarinaccis, kaffeskatt och maltdrycksskatt. För tullmedelsinkomsterna, som under år 1941 nått en ny bottennivå har riksräkenskapsverket icke räknat med fortsatt nedgång, medan stämpelmedel väntas utvisa en svag återhämtning. För inkomst- och förmögenhetsskatterna, som bero av inkomstutvecklingen år 1941, väntas viss ytterligare ökning av skatteunderlaget.

Vid beräkningen av affärsverkens överskott har riksräkenskapsverket förutsatt, att rörligt tillägg, dyrtidstillägg och kristillägg skola under den tid varom fråga är utgå efter de för innevarande kvartal gällande grunderna.

Vid inkomstberäkningens upprättande har hänsyn icke tagits till de förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, därest det nuvarande krigstillståndet skulle upphöra före nästkommande budgetårs utgång. Här skall endast konstateras, att ett blivande fredsslut skulle komma att medföra omläggningar av produktion och handel, vilkas omfattning och verkningar det nu icke är möjligt att bedöma.

Som av det sagda torde framgå, är denna inkomstberäkning grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer. Det är därför uppenbart, att beräkningen, även om det nuvarande handelspolitiska läget kommer att bestå under budgetåret 1942/43, måste anses mycket approximativ samt att varje förändring i detta läge kommer att medföra avsevärda rubbningar i inkomsttillflödet. En förutsättning för att inkomsterna skola kunna hållas vid den beräknade nivån är vidare, att produktionen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 7

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1942/43. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt på inkomst, törmögenhet och rörelse.

Av de under denna rubrik för de tio senast förflutna budgetåren redovisade skatterna kunna följande lämpligen sammanföras till en grupp, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, krigskonjunkturskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt. Till denna grupp kan ock hänföras den tidigare utgående personella skatten mantalspenningar. Till belysande av förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna å hithörande inkomsttitlar lämnas närmare uppgifter i efterföljande sammanställning, varvid redovisningen anpassats till nu gällande skatteformer.

Vid bedömande av utvecklingen å titlarna för inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt samt särskild skatt å förmögenhet måste viss hänsyn tagas till beloppet av krigskonjunkturskatten för år 1940. Sistnämnda skatt skulle nämligen till sitt debiterade belopp avdragas från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och föranledde därigenom en nedsättning i såväl denna skatt som värnskatten. Nedsättningen utgjorde för in-

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

komst- och förmögenhetsskatten 4.37 miljoner kronor och för värnskatten 2.26 miljoner kronor.

Det må här förutskickas, att denna anordning slopats beträffande krigskonjunkturskatten för år 1941 och att i stället för avräkning från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet avdrag skall göras direkt å krigskonjunkturskatten. Vid den i det följande lämnade analysen av utfallet av 1940 och 1941 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt har riksräkenskapsverket fördenskull upptagit de taxerade beloppen utan avdrag på grund av påförd krigskonjunkturskatt.

Enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 337) ägde vissa värnpliktiga, som under år 1940 tjänstgjort vid krigsmakten, åtnjuta avdrag å dem på grund av taxering år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt. Skatteavdraget utgjorde fem kronor för varje hel vecka, varmed den sammanlagda tjänstgöringstiden under år 1940 överstigit sex veckor, och skulle verkställas i första hand å den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och, i den mån avdraget uppginge till högre belopp än denna, å värnskatten. Enligt preliminär uppgift från statistiska centralbyrån har detta avdrag utgjort 6.5 miljoner kronor å inkomst- och förmögenhetsskatten. För värnskattens del är avdraget icke ännu känt men kan approximativt uppskattas till 2 miljoner kronor. Den efterföljande beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten har verkställts under förutsättning att avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring skall medgivas för år 1941 enligt samma grunder som för år 1940.

Vid beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten måste en uppskattning verkställas av den del av de debiterade skatterna som kan antagas icke komma att inflyta under budgetåret. Förhållandet mellan det under ett budgetår å en viss utskyldstitel inflytande skattebeloppet och det under ett och samma budgetår uppdebiterade skattebeloppet plägar betecknas inflytandeprocent. Det under visst budgetår influtna beloppet omfattar dock ej blott, om ock till största delen, under samma budgetår debiterad skatt utan även restantier å tidigare debiterade skatter. Genom uträknandet av inflytandeprocenten erhålles alltså icke någon uppfattning om, hur uppbörden av den under visst budgetår debiterade skatten fördelar sig på detta budgetår och de följande, ej heller om det slutliga uppbördsresultatet av skatten ifråga. Särskilt i tider av starka förändringar i skattetrycket och i den enskildes ekonomiska möjlighet att betala skatten är det emellertid nödvändigt att söka nå fram till en uppfattning om uppbördens fördelning på de skilda budgetår, under vilka en under visst budgetår debiterad skatt inflyter. I sin förevarande inkomstberäkning har riksräkenskapsverket beträffande folkpensionsavgifterna, som uppbäras å kronodebetsedeln, med ledning av vissa av pensionsstyrelsen tillhandahållna uppgifter verkställt eu analys av uppbörden under ett antal budgetår med syfte att klarlägga hur inflytandeprocenten uppbygges. För detaljerna i denna analys får ämbetsverket hänvisa till det följande. Med stöd av denna undersökning och med utgångspunkt från de till grund för inkomstberäkningen liggande allmänna antagandena om den ekonomiska

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 9

utvecklingen har riksräkenskapsverket vidare verkställt en beräkning av inflytandeprocenten för värnskatten, vilken beräkning underlättats därav, att för denna skatt uppbörden för budgetåret 1939/40 — det första år under vilket skatten debiterats — icke omfattat någon restuppbörd från tidigare budgetår. På grundval av denna beräkning har riksräkenskapsverket ansett sig kunna fixera en inflytandeprocent även för inkomst- och förmögenhetsskatten. Dessa beräkningar hava fört till det resultatet, att under budgetåret 1941/ 42 skulle inflyta av den debiterade värnskatten 95 procent samt av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten 96 procent, ävensom att under budgetåret 1942/43 inflytandeprocenten borde sättas till 94 procent för värnskatten och 95 procent för inkomst- och förmögenhetsskatten.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten är uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Den fasta tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga med högre inkomster, är starkt progressiv.

Vid beräkningen av utfallet av 1942 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt har man att utgå från de uppnådda taxeringsresultaten vid motsvarande taxeringar åren 1940 och 1941. För en närmare analys av taxeringsresultaten är härvid en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. I taxeringslängdema och i den på dessas uppgifter grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta taxeringsuppgifter grundad motsvarande uppdelning av den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har fördenskull den i det följande verkställda beräkningen rörande det väntade utfallet av 1942 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt genomförts med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten.

I efterföljande två tabellsammanställningar redovisas dels utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1940 och 1941, dels ock debiterade inkomst- och förmögenhetsskattebelopp enligt samma års taxeringar till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. I båda tabellerna redovisas — utom uppgifter avseende samtliga skattskyldiga — särskilda uppgifter för dels i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser), dels i B-längden upptagna svenska aktiebolag, dels i samma längd upptagna skattskyldiga i övrigt (svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag, sparbanker samt utländska juridiska personer), dels slutligen i C-längden upptagna skattskyldiga (staten, kommu-

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43,

Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig ^inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1910 och 1941.

ner, ideella föreningar m. fl.). Vid uppgörande av tabellerna har hänsyn icke tagits till den nedsättning i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, som föranleddes av taxering till krigskonjunkturskatt för år 1940. Likaså har den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1941 upptagits utan avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring.

Vad först angår tabellen å denna sida, återfinnas i denna särskilda uppgifter för den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 11

Debiterade inkomst- och lörmögenhetsskattebelopp enligt taxeringarna

åren 1940 och 1941.1

1940 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart belopp.................................

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.............................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr...................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart belopp..................................

1941 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.............

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart belopp.............................

Skatt i procent av grundbeloppet..........

Beräknat grundbelopp, milj. kr.............

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.............

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart belopp.............................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr...................

Debiterad skatt i procent av beskattnings belopp..................................

från olika inkomstkällor. Erinras må, att de för inkomst av jordbruksfastighet och för inkomst av annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast inkomst, som överskjuter fem procent av fastighetsvärdet eller fyra procent av skogsvärdet.

Av tabellen framgår, att inkomsten av jordbruksfastighet vid 1941 års taxering utvisat en betydande stegring; ökningen uppgick till 34.4 procent.

1 För de i B- och C-längden upptagna skattskyldiga avvika de verkliga genomsnittliga procenttalen för debiterad bottenskatt och grundbelopp något från de här redovisade, i skatteförfattningarna fastställda procenttalen, vilket sammanhänger med förekomsten av eftertaxeringar, skattelättnader enligt avtal med främmande makter eller feldebiteringar.

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Inkomsten av annan fastighet åter utvisar nedgång, belöpande sig till 13.5 procent. Härav torde kunna dragas den slutsatsen, att jämväl den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade fastighetsinkomsten vid 1941 års taxering stigit för jordbruksfastighet men gått något tillbaka för annan fastighet.

Den sammanlagda inkomsten av rörelse m. m. enligt A-längden och av annan förvärvsverksamhet enligt B- och C-längderna har vid 1941 års taxering sänkts med 5.2 procent. För de i tabellen redovisade olika grupperna av skattskyldiga har emellertid utvecklingen varit mycket oenhetlig. Sålunda uppgick inkomstminskningen för de i A-längden redovisade skattskyldiga till 7.7 procent, medan minskningen för svenska aktiebolag utgjorde 3.8 procent. I B-längden upptagna andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och i C-längden upptagna skattskyldiga utvisade vid 1941 års taxering samma inkomst som vid 1940 års taxering.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet — vilken i sin helhet redovisas i A-längden — höjdes vid 1941 års taxering med 4.2 procent.

Beträffande inkomsten av kapital slutligen förelåg vid 1941 års taxering en inkomststegring om 5.4 procent. För enbart de i A-längden upptagna skattskyldiga redovisades en stegring om 5.0 procent.

De vid 1941 års taxering inträdda förändringarna i de till kommunal inkomstskatt för olika grupper skattskyldiga uppskattade totala inkomsterna framgå av efterföljande sammanställning.

Sedan från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade totala inkomsten dragits de vid samma taxering medgivna allmänna avdragen, erhålles den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten. Såsom framgår av tabellen, skiljer sig denna inkomst avsevärt från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Till förklaring härav må å ena sidan framhållas, att i sistnämnda belopp jämväl ingår dels den del av fastighetsinkomsten, som understiger fem (fyra) procent av fastighetsvärdet, dels ock 1I100 av den taxerade förmögenheten. Å andra sidan får vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt avdrag göras för kommunala skatter samt vissa andra vid taxeringen till kommu-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 13

•

nät inkomstskatt ej åtnjutna avdrag. Vissa skiljaktigheter mellan den statliga och kommunala beskattningen föreligga vidare i fråga om den omfattning, i vilken åtnjuten inkomst är skattepliktig. Sistnämnda förhållande är särskilt framträdande beträffande de i C-längden redovisade skattskyldiga.

De vid 1941 års taxering inträdda förändringarna i de till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för olika grupper skattskyldiga taxerade beloppen framgå av efterföljande sammanställning.

I tabellen å sid. 11 lämnas uppgifter om dels debiterad skatt för såväl bottenskatten som tilläggsskatten, dels bottenskattens grundbelopp, dels de procenttal av grundbeloppet med vilka bottenskatten uttagits, dels slutligen uträknade medelskatteprocent.

Av tabellen inhämtas såsom särskilt anmärkningsvärt, att beträffande i A-längden redovisade skattskyldiga medelskatteprocenten för tilläggsskatten vid 1941 års taxering nedgått, varemot medelskatteprocenten för bottenskatten hållit sig praktiskt taget konstant. I jämförelse med 1940 års taxering har alltså vid 1941 års taxering en viss förskjutning i inkomstfördelningen inträtt, innebärande en sänkning av de större inkomsttagarnas relativa andel av det samlade taxeringsresultatet.

Det påräkneliga utfallet av 1942 års taxering är väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret 1941. Såsom riksräkenskapsverket inledningsvis angivit, har denna utveckling varit i hög grad påverkad av de rådande handelsavspärrningarna, genom vilka exportindustriens förtjänstmöjligheter beskurits. Emellertid har ökningen av produktionen för tillgodoseendet av det inhemska vara- och materielbehovet samt arbetet med främjande av handeln över de handelsvägar, som alltjämt äro öppna, bidragit till att i görligaste mån uppehålla industriens och handelns förtjänstmöjligheter. Genom den inträffade prisstegringen och den av varuknappheten föranledda utförsäljningen från olika affärsföretags lagerbehållningar hava skapats vissa opåräknade inkomster. Det stabila läget på arbetsmarknaden har lett till en icke oväsentlig ökning av de anställdas löneinkomster. Främst

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

till följd härav kan man räkna med någon höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1941 års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen över utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren

1940 och 1941 för sistnämnda års taxering redovisade taxeringsresultaten får riksräkenskapsverket framlägga följande beräkning rörande 1942 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende i A-längden redovisade fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser må anföras följande.

Inkomsten av fastighet beräknas vid 1942 års taxering komma att uppnå ungefär samma storlek som vid 1941 års taxering. Det försämrade skördeutfallet torde visserligen medföra inkomstminskning, men nedgången lärer i huvudsak kompenseras av ökade jordbruksinkomster i övrigt. Särskilt torde den ökade avsättningen av skogsprodukter under innevarande år komma att medföra förbättring av jordbruksfastigheternas avkastning. Även för inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet räknar riksräkenskapsverket med oförändrat taxeringsresultat vid nästa års taxering.

I fråga om inkomsten av rörelse m. m. torde stegrade omkostnader hava medfört en icke oväsentlig minskning av de samlade vinstresultaten. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta den vid 1942 års taxering motsedda nedgången av rörelseinkomsten till omkring 5 procent.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har under innevarande år påverkats av en rad olika omständigheter. Enligt från socialstyrelsen inhämtade uppgifter skulle antalet sysselsatta arbetare inom den egentliga industrien vara praktiskt taget lika åren 1941 och 1940. Med hänsyn till verkningarna av det s. k. ramavtalet mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer och till de under år 1941 träffade avtalsuppgörelserna beräknas emellertid den till arbetarna utbetalade lönesumman vara cirka 8 procent högre år

1941 än år 1940. För småindustrien och hantverket antages ökningen av löneinkomsten knappast hava varit mindre än inom den egentliga industrien. Inom husbyggnadsverksamheten beräknas däremot det utbetalade sammanlagda lönebeloppet i samband med sysselsättningsvolymens ytterligare nedgång hava reducerats. För skogsbruket och vägarbetena åter torde en betydande inkomstökning hava ägt rum innevarande år, vilken sammanhänger med en stegring av både antalet sysselsatta arbetare och utgående löner. Även inom jordbruket kan man räkna med någon ökning i den totala lönesumman. För egen del räknar riksräkenskapsverket med betydande tillskott under innevarande år till den samlade inkomsten av tjänst eller tillfällig arbetsanställning från arbetsområden, som icke berörts i de från socialstyrelsen inhämtade uppgifterna. Ämbetsverket syftar härvid bland annat därpå, att under innevarande år stegring av löneinkomsterna inträtt för i allmän tjänst anställda befattningshavare samt för vissa grupper av i enskild tjänst anställd affärs- och kontorspersonal. Vid bedömande av utvecklingen av löneinkoms-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 15

terna under år 1941 måste hänsyn vidare tagas till antalet till militärtjänst inkallade och de enskilda inkallelsernas varaktighet. Under hänsynstagande till i det föregående angivna skiftande utvecklingstendenser har riksräkenskapsverket ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna räkna med en icke oväsentlig stegring av inkomsten av tjänst eller tillfällig arbetsanställning vid 1942 års taxering samt uppskattat inkomststegringen till omkring 5 procent.

Vad slutligen angår inkomst av kapital, synas aktieutdelningarna under innevarande år hava legat vid ungefär samma nivå som under år 1940. Det sänkta ränteläget har utnyttjats vid omfattande konverteringar och nyupplåning, men den därigenom uppkommande minskningen i den genomsnittliga avkastningen av det räntebärande kapitalet torde hava motvägts av en ökning av detta kapital genom tillkomsten av nya sparmedel. På grund härav förutsätter riksräkenskapsverket, att den sammanlagda kapitalinkomsten skall vid 1942 års taxering bliva av ungefär samma storlek som vid 1941 års taxering.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av de olika inkomstkällornas avkastning har riksräkenskapsverket beräknat den vid 1942 års taxering väntade stegringen av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till omkring 3.7 procent. För i A-längden upptagna skattskyldiga skulle fördenskull det vid 1942 års taxering taxerade beloppet kunna beräknas till omkring 7,266 miljoner kronor.

Beträffande därefter 1942 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt avseende de i B-längden redovisade svenska aktiebolagen får riksräkenskapsverket framhålla, att en beräkning vid denna tidpunkt möter betydande svårigheter. Man kan visserligen söka verkställa uppskattningar av den taxerade inkomsten för aktiebolagen inom skilda näringsgrenar på grundval av uppgifter om produktionens omfattning samt utvecklingen av priser och omkostnader under år 1941 och sammanväga de därvid vunna resultaten till ett totalomdöme om taxeringsutfallet för samtliga bolag. Men det verkliga utfallet av taxeringen beror även på de av bolagen vid bokslutens upprättande under våren 1942 beslutade avskrivningarna. Dessa avskrivningar bestämmas i stor utsträckning av hur framtidsutsikterna för bolagens rörelse komma att bedömas. Denna prövning kan, särskilt under nuvarande ekonomiska förhållanden, utfalla olika mot den som göres före rörelseårets utgång. Sedan den fria avskrivningsrätten införlivats med skattesystemet, kan till följd härav det slutliga taxeringsutfallet komma att visa väsentliga avvikelser från de antaganden, som gjorts vid upprättandet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Osäkerheten i beräkningen av taxeringsutfallet för bolagen framgår härav med tydlighet.

Den under innevarande år fortsatta utbyggnaden av Sveriges försvar har bidragit till att upprätthålla produktionen inom vissa industrier. Den allmänna prisstegringen har dock sannolikt icke mera avsevärt stegrat de sammanlagda vinstresultaten. Stegrade vinstresultat av 1941 års rörelse kun-

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

na emellertid förväntas särskilt för elektricitets- och kraftverk, järnvägar och rederier, gruvindustri, metall- och maskinindustri, tryckeri- och pappersförädlingsindustri samt försäkringsrörelse. Försämrade vinstresultat åter torde komma att redovisas för varuhandel, bruksrörelse, bryggerier och vattenfabriker samt textilindustrien. För samtliga bolag tillsammantagna har riksräkenskapsverket, som grundat sina beräkningar direkt på det taxerade beloppet, räknat med att vid 1942 års taxering det taxerade beloppet skall utvisa en stegring i jämförelse med 1941 års taxering av 3 procent eller till omkring 820 miljoner kronor.

Vad angår i B-längden redovisade andra juridiska personer än svenska aktiebolag, har riksräkenskapsverket räknat med att vid 1942 års taxering det beskattningsbara beloppet skall något nedgå för ekonomiska föreningar men för övriga skattskyldiga bibehållas vid ungefär samma belopp som vid 1941 års taxering. För samtliga ifrågavarande juridiska personer beräknar riksräkenskapsverket sålunda det beskattningsbara beloppet vid nästa års taxering till 65 miljoner kronor. Slutligen torde de i C-längden redovisade skattskyldiga böra upptagas med ett till 25 miljoner kronor avrundat belopp.

Med utgångspunkt från de sålunda för olika grupper skattskyldiga uppskattade, till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen vid 1942 års taxering har riksräkenskapsverket på sätt närmare framgår av efterföljande tabellsammanställning beräknat de vid nämnda års taxering utnyttjade ortsavdragen, beskattningsbara beloppen och debiterade skattebeloppen, de sistnämnda upptagna utan hänsyn till avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring.

Beräkning av utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vid 1942 års taxering.

Beräkningen av de enligt 1942 års taxering debiterade skattebeloppen har verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten — liksom skett enligt 1941 års taxering — skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna skattskyldiga efter 200 procent av grundbeloppet.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. IT

Vad angår de i A-längden upptagna skattskyldiga, uppgick medelskatteprocenten vid 1941 års taxering till 7.60 procent för bottenskatten och till 1.70 procent för tilläggsskatten, och beräknas dessa procenttal bliva oförändrade vid 1942 års taxering. Beträffande de i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga skulle skatteprocenten för bottenskatten under nyss angivna förutsättning bliva 20 respektive 7.5 procent av de beskattningsbara beloppen, dock att på grund av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater samma nedsättning i skattebeloppet beträffande utländska juridiska personer antages som konstaterats vid 1941 års taxering.

Enligt förestående beräkning skulle den år 1942 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten uppgå till 481.9 miljoner kronor, därav bottenskatt 426.4 miljoner kronor och tilläggsskatt 55.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har, såsom förut nämnts, antagit, att enahanda bestämmelser om avdrag å den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av inkallelse till militärtjänst som tillämpats vid taxeringen år 1941 skola bliva gällande jämväl vid 1942 års taxering. Med hänsyn till antalet inkallade och de enskilda inkallelsernas varaktighet under år 1941 torde dessa avdrag kunna uppskattas till ungefär 3.5 miljoner kronor.

I det föregående har riksräkenskapsverket beräknat den under budgetåret 1942/43 inflytande bruttoinkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten till 95 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka riksräkenskapsverket uppskattat till 2.5 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle den behållna inkomsten å förevarande titel utgöra 452.0 miljoner kronor, vilket belopp med hänsyn till skattens storleksordning har avrundats till 450,000,000 kronor.

Värnskatt.

Liksom för budgetåren 1939/40 och 1940/41 skall enligt beslut av 1941 års riksdag värnskatt uttagas även för budgetåret 1941/42.

Den enligt 1939 års taxering debiterade värnskatten utgick med hälften av det till inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade beloppet och lämnade under budgetåret 1939/40 en behållen inkomst av 157.73 miljoner kronor.

Den vid 1940 års lagtima riksdag beslutade värnskatten för budgetåret 1940/41 utgick å det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet enligt självständigt fastställda skattesatser. För skattskyldiga fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser gällde en särskild progressiv skatteskala. Värnskatt skulle härvid även gäldas av vissa fysiska personer, för vilka till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställts, och i fråga om sådana skattskyldiga utgå med ett belopp av 5 kronor. För svenska aktiebolag och vissa andra juridiska personer utgick värnskatten med 10 procent och för skattskyldiga upptagna i C-längden med 5 procent av det beskattningsbara beloppet. Såsom förut nämnts, skulle emellertid den enligt dessa grunder debiterade värnskatten för budgetåret 1940/41 Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 samt. Nr 1. Del 2. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

nedsättas på grund av påförd krigskonjunkturskatt. Den under budgetåret 1940/41 influtna värnskatten uppgick till 265.94 miljoner kronor.

Värnskatten för budgetåret 1941/42 utgår efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1940/41. Däremot kommer, såsom tidigare omnämnts, någon nedsättning av skatten icke i år att ske på grund av påförd krigskonjunkturskatt. Vid bedömande av skattens utfall måste emellertid beaktas, att avdrag å debiterade beloppet skall ske på grund av militärtjänstgöring under år 1940 enligt de grunder, som angivits i det föregående. Värnskatten bär i riksstaten för innevarande budgetår beräknats till 265 miljoner kronor. Debiteringen av denna skatt är ännu icke avslutad. Beträffande magistratsstäderna hava dock uppgifter om värnskatt funnits tillgängliga i de sammandrag av inkomstlängderna, som insänts till statistiska centralbyrån. Enligt dessa sammandrag har värnskatten i magistratsstäderna debiterats med ett skattebelopp av 126.80 miljoner kronor, om hänsyn icke tages till avdrag på grund av inkallelse till militärtjänstgöring; motsvarande belopp utgjorde beträffande värnskatten för budgetåret 1940/41 127 .55 miljoner kronor. Med ledning av dessa uppgifter ävensom de av statistiska centralbyrån likaledes avlämnade uppgifterna om taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt år 1941 har riksräkenskapsverket beräknat, att värnskatten för budgetåret 1941/42 torde komma att debiteras med omkring 290 miljoner kronor eller ungefär samma belopp som debiterades i värnskatt för sistlidna budgetår, 288.75 miljoner kronor. Avdrag på grund av militärtjänstgöring kan för budgetåret 1941/42 beräknas till cirka 2 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån och med ledning av den undersökning rörande storleken av inflytandeprocenten, som omnämnts i det föregående, beräknar riksräkenskapsverket nettouppbörden av värnskatten under budgetåret 1941/42 till i runt tal 275 miljoner kronor.

För budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från sin förestående beräkning av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, beräknat, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som värnskatten för budgetåret 1941/42, skall giva en nettouppbörd av omkring 280 miljoner kronor. I anslutning härtill anser riksräkenskapsverket, att värnskatten i riksstaten för budgetåret 1942/43 bör upptagas till 280,000,000 kronor.

Krigskonjunkturskatt.

I enlighet med beslut av 1940 års urtima riksdag utfärdades förordning, nr 764, om krigskonjunkturskatt för år 1940. Skatten avsåg inkomstökning — huvudsakligen å rörelse — som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och som kunde antagas hava berott på av pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur föranledda förhållanden. Skatten skulle utgå beträffande rörelse med lägst 50 och högst 70 procent av den enligt särskilda regler beskattningsbara merinkomsten och beträffande andra inkomstslag med 50 procent av den beskattningsbara merinkomsten. Under vissa i förordningen angivna förutsättningar skulle skatten påföras allenast provisoriskt. Den be-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 19

skattningsbara merinkomsten utgjorde vid 1940 års taxering 36.44 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatt påfördes för denna merinkomst med ett belopp av 22.49 miljoner kronor, därav 2.83 miljoner kronor provisoriskt. I krigskonjunkturskatt inflöt under budgetåret 1940/41 ett belopp på 20.64 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 20 miljoner kronor. Därjämte bör erinras, att på grund av taxering till krigskonjunkturskatt det debiterade beloppet av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten nedsattes med 4.37 miljoner kronor och det debiterade beloppet av värnskatten med 2.26 miljoner kronor. Om dessa belopp avdragas från den debiterade krigskonjunkturskatten, 22.49 miljoner kronor, kvarstår ett nettobelopp av 15.86 miljoner kronor. Det bör erinras, att denna skatt avsåg den taxerade merinkomsten endast under fyra månader av år 1939.

I riksstaten för budgetåret 1941/42 är krigskonjunkturskatten upptagen med ett belopp av 35 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatten för år 1941 har utsträckts att gälla även inkomst av jordbruk och skogsbruk. Skattesatserna äro desamma som för krigskonjunkturskatten för år 1940. Med stöd av dessa skattesatser beräknas skattens grundbelopp. Krigskonjunkturskatten skall utgöra detta grundbelopp efter avdrag av de belopp, varmed statlig inkomstoch förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige skulle hava minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

Några uppgifter rörande storleken av den för år 1941 debiterade krigskonjunkturskatten äro ännu icke tillgängliga. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt synas tyda på, att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma att uppgå till ungefär det i riksstaten angivna beloppet, 35 miljoner kronor.

Att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kan komma att debiteras för år 1942, under förutsättning att sådan skatt för detta år uttages efter samma grunder som krigskonjunkturskatten för år 1941, erbjuder stora svårigheter. Även om man nu kunde göra beräkningar rörande de inkomstökningar, som må hava uppstått för vissa näringsgrenar, är det omöjligt att bedöma, i vilken omfattning dessa inkomstökningar komma att bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning eller i vad mån provisoriskt erlagd krigskonjunkturskatt kan komma att restitueras under innevarande och nästkommande budgetår. Med fidl insikt om svårigheten att nu beräkna denna skatteintäkt har riksräkenskapsverket fördenskull uppskattat krigskonjunkturskatten för budgetåret 1942/43 till samma belopp som i riksstaten för löpande budgetår eller 35,000,000 kronor.

Särskild skatt å förmögenhet.

Å denna inkomsttitel redovisas den nya särskilda skatt å förmögenhet, som jämlikt beslut vid 1938 års riksdag tillämpas från och med 1939 års

20 Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

taxering. Skatten, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten, vilken vid 1938 års taxering omlades i samband med förenkling av skattesystemet. Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande har enligt de nya beskattningsreglerna sänkts från 50,000 till 20,000 kronor.

I efterföljande tabell hava beloppen för den beskattningsbara förmögenheten vid 1939, 1940 och 1941 års taxeringar sammanställts med den på grund av samma års taxeringar debiterade förmögenhetsskatten, varjämte angivits den genomsnittliga skattebelastningen. Uppgifterna för 1941 års taxering, vilka tillhandahållits riksräkenskapsverket av statistiska centralbyrån, äro preliminära.

Taxeringsår

1941 Beskattningsbar förmögenhet milj. kronor

. . 13,178

. . 12,354

. . 12,697

Debiterad

skatt

milj. kronor

26.34 Debiterad skatt i promille av beskattningsbar förmögenhet

2.2 4 2.10 2.07

Av denna tabell framgår, att den beskattningsbara förmögenheten ökat från 1940 till 1941 års taxering med 343 miljoner kronor, vilket torde sammanhänga främst med stegrade aktie- och obligationsvärden. Denna stegring torde hava fortgått även under år 1941. Den beskattningsbara förmögenheten vid 1942 års taxering, vilken grundas på förmögenheternas värde den 31 december 1941, kan därför antagas bliva något högre än vid 1941 års taxering. Riksräkenskapsverket har vid sådant förhållande ansett sig böra beräkna särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1942/43 till 27,000,000 kronor eller samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår.

Vtskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatt, som tidigare utgick efter 5 procent, höjdes från och med år 1938 till 12 procent och från och med år 1940 till 30 procent. Under budgetåret 1940/41 hava dessa skatter lämnat en behållen inkomst av 849,546 kronor. Vid 1941 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 754,658 kronor samt ersättningsskatt med 360,275 kronor eller sammanlagt 1,114,933 kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1942/43 till 1,000,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1939/40 till 185,219 kronor samt under sistförflutna budgetåret till 101,576 kronor. För juli—oktober månader av löpande budgetår hava inkomsterna nedgått med cirka 20 procent i jämförelse med inkomsterna för motsvarande tid under föregående budgetår. Med utgångspunkt härifrån beräknar riks-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 21

räkenskapsverket inkomsterna å titeln för nu löpande budgetår till 80,000 kronor, till vilket belopp ämbetsverket uppskattar inkomsten av bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter jämväl för budgetaret 1942/43.

Stämpelmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av stämpelmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående samman-

ställning.

beräkning.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedan angivna slag av handlingar, hava dessa belopp under åren 1938—1940 utgjort:

1938 1939 1940

Miljoner kronor

11.73 12.62 7.60

3.92 4.37 1.77

0.04 0.04 0.0 4

23.50 38.26 26.48

1.90 2.41 1.66

Summa 41.09 57.7 0 37.45

Därav:

Arvsskatt och skatt för gåva................. 25.5 5 40.7 5 28.17

I övrigt.................................... 15.54 16.95 9.28

De i tablån redovisade sammanlagda årsbeloppen understego de under samma år influtna stämpelmedlen med respektive 22.33, 18.03 och 12.64 miljoner kronor.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde — efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret —

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet.......

Handlingar till bouppteckningsprotokollet.........

Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva m. m......................................

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

64.97 miljoner kronor för budgetåret 1939/40 samt 49.58 miljoner kronor för budgetåret 1940/41. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av arvs- och gåvoskatt jämte ränta, som influtit i de fall, då anstånd med skattens erläggande medgivits. Nu berörda uppbörd har under budgetåret 1940/41 uppgått till 0.84 miljon kronor. De av länsstyrelserna utbetalade restitutionerna uppgingo under samma tid till 1.34 miljon kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåret 1941/42 och 1942/43 anfört bland annat följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagna till 55 miljoner kronor och hava för budgetåret 1940/41 varit uppförda till 60 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 49 miljoner kronor.

I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1940 samt under månaderna januari—oktober 1941; dessutom lämnas i tablån uppgift om det belopp, som generalpoststyrelsen kommer att leverera under november 1941.

Såsom framgår av tablån är generalpoststyrelsens leverans av stämpelmedel till statskontoret under tiden januari—november innevarande år 1.5 miljon kronor mera än motsvarande leverans under år 1940.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår — juli—november 1941 — visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en ökning av 3.23 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under motsvarande tid av budgetåret 1940/41.

En granskning av de särskilda stämpelmedelsposterna ger vid handen att

Kiksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 23

stämpelmedelsuppbörden under innevarande budgetår i förhållande till motsvarande tid föregående år ökat enligt följande specifikation, nämligen

aktiestämplingen............

obligationsstämplingen.......

vinstskatten å tippningsvinster » » lotterivinster . .

stämpelförsäljarnas uppbörd . . postanstalternas uppbörd ....

........... med 0.6 8 milj. kronor

........... » 0.03 » »

........... » 0.03 » »

........... » 0.18 » »

........... » 2.oo » »

........... » 0.31 » »

eller med tillhopa 3.2 3 milj. kronor.

Den största ökningen faller på stämpelförsäljarnas uppbörd och torde huvudsakligen hänföra sig till stämpelavgifter för lagfarter och även inteckningar. Stegringen i uppbörden av stämpelavgifter för aktier synes vara beroende av att nyemissioner av aktier i samband med ökning av aktiekapitalet ägt rum i större omfattning än tidigare. Det högre uppbördsresultatet å postanstalterna torde orsakas av att överlåtelser av fondpapper ökat.

Som grund för beräknandet av stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1941/42 torde kunna läggas dels den normala uppbörden av stämpelmedel under den hittills gångna delen av år 1941, d. v. s. stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av stora arvs- och gåvoskattebelopp, som var för sig överstiga 100,000 kronor, samt stämpelavgifter över 50,000 kronor för en och samma aktie- eller obligationsemission ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock nyssnämnd uppbörd av tillfällig natur. Den normala uppbörden har under tiden januari—november 1941 belöpt sig till 40.79 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 3.71 miljoner kronor. Med ungefär enahanda medeltalsbelopp synes kunna räknas för budgetåret 1941/42. Vad den tillfälliga uppbörden av större stämpelmedelsbelopp angår, har under tiden juli—november 1941 influtit 3.68 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år 2.84 miljoner kronor). Av nämnda belopp, 3.68 miljoner kronor, utgöra 0.26 miljon kronor vinstskatt från A.-B. Tipstjänst. Om detta belopp frånräknas, uppgår den tillfälliga uppbörden till 3.42 miljoner kronor eller 0.68 miljon kronor per månad.

Under den förflutna delen av innevarande år har stämpelskatt å tippningsvinster inbetalats med 0.55 miljon kronor. För motsvarande tid förra året uppgick samma vinstskatt till 0.58 miljon kronor. För innevarande budgetår synes enligt under hand från A.-B. Tipstjänst lämnad uppgift statsverkets inkomst av denna stämpelskatt böra på grund av det ovissa konjunkturläget upptagas till 0.5 miljon kronor.

Kungl. förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt innebär vissa skattebefrielser och skattelindringar, vilka enligt gjorda beräkningar torde föranleda årlig minskning av statsinkomsterna med omkring 2.5 miljoner kronor. Förordningen skall träda i kraft den 1 januari 1942. Äldre bestämmelser om arvsskatt skola dock fortfarande äga tillämpning, då arvlåtaren (testator) avlidit före den 1 januari 1942. Med hänsyn härtill och att arvsskatten vanligen uttages med ledning av bouppteckningar, vilka icke behöva upprättas förrän sist tre månader från dödsfallet samt inregistreras i stad inom eu månad och å landet sist å det ting, som infaller näst efter en månad efter upprättandet, torde tillämpningen av den nya förordningen för innevarande budgetår medföra förhållandevis obetydlig minskning av stämpelmedelsuppbörden. Skatteminskningen i berörda hänseende beräknas för nämnda budgetår til! 0.5 miljon kronor.

1 anslutning till vad ovan anförts kan stämpelmedelsuppbörden genom postverket för budgetåret 1941/42 beräknas på följande sätt:

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

I. normal uppbörd (12X3.71).............................. 44.5 milj. kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp (12 x 0.6 8)............................ 8.2 » »

b) skatt å tippningsvinster............................ 0.5 » t

tillsammans 53.2 milj. kronor.

Detta belopp, 53.2 miljoner kronor, bör minskas med 0.5 miljon kronor utgörande beräknad minskning i stämpelmedelsinkomsten under budgetåret 1941/42 med anledning av att den nya arvsskatteförordningen kommer att tillämpas under viss del av budgetåret.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1941/42 kan således i runt tal beräknas till 53 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhålles den summa, 54 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i dess helhet under budgetåret 1941/42 enligt generalpoststyrelsens mening anses kunna beräknas.

Det synes icke föreligga anledning att beträffande den normala uppbörden räkna med annan ändring under budgetåret 1942/43 i förhållande till innevarande budgetår än att denna uppbörd bör minskas med 2 miljoner kronor utgörande beräknad ytterligare minskning i stämpelmedelsinkomsten på grund av att den nya arvsskatteförordningen under hela detta budgetår kommer att tillämpas. För budgetåret 1942/43 torde sålunda den normala stämpelmedelsuppbörden kunna upptagas till 42.5 miljoner kronor.

Vad beträffar den tillfälliga uppbörden under budgetåret 1942/43 saknar styrelsen anledning att nu beräkna denna enligt andra grunder än motsvarande inkomster för innevarande budgetår och detta även vad beträffar inkomsten av stämpelskatten å tippningsvinster. För nästkommande budgetår anser styrelsen sålunda stämpelmedelsuppbörden genom postverket böra upptagas till 51 miljoner kronor.

Med inräknande av uppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelskatten för budgetåret 1942/43 kunna upptagas i riksstaten till 52 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1941 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1936 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1936/37—1940/41 samt för juli—december 1941.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 25

Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1941 skulle enligt tablån uppgå till omkring 53.76 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalenderåret 1940 influtna beloppet med 3.67 miljoner kronor.

Inkomsttiteln stämpelmedel omfattar flera olika slag av stämpelskatter, vilka delvis äro konjunkturbetonade. För bedömande av stämpelmedlens avkastning är det därför av intresse att söka erhålla stämpeluppbörden fördelad på skilda slag av stämplar. På föranstaltande av 1940 års finansstatistiksakkunniga hava inom generalpoststyrelsen sammanställts uppgifter månadsvis från och med januari 1940 om stämpeluppbörden hos postverket, fördelad på skilda slag av stämplar; i vissa fall äro uppgifterna approximativa. På grundval av dessa uppgifter har upprättats en tabell (sid. 26—27), utvisande ifrågavarande stämpeluppbörds fördelning på följande stämpelslag, nämligen: 1) stämplar å bouppteckningar och gåvobrev, 2) stämplar för lagfarter, 3) stämplar för inteckningar, 4) emissionsstämplar för aktier och obligationer, 5) lottsedelsstämplar och lotterivinstskatt samt 6) stämplar i övrigt.

Av denna tabell framgår, att de fem första stämpelslagen utvisa ökning under tiden januari—oktober 1941 jämfört med motsvarande tid under år 1940. Såvitt angår stämplar å bouppteckningar och gåvobrev ligger denna ökning väsentligen på de tre sista månaderna; månadsuppbörden av dessa stämplar är över huvud taget mycket oregelbunden. Beträffande lagfartsoch inteckningsstämplar samt emissionsstämplar för aktier och obligationer kan däremot konstateras en mera varaktigt bestående ökning under år 1941 jämfört med år 1940. Detsamma är förhållandet jämväl med gruppen lottsedelsstämplar och lotterivinstskatt.

I fråga om beräkningen av stämpelmedlen får riksräkenskapsverket erinra, att avkastningen av arvs- och gåvoskatten är från det ena budgetåret till det andra underkastad starka variationer, vilka icke i första hand betingas av den allmänna förmögenhetsutvecklingen utan äro att återföra till den ojämna förekomsten av större kvarlåtenskaper. Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket riktigast, att avkastningen av arvs- och gåvoskatten för löpande och nästkommande budgetår beräknas med ledning huvudsakligen av utfallet av skatten under ett flertal förflutna budgetår, under vilka enahanda skattesatser varit gällande. Arvs- och gåvoskatten har för budgetåren 1934/35— 1940/41 utgjort i genomsnitt omkring 31.5 miljoner kronor. Den nya förordningen om arvs- och gåvoskatt innebär vissa skattebefrielser och skattelindringar, vilka på sätt generalpoststyrelsen anfört torde föranleda en minskning i skatteintäkten för innevarande budgetår med 0.5 miljon kronor och för nästa budgetår med 2.5 miljoner kronor. Under hänsynstagande härtill skulle alltså avkastningen av arvs- och gåvoskatten kunna approximativt angivas till 31 miljoner kronor för budgetåret 1941/42 och 29 miljoner kronor för budgetåret 1942/43. Övriga slag av stämplar, vilkas avkastningssiffror visa en stigande tendens, torde med utgångspunkt från de allmänna antagandena rörande den ekonomiska utvecklingen, som ligga till grund för inkomstberäkningen, kunna antagas giva omkring respektive 24 och 26 miljoner kronor.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Postverkets stämpeluppbörd månadsvis,

(Tusental

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln stämpelmedel för ett vart av budgetåren 1941/42 och 1942/43 till 55,000,000 kronor.

2. Automobilskattemedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av automobilskattemedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

beskattningen. Dessa ändringar inneburo i huvudsak, att gummiringsskatten avskaffades samt att intäkten av denna skatt ersattes genom ökning av såväl skatterna å drivmedel som fordonsskatten. I samband härmed medgavs rätt till restitution i viss utsträckning av erlagd skatt för automobilgummiringar.

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 27

fördelad på skilda slag av stämplar.

kronor.)

Beträffande beräkningen av inkomsterna av fordonsskatt och bensinskatt för nu löpande budgetår och budgetåret 1942/43 får riksräkenskapsverket anföra följande.

Fordonsskatt.

Beträffande grunderna för fordonsskatten får riksräkenskapsverket hänvisa till 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, senast ändrad genom förordningen den 20 december 1940 (nr 1019). För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas framställd av inhemskt bränsle, utgick tidigare skatt med hälften av de i 5 § stadgade skattesatserna. Denna skattelindring blev genom nämnda förordning upphävd från och med den 1 juli 1941.

I en till riksräkenskapsverket den 11 november 1941 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåren 1941/42 och 1942/43 inflytande fordonsskatten till respektive 20.2 och 12.0 miljoner kronor.

Beträffande beräkningen har styrelsen i en den 5 november 1941 dagtecknad underdånig skrivelse framhållit bland annat, att enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna skatten för de den 1 oktober 1941 inregistrerade motorfordonen vid den ordinarie automobilskatteuppbörden i februari 1942 komme, under förutsättning att samtliga fordon kvarstode i registret, att uppgå till i runt tal 22.2 miljoner kronor. På grund av bristen på gummiringar och smörjmedel syntes emellertid i en nära framtid inskränkningar av motortrafiken komma att äga rum. Storleken av dessa inskränkningar undandroge sig givetvis styrelsens bedömande, men styrelsen ansåge sig dock böra räkna med en minskning av omkring 20 procent. Den

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

genom överståthållarämbetet och länsstyrelserna redovisade fordonsskatten beräknades därför till 18.0 miljoner kronor. Till detta belopp borde emellertid läggas under fjärde huvudtiteln upptaget belopp av 2.2 miljoner kronor till ersättning för automobilskatt för krigsmakten tillhöriga motorfordon och släpfordon. Fordonsskatten för innevarande budgetår skulle således enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 20.2 miljoner kronor. Att nu med någon tillförlitlighet beräkna storleken av fordonsskatten för budgetåret 1942/43 vore helt naturligt omöjligt. Skulle den nuvarande avspärrningen fortsätta även under budgetåret 1942/43, komme givetvis automobilskattemedlen att ytterligare minska. Uppskattningsvis beräknade styrelsen fordonsskatten till 12.0 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av fordonsskatt under budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 21,542,000 kronor och 19,605,000 kronor.

Antalet i automobilregistret vid slutet av vart och ett av åren 1936—1940 inregistrerade personautomobiler, lastautomobiler och omnibusar samt motorcyklar av olika slag angives i efterföljande sammanställning:

Person-

automobiler

1936 ...................... 119,303

1937 ...................... 134,296

1938 ...................... 156,573

1939 ...................... 180,717

1940 ...................... 34,646 I

I nuvarande ovissa läge har riksräkenskapsverket med beaktande jämväl av de ytterligare inskränkningar i motortrafiken, vilka kunna förväntas komma att genomföras inom en nära framtid, ansett sig icke böra uppskatta fordonsskattens avkastning för budgetåret 1942/43 till högre belopp än 10,000,000 kronor.

Bensinskatt.

De vid 1938 års riksdag beslutade ändringarna av automobilbeskattningen inneburo bland annat höjning av skatten å bensin och brännoljor samtidigt som den tidigare skatten å gummiringar slopades. De nya skattesatserna för bensin och brännoljor trädde i kraft den 1 juli 1938. Enligt dessa bestämmelser utgår bensinskatt för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med 12 öre för liter. För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Sistnämnda skatt är emellertid för närvarande suspenderad. Skatt å brännolja, som användes för drivande av automobil, utgår med 9 öre för liter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1941 beräknat inkomsterna av bensinskatt

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 29

under budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 3.3 och 3.0 miljoner kronor.

Beträffande beräkningen av dessa belopp har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en den 5 november 1941 dagtecknad underdånig skrivelse framhållit, att bensinskatten för första halvåret och tredje kvartalet innevarande år uppgått till omkring 280,000 kronor per månad. Styrelsen ansåge sig därför våga räkna med detta månadsbelopp för hela budgetåret 1941/42, varför bensinskatten skulle komma att uppgå till 3.3 miljoner kronor under samma budgetår. Under framhållande av omöjligheten att nu med någon tillförlitlighet beräkna storleken av bensinskatten för budgetåret 1942/43, därest den nuvarande avspärrningen skulle fortsätta även under nämnda budgetår, beräknade styrelsen uppskattningsvis bensinskatten under budgetåret 1942/43 till 3.0 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen av genom tullverket inflytande automobilskattemedel. I samband därmed har styrelsen lämnat följande uppgifter angående den debiterade uppbörden av bensinskatt samt restitutionerna av denna skatt under dels senaste femårsperioden, dels ock månaderna juli—oktober under vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 (miljoner kronor):

Beträffande beräkningen av bensinskatten har styrelsen vidare anfört följande:

»Den nedgång i uppbördssiffrorna, som inträdde med budgetåret 1939/40, har under budgetåret 1940/41 fortsatt och vållat en högst betydande reducering av tullverkets inkomster av ifrågavarande medel. Anledningen till den ringa uppbörden är att finna i en ytterligare begränsning i importen av bensin utan någon däremot svarande ökning i från tullager uttagna kvantiteter sådan vara. Ehuru uppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar sig icke vara mycket lägre än under motsvarande månader av budgetåret 1940/41, kan det av vissa omständigheter att döma förmodas, att tillförseln av varan kommer att i fortsättningen under detta och nästlöljande budgetår bliva alltmera beskuren. En uppskattningsvis gjord beräkning av omfattningen härav leder till det resultat, att bruttouppbörden vid tullverket av bensinskatt sannolikt icke kan nå högre belopp under budgetåret 1941/42 än 7 miljoner kronor och under budgetåret 1942/43 än 5 miljoner kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Restitutionerna av bensinskatt torde med hänsyn till storleken av restitutionsbeloppet för nästlidna budgetår och för de fyra första månaderna av innevarande budgetår samt till den efter hand helt visst påkallade skärpta inskränkningen i användningen av bensin under sådana förhållanden, att skatterestitution därför kan ifrågakomma, kunna upptagas till 2 miljoner kronor för budgetåret 1941/42 och 1 miljon kronor för budgetåret 1942/43.

Nettouppbörden hos tullverket av bensinskatt beräknas således komma att uppgå för budgetåret 1941/42 till 5 miljoner kronor och för budgetåret 1942/43 till 4 miljoner kronor.»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 beräknat bensinskatt i vad avser inom riket tillverkad bensin för budgetåret 1942/43 till 0.5 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket, som i nuvarande ovissa läge ansett sig icke kunna göra någon egentlig beräkning rörande denna skatteinkomst, har med hänsyn till väntade ytterligare inskränkningar i importen funnit sig i likhet med vägoch vattenbyggnadsstyrelsen icke böra uppskatta inkomsten av bensinskatt för budgetåret 1942/43 till högre belopp än 3,000,000 kronor.

3. Tullar och acclser.

Tullmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning. I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår anfört bland annat följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel, som under budgetåret 1939/40 belöpte sig till 217.3 miljoner kronor, utgjorde under budgetåret 1940/41 allenast 133.9 miljoner kronor. För de fyra första månaderna av de båda budgetåren voro sammanlagda uppbördsbeloppen respektive 81.9 och 44.2 miljoner kronor, medan för motsvarande månader av innevarande budgetår uppbördssumman var 40.6 miljoner kronor. Av dessa siffror att döma fortsätter den nedgång

Kiksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 31

i uppbörden, som gav sig till känna under budgetåret 1940/41 alltjämt, ehuru numera i väsentligt mindre grad än då. Den omständigheten, att de senaste månadernas tulluppbörd härrör av sänkta uppbördssiffror för åtskilliga av de viktigare importvarorna, synes tyda på att tulluppbördens låga läge ej är endast tillfälligt. Härför talar också nedgången under de senaste månaderna av behållningarna å tullagren och i frihamnarna av övervägande antalet varuslag. Vid sådant förhållande torde det vara riktigast att för de återstående månaderna av det löpande budgetåret icke räkna med fullt så högt uppbördsbelopp som det, vartill uppbörden under motsvarande månader av budgetåret 1940/41 uppgått, nämligen 89.7 miljoner kronor. Möjligen bör uppbörden beräknas till ett 5 miljoner kronor lägre belopp. Bruttouppbörden av tullmedel under budgetåret 1941/42 skulle i så fall upptagas till i runt tal 125 miljoner kronor.

Det är givetvis icke möjligt att förutsäga, huru tullmedelsuppbörden under budgetåret 1942/43 kan komma att gestalta sig. Styrelsen har därför varit hänvisad till att här upptaga densamma till enahanda belopp, som beräknats för innevarande budgetår, eller 125 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel uppgingo under vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 till omkring 10 miljoner kronor. För de fyra första månaderna av nämnda budgetår belöpte desamma sig till respektive 2.8 och 3.2 miljoner kronor, under det att restitutionerna för samma månader av inne-

Debiterad tulluppbörd iör olika varugrupper.

Miljoner kronor.

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

varande budgetår stannade vid ett belopp av 1.8 miljon kronor. Med hänsyn härtill och till ovanstående beräkning av tullmedelsuppbörden under innevarande och nästkommande budgetår torde restitutionerna för vartdera av budgetåren 1941/42 och 1942/43 kunna upptagas till 5 miljoner kronor.

Det belopp, som anses kunna angivas såsom nettouppbörd av tullmedel under vartdera av budgetåren 1941/42 och 1942/43, utgör således 120 miljoner kronor.»

I förestående tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1932/33—1940/41, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1932/33 till och med november månad 1941 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner'kronor.

Såsom framgår av förestående tabell har efter handelsavspärrningen i april 1940 den sammanlagda debiterade tulluppbörden starkt nedgått, vilken nedgång accentuerats under sommarmånaderna 1941. Under budgetåret 1940/41 har den debiterade tulluppbörden utgjort i genomsnitt 11.2 miljoner kronor för månad och under tiden 1 december 1940—30 november 1941 10.5 miljoner kronor för månad.

Beträffande beräkningen av det framtida utfallet av tullmedelsuppbörden saknas i nuvarande läge säkra hållpunkter. Riksräkenskapsverket, som utgår från att handelsförbindelserna på de marknader som nu äro öppna för svensk handel fortfarande skola kunna upprätthållas, får under hänvisning till vad generaltullstyrelsen anfört förorda, att inkomsten av tullmedel i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptages till 120,000,000 kronor.

Allmän omsättningsskatt.

Den allmänna omsättningsskatten infördes genom förordning den 13 december 1940, nr 1000, som trädde i kraft den 1 januari 1941. Skattepliktiga

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 33

transaktioner enligt denna förordning äro främst yrkesmässig försäljning av varor från butik eller annat därmed likartat försäljningsställe samt yrkesmässig försäljning i restaurang-, pensionat-, kafé- och konditorirörelse. Skatteplikten gäller även vissa slag av tjänsteprestationer. I stort sett är det detaljhandeln och hantverket, som drabbas av skatten. I fråga om den objektiva skatteplikten gäller, att vissa betydelsefulla varor undantagas från beskattningen. Undantagen avse bland annat vete, råg, korn och havre, ved och vissa andra bränslen, för förtäring avsedda rusdrycker samt tobaksvaror ävensom mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:t bestämmer. Allmän omsättningsskatt utgår med 5 procent av den skattepliktiga omsättningen, där ej beträffande vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt stadgad. Genom en förordning den 25 maj 1941, nr 252, som trätt i kraft påföljande dag, har skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor bestämts till 20 procent. Enligt förordningen den 28 november 1941, nr 889, hava hönsägg undantagits från beskattningen. Den allmänna omsättningsskatten inbetalas i regel successivt under året månadsvis för den skattepliktiga omsättningen under närmast föregående kalendermånad.

Vid förarbetena till den allmänna omsättningsskatten beräknades, att skatten, lagd å 1935 års omsättning, skulle hava givit något mer än 200 miljoner kronor. I proposition nr 3 till 1940 års urtima riksdag med förslag till förordning om allmän omsättningsskatt framhölls, att den därefter inträdda prisstegringen mer än väl torde uppväga varumängdens minskning, varför omsättningsskatten under den närmaste tiden antagligen skulle ge ett något större belopp.

För budgetåret 1940/41, då den skatt skulle redovisas som belöpte på månaderna januari—måj 1941, upptogs allmänna omsättningsskatten å tillläggsstat I till riksstaten för nämnda budgetår till 80 miljoner kronor; den lämnade en behållen uppbörd av 73.93 miljoner kronor. För innevarande budgetår är skatten i riksstaten beräknad till 220 miljoner kronor, därvid hänsyn tagits till den i det föregående omnämnda höjningen av skattesatsen för vissa varor, vilken höjning beräknats medföra en inkomst av omkring 19 miljoner kronor.

Under den tid, som den allmänna omsättningsskatten hittills varit i kraft, har skatten månadsvis lämnat statsverket den intäkt, som framgår av följande sammanställning (kronor):

Januari . Februari Mars . . . April . . .

Maj----

Juni

Budgetåret 1940/41

.............. 436

.............. 5,087,859

.............. 15,235,294

.............. 15,633,623

.............. 17,135,435

.............. 20,836,460

Summa 73,929,107

Budgetåret 1941/42

Juli.................... 17,613,418

Augusti................. 19,014,205

September............... 19,221,999

Oktober................. 20,311,073

November............... 22,507,866

Summa 98,668,561

llihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 1. Del 2.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna, vilka uppbära den allmänna omsättningsskatten över postgiro, hava beräknat inkomsten av denna skatt för innevarande budgetår till 215,250,000 kronor och för nästkommande budgetår till 213,100,000 kronor.

Med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets förevarande inkomstberäkning, anser riksräkenskapsverket, att inkomsten av allmän omsättningsskatt kan beräknas till 240,000,000 kronor för budgetåret 1941/42 och 250,000,000 kronor för nästkommande budgetår.

Varuskatt.

Genom beslut av 1941 års riksdag har införts en ny skatt, benämnd varuskatt. Förordning i ämnet utfärdades den 25 maj 1941, nr 251, och trädde i kraft påföljande dag. Enligt denna förordning skall varuskatt erläggas för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, därest den tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket; skatten utgår icke för vara, som å apotek beredes för försäljning enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare. Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas av tillverkaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde, som angives i förteckningen; dock skall den, som inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst 50 kronor för varje månad, varunder han ägt bedriva rörelsen. Den vid förordningen fogade förteckningen omfattar dels choklad och sötvaror, för vilka skattesatsen utgör 40 procent av beskattningsvärdet, dels ock vissa tekniska preparat, för vilka skattesatsen utgör i regel 20 procent men 75 procent såvitt angår essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, puder, med undantag av ströpuder, samt smink, läppstift härunder inbegripna. Tillverkningen inom riket av ifrågavarande varor står under statens kontroll, som utövas av kontrollstyrelsen. Tillverkaren skall under månaden efter varje kalenderkvartals utgång hos kontrollstyrelsen deklarera beskattningsvärdet av tillverkade varor och samtidigt erlägga enligt deklarationen upplupen skatt. För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket samtidigt med tullen.

I riksstaten för budgetåret 1941/42 är varuskatten upptagen till 25 miljoner kronor. Under de fem första månaderna av innevarande budgetår har under denna titel uppburits 13.55 miljoner kronor, motsvarande i huvudsak utlämningen av skattepliktiga varor under tiden den 26 maj—30 september 1941.

I skrivelse till riksräkenskapsvenket den 14 november 1941 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, under budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 35 miljoner och 40 miljoner kronor. Till stöd för denna beräkning anföres i en vid skrivelsen fogad promemoria följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 35

»Den genom beslut av 1941 års riksdag införda varuskatten trädde i kraft den 26 maj 1941. Varuskatt utgår för vissa särskilt angivna varor, vilka tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införas till riket. Skattesatsen utgör 40 procent av beskattningsvärdet för varugruppen choklad och sötsaker samt 20 eller 75 procent av samma värde för varugruppen tekniska preparat. Vad beträffar sistnämnda varugrupp avser den högre skattesatsen, 75 procent, dels essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, dels ock puder, med undantag av ströpuder, samt smink och läppstift; för övriga tekniska preparat är skattesatsen 20 procent. Under tiden 26 maj—30 juni 1941 utgjorde skattesatsen för varugruppen choklad och sötsaker övergångsvis allenast 30 procent av beskattningsvärdet.

I riksstaten för budgetåret 1941/42 har varuskatten upptagits med ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket belopp innefattar såväl kontrollstyrelsens som tullverkets uppbörd av denna skatt.

Skatten för inom riket tillverkade varor skall i regel erläggas inom en månad efter varje kalenderkvartals utgång. Till belysning av storleken av den uppbörd av varuskatt, som sker inom kontrollstyrelsen, meddelas följande upgifter om influten skatt, fördelad å ovannämnda båda varugrupper.

Choklad och sötvaror Tekniska preparat Summa

kronor kronor kronor

juli 1941 2,375,013.74 287,220.18 2,662,233.92

aug » 789,411.25 42,244.31 831,655.50

sept. » 210,576.89 17,903.75 228,480.64

okt. > 6,226,932.26 764,822.62 6,991,754.88

nov. 1—7 » 2,434,761.23 114,437.07 2,549,198.30

Summa kronor 12,036,695.37 1,226,627.93 13,263,323.30.

Sammanlagda skatteinkomsten, belöpande å andra kvartalet (26/5—S0/6), utgjorde i runt tal 3.4 miljoner kronor. Motsvarande inkomst för tredje kvartalet kan, då samtliga belopp influtit, beräknas uppgå till 9.9 miljoner kronor. Inkomsten av varuskatten för fjärde kvartalet, vilken innefattar julförsäljningen, torde uppskattningsvis böra angivas till 12 miljoner kronor, under det att skatten för första kvartalet 1942, vilken enligt bestämmelserna kommer att inflyta under nästkommande april månad, bör beräknas lämna en något lägre inkomst, förslagsvis 9.5 miljoner kronor. Enligt denna beräkning, vilken förutsätter tillgång å råvaror i ungefär hittillsvarande omfattning, skulle varuskatten, avseende inom riket tillverkade varor, under innevarande budgetår tillföra statsverket en inkomst av (3.4 + 9.9+12 + 9.5 = ) 34.8 miljoner kronor, eller avrundat 35 miljoner kronor.

Att i nu rådande läge verkställa en någorlunda tillförlitlig beräkning av den inkomst av varuskatten för inom riket tillverkade varor, som kan komma att tillföras statsverket under budgetåret 1942/43, är förenat med betydande vanskligheter. Särskilt sötvaruindustrien har för närvarande stora svårigheter att erhålla erforderliga kvantiteter råvaror, framför allt kakaobönor, glykos och mandel. Under alla förhållanden synes dock ifrågavarande skatteinkomst böra upptagas till högre belopp än som beräknats inflyta under innevarande budgetår, enär den redovisade inkomsten för nästa budgetår kommer att hänföra sig till 12 månader till skillnad mot innevarande budgetår, som i stort sett allenast omfattat skatteinbetalning för It) månader. Under förutsättning alt icke ytterligare nedskärningar av råvarutilldelningen till sötvaruindustrien behöva vidtagas samt att nuvarande prisnivå å de skatte-

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

pliktiga varorna bibehålies relativt oförändrad, synas inkomsterna av varuskatt för inom landet tillverkade varor under budgetåret 1942/43 kunna uppskattas till 40 miljoner kronor.»

Vidare har generaltullstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 beräknat inkomsterna av varuskatt, som inflyter genom tullverket, för såväl budgetåret 1941/42 som budgetåret 1942/43 till 225,000 kronor.

Med utgångspunkt från de av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen sålunda verkställda beräkningarna uppskattar riksräkenskapsverket varuskatten för budgetåret 1942/43 till 40,000,000 kronor.

Tilläggsskatter d bensin.

Jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag genomfördes från och med den 1 januari 1940 en extra beskattning av motortrafikens drivmedel. Under budgetåret 1939/40 redovisades å förestående titel intäkterna av dels en tilläggsskatt å bensin av 4 öre och en tillfällig skatt å bensin av likaledes 4 öre för liter, dels en tilläggsskatt å vissa brännoljor av 2 öre för liter. Nettoinkomsten av dessa skatter, vilka i tilläggsstat I beräknades till 10 miljoner kronor, uppgick för budgetåret 1939/40 till 10.51 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 beräknades inkomsten av tilläggsskatterna å bensin till 25 miljoner kronor, och i riksstaten för budgetåret 1941/42 hava dessa skatter beräknats till 10 miljoner kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret 1940/41 uppgick emellertid till 29.02 miljoner kronor. På grund av den strängt begränsade tillgången på motorbränsle hade nämligen i enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag skattesatserna å motorbränsle från och med den 1 juli 1940 avsevärt höjts för att motverka en eljest ofrånkomlig minskning av avkastningen av dessa skatter. Enligt särskilda förordningar den 21 juni 1940, nr 561— 563, om tilläggsskatt å bensin, om tillfällig skatt å bensin som fanns i riket den 1 juli 1940 samt om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor skall tilläggsskatt å bensin utgå med 25 öre för liter, tillfällig skatt å bensin med 21 öre för liter samt tilläggsskatt å vissa brännoljor med 16 öre för liter.

I anslutning till de beräkningar rörande bensinskatten, för vilka i det föregående redogjorts, hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och kontrollstyrelsen uppskattat tilläggsskatterna å bensin till dubbla beloppet av beräknad bensinskatt samt generaltullstyrelsen till något mer än dubbla beloppet av utav denna styrelse beräknad bensinskatt.

Riksräkenskapsverket har i anslutning till ämbetsverkets tidigare beräkning av bensinskatt uppfört tilläggsskatter å bensin för budgetåret 1942/43 med 6,000,000 kronor.

Accis d silke.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av accis å silke anfört följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 37

»De debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1939/40 belöpt sig till 2.8 miljoner kronor, hava under budgetåret 1940/41 nedgått till 2.6 miljoner kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår har bruttouppbörden i runt tal utgjort 1.4 miljon kronor mot 1.3 miljon i kronor och 1.1 miljon kronor under samma månader av budgetåren 1939/40 och 1940/41. Med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen torde uppbörden av dessa medel kunna upptagas för budgetåret 1941/42 till 3 miljoner kronor och för budgetåret 1942/43 till 3.7 miljoner kronor.»

Med hänsyn till den väntade ökningen av den inhemska konstsilkeproduktionen anser sig riksräkenskapsverket kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkning av inkomsterna å förevarande titel under nästkommande budgetår och uppskattar sålunda inkomsterna för budgetåret 1942/43 till 3,700,000 kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935, nr 259, och den 21 juni 1940, nr 567, samt i kungörelsen den 10 oktober 1941, nr 789. Enligt sistnämnda kungörelse utgå för närvarande accis och i vissa fall jämväl tilläggsaccis å följande fettvaror med nedan angivna belopp (öre) per kilogram:

Hushållsmargarin..........................

Bagerimargarin............................

Konstister ..............................

Annat ersättningsmedel för smör och flott. . . .

Matolja .................................

Kokosfett................................

Fettemulsion, fetthalt över 17 procent ......

Fettemulsion, fetthalt högst 17 procent......

Tillverkning och försäljning av margarin m. m. har under år 1941 i likhet med år 1940 varit underkastad särskild reglering. På grund av uppkommande råvarufördyring m. in. hava för bibehållande av oförändrat utförsäljningspris å margarin accissatserna för denna vara vid tvenne tillfällen sänkts.

Margarinaccisen, som under budgetåret 1940/41 inflöt med 34.33 miljoner kronor, har i riksstaten för innevarande budgetår beräknats till 35 miljoner kronor; uppbörden å titeln uppskattas nu av kontrollstyrelsen till 18 miljoner kronor. Att i nuvarande läge verkställa en närmare beräkning rörande den framtida avkastningen av denna inkomsttitel är icke möjligt på grund av ovisshet beträffande såväl accissatserna som tillverkningens volym under den tid, för vilken skatt inflyter under budgetåret 1942/43. Riksräkenskapsverket, som från kontrollstyrelsen och statens livsmedelskommission

38 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

inhämtat vissa uppgifter rörande inkomsttillflödet å denna inkomsttitel, får för sin del förorda, att accisen å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret 1942/43 uppföres med 10,000,000 kronor.

Skatt å kaffe.

Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, som trätt i kraft den 27 december 1939, med 65 öre för kilogram orostat kaffe och 80 öre för kilogram rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe. Avkastningen av skatten utgjorde för budgetåret 1939/40 14.77 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41 21.05 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 10 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe meddelat, att den debiterade uppbörden av kaffeskatt utgjort under tiden 27 december 1939—30 juni 1940 18.8 miljoner kronor och under budgetåret 1940/41 18.9 miljoner kronor samt under månaderna juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår respektive 8.1 och 2.4 miljoner kronor. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i nämnda skrivelse anfört följande:

»Uppbörden har under såväl det sistförflutna budgetåret som den gångna delen av innevarande budgetår hänfört sig väsentligen till uttagningar från tullager och frihamnar. Då intagningarna å därstädes befintliga lager av kaffe under sagda tid varit av betydligt mindre omfattning än uttagningarna därifrån, äro lagerbehållningarna i närvarande stund mycket begränsade. —- — — För att, en mera kännbar skärpning i ransoneringen av kaffeförbrukningen skall kunna under innevarande budgetår undgås, påkallas emellertid, att ytterligare partier kaffe införas till riket. 1 vilken omfattning detta låter sig göra, är givetvis icke möjligt att med bestämdhet förutsäga. Med utgångspunkt från att ej någon mera betydande inknappning i nuvarande förbrukningsransoner vidtages, kan dock beräknas, att---bruttoupp-

börden av kaffeskatt under hela budgetåret 1941/42 skall komma att uppgå till i runt tal 7 miljoner kronor.

För vidmakthållande även under budgetåret 1942/43 av de ransoneringsregler, vilka vid beräkningen av importbehovets storlek under innevarande budgetår förutsatts gälla, erfordras att en kvantitet kaffe å omkring 10 miljoner kilogram importeras. Det får emellertid anses vara mycket ovisst, huruvida möjlighet att under budgetåret 1942/43 införa heia denna kvantitet kan komma att förefinnas. Vid sådant förhållande torde det vara riktigast att vid beräkningen av uppbörden av kaffeskatt för nästkommande budgetår utgå från en importkvantitet, som ligger icke oväsentligt under den nyssnämnda. Förutsättes, att budgetårets kvantitet kommer att utgöra allenast 75 procent av denna, kan bruttouppbörden av kaffeskatt under budgetåret 1942/43 upptagas till i avrundat tal 5 miljoner kronor.

Restitutionerna av kaffeskatt under budgetåren 1941/42 och 1942/43 kunna antagas komma att uppgå till så ringa belopp, att den för dessa budgetår beräknade bruttouppbörden kan här angivas även såsom nettouppbörd under samma budgetår.»

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 39

En beräkning av inkomsterna å förevarande titel för nästkommande budgetår ställer sig givetvis särskilt svår med hänsyn till omöjligheten att redan nu bedöma, i vilken omfattning framdeles en fortsatt import av kaffe kan komma att äga rum. Även om i nuvarande läge generaltullstyrelsens beräkning av dessa inkomster måste anses mycket osäker, finner riksräkenskapsverket sig likväl icke böra frångå densamma. Riksräkenskapsverket beräknar alltså inkomsterna å titeln för budgetåret 1942/43 till 5,000,000 kronor.

Tobaksskatt.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Skattesatserna återfinnas i 18 § 1 mom. förordningen den 15 december 1914, nr 436, angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket. Dessa skattesatser ha under åren 1939—1941 blivit föremål för jämkning vid flera olika tillfällen. Vid ingången av budgetåret 1941/42 gällde de skattesatser, som innefattas i en den 30 maj 1941 utfärdad förordning, nr 305, vilken trädde i kraft den 1 juni 1941. Med hänsyn till de på grund av rådande krisläge starkt ökade statsutgifterna har 1941 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 335, beslutat en höjning av skattesatserna för tobaksskatten i enlighet med förslag som på anmodan av chefen för finansdepartementet framlagts av monopolbolaget. Förordning i ämnet har utfärdats den 30 november 1941, nr 893, och trätt i kraft den 1 innevarande månad.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1941 har styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av tobaksskatt anfört följande:

»Genom en den 29 november 1941 inför riksdagen framlagd proposition nr 335 har Kungl. Maj:t föreslagit genomförande av en förhöjd tobaksbeskattning i samband med prisförhöjning å vissa varuslag, att träda i kraft den 1 december 1941, vilken proposition blivit av riksdagen bifallen. Förslaget om skattehöjning är grundat på en i propositionen återgiven inom Tobaksmonopolet verkställd utredning.

I denna utredning har, under förutsättning att de ifrågasatta pris- och skatteförhöjningarna skulle träda i kraft från och med den 1 januari 1942,

40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

beräknats att sammanlagda skatteresultatet för budgetåret 1941/42 skulle uppgå till cirka 174,000,000 kronor, vilken summa emellertid något ökas på grund av att cigarretter utan munstycke försålts under tiden juli—oktober 1941, för vilka cigarretter värdeskatten då var 4 procent högre än för munstyckscigarretter, medan det i uppskattningen endast räknats med försäljning av munstyckscigarretter. Vidare beräknades, att tobaksskatten för budgetåret 1942/43 skulle bliva cirka 184.9 miljoner kronor. Det framhölls emellertid i utredningen, att det bleve beroende på den konsumerande allmänhetens förmåga att bära de förhöjda priserna, om det beräknade skatteresultatet i verkligheten komme att nås, och att detta måste anses tveksamt med hänsyn till tobaksvarornas redan höga prisnivå, som framskapats genom de ofta återkommande prisförhöjningarna sedan krigsutbrottet.

Enligt det mellan staten och Tobaksmonopolet gällande avtal angående utövande av statens tobaksmonopol skall bolaget den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till statskontoret inleverera ett belopp, motsvarande en tredjedel av den skatt å tobaksvaror, som kan beräknas belöpa på samma månad. Under budgetåret 1940/41 har detta belopp uppskattats till 4 miljoner kronor. På grund av den höjning av tobaksskatten, som trätt i kraft denna dag, kommer beloppet att höjas från 4 till 5 miljoner kronor. Denna höjning kommer i sin tur att medföra, att inleveranserna av tobaksskatt för innevarande december månad blir 3 miljoner kronor högre, än om tidigare praxis följts. Detta merbelopp å 3 miljoner kronor har sålunda karaktär av ett engångsbelopp, som endast påverkar resultatet av budgetåret 1941/42 men däremot icke kan medföra någon inverkan på uppskattningen för budgetåret 1942/43.»

Med hänsyn till att skatte- och prisförhöjningarna trätt i kraft en månad tidigare, än som förutsattes i utredningen, har styrelsen, under beaktande av vad ovan framhållits, approximativt uppskattat inkomsterna av tobaksskatt för budgetåret 1941/42 till 179 miljoner kronor och för budgetåret 1942/43 till 185 miljoner kronor. Vid den verkställda beräkningen har styrelsen utgått ifrån, att det under de åsyftade tidsperioderna skall visa sig möjligt för Tobaksmonopolet att vid tillverkningen bemästra eventuellt uppstående svårigheter i fråga om råvaruförsörjningen.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1931—1940 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1931—1934 undergått jämförelsevis små förändringar. Under åren 1935—1939 har emellertid en fortgående icke obetydlig stegring av omsättningen inträtt om sammanlagt 10.3 procent. Denna stegring har år 1940 förbytts i en nedgång på 3.7 procent. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt stor förskjutning ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är den oavbrutna minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 59.8 procent år 1931 till 45.7 procent år 1940. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 16.1 procent år 1931 till 29.2 procent år 1940. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varu-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 41

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

slagen har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1932/33 framgår av efterföljande tabell.

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tobaksskatten uppgått till 77 .63 miljoner kronor mot 71.71 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Vid denna jämförelse bör emellertid beaktas, att den föreskrivna förskottsbetalningen var tionde dag höjdes från och med juli 1940 från 3 till 4 miljoner kronor.

Med hänsyn till den ovisshet rörande tobakskonsumtionens framtida utveckling, som sammanhänger med nyligen vidtagna omläggningar av cigarrett- och röktobakstillverkningen samt böjningar av tobaksbeskattningen för cigarrer, cigarrcigarretter och snus, finner riksräkenskapsverket monopolbo-

42 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

lagets beräkning av tobaksskattens avkastning under nästa budgetår såsom bolagets styrelse själv framhåller mycket osäker. Under förutsättning att det skall visa sig möjligt för bolaget att bemästra svårigheterna i fråga om råvaruförsörjningen, har riksräkenskapsverket likväl ansett sig kunna godtaga bolagets beräkning av tobaksskattens avkastning under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket får sålunda tillstyrka, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1942/43 i riksstaten upptages till 185,000,000 kronor.

I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket beröra frågan om tidpunkten för tobaksskattens debitering inom monopolbolaget. Enligt gällande ordning hänför sig den för varje månad debiterade tobaksskatten till de tobaksvaror, som under samma månad av bolagets försäljningsorganisation, tobakskontoren, försålts till bolagets återförsäljare. Ett naturligare och ur arbetssynpunkt enklare förfarande synes vara att anknyta debiteringen av tobaksskatten till tidpunkten för tobaksvarornas överförande från bolagets fabriker till tobakskontoren. En omläggning i sådan riktning skulle medföra, att vid övergången monopolbolaget skulle hava att till statsverket i tobaksskatt inleverera ett engångsbelopp, motsvarande skatten å tobakskontorens vid tidpunkten i fråga inneliggande lager av färdiga tobaksvaror. Detta engångsbelopp kan beräknas till omkring 12 miljoner kronor. Därest angivna omläggning av tobaksskattens debitering genomföres den 1 juli 1942, skulle inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1942/43 alltså kunna höjas med nämnda belopp.

Brännvinstillverkningsskatt.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1941/42 till 4 miljoner kronor och under budgetåret 1942/43 till 14 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres bland annat följande. I riksstaten för budgetåret 1941/42 hade brännvinstillverkningsskatten upptagits med ett belopp av 10 miljoner kronor. Närmast föregående budgetår hade denna skatt i riksstaten beräknats till 12 miljoner kronor och lämnat en behållen inkomst av 14.21 miljoner kronor. Brännvinstillverkningsskattens avkastning hade på senare tid varit väsentligt lägre än under tidigare år; sålunda hade denna skatt för budgetåret 1939/40 beräknats till 20 miljoner kronor och nettoinkomsten blivit 20.62 miljoner kronor. För innevarande budgetår komme den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten att belöpa sig till allenast omkring 4 miljoner kronor och alltså att uppvisa ett betydande underskott i förhållande till inkomstberäkningen i riksstaten.

Vad angår budgetåret 1942/43 har kontrollstyrelsen med ledning av från aktiebolaget Vin- & spritcentralen inhämtad upplysning rörande detta bolags upphandling av sprit, som skall beläggas med tillverkningsskatt, beräknat den behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatt till ett avrundat belopp av 14 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till den nedgång i spritkon-

Iliksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 43

sumlionen, varmed är att räkna bland annat genom de inträdda restriktionerna i fråga om inköpsrätten.

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1942/43 till 14,000.000 kronor.

Rusdrycks försal jningsmedel.

Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till kontrollstyrelsen den 7 november 1941 har aktiebolaget Vin- & spritcentralen för budgetåret 1942/43 beräknat förevarande inkomsttitel till 14 miljoner kronor samt rörande beräkningen anfört följande:

»Vad först angår inleveransen från spritcentralen under budgetåret 1941/42, erinra vi om att i riksstaten för nämnda år denna post i enlighet med bolagets beräkning upptagits med ett belopp av 4 miljoner kronor. I vinstkalkylerna för 1941 hade bolaget gjort antagandet, att omsättningen under året komme att nå ungefär samma storleksordning som under år 1940, och uppskattade med ledning därav nettovinsten för år 1941 till omkring 10 miljoner kronor. Med reduktion för utdelningen skulle återstå något mer än 9 miljoner kronor. Härav syntes 5 miljoner kronor böra reserveras för avsättning till vinst- och prisregleringsfonden, varefter för inleverans till statsverket skulle återstå 4 miljoner kronor.

Utvecklingen under år 1941 har i omsättningshänseende tett sig gynnsammare än vid tiden för verkställandet av dessa beräkningar. Såsom nedanstående tablå visar, har den totala omsättningen under de tre första kvartalen av år 1941 legat ej oväsentligt över försäljningen för motsvarande tid år 1940. En följd därav ävensom av vissa under året företagna prishöjningar har blivit, att vinsten för år 1941 kan beräknas bli avsevärt större än tidigare antagits. Med utgångspunkt från för dagen föreliggande bokslutssiffror för de första nio månaderna under år 1941 synes nettovinsten för år 1941 kunna beräknas till omkring 19 miljoner kronor. Om härav för utdelning till aktieägarna disponeras 750,000 kronor, skulle sålunda återstå omkring 18 miljoner kronor. Av detta belopp synas i första hand böra användas 4 miljoner för den i riksstaten förutsedda inleveransen och därefter 9.5 miljoner för att fylla upp vinst- och prisregleringsfonden, vilken för närvarande utgör endast omkring 0.5 miljon kronor, till dess enligt avtalet med staten medgivna maximibelopp av 10 miljoner kronor. Sistnämnda åtgärd har förutsatts och är erforderlig icke minst för att förhindra ett återupprepande av de olägenheter, som under åren 1940 och 1941 blevo en följd av bolagets starkt försämrade likviditet, sedan vinstregleringsfonden efter hand förbrukats för verkställande av inleveranser till statsverket, vilka på grund av starkt minskade vinster avsevärt överstego tillgängliga överskottsmedel. Med därefter av den kalkylerade vinsten för 1941 återstående belopp, 4 å 5 miljoner kronor, komme, om de nu anförda beräkningarna hålla streck, inleveransen till staten under budgetåret 1941/42 att höjas, och dennas totalbelopp bleve sålunda 8 å 9 miljoner kronor.

Huruvida den omsättningsnivå, som under år 1941 uppnåtts, kan vidmakthållas även under år 1942, är i nuvarande stund hart när omöjligt att förutsäga. Sannolikheten talar dock för en betydande omsättningsminskning, emedan exceptionella omständigheter torde ha drivit omsättningen i höjden inne-

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Omsättningsvolymen kvartalsvis åren 1939—1941.

1938 = 1U0.

varande ar och andra nytillträdande förhållanden i och för sig äro ägnade att få till följd en minskad försäljning.

I det förra hänseendet bör erinras om att de emellanåt framförda yrkandena om försäljningsförbud och de motsedda, slutligen framförda strängare restriktionsreglerna torde ha medfört, att under de gångna månaderna konsumenterna i större omfattning än vanligt uttagit sina innestående motbokskvantiteter. I samma riktning ha för vinernas vidkommande verkat allmänt väntad höjning av priserna och ryktet om svårigheter för spritcentralen att genom nya inköp ersätta slutsålda, eftersökta märken. Under senaste tiden ha sålunda spritcentralens försäljningar av vissa vinmärken stigit flerdubbelt jämfört med motsvarande tid 1940. En påtaglig 'hamstring’ har här ägt rum.

Till nya omständigheter, som kunna antagas föranleda en minskad försäljning ar 1942, fa räknas den ordinarie motboksransonens minskning för spritdrycker samt de avsevärda höjningar av prisen på spritdrycker och viner, som bolaget sett sig nödsakat att genomföra från och med den 1 november och som bragt upp försäljningsprisen till en höjd, som kan påverka omsättningen i fallande riktning. Senare under året tvingas bolaget, på grund av väsentligt stegrat inköpspris för råbrännvin av potatis för kampanjen 1941/42, att höja även brännvinspriserna med motsvarande eventuell verkan för omsättningen av denna bolagets viktigaste artikel. I prisstegrande riktning kan även komma att inverka eventuellt stegrade arbetslöner samt förhöjda inköpspris för förbrukningsartiklar av olika slag.

Försiktigheten bjuder därför att för år 1942 räkna med en omsättning, som betydligt understiger motsvarande siffra för år 1941. Med denna utgångspunkt vågar bolaget icke uppskatta nettovinsten för år 1942 till mer än omkring 15 miljoner kronor, möjliggörande en inleverans under budgetåret 1942/43 av omkring 14 miljoner kronor.»

Mot den av aktiebolaget Vin- & spritcentralen verkställda beräkningen av avkastningen å förevarande inkomsttitel, vilken beräkning biträtts av kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket intet att erinra. Ämbetsverket uppskattar förty inkomsten från partihandelsbolag för budgetåret 1942/43 till 14,000,000 kronor. I

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst å försäljning av rusdrycker har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1942/43

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 45

till 15.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagna med

18.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1940/41 15.50 miljoner kronor mot 20.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Bristen förklaras i huvudsak av de oväntat stora utskyldsbelopp som genom den höjda statliga beskattningen kommit att belasta 1940 års rörelse.

Huru stor inleveransen till statsverket kommer att bliva under budgetåret 1941/42 kan ännu ej med någon större säkerhet beräknas. Enligt från systembolagen införskaffade uppgifter skulle densamma komma att något överstiga 16.00 miljoner kronor. Beloppet synes vara räknat i underkant, men då behovet av utskyldsreservationer och avskrivningar ännu ej kan till fullo överblickas, torde för närvarande nettovinsten till statsverket under budgetåret 1941/42 böra upptagas med det av systembolagen beräknade beloppet, eller avrundat med 16.00 miljoner kronor.

Vid den inom kontrollstyrelsen verkställda uppskattningen av sistnämnda belopp har räknats med en av systembolagen angiven nettovinst före medelsreservationer och avskrivningar å i runt tal 22.50 miljoner kronor. Försäljningen av spritdrycker under år 1941 har inom kontrollstyrelsen beräknats till drygt 29.50 miljoner liter. År 1940 stannade ifrågavarande nettovinst vid endast 21.82 miljoner kronor och försäljning vid 28.61 miljoner liter. Att motsvarande nettovinst inom kontrollstyrelsen hösten 1940 uppskattades till ej mindre än 26.00 miljoner kronor betingades dels därav, att åtskilliga systembolag vid vinstberäkningen förbisett, att debiterade, ej erlagda krono- m. fl. utskylder till väsentligt större belopp än tidigare skulle komma att belasta 1940 års rörelse, dels därav, att den i slutet av året debiterade, ej guldna värnskatten å 2.64 miljoner kronor enligt senare meddelade anvisningar i bokslutet skulle belasta 1940 års rörelse. Sistnämnda omständighet påverkade dock ej inleveransen till statsverket, vilken inom kontrollstyrelsen beräknats till cirka 18 .00 miljoner kronor, utan var en ren bokföringsåtgärd, i det att nämligen utskyldsreservationerna samtidigt minskades med ett belopp, som svarade mot den debiterade värnskatten. Att nettovinsten blev lägre än beräknat var ej att tillskriva någon oväntad nedgång i den försålda myckenheten spritdrycker. Spritdrycksförsäljningen beräknades nämligen till i runt tal 28.50 miljoner liter och blev 28.61 miljoner liter.

Med hänsyn till att den blivande konjunkturutvecklingen icke kan med någon säkerhet förutses, möta ganska stora svårigheter att beräkna inleveransen till statsverket under budgetåret 1942/43. Spritdryckskonsumtionen visar alltjämt en, om än avtagande, återhämtning efter de hösten 1939 genomförda skatteförhöjningarna, men vissa omständigheter synas dock komma att medverka till att konsumtionen åtminstone så småningom nedbringas. En, om än begränsad, konsumtionshämmande verkan måste sålunda tillmätas de med oktober 1941 genomförda krisrestriktionerna inom utminuteringen, och direkt nedgång i försäljningen torde sannolikt inträda, därest ytterligare prisförhöjningar genomföras. Om ej någon markant förbättring i konjunkturläget kommer att inträda, varmed man väl dock näppeligen torde ha att räkna, lärer efter hand spritdrycksförsäljningen komma att nedgå. Ännu under år 1942 synes nedgången emellertid, därest intet nu alldeles oförutsett inträffar, komma att bliva ganska ringa. Årskonsumtionen torde i följd härav kunna anslås till 29.00 miljoner liter eller möjligen något därunder. Jämväl vinförsäljningen, vilken år 1941 stegrats av inköp i lagringssyfte, lorde år 1942 komma att nedgå. Då som en följd av den minskade

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

rusdrycksomsättningen bruttovinsten å rusdrycker konuner att något nedgå och behovet av medelsreservationer — bland annat till följd av att maximeringsregeln vid systembolagens direkta beskattning genom prisförhöjningarna blivit ineffektiv — och avskrivningar ej torde minska, synes nettovinsten till statsverket för år 1942, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1942/43, såvitt nu kan bedömas böra upptagas med 15.00 miljoner kronor.»

Till den i promemorian verkställda beräkningen kan riksräkenskapsverket ansluta sig och uppskattar sålunda inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedlen i vad de avse detaljhandelsbolagens vinst till 15,000,000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålagts spritkonsumtionen, innebär i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjts med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehållits oförändrad. Den procentuella delen av omsättningsskatten utgår sålunda fortfarande med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning har bortfallit vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, benämnd omsättningsskatt å vin.

Beträffande utskänkningsskatten vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 47

ändring i tidigare gällande skattesatser, ulan denna skatt utgår fortfarande med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är alltjämt fritt från utskänkningsskatt.

Kontrollstyrelsen bär i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 beräknat omsätlnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåret 1942/43 till sammanlagt 175 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagna med

180.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1940/41 187.19 miljoner kronor mot 170.00 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Inleveransen för juni—oktober 1941, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1941, utgör 81.40 miljoner kronor mot 75.62 miljoner kronor under samma tid år 1940. Av berörda inleverans år 1941 (1940) belöpa 16.11 (13.71) miljoner kronor å omsättningsskattens procentavgift, 62.32 (59.21) miljoner kronor å omsättningsskattens grundavgift (konsumtionsändamål), 0.45 (0.48) miljon kronor å omsättningsskatten för tekniska m. fl. ändamål och 2.52 (2.22) miljoner kronor å utskänkningsskatten. Från år 1940 till år 1941 har inkomsten ökat av omsättningsskattens procentavgift med 17.5 procent, av omsättningsskattens grundavgift med 5.3 procent och av utskänkningsskatten med 13.3 procent, medan inkomsten av omsättningsskatten för tekniska m. fl. ändamål minskat med 5.2 procent. Att procentavgiften ökat starkare än grundavgiften är att tillskriva höjningar av grundpriserna.

Till grund för beräkningen av de belopp, som kunna förväntas inflyta under budgetårets sju sista månader, måste tagas den myckenhet spritdrycker, som kan beräknas komma att försäljas under månaderna november 1941— maj 1942. Såsom i kalkylen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen antytts, kan förväntas, att försäljningen för konsumtionsändamål under dessa månader blir obetydligt mindre än under månaderna november 1940—maj 1941. Med utgångspunkt från konsumtionsläget under oktober 1941 synes man kunna räkna med en total försäljning för konsumtionsändamål under månaderna november 1941—maj 1942 å cirka 17.00 miljoner liter mot 17.21 miljoner liter under november 1940—maj 1941. Enär systembolagens lagerbehållningar av spritdrycker för närvarande ej äro avpassade efter konsumtionsläget utan cirka 250,000 liter för stora, torde den myckenhet, å vilken omsättningsskatt under återstoden av budgetåret kan beräknas komma att utgå, böra upptagas till endast 16.75 miljoner liter. Då grundavgiften är 5 kronor för liter och procentavgiften, vilken för närvarande utgör cirka 1.30 kronor för liter, trots en antaglig förskjutning inom konsumtionen från dyrare till billigare varuslag, dock med hänsyn till eventuella prisförhöjningar torde böra beräknas till cirka 1.35 kronor för liter, svarar häremot en omsättningsskatt å spritdrycker för konsumtionsändamål å i runt tal (6.35 X 16.75 = 106.36 =) 106.00 miljoner kronor. Motsvarande under månaderna december 1940—juni 1941 inlevererade belopp var 107.63 miljoner kronor och inom kontrollstyrelsen hösten 1940 för samma lid beräknade ungefärliga belopp 105.00 miljoner kronor. Av det å 2.63 miljoner kronor uppkomna överskottet utöver beräkningarna förklaras drygt hälften därav, att den myckenhet, å vilken omsättningsskatt skulle komma att utgå, beräknats till 17.00 miljoner liter i stället för till rätteligen 17.21 miljoner liter och ej fullt hälften därav, att procentavgiften beräknats till i genomsnitt 1.18 kronor för liter men till följd av oväntade prisstegringar blev drygt 1.25 kronor för liter.

48 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål, vilken under budgetårets fem första månader inbringat 0.45 miljon kronor mot 0.48 miljon kronor motsvarande månader förra budgetåret, torde, med hänsyn till varuskatten, under budgetårets sju sista månader kunna beräknas inflyta med endast 0.55 miljon kronor mot 0.77 miljon kronor motsvarande månader förra budgetåret.

Utskänkningsskatten, vilken inbringat 2.52 miljoner kronor under budgetårets fem första månader mot 2.22 miljoner kronor under samma tid budgetåret 1940/41 och 3.16 miljoner kronor under december 1940—juni 1941, torde med hänsyn till minskad tillgång å de varuslag, varå utskänkningsskatt utgår, under tiden december 1941—juni 1942 förväntas inflyta med endast ungefär 3.00 miljoner kronor.

Sammanlagt synes alltså omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under återstoden av löpande budgetår komma att inflyta med (106.00 + 0.55 + 3.00 =) 109.55 miljoner kronor. Då inleveransen under juli —november 1941 utgör 81.40 miljoner kronor, skulle alltså den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under budgetåret 1941/42 komma att uppgå till 190.95 miljoner kronor, eller avrundat

191.00 miljoner kronor.

Att för närvarande med någon större säkerhet kunna beräkna, med vilket belopp omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, torde med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen ej låta sig göra. Ehuru, ej minst med hänsyn till tidsläget, många osäkra faktorer föreligga vid beräkningen av en förbrukning, som ligger 1 å 1 1/2 år fram i tiden, men det likväl, såsom i kalkylen över rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen angivits, synes sannolikt, att spritdrycksförsäljningen under år 1942 kommer att något nedgå, förefaller det naturligast, att inkomsten å skattetiteln för nästkommande budgetår beräknas bliva lägre än under löpande budgetår. Av anförda skäl synes försiktigheten bjuda, att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under budgetåret 1942/43 i riksstaten ej bör beräknas till högre belopp än 175.00 miljoner kronor.»

Av innehållet i förberörda promemoria framgår, att inkomsterna av de skatter, om vilka här är fråga, för nu löpande budgetår kunna beräknas uppgå till 191 miljoner kronor. Även om det icke torde få anses uteslutet, att någon nedgång av förevarande inkomster kan komma att inträda under nästkommande budgetår, anser riksräkenskapsverket likväl den av kontrollstyrelsen gjorda uppskattningen av inkomsten å titeln vara allt för låg. Med utgångspunkt från de allmänna antaganden rörande den ekonomiska utvecklingen, på vilka riksräkenskapsverkets inkomstberäkning vilar, finner ämbetsverket omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåret 1942/43 böra upptagas till 185,000,000 kronor.

Omsättningsskatt å vin.

A tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 har uppförts en ny inkomsttitel, benämnd omsättningsskatt å vin. Inkomsttiteln omfattar avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin —- som utgår för musserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års

Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 49

urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgår den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar med 3 kronor för liter räknat. Å tilläggsstaten för budgetåret 1939/40 beräknades inkomsten av omsättningsskatt å vin till 6 miljoner kronor. Nettoinkomsten å titeln uppgick emellertid för sagda budgetår endast till 3.99 miljoner kronor. För budgetåret 1940/41 uppgingo inkomsterna å förestående titel, vilka i riksstaten för samma budgetår beräknats till 10 miljoner kronor, till 8.21 miljoner kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1941/42 har omsättningsskatten å vin beräknats till 8 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna av omsättningsskatten å vin till 9 miljoner kronor för budgetåret 1941/42 och till 6 miljoner kronor för budgetåret 1942/43. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagna med

8.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1940/41 8.21 miljoner kronor mot 10.00 miljoner kronor i riksstaten och 8.00 miljoner kronor inom kontrollstyrelsen hösten 1940 beräknade. Inleveransen för juni—oktober 1941, d. v. s. statsverkets behållna, inkomst under juli—november 1941, utgör 3.60 miljoner kronor mot 2.63 miljoner kronor under motsvarande månader 1940, utvisande alltså i år en ökning å 37 procent. Då inleveransen under december 1940—-juni 1941 var 5.58 miljoner kronor men inköp i lagringssyfte de senaste månaderna förekommit i stor omfattning, torde dock under budgetårets sju sista månader knappast kunna förväntas inflyta ett fullt så stort belopp som under motsvarande månader budgetåret 1940/41. Förutsättes beloppet komma att bliva cirka 5.50 miljoner kronor, skulle inleveransen under budgetåret 1941/42 följaktligen bliva 9.10 miljoner kronor eller i runt tal 9.00 miljoner kronor.

I avsaknad av möjlighet att närmare kunna beräkna vinförsäljningens storlek under senare delen av år 1942 och förra delen av år 1943, torde omsättningsskatten av vin under budgetåret 1942/43 böra i riksstaten beraknas till

6.00 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed beräknat omsättningsskatt a vin för budgetåret 1942/43 till 6,000,000 kronor.

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag bar från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Maltdrycksbeskattningen hade tidigare formen av en råämnesskatt, vilken åvilade det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet, under det att maltdrycksskatten är eu skatt, som normeras efter den färdiga produkten och icke eller råvaran. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 samt. Nr 1. Del 2. 4

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

maltdricka, som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3.2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Enligt förordning den 15 december 1939, nr 887, utgår maltdrycksskatten med 30 öre per liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelser skall dock skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret 1941/42 utgå med allenast 27 öre per liter för de första 6,500 hektoliterna av ett bryggeris årstillverkning och med 28.5 öre för nästa 6,500 hektoliter. Skatten för dessa kvantiteter skall därefter för varje tillverkningsår höjas med 0.5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1941/42 till 34 miljoner kronor och för budgetåret 1942/43 till 32 miljoner kronor. I en till grund för beräkningen liggande promemoria anföres hland annat följande:

»I riksstaten för budgetåret 1941/42 är inkomsten av maltdrycksskatten upptagen med ett belopp av 40 miljoner kronor. Beräkningen av detta belopp skedde på grundval av en antagen konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av 149 miljoner liter, medförande en skatteinkomst av 42 miljoner kronor, vilket belopp avrundades nedåt till 40 miljoner kronor. Emellertid har konsumtionsutvecklingen blivit en annan än den, med vilken sålunda räknades, i det att maltdrycksförsäljningen på grund av olika omständigheter i ganska väsentlig grad nedgått. Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker utgjorde under tillverkningsåret 1938/39 172 miljoner liter samt 1939/40 154 miljoner liter och nedgick ytterligare tillverkningsåret 1940/41 till 128 miljoner liter. Anledningen till denna utveckling sammanhänger med rådande krisläge. Priserna å maltdrycker ha sålunda på grund av höjd konsumtionsbeskattning samt stegrade kostnader för råvaror och transporter vid upprepade tillfällen måst underkastas förhöjning. Vidare har inhryggningsstyrkan hos maltdrycker av klass II på grund av den knappa tillgången å spannmål sänkts.

Med ledning av nu föreliggande uppgifter om bryggeriernas försäljning av skattepliktiga maltdrycker synes den kvantitet maltdrycker, för vilken skatt beräknas inflyta under innevarande budgetår, kunna angivas till 120 miljoner liter, vilket skulle motsvara en inkomst av maltdrycksskatten under budgetåret 1941/42 av 34 miljoner kronor.

Vad beträffar en beräkning av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret 1942/43 må framhållas, att —--varje beräkning av maltdrycks-

skatten för nästa budgetår måste bli synnerligen osäker. Skatteinkomsten har likväl ansetts höra beräknas på grundval av en konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av ungefär samma omfattning som för innevarande budgetår med någon jämkning nedåt av den antagna skatteinkomsten. Den avveckling av skattedegressionen enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till rnaltdrycksbeskattningsförordningen, som skall äga rum från och med ingången av tillverkningsåret 1942/43, medför, att skatteinkomsten för nästa budgetår ökas med omkring 0.3 miljon kronor. Statsverkets inkomst av maltdrycksskatt synes i riksstaten för budgetåret 1942/43 böra upptagas med ett belopp av 32 miljoner kronor.»

Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 51

Att med någon större säkerhet verkställa en beräkning av de blivande inkomsterna å denna titel för nästkommande budgetår är särskilt under nuvarande förhållanden mycket vanskligt. Riksräkenskapsverket anser sig likväl kunna godtaga kontrollstyrelsens uppskattning och beräknar alltså inkomsterna av maltdrycksskatt för budgetåret 1942/43 till 32,000,000 kronor.

Skatt ä läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordningen den 22 december 1939, nr 919, vilken trädde i kraft den 1 januari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad av varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941, nr 253, bär skatten höjts från 10 till 12 öre för liter.

Nettoinkomsten under budgetåret 1940/41 av skatten å läskedrycker utgjorde 6.59 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 6 miljoner kronor. Under juli—november månader 1941 bar läskedrycksskatten influtit med 3.96 miljoner kronor mot 3.44 miljoner kronor under samma tid av budgetåret 1940/41.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av skatt å läskedrycker för ett vart av budgetåren 1941/42 och 1942/43 till 7.5 miljoner kronor. I en till grund för beräkningen liggande promemoria, som överlämnats med skrivelsen, anföres följande:

»I riksstaten för innevarande budgetår har inkomsten av läskedrycksskatten upptagits med ett belopp av 8 miljoner kronor. Skatten, som uppbäres månadsvis i efterskott, bär under månaderna juli—oktober 1941 inbringat i runt tal 3.6 miljoner kronor. Den från och med den 26 maj 1941 vidtagna höjningen av läskedrycksskatten från 10 öre till 12 öre per liter synes allenast i mindre mån ha påverkat konsumtionsutvecklingen beträffande läskedryckerna i nedåtgående riktning. Vad angår skatteintäktens storlek under återstående del av budgetåret har densamma med ledning av motsvarande konsumtionssiffror för föregående budgetår ansetts kunna beräknas till 4 miljoner kronor, medförande en skatteinkomst för hela budgetåret 1941/42 av 7.6 miljoner kronor eller avrundat 7.5 miljoner kronor.

En beräkning av skatteinkomsten av läskedrycksskatten för budgetåret 1942/43 är särskilt under nuvarande förhållanden svår att med någon större grad av tillförlitlighet verkställa. Det vill synas lämpligt, att sagda skatteinkomst bör i riksstaten upptagas med samma belopp som beräknas inflyta under innevarande budgetår eller med 7.5 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i likhet med kontrollstyrelsen ansett sig kunna beräkna inkomsterna av skatt å läskedrycker under budgetåret 1942/43 till

7,500,000 kronor.

Statliy nöjesskatt.

Den statliga nöjesskatten är eu av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skalteform. Denna skatt, som under budgetåret 1939/40 uttogs i anslutning till den kommunala nöjesskatten, utgick enligt förordning den 22 december 1939, nr 931, med 5 öre för biljett, vars pris var

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

högst 50 öre, och därutöver med 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre utav biljettpriset. Under budgetåret 1939/40 uppgick nettoinkomsten av denna skatt till 3.37 miljoner kronor.

I enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag hava från och med den 1 juli 1940 ändrade grunder fastställts för uttagande av nöjesskatt', vilka återfinnas i förordningen den 14 juni 1940, nr 478, om nöjesskatt. Enligt denna förordning skall för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område tillställningen hålles, uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt, vilken fördelas mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun att till statsverket inleverera hälften av influten nöjesskatt. Nöjesskatten upptages i form av skatt på biljett och beräknas i förhållande till bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten, samt utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent och högst 30 procent av biljettpriset eller del därav. För budgetåret 1940/41 har den statliga nöjesskatten inbragt 10.75 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 10 miljoner kronor.

Enligt från överståtliållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 10.95 miljoner kronor under budgetåret 1941/42 och till 11 miljoner kronor under budgetåret 1942/43.

För de fyra första månaderna av innevarande budgetår har statlig nöjesskatt inbragt ett belopp av 3.87 miljoner kronor mot 3.26 miljoner kronor under samma tid föregående budgetår. Under tiden 1 november 1940—31 oktober 1941 har uppbörden å titeln utgjort 11.36 miljoner kronor. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av statlig nöjesskatt under budgetåret 1942/43 till 12,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolscivgifter. För de senast förflutna fem budgetåren hava de behållna inkomsterna å denna titel i medeltal för år utgjort 60,742 kronor. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av vattendomstolsavgifter under budgetåret 1942/43 till i avrundat tal 60,000 kronor.

Inkomster vid fångvården. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna vid fångvården under innevarande budgetår till 490,000 kronor, därvid styrelsen räknat med förlust å fångvårdens jordbruksdrift till följd av en vid vårdanstalten å Hall inträffad eldsvåda, därvid bland annat årets hela skörd förstörts.

För budgetåret 1942/43 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna vid fångvården till sammanlagt 570,000 kronor enligt nedanstående fördelning (kronor):

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 53

1. Bidrag från vissa städer och kommuner........................... 4,445

2. Övriga uppbördsmedel.......................................... 5,555

3. Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften...................................... 20,000

Verkstadsdriften....................................... 540,000 560,000

Summa 570,000.

Vid beräkning av inkomsterna vid fångvården under budgetåren 1941/42 och 1942/43 har fångvårdsstyrelsen medräknat inkomster av arbeten, som utförts vid dels den vid centralfängelset i Växjö anordnade tvångsarbets- och alkoholistanstalten för kvinnor, dels ock den vid straffängelset i Karlstad anordnade tvångsarbetsanstalten för kvinnor, enär det skulle möta svårigheter att särskilt för sig redovisa inkomsten av dessa kvinnors arbeten. Överskottet å verkstadsdriften har styrelsen beräknat efter medeltalet av behållna inkomster under de senaste åtta åren.

Riksräkenskapsverket finner tillräcklig anledning icke föreligga att för nästkommande budgetår vidtaga någon höjning av det belopp, 525,000 kronor, till vilket inkomsterna å förevarande titel äro upptagna i riksstaten för nu löpande budgetår.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 har styrelsen för uppfostringsanstalten å Bona beräknat inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1942/43 till

35,000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att ökning av detta belopp kunde komma att inträda, därest inkomsttiteln belastande belopp för avlöningar till daglönare komme att minskas i samband med inrättande av ett antal extra förmanstjänster, för vilka avlöningarna skulle bestridas från avlöningsanslaget. Direktören för anstalten har därefter i en den 2 december 1941 dagtecknad skrivelse meddelat, att, därest den ifrågasatta överflyttningen av avlöningskostnader för vissa extra förmän vore avsedd att genomföras från och med nästkommande budgetår, inkomsterna å titeln kunde under beaktande jämväl av numera beräknad större avkastning av skogsbruket för budgetåret 1942/43 upptagas till 50,000 kronor enligt följande fördelning (kronor):

1. Hyror för tjänstemannabostäder.................................. 12,000

2. Till befattningshavare försålt bränsle, livsmedel m. m............... 5,000

3. Inkomster av filmförevisningar m. in............................. 1,000

4. Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk........................ 29,000

Verkstads- och bageridrift............................. 3,000 32,000

Summa 50,000.

Under förutsättning att den berörda överflyttningen av vissa avlöningskostnader från specialstaten för jord-, trädgårds- och skogsbruk till anslag å riksstatens utgiftssida kommer till stånd, har den sålunda gjorda beräkningen icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran.

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Inkomster vid sjökarteverket. Chefen för sjökarteverket har i skrivelse til! riksräkenskapsverket den 31 oktober 1941 beräknat inkomsterna å förestående titel för innevarande budgetår till 125,000 kronor och för budgetåret 1942/43 till 115,000 kronor.

Inkomsterna vid sjökarteverket hava utgjort under budgetåret 1939/40 213,195 kronor och under budgetåret 1940/41 106,339 kronor. För tiden 1 november 1940—31 oktober 1941 hava inkomsterna uppgått till 132,960 kronor. Med utgångspunkt från nu anförda siffror får riksräkenskapsverket förorda, att ifrågavarande inkomster beräknas till 125,000 kronor för budgetåret 1942/43.

Inkomster vid ga r n i son s s j uklnise n och inkomster vid militärapoteket. Arméförvaltningen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 beräknat uppbörden å dessa båda inkomsttitlar för innevarande budgetår till respektive 850,000 och 400,000 kronor. Under förutsättning att i stort sett samma förhållanden bliva rådande beträffande manskapsinkallelser m. m. under budgetåret 1942/43 som för närvarande föreligga, har arméförvaltningen ansett nämnda inkomster kunna för detta budgetår beräknas till enahanda belopp som angivits för nu löpande budgetår. Med hänsyn till svårigheten att bedöma de faktorer, som öva inflytande på beräkningen av ifrågavarande inkomster, och även i betraktande därav att erfarenhet från normal fredstid icke stått att erhålla, har arméförvaltningen likväl förordat, att de båda inkomsttitlarna i riksstaten för budgetåret 1942/43 beräknas till samma belopp, som upptagits i riksstaten för nu löpande budgetår eller till

1,120,000 kronor för inkomster vid garnisonssjukhusen och 360,000 kronor för inkomster vid militärapoteket.

Med utgångspunkt från vad arméförvaltningen sålunda anfört beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna under ifrågavarande båda titlar för nästa budgetår till respektive 1,000,000 och 400,000 kronor.

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkring srådet. I skrivelse till riksräkenskapsvex-ket den 4 november 1941 har riksförsäkringsanstalten beräknat inkomsterna å förevarande titel under nästkommande budgetår På

sätt framgår av följande sammanställning (kronor):

1. Tilläggsavgifter enligt 16 § första stycket lagen om försäkring för

olycksfall i arbete till bestridande av omkostnaderna för försäkrings-

rådets och riksförsäkringsanstaltens verksamhet................. 920,000

2. Bidrag enligt 16 § andra stycket samma lag till bestridande av nyss-

nämnda omkostnader........................................ 600,000

3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond för

anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden.................. 22,000

4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafikförsäkringsfond för an-

staltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.............................................. 2,000

Summa 1,544,000.

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel hava sålunda av riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1942/43 uppskattats till i avrundat tal

1,540,000 kronor.

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 55

I det av riksförsäkringsanstalten angivna beloppet ingå icke inkomster av vissa krigstilläggspremier. Dylika inkomster kunna emellertid vara att förvänta jämväl under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill och till svårigheten att någorlunda tillförlitligt beräkna storleken av de under punkt 1 upptagna tilläggsavgifterna anser riksräkenskapsverket inkomsterna under förevarande titel för budgetåret 1942/43 böra beräknas till enahanda belopp som det i riksstaten för nu löpande budgetår upptagna beloppet eller

1,700,000 kronor.

Bidrag till pensionsstgrelsen. Pensionsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 november 1941 meddelat, att den a förevarande titel redovisade ersättningen för styrelsens kostnader för handhavandet av den frivilliga försäkringen kan beräknas till 32,500 kronor för budgetåret 1942/43 samt att titeln torde komma att tillgodoföras ersättning med 6,500 kronor under nämnda budgetår för viss av styrelsen på begäran av sjukkassa eller sjuk- och begravningskassa verkställd försäkringsteknisk utredning.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å titeln för nästkommande budgetår till 39,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter. I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter för budgetåret 1942/43 beräknat inkomsterna vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalt å Svartsjö till 105,900 kronor, vid statens alkoholistanstalt å Venngarn till 61,000 kronor samt vid statens alkoholistanstalt å Haknäs, som börjat sin verksamhet först under innevarande budgetår, till 2,700 kronor. För budgetåret 1942/43 hava alltså inkomsterna å förevarande titel beräknats till sammanlagt 169,600 kronor. Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för budgetåret 1942/43 under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket hänvisa till nedanstående tablå, vilken upprättats i anslutning till anstaltsmyndigheternas förslag (kronor):

Med utgångspunkt från denna uppställning bär riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter under budgetåret 1942/43 till i avrundat tal 170,000 kronor.

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Inkomster vid statens skyddshem. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 har socialstyrelsen anfört, att någon avsevärd ökning eller minskning av inkomsterna vid statens skyddshem under löpande och nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna under sistförflutna budgetår icke syntes vara att förvänta. Vid avgivande av förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har socialstyrelsen beräknat inkomsterna för nästkommande budgetår till 310,000 kronor, vilket belopp beräknades komma att fördela sig på sätt framginge av nedanstående sammanställning (kronor):

Skyddshemsavgifter.............................................. 200,000

Av befattningshavarna erlagda ersättningar för bostad, kost och tvätt.. 90,000 Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften........................................ 12,000

Verkstadsdriften......................................... 8,000 20,000

Summa 310,000.

Den sålunda gjorda beräkningen av inkomsterna å förestående titel har ej föranlett någon erinran från riksräkenskapsverkets sida.

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 3 november 1941 har föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster för budgetåret 1942/43 till sammanlagt 400,000 kronor på sätt framgår av efterföljande sammanställning (kronor):

Serum, ympämnen och andra bakteriologiska preparat................. 300,000

Provavgifter...................................................... 90,000

Substrat m. m................................................... 10,000

Summa 400,000.

Mot förestående beräkning av inkomsterna å denna titel har riksräkenskapsverket ej något att erinra.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium. Inkomsterna vid statens rättskemiska laboratorium utgöras huvudsakligen av avgifter för alkoholanalyser av blodprov från motorfordonsförare samt blodgruppsbestämningar i faderskapsmål. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 1 november 1941 har föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium, med understrykande av omöjligheten att göra några säkra inkomstkalkyler, beräknat nettoinkomsten under förevarande inkomsttitel för budgetåret 1942/43 till omkring 12,000 kronor.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomster vid statens rättskemiska laboratorium till 12,000 kronor.

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium. I en av medicinalstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 överlämnad beräkning har föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium beräknat

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 57

uppbörden av ifrågavarande inkomster under budgetåret 1942/43 till 69,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium till i avrundat tal 70,000 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus. I en av medicinalstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1942/43 beräknats till 15.90 miljoner kronor på sätt framgår av nedanstående sammanställ-

ning (kronor):

Patientavgifter...........................

Bränsle, lyse och vatten..................

Tvätt och renhållning.....................

Utspisning ..............................

Linne, gång- och sängkläder...............

Underhållsbidrag från Danviks hospital.....

Övriga uppbördsmedel...................

Överskott av trädgårds- och jordbruksdriften

...... 12,700,000

...... 310,000

...... 140,000

...... 1,530,000

...... 400,000

....... 14,000

....... 406,000

...... 400,000

Summa 15,900,000.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket intet annat att erinra, än att titelns slutsumma avjämnas till 16,000,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa. Med överlämnande av från vederbörande anstalter infordrade uppgifter har skolöverstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 beräknat inkomsterna för budgetåret 1942/43 å förevarande titel till sammanlagt 76,600 kronor, av vilket belopp beräknas inflyta 53,500 kronor från uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar och 23,100 kronor från uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel till i avrundat tal 75,000 kronor.

Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 1 november 1941, vilken skrivelse av styrelsen överlämnats till riksräkenskapsverket, bar sysslomannen vid statens anstalt för fallandesjuka beräknat inkomsterna vid anstalten under budgetåret 1942/43 till 229,500 kronor i enlighet med följande fördelning (kronor):

Vårdavgifter:

100 patienter under 16 år å 400 ....................... 40,000

120 » över 16 » » 1,000 ....................... 120,000 160,000

Utspisning m. ................................................... 63,000

Överskott av trädgård och jordbruk................................ 6,500

Summa 229,500.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna å titeln under nästkommande budgetår till i avjämnat tal 230,000 kronor.

58 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Inkomster vid statens institut för folkhälsan. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har föreståndaren för statens institut för folkhälsan beräknat institutets inkomster till 60,000 kronor för budgetåret 1941/42 och till 70,000 kronor för budgetåret 1942/43.

I anslutning härtill uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel under nästkommande budgetår till 70,000 kronor.

Avgifter för besiktning av motorfordon. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1941 beräknat inkomsterna å titeln till 700,000 kronor för vart och ett av av budgetåren 1941/ 42 och 1942/43.

Riksräkenskapsverket finner sig med hänsyn till nuvarande ovissa läge inom au tomobil väsende t böra godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning.

Avgifter för registrering av motorfordon. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 718,500 kronor för budgetåret 1941/42 och 646,500 kronor för budgetåret 1942/43.

Med hänsyn till den nedgång av antalet registrerade motorfordon, som i nuvarande läge torde vara att emotse, anser sig riksräkenskapsverket icke böra beräkna ifrågavarande inkomster för budgetåret 1942/43 till högre belopp än

500,000 kronor.

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 har byggnadsstyrelsen rörande denna inkomsttitel anfört följande:

»Enligt nådigt brev den 19 januari 1940 angående byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet beträffande vissa landstings anstalter under kalenderaren 1940, 1941 och 1942 utgöra de av dessa landsting utfästa bidragen till den statliga kontrollen för vart och ett av nämnda kalenderår 14,050 kronor, att inbetalas i förskott årsvis före utgången av respektive januari 1940, december 1940 och december 1941. Då någon ändring härutinnan hittills icke inträffat, kunna dessa bidrag beräknas uppgå till 14,050 kronor under budgetåret 1941/42.

Vidkommande budgetåret 1942/43 kunna bidragens storlek beräknas till 7,025 kronor för tiden den 1 juli—31 december 1942. Storleken av landstingens bidrag efter sistnämnda tidpunkt och till budgetårets slut kan för närvarande icke angivas, då frågan är beroende av landstingens avgörande vid sammanträden under hösten 1942, ävensom av Kungl. Majrts på grundval härav fattade beslut.»

Riksräkenskapsverket, som utgår från att någon väsentlig ändring i fråga om storleken av landstingens bidrag för tiden 1 januari—30 juni 1943 icke skall inträffa, beräknar inkomsterna under förestående titel för budgetåret 1942/43 till enahanda belopp som det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna eller 15,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 59

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 har byggnadsstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna å denna titel anfört följande:

»Under budgetåret 1940/41 understego de vid länsarkitektsorganisationen inlevererade medlen det till 590,000 kronor i riksstaten för samma budgetår intagna inkomstbeloppet med omkring 145,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1941/42 hava inkomsterna beräknats till 570,000 kronor. Med hänsyn till att omfattningen av de hos länsarkitektkoritoren inneliggande uppdragen synes vara större under innevarande budgetår än under föregående, torde inkomsterna för budgetåret 1941/42 kunna förväntas uppgå till det sålunda beräknade beloppet. Samma belopp, 570,000 kronor, torde även böra beräknas för budgetåret 1942/43.»

Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter kunna inkomsterna av länsarkitektsinstitutionen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknas till 485,250 respektive 477,000 kronor.

Inkomsterna under förestående titel uppgingo under budgetåret 1940/41 till 444,191 kronor och under tiden 1 november 1940—31 oktober 1941 till 446,650 kronor. Under de fyra första månaderna av budgetåret 1941/42 utgjorde den behållna inkomsten 155,716 kronor mot 153,256 kronor för samma tid under budgetåret 1940/41. Med hänsyn till inkomstutvecklingen under nu angivna tider anser riksräkenskapsverket, att inkomsterna vid länsarkitektsinstitutionen under innevarande och nästkommande budgetår icke kunna beräknas till högre belopp än 500,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit in. m. Enligt en av kontrollstyrelsen med skrivelse den 14 november 1941 överlämnad promemoria beräknas uppbörden av avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. under nästkommande budgetår — liksom under innevarande budgetår — till 41,000 kronor.

I överensstämmelse härmed beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1942/43 till 41,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. A denna inkomsttitel redovisades eu behållen inkomst under budgetåret 1939/40 av 9.49 miljoner kronor och under budgetåret 1940/41 av 5.54 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 har mynt- och justeringsverket under hänvisning till alltjämt stegrade svårigheter vid import av för myntning erforderliga metaller uttalat, att verket icke vågade ställa i utsikt en större inkomst å förevarande titel för budgetåret 1941/42 än 2 miljoner kronor, till vilket belopp inkomsterna beräknades uppgå järnväl under budgetåret 1942/43.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket, under förutsättning att nuvarande krisläge består, beräknat inkomst av myntning och justering för budgetåret 1942/43 till 2,000,000 kronor.

60 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Kontrollstämpelmedel. De behållna inkomsterna å denna titel utgjorde under budgetåren 1939/40 och 1940/41 respektive 519,954 kronor och 398,683 kronor. Under de fyra första månaderna av budgetåren 1940/41 och 1941/42 hava inkomsterna uppgått till 67,529 kronor respektive 71,215 kronor.

Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941, under framhållande att på grund av den alltmer rådande knappheten på ädelmetall tillverkning av guldsmedsarbeten torde nedgå, beräknat inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1942/43 till

300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket finner den av mynt- och justeringsverket gjorda beräkningen kunna godtagas.

Bidrag till bank- och fondinspektionen. Å denna titel redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbruks kasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 oktober 1941 angående beräkningen av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1942/43 anfört följande:

o »För budgetåret 1942/43 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna sasom delbelopp av inkomsttiteln 'Bidrag till bank- och fondinspektionen’ beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 77,000 kronor och av bidrag till fondinspektionen 15,000 kronor. Beträffande den del av inkomsttiteln, som skall utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen, kan inspektionen för närvarande icke lämna någon slutgiltig uppgift. Inspektionen saknar nämligen kännedom om, i vilken utsträckning jordbrukets kreditkassor skola under ifrågavarande budgetår erlägga bidrag till jordbrukskassetillsynen, och huruvida skattemedel skola komma att, liksom för innevarande år, tagas i anspråk för fyllnadsavsättning till jordbrukskasselillsynens fond för att denna, efter det inflytande egentliga bidragsmedel blivil dit överförda, må kunna lämna de medel, som erfordras för täckande avinspektionens utgifter för jordbrukskassetillsynen. Nämnda utgifter beräknas jämväl för budgetåret 1942/43 till 60,000 kronor. Vid nu nämnda förhållande torde inkomsttitelns delbelopp av bidrag till jordbrukskassetillsynen lämpligen böra beräknas till 60,000 kronor. Härigenom skulle inkomsttitelns hela belopp komma att uppgå till 152,000 kronor.»

Beträffande behandlingen av bidraget till jordbrukskassetillsynen må framhållas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 30,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till likaledes 30,000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förutsätter riksräkenskapsverket, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket avses skola successivt växa, bestämmes till 35,000 kronor.

Enligt förestående beräkningar skulle inkomsterna å den gemensamma titeln uppgå till följande belopp (kronor):

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. Öl

Bidrag till bankinspektionen........................................ 77,000

s » fondinspektionen........................................ 15,000

» » jordbrukskassetillsynen .................................. 35,000

Summa 127,000.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill bidrag till bank- och fondinspektionen för budgetåret 1942/43 till i avrundat tal 125,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen och bidrag för tillsyn över sparbankerna. Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1941 beräknat inkomsterna å ifrågavarande riksstatstitlar för budgetåret 1942/43 till respektive 100,000 och 200,000 kronor.

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket icke något att erinra.

Inkomster vid tandlåkarinstitutet. Tandläkarinstitutets lärarråd har i skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 18 juni 1941 beräknat inkomsterna vid institutet för budgetåret 1942/43 på sätt nedanstående sammanställning utvisar (kronor):

Elevavgifter............................................. 110,000

Patientavgifter........................................... 80,000

Examensavgifter......................................... 5,000 195,000

Hyresmedel..................................................... 8,000

Summa 203,000.

I anslutning till denna lärarrådets beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna vid tandläkarinstitutet för nästkommande budgetår till i avrundat tal 200,000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna vid sjukhuset för budgetåret 1942/43 preliminärt beräknats till

4,035,000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna framgår av följande, med ledning av under hand inhämtade uppgifter gjorda sammanställning (kronor):

Vårdavgifter för intagna patienter................................. 3,071,000

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter................... 450,000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt

andra ersättningsmedel......................................... 509,000

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.)............. 5.000

Summa 4,035,000.

1 anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna vid karolinska sjukhuset för budgetåret 1942/43 till i avrundat tal 4,000,000 kronor.

Avgifter för kontroll å radiologiskt arbete. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har direktionen för karolinska sjukhuset pre-

(i2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

liminärt beräknat inkomsterna å denna titel, vilken uppförts i riksstaten först från och med innevarande budgetår, till 100,000 kronor för budgetåret 1942/43.

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket intet att erinra.

Inkomster vid serafimerlasarettet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 bär direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att inkomsterna vid serafimerlasarettet för budgetåret 1942/43 preliminärt beräknats till 2,286,000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna framgår av följande, med ledning av under hand inhämtade uppgifter gjorda sammanställning (kronor):

Vårdavgifter för intagna patienter................................. 1,869,500

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter.................... 215,000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt

andra ersättningsmedel......................................... 139,650

Bidrags- och räntemedel.......................................... 56,850

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.)............. 5,000

Summa 2,286,000

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna vid serafimerlasarettet för budgetåret 1942/43 till i avrundat tal 2,300,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken in. m. Skolöverstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 beträffande beräkningen av terminsavgifterna från läroverken anfört följande:

»överstyrelsen har i sina underdåniga riksdagspetita den 15 oktober 1941 beräknat, att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1942 skulle komma att uppgå till omkring 53,550, varav omkring 39,330 kunna beräknas komma på realskolestadiet och 14,220 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna från det sålunda för läsåret 1942—1943 beräknade antalet lärjungar vid de allmänna läroverken skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades, belöpa sig till 2 X (39,330 X 20 kronor + + 14,220 X 30 kronor) = 2,426,400 kronor.

Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att under läsåret 1942—1943 beviljas i väsentligen annan omfattning, än överstyrelsen beräknat för innevarande läsår, är omöjligt att med bestämdhet förutsäga. Om man också för budgetåret 1942/43 räknar med att inkomsten av terminsavgifterna vid de allmänna läroverken uppgår till 55.0 procent av de inkomster, som skulle erhållits, därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats, skulle man få en summa av 1,334,520 kronor (= 55.0 procent av 2,426,400 kronor).

Rektor vid högre lärarinneseminariet beräknar enligt under hand lämnad uppgift, att inkomsterna av inskrivningsavgifter vid statens normalskola för flickor och terminsavgifter vid ifrågavarande skola och vid statens skolköksseminarium och hushållsskola skola under budgetåret 1942/43 uppgå till omkring 35,000 kronor.

Jämlikt dessa beräkningar skulle från de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet inflyta sammanlagt 1,369,520 (= 1,334,520 + 35,000)

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 63

kronor, och överstyrelsen vill föreslå, att inkomsttiteln 'Terminsavgifter från läroverken m. m.’ i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptages med detta belopp, uppåt avrundat till 1,370,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna å förevarande titel till i avrundat tal 1,400,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har chefen för statens biografbyrå uppskattat inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1942/43 till 190,000 kronor under förutsättning att förhållandena i fråga om tillförsel av film m. m. icke avsevärt försämrades; försiktigheten bjöde dock, att inkomsterna för nästkommande budgetår beräknades till 160,000 kronor.

Även om vissa svårigheter kunna komma att uppstå för upprätthållande i fortsättningen av en filmimport av samma omfattning som hittills, anser riksräkenskapsverket likväl, att uppbörden under inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder bör kunna för budgetåret 1942/43 beräknas till

200,000 kronor.

Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar. I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel under innevarande budgetår beräknats till 140,000 kronor. Minskningen i förhållande till det i riksstaten uppförda beloppet, 150,000 kronor, sammanhänger bland annat med ledigheter på grund av sjukdom och militärtjänstgöring bland de för lantbruksingenjörsförrättningarna statsanställda tjänstebiträdena. För budgetåret 1942/43 beräknar styrelsen ifrågavarande inkomster under i stort sett oförändrade förhållanden till omkring 140,000 kronor.

Mot den av lantbruksstyrelsen sålunda gjorda beräkningen har riksräkenskapsverket intet att erinra.

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 1 november 1941 har statens veterinärbakteriologiska anstalt föreslagit, att anstaltens inkomster för budgetåret 1942/43 beräknades till 160,000 kronor.

Riksräkenskapsverket ansluter sig till denna beräkning.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1941 har statens centrala frökontrollanstalt beräknat inkomsterna vid anstalten för vart och ett av budgetåren 1941/42 och 1942/43 till 350,000 kronor.

Inkomsterna å förevarande titel uppgingo under budgetåret 1939/40 till 238,972 kronor och under sistförflutna budgetår till 329,963 kronor. Inkomstökningen står i samband med den ökning av analys- och provverksamheten, som föranletts av olika statliga regleringsåtgärder.

64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

I enlighet med anstaltens beräkning upptager riksräkenskapsverket inkomsterna vid statens centrala frökontrollanstalt för budgetåret 1942/43 till

350,000 kronor.

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1941 beräknat inkomsterna vid anstalten under nästkommande budgetår till 60,000 kronor.

Riksräkenskapsverket finner anstaltens beräkning kunna godtagas.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område. Denna titel har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp å 100 kronor. Å denna titel hava tidigare redovisats dels särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg, dels ock slaktdjursavgift. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har livsmedelskommissionen meddelat, att slaktdjursavgift ävensom införsel- och utförselavgifter upphört alt utgå efter den 30 juni 1940 respektive den 30 juni 1941, samt att någon intäkt å titeln i nuvarande läge icke syntes kunna beräknas under nästkommande budgetår.

Med hänsyn till att ifrågavarande avgifter endast tills vidare upphört att utgå har riksräkenskapsverket ansett sig böra under förestående titel upptaga ett formellt belopp av 100 kronor för nästkommande budgetår.

Inkomster vid rikets allmänna kartverk. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1941 har rikets allmänna kartverk rörande beräkningen av inkomsterna å förestående titel anfört bland annat följande:

»För budgetåret 1941/42 hava ifrågavarande inkomster i riksstaten upptagits till ett belopp av 50,000 kronor. Beloppet hade härvid nedräknats från under tidigare år beräknade 75,000 kronor med hänsyn till osäkerheten i inkomstberäkningen av kartförsäljningen, sedan förbud utfärdats för sådan försäljning i allmänna handeln utan särskilt för varje fall meddelat tillstånd.

Emellertid har inkomsten för budgetåret 1940/41 uppgått till ej mindre än 107,747 kronor 19 öre, det högsta belopp, som hittills någon gång uppnåtts. ökningen torde bero på väsentligt ökade kartbehov för såväl statliga som andra offentliga myndigheter och sammanslutningar av olika slag. Det är dock härvid att märka, att i fråga om de militära myndigheternas kartanskaffning någon synlig inkomst som regel ej erhålles av statsverket, då denna kartanskaffning i huvudsak sker utan att royalty utgår till kartverket. Även om det influtna beloppet för budgetåret 1940/41 sannolikt är föranlett av speciella anledningar såsom tillkomsten av luftskydd, hemvärn m. m., lärer dock kunna under ifrågavarande inkomsttitel upptagas en inkomst för budgetåret 1942/43 av 90,000 kronor.» I

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förestående titel till 90,000 kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 65

Inkomster vid statens meteorologisk-hgdrografiska anstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1941 har statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppskattat förevarande inkomster för budgetåret 1942/43 till 70,000 kronor.

Till denna beräkning ansluter sig riksräkenskapsverket.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. Enligt från handelsdepartementet erhållna uppgifter beräknas inkomsterna å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1942/43 till 30,000 kronor. Avgifterna pläga avpassas så, att inkomsterna därav motsvara utgifterna under tionde huvudtitelns anslag till »Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen».

Mot den sålunda gjorda beräkningen har riksräkenskapsverket ej något att erinra.

Inkomster vid statens provningsansta.lt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1941 har statens provningsanstalt beräknat inkomsterna vid anstalten till 450,000 kronor för budgetåret 1942/43. Provningsanstaltens styrelse har i underdånig skrivelse den 26 augusti 1941 rörande beräkningen av inkomsterna för nästkommande budgetår anfört bland annat följande:

»I sitt statförslag den 30 augusti 1939 uppskattade styrelsen de sannolika inkomsterna för budgetåret 1940/41 till 400,000 kronor. Inkomsterna hava emellertid uppgått till 460,900 kronor, beroende på dels att uppdragsmängden stegrats i högre grad än vad som då kunde förutses, dels den laxehöjning av 10 procent som enligt Kungl. Maj:ts beslut tillämpats under budgetåret.

Anstalten har i betydlig omfattning tagits i anspråk av försvarsväsendets olika grenar, men uppdragsmängden har även ökats som följd av det civila arbetet på fortgående rationalisering och kontroll samt utfinnandet av ersättningsmaterial, ävensom av nya material och konstruktioner. Ökningen av inkomsterna har överstigit den av arbetsvolymen och den nominella lönenivåns höjning betingade ökningen av arbetslöner och har även till största del kunnat kompensera de avsevärda utgiftsstegringar, som under året orsakats av höjda bränslekostnader och av militärinkallelser.

Den av provningsanstalten utförda s. k. allmänna betongrörskontrollen, vilken anstalten i sin underdåniga skrivelse den 12 maj 1937 detaljerat beskrivit, bar på grund av förhållandena måst tillsvidare upphöra efter utgången av juni 1940. Denna kontroll tillförde anstalten i medeltal för år cirka 25,000 kronor bruttointäkt. Denna inkomst har sålunda icke förefunnits under det gångna året men har mer än ersatts genom ökad mängd andra uppdrag på betongområdet; avsikten är att snarast möjligt återupptaga denna viktiga kontroll.

Sedan det trälaboratorium, för vars utrustning år 1939 beviljades ett särskilt reservationsanslag, numera i huvudsak fullbordats, beräknas uppdragen på detta laboratorium komma alt medföra en bruttointäkt av cirka

24,000 kronor för år.

Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för innevarande år 1941/42 förutsatte en arbetsvolym, som av styrelsen beräknades motsvara en inkomst av

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 samt. Nr 1. Del 2. 5

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

420.000 kronor vid en taxehöjning av 10 procent. För att kompensera höjningen av det av levnadskostnadstalet beroende rörliga lönetillägget och kristillägget har Kungl. Maj:t förordnat, att provningsavgifterna enligt gällande taxa av den 26 maj 1933 skola efter utgången av juni 1941 tillsvidare höjas med 15 procent. Under de sista tre åren har arbetsvolymen motsvarat en inkomstsumma, som utan taxehöjning skulle uppgått till något över

400.000 kronor. Styrelsen uppskattar arbetsvolymen för nästa budgetår att bliva närmelsevis densamma; under förutsättning att nuvarande taxehöjning av 15 procent kommer att bestå även för nästa år beräknas därför anstaltens inkomst av uppdrag in. m. att för 1942/43 uppgå till 450,000 kronor.»

Inkomsterna vid statens provningsanstalt hava utgjort, i runda tal, för budgetåret 1938/39 415,000 kronor, för budgetåret 1939/40 438,000 kronor och för budgetåret 1940/41 461,000 kronor. En jämförelse mellan inkomsterna under de fyra första månaderna av innevarande budgetår med motsvarande tid under budgetåret 1940/41 utvisar en stegring på cirka 20 procent, därvid emellertid bör erinras, att provningsavgifterna efter utgången av juni 1941 höjts med 15 procent. Med utgångspunkt från nu anförda uppgifter beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel för budgetåret 1942/43 till 550,000 kronor.

Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1941 har flygtekniska försöksanstalten approximativt uppskattat inkomsterna vid anstalten för budgetåret 1941/42 till

100,000 kronor och för budgetåret 1942/43 till 125,000 kronor.

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket intet att erinra.

Fyr- och båkmedel. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 angående beräkningen av fyr- och båkmedel inledningsvis meddelat, att den debiterade uppbörden av sådana medel för de senaste fem budgetåren belöpt sig till respektive 3.6, 3.6, 3.8, 3.9 och 2.4 miljoner kronor. Tillika har styrelsen upplyst, att under de fyra första månaderna av budgetåren 1940/41 och 1941/42 de debiterade fyr- och båkmedlen uppgått till 1.0 respektive 0.8 miljon kronor. I anslutning till dessa uppgifter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Den senaste femårsperioden visar således en uppbörd, vars belopp under de båda första åren varit inbördes lika, därefter under två år något stigit och under sista året sjunkit med ej mindre än 1.5 miljon kronor. Under den gångna delen av innevarande budgetår har en fortsatt nedgång av uppbörden givit sig till känna. Denna uppbördsminskning synes föranledd i främsta rummet av att sammanlagda tontalet för i utrikestrafik använda fartyg avtagit men därjämte tydligen även av att fartygen i ökat antal fall företagit resor, varunder nedsättning i eller befrielse från erläggande av fyr- och båkavgifter för desamma åtnjutits.

Det är ej osannolikt, att utrikessjöfartens nuvarande läge icke kommer att nämnvärt förändras under återstoden av det ingångna budgetåret. För detta budgetår synes därför böra räknas med en lägre uppbördssiffra än för det

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 67

sistförflutna budgetåret. Bruttobeloppet av uppbörden för budgetåret 1941/

42 torde i enlighet härmed och med hänsyn till storleken av uppbörden under månaderna juli—oktober i år kunna upptagas till endast 2 miljoner kronor.

För budgetåret 1942/43 torde bruttobeloppet av fyr- och båkmedlen böra angivas till samma belopp som det för innevarande budgetår upptagna, eller till 2 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel under budgetåren 1941/42 och 1942/

43 torde icke komma att uppgå till så höga belopp, att hänsyn till desamma kan tagas vid förevarande beräkning. Ovannämnda bruttobelopp för uppbörden under sagda båda budgetår gälla således jämväl såsom beräknad nettouppbörd under budgetåren.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1936/37—1940/41 som det nu löpande budgetårets fem första månader.

Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedlen, som under budgetåret 1940/41 utgjort 2,370,000 kronor, har för de tolv månaderna december 1940— november 1941 uppgått till 2,225,000 kronor och för de fem första månaderna av innevarande budgetår till 935,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkning av fyr- och båkmedel under innevarande budgetår till 2.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel för budgetåret 1942/43 icke kommer att lämna lägre avkastning än under innevarande budgetår, har — i överensstämmelse med generaltullstyrelsens beräkning — för nästkommande budgetår beräknat uppbörden av fyr- och båkmedel till 2,000,000 kronor.

Lotspenningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1941 har lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1936/37—1940/41 samt de fem första månaderna av budgetåret 1941/42.

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

I anslutning till sammanställningens uppgifter har lotsstyrelsen angående beräkningen av inkomsten av lotspenningar i skrivelsen anfört bland annat följande:

»Vid bedömande av siffrorna bör beaktas, att den för envar månad redovisade inkomsten hänför sig om ej uteslutande så dock i alldeles övervägande grad till trafiken närmast föregående månad.

Av de lämnade siffrorna framgår att lotspenninginkomsten, som allt sedan krigsutbrottet hösten 1939 varit förhållandevis hög, under de två sista åren undergått betydande växlingar. Variationerna i lotsningsfrekvensen, för vilken lotspenninginkomsten är ett direkt uttryck, bero av de omläggningar av sjötrafiken utefter våra kuster, vilka måst företagas av hänsyn till utlagda mineringar eller till andra förhållanden, som sammanhänga med det utrikespolitiska läget. Särskilt framträdande är den ökning i lotspenninginkomsten, som inträdde från och med augusti 1941 och som väsentligen hänför sig till en stegring i lotsningsfrekvensen utefter vår östra kust. Inkomsten under de fem första månaderna under innevarande budgetår uppgår till i runt tal 5.9 miljoner kronor. I gällande riksstat är inkomsttiteln upptagen till 5 miljoner kronor för hela budgetåret. En uppskattning av lotspenninginkomsten under återstående delen av budgetåret är en vansklig uppgift. Enligt styrelsens uppfattning torde nyssnämnda kraftiga stegring av lotsningsfrekvensen icke komma att fortbestå. För den återstående delen av budgetåret har man bland annat att taga hänsyn till den säsongmässiga nedgången i trafiken under vinterperioden, vartill särskilt trafikens nuvarande sammansättning och fördelning på olika kuststräckor ger anledning att räkna med. Vidare måste styrelsen taga i beräkning förestående omläggningar av sjöfartsvägarna med därav följande nedgång i lotsningsfrekvensen. I vilken utsträckning dylika omläggningar komma att äga rum är styrelsen för närvarande icke i tillfälle att bedöma. Beaktas bör i detta sammanhang att den preliminära siffran för lotspenninginkomsten under november redan synes utvisa en tendens till nedgång i lotsningsfrekvensen. Därest till grund för beräkning av lotspenninginkomsten under återstående delen av löpande budgetår läggas siffrorna för motsvarande tid budgetåret 1940/41, då den förut omförmälda kraftiga stegringen under sommaren 1941 ännu icke gjort sig gällande, erhålles en total lotspenninginkomst av i runt tal 8.3 miljoner kronor för hela budgetåret 1941/42. Styrelsen anser emellertid försiktigheten bjuda, att inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1941/42 för närvarande icke uppskattas till högre belopp än 8 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 69

Vad angår budgetåret 1942/43 ter sig en beräkning av lotspenninginkomsten än mera osäker. I nuvarande läge anser sig styrelsen böra uppskatta inkomsten av lotspenningar under budgetåret 1942/43 till 5 miljoner kronor.»

Av vad lotsstyrelsen anfört framgår, att den avsevärda stegringen av lotspenninginkomsterna under innevarande budgetår beror av särskilda med det nuvarande krigsläget sammanhängande förhållandena. För nästkommande budgetår anser riksräkenskapsverket i likhet med lotsstyrelsen, att uppbörden av lotspenningar bör beräknas till 5,000,000 kronor eller till samma belopp, som uppnåddes under budgetåret 1940/41.

Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 har styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt beräknat inkomsterna vid anstalten för innevarande budgetår till 100,000 kronor. Styrelsen har därjämte erinrat, att den i sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 ansett sig kunna räkna med en inkomst av provningar och dylikt å 120,000 kronor under nästkommande budgetår. Med hänsyn till det osäkra tidsläget finner anstalten det nu riktigast att tills vidare räkna med en inkomst av 100,000 kronor under budgetåret 1942/43.

I anslutning till styrelsens senaste kalkyl beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna vid statens skeppsprovningsanstalt för nästkommande budgetår till 100,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. Patent- och registre-, ringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1941 uppskattat inkomsten av ifrågavarande avgifter för budgetåret 1942/43 till

2,300,000 kronor. Ämbetsverket har därvid framhållit, att den gjorda beräkningen under nuvarande förhållanden måste anses mycket osäker.

Riksräkenskapsverket har funnit sig böra godtaga denna beräkning.

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln för innevarande budgetår till 80,000 kronor och för budgetåret 1942/43 till 79,300 kronor.

Ifrågavarande inkomster hava för budgetåret 1940/41 uppgått till 85,904 kronor. För tiden 1 november 1940—31 oktober 1941 har uppbörden stigit till 89,863 kronor. Med hänsyn härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande titel för innevarande budgetår till 90,000 kronor, till vilket belopp titeln lorde böra upptagas jämväl för budgetåret 1942/43.

Bidrag till försäkringsinspektionen. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1941 har försäkringsinspektionen meddelat, atl inkomsterna av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt verkställd beräkning komma alt uppgå till 164,722 kronor. Försäkringsinspektionen har vidare uttalat, att det icke syntes föreligga anledning antaga,

70 Itiksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

att inkomsterna för budgetåret 1942/43 skulle komma att understiga nämnda belopp.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat inkomsttiteln bidrag till försäkringsinspektionen för budgetåret 1942/43 till 165,000 kronor.

Vissa licensavgifter m. m. I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statens handelskommission, statens trafikkommission, statens livsmedelskommission och valutakontoret beräknat inkomsterna under förevarande titel för budgetåret 1942/43 till sammanlagt 2,058,000 kronor på sätt framgår av följande sammanställning (kronor):

Statens handelskommission........................... 1,400,000

Statens trafikkommission............................ 140,000

Statens livsmedelskommission......................... 18,000

Valutakontoret..................................... 500,000

Summa 2,058,000.

Å denna titel torde vidare böra, liksom för innevarande budgetår, beräknas uppbörd hos bränslekommissionen och sprängämnesinspektionen av vissa licensavgifter m. m. Även övriga i krisorganens verksamhet inflytande inkomster av här angiven natur böra redovisas över riksstaten och tillgodoföras denna inkomsttitel.

Med utgångspunkt från den i det föregående gjorda uppskattningen av förevarande inkomster och med hänsyn tagen till den osäkerhet, som måste vidlåda beräkningen, anser riksräkenskapsverket, att inkomsterna å titeln »Vissa licensavgifter m. m.» för budgetåret 1942/43 böra upptagas till i avrundat tal 2,000,000 kronor. III.

III. Folkpensionsavgifter.

Under rubrik bidrag från folkpensioneringsfonden redovisades under budgetåren 1936/37—1940/41 två helt skilda slag av inkomster, nämligen dels ränteavkastning av fonden, dels pensionsavgifter. I sin inkomstberäkning för budgetåret 1941/42 föreslog riksräkenskapsverket, att fonden skulle i likhet med statens övriga pensionsfonder hänföras till statens kapitalfonder och att i överensstämmelse härmed ränteavkastningen borde upptagas under avdelningen inkomster av statens kapitalfonder, medan pensionsavgifterna fortfarande borde redovisas såsom egentliga statsinkomster. Vad ämbetsverket sålunda föreslagit upptogs i 1941 års statsverksproposition med utgångspunkt från att den planerade årliga fonderingen av 20 miljoner kronor av folkpensioneringsfondens inkomster skulle för framtiden upphöra, varom förslag framlades i statsverkspropositionen. De nämnda förslagen biföllos av riksdagen, och folkpensioneringsfonden har i riksbokslutet för budgetåret 1940/41 upptagits till redovisning såsom en statens kapitalfond. Ä riksstatens in-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 71

komstsida uppfördes två nya inkomsttitlar, den ena under Egentliga statsinkomster och benämnd »Folkpensionsavgifter», den andra under Inkomster av statens kapitalfonder med rubrik »Folkpensioneringsfonden». Under den förra titeln har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 45 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 november 1941 har pensionsstyrelsen, med framhållande av vanskligheten att nu göra mera tillförlitliga beräkningar beträffande särskilt budgetåret 1942/43, funnit inkomsterna under titeln »Folkpensionsavgifter» kunna beräknas till 48.5 miljoner kronor för budgetåret 1941/42 och till 48 miljoner kronor för budgetåret 1942/43. I en med skrivelsen överlämnad promemoria upplyses i fråga om beräkningen av förevarande inkomster till en början, att summan av påförda pensionsavgifter utgjort år 1940 53.5 miljoner kronor och år 1941 — enligt eu av statistiska centralbyrån lämnad preliminär uppgift — cirka 54.5 miljoner kronor. Summan av de pensionsavgifter, som komme att påföras år 1942, uppskattades med ledning härav förslagsvis till 55.5 miljoner kronor.

På grundval av uppgifter i en vid pensionsstyrelsens promemoria fogad tabell över påförda och influtna folkpensionsavgifter hava upprättats följande tvenne sammanställningar. I den första sammanställningen sättes det under visst budgetår inflytande avgiftsbeloppet i relation till det påförda avgiftsbeloppet för det kalenderår, som slutar under respektive budgetår; det i denna tabell angivna influtna beloppet omfattar givetvis även restantier från tidigare debiteringar.

Debiterade och influtna folkpensionsavgifter åren 1937—1942 respektive budgetåren

1937/38—1942/43.

Den andra sammanställningen avser att visa, hur uppbörden av de ett visst kalenderår påförda folkpensionsavgifterna fördelar sig på skilda budgetår.

Till närmare belysande av dessa tabeller torde här få erinras om följande. Folkpensionsavgifterna uppbäras i sammanhang med kronoutskylderna men förfalla till betalning vid första uppbördstillfället. Härigenom bliva de i sin helhet föremål för indrivning snabbare än andra utskylder. Vidare hava dessa avgifter vid indrivningen eu i förhållande till andra utskylder gynnad ställning. Jämlikt 8 § kungörelsen den 29 januari 1937, nr 28, skall näm- 1

1 beräknad siffra.

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Relativ fördelning på budgetåren 1937/38—1942/43 av intlutna folkpensionsavgifter,

påförda åren 1937—1942.

ligen, om restfört kronoutskyldsbelopp, vari pensionsavgift ingår, endast delvis erlagts, vad som erlagts anses i första hand vara pensionsavgift, såvida den betalningsskyldige icke tillkännagivit annan önskan. Även redovisningen sker i viss förtur, enär enligt nyss åberopade författning avgiftsbelopp, som efter indrivning eller införsel influtit till redogörare, skall redovisas senast under december månad året näst efter det, under vilket avgiften påförts, oberoende av om slutredovisning för hela det restförda kronoutskyldsbeloppet då kan ske eller ej. Antalet debetsedlar, som erläggas i rätt tid, har under de senaste åren visat nedgående tendens, vilket till en del sammanhänger med de bestämmelser om visst anstånd med skattebetalningen i samband med inkallelse till militärtjänstgöring, vilka meddelats genom förordningen den 17 november 1939, nr 810. Härigenom kommer en större del av uppbörden, relativt sett, att falla på restindrivningen. Pensionsavgiftens i det föregående omnämnda gentemot andra utskyldstitlar förmånliga ställning bör därför hållas i minnet. Den nu antydda utvecklingen konstateras lättast vid jämförelse av de siffror i den andra tabellen, vilka hänföra sig till avgifter påförda åren 1939 och 1940. För övrigt har förhållandet mellan den del av påförda avgifter, som inflyter under första budgetåret, och hela det påförda avgiftsbeloppet hittills varit i stadigt sjunkande och denna utveckling förutsättes enligt pensionsstyrelsens kalkyl skola fortgå. Denna förskjutning av uppbörden till senare budgetår i förening med den stigande siffran för påförda avgifter torde förklara de växlingar i relationen mellan påförda och influtna belopp, som redovisas i den förra av de båda sammanställningarna.

Med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, på vilka riksräkenskapsverkets inkomstberäkning vilar, anser ämbetsverket sig icke behöva räkna med ytterligare försämring av uppbördsresultatet än den pensionsstyrelsen antagit för innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1942/43 till i avjämnat tal 50,000,000 kronor. 1

1 Beräknad siffra.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 73

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Under budgetåret 1940/41 uppgick uppbörden å denna titel till 2,424,445 kronor. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 2,240,000 och

2,248,000 kronor. För de fyra första månaderna av innevarande budgetår är emellertid uppbörden å titeln ungefär densamma som för motsvarande tid under föregående budgetår. Med utgångspunkt härifrån och under beaktande att landsfiskalernas i samband med löneregleringen till kronan indragna botes- och beslagarandelar uppskattats till 90,000 kronor för år, beräknar riksräkenskapsverket bötesmedlen för nästkommande budgetår till samma belopp som det i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagna eller 2,500,000 kronor.

Totalisatormedel. Inkomsten av totalisatormedel uppgick under budgetåret 1939/40 till 1 .27 miljon kronor och under budgetåret 1940/41 till 1.32 miljon kronor.

Enligt vad som framgår av en av lantbruksstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1941 överlämnad promemoria har styrelsen i sin underdåniga skrivelse angående anslag för budgetåret 1942/43 till stuteriväsendet beräknat statens inkomst av totalisatormedel under budgetåret 1942/43 till 1,000,000 kronor.

Med hänsyn till storleken av uppbörden under förestående titel under de båda sistförflutna budgetåren anser riksräkenskapsverket, att för nästkommande budgetår en höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet, 1,000,000 kronor, bör kunna ske. Riksräkenskapsverket beräknar fördenskull inkomsterna av totalisatormedel för budgetåret 1942/43 till 1,300,000 kronor.

Tipsmedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1941 har aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under räkenskapsåret 1 juli 1941—30 juni 1942 — för inleverans till statsverket under budgetåret 1942/43 — approximativt torde kunna beräknas till 5 miljoner kronor. Härvid har totala antalet tävlingsveckor beräknats till 45 samt medelomsättningen till 370,000 kronor per tävlingsvecka.

Med hänsyn till de osäkra faktorer, av vilka inkomsten under förevarande titel är beroende, finner riksräkenskapsverket sig böra godtaga bolagets förslag att beräkna uppbörden å inkomsttiteln tipsmedel för budgetåret 1942/43 till 5,000,000 kronor.

Lotterimcdel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1941 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget beräknar kunna under budgetåret 1941/42 inleverera ett belopp av i runt tal 20 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

1942/43 finner bolaget skäl icke föreligga att uppskatta denna inkomst till vare sig lägre eller högre belopp än det för nu löpande budgetår beräknade.

Riksräkenskapsverket får erinra, att Kungl. Maj:t i proposition nr 328 till 1941 års riksdag föreslagit vissa ändrade riktlinjer för penninglotteriväsendet, innebärande i huvudsak att lotteribolaget beredes möjlighet att öka antalet lotter i varje dragning utöver nuvarande maximum, 500,000.

I nuvarande läge anser sig riksräkenskapsverket böra i likhet med bolaget beräkna inkomsterna av lotterimedel för budgetåret 1942/43 till 20,000,000 kronor.

Övriga diverse inkomster. För budgetåret 1940/41 redovisades å denna titel 6.65 miljoner kronor, av vilket belopp emellertid 3.18 miljoner kronor avsågo i anspråk tagna behållningar av stuteriväsendets fond, egnahemslånerörelsens riskfonder och jordbrukets prisregleringsfond. Bortsett från dessa tillfälliga inkomster, uppgick sålunda den behållna inkomsten å titeln till 3.47 miljoner kronor. För innevarande budgetår är förevarande inkomsttitel uppförd i riksstaten med 5 miljoner kronor. Den synes emellertid komma att lämna ett betydande överskott huvudsakligen beroende därpå att behållningen å beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond å omkring 4 miljoner kronor torde komma att redovisas såsom uppbörd å titeln.

För budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket beräknat de olika under denna titel redovisade inkomsterna på följande sätt.

Fullföljdsavgifter och expeditionsavgifter kunna med ledning av inkomsterna under de senaste budgetåren beräknas till respektive 50,000 och 300,000 kronor.

Inkomsterna av indragna sportler hava av överståthållarämbetet och länsstyrelserna för innevarande och nästkommande budgetår beräknats till respektive 987,800 och 1,147,800 kronor. Med utgångspunkt från beloppet av indragna sportler under budgetåret 1940/41, vilket utgjorde i runt tal 900,000 kronor, och då enligt propositionen nr 225 till 1941 års riksdag angående lönereglering för landsfiskaler m. m. dessa befattningshavares indrivningsprovision, som i samband med löneregleringen indrages till statsverket, uppskattats till 500,000 kronor, beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av indragna sportler för nästkommande budgetår till 1,400,000 kronor.

Avbetalningar å belopp, som till statsverket förskjutits för avlösning av frälseskatteräntor, hava under budgetåret 1940/41 uppgått till omkring 95,000 kronor. Riksräkenskapsverket beräknar denna inkomst till 115,000 kronor för nästkommande budgetår.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde bör enligt kammarkollegiets och statskontorets underdåniga skrivelse den 21 mars 1934 angående påskyndat avskrivande av denna objektskatt å fast egendom för budgetåret 1942/43 beräknas till 140,000 kronor.

Från stuteriväsendets fond tillfördes förevarande inkomsttitel under budgetåret 1940/41 1,000,000 kronor. Under innevarande budgetår avses 500,000 kronor skola tagas i anspråk från nämnda fond. Huruvida något mot-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 75

svarande belopp kan av fonden disponeras även under budgetåret 1942/43 undandrager sig riksräkenskapsverkets bedömande.

Sedan 1941 års riksdag beslutat, att industrisockerskatt från och med den 26 maj 19H1 icke vidare skall utgå, skall sådan skatt, som inflyter till statsverket efter ingången av innevarande budgetår, redovisas å titeln övriga diverse inkomster. Enligt vad kontrollstyrelsen i en den 14 november 1941 dagtecknad promemoria anfört, kan skatten beräknas komma att tillföra statsverket ett belopp av omkring 700,000 kronor under budgetåret 1941/42 och omkring 100,000 kronor under budgetåret 1942/43. Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket icke något att erinra.

Övriga under förevarande inkomsttitel redovisade inkomster bruka från år till år ej utvisa större variationer. Under budgetåren 1939/40 och 1940/41 uppgingo dessa inkomster till i runda tal respektive 1,517,000 och 1,715,000 kronor. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta denna inkomst för nästkommande budgetår till 1,600,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket för budgetåret 1942/43 beräknat inkomsttiteln övriga diverse inkomster till (50,000 +

300,000 + 1,400,000 + 115,000 + 140,000 +100,000 + 1,600,000=) 3,705,000 kronor, eller i avjämnat tal 3,700,000 kronor.

B. Inkomster av statens kapitalfonder. I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Generalpoststyrelsen bär i underdånig skrivelse den 11 november 1941 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, anfört följande:

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptaget till 10 miljoner kronor, däruti inberäknade vinstmedel från postsparbanken avseende år 1940 med ett belopp av 2.75 miljoner kronor.

Då generalpoststyrelsen under november månad 1940 avgav jlet förslag, som legat till grund för beräkningen av inkomstöverskottet, ansag styrelsen sig icke våga räkna annat än med minskning av postverkets inkomster under år 1941 i jämförelse med år 1940. Frankoteckensuppbörden vid postanstalterna, vilken utgör den övervägande delen av verkets inkomster, hade nämligen under årets tre första kvartal företett en fortgående nedgång i jämförelse med år 1939. Först under december månad började denna uppbörd att något stiga, men den totala uppbörden för året innebar dock en minskning av 2.3 procent jämfört med 1939. Från och med februari månad innevarande år bär nu ifrågavarande uppbörd stegrats därhän, att resultatet för perioden januari—oktober utvisar en ökning av 4.9 procent i jämförelse med motsvarande siffror för år 1940. Härtill kommer, att den inkomst, som tillgodoförts postverket för lcristidsorganens tjänstepost, ökats från 578,000 kronor till 1,696,000 kronor. Postgirorörelsens avsevärda utveckling har föranlett, att postverket kunnat tillgodoföras ett vinstbelopp av ej mindre än cirka 1,145,000 kronor. Slutligen har efter en omfattande, först innevarande år slutförd utredning ett belopp av omkring 900,000 kronor kunnat i form av överskottsmedel i räkenskaperna överföras från postanvisningsmedlen till titeln extra ordinarie uppbörd. Oaktat att utgifterna på grund av poströrelsens utveckling, men framför allt på grund av personalkostnadernas och övriga omkostnaders ökning såsom följd av prisnivåns höjning, avsevärt stegrats, kommer dock inkomstöverskottet alt betydligt överstiga det i riksstaten upptagna beloppet. Såvitt nu kan bedömas, torde nämligen postverkets inkomster, frånsett postsparbankens vinstmedel, komma att uppgå till 118.4 miljoner kronor. Då utgifterna beräknats belöpa sig till cirka 102.7 miljoner kronor, skulle, om beräkningarna visa sig hållbara, överskottet för år 1941 uppgå till 15.7 miljoner kronor.

Av överskottet för år 1941 hava 3.5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1940/41. Återstoden, omkring 12.2 miljoner kronor, torde jämte 3.5 miljoner kronor av 1942 års överskott kunna tillföras statskassan under budgetåret 1941/42. Härtill skulle komma 2.75 miljoner kronor, utgörande postsparbankens vinstmedel för år 1940. Hela det statskassan tillkommande beloppet för sistnämnda budgetår skulle alltså nu kunna beräknas komma att uppgå till 18.5 miljoner kronor.

Vid den nu företagna beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som skulle kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, har generalpoststyrelsen, i likhet med vad tidigare skett i motsvarande fall, grundat beräkningen på postverkets driftresultat under kalenderåret 1942. Såsom vid tidigare tillfällen framhållits, är det ekonomiska resultatet av postverkets verksamhet i hög grad beroende av konjunkturerna inom affärslivet och prisförhållandena. Med hänsyn härtill måste beräkningen uppenbarligen bliva mycket osäker, och varje större förändring i det politiska och ekonomiska läget kan komma att medföra avsevärda förskjutningar i inkomsterna. Vid den nu verkställda beräkningen av inkomstöverskottet har emellertid antagits, att någon ytterligare försämring icke inträder i vårt lands handelspolitiska läge samt att postverket jämväl under hela nästa år kommer att tillföras en förhållandevis stor ersättning för befordran av de statliga kristidsorganens tjänstepost ävensom av militärbrev till och från den i försvarsberedskap liggande militära personalen.

I efterföljande tabell finnas upptagna de inkomstbelopp, som med nyss angivna utgångsläge beräknas inflyta under år 1942. För jämförelse uppta-

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 77

ger tabellen jämväl inkomsterna för år 1940 samt de beräknade inkomsterna för innevarande år.

Beträffande beräkningen av vissa inkomstposter får generalpoststyrelsen anföra följande.

Frankoteckensuppbörden vid postanstalterna har under innevarande år stigit till så högt belopp, att generalpoststyrelsen icke anser sig kunna räkna med någon höjning därav. Beträffande ersättningen för befordran av försändelser från kristidsorganen samt av militärbreven har räknats med ungefär samma postmängd, som under senaste tiden avlämnats till postbehandling.

Inkomsten av radiolicensförsäljningen samt övriga inkomster av inrikes rörelsen hava upptagits till något lägre belopp än de för innevarande år beräknade, enär i dessa ingå vissa retroaktiva ersättningsbelopp.

Inkomsterna av utrikes rörelsen under år 1942 kunna under rådande Förhållanden icke ens tillnärmelsevis beräknas. Generalpoststyrelsen har dock ansett sig kunna upptaga ett belopp av 500,000 kronor.

För innevarande år beräknas postsparbankens vinst uppgå till 1.85 miljon kronor. I nuvarande tidsläge torde detta belopp böra tagas i anspråk för statsregleringen och sålunda inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1942/43.

Mot här ovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av i runt tal 121 miljoner kronor svara de utgifter, vilka i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1942 upptagits till 108 miljoner kronor. Inkomstöverskottet kan alltså beräknas till 13 miljoner kronor.

T anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptages till 13 miljoner kronor.»

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Enligt postverkets räkenskaper för år 1940 och generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1941 och 1942 skulle postverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1940- 1942 kunna sammanföras sålunda (miljoner kronor):

Överskottet av den egentliga poströrelsen under år 1942 har sålunda beräknats skola nedgå med 4.57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket vill härtill erinra, att beräkningen av postverkets inkomster under en följd av år varit mycket försiktig, vilket även torde framgå av förestående tabell över postverkets verkliga och i riksstaten beräknade överskott för den senaste 10-årsperioden. Vidare må erinras, att postverkets överskott för år 1940 med 2.14 miljoner kronor översteg det belopp, vartill samma överskott uppskattades vid inkomstberäkningen i december 1940.

Riksräkenskapsverket anser sig för sin del böra utgå från att, om nuvarande handelspolitiska läge kommer att bestå, resultatet av postverkets verksamhet under år 1942 icke kommer att bliva nämnvärt sämre än under år

1941. I nuvarande ovissa läge har riksräkenskapsverket dock ansett sig icke böra beräkna den sammanlagda inkomsten av postverket för år 1942 till högre belopp än i runt tal 15 miljoner kronor. I anslutning härtill förordar riksräkenskapsverket, att inkomsten av postverket för budgetåret 1942/43 beräknas till 15,000,000 kronor.

Telegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för telegrafverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 79

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1941 har telegrafstyrelsen beräknat, att under budgetåret 1941/42 skulle komma att inlevereras ett överskott av telegrafverkets rörelse å omkring 44 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 11 november 1941 avgivit förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43. Styrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras stegring under den senaste tioårsperioden framgår av efterföljande tablå:

För år 1941 beräknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 171,450,000 kronor, innebärande en ökning från år 1940 med

8.932.000 kronor eller med 5.5 procent.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1942 har telegrafstyrelsen utgått ifrån förutsättningen, att vårt lands ekonomiska läge i huvudsak skall förbli oförändrat; dock har styrelsen räknat med något mindre ökning av verkets rörelse än under år 1941, då densamma delvis varit rekordartat stor. Med denna förutsättning har styrelsen beräknat inkomsterna för år 1942 till

178.500.000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande år med

7.050.000 kronor eller med 4.1 procent.

Driftkostnaderna för år 1941 upptogos i den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten till sammanlagt 128,735,000 kronor, under det att de verkliga kostnaderna för året synas komma att bliva 129,445,000 kronor. Ökningen utöver det beräknade beloppet beror på den ökning av avlöningarna, som föranletts av de stegrade levnadskostnaderna.

1 det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1942, som samtidigt härmed avges och vari telegrafstyrelsen utgått från antagandet, att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande, samt från förutsättningen, att nu utgående rörliga tilllägg, dyrtidstillägg och kristillägg skola förbli oförändrade, hava driftkostnaderna blivit beräknade till sammanlagt 135,595,000 kronor.

överskottet av telegrafverkets rörelse har under de senaste lio åren utgjort:

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade kapitalet skulle överskottet för åren 1941 och 1942 utgöra:

År

Kronor

Procent av i medeltal disponerat kapital

1941 ......................... 42,000,000 8.36

1942 ......................... 42,900,000 8.25

Under antagande att telegrafverkets överskott under första halvåret 1943, såvida intet oförutsett inträffar, kommer att bliva minst lika stort som under första halvåret 1942, har styrelsen för budgetåret 1942/43 ansett sig kunna räkna med ett överskott av cirka 43,000,000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets inkomster för åren 1940—1942 sålunda, i tusental kronor:

Telegrafstyrelsen har innevarande år vid äskande av anslag till nya kapitalinvesteringar räknat med en fortsatt betydande utveckling av telefonnätet. I anslutning härtill har telegrafstyrelsen motsett stigande bruttoinkomster även under år 1942. Enligt styrelsens beräkning skulle inkomststegringen åren 1941 och 1942 kunna uppskattas till respektive 5.5 och 4.1 procent. Om inkomsten under första halvåret 1943 beräknas stanna vid 1942 års nivå skulle överskottet för budgetåret 1942/43 utgöra omkring 43 miljoner kronor

1 Från och med år 1938 enligt ändrade beräkningsgrunder.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 81

eller 1 miljon kronor lägre än som väntas bliva inlevererat under innevarande budgetår.

Denna styrelsens beräkning är otvivelaktigt försiktig. Om inkomsterna under år 1942 skulle stiga med 5 procent i förhållande till år 1941 skulle inkomsterna år 1942 kunna uppskattas till i runt tal 180 miljoner kronor och överskottet till (180 — 135 =) 45 miljoner kronor. Även för första halvåret 1943 lärer man kunna räkna med, att den hittills oavbrutna utvecklingen av telefonväsendet skall fortsätta, om än i långsammare tempo. Överskottet för budgetåret 1942/43 synes därför kunna beräknas till i runt tal 45 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsten av telegrafverket för budgetåret 1942/43 upptages till 45,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1941 har järnvägsstyrelsen beträffande den beräknade behållna inkomsten för innevarande budgetår anfört, att denna torde kunna beräknas till 120.0 miljoner kronor. Däri inginge dels ett belopp å 10.7 miljoner kronor, som tidigare reserverats för täckning av eventuellt underskott å malmbanan under avräkningsperioden 1937—1941, dels viss s. k. fraktökning enligt bestämmelserna i § 13 i 1927 års malmavtal.

Järnvägsstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 1 december 1941 med förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, anfört följande:

»Till en början torde härvid få lämnas en sammanställning rörande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under åren 1937—1940, dels beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten hittills äro kända till och med oktober.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 1. Del 2.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Sammanställningen utvisar att inkomsterna av såväl person- som godstrafik de senaste åren undergått en oavbruten och kraftig stegring. Bland orsakerna härtill må nämnas krigsutbrottet i september 1939, som medförde en väldig ökning i trafik och inkomster, den stränga vintern under första delen av 1940, den i april 1940 inträdda handelsavspärrningen, vilken bl. a. hade till följd att läget på transportmarknaden kom att ytterligare förskjutas på ett för järnvägarna gynnsamt sätt samt den fr. o. in. den 1 juli 1940 genomförda taxeförhöjningen. Vid bedömande av ovan anförda uppgifter är emellertid också att beakta den ökade omslutning, som statens järnvägar erhållit, särskilt under de båda senaste åren. Sålunda införlivades med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1940 enskilda järnvägar med en sammanlagd längd av 1,486 km och den 1 juli 1941 ytterligare dylika järnvägar om tillsammans 605 km.

Handelsavspärrningen medförde en betydande förändring i godstrafikens struktur. Sålunda minskade transporterna av export- och importvaror mycket kraftigt varjämte den redan före avspärrningen inträdda nedgången i transporterna av byggnadsvaror fortsatte i ökad takt. De härav förorsakade inkomstminskningarna — liksom ock de stegrade driftutgifterna — kompenserades dock helt genom ökade inkomster till följd av den beskurna biltrafiken, omfattande transporter för försvarsberedskapen samt den fr. o. m. den 1 juli 1940 genomförda provisoriska taxehöjningen. De anpassningsåtgärder av olika slag inom näringslivet, som nödvändiggjordes av avspärrningen och det föreliggande politiska läget medförde dessutom åtskilliga andra väsentligt utvidgade eller helt nya transportuppgifter, exempelvis transporter av bränsleved, torv, träkol och fodercellulosa. I den mån knappheten på utländska råvaror skärpts ha transporterna av dylika inhemska ersättningsprodukter tilltagit i omfattning särskilt under innevarande år. Till följd av dessa särskilda förhållanden och trots de starkt stegrade driftutgifterna ha statens järnvägar, såsom framgår av ovanstående uppgifter, kunnat redovisa mycket tillfredsställande och år från år förbättrade ekonomiska resultat.

Efter denna korta redogörelse för de senaste årens ekonomiska förhållanden skall järnvägsstyrelsen i det följande söka verkställa en uppskattning av inkomstgivningen under nästkommande kalender- och budgetår. En sådan beräkning måste emellertid på grund av det rådande ekonomiska och politiska läget bliva mycket osäker och bygga på antaganden, vilkas tillförlitlighet åtminstone vid nuvarande tidpunkt icke kunna mera säkert bedömas.

Sålunda har vid den nu företagna uppskattningen bl. a. antagits, att någon försämring icke inträder i Sveriges politiska läge, att nuvarande handelspolitiska förhållanden förbliva i stort sett oförändrade, att en mera avsevärd nedgång i produktion och sysselsättning inom näringslivet förhindras genom statliga åtgärder, att försvarsberedskapen upprätthålles i ungefär nuvarande

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 83

omfattning, att någon ytterligare, mera väsentlig prisstegring icke inträffar samt att någon ändring icke inträder i nu gällande taxeförhållanden. Vid ovan antagna förhållanden synes även i fortsättningen vara att förutse relativt betydande transporter för landets försvarsberedskap. I fråga om den civila trafiken torde kunna förväntas att en minskning som följd av en eventuell nedgång i industriproduktionen i icke obetydlig omfattning skall kunna kompenseras genom ytterligare ökade transporter av bränsleved, torv in. fl. inhemska ersättningsprodukter. Vidare bör den återhämtning, som av vissa tecken att döma är att motse i byggnadsverksamheten, kunna medföra något ökade transporter av byggnadsvaror. Vad slutligen angår läget på transportmarknaden synas de regleringsåtgärder för biltrafiken, som nu övervägas i anledning av den tilltagande knappheten på smörjmedel och gummiringar, komma att i fortsättningen tillföra järnvägarna en något större del än hittills av de transporter, som tidigare verkställts av biltrafiken.

Vid ovan angivna förutsättningar torde statens järnvägars person- och godstrafikinkomster även under nu ifrågavarande tidsperiod bliva relativt tillfredsställande. För godstrafikens del synes kunna räknas med ungefär samma inkomstgivning som under innevarande år, medan däremot för persontrafiken en viss nedgång icke torde vara utesluten.

Vad angår utgifterna är att förutse en ytterligare stegring beroende på ökade underhålls-, löne- och pensionskostnader samt högre konsumtionspris för bränsle och andra driftförnödenheter. Till belysande av sistnämnda förhållanden må framhållas, att i det nu föreliggande förslaget till kostnadsstat för nästkommande år ansetts böra räknas med ett konsumtionspris för lokstenkol 3,y-d av 65 kronor I)er ton resP- 19 kronor per kbm mot ett under år 1941 tillampat genomsnittligt konsumtionspris av cirka 59 resp. 16 kronor samt att rörligt tillägg och kristillägg för år 1942 beräknats efter sammanlagt 23 procent. ö

Med ledning vad inkomsterna angår av ovan angivna uppgifter och överväganden samt för utgifternas del av nyssnämnda kostnadsstatsförslag har för nästkommande kalenderår ansetts kunna räknas med följande inkomster utgifter och overskott. ’

Inkomster

Persontrafik...............

Posttrafik................

Godstrafik inkl. lapplandsmalm Övriga inkomster..........

Miljoner kronor

4 Summa 421

Utgifter

Överskott

1 o^o rleStåCnde uPPskattning av det ekonomiska resultatet för kalenderåret 942 bygger, utom pa ovan gjorda antaganden i fråga om konjunkturuiveck- ^TLV^u Pa dfen.forutsättningen, att nu gällande taxor komma alt i lmvudsak l.d.dnilla.s oforandrade, samt att någon mera avsevärd prisstegring icke mtraffar utöver nu radande prisförhållanden. Vidare har antagits, att de av krigstillståndet föranledda i tor järnvägarna gynnsam riktning verkande för-

komma «*vara

I ovan angivna utgifter för kalenderåret 1942 ingår icke någon extra av sättning till fornyelsefond. Dylika avsättningar ha efter framställning av järn-

84 Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

vägsstyrelsen medgivits för vart och ett av åren 1937—1940. För år 1941 har styrelsen i skrivelse den 21 november 1941 hemställt om bemyndigande att få verkställa extra avsättning till förnyelsefond med i runt tal 16.8 miljoner kronor. På grund av det intensiva utnyttjandet under nuvarande kristider av statens järnvägars rullande materiel och anläggningar torde det bliva nödvändigt att verkställa dylik extra avsättning även för år 1942. Med hänsyn härtill ävensom till det förhållandet, att en sänkt levnadsstandard och vikande konjunkturer kunna komma att öva större inverkan på inkomstutfallet än som ovan antagits, torde i varje fall på detta stadium och i avvaktan på ytterligare erfarenheter för budgetåret 1942/43 böra räknas med ett lägre överskott än det som framgått av förestående sammanställning, förslagsvis med 70 miljoner kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under förhoppning att det skall vara möjligt att innan riksstaten för budgetåret 1942/43 slutligt fastställes med någon större grad av säkerhet bedöma det överskott från statens järnvägar^ som kan vara att förvänta för nämnda budgetår, får järnvägsstyrelsen föreslå, att i 1942 års statsverksproposition som inkomst av statens järnvägar för nästkommande budgetår upptages ett belopp av 70 miljoner kronor.»

Som av det anförda framgår, räknar järnvägsstyrelsen för budgetåret 1941/ 42 med ett överskott å icke mindre än 120 miljoner kronor, varav dock 10.7 miljoner kronor avse en av järnvägsstyrelsen omnämnd engångsleverans av äldre vinstmedel. Stegringen av inkomsterna vid statens järnvägar har förorsakats dels av ökade statliga transporter för militära och andra ändamål, dels ock av att järnvägarna såsom transportmedel måst anlitas i långt större utsträckning än tillförne på grund av såväl den genom bensinrestriktionen minskade landsvägstrafiken som ock den genom handelsavspärrningarna försvårade kustfarten. Med denna intensifiering av järnvägstrafiken följer givetvis att järnvägsmaterielen förslites i betydligt snabbare takt än normalt, samtidigt som vagnparken genom nyanskaffningar ökas långt utöver vad som svarar mot det normala trafikbehovet vid toppbelastning. Härigenom uppkommer ett mycket stort avskrivningsbehov. Vid sådant förhållande kan ifrågasättas, huruvida icke det extraordinärt stora överskottet för innevarande budgetår bör användas till att under år 1942 före utgången av budgetåret 1941/42 verkställa en ytterligare extra avsättning till statens järnvägars förnyelsefond. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig icke böra beräkna överskottet för budgetåret 1941/42 till högre belopp än 100 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår lärer man, om nuvarande handelspolitiska läge kommer att bestå, böra räkna med fortsatt intensifiering av järnvägstransporterna. Såväl bristen på automobilgummiringar som vedtransporterna kunna därvid medföra ytterligare ökning av järnvägstrafiken. Även de enskilda banor som förstatligats komma sannolikt i detta läge att bidraga till ytterligare ökning av överskottet. Inkomstökningen vid statens järnvägar motväger härvid delvis de minskade inkomsterna av automobilskattemedel.

Ur dessa synpunkter anser sig riksräkenskapsverket — även med beaktande av ökningen av driftkostnaderna — kunna beteckna järnvägsstyrelsens beräkning av överskottet för budgetåret 1942/43 såsom allt för låg.

Till frågan om extra avsättning till statens järnvägars förnyelsefond under budgetåret 1942/43 vill riksräkenskapsverket icke nu taga ställning. Denna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 85

fråga torde få upptagas till prövning vid slutet av år 1942. Riksräkenskapsverket håller dock för sannolikt, att sådan extra avsättning kan behöva verkställas även om en ytterligare extra avsättning verkställes under våren 1942.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och även med beaktande av den stora felmarginal, som i nuvarande läge måste vidlåda varje beräkning av denna inkomsttitel, har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta inkomsten av statens järnvägar för nästkommande budgetår till i runt tal 100 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1942/43 uppföres med 100,000,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för den senaste 10årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Beträffande statsverkets inkomster av statens vattenfallsverk under budgetåret 1941/42 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1941 meddelat, att efter vad nu kan bedömas kanalverken på grund av den till följd av avspärrningen minskade trafiken beräknas komma att uppvisa ett driftunderskott av omkring 200,000 kronor, medan, under förutsättning att intet oförutsett inträffar, övriga rörelsegrenar väntas lämna så stort överskott, att för statens vattenfallsverk i dess helhet skall kunna inlevereras 27,500,000 kronor, vilket är 4,000,000 kronor mera än det i riksstaten upptagna beloppet.

I underdånig skrivelse den 21 november 1941 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens samtidigt härmed avlåtna förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1942 är i stort sett uppställt i överensstämmelse med den av Kungi. Maj:t för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten. Då något beslut om överflyttande av Södertälje kanalverk till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning ännu icke meddelats, förut-

86 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

sätter vattenfallsstyrelsen, att någon sådan överflyttning icke kommer att ske före den 1 juli 1943.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfalls verks driftöverskott för kalenderåret 1942 på följande sätt:

Såsom förut framhållits erbjuder förutberäkningen av inkomster och driftkostnader under nuvarande förhållanden vissa vanskligheter. En försämring av landets ekonomiska läge kommer att medföra minskning av inkomsterna. En fördyring utöver den redan inträdda av de för kraftverksdriften och anläggningsunderhållet erforderliga förnödenheterna kommer att öka driftkostnaderna. Vid inkomstberäkningen har förutsatts, att styrelsens normala krafttaxor bibehållas oförändrade, ehuru en måttlig inkomstökning uppstår genom de i normaltaxorna stadgade tilläggsavgifterna vid hög levnadskostnadsindex och högt kolpris. Även kanaltaxorna hava antagits komma att bibehållas vid nuvarande nivå efter de av Kungl. Maj:t medgivna höjningarna under år 1941.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken ha kraftinkomsterna för år 1942 beräknats höjda med 11,365,000 kronor i förhållande till den för innevarande år gjorda beräkningen. Av denna ökning härröra 2,010,000 kronor från ökad kraftleverans till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift. Tilläggsavgifterna på grund av hög levnadskostnadsindex ha baserats på ett antaget indexmedelvärde av 225, varvid de totalt beräknas uppgå till 3,115,000 kronor. Tillläggsavgifterna på grund av högt kolpris ha beräknats för samma kolpris, 51 kronor per ton, som bränslekostnaderna vid Västerås ångkraftstation och torde därvid komma att uppgå till sammanlagt 3,945,000 kronor. Sammanlagt uppgå tilläggen till 7,060,000 kronor, vilket är omkring 12 procent av kraftavgifterna exklusive tillägg. Kraftavsättningen utöver leverans till statens järnvägar har, frånsett tilläggsavgifterna, beräknats komma att inbringa

6,790,000 kronor mera än enligt beräkningen för innevarande år. Denna betydande ökning innebär till stor del ett beaktande av den markerade ökning av kraftkonsumtionen, som inträdde från årsskiftet 1940/41 och vilken icke kunde förutses för ett år sedan, då man i stället med hänsyn till cellulosaindustriens exportsvårigheter och allmän osäkerhet om industrikonjunkturen hade anledning beräkna kraftinkomsterna med försiktighet. För närvarande finnes icke anledning att räkna med annat än att den höjda belastningsnivån,

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 87

som medför en så gott som fullständig utnyttjning av vattenkrafttillgångar och överföringsanläggningar, kommer att bestå under 1942 och eventuellt ytterligare utvecklas, vartill de ökade vattenkrafttillgångarna bereda möjlighet. Å andra sidan kan även ett konjunkturomslag eller andra förändringar medföra försämring av kraftavsättningen och minskning av inkomsterna. Den till grund för överskottsberäkningen lagda kraftinkomsten är försiktigt beräknad med hänsyn till de just nu föreliggande utsikterna. En viss säkerhetsmarginal mot försämring av resultatet ligger i att en nedgång av kraftavsättningen bör medföra minskning av kolförbrukningen för alstring av tillskottskraft. Bortsett från energiinkomsterna ha kraftverkens inkomster ökats med 650,000 kronor, huvudsakligen beroende på att ränteavkastningen å förnyelsefonderna beräknats komma att ökas med 555,000 kronor.

För kanalverken har med hänsyn till den alltjämt rådande avspärrningen till följd av kriget räknats med ungefär samma trafikmängd, som för innevarande år. Trots de ovan omnämnda höjningarna av kanaltaxorna förutses en minskning relativt de för innevarande år beräknade inkomsterna av 100,000 kronor. Då därtill kommer att utgifterna ökats på grund av höjda löner och omkostnader har resultatet blivit ett beräknat underskott av 160,000 kronor vid Trollhätte kanal, under det att vid Södertälje kanal inkomster och utgifter beräknas bliva lika. Fastighetsförvaltningens inkomster ha beräknats komma att öka med 35,000 kronor.

Driftkostnaderna.

I sitt ovannämnda förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk under år 1942 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda år till 41,500,000 kronor, innebärande en ökning av 5,600,000 kronor i förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten.

Härvid ha kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med

5.525.000 kronor. Kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt ha ökats med 1,595,000 kronor, huvudsakligen beroende på ökade löner och priser, på ökad omfattning av anläggningarna och på större behov av underhålls- och reparationsarbeten på grund av den stegrade kraftförbrukningen.

Kostnaderna för från främmande kraftverk inköpt energi ha ökats med

1.850.000 kronor, varav 1,425,000 kronor utgöra ökning av avgifterna till Hissmofors aktiebolag och aktiebolaget Kattstrupeforsen.

Kraftverkens allmänna omkostnader ha ökats med 1,310,000 kronor och avsättningen till förnyelsefond med 770,000 kronor. Utav de allmänna omkostnadernas höjning hänföra sig 225,000 kronor till vattenfallsverkets gemensamma driftkostnader, inberäknat pensionskostnader, 235,000 kronor till lokalförvaltningarnas administrationskostnader och 85,000 kronor till utskylder. Vidare ha diverse kostnader och oförutsedda utgifter upptagits till ett med 355,000 kronor förhöjt belopp, varav 120,000 kronor avse arbeten med omläggning av periodtalet från 25 till 50 inom vissa till Trollhätte kraftverk hörande distributionsområden och 185,000 kronor avse försvarsberedskap, luftvärn och dylikt. Kostnaderna för civiltekniska luftskyddsåtgärder ha minskats med 55,000 kronor. Slutligen har en ny post å 465,000 kronor för avskrivning av inventarier tillkommit här. Motsvarande kostnad var förut upptagen under rubriken: 'kostnader för drift och underhåll av särskilda förvalt ningsobjekt’.

Kanalverkens driftkostnader ha ökats med 100,000 kronor på grund av ökade dyrtidstillägg och högre prisnivå.

Fastighetsförvaltningens driftkostnader ha upptagits 5,000 kronor högre än för innevarande år.

88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Överskottet för budgetåret 1942/43.

Någon ökad inleverans av överskottsmedel från kraftverken under första halvåret 1943 i förhållande till motsvarande inleverans under år 1942 torde icke kunna påräknas, varför överskottet under budgetåret 1942/43 blir detsamma som för kalenderåret 1942.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1942/43, beräknas till 29,000,000 kronor.»

Vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört föranleder icke annan riksräkenskapsverkets erinran, än att det beräknade överskottet synes böra avjämnas till 30 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar alltså, att inkomsten av statens vattenfalls verk för budgetåret 1942/43 upptages till 30,000,000 kronor.

Domänverket. I

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för domänverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1941/42 och 1942/43 yttrat följande:

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogama samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen av läget på marknaden för skogsindustriens produkter.

I riksstaten för budgetåret 1941/42 har upptagits överskott av domänverkets rörelse för 1941 med 10 miljoner kronor. Med hänsyn till nuvarande krigsförhållanden och dess inverkan på avsättningen, respektive priserna på skogsindustriens produkter är det mycket vanskligt att förutsäga, hur det slutliga resultatet blir av skogsbruket och skogsindustrierna under 1941. I likhet med den enskilda skogsindustrien har även domänverkets skogsindustriella verksamhet stark känning av den rådande avspärrningen med därav följande minskad produktion och inkomster. En ökning har däremot inträtt i den inhemska avsättningen av brännved, träkol och dylikt. Efter

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 89

övervägande av den inverkan båda ovannämnda förhållanden kunna anses medföra har styrelsen kommit till den uppfattningen, att det numera skäligen kan antagas, att överskottet för 1941 kommer att överstiga det belopp av 10 miljoner kronor, som tidigare räknats med. Styrelsen uppskattar nu överskottet för nämnda år till 15 miljoner kronor, vilket belopp alltså torde komma att inlevereras under budgetåret 1941/42.

Vad beträffar resultatet av domänverkets rörelse under 1942 får styrelsen till en början framhålla, att enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen domänverkets skogsindustriella rörelse från och med 1942 kommer att överföras till ett för ändamålet bildat särskilt företag, benämnt aktiebolaget statens skogsindustrier. Bolagets aktiekapital är avsett att fastställas till samma belopp som inlösningspriset för de anläggningar och lager, som bolaget övertager från domänverket. För aktiekapitalets täckande skall domänstyrelsen i likvid för det antal aktier, som motsvarar värdet av anläggningarna och lagren, tillskjuta berörda anläggningar och lager. Domänverkets inkomster utgöras ■—• förutom av inkomster av till bolaget försålt rundvirke — av den utdelning, som aktierna kunna komma att ge.

Inkomsterna å riksstatstiteln 'Domänverket’ för budgetåret 1942/43 komma därför att omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock inkomsterna av domänstyrelsens aktier i aktiebolaget statens skogsindustrier.

Det är givetvis mycket vanskligt att under nuvarande förhållanden beräkna storleken av berörda båda inkomstposter för 1942. Styrelsen har emellertid funnit sig böra — under hänvisning till vad ovan framhållits vid beräkningen av inkomsterna för 1941 —- uppskatta inkomsterna för 1942, avsedda att inlevereras under budgetåret 1942/43, till 15 miljoner kronor.»

I en vid domänstyrelsens skrivelse fogad tablå hava domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1940—1942 sammanställts sålunda (miljoner kronor):

Överskott.............................. 14.75 15.00 15.00

1 För år 1942 har industrien ej inräknats.

90 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Med underdånig skrivelse den 28 november 1941 har domänstyrelsen avgivit generalförslag angående driftkostnader för domänverket under år 1942. Därvid har domänverket ur förslaget uteslutit vissa industriella verk, vilkas kostnader i sin helhet skola belasta aktiebolaget Statens skogsindustrier. Beträffande en annan grupp sågverk har styrelsen anfört, att dessa endast såtillvida beröra generalförslaget att, med hänsyn till den med reviren gemensamma organisationen, så stor del av administrationskostnaderna fråndragits vederbörande revirs utgiftsförslag, som skäligen kunna anses belöpa på bolaget. Därefter anför styrelsen:

»Vad beträffar arbetet inom domänstyrelsen kommer bolagsbildningen i huvudsak att inverka på arbetsuppgifterna för försäljnings- och industribyrån samt kameralbyrån. Härav föranledda utgiftsminskningar ha redan i föreliggande generalförslag vidtagits i viss utsträckning. Då det emellertid icke är möjligt att för närvarande helt överblicka den inverkan, som industriens överflyttning kan få, har styrelsen utgått från att någon definitiv ändring av befattningarna i verkets personalstat för ordinarie tjänstemän icke för närvarande vidtages.»

Av förestående beräkning framgår, att domänstyrelsen i överskottet för år 1942 icke inräknat utdelning från nämnda bolag.

Riksräkenskapsverket, som i detta sammanhang icke kunnat ingå i prövning av frågan om fördelningen av domänverkets driftkostnader mellan verket och bolaget, har för sin del funnit den av domänstyrelsen gjorda beräkningen av inkomster av domänverkets verksamhet för år 1942 mycket försiktig.

I fråga om vinsten å aktiebolaget Statens skogsindustrier förutsätter riksräkenskapsverket, att den utdelning av vinstmedel för verksamhetsåret 1942, som skall lyftas av domänverket under år 1943, skall inlevereras till statsverket samtidigt med överskottet av domänverkets egen verksamhet under kalenderåret 1942, alltså före utgången av budgetåret 1942/43. För beräkning av bolagets vinst under dess första verksamhetsår saknas ännu säkra hållpunkter. Om man räknar med en så låg utdelning som 3 procent å aktiekapitalet, beräknat till 29 miljoner kronor, skulle utdelningen uppgå till inemot en miljon kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsten av domänverket under budgetåret 1942/43 beräknas till 16,000,000 kronor. II.

II. Riksbanksfonden.

Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, beräknas riksbankens nettovinst för år 1941 till omkring 17.S miljoner kronor och för år 1942 till omkring 10 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed uppskattat inkomsterna av riksbanksfonden för budgetåret 1942/43 till 10,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 91

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar nio delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, karolinska sjukhusets och lotsstyrelsens delfonder.

Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter. Beträffande övriga delfonder gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. I enlighet härmed och under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, torde överskotten å dessa delfonder för budgetåret 1942/43 kunna beräknas på följande sätt (kronor):

Fångvårdsstyrelsens dellond . Utrikesdepartementets delfond Medicinalstyrelsens delfond... Generaltullstyrelsens delfond . Uppsala universitets delfond . Lunds universitets delfond ... Karolinska sjukhusets delfond Lotsstyrelsens delfond.......

Vid beräkningen av den i ovanstående sammanställning upptagna kapitalbehållningen den 1 juli 1942 har riksräkenskapsverket — i överensstämmelse med vad som tidigare tillämpats — utgått från att vid ingången av budgetåret 1941/42 för investering i ifrågavarande delfonder disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. Även om de beräknade överskotten härigenom till följd av uppskjutandet av vissa byggnadsföretag komma att överstiga de faktiska, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen komma att upptagas i anslutning till de beräknade överskotten.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond, blir beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kommer att fastställas för denna delfond för budgetåret 1942/43. Enligt av byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas till 7,221,000 kronor. Riksräkenskapsverket har, på sätt närmare framgår av ett av ämbetsverket denna dag avgivet utlåtande angående stat för statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår, funnit överskottet å byggnadsstyrelsens dclfond böra beräknas till 7,109,000 kronor.

92 Ribsräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverket beräknar sålunda det sammanlagda överskottet å statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 till 10,688,000 kronor.

iV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Försvarsväsendets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, av vilka en avser fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet. I enlighet härmed och vid tillämpning även i övrigt av samma grunder, som i motsvarande avseende använts vid beräkningen av överskottet å statens allmänna fastighetsfond, torde överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond kunna beräknas på sätt framgår av efterföljande sammanställning (kronor):

Vid beräkningen av den i ovanstående sammanställning upptagna kapitalbehållningen den 1 juli 1942 har riksräkenskapsverket i de belopp, som angivits böra avgå för lyftade avskrivningsanslag, medtagit vad som för avskrivning av de i sammanställningen redovisade investeringarna kan beräknas komma att tagas i anspråk av avskrivningskontot å fonden för förlag till statsverket och av reserverade inkomster av exploatering av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda markområden.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med det anförda uppfört överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 med 10,417,000 kronor. V.

V. Statens utlåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, egnahemsstyrelsen och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1942/43 till respektive 5,390,900 kronor, 9,430,300 kronor och 651,800 kronor. Enligt från riksbanken inhäm-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 93

tade uppgifter beräknas avkastningen å de av riksbanken förvaltade utlåningsfonderna till 751,000 kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar i anslutning till dessa beräkningar överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1942/43 till sammanlagt 16,224,100 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna hänvisar riksräkenskapsverket till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd.

Enligt beslut vid 1940 års lagtima riksdag har fonden för låneunderstöd uppdelats å två delfonder för de av statskontoret och riksgäldskontoret redovisade lånen. Enligt inhämtade upplysningar hava nämnda myndigheter uppskattat avkastningen av statskontorets och riksgäldskontorets delfonder för budgetåret 1942/43 till respektive 1,056,500 och 505,500 kronor. Fördelningen av dessa belopp på respektive lånegrupper framgår av följande sammanställning:

Statskontorets del/ond. Kronor

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m......... 18,000

Lån till främjande av enskild företagsamhet........................ 175,000

Lån till kommunala beredskapsarbeten ............................ 70,000

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område ............... 2,800

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ...................... 600,000

Diverse lån:

Svenska Diakonissällskapet...................................... 10,700

Rederiaktiebolaget Nordstjernan................................. 157,500

Låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss.......... 7,500

A.-B. Kvarteret Tryckeriet..................................... 15,000

Summa 1,056,500

Riksgäldskontorets delfond.

Lån överförda från allmänna järnvägslånefonden .................... 274,000

Lån överförda från allmänna byggnadslånefonden ................... 4,300

Ackordslån åt jordbrukare m. m.................................. 120,000

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare ............................. 150

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län..... 1,600

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget...... 4,600

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag................... 3,800

Lån för anordnande av skyddsrum................................ 90,000

Diverse lån:

Mellersta Östergötlands järnvägar A.-B........................... 6,900

Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a........................... 150

Summa 505,500 Tillsammans 1,562,000.

Riksräkenskapsverket har med avrundning av dessa beräkningar för budgetåret 1942/43 upptagit statskontorets delfond till 1,050,000 och riksgäldskontorets delfond till 500,000 kronor.

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

VII. Fonden för statens aktier.

*

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Under budgetåret 1940/41 redovisades å denna inkomsttitel en nettoinkomst av 12.97 miljoner kronor, utgörande royalty samt utdelning å staten tillhöriga aktier efter avdrag för vissa staten åvilande utskylder.

Riksräkenskapsverket har i nuvarande ovissa handelspolitiska läge ansett sig böra upptaga inkomsten å denna inkomsttitel för budgetåret 1942/43 till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 15,000,000 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1941 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1942/43 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed för budgetåret 1942/43 förevarande inkomsttitel till 1,595,000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrulcarbanken. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1941 har aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att överskottet av dess rörelse för år 1941, såvitt nu kan bedömas, beräknas kunna medgiva en utdelning till aktieägarna av 4 procent å det utdelningsberättigade aktiekapitalet, 25,000,000 kronor. Då 1942 års bolagsstämma kommer att avgöra, om och i vad mån utdelning skall utgå till aktieägarna, och då förslag från styrelsens sida till dylik utdelning icke kan framkomma förrän efter bokslutet, har banken för närvarande icke kunnat uttala sig om utdelningens storlek. Beträffande överskottet av nästkommande års rörelse anser sig banken på nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande.

Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat inkomsten av Jordbrukarbanken för innevarande och nästkommande budgetår till 1,000,000 kronor.

Svenska penninglotteriet aktiebolag. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 27 oktober 1941 har bolaget meddelat, att staten under vart och ett av budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknas komma att tillföras utdelning å aktierna i bolaget med 3,980 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat inkomsten av bolaget under budgetåret 1942/43 till i runt tal 4,000 kronor.

Övriga aktiebolag. Övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav beräknas icke lämna någon avkastning under budgetåret 1942/43.

På grund härav föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln övriga aktiebolag uppföres i riksstaten med ett formellt belopp av 100 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 95

VIII. Statens pensionsfonder.

Såsom förut nämnts, har från och med budgetåret 1941/42 bland inkomster av statens kapitalfonder upptagits en ny rubrik »Folkpensioneringsfonden» för redovisning av ränteavkastningen å denna fond, vilken numera i rikshuvudboken upptagits till redovisning såsom en statens kapitalfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 november 1941 har pensionsstyrelsen beräknat ifrågavarande räntemedel för nästkommande budgetår till 30 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 hava statskontoret och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga statens pensionsfonder för budgetåret 1942/43 till sammanlagt 5,324,300 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1942/43 till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 30,000,000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1,250,000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 150,000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3,900,000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 24,000 kronor, eller tillhopa för statens pensionsfonder 35,324,000 kronor. IX.

IX. Diverse kapitalfonder.

Beträffande avkastningen av de under denna rubrik redovisade kapitalfonderna får riksräkenskapsverket framhålla följande.

Statens reproduktionsanstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1941 beräknat inkomsten av fonden för statens reproduktionsanstalt för budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 60,000 och 70,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1941 beräknat inkomsten av arrendeegnahemsfonden för budgetåren 1941/42 och 1942/43 till respektive 210,000 och 215,000 kronor.

överskottet å den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för förlag till statsverket har i en av riksgäldskontoret med skrivelse den 14 november 1941 till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria beräknats för budgetåret 1941/42 till 603,200 kronor och för budgetåret 1942/43 till 966,100 kronor.

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus, fonden för varukredit samt jordfonden beräknas icke lämna någon avkastning under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsätter, att överskotten av postsparbanksfonden och postgirofonden fortfarande skola regleras över postverkets fond.

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Med stöd av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln diverse kapitalfonder för budgetåret 1942/43 till i avjämnat tal 1,250,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1942/43 upptagas på sätt framgår av den härvid såsom bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1942/43 jämförda med motsvarande för budgetåret 1941/42 i riksstat beräknade, respektive av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå.

Nettoökning ( + ) resp.

Summa 2,080.oi 2,185.68

2,204.98 +124.97 +19.30

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 97

Av denna sammanställning framgår, att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 uppvisa ökning med omkring 125 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för budgetåret 1941/42 och med omkring 19 miljoner kronor i jämförelse med det beräknade utfallet för sistnämnda budgetår. För enbart egentliga statsinkomster skulle inkomstberäkningen för budgetåret 1942/43 resultera i en ökning i jämförelse med det väntade utfallet för innevarande budgetår med omkring 22 miljoner kronor eller med 1.2 procent.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, tillförordnade byråchefen Murray deltagit.

Stockholm den 6 december 1941.

Underdånigst P. S. Runemark.

Gunnar W. Sjögren.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 saml. Nr 1. Del 2.

• ■ .

BILAGOR

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Allmänna budgeten.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..................................

II. Uppbörd i statens verksamhet............

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.......

IV. Diverse inkomster .......................

Säger för egentliga statsinkomster

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ................

II. Riksbanksfonden........................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..........

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..........

V. Statens utlåningsfonder ..................

VI. Fonden för låneunderstöd ...............

VII. Fonden för statens aktier ...............

VIII. Statens pensionsfonder...................

IX. Diverse kapitalfonder....................

Säger för inkomster av statens kapitalfonder Säger för allmänna budgeten

Reservationer frän föregående budgetår................

Underskott att avföras ä statens budgetutjämningsfond..

Summa

Specialbudgeterna.

1. Automobilskattemedel.........................

2. Bidrag till bank- och fondinspektionen ........

3. Bidrag till sparbanksinspektionen..............

4. Bidrag till försäkringsinspektionen.............

5. Totalisatormedel utöver 776,100 kronor.........

Säger för specialbudgeterna

Reservationer från föregående budgetår (automobilskattemedel) .........................................

Underskott å automobilskattemedlens specialbudget att tills vidare täckas frän statens budgetutjämningsfond..

Summa

Sammanlagda driftbudgeten.

Inkomster.........................................

Reservationer från föregående budgetår..............

Underskott att avföras å statens budgetutjämningsfond

Tillsammans

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 101

för budgetåret 1940/41.

kronor.

Bilaga A.

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43,

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1936/37—1940/41.

Tusental kronor.

1 För budgetåren 1936/37—1938/89 hava inräknats mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt, å aktiebolags inkomst samt utjämningsskatt.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 103

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 105

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43,

Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1941/42.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ..................

b. Värnskatt, bevillning..........

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning

d. Särskild skatt å förmögenhet, be-

villning ....................

e. Utskiftningsskattoch ersättnings-

skatt, bevillning ............

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ....................

g. Stämpelmedel, bevillning ......

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning ......

b. Bensinskatt, bevillning ........

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..........

b. Allmän omsättningsskatt, bevill-

ning .......................

c. Varuskatt, bevillning..........

d. Tilläggsskatter å bensin, bevill-

ning .......................

e. Accis å silke, bevillning........

f. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.........

g. Skatt å kaffe, bevillning ......

h. Tobaksskatt, bevillning........

i. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning ....................

j. Busdrycksförsäljningsmedel, be-

villning:

n. Partihandelsbolag........

p. Detaljhandelsbolag.......

k. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

l. Omsättningsskatt å vin, bevillning

m. Maltdrycksskatt, bevillning ....

n. Skatt å läskedrycker, bevillning

o. Statlig nöjesskatt, bevillning____

Säger för skatter

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 107

II. Uppbörd i statens verksamhet:

t. Vattendomstolsavgifter...........

2. Inkomster vid fångvården........

3. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalt å Bona.................

4. Inkomster vid sjökarteverket.....

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen.

6. Inkomster vid militärapoteket----

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet............

8. Bidrag till pensionsstyrelsen......

9. Inkomster vid statens tvångsarbets-

och alkoholistanstalter..........

10. Inkomster vid statens skyddshem.

11. Inkomster vid statens bakteriolo-

giska laboratorium.............

12. Inkomster vid statens rättskemiska

laboratorium...................

13. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium..............

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus

15. Inkomster vid statens uppfostrings-

anstalter för sinnesslöa.........

16. Inkomster vid statens anstalt för

fallandesjuka...................

17. Inkomster vid statens institut för

folkhälsan.....................

18. Avgifter för besiktning av motor-

fordon .........................

19. Avgifter för registrering av motor-

fordon .........................

20. Bidrag till statens bränslekontrol-

lerande verksamhet.............

21. Inkomster vid länsarkitektsinstitu-

tionen.........................

22. Avgifter för kontroll å handeln

med skattefri sprit m. m........

23. Inkomst av myntning och justering

24. Kontrollstämpelmedel............

25. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen .........................

26. Bidrag till sparbanksinspektionen .

27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna

28. Inkomster vid tandläkarinstitutet

29. Inkomster vid karolinska sjukhuset

30. Avgifter för kontroll å radiologiskt

arbete ........................

31. Inkomster vid serafimerlasarettet

108 Riksräbenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 109

B.

Inkomster av statens kapitalfonder.

Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning..........

2. Telegrafverket................

3. Statens järnvägar ............

4. Statens vattenfallsverk........

5. Domänverket ................

Säger för statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden....................

III. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond......

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd...........

VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktie-

bolag ........................

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmo-

nopolet.......................

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken..

4. Svenska penninglotteriet aktie-

bolag ........................

5. Övriga aktiebolag ..............

Säger för fonden för statens aktier

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.........

2. Civila tjänstepensionsfonden.....

3. Militära tjänstepensionsfonden ...

4. Allmänna familjepensionsfonden ,

5. Pensionsfonden för vissa riks-

dagens verk..................

IX. Diverse kapitalfonder...........

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

Tillsammans

Nettomerinkomst

111,880,000

110 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 111

112 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43,

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1942/43. 113

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 1. Del 2. 8

Statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget.

1 Bihang B.

P. M.

med vissa uppgifter angående statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget.

Tal). 1. överskott utgifter & drift- och kapitalbudgeterna över löpande inkomster Juli 1939—september 1941.

(Miljoner kronor.)

1 För november 1939 har siffran höjts och för december sänkts med 102 milj. kr., som influtit i november men ej hunnit bokföras å inkomsttitel förrän i december.

a För november 1940 har siffran höjts och för december sänkts med 138 milj. kr., som influtit I november men ej hunnit bokföras å inkomsttitel förrän i december.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Del 2.

2 Statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget,

Tab. 2. Statens >upplåning i marknaden! juli 1939—november 1941.

(Miljoner kronor.)

Statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget,

3 Tab. 3. överskott utgilter å dritt- och kapitalbudgeterna över löpande inkomster och »upplåning i marknaden» Juli 1939—september 1941.

(Miljoner kronor.)

t

Månad

)

Utgiftsöverskott å drift- och kapitalbudgeterna (kol. 6 å tab. 1)

Upplåning i marknaden (jfr kol. 9 å tab. 2)

Överskott utgifter över löpande inkomster och lån i marknaden (kol. 2—3)

Summa d:o från slutet av augusti 1939

1939 juli . aug.. sept.. okt. . nov.. dec. .

1940 jan. . febr. mars april maj . juni. juli . aug.. sept. okt. . nov.. dec. .

1941 jan. . febr.. mars april maj . juni. juli . aug.. sept..

4 Statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget,

Tab. 4. Statens förbrukning av kassamedel juli 1939— september 1941.

(Miljoner kronor)

1 Uppgifterna ha justerats så att vid uppbördsstämmorna influtna kommunala medel (landstingsskatt m. m.), som icke utbetalats före månadsskiftena, icke påverka utslaget. För november och december 1939 har kassabehållningen antagits vara 110 och 20 milj. kronor lägre än vad checkräkningarna utvisa, för maj, november och december 1940 samt maj 1941 respektive 58, 110, 21 och 31 milj. kronor lägre.

Statsutgifternas omfattning och fördelning under kriget.

5 Sammandrag av statens inkomster, utgifter och kassaställning Juli 1940—Juni 1941.

(1,000-tal kronor.)

1 Inkl. från automobilskattemedelsfonden omförda 52,292,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 1. Del 2.

Bilaga till

1942 års statsverksproposition.

Utgifter å driftbudgeten.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, föredrager vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför därvid:

1. Revision av den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen.

Det utredningsarbete, som på sin tid uppdrogs åt 1936 års lönekommitté, skulle enligt meddelade direktiv omfatta bland annat en allsidig realprövning av de civila och militära befattningshavarnas löneställning, innefattande jämväl en inbördes avvägning av lönegradsplaceringarna för olika, viktigare befattningshavargrupper. I sistnämnda hänseende avsåg uppdraget således frågan om revision av vederbörande tjänsteförteckningar. Emellertid utbröts arbetet med tjänsteförteckningsrevisionen sedermera ur det åt lönekommittén anförtrodda utredningskomplexet, därvid avsikten var att detta arbete i stället skulle utföras av särskilda sakkunnigberedningar.

För att granska den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen i de delar, som äro av central betydelse för statens affärsverk, tillsattes

Bihang till riksdagens protokoll 19A2. 1 samt. Nr 1. Del 3. 1

2 Utgifterna.

i enlighet härmed jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1938 särskilda sakkunniga. Dessa avgåvo den 13 februari 1939 betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens affärsdrivande verk (S. O. U. 1939: 5). Betänkandet, som varit föremål för remiss i vanlig ordning, har därefter i vissa delar behandlats i propositioner till 1939, 1940 och 1941 års riksdagar. Enligt vad jag inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet för avsikt att framdeles anmäla betänkandet i dess återstående delar för Kungl. Maj:t i och för proposition till årets riksdag.

Den 16 maj 1939 tillkallades jämlikt Kungl. Maj ds den 10 mars 1939 givna bemyndigande särskilda sakkunniga för dels omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen, dels inplacering i löneskalan av de byråchefer vid affärsverken, för vilka ändrad löneställning kunde befinnas påkallad, dels ock formell översyn av tjänsteförteckningens uppställning och tjänstebenämningarna. Dessa sakkunniga, vilka utgöras av generalkrigskommissarien T. O. R. Wijnbladh, ordförande, generaldirektören K. A. W. Björck samt expeditionschefen E. A. Westling och som antagit benämningen 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, ha den 21 maj 1941 avgivit betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen, lönegraderna A 1—A 29 (S. O. U. 1941: 17). Över betänkandet ha utlåtanden inhämtats från vederbörande myndigheter. Av de sakkunnigas uppdrag återstår frågan om byråchefers inplacering i löneskalan och däx-med sammanhängande frågor samt frågan om tjänsteförteckningens uppställning och tjänstebenämningarna.

Till frågan, huruvida särskild sakkunnigberedning bör tillsättas för revision av den vid militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, har ståndpunkt ännu icke fattats.

Vid det nu avslutade budgetarbetet har 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande jämte däröver avgivna utlåtanden och i anledning av detsamma inkomna framställningar varit föremål för överväganden. Resultatet härav framgår av en förteckning, vilken såsom bihang (bihang 1) torde få fogas vid detta protokoll. Enligt förteckningen skola dels vissa ordinarie tjänster uppflyttas till högre lönegrad, nedflyttas till lägre lönegrad eller överföras till icke-ordinarie stat, dels vissa icke-ordinarie befattningar överföras till ordinarie stat, dels ock vissa ordinarie tjänster nyinrättas. I samband härmed skola i vissa fall tjänsterna erhålla ändrad benämning. Även där ändrad löneställning icke ifrågasatts, skola enligt förteckningen tjänster i en del fall erhålla ändrad benämning. De i förteckningen upptagna förslagen ha ansetts böra genomföras från och med nästa budgetår. Hemställan härom göres, i den mån anslag äskas, av vederbörande departementschefer under de olika punkterna i huvudtitlarna. Jag anhåller att i anslutning till förslagen få framhålla följande.

Utgifterna.

3 Direktiven lör tjänsteförteckningssakkunnigas arbete m. in.

För 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas arbete ha meddelats huvudsakligen följande direktiv:

Vid utredningsarbetets bedrivande bör beaktas, att den allmänna lönenivån för statstjänstemännen blivit fastställd genom riksdagens antagande år 1938 av ett nytt avlöningsreglemente. Härav följer att ett avgörande redan blivit träffat i fråga om löneställningen för befattningshavare i de för hela löneplanens byggnad grundläggande rekryteringsgraderna, liksom också att uppflyttning av samtliga befattningar inom en viss befordringsgång eller eljest hela serier befattningar faller utanför här avsedda revision. Hänsyn bör vidare tagas till att varje statens tjänsteman i princip måste anses vara skyldig att inom skäliga gränser utan anspråk på uppflyttning i lönegrad underkasta sig den ökning av arbete och ansvar, som följer av organisatoriska förändringar eller av vederbörande verks normalt fortgående utveckling. Därjämte böra de sakkunniga vid arbetets bedrivande utgå från gällande verkschefslöner.

De sakkunniga ha under utarbetandet av ifrågavarande betänkande haft överläggningar med representanter för statstjänarkartellen, Sveriges statstjänstemannanämnd, centrala statsförvaltningens tjänstemannaförening, föreningen kvinnor i statens tjänst, fyrpersonalens förening, lotsförbundet och svenska tullmannaförbundet. Av dessa representanter har flertalet fogat särskilda yttranden till de sakkunnigas betänkande.

Representanter för andra personalorganisationer och befattningshavargrupper ha dessutom, i den mån framställningar därom gjorts, lämnats tillfälle att inför de sakkunniga framlägga sina synpunkter. Därjämte ha de sakkunniga, i den mån anledning därtill ansetts föreligga, haft överläggningar med representanter för vederbörande verk samt för statsdepartementen.

Tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande.

Betänkandet är uppdelat i en allmän och en speciell del.

Under betänkandets allmänna del redovisas vissa genomlöpande undersökningar, d. v. s. undersökningar omfattande olika befattningshavargrupper inom samtliga de till allmänna civilförvaltningen hörande verk, vid vilka till gruppen hörande befattningar förekomma. Dessa undersökningar avse dels skrivbiträdes- m. fl. befattningar, dels expeditionsvakter och institutionsvaktmästare, dels maskin- och värmeledningspersonal, dels regislratorsbefattningar, dels kassagöromålstjänster, dels ock aktuarie-, arkivarie-, bibliotekarieoch laborators- m. fl. befattningar.

Under betänkandets speciella del framlägges en sammanfattning verk för verk av resullatet av de sakkunnigas arbete.

Allmänna delen.

Beträffande skrivbiträdes- in. fl. befattningar förordade sakkunniga, all ordinarie skrivbiträdesbefattningar (A 2) inrättas vid verk, där dylika befattningar för närvarande saknas, såvida icke undantagsvis be-

4 Utgifterna.

fattningar av detta slag på grund av vissa verks speciella förhållanden visas vara obehövliga. Bland annat i syfte att undanröja de med ordinarie skrivbiträdesbefattningar hittills förknippade olägenheterna — nämligen att dessa befattningars innehavare i ett stort antal fall samtidigt äro extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad, vilket förhållande föranlett komplikationer i olika hänseenden — ha de sakkunniga förordat den utvägen, att vid verk å ordinarie stat framdeles icke skulle inrättas högre extra ordinarie biträdesbefattningar än i skrivbiträdesgraden. Härigenom skulle, framhålla de sakkunniga, uppnås en klar befordringsgång från tillfällig anställning via extra och extra ordinarie anställning såsom skrivbiträde till ordinarie skrivbiträde. De sakkunniga förutsätta, att nu befintliga extra ordinarie biträdesbefattningar av högre grad skola avvecklas i mån av inträffande ledigheter.

Förslagets genomförande tarvar enligt de sakkunniga vissa övergångsanordningar; förslag härtill har dock icke framlagts i betänkandet. De sakkunniga framhålla vidare, att det för ett slutligt bedömande av frågan, till vilket antal skrivbiträdesbefattningarna böra bestämmas samt vid vilka verk dylika befattningar icke böra finnas, kräves särskild undersökning för varje verk. Förslag om inrättande vid de olika verken av nya skrivbiträdesbefattningar ha därför icke framlagts av de sakkunniga.

I fråga om den mera kvalificerade biträdespersonalen förorda de sakkunniga inrättandet av ytterligare befattningar såsom kontorist i 9 lönegraden. Däremot ha de sakkunniga icke funnit anledning att ifrågasätta några nya befattningar i 10 lönegraden. Differentieringen i lönehänseende av de mera kvalificerade biträdestjänstema bör enligt de sakkunniga regelmässigt icke drivas längre än som motsvaras av lönegraderna A 7, A 9 och A 11.

Vad angår expeditionsvakt befattningarna framhålla de sakkunniga, att utvecklingen medfört, att beträffande vissa tjänster tillkommit kvalificerande moment (kunnighet i bokbindning, enklare konservering och dylikt, någon kunnighet i främmande språk in. in.), som finge anses motivera en förbättrad löneställning. De sakkunniga lia vidare kommit till den uppfattningen, att ställningen såsom ensam expeditionsvakt respektive ensam ordinarie expeditionsvakt kan giva ett sådant innehåll åt arbetsuppgifterna, att en förbättrad löneställning i vissa fall vore befogad beträffande icke alltför små verk, en omständighet som vid tidigare lönegradsplaceringar syntes ha beaktats endast så vitt angår vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken. I anledning härav föreslå de sakkunniga uppflyttning av ett flertal expeditionsvaktbefattningar från lönegraden A 5 till lönegraden A 6. I vissa fall, då nytillkomna kvalificerande faktorer ansetts vara av sådan beskaffenhet att tjänsten väsentligen ändrat karaktär, ha de sakkunniga, samtidigt med förslag om tjänstens uppflyttning i högre lönegrad, även föreslagit ändrad benämning (kontorist, förrådsman etc.), svarande mot arbetsuppgifternas art.

Biblioteksvaktmästama och expeditionsvakterna vid universiteten och karolinska institutet föreslå de sakkunniga nedflyttade från lönegraden A 7 till

Utgifterna.

5 G respektive 5 lönegraden, i den mån de icke kunna jämställas med förste expeditionsvakter. Dessutom föreslås, att benämningen vaktmästare utbytes mot expeditionsvakt respektive förste expedilionsvakt.

Vissa förste expeditionsvakter vid nationalmuseet föreslås nedflyttade från 7 till 6 lönegraden. De sakkunniga förorda, att vaktpersonalen vid muséerna benämnes museivakt i 5 och 6 lönegraderna samt förste museivakt i 7 lönegraden.

I fråga om institutionsvakt mästarna förorda de sakkunniga, att en särskild undersökning verkställes för bedömande av frågan om dessa befattningshavares löneställning. Dessa vaktmästare och dem motsvarande befattningshavare ha därför lämnats åsido vid utredningsarbetet.

Beträffande maskin- och värmeledningspersonalen ha de sakkunniga verkställt vissa undersökningar i samarbete med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, varvid samtliga hithörande befattningar inom allmänna civilförvaltningen kommit under bedömande. De sakkunniga ha med ledning av undersökningarnas resultat förordat, att ifrågavarande personals lönegradsplacering fastställes på följande sätt:

1. Maskinmästare av l:a klass (A 15): ansvarsmaskinist vid större högtrycksångcentraler med kraftalstring eller kraftomformning och verkstad.

2. Maskinmästare av 2:a klass (A 13): ansvarsmaskinist vid medelstora högtrycksångcentrater med kraftalstring eller kraftomformning och verkstad.

3. Maskinmästare av 3:e klass (A 10): ansvarsmaskinist vid medelstora bögtrycksångcentraler utan kraftalstring eller kraftomformning och verkstad.

4. Maskinist av l:a klass (A 10): förste ersättare för maskinmästare.

5. Maskinist av 2:a klass (A 9): ansvarsmaskinist vid mindre högtrycksångcentraler utan kraftalstring eller kraftomformning och verkstad.

6. Maskinist av 3:e klass (A 8): andre ersättare för maskinmästare.

7. Värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass (A 8): ansvarsstätlning vid större kokseldade värmecentraler jämte hiss och ventilationsmaskineri.

8. Värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a klass (A 7): ansvarsställning vid medelstora kokseldade värmecentraler jämte hiss och ventilationsmaskineri.

9. Värmeledningsskötare (A 6): ansvarsställning vid mindre kokseldade värmecentraler.

10. Eldare av l:a klass (Ad): eldare och ersättare för maskinist av 2:a klass.

11. Eldare av 2:a klass (A 5): eldare utan ansvarsställning.

I den mån befattningshavare finnas, vilkas huvuduppgift är att verkställa reparationer vid större och medelstora högtrycksångcenlraler med kraftalstring eller kraftomformning, böra dessa enligt de sakkunnigas förslag under benämningen reparatörer hänföras till den normala reparatörsgraden, d. v. s. 7 lönegraden.

Av maskinmästarna och deras ersättare bör, framhålla de sakkunniga, krävas övermaskinistutbildning (maskinistbrev av 1 :a klass) samt av övriga maskinister maskinistutbildning (maskinistbrev av 2:a klass).

Med den sålunda föreslagna grupperingen kommer enligt de sakkunnigas

6 Utgifterna.

mening maskin- och värmeledningspersonalen att erhålla en inplacering, som med avseende å utbildning och tjänsteuppgifter samt i förhållande till andra befattningshavare måste anses riktig och rättvis.

Emellertid förorda de sakkunniga, att befattningarna som maskinmästare och förste maskinist vid karolinska sjukhuset, vilka äro inplacerade i 16 respektive 12 lönegraderna, bibehållas oförändrade.

Slutligen framhålla de sakkunniga, att lönegradsplaceringen för maskinisterna vid statens biografbyrå samt för de till fyrpersonalen hänförliga befattningarna såsom maskinist å motordrivet tjänstefartyg icke kan bedömas efter eljest för maskinistpersonalen tillämpliga normer. Med hänsyn till arbetsuppgifterna förorda de sakkunniga viss förbättring av löneställningen för dessa befattningshavare.

Vad angår registratorsbefattningarna framhålla de sakkunniga, att för att befattning skall med avseende å löneställningen hänföras till gruppen registratorer bör såsom förutsättning gälla, att befattningshavaren åliggande registratorsgöromål, vari främst ingå mottagande och diarieföring av handlingar, utgöra den övervägande delen av de befattningshavaren åvilande arbetsuppgifterna. Från gruppen borde alltså uteslutas befattningshavare, som vid sidan om annat på dem ankommande arbete, mer eller mindre kvalificerat än registratorsgöromålen, hade att utföra vissa sådana göromål utan att dessa likväl kunde anses karakterisera tjänsten.

De sakkunniga ha ansett sig böra göra en bestämd åtskillnad mellan, å ena sidan, verksregistratorer och, å andra sidan, befattningshavare, vilka fullgöra registreringsgöromål för viss eller vissa byråer eller avdelningar inom eif verk.

Lönegradsplaceringen för verksregistratorerna och byråregistratorerna anses av de sakkunniga böra avvägas med hänsynstagande till lönegradsplaceringen för de s. k. biträdesbefattningarna. Verksregistrator skulle därför placeras i 11 lönegraden, således den högsta biträdesgraden, medan för byråregistrator 7 lönegraden ansetts erbjuda en efter arbetsuppgifternas art i allmänhet väl avpassad löneställning. I de fall, då registratorsgöromål visserligen åvila en befattningshavare men göromålen, oaktat de förtjäna beaktas vid lönelägets bestämmande, likväl äro av tämligen ringa omfattning, bör enligt de sakkunnigas förslag verksregistrator hänföras gemenligen till 9 eller undantagsvis till 7 lönegraden samt byråregistrator till 4 lönegraden. När å andra sidan vissa särskilda kvalificerande moment tillkomma (utfärdande av lagakraftbevis, handhavandet av ekonomiska uppgifter m. m.) bör enligt de sakkunnigas mening verksregistrator placeras i 14 eller 17 lönegraden. Statsdepartementens registratorer föreslås skola bibehållas i nuvarande placering, 15 lönegraden. Beträffande domstolarnas registratorer ha de sakkunniga ansett, att prövningen av dessa befattningshavares löneställning bör anstå, intill dess pågående utredningar om reformering av processförfarandet och därav påkallade organisatoriska anordningar avslutats.

För kassagöromålstjänsterna anse de sakkunniga, att allenast benämningarna kamrerare, redogörare och kassör böra komma till an-

Utgifterna.

vändning i tjänsteförteckningen. Skillnaden mellan kamrerare och redogörare, å ena sidan, samt kassör, å andra sidan, skulle enligt de sakkunniga utgöra, att de förra ha fullt redögöraransvar (ensamansvar eller ansvar solidariskt med andra) i alla principfrågor, såsom frågor rörande författningstolkning och dylikt, under det att de senare blott äro att anse såsom verkställighetsorgan med eget ansvar i stort sett endast för att utbetalning sker enligt meddelat anordningsbeslut och till där angiven betalningsmottagare samt att utbetalningen är siffermässigt riktig. Från kamrerartjänsterna skulle redogörartjänsterna allmänt sett vara att skilja därutinnan, dels att de med dem förenade göromålen vore kvalitativt enklare och kvantitativt mindre omfattande än kamrerargöromålen, dels ock att vid tjänstetillsättning särskilda kompetenskrav ej i större utsträckning komme ifråga.

För kamrerartjänsterna anse de sakkunniga alt, liksom hittills, 20, 22, 24 och 26 lönegraderna böra komma ifråga. 24 lönegraden skulle härvid vara den högsta löneställning, till vilken rent kamrerararbete i allmänhet borde leda, medan 26 lönegraden borde vara förbehållen allenast några få kamrerartjänster, vilka vore förenade med göromål, som krävde en alldeles särskilt stor organisatorisk duglighet eller förmåga att handhava föredragningen av större ekonomiska remisser eller andra ärenden, som låge utanför den egentliga kassagöromålstjänsten.

Redogörarna skulle enligt de sakkunnigas förslag placeras i 17 lönegraden.

I normala fall borde enligt de sakkunnigas uppfattning kassörstjänsterna vara placerade i 11 lönegraden samt i fall, då göromålen äro att anse såsom mera kvalificerade, i 14 lönegraden. För undantagsvis förekommande fall, där göromålen äro av utpräglat enklare beskaffenhet, borde liksom hittills 7 lönegraden tagas i anspråk.

Vid bedömandet av huruvida en kassörstjänst borde hänföras till 11 eller till 14 lönegraden måste, framhålla de sakkunniga, hänsyn tagas till flera faktorer. Icke blott göromålens egentliga svårighetsgrad och de organisatoriska problem med avseende å bokföring eller eljest, som sammanhängde med kassarörelsens omfattning, utan även sådan omständighet, som att inom det egna verket kunde finnas att tillgå kameralt utbildad personal i högre tjänsteställning, som genom råd och upplysningar kunde handleda kassören och sålunda underlätta dennes verksamhet, finge anses vara av betydelse. På grund av att en fullständig kontroll av en myndighets inkomster merendels vore vida svårare att åstadkomma än en kontroll av dess utgifter, borde hos ett verk med inkomstredovisning i större omfattning kassören intaga ett slags förtroendeställning, vilken omständighet ock borde i någon mån beaktas vid kassörstjänstens lönegradsplacering.

Vid behandlingen av a k t u a r i e-, arkivarie-, bibliotekarie- och laborators- in. f 1. befattningar ha de sakkunniga upptagit till övervägande frågan om de konsekvenser, som 1937 års lönereglering för läroverkslärarna kunde medföra för vissa befattningshavare vid de s. k. lärda verken. De sakkunniga framhålla, att ett studium av de uttalanden, som

8 Utgifterna.

gjordes i samband med statsmakternas behandling av läroverkslärarnas lönereglering, klart gåve vid handen att några konsekvenser i allmänhet icke kunde följa av denna lönereglering. Vid den behandling, som de sakkunniga ägnat förslag, som framlagts rörande förbättrad löneställning för befattningshavare av här ifrågavarande kategori vid de lärda verken, hade de sakkunniga också regelmässigt kunnat konstatera, att sakligt bärande skäl för en såsom konsekvens av lärarlöneregleringen påyrkad jämställdhet med läroverkslärarna vare sig det gällt adjunkter eller lektorer icke förebragts. Allenast beträffande statsgeologerna, de för närvarande i lönehänseende oreglerade befattningarna såsom laborator, prosektor och observatör vid universiteten och karolinska institutet, observatörerna vid rikets kartverk samt kemisten och museiföreståndaren vid Sveriges geologiska undersökning anse de sakkunniga fog föreligga för likställighet med läroverkslektorerna. De sakkunniga föreslå därför, att dessa befattningar placeras i 27 lönegraden.

Med hänsyn till de med tjänsterna förenade självständiga organisatoriska uppgifterna förorda de sakkunniga vidare, att landsarkivarierna samt bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping uppflyttas från 26 till 27 lönegraden. Därjämte förorda de sakkunniga samma förbättring i löneställningen för förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen, därvid åberopas den fortgående utbyggnaden av folkbiblioteksorganisationen och därav föranledd förändring till såväl art som omfattning av arbetsuppgifterna. Dessutom föreslå de sakkunniga, att laboratorerna vid farmacevtiska institutet uppflyttas från 22 till 24 lönegraden, därvid de dock såsom innehavare av passagetjänster borde överföras på extra ordinarie stat, att bibliotekarierna vid musikaliska akademien med musikhögskolan och tekniska högskolan uppflyttas från 22 till 24 lönegraden, varigenom de i lönehänseende skulle bliva jämställda med andra jämförliga bibliotekarier, samt att bibliotekarien vid Chalmers tekniska högskola uppflyttas från lönegraden Eo 21 till lönegraden A 22. Slutligen förorda de sakkunniga, att förste arkivarietjänsten hos utrikesdepartementet uppflyttas från 24 till 26 lönegraden, därvid åberopas att befattningen i stort sett vore att jämställa med de i 26 lönegraden placerade förste arkivariebefattningarna hos riksarkivet.

Speciella delen.

Beträffande den speciella delen tillåter jag mig hänvisa till betänkandet.

Yttranden över tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande.

Samtliga de av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag berörda myndigheterna ha avgivit utlåtanden över betänkandet. I sina utlåtanden ha myndigheterna i viss utsträckning gjort erinringar mot de ändringar, som av de sakkunniga förordats, varjämte en del myndigheter framlagt, ibland mycket omfattande, förslag till ytterligare ändringar i tjänsteförteckningen. Utlåtande över betänkandet har även avgivits av allmänna lönenämnden, som därvid haft tillgång till de utlåtanden, vilka avgiVits av övriga myndigheter.

Utgifterna. 9

I anledning av betänkandet ha framställningar ingivits av vissa personal' organisationer in. m.

Då jag nu går att närmare angiva den ståndpunkt, som i samband med budgetarbetet tagits till de sakkunnigas förslag i olika hänseenden, kommer jag endast undantagsvis att redovisa vad myndigheterna yttrat i remissutlåtandena och torde i övrigt få hänvisa till dessa.

Resultatet av den vid budgetarbetet verkställda granskningen av tjänsteiörteckningssakkunnigas förslag.

Följande av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga framlagda förslag ha ansetts icke böra för närvarande upptagas till prövning, nämligen angående ändrad löneställning för:

a) registratorn vid justitiekanslersexpeditionen, kanslisten och protokollssekreterarna vid nedre justitierevisionen, aktuarier, arkivarie och notarier vid hovrätterna (i avbidan på genomförande av processreformen),

b) befattningshavare vid arméförvaltningen, med undantag av vissa expeditionsvakter, samt vid marinförvaltningen (i avbidan på resultatet av pågående utredning rörande den militära förvaltningsorganisationen),

c) vaktfruarna vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt därstädes (med hänsyn till den nuvarande reducerade verksamheten vid ifrågavarande anstalt),

d) föreståndarna vid statens skyddshem (i avbidan på närmare erfarenhet av den lämpligaste formen för skyddshemmens organisation),

e) kamreraren vid medicinalstyrelsen (i avbidan på utredning om förändrad organisation av ämbetsverket),

f) maskinistpersonalen vid statens sinnessjukhus (i avbidan på resultatet av pågående särskild utredning angående översyn av tjänsteförteckningen i vad den avser statens sinnessjukhus),

g) befattningshavare vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna (i avbidan på dels prövning av överståthållarämbetskommitténs förslag, dels resultatet av pågående utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt),

h) befattningshavare vid tullverket (i avbidan på resultatet av pågående undersökningar angående olika organisatoriska spörsmål),

i) befattningshavare vid kontrollstyrelsen (i avbidan på resultatet av utredningar rörande förändrad organisation av ämbetsverket),

j) laboratorerna, prosektorerna och observatörerna vid universiteten och karolinska institutet (i avbidan på resultatet av pågående utredning angående universitetsprofessorernas inordnande under civila avlöningsreglementet) samt

k) lantbruksingenjörerna (i avbidan på resultatet av pågående utredning rörande den statsunderstödda torrläggningsverksamheten).

I avbidan på resultatet av ytterligare undersökning rörande lämpligaste

10 Utgifterna.

sättet för kassagöromålens handhavande vid musikaliska akademien har därjämte prövningen av ett av de sakkunniga framlagt förslag om utbyte av en arvodesbefattning vid akademien mot kansliskrivare i lönegraden Eo 11 ansetts böra uppskjutas.

Vad härefter angår de av de sakkunniga under betänkandets allmänna del behandlade frågorna och därvid först spörsmålet om lönegradsplaceringen för den lägre hiträdespersonalen har förslaget om allmänt inrättande vid verken av skrivbiträdesbefattningar samt om begränsning av extra ordinarie befattningar till att avse allenast skrivbiträdesgraden ansetts väl värt att upptagas till närmare övervägande. Såsom de sakkunniga påpekat tarvar emellertid förslagets genomförande särskild undersökning för varje särskilt verk. Slutlig ståndpunkt i frågan har ansetts icke böra tagas, innan dessa undersökningar verkställts. I samband med den ytterligare utredning, som sålunda bör komma till stånd, bör såsom allmänna lönenämnden påpekat även frågan om befordringsgången för hiträdespersonalen inom olika verk göras till föremål för särskild undersökning. Det må erinras, att sistnämnda fråga även berörts i 1941 års riksdagsrevisorers berättelse.

På grund av vad sålunda anförts föreslås under de olika huvudtitlarna icke någon allmän omläggning av den lägre bilrädespersonalens löneställning. Ej heller ha vissa av tjänsteförteckningssakkunniga framlagda förslag om uppflyttning av kontorsbiträdesbefattningar till kanslibiträdesbefattningar ansetts böra genomföras nu. Det enda undantaget utgör ett kontorsbiträde vid nedre justitierevisionen, där den nuvarande kanslibiträdestjänsten föreslås omändrad till kontoristbefattning och där de ordinarie kontorsbiträdenas antal för närvarande utgör femton.

Beträffande den mera kvalificerade hiträdespersonalen ha tjänsteförteckningssakkunniga, såsom förut angivits, föreslagit inrättande av ett antal nya kontoristbefattningar. Dessa förslag ha i allmänhet ansetts böra genomföras. Beträffande patent- och registreringsverket har dock i överensstämmelse med förslag av allmänna lönenämnden två kanslibiträden å bolagsavdelningen ansetts böra uppflyttas till kansliskrivare. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas, av statskontoret och allmänna lönenämnden tillstyrkta förslag har en kanslibiträdesbefattning vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts böra omändras till kansliskri vart jänst, varjämte en ny kanslibiträdesbefattning upptagits på kungl. bibliotekets personalförteckning. Av tjänsteförteckningssakkunniga framlagda förslag om inrättande av kansliskrivartjänster vid justitie- och kommunikationsdepartementen ha ansetts icke böra för närvarande genomföras. Däremot har i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, som i denna del tillstyrkts av statskontoret och allmänna lönenämnden, en ny kansliskrivartjänst ansetts böra inrättas, avsedd för byggnadsstyrelsens kamrerarkontor.

Vad de sakkunniga förordat i fråga om vaktmästarpersonalens lönegradsplacering har som regel ansetts böra genomföras. En förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och gravyravdelningen) vid national-

Utgifterna.

museet, som av de sakkunniga föreslagits skola nedflyttas till 6 lönegraden, har dock, med hänsyn till vad som blivit upplyst rörande tjänstegöromålens beskaffenhet (monterings- och konserveringsarbete av krävande beskaffenhet), ansetts böra bibehållas i nuvarande lönegrad. Ett av de sakkunniga framlagt förslag, enligt vilket en arvodesbefattning såsom vaktmästare vid tandläkarinstitutet skulle omändras till ordinarie expeditionsvakttjänst, har ansetts icke böra för närvarande genomföras. En ordinarie expeditionsvakt vid försäkringsinspektionen har — utöver vad de sakkunniga ifrågasatt — i enlighet med förslag av allmänna lönenämnden ansetts böra med hänsyn till arbetsuppgifternas beskaffenhet (bland annat förande av register och liggare, vård av förråd och tillsyn över arkivhandlingar) uppflyttas till 6 lönegraden.

Det av de sakkunniga i samarbete med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning framlagda förslaget i fråga om lönesättning för maskin- och värmeledningspersonalen har ansetts böra genomföras. Såsom redan angivits gäller detta dock icke maskinistpersonalen vid statens sinnessjukhus, då prövningen av frågan om denna personals löneställning ansetts böra anstå i avbidan på resultatet av pågående särskild utredning angående översyn av tjänsteförteckningen i vad den avser sinnessjukhusen. Allmänna lönenämnden, som ifrågasatt att hela frågan om maskin- och värmeledningspersonalens inbördes lönegradsplacering skulle underkastas ytterligare utredning, har betonat, att nämnden härvid icke åsyftat en höjning av den allmänna lönenivå, som skulle uppnås enligt de sakkunnigas förslag, vilket snarast synts nämnden ha tillmätts relativt gynnsamt för den ifrågavarande personalen. Sakkunnigförslaget i denna del har tills lyrkts av statskontoret.

De av de sakkunniga angivna allmänna principerna för registratorernas löneställning ha icke givit statskontoret eller allmänna lönenämnden anledning till erinran. De sakkunnigas förslag i denna del ha vid budgetarbetet, med förut angivet undantag, ansetts böra genomföras.

Icke heller de av de sakkunniga förordade allmänna principerna beträffande kassagöromålstjänsternas inplacering å löneskalan ha givit anledning till erinran från nyssnämnda ämbetsverks sida. Allmänna lönenämnden förordar dock, i anslutning till ett uttalande av riksräkenskapsverket, att benämningen redogörare icke kommer till användning utan att i stället användes benämningen kassör. Lönenämndens uttalande har beaktats.

Vad angår kamrerarbefattningarna har såsom framgår av det föregående löneställningen för kamrerarna hos medicinalstyrelsen och hos arméförvaltningens civila departement ansetts för närvarande icke böra upptagas till omprövning. Beträffande kamrerartjänsten bos utrikesdepartementet, vilken av de sakkunniga föreslagits nedflyttad från 26 till 24 lönegraden, bär riksräkenskapsverket framhållit, att även om departementets medelsförvaltning icke vore av särskilt stor omfattning, vore dock med kamrerartjänsten förenade arbetsuppgifter av sådan beskaffenhet, att arbetets art väl motiverade den nuvarande löneställningen. Riksräkenskapsverket bär därvid åberopat

12 Utgifterna.

bland annat redovisningen av utrikesdepartementets delfond av statens allmänna fastighetsfond, omhänderhavandet av bankaffärer för tillhandahållande av medel åt beskickningar och konsulat i utlandet ävensom granskningen av de utrikesdepartementet underställda myndigheternas redovisningar. Allmänna lönenämnden har delat de synpunkter riksräkenskapsverket sålunda anlagt. I överensstämmelse härmed har utrikesdepartementets kamrerartjänst ansetts böra bibehållas vid oförändrad löneställning. I fråga om kamreraren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, för vilken befattning de sakkunniga förordat nedflyttning från 24 till 22 lönegraden, har riksräkenskapsverket såsom sin bestämda uppfattning uttalat, att det med denna tjänst förenade arbetet vore av sådan art och omfattning, att en placering i 24 lönegraden måste anses vara befogad. Häri har allmänna lönenämnden instämt. I enlighet härmed har också sistnämnda kamrerartjänst bibehållits vid oförändrad löneställning. I övrigt ha de sakkunnigas förslag beträffande kamrerartjänsterna ansetts böra genomföras, varvid förutsatts beträffande kamreraren vid patent- och registreringsverket, vars befattning skulle uppflyttas från 21 till 22 lönegraden, att nu utgående felräkningspenningar skola indragas.

De sakkunnigas förslag till lönegradsplacering av övriga kassagöromålstjänster ha ansetts böra genomföras med det undantag, som framgår av vad i det föregående anförts.

Såsom redan angivits har prövningen av frågan om ändrad löneställning för laboratorerna, prosektorerna och observatörerna vid universiteten och karolinska institutet ansetts böra uppskjutas i avbidan på resultatet av pågående utredning angående universitetsprofessorernas inordnande under civila avlöningsreglementet. Ståndpunkt har därför icke tagits till frågan, i vad mån vid dessa befattningshavares inplacering i lönegrad hänsyn bör tagas till 1937 års lönereglering för läroverkslärarna. Däremot har det ansetts, att av nämnda lönereglering icke böra följa några konsekvenser för andra befattningshavargrupper. De sakkunnigas förslag om placering i 27 lönegraden av observatörerna vid rikets allmänna kartverk samt av kemisten och museiföreståndaren vid Sveriges geologiska undersökning ha därför ansetts icke böra genomföras. Med hänsyn till statsgeologernas ställning såsom direkt underlydande verkschefen och de med befattningarna förenade arbetsuppgifterna, ha dock dessa tjänster ansetts böra, såsom de sakkunniga ifrågasatt, uppflyttas till 27 lönegraden. Också de sakkunnigas förslag om ändrad löneställning för landsarkivarierna, bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping, förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen, laboratorerna vid farmacevtiska institutet, bibliotekarierna vid musikaliska akademien med musikhögskolan och vid tekniska högskolan samt förste arkivarien hos utrikesdepartementet har ansetts böra genomföras. I fråga om bibliotekarien vid Chalmers tekniska högskola har blivit upplyst, att bibliotekets omfattning och biblioteksverksamheten under de senare åren högst väsentligt ökat. Det har därför ansetts icke finnas tillräckliga skäl att, såsom de sakkunniga förordat, placera ifrågavarande

Utgifterna.

befattning lägre än bibliotekarietjänsterna vid övriga högskolor. På grund härav har ifrågavarande bibliotekariebefattning upptagits i 24 lönegraden.

Enligt tjänsteförteckningssakkunnigas förslag skola vissa ordinarie tjänster nyinrättas. Utöver vad som följer av vad i det föregående anförts har förslaget i detta hänseende ansetts böra genomföras endast beträffande tre tjänster, nämligen en sekreterartjänst vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, en sekreterartjänst vid statskontoret och en tjänst vid skolöverstyrelsen såsom konsulent för husligt arbete. Den första av dessa befattningar har ansetts böra inplaceras i 24 lönegraden, den andra i 26 lönegraden och den tredje i 24 lönegraden.

Sekreterarbefattningen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har av de sakkunniga föreslagits placerad i 24 lönegraden. Tjänsten anses erforderlig för att lätta kameralbyråchefens arbetsbörda. Förslaget har tillstyrkts av statskontoret. Allmänna lönenämnden har, under förutsättning av oförändrad organisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förklarat sig icke framställa erinran mot de sakkunnigas förslag.

Sekreterarbefattningen vid statskontoret har av de sakkunniga föreslagits placerad i 26 lönegraden. Tjänsten anses erforderlig på grund av den starkt ökade remissbördan. Enligt beslut av Kungl. Maj:t, efter det frågan underställts riksdagen, har under de senaste åren en permanent utökning av sekreterarbefattningarna vid statskontoret ägt rum genom förordnanden med vikariatsersättning. Förslaget har förordats av statskontoret. Allmänna lönenämnden, som av den förebragta motiveringen ej kunnat bilda sig något omdöme beträffande behovet av tjänsten, har i fråga om den föreslagna lönegradsplaceringen icke framställt erinran.

Konsulenten vid skolöverstyrelsen för husligt arbete har av de sakkunniga föreslagits placerad i 26 lönegraden. Tjänsten skulle ersätta en arvodesbefattning, för vilken arvodet är bestämt till 6,000 kronor för år. Statskontoret bär anfört, att därest befattningshavaren icke ansåges böra bibehållas som arvodist, syntes eu placering i 22 lönegraden vara fullt tillräcklig. Allmänna lönenämnden har — med hänsyn bland annat till en eventuell omorganisation av skolöverstyrelsen — icke ansett sig kunna tillstyrka, att befattningen för närvarande hänföres till högre lönegrad än den 24 :e.

Såsom framgår av den bifogade förteckningen har ändrad lönegradsplacering ansetts böra förordas för, bland annat, vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten och vid statens uppfostringsanstalt å Bona, vissa gravörer och ritare vid sjökarteverket, vissa förste aktuarier och en sekreterare vid riksförsäkringsanstalten, yrkesunderinspektörerna, inspektrisen över sjuksköterskeväsendet, föreståndaren vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, en byråingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, en notarie vid byggnadsstyrelsen, vissa sekreterare hos skolöverstyrelsen, länsveterinärerna, vissa gravörer vid rikets allmänna kartverk, assistenten och radioföreståndaren vid statens meteorologisk-liydrografiska anstalt, sjötekniska konsulenten vid kommerskollegium, en byggmästare och en byråingenjör vid lotsstyrelsen samt viss fyrpersonal. Förslagen överensstämma, beträffande fyrpersonalen dock med viss av lotsstyrelsen förordad jämkning, med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag, som i dessa delar lämnats utan

14 Utgifterna.

erinran eller tillstyrkts av statskontoret och allmänna lönenämnden. I fråga om motiven för förslagen torde få hänvisas till tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande med därtill hörande handlingar.

I övrigt innebära de i förteckningen upptagna förslagen allenast justeringar av löneställningen för vissa befattningshavargrupper i syfte att bringa denna i överensstämmelse med löneställningen för jämförliga befattningshavargrupper. Förslagen överensstämma med vad tjänsteförteckningssakkunniga förordat.

Vissa med tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande frågor.

Då i enlighet med vad här förordats tjänst flyttas till lägre lönegrad, bör den nuvarande tjänstinnehavaren föras på övergångsstat. Därvid bör i anmärkning till vederbörande personalförteckning angivas, att den nya ordinarie tjänsten skall hållas obesatt, så länge den till övergångsstat förde befattningshavaren kvarstår i sin tjänst.

I de fall då tjänst flyttas till högre lönegrad, bör nuvarande innehavare av tjänsten erhålla den högre tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. Detsamma bör gälla, då ordinarie tjänst utbytes mot högre icke-ordinarie tjänst. I sistnämnda fall bör den ordinarie tjänsten föras på övergångsstat. Vad nu sagts bör dock icke tillämpas, därest tjänstinnehavaren vid ingången av nästa budgetår redan uppnått pensionsåldern men erhållit anstånd med avgång ur tjänsten. I sistnämnda fall bör tjänstens lönegradsplacering ändras först vid den tidpunkt, då nuvarande tjänstinnehavare avgår.

Då tjänst flyttas från icke-ordinarie till ordinarie stat, bör den nya ordinarie tjänsten kungöras ledig i vanlig ordning.

Några problem i fråga om tjänstemännens inplacering i löneklass efter vidtagande av här ifrågasatta ändringar torde knappast uppkomma i andra fall än då tjänst flyttas till högre lönegrad. I sådant fall bör huvudregeln vara, att tjänstemannen bibehåller sin nuvarande löneklassplacering, såvida denna icke understiger lägsta lön eklassen i den nya lönegraden. Om så skulle vara förhållandet, bör tjänstemannen placeras i sistnämnda löneklass. Med hänsyn härtill har omräkning av avlöningsstaterna i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen i allmänhet skett endast i de fall, då tjänst överföres från icke-ordinarie till ordinarie stat eller tvärtom eller då ny tjänst inrättas.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majrt att i huvudsaklig överensstämmelse med vad här förordats meddela de bestämmelser, som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen. Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Enligt av tjänsteförteckningssakkunniga verkställda överslagsberäkningar skulle de av de sakkunniga föreslagna uppflyttningarna medföra en kostnadsökning av i runt tal 350,000 kronor, medan nedflyttningarna antagits medföra en kostnadsminskning av i runt tal 30,000 kronor. Nettoökningen skulle alltså belöpa sig till 320,000 kronor. I detta belopp ingår dock var-

Utgifterna.

ken rörligt tillägg eller kristillägg. Det förslag som här framlagts medför, med hänsyn till förordade begränsningar i förhållande till tjänsteförteckningssakkunnigas förslag, lägre kostnader. På grund av vad i det föregående förordats beträffande löneklassplaceringen av nuvarande tjänstinnehavare vid tjänsternas uppflyttning till högre lönegrad minskas givetvis kostnadsökningen väsentligt under de närmaste budgetåren.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående förordats meddela de bestämmelser, som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen.

2. Besparingsarbetet och riksstatsförslaget.

I 1941 års statsverksproposition har under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor lämnats en redogörelse för det besparingsarbete inom statsförvaltningen, vartill krisförhållandena givit anledning, och för de på detta område verksamma organen. I angivna sammanhang har även redogjorts för inriktningen av det besparingsarbete på längre sikt vilket anförtrotts åt besparingsberedningen. Den fortsatta besparingsverksamhet, som efter framläggandet av 1941 års statsverksproposition bedrivits, har i väsentliga delar varit anknuten till besparingsberedningen. En kort översikt över beredningens arbete bör därför här lämnas.

I fråga om besparingsberedningens organisation och arbetsformer torde få hänvisas till redogörelse i propositionen nr 261 till 1941 års riksdag angående anslag till beredningen. I detta sammanhang må endast erinras, att arbetet bedrives, förutom genom själva beredningen och delegationer inom denna, jämväl genom ett antal av beredningen tillkallade särskilda sakkunnigutredningar samt en av beredningen inrättad avdelning för kontorsorganisation, vilken utför organisationsundersökningar i olika verk under medverkan av representanter för verken samt anställda experter.

Beredningens förslag ha huvudsakligen redovisats i en serie promemorior, vilka överlämnats till vederbörande departementschefer. Förslagen ha antingen avgivits direkt av beredningen eller ock, med beredningens yttrande, av en delegation inom beredningen respektive tillkallade särskilda sakkunniga. Fn redogörelse för de olika ämnesgrupper, som de hittills framlagda promemoriorna beröra, ävensom för de i anledning därav vidtagna eller planerade åtgärderna lämnas i en över beredningens arbete upprättad översikt, vilken torde få såsom bihang fogas vid statsrådsprotokollet (bihang 2).

Fn del av de avgivna framställningarna behandlas helt eller delvis i statsverkspropositionen vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. Här

16 Utgifterna.

må hänvisas till, bland annat, åtskilliga bidragsanslag under femte huvudtiteln samt anslag till arkivväsendet, ett antal myndigheter under åttonde huvudtiteln och den statliga arrendeegnahemsverksamheten.

Ett flertal framställningar från besparingsberedningen, vilka ännu äro föremål för remissbehandling eller fortsatt övervägande inom vederbörande departement, äro avsedda att längre fram behandlas i särskilda propositioner, i följd varav anslag, som beröras av framställningarna, utbrutits i statsverkspropositionen. Så är fallet bland annat beträffande de framställningar som beröra socialstyrelsen, arbetsrådet, mödrahjälp, länsnykterhetsnämnderna in. in., anslag till skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn, folktandvården, tullverket, kontrollstyrelsen, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, högre lärarinneseminariet, allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda, dövstumundervisningsväsendet, utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen samt standardisering inom byggnadsväsendet.

I en del fall äro besparingsberedningens förslag avsedda att föranleda enbart åtgärder i administrativ ordning. Detta är i främsta rummet fallet beträffande vissa besparingsåtgärder inom affärsverken. Vid statens järnvägar ha besparingsresultat i olika hänseenden uppnåtts genom åtgärder vidtagna av järnvägsstyrelsen i samråd med av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga. De åsyftade åtgärderna beröras närmare i den såsom bibang vid protokollet fogade översikten. Till här ifrågavarande kategori hör även ett förslag om borttagande av värdebrevbäringen, vilket utarbetats av särskilda av beredningen tillkallade sakkunniga för postverket.

Beredningen har medverkat i den inom finansdepartementet under hösten 1941 verkställda budgetgranskningen. Möjlighet har härigenom erhållits att vid prövningen av petita beakta av beredningen vunna erfarenheter.

I vissa fall pågå eller planeras utredningar inom beredningen, till vilka hänsyn ansetts böra tagas vid budgetbehandlingen, trots att resultat ännu icke förelegat. Av hänsyn till sådana utredningar ha definitiva äskanden ej nu framlagts beträffande bland annat anslagen till mödrahjälp — vilka jämväl beröras i en förut omförmäld, redan överlämnad promemoria — samt avlönings- och omkostnadsanslagen till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet ävensom anslagen till sjukförsäkring. 1 andra fall ha anslag som beröras av pågående eller planerade utredningar ansetts kunna äskas, eftersom ett genomförande av de förslag till vilka utredningarna kunna föranleda ej behöver omedelbart påverka anslagsberäkningen. Bland de pågående eller planerade utredningar, för vilka en redogörelse lämnas i nyssnämnda översikt över beredningens verksamhet, märkas undersökningar genom organisationsavdelningen inom ett flertal förvaltningsgrenar.

Beträffande sambandet mellan besparingsberedningens arbete och budgetbehandlingen må i övrigt, i anslutning till uttalande i 1941 års statsverksproposition, framhållas, att besparingsåtgärder, som under arbetets gång finnas möjliga, i stor utsträckning kunna omedelbart genomföras, även om de icke skulle ha tagits i beräkning vid bestämmandet av respektive anslag. Den omständigheten att vissa anslag, som kunna komma att beröras av besparings-

Utgifterna.

arbetet, likväl gjorts till föremål för definitiva anslagsäskanden, behöver således icke innebära uppskov till ett senare budgetår med genomförandet av besparingsförslag avseende dessa anslag.

Med hänsyn till det här berörda besparingsarbetets oavslutade karaktär — resultaten av organisationsundersökningarna i rationaliseringssyfte kunna ännu ej alls bedömas — saknas anledning att i detta sammanhang göra en beräkning av den vunna besparingen. Denna är för övrigt svår att skilja ut ur de anslagsbegränsningar som i vanlig ordning vidtagits i samband med uppgörandet av riksstatsförslaget och som kunna vinnas genom fortlöpande kontroll över anslagsanvändningen.

Vid sidan av besparingsberedningen arbeta alltjämt vissa andra organ med likartade uppgifter. Särskilt må erinras om den verksamhet som utövas avstatens krisrevision samt av de civila och militära byggnadsutredningarna. De av krisrevisionen vunna besparingarna inom försvarsväsendet kunna icke komma till uttryck i anslagsberäkningarna, emedan de i huvudsak ta formen av en effektivisering av användningen av anvisade medel.

3. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m.

Löneregleringsarbetet. I det föregående har lämnats en redogörelse för den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen inom den civila statsförvaltningen. Beträffande revision av tjänsteförteckningen för statens sinnessjukhus pågår särskild utredning. Då det är avsett, att resultatet av denna utredning skall föreläggas årets riksdag, har avlöningsanslaget för statens sinnessjukhus i riksstatsförslaget upptagits med endast beräknat belopp.

För ett av de större civila förvaltningsområden, som hittills icke lönereglerats i anslutning till civila avlöningsreglementet, nämligen häradsrätterna, är det avsett, att förslag om dylik lönereglering skall genom särskild proposition föreläggas riksdagen. Den med förslaget åsyftade definitiva löneregleringen kan emellertid icke förutsättas genomförd före ingången av budgetåret 1943/44. För nästa budgetår ifrågakommande partiell löneförbättring åt häradshövdingarna är avsedd att övervägas i samband med fastställande av avlöningsanslaget för häradsrätterna, vilket med hänsyn till vissa särskilda organisationsspörsmål utbrutits i statsverkspropositionen.

Enligt förslag, som i dag anmälas under nionde huvudtiteln, skall lönereglering genomföras vid två myndigheter, nämligen statens maskin- och redskapsprovningsanstalter samt fisketillsynsmyndigheten, vilka skola inordnas under civila icke-ordinariereglcmentet.

Vid 1937 års riksdag beslöts lönereglering för folk- och småskollärarna, grundad på det då gällande statliga lönesystemet. Nämnda lönesystem utsträcktes vid 1938 års riksdag till lärare vid högre kommunala skolor. Från och med budgetåret 1939/40 ha avlöningsbeloppen för ifrågavarande kommunalt anställda lärare anpassats efter civila avlöningsreglementets bestämmelser. På enahanda sätt ha lönerna reglerats för nomadlärarna. För när-

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 1. Del 3. 2

18 Utgifterna.

varande pågår utredning genom särskilda sakkunniga i fråga om definitiv anpassning av lönebestämmelserna för dessa lärargrupper efter civila avlöningsreglementet. Även resultatet av denna utredning antages kunna föreläggas årets riksdag, vilket föranlett utbrytning av de anslag under åttonde huvudtiteln, som beröras av utredningen.

Arvodesregleringar m. m. Inom några förvaltningsområden finnes personal, som icke är inordnad å löneplan utan avlönas med arvoden, oaktat anställningen är av stadigvarande natur. Så är förhållandet även inom verk, som äro inordnade under civila avlöningsreglementet. Under det hittillsvarande löneregleringsarbetet ha föreliggande spörsmål om anställningsvillkoren för dylik personal i viss utsträckning undanskjutits. Emellertid har det funnits skäligt att i samband med årets riksstatsförslag upptaga hithörande spörsmål till övervägande. Närmast har därvid ifrågakommit att överföra arvodespersonal till extra ordinarie stat. Såsom förutsättning för dylikt överförande har ansetts böra gälla, att vederbörande befattningshavare kunna jämställas med extra ordinarie personal såväl vad angår arbetets beskaffenhet och omfattning som med hänsyn till anställningens varaktighet; någon reglering har likväl icke ansetts böra ske för närvarande, om denna innefattat ett ställningstagande till en organisationsfråga av större räckvidd. Ändring har vidare ej funnits påkallad beträffande arvodesbefattningar, som äro avsedda för rekryteringspersonal, vilken normalt vinner befordran inom ej alltför lång tid. Vid bedömandet av de olika förekommande fallen har man haft att taga särskild hänsyn till den omständigheten, att extra ordinarie anställning numera är förenad med såväl tjänste- som familjepensionsrätt. I vilka fall överförande av arvodesbefattningar till extra ordinarie befattningar är avsett att äga rum framgår av redogörelser vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. Bland förvaltningsområden, inom vilka dylikt överförande föreslås, må nämnas universitetsbiblioteken och lantbrukshögskolan.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning av arvodesbelopp, å vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dyrtidstilläggen i motsvarande mån avvecklades. Vid 1940 års urtima riksdag verkställdes en uppräkning av vissa arvoden, som ej voro förenade med dyrtidstillägg. Arvodesregleringen fullföljdes vid 1941 års riksdag sålunda, att dyrtidstilläggen i det väsentliga avvecklades inom den civila statsförvaltningen såvitt angår arvoden i egentlig bemärkelse.

Med hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegringen har det funnits nödvändigt att nu föreslå en ytterligare uppräkning av vissa arvoden. Den översyn av arvodesbeloppen, som i detta syfte företagits vid budgetbehandlingen, har väsentligen skett efter tidigare tillämpade principer. Bland annat ha bisyssle- och aspirantarvoden samt arvoden uppgående till högre belopp regelmässigt lämnats oförändrade. Arvodeshöjningen har i allmänhet beräknats efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt.

För att möjliggöra en liknande förbättring av arvoden, bestämda av verken, har föreslagits höjning av medelsanvisningen under vissa anslagsposter

Utgifterna.

med i regel omkring 5 procent av summan av de arvoden, som ansetts kunna komma i fråga till sådan förbättring.

I vilka fall uppräkning av arvoden eller höjning av anslagsposter för möjliggörande av dylik uppräkning är avsedd att äga rum, framgår av redogörelser vid vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.

De nu rådande förhållandena inom krigsrätternas arbetsområde ha givit anledning att till särskild behandling upptaga frågan om arvodesreglering vid dessa domstolar. På grund av den härutinnan pågående utredningen har krigsrätternas avlöningsanslag i riksstatsförslaget upptagits med endast beräknat belopp.

Nya befattningar. I samband med tjänsteförteckningsrevisionen förordas, såsom av därom lämnad redogörelse framgår, inrättande av ett mindre antal nya befattningar. Den i det föregående berörda omregleringen av vissa nuvarande arvodesbefattningar innebär någon ökning av antalet extra ordinarie befattningar. Härutöver har, med hänsyn till det statsfinansiella läget, uppförandet av nya befattningar i personalförteckningarna respektive höjning av medelsanvisningen för personalökning strängt begränsats till det fåtal undantagsfall, där krisförhållandena eller andra särskilda omständigheter gjort förstärkning av personalorganisationen oundviklig.

Beträffande överståthållarämbetet föreligger förslag om upptagande i personalförteckningen av viss personal, som för närvarande avlönas av Stockholms stad. För vidare beredning av frågan om överståthållarämbetets organisation har ämbetets avlöningsanslag utbrutits i statsverkspropositionen.

De restriktioner i fråga om återbesättande av befattningar, som genomförts i anslutning till besparingsarbetet (kungörelsen den 3 januari 1941, nr 5), ha lett till att vakanssättning i viss utsträckning kommit att ske inom olika förvaltningsgrenar. Liksom under innevarande budgetår ha de vakanta befattningarna fått kvarstå i personalförteckningarna, i den mån fråga endast varit om en av det finansiella läget betingad temporär vakanssättning, varemot de avlöningsbelopp, som inbesparas genom vakanssättningen, utelämnats vid anslagsberäkningen. Det sistnämnda gäller även de avlöningsbelopp, som antagits komma att inbesparas genom tjänstledigheter.

Tjänstepensionsavdragen. Vid 1941 års riksdag har antagits förslag till nytt tjänstepensionsreglemente, avsett att träda i kraft den 1 juli 1942. De i det nya reglementet fastställda tjänstepensionsavdragen äro något större än de nuvarande. Den minskning av nettolönerna för ordinarie och extra ordinarie personal, som härav föranledes, kommer att innebära en viss minskning i belastningen å de poster i avlöningsstaterna, från vilka lönerna till sådan personal bestridas. Denna minskning bär emellertid icke ansetts vara så stor, att den i allmänhet behöver påverka anslagsberäkningen. I särskilda fall, där så funnits påkallat, bär hänsyn till ändringen tagits genom lämplig avrundning nedåt av vederbörande anslagspost med utgångspunkt från åtI

20 Utgifterna.

minskningen av nettolönerna i genomsnitt motsvarar ungefär 0.5 procent av lönekostnaderna, rörligt tillägg ej inberäknat, för ifrågavarande personal.

Överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna. I 1941 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat medgiva överskridande under budgetåret 1941/42 av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Enligt skrivelse den 11 februari 1941, nr 17, har riksdagen lämnat det sålunda föreslagna bemyndigandet.

Det ifrågavarande bemyndigandet hade funnits påkallat dels med hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från och med budgetåret 1941/42, medförde en överflyttning till förenämnda maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis beräknade poster.

Då en förlängning av bemyndigandet är påkallad, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att det Kungl. Maj:t för budgetåret 1941/42 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall äga fortsatt giltighet för budgetåret 1942/43.

Omkostnadsanslagen. Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag är för det löpande budgetåret, liksom för budgetåret 1940/41, strängt begränsad med hänsyn till det finansiella läget. Den fortgående prisstegringen har vållat svårigheter att hålla den sålunda bestämda kostnadsramen. Beträffande sådana förslagsvis beräknade utgiftsposter, vilkas belastning icke eller endast i begränsad mån kan påverkas av besparingsåtgärder, t. ex. kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, har i riksstatsförslaget företagits en uppräkning till vad som kan antagas motsvara den verkliga belastningen. Någon enhetlig norm för uppräkningen har ansetts icke kunna uppställas, utan den har fått bero av en undersökning av förhållandena i de särskilda fallen. De ifrågavarande posterna ha i regel beräknats med utgångspunkt från nuvarande priser och sålunda utan att beräkningarna påverkats av antaganden om den fortsatta prisutvecklingen. Vad åter angår obetecknade eller av Kungl. Maj:t maximerade utgiftsposter, såsom posterna till övriga

Utgifterna. 21

expenser för eget behov, ha höjningarna i medelsanvisningen i möjligaste mån begränsats.

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård m. m. ingå bland annat ersättningar åt verksläkare. Vid anmälan i 1941 års statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor erinrades, att det allmänna spörsmålet om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna blivit endast provisoriskt löst genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid den civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet. Då det emellertid ännu icke ansågs lämpligt att upptaga berörda spörsmål till slutlig reglering, förordades, att de provisoriska bestämmelserna finge gälla även under budgetåret 1941/42.

Vad sålunda anförts lämnade riksdagen utan erinran.

Enär det synes erforderligt att avvakta ännu någon tids erfarenhet, innan frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna upptages till nytt övervägande, förordar jag, att de nuvarande bestämmelserna i ämnet få gälla även under nästa budgetår.

4. Anslag till anläggningsarbeten.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i 1941 års statsverksproposition redogjorde jag för de principer som legat till grund för behandlingen av äskanden avseende anslag till anläggningsarbeten för innevarande budgetår.

I syfte att skapa en arbetsreserv, som skulle kunna komma till användning, i händelse utvecklingen på arbetsmarknaden påkallade detta, framlades å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 förslag om anslag till ett flertal byggnadsföretag och andra anläggningsarbeten, vilka icke voro av den angelägenhetsgraden, att de i rådande finansläge ansågos böra komma till stånd med mindre man därmed vunne sysselsättningsmöjligheter som eljest måst öppnas i annan ordning. Medlen äskades å särskilda reservationsanslag (B), vilka skulle få tagas i anspråk blott efter en prövning av de avsedda företagens angelägenhet ur arbetslöshetssynpunkt.

Med den angivna utgångspunkten ansågs det vid uppgörandet av riksstatsförslaget för budgetåret 1941/42 riktigast att — med viss modifikation för väganslagen och andra anslag som avsågo fortlöpande arbeten, vilka motiverade en mera jämn anslagsfördelning över åren — begränsa anslagsäskandena till sådana oundgängliga arbeten som av tekniska skäl icke borde verkställas förrän under angivna budgetår. En annan konsekvens av den intagna ståndpunkten var, att förslag icke ansågs böra framläggas om en allmän beredskapsstat för budgetåret med ytterligare villkorliga medelsanvisningar för arbetslöshetsmotiverade företag.

Prövningen av arbetslöshetsskälen att sätta i gång de arbeten, för vilka medel anvisats å nyssnämnda beredskapsanslag å tilläggsstat II för budget-

22 Utgifterna.

året 1940/41, har verkställts genom en särskild samarbetsdelegation mellan social- och finansdepartementen samt statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission. Delegationen har prövat såväl i vad mån arbetena skulle bereda lättnad i en mera avsevärd lokal arbetslöshet som arbetenas värde i jämförelse med övriga å respektive orter ifrågakommande arbetsobjekt. Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört, att beredskapsanslagen hittills blott i mindre utsträckning behövt tagas i anspråk.

I annat sammanhang framläggas förslag om frigörelse från arbetslöshetsförbehållet för vissa kvarstående beredskapsanslag, som avse arbeten vilka det av andra skäl visat sig angeläget att nu få till stånd. Den härav betingade reduktionen av det totala belopp, som alltjämt kvarstår odisponerat på beredskapsanslagen, är dock av ringa omfattning och minskar icke nämnvärt möjlighetén att vid förefallande behov med anlitande av dessa bereda ökad sysselsättning genom en lämplig utvidgning av den statliga anläggningsverksamheten.

Med hänsyn till att anslag till statliga anläggningsarbeten sålunda alltjämt i betydande utsträckning kvarstå reserverade för tillgodoseende av eventuella sysselsättningsbehov, har anledning icke ansetts föreligga att nu äska ytterligare beredskapsanslag. Ej heller ha skäl förelegat, att vid prövningen av förslag om nya anläggningsarbeten under nästa budgetår frångå de restriktiva principer som tillämpades vid utformningen av årets riksstat. I viss utsträckning ha likväl medel för ej individualiserade anläggningsarbeten ansetts böra äskas i större omfattning än som föranledes av de direkta behoven, varvid emellertid avsetts, att medlen icke skola disponeras annat än i den mån arbetslöshetsläget kan komma att påkalla detta. Det gäller här arbeten, vilka — såsom exempelvis terrasseringsarbeten för dubbelspårsanläggning — visat sig utgöra ett lämpligt komplement till av statens arbetsmarknadskommission organiserade företag.

När trots de restriktiva principer, som vunnit tillämpning vid granskningen av förslag till nya anläggningsarbeten, avsevärda belopp likväl äskas för ändamålet, beror detta främst på att försvarsväsendets fortsatta utbyggnad kräver betydande nyinvesteringar och att sådana äro påkallade även vid vissa av affärsverken på grund av dessas fortsatta expansion. En bidragande orsak är även, att byggnadsbehoven ofta icke kunna eftersättas någon längre tid utan ogynnsamma konsekvenser och att man därför efter ett par år av inskränkt statlig byggnadsverksamhet måste räkna med en viss utvidgning av denna.

Utgifterna.

5. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Ersättning till fastighetsfonderna. Sedan statens allmänna fastighetsjond vid utgången av budgetåret 1939/40 utvidgats till att avse jämväl vissa av tullverket och lotsverket disponerade fastigheter, omfattar fastighetsfonden nio delfonder, vilka stå under förvaltning av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, Uppsala universitet, Lunds universitet, direktionen för karolinska sjukhuset och lotsstyrelsen. Fastighelsfonden är anordnad såsom en kapitalfond, vilket innebär, att -—- förutom kapitalbehållningen —- fondens inkomster och utgifter redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställes årligen av Kungl. Maj :t och riksdagen. A utgiftssidan i denna stat upptagas anslagsposter för bestridande från fonden av reparationsoch underhållskostnader m. m. samt för avsättning till värdeminskningskonto. Från fondens stat bestridas vidare hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. Å statens inkomstsida beräknas, förutom hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden samt diverse inkomster, en post för varje delfond, benämnd ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Ersättningen till statens allmänna fastighetsfond skall i princip fastställas till det belopp, som erfordras för att kapitalbehållningen Jför varje delfond skall vara fullt förräntad, varvid man utgår från en avkastning av 4 procent. Denna grund för ersättningens beräknande skall tillämpas för alla delfonder utom för byggnadsstyrelsens delfond, beträffande vilken ersättningen till fastighetsfonden i stället ulmätes med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående fastigheterna. Ersättningen till statens allmänna fastighetsfond utgår av särskilda å driftbudgeten anvisade förslagsanslag, därvid ersättningen till byggnadsstyrelsens delfond uppdelas efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna. De överskott, som uppstå å fastighetsfondens särskilda delfonder, redovisas under särskilda inkomsttitlar å riksstatens inkomstsida.

Förslag till stater för allmänna fastighetsfondens delfonder för budgetåret 1942/43 ha avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Dessa förslag iia granskats av riksräkenskapsverket, som i utlåtande den 6 december 1941 1 öreslagit vissa jämkningar av teknisk art i myndigheternas beräkningar. Riksräkenskapsverket bär däremot icke ingått på någon prövning av de av myndigheterna begärda anslagsbeloppen för bestridande av reparations- och underhållskoslnader. En preliminär granskning har givit vid handen, all dessa belopp kunna i det statförslag, som skall fogas vid statsverksproposilionen, upptagas i huvudsak till vad myndigheterna funnit behövligt eller med sammanlagt i runt tal 4.41 miljoner kronor, vilket är praktiskt taget samma belopp som medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Med utgångspunkt från myndigheternas beräkningar av ersättningen till statens allmänna fastighetsfond torde de för beredande av denna ersättning

24 Utgifterna.

erforderliga förslagsanslagen böra för budgetåret 1942/43 upptagas preli-

minärt till följande belopp:

kronor kronor

Andra huvudtiteln:

Ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond ............ 577,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 329,000 906,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till utrikesdepartementets delfond.......... 790,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 213,000 1,003,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 433,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till medicinalstyrelsens delfond ............ 3,129,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 2,258,000 5,387,000

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 368,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 525,000

Ersättning till generaltullstyrelsens delfond............ 80,000 605,000

Åttonde huvudtitefn:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 4,375,000

Ersättning till Uppsala universitets delfond............ 728,000

Ersättning till Lunds universitets delfond............. 324,000

Ersättning till Karolinska sjukhusets delfond.......... 841,000 6,268,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 1,005,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 703,000

Ersättning till lotsstyrelsens delfond.................. 274,000 977,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 584,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 107,000

Summa kronor 17,643,000.

Förslag att ifrågavarande anslag skola i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptagas med här angivna beräknade belopp framställas under de olika huvudtitlarna av vederbörande departementschefer. Frågan om avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1942/43 torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t. Ett beräknat förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Utgifterna.

25 I anslutning till grunder, som godkänts av 1939 års lagtima riksdag, har för redovisning av vissa av försvarsväsendet disponerade fastigheter per den 1 juli 1940 inrättats en ny kapitalfond, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna kapitalfond är uppdelad på tre särskilda delfonder, av vilka en avser fastigheter under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning. Enligt av riksdagen godkända grunder fastställes vidare stat för försvarsväsendets fastighetsfond för varje budgetår, upprättad efter i huvudsak samma regler, som tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes så, att full förräntning — beräknad efter 4 procent — erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet. För bestridande av denna ersättning upptagas å fjärde huvudtiteln tre förslagsanslag, ett för var och en av delfondema. De överskott, som uppstå å delfonderna, tillföras riksstatens inkomstsida; å denna upptagas alltså under huvudrubriken försvarsväsendets fastighetsfond tre inkomsttitlar för redovisning av respektive delfonders överskott.

Förslag till stater för ifrågavarande delfonder för budgetåret 1942/43 ha avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Över dessa förslag har riksräkenskapsverket den 6 december 1941 avgivit infordrat yttrande. I avbidan på slutlig granskning av förvaltningsmyndigheternas statförslag, vilka bland annat innefatta betydande ökningar av anslagsmedlen till reparations- och underhållskostnader m. m., torde det förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond, som skall fogas vid statsverkspropositionen, böra avfattas i överensstämmelse med vad myndigheterna föreslagit, dock med vissa i huvudsak tekniska jämkningar. Den erforderliga ersättningen till försvarsväsendets fastighetsfond för åt statliga myndigheter upplåtna lokaler torde i enlighet med de sålunda föreliggande preliminära beräkningarna böra för budgetåret 1942/43 upptagas till följande belopp:

Ersättning till arméförvaltningens delfond ............ kronor 11,529,000

Ersättning till marinförvaltningens delfond .......... » 5,648,000

Ersättning till flygförvaltningens delfond ............ » 4,927,000

Summa kronor 22,104,000.

Förslag att dessa anslag skola i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptagas med här angivna beräknade belopp framställas av chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln. Frågan om avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t. Ett beräknat förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet med de grunder, som av 1939 års lagtima riksdag godkänts, äro i riksstaten för innevarande budgetår under andra, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna

26 Utgifterna.

uppförda särskilda förslagsanslag till ersättning åt statens domäners fond för sådan å fonden bokförd egendom, som disponeras för vissa för domänstyrelsens verksamhet främmande ändamål, såsom fångvård, socialvård och undervisningsverksamhet samt försöksverksamhet på jordbruksområdet. Dessa ersättningar till domänfonden äro i princip att jämställa med ersättningsanslagen till fastighetsfonderna och representera alltså endast en formell, av redovisningsskäl motiverad omföring av medel inom budgetens ram.

Denna redovisningsform tillämpas för närvarande beträffande följande kronoegendomar:

Hall i Stockholms län och viss del av Skenäs kungsgård i Östergötlands län, vilka båda nyttjas för fångvårdsändamål;

Östra Vilhelmsro m. m. i Jönköpings län, som disponeras av statens anstalt för fallandesjuka;

Dagöholm i Södermanlands län, som nyttjas för alkoholistvårdsändamål;

viss del av Troxhammar nr 4 och nr 6 i Stockholms län, som nyttjas för skyddshemsändamål;

Broby gård i Uppsala län, som nyttjas för dövstumundervisningen; och

viss del av Nyckelby i Stockholms län samt Mosslunda i Kristianstads län, vilka båda nyttjas såsom försöksgårdar.

Frågan om utsträckt tillämpning av denna redovisningsform är föremål för fortsatt utredning.

Ersättning till statens domäners fond bör för budgetåret 1942/43 utgå för upplåtelse av de egendomar, vilka här angivits. De särskilda förslagsanslag som böra uppföras under andra, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna för dylik ersättning ha beräknats till resp. 19,000, 8,000, 2,200 och 8.000 kronor, eller till sammanlagt 37,200 kronor. Det torde få ankomma på vederbörande departementschefer att vid anmälan av anslagsäskandena under nämnda huvudtitlar framställa förslag om anvisande å riksstaten för budgetåret 1942/43 av dylika anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

Rörligt tillägg. Rörligt tillägg utgår till befattningshavare, som äro underkastade civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet, ävensom till vissa tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden regleras av bestämmelser i civila och militära icke-ordinariereglementena. Sådant tillägg åtnjutes jämväl av de kommunalt anställda lärare m. fl., för vilka gälla provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret 1941/42, nämligen lärare vid folk- och småskolor m. fl. och nomadlärare samt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor (Svensk författningssamling 1941, nr 448—450). Rörligt tillägg utgår även till vissa befattningshavare med avlöning från anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

För nästa budgetår torde rörligt tillägg fortfarande böra utgå till nu nämnda kategorier av befattningshavare. Vad angår de kommunalt anställda lärarna och därmed i avlöningshänseende likställda befattningshavare pågår

Utgifterna.

utredning om ersättande av de provisoriska avlöningsbestämmelserna med definitiva bestämmelser i anslutning till civila avlöningsreglementet. Lösningen av denna fråga varom förslag torde vara att förvänta till 1942 års liksdag lärer icke medföra någon ändring i fråga om grunderna för rörligt tillägg för ifrågavarande befattningshavare.

I gällande riksstat äro anslagsposterna till rörligt tillägg å avlöningsstalerna beräknade efter 15 procent, till vilken procentsats det rörliga tillägget är maximerat enligt förut nämnda avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget för budgetåret 1942/43 ha anslagsposterna till rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Dyrtidstillägg lorde fortfarande böra beredas befattningshavare, som icke berörts av de under senare år genomförda löneregleringarna, däri inbegripna även sådana som förklarat sig icke vilja övergå på ny stat.

Jämväl å pensioner till förutvarande befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt till änkor och barn efter dylika befattningshavare bör dyrtidstillägg respektive procentuellt tillägg utgå under nästa budgetår. För de nuvarande och blivande pensionslagare, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet blir tillämpligt, bortfaller dock rätten till dyrtidstillägg. Till följd härav minskas enligt verkställda beräkningar belastningen under nästa budgetår å anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl. med respektive 880,000 och 800,000 kronor. Vidare medför den reglering av prästernas familjepensionsförhållanden, som genomförts från och med innevarande år, ett minskat medelsbehov under nästa budgetår å anslaget till dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. med i runt tal 500,000 kronor. Därest den nyss berörda närmare anslutningen av lönebestämmelserna för folk- och småskollärarna m. fl. till civila avlöningsreglementets lönesystem hinner genomföras från och med nästa budgetår och i samband därmed de för ifrågavarande lärare gällande pensionsbestämmelserna kunna anpassas efter pensionsbestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, bortfaller rätten t ill dyrtidstillägg för de pensionslagare, som bliva underkastade de nya pensionsbestämmelserna. Härav skulle föranledas minskat mcdelsbehov å anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. Denna minskning synes för närvarande böra uppskattas till omkring 500,000 kronor. Slutligen bör nämnas, att omfattningen av de militära inkallelserna under nästa budgetår påverkar medelsbehovet å anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare in. fl.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg ifrågasätter jag icke någon ändring. Den av 1941 års riksdag för budgetåret 1941/42 beslutade maximeringen av dessa tillägg till visst indextal (skrivelse nr 17) torde alltså böra gälla även för nästa budgetår (jfr även propositionen nr 280 till 1940 års lagtima riksdag och samma riksdags skrivelse nr 399).

28 Utgifterna.

Under hänsynstagande till vad sålunda anförts har beräkning verkställts av erforderliga anslag till dyrtidstillägg (respektive procentuellt tillägg) för nästa budgetår. Beräkningarna, vilka utförts med utgångspunkt från de procenttal, som tillämpas vid levnadskostnadstalet 188 i den indexserie, där levnadskostnaderna i juli 1914 betecknats med 100, ha givit följande resultat.

1.

2.

3.

Anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst:

Andra huvudtiteln .............. kronor 740,000

Tredje huvudtiteln .............. » 24,000

Fjärde huvudtiteln .............. » 140,000

Femte huvudtiteln .............. » 540,000

Sjätte huvudtiteln .............. » 62,000

Sjunde huvudtiteln ............ » 11,000

Åttonde huvudtiteln ............ » 900,000

Nionde huvudtiteln ............ » 670,000

Tionde huvudtiteln ............ » 10,000

Elfte huvudtiteln .............. » 2,200 kronor 3,099,200

Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter .......... » 1,300,000

Anslagen till dyrtidstillägg (resp. procentuellt tillägg) åt pensionärer:

f. d. civila befattningshavare m. fl. kronor 8,800,000 civila befattningshavares änkor

och barn m. fl............. » 1,900,000

f. d. militära befattningshavare

m. fl..................... > 2,900,000

militära befattningshavares änkor

och barn.................... » 800,000

f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer vid riksdagens verk . . »___17,700 kronor 14,417,700

4. Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare .......................... »_700,000

Summa kronor 19,516,900.

Anslaget under åttonde huvudtiteln till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter torde med hänsyn till föreliggande fråga om viss lönereglering för lärare vid folkhögskolor upptagas i riksstatsförslaget med allenast beräknat belopp. Å tolfte huvudtiteln bör anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer på grund av vad nyss anförts om ifrågasatt anpassning av pensionsbestämmelserna för folk- och småskollärare m. fl. efter allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser upptagas med endast beräknat belopp.

Förslag om anslag eller beräknande av anslag till dyrtidstillägg under de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer. Beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar böra utgifterna för dyrtidstillägg liksom hittills utgå från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Utgifterna. 29

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1942/43 må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels ock besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Kristillägg. Under år 1941 har kristillägg utgått enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66, skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 42, skriv, nr 76) till statens befattningshavare i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer. Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelserna den 17 januari 1941 angående kristillägg under år 1941, åt dels vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941 åt lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående kristillägg åt präster under år 1941.

Kristillägg har enligt dessa bestämmelser tillkommit löntagare med rätt till rörligt tillägg — därunder inbegripna jämväl lärare vid folk- och småskolor samt högre kommunala skolor — samt löntagare, som åtnjutit dyrtidstillägg av statsmedel — däribland jämväl befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter (folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot ha arvodestagare som regel icke åtnjutit kristillägg. Kristillägg har vidare tillkommit tjänstepensionärer, å vilkas pensioner utgått dyrtidstillägg av statsmedel, däribland även viss förutvarande arbetarpersonal. Därjämte ha kristillägg utgått å familjepensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet och enligt familjepensionsreglementena för arbetare, för folkskollärare m. fl. och för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen har kristillägg tillkommit den, som åtnjutit annan familjepension än nyss sagts eller därmed jämförligt understöd, varå utgått dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg av statsmedel.

Under första kvartalet 1942 utgår kristillägg enligt en av 1941 års riksdag beslutad provisorisk reglering (prop. nr 349, skrivelse nr 519) till samma

30 Utgifterna.

grupper som under år 1941 och efter i princip oförändrade regler för dyrtidskompensationen men med anpassning uppåt efter den inträdda levnadskostnadsstegringen. Kristillägget, som under första halvåret 1941 utgått med 4 procent och under andra halvåret med 8 procent, skall sålunda under första kvartalet 1942 utgå oförändrat med 8 procent om det för nyårsskiftet beräknade levnadskostnadstalet (i 1935 års indexserie) understiger 144 men höjas till 12 procent om levnadskostnadsindex uppnår eller överstiger detta tal.

Frågan om kristillägg för tiden därefter är ännu öppen. Såsom jag vid anmälan av propositionen nr 349 anförde, torde, sedan överläggningarna med tjänstemännens organisationer återupptagits i januari månad och avslutats, förslag om reglering av kristilläggen för år 1942 få föreläggas riksdagen. Efter vilka grunder sådana tillägg må komma att utgå under budgetåret 1942/43 kan sålunda nu icke närmare bedömas. Under riksdagens lopp torde säkrare hållpunkter för bedömning av anslagsfrågan erhållas, åtminstone såvitt angår första hälften av budgetåret. I avvaktan härpå böra förslagsanslag för ändamålet upptagas i statsverkspropositionen med allenast beräknade belopp, förslagsvis motsvarande kostnaderna under ett år för kristillägg å 12 procent enligt hittills gällande grunder. De särskilda anslagen för budgetåret 1942/43 ha i enlighet härmed preliminärt beräknats till följande belopp, av vilka siffran för åttonde huvudtiteln torde få göras till föremål för speciell justering, därest föreliggande fråga om lönereglering för lärare vid folkhögskolor bringas till lösning under riksdagens lopp:

Andra huvudtiteln Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

Elfte »

Tolfte »

Fjortonde »

....... kronor 950,000

....... » 260,000

....... » 5,700,000

....... » 5,040,000

....... » 300,000

....... » 2,390,000

....... » 22,200,000

....... » 1,280,000

....... » 800,000

....... » 18,000

....... » 8,100,000

....... » 100,000

Summa kronor 47,138,000.

För affärsverken torde kristilläggen liksom under innevarande budgetår få bestridas från de medel, av vilka dessas utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt samt för stuteriväsendet torde kristilläggskostnaderna böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och inrättningars stater. För präster samt prästerliga tjänste- och familjepensionärer torde

Utgifterna.

vederbörliga kristillägg utgå ur kyrkofonden jämlikt lagen den 23 november 1934 (nr 544) om dyrtidstillägg åt präster.

Förslag om beräknande av anslag till kristillägg under de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att utgifterna för kristillägg, i den mån de icke skola utgå ur kyrkofonden, skola för budgetåret 1942/43 bestridas: beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt befattningshavare hos försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas, beträffande befattningshavare vid statens hingsldepAr och stuteri samt å lantbruksstyrelsens stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön utgår, samt i fråga om andra befattningshavare och pensionärer från de anslag i riksstaten, som äro avsedda för kristillägg.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: William Dickson.

32 Utgifterna,

Bihang 1.

Förteckning

till

tjänsteförteckningsrevisionen.

Utgifterna,

33 Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 1. Del 3. 3

34 Utgifterna.

Utgifterna.