lagen.nu
Prop. 1942:146

angående anslag till sta¬ tens polisskola

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1 Nr 146.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens polisskola; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom, enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på mili hemställan under femte huvudtiteln, punkterna 190 och 191, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna

dels till statens polisskola: avlöningar ett förslagsanslag av 135,000 kronor, dels ock till statens polisskola: omkostnader ett förslagsanslag av 43,000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. t samt. Nr 146.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

l:o) Statens polisskola: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1940/41 ......................... 115,600 93,007

1941/42 .......................... 118,000 —

1942/43 (förslag) 135,200 —

[Stadga den 30 juni 1938 (nr 521) för statens polisskola, ändrad genom kungörelse nr 89/1940.]

Kungl Majit har den 2 maj 1941 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning för polisskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42. Förteckningen upptager 2 befattningshavare, nämligen 1 rektor placerad i lönegraden A 30 och 1 lärare i juridiska ämnen med placering i lönegraden Eo 27.

Vidare har Kungl Majit nämnda dag fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat för skolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis.......... kronor 13,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 81,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 17,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........................... » 3,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_2,600

Summa förslagsanslag kronor 118,000

Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall tills vidare från och med budgetåret 1941/42 disponeras på följande sätt:

Årsarvoden till två heltidsanställda lärare å 9,800 kronor,

tillhopa ........................................... kronor 19,600

Ersättningar till timlärare, högst ........................ » 57,200

Ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov ............................................ » 5,000

Summa kronor 81,800

I skrivelse den 15 september 1941 har styrelsen för polisskolan gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Styrelsen beräknar härvid anslagsposten till avlöning till ordinarie tjänsteman till oförändrat belopp, 13,100 kronor.

Under posten till arvoden och särskilda ersättningar har styrelsen för årsarvoden till två heltidsanställda lärare samt för ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov upptagit samma belopp, som för ändamålet beräknats för löpande budgetår, eller 19,600 respektive 5,000 kronor.

Däremot har för ersättningar till timlärare föreslagits en höjning från 57,200 kronor till 61,900 kronor. Styrelsens framställning innehåller i denna del i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

3 Styrelsen utginge från alt under nästa budgetår skulle liksom tidigare anordnas en överkonstapelsklass med 5 avdelningar.

Tidigare hade vid skolan anordnats två konstapelsklasser med sammanlagt 10 avdelningar och ungefär 25 elever i varje avdelning. Det antal elever, som årligen utexaminerats från dessa klasser, hade sålunda uppgått till 250.

För att undersöka platsbehovet i konstapelsklassen under budgetåret 1942/ 43 hade styrelsen infordrat uppgifter från de olika länsstyrelserna angående det antal platser, som länsstyrelserna ansett behövliga under nämnda budgetår. En sammanställning av dessa uppgifter gåve vid handen, att antalet erforderliga platser i konstapelsklassen uppginge i fråga om höstterminen 1942 till 175 och i fråga om vårterminen 1943 till 149 eller sålunda sammanlagt 324 platser. Därtill komme 25 platser för Stockholm under envar av terminerna läsåret 1942—1943. Anordnades såsom dittills vanligen skett polisutbildning i Göteborg för omkring 40 aspiranter, bleve platsbehovet vid statens polisskola för ifrågavarande läsår (324 + 50 — 40) 334 eller drygt ett 80-tal utöver det nuvarande platsantalet. Anledningarna till att ett så betydande elevantal vöre att emotse vore flera. De viktigaste orsakerna vore emellertid att de s. k. militärkurserna för utbildning av poliskonstaplar — lill ett antal av omkring 75 om året — sedan 1939 vore nedlagda, samt att poliskårerna vore stadda i ökning. Då det vore ett stort intresse för det allmänna, att möjlighet till polisutbildning stöde till buds i erforderlig omfattning, ansåge styrelsen en utökning av konstapelsklassen under de närmaste åren böra vidtagas. För läsåret 1942/43 föresloge styrelsen ytterligare en parallellavdelning om ungefär 25 platser under vardera terminen. Därjämte ämnade styrelsen söka något öka antalet elever i varje avdelning i syfte att om möjligt reducera bristen å platser.

Vid skolan hade anordnats undervisning i en kommissarieklass under läsåret 1940/41, vilken klass varit den första i sitt slag, och för budgetåret 1941/ 42 hade anvisats medel för anordnande av undervisning i ytterligare en sådan klass. Då behov alltjämt syntes föreligga av att utbilda aspiranter till poliskommissariebefattningar, torde även under nästa budgetår en kurs i kommissarieklassen böra anordnas.

För kvinnliga poliser hade någon undervisning ännu icke meddelats vid skolan. En kurs för sådana poliser borde emellertid komma till stånd under nästa budgetår.

Däremot behövde medel icke beräknas för någon ny polischefskurs.

Med dessa utgångspunkter kunde kostnaderna för ersättningar till timlärare uppskattas till 61,900 kronor, därav 55,000 kronor hänförde sig till överkonstapels- och konstapelsklasserna, 4,900 kronor till kommissariekursen och 2,000 kronor till kursen för kvinnliga poliser.

Styrelsen har således beräknat posten till arvoden och särskilda ersättningar till (19,600 + 5,000 + 61,900) 86,500 kronor.

Medelsbehovet under övriga anslagsposter har styrelsen beräknat på sätt skett vid fastställande av gällande avlöningsstat. I överensstämmelse härmed hava upptagits för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 17,500 kronor, för .särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän 3,000 kronor och för rörligt tillägg 2,600 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna skulle enligt styrelsens kalkyler för nästa budgetår uppgå till (13,100 + 86,500 + 17,500 + 3,000 + 2,600) 122,700 kronor.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

I detta sammanhang ber jag att få anmäla frågan om anordnande av förkortade polischefskurser för vissa landsfiskalsaspiranter.

Jag får då först erinra, att Kungl. Maj:t på min hemställan den 18 april 1941 framlade proposition nr 225, angående omorganisation av landsfiskalstjänsterna, i vilken proposition bland annat behandlades frågan om kompetensbestämmelser för landsfiskalerna under tiden för övergången till den nya landfiskalsorganisationen. Vid anmälan i propositionen av sagda fråga anförde jag i huvudsak följande.

Av en under år 1941 verkställd undersökning rörande landsfiskalsaspirantema — såsom sådana hade räknats samtliga som, efter att hava börjat tjänstgöra å landsstatsbanan, hade för avsikt att vinna befordran till landsfiskaler samt icke erhållit ordinarie anställning i länsstyrelse eller förordnande tills vidare å landsfiskalstjänst — hade framgått, att av samtliga ungefär 270 aspiranter med formell landsfiskalskompetens efter dittills varande bestämmelser endast något över 50 genomgått sådan kriminalteknisk utbildning, som skulle utgöra villkor för behörighet till nyorganiserad landsfiskalsoch assistenttjänst. Även örn blott två tredjedelar av ifrågavarande 270 aspiranter —- med hänsyn till kvalifikationerna i övrigt — borde komma i fråga till nyorganiserad tjänst, skulle således över 120 aspiranter behöva underkasta sig viss vidareutbildning. Det vore ur flera synpunkter av stort värde, örn denna utbildning icke gjordes alltför knapphändig. För att de ifrågavarande aspiranterna skola bliva i utbildningshänseende något mera jämställda med de nya distriktsåklagaraspiranterna syntes det lämpligt, att utbildningen icke strängt begränsades till de kriminaltekniska ämnena utan utformades som en förkortad polischefskurs örn ungefär två månaders längd, förslagsvis förlagd till statens polisskola. Då elevantalet i varje kurs lämpligen icke torde böra överstiga 20, erfordrades sammanlagt ungefär sex kurser för att samtliga aspiranter skulle erhålla denna kompletterande utbildning. Denna utbildning syntes böra vara undangjord, innan den första examinerade distriktsåklagarkursen börjar studierna vid polisskolan, varför den första kursen borde taga sin början under senare hälften av 1942. Det torde vara skäligt, att aspiranterna under kompletteringsutbildningen bibehölles vid sin lön — de syntes i regel komma att innehava assistenttjänst — och möjligen borde de, åtminstone om de vore familjeförsörjare, erhålla något traktamente därutöver. Rörande planläggning av kurserna erfordrades ytterligare utredning. Förslag för ändamålet behövde först anvisas för budgetåret 1942/43.

Riksdagen, som biföll berörda proposition (riksdagens skrivelse den 26 juni 1941, nr 442), gjorde icke något uttalande beträffande omförmälda förkortade polischefskurser.

Sedan Kungl. Majit den 3 oktober 1941 uppdragit åt styrelsen för polisskolan att verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning jämte förslag rörande anordnande vid polisskolan av ifrågavarande kurser, överlämnade skolans styrelse med skrivelse den 17 november 1941 en av polisskolans rektor utarbetad promemoria innefattande förslag i ämnet.

Rörande planläggningen av kurserna anföres i promemorian följande.

De polischefskurser, som ditintills anordnats vid statens polisskola hade omfattat ungefär 22 arbetsveckor. Därest de förkortade polischefskurserna skulle komma att omfatta endast cirka 9 arbetsveckor, måste givetvis en betydlig reduktion i de olika ämnenas timantal äga rum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 146. J

Timantalet i de olika ämnena skulle lämpligen kunna fördelas sålunda:

1. I ämnet kriminalpolistjänst ............................... 150 timmar

2. » » ordningspolistjänst................................ 40 »

3. » » polisförfattningar ................................. 15 »

4. » » rättsmedicin ..................................... 10 »

5. » » socialkunskap.................................... 10 »

6. » » bruket av tjänstevapen ........................... 15 »

7. » » bokföring................................... 20 »_____

Summa 260 timmar.

Antalet undervisningstimmar per vecka skulle sålunda komma att uppgå till cirka 30 timmar eller i genomsnitt 5 timmar per dag.

Skäl syntes tala för, att i dessa förkortade polischefskurser undervisning meddelades jämväl i vissa delar av ämnena straffrätt och processrätt. Därest så ansåges böra ske, torde förslagsvis 60 timmar böra disponeras för dessa ämnen. Kades dessa 60 timmar till förut angivna 260 timmar, skulle kursen sammanlagt komma att omfatta 320 timmar. Lästiden skulle då komma att uppgå till ungefär 36 timmar per vecka eller ungefär 6 timmar per dag.

Därest lässchemat skulle komma att omfatta 6 timmar per dag, måste detta anses utgöra en relativt kraftig belastning för eleverna. Det torde därför böra ifrågasättas, huruvida icke kurstidens längd borde något utökas, förslagsvis till 11 arbetsveckor. Därigenom skulle jämväl det jämförelsevis ringa antal timmar, som anslagits åt ämnena straffrätt och processrätt, kunna utökas till förslagsvis 80 timmar. Kursen skulle i så fall sammanlagt omfatta 340 timmar, och lästiden därvid komma att uppgå till ungefär 30 timmar per vecka eller ungefär 5 timmar per dag.

För att studierna skulle kunna bedrivas så ändamålsenligt som möjligt, torde genom skolans försorg anvisning böra lämnas å lämpligaste sättet att bedriva vissa förstudier. Speciellt gällde detta ämnena polisförfattningar, straffrätt och processrätt. Detsamma borde jämväl kunna komma i fråga, då det gällde vissa avsnitt av kriminalpolistjänsten, framför allt beträffande delämnet fotografering.

Departementschefen hade i propositionen nr 225/41 framhållit önskvärdheten därav, att utbildningen i dessa förkortade polischefskurser vore undangjord, imian den första distriktsåklagarekursen började sina studier vid polisskolan. Enligt uppgift skulle den första distriktsåklagarekursen icke kunna påbörjas vid statens polisskola förrän under hösten 1945. Under förutsättning att undervisningstiden skulle omfatta 9 arbetsveckor, borde kurserna lämpligen förläggas med två till höstterminen 1942, två till vårterminen 1943 och två till höstterminen 1943. Skulle återigen kurstiden omfatta 11 arbetsveckor, borde kurserna förläggas nied en till höstterminen 1942, två till vårterminen 1943, en till höstterminen 1943 och två till vårterminen 1944. Då såsom förut anmärkts den första distriktsåklagarekursen icke skulle kunna taga sin början vid statens polisskola förrän under hösten 1945, förelåge sålunda icke några svårigheter att i något av de föreslagna alternativen kunna medhinna undervisningen, innan distriktsåklagarekurserna toge sin början.

Beträffande kostnaderna för kurserna innehåller promemorian följande kalkyler:

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

Timlärararvodena för envar av 6 kurser omfattande 9 arbetsveckor kunde beräknas uppgå till följande belopp:

I ämnet kriminalpolistjänst ............................ kronor 2,000

» » ordningspolistjänst ............................ » 500

» » polisförfattningar .............................. » 150

» » rättsmedicin ....... » 100

» » socialkunskap ................................. » 100

» » bruket av tjänstevapen.......................... » 100

» » bokföring .................................... » 200

» » straffrätt och processrätt ........................ » 600

Summa kronor 3,750.

Detta belopp torde lämpligen avrundas uppåt till 4,000 kronor.

Skulle kurserna återigen omfatta 11 arbetsveckor, tillkomme ytterligare 20 timmar å 10 kronor i ämnena straffrätt och processrätt. Beloppet torde i så fall lämpligen böra avrundas uppåt till 4,200 kronor.

Under förutsättning att eleverna i dessa förkortade polischefskurser kostnadsfritt skulle erhålla undervisningsmateriel och läroböcker, torde kostnaderna därför för varje elev böra beräknas till 50 kronor eller sålunda till 1,000 kronor för varje kurs.

Då särskilda kompendier praktiskt taget måste uppläggas i varje ämne, erfordrades en utökning av skolans kanslipersonal under den tid kurserna påginge. Skolan förfogade för närvarande endast över ett e. o. kanslibiträde och under vissa tider av året en extra skrivhjälp. Det förelåge ingen möjlighet att med tillhjälp av denna arbetskraft kunna fullgöra det merarbete, som — framför allt i fråga om maskinskrivning och stencilering — komme att uppstå. Kostnaden därför beräknades till 250 kronor för envar av 12 månader eller sålunda sammanlagt till 3,000 kronor.

Sammanfattningsvis hava kostnaderna för kurserna beräknats sålunda.

A. Kostnader under förutsättning att kurstidens längd bestämmes till 9 arbetsveckor.

Belopp, kronor

Kostnader för Under budgetåret Under budgetåret

1942/43 (4 kurser) 1943/44 (2 kurser)

Timlärarlöner ......................... 16,000 8,000

Läroböcker, undervisningsmateriel etc. ... 4,000 2,000

Extra skrivhjälp......... 2,000 1,000

Summa kronor 22,000 11,000

B. Kostnader under förutsättning att kurstidens längd bestämmes till 11 arbetsveckor.

Belopp, kronor

Under budgetåret Under budgetåret

1942/43 (3 kurser) 1943/44 (3 kurser)

Timlärarlöner.......................... 12,600 12,600

Läroböcker, undervisningsmateriel etc. ... 3,000 3,000

Extra skrivhjälp ........ 1,875 1,875

Summa kronor 17,475 17,475

Stgrelsen för polisskolan har för sin del hänvisat till innehållet i den av rektorn utarbetade promemorian. Styrelsen tillfogar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

7 Styrelsen förordade, att kurstidens längd bestämdes att omfatta 11 arbetsveckor. En kursplan omfattande endast 9 arbetsveckor förutsatte, att kursdeltagarnas lässchema komme att upptaga ungefär 6 timmar per dag, vilket komme att innebära, att den tid, som stöde till kursdeltagarnas disposition i fråga örn studier vid sidan av lektionerna, bleve alltför knappt tillmätt.

Det borde i detta sammanhang jämväl beaktas, att den första distriktsåklagarekursen icke komme att anordnas vid skolan förrän år 1945, vilket medförde, att en avsevärd tid komme att förflyta, innan kursdeltagare med denna fullständigare utbildning, kunde påräkna anställning som landsfiskaler. Det syntes styrelsen därför vara av stor vikt, att den utbildning, som skulle givas åt deltagare i de förkortade polischefskurserna, gjordes så grundlig som omständigheterna medgåve.

Statskontoret, som den 10 december 1941 yttrat sig över vissa delar av förslaget om anordnande av ifrågavarande utbildningskurser, har till en början framhållit, att det syntes skäligt, att de landsfiskalsaspiranter, vilka innehade extra ordinarie befattning, icke lede minskning i sina avlöningsförmåner under den tid de deltoge i kurserna. Härutöver syntes det — anför statskontoret vidare — böra medgivas, att landsfiskalsaspirant, som vore extra ordinarie tjänsteman, er holle ersättning enligt allmänna resereglementet för de av kurserna föranledda resekostnaderna. Därest jämväl särskilt tjänstgöringstraktamente ansåges böra utgå, vilket enligt statskontorets mening borde ifrågakomma endast för familjeförsörjare, syntes detta traktamente — i anslutning till vad som stadgats i 4 § av Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser till civila avlöningsreglementet — böra bestämmas till högst 6 kronor 50 öre per dygn. Då emellertid icke-ordinarie tjänsteman enligt gällande avlöningsbestämmelser icke ägde uppbära oavkortad lön under sådan ledighet, varom här vore fråga, och ej heller resekostnads- eller traktamentsersättning författningsenligt utginge i förevarande fall, syntes särskilt beslut av Kungl. Maj:t i ämnet vara erforderligt.

Beträffande frågan om bestridande av de med den föreslagna utbildningen förenade kostnaderna har statskontoret vidare framhållit, att ämbetsverket förutsatte, att förordnande av vikarier för de aspiranter, vilka deltoge i kurserna, i regel icke komme att erfordras. Därest så emellertid skulle behöva ske i någon större utsträckning, syntes medel för ersättning till vikarierna böra beräknas under anslaget till avlöningar till landsfiskalerna, posten avlöningar till icke-ordinarie personal.

Statskontoret påpekar ock, att kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten böra bestridas från den under anslaget till landsfiskalernas omkostnader uppförda posten till reseersättningar ävensom att de för undervisningen vid polisskolan erforderliga medlen syntes böra, i överensstämmelse med vad sorn skett i andra liknande fall, anvisas från polisskolans avlönings- respektive omkostnadsanslag.

Innan jag ingår på en beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår för Departementsavlöningar vid statens polisskola, vill jag taga ställning till det föreliggande cheM-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

förslaget rörande anordnande av utbildningskurser för landsfiskalsaspiranter.

Vad då först beträffar kursernas omfattning och planläggning är jag i likhet med polisskolans rektor och styrelse av den uppfattningen att i kurserna böra ingå även ämnena straffrätt och processrätt. Å andra sidan torde beträffande ett flertal andra ämnen kunna räknas med kortare utbildningstid än den i förslaget ifrågasatta. Det totala timantalet per kurs torde därför kunna begränsas till 260. Jag anser det med hänsyn därtill icke påkallat att räkna med kurser omfattande längre tidsperiod än 9 veckor. Kurserna torde böra förläggas till statens polisskola.

Enligt vad en i ämnet nyligen verkställd undersökning givit vid handen utgör antalet aspiranter, som måste genomgå kompletteringskurs för att vinna landsfiskalskompetens, ungefär 190. Det är visserligen ovisst, huruvida samtliga dessa, med hänsyn till sina kvalifikationer i övrigt, böra komma i fråga lill erhållande av landsfiskalstjänst, men vid beräknandet av antalet erforderliga kurser torde man böra preliminärt utgå från ett sammanlagt elevantal av inemot 190. Då varje kurs torde böra omfatta omkring 20 elever, behöva, så vitt nu kan bedömas, inalles anordnas 9 kurser. Av kurserna torde lämpligen 4 böra äga rum under nästa budgetår, medan återstående kurser få anordnas senare.

De direkta kostnaderna för kursernas anordnande torde med den av mig föreslagna begränsningen med avseende å timantalet bliva avsevärt lägre än som beräknats i den av polisskolans rektor uppgjorda promemorian. För min del beräknar jag kostnaderna för varje kurs till 4,600 kronor, därav 3,400 kronor för timlärarlöner, 800 kronor för anskaffande av läroböcker och annan undervisningsmateriel samt 400 kronor för extra skrivhjälp. Medan kostnaderna för lärarlöner och för extra skrivhjälp böra bestridas från polisskolans avlöningsanslag, böra utgifterna för anskaffande av läroböcker och annan undervisningsmateriel gäldas från skolans omkostnadsanslag.

Rörande de förmåner, som böra tillkomma de i kurserna deltagande aspiranterna, kan jag i huvudsak ansluta mig till vad statskontoret anfört. Sålunda anser jag, att landsfiskalsaspirant, som innehar extra ordinarie befattning, bör jämlikt särskilt Kungl. Maj:ts beslut tillerkännas rätt att under den tid han deltager i utbildningskurs av ifrågavarande slag uppbära oavkortad lön. Likaså bör han berättigas att åtnjuta ersättning enligt allmänna resereglementet för de av sådan kurs föranledda resekostnaderna. För aspirant, som är familjeförsörjare, bör därjämte utgå tjänstgöringstraktamente, som lämpligen torde kunna bestämmas till 6 kronor 50 öre per dygn.

Lika med statskontoret utgår jag från att vikarier för de aspiranter, vilka deltaga i kurserna, blott undantagsvis skola komma att förordnas. Med hänsyn därtill anser jag det icke påkallat, att under anslaget till landsfiskalerna m. fl.: avlöningar beräkna särskilda medel för ersättningar till sådana vikarier. Kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten komma att medföra en tidigare icke förutsedd belastning å posten till reseersättningar under anslaget till landsfiskalerna m. fl.: omkostnader. Då denna post

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

är förslagsvis beräknad och hela anslaget är av förslagsanslags natur, behöver någon höjning av anslaget för nästa budgetår — utöver det belopp, som för ändamålet äskats i 1942 års statsverksproposition — icke ifrågasättas.

Jag övergår härefter till en beräkning av anslaget till statens polisskola: avlöningar för budgetåret 1942/43.

På hemställan av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t i proposition denna dag bland annat föreslagit viss reglering av avlöningsförhållandena för skolans rektor. Vid bifall härtill bör i fortsättningen liksom hittills under anslagsposten till avlöning till en ordinarie tjänsteman räknas med en avlöningsförstärkning av 1,000 kronor till nämnde befattningshavare. För lön till rektorn bör avses ett belopp av 12,700 kronor. Posten kan därför för nästa budgetår upptagas till 13,700 kronor.

Vad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar får jag med hänsyn till den inträdda prisstegringen förorda, att årsarvodet till en var av de heltidsanställda lärarna höjes från 9,800 till 10,300 kronor. För dessa arvoden erfordras alltså ett belopp av 20,600 kronor.

Vid uppskattningen av kostnaderna för ersättningar till timlärare har styrelsen räknat med att under nästa budgetår konstapelsklassen måste utökas med en avdelning under vardera terminen, varigenom det sammanlagda antalet avdelningal- i denna klass skulle stiga från 10 till 12. Då behovet av denna utvidgning synes styrkt, får jag förorda, att utökningen kommer till stånd. Även i övrigt räknar jag med att undervisningen vid skolan skall under nästa budgetår — frånsett kurserna för landsfiskalsaspiranter — få den omfattning, som styrelsen föreslagit, dock med den inskränkningen, att jag icke förordar, att någon kurs för kvinnliga poliser anordnas under budgetåret.

Utgifterna för ersättning till timlärare torde — frånsett utgifterna för sagda aspirantkurser — kunna uppskattas till 59,900 kronor. Vid bifall till vad jag förut föreslagit skulle för nästa budgetår i anledning av sistnämnda kurser få räknas med en ytterligare utgift av (4 X 3,400) 13,600 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ersättning till timlärarlöner skulle alltså bliva 73,500 kronor.

För ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov torde liksom för löpande budgetår få avses 5,000 kronor.

Hela arvodesposten skulle alltså kunna upptagas till (20,600 + 73,500 + 5,000) 99,100 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie person a 1 bör i anledning av förslaget om kurserna för landsfiskalsaspiranter höjas med (4 X 400) 1,600 kronor och alltså upptagas till 19,100 kronor.

Från posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän gäldas för närvarande dels ett personligt lönetillägg ä 1,800 kronor till skolans rektor, dels ock ett dylikt tillägg å 1,200 kronor till en av de arvodesanställda heltidslärarna. Under förutsättning av bifall lill vad i nyssnämnda proposition förordas, kommer det personliga lönetillägget till skolans rektor att från och med nästa budgetår bortfalla. Vidare bör — förutsatt att

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 14G. ‘<2

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

det av mig framställda förslaget örn höjning av arvodena till heltidslärarna bifalles — det personliga lönetillägget till en av dessa lärare nedsättas med 500 kronor och alltså upptagas till 700 kronor. Ifrågavarande anslagspost, som i fortsättningen bör rubriceras särskilda löneförmåner till en icke -ordinarie tjänsteman, bör därför upptagas till sistnämnda belopp.

För rörligt tillägg torde liksom för löpande budgetår böra upptagas ett belopp av 2,600 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle enligt dessa kalkyler bliva (13,700 + 99,100 + 19,100 + 700 + 2,600) 135,200 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till en ordinarie tjänsteman, för-

slagsvis .......................... kronor

2. Arvoden för särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Majit ........... »

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal »

4. Särskilda löneförmåner till en icke-ordi-

narie tjänsteman, förslagsvis ........ »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ »

13,700

2,600

Summa förslagsanslag kronor 135,200;

dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 135,200.

2:o) Statens polisskola: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgitter

1940/41 .......................... 42,500 36,500

1941/42 .......................... 40,000 —

1942/43 (förslag) .................. 42,000 —

Den 2 maj 1941 har Kungl. Majit fastställt omkostnadsstat för statens polisskola för budgetåret 1941/42 upptagande följande poster:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 16,000

3. övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel, studiebesök m. m.), högst .... » 23,900

Summa kronor 40,000

Av posten till expenser hava för bränsle, lyse och vatten avsetts 2,000 kronor och för övriga expenser 14,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1941 har styrelsen för polisskolan framlagt sina beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

11 Posten till sjukvård m. m. har styrelsen därvid beräknat till samma belopp, vartill den upptagits i gällande stat.

Beträffande posterna till expenser och till övriga utgifter anför styrelsen, att belastningen under sistförflutna budgetår ungefär uppgått till 13,400 kronor respektive 20,500 kronor. Under hänvisning till att vid bifall till styrelsens förslag om inrättande vid polisskolan av ytterligare två avdelningar i konstapelsklassen skolans kostnader för expenser och övriga utgifter komme att stiga ävensom att, bortsett härifrån, dyrtiden kunde tänkas komma att medföra stigande utgifter för berörda ändamål, har styrelsen upptagit även dessa poster till oförändrade belopp.

Styrelsen föreslår på grund härav, att förevarande anslag också för nästa budgetår beräknas till 40,000 kronor.

Utgifterna för sjukvård m. m. uppskattar jag liksom styrelsen för Departementspolisskolan till 100 kronor. chefen.

Däremot synes mig posten till expenser kunna med hänsyn till senaste belastningssiffra något nedsättas. Posten bör dock ej upptagas till lägre belopp än 15,000 kronor. Jag beräknar härvid 2,000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 13,000 kronor för övriga expenser.

Under posten till övriga utgifter har man — vid bifall till vad jag föreslagit rörande anordnande av utbildningskurser för landsfiskaler och utökning av antalet avdelningar i konstapelsklassen — att räkna med vissa icke obetydliga merkostnader. Det synes mig därför befogat, att posten trots den angivna låga utgiftssiffran för budgetåret 1940/41 för nästa budgetår höjes till 26,900 kronor.

Omkostnaderna vid skolan skulle alltså enligt mitt förslag uppskattas på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 15,000

3. övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel, studiebesök m. m.), högst .... » 26,900

Summa kronor 42,000

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens polisskola: Omkostnader för budgetåret 1942/ 43 anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 42,000.

Med bifall till den sålunda under punkterna l:o) och 2:o) gjorda, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlålas lill riksdagen.

Ur protokollet: Hertha Klemedtson.