med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43 m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom, enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1942.

Närvarande:

f

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 m. m. och anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Allmänna fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1940 i runt tal 192.33 miljoner kronor. Under budgetåret 1940/41 ha kapitalinvesteringarna i fonden, efter avdrag för omföringar mellan anslag och kapitalåterbäringar, enligt budgetredovisningen uppgått till 12.87 miljoner kronor, medan nettoutgifterna å motsvarande avskrivningsanslag belöpt till 6.76 miljoner kronor. Fondens kapitalbehållning har vidare ökats dels med 0.87 miljon kronor genom ^värdering av uppfostringsanstalten i Vänersborg för sinnesslöa flickor, tomten för landsstatshuset i Gävle och Bellevueområdet i Stockholm, dels med 0.01 miljon kronor genom överföring från domänfonden av markvärde för nämnda uppfostringsanstalt i Vänersborg. Å andra sidan har behållningen å fonden minskats genom omföringar dels av 0.43 miljon kronor till domänfonden, utgörande markvärden för säkerhetsans tälten å Hall och Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, dels av 0.67 miljon kronor till försvarsväsendets fastighetsfond motsvarande värdet å vissa försvarsväsendets byggnader. På grund härav uppgår fastighetsfondens utgående behållning den 30 juni 1941 till 198.22 miljoner kronor.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade på 18.65 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp och utgifterna samt överskottet till respektive 8.70 och 9.95 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret 1940/41 (sid. 146 o. f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 10.27 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha åtgått 3.68 miljoner kronor. Då under denna rubrik anslagits 3.83 miljoner kronor, har behållningen av reserverade medel ökats med 0.15 miljon kronor. Den uppgår vid budgetårets utgång till 1.32 miljoner kronor. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits med 0.56 miljon kronor.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd genom brev den 23 maj 1941 (proposition nr 160, riksdagens skrivelse nr 213). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1942/43.

Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det följande (bilaga B), slutar på ett belopp av 20,797,000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till staten för löpande budgetår med 439,000 kronor. För reparationer och underhåll ha anslagen beräknats minskade med 458,000 kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto upptages med ett 31,000 kronor högre belopp än detta budgetår, beroende främst på ökat avskrivningsbehov för nytillkomna byggnader på byggnadsstyrelsens delfond. Hyreskost-

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

naderna visa en stegring med 466,000 kronor, vilken i huvudsak kan hänföras till av krisen betingade ökade förvaltningsuppgifter.

Hyresinkomsterna och diverse inkomster öka med respektive 131,000 och

132.000 kronor.

Fastighetsfondens totala överskott för nästa budgetår beräknas utgöra

11.003.000 kronor, vilket innebär en ökning med 400,000 kronor. Balansen i staten betingar dock en ökning av ersättningsbeloppen med sammanlagt

176.000 kronor.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder. Närmare uppgifter om de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen lämnas i nyssnämnda bilaga *4.

över de av förvaltningsmyndigheterna för delfonderna framlagda statförslagen har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt utlåtande den 6 december 1941, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverkets förslag, som intagits i bilaga A, ansluter sig nära till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke ha haft att ingå på någon närmare granskning i sak av de belopp, som av förvaltningsmyndigheterna begärts för reparations- och underhållskostnader m. m. I jämförelse med det i statsverkspropositionen framlagda preliminära förslaget, vilket helt anslöt sig till riksräkenskapsverkets beräkningar, innebär förevarande statförslag vissa avvikelser. Så ha anslagen till reparationsoch underhållskostnader m. m. i vissa fall ansetts böra nedsättas, främst med hänsyn till den beräknade behållningen av för ändamålet reserverade medel vid budgetårets slut. Den i statsverkspropositionen omnämnda översynen av fastighetsfondens inkomster har föranlett en uppräkning av hyresinkomsterna och slutligen ha hyresutgifterna å byggnadsstyrelsens delfond med hänsyn till den väntade belastningen ansetts böra upptagas med icke oväsentligt höjda belopp.

TJtgifterna.

Å fastighetsfondens stat fördelas utgifterna på följande rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit ha de myndigheter, som under budgetåret 1940/41 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser för användningen under nämnda budgetår av medel som under ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts de faktiska utgifterna under respektive budgetår:

Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse med förslag till stat för budgetåret 1942/43 anfört, att de förhållanden, vilka styrelsen föregående år åberopat som skäl för anvisande av ett belopp av 300,000 kronor till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1941/42, fortfarande bestode och snarast accentuerats. Med stöd härav hemställer styrelsen om oförändrat anslag för budgetåret 1942/43.

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond ha till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

Av det för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet avsågo 200,000 kronor reparations- och underhållskostnader och återstoden kostnader för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen. På grund av de betydande växlingar, som kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder kunde beräknas bliva underkastade, har anslagsposten till reparations- och underhållskostnader från och med budgetåret 1940/41 i staten uppdelats på en delpost för reparations- och underhållskostnader i allmänhet, vilken utgjort 185,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 220,000 kronor för innevarande budgetår, samt en förslagsvis upptagen delpost för bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder å 65,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 93,000 kronor för löpande budgetår.

I en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet åberopad promemoria beräknas kostnaderna för reparationer och underhåll i allmänhet uppgå till 220,000 kronor jämväl för nästkommande budgetår. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter under samma tid beräknas av utrikesdepartementet på grundval av medelsåtgången under budgetåret 1940/41 och med hänsyn tagen till de stegringar dessa kostnader redan undergått eller kunna beräknas undergå till i runt tal 100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

5 Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,260,000 1,168,357

1940/41 .................. 750,000 759,860

1941/42 .................. 1,015,000

Av det för löpande budgetår anvisade beloppet av 1,015,000 kronor har dock endast 800,000 kronor ställts till medicinalstyrelsens förfogande för bestridande av kostnaderna för reparationer och underhåll. Den återstående delen av anslagsposten, 215,000 kronor, får disponeras först efter medgivande av Kungl. Majit.

För budgetåret 1942/43 har medicinalstyrelsen föreslagit, att anslagsposten skall upptagas till oförändrat belopp, 1,015,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond ha* till reparations- och underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,800,000 1,850,042

1940/41 .................. 1,700,000 1,615,433

1941/42 .................. 1,800,000

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för budgetåret 1942/43 har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader till 1,800,000 kronor. Styrelsen har dock förutsatt att liksom skett för innevarande budgetår av detta belopp endast 1,500,000 kronor till en början skola ställas till styrelsens förfogande, under det att dispositionen av återstoden, 300,000 kronor, skall bliva beroende av särskilt Kungl. Maj:ts beslut. Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet motiveras i huvudsak sålunda:

I skrivelse den 25 november 1940 angående inkomst- och utgiftsstat för byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1941/42 framhöll byggnadsstyrelsen, att enligt verkställda indexberäkningar indextalet för år 1940 för reparations- och underhållskostnader utgjorde 289 jämfört med 100 år 1914. Motsvarande indextal för år 1936 var 229, då nämnda kostnader beräknades till 1.5 procent av byggnadsvärdena. Stegringen sedan år 1936 utgjorde alltså 60 enheter eller 26 procent. Det vore därför erforderligt att öka procentsiffran för reparations- och underhållskostnaderna från 1.5 med 26 procent eller till 1.89.

Enligt nu verkställd indexberäkning för ifrågavarande kostnader utgör indextalet för år 1941 312 jämfört med 100 år 1914. Eftersom indextalet år 1936, då underhållskostnaderna beräknades till 1.5 procent av byggnadsvärdena, var 229, utgör stegringen sedan år 1936 83 enheter eller 36.8 procent.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Det är alltså erforderligt att öka procentsiffran för ifrågavarande kostnader från 1.6 procent med 36.3 procent eller till i avrundat tal 2 procent.

De byggnadsvärden, som legat till grund för de i byggnadsstyrelsens förevarande statförslag angivna reparations- och underhållskostnaderna under nästa budgetår utgöra sammanlagt 116,304,556 kronor 58 öre. Uträknat efter sistnämnda procentsats, 2 procent, blir det erforderliga beloppet för dessa kostnader i avrundat tal 2,326,000 kronor.

Förutom till underhåll av de ovan avsedda byggnaderna komma under nästa budgetår att erfordras medel till underhåll av vissa ytterligare fastigheter i staden mellan broarna i Stockholm, vilka jämlikt det mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad den 8 november 1940 slutna avtalet rörande vissa markbyten m. m. i Stockholm skola av kronan tillträdas den 1 april 1942. Fastigheterna torde komma att ställas under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning samt redovisas å styrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden. Med hänsyn härtill torde ett belopp till fastigheternas underhåll böra från och med nästa budgetår upptagas i delfondens stat. Då några byggnadsvärden ännu icke fastställts för fastigheterna samt större delen av de å tomterna uppförda byggnaderna inom en icke alltför avlägsen framtid torde komma att rivas för att lämna plats för erforderliga nybyggnader, torde ‘underhållskostnaderna för dessa fastigheter icke böra beräknas efter samma grunder, som tillämpats beträffande övriga här ifrågakomna fastigheter. Med ledning av uppgifter från Stockholms stad torde de årliga underhållskostnaderna i detta fall kunna uppskattas till sammanlagt omkring 50,000 kronor.

Såsom under innevarande budgetår erfordras jämväl för nästa budgetår ett belopp av 10,000 kronor för underhåll och drift av två för statsmedel iordningställda större skyddsrumsanläggningar i Stockholm.

Dessutom böra till underhållskostnaderna för de till byggnadsstyrelsens delfond hörande fastigheterna läggas dels ett belopp av 10,000 kronor för bestridande av utskylder för kronans hus, dels ock ett belopp av 30,000 kronor för ändamål, som tidigare bekostats av anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för kronans hus i Stockholm.

Sammanlagt skulle således för reparations- och underhållskostnader erfordras ett belopp av 2,326,000 + 50,000 + 10,000 + 10,000 + 30,000 =

2.426.000 kronor.

Motsvarande belopp beräknades av byggnadsstyrelsen i ovannämnda skrivelse den 25 november 1940 för innevarande budgetår till 2,225,000 kronor. I staten för sagda budgetår upptogs emellertid på förslag av byggnadsstyrelsen anslagsposten till reparations- och underhållskostnader till ett till

1.800.000 kronor reducerat belopp, av vilket belopp 1,500,000 kronor genom brev den 23 maj 1941 ställts till byggnadsstyrelsens disposition, under det att dispositionen av därutöver å anslagsposten anvisade medel skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit. Vid beräknande av det sålunda reducerade anslagsbeloppet utgick byggnadsstyrelsen från att den statliga byggnadsverksamheten under budgetåret 1941/42 av arbetslöshets- eller andra skäl komme att bedrivas i normal omfattning, men att brist på råmaterial i viss utsträckning kunde komma att hindra eljest nödiga arbetens utförande. Härjämte räknade styrelsen med att en från budgetåret 1938/39 kvarstående reservation, uppgående till 133,669 kronor 66 öre, skulle tagas i anspråk för innevarande budgetår.

Vad beträffar nästa budgetår synes anledning föreligga att vid beräkning av ifrågavarande anslagspost utgå från i huvudsak samma förutsättningar i fråga om reparations- och underhållsarbetenas omfattning som för innevarande budgetår, dock att med hänsyn till den alltmer kännbara bristen på

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

råmaterial hinder för utförande av eljest nödiga arbeten torde komma att föreligga i än högre grad än vad som förutsattes år 1940. En något kraftigare reduktion av de beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll torde sålunda nu kunna företagas, och får byggnadsstyrelsen föreslå att här avsedda post, trots de stegrade priserna på byggnadsmarknaden, upptages till samma belopp som för innevarande budgetår, nämligen 1,800,000 kronor.

Generaltullstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader m. m. för denna delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha anslagits och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår , räkenskaperna

kronor kron‘r

1940/41 .......................... 40,000 19,147

1941/42 .......................... 40,000

Enligt inhämtad uppgift utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret 1939/40 i runt tal 31,900 kronor. Generaltullstyrelsen har föreslagit, att anslagsposten för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat belopp, 40,000 kronor, ehuru de under budgetåret 1940/41 bestridda utgifterna endast utgjort 19,147 kronor. Åtskilliga av tullverkets fastigheter vöre nämligen uppförda för lång tid sedan och på grund härav kunde kostnaderna för underhåll av desamma under olika år vara mycket växlande.

Uppsala universitets delfond. Under denna delfond ha till reparations- och underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna från anslagsposterna:

Akademiska sjukhuset Övriga fastigheter

Budgetår Enligt stat räkenskaperna Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor kronor kronor

1939/40.............. 144,000 123,478 250,000 265,386

1940/41 .............. 120,000 155,259 200,000 225,595

1941/42.............. 144,000 250,000

I redogörelsen för användningen av de under budgetåret 1940/41 tillgängliga medlen har universitetets drätselnämnd meddelat, att kostnaderna för akademiska sjukhusets underhåll utgjort 155,259 kronor. I denna summa inginge 70,000 kronor, vilka medel med universitetskanslerns medgivande avsatts under budgetåren 1939/40 och 1940/41 med 35,000 kronor vartdera året till bestridande av kostnaderna i samband med erforderliga utvidgningsarbeten för psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets kök och tvättinrättning.

För budgetåret 1942/43 har drätselnämnden föreslagit, att ifrågavarande anslagsposter skola upptagas till sammanlagt 430,575 kronor, varav 146,950 kronor för akademiska sjukhuset samt 283,625 kronor för övriga fastigheter. Till stöd för den sålunda föreslagna höjningen av i runt tal 36,000 kronor har nämnden anfört följande.

8 Kungl. Majlis proposition nr 166.

För den beslutade nya psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomiavdelningar hava statsmakterna beviljat för byggnadsändamål tillhopa 173,500 kronor, avsedda för utvidgning av akademiska sjukhusets köks- och tvättavdelningar. Dessa byggnadsarbeten äro numera färdiga och avses bliva invärderade å fastighetsfonden från och med den 1 juli 1942. För budgetåret 1942/43 borde därför enligt fastställd norm reparationsanslaget för akademiska sjukhuset ökas med 1.7 procent å 173,500 kronor, eller alltså med 2,949: 50 kronor.

För reparations- och ändringsarbeten i universitetshuset ha för budgetåren 1938/39 och 1939/40 av statsmedel anvisats tillhopa 865,000 kronor. Detta belopp beräknas helt ha förbrukats den 3*/« 1942. Reparationsanslaget för »övriga byggnader» borde på grund härav ökas med 1.7 procent å 865,000 kronor, d. v. s. 14,705 kronor.

Sedan nybyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik färdigställts och upptagits i universitetets huvudbok till ett värde av 832,000 kronor, bör såsom förra året framhållits, för denna byggnad beräknas ett reparationsanslag av 1.7 procent å 832,000 kronor, d. v. s. 14,144 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 har Idrottspaviljong med läktare från och med den 1 juli 1941 invärderats å fastighetsfonden till ett värde av 275,000 kronor och därjämte har genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 september 1941 likaledes från och med den 1 juli 1941 den vid Vårdsätra naturpark uppförda vaktstugan blivit invärderad å fastighetsfonden till ett värde av 6,000 kronor. För dessa nytillkomna byggnader bör enligt fastställd beräkningsgrund reparationsanslaget ökas med 4,675 kronor resp. 102 kronor.

Vidare vill drätselnämnden framhålla, att för utredningsarbeten m. m. för dels en nybyggnad för meteorologiska institutionen och dels en för medicinskkemiska och farmakologiska institutionerna gemensam nybyggnad anvisats

7,000 kronor resp. 25,000 kronor. Någon höjning av reparationsanslaget på grund av dessa två anslag är givetvis ej erforderlig. Ej heller kan någon höjning av anslaget bliva erforderlig genom den örn- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket, vartill årets lagtima riksdag beviljade 671,000 kronor, liksom ej heller för kvinnokliniken, för vilken hittills beviljats 500,000 kronor av statsmedel och 1,425,000 kronor av landstingsmedel.

För innevarande år utgår reparationsanslaget med tillhopa 394,000 kronor, därav 144,000 kronor för akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga byggnader. Med hänsyn till rådande tidsförhållanden ansåg sig drätselnämnden föregående år ej böra begära någon förhöjning av anslaget för de nytillkomna byggnaderna. Då dessa emellertid vid ingången av det budgetår detta statförslag avser varit i bruk minst ett par år, anser drätselnämnden med hänsyn till en rationell omvårdnad av universitetets fastigheter att en ökning av reparationsanslaget med de för de nya byggnaderna ovan angivna belopp icke längre kan undanskjutas. Drätselnämnden får fördenskull föreslå att anslaget till reparationer och underhåll av akademiska sjukhuset höjes med ett till 3,000 kronor avrundat belopp samt motsvarande anslag till övriga fastigheter med ett till 33,000 kronor avrundat belopp.

Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till stat för fastighetsfonden för nästa budgetår, vilket preliminärt godtagits i statsverkspropositionen, uppfört anslagsposten med oförändrat belopp under erinran, att höjningar av beloppen till egentliga reparations- och underhållskostnader icke ifrågasatts för någon annan delfond, inte ens för byggnadsstyrelsens delfond, där posten även i gällande stat uppförts med reducerat belopp, vilket av byggnadsstyrelsen motiverats med, att den alltmer kännbara bristen på råmaterial borde

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

för nästkommande budgetår föranleda en något kraftigare reduktion av de beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll.

Lunds universitets delfond. För denna delfond ha tidigare till reparationsoch underhållskostnader m. m. anslagits följande belopp, med vilka sammanställts de faktiska utgifterna: „

Budgetår

Enligt stat kronor

Enligt räkenskaperna kronor

1939/40 .................... 130,000 112,398

1940/41 .................... 105,000 96,149

1941/42 .................... 150,000

I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1942/43 har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,000 kronor eller samma belopp som upptagits i staten för innevarande budgetår.

Med eget yttrande den 20 januari 1942 har kanslern för rikets universitet överlämnat en framställning från Lunds universitets drätselnämnd, vari nämnden hemställt örn medgivande, att från delposten till reparations- och underhållskostnader utbetala medel till förstärkning av arvodet åt den vid universitetet anställde byggnadskonduktören med sådant belopp, att lill bvggnadskonduktören skulle utgå ett sammanlagt arvode av 2,000 kronor för år.

Av handlingarna inhämtas följande.

Enligt den år 1876 fastställda instruktionen för byggnadskonduktören åligger det denne att årligen besiktiga samtliga universitetets byggnader och till drätselnämnden inlämna förslag till nödiga reparationer, att tillse och kontrollera alla reparationer samt förekommande mindre tillbyggnader och ändringsarbeten, att uppgöra ritningar och upprätta kostnadsförslag för mindre byggnadsföretag samt att granska entreprenadanbud och kostnadsförslag av hantverkare samt biträda vid inköp av materialier.

Ifrågavarande arvode anvisades första gången år 1876 ur reservfonden med 400 kronor för år. Från och med år 1886 har anslag för ändamålet varit upptaget på universitetets stat. Arvodesbeloppet, som år 1925 fastställdes till 720 kronor, utgör numera, efter inräknande i arvodet av tidigare utgående dyrtidstillägg, 900 kronor för år. Anslaget till reparations- och underhållskostnader för universitetets byggnader utgjorde år 1885 8,000 kronor, år 1907 16,000 kronor, år 1925 29,000 kronor och utgår för löpande budgetår med 150,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har, bland annat, anfört följande.

Det torde ligga i öppen dag, att det nu utgående arvodet icke utgör skälig ersättning för det biträde av byggnadssakkunnig person, som universitetet behöver vid handläggningen av frågor rörande underhåll och reparationer av universitetets talrika byggnader. Naturligast synes vara, att kostnaden för nämnda biträde får i sin helhet belasta det å fastighetsfondens stat uppförda reparationsanslaget. Så har förhållandet varit vid Uppsala universitet ända sedan fastighetsfondens inrättande (se propositionen nr 153 till 1939 års riksdag, sid. 16).

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville förklara hinder ej möta för Lunds universitet att från det för universitetets

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

delfond av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslaget till reparationsoch underhållskostnader m. m. bestrida utgiften för det biträde av byggnadssakkunnig person, som är erforderligt vid handläggningen av frågor rörande underhåll och reparationer av universitetets byggnader.

Lämnas ett sådant medgivande, kan det från Lunds universitets avlöningsanslag (VIII:E 7, avdelning II Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., anslagsposten 2: Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t) utgående arvodet till en byggnadskonduktör å 900 kronor indragas.

Statskontoret har den 11 februari 1942 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot en höjning av arvodet till 2,000 kronor. Då det emellertid enligt statskontorets förmenande icke varit avsett att från de i staten för allmänna fastighetsfonden uppförda anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader bestrida fasta årliga personalkostnader för förvaltningen av på fonden redovisade fastigheter, ansåg sig ämbetsverket förhindrat tillstyrka det föreslagna medgivandet.

Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter, avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.

Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits de faktiska utgifterna:

Budgetår

1939/40 1940/41 1941/42

För budgetåret 1942/43 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat oförändrat 100,000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader m. m. samt till stöd härför anfört följande.

Såsom direktionen i skrivelse den 24 september 1940 angående utgiftsstaten för innevarande budgetår framhållit skulle de årliga reparations- och underhållskostnaderna vid karolinska sjukhuset enligt av byggnadsstyrelsen anförd beräkningsgrund utgöra närmare 500,000 kronor (1.7 procent av byggnadsvärdet). Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört, har dock ett belopp av

100,000 kronor beräknats vara tillräckligt för innevarande år. Direktionen räknar med att endast oundgängligen erforderliga underhållsarbeten skola komma till utförande.

För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen för karolinska sjukhuset för nästa budgetår äskat samma belopp, som uppförts i gällande stat, eller 50,000 kronor.

Lotsstgrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader för denna delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha varit anslagna följande

Karolinska sjukhuset Enligt räkenskaperna kronor kronor

Enligt stat

50.000 37,825

80.000 91,451 100,000

' Serafimerlasarettet

Enligt räkenskaperna kronor kronor

Enligt stat

50.000 50,000

40,280

62,688

Kungl. Maj:ts proposition nr 166

belopp med vilka 1940/41:

Budgetår

sammanställts de faktiska utgifterna under budgetåret

Enligt stat kronor

Enligt räkenskaperna kronor

1940/41 .................... 240,000 126,691

1941/42 .................... 240,000

Genom brev den 23 maj 1941 har Kungl. Maj:t ställt de för budgetåret 1941/42 anvisade medlen till lotsstyrelsens förfogande och därvid föreskrivit, att anslagsposten skulle fördelas på följande sätt:

a. Byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 197,000

b. Fyrbyggnader...................................... » 30,000

c. Hamnanläggningar ................................ » 13,000.

I sitt statförslag för nästa budgetår har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten med oförändrat belopp, 240,000 kronor, och till stöd härför anfört följande.

I detta sammanhang får styrelsen erinra om att styrelsen i sitt förslag till stat för budgetåret 1940/41 upptagit posten till reparations- och underhållskostnader till 257,400 kronor, vilket belopp i den sedermera fastställda staten nedsattes till 240,000 kronor. Beloppet 257,400 kronor beräknade styrelsen med utgångspunkt från den för budgetåren 1938/39 och 1939/40 å omkostnadsstaten upptagna posten Reparation och underhåll av byggnader, därvid styrelsen ur sistnämnda post utbröt så stort belopp, som motsvarade kostnaderna för reparation och underhåll av den egendom, som skulle redovisas å delfonden. Fördelningen å de särskilda delposterna skedde med ledning av de faktiska utgifterna under budgetåret 1938/39 för de olika ändamålen.

Belastningen å anslagsposten till reparations- och underhållskostnader under budgetåret 1940/41 utgjorde i runt tal 126,700 kronor, varav 113,900 kronor avsåg byggnader utom fyrbyggnader, 6,000 kronor fyrbyggnader och 6,800 kronor hamnanläggningar. Orsaken till att utgifterna blivit lägre^ än som beräknats sammanhänger med det förhållandet, att under budgetåret styrelsens tekniska personal samt arbetare huvudsakligen måst tagas i anspråk för nybyggnadsarbeten. Under senare år har nämligen till styrelsens förfogande ställts medel för ett betydande antal dylika arbeten, vilka det med hänsyn till rådände internationella läge varit angeläget att få färdigställda snarast möjligt. På grund härav har det varit nödvändigt att i stor utsträckning låta anstå med reparations- och underhållsarbeten. Styrelsen saknar sålunda en på normala förhållanden grundad erfarenhet rörande storleken av hithörande kostnader och kan därför nu icke ingå pa en omprövning av anslagsposten och dennas fördelning på de tre delposterna. Såsom styrelsen anmält vid framläggandet av förslag till omkostnadsstat för budgetåret 1942/43, anser styrelsen att i samband nied denna omprövning bör upptagas till övervägande fråga om ändrad avvägning av den å omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till reparation och underhåll av obevakade fyrar, fasta sjömärken, apparater, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten. Med hänsyn härtill och under framhållande att förevarande anslagspost för budgetåren 1940/41 och 1941/42 beräknats på grundval av förkrigspriserna, får styrelsen föreslå, att anslagsposten för budgetåret 1942/43 upptages till

12 Kungl. May.ts proposition nr 166.

oförändrat belopp, 240,000 kronor, och med samma fördelning å de särskilda delposterna som nu gäller.

Genom beslut den 28 juni 1941 har besparingsberedningen i samråd med statens krisrevision tillkallat intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark att såsom sakkunnig verkställa utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga örn underhållet a\ staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet disponerade byggnader. Den sakkunnige har med skrivelse den 23 februari 1942 till besparingsberedningen överlämnat verkställd utredning rörande försvarsväsendets fastighetsfond samt medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder av allmänna 1'astighetsfonden.

Ehuru besparingsberedningen ännu icke tagit ställning till den sakkunniges förslag och detta icke heller varit föremål för någon remissbehandling, synes lämpligt, att utredningsresultatet, såvitt angår beräkningen av anslagen till reparations- och underhållskostnader vid fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder, nu anmäles för riksdagen för att det, såvitt möjligt, skall kunna tillgodogöras vid anslagsprövningen för nästa budgetår.

Den sakkunnige har ansett principiellt riktigast och ur såväl ekonomisk som budgetteknisk synpunkt lämpligast att även fortsättningsvis beräkna anslagen till reparationer och underhåll i visst förhållande till fastighetsbeståndets värde, eller närmare bestämt byggnadsvärdet för de å delfonderna redovisade fastigheterna. Medelsanvisningen skulle sålunda icke göras beroende av vad vid företagna besiktningar tillfälligtvis kunde anses behövligt. Erfarenheten visade enligt den sakkunnige, att ett fixerat anslagsbelopp vöre den vid en större fastighetsförvaltning bästa metoden för en ekonomisk skötsel. Man kunde då också reda sig med en mindre förvaltningspersonal. Den sakkunnige har emellertid framhållit, att om denna beräkningsmetod än vore lämplig, när fråga vore om förvaltningen av ett stort antal byggnader, den kanske icke vore lika lämplig vid förvaltning av endast ett fåtal byggnader, åtminstone icke under de första åren efter deras färdigställande, under vilken tidsperiod avvägningen av underhållsanslagen borde ske genom en direkt uppskattning av underhållsbehovet. Ett exempel härpå vore karolinska sjukhusets delfond, där anslagsmedlen för ett år borde kunna i huvudsak beräknas med ledning av en året förut företagen besiktning och därvid uppgjorda kalkyler.

Den sakkunnige har emellertid förordat en viss förbättring i den nuvarande metoden för beräkning av underhållsanslagen i relation till byggnadsvärdena och härom anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten inom fastigheter, som redovisas på statens fastighetsfonder, beräknas till en viss procentsats av de byggnadsvärden, som uppskattats vid invärderingarna i resp. delfonder, samt av värdena å de byggnader, som efter hand tillföras delfonderna. Invärderas äldre byggnader, kan den för det ursprungliga byggnadsbeståndet tillämpade procentsatsen vara för knapp. Tillföres återigen nyuppförda byggnader, ger samma procentsats till resultat, att underhållsanslaget blir onödigt stort. Under normala förhållanden kunna dessa faktorer beräknas taga^ut varandra. Med de senare årens, åtminstone inom vissa förvaltningsområden, starkt stegrade nybyggnadsverksamhet bör emellertid underhållsprocenten för de tillkomna nyuppförda byggnaderna kunna reduceras, särskilt under de första åren av deras tillvaro, eftersom dessa byggnader tillföras

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

fonden med sina anskaffningskostnader, vilka i regel, i synnerhet under tider med stegrade kostnader, komma att ligga betydligt över de vid fondens uppläggning åsätta värdena å det befintliga byggnadsbeståndet.

Den sakkunnige förordar sålunda, att anslagsberäkningen skall uppdelas på två olika poster, nämligen en, som avser det gamla byggnadsbeståndet, och en för de nya byggnader, som tillföras fonden.

Med utgångspunkt från underhållskostnaderna för de av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna i Stockholm med omnejd har den sakkunnige gjort en beräkning av underhållsprocenten för nya och gamla fastigheter vid 1939 års prisläge.

Med ledning av det vunna undersökningsresultatet och med beaktande av de olika förhållandena vid respektive delfonder har den sakkunnige beräknat underhållsprocenter och underhållsanslag för budgetåret 1941/42 efter normala grunder för medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder. För medicinalstyrelsens delfond har sålunda beräknats en underhållsprocent för gamla byggnader av 1.55 och för nya byggnader av 0.42, vilket ger ett underhållsanslag av 1,407,000 kronor. För fångvårdsstyrelsens delfond ha motsvarande siffror beräknats till 2.09 och 0.42 procent samt

269,000 kronor, därvid den sakkunnige dock anmärkt, att anslag utöver nämnda belopp eventuellt kunde erfordras för upphuggning av fönster och för fortsatt modernisering av fängelsebyggnader, vilka kostnader icke borde få bestridas av anslaget till reparationer och underhåll.

Den sakkunnige har emellertid jämväl strukit under de särskilda kraven på återhållsamhet med reparationsarbeten i nuvarande läge och bland annat framhållit följande.

1 nuvarande tidsläge är det bl. a. särskilt angeläget att iakttaga sparsamhet med byggnadsmaterialier, eftersom en del av de för byggnadsunderhållet viktigaste, främst linolja och olika asfaltprodukter, icke längre äro tillgängliga annat än i mycket begränsad omfattning. De få ej annat än i undantagsfall användas till vanliga byggnadsarbeten och någon lättnad synes icke heller möjlig förrän efter ett fredsslut. Det är sålunda även av andra skäl än de rent ekonomiska, som man för närvarande måste iakttaga återhållsamhet ifråga örn byggnadsreparationer.

Den sakkunnige har dock icke ansett sig böra göra något uttalande örn i vad mån krisläget motiverade en reduktion av de beräknade anslagsbeloppen.

Av statsfinansiella skäl reducerades medelstilldelningen till reparationer och Departement underhåll av fastighetsfondens byggnader för budgetåret 1940/41 från 4.31 chefenmiljoner kronor under närmast föregående budgetår till 3.83 miljoner kronor.

Vid prövningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår föranledde de arbetslöshetspolitiska hänsyn, som lågo till grund för anvisandet av beredskapsanslagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, en höjning av underhållsanslagen å allmänna fastighetsfonden. Sammanlagt anvisades för ändamålet 4.40 miljoner kronor. Av detta belopp ställdes emellertid endast 3.89 miljoner kronor till de fondföxvaltande myndigheternas förfogande, medan beträffande 215,000 kronor å medicinalstyrelsens och 300,000 kronor å byggnadsstyrelsens delfond föreskrevs, att beloppen tills vidare icke finge disponeras utan särskilt beslut av Kungl. Majit. Något sådant dispositionsbeslut har hittills icke meddelats. Därest läget på arbetsmarknaden icke undergår någon väsentlig förändring under de närmaste månaderna, torde ifrågava-

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

rande belopp kvarstå åtminstone i huvudsak odisponerade vid budgetårets utgång. De böra då föras till behållningarna av reserverade medel för reparations- och underhållskostnader m. m. å respektive delfonder och bilda därvid en kvarstående medelsreserv, vars disposition skall vara beroende av Kungl. Maj:ts särskilda beslut. Förekomsten av dessa reserverade belopp torde emellertid på sätt framgår av det följande böra påverka anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Av besparingsberedningen har igångsatts en utredning rörande bland annat reparations- och underhållskostnaderna för statens fastigheter. Resultaten av denna utredning föreligga emellertid icke i sådant skick, att de kunna läggas till grund för bedömningen av anslagsbehovet för nästa år. Det nyligen framlagda utredningsmaterialet omfattar icke mer än två av allmänna fastighetsfondens nio delfonder, och först efter ytterligare beredning är det möjligt att taga ställning till de däri föreslagna ändringarna i metoden för den schematiska beräkningen av anslagsbehovet under normala förhållanden för ifrågavarande delfonder. Med hänsyn till den nuvarande av statsfinansiella skäl betingade begränsningen av de till förvaltningsmyndigheternas förfogande ställda medlen till reparations- och underhållskostnader å fastighetsfondens byggnader kan ställningstagandet till de av den sakkunnige förordade principerna emellertid utan större olägenhet uppskjutas. I den mån de utredningsresultat, som kunna komma att framläggas senare under detta budgetår, skulle motivera någon ytterligare begränsning i de nu föreslagna anslagsanvisningarna för olika delfonder, torde Kungl. Maj:t vid utfärdandet av regleringsbrev för fastighetsfonden bli i tillfälle att pröva, huruvida de anvisade medlen i sin helhet böra disponeras. De av den sakkunnige framlagda beräkningsresultaten torde emellertid i någon mån kunna beaktas vid prövningen av anslagsbehovet för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder.

För fångvårdsstyrelsens delfond har nämnda styrelse, bland annat med hänvisning till behovet av fönsterupphuggning och annan modernisering, hemställt om oförändrat anslag, 300,000 kronor. Besparingsberedningens sakkunnige, som ansett nyssberörda moderniseringsarbeten böra bestridas av för sådant ändamål, efter särskilda utredningar anvisade medel, har beräknat kostnaderna för reparationer och underhåll av normal standard till 269,000 kronor. Under beaktande härav och av vad byggnadsstyrelsen anfört om den alltmer kännbara bristen på byggnadsmaterial vill jag förorda, att anslaget till fångvårdsstyrelsens delfond begränsas till 250,000 kronor.

Vad beträffar medicinalstyrelsens delfond har av nämnda styrelse hemställts om anvisande av enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller

1,015,000 kronor. Med hänsyn till det förut omnämnda, icke disponerade beloppet å 215,000 kronor av de för innevarande budgetår anvisade medlen och med beaktande av knappheten på råvaror för byggnadsindustrien kunde finnas anledning att i staten för nästa budgetår icke uppföra anslagsposten med högre belopp än det för löpande budgetår till medicinalstyrelsens förfogande ställda beloppet, 800,000 kronor. Den sålunda beräknade ramen för medicinalstyrelsens reparationer och underhållsarbeten torde dock med hänsyn till vad som framkommit vid sakkunnigutredningen få anses vara väl

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

snävt tillmätt, varför jag förordar, att förevarande anslagspost i staten för nästa budgetår uppföres med 900,000 kronor.

Den för utrikesdepartementets delfond föreslagna uppräkningen med 7,000 kronor av delposten till bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder biträder jag.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1942/43 har byggnadsstyrelsen hemställt om oförändrat belopp, 1,800,000 kronor, men därvid förutsatt att härav, liksom för löpande budgetår, endast 1,500,000 kronor skulle ställas till styrelsens förfogande. Med hänsyn till det belopp av

300,000 kronor, som må disponeras endast efter Kungl. Maj:ts beslut och ännu icke till någon del tagits i anspråk, föreslår jag, att anslagsposten i staten för nästa budgetår uppföres med 1,500,000 kronor.

Beträffande Lunds universitets delfond kan jag biträda förslaget om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår till underhåll och reparationer, eller 150,000 kronor.

Vad angår drätselnämndens hemställan om rätt att från nämnda anslagspost bestrida kostnaderna för viss arvodesförstärkning till byggnadssakkunnigt biträde för handläggning av frågor rörande underhåll och reparationer av universitetets byggnader torde i förevarande fall med hänsyn till vad som gäller vid Uppsala universitet hinder icke böra möta mot att drätselnämnden på av universitetskanslern föreslaget sätt bestrider ifrågavarande arvode i dess helhet av de till underhåll och reparationer anvisade medlen. Därvid förutsättes, att det å universitetets avlöningsstat upptagna arvodet å 900 kronor till byggnadskonduktör icke vidare tages i anspråk.

Beträffande anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m. för övriga delfonder kan jag ansluta mig till riksräkenskapsverkets i statsverkspropositionen upptagna förslag om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle till reparations- och underhållskostnader m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,944,000 kronor med den fördelning på de olika anslagsposterna, som framgår av bilaga B. Detta innebär en minskning med 458,000 kronor i förhållande till de för löpande budgetår av riksdagen anvisade medlen men en ökning med 57,000 kronor i förhållande till de av Kungl. Majit till förvaltningsmyndigheternas förfogande ställda medlen. I jämförelse med de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna beloppen betyder den föreslagna medelstilldelningen en sänkning med 465,000 kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas så, ali avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses fö-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

religga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet. Anslag lill smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens stat under förevarande rubrik.

I samband med riksbokslutet för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning, som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1941 med fördelning på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som skall ske för budgetåret 1941/42, dels ock sammanlagda beloppet av återstående årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen för budgetåret 1941/42 till i runt tal 3,260,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet den 28 februari 1941 av förslag till stat för fastighetsfonden för innevarande budgetår anförde jag beträffande frågan om beräkningen i statförslaget av posten Avsättning till värdeminskningskonto:

Beräkningen av avsättningen till värdeminskningskonto för fastighetsfonden för ett kommande budgetår är förenad med ett icke obetydligt arbete. Förändringarna i avsättning till värdeminskningskonto från ett budgetår till ett annat betingas främst av förändringarna i byggnadsbeståndet men jämväl av slutförandet av årsavskrivning för vissa byggnader. Sistnämnda faktor är visserligen känd vid uppgörande av statförslaget. Beträffande åter inverkan å årsavskrivningen av förändringarna i byggnadsbeståndet, måste beräkningarna grundas på antaganden, huruvida ifrågakommande byggnadsföretag komma att vara färdigställda vid budgetårets ingång. Härigenom föranledes en viss osäkerhet i resultatet av beräkningarna. Med hänsyn härtill och för förenkling av arbetet med uppgörandet av fastighetsfondens stat torde anslagsposterna till avsättning till värdeminskningskonto för framtiden kunna i staten uppföras med mera schablonmässigt beräknade belopp. Denna förenkling torde dock böra genomföras först från och med staten för budgetåret 1942/43.

I sitt förut nämnda utlåtande den 6 december 1941 angående förslag till stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket anfört följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

17 Riksräkenskapsverket får för sin del föreslå, att den schablonmässiga beräkningen verkställes sålunda, att vid upprättandet av förslag till stat avsättning till värdeminskningskonto upptages till det belopp, vartill avsättningen beräknats för budgetåret näst före det, som statförslaget avser. Denna beräkningsmetod kan sägas komma att innebära, att man låter minskningen i avsättningen på grund av slutförandet av årsavskrivningen för vissa byggnader samt ökningen i avsättningen på grund av tillkomsten av nya byggnader helt uppväga varandra. Den av riksräkenskapsverket förordade beräkningsmetoden har för budgetåret 1942/43 visat sig leda till i stort sett samma resultat som en med utgångspunkt från avsättningen för budgetåret 1941/42 verkställd beräkning, som sker under hänsynstagande till å ena sidan bortfallande årsavskrivningar och å andra sidan tillkommande årsavskrivning för de byggnader, som enligt förvaltningsmyndigheternas uppgifter kunna beräknas bliva färdigställda under nu löpande budgetår.

Med begagnande av angivna beräkningsmetod har riksräkenskapsverket uppskattat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskonto i fastighetsfondens stat för budgetåret 1942/43 till 3,260,000 kronor.

Mot det av riksräkenskapsverket förordade schablonmässiga beräkningssät- Departement' tet har jag icke något att erinra. Till avsättning till värdeminskningskonto bör «*«/•*• sålunda upptagas ett sammanlagt belopp av 3,260,000 kronor med den fördelning på anslagsposter, som framgår av bilaga B.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Byggnadsstyrelsens delfond. I följande tablå återgivas de för byggnadsstyrelsens delfond till hyresutgifter m. m. från och med budgetåret 1938/39 anvisade beloppen, sammanställda med de faktiska utgifterna:

Rnriktar Enligt stat Enligt räkenskaperna

° kronor kronor

1938/39 ..................... 760,000 1,031,793

1939/40 ..................... 1,050,000 1,534,953

1940 41 ..................... 1,155,000 1,713,231

1941/42 ..................... 1,750,000 2,075,00g1

De faktiska hyresutgifterna ha sålunda, särskilt under de första krisåren, väsentligt överstigit de i staten beräknade beloppen, vilket i främsta rummet sammanhänger med icke förutsedda, ökade förhyrningar av lokaler för krisorganen och i någon mån även med bränslekostnademas utveckling.

I byggnadsstyrelsens statförslag den 17 november 1941 upptogs denna anslagspost till 1,945,000 kronor, vilket belopp riksräkenskapsverket i anslutning till en vid byggnadsstyrelsens framställning fogad tablå föreslog höjt lill

1,975,000 kronor. Sedermera har verkställts förnyad beräkning beträffande

1 Denna summa är uppskattad med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens utgiftsliyror under tiden 1 juli 1941—6 februari 1942.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 166.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Itepartetnenls-

ehefen.

hyresutgifterna under budgetåret 1942/43 under beaktande av den ökningsom ägt rum efter statförslagets ingivande, och av de ytterligare förhyrningar, som kunna förväntas bli nödvändiga under detta och nästa budgetår. Den höjning av anslagsposten, som enligt denna beräkning skulle bli erforderlig utöver det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, uppgår till i runt tal

225.000 kronor, varav omkring 120,000 kronor falla på krisorgan under foikhushållningsdepartementets huvudtitel.

Liksom föregående år synas byggnadsstyrelsens beräkningar i statförslaget böra justeras med hänsyn till de ytterligare förhyrningar, som verkställts under tiden till medio av februari månad eller kunna förväntas bli erforderliga under loppet av innevarande och nästkommande budgetår. En höjning av hyresutgifterna med 225,000 kronor, eller till 2,200,000 kronor, har sålunda ansetts påkallad. Såsom av belastningssiffrorna för de senare åren framgår, ha de i staterna uppförda beloppen varit för lågt beräknade. Det är givet att även den för nästa budgetår beräknade siffran präglas av en betydande osäkerhet med hänsyn till de svårförutsedda lokalbehov, som statsförvaltningens anpassning efter försörjningslägets och den politiska situationens växlingar kan medföra. Jag vill emellertid tillstyrka, att anslagsposten, med ändring av det i statsverkspropositionen beräknade beloppet å 1,975,000 kronor, upptagas till (1,975,000 + 225,000 —) 2,200,000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till det i staten för innevarande budgetår uppförda beloppet med

450.000 kronor.

I vad avser övriga delfonder ansluter jag mig till förvaltningsmyndigheternas av riksräkenskapsverket tillstyrkta förslag.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört beräknar jag samtliga hyresutgifter för fastighetsfonden till 2,590,000 kronor (se bilaga B), vilket innebär en ökning i jämförelse med staten för innevarande budgetår av 466,000 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen, har satts till 4 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

19 Kapitalbehållningarna den 1 juli 1942 för de olika delfonderna utom byggnadsstyrelsens delfond framgå av följande sammanställning, vilken — i överensstämmelse med vad som tidigare tillämpats — beräknats med utgångspunkt från att vid ingången av budgetåret 1941/42 för investering i ifrågavarande delfonder disponibla medel i sin helhet lyfts före nämnda budgetårs utgång. Även om de på grundval av dessa kapitalbehållningar beräknade överskotten till följd av uppskjutandet av vissa byggnadsföretag skulle komma att överstiga de faktiska, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen upptagas i anslutning till de beräknade överskotten och sedermera belastas i anslutning till de faktiska överskotten.

Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens nämnda delfonder den 1 juli 1942 ha sålunda beräknats till följande belopp i runda tal, nämligen-

för fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 9,444,000

för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,419,000

för medicinalstyrelsens delfond ...................... » 52,326,000

för generaltullstyrelsens delfond...................... » 804,000

för Uppsala universitets delfond...................... » 6,109,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,669,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 9,885,000

för lotsstyrelsens delfond........................... » 836,000.

I nästföljande tabell ha för dessa delfonder sammanförts dets de till 4 procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å staten för nästa budgetår, dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas så de erforderliga ersättningsanslagen.

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående fastigheterna och de förhyrda lokalerna, dock att hyresutgifterna för bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen skola ersättas från inspektionernas specialbudgeter över inkomstposten diverse inkomster. Byggnadsstyrelsen har i statförslaget verkställt beräkningar rörande ifrågavarande hyresvärden med uppdelning på olika anslag

20 Kungl. May.ts proposition nr 166.

efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna. I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning föreslå någon annan ändring än att ersättningsanslagen uppräknas så, att de omfatta jämväl de ytterligare förhyrningar, vilka enligt vad förut nämnts skett intill medio av februari eller beräknas ske. I anledning härav skola byggnadsstyrelsens i stalförslaget framlagda beräkningar uppräknas med sammanlagt 225,000 kronor med följande fördelning på huvudtitlar: femte huvudtiteln 37,000, sjätte huvudtiteln 22,000, sjunde huvudtiteln 5,000, åttonde huvudtiteln 25,000, nionde huvudtiteln 15,000 och elfte huvudtiteln

121,000 kronor.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 17,588,000 kronor. Detta innebär i förhållande till det i statsverkspropositionen ingående statförslaget dels ökning av ersättningarna till byggnadsstyrelsens delfond med sammanlagt 225,000 kronor, dels minskning av ersättningarna till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder med respektive 65,000 och 215,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden.

Den i statsverkspropositionen omnämnda undersökningen rörande hyressättningen i statens fastigheter pågår för närvarande inom besparingsberedningen. Undersökningen åsyftar en omprövning av hyresbeloppen efter enhetliga grunder på basis av den omedelbart före krigsutbrottet gällande hyres-

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — ’ Utrikesdepartementets delfond. — 8 Medicinalstyrelsens delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 1 Därav till Uppsala universitets delfond 728,000 kronor, till Lunds universitets delfond 324,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond 841,000 kronor. — * Lotsstyrelsen delfond.

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

nivån. De nu förutsebara resultaten av denna hyresrevision torde böra påverka uppskattningen av inkomstposterna under förevarande rubrik.

I en inom besparingsberedningen upprättad promemoria, vilken finnes tillgänglig i handlingarna, har verkställts en uppskattning av den inkomstökning, som denna omprövning, såvitt angår hittills gjord undersökning, kan förväntas medföra. En detaljerad hyresvärdering av tjänstebostäderna vid fångvårdsstyrelsens, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder har enligt vad i promemorian anförts givit anledning till vissa uppräkningar av hyresinkomsterna för dessa delfonder.

Någon genomgående granskning av de övriga delfondernas inkomsthyior har icke medhunnits. En preliminär översyn har emellertid enligt vad i promemorian framhållits icke givit vid handen, att nämnvärt ökade belopp kunna beräknas inflyta till generaltullstyrelsens, universitetens och lotsstyrelsens delfonder. Beträffande karolinska sjukhusets och utrikesdepartementets delfonder har något grundat omdöme i detta avseende icke ansetts möjligt ännu.

På grund av vad som anförts i förenämnda promemoria synes inkomst- Departementsposten för fångvårdsstyrelsens delfond böra uppräknas med 15,000 kronor 0 m utöver det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, eller till 200,000 kronor.

För medicinalstyrelsens delfond har den pågående hyresprövningen beräknats giva en inkomstökning av 100,000 kronor. Det i statsverkspropositionen upptagna beloppet torde för den skull böra höjas med detta belopp, eller till 875,000 kronor.

Slutligen har för byggnadsstyrelsens delfond beräknats en ökad hyresinkomst av 15,000 kronor, vilket bör medföra en uppräkning till 665,000 kronor av den till 650,000 kronor förut uppskattade inkomstposten.

Beträffande övriga delfonder finnes icke anledning till avvikelse från de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Översynen av hyrorna för tjänstebostäderna på grundval av hyresnivån omedelbart före kriget bör emellertid fortgå, och de inkomstökningar, som utredningen kan giva anledning till, komma till synes i inkomstutfallet för nästa budgetår.

I överensstämmelse med vad' jag sålunda anfört torde fastighetsfondens hyresinkomster böra beräknas till sammanlagt 2,123,000 kronor (se bilaga B).

Diverse inkomster.

Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de belopp, sorn böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal 715,000 kronor. För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat för riksgäldsfonden.

Från Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning har sedan budgetåret 1938/39 beräknats ett bidrag av 220,000 kronor. De nuvarande extraordinärt ökade skogsintäkterna synas motivera en höjning av detta bidrag. Jag har för avsikt att upptaga frågan härom till närmare utredning.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar torde emellertid för nästa budgetår under Diverse inkomster böra upptagas ett sammanlagt belopp av 1,086,000 kronor med den fördelning på inkomstposter, som angives i bilaga B.

överskott.

I det föregående ha överskotten för allmänna fastighetsfondens delfonder — utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens delfond åter framkommer ett överskott å 7,424,000 kronor, utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å

12,102,000 kronor och utgifterna å 4,678,000.

överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor 378,000

Utrikesdepartementets delfond ........................ » 257,000

Medicinalstyrelsens delfond........................... » 2,093,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 7,424,000

Generaltullstyrelsens delfond.......................... » 32,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 244,000

Lunds universitets delfond............................ » 147,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ » 395,000

Lotsstyrelsen delfond .............................. » 33,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt föreslagits endast såvitt angår byggnadsstyrelsens delfond, beträffande vilken överskottet ökat med 315,000 kronor. Det sammanlagda överskottet för allmänna fastighetsfonden beräknas nu till 11,003,000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt har upprättats förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B). En jämförelse mellan detta förslag och det i statsverkspropositionen framlagda visar följande olikheter. Posterna till reparations- och underhållskostnader ha sänkts beträffande fångvårdsstyrelsens, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder med respektive 50,000, 115,000 och 300,000 kronor och hyresinkomsterna för nämnda tre delfonder räknats upp med respektive 15,000, 100,000 och 15,000 kronor. Därjämte ha hyresutgifterna för byggnadsstyrelsens delfond beräknats stiga med 225,000 kronor. Tillsammans ha dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

förändringar medfört, att ersättningsanslagen till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder minskats med respektive 65,000 och 215,000 kronor, medan motsvarande post för byggnadsstyrelsen ökats med 225,000 kronor. Vidare har byggnadsstyrelsens delfonds överskott ökat med 315,000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptaga följande inkomsttitel sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

4. Byggnadsstyrelsens delfond ........ kronor 7,424,000;

dels ock föreslå riksdagen att under härefter angivna huvudtitlar för budgetåret 1942/43 anvisa följande förslagsanslag, nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond ........ kronor 512,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 329,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig-

hetsfond:

Utrikesdepartementets delfond ...... » 790,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 213,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 433,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig-

hetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond ........ » 2,914,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 2,295,000

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ kronor 390,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ 5 530,000

Generaltullstyrelsens delfond........ » 80,000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 4,400,000

Uppsala universitets delfond........ » 728,000

Lunds universitets delfond.......... » 324,000

Karolinska sjukhusets delfond ...... » 841,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 1,020,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 703,000

Lotsstyrelsens delfond............. * 274,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ * 705,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 107,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Lennart Hammarskiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

25 Bilaga A.

Allmänna fastighetsfondens inkomster och utgifter för budgetåren 1941/42 (enligt stat) och 1942/43 (enligt myndigheternas beräkningar).

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166. 3

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 166,

Kungl. Maj-.ts proposition nr 166.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

i

överskott att tillföras riksslatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » ....

7. Lunds universitets » ....

8. Karolinska sjukhusets » ....

9. Lotsstyrelsens » ....

Säger

Summa

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

29 C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.............

2. Utrikesdepartementets » .............

3. Medicinalstyrelsens » .............

4. Byggnadsstyrelsens > .............

5. Generaltullstyrelsens > .............

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 55,000

c. Övriga diverse inkomster............ 64,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

valtning.......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 14,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 220,000

Kronor

2,000

339,000

35.000 5,00(f

1,086,000

Summa

20,797,000

250,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 100,000 320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond...................... 900,000

4. Byggnadsstyrelsens > 1,500,000

5. Generaltullstyrelsens > 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 250,000 394,000

7. Lunds universitets delfond ...................... 150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000 150,000

9. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 78,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 978,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 283,000 445,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000 ;

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis 471,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis 33,000

3,944,000

3,260,000

!

4 Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Kronor

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 195,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 26.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 2,200,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43,000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 9,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 32,000 2,590,000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.....

2. Utrikesdepartementets » .....

3. Medicinalstyrelsens » .....

4. Byggnadsstyrelsens » .....

5. Generaltullstyrelsens » .....

6. Uppsala universitets » .....

7. Lunds universitets » .....

8. Karolinska sjukhusets » .....

9. Lotsstyrelsens » .....

Summa 20,797,000

11,003,000

487501. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.