angående över¬ skridande av viss anslagspost i den för länsstyrelserna fastställda avlöning sstaten

Kungl. Majus proposition nr 219.

1 Nr 219.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående överskridande av viss anslagspost i den för länsstyrelserna fastställda avlöning sstaten; given Stockholms slott den 20 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

Den 2 maj 1941 fastställde Kungl. Maj:t avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42. Staten upptager bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 2,075,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 219.

700 li

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

Den 28 juni 1941 fördelade Kungl. Majit nämnda belopp mellan de olika länsstyrelserna, därvid landskanslierna sammanlagt erhöllo 982,200 kronor och landskontoren 1,092,800 kronor.

Samtidigt förklarade Kungl. Majit, att det för varje länsstyrelse angivna sammanlagda beloppet icke finge av länsstyrelsen överskridas för avlönande av den personal, som avsåges för mera stadigvarande uppgifter — vartill bestyret med omsättningsskatten borde räknas — utan att Kungl. Majit därtill på förhand lämnat medgivande.

Vidare föreskrev Kungl. Majit, att de utgifter, som under budgetåret 1941/42 kunde komma att göras med stöd av de av Kungl. Majit i beslut den 1 september 1939 och i 18 § kungörelsen den 27 oktober 1939, nr 777, givna bemyndigandena att anställa extra tjänstemän vid länsstyrelserna för den s. k. administrativa försvarsberedskapen skulle tills vidare redovisas under särskild rubrik under ifrågavarande anslagspost. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som under budgetåret orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.

Den 4 februari 1942 hava länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet inkomma med uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli 1941 —31 januari 1942 å landskanslierna respektive landskontoren från posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, därvid utgifterna för övertidsersättningar samt de utgifter, som gjorts med stöd av de genom förenämnda Kungl. Majits beslut och kungörelse givna bemyndigandena att anställa extra tjänstemän, skulle var för sig särskilt angivas. Samtidigt hava länsstyrelserna anmodats att verkställa en beräkning av de belopp, som med iakttagande av all möjlig sparsamhet ansåges komma att för återstående del av budgetåret åtgå till avlöning och övertidsersättning för länsstyrelsernas personal, frånsett den med stöd av berörda beslut och kungörelse anställda extra personalen.

Med särskilda skrivelser hava länsstyrelserna i anledning härav överlämnat begärda uppgifter och beräkningar. En sammanställning av de inkomna uppgifterna ger vid handen, att — med bortseende från utgifterna för avlönande av sistnämnda tillfälligt anställda personal men med inräknande av utbetald övertidsersättning — för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare för tiden 1 juli 1941—31 januari 1942 utanordnats sammanlagt i runt tal 1,375,400 kronor, varav 633,500 kronor komma på landskanslierna och 741,900 kronor på landskontoren. Det av rådande krisförhållanden påkallade anställandet av extra personal vid länsstyrelserna har under samma tidrymd medfört en ytterligare total utgift av omkring 314,600 kronor. Detta belopp fördelar sig med nära 155,300 kronor på landskanslierna och med omkring 159,300 kronor på landskontoren.

Vidare hava länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning åt för mera ordinära uppgifter avsedd personal under tiden 1 februari—30 juni 1942 till ett belopp av sammanlagt omkring 1,063,000 kronor, varav 468,000 kronor för landskanslierna och 595,000 kronor för landskontoren. I fråga om de av länsstyrelserna gjorda närmare beräkningarna får jag hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2lii. 3

Under de senaste åren hava stora krav ställts på länsstyrelserna dels i samband med den administrativa försvarsberedskapen, dels ock på grund av den stegring, som ägt rum i länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter. Som följd härav har en betydande utökning av länsstyrelsernas icke ordinarie arbetskrafter måst företagas. För vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41 har för den skull medgivits en förstärkning av de anslagsmedel, som enligt för länsstyrelserna fastställd stat anvisats till avlöningar till den icke-ordinarie personalen. En motsvarande förstärkning blir erforderlig även för innevarande budgetår, därvid förstärkningsbeloppet måste bliva mycket betydande. Detta beror särskilt på det synnerligen omfattande arbete av stadigvarande natur, som för länsstyrelsernas del följt med omsättningsskattens införande, ävensom på det med krisförhållandena sammanhängande, likaledes mycket avsevärda arbete, som åsamkats länsstyrelserna genom lagen den 28 juni 1941 örn semester för viss militär tjänstgöringstid m. m. jämte i anslutning till denna utfärdade tillämpningsföreskrifter.

Kostnaderna för avlöning av deli icke-ordinarie personalen för de mera ordinära uppgifterna hava under innevarande budgetår intill den 1 februari 1942 uppgått till 1,375,400 kronor. Den extra krispersonalens avlöning har samtidigt dragit en kostnad av i runt tal 314,600 kronor.

Mot länsstyrelsernas beräkningar i fråga örn medelsbehovet för avlöningar under tiden 1 februari—30 juni 1942 åt den för mera stadigvarande uppgifter avsedda icke-ordinarie personalen synes icke något vara att erinra. Jag beräknar alltså för ändamålet ett belopp av 1,063,000 kronor. Vad den för den administrativa försvarsberedskapen avsedda personalen beträffar torde man kunna räkna nied att dylik personal för sistnämnda tid skall bliva erforderlig i proportionsvis något mindre omfattning än under den förra delen av budgetåret. Man torde hava att räkna med en kostnad för ändamålet av i runt tal 200,000 kronor.

Då ifrågavarande anslagspost såsom nämnts är i gällande avlöningsstat upptagen till 2,075,000 kronor och enligt här gjorda kalkyler medelsbehovet för ändamålet skulle komma att uppgå till (1,375,400 + 314,600 + 1,063,000 + 200,000) 2,953,000 kronor, är att räkna med att posten måste överskridas med (2,953,000 — 2,075,000) 878,000 kronor eller i avrundat tal 875,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1941/42 överskridas med högst 875,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Departements*

chefen.