angående vissa avlönings- in. jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 1942143

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1 Nr 266.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående vissa avlönings- in. jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 1942143; given Stockholms slott den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bbamstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, beträffande frågan om intagning av hästar och fordon m. m., jämväl med cheferna för social-, kommunikations- och jordbruksdepartementen anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln framhöll jag, att med hänsyn till att undersökningen rörande försvarsväsendets utbyggande under den närmaste femårsperioden — 1941 års försvarsutredning — alltjämt påginge, det icke varit möjligt grunda beräkningen av de särskilda anslagen under huvudtiteln på

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Kr 266.

8C7 42

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

resultatet av denna undersökning oell att först i samband nied avlåtande till riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, en säkrare beräkning av vissa av ifrågavarande anslag kunde verkställas. Jag framhöll emellertid bland annat vidare, att det framstått som ett önskemål, att storleken av medelsanvisningen till försvarsändamål för nästa budgetår redan vid statsverkspropositionens avlåtande i görligaste mån anpassades efter den kostnadsram som vid prövningen av frågan örn de närmaste årens utbyggande oell organisation av försvarskrafterna närmast syntes komma i fråga. I avbidan på en säkrare uppskattning framdeles av kostnaderna för försvarsväsendet under budgetåret 1942/43 fann jag det lämpligt, att fjärde' huvudtitelns slutsumma samt kostnaden för avskrivning av kapitalutgifter liölles inom en anslagsram av i runt tal 760 miljoner kronor. Jag förutsatte emellertid att denna anslagsram kunde komma att senare undergå modifikationer, påkallade av den vidare beredningen av frågan örn försvarsväsendets anslagsbehov under de närmaste åren. Jag angav som ett önskemål, att de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen framlades, gjordes definitiva i den utsträckning så vore möjligt. Det oaktat nödgades jag föreslå, att ett flertal anslag upptoges i riksstatsförslaget endast beräkningsvis, och framhöll i anslutning därtill, att det framdeles kunde visa sig nödvändigt att vid framläggandet av den proposition, som kunde föranledas av försvarsutredningens förslag, föreslå jämkningar i fråga örn vissa i statsverkspropositionen såsom definitiva angivna anslagsäskanden.

Jag får vidare erinra örn att vissa av fjärde huvudtitelns anslag i statsverkspropositionen upptogos med allenast beräknade belopp i avbidan på resultatet av den numera avslutade utredningen rörande organisationen av försvarsväsendets förvaltningsverksamhet — 1941 års militära förvaltningsutredning. Detta gällde främst anslagen till de tre försvarsgrenarnas förvaltningsmyndigheter.

Sedan 1941 års försvarsutredning den 12 januari 1942 överlämnat betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet, avseende budgetåren 1942/43—1946/47, har Kungl. Majit den 27 mars 1942 förelagt riksdagen proposition (nr 210) angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter, i det följande benämnd försvarspropositionen. Härmed hava förutsättningar erhållits för ett framläggande av definitiva medelsäskanden beträffande flertalet i statsverkspropositionen beräknade anslag. Av det följande framgår, att jag med hänsyn till försvarsutredningens förslag, sådant det av mig i försvarspropositionen tillstyrkts till genomförande, även anser mig böra förorda vissa ändringar beträffande en del av de anslag, som i statsverkspropositionens förslag till riksstat upptagits med definitiva belopp.

1941 års militära förvaltningsutredning har den 28 mars 1942 avgivit betänkande med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet. I försvarspropositionen har jag framhållit, att det icke synes bliva möjligt att förrän tidigast i början av år 1943 underställa riksdagen på utredningen grundat förslag i ämnet. De personalberäkningar

3 Kungl. May.ts proposition nr 266.

jag i det följande framlägger äro sålunda — utom i ett par specialfall — uppgjorda utan hänsynstagande till förvaltningsutredningens i olika avseenden framlagda förslag.

I fråga örn vissa i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln beräknade anslag — såsom beträffande anslagen till de värnpliktigas avlöning — torde jag i andra sammanhang få återkomma.

Innan jag övergår till behandlingen av de olika anslagsfrågorna, må här beröras vissa för de olika försvarsgrenarna gemensamma avlöningsfrågor m. m. ävensom frågan örn bestridande av vissa av försvarsplanens genomförande föranledda anskaffningskostnader.

l:o) Vissa för försvarsgrenarna gemensamma avlöningsfrågor m. m.

Yid beräknandet av de tre försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag för innevarande budgetår tillämpades för första gången ett system med särskilda försvarsgrensvis uppställda personalförteckningar för huvuddelen av den inom försvarsväsendet verksamma personalen. Medelsbehovet under de olika avlöningsan slagen beräknades med ledning av dessa förteckningar, av vilka en del voro avsedda att underställas riksdagen för godkännande, under det att andra, som i princip borde fastställas av Kungl. Majit, överlämnades till riksdagen för att tjäna till underlag vid bedömandet av medelsbehovet under de olika anslagens delposter. Det av mig i försvarspropositionen tillstyrkta förslaget till försvarsväsendets fortsatta utbyggnad och organisation förutsätter icke någon ändring i princip av detta system. Ifrågavarande förteckningar torde emellertid liksom skedde vid framläggandet av anslagsäskandena för innevarande budgetår böra såsom avsedda allenast för tjänstebruk i särskild ordning få överlämnas till riksdagen.

I försvarspropositionen har jag anmält min avsikt vara att i anslutning till propositionen till riksdagens vederbörande utskott överlämna vissa förslag till personalförteckningar, av vilka framgå beräkningarna av personalbehovet för olika förband, staber m. m. i den nya organisationen. Jag framhöll i anslutning därtill, att förslagen borde tjäna till grundval för de anslagsäskanden som under hänsynstagande till den pågående omorganisationen av försvarsväsendet för varje budgetår komme att föreläggas riksdagen. Jag anförde vidare, att avvikelser från de sålunda framlagda förslagen i många fall torde komma att visa sig erforderliga men att det givetvis borde iakttagas, att den i försvarspropositionen beräknade personalorganisationen i huvudsakliga delar icke skulle frångås samt att en ytterligare prövning av personalbehovet för varje budgetår skulle komma till stånd.

I fråga örn antalet beställningar (befattningar) för budgetåret 1942/43 för försvarsväsendets olika förband och staber m. m. må här framhållas, att förvaltningsmyndigheterna i sina skrivelser rörande medelsbehovet för nämnda budgetår gjort framställning örn åtskilliga ändringar i personalorganisationen. I en del fall — exempelvis beträffande arméns avlöningsanslag — har framställningen begränsats att avse allenast sådana behov,

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

som ansetts kunna bedömas oberoende av 1941 års försvarsutrednings förslag. Det förtjänar emellertid här framhållas, att försvarsutredningens beräkningar av personalbehovet, vilka i stort sett upptagits i försvarspropositionen, äro upprättade jämväl under beaktande av de av förvaltningsmyndigheterna för budgetåret 1942/43 framställda önskemålen. Vid sådant förhållande har jag funnit mig böra beräkna detta behov och föreslå därav betingade medelsäskanden i anslutning till det organisationsförslag, som i försvarspropositionen förelagts riksdagen, och upptager alltså icke i det följande förvaltningsmyndigheternas ifrågavarande förslag till särskild behandling.

I försvarspropositionen har framhållits svårigheten att taga slutlig ställning till antalet beställningar och befattningar i olika lönegrader under budgetåret 1942/43. 1942 års försvarsberedning har förordat, att de per-

sonalstater för nämnda budgetår, som komme att föreläggas riksdagen, borde betraktas såsom »högst-stater», i fråga örn vilka borde gälla, att Kungl. Majit skulle äga befogenhet besluta såväl om de nya beställningarna skulle tillsättas som när detta borde ske. Till detta förslag har jag lämnat min anslutning. Jag förutsatte emellertid, att Kungl. Majlis prövningsrätt skulle i fråga örn den icke-ordinarie personalen omfatta jämväl löne- och arvodesställningen för nya tjänster. Jag får i detta sammanhang tillägga, att åtskilliga av de tjänster, som upptagits i de av mig i det följande omnämnda förslagen till personalförteckningar, icke torde komma att tillsättas redan från och med ingången av budgetåret 1942/43, i det att vissa i försvarspropositionen föreslagna organisationsförändringar och kaderökningar torde kunna genomföras först senare under nämnda budgetår. Då det alltså icke är möjligt att redan nu angiva tidpunkten för de olika tjänsternas tillsättande, har det synts mig lämpligt att i personalförteckningarna uppföra samtliga de tjänster, som förväntas komma att erfordras för den nya organisationen under någon del av budgetåret 1942/43, och att riksdagens medgivande utverkas för Kungl. Majit att i anslutning till personalförteckningarnas fastställande eller annorledes meddela de särskilda föreskrifter, som för övergången till den nya organisationen kunna finnas erforderliga. I den mån i samband med den nya organisationens genomförande redan befintliga tjänster under någon del av budgetåret komma att vara hänförda till den äldre organisationen, torde de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna i tillämpliga delar av Kungl. Majit förklaras äga fortsatt giltighet.

I förevarande sammanhang torde till behandling böra upptagas vissa spörsmål, som sammanhänga med den i försvarspropositionen förordade övergången till nytt arvodessystem för pensionerad personal i ar v o desbefattning.

Genom 1925 års försvarsbeslut infördes för vissa tjänsteuppgifter ett antal befattningar vid staber, truppförband o. s. v. för pensionerade officerare och underofficerare, varigenom antalet officerare och underofficerare på aktiv stat kunde i motsvarande grad minskas. Liksom tidigare skett för personalen inom rollföringsväsendet bestämdes förmånerna för dessa arvodestjänsters

5 Kungl. Majda proposition nr 266.

innehavare så, att pensionen jämte arvodet i stort sett kom att motsvara högsta lönen å medeldyrort för motsvarande beställningshavare på aktiv stat. För arvodestjänst, som avsågs skola regelmässigt inneliavas av pensionerad kapten, bestämdes sålunda arvodet till 3,180 kronor för år och för arvodestjänst, avsedd för pensionerad fanjunkare (motsvarande), fastställdes arvodet till 2,130 kronor för år. För vissa arvodesbefattningar bestämdes arvodet med hänsyn till arbetsuppgifternas art till högre belopp än nyss sagts men med tillämpande av enahanda grunder. Arvodesbeloppen differentierades icke med hänsyn till tjänstgöringsorternas fördelning å olika dyrorter.

Förordnande å arvodesbefattning skall enligt av Kungl. Majit i brev den 16 april 1937 meddelade bestämmelser som regel gälla tills vidare, dock högst till den 1 oktober tredje året efter det år förordnandet tager sin början. Förordnandet kan sedermera förlängas, varje gång för tre år. För att förordnande skall få avse tid efter den 1 oktober det kalenderår, befattningshavaren fyller 60 år, fordras Kungl. Maj:ts medgivande; undantagsvis medgives befattningshavare kvarstå till den 1 oktober det år, han fyller 65 år. Sker entledigande från befattning under tid för förordnande av annan anledning än tjänstefel, skall uppsägningen ske skriftligen såvitt möjligt senast tre månader före anställningens upphörande.

Antalet arvodesbefattningar för pensionerade officerare och underofficerare ökades i förhållandevis stor omfattning i samband med 1936 års försvarsbeslut. Sålunda tillkommo vissa högre arvodesbefattningar, exempelvis de år 1936 inrättade å arméfördelningsstaberna uppförda befattningarna för militärområdesbefälhavare, vilka befattningar äro avsedda att tillsättas med pensionerade regementschefer. Försvarsutredningen har föreslagit en avsevärd utökning av antalet arvodesbefattningar och bland annat förordat, att de nya befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare skola upptagas såsom arvodesbefattningar. Till detta förslag har jag i försvarspropositionen uttalat min anslutning.

I nämnda proposition har jag, under erinran, att frågan om en reglering av förmånerna för pensionerad personal i arvodesbefattningar sedan länge stått på dagordningen, framhållit, att ett av 1942 års försvarsberedning framlagt förslag till dylik arvodesreglering syntes innebära en god lösning av frågan. Förslaget, för vilket jag närmare redogjort i försvarspropositionen, syftar till att, i stället för den nuvarande ordningen med ett visst icke dyrortsgrupperat arvode utöver vederbörande tillkommande pensionsförmåner, befattningshavarnas ersättning för tjänstgöringen skall utgå efter vissa löneklasser i de för försvarsväsendets aktiva personal gällande löneplanerna. Under tiden för förordnandet i arvodesbefattning skulle till följd härav vederbörandes tjänstepensionsbelopp icke utbetalas till befattningshavaren utan i stället jämte förekommande tillägg från anslag under tolfte huvudtiteln tillgodoföras vederbörligt anslag under fjärde huvudtiteln. Beredningens förslag innebär vidare, att arvodesbefattning skall tillsättas tills vidare med 3 månaders uppsägningstid och att innehavare av dylik befatt-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ning i regel skall äga kvarstå i befattningen till 60 års ålder eller, där fråga är om expeditionstjänst, vilken jämväl vid mobilisering skall fullgöras under samma förhållanden som i fred, till 63 års ålder.

Jag Ilar i försvarspropositionen biträtt det av 1942 års försvarsberedning framlagda förslaget till nytt arvodessystem för pensionerad personal i arvodesbefattningar och därvid förutsatt, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att efter vidare utredning rörande vissa detaljer meddela närmare bestämmelser i ämnet. Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga vissa med arvodesregleringens genomförande sammanhängande frågor, varvid jag förutsätter, att de förslag, som i det följande i sådant hänseende framläggas, skola vara för Kungl. Majit i huvudsak bindande, dock med rätt för Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar, som efter närmare prövning kunna visa sig erforderliga.

Såsom jag i nyssnämnda sammanhang framhållit, böra å de enligt viss löneklass utgående arvodena — motsvarande nettolönen i vederbörlig löneklass och ortsgrupp — utgå rörliga förmåner enligt samma grunder som för lönegradsplacerade befattningar (på aktiv stat). Rörligt tillägg bör alltså beräknas å det i löneplanen angivna bruttolönebeloppet jämväl för arvodesinnehavare. Även i övrigt, såsom i fråga om rätt till semester, sjukvård m. m., böra gälla samma bestämmelser som för motsvarande beställningshavare på aktiv stat. Innehavare av arvodesbefattning, som under tjänstgöring är skyldig att bära uniform, kan möjligen böra medgivas rätt även till årligt ekiperingsbidrag men frågan härom synes böra bliva föremål för närmare övervägande, innan slutlig ställning tages till densamma. Jag förutsätter sålunda, att årligt ekiperingsbidrag tills vidare icke skall utgå till innehavare av arvodesbefattning. Vidare bör efter övergången till det nya arvodessystemet äldre arvodesinnehavare bibehållas vid rätt till övergångsvis utgående barntillägg, därest enligt gällande bestämmelser dylikt tillägg skulle utbetalats till honom i form av pensionsförmån, örn det hittills tillämpade arvodessystemet ägt fortsatt giltighet.

I fråga örn övergången till det nya arvodessystemet har jag i försvarspropositionen uttalat, att de nya bestämmelserna borde omedelbart tillämpas å de befattningshavare, som förordnas efter den 30 juni 1942, medan det borde få ankomma på Kungl. Majit att beträffande äldre arvodesinnehavare meddela beslut rörande tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande. För vissa av dessa äldre arvodesinnehavare, vilka i samband med ikraftträdande den 1 juli 1942 av nytt tjänstepensionsreglemente komma i åtnjutande av förhöjd tjänstepension, syntes emellertid under alla förhållanden böra införas särskilda bestämmelser örn maximering av deras förmåner för tiden från och med den 1 juli 1942 och intill tidpunkten för deras övergång till det nya arvodessystemet.

I de särskilda personalförteckningar för pensionerad personal i arvodesbefattningar för budgetåret 1942/43, vilka jag i anslutning till framläggandet av medelsäskandena under olika avlöningsanslag i det följande förordar, kar jag upptagit arvodena för ifrågavarande personal i enlighet med försvars-

7 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

beredningens av mig tillstyrkta förslag. Jag förutsätter alltså, att det nya arvodessystemet skall helt genomföras under nästa budgetår. För befattningshavare, som tillträda arvodesbefattning vid ingången av budgetåret 1942/43 eller senare, avses givetvis de nya bestämmelserna omedelbart komma i tillämpning. För äldre arvodesinnehavares del äro emellertid vissa övergångsbestämmelser erforderliga. Övergången till det nya systemet torde beträffande dessa böra ske från och med den 1 oktober 1942. Med hänsyn härtill böra före den 1 juli 1942 samtliga nuvarande innehavare av arvodesbefattningar uppsägas att avgå från befattningen med utgången av september månad 1942. Sålunda uppsagd befattningshavare bör, därest han före den 1 augusti 1942 anmäler sig önska kvarstå i befattningen för tid efter den 1 oktober samma år mot åtnjutande av enligt de nya bestämmelserna utgående förmåner — som i sig inkludera pensionsförmåner, till vilka han på grund av tidigare innehavd anställning enligt gällande pensionsbestämmelser är berättigad — omedelbart erhålla nytt förordnande å befattningen, därest han av vederbörande myndighet befinnes lämplig därför. I sådant fall bör förordnandet meddelas att gälla tills vidare dock icke längre än till den 1 oktober det kalenderår, varunder befattningshavaren fyller 60 år eller, där fråga är örn expeditionstjänst av förut angiven karaktär, till den 1 oktober det år, befattningshavaren fyller 63 år, dock med rätt för vederbörande myndighet att, örn omständigheterna därtill föranleda, uppsäga befattningshavaren att avgå från befattningen dessförinnan, därvid en uppsägningstid av tre månader örn möjligt bör iakttagas.

Därest arvodesinnehavare, som uppsagts, icke inom tid som nyss sagts anmäler önskan att emottaga nytt förordnande för tid efter den 1 oktober 1942, bör det ankomma på vederbörande myndighet att vidtaga åtgärder för befattningens tillsättande med ny innehavare.

För tiden den 1 juli—den 30 september 1942 böra de nuvarande arvodesinneliavarna komma i åtnjutande av samma förmåner som för juni månad 1942, därvid dock bör iakttagas, att, örn arvodesinnehavare kommer i åtnjutande av förhöjda pensionsförmåner till följd av att 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente blir å honom tillämpligt, arvodet bör i motsvarande man minskas. De sammanlagda förmånerna för månad under tiden den 1 juli—den 30 september 1942 böra dock i förhållande till motsvarande förmåner för juni månad undergå den förhöjning, som kan bliva en följd av att kristillägget för tredje kvartalet 1942 kan komma att ökas på grund av förhöjt levnadskostnadsindex.

I de nya bestämmelser rörande tillsättande av arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet, som torde böra av Kungl. Majit meddelas, bör intagas en bestämmelse, att arvodesbefattning liksom hittills i första hand skall tillsättas med personal å övergångsstat, så länge lämplig sådan personal finnes att tillgå. Vidare bör i dessa bestämmelser meddelas föreskrift därom, att arvodesbefattning icke må tillsättas — förutom med personal å övergångsstat — med annan än den, som i samband med avgång från beställning på aktiv stat enligt tjänstepensionsreglementets bestämmelser

8 Kungl. May.ts proposition nr 266.

beviljats ålders- eller förtidspension, såvida icke Kungl. Majit för visst fall medgiver befattningens tillsättande med annan sökande. Genom sistnämnda stadgande förhindras myndighet att utan Kungl. Majits medgivande tillsätta arvodesbefattning med exempelvis från reservstat avgången beställningshavare eller med i reserven utnämnd beställningshavare; därest beställningsliavare av nyssnämnda kategorier förordnas såsom innehavare av arvodesbefattningar följer nämligen därav ökade kostnader för statsverket. I bestämmelserna bör vidare intagas föreskrift rörande avgångsåldern för arvodesinneliavare i anslutning till vad i det föregående och i försvarspropositionen anförts, varvid får förutsättas att Kungl. Majit skall äga att beträffande vissa kategorier befattningshavare ävensom i särskilda fall medgiva högre avgångsålder.

I samband med övergången till det nya arvodessystemet bör enligt min mening viss ändring vidtagas i det nu tillämpade krigsavlöningsreglementet.

Enligt nuvarande lydelse av 5 § krigsavlöningsreglementet skall månadslön för reserven tillhörande, från aktiv stat pensionsavgångna officerare och underofficerare m. fl. utgå efter den löneklass (efter löneklass motsvarande den), löntagaren omedelbart före inträdet i reserven tillhörde (mom. 1 d). Därjämte gäller emellertid, att till pensionsavgången beställningshavare i reserven utgående arvode skall inräknas i månadslönen, i den mån summan av arvodet och pensionen jämte dyrtids- eller därmed jämförligt tillägg överstiger den enligt nyssnämnda bestämmelse utgående månadslönen (mom. 5 c).

Ifrågavarande föreskrifter böra så ändras, att månadslön enligt krigsavlöningsreglementet till pensionerad officer eller underofficer, som bestrider arvodesbefattning, alltid skall utgå efter den löneklass, enligt vilken arvodet till honom utgår i fredstid. Arvodet är nämligen bestämt med hänsyn tagen till de honom åliggande göromålen, och örn han jämväl under tid, då krigsavlöningsreglementet tillämpas, kvarstår i sin arvodesbefattning, bör månadslönen enligt detta reglemente utgå efter samma löneklass. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, örn riksdagen icke har något att däremot invända, vidtaga erforderliga ändringar i krigsavlöningsreglementet, och böra dessa ändringar — örn krigsavlöningsreglementet alltjämt tillämpas vid ingången av budgetåret 1942/43 — träda i kraft från och med den 1 juli 1942 beträffande innehavare av arvodesbefattningar, som då eller senare tillträda sina befattningar, samt från och med den 1 oktober 1942 beträffande äldre innehavare av arvodesbefattningar.

Vad slutligen angår beräkningen av kostnaderna för pensionerad personal i arvodesbefattningar må följande framhållas. I de avlöningsstater, som av mig i det följande framläggas för godkännande, beräknas de anslagsposter, vilka skola tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för pensionerad personal i arvodesbefattningar, med utgångspunkt från nettolönerna i vederbörliga löneklasser och med hänsyn till vederbörande tillkommande rörligt tillägg. Anslagsposterna i fråga upptagas med förslagsvis beräknade belopp. Kostnaderna för kristillägg och övergångsvis utgående barntillägg böra däremot för dessa arvodesinnehavare liksom för beställningshavare i allmänhet

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

vid försvarsväsendet bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till kristillägg respektive barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Samtliga de pensionsförmåner, vilka innehavare av arvodesbefattningar hava att avstå och som till följd därav från tolfte huvudtiteln såsom inkomster skola tillföras fjärde huvudtiteln, upptagas i det följande såsom uppbördsmedel a vederbörliga avlöningsstater. Dessa uppbördsmedel, vilka salunda komma att utgöras av tjänstepensionsbelopp samt därå belöpande rörligt tillägg (dyrtidstillägg å äldre pensioner) och kristillägg ävensom barntillägg, betecknas i avlöningsstaterna »pensionsmedel»; av praktiska skäl lia jämväl å pensionerna utgående kristillägg och barntillägg tillgodoförts avlöningsanslagen i stället för att beräknas såsom uppbördsmedel under fjärde huvudtitelns anslag till kristillägg och barntillägg. För arvodesinnehavarna vid armén, marinen och flygvapnet beräknas i kostnadskalkylerna arvodesbeloppen utgå enligt ortsgruppen E; för övriga arvodesinneliavare räknas med den verkliga ortsgruppen. Vid beräknande av uppbördsmedlen har förutsatts, att arvodesbefattningarna komma att innehavas av tjänstepensionsberättigade f. d. aktiva beställnings havare i lönegrad, som närmast svarar mot de arbetsuppgifter, vilka åligga arvodesinnehavaren. Arvodesbefattning med arvode motsvarande löneklassen Oa 11 förutsättes sålunda innehavas av pensionsavgången major och med arvode motsvarande löneklassen UO 8 av pensionsavgången förvaltare eller fanjunkare o. s. v. Hänsyn har tagits till att arvodesinnehavarna äro hänförliga till olika pensionsreglementen.

I förevarande sammanhang må framhållas, att enligt nu gällande bestämmelser vissa innehavare av arvodesbefattningar jämte ett i vederbörlig personalförteckning upptaget arvodesbelopp åtnjuta vissa förmåner in natura — i regel fri bostad — därvid det kontanta arvodet i motsvarande man minskats. I de förslag till personalförteckningar, som i det följande förordas, hava emellertid utgående arvoden beräknats efter samma regler för samtliga arvodesbefattningar utan avdrag för eventuella naturaförmåner. Jag har nämligen förutsatt, att sådana innehavare av arvodesbefattningar, vilka åtnjuta tjänstebostad eller (och) annan naturaförmån, skola efter sedvanliga beräkningsgrunder gälda ersättning härför efter övergången till det nya arvodessystemet.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot införandet av ett nytt arvodessystem för pensionerad personal i arvodesbefattningar enligt i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det föregående angivits, torde Kungl. Maj.t i sinom tid böra meddela föreskrifter rörande sättet för överföringen från anslag under tolfte huvudtiteln till fjärde huvudtitelns avlöningsanslag av de pensionsbelopp m. m., som hänföra sig till innehavare av arvodesbefattning.

2:o) Bestridande av vissa anskaffningskostnader.

I en inom finansdepartementet upprättad promemoria har till behandling upptagits frågan örn bestridande av engångskostnaderna för av försvarsorganisationens uppbyggande föranledd materielanskaffning under de i femårsperioden 1942/47 ingående budgetåren. I promemorian har anförts följande:

10 Kungl. Majlis proposition nr 266.

Fördelningen på olika år av kostnaderna för den organisation av försvarsväsendet, som nu är avsedd att genomföras, är svår att bedöma. Sannolikheten talar för att den, i vad avser vissa till sin omfattning betydande utgifter för materielanskaffning, blir mycket ojämn.

Såsom närmare utvecklats i årets stats verks proposition, är finanspolitiken inriktad på full balansering av driftbudgeten inklusive kostnaderna för den nya försvarsordningen sådana dessa väntas bli i genomsnitt under organisationsperioden. Örn nu vissa engångskostnader till övervägande del skulle falla på periodens första år och anslagen beräknas med hänsyn härtill, bleve följden, att skattetrycket då skulle få lov att temporärt drivas upp över den nivå, som i genomsnitt vore erforderlig. En sådan utveckling vore ur olika synpunkter olämplig. Det är därför önskvärt, att budgettekniska möjligheter öppnas för en anslagsberäkning under fjärde huvudtiteln, som kan bilda underlag för en bestämning av skattetrycket i direkt anslutning till den för organisationsperioden genomsnittliga kostnadsramen, oberoende av utbetalningarnas tidsfördelning. Till stöd för en sådan anslagsberäkning kan också åberopas, att den eliminerar infljdandet från eventuella felräkningar.

Det angivna önskemålet synes enklast kunna tillgodoses genom följande anordning. De i sammanhanget aktuella anslagen anvisas av riksdagen såsom reservationsanslag med belopp så avpassade, att kostnadsramen för försvarsväsendet under organisationsperioden hålles vid en jämn nivå. Samtidigt fattar riksdagen beslut örn totalkostnaderna under perioden för de ändamål, vilka ifrågavarande anslag avse. I samband därmed inhämtas medgivande för Kungl. Majit att inom ramen av sistnämnda totalbelopp överskrida de av riksdagen anvisade reservationsanslagen. Uppkomma överskridanden å dessa, böra de nied riksdagens tillstånd få föras å särskilt förskottskonto (utjämningsstat) och på detta utan reglering balanseras över till följande budgetår. Besparingar å anslagen skola givetvis i analogi härmed gottskrivas förskottskontot, När anslagen anvisas med genomsnittsbelopp, blir tydligen följden, att eventuella anslagsöverskridanden i början av perioden — med åtföljande belastning å förskottskontot — senare automatiskt komma att utjämnas genom besparingar, vilka tillföras samma konto.

Ehuru alltså anslagsöverskridanden och besparingar tänkas lagda utanför riksstat och tilläggsstat för inbördes reglering över ett särskilt konto vid sidan av staterna, är det angeläget, att de belastningssiffror som upptagas i budgetredovisningen bli korrekta och sålunda taga hänsyn även till de tills vidare å förskottskonto balanserade posterna. Ställningen å förskottskontot bör likaledes i lämplig forin komma till synes i budgetredovisningen.

I anledning av nämnda promemoria har riksräkenskapsverket i utlåtande den 23 april 1942 anfört följande:

Det berörda spörsmålet avser närmast frågan om balansering i driftbudgeten av vissa engångskostnader, som beräknas skola utgå med ett för den kommande femårsperioden maximerat belopp men med ojämn fördelning mellan de olika budgetåren, varvid tyngdpunkten i belastningen väntas bli förskjuten mot periodens början. Det ligger enligt riksräkenskapsverkets uppfattning i öppen dag, att den önskade budgetbalanseringen endast kan åstadkommas därest totalkostnaden för försvarsorganisationen anses belöpa med en femtedel på vart och ett av de i den närmaste femårsperioden ingående budgetåren. Den omständigheten att vissa engångskostnader kunna fördela sig ojämnt mellan nämnda budgetår behöver i och för sig icke rubba den för samma tidsperiod önskade balansen mellan inkomster och utgifter. Att man vid sådant förhållande eftersträvar en formellt jämn belastning av engångsut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 11

gifterna i riksstaten för de respektive budgetåren finner riksräkenskapsverket naturligt.

Riksräkenskapsverket vill härtill framhålla, att även andra skäl tala för ett dylikt förfaringssätt. De hittills för försvarets engångsutgifter anvisade anslagen hava nämligen genomgående beräknats med hänsyn till de tidsperioder, under vilka dispositionsbeslut komma att fattas, oberoende av att utbetalningarna verkställas först vid senare tidpunkter. Härigenom uppkomma betydande förskjutningar i tiden för den bokföringsmässiga belastningen av anslagen, vilket, särskilt under den nuvarande upprustningen, medfört onormalt höga reservationer för de under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen. Med den nu föreslagna anvisningstekniken, varigenom beloppen jämnt fördelas på en femårig anskaffningsperiod, finnas stora utsikter för att den bokföringsmässiga belastningen kommer att närmare ansluta sig till de i riksstaten anvisade beloppen. De nya anslagen komma i så fall icke att bidraga till fortsatt ökning av reservationerna. I den mån de nuvarande mycket betydande reservationerna förbrukas skulle man alltså kunna emotse en önskvärd minskning av de under fjärde huvudtiteln redovisade reservationerna.

Det problem, som härvid uppkommer och som riksräkenskapsverket närmast har att taga ställning till, gäller främst de redovisningstekniska åtgärder som böra vidtagas, därest även den kontanta belastningen å något eller några anslag till engångsanskaffning under femårsperiodens början skulle komma att överstiga de i riksstaten för respektive budgetår angivna beloppen. Riksräkenskapsverket utgår vid behandlingen av detta spörsmål från förutsättningen, att riksdagen fastställer det högsta belopp, som för dylika ändamål skall anvisas under femårsperioden, att detta belopp anvisas å reservationsanslag med en femtedel för varje budgetår, att förvaltningsmyndigheterna erhålla befogenhet att fatta beslut» angående disposition av hela eller större delen av det för femårsperioden anvisade beloppet redan vid samma periods början samt att de berörda reservationsanslagen för de första budgetåren få överskridas, varvid överskridandena komma att motsvaras av besparingar å samma anslag under periodens sista år. De överskridanden, som i så fall uppkomma vid periodens början, böra då i budgetredovisningen redovisas såsom merutgifter att regleras mot budgetutjämningsfonden samt å denna fond balanseras på samma sätt som den å specialbudgeten för automobilskattemedel nu balanserade bristen. Under senare budgetår uppkommande besparingar böra i samma ordning tillföras budgetutjämningsfonden till dess den balanserade bristen blivit täckt.

Vid omvänt förhållande, alltså då besparingar uppkomma vid femårsperiodens början, uppstå inga motsvarande problem eftersom anslagen böra hava karaktär av reservationsanslag och alltså reservationerna kvarstå å anslagen till den del de icke erfordras för täckande av uppkomna brister.

Gentemot vad riksräkenskapsverket sålunda anfört skulle kunna invändas, att det av riksräkenskapsverket här förordade förfaringssättet skulle kunna tillämpas på samma eller eventuellt enklare sätt örn anslagen i stället gåvos karaktären av förslagsanslag, vilkas slutsumma för de fem budgetåren maximerades till av Kungl. Maj :t och riksdagen bestämt 'belopp. Ett dylikt förfaringssätt harju även nyligen tillämpats med ett anslag å 20 miljoner kronor, vilket fördelats på förslagsanslag å 10 miljoner kronor anvisade under två på varandra följande budgetår (1939/40 IV G1 och 1940/41 IV Gl). Denna anordningbeslutades med hänsyn till att en högre belastning under första budgetåret ansågs sannolik. I verkligheten uppstodo under båda budgetåren avsevärda besparingar, vilka ännu icke äro förbrukade. Dessa besparingar hava i realiteten karaktären av i budgetredovisningen icke synliga reservationer. En sådan anordning är enligt riksräkenskapsverkets uppfatt-

partcmenischefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ning icke ändamålsenlig. Även för de nu ifrågavarande anslagen är det icke uteslutet, dels att den högsta belastningen å anslagen uppkommer icke under första utan under andra och tredje budgetåren och dels att vissa utbetalningar icke hinna verkställas förr än efter utgången av femårsperioden. Vid en sådan utveckling skulle under periodens första och sista budgetår uppkomma besparingar, som icke balanseras. Användas däremot reservationsanslag, kan man för varje år ur budgetredovisningen med här ovan föreslaget system avläsa den exakta ställningen för de ifrågavarande anslagen och bedöma de för perioden utbetalade respektive kvarstående beloppen.

Riksräkenskapsverket har till slut framhållit, att den metod för överbelastning av reservationsanslag, som sålunda förordats, endast vore motiverad av de speciella problem, som uppkomme vid finansieringen av den för den nya försvarsordningen framlagda femårsplanen, samt att förslaget förutsatte, att den i propositionen nr 3 till innevarande års riksdag planerade regleringen av de under förskottsstaten hittills redovisade engångsutgifterna genomföres. Anordningen borde därför närmast anses såsom en enbart för detta speciella ändamål avsedd form för övergång från nu tillämpade regler för anvisning av engångsutgifter till mera normala budgetprinciper. Den föreslagna anordningen borde därför under inga omständigheter anses analogt tillämplig för andra huvudtitlar.

För egen del vill jag erinra örn att jag i försvarspropositionen i likhet med 1942 års försvarsberedning utgått från att en förskjutning av de av den nya försvarsplanens genomförande föranledda engångsutgifterna till femårsperiodens första del skall komma till stånd i syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av nämnda plan. De numera föreliggande kostnadsberäkningarna utvisa, att en dylik anordning vid tillämpning av hittills gällande anslagsprinciper icke låter sig förlika med önskemålet att under femårsperioden hålla fjärde huvudtitelns utgiftssumma vid ett belopp, som ungefärligen svarar mot de i försvarspropositionen beräknade genomsnittskostnaderna per budgetår under uppsättningsperioden. Härtill kommer att beräkningarna för de i femårsperioden ingående budgetåren av anskaffningsanslagens storlek äro i alltför hög grad beroende av vissa svårbedömbara faktorer — exempelvis möjligheten att anskaffa erforderlig råmateriel och industriens leveranskapacitet —- för att en säker uppskattning av de på de olika budgetåren fallande kostnaderna skall vara möjlig. Med hänsyn härtill synas starka skäl tala för den i finansdepartementets promemoria förordade anordningen, vilken dels möjliggör en avjämning av kostnadsfördelningen över uppsättningsperioden, dels är ägnad att avsevärt förenkla anslagsberäkningarna. Å andra sidan är det uppenbart, att en anordning av detta slag endast kan tillämpas i ett fall som det nu föreliggande, då det gäller att över en bestämd tidsperiod balansera engångsutgifter av osedvanlig storleksordning, avsedda att till beloppet fixeras genom av statsmakterna fattade beslut. Från denna förutsättning finner jag mig böra i likhet med riksräkenskapsverket biträda det i promemorian framförda förslaget och har i huvudsak intet att erinra mot riksräkenskapsverkets förslag till anordningens utformande i anslagstekniskt hänseende.

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I det följande kommer jag därför att hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att fastställa de belopp, till vilka ifrågavarande materielanskaffning högst må uppgå, samt att till bestridande av kostnaderna härför anvisa reservationsanslag, vilka i princip böra bestämmas till en femtedel av nämnda belopp, med rätt för Kungl. Majit att medgiva anslagens överskridande inom ramen för de av riksdagen fastställda kostnadsbeloppen. Härvid förutsätter jag, dels att materielbeställningarna skola kunna i sin helhet utläggas sedan riksdagen fattat sitt beslut, dels att anslagen jämkas till belopp över- eller understigande nämnda genomsnittssiffra örn så befinnes önskvärt för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden av de sammanlagda försvarskostnaderna. De överskridanden eller besparingar, som uppkomma på anslagen och som sålunda måste komma att motväga varandra under femårsperiodens lopp, böra på av riksräkenskapsverket angivet sätt regleras över särskilt konto under budgetutjämningsfonden.

Den anordning, som av mig förordas, bör icke komma till användning i andra fall än då fråga är om mer avsevärda anskaffningskostnader, som kunna antagas komma att ojämnt fördela sig över femårsperioden. I det följande föreslår jag därför, att anordningen tillämpas endast beträffande följande anslag, nämligen till anskaffning av tyg- och intendenturmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning av kustartilleriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till engångsanskaffning av ammunition för armén och flygvapnet.

Anmärkas må, att vid beräkningen i det följande av de belopp, vartill materielanskaffningen under femårsperioden högst må uppgå, de i försvarspropositionen angivna kostnaderna lagts till grund. Då dessa kostnader äro beräknade på grundval av prisläget den 1 juli 1941, kan det förutses, att en omräkning framdeles med hänsynstagande till efter nämnda tidpunkt inträffande prisförskjutningar blir erforderlig. Av praktiska skäl bör denna omräkning ske först vid en tidpunkt, då det sammanlagt erforderliga beloppet säkert kan bestämmas, d. v. s. som regel först då slutlikviden för materielleveranserna bestämts. I vad mån härigenom de kostnadsbelopp, som i det följande underställas riksdagen för godkännande, kunna behöva revideras kan självfallet icke nu angivas. Emellertid böra vid materielanskaffningens genomförande beräkningarna rörande dess omfattning grunda sig på det prisläge, som enligt vad nyss sagts tagits till utgångspunkt vid totalkostnadernas bestämmande.

Även bör påpekas, att sistnämnda kostnader avse endast de av försvarsplanens genomförande föranledda utgifterna. Den ytterligare medelsanvisning, som kan behöva ske för genomförande av redan beslutad materielanskaffning, faller sålunda utanför nämnda belopp och bör finansieras genom anvisande av särskilda medel under respektive anslag. Till frågan örn beräkningen av härför erforderliga belopp återkommer jag under de särskilda anslagspunkterna i det följande.

14 Kungl. Majlis proposition nr 266.

3:o) Förslagsanslaget till Försvarsdepartementet: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 1) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels ur personalförteckningen för försvarsdepartementet utesluta en förste kanslisekreterare å övergångsstat i lönegraden A 26 ävensom den vid förteckningen fogade anmärkningen,

dels höja den i avlöningsstaten för försvarsdepartementet uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 17,500 kronor till 65,500 kronor och den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till rörligt tillägg med 2,500 kronor till 43,720 kronor ävensom avlöningsstatens slutsumma till 420,000 kronor,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av avlöningsstatens slutsumma föranleddes av dels erfarenheter rörande belastningen å anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal dels ock uppkommet behov att anställa ytterligare ett extra ordinarie kontorsbiträde. Den förordade ändringen i personalförteckningen hänförde sig till det förhållandet, att innehavaren av en på övergångsstat uppförd befattning för förste kanslisekreterare avgått från befattningen och att i samband därmed en ditintills vakanthållen befattning som förste kanslisekreterare å ordinarie stat erhållit innehavare.

I anslutning till försvarspropositionen har det visat sig erforderligt att vidtaga vissa ändringar i avlöningsstaten för försvarsdepartementet utöver de i statsverkspropositionen föreslagna.

Sålunda är det redan nu tydligt att det omfattande arbete, som försvarsplanens genomförande medför, nödvändiggör en förstärkning av antalet befattningshavare inom försvarsdepartementet. Utöver de befattningshavare, som delvis med anlitande av fjärde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga äro inom departementet sysselsatta med lagstiftnings- och annat författningsarbete samt för speciella utredningsuppdrag i samband med ärendenas handläggning inom departementet, synes behov föreligga av ytterligare minst en för sådant ändamål anställd befattningshavare. Aven en utökning av kanslipersonalen i övrigt synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, vara erforderlig. Den personal, som sålunda måste anställas, torde lämpligen böra beredas icke-ordinarie anställning. Jag anser mig med hänsyn härtill böra föreslå en höjning för budgetåret 1942/43 av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för här avsett ändamål med 25,000 kronor och förutsätter härvid självfallet, att dessa medel komma att tagas i anspråk endast i den mån så befinnes nödvändigt.

I förenämnda proposition har framlagts förslag örn sammanslagning av de nuvarande tre kommandoexpeditionerna till en för de tre försvarsgrenarna gemensam expedition med den organisation, som i propositionen närmare angivits. Da det icke är möjligt att nu bedöma, när ifrågavarande omorganisation

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

lämpligen kan genomföras, bör för budgetåret 1942/43 beräknas samma personal för kommandoexpeditionerna som under innevarande budgetår. Sålunda böra å personalförteckningen för försvarsdepartementet för kommandoexpeditionerna jämväl för budgetåret 1942/43 upptagas, bland andra, 1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition och 1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition. Såsom chef för flygvapnets kommandoexpedition bör liksom hittills avses en regementsofficer vid flygvapnet, vilken placeras å befattningen. Skulle emellertid möjlighet uppkomma att under budgetåret 1942/43 helt eller delvis genomföra den i försvarspropositionen föreslagna sammanslagningen av de nuvarande tre kommandoexpeditionerna, torde Kungl. Majit böra äga att utan hinder av personalförteckningen genomföra en sådan omorganisation. Kungl. Majit synes på grund härav böra utverka riksdagens bemyndigande att för sådant fall vidtaga erforderlig ändring i den för nästa budgetår förordade personalförteckningen för försvarsdepartementet, innebärande utbyte av de förenämnda båda befattningarna såsom chefer för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner mot en befattning såsom chef för en för de tre försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition i lönegraden Ob 3 eller Ob 2. En sådan ändring i personalförteckningen medför minskning av avlöningskostnaderna för försvarsdepartementet. Behovet av personal i övrigt med lön från försvarsdepartementets avlöningsanslag för en sammanslagen kommandoexpedition torde under budgetåret 1942/43 bliva i stort sett detsamma som för de nuvarande kommandoexpeditionerna, enär det knappast torde vara möjligt att redan under nästa budgetår genomföra det i försvarspropositionen framlagda förslaget örn inrättande av en för försvarsväsendet gemensam tryckeriexpedition, i vilken bokdetaljerna skulle ingå. Även om omorganisationen av kommandoexpeditionerna icke kan komma till stånd under nästa budgetår, torde på av 1941 års försvarsutredning anförda skäl (jfr sid. 105 i försvarspropositionen) i den nuvarande organisationen böra från och med nämnda budgetår vidtagas den ändringen, att för cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner uppföras beställningar å försvarsdepartementets stat i lönegraden Ob 2 i stället för såsom nu lönegraden C 8.

Vissa ändringar i avlöningsstaten äro vidare erforderliga på grund av genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för försvarsdepartementet upptagna anslagsposten till arvoden och siirskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 51,780 kronor, utgå valder innevarande budgetår dels arvode å 1,500 kronor till den nu såsom chef för flygvapnets kommandoexpedition placerade regementsofficeren vid flygvapnet, dels ock arvoden till följande pensionerade beställningshavare i arvodesbefattningar, nämligen till envar av 3 pensionerade officerare arvode å 3,000 kronor, till envar av 8 pensionerade officerare arvode å 3,180 kronor och till envar av 0 pensionerade underofficerare arvode å 2,340 kronor. I enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med niista budgetår sistnämnda arvoden beräknas efter löneklasserna Oa 11, Oa 10 oell

16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

UO 8. Härav följer, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår bör upptagas med ett från 51,780 kronor till 143,500 kronor förhöjt belopp. I detta belopp ingår j ämväl förutnämnda till chefen för flygvapnets kommandoexpedition utgående arvode å 1,500 kronor; huruvida ifrågavarande arvode skall utgå, därest nuvarande innehavaren av tjänsten avgår, bör, på sätt förutsättes i av Kungl. Majit meddelade bestämmelser, bliva föremål för prövning av Kungl. Majit. Anslagsposten i fråga torde böra uppföras förslagsvis. I samband härmed bör, då rörligt tillägg skall utgå å arvodena till pensionerad personal, anslagsposten till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 43,720 kronor, till 65,000 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 558,000 kronor. A andra sidan böra å staten beräknas de inkomster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln till följd av att förutnämnda arvodesinnehavare icke äga under tiden för förordnandet i arvodesbefattning uppbära dem tillkommande pensionsförmåner. Dessa uppbördsmedel böra i vad gäller nu förevarande anslag beräknas till 100,000 kronor. Försvarsdepartementets avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med 400,000 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 458,000 kronor.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i lantförsvarets kommandoexpedition också tjänstgöra två ur arméns truppförband kommenderade officerare. På grund av den under arméorganisationens utbyggande rådande knappa tillgången på officerare vid truppförbanden bör Kungl. Majit under budgetåret 1942/43 äga befogenhet att, örn så befinnes lämpligt, i stället för att kommendera officerare på aktiv stat ur truppförbanden inrätta ytterligare högst två arvodesbefattningar för officerare med arvoden motsvarande löneklassen Oa 10. Vid anslagsberäkningarna har jag emellertid icke ansett mig böra taga hänsyn till den ändrade belastning av ifrågavarande anslagspost, som inträder, därest en sådan åtgärd prövas böra vidtagas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen till årets riksdag under fjärde huvudtiteln, punkten 1, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansli avdelningen.

1 statssekreterare............................................................ C 10

1 expeditionschef ............................................................ C 8

1 byråchef .................................................................... C 5

Nettoutgift kronor 458,000;

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarsdepartementet, vilka äro påkallade vid en omorganisation av kommandoexpeditionerna i enlighet med vad jag i det föregående angivit;

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budget- * året 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 458,000 kronor.

4:o) Förslagsanslaget till Arméförvaltningen: Avlöningar.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 3) av frågan örn beräkningen av arméförvaltningens avlöningsanslag för budget- Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 867 4 > 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

året 1942/43 erinrade jag, att anslaget för innevarande budgetår uppförts med 1,000,000 kronor samt att arméförvaltningen i skrivelse den 11 september 1941 rörande medelsbehovet för nästa budgetår hemställt örn en medelsanvisning av 2,640,000 kronor. Detta belopp motsvarade enligt ämbetsverkets beräkningar det personalbehov, som med bibehållande av principerna för den nuvarande förvaltningsorganisationen icke läte sig avvisas vid genomförandet av en framtida fredsorganisation. Under anslaget hade arméförvaltningen beräknat medel, inemot 1,100,000 kronor, för avlöning av sådan inom ämbetsverket tjänstgörande icke-ordinarie personal, som hittills avlönats från anskaffnings- eller underhållsanslag men som i fortsättningen borde avlönas från avlöningsanslaget. — För egen del fann jag mig icke beredd att, innan uppfattning vunnits om och i vad mån pågående utredningar rörande organisationen av landets försvarskrafter och av försvarsväsendets förvaltningsverksamhet kunde påverka beräkningarna för nästa budgetår av förevarande anslag, till närmare prövning upptaga de av arméförvaltningen i olika hänseenden framlagda förslagen till personalorganisation inom ämbetsverket och därav betingade medelsbehov. På grund härav syntes anslaget, i avbidan på särskild proposition i ämnet, böra i förslaget till riksstat upptagas med allenast beräknat belopp. Som enligt vad jag på annat ställe i statsverkspropositionen utvecklade med en överflyttning av lönekostnaderna för viss icke-ordinarie personal till vederbörliga avlöningsanslag tills vidare borde anstå, ansåg jag mig icke för det dåvarande böra räkna med någon mer avsevärd förhöjning av anslaget utan förordade, att detsamma tills vidare beräknades till 1,050,000 kronor. Min i anslutning till det anförda gjorda hemställan bifölls av Kungl. Maj:t, och i statsverkspropositionen är således arméförvaltningens avlöningsanslag i avbidan på särskild proposition i ämnet upptaget med ett till 1,050,000 kronor beräknat belopp.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Gällande personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen upptager följande personal:

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie ..

4 krigsråd ....................

1 ombudsman ................

1 sekreterare..................

2 revisionskommissarier ____

3 sekreterare..................

1 pensionskamrerare ........

1 sekreterare och kamrerare

2 kamrerare ..................

5 notarier ....................

10 revisorer....................

B 3 A 30 A 26 A 26 A 26 A 24 A 24 A 24 A 24 A 21 A 21

Kungl. Majlis proposition nr 266.

19 Befattning. Lönegrad.

2 bokhållare.......................................... A21

1 kassör .............................................. A15

1 kansliskrivare ...................................... All

8 kanslibiträden...................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ............................ A 7

8 expeditionsvakter.................................. A 5

16 kontorsbiträden.................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare.......................................... A 21

1 registrator.......................................... A 21

3 kansliskrivare ...................................... All

1 kanslibiträde ...................................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste revisor .................................... Eo 24

1 notarie............................................ Eo 21

1 revisor............................................ Eo 21

Den för arméförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse :

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....____ kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t...................................................... » 156,386

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 250,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 113,614

Summa kronor 1,000,000

Yad först angår den i avlöningsstaten uppförda posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, har arméförvaltningen beträffande beräkningen av denna för nästkommande budgetår erinrat, att enligt 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag en expeditionsvakt (lönegrad A 5) å civila departementet borde uppflyttas till befattning såsom förrådsförman i lönegrad A 7 samt en expeditions vaktsbefattning å intendenturdepartementet förändras till en kontoristbefattning i lönegrad A 9. Arméförvaltningen har nu hemställt, att nämnda ändringar i löneställningen för angivna två ordinarie befattningar måtte genomföras från och med nästa budgetår. Ämbetsverket har dock framhållit, att denna åtgärd icke under några förhållanden kunde få medföra en minskning av antalet expeditionsvaktsbefattningar å departementet.

Vid anmälan i årets statsverksproposition under för flera huvudtitlar gemensamma frågor av tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande har chefen för finansdepartementet (sid. 9) ansett bland annat de sakkunnigas förslag angående ändrad löneställning för befattningshavare vid arméförvaltningen, med undantag av ifrågavarande expeditionsvakter, icke böra för närvarande upptagas till prövning i avbidan på resultatet av pågående utredning rö-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

rande den militära förvaltningsorganisationen. I anslutning härtill förordar jag, att ifrågavarande befattningar för en förrådsförman och en kontorist uppföras å personalförteckningen i respektive lönegraden A 7 och A 9 i utbyte mot två expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden A 5. Inom civila departementet och intendenturdepartementet föreliggande behov av expeditiousvaktspersonal torde få tillgodoses genom anställande av icke-ordinarie personal i den mån den ordinarie personalen befinnes otillräcklig. Jag kan således icke biträda arméförvaltningens förslag örn upptagande av oförändrat antal expeditionsvakter vid sistnämnda departement efter nämnda lönereglerings genomförande. Vid de nya befattningarnas tillsättande torde i enlighet med förslag i ämnet av tjänsteförteckningssakkunniga stadgat ansökningsförfarande ej böra äga rum.

Med utgångspunkt från den löneklassplacering ifrågavarande befattningshavare beräknas erhålla vid ingången av nästa budgetår uppskattar jag merbelastningen å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 300 kronor. Denna merbelastning torde icke böra föranleda uppräkning av anslagsposten, vilken såsom förut är nämnt är uppförd med 480,000 kronor.

Yad angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar kar arméförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse anfört följande:

Domänofficeren, vars arbetsuppgifter undergått en högst betydande ökning, hade under 1940 på grund av tjänsteresor varit frånvarande från sitt tjänsterum under 241 dagar. På grund av det myckna arbetet i samband med förvärv av mark hade tillräcklig tid icke kunnat ägnas åt tillsynen av domänernas skötsel. För närvarande tjänstgjorde såsom biträde åt domänofficeren en pensionerad officer. Det vore uppenbart att för ifrågavarande uppgifter även framdeles två kvalificerade officerare bleve erforderliga, av vilka den ena borde erhålla ett arvode å 3,480 kronor i likhet med den för vården av Järvafältet avsedde domänofficeren.

För intendenturdepartementet erfordrades en ökning av den pensionerade personalen med en officer och en underofficer. Kostnaderna härför uppginge till (3,180 -4- 2,130 =) 5,310 kronor.

Armé förvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse hava i skrivelse den 16 september 1941 gjort framställning örn arvodesförstärkning åt styrelsens arkitekt. Under erinran, att] arvodet i fråga för närvarande utgår med 6,000 kronor för år utan indexreglering samt att arvodet fastställts så tidigt som 1913, hava civila departementet och styrelsen vidare anfört följande:

Sedan år 1913 hade förhållandena i väsentliga avseenden förändrats. Dels hade penningvärdet fallit avsevärt, dels hade de med anställningen förenade arbetsuppgifterna på grund av bland annat på senare tid den förstärkta försvarsberedskapen ökat betydligt till såväl antal som omfång. De arbeten, vilka chefsarkitekten numera hade att planlägga eller beträffande vilka han hade att handleda yngre, å arméförvaltdingens fortifikationsstyrelses kasernbyrå anställda arkitekter, hade utökats från att tidigare lia omfattat en årsomslutning av 4 ä 5 miljoner kronor till för närvarande en årsomslutning av cirka 100 miljoner.

Sedan arkitektbefattningens innehavare i skrivelse till fortifikationsstyrelsen hemställt, att styrelsen ville hos Kungl. Maj:t söka utverka någon

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kompensation för den realminskning i honom sålunda tillkommande löneförmåner, som numera faktiskt inträffat på grund av de ändrade tidsförlandena, finge arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse, som ansåge en höjning av nu utgående arvode rimligen böra ske, hemställa att Kungl. Majit måtte för innevarande budgetår bereda arkitekten hos arméförvaltningen ett tilläggsarvode med i ett för allt 150 kronor för månad, att utgå av vederbörligt förskottsanslag.

Över föreliggande framställning har försvarsväsendets lönenämnd den 13 oktober 1941 avgivit utlåtande och därvid anfört följande:

Med hänsyn till den avsevärda ökningen av ifrågavarande arkitekts arbetsuppgifter funne försvarsväsendets lönenämnd skäligt, att en höjning av dennes arvode för innevarande budgetår vidtoges på sätt arméförvaltningen föreslagit. Lönenämnden förutsatte därvid emellertid, att dyrtidstillägg eller rörligt tillägg, såsom hittills varit fallet, fortfarande icke skulle utgå till honom.

Genom beslut den 7 november 1941 fann Kungl. Majit förevarande framställning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 6 december 1941 hava civila departementet och fortifikationsstyrelsen återkommit till frågan örn beredande av förhöjt arvode åt ifrågavarande arkitekt, varvid anförts bland annat följande:

Verkställd utredning hade givit vid handen, att jämväl under nästkommande budgetår de arbetsuppgifter, som åvilade arkitekten, komme att få en i jämförelse med vad före nu rådande organisation varit fallet avsevärt ökad omfattning. Det syntes därför med rättvisa och billighet överensstämmande att arvodet underginge härav betingad höjning. Med anledning av det anförda finge civila departementet och fortifikationsstyrelsen hemställa, att arvodet för arkitekten å fortifikationsstyrelsen måtte för budgetåret 1942/43 utgå med ett från 6,000 kronor till 7,800 kronor för år förhöjt belopp.

Chefen för arméstaben har i avgivet yttrande, för chefen för armén, tillstyrkt framställningen.

För egen del biträder jag förslaget om anställande av ytterligare ett biträde åt domänofficeren. Arvodet torde dock böra bestämmas till sedvanligt belopp, d. v. s. enligt hittills tillämpat arvodessystem 3,180 kronor för år. Vidare anser jag mig numera kunna förorda bifall till förslaget örn höjning av arvodet åt styrelsens arkitekt med 1,800 kronor. Såsom närmare framgår av vad jag nedan vid behandlingen av förslagsanslaget till uttagning av hästar oell fordon m. m. anför lia särskilt tillkallade utredningsmän den 19 december 1941 framlagt förslag rörande omläggning av systemet för hästuttagning. Utredningsmännen förorda i berörda förslag, att uttagningen av hästar och hästfordon, vilken för närvarande helt liandliaves av lokala organ, skall förläggas till en central myndighet. Den centrala myndighet, som ansetts bäst lämpad för hithörande uppgifter, vore arméförvaltningens intendenturdepartement, inom vars häst- och veterinärbyrå den största sakkunskapen på området syntes vara för handen. Det föresloges alltså, att intendenturdepartementet i egenskap av hiistuttagningsmyndighet skulle verkställa

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

intagning av hästar och hästfordon. Enär dylik intagning hittills icke åvilat intendenturdepartementet erfordrades, enligt utredningsmännen, en utökning av arbetskraften inom departementets häst- och veterinärbyrå. Med hänsyn till arbetets sannolika omfattning syntes den erforderliga utökningen kunna uppskattas till en militärveterinär såsom ledare av arbetet med uttagningen och såsom biträde åt denne en underofficer i arvodesbefattning. Härtill komme erforderlig kontorspersonal i övrigt, förslagsvis två kvinnliga biträden. De årliga utgifterna till avlöning åt ifrågavarande personal beräknades av utredningsmännen till högst 20,000 kronor.

Sedan numera proposition med förslag till rekvisitionslag samt beredskapsförfogandelag (1942:201) av Kungl. Majit förelagts riksdagen till antagande, anser jag mig vid mina kostnadsberäkningar under förevarande anslagspost böra räkna med anställande av en pensionerad underofficer i arvodesbefattning vid intendenturdepartementets häst- och veterinärbyrå. Till frågan örn anställande av militärveterinär och kvinnliga biträden återkommer jag i det följande.

I övrigt synes mig behovet av ytterligare arvodespersunal å intendenturdepartementet icke vara styrkt, varför jag icke kän biträda arméförvaltningens förslag i denna del. I anslutning härtill bör anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknas med hänsyn till att följande arvoden, enligt hittills tillämpat arvodessystem, för nästa budgetår skola utgå till pensionerade officerare och underofficerare nämligen 1 arvode å 5,400 kronor till pensionerad officer (domänofficer), 19 arvoden ä 3,180 kronor till pensionerade officerare, 2 arvoden ä 2,900 kronor till pensionerade underofficerare (kontrollunderofficerare), 1 arvode å 2,340 kronor till pensionerad underofficer (föreståndare för intendenturdepartementets modellkammare) bärnt 18 arvoden ä 2,130 kronor till pensionerade underofficerare. Enligt det i det föregående förordade nya arvodessystemet böra ifrågavarande arvoden från och med nästa budgetår beräknas enligt följande nettolöneklasser, nämligen 1 enligt löneklassen Oa 15, 19 Oa 10, 2 EO 9, 1 UO 8 och 18 UO 7. Anslagsposten bör på grund härav för nästa budgetår upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 365,000 kronor.

I samband härmed får jag anmäla, att de särskilda uppbördsmedel, som böra beräknas å avlöningsanslaget till följd av att angivna pensionerade officerares och underofficerares pensionsförmåner skola tillgodoföras anslaget, böra uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp av 216,000 kronor.

Jag övergår nu till behandlingen av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Arméförvaltningen har i denna del framlagt ett synnerligen omfattande förslag till utökning av den civila ickeordinarie personalen å ämbetsverkets olika departement och styrelser. Ifrågavarande personalförstärkning har motiverats med hänvisning till den blivande försvarsorganisationen. Vid beräkningen av personalbehovet har ämbetsverket utgått från nu gällande grunder för den militära förvaltningsverksamlieten. Personalökningarna sammanhänga således icke med en ändring av det militära förvaltningssystemet, örn än i vissa avseenden inom civila

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

departementets kameralbyrå förutsatts tillkomsten av nya organisatoriska enheter. De föreslagna nya befattningarna för icke-ordinarie personal — beträffande detaljmotiveringen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet — äro följande, nämligen

Vid bedömandet av förevarande förslag har jag låtit mig ledas av följande synpunkter. Då frågan örn den militära förvaltningens framtida organisation alltjämt är svävande — ärendet torde först nästa år kunna föras till ett avgörande — måste helt naturligt den största försiktighet iakttagas vid bedömandet av förslag till utvidgning eller förändring av den nuvarande förvaltningsorganisationen. Visserligen innebär arméförvaltningens nu förevavarande förslag allenast tillskapandet av befattningar i extra ordinarie anställningsform. I betraktande av osäkerheten huruvida dessa nytillkommande befattningar låta sig inpassas i en blivande ny organisation, måste jag dock ställa mig tveksam rörande lämpligheten av att i nuvarande läge i någon större omfattning tillföra arméförvaltningen befattningar av detta slag. Jag förbiser icke, att ämbetsverkets arbetsuppgifter sedan stormaktskrigets utbrott undergått en högst avsevärd utökning, vilken påkallat extraordinära åtgärder i ändamål att tillgodose härav föranlett behov av arbetskraft. Då emellertid enligt vad under hand inhämtade uppgifter utvisa arméförvaltningen genom anlitande av medel under förskottsstaten samt anskaffningsoch underliållsanslag kunnat anställa erforderlig lägre biträdespersonal samt ämbetsverkets föreliggande mera tillfälliga behov av högre kvalificerad personal, framför allt revisionspersonal, kunnat i provisoriska former tillgodoses inom ramen för av Kungl. Majit den 10 maj 1940 meddelade föreskrifter, lärer ett alltför trängande behov icke föreligga av att nu inrätta ett avsevärt antal extra ordinarie befattningar vid ämbetsverkets olika departement och styrelser. Bifall till ämbetsverkets föreliggande förslag skulle i själva verket i huvudsak icke innebära annat än en lönereglering för stora delar av den personal hos arméförvaltningen, som enligt vad i det föregående anförts vunnit anställning därstädes för mötande av det i rådande krisläge föreliggande särskilda personalbehovet.

Ehuru en reglering äv ämbetsverkets personalorganisation synes önskvärd, kan jag med hänsyn till det anförda icke tillstyrka bifall till arméförvaltningens föreliggande förslag. Härvid utgår jag från att jämväl under nästa budgetår möjligheter föreligga att vid sidan av den för ämbetsverket gällande

24 Kungl. Majlis proposition nr 266.

avlöningsstaten tillföra ämbetsverket erforderlig personal. Yad särskilt angår av arméförvaltningen framlagda förslag örn uppfattning av kamrerarbefattningen å civila departementet från lönegrad A 24 till lönegrad Eo 26 samt örn inrättande å samma departements kanslibyrå av en sekreterarbefattning i lönegrad Eo 24, vilka ansluta sig till 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag, får jag erinra, att enligt vad av det föregående framgår chefen för finansdepartementet vid behandlingen av för Hera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition ansett de sakkunnigas förslag i denna del icke böra för närvarande upptagas till prövning i avbidan på resultatet av pågående utredning rörande den militära förvaltningsorganisationen. Däremot synes hinder icke böra möta att i syfte att möjliggöra bland annat en fastare anställning för en del av biträdespersonalen och inrättande av vissa amanuensbefattningar, av vilka särskilt stort behov synes föreligga, för nästa budgetår räkna med en i förhållande till arméförvaltningens äskande relativt måttlig höjning av förevarande anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Jag begränsar mig till att förorda en höjning av denna post med 80,000 kronor till 330,000 kronor. Härvid har jag jämväl räknat med medel för anställande av kvinnlig biträdespersonal vid intendenturdepartementet i dess egenskap av hästuttagningsmyndighet. Jag har därjämte beaktat, att den nya försvarsorganisationens genomförande kommer att medföra en väsentlig ökning av ämbetsverkets arbetsbörda.

Posten till rörligt tillägg torde med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och med hänsyn till att jämväl pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar enligt det nya arvodessystemet skola erhålla dylikt tillägg böra fixeras till 170,000 kronor.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas vissa beslut innebärande en av rådande särskilda förhållanden betingad förstärkning av fortifikationsstyrelsens personal.

Kungl. Majit har sålunda den 30 januari 1942 förordnat, att inom styrelsen skall tills vidare från och med den 1 februari 1942 finnas inrättat ett byggnadskontor med uppgift att handhava den praktiska byggnadstekniska verksamheten inom styrelsen. Till chef för kontoret har Kungl. Majit samtidigt förordnat byggnadschefen i Jönköping, teknologie doktorn R. H. Lindqvist mot åtnjutande av ett årsarvode av i ett för allt 23,500 kronor. Denna åtgärd har förestavats av nödvändigheten att rationalisera ledningen av den omfattande nybyggnadsverksamhet, som redan nu åvilar och i samband med den nya försvarsorganisationens genomförande i stegrad omfattning kommer att åläggas styrelsen. Kostnaderna för byggnadskontorets verksamhet — framför allt lönekostnaderna — avses skola för nästa budgetår såsom administrationsutgifter belasta vederbörliga för nybyggnader beviljade anslag.

Vidare har Kungl. Maj:t den 13 februari 1942 fattat beslut rörande organiserandet av samt fortsatt utredning rörande viss byggnads- och reparationsberedskap. Härvid hava vissa i en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria angivna huvudlinjer föreskrivits skola tjäna till ledning, varjämte förordnats att förenämnde chef för fortifikationsstvrelsens byggnads-

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kontor skall såsom organisationschef för ifrågavarande beredskap i huvudsaklig överensstämmelse med berörda huvudlinjer dels direkt under överbefälhavaren respektive chefen för försvarsstaben, dels i fortifikationsstyrelsen biträda vid verkställandet av nämnda organisations- och utredningsarbete. De härav föranledda utgifterna bestridas över krigstitel från vederbörligt förskottsanslag.

Anmärkas må att frågan örn anvisande över riksstaten av medel för bestridande av de utgifter, vilka enligt det föregående avsetts skola under nästa budgetår bestridas från förskottsanslag, torde komma under omprövning vid den omorganisation av de militära förvaltningarna, vilken enligt det sagda är förestående.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följ ande ändringar i den i personalförteckningen för arméförvaltningen intagna förteckningen över tjänstemän å ordinarie stat:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen för budgetåret 1942/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...................................... kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 365,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........................................ * 330,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 170,000

Summa kronor 1,345,000;

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 216,000

Nettoutgift kronor 1,129,000;

dels och till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,129,000 kronor.

5:o) Förslagsanslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med ett belopp av 469,000 kronor. Marinförvaltningen Ilar i sin skrivelse den 29 augusti 1941 med medelsäskanden för budgetåret 1942/43 beräknat medelsbehovet till 1,199,600 kronor, innebärande en höjning med 730,600 kronor. En stor del av anslagsökningen belöper på överflyttning av avlöningskostnader för icke-ordinarie personal från anskaffnings- och underhållsanslag.

Vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 5) anförde jag, att vad jag i nämnda proposition yttrat beträffande arméförvaltningens avlöningsanslag ägde motsvarande tillämpning i fråga om nu berörda anslag. Jag föreslog således, att anslaget i fråga i riksstatsförslaget uppfördes med allenast beräknat belopp, vilket med hänsyn bland annat till att jag icke komme att för nästa budgetår ifrågasätta överföring till förevarande anslag av avlöningsmedel för viss icke-ordinarie personal syntes kunna upptagas till

500,000 kronor. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till frågan örn beräkningen av marinförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetår.

Såsom nyss anförts är ifrågavarande anslag i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 469,000 kronor.

Gällande personalförteckning upptager följande civila personal på ordinarie stat, övergångsstat och extra ordinarie stat:

Befattning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie..................

1 amiralitetsråd............................

1 kemist....................................

1 revisionskommissarie ..................

1 kamrerare................................

1 sekreterare ..............................

1 revisor och bokhållare..................

4 revisorer..................................

2 notarier...............................

Lönegrad.

B 1 A 30 A 27 A 26 A 26 A 24 A 21 A 21 A 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

7 Befattning.

marinkassör..............

kansliskrivare............

kanslibiträden............

förste expeditionsvakt ..

expeditionsvakter........

kontorsbiträden..........

Lönegrad.

A 21 A 11 A 7 A 7 A 5 A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist...................................... A

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie..............................................

Den för ämbetsverket fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........................................................... * ?0’500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 154,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... >? 54,000

Summa kronor 469,000.

Vid beräknandet av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har jag utgått från den nuvarande personalförteckningen. Jämväl marinförvaltningen har tagit denna förteckning till utgångspunkt vid sin beräkning av förevarande anslagspost men förutsatt, att posten skulle minskas med lönekostnaderna för följande personal, vilken ämbetsverket föreslagit skola erhålla extra ordinarie befattningar i högre lönegrader, nämligen en sekreterare (A 24), en marinkassör (A 21), en revisor och bokhållare (A 21) samt ett kanslibiträde (A 7). Som jag enligt vad av det följande framgåi icke kommer att förorda inrättande av extra ordinarie befattningar i högre lönegrader i de nyssnämnda befattningarnas ställe, beräknar jag anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till oförändrat 190,000 hi onoi. Härvid har jag utgått från att befattningen som andre kemist i lönegrad A 22 fortfarande, i avbidan på en omorganisation av försvarsförvaltningen, skall vara uppförd på övergångsstat och icke — såsom marinförvaltningen föreslagit — överföras på ordinarie stat.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar förklarade Kungl. Majit i samband med fastställandet av gällande avlöningsstat, att av denna finge tills vidare från och med budgetåret 1941/42 utgå följande arvoden, nämligen sju arvoden ä 3,180 kronor till pensionerade officerare, åtta arvoden ä 2,130 kronor till pensionerade underofficerare, ett arvode å 4,000 kronor till marinförvaltningens advokatfiskal, ett arvode å 10,020 kronor till en vid marinförvaltningen anställd bränsle- och bergstekniker, ett arvode å 6,000 kronor till en vid marinförvaltningen anställd arkitekt, ett arvode å 468 kronor till portvakt hos marinförvaltningen, ett

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

arvode å 1,200 kronor till en kontrollofficer vid marinen, ett arvode å 600 kronor till en biträdande kontrollofficer vid marinen, ett arvode å 750 kronor till kontrollbiträde (underofficer) i Bofors, tolv arvoden k 600 kronor till såsom detaljcliefer vid marinförvaltningen tjänstgörande kompaniofficerare samt ett arvode å 600 kronor till föreståndaren för ämbetsverkets blankettdetalj.

Vidkommande det för en biträdande kontrollofficer vid marinen till 600 kronor upptagna arvodet har marinförvaltningen i sin skrivelse den 27 augusti 1941 framhållit, att utvecklingen medfört, att ifrågavarande befattningshavares verksamhet icke stannat vid blott biträde utan att åt honom uppdragits ett i hög grad självständigt och ansvarsfullt arbete, vid vilket förhållande anledning saknades att upptaga förevarande arvode till lägre belopp än det egentliga kontrollofficersarvodet å 1,200 kronor. Nämnda arvode å 600 kronor borde således höjas till 1,200 kronor för år.

I skrivelsen har marinförvaltningen i detta sammanhang framhållit, att antalet till ständig kontrolltjänst beordrade underofficerare uppginge till tre, varför tre arvoden k 750 kronor till kontrollbiträden borde beräknas.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen förordat en höjning av förevarande anslagspost med (600 + 2 X 750 =) 2,100 kronor. Under hänvisning till vad jag i försvarspropositionen anfört angående återupptagande av utredningen rörande det militära arvodesväsendet finner jag icke nu skäl att tillstyrka marinförvaltningens ifrågavarande förslag.

Arvodena till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar böra emellertid under nästa budgetår regleras på sätt i det föregående anförts. På grund härav har anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda (tv Kungl. Maj:t, för nästa budgetår upptagits till ett förslagsvis beräknat belopp av 142,700 kronor. Anmärkas må emellertid, att förutnämnda arvode till en portvakt bör utgå endast så länge marinförvaltningen kvarbliver i sina nuvarande lokaler.

I detta sammanhang får jag anmäla, att de pensionsmedel, som till följd av det nya arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare böra uppföras såsom särskilda uppbördsmedel under avlöningsanslaget, böra beräknas till förslagsvis 77,300 kronor.

Jag övergår härefter till beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Av skäl som i det föregående anförts kommer jag härvid icke att upptaga framlagda förslag rörande en överföring till avlöningsanslaget av sådana lönekostnader för enligt militära ickeordinariereglementet eller annorledes avlönad personal, vilka för närvarande utgå av vederbörliga anskaffnings- eller underhållsanslag.

Marinförvaltningen har vid sin behandling av förevarande anslagspost framlagt förslag örn en mycket avsevärd utökning av den civila arbetskraften hos ämbetsverket i såväl chefsställning som i mera underordnade befattningar. Såsom allmän motivering för detta förslag har marinförvaltningen anfört bland annat följande:

29 Kungl. Majus proposition nr 266.

Under rådande förstärkta försvarsberedskap Ilar den civila personalen visserligen efter hand kunnat avsevärt utökas genom anställande av extra och tillfällig personal i lägre befattningar. Arbetet å samtliga högre tjänster har dock därigenom icke minskats utan arbetsbördan för innehavarna av dessa tjänster har blivit och förutses förbliva så betungande, att med deras tjänster förenade göromål böra fördelas på flera personer. Marinförvaltningens civila personal i högre ställning har hittills under den förstärkta försvarsberedskapen sökt att utan organisationsändring fullgöra sina uppgifter men erfarenheten har visat, att med hänsyn till arbetets behöriga gång och säkerheten i förvaltningens utövande en organisationsändring måste komma till stånd. Ifrågavarande personal kan icke utan uppdelning av arbetet på flera befattningshavare i ansvarig ställning vid en fortsatt tornering eller utökning av arbetet med utsikt till bästa effektivitet fullgöra sina åligganden. Denna ökning i arbetet är ej allenast hänförlig till nu rådande förhållanden utan måste förutsättas bliva till avsevärd del bestående jämväl för framtiden.

Sammanlagt har marinförvaltningen förordat inrättandet av följande ickeordinarie tjänster i nedannämnda lönegrader, nämligen tre byrådirektörer (Eo 28), en sekreterare (Eo 26), en biträdande kamrerare (Eo 24), en chef för kassakontor (Eo 24), två sekreterare (Eo 24), 6 revisorer (Eo 21), en dispositionsbokförare (Eo 21), 1 amanuens (Eo 18), 8 amanuenser (Eo 15), 1 kontorsskrivare av 2. klass (Ex 13), 3 kansliskrivare (Eo 11), 1 förste kontorist (Ex 10), 4 kanslibiträden (Eo 7), 1 förrådsförman (Eo 7) samt 9 kontorsbiträden (Eo 4).

Av handlingarna i ärendet framgår, att de sålunda förtecknade befattningarna i åtskilliga fall avsetts för innehavare av redan nu förefintliga ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster, vadan förslaget liksom arméförvaltningens i det föregående berörda framställning örn ökning av dess extra ordinarie personal närmast är att betrakta såsom en lönereglering, örn än i viss mån av provisorisk karaktär. För egen del finner jag visserligen starka skäl föreligga för en förstärkning av marinförvaltningens personal på längre sikt. Av samma skäl som angivits vid behandlingen av arméförvaltningens framställning i ämnet kan jag emellertid i nuvarande läge endast förorda en mindre höjning av förevarande anslagspost.

På grund av det anförda beräknar jag anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår till 204,500 kronor, innebärande en anslagshöjning med 50,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag enligt nu tillämpade grunder och med hänsyn till att rörligt tillägg skall beräknas å de nya arvodena till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar till 76,100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen för budgetåret 1942/43:

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 142,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 76,100

Summa kronor 613,300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...... kronor 77,300

Nettoutgift kronor 536,000;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 536,000 kronor.

6:o) Förslagsanslaget till Flygförvaltningen: Avlöningar.

I sin skrivelse den 30 augusti 1941 rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 hemställde flygförvaltningen, att ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår upptagits med 232,000 kronor, måtte höjas till

1,151,000 kronor. Liksom i fråga örn arméförvaltningens och marinförvaltningens motsvarande anslag föreslog jag vid avlåtandet av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 8), att flygförvaltningens avlöningsanslag i förslaget till riksstat uppfördes med allenast beräknat belopp, Då avlöningskostnaderna för viss icke-ordinarie personal syntes böra även under budgetåret 1942/43 bestridas från vederbörliga anskaffnings-, omkostnadseller underhållsanslag, ansåg jag mig icke för det dåvarande böra räkna med högre medelsanvisning än 240,000 kronor. I anslutning till det anförda föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Plygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 240,000 kronor.

. Jag får nu ånyo anmäla förevarande anslagsfråga.

Den genom beslut den 6 juni 1941 fastställda personalförteckningen för den civila personalen vid flygförvaltningen upptager följande befattningar:

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef.............................................. A 30

1 sekreterare och ombudsman ...................... A 26

1 revisionskommissarie .............................. A 26

1 sekreterare .......................................... A 24

1 kamrerare............................................ A 22

2 revisorer ............................................ A 21

1 kassör................................................ Ali

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

31 Befattning. Lönegrad.

3 kanslibiträden ...................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .............................. A 7

6 kontorsbiträden...................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 domän tjänsteman.................................. Eo 24

1 revisor.............................................. Eo 21

Flygförvaltningens avlöningsstat, gällande tills vidare från oell med innevarande budgetår, är av följande lydelse:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis— kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj: t........................................................ » 50,042

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 54,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... »_23,958

Summa kronor 232,000

Vad angår beräkningar av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har flygförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehovet för nästa budgetår — under åberopande av vad ämbetsverket i sådant avseende framhållit i skrivelse till 1939 års tjänsteförteekningssakkunniga — föreslagit uppförande å ordinarie stat av ett antal icke-ordinarie kvinnliga biträden, nämligen 5 kanslibiträden (lönegrad A 7), 21 kontorsbiträden (lönegrad A 4) samt 10 skrivbiträden (lönegrad A 2).

Allmänna lönenämnden har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot förvaltningens förslag örn uppförande å ordinarie stat av angivna biträden. Lönenämnden ville dock framhålla, att nämnden icke på grundval av den föreliggande framställningen kunde bedöma huru många befattningar i de olika lönegraderna, som borde örn bildas till ordinarie.

Med hänsyn till pågående överväganden rörande omorganisationen av den militära förvaltningen finner jag mig icke kunna förorda tillskapandet av nya ordinarie befattningar i flygförvaltningen. Jag beräknar fördenskull förevarande anslagspost till oförändrat belopp, 104,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar får jag erinra, att denna för innevarande budgetår enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1941 disponeras på följande sätt, nämligen till souschefen vid flygförvaltningen 1,892 kronor, till envar av cheferna för materielavdelningen, militärtekniska byrån och industribyrån 1,800 kronor, till envar av 8 pensionerade officerare 3,180 kronor, till envar av 7 pensionerade underofficerare 2,130 kronor samt till beställningshavare vid försökscentralen 2,400 kronor med fördelning enligt grunder som av flygförvaltningen prövas skäliga.

Flygförvaltningen har beträffande beräkningen av ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår anfört följande:

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Med hänsyn till chefens för materielavdelningen avsevärt ökade ansvar och arbetsbörda har flygförvaltningen tagit under omprövning nämnde befattningshavares uppflyttning i högre lönegrad (Ob 1). Med hänsyn till den ifrågasatta omorganisationen av de centrala förvaltningsmyndigheterna finner sig flygförvaltningen dock böra föreslå, att det till ifrågavarande befattningshavare nu utgående årliga arvodet av 1,800 kronor ökas till 3,000 kronor.

I fråga örn de till cheferna för flygförvaltningens militärtekniska byrå och industribyrå utgående arvodena av 1,800 kronor för år får ämbetsverket erinra örn sin den 19 innevarande augusti avlåtna underdåniga skrivelse med förslag till ny provisorisk organisation av materielavdelningen, som påkallar ändrad disposition av arvodena. Nämnda förhållande torde böra anmälas för riksdagen.

Genom beslut av 1941 års riksdag upprättades ett centralförråd för intendenturmateriel, flygvapnets intendenturförråd i Västerås, med en pensionerad officer som förrådschef. För nämnde chef föreslog flvgförvaltningen det högre arvodesbeloppet, 3,600 kronor, vilket dock av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag sänktes till 3,180 kronor. Som skäl för det högre arvodets utgående anförde flygförvaltningen det stora ansvar, som skulle komma att åvila förrådschefen.

Genom tillkomsten av nya flottiljer kommer emellertid verksamheten vid förrådet att än ytterligare ökas och därmed följer ökad arbetsbörda och större ansvar för nämnde förrådschef.

Med anledning härav föreslår flygförvaltningen, att det till chefen för centralförrådet nu utgående arvodet å 3,180 kronor liöjes till 3,600 kronor.

I anslutning till det anförda har flygförvaltningen beräknat anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till 51,662 kronor.

Yad angår den av flygförvaltningen ifrågasatta höjningen av arvodet för chefen för ämbetsverkets inaterielavdelning från nuvarande 1,800 kronor till

3,000 kronor får jag erinra, att jag vid framläggandet av försvarspropositionen uttalat, att jag icke nu kan biträda förslag örn höjning av avdelningschefens löneförmåner. En höjning av arvodet till chefen för flygvapnets intendenturförråd, vilket bestiimts så sent som vid 1941 års riksdag, kan jag icke nu förorda. Arvodet till souschefen vid flygförvaltningen bör, till följd av det nya tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1942, bestämmas till 1,895 kronor. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört påkallas ingen annan väsentlig ändring i beräkningen av förevarande anslagspost än den, som följer av den i det föregående förordade omläggningen av arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar. På grund av nu angivna förhållanden bör anslagsposten för nästa budgetår upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 124,600 kronor. De pensionsmedel, som i anslutning till det nya arvodessystemet skola beräknas såsom särskilda uppbördsmedel, böra upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 80,000 kronor.

Beträffande beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har jag såsom i det föregående angivits utgått från att någon överföring av hittills från anskaffnings- och underhållsanslag utgående kostnader för avlöning till icke-ordinarie personal icke kommer till stånd' under nästa budgetår. Vid sådant förhållande saknar jag anled-

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

liing att här till behandling upptaga av flygförvaltningen i sådant avseende framlagda förslag. Jag förutsätter således, att ämbetsverkets utgifter för ingenjörs- och annan teknisk personal under nästa budgetår liksom hittills bestridas av anskaffnings-, underhålls- och byggnadsanslag. Av handlingarna i ärendet har jag emellertid funnit, att behovet av kvinnlig biträdespersonal å ämbetsverkets olika avdelningar är av så varaktig natur, att skäl tala för en partiell överföring av lönekostnaderna för sådan personal till förevarande anslagspost. I anslutning härtill och av skäl, som framgå av vad i motsvarande hänseende anförts beträffande armé- och marinförvaltningarna, förordar jag en höjning av denna post med 39,000 kronor till 93,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och med hänsyn tagen till att de pensionerade officerarna och underofficerarna i arvodesbefattningar bliva berättigade till rörligt tillägg böra uppskattas till 41,400 kronor.

Jag kan under nuvarande förhållanden, innan ställning tagits till frågan örn förvaltningsorganisationens utformning, ej heller förorda att definitiva åtgärder vidtagas för omorganisation av materielavdelningen. Skulle en omorganisation av provisorisk karaktär finnas erforderlig, torde det få ankomma på Kungl. Majit att härutinnan fatta beslut, under förutsättning dock att förevarande avlöningsanslag icke därigenom röner inverkan. På grund härav har jag vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till de ändringar i flygförvaltningens avlöningsanslag, som i detta hänseende av flygförvaltningen föreslagits.

I detta sammanhang vill jag erinra att genomförandet av de byggnadsföretag för flygvapnet, för vilka anslag i annat sammanhang äskats, torde nödvändiggöra åtgärder för effektivisering av ämbetsverkets byggnadsavdel ning på sätt enligt det föregående redan skett vad beträffar fortifikationsstyrelsen. De härigenom uppstående merkostnaderna torde få bestridas från vederbörliga nybyggnadsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen för budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis ........ >- 124,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......................................... 93,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................41,400

Summa kronor 303,000

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 saini. Nr 266.

34 Kungl. Majlis proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 80,000

Nettoutgift kronor 283,000;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 283,000 kronor.

7:o) Förslagsanslaget till Försvarsstaben: Avlöningar.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 484,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 10) anförde jag, att det torde vara att förvänta, att resultatet av utredningen rörande den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter komme att öva inflytande på beräkningen för nästa budgetår av medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Jag funne mig därför böra föreslå, att anslaget i riksstatsförslaget uppfördes med beräknat belopp. Härför talade, anförde jag vidare, även den omständigheten, att till Kungl. Maj:ts prövning förelåge följande förslag, vilka först vid en senare tidpunkt syntes kunna upptagas till slutligt övervägande, nämligen dels ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande och förslag angående soldatvården, i vilket förordats vissa ändringar i dispositionen av de till försvarsstaben utgående avlönings- och omkostnadsanslagen, dels ock ett av överbefälhavaren framlagt förslag rörande bestridandet av vissa med verksamheten vid försvarsväsendets radioanstalt förenade kostnader. Yad särskilt anginge sistnämnda anslagsfråga erinrade jag, att kostnaderna för radioanstalten för närvarande bestredes från ett särskilt å fjärde huvudtiteln uppfört anslag å 80,000 kronor. I nämnda sammanhang ansåg jag mig böra i avbidan på närmare överväganden räkna med att dessa kostnader i fortsättningen gäldades från de till försvarsstaben utgående anslagen; jag funne mig alltså icke böra förorda särskild medelsanvisning för radioanstaltens del. Medelsbehovet för budgetåret 1942/43 under förevarande anslag syntes böra i avbidan på särskild proposition i ämnet uppskattas till 1,600,000 kronor. På därom av mig under åberopande av det anförda gjord framställning föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan örn försvarsstabens avlöningsanslag för nästa budgetår. Beträffande de vid tiden för statsverkspropositionen framläggande svävande spörsmålen av beskaffenhet att inverka på förevarande anslag får jag anföra följande.

Vad först beträffar 1941 års försvarsutrednings förslag till omorganisation av försvarsstaben får jag hänvisa till vad i ämnet anförts i försvarspropositionen. Det kan icke nu bedömas, i vad män det blir möjligt att redan under nästa budgetår genomföra den av mig i nämnda proposition

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

förordade organisationen av försvarsstaben. Vid anslagskalkylerna för nästa budgetår anser jag mig emellertid böra utgå från den beräkningsgrunden, att omorganisationen kan ske från och med den 1 juli 1942.

Angående personalvårdens (soldatvårdens) organisation får jag likaledes hänvisa till försvarspropositionen. I den mån personalvårdens omorganisation påkallar särskilda personalanordningar inom försvarsstaben ha dessa redovisats i nämnda propositions avsnitt rörande försvarsstaben, varför jag även i denna del kan hänvisa till den i samma proposition lämnade redogörelsen i ämnet.

Vidkommande slutligen frågan örn bestridandet av de med verksamheten vid försvarsväsendets radioanstalt förenade kostnaderna får jag erinra dels att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, i avvaktan på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan örn anstaltens organisation, under vissa förutsättningar vidtaga de åtgärder, som för det ändamålsenliga bedrivandet av anstaltens verksamhet kunde finnas av omständigheterna påkallade (propositionen 1941:211, riksdagens skrivelse nr 4, punkten 144), dels ock att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor för ordnande av anstaltens förläggning (propositionen 1941: 305, bilaga 11, punkten 1, riksdagens skrivelse nr 492, punkten 3) samt att i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 2) äskats ett reservationsanslag av 1,260,000 kronor för dessa byggnadsarbetens slutförande.

Vid anmälan i propositionen 1941: 305 av nämnda byggnadsfråga yttrade jag bland annat, att de skäl, som i förenämnda proposition nr 211 anförts till stöd för att med ett definitivt beslut rörande radioanstaltens framtida organisation tills vidare borde anstå, enligt min mening alltjämt förelåge. Ytterligare någon tids erfarenhet rörande förhållandena under rådande beredskap syntes böra inhämtas för att läggas till grund för ett blivande beslut i organisationsfrågan. I denna fråga torde därför tidigast år 1942 förslag kunna föreläggas riksdagen.

Till bedömande vid avgörandet av frågan om radioanstaltens organisation föreligger numera såsom inledningsvis framhållits ett förslag av överbefälhavaren. Örn förslagets närmare innebörd torde riksdagens vederbörande utskott få erhålla kännedom genom de handlingar, som komma att till utskottet för sådant ändamål överlämnas. Med vissa modifikationer, vilka framgå av nyssnämnda handlingar, har jag funnit mig kunna godtaga nämnda förslag. Då den nya organisationen av i’adioanstalten bör genomföras från och med budgetåret 1942/43, har vid beräknandet av den i det följande frandagda avlöningsstatens olika poster hänsyn tagits till de ändringar i avlöningsstaten, som härigenom föranledas.

Enligt det av mig tillstyrkta organisationsförslaget skola vissa av befattningshavarna vid anstalten erhålla avlöning enligt någon av löneplanerna A elior C i civila avlöningsreglementet. Det synes emellertid mindre lämpligt, att avlöningsreglementet direkt göres tillämpligt å befattningshavarna i fråga. En för de särskilda förhållandena vid anstalten mera lämplig anordning synes

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

vara att tillämpa den anställningsform, som gäller för befattningshavarna i bank- och fondinspektionen liksom i sparbanksinspektionen. Civila avlöningsreglement.et är med vissa modifikationer tillämpligt å dessa befattningshavare enligt särskilda beslut av Kungl. Majit, som även i personalförteckningar fastställer tjänsternas antal och lönegradsplacering. Även pensionsrätt är tillförsäkrad befattningshavarna, för närvarande genom särskilda beslut av Kungl. Majit. I syfte att erhålla en fullgod rekrytering synes det mig emellertid nödvändigt att, även om nämnda anställningsform tillämpas, befattningshavarna beredas i stort sett samma trygghet i anställningen som örn de direkt inordnades under civila avlöningsreglementet. På grund härav bör föreskrivas, att skyldighet att avgå från tjänsten skall, såvitt fråga icke är om tjänsteman med lön enligt löneplan C, inträda allenast i de fall, som för andra fullmaktstjänstemän än domare stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet, eller då Kungl. Majit prövar statens intresse så påfordra. I sistnämnda fall bör befattningshavaren försättas i disponibilitet och vara berättigad till disponibilitetsarvode enligt av Kungl. Majit fastställda grunder. Befattningshavarna böra tillerkännas pensionsrätt enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Vissa befattningshavare vid anstalten skola enligt förslaget erhålla avlöning enligt någon av löneplanerna Eo eller Ex i civila icke-ordinariereglementet. Å dessa bör nämnda reglemente direkt bliva tillämpligt. För inrättande av extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än den 20:e torde i förevarande fall icke böra fordras riksdagens medverkan.

Kungl. Majit torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela erforderliga bestämmelser angående ifrågavarande personals anställningsförhållanden liksom att fastställa personalförteckning.

Jag övergår härefter till beräkningen av den i avlöningsstaten för försvarsstaben ingående posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Denna anslagspost är för närvarande uppförd med 129,000 kronor. Den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen upptager följande militära beställningshavare med löner (arvoden) i nedannämnda lönegrader, nämligen en chef för försvarsstaben, Ob 4, tre regementsofficerare ur armén, marinen eller flygvapnet, Oa 5 eller Oa 4, en regementsofficer ur armén eller marinen, Oa 5 eller Oa 4, en regementsofficer eller kapten ur armén, marinen eller flygvapnet, Oa 4 eller Oa 3, två kaptener ur armén eller marinen, Oa 3, samt en kompaniofficer ur armén eller marinen, Oa 3 eller Oa 2.

Enligt försvarspropositionen böra å försvarsstabens personalförteckning uppföras följande militära personal med löner (arvoden) enligt nedannämnda lönegrader, nämligen en överbefälhavare (Ob5), en generalsperson (flaggman) eller överste (kommendör) (arvode Ob 3 eller Ob 2, i senare fallet med tillläggsarvode av 1,895 kronor för år), två överstar (kommendörer) (Oa 6), 14 regementsofficerare, försvarsattaehéer (arvoden Oa 6, Oa 5 eller Oa 4), en regementsofficer (Oa 6 eller Oa 5), 10 regementsofficerare, varav två militärassistenter (Oa 5 eller Oa 4), två majorer, militärassistenter (Oa 4), en major

37 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

eller kapten (Oa 4 eller Oa 3) (om beställningen innehaves av kapten, utgår avlöningen i form av arvode), 10 kaptener, militärassistenter (arvoden Oa3) samt tre kaptener eller löjtnanter, militärassistenter (arvoden Oa 3 eller Oa 2).

Å försvarsstabens personalförteckning bör vidare, såsom av försvarspropositionen framgår, uppföras följande civila personal i nedannämnda lönegrader, nämligen två detaljchefer å personalvårdsavdelningen (C 2), en maskinist (A 12), en förste expeditionsvakt (A 7), ett kanslibiträde (A 7), en eldare av 1. klassen (A 7), en expeditionsvakt (A 5), åtta kontor sbiträden (A 4) samt en telefonist (A 4), varjämte under rubriken tjänsteman å övergångsstat bör uppföras föreståndaren för försvarsstabens fotografiska centrallaboratorium (A 30).

För avlöning till den personal, som skall avlönas från ifrågavarande anslagspost, erfordras med tillämpning av de av 1941 års försvarsutredning förordade, i försvarspropositionen angivna beräkningsgrunderna ett belopp av i avrundat tal 550,000 kronor.

I överensstämmelse nied vad därom anförts i försvarspropositionen beräknar jag antalet befattningar för pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar till en i löneklass Oa 14, fem i löneklass Oa 11, tjugufem i löneklass Oa 10 och tre i löneklass UO 7. Med tillämpning av vanliga beräkningsgrunder kunna kostnaderna för avlöning till ifrågavarande arvodestagare uppskattas till i avrundat tal 315,000 kronor. I likhet med vad hittills varit fallet i fråga örn armén, marinen och flygvapnet torde här ifrågavarande avlöningsmedel böra uppföras under en särskild, förslagsvis beräknad post till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning. De pensionsförmåner, som dessa befattningshavare avstå på grund av förordnande i arvodesbefattningar, skola i avlöningsstaten uppföras såsom särskilda uppbördsmedel och böra upptagas med ett förslagsvis beräknat belopp av 220,000 kronor.

Då således kostnaderna för avlöning av pensionerad arvodespersonal överflyttas till en särskild anslagspost, komma under nästa post i avlöningsstaten, posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, medel att erfordras för följande arvoden, nämligen 28 kompaniofficersarvoden å (500 kronor, 1,895 kronor såsom fyllnadsarvode till försvarsstabschefen, därest denne är innehavare av beställning i lönegrad Ob 2, 2,400 kronor till en arkivarie i krigshistoriska avdelningen, 2,400 kronor till en vicevärd i militärstabsbyggnaden samt 1,800 kronor till överbefälhavarens juridiska biträde. Härtill bör emellertid läggas ett belopp för bestridande av sammanträdesarvoden till den i försvarspropositionen angivna personalvårdsnämnden, för vilket ändamål torde böra beräknas ett belopp av högst 1,700 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslagspost kan med hänsyn härtill uppskattas till sammanlagt 26,995 kronor. Anmärkas må, att frågan örn bibehållande av nämnda kompaniofficersarvoden, såsom i försvarspropositionen framhållits, kommer under övervägande i samband med den tillärnade utredningen rörande vissa arvoden inom försvarsväsendet.

I särskild proposition framlägges på chefens för finansdepartementet föredragning förslag till reglering av militär-, marin- och flygattachéernas löne-

38 Kungl. Majlis proposition nr 266.

förhållanden. Vid ett genomförande av detta förslag bör för försvarsattachéer och — i anslutning till vad därom anförts i försvarspropositionen — även för biträdande försvarsattachéer under försvarsstabens avlöningsstat uppföras en ny anslagspost till särskilda löneförmåner för dessa befattningshavare, örn fattande de förmåner av ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, bidrag till automobilresor samt förflyttningsbidrag, som skulle tillkomma tjänstemännen i kraft av de blivande nya lönebestämmelserna, varjämte även medel till prisutjämningstillägg, att bestämmas av Kungl. Maj:!, torde böra anvisas.

Innan jag ingår på beräkningen av de i den nya anslagsposten till särskilda löneförmåner för försvarsattachéer ingående delposterna, vill jag framhålla, att den av chefen för finansdepartementet avsedda löneregleringen för tjänstemännen i fråga bygger på det för utrikesförvaltningens tjänstemän gällande avlöningssystemet. Härvid jämställas vid löneförmånernas fastställande försvarsattaché med legationsråd och biträdande försvarsattaché med förste, respektive andre legationssekreterare alltefter innehavande beställning såsom kapten eller löjtnant. I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla, att antalet försvarsattachéer i det föregående beräknas till 14, samt att antalet biträdande försvarsattachéer i avvaktan på närmare erfarenheter tills vidare torde böra beräknas till 10. Lönerna för dessa sistnämnda tjänstemän beräknas såsom i försvarspropositionen anförts på vederbörande försvarsgrenars avlöningsanslag, medan nu ifrågavarande särskilda förmåner böra upptagas i detta sammanhang.

Yad härefter till en början angår beräkningen av ortstilläggen lia dessa enligt chefens för finansdepartementet förslag upptagits med belopp i stort sett motsvarande dem, som enligt fastställd stat gälla för de diplomatiska tjänstemän, med vilka vederbörande militära befattningshavare ansetts böra närmast jämställas. De med ledning härav erhållna beloppen hava emellertid uppräknats med i genomsnitt 10 procent, avseende viss kompensation för representationskostnader. Sammanlagda kostnaden för ortstillägg beräknar chefen för finansdepartementet till 291,000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till förslagsvis 290,000 kronor. Detta belopp torde således böra upptagas såsom första delpost i nu förevarande anslagspost.

Beträffande barnbidrag —- avsedda att möjliggöra svensk uppfostran av befattningshavarnas barn — beräknas dessa av chefen för finansdepartementet enligt den av denne förordade avvägningen till generellt 2,000 kronor för samtliga försvarsattachéer samt till 750 kronor för biträdande försvarsattachéer. För ifrågavarande ändamål torde böra beräknas i avrundat tal 36,000 kronor.

För utomeuropeiskt tillägg beräknar chefen för finansdepartementet 5,000 kronor för försvarsattaché och 3,000 kronor för biträdande försvarsattaché, medförande ett sammanlagt medelsbehov av 23,000 kronor.

Bidrag till automobilresor upptagas av chefen för finansdepartementet till 1,200 kronor för samtliga 14 försvarsattachéer, innebärande en sammanlagd kostnad av 16,800 kronor, eller avrundat 17,000 kronor.

För förflyttningsbidrag beräknar chefen för finansdepartementet ett belopp av 30,000 kronor.

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

För prisutjämningstillägg beräknar jag i överensstämmelse med chefens för finansdepartementet förslag 19,000 kronor.

Med i det föregående angivna beräkningar uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten till särskilda löneförmåner för försvarsattachéer till sammanlagt (290,000 + 36,000 + 23,000 + 17,000 + 30,000 + 19,000 =) 415,000 kronor.

För ortstillägg åt diplomatisk och konsulär personal, tjänstgörande utom riket, är under tredje huvudtitelns anslag till avlöningar vid beskickningar och konsulat: diplomatisk och konsulär personal m. m. fastställd en särskild, av riksdagen godkänd stat. Då det under nuvarande förhållanden icke är möjligt att förutse stationeringsorterna för försvarsattachéerna, torde stat för ortstillägg åt dessa tjänstemän få fastställas av Kungl. Maj:! Bemyndigande härtill torde böra utverkas av riksdagen.

I anslutning till vad därom anförts i försvarspropositionen torde posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra beräknas med utgångspunkt från följande antal extra ordinarie befattningshavare vid försvarsstaben, nämligen: två stabsredaktörer (MEo23), en ingenjör vid försvarsstabens fotoanstalt (MEo 21), två stabsfotografer (MEo 15), en kontorsskrivare av 2. klass (MEo 13), en arbetsförman av 1. klass (MEo 12), en arbetsförman av 2. klass (MEo 10), en garageförman (MEo 10), två portvakter (MEo 9), en fotograf (MEo 8), tre kanslibiträden (MEo 7), en expeditionsvakt (MEo 5), en bilförare (MEo 5), en eldare av 2. klass (MEo 5), elva kontorsbiträden (MEo 4), två telefonvakter av 1. klass (MEo 4) samt åtta skrivbiträden (MEo 2). I likhet med försvarsutredningen förutsätter jag, att befattningarna som garageförman och portvakt hänföras till angivna lönegrader endast så länge de nuvarande innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma och att frågan om befattningarnas framtida bestridande därefter hänskjutes till Kungl. Maj:ts prövning.

Lönekostnaderna för denna personal beräknar jag med nu tdlämpade beräkningsgrunder till i runt tal 150,000 kronor. Med hänsyn till de ytterligare kostnader, som enligt gällande föreskrifter för avlöningskostnaders bestridande skola belasta förevarande anslagspost, torde denna böra bestämmas till i avrundat tal 160,000 kronor.

I överensstämmelse med de i det föregående framlagda beräkningarna skulle för rörligt tillägg erfordras ett belopp av 152,700 kronor, vilket belopp för erhållande av jämn slutsumma å avlöningsstaten torde böra bestämmas till 153,005 kronor.

Medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår skulle i anslutning till vad i det föregående anförts uppgå till (550,000 + 315,000 + 26,995 + 415,000 + 160,000 + 153,005 =) 1,620,000 kronor. Från detta belopp bör dragas det i det föregående angivna beloppet av 220,000 kronor, vadan netto medelsbehovet skulle komma att stanna vid 1,400,000 kronor.

Under förevarande anslag böra, såsom i det föregående framhållits, bestridas lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt. Dessa kostnader kunna enligt beräkningar, som komma att överlämnas till vederbörande riks-

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

dagsutskott, beräknas till 1,300,000 kronor. På grund härav beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (1,400,000 + 1,300,000=)

2,700,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för den del av anslaget, som avser radioanstalten.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarsstaben, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän.

Militär personal.

Befattning. Lönegrad.

1 överbefälhavare .......................................... Ob 5

1 generalsperson (flaggman) eller överste (kommendör) , arvode .......................................... Ob 3 el. Ob 2

2 överstar (kommendörer) .............................. Oa 6

14 regementsofficerare, försvarsattachéer, arvoden Oa 6 el. Oa 5

el. Oa 4

1 regementsofficer .......................................... Oa 6 el. Oa 5

10 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter ... Oa 5 el. Oa 4

2 majorer, militärassistenter .............................. Oa 4

1 major eller kapten ....................................... Oa 4 el. Oa 3

Anni.: Örn beställningen innehaves av kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

10 kaptener, militärassistenter, arvoden ............... Oa 3

3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter,

arvoden ...................................................... Oa 3 el. Oa 2

Civil personal.

2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen ............... C 2

1 maskinist ......................................................... A12

1 kanslibiträde ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

1 eldare av 1. klassen ............................................. A 7

1 expeditionsvakt ................................................ A 5

8 kontorsbiträdet! ................................................ A 4

1 telefonist ......................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet ...... A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 stabsredaktörer ................................................ MEo 23

1 ingenjör vid fotoanstalten ................................. MEo 21;

41 Kungl. Majda proposition nr 266.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser angående anställnings- och avlöningsförhållanden för personalen vid försvarsväsendets radioanstalt, att fastställa personalförteckning och avlöningsstat för nämnda personal samt att fastställa stat för ortstillägg åt försvå rsattachéer och biträdande försvarsattachéer;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å förutnämnda personalförteckningar meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagvis ................................................ kronor 550,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattning, förslagsvis ........................... » 315,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t*........................... » 26,995

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer:

a. Ortstillägg, förslagsvis ... kronor 290,000

b. Barnbidrag, förslagsvis... » 36,000

c. Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis .................. » 23,000

d. Bidrag till automobilre-

sor, förslagsvis ............ » 17,000

e. Förflyttningsbidrag, förslagsvis ........................ » 30,000

f. Prisutjämningstillägg ...___»_ 19,000 » 415,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 160,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. »_153,005

Summa kronor 1,620,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 220,000

Nettoutgift kronor 1,400,000;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,700,000 kronor.

42 Kungl. Majlis proposition nr 266.

8:0) Förslagsanslaget till Försvarsstaben: Omkostnader.

Av skäl som under nästföregående punkt angivits uppfördes försvarsstabens omkostnadsanslag i riksstatsförslaget för nästa budgetår (fjärde huvudtiteln, punkten 10) med allenast beräknat belopp, vilket sattes till

500,000 kronor. Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan örn beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100,000 kronor. Den för anslaget av Kungl. Majit fastställda staten är av följande lydelse:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................................... kronor 2,000

2. Reseersättningar samt ersättningar åt officerare på aktiv

stat, som inkommenderas till försvarsstaben eller kommenderas till järnvägarna ................................................... » 40,000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 54,000

4. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon ............ » 4,000

Summa kronor 100,000

Anslagsposten till expenser har fördelats på följande sätt:

Bränsle och lyse, förslagsvis ............................................. kronor 4,000

övriga expenser, högst ...................................................... » 50,000

Summa kronor 54,000

Av det för övriga expenser beräknade beloppet avses cirka 6,500 kronor till inköp av litteratur åt militär-, marin- och flygattachéer.

Vidkommande beräkningen av anslaget för nästa budgetår får jag till en början erinra, att chefen för försvarsstaben i sina i avvaktan på en eventuell omorganisation av försvarsväsendet den 8 september 1941 framlagda medelsäskanden ifrågasatt en höjning av posten till expenser från 54,000 kronor till

60.000 kronor samt av posten till anskaffning m. m. av motorfordon från 4,000 kronor till 5,000 kronor, i följd varav anslaget i dess helhet skulle komma att höjas till 107,000 kronor. I samband därmed har chefen för försvarsstaben hemställt örn anvisande av 30,000 kronor till åskådningsmateriel för utbildning i identifiering av flygplan. I sistnämnda hänseende har anförts, att viss sådan materiel redan anskaffats samt att materielen måste, i mån som nya flygplantyper tillkomma, kompletteras och förnyas.

1941 års för sv ar sutredning har (sid. 66 i betänkandet) beräknat de för försvarsstabens verksamhet erforderliga anslagen utöver avlöningsanslaget — således icke blott omkostnadsanslaget utan även andra för staben avsedda anslag — till omkring 165,000 kronor. Till utgångspunkt för denna beräkning torde ligga chefens för försvarsstaben i det föregående angivna beräkning av stabens omkostnadsanslag till 107,000 kronor, till vilken summa lagts erforderliga belopp till vissa arbeten å mobiliseringsverket, till fältövningar m. m. samt till fotografiska centrallaboratoriet, enligt försvarsstabschefens nyssnämnda skrivelse beräknade till respektive 30,000 kronor, 10,000 kronor och

20.000 kronor.

43 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I utlåtande över nämnda betänkande har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter beräknat de för försvarsstabens verksamhet erforderliga anslagen på följande sätt, nämligen för omkostnader 243,900 kronor (sjukvård m. m. 4,400 kronor, reseersättningar m. m. 80,000 kronor, expenser 65,000 kronor, bränsle, lyse, tvätt och städning m. m. 79,500 kronor samt underhåll av motorfordon

15.000 kronor), fältövningar m. m. 10,000 kronor, fotografiska centrallaboratoriet 20,000 kronor, åskådningsmateriel för identifiering av flygplan 30,000 kronor, krigshistoriska avdelningens verksamhet 7,500 kronor samt representation 5,000 kronor, eller tillhopa 316,400 kronor.

Vid beräkningen av försvarsstabens omkostnadsanslag för nästa budgetår Departementsbör hänsyn tagas till den i försvarspropositionen föreslagna utvidgningen av chefen. stabens personalorganisation samt den i samma proposition ifrågasatta överflyttningen av militärstabsbyggnadens skötsel och vård till försvarsstaben.

Vid bifall till dessa förslag är en höjning av anslaget ofrånkomlig.

Vad först angår posten till sjukvård m. m. torde denna böra höjas till

3.000 kronor.

Posten till reseersättningar rn. m., vilken för närvarande är uppförd med

40.000 kronor, torde böra höjas dels med hänsyn till den ökade personalstyrkan och därav följande ökat antal tjänsteresor, dels ock för bestridande av försvarsattachéernas flyttningskostnader och resor för sådana attachéer, vilka äro ackrediterade å mer än en ort. I avvaktan på närmare erfarenheter av anslagsbelastningen synes denna post kunna bestämmas till förslagsvis

100.000 kronor. Av detta belopp böra jämväl bestridas de i försvarspropositionen angivna resekostnaderna för befattningshavare vid stabens personalvårdsavdelning och för ledamöter i dess personalvårdsnämnd.

Av i det föregående anförda skäl torde en höjning av posten till expenser jämväl vara behövlig. För bränsle, lyse och vatten torde icke böra beräknas lägre belopp än förslagsvis 80,000 kronor. —- Beträffande kostnaderna för övriga expenser, vilka i samband med blivande dispositionsbeslut torde böra av Kungl. Majit maximeras, torde en höjning av härför erforderligt belopp från nuvarande 50,000 kronor till 60,000 kronor vara motiverad, av vilket belopp omkring 6,500 kronor bör beräknas för litteraturinköp at försvarsattachéer. Av anslagsbeloppet skola även bestridas expensutgifterna vid stabens personalvårdsavdelning. — På grund härav torde det sammanlagda medelsbehovet för expenser böra beräknas till (80,000 + 60,000 ==) 140,000 kronor.

Under en ny post till övriga utgifter torde medel böra beräknas för inköp av åskådningsmateriel m. m. för identifiering av flygplan. För detta ändamål synes ett belopp av 20,000 kronor vara tillfyllest.

Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition framhållits torde medel för anskaffning och underhåll av fotografisk materiel böra i annan ordning ställas till förfogande. För fältövningar och krigshistoriska avdelningens verksamhet lia anslag redan äskats i statsverkspropositionen. För representation torde medel icke böra beräknas å omkostnadsstaten.

I anslutning till det anförda skulle sammanlagda medelsbehovet under för-

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

svarsstabens omkostnadsanslag uppgå till (3,000 + 100,000 + 140,000 --

20,000 =) 203,000 kronor. Radioanstaltens omkostnader beräknar jag på grundval av handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, till 313,000 kronor, vadan omkostnadsanslaget i dess helhet för nästa budgetår bör beräknas till (263,000 + 313,000 =) 576,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för anslaget.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 576,000 kronor.

9:o) Förslagsanslaget till Armén: Avlöningar m. m. till fast anställd

personal m. fl.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 15) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till arméns aktiva personal m. fl. beräkna ett förslagsanslag av 53,000,000 kronor. Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört rörande de allmänna grunderna för anslagsberäkningarna beträffande vissa av de under huvudtiteln upptagna anslagen för budgetåret 1942/43 anhåller jag att få framlägga definitiva anslagsberäkningar beträffande förevarande anslag. För innevarande budgetår har för ifrågavarande anslag, som i riksstaten upptagits med ett belopp av 50,500,000 kronor, fastställts följande avlöningsstat.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .........

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ......

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis: a) extra ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis .................................... kronor 1,700,000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis » 100,000

c) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis .......................................... » 35,000

d) musikelever .............................. » 24,000

e) extra sjuksköterskor m. m.......... » 16,000

f) tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. förslagsvis.................. » 50.000

kronor 38,800,000

1,450,000 » 1,060,000

1,925,000

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ............................................................ » 228,772

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .................................................................. » 527,221

45 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

7. Stipendier för underlättande av officersrekrvteringen

i Boden, förslagsvis .................. kronor 28,000

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap,

förslagsvis ......................................—.................. » 100,000

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................. » 165,000

10. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 6,216,007

Summa förslagsanslag kronor 50,500,000

Den med anlitande av anslaget avlönade personalen — utom extra ordinarie fänrikar, musikelever, extra tjänstemän samt indelt och på civilanställningsstat anställt manskap — är upptagen på särskilda för de olika personalkategorierna fastställda personalförteckningar.

Av det följande framgår, att jag beträffande avlöningsstatens uppställning för nästa budgetår kommer att föreslå vissa avvikelser från den nu gällande staten. Sålunda föranleder, såsom jag redan inledningsvis framhållit, genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattning, bland annat, att de pensionsförmåner, vilka ifrågavarande arvodesinnehavare komma att avstå under den tid de innehava sina arvodesbefattningar, böra upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten. Vidare föranleder mina förslag örn anställande av volontärer över stat, av bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren och av civil handräckningspersonal uppförande av särskilda anslags-(del-)poster till avlöningar till dessa personalkategorier. Vidkommande den nuvarande anslagsposten till avlöningar till extra ordinarie fänrikar torde denna vid bifall till det i försvarspropositionen framlagda förslaget örn slopande av begreppet ordinarie fänrik böra benämnas »Avlöningar till fänrikar». Under nästa budgetår vid vissa truppförband kvarstående ordinarie fänrikars löner förutsättas emellertid övergångsvis skola belasta anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Slutligen torde den i gällande avlöningsstat upptagna delposten till extra ordinarie tjänstemän, vilken avses skola användas för avlönande jämväl av extra tjänstemän, böra erhålla benämningen »Extra ordinarie och extra tjänstemän».

Antalet beställningar och befattningar, som för nästa budgetår böra avses för olika staber, truppförband m. lii., framgår av de förslag till personalförteckningar, vilka i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Förteckningarna äro, såsom jag inledningsvis anfört, uppgjorda under hänsynstagande till vad i försvarspropositionen i olika hänseenden föreslagits beträffande den nya organisationens genomförande. I förhållande till innevarande budgetår bör antalet beställningar för officerare, underofficerare och fast anställt manskap m. fl. på sätt av förteckningarna framgår icke oväsentligt ökas. Åtskillig personal föreslås vidare skola överflyttas till nya eller omorganiserade truppslag och -förband (motsvarande).

Det torde kunna förutsättas, att vissa svårigheter komma att möta när det gäller att besätta samtliga i personalförteckningarna uppförda kaptensbeställ

46 Kungl. Majlis proposition nr 266.

ningar. Jag finner mig därför böra föreslå att, därest ledig kaptensbeställning icke kan besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot vakanserna svarande antal löjtnanter i stället må tillsättas utöver det i personalförteckningarna upptagna. Medgivande härtill bör lämnas i form av anmärkningar till personalförteckningarna för vederbörliga truppslag och personalkårer.

Såsom jag inledningsvis framhållit bör det få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn och när de i personalförteckningarna för nästa budgetår nyupp förda beställningarna och befattningarna böra besättas. Jag förutsätter i an slutning härtill, att det i åtskilliga fall kan visa sig lämpligt att icke tillsätta ifrågavarande tjänster förrän under loppet av budgetåret 1942/43. Sålunda torde det bland annat för att undvika onödiga flyttningskostnader vara lämpligt att uppskjuta tillsättandet av vissa befattningar till den 1 oktober 1942.

Å andra sidan böra i försvarspropositionen föreslagna organisationsändringar genomföras så snabbt som möjligt i den mån de kunna vidtagas utan att kravet på en stark försvarsberedskap eftersättes. Snarast möjligt under budgetåret 1942/43 bör sålunda omorganisationen genomföras i vad avser arméstaben, arméinspektionen, militärbefälsstaberna, försvarsområdesstabema samt den nya territoriella indelningen. Det nya truppslaget pansartrupperna bör vidare komma till stånd under budgetåret 1942/43 i samband varmed Skaraborgs och Södermanlands regementen böra utgå ur infanteriet samt Skånska kavalleriregementet ur kavalleriet. Luftvärnet bör ävenledes så snart som möjligt överföras till särskilt truppslag genom utbrytning av de nu i artilleriet ingående luftvärnsförbanden; ombildningen av luftvärnsartilleriets bered skapsdivisioner till luftvärnskårer torde dock böra ske senare under budgetåret.

Beträffande övriga ändringar inom arméorganisationen, som äro avsedda att komma till stånd eller att förberedas under budgetåret 1942/43, torde riksdagens vederbörande utskott inhämta uppgifter av de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

Jag förutsätter i anslutning till vad i försvarspropositionen anförts, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att med hänsynstagande till föreliggande omständigheter besluta örn tidpunkterna för organisationsändringarnas genomförande eller påbörjande ävensom att meddela i samband därmed erforderliga föreskrifter.

Vid beräkningen av medelsbehovet under de olika anslagsposterna kommer jag i det följande att lämna en sammanfattande redogörelse för de mera väsentliga ändringarna i personalförteckningarna i förhållande till inneva rande budgetår, varjämte jag kommer att beröra vissa specialfrågor, som synts mig tarva särskilt omnämnande. Under åberopande i övrigt av vad jag inledningsvis under punkten Ilo) anfört rörande vissa för de olika försvarsgrenarna gemensamma avlöningsfrågor nr. m. får jag beträffande de olika anslags-(del ) posterna under arméns avlöningsanslag anföra följande.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

47 I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet. I den för armén föreslagna personalförteckningen för ordinarie tjänstemän lia, i enlighet med vad som föreslagits i försvarspropositionen, under denna rubrik upptagits chefen för armén, arméinspektören, militärbefälhavarna för samtliga sju militärområden, generalfälttygmästare!! samt generalintendenten.

Generalstabskåren. Till denna personalkår har i överensstämmelse med försvarspropositionens förslag hänförts jämväl den personal vid den nuvarande artilleristabskåren, som icke ansetts böra uppföras på arméinspektionens stat.

Arméstaben. Under denna rubrik ha upptagits dels vid arméstaben jämte centrala värnpliktsbyrån placerade officerare och för längre tid i tjänst vid flygvapnet kommenderade officerare ur armén, dels ock för arméstaben och arméinspektionen gemensam civil personal, i den omfattning och med den löneställning, som föreslagits i försvarspropositionen. De i innevarande budgetårs personalförteckning uppförda befattningarna för maskinist och eldare liksom också en av befattningarna för förste expeditionsvakt ha överförts till försvarsstaben. Den i gällande förteckning intagna anmärkningen, att vid inträffande avgång en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt vid arméstaben skall ersättas med en expeditionsvakt, bör vid angivna förhållande utgå.

Arméinspektionen. Ifrågavarande rubrik ersätter den i gällande personalförteckning upptagna rubriken arméns inspektionsmyndigheter samt omfattar sådan ordinarie personal inom arméinspektionen, som ej ansetts skola redovisas vid vederbörliga personalkårer. Samtliga truppslagsinspektörer hava i enlighet med vad i försvarspropositionen föreslagits hänförts till lönegraden Ob 2. För det fall att innehavarna av de nuvarande befattningarna såsom inspektörer för infanteriet och för artilleriet för tid efter den 1 juli 1942 komma att kvarstå såsom truppslagsinspektörer, bör gälla, att de alltjämt skola vara berättigade att åtnjuta lön enligt lönegraden Ob 3. Då nu i personalförteckningen uppförd beställning i lönegraden Ob 2 för inspektör för kavalleriet från och med nästa budgetår kommer att utgå ur förteckningen, torde vidare övergångsvis böra gälla, att ifrågavarande beställningshavare, örn han icke förordnas till innehavare av annan beställning i samma eller högre lönegrad, skall bibehållas vid sina löneförmåner så länge han kvarstår i tjänst. Kostnaderna för ifrågavarande löneförmåner torde böra belasta nu ifrågavarande anslagspost; det ankommer på Kungl. Majit att besluta örn beställningshavarens placering till tjänstgöring.

Hemvärnsstaben. För denna stab förutsättes oförändrad peisonal under nästa budgetår.

Militärområdena m. m. I överensstämmelse med det framlagda förslaget till arméorganisation har förevarande rubrik ersatt den i gällande personalförteckning upptagna rubriken för arméfördelningarnas chefer jämte arméfördelnings-(militärområdes) staber m. m.

43 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I stort; sett upptages här för nästa budgetår den ordinarie personal, som beräknats vara erforderlig vid fullt genomförd organisation. Här må emellertid framhållas, att å förteckningen övergångsvis upptagits jämväl dels en maskinist vid förutvarande fästningsbataljonens kasern i Vaxholm dels ock en eldare av 1. klassen vid förutvarande ingenjörkasernen i Vaxholm. Ifrågavarande befattningshavare böra emellertid så snart lämpligt tillfälle därtill uppkommer överföras till andra befattningar vid arméns truppförband. En i ärendet verkställd utredning har nämligen visat, att befattningshavarna i fråga icke lämpligen kunna överföras till marin myndighet, som övertagit eller kommer att övertaga de ifrågavarande kasernerna. Vidare må här framhållas, att de å för innevarande budgetår gällande personalförteckning upptagna förrådsvaktmästarna vid Stockholms luftvärn förutsättas skola överföras till Stockholms luftvärnsregemente, där antalet förrådsvaktmästare beräknats med hänsyn härtill, samt att fästningspolispersonalen i Boden avförts från förteckningen, enär, enligt vad jag inhämtat, chefen för socialdepartementet i anslutning till ett av inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga framlagt förslag avser föreslå Kungl. Majit framläggande av proposition för riksdagen angående ifrågavarande polispersonals inordnande i den civila polisorganisationen. Däremot bör personalförteckningen för nästa budgetår alltjämt upptaga polispersonal i Karlsborg, nämligen en överkonstapel och en konstapel; antalet konstaplar, som för budgetåret 1941/42 övergångsvis varit upptaget med två, har numera nedbringats genom att den ene av ifrågavarande konstaplar avgått ur tjänst. Under förevarande rubrik redovisas vidare de fortmaskinister, som hitintills upptagits under fälttygkåren.

Angivna omorganisation av fästningspolisen i Boden är avsedd att genom föras från och med den 1 oktober 1942. Intill nämnda dag torde fästningspolispersonalen i Boden böra kvarstå å personalförteckningarna för armén. Beslut härom torde Kungl. Majit få meddela, i vilket hänseende riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas.

Truppförband m. m. Den av mig framlagda förteckningen för ordinarie beställningshavare vid truppförband lii. m. upptager, såsom jag i det föregående anfört, de beställningar, som beräknats kunna besättas under loppet av nästa budgetår. I anslutning till vad jag uttalat i försvarspropositionen har jag dock begränsat utökningen av fälttyg-, fortifikations- och intendenturkårernas personal, enär personalbehovet vid dessa kårer sammanhänger med den centrala förvaltningstjänstens ordnande och behovet alltså bör bedömas i samband med prövningen av förvaltningsutredningens förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet. Av skäl, som jag anfört i försvarspropositionen, torde vidare i motsats till försvarsutredningens förslag tygofficerare och tygunderofficerare för truppförbanden icke böra nu beräknas å fälttygkårens stat. För tjänstgöring såsom tygofficerare har jag alltså jämväl för nästa budgetår beräknat en kapten (ryttmästare) per regemente och kår, och för tjänstgöring såsom tygunderofficer vid truppförband avses likaså skola kommenderas en underofficer vid respektive för-

49 Kungl. Marits proposition nr 266.

band. För varje infanteriregemente och för Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen beräknas en särskild beställningshavare i lönegraden Oa 5 eller Oa 4 med hänsyn till att, på sätt jag i försvarspropositionen föreslagit, en av regementsofficerarna vid vart och ett av dessa regementen avses skola av Kungl. Majit förordnas såsom inskrivningschef. Förordnas undantagsvis pensionerad regementsofficer såsom inskrivningschef, skall i stället en regementsofficersbeställning vid samma truppförband hållas vakant under tiden för förordnandet. Härom har intagits föreskrift i vederbörliga personalförteckningar. Vissa för regementskassörstjänst avsedda underofficerare ha uppförts å personalförteckningen för intendenturkåren. För regemente avsedd regementskassör upptages i lönegraden UO 3, medan för kår avsedd kassör skall upptagas såsom fanjunkare i lönegraden UO 2. Så länge de nuvarande regementskassörerna i lönegraden UO 3 vid Norrbottens och Gotlands artillerikårer äro placerade vid dessa kårer, böra de likväl kvarstå i lönegraden UO 3. För tjänstgöring såsom köksföreståndare vid truppförbanden beräknas icke underofficerare på aktiv stat utan därför avses i enlighet med försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen tillstyrkta förslag pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar. Ej heller avses aktiva underofficerare för tjänstgöring såsom furageuppbördsmän. Militär sjukvårdspersonal vid truppförbanden avses skola tillhandahållas av trängen, vars personalbehov därigenom ökas. Beträffande överföring av underofficerare och fast anställt manskap i sjukvårdstjänst vid arméns övriga truppförband till trängen respektive trängkårerna torde jag få framlägga förslag till bestämmelser, sedan riksdagen godkänt de framlagda förslagen tili personalförteckningar. Vidare får jag här anmäla, att den i försvarspropositionen föreslagna nya musikorganisationen vid armén förutsättes skola delvis genomföras under loppet av nästa budgetår. Vid var och en av musikkårerna av typ lil, vilka skola utökas till kårer av typ II, beräknas sålunda skola tillkomma en fanjunkare, en furir samt två vicekorpraler och meniga. För Svea artilleriregemente, där en ny musikkår skall uppsättas, beräknas viss musikpersonal. Antalet musikdirektörer i lönegraden Oa 3 beräknas till 8 inberäknat musikdirektören vid Svea livgarde. I fråga örn civilmilitär personal må särskilt framhållas, att antalet förrådsvaktmästare ökas till i stort sett det antal, som beräknats erforderligt vid fullt genomförd omorganisation av nu befintliga truppförband. Beträffande de olika truppslagen får jag anföra följande.

Infanteriet kommer att omfatta 19 regementen. Av dessa förutsättes ett komma att vara motorinfanteriregemente och sex cykelinfanteriregementen. Värmlands regemente förutsättes skola i huvudsak organiseras som normalregemente. Vidare har jag räknat med att Norrbottens regementes jägarbataljon förlägges till Kiruna. Med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna beräknar jag antalet kaptens- och furirsbeställningar vid normalregemente till 20 respektive 70 mot vid genomförd organisation 24 respektive 86. I övrigt beräknas i stort sett antalet beställningshavare med hänsyn till behovet vid fullt genomförd organisation.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

SG7 4 2 4

50 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 266.

Vid kavalleriet, fördelat på tre regementen, överföras officerare ock underofficerare från truppförbandens stater till gemensam stat för truppslaget. Med hänsyn till manskapsstatens sammansättning vid genomförd organisation minskas under nästa budgetår antalet beställningar i lönegraden Ma 1, och i enlighet med förslaget i försvarspropositionen att införa vicekorprals- (vicekonstapel-) graden vid de truppslag, där denna grad hittills saknats, upptagas ifrågavarande beställningar för vicekorpraler och meniga. Däremot föreslås ökning av antalet furirer och korpraler.

I fråga om pansartrupperna förutsätter jag vid personalberäkningarna, att Skånska pansarregementet samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen skola under nästa budgetår kunna i huvudsak färdiguppsättas i enlighet med den i försvarspropositionen föreslagna organisationen. Organiserandet av Göta pansarlivgarde torde under nästa budgetår komma att förberedas men regementet beräknas icke kunna uppsättas förrän under budgetåret 1943/44. Rekryteringsmöjligheterna ha varit bestämmande vid beräknandet för nästa budgetår av antalet kompaniofficerare, underofficerare och manskap samt vid fördelningen av antalet beställningar inom dessa personalgrupper på olika lönegrader.

Officers- och underofficerskårerna förutsättas skola vid införandet av detta truppslag rekryteras genom transporter från andra truppslag, främst infanteriet och kavalleriet.

Officerare och underofficerare vid vapnet uppföras å pansartruppernas gemensamma stat, medan övriga beställningshavare hänföras till pansartruppförbanden.

Vid de åtta artillerit r uppförband, som under nästa budgetår komma att finnas i arméorganisationen, genomföras de i försvarspropositionen förutsatta mindre organisationsförändringarna. Motoriseringen av Wendes artilleriregemente och uppsättandet av det nya artilleriregementet förberedas under budgetåret. För att det nya artilleriregementets befälskadrar så snabbt som möjligt skola kunna fyllas, då regementet senare organiseras, har jag för nästa budgetår på personalförteckningen för övriga artilleritruppförband, huvudsakligast vid Smålands artilleriregemente, upptagit ett antal beställningar inom olika grader, avsedda för detta nya artilleriregemente, varigenom personalförteckningen kommer att i vissa fall för befintliga truppförband upptaga ett större antal beställningar av olika slag än jag vid framläggandet av försvarspropositionen räknat med vid fullt genomförd organisation.

Luftvärnets personal har beräknats skola under nästa budgetår utökas i så stor utsträckning en god rekrytering det medgiver. Officerare och underofficerare uppföras på luftvärnets gemensamma stat och övrig personal hänföres till truppförbanden. Bland regementsofficerarna tillkommer 1 överstebeställning i lönegraden Oa 6, avsedd för chefsbefattningen vid luftvärnsskjutskolan, och antalet regementsofficerare i övrigt ökas med 4. Antalet beställningar för manskap i vissa lönegrader ökas avsevärt och främst i fråga om antalet vicekonstaplar och meniga, vilket antal för nästa budgetår

51 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kommer att överstiga det för fullt genomförd organisation beräknade. Under kommande år torde antalet böra nedbringas genom befordringar till de underbefälsställningar, vilka då skola tillkomma. För civilmilitär personal beräknas redan under nästa budgetår alla för den genomförda organisationen avsedda beställningar.

Personalförteckningen för ingenjör trupperna upptager i förhållande till personalförteckningen för innevarande budgetår ytterligare 1 överstelöjtnant, 17 furirer och 2 korpraler. Ingenjörförrådsförvaltarbeställningarna i lönegraden Ca 18 böra eventuellt vid de nuvarande beställningshavarnas avgång ersättas med underofficerare på fälttygkårens stat. På grund härav har genom en anmärkning i personalförteckningen föreskrivits, att vid nuvarande befattningshavares avgång frågan örn befattningarnas bestridande skall prövas av Kungl. Majit. Övergångsvis kvarstår å förteckningen en eldare av 1. klassen vid förutvarande kustingenjörkompaniets i Karlskrona etablissement.

För signaltruppernas del upptager personalförteckningen något lägre antal kompaniofficerare, underofficerare och furirer än som vid fullt genomförd organisation beräknats, beroende därpå att kompanierna i Skövde och Kristianstad beräknas kunna uppsättas tidigast under budgetåret 1943/44. Antalet beställningar för manskap har beräknats under hänsynstagande till jämväl försvarsväsendets radioanstalts behov.

Trängen skall enligt den föreslagna nya organisationen erhålla en betydligt utökad befälskader, i vad avser underofficerare och manskap närmast till följd av att trängen skall tillgodose övriga truppslags behov av militär sjukvårdspersonal. För nästa budgetår räknar jag med att följande nya officersbeställningar skola tillkomma, nämligen 1 överstebeställning i lönegraden Oa 6, avsedd för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning, vilken samtidigt skall vara chef för trängens officers- och underofficerskårer, samt 1 överstelöjtnantsbeställning avsedd för chefsbefattningen vid arméns underhållsskola. Vidare bör ett antal underofficersbeställningar tillkomma, nämligen 4 förvaltare i lönegraden UO 3 för de fyra sjukvårdsmaterielförråd, vilka enligt vad jag framhållit i försvarspropositionen böra upprättas redan i fredstid, samt 19 fanjunkare och 22 sergeanter, vilka främst avses för tjänstgöring såsom sjukvårdsunderofficerare vid arméns övriga truppförband. Antalet furirer ökas med 220, antalet korpraler med 160 och antalet vicekorpraler och meniga med 280, av vilka flertalet avses för sjukvårdstjänst utom trängen. Flertalet av de nya underofficers- och manskapsbeställningarna vid trängen avses skola fyllas genom transport av lämplig sjukvårdspersonal från andra truppförband.

Fälttygkåren. Tygstaten. I personalförteckningen för innevarande budgetår upptages under fälttygkåren all militär och civilmilitär personal, som är avsedd för mera permanent tjänstgöring vid arméförvaltningens tygdepartement, under samma departement lydande fabriker och anstalter och vissa truppförbands verkstäder. Försvarsutredningen har föreslagit, att denna personal, som borde väsentligt utökas, skulle uppdelas på tre olika personal-

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

kårer, nämligen fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Till förstnämnda kår skulle, enligt försvarsutredningen, hänföras militär personal, till arméingenjörkåren vissa angivna ingenjörer i civilmilitära befattningar och till tygstaten övrig civilmilitär personal. Jag har i försvarspropositionen i jirincip anslutit mig till detta förslag men ansett ytterligare utredning erforderlig, innan ställning kunde tagas till frågan örn sammansättning m. m. av en arméingenjörkår. För nästa budgetår bör därför behovet av ingenjörspersonal — utöver de nuvarande ordinarie tygingenjörema — inom nu ifrågavarande område tillgodoses genom anställande, liksom hittills, av tillfälliga befattningshavare. Nämnda utredning torde kunna så bedrivas, att redan vid 1943 års riksdag kan bedömas frågan om den utökning av antalet ingenjörer, som synes ofrånkomlig.

För nästa budgetår föreslår jag, att den militära personal, som avses för ovan angivna tjänsteuppgifter och för tjänstgöring såsom befäl vid de tygtrupper, som skola uppsättas, upptages under fälttygkåren och att till denna kår hänföras jämväl de nuvarande ordinarie tygingenjörerna. Övrig civilmilitär personal bör upptagas under tygstaten.

Vad angår det antal beställningar, som för nästa budgetår bör ujDpföras å personalförteckningarna för fälttygkåren och tygstaten, må ytterligare anföras följande. På framställning av arméförvaltningen medgav Kungl. Majit genom beslut i augusti 1941, att för materielvård vid det territoriella luftvärnet och för skötsel av centralförråd av ammunition finge för tiden den 1 oktober 1941—den 30 juni 1942 finnas anställda visst antal extra befattningshavare. Ifrågavarande befattningshavare böra nu, i den mån det gäller personal som är hänförlig till fälttygkåren och tygstaten, upptagas å personalförteckningarna för dessa personalkårer; övriga av de ifrågavarande extra befattningshavarna upptagas i allmänhet å personalförteckningarna för icke-ordinarie personal.

I försvarspropositionen har jag anslutit mig till ett av försvarsutredningen framställt förslag, att personal vid sådana fabriker, som äro underställda annan än militär myndighet, principiellt icke bör uppföras på militär eller civilmilitär stat. I avvaktan på beslut i fråga örn den framtida driftsformen m. lii. för fabrikerna — förslag därutinnan syntes vara att förvänta från 1941 års militära förvaltningsutredning — borde, anförde jag, vid fabrikerna tjänstgörande militär och civilmilitär personal övergångsvis hänföras till fälttygkåren respektive tygstaten. Därest de nuvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar icke disponerades för fabrikernas räkning, borde de i stället tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter, vilka i allmänhet ankomme på sådan personal. Vid ledighet å tjänsterna borde dessa icke uppehållas medelst förordnande. Den personal, som i stället för den nu nämnda erfordrades för fabrikernas räkning, borde tills vidare avlönas från fabrikernas driftmedel och alltså icke uppföras på stat, som underställdes riksdagens prövning.

1941 års militära förvaltningsutredning har i sitt den 28 mars 1942 avgivna betänkande angående den centrala förvaltningen inom försvarsväsendet i fråga om chefsbefattningarna vid ifrågavarande fabriker föreslagit, att innehavarna

53 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

av dessa borde förordnas av Kungl. Maj:t på viss tid med inplacering i löneplan C av civila avlöningsreglementet. Lönekostnaderna borde debiteras fabrikernas driftmedel. Den nu vid fabrikerna anställda, fälttygkåren tillhörande chefspersonalen borde i överensstämmelse härmed omplaceras till annan tjänst inom kåren eller ock övergå till civil anställning vid vederbörande fabrik. Styresmannabefattningarna vid tygdepartementets fabriker borde sålunda snarast indragas.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas under fälttygkåren uppförda tre beställningar i lönegraden Oa 6, avsedda för befattningarna såsom styresmän vid tygdepartementets tre fabriker — ammunitionsfabriken, Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk. I anmärkning har emellertid utsagts, att ifrågavarande beställningshavare enligt Kungl. Majits bestämmande må placeras till tjänstgöring som byråchef i tvgdepartementet eller avdelningschef i artilleriinspektionen.

Sedan innehavaren av befattningen såsom styresman vid Åkers krutbruk beviljats avsked med pension utnämnde och förordnade Kungl. Majit en beställningshavare vid fälttygkåren att vara styresman vid tygdepartementets fabriker, varjämte Kungl. Majit förordnade, att ifrågavarande beställningshavare skulle tills vidare vara placerad som byråchef i tygdepartementet.

Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Majit sedermera, på framställning av försvarsväsendets verkstadsnämnd, förordnat, att vid Åkers krutbruk skall efter utgången av september 1941 tills vidare finnas anställd en överingenjör och chef, med skyldighet att jämväl utöva styresmans förvaltningsbefogenheter, och skulle till överingenjören utgå ett årligt arvode av högst 15,000 kronor, ökat med belopp svarande mot rörligt tillägg och kristilllägg enligt för ordinarie befattningshavare gällande bestämmelser. Kostnaderna för avlönandet av befattningshavaren skulle bestridas av medel som stöde till verkstadsnämndens förfogande för driften vid krutbruket.

Sedan verkstadsnämnden inkommit med förslag i ämnet, har Kungl. Majit den 5 december 1941 tillsatt befattningen såsom överingenjör och chef med person utanför fälttygkårens stat och i anslutning därtill medgivit, att till befattningshavaren finge, utöver i förenämnda brev angivna förmåner, utgå en personlig avlöningsförmån av 2,000 kronor för år, att jämväl bestridas av driftsmedel.

För närvarande äro sålunda av fälttygkårens beställningshavare i löne graden Oa 6 endast två tagna i anspråk för fabrikernas del. Av vad härovan anförts framgår, att förvaltningsutredningen beträffande dessa chefsbefattningar förordat att de skola tillsättas med personal utanför fälttygkårens stat. Jag är för närvarande icke beredd att taga ställning till denna fråga. Emellertid torde det vara lämpligt att möjliggöra en övergång till ett nytt system beträffande anställningen av ifrågavarande personal genom att uppföra de tre å nuvarande personalförteckning upptagna styresmannabefattningarna såsom överstebeställningar vid fälttygkåren och lägga i Kungl. Majits hand att, när fråga uppkommer att vid ledighet å de för ammunitionsfabriken och Karl Gustafs stads gevärsfaktori avsedda beställningarna återbesätta desamma,

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

besluta huruvida beställningarna skola återbesättas eller vakanssättas. Vidare bör föreskrift meddelas, att innehavare av ifrågavarande befattningar skola vara skyldiga att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tjänstgöra i annan befattning. Någon motsvarande övergångsbestämmelse torde icke erfordras beträffande den beställning i lönegraden Oa 6, som ursprungligen avsetts för Åkers krutbruk, enär under budgetåret 1942/43 ytterligare en överstebeställning i varje fall torde erfordras.

I övrigt beräknas för fälttygkåren för nästa budgetår nya beställningar för 2 majorer, 9 kaptener och 3 löjtnanter. Majorsbeställningarna äro beräknade för tygavdelningen i arméinspektionen och för tygförvaltningsskolans chef, kaptensbeställningarna för tygtrupperna och för vissa staber och skolor samt löjtnantsbeställningarna för tygtrupperna. Vidare nyuppföras å personalförteckningen för fälttygkåren 34 underofficersbeställningar, avsedda för försvarsområdenas förvaltare ur denna kår och för tjänstgöring vid tygtrupperna. För tjänstgöring såsom instruktörer vid tygtrupperna beräknas vidare 9 furirer skola tillföras fälttygkåren.

A tygstaten upptages i enlighet med vad ovan anförts den civilmilitära personal, som hittills upptagits under fälttygkåren, dock med undantag av tygingenjörerna, vilka som ovan framhållits övergångsvis böra kvarstå å fälttygkåren, och vissa fortmaskinister, vilka uppförts under rubriken Militärbefälsstaberna m. m. Till tygstaten hava vidare överförts 34 hittills å truppförbandens stater upptagna vapenhantverkare, vilka sammanförts med tygstatens tyghantverkare. Härutöver ökas antalet beställningshavare i vissa lönegrader för tillgodoseende av behovet av tygstatspersonal vid ovan nämnda förråd, försvarsområdesstaber och vissa förband på sätt närmare framgår av personalförteckningen. För tjänstgöring vid tygdepartementets fabriker avsedda tygförvaltare av 1. och 2. klassen ävensom tygverkmästare av 2. klassen, vilka hittills varit uppförda å fälttygkåren, upptagas för nästa budgetår övergångsvis å tygstatens personalförteckning. Vid uppkommande ledighet å sistnämnda befattningar bör frågan örn deras återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande en eventuell omorganisation av dessa fabriker synes det lämpligt, att ifrågavarande befattningar tills vidare icke återbesättas.

Fortifikationskåren. För denna kår beräknar jag för budgetåret 1942/43 den personal, som angivits i försvarspropositionen. Beställningarna för övermaskinist, förste montör och montör hava överförts till VI. militärbefälsstaben.

Intendenturkåren. Till intendenturkåren överföras, såsom jag förut anmält, samtliga nuvarande regementskassörer. I övrigt ökas intendenturkårens personal med .2 majorer, 9 kaptener, 8 förvaltare och 1 sergeant samt 5 furirer. I fråga örn skälen för denna personalökning får jag hänvisa till försvarspropo sitionen.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnes under intendenturkåren uppförd en beställning i lönegraden Oa 5, avsedd för befattningen såsom styresman vid arméns centrala beklädnadsverkstad. I

55 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

försvarspropositionen framhöll jag, att frågan om bibehållande av omförmälda styresmannabefattning, vilken fråga vore föremål för Kungl. Majis prövning i anledning av ett av statens krisrevision i skrivelse den 12 januari 1942 framfört förslag i ämnet, borde upptagas till bedömning i samband med frågan om den centrala förvaltningstjänsten inom försvarsväsendet och att jag tills vidare ansett mig böra räkna med att beställningen redovisades å intendenturkårens stat.

I förevarande sammanhang får jag anmäla, att statens krisrevision i nämnda skrivelse framställt vissa erinringar i avseende å effektiviteten av den vid beklädnadsverkstaden drivna rörelsen. Krisrevisionen har förordat, att verksamheten vid verkstaden omlägges och organiseras på ett mer effektivt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Till förverkligande av detta syfte borde — i avvaktan på en blivande omorganisation av den militära förvaltningstjänsten — åtgärder i första hand vidtagas för att tillföra beklädnadsverkstaden en fullt fackkunnig ledning.

I anledning av förenämnda skrivelse har arméförvaltningens intendenturdepartement den 14 februari 1942 ingått på ett bemötande av de av krisrevisionen framställda erinringarna. Sedermera har krisrevisionen den 24 mars 1942 ånyo yttrat sig i ärendet.

En närmare redogörelse för vad i ärendet förekommit torde icke i detta sammanhang vara erforderlig. Här må dock framhållas, att delade meningar mellan å ena sidan krisrevisionen och å andra sidan intendenturdepartementet kommit till uttryck. För egen del är jag icke beredd att taga ställning till frågan huruvida de av krisrevisionen framställda erinringarna böra nu föranleda åtgärder från Kungl. Majlis sida. Frågan härom torde, såsom jag förut anfört, i vart fall komma under bedömande i samband med en eventuell framtida omorganisation av den centrala förvaltningstjänsten inom försvarsväsendet. Därest det emellertid skulle visa sig ändamålsenligt, att, på sätt krisrevisionen ifrågasatt, redan dessförinnan för den omedelbara ledningen av verkstaden anlita en person utom intendenturkårens stat, torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut härutinnan. Avlöningen till dylik civil verkstadsledare torde få bestridas från verkstadens driftsmedel. Därest civil verkstadschef tillsättes för verkstaden, minskas av denna anledning antalet överstelöjtnantsbeställningar vid intendenturkåren med en. Med hänsyn härtill torde det vara lämpligt att den för beklädnadsverkstaden avsedde, nu å personalförteckningen särskilt redovisade styresmannabeställningen sammanföres med övriga beställningar i lönegraden Oa 5 samt att i anmärkning föreskrives, dels att innehavaren av befattningen såsom chef för arméns centrala beklädnadsverkstad skall vara skyldig att enligt Kungl. Majits bestämmande tjänstgöra i annan befattning, dels ock att vid inträffande ledighet å överstelöjtnantsbeställnmg frågan örn beställningens återbesättande skall bero på Kungl. Majits prövning.

Fältläkarkåren. För fältläkarkårens del Ira uppförts beställningar för ytterligare 2 fältläkare, 5 regementsläkare och 5 bataljonsläkare.

Fältveterinärkåren. I det föregående har jag i anslutning till ett av särskilda

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

utredningsmän avgivet förslag till förordning om uttagning under fredstid av vissa förnödenheter för krigsmaktens behov utgått från att i förslaget avsedd uttagning av hästar, vilken för närvarande helt handhaves av lokala organ, skall förläggas till arméförvaltningens intendenturdepartement.

Nämnda utredningsmän ha vid sin uppskattning av den personalökning, som i anledning av de nytillkommande arbetsuppgifterna inom intendentur departementet erfordrades, räknat med en militärveterinär såsom ledare av arbetet med uttagningarna.

I avgivet utlåtande har arméförvaltningen framhållit, att den för befatt ningen avsedde militärveterinären måste dels hava fullgjort mångårig trupptjänstgöring dels vara väl förtrogen med landets hästavel och hithörande frågor. För att till tjänsten skulle kunna erhållas kvalificerad veterinär, borde den nyinrättade beställningen vara en fältveterinärbeställning. Då hästbesiktningarna syntes kunna taga sin början under år 1943 borde med hänsyn till det omfattande förberedelsearbetet fältveterinären tillsättas från och med den 1 juli 1942.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget om uppförande å personalförteckningen i vad avser fältveterinärkåren av en beställning för fältveterinär, avsedd såsom ledare inom intendenturdepartementet av arbetet med uttagning av hästar och hästfordon.

Å personalförteckningen ha härutöver uppförts ytterligare 1 fältveterinär och 1 bataljonsveterinär.

Arméns fasta undervisningsverk. För undervisningsverkens del föreslår jag tillsättande redan under nästa budgetår av i huvudsak den ordinarie personal, som i försvarspropositionen angivits. Vid infanteriskjutskolan har jag dock ansett det böra anstå med inrättandet av dels en majorsbeställning och två beställningar för alternativt kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, avsedda för arméns gasskyddsskola, vilken skola torde kunna börja sin verksamhet tidigast under budgetåret 1943/44, dels ytterligare tre för lärare vid skolan avsedda beställningar för kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, vilka torde kunna tills vidare ersättas med kommenderad personal. Jämväl med inrättandet av en för lärare vid ridskolan avsedd beställning i lönegraden Oa 3 eller Oa 2 synes kunna anstå. Yid krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan kvarstå liksom för närvarande två befattningar såsom förste expeditionsvakter, vilka vid nuvarande innehavares avgång skola indragas samt er sättas med befattningar såsom icke-ordinarie kontorsbiträden.

I försvarspropositionen har jag framhållit, att en rektorsbefattning vid försvarsväsendets läroverk, placerad i lönegraden E 13, bör inrättas under nästa budgetår för att läroverket skall kunna börja sin verksamhet under budgetåret 1943/44. Denna befattning torde böra uppföras å personalförteckningen under nu förevarande rubrik. Efter befattningens tillsättande bör studierektorsbe fattningen vid arméns underofficersskola överföras å övergångsstat.

Sjukvårdsväsendet. I personalförteckningen för innevarande budgetår finnes under rubriken sjukvårdsväsendet uppförd en befattning för sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegraden Ca 15. Denna befattning, som är vakant, synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 57

böra utgå ur personalförteckningen för nästa budgetår, enär densamma icke längre erfordras.

Arméhundväsendet. Beträffande den för arméns hundväsende avsedda personalen ifrågasättes för nästa budgetår ingen ändring.

Till löner enligt löneplan för den av mig föreslagna ordinarie personalen skulle, därest samtliga å förteckningen uppförda beställningar bomme att vara besatta under hela budgetåret 1942/43, med tillämpning av i försvarspropositionen förordade beräkningsgrunder erfordras ett belopp av 40,740,000 kronor. Emellertid torde åtskilliga nytillkommande beställningar icke komma att tillsättas redan från budgetårets början. Vidare torde man kunna räkna med att en del beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter komma att under någon del av året vara vakanta. Slutligen torde de verkliga lönekostnaderna för personalen bliva lägre än de beräknade av den anledningen, att åtskilliga nytillkommande beställningshavare under budgétåret komma att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslagsbelastningen för löner enligt löneplan komma att icke oväsentligt understiga enligt förstnämnda grunder beräknade belopp. Jag uppskattar de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 39,400,000 kronor.

Erån anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå förutom lön enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad av omkring 825,000 kronor.

För den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen erfordras i enlighet härmed (39,400,000 + 825,000 =) 40,225,000 kronor.

Här må emellertid erinras, att Kungl. Majit i propositionen nr 74 till innevarande års riksdag föreslagit riksdagen besluta att en avgångsstat och en disponibilitetsstat för vissa beställningshavare vid försvarsväsendet, som enligt i propositionen angivna grunder avskiljas från aktiv stat, skola inrättas ävensom att medgiva, att avlöningar och disponibilitetsarvoden till å dessa stater överförda beställningshavare må intill budgetåret 1943/44 bestridas från de i respektive avlöningsstater ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Medelsbehovet för ifrågavarande avlöningar och arvoden hava i propositionen beräknats till 220,000 kronor per budgetår för försvarsväsendet i dess helhet. Vid bifall till ifrågavarande förslag torde en uppräkning av anslagsposten till ordinarie tjänstemän vid armén böra ske med 175,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost för budgetåret 1942/43 kan sålunda beräknas utgöra (40,225,000 + 175,000 =) 40,400,000 kronor.

Av vad jag vid behandlingen av förevarande anslagspost anfört framgår, att avsevärda utökningar av arméns kadrar av officerare och underofficerare på aktiv stat av mig förordats till genomförande under det kommande budget-

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

året. Det torde vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrarna blir förenat med svårigheter. I den mån så oundgängligen erfordras torde få tillgripas i huvudsak samma utvägar i fråga om rekryteringen, som tillämpats vid genomförandet av de i propositionerna 1940 L: 275 och 1941:155 föreslagna och av riksdagen beslutade kaderökningarna. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande redogörelse i förstnämnda proposition.

I samband med genomförandet av de år 1940 och 1941 beslutade kaderökningarna uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen och flygvapnet, rörande löneställningen för den personal, som vid kadrarnas fyllande avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I propositionerna 1941:33 och 155 underställdes frågan riksdagens prövning, därvid Kungl. Maj:t begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i propositionerna angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning till 1940 och 1941 års lagtima riksdagars beslut örn befälskadrarnas utökning överförts från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet. Förslaget innebar, att generella bestämmelser skulle kunna av Kungl. Maj:t utfärdas, syftande till att sålunda överflyttad beställningshavare — där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande beställningshavare vid samma förband, personalkår etc. — i fråga om löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass likställdes med närmast efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavare inom lönegraden. Riksdagen lämnade (skrivelser nr 4 och 89) de begärda bemyndigandena.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas i fråga örn den personal vid de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband med tillsättandet av de under budgetåret 1942/43 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén upptager

tillhopa 170 befattningar för officerare, därav 5 med arvode å 5,820 kronor

59 Kungl. Majds proposition nr 266.

I med arvode å 2,070 kronor

6 » » » 1,980 »

4 » » » 1,740 » och

4 » » » 1,710 »

För arvodespersonalens avlöning upptages i avlöningsstaten ett belopp av förslagsvis 1,450,000 kronor.

Beträffande det sålunda för innevarande budgetår fastställda antalet befattningar för pensionerade officerare och underofficerare vid armén har emellertid en väsentlig förändring ägt rum i och med genomförandet av den nya organisationen för värnpliktigas inskrivning och redovisning. Sedan riksdagen i skrivelse 1941: 516 anmält sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1941: 340 angående med genomförandet av nämnda organisation sammanhängande frågor, har nämligen Kungl. Maj:t den 30 december 1941 föreskrivit bland annat, att vid centrala vämpliktsbyrån samt inskrivningsområdenas inskrivningsexpeditioner och truppförbandens mobiliseringsavdelningar finge förordnas sammanlagt 54 expeditionsofficerare, därav en med arvode av 3,600 kronor och övriga med arvode av 3,180 kronor samt 96 expeditionsunderofficerare med arvode av 2,130 kronor. I samband härmed har Kungl. Majit föreskrivit att vissa å gällande personalförteckning för pensionerad personal upptagna befattningar, nämligen 102 avsedda för officerare och 141 avsedda för underofficerare, vilka befattningar bleve överflödiga efter genomförandet av den nya organisationen, vid inträffande ledighet icke finge återbesättas. I kommandoväg har förordnats, att vid besättandet av de nyinrättade arvodesbefattningarna i första hand skulle ifrågakomma innehavare av befattning, som enligt vad ovan sagts icke finge återbesättas.

Den för nästa budgetår upprättade personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning upptager nämnda av det nya inskrivnings- och redovisningssystemet betingade befattningar ävensom i huvudsak de befattningar i övrigt, som enligt försvarspropositionen skola finnas inrättade vid fullt genomförd organisation, dock med undantag av de befattningar, som avsetts för truppförband och skolor, vilka icke komma att upprättas förrän senare under femårsperioden. För samtliga dessa arvodesbefattningar torde arvoden böra utgå enligt det nya arvodessystem, som jag i försvarspropositionen förordat och för vilket jag tidigare denna dag närmare redogjort. Jag föreslår sålunda, att för budgetåret 1942/43 skola finnas tillhopa 244 befattningar för officerare, därav

6 med arvode motsvarande nettolön i löneklass Ob 1

1 » » » » » » Oa 15

24 » » » » » » Oa 14

1 » » » » » » Oa 12

II » » » » » » Oa 11 och

201 » » » » » » Oa 10 samt

tillhopa 661 befattningar för underofficerare, därav

27 med arvode motsvarande nettolön i löneklass UO 8 och 634 » » » » » » UO 7.

60 Kungl. Majlis proposition nr 266.

Därest det icke skulle visa sig möjligt att tillsätta alla dessa befattningar med från aktiv stat pensionsavgångna beställningshavare, förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att besluta att befattningarna må uppehållas av annan personal i reserven eller av civila extra befattningshavare, vilkas löneförmåner bestämmas med hänsyn till tjänsteuppgifterna i varje särskilt fall.

Vid anmälan av propositionen 1941:155 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel framhöll jag, att det förslag till omläggning av systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning, som genom propositionen 1941: 39 förelagts riksdagen, kunde komma att i viss man inverka på personalbehovet vid armén. I anslutning därtill begärde och erhöll Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att för innevarande budgetår besluta örn anställandet av den personal — pensionerad personal i arvodesbefattning och kvinnlig biträdespersonal — som erfordrades för handhavandet av det nya redovisningssystemet ävensom att låta avlöningskostnaderna utgå från vederbörliga anslagsposter under arméns avlöningsanslag. Jag framhöll i propositionen, att kostnaderna för den äldre rullförings- och landstormsområdesorganisationen syntes i och med genomförandet av det nya redovisningssystemet kunna successivt nedbringas för att eventuellt framdeles helt försvinna. För budgetåret 1941/42 borde emellertid kostnaderna för det äldre systemet beräknas enligt dittills tillämpade grunder.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 318 förelagt riksdagen förslag till ny värnpliktslag, grundat bland annat på ett i förhållande till det i propositionen 1941: 39 framlagda delvis ändrat förslag till organisation av inskrivningsväsendet och värnpliktsredovisningen, anmälde jag i den förutnämnda propositionen 1941:340 vissa personalfrågor, som sammanhängde med genomförandet av det nya systemet. I fråga örn den närmare innebörden av den föreslagna personalorganisationen får jag hänvisa till nämnda proposition. Här må emellertid framhållas, att jag på i propositionen närmare angivna skäl ansåg mig böra förorda en i vissa hänseenden interimistisk lösning av personalfrågorna, dock att jag ansåg det möjligt att taga ställning till frågan örn inrättande av vissa arvodesbefattningar, avsedda för de i det nya systemet ingående inskrivningsexpeditionerna och mobiliseringsavdelningarna. Jag anslöt mig därvid till ett av försvarsväsendets rullföringsnämnd utarbetat förslag beträffande erforderlig arvodespersonal. Jag framhöll i anslutning därtill, att den inom det äldre rullföringsväsendet verksamma arvodespersonalen icke längre erfordrades för avsedda uppgifter, sedan den nya organisationen genomförts. Jag förutsatte emellertid, att sistnämnda personal, i den mån den icke överflyttades å de för den nya organisationen avsedda arvodesbefattningarna, tills vidare intill den 1 oktober 1942 borde få kvarstå i sina innehavande befattningar och därvid tagas i anspråk antingen för underlättande av övergången till det nya redovisningssystemet eller ock i annan lämplig verksamhet inom försvarsväsendet. Yad sålunda föreslagits i fråga örn den inom rullföringsväsendet verksamma personalen borde få gälla jämväl de vid truppförbanden redovisade mobiliseringsoffieerarna och vissa

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 266. 61

expeditionsunderofficerare, som icke erhölle nytt förordnande. Riksdagen (skrivelse nr 516) framställde icke någon erinran mot vad sålunda anförts.

I det förslag till personalförteckning för arméns arvodespersonal, som kommer att till riksdagens vederbörande utskott överlämnas, bär, såsom jag förut framhållit, upptagits den arvodespersonal, som erfordrades för det nya inskrivnings- och redovisningssystemet. De rullföringsbefälhavare med biträden, som upptagits å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen, hava i samband härmed uteslutits från personalförteckningen. I överensstämmelse med vad jag i förenämnda proposition 1941:340 anfört torde emellertid de av dessa befattningshavare, som icke erhålla någon av de i personalförteckningen för budgetåret 1942/43 upptagna arvodesbefattningarna, intill den 1 oktober 1942 övergångsvis få bibehållas i sina innehavande befattningar. Yad sålunda föreslagits torde böra gälla även förut omnämnda mobiliseringsofficerare och expeditionsunderofficerare. Medgivande av denna innebörd torde lämpligen böra meddelas i samband med de särskilda föreskrifter, som må komma att av Kungl. Maj:t meddelas för tillämpning av lantförsvarets stater under budgetåret 1942/43. Till dessa övergångsvis kvarstående befattningshavare torde arvodesförmånerna böra utgå enligt hittills tillämpade grunder. Kostnaden för personalen i fråga torde böra bestridas från förevarande anslagspost. Med hänsyn till den ovannämnda utökningen av antalet arvodesbefattningar inom försvarsväsendet är det föga troligt, att detta medgivande i någon större utsträckning skall behöva tagas i anspråk, därest nämnda utökning kan genomföras redan i början av budgetåret 1942/43.

Yad härovan sagts örn bibehållande övergångsvis av personal, verksam inom det äldre rullföringsväsendet vid armén, bör äga motsvarande tillämpning jämväl beträffande marinen.

Avlöningskostnaderna för den i förslaget till personalförteckning för nästa budgetår upptagna personalen beräknas uppgå till i runt tal 5,490,000 kronor, oavsett kostnader för rörligt tillägg, barntillägg och kristillägg. Beträffande kostnaden för den ytterligare personal, som enligt vad jag ovan anfört bör få kvarstå i innehavande befattning intill den 1 oktober 1942, föreligga svårigheter att mera exakt beräkna medelsbehovet. Då jag emellertid förutsätter, att ifrågavarande personal i största möjliga utsträckning beredes anställning å nytillkommande eller redan ledigförklarade arvodestjänster, beräknar jag, att kostnaderna för den övergångsvis kvarstående personalen skola bliva förhållanderus små. Försiktigheten torde emellertid bjuda att för ändamålet beräkna ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor. Å andra sidan torde ett flertal av de för nästa budgetår till nyinrättande föreslagna arvodesbefattningarna icke behöva tillsättas redan den 1 juli 1942. Den besparing, som härigenom uppkommer torde förslå för täckande av kostnaderna för den övergångsvis kvarstående personalen.

Jag beräknar därför medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår till i avrundat tal 5,500,000 kronor.

62 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

I detta sammanhang får jag anmäla, att de pensionsmedel, som arvodesinnehavarna hava att avstå och som alltså skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna beräknas uppgå till ett belopp av i runt tal 4,200,000 kronor för helt budgetår.

3. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av förslagsvis 1,060,000 kronor. I fråga örn medelsbehovet i förevarande avseende för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen i sina medelsäskanden anfört följande:

Från arméstaben hade inhämtats, att vid ingången av nästkommande budgetår omkring 250 extra ordinarie fänrikar komme att finnas vid armén. Av dessa kunde ungefär 100 väntas bliva befordrade under budgetårets lopp. Tidpunkten därför läte sig emellertid icke för det dåvarande bestämmas. Under budgetåret kunde omkring 250 extra ordinarie fänrikar väntas tillkomma.

Under åberopande av det sålunda anförda beräknade arméförvaltningen att under nästkommande budgetår avlöningsmedel erfordrades för omkring 450 extra ordinarie fänrikar med i runt tal 1,360,000 kronor.

Ehuru arméförvaltningen vid sina kostnadsberäkningar synes hava utgått från att vissa extra ordinarie fänrikar skulle kunna beredas anställning såsom ordinarie fänrikar — en möjlighet, som vid en omläggning av anställningsvillkoren på sätt i det föregående anförts icke kommer att stå till buds — torde likväl det av ämbetsverket beräknade antalet fänrikar, 450, kunna läggas till grund för anslagsberäkningen.

Jag uppskattar med hänsyn till angivna förhållanden medelsbehovet under förevarande anslagspost för nästa budgetår till i runt tal 1,350,000 kronor.

4. Avlöningar till volontärer över stat.

Vid framläggandet av försvarspropositionen har jag föreslagit, att nyanställning av volontärer i fortsättningen skall varje år ske från och med den 1 oktober, varvid första anställningstiden skall omfatta fyra och ett halvt år. Under första halvårets anställning skola volontärerna meddelas allmänbildande undervisning. För den, som avlagt realexamen eller förvärvat motsvarande kunskapsmått, är dylik undervisning under första vinterhalvåret icke behövlig. För denna kategori bör sålunda den första anställningen taga sin början den 1 april och begränsas till fyra år. Jag har utgått från att på personalförteckningen för ordinarie tjänstemän uppföras löner för manskapet med utgångspunkt från att både nyanställning och avgång äger rum den 1 april. På sådan lön skulle volontär med realexamen eller motsvarande kompetens inträda direkt, under det att övriga skulle tillträda sådan lön först efter ett halvårs anställning. Under detta halvår, då lön enligt lönegraden Mal i lägsta löneklassen borde uppbäras, bör volontären — såsom i försvarspropositionen förutsatts — upptagas över stat vid vederbörligt truppförband.

63 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Den nya anordningen för manskapsrekryteringen torde böra om möjligt genomföras från och med den 1 oktober 1942. I försvarspropositionen har antalet volontärer över stat vid fullt genomförd organisation beräknats till 2,405. För nästa budgetår torde antalet kunna beräknas till omkring 2,300. Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit att fastställa antalet volontärsbeställningar över stat samt fördela beställningarna på truppförbanden.

För avlöningar till volontärer över stat, för vilket ändamål medel synas böra anvisas under en särskild förslagsvis betecknad anslagspost, torde för nästa budgetår böra beräknas ett belopp av i runt tal 800,000 kronor.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

I fråga örn de allmänna grunderna för beräknandet av medelsbehovet under nästa budgetår för den extra ordinarie personalen vid försvarsväsendet må följande framhållas.

De beräkningar rörande behovet av icke-ordinarie personal inom den nya försvarsorganisationen, som försvarsutredningen framlagt och som såvitt avser förhållandena vid fullt genomförd organisation sammanfattats i de till betänkandet hörande personalförteckningarna, äro uppgjorda under den förutsättningen att personal, som finnes mera stadigvarande anställd vid försvarsväsendet, i princip skall avlönas från avlöningsanslag och icke från sakanslag. Utredningen har därvid i stort sett följt de principer rörande en dylik överflyttning, som kommit till uttryck i förvaltningsmyndigheternas framställningar rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43. Såsom jag vid anmälan i statsverkspropositionen av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln för nästkommande budgetår framhållit torde emellertid med den överflyttning av avlöningsmedel från sakanslag till avlöningsanslag, varom förvaltningsmyndigheterna framlagt förslag, tills vidare böra anstå.

De förslag till personalförteckningar för den icke-ordinarie personal, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen, upptaga sålunda allenast sådan personal, som med tillämpning av hittills gällande principer för bestridandet av avlöningskostnaderna ansetts erforderlig under nästa budgetår. Vid förteckningarnas upprättande ha försvarsutredningens personalbehovsberäkningar legat till grund. Av vad i försvarspropositionen i olika hänseenden anförts i fråga örn behovet av extra ordinarie personal framgår emellertid, att vissa ändringar i förhållande till detta förslag ansetts erforderliga. I de delar, som icke närmare berörts i försvarspropositionen, har jag—därest i det följande icke annorledes anmärkes—ansett mig böra såväl i vad avser antalet befattningshavare som i fråga örn dessas löneställning följa de förslag i ämnet, som av 1942 års försvarsberedning framlagts i beredningens i anledning av försvarsutredningens betänkande avgivna promemorior. I vissa fall ha därigenom avsteg från försvarsutredningens behovsberäkningar och lönegradsplaceringar ägt rum. Jag vill emellertid framhålla, att anledning kan föreligga att framdeles anställa ytterligare extra ordinarie (extra) be-

64 Kungl. Majits proposition nr 266.

fattningshavare eller att fastställa en i förhållande till beredningens förslag ändrad löneställning för vissa nytillkommande tjänster. Det torde härvid ankomma på Kungl. Majit att på särskild framställning träffa avgörande från fall till fall. Jag räknar emellertid med att medelsbehovet under de för de olika försvarsgrenarna uppförda delposterna för avlönande av extra ordinarie personal icke skall av denna anledning komma att mera väsentligt ökas.

Försvarsutredningen har i sitt betänkande framhållit, att den under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. finge anses vara avsedd att tagas i anspråk allenast vid oförutsedda behov av extra arbetskraft. Utredningen har därför utgått från att för tillgodoseende av behov av extra personal, som på förhand kunde beräknas bliva erforderlig med hänsyn till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter, i de för den icke-ordinarie personalen avsedda delposterna skulle inräknas belopp, som kunde ställas till vederbörande myndigheters förfogande för ändamålet. I anslutning härtill har utredningen föreslagit, att benämningen å delposten till avlöning till extra ordinarie tjänsteman ändras på sådant sätt, att posten omfattar jämväl avlöning till extra tjänstemän. Yad sålunda föreslagits finner jag ändamålsenligt och förordar förty, att de ifrågavarande delposterna beräknas under hänsynstagande härtill. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vid dispositionsbeslut rörande avlöningsanslagen meddela föreskrifter om maximering av de belopp, som böra för ändamålet stå till myndigheternas förfogande.

Jag övergår härefter till vissa specialfrågor rörande nyinrättande av extra ordinarie tjänster eller ändrad lönegradsplacering för sådana tjänster m. m., varvid jag följer den i personalförteckningen tillämpade rubrikindelningen.

Arméstaben och arméinspektionen. Den för närvarande under rubriken arméstaben uppförda, för militärstabsbyggnadens förvaltning, bevakning och vård samt för kassaförvaltningen avsedda personalen har, på sätt framgår av min tidigare vid behandlingen av försvarsstaben lämnade redogörelse, i överensstämmelse med försvarsutredningens förslag överförts till försvarsstaben.

Under arméstaben och arméinspektionen böra från och med nästa budgetår uppföras för centrala värnpliktsbyrån erforderliga extra ordinarie befattningshavare. I försvarspropositionen har jag erinrat om ett av 1942 års försvarsberedning framlagt förslag rörande dessa befattningshavares antal och löneställning, vilket förslag innebär, att, förutom ett antal skrivbiträdesbefattningar, följande befattningar skulle inrättas, nämligen för en förste aktuarie i lönegraden MEo 26, en byråinspektör i lönegraden MEo 22 och en förste amanuens i lönegraden MEo 18. Mot detta förslag har jag intet annat att erinra än att förste aktuarien — av vilken icke fordras s. k. aktuariekompetens — icke bör erhålla högre löneställning än lönegraden MEo 24. Det å personalförteckningen för arméstaben uppförda antalet skrivbiträden i lönegraden MEo 2 beräknar jag med hänsyn jämväl till värnpliktsbyråns behov av dylik personal.

Den i gällande personalförteckning vid arméstaben uppförda befattningen

65 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

såsom stallföreståndare i lönegraden MEo 13 — om vilken i förteckningen anmärkts, att, så länge den nuvarande innehavaren av befattningen kvarstår i densamma, befattningen skall hänföras till nämnda lönegrad samt att frågan örn befattningens framtida bestridande därefter skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning — upptages för nästa budgetår på i försvarspropositionen anförda skäl i lönegraden MEo 16. I samband härmed har nyssnämnda anmärkning ansetts böra utgå. Jämväl den hittillsvarande anmärkningen därom, att befattningen såsom fodermarsk vid arméstabens stall i lönegraden MEo 6 vid nuvarande befattningshavares avgång skall ersättas med en befattning i lönegraden MEo 5, föreslås skola utgå, enär — såsom i försvarspropositionen framhållits — ökningen av antalet hästar i arméstabens stall i samband med omorganisationen av arméledningen motiverar, att befattningen för framtiden bibehålies i lönegraden MEo 6.

I övrigt upptager den föreslagna personalförteckningen för arméstabens och arméinspektionens del en ny befattning för kansliskrivare i lönegraden MEo 11, 2 kanslibiträden i MEo 7, 11 vaktmästare i MEo 5, 12 kontorsbiträden i MEo 4 och 15 skrivbiträden i MEo 2. I personalförteckningen för innevarande budgetår finnas under rubrikerna Arméstaben och Arméns inspektionsmyndigheter uppförda tillsammans 2 kanslibiträdes-, 7 kontorsbiträdes- och 6 skrivbiträdesbefattningar. Den för nästa budgetår föreslagna ökningen av antalet befattningshavare av dessa kategorier sammanhänger främst med värnpliktsbyråns behov av skrivbiträden.

Militärområdena m. m. Under denna rubrik uppföres i första hand den personal, som under innevarande budgetår upptagits under rubriken Arméfördelningsstaberna m. m., med undantag för två förrådsman inom nuvarande östra militärområdet, vilka överföras till Stockholms luftvärnsregemente. Därutöver uppföres, av skäl som anförts i försvarspropositionen, å förteckningen en befattning för ritare av 2. klass i lönegraden MEo 11 för varje militärbefälsstab ävensom ett ökat antal befattningar för kontors- och skrivbiträden i lönegraden MEo 4 respektive MEo 2 för att tillgodose det behov av skrivhjälp, som visat sig förefinnas vid dessa staber. En befattning som skogvaktare vid Yl. militärbefälsstaben bör såsom i försvarspropositionen framhållits uppflyttas från lönegraden MEo 8 till MEo 9 i enlighet med förslag av arméförvaltningen och 1942 års försvarsberedning. Två befattningar för förrådsman vid fortifikationsförvaltningen i Boden böra, i anslutning till en i ämnet av fortifikationsbefälhavaren i Boden gjord framställning, ersätta två i den nuvarande förteckningen upptagna förrådshandräckningskarlar, vilka åtnjuta ersättning från anslagsposten till betjäningspersonal m. m.

Vidare uppföras i anslutning till försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen i huvudsak tillstyrkta förslag till försvarsområdesorganisation 144 förrådsmän och 51 skrivbiträden med den fördelning på försvarsområdesstaber, kommendantsstaben i Stockholm och infanteribefälhavarstaberna i Vaxholm och Karlskrona, som närmare framgår av personalförteckningen. I förenämnda antal förrådsmän ingå dels 14 av de nu till arméfördelnings-

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 807 a 5

66 Kungl. Majlis proposition nr 266.

staberna hänförda i gällande personalförteckning upptagna befattningarna för förrådsman vid luftvärnsmaterielförråd, dels ock de extra befattningar för förrådsman, vilka inrättats genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1941 angående provisorisk jJersonalorganisation för vård av luftvärnsmateriel m. m.

Truppförbanden m. m. Vid beräknandet av behovet av extra ordinarie personal vid truppförbanden har jag i stort sett följt försvarsutredningens förslag, vilket i sin tur i huvudsak ansluter sig till arméförvaltningens förslag i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår. Såsom jag i det föregående framhållit har jag emellertid icke ansett mig böra för närvarande föreslå överflyttning av avlöningsmedel från sakanslag till avlöningsanslaget, varför några befattningar för mästare, arbetsförmän och tvättföreståndare icke återfinnas i mitt förslag till personalförteckning för budgetåret 1942/43. I fråga örn behovet av eldarpersonal har försvarsutredningen föreslagit bland annat att vid Wendes artilleriregemente skulle finnas en eldare av 2. klass mot för närvarande tre. Då regementets förläggningsförhållanden icke torde komma att förändras under det närmaste året, beläknar jag, att tre eldare av 2. klass skola bliva erforderliga vid regementet jämväl under nästa budgetår. Av samma orsak beräknar jag i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag behovet av biträdande husmödrar vid regementet till tre. Den utökning av antalet förrådsmän och skrivbiträden, som jag för nästa budgetår föreslår, har till stor del redan provisoriskt genomförts unde! innevarande budgetår i det att Kungl. Maj :t och arméförvaltningen i olika sammanhang medgivit anställande av extra tjänstemän för materielvård och skrivgöromål.

Arméns fasta undervisningsverk. För arméns underofficersskolas del beläknas i huvudsak samma extra ordinarie personal som under innevarande budgetår, enär skolans organisation beräknas bliva oförändrad under nästa budgetår. I samband med tillkomsten av försvarsväsendets läroverk under budgetåret 1943/44 kommer antalet extra ordinarie befattningshavare vid underofficersskolan att minskas till det antal, som beräknats i försvarspropositionen.

Vid krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, infanteriskjutskolan, ridskolan och artilleriskjutskolan tillkomma under nästa budgetår vissa befattningar för kontors- och skrivbiträden och vid några av dessa skolor tillkomma vidare befattningar för eldare, husmoder av 2. klass och biträdande husmoder. För artilleriskjutskolan beräknas därjämte en befattning för förrådsman i lönegraden MEo 5.

Sjukvårdsväsendet. Under denna rubrik nyuppföres dels en befattning för förste kontorist, dels ock två befattningar för kontorister, avsedda för de centrala sjukvardsförråden. Antalet förrådsmän, som under innevarande år är upptaget med 9, föreslås för nästa budgetår skola bestämmas till 7. Ändringen i antalet föranledes av att ytterligare två förrådsmän beräknas erforderliga vid vissa av de sjukvårdsstyrelsen underställda förråden, medan 4 av de nuvarande förrådsmännen överföras till trängkårerna i samband med att sjukvårdsförråd uppläggas i anslutning till dessa kårer. Behovet av extra.

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ordinarie sjuksköterskor beräknas under nästa budgetår till 60 mot i försvarspropositionen beräknade 63. De under innevarande budgetår å staterna för vissa skolor uppförda sjuksköterskebefattningarna äro inräknade i nyssnämnda antal.

Remonteringsväsendet. För remonteringsstyrelsen nyuppföres i förteckningen en skrivbiträdesbefattning. Vid 'värdera av Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer beräknas antalet vaktmästarbefattningar till 19 mot 15 under innevarande år. Den nu för Utnäslöts remontdepå beräknade extra ordinarie personalen, 1 stallföreståndare i lönegraden MEo 7 och 4 vaktmästare i lönegraden MEo 5, utgår ur nästa års förteckning, enär Utnäslöts remontdepå enligt det i försvarspropositionen framlagda förslaget avses skola avvecklas.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till de i personalförteckningen upptagna extra ordinarie tjänstemännen beräknas komma att uppgå till omkring

3.500.000 kronor.

Delposten torde härutöver under nästa budgetår böra tagas i anspråk för bestridande av avlöningskostnaderna, på sätt försvarsutredningen föreslagit, icke endast för sådana extra befattningshavare, vilka anställas med hänsvn till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter, beräknade till

50.000 kronor, utan även för vissa extra befattningshavare, vilka under nästa budgetår komma att finnas anställda i avvaktan på en slutlig lösning av vissa personalkårers organisation. Sålunda böra även avlöningarna till, bland andra, den ingenjör, som i enlighet med vad jag anfört i försvarspropositionen bör anställas vid arméinspektionen, byggnadsingenjörer i militärbefälsstaberna, luftvärnsingenjörer och övriga ingenjörer hos tygdepartementet belasta denna delpost. För dessa ändamål torde böra beräknas ett belopp av 450,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts bör delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän för nästa budgetår uppföras med förslagsvis (3,500,000 +

450.000 =) 3,950,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara möjligt att redan från och med budgetårets början besätta samtliga ifrågavarande tjänster och även av andra skäl anslagsbelastningen torde komma att under nästa budgetår understiga nämnda belopp, föreslår jag, att posten uppföres med förslagsvis 3,750,000 kronor.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår ha under förevarande delpost beräknats medel för arvoden till 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren med förslagsvis 100,000 kronor. I försvarspropositionen har jag beräknat antalet till 38 vid fullt genomförd organisation. Av de nya befattningarna torde högst fem komma att tillsättas redan under nästa budgetår, varför antalet sådana befattningar i personalförteckningen bör upptagas till 35. För arvoden inklusive ålderstillägg torde böra räknas med ett belopp av förslagsvis 115,000 kronor.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

c. Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

I försvarspropositionen bär Kungl. Majit föreslagit tillskapandet av en ny kategori militärveterinärer, nämligen bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren, vilka inom nämnda kår borde erhålla ställning motsvarande bataljonsläkarnas vid fältläkarkåren. Antalet sådana bataljonsveterinärer, vilka torde böra åtnjuta arvoden i likhet med bataljonsläkare vid fältläkarkåren, har i försvarspropositionen föreslagits till 10 vid fullt genomförd organisation. För nästa budgetår torde med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna böra inrättas högst tre dylika befattningar. För arvoden till innehavarna av dessa befattningar torde under en särskild delpost böra upptagas ett belopp av förslagsvis 7,500 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

Under förevarande rubrik ha i nu gällande personalförteckning för ickeordinarie personal m. fl. uppförts befattningar för kokerskor vid vissa truppförband och skolor, viss personal vid fortifikationsförvaltningen i Boden samt viss ekonomipersonal vid krigsskolan.

Det av mig tidigare vid behandlingen av behovet av extra ordinarie personal vid armén framlagda förslaget örn utökning av antalet biträdande husmödrar innebär bland annat ett utbytande av å personalförteckningen uppförda kokerskebefattningar mot befattningar såsom biträdande husmödrar. Förslaget grundar sig på en av arméförvaltningen i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framlagd utredning i ämnet, vilken jämväl tagits till utgångspunkt för försvarsutredningens beräkningar av personalbehovet i detta hänseende.

På sätt jag vid framläggandet av årets statsverksproposition i samband med beräkningen av medelsbehovet under garnisonssjukhusens avlöningsanslag närmare utvecklat (fjärde huvudtiteln, sid. 172 och 173) ha inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga den 12 december 1941 avgivit betänkande och förslag rörande regleringen av löne- och anställningsförhållanden för bland annat betjäningspersonalen vid försvarsväsendet. Jag uttalade därvid, att förslaget, som för det dåvarande vore föremål för remissbehandling, med hänsyn härtill kunde först framdeles av Kungl. Majit upptagas till övervägande. I likhet med vad jag föreslagit beträffande betjäningspersonalen vid garnisonssjukhusen torde därför — oavsett vilken lösning vid ett närmare övervägande ian befinnas vara den lämpligaste för ordnandet av betjäningspersonalens anställningsförhållanden —- för nästa budgetår medel för personalens avlönande få beräknas under en särskild för avlöningar till betjäningspersonal m. fl. förslagsvis beräknad delpost under förevarande! anslag.

Med hänsyn till att kokerskebefattningar torde komma att bibehållas under viss övergångstid, bör medelsbehovet under delposten beräknas till förslagsvis 30,000 kronor mot nu 35,000 kronor. Posten bör disponeras i enlighet med av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

e- Musikelever.

För innevarande budgetår är under arméns avlöningsstat upptagen en delpost på 24,000 kronor, avsedd för avlönande av 133 musikelever.

Enligt den av mig i försvarspropositionen tillstyrkta organisationen av armémusiken skall antalet musikelever ökas med 16. Av sistnämnda antal beräknar jag, att 8 tillkomma redan under nästa budgetår.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937 angående organisation oell tillsättande m. m. av arméns musikpersonal äger musikelev, utöver vissa förmåner in natura, åtnjuta kontant ersättning, beräknad efter 180 kronor om året. Den kontanta ersättningen har bestämts med hänsyn till det värnpliktiga då tillkommande penningbidraget om 50 öre för dag.

I skrivelse den 15 augusti 1941 har chefen för armén hemställt, att sedan de värnpliktigas penningbidrag på grund av den allmänna prisstegringen m. m. genom beslut av 1941 års riksdag höjts till 1 krona för dag, musikeleverna måtte för innevarande budgetår tillerkännas en förbättring av den kontanta ersättningen om 180 kronor.

Armé- och marinförvaltningarna ha i avgivna yttranden tillstyrkt framställningen, varvid tillika framhållits, att för bestridande av kostnaderna särskild medelsanvisning icke syntes erforderlig utan borde, efter riksdagens därom inhämtade medgivande, medel härför kunna anlitas under avlöningsanslagen. Förstnämnda ämbetsverk har jämväl i sin skrivelse med medelsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att den kontanta ersättningen till musikelev därunder skulle utgå med 360 kronor.

Försvarsutredningen har för sin del räknat med att ersättningen till musikelev skall utgå med 360 kronor. Yad sålunda föreslagits anser jag mig böra biträda. Ersättningen synes från och med den 1 juli 1942 böra utgå med det. förhöjda beloppet.

För nästa budgetår beräknar jag på grund av det ovan anförda medelsbehovet under förevarande delpost till (141 X 360=) i runt tal 51,000 kronor.

f. Extra sjuksköterskor m. m.

För innevarande budgetår har under en obetecknad delpost »Extra sjuksköterskor m. m.» upptagits ett belopp av 16,000 kronor. På sätt jag anfört vid framläggandet av propositionen 1941: 155 (sid. 60) lia under denna delpost uppförts de tidigare å staten för arméns sjuksköterskekår upptagna beloppen av 10,500 kronor för anställande av extra sjuksköterskor och 5,400 kronor för bestridande av ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse.

Uppskattningen av beloppet för anställande av extra sjuksköterskor till 10,500 kronor har sitt ursprung i kostnadsberäkningen för 1925 års härordning. Från och med budgetåret 1927/28 till och med budgetåret 1940/41 har ifrågavarande belopp oförändrat funnits uppfört å staten för arméns sjuksköterskekår. Enligt en vid staten fogad anmärkning har beloppet disponerats av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor dels såsom vikarier för i staten upptagna sköterskor under

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

semester och sjukdom, dels och för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten krävde ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Under erinran härom har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår i övrigt anfört följande:

Med hänsyn till de ändrade grunder för beräkning av avlöningsanslag, som numera tillämpades, torde kostnaderna för anställande av semester- och sjukvikarier för sköterskor tillhörande arméns sjuksköterskekår böra inräknas under delposten a) Extra ordinarie tjänstemän. På grund härav torde medelsbehovet under delposten Extra sjuksköterskor m. m. böra tagas under omprövning. Detta nödvändiggjordes även av följande omständigheter.

Frågan örn tillgodoseende av det ökade sjukvårdspersonalbehovet vid infanteritruppförbanden borde lösas därigenom, att extra sjuksköterskor anställdes i betydligt ökad omfattning. Enligt inom sjukvårdsstyrelsen verkställda beräkningar borde extra sjuksköterskor finnas anställda vid samtliga infanteriregementen under cirka halva året. Dessa sjuksköterskor torde därvid böra äga åtnjuta den lön och de övriga förmåner som skulle tillkomma dem, därest de vore innehavare av befattning i lönegraden MEo 7. Med utgångspunkt härifrån kunde kostnaderna beräknas till cirka 34,000 kronor.

Förmånen av en ledig dag per vecka borde tillkomma medlemmarna av arméns sjuksköterskekår, vilken omständighet medförde, att extra sjuksköterskor i viss omfattning tillfälligt måste anställas. Detta behov hade av sjukvårdsstyrelsen beräknats omfatta cirka 1,400 tjänstgöringsdagar under budgetåret 1942/43. Ersättning till ifrågavarande extra sjuksköterskor med tjänstgöring en dag i veckan borde beräknas till 11 kronor per tjänstgöringsdag. Kostnaderna för anställande av desamma kunde alltså beräknas till cirka 16,000 kronor.

Möjlighet att vid tillfällen, då sjukligheten krävde ökad sjukvårdspersonal, epidemier etc., anställa extra sjuksköterskor borde givetvis även för framtiden föreligga. På grund av utbildningstidens förlängning m. fl. omständigheter kunde det antagas, att behovet av extra sjuksköterskor i dylika fall komme att bliva större än förut. Att verkställa en rättvisande beräkning av detta behov vore emellertid icke möjligt, då fasta bedömningsgrunder saknades. För ändamålet syntes böra anslås ett till 5,000 kronor uppskattat belopp. Enär detta, som nämnts, byggde på mycket osäkra beräkningar, och då ett överskridande av beloppet kunde komma ifråga endast i klart avgränsade fall, syntes det kunna ifrågasättas, örn icke ifrågavarande belopp och därmed hela delposten borde upptagas förslagsvis.

Vidkommande beloppet för ersättning till sjuksköterskeelev^!' för bostad med bränsle och lyse, 5,400 kronor, syntes för budgetåret 1942/43 icke någon ändring böra ifrågasättas.

Under åberopande av det sålunda anförda har arméförvaltningen ansett delposten Extra sjuksköterskor m. m. för budgetåret 1942/43 böra beräknas till ett belopp av (34,000 + 16,000 + 5,000 + 5,400 =) 60,400 kronor, eller i runt tal förslagsvis 60,000 kronor.

Försvarsutredningen har — under erinran örn arméförvaltningens förslag och med förmälan att generalfältläkaren i skrivelse till chefen för armén den 19 april 1941 anmält, att ett genomförande av den föreslagna nya freds- och krigsorganisationen syntes kräva, att vid vissa truppförband ytterligare en sjuksköterska anställdes — icke ansett sig för närvarande kunna förorda

71 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

någon permanent ökning av antalet sjuksköterskor vid truppförbanden. Utredningen har därför föreslagit, att medelsbehovet för anställande av extra sjuksköterskor uppfördes till av arméförvaltningen föreslaget belopp, 60,000 kronor.

Med den av Kungl. Majit i försvarspropositionen föreslagna organisationen av arméns sjuksköterskekår blir det för upprätthållandet av en tillfredsställande sjukvård vid truppförbanden nödvändigt att i förhållandevis stor omfattning anlita extra sjuksköterskor. De av arméförvaltningen verkställda beräkningarna av behovet av sådan extra personal torde få anses godtagbara. Jämväl i övrigt anser jag mig böra biträda dessa beräkningar. Beträffande de under förevarande delpost för innevarande budgetår beräknade kostnaderna för bestridande av ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse har jag emellertid vid framläggandet av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 173) föreslagit, att desamma skola överföras till garnisonssjukhusens avlöningsanslag. På grund av det anförda beräknar jag medelsbehovet under ifrågavarande delpost för nästa budgetår till (60,400 — 5,400 =) 55,000 kronor. På av arméförvaltningen anfört skäl torde posten böra upptagas förslagsvis. Erforderliga maximeringsbestämmelser torde böra i sinom tid fastställas av Kungl. Majit.

g. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost har för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat posten till 357,000 kronor. Därvid har ämbetsverket utgått från att från delposten skulle bestridas avlöningar till ett antal extra tjänstemän, avsedda för vård av territoriell luftvärnsmateriel, vilka avlöningar beräknats till 245,000 kronor. Sagda personal har jag emellertid i det föregående föreslagit skola anställas såsom ordinarie och extra ordinarie tjänstemän. Vid beräknandet av medelsbehovet för extra ordinarie personal har jag vidare inräknat ett belopp av 50,000 kronor, avsett för avlöning åt sådana extra tjänstemän m. m., vilka regelbundet beräknas komma att anställas under vissa bestämda perioder.

Det återstående medelsbehovet under förevarande delpost torde kunna beräknas till samma belopp, som för innevarande budgetår, eller 50,000 kronor, vilket belopp dock för avrundning av anslagspostens slutsumma bör höjas till 51,500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (3,750,000 + 115,000 + 7,500 -f-

30,000 + 51,000 + 55,000 + 51,500=) 4,060,000 kronor.

6. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43 hemställt, att för utförande av sådant handräckningsarbete, som tidigare fullgjorts av värnpliktiga, måtte få vid truppförbanden och vissa anstalter anställas civil handräckningspersonal. Chefen för arméstaben hade i skrivelse till ämbetsverket härom anfört bland annat följande:

72 Kungl. Majds proposition nr 266.

Behovet av handräckning vid armén kan med nuvarande tillgång på personal för handräckningstjänst icke fyllas. Enligt för budgetåret 1938/39 infordrade uppgifter uppgick antalet förbrukade handräckningsdagar till i runt tal 780,000. Av dessa dagar fullgjorde till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga omkring 365,000 dagar, vilket sålunda innebär, att omkring 400,000 handräckningstjänstdagar måste utföras av annan personal — till linjetjänst uttagna m. fl. Enligt uppgifter, som infordrats angående beräknat behov under budgetåret 1941/42, är handräckningsbehovet mångdubbelt större än under föregående budgetår. På grund av de förhållanden, som nu äro rådande, kunna emellertid dessa behovssiffror icke läggas till grund för beräkningar avseende fredsbehovet av handräckningspersonal. Man torde dock under alla förhållanden kunna utgå ifrån, att handräckningsbehovet icke kommer att understiga det under budgetåret 1938/39 förbrukade dagantalet.

Genom kategoriklyvningens upphävande och i samband därmed linjekontingenternas ökning, kommer framgent det för handräckningstjänst disponibla antalet värnpliktiga att nedgå högst avsevärt, varför bristen icke kommer att understiga 400,000 dagar.

Såväl med hänsyn till vården av den nu avsevärt ökade materielen vid truppförbanden och den i övrigt på grund av med tjänstgöringstidens förlängning sammanhängande förhållanden, erforderliga rationaliseringen av den inre tjänsten och vården av kasernetablissementen, som även önskvärdheten av att till linjetjänst uttaga värnpliktiga i minsta möjliga utsträckning användes för handräckningstjänst, synes en anställning av civil personal vid truppförbanden erforderlig.

Av infordrade uppgifter å ständigt utgående handräckning vid truppförbanden framgår, att de största arbetsbehoven föreligga vid förråd, matinrättningar, värmeanläggning samt för kasernvården. Då inom dessa verksamhetsområden i regel jämväl erfordras en viss grad av yrkeskunskap och arbetsmängden här är i stort konstant under hela året, synes den civila arbetskraften i första hand böra komma till användning för ersättning av den värnpliktiga personalen därstädes.

Med hänsyn till medeltalet disponerade handräckningstjänstdagar vid truppförbanden, har nedanstående tabell uppgjorts, angivande det antal civila arbetare, som erfordras för ett huvudsakligt ersättande av den värnpliktiga personalen vid angivna arbetsställen. Varje civil arbetare har därvid beräknats ersätta två värnpliktiga på grund av större yrkesskicklighet, rutin, anställningsförhållanden m. m. Handräckningsbehovet är beräknat för normala förhållanden och icke för nu rådande beredskap.

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Med angiven beräkningsgrund innebär ovanstående civilanställning en ersättning för omkring 350,000 arbetsdagar per år.

Med hänsyn till arbetsförhållandena vid olika truppförband, synes det dock icke lämpligt att fastställa den civila personalens arbetsuppgifter. Detta bör vederbörande truppförbändschef allt efter rådande förhållanden vid förbandet äga reglera, varje truppförband bör därför tilldelas ett visst antal civila arbetare enligt vad i ovanstående tabell angives såsom summa för truppförband.

Den civila personalen bör anställas såsom arbetare och lönen för dessa bör fastställas efter samråd med vederbörande länsarbetsnämnder. Såsom medellön torde kunna beräknas 300 kronor per månad. Med ovanstående antal arbetare skulle erfordras ett belopp av omkring 1,980,000 kronor per år eller i runt tal 2,000,000 kronor.

Då med hänsyn till arbetsförhållandena vid truppförbanden en arbetare icke kunde sysselsättas med enbart sådana uppgifter, för vilka kostnaderna borde bestridas av allenast ett av de för närvarande i riksstaten uppförda anslagen, ansåge arméförvaltningen den lämpligaste anordningen vara, att för ändamålet erforderliga medel beräknades under ett särskilt obetecknat anslag, för vars disponerande av olika myndigheter Kungl. Majit fastställde stat. Arméförvaltningen hemställde därför, att för budgetåret 1942/43 av riksdagen måtte utverkas ett anslag till avlöningar till civil handräckningspersonal & 2,000,000 kronor.

Försvarsutredningen har vitsordat att genom kategoriklyvningens avskaffande antalet till handräckningstjänst uttagna eller överförda värnpliktiga icke komme att täcka truppförbandens behov av handräckningspersonal. En förstärkning av denna personal med civil arbetskraft vore enligt utredningens uppfattning därför erforderlig. Mot det av arméförvaltningen beräknade minimibehovet av sådan arbetskraft hade utredningen intet att erinra, dock att på grund av de fredsorganisatoriska förändringar, som utredningen föresloge, en revidering av ämbetsverkets beräkningar borde ske i enlighet med

följande tablå.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I fråga örn kostnadsberäkningarna har försvarsutredningen, vid jämförelse med bland annat avlöningen till personal i lönegraden MEo 5, funnit det av arméförvaltningen beräknade beloppet för högt och räknat med en medelavlöning av 3,000 kronor per man och år, vilket skulle vid fullt genomförd organisation göra en årlig kostnad av i runt tal 2,200,000 kronor.

I likhet med försvarsutredningen anser jag det för framtiden erforderligt, att civil arbetskraft tages i anspråk för utförandet av sådant handräckningsarbete, som tidigare fullgjorts av värnpliktiga men' för vars utförande genom kategoriklyvningens avskaffande tillräcklig värnpliktig personal ej längre står till förfogande. .För nästa budgetår torde vid de förband, som därunder beräknas vara organiserade, samt vid försvarsområdena erfordras tillhopa omkring 700 arbetare. Kostnaderna för avlönande av dessa böra i enlighet med i försvarspropositionen angiven beräkningsgrund — 3,600 kronor per man och år — beräknas till i runt tal 2,500,000 kronor. Medel härför synas lämpligen böra anvisas å en särskild anslagspost under anslaget till avlöningar till aktiv personal m. fl. Körande postens disposition torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser.

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med tillhopa 228,772 kronor.

Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar beräknat kostnaderna för sådana arvoden vid fullt genomförd organisation till 251,820 kronor för arméns del. 1942 års försvarsberedning har erinrat, att, sedan 1936 års lönekommitte funnit önskvärt att frågan örn en rationalisering av arvodessystemet underkastades granskning, en särskild utredning angående reglering av arvodesväsendet påbörjats sommaren 1939, vilken dock på grund av rådande förhållanden icke fullföljts. Beredningen har ansett den ytterligare utvidgning av arvodesväsendet, varmed försvarsutredningen räknat, vara betänklig och förordat, att hithörande frågor utan dröjsmål upptagas till särskild utredning. I avvaktan på genomförandet av en sådan undersökning borde några nya arvoden — med undantag av lärararvoden — icke tillskapas. Någon höjning av nu utgående arvoden borde ej heller medgivas. Vid sådant förhållande borde förteckningarna å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän för nästa budgetår i stort sett ansluta sig till nu gällande arvodesförteckningar. Storleken av lärararvoden borde göras till föremål för särskild granskning i samband med utarbetandet av förslag till arvodesförteckningar för nästa budgetår.

I försvarspropositionen anslöt jag mig till vad försvarsberedningen sålunda föreslagit och förordade, att förenämnda hösten 1939 avbrutna utredning skulle med det snaraste åter igångsättas, varvid utredningsarbetet borde bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1943 års riksdag. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde på sätt försvarsberedningen förordat några nya arvoden som regel icke inrättas i sam-

75 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

band med beslut om det fortsatta organisationsarbetet inom försvarsväsendet. Undantag borde emellertid göras för sådana arvoden, som av försvarsberedningen föreslagits till inrättande, exempelvis fyllnadsarvode i visst fall till chefen för försvarsstaben. Beträffande nyinrättade lärarbefattningar borde gälla, att i den mån sådana befattningar tillkomme under budgetåret 1942/43, deras innehavare borde komma i åtnjutande av arvoden enligt de för nuvarande lärarbefattningar gällande grunderna, Jag förutsatte, att beställningshavare, som komme i åtnjutande av lärararvode, skulle vara underkastad de förändringar med avseende å detsamma, som framdeles kunde bliva bestämda.

Med tillämpning av dessa principer ha för de olika försvarsgrenarna förslagen till personalförteckningar över arvoden och särskilda ersättningar utöver lön upprättats i nära överensstämmelse med de för innevarande budgetår fastställda. I förhållande till innevarande budgetår har emellertid den ändringen vidtagits, att för de fasta undervisningsverken i förteckningarna upptagits endast vissa maximerade, icke specificerade summor. En dylik ordning har synts mig nödvändig med hänsyn till svårigheten att nu beräkna omfattningen av kursverksamheten vid skolorna under det kommande budgetåret. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med tillämpning av nu gällande grunder för bestämmandet av arvodenas storlek besluta örn arvodesposternas disposition.

För nästa budgetår räknar jag för arméns del med ett medelsbehov av 188,700 kronor under förevarande anslagsrubrik. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Arméstaben och arméinspektionen. Det för ortstillägg m. m. till militärattachéer avsedda beloppet har i enlighet med vad jag tidigare anfört överflyttats till försvarsstabens avlöningsanslag. För kompaniofficerare, tjänstgörande vid arméstaben och arméinspektionen, beräknar jag tillhopa 22 arvoden å 600 kronor, eller samma antal som för innevarande budgetår upptagits för arméns inspektionsmyndigheter.

I anslutning till förslaget om att kassaförvaltningen vid arméstaben från och med nästa budgetår skall ingå i försvarsstaben bör det hittills å försvarsstabens stat beräknade arvodet till kanslibiträdet vid kassaförvaltningen, 660 kronor, upptagas under denna rubrik.

Militärområdena m. m. Under denna rubrik ha upptagits arvodena till de å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen under rubriken Tredje arméfördelningen och Övre Norrlands trupper angivna brandcheferna.

Tygdepartementets anstalter. Under denna rubrik ha uppförts samma arvoden (representationstil lägg) som å förteckningen för innevarande budgetår.

Intendenturkåren. Under denna rubrik redovisas det nu utgående arvodet till besiktningsmannen vid intendenturförrådet i Boden.

Fältläkarkåren. Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnas upptagna fyra arvoden å 1,170 kronor till vardera av två regementsläkare och två bataljonsläkare i Boden ävensom ett belopp av 150 kronor såsom ersättning till bataljonsläkaren vid Signalregementet för resor till och

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

från N. Frösunda. Arvodena till den i Boden tjänstgörande läkarpersonalen utgå endast till befattningshavare, som före den 1 juli 1939 åtnjutit arvode, och få endast bibehållas, så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken han före nämnda tidpunkt åtnjutit arvodet i fråga. Av förenämnda fyra läkare kvarstår endast en regementsläkare i dylik befattning. Det för bataljonsläkaren vid Signalregementet avsedda beloppet kan, sedan regementets förläggning till Mariebergsetablissementet med ingången av budgetåret 1942/43 kan förväntas vara avvecklad, avföras från förteckningen. Personalförteckningen har jämkats med hänsyn härtill.

Fältveterinärkåren. Under förevarande rubrik torde böra upptagas endast ett belopp av 1,100 kronor, avsett såsom bidrag till resor till och från Gudhems remontdepå för batalj onsveterinären vid Göta trängkår.

Arméns fasta undervisningsverk. Såsom jag tidigare framhållit föreligger för närvarande icke möjlighet att i detalj överblicka medelsbehovet för till lärarpersonalen Aud de fasta undervisningsverken utgående arvoden. I personalförteckningen upptagna belopp överensstämma med de av försvarsutredningen för fullt genomförd organisation beräknade, dock med undantag för infanteriskjutskolan, för vilken skola medelsbehovet upptagits med ett 3,000 kronor lägre belopp.

Övriga skolor. Ej heller beträffande de under denna rubrik redovisade skolorna föreligger nu möjlighet att verkställa detaljerade beräkningar. För samtliga skolor har upptagits ett belopp av 26,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Arméhundväsendet. Under dessa rubriker ha upptagits samma arvoden som för innevarande budgetår. Ett av arméförvaltningen framställt förslag om beredande av särskilt arvode åt bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår för undervisningsskyldighet vid arméhundskolan anser jag mig med hänsyn till vad ovan anförts rörande grunderna för beräkningen av arvoden icke nu beredd att tillstyrka.

Vissa övriga arvoden. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnas under rubriken Truppförbanden uppförda ett flertal arvoden för köksföreståndare och furageupphördsmän. I försvarspropositionen har jag förordat, att de uppgifter, som hittills fullgjorts av personal å aktiv stat och för vilka ifrågavarande arvoden utgjort ersättning, skola övertagas av pensionerad personal i arvodesbefattning. Emellertid torde en övergång till det nya systemet icke kunna genomföras från och med budgetårets ingång, varför de nu utgående arvodena övergångsvis torde böra bibehållas enligt hittills gällande grunder. Detta synes också böra gälla för den för försvarsstabens kassaförvaltning beräknade officeren i arvodesbefattning för tiden intill den 1 oktober 1942, då han avses skola tillträda arvode enligt löneklassen Oa 11. För närvarande är han berättigad till arvode från försvarsstaben, beräknat efter 660 kronor för år. För dessa ändamål beräknar jag ett belopp av 6,000 kronor, vilket dock för avlöningspostens avjämning torde böra bestämmas till 5,979 kronor. På Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut rörande beloppets användning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 527,221 kronor, varav 182,400 kronor belöpa å arvoden till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare. I försvarspropositionen har jag beräknat medelsbehovet under anslagsposten vid fullt genomförd organisation till 785,000 kronor. För nästa budgetår måste medelsbehovet under posten beräknas med hänsyn till vissa övergångsvis utgående arvoden och ersättningar, varför posten bör upptagas med ett belopp av 811,000 kronor.

I förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar för nästa budgetår upptagas i första hand å samma förteckning under innevarande budgetår uppförda arvoden och ersättningar dock med undantag för följande. Arvodet under rubriken Arméstaben till vicevärd vid militärstabsbyggnaden har av i det föregående angivna skäl överförts till försvarsstaben. Arvodena till garnisonspastorerna i Boden och Karlsborg bortfalla till följd av att arvodeskostnaderna för, bland andra, dessa befattningshavare i enlighet med Kungl. Majits i propositionen nr 144 till innevarande års riksdag framlagda förslag avses att överföras från fjärde huvudtiteln till kyrkofonden. Arvodet å 800 kronor till tillsynsman för Tofta skjutfält bortfaller på grund av att en pensionerad underofficer, anställd i arvodesbefattning vid Gotlands artillerikår för tjänstgöring som skjutfältsunderofficer, kommer att övertaga ifrågavarande tillsynsmans uppgifter. Vidare utgå ur förteckningen dels de arvodesbelopp, som hittills beräknats till lärare vid militärförvaltnings- och förvaltarkurserna, enär intendenturförvaltningsskolan beräknas skola inrättas under nästa budgetår och ifrågavarande särskilda kurser därvid komma att ingå i denna skola, dels ock arvodet till skrivlijälp vid Gudhems remontdepå, enär behovet av förvaltningspersonal vid remontdepåerna tillgodoses genom att pensionerad personal anställes i arvodesbefattningar vid depåerna. Vad vidare angår de i innevarande års förteckning upptagna arvodena till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, får jag erinra därom att enligt den i försvarspropositionen föreslagna nya territoriella arméorganisationen den nuvarande indelningen av riket i landstormsområden skall upphöra samt att på grund härav och vid genomförandet av det nya inskrivnings- och redovisningssystemet för värnpliktiga landstormsområdesbefälet icke längre erfordras. Samtliga landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare kunna sålunda utgå ur organisationen, varvid landstormsförråden inrangeras bland övriga territoriella förråd. På grund härav böra ur arvodesförteckningen avföras samtliga arvoden till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare. Emellertid torde den nya organisationen icke kunna helt genomföras förrän omkring den 1 oktober 1942. I den mån till följd härav arvoden till vissa landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare böra övergångsvis utgå jämväl under budgetåret 1942/43 torde Kungl. Majit få utfärda föreskrifter härom. För bestridande av sådana övergångsvis utgående arvoden har jag ansett mig böra beräkna ett belopp

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 2(>tj.

av 57,000 kronor under nu förevarande anslagspost, vilket belopp dock för avrundning av förevarande anslagspost torde böra höjas till 57,499 kronor.

De från innevarande ars till nästa budgetårs förteckning överförda arvodena och ersättningarna hava i stor utsträckning upptagits under nya rubriker, vilket främst är en följd av den nya arméorganisationen. Vissa nya arvoden tillkomma emellertid, såsom arvoden till juridiskt biträde vid den nytillkommande militärbefälsstaben samt till det utökade antalet vakter vid förråd m. m. Antalet arvoden örn 150 kronor för år till dylika vakter ökas sålunda från 88 under innevarande budgetår till 730 under nästa budgetår. Det har vid denna överföring av äldre arvoden och deras sammanförande med nya sådana icke synts mig vara erforderligt att såsom hittills specificera desamma utan hava de sammanförts till grupper inom varje militärområde för sig. Det bör ankomma på Kungl. Majit att i samband med faställande av stater för de olika anslagsposterna under avlöningsanslaget meddela bestämmelser rörande de olika beloppens disponerande. I detta sammanhang får jag anmäla, att Kungl. Majit genom beslut den 7 november 1941 på framställning av chefen för Wendes artilleriregemente medgivit, att det i förteckningen för innevarande budgetår för tillsynsmannen vid Rinkaby skjutfält upptagna arvodet, 582 kronor, finge från och med den 1 oktober 1941 utgå efter ett till 800 kronor för år förhöjt belopp, och att jag för nästa budgetår beräknat, att detta högre arvode alltjämt skall komma att utgå. En av nyssnämnde chef senare gjord framställning örn ytterligare förhöjning av arvodet har jag däremot icke ansett mig böra tillmötesgå, då behovet av förhöjt arvode utöver ovannämnda 800 kronor närmast måste anses sammanhänga med nu lådande organisationsförhallanden, vilka tidigare motiverat ett tilläggsarvode och möjligen kunna föranleda att ifrågavarande tilläggsarvode höjes för den tid, varunder nu anbefalld organisation äger bestånd.

För arméns fasta undervisningsverk har under förevarande anslagspost beräknats medel för arvoden till civila lärare vid krigsskolan, krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan med i stort sett samma belopp som under innevarande budgetår men utan närmare angiven specifikation, enär jag förutsatt att det skall ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrifter angående beloppens disponerande vid de olika skolorna. Vidare har räknats med oförändrat medelsbehov, 133,500 kronor, för timlärare vid arméns underofficersskola, enär den allmänbildande undervisningen vid nämnda skola förutsattes skola fortgå jämväl under nästa budgetår i avvaktan på tillkomsten av försvarsväsendets läroverk.

Såsom av försvarspropositionen framgår har försvarsutredningen framlagt förslag att för undervisningen av det fast anställda manskapet i allmänbildande ämnen civila timlärare skulle tagas i anspråk vid truppförbanden. Kostnaderna för dessa timlärararvoden lia vid fullt genomförd organisation beräknats till 330,000 kronor. I nämnda proposition har jag i huvudsak anslutit mig till utredningens förslag i denna del, ehuru jag förutsatt, att vissa detalj överväganden skola komma till stånd. Då det är önskvärt, att denna undervisning om möjligt kan taga sin början hösten 1942, anser jag mig böra beräkna medel

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266. 79

för ändamålet och upptager därvid samma belopp som beräknas komma att erfordras vid fullt genomförd organisation.

Till arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare är i nu gällande förteckning upptaget ett belopp av 83,000 kronor, beräknat efter arvode av 100 respektive 50 kronor per befattningshavare.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen anmält, att hemvärnschefen i skrivelse till ämbetsverket hemställt, att de till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare utgående arvodena måtte höjas samt att hemvärnsområdesbefälhavare måtte beredas visst bidrag för anskaffande av expedition och förrådslokaler. Arméförvaltningen ansåge sig icke, intill dess frågan härom närmare utretts, böra föreslå någon ändring i till sagda befattningshavare nu utgående förmåner.

Vidare har chefen för armén i skrivelse till Kungl. Majit den 4 september 1941 inkommit med förslag örn förbättring av de till hemvärnsområdesbefälhavarna utgående förmånerna och därvid anfört bland annat följande.

Enligt hemvärnskungörelsen (Sv. förf.-sami. nr 408/1940) 12 §, åtnjuter hemvärnsområdesbefälhavare ett årligt arvode av 50 kronor under fredstid och 100 kronor under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig.

Erfarenheten har redan givit vid handen att dessa arvodens storlek med hänsyn till omfattningen av de tjänsteåligganden, som numera påvila nämnda befattningshavare, och den avsevärda tid, som till förfång för det egna förvärvsarbetet måste disponeras för hemvärnstjänsten, kunna betecknas såsom icke lämpligt avvägda. Härtill kommer, att det ur hushållnings- och sparsamhetssynpunkt måste anses nödvändigt att den princip, som bland annat fastslagits för landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, nämligen att befattningshavare skola vara skyldiga att på egen bekostnad anskaffa viss skrivmateriel, tillämpas även beträffande hemvärnsområdesbefälhavare. Ytterligare måste självfallet befattningshavarna även tillhandahålla erforderliga expeditionslokaler.

På grund av bland annat ovan angivna skäl hava vissa svårigheter att rekrytera de för närvarande till 1,173 uppgående befattningarna med lämpliga och önskvärda hemvärnsmän kunnat konstateras, varjämte åtskilliga av de för närvarande förordnade områdesbefälhavarna uttryckt tvivelsmål, huruvida de framdeles kunna kvarstå i sina befattningar.

Då det för hemvärnsorganisationen måste anses som ett livsvillkor, att den har tillgång till lämpliga, intresserade och energiska hemvärnsområdesbefälhavare torde det därför vara ofrånkomligt att desammas ekonomiska villkor snarast möjligt förbättras oell omregleras.

I detta sammanhang synes även en annan sedan länge aktuell fråga lämpligen böra få sin lösning, nämligen behovet av en förrådslokal inom varje hemvärnsområde. Det kan icke rimligtvis begäras att områdesbefälhavaren skall utan ersättning av förhållandena bliva tvingad att i sin bostadslägenhet avstå erforderligt utrymme för förvaring ay bland annat automatvapen, handvapen, ammunition, övnings- och målskjutningsmateriel samt i viss omfattning utrustningspersedlar.

Enär det ur kostnadssynpunkt icke kan ifrågasättas att för varje område av statsmedel förhyres expeditions- och förrådslokaler, torde den bland annat beträffande rullföringsbefälhavarna redan tillämpade principen, att befattningshavaren själv anskaffar erforderliga lokaler och härför av statsmedel åtnjuter ett årligt kontant hyresbidrag, innebära en lämplig lösning.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Det förhållandet, att storleken av områdesbefälhavarnas arbetsbördor samt behoven av expeditions- och förrådslokaler äro i hög grad växlande inom olika områden, medför, att en viss differentiering av arvodes- och hyresersättningsbeloppen rättvisligen synes böra fastställas. Då härvidlag antalet hemvärnsmän inom området måste anses vara den avgörande faktorn, har med denna indelningsgrund en uppdelning av områdena i tre grupper verkställts med följande resultat:

grupp 1, innefattande områden med högst 100 hemvärnsmän, 933 stycken, grupp 2, innefattande områden med över 100 och högst 300 hemvärnsmän, 224 stycken, samt

grupp 3, innefattande områden med över 300 hemvärnsmän, 16 stycken. För närvarande utgår, som ovan nämnts, till hemvärnsområdesbefälhavare under fredstid ett årligt arvode örn 50 kronor.

På ovan anförda skäl synes en uppräkning av berörda arvoden till följande belopp önskvärd, nämligen: för grupp 1 till 100 kronor, för grupp 2 till 150 kronor och för grupp 3 till 200 kronor.

Dessa arvodesbelopp synas böra utgå oförändrade såväl under fredstid, som under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering och krig.

Såsom årlig hyr eser sättning till områdesbefälhavare varmed avses följa skyldighet att tillhandahålla erforderliga och lämpliga lokaler, dels för expedition och dels för förråd torde följande årsbelopp få anses såsom minimum, nämligen:

för grupp 1 200 kronor,

för grupp 2 250 kronor och

för grupp 3 350 kronor.

Med hänsyn till redan nu framträdande svårigheter att rekrytera befatt-

ningarna som hemvärnsområdesbefälhavare har chefen för armén hemställt att de sålunda föreslagna förmånerna måtte få utgå redan för innevarande budgetår.

I ärendet hava yttranden avgivits av arméförvaltningen, statskontoret och hemvärnsrådet, vilka myndigheter — statskontoret dock med nedan angiven modifikation — i huvudsak tillstyrkt bifall till framställningen. Beträffande det ifrågasatta bidraget för bestridande av kostnaderna för anskaffande av expeditions- och förrådslokaler ha de hörda myndigheterna dock ansett, att dylikt bidrag bör ifrågakomma allenast i sådana fall, där vederbörande för ändamålet måst vidkännas en direkt utgift, som prövats vara av behovet påkallad, samt utgå efter prövning av vederbörande inskrivningsbefälhavare med högst de i framställningen angivna beloppen. I fråga örn sättet för hyresbidragens bestridande har arméförvaltningen föreslagit att medel härför beräknas å försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, under det att statskontoret ansett att kostnaderna borde bestridas av arméns anslag till övriga expenser m. m. Statskontoret, som icke velat motsätta sig en höjning på föreslaget sätt av de arvodesbelopp, som utgå under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig, har däremot ansett anledning icke föreligga att nu upptaga frågan örn en förhöjning jämväl av det för fredstid föreskrivna arvodet. Vidare har statskontoret anfört, att den nya anordningen borde genomföras först från och med den 1 januari 1942.

Försvarsutredningen har (sid. 320) ansett en höjning av de till hemvärns-

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 81

områdesbefälhavarna utgående arvodena erforderlig samt räknat med följande anslagsbelopp:

för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän 100 kronor,

för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområde med över 100 hemvärnsmän 200 kronor.

För hyresbidrag till hemvärnsområdesbefälhavare har utredningen icke beräknat något belopp.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag framställts örn förhöjning av det till hemvärnsområdesbefälhavare utgående arvodet såväl under fredstid som under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig. Vidare har föreslagits att ifrågavarande befälhavare skola tillerkännas hyresbidrag för de lokaler, som befälhavarna upplåta för hemvärnets del.

Vad först angår höjningen av det till hemvärnsområdesbefälhavarna utgående arvodesbeloppet ansluter jag mig till statskontorets uppfattning och begränsar mig följaktligen för närvarande till att föreslå, att arvodena under förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller krig utgå i enlighet med chefens för armén förslag. Härav föranledda merkostnader böra bestridas i samma ordning som övriga beredskapsutgifter.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag det motiverat, att hemvämsområdesbefälhavarna tillerkännas visst årligt bidrag för bestridande av kostnaderna för expeditions- och förrådslokaler i den omfattning och efter den närmare prövning, som av myndigheterna förordats. På sätt statskontoret föreslagit torde detta bidrag böra utgå från arméns anslag till övriga expenser m. m.

Jag utgår från att de sålunda föreslagna ändrade ersättningsgrundema komma att i vad avser höjningen av hemvärnsområdesbefälhavarnas arvoden tillämpas från och med den 1 januari 1942 och i övrigt från och med den 1 juli 1942. Vid bifall till mitt förslag påverkas icke beräkningen av nu förevarande anslagspost.

9. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Under förevarande anslagspost är för innevarande budgetår uppfört ett belopp av förslagsvis 28,000 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1942/43 20 fänrikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband, bomme att utexamineras från krigsskolan. I enlighet med ämbetsverkets förslag torde ifrågavarande anslagspost böra för nästa budgetår upptagas med ett belopp av förslagsvis 40,000 kronor.

10. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Under denna anslagspost har för budgetåret 1941/42 beräknats ett belopp av förslagsvis 100,000 kronor.

För närvarande utgår, enligt övergångsbestämmelserna till avlöningsreglementet den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen, till de indelta viss årslön samt därutöver under all tjänstgöring särskild dagavlöning ävensom till indelt manskap, som inkallats till tjänstgöring i egenskap av

Bihang till riksdagens protokoll. 1 sami. Nr 266. 8C7 42 6

82 Kungl. Majlis proposition nr 266.

underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar, ett särskilt tillägg till dagavlöningen. Årslönen utgör 144 kronor för korpral och 72 kronor för vicekorpral, dagavlöningen 90 öre för dag för korpral och 60 öre för dag för övrigt manskap samt det särskilda tillägget till dagavlöningen 2 kronor 50 öre. Härjämte utgå dyrtidstillägg och kristillägg å de löneförmåner, som indelt manskap sålunda äger uppbära.

Hos chefen för armén har Sveriges indelta soldatförbund gjort framställning örn höjning av den indelta personalens avlöningsförmåner.

Framställningen syftar till en höjning av löneförmånerna så att dagavlöningen skulle fastställas för korpral till 1 krona 80 öre för dag samt för övrig indelt personal till 1 krona 20 öre för dag. Till stöd härför har bland annat åberopats, att de värnpliktigas penningbidrag numera undergått en höjning från 50 öre till 1 krona.

Chefen för armén har ansett en höjning av de indeltas löneförmåner påkallad och till stöd därför framhållit, att de indelta som regel — trots högre grad — endast åtnjöte menigs avlöning men fullgjorde tjänst som befäl. Det syntes med hänsyn därtill icke vara mer än rättvist, att de indelta kompenserades härför och tillerkändes den föreslagna ökningen av dagavlöningen. Chefen för armén har i anslutning därtill meddelat, att totala antalet kvarstående indelta för närvarande utgjorde omkring 240, av vilka ungefär en tredjedel befunne sig i ständig tjänstgöring, att den årliga avgången av indelta uppginge till omkring 50 samt att en höjning av dagavlöningen enligt föreliggande förslag skulle med för år 1941 fastställt antal tjänstgöringsdagar innebära en merkostnad av sammanlagt omkring 30,000 kronor.

Arméförvaltningens civila departement har i yttrande den 29 augusti 1941 framhållit bland annat följande:

Vid bedömande av det indelta manskapets sammanlagda inkomster syntes icke böra bortses från de förmåner, manskapet åtnjöte på grund av med vederbörande rust- och rotehållare träffade avtal. I fråga örn indelta, vilka icke fullgjorde s. k. ständig tjänstgöring, syntes det rimligt att även taga viss hänsyn till vad de genom eget arbete kunde förvärva å tid, då militärtjänstgöring icke fullgjordes.

I den remitterade framställningen syntes emellertid närmast avses de ständigt tjänstgörande indelta, för vilka alltså sistnämnda förvärvsmöjlighet icke förelåge. För denna kategori utgjorde den från staten härflytande inkomsten med inräknande av dagavlöningstillägget för månad räknat följande belopp, nämligen för korpral 153 kronor, för vicekorpral 132 kronor 65 öre och för menig 125 kronor 13 öre.

Med bortseende från hyres- och ortstillägg vore avlöningen till indelt vicekorpral praktiskt taget lika med avlöningen till fast anställd vicekorpral, medan den fast anställde korpralen hade cirka 20 kronor och fast anställd menig cirka 7 kronor mer per månad än en indelt korpral respektive menig. De indeltas löneställning kunde således knappast i och för sig anses orimlig, särskilt i betraktande av vad inledningsvis anförts. Visserligen kunde mot den här gjorda jämförelsen invändas, att de indelta befunne sig i väsentligt högre ålderslägen än det fast anställda manskapet, men därtill syntes hänsyn näppeligen kunna tagas vid lönesättningen.

83 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

I framställningen hade till stöd för kravet på förbättrade avlöningsförhål landen för det indelta manskapet åberopats, att enligt beslut vid 1941 års riksdag de värnpliktigas penningbidrag höjts från 50 öre till en krona för dag. I anslutning därtill hade sökandeförbundet ifrågasatt, att jämväl de indeltas dagavlöning skulle höjas i samma proportion eller alltså med 100 procent. Det finge emellertid erinras, att penningbidrag till värnpliktig utginge utan sådana tillägg — dyrtidstillägg och kristillägg — som, enligt vad ovan påvisats, beräknades å bland annat den i de indeltas avlöningsförmåner ingående dagavlöningen.

Bedömt efter vanliga normer syntes alltså anledning till Antagande av någon åtgärd i framställningens syfte ej föreligga. Annorlunda kunde frågan måhända te sig, om man ansåge hänsyn böra tagas till de speciella förhållanden, som kunde anses vara för handen beträffande det indelta manskapet. Aven med denna utgångspunkt ville det dock förefalla departementet, som örn tillräckliga skäl till någon åtgärd icke skulle föreligga. I detta sammanhang finge framhållas, att det stora flertalet i tjänst kvarstående indelta, örn de ej redan uppnått den ålder av 60 år, då avgång med pension kan erhållas, inom en mycket nära tid komme att befinna sig i nämnda åldersläge.

Sedermera har departementet i utlåtande den 6 mars 1942 anfört, att, därest en förhöjning av det indelta manskapets förmåner ansåges böra komma till stånd, det kunde ifrågasättas, örn icke förhöjningen borde begränsas att gälla vid annan tjänstgöring än den obligatoriska. För att icke erhålla alltför invecklade avlöningsbestämmelser, borde emellertid en sådan begränsning icke ske utan eventuellt förhöjda förmåner få åtnjutas vid all slags tjänstgöring. Yid utfärdande av ändrade bestämmelser i ämnet borde uttryckligen angivas, huruvida dyrtidstillägg och kristillägg skulle utgå enligt oförändrade grunder även å de förhöjda förmånerna.

Försvarsväsendets lönenämnd har framhållit, att de sammanlagda löneförmåner, vilka tillkomme den indelta personalen under tjänstgöring enligt nu gällande bestämmelser, vore synnerligen blygsamma och att billighetsskäl talade för att denna personalgrupp, som för övrigt vore den enda militära personalkategori, å vilken krigsavlöningsreglementet ej gjorts tillämpligt, under nu rådande förhållanden tillerkändes en förbättring av sina löneförmåner. Med hänsyn såväl till den återstående indelta personalens jämförelsevis höga levnadsålder och långvariga anställningstid i försvarets tjänst som ock till de arbetsuppgifter, vilka utfördes av denna personal, funne lönenämnden sig kunna tillstyrka att åtgärd vidtoges i framställningens syfte. Beträffande sättet för åvägabringandet av en löneförbättring hade lönenämnden ej något att erinra mot att denna genomfördes, på sätt soldatförbundet hemställt, eller genom höjning med 100 procent av den utgående dagavlöningen.

Slutligen har statskontoret anfört följande:

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att det indelta manskapet A id armén, så länge det kvarstår i tjänst, såväl uppbär avlöning av statsmedel som ock åtnjuter vissa förmåner enligt med rust- och rotehållarna träffade kontrakt. Utredningen ger ock vid handen, att de löneförmåner av statsmedel, som tillkomma till ständig tjänstgöring inkallad indelt personal, nära motsvara avlöningen till det fast anställda manskapet. Å de löneförmåner, som utgöras av statsmedel utgår såväl dyrtidstillägg som kristillägg, varför löneförmånerna äro rörliga i förhållande till levnadskostnadernas växlingar.

84 Kungl. Majlis proposition nr 266.

Även värdet av de förmåner, som det indelta manskapet — i regel i form av kontant ersättning — åtnjuter på grund av kontrakten med rust- och rotehållarna, torde anpassa sig efter förändringarna i levnadskostnaderna. Det till ständig tjänstgöring inkallade indelta manskapet, å vilken kategori föreliggande framställning närmast torde hava avseende, synes således i lönehänseende icke befinna sig i en så oförmånlig ställning, att en lönereglering för sagda personal av denna anledning bör komma till stånd. Därtill kommer att enligt vad som uppgives i ärendet totala antalet i tjänst kvarstående indelta soldater för närvarande utgör endast omkring 240 med en årlig avgång av omkring 50 indelta. Frågan gäller alltså en på avskrivning ställd organisation. Ytterligare tillkommer den av arméförvaltningens civila departement anförda omständigheten, att det stora flertalet i tjänst kvarstående indelta, örn de ej redan uppnått den ålder av 60 år, då avgång med pension kan erhållas, inom mycket nära tid kommer att befinna sig i nämnda åldersläge. Med hänsyn till samtliga dessa omständigheter anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka den gjorda framställningen örn förbättrade avlöningsförmåner för ifrågavarande personal.

Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för en förhöjning av löneförmånerna åt det indelta manskapet, synes övervägande skäl tala för att löneförbättringen åstadkommes genom en höjning av dagavlöningstillägget med 50 öre till 3 kronor för dag. Härtill torde dock erfordras riksdagens samtycke.

För egen del får jag framhålla, att den jämförelse mellan löneförmånerna för det indelta manskapet och det fast anställda manskapet, som i vissa yttranden åberopats till stöd för ett bibehållande av förstnämnda personalkategori vid nu utgående förmåner, icke synes mig böra tillmätas avgörande betydelse. En dylik jämförelse synes mig nämligen med hänsyn till åldersskillnaden mellan berörda personalkategorier icke ägnad att läggas till grund för ett ställningstagande i frågan. Frågan örn en eventuell löneförbättring torde böra bedömas för sig. Jag finner mig därvid i likhet med försvarsväsendets lönenämnd böra tillstyrka, att ifrågavarande personalkategori beredes en förbättring i sina avlöningsförmåner. Till stöd för en dylik höjning torde jämväl kunna åberopas det förhållandet, att bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet icke äro tillämpliga å personalen i fråga, i det fall att densamma inkallats till ständig tjänstgöring.

I enlighet med vad statskontoret anfört torde denna förbättring åstadkommas på så sätt, att det till de indelta utgående dagavlöningstillägget höjes från 2 kronor 50 öre per dag till 3 kronor per dag. Å det sålunda förhöjda dagavlöningstillägget torde vederbörliga tillägg böra utgå enligt hittills tilllämpade grunder.

Vid bifall till den av mig förordade förbättringen av löneförmånerna torde förevarande anslagspost böra höjas med 14,000 kronor och sålunda för budgetåret 1942/43 upptagas med ett belopp av förslagsvis 114,000 kronor.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

I det från den 1 juli 1940 gällande avlöningsreglementet för fast anställt manskap vid försvarsväsendet (Sv. förf.-saml. 1940:652) äro bestämmelser intagna örn rätt för vissa beställningshavare av manskapet att efter anställ-

85 Kunni. Maj:ts proposition nr 2H6.

ningskontraktets utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat. I sådant hänseende stadgas (2 § 2 morn. 2 st.), att till löneplan Ma hörande beställningshavare, som kan räkna en anställningstid av minst sex år och som genomgått furirs- eller motsvarande utbildning, under en tid av högst sex månader efter anställningskontraktets utlöpande må åtnjuta avlöning å civilanställningsstat under de villkor och enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit. Kompletterande bestämmelser i ämnet äro meddelade i tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (Sv. fö rf.-sami. 1940: 653). Enligt av försvarsutredningen framlagt förslag skall med genomförandet av den nya försvarsorganisationen institutet anställning å civilanställningsstat avskaffas för arméns manskap och i stället möjlighet beredas underbefäl med den utbildning och anställningstid, som nu erfordras för anställning å sådan stat, att med kvarstående å aktiv stat under ett halvår erhålla tjänstledighet för utbildning i civilanställningssyfte. Utredningen, som grundat sina beräkningar av behovet av fast anställt manskap främst på personalbehovet under sommarhalvåret, har beträffande vinterhalvåret räknat med att tjänstledighet i civilanställningssyfte under sistnämnda halvår skall kunna beredas därtill berättigat underbefäl.

Vid anmälan av denna fråga i försvarspropositionen har jag förklarat mig icke kunna taga ställning till densamma, vilken i stället syntes böra upptagas till behandling inom finansdepartementet.

En förutsättning för den föreslagna anordningens genomförande är under alla förhållanden, att manskapskadrerna uppnått den storlek och den fördelning på olika manskapsgrader, som utredningen förutsatt vid fullt genomförd organisation. Intill dess så blivit fallet, måste möjlighet till anställande av personal på civilanställningsstat alltjämt förefinnas. Med hänsyn härtill föreslår jag, att -— oaktat förut berörda fråga icke kan i detta sammanhang upptagas till prövning — jämväl för nästa budgetår medel under en särskild anslagspost beräknas för avgånget manskaps anställning på sådan stat.

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när det gällde att bereda manskapet anställning å civilanställningsstat (respektive enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte). Med anledning härav begärde och erhöll Kungl. Majit (propositioner 1940 L: 197 och 1941: 155) riksdagens medgivande att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser finge under budgetåren 1940/41 och 1941/42 medgivas manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39 och 1939/40 och därvid varit berättigat till anställning å civilanställningsstat men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och därför icke kunnat beredas anställning å dylik stat.

Motsvarande svårigheter föreligga alltjämt; endast i undantagsfall har anställning å civilanställningsstat kunnat beredas manskap, som avgått med utgången av anställningsåren 1938/39, 1939/40 eller 1940/41 och i anslutning till avgången varit berättigade till ifrågavarande förmån.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

I skrivelse den 9 september 1941 har försvarsväsendets underbefälsförbund — under framhållande av att enligt de av riksdagen givna bemyndigandena förmånen av anställning å civilanställningsstat endast tillkomme beställningshavare, som vid avgång från beställning på aktiv stat uppfyllt fordringarna för sådan anställning — hemställt, att samma förmån måtte komma sådant manskap till del, som i en följd innehaft anställning på aktiv stat och över stat under en tid av minst sex år.

Nämnda framställning har tillstyrkts av såväl armé-, marin- och flygförvaltningarna som försvarsväsendets lönenämnd.

Även jag finner det skäligt att den som kvarstått i anställning över stat i omedelbar anslutning till anställningen på aktiv stat under samma förutsättningar som gälla för beställningshavare, vilken hela tiden varit anställd på aktiv stat, medgives rätt till anställning å civilanställningsstat.

Med åberopande härav finner jag mig böra förorda, att riksdagens medgivande inhämtas till anställande av ifrågavarande kategorier av manskap vid armén, marinen och flygvapnet å civilanställningsstat under budgetåret 1942/43, enligt av Kungl. Majit meddelade närmare föreskrifter.

För bestridandet av kostnaderna för det avgångna manskapets anställning å civilanställningsstat har, såvitt angår lantförsvaret, för innevarande budgetår beräknats ett belopp av förslagsvis 165,000 kronor. För nästa budgetår torde förevarande anslagspost med hänsyn till det ökade antal civilanställningar, som komma att stå till förfogande i samband med försvarsområdesstabernas inrättande och arméorganisationens ökning i övrigt, kunna minskas till förslagsvis 100,000 kronor.

12. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och med hänsyn tagen till att rörligt tillägg skall enligt det nya arvodessystemet tillkomma jämväl pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar skulle för rörligt tillägg för budgetåret 1942/43 erfordras ett belopp av i runt tal 7,785,000 kronor. Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av avlöningsstatens slutsumma böra beräknas till 7,786,300 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att uppgå till 59,450,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda yttrats får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för uppfattning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet;

87 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret 1942/43 medgivas manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39—1940/41 och därvid varit berättigade till anställning å civilanställningsstat men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och till följd därav icke kunnat beredas anställning å dylik stat, ävensom manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning över stut och som i övrigt uppfylla fordringarna för anställning på civilanställningsstat;

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka komma att i särskild ordning till riksdagen överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Majlis beslut den 6 juni 1941 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1941/42, än även de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/43—1946/47 ävensom av förutnämnda omorganisation av fästningspolisen i Boden;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget-

året 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............................................. kronor 40,400,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis ..................... » 5,500,000

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 1,350,000

4. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis ............................................. » 800,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän, förslagsvis .................. kronor 3,750,000

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

b) bataljonsläkare vid fält-

läkarkåren, förslagsvis » 115,000

c) bataljons veterinärer vid fältveterinärkåren,

förslagsvis ............ » 7,500

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ... » 30,000

e) musikelever ............ » 51,000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis ...... » 55,000

g) tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.,

förslagsvis .......... »_51,500 kronor

6. Avlöningar till civil handräckningsperso-

nal ................................................... j>

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................ »

9. Stipendier för underlättande av officers-

rekryteringen i Boden, förslagsvis ......... »

10. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis .................. »

11. Avgånget manskaps anställning å civil-

anställningsstat, förslagsvis .................. »

12. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

2.500.000 188,700 811,000

40,000

100.000 7,786,300

Summa kronor 63,650,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4,200,000

Nettoutgift kronor 59,450,000;

dels ock för armén till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 59,450,000 kronor.

10;o) Förslagsanslaget till Armén. Avlöningar till personal i arméns reserver.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 18) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till personal i arméns reserver för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 660,000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1941 rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 framhöll arméförvaltningen, att ämbetsverket icke för det dåvarande ansåge sig böra föreslå någon ändring i anslagsbeloppet för nästa budgetår, enär den pågående utredningen rörande försvarsorganisationen bland annat

89 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

kunde komma att omfatta frågorna örn reservpersonalens ställning inom för svarsmakten. Väsentliga ändringar i härutinnan nu gällande bestämmelser syntes enligt arméförvaltningen vara att förvänta och någon ledning i fråga örn anslagsbelastningen stöde icke att vinna på grund av de nu tillämpade krigsbokföringsföreskrifterna. I anslutning till vad arméförvaltningen anfört fann jag mig böra förorda, att ifrågavarande anslag uppfördes med nämnda förslagsvis beräknade belopp.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

I försvarspropositionen har jag biträtt ett av försvarsutredningen framlagt förslag att viss del av minimibehovet av befäl vid truppförbanden, i syfte att åstadkomma elasticitet i personalorganisationen, skall tillgodoses genom att reservofficerare och reservunderofficerare efter frivilligt åtagande inkallas till ständig tjänstgöring. Jag har därvid förutsatt, att för ständig tjänstgöring skola ifrågakomma icke endast officerare och underofficerare, vilka utnämnts i reserven, utan jämväl från aktiv stat pensionsavgångna officerare och underofficerare. Dylik ständig tjänstgöring torde redan under nästa budgetår komma att visa sig erforderlig. Det är dock icke möjligt att för närvarande bedöma omfattningen av denna tjänstgöring. Kostnaderna för densamma — personalen i fråga bör äga åtnjuta lön enligt i reservbefälsförordningen angivna grunder samt förmåner i övrigt enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande beställningshavare på aktiv stat — böra belasta anslaget till avlöningar till personal i arméns reserver och medelsbehovet beräknas med hänsyn härtill.

Beräkningen av medelsbehovet under anslaget påverkas jämväl av den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila i arméns reserver anställd personal. I försvarspropositionen har jag erinrat, att försvarsutredningen dels förutsatt att tjänstgöringsskyldigheten skall ökas för förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare, dels ock föreslagit att viss tjänstgöringsskyldighet skall åligga pensionsavgången personal under tid, som denna personal är skyldig att kvarstå i reserven. Försvarsutredningen beräknade, att bestämmelser härom skulle komma att intagas i det förslag till ny reservbefälsförordning för armén, som vore under utarbetande inom arméstaben. I anslutning härtill har jag i försvarspropositionen uttalat, att, för vinnande av största möjliga enhetlighet på förevarande område, frågan örn reservpersonalens ställning jämväl inom de andra försvarsgrenarna borde upptagas till prövning, sedan omförmälda utredningsarbete inom arméstaben avslutats. Emellertid syntes det mig vara av vikt, att frågan örn den förtidsavgångna och reservanställda personalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden utan onödigt uppskov avgjordes, och borde det därför få ankomma på Kungl. Majit att — örn så befunnes möjligt — utan frångående av nu gällande bestämmelser rörande denna personals avlöningsförhållanden i ämnet utfärda erforderliga föreskrifter, vilka i huvudsak borde ansluta sig till de i försvarsutredningens betänkande skisserade principerna. Frågan om tjänstgöringsskyldighet för pensionsavgången personal syntes mig däremot tarva ytterligare överväganden, innan förslag i ämnet kunde framläggas.

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Av det anförda framgår, att det icke är möjligt att nu bedöma omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet, som kan komma att åläggas den förtidsavgångna och i reserven utnämnda personalen. Jag finner likväl skäl att räkna med en ökning av tjänstgöringsskyldigheten och alltså även med ökade avlöningskostnader till reservpersonal.

Slutligen påverkas medelsbehovet av storleken av reservens nyrekrytering med officerare och underofficerare. Yid genomförd organisation har beräknats en normal nyrekrytering av 220 officerare och 120 underofficerare för år. Under de närmaste åren bör man emellertid, såsom försvarsutredningen förutsatt, räkna med större årskontingenter för att mobiliseringsbehovet av reservofficerare och reservunderofficerare skall kunna inom rimlig tid fyllas. Jag får i detta sammanhang anmäla, att med hänsyn till rådande förhållanden i betydande omfattning såsom extra ordinarie fänrikar i reserven antagits reservofficersaspiranter, vilka med godkända vitsord genomgått reservofficersutbildning, ävensom vissa värnpliktiga.

I försvarspropositionen har jag beräknat förslagsanslaget till avlöningar till personal i arméns reserver till 2,200,000 kronor vid fullt genomförd organisation och till i genomsnitt 1,720,000 kronor per år under uppsättningsperioden. För nästa budgetår torde medelsbehovet dock kunna begränsas till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 1,000,000 kronor, enär den förhållandevis stora ökningen under nästa budgetår av den aktiva personalen kommer att begränsa möjligheterna att nyrekrytera arméns reserver, särskilt i vad gäller underofficerare.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för armén till Avlöningar till personal i arméns reserver för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

ll:o) Reservationsanslag till Armén: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel.

I försvarspropositionen ha kostnaderna under femårsperioden för vissa engångsanskaffningar av för den nya försvarsplanens genomförande erforderlig sjukvårdsmateriel för arméns del beräknats till 1,430,000 kronor. Då medel för detta ändamål torde böra anvisas redan för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för armén till Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,430,000 kronor.

12:0) Förslagsanslag till Armén: Intagning av hästar och fordon m. m. ^

I. intagning av hästar och hästfordon.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag till rese- och traktameirtskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna med ett belopp av 35,000 kronor.

91 Kungl. Maj.ts proposition nr 26(i.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition anförde jag, att då särskilt tillkallade utredningsmän den 19 december 1941 framlagt förslag rörande omläggning av systemet för hästuttagning och det vore att förvänta, att proposition i ämnet skulle kunna föreläggas 1942 års riksdag, syntes i avbidan härpå anslaget böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknat belopp, 35,000 kronor.

På därom av mig under åberopande av det anförda gjord framställning föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndighetema för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 35,000 kronor. Sedan numera proposition med förslag till rekvisitionslag samt beredskapsförfogandelag (1942:201) av Kungl. Majit förelagts riksdagen, anhåller jag att få återkomma till anslagsfrågan.

Innan jag ingår på den definitiva beräkningen av förevarande anslag, vill jag något uppehålla mig vid de av utredningsmännen föreslagna principerna för uttagning under fredstid av hästar och hästfordon samt därav föranledda kostnader.

De nu gällande grundläggande bestämmelserna örn uttagningen i fredstid av hästar och hästfordon finnas i häst- och fordonsanskaffningslagen den 27 april 1934 (nr 84). Enligt denna lag, för vilken redogörelse lämnats i nyssnämnda proposition 1942:201, verkställes uttagningen av lokal uttagningsmyndighet. Såsom uttagningsmyndighet fungerar en av länsstyrelsen förordnad hästuttagningsman eller, enligt Konungens bestämmande, militär myndighet. Den geografiska enheten för uttagningen är hästmönstringsområdet. Antalet sådana områden i riket utgör för närvarande 318. Uttagning skall i regel ske vart fjärde år. För att tjäna som grundval för uttagningen skall, då Konungen därom förordnar, inom varje kommun upprättas en hästägareförteckning genom polismyndighetens försorg. Uttagning av hästar skall ske efter besiktning; dock må Konungen, där så ur krigsberedskapssynpunkt prövas kunna ske utan olägenhet, förordna att uttagning må äga rum utan besiktning. Ägare av uttagna hästar och fordon skola tillställas mönstringsbesked, angivande vad de på grund av uttagningen ha att iakttaga. I syfte att sätta uttagningsmyndigheten i tillfälle att verkställa erforderlig kompletteringsuttagning har ägare av uttagen häst ålagts skyldighet att göra anmälan hos uttagningsmyndigheten, därest hästen dör, avyttras eller av annan anledning ej längre kan tagas i anspråk för det avsedda ändamålet.

Till grund för det förslag till rekvisitionslag, som förelagts årets riksdag, ligger det av särskilda inom departementet tillkallade utredningsmän avgivna betänkandet (statens off. utredn. 1941: 37). Enligt förslaget skall det ankomma på Kungl. Majit att meddela de erforderliga bestämmelserna om uttagning i fredstid av de hästar, fordon och fartyg m. m., vilka vid mobilisering erfordras för krigsmaktens ställande på krigsfot. Förslag till sådana bestämmelser föreligger i form av ett av utredningsmännen upprättat förslag till uttagningsförordning (se Bil. F till propositionen 1942:201), vari uttagningen av hästar och hästfordon upptagits under ett särskilt kapitel.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag får nu lämna en redogörelse för utredningsmännens förslag i nämnda hänseende.

Utredningsmännen ha inledningsvis framhållit, att uttagningen av hästar i fredstid icke fungerat tillfredsställande enligt vad erfarenheterna från inmönstringarna under beredskapstiden givit vid handen. Sålunda hade från sakkunnigt håll påtalats, att de uttagna hästarna i ej ringa utsträckning visat sig vara olämpliga för krigsbruk överhuvudtaget eller för det särskilda ändamål, för vilket de avsetts. Vidare hade anmärkts, att uttagningen i många fall skett ojämnt, vilket medfört olägenheter för de enskilda och för näringslivet. De antydda bristerna kunde enligt utredningsmännens mening åtminstone till en del tillskrivas det nuvarande systemet. Efter övervägande av olika möjligheter att ernå en mera effektiv organisation hade utredningsmännen kommit till den uppfattningen, att uttagningen, vilken för närvarande helt handhades av lokala organ, borde förläggas till en central myndighet. Uttagningen kunde härigenom ske efter mera enhetliga principer och under större anpassning till folkförsörjningens behov i de olika delarna av landet. Genom den överblick myndigheten erhölle över hästbeståndet skulle den bli i stånd att i samarbete med lantbruksstyrelsen taga ur försvarssynpunkt värdefulla initiativ på hästavelns område. Överhuvud syntes en centralisering vara ägnad att bringa ordning och stadga i systemet. Slutligen skulle en sådan åtgärd medföra arbetsbesparing särskilt beträffande registreringen av de uttagna hästarna och den betydelsefulla uppgiften att hålla registret å jour. Den centrala myndighet, som ansetts bäst lämpad för hithörande uppgifter, vore arméförvaltningens intendenturdepartement, inom vars häst- och veterinärbyrå den största sakkunskapen på området funnes samlad.

Utredningsmännen förordade alltså, att intendenturdepartementet i egenskap av liästuttagningsmyndighet skulle verkställa uttagning av hästar och hästfordon. På myndigheten skulle ankomma uttagningen för ej blott arméns utan även de båda andra försvarsgrenarnas behov. Förslaget byggde på den grundsatsen, att det med uttagningen förbundna expeditionella arbetet skulle förrättas hos uttagningsmyndigheten.

För uttagningen borde riket indelas i hästuttagningsområden, vilka avsåges skola motsvara de nuvarande hästmönstringsområdena. Hästuttagningsområdet komme att utgöra den teirritoriella enheten för uttagningen i fredstid. Indelningen i uttagningsområden borde liksom den hittillsvarande indelningen omfatta hela riket, oaktat en del områden på grund av sin avlägsenhet i förhållande till mobiliseringsorterna ej syntes kunna komma i fråga för uttagning under fredstid. Sistnämnda områden borde i främsta rummet utnyttjas för täckande av ersättningsbehovet under pågående krig.

För varje hästuttagningsområde, inom vilket uttagning i fredstid skulle äga rum, borde finnas en hästbesiktningsman med åliggande att förrätta besiktning av hästar och upprätta förslag till uttagning inom området. Såsom en garanti för att dessa uppgifter bleve handlagda med erforderlig sakkunskap föresloge utredningsmännen, att endast veterinär skulle få ifrågakomma för uppdraget såsom hästbesiktningsman. Uppdraget borde endast

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 26H.

meddelas veterinär, som vore särskilt kvalificerad på hithörande område. Även icke militärveterinär syntes härvid kunna komma i fråga. Det förutsattes, att varje besiktningsman i regel komrne att tilldelas flera uttagningsområden.

I syfte att i högre grad än hittills tillgodose näringslivets berättigade krav ha utredningsmännen föreslagit, att uttagningen skulle ske under medverkan av särskilda för ändamålet tillskapade kommunala organ. Härom ha utredningsmännen anfört följande:

Att rättvist fördela uttagningsbördan inom ett område efter hästägarnas tillgång och behov har ej sällan mött svårigheter. Detta sammanhänger därmed att urvalet måste begränsas till de hästar, som äro lämpliga för krigsbruk, och dessa äro ofta ojämnt fördelade. En tendens att använda draghästar av tyngre och för krigsbruk i allmänhet olämplig typ har sålunda gjort sig märkbar inom de större jordbruken, medan de lättare hästarna av lämplig typ ha varit relativt talrika inom småbruken. De angivna svårigheterna bli uppenbarligen mera kännbara ju högre uttagningsprocenten är inom ett område. Ehuru den militära lämplighetssynpunkten principiellt måst äga företräde vid avgörandet av ifrågavarande spörsmål, kunna likväl ofta gränsfall inträffa, då en avvägning mellan de olika intressena blir erforderlig. För att härvid tillvarataga näringslivets — varunder tydligen ingå jämväl de enskilda hästägarnas — intressen har det ansetts erforderligt att tillskapa särskilda kommunala organ, vilka erhållit benämningen hästuttagningsnämnder.

Utredningsmännen ha funnit de nuvarande hästägareförteckningarna mindre lämpliga såsom underlag för uttagningen. Förteckningarna hade allmänt ansetts mindre tillförlitliga, varjämte de förorsakat polismyndigheterna åtskilligt besvär. I stället ha utredningsmännen föreslagit införande av uppgiftsplikt för hästägarna. Uppgifterna avsåges skola avgivas till hästuttagningsmyndigheten.

En förutsättning för ett effektivt uttagningsförfarande syntes utredningsmännen vara, att obligatorisk besiktning av hästar föreskreves. Fördenskull syntes böra stadgas, att uttagning av hästar skulle ske efter besiktning; dock att kompletteringsuttagning av mindre omfattning borde kunna äga rum utan besiktning enligt uttagningsmyndighetens bestämmande. Däremot hade besiktning av hästfordon icke ansetts böra föreskrivas. Besiktning skulle enligt förslaget förrättas i närvaro av vederbörande hästuttagningsnämnd.

I fråga örn uttagningsperiodens längd innehåller förslaget ej någon bestämmelse. Det skall enligt förslaget ankomma på Kungl. Majit att i kommandoväg besluta härom.

Enligt utredningsmännens förslag skulle proceduren vid uttagningen bli i huvudsak följande:

På grundval av uppgifterna från hästägarna skulle uttagningsmyndigheten för varje kommun upprätta förteckning å de hästar, som ansåges kunna ifrågakomma för uttagning (hästförteckning). Förteckningen skulle tillställas den kommunala hästuttagningsnämnden för yttrande. Med ledning av hästuttagningsnämndernas yttranden skulle uttagningsmyndigheten därefter bestämma, vilka hästar som skulle besiktigas inom varje uttagningsområde och uppföra dessa i en besiktningslista. — Utredningsmännen ha i detta sammanhang

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

anmärkt, att det i allmänhet syntes vara såväl tidsbesparande som ändamålsenligt i övrigt, att besiktningen bleve förlagd till gemensam samlingsplats inom kommunen. I vidsträckta kommuner kunde det av hänsyn till hästägama vara befogat att fördela besiktningen till flera samlingsplatser. Besiktning skulle förrättas av besiktningsmannen i närvaro av vederbörande kommunala hästuttagningsnämnd. Sedan besiktning verkställts, skulle besiktningsmannen i samråd med nämnden upprätta förslag till uttagning av hästar till fastställt antal. Med ledning av besiktningsmännens förslag hade uttagningsmyndigheten att verkställa uttagning och däröver upprätta ett centralt uttagningsregister.

I de över utredningsmännens förslag avgivna utlåtandena har det föreslagna uttagningsförfarandet allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I ett utlåtande har dock ifrågasatts, huruvida icke uttagningen lämpligen borde fullgöras av kommunala, för ändamålet utsedda organ.

I sina kostnadsberäkningar ha utredningsmännen räknat med en uttagningsperiod av fyra år i överensstämmelse med vad nu i regel gäller enligt 3 § häst- och fordonsanskaffningslagen. Vidare har förutsatts, att uttagningen, sedan denna blivit fullt genomförd, skall ske i fyra omgångar, så att varje år besiktning och uttagning verkställas inom en fjärdedel av de uttagningsområden, inom vilka uttagning skall äga rum. Härigenom komme, framhålla utredningsmännen vidare, arbetet för uttagningsmyndigheten och besiktningsmännen att kunna fördelas jämnt inom en fyraårsperiod.

Utredningsmännen lia emellertid ansett, att ett annat förfaringssätt borde tillämpas i samband med övergången till det nya systemet. Sålunda syntes uttagningen under första uttagningsåret böra omfatta samtliga uttagningsområden. En annan fråga vore om även besiktning skulle äga rum i samma omfattning. I detta avseende lia utredningsmännen diskuterat två alternativ. Enligt det ena alternativet, alternativ I, skulle uttagningen under första uttagningsåret — vilket här antages vara år 1943 — omfatta samtliga områden, men besiktning skulle detta år ske endast inom en grupp utgörande en fjärdedel av uttagningsområdena. Alternativ II åter förutsatte, att 1943 års hela uttagning skulle ske efter besiktning. Alternativ I innebure, att besiktningskostnaderna under första uttagningsåret icke behövde överstiga den normala nivån. Å andra sidan bomme det enligt detta alternativ att dröja flera år, innan det uttagna beståndet i dess helhet undergått besiktning. Enligt alternativ II komme besiktningskostnaderna under det första uttagningsåret att högst betydligt överstiga de normala. Vilket förfaringssätt, som borde tillämpas, ansågo utredningsmännen sig icke kunna bedöma. Avgörande hänsyn syntes böra tillmätas det allmänna läget vid tiden för övergången. Storleken av det hästbestånd, som på grund av redan verkställd anskaffning komme att stå till krigsmaktens förfogande, syntes även böra inverka på frågans avgörande.

Utredningsmännen lia i sina beräkningar upptagit kostnaderna under tre rubriker allteftersom de hänföra sig till uttagningsmyndighetens, hästbesiktningsmännens eller hästuttagningsnämndernas verksamhet. Beräkningarna avse de årliga kostnaderna efter genomförd organisation.

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1) Uttagningsmyndiglieten.

Under denna rubrik ha utredningsmännen beräknat dels 20,000 kronor till

avlöning åt personal vid uttagningsny-ndigheten dels ock 3,000 kronor till resor i samband med kontroll- och inspektionsverksamhet. Beträffande förstnämnda belopp anhåller jag att få hänvisa till vad jag därom anfört vid behandlingen av arméförvaltningens och arméns avlöningsanslag.

2) Hästbesiktningsmännen.

Beräkningarna under förevarande rubrik äro gjorda under den ovan angivna förutsättningen att besiktning och uttagning varje år verkställes inom en fjärdedel av uttagningsområdena.

Utredningsmännen ha på grundval av till dem lämnade uppgifter beräknat att den årliga besiktningen komme att omfatta i medeltal 40,000 hästar. För uppgiften skulle enligt vad utredningsmännen även inhämtat komma att anlitas omkring 40 veterinärer. Yarje besiktningsmans årliga verksamhet skulle alltså omfatta besiktning av i genomsnitt 1,000 hästar jämte upprättande av förslag till uttagning. Under antagande, att i medeltal 50 hästar skulle kunna besiktigas varje dag ha utredningsmännen räknat med att varje besiktningsman skulle bli sysselsatt omkring en månad varje år; häri inräknat erforderlig tid för resor, upprättande av uttagningsförslag m. m.

Såsom skälig ersättning för ifrågavarande arbetsuppgift ha utredningsmännen beräknat ett årsarvode å 1,000 kronor samt ett särskilt dagarvode å 15 kronor för varje förrättningsdag ävensom traktaments- och resekostnadsersättning enligt klass II C.

Under de förut angivna förutsättningarna, att varje besiktningsman skulle ha att besiktiga 1,000 hästar örn året och att i medeltal 50 hästar per dag komme att besiktigas, uppgå antalet förrättningsdagar för varje besiktningsman till 20; antalet dagar, under vilka traktamentsersättning komme att utgå, ha utredningsmännen skattat till 25. Slutligen lia utredningsmännen funnit den årliga resekostnadsersättningen till samtliga besiktningmän böra beräknas till 15,000 kronor.

De årliga ersättningsbeloppen till samtliga besiktningsmän efter första uttagningsåret skulle alltså enligt utredningsmännen uppgå till följande belopp:

Årsarvoden (40 X 1,000) ........... kronor 40,000

Dagarvoden (40 X 20 X 15) ............................................ » 12,000

Traktamenten (40 X 25 X 19) ............................................. » 19,000

Resekostnader .................................................................. » 15,000

Summa kronor 86,000

I avgivet utlåtande har arméförvaltningen funnit den sålunda föreslagna ersättningen till hästbesiktningsmännen vara skälig. Flertalet besiktningsmän komme nämligen att utgöras av civilanställda veterinärer. Till dem utgående arvoden borde vara så avvägda, att de beredde besiktningsmännen ersättning för i den civila tjänsteutövningen förlorad arbetsförtjänst. Med hänsyn till att i en del fall en veterinär kunde komma att under ett år besiktiga

96 Kungl. Majlis proposition nr 266.

mer än 1,000 hästar, borde årsarvodet utgå med förutom 1,000 kronor ytterligare 50 kronor för varje påbörjat 100-tal besiktigade hästar, med vilket antalet överstege 1,000. De årliga ersättningsbeloppen torde härigenom komma att något ökas nämligen ifrån beräknade 86,000 kronor till i runt tal

90,000 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke kunna dela utredningsmännens uppfattning rörande storleken av den ersättning, som borde utgå till hästbesiktningsman. Den gottgörelse, som utredningsmännen i sina kalkyler ansett skälig, måste statskontoret finna alltför frikostig. Ämbetsverket ville erinra örn att hästuttagningsman för närvarande — förutom resekostnads- och traktamentsersättning — för bestyret med uttagning åtnjöte en ersättning av 40 öre per häst. Statskontoret kunde för sin del icke finna anledning föreligga att frångå denna form för ersättningens bestämmande.

3) Hästuttagningsnämnderna.

Enligt utredningsmännens förslag skall i envar av rikets kommuner, vilkas antal utgör omkring 2,500, finnas en hästuttagningsnämnd, bestående av tre eller i vissa fall fem valda ledamöter. Nämnden skall ha till åliggande att närvara vid besiktning och att yttra sig över besiktningsmannens förslag till uttagning, varjämte nämnden erhållit vissa åligganden i samband med förberedelserna till besiktningen.

Vid kostnadsberäkningarna under förevarande rubrik ha utredningsmännen utgått från att uttagningen i fredstid bomme att omfatta 2,400 kommuner. Efter första uttagningsåret skulle alltså besiktning årligen förrättas i omkring 600 kommuner. Antalet ledamöter i varje nämnd har antagits utgöra tre, därvid bortsetts från de undantagsfall, då fem ledamöter komme att väljas.

Utredningsmännen ha ansett, att ledamot i hästuttagningsnämnd för inställelse vid besiktning bör åtnjuta traktaments- och resekostnadsersättning enligt klass IIE, varemot ersättning för i övrigt erforderliga sammanträden ej funnits böra ifrågakomma. För inställelse vid besiktning har beräknats åtgå i medeltal en dag. Resekostnadsersättningen för varje ledamots inställelse ha utredningsmännen skattat till i genomsnitt 5 kronor.

De sammanlagda ersättningsbeloppen årligen till ledamöterna i hästuttagningsnämndema ha i enlighet härmed av utredningsmännen beräkats till:

Traktamentsersättning (3 X 8 X 600) ................................. kronor 14,400

Resekostnadsersättning (3 X 5 X 600) ................................. » 9,000

Summa kronor 23,400

Chefen för armén och arméförvaltningen ha i avgivna utlåtanden ifrågasatt, huruvida icke det avsedda syftet med hästuttagningsnämndens medverkan kunde ernås, även om endast en ledamot av hästuttagningsnämnd vore närvarande vid besiktning. Härigenom skulle en icke oväsentlig besparing kunna vinnas. Emellertid talade å andra sidan enligt arméförvaltningens mening vissa skäl för den föreslagna ordningen, varför ämbetsverket icke ansåge sig böra påyrka en ändring av densamma.

97 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

Östergötlands läns hushållningssällskap Ilar ifrågasatt, huruvida icke ledamot i hästuttagningsnämnd borde erhålla ersättning efter klass IID.

Gävleborgs läns hushållningssällskap har föreslagit, att ledamot i hästuttagningsnämnd tillerkännes skäligt dagarvode vid förrättning jämte traktamentsersättning enligt klass IIE. För i övrigt erforderliga sammanträden syntes böra utgå traktamentsersättning enligt samma grund.

Arméförvaltningen har framhållit, att de med hästuttagningen förbundna kostnaderna — utom löner till personalen vid hästuttagningsmyndigheten — lämpligen borde sammanföras till ett anslag för »uttagning av hästar och hästfordon» av förslagsanslags natur under huvudrubriken »Anskaffning och vård av hästar m. m.».

Enligt det för riksdagen framlagda förslaget till ny rekvisitionslag skall Departementsdet ankomma på Kungl. Majit att utfärda bestämmelser örn uttagning i freds- c ie e”' tid av bland annat de hästar och hästfordon, vilka vid mobilisering erfordras för krigsmaktens ställande på krigsfot. Förslag till bestämmelser i sådant avseende har upprättats av de för revision av rekvisitionslagstiftningen tillkallade utredningsmännen, vilket förslag innebär en genomgripande omläggning av det nu gällande systemet för uttagningen.

Såsom utredningsmännen framhållit, ha erfarenheterna från beredskapstiden givit vid handen, att uttagningen av hästar i fredstid icke fungerat tillfredsställande. De uttagna hästarna ha sålunda i ej ringa utsträckning visat sig olämpliga för avsett ändamål och uttagningen torde ej sällan ha skett ojämnt, till förfång för de enskilda och näringslivet. En annan olägenhet har legat däri, att registreringen av de uttagna hästarna varit otillförlitlig och ej återspeglat de aktuella förhållandena.

I likhet med utredningsmännen är jag av den uppfattningen, att tillfredsställande effektivitet på detta område ej kan ernås, med mindre genomgripande organisatoriska ändringar vidtagas. Främst gäller det härvid att skapa en central och sakkunnig ledning för uttagningen. Endast härigenom torde ordning och stadga i systemet kunna upprätthållas. Genom att uttagningen centraliseras, möjliggöres även användandet av arbetsbesparande anordningar för registrering av det uttagna hästbeståndet. Slutligen kan uttagningen enligt ett centraliserat system ske efter mera enhetliga principer och under större anpassning till folkförsörjningens behov i de olika delarna av landet.

Jag anser i likhet med utredningsmännen, att den för ifrågavarande uppgift bäst lämpade myndigheten är arméförvaltningens intendenturdepartement, vars häst- och veterinärbyrå torde inrymma den största erfarenheten på området.

Under intendenturdepartementet i dess egenskap av hästuttagningsmyndighet böra finnas hästbesiktningsmän med uppgift att verkställa besiktning av hästar och upprätta förslag till uttagning. Jag delar utredningsmännens uppfattning, att endast veterinär bör ifrågakomma för uppdraget såsom hästbesiktningsman. Vidare ha utredningsmännen föreslagit inrättandet av särskilda kommunala organ, hästuttagningsnämnder, med uppgift att vid uttag-

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 8C7 42 7

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningen tillvarataga näringslivets och de enskilda hästägarnas intressen. Även detta förslag, vilket vunnit allmänt tillstyrkande, finner jag mig böra biträda,

Såsom av det föregående framgår ankommer det vid bifall till det i propositionen 1942: 201 framställda förslaget på Kungl. Majit att meddela i dessa hänseenden erforderliga bestämmelser.

Vid beräkningen av behovet av anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål anser jag mig på grund av vad sålunda anförts böra utgå från att det av utredningsmännen framlagda förslaget till uttagningsförordning i allt väsentligt lägges till grund för de bestämmelser i ämnet som böra meddelas vid bifall till det i propositionen 1942: 201 framlagda förslaget till rekvisitionslag.

Vidkommande arméförvaltningens förslag att erforderliga medel för bestridande av de med hästuttagningen förbundna kostnaderna — utom löner till personalen vid hästuttagningsmyndigheten —- borde sammanföras till ett anslag för uttagning av hästar och hästfordon av förslagsanslags natur under samlingsrubriken »Anskaffning och vård av hästar m. m.» finner jag detsamma vara värt beaktande. Jag förutsätter, att arméförvaltningen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 framlägger de förslag, som i sådant syfte äro påkallade. För budgetåret 1942/43 torde här avsedda medel böra bibehållas under den nuvarande samlingsrubriken. De medel, som enligt det följande erfordras för uttagning av motorfordon och motorredskap, torde böra upptagas under samma anslag som de nu ifrågavarande medlen. I anledning härav synes anslaget höra benämnas Uttagning av hästar och fordon m. m.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet i vad avser uttagning av hästar och hästfordon.

Vad först beträffar det av utredningsmännen föreslagna beloppet av 3,000 kronor till resor i samband med uttagningsmyndighetens kontroll- och inspektionsverksamhet anser jag, att detsamma, med hänsyn till att uttagning enligt det förordade systemet icke lärer kunna komma till stånd förrän år 1943, bör upptagas med ett till 1,000 kronor beräknat belopp.

Kostnaderna för hästbesiktningsmännen och hästuttagningsnämnderna torde böra beräknas från den förutsättningen att hela uttagningen under första uttagningsåret — såsom av utredningsmännen enligt alternativ II föreslagits — äger rum efter besiktning. Emellertid har redan anskaffning av hästar för krigsmaktens behov ägt rum i relativt stor omfattning och behovet av uttagning kan därför för närvarande väntas bli mindre än under vanliga förhållanden. Med hänsyn härtill och då det nya systemet icke kan beräknas träda i kraft förrän från och med år 1943, finner jag mig med nedan angivna jämkningar kunna lägga det av utredningsmännen uppskattade normala årliga medelsbehovet till grund för beräkningen av kostnaderna för budgetåret 1942/43. Jag finner mig därvid böra beräkna medel jämväl för bestridande av de med nu gällande bestämmelser förenade kostnaderna. Dessa kostnader, avseende tiden intill år 1943, då det nya systemet träder i kraft, beräknar jag till 15,000 kronor. Vad härefter angår kostnaderna för hästbesiktningsmännen

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

enligt de nya bestämmelserna finner jag ej anledning till erinran mot storleken av det av utredningsmännen beräknade beloppet till resekostnader, 15,000 kronor. Beträffande ersättningen i övrigt till hästbesiktningsmännen får jag i anledning av statskontorets yttrande framhålla, att på de blivande hästbesiktningsmännen måste ställas höga anspråk, varför ersättningen icke kan bestämmas i anslutning till de nu till civila hästuttagningsmän utgående ersättningsbeloppen. Ersättningen för besiktningsmannauppdraget bör bestämmas med hänsyn till detta förhållande. Jag anser mig därför böra biträda utredningsmännens förslag, i vad avser beräkningen av årsarvoden, tillhopa

40.000 kronor. Däremot synes mig det föreslagna beloppet 15 kronor till dagarvode böra jämkas till 10 kronor. I anledning härav beräknar jag posten till dagarvoden till 8,000 kronor. Beträffande posten till traktamenten finner jag densamma med hänsyn till det nyligen framlagda förslaget angående ändring i vissa delar av allmänna resereglemente! (propositionen 1942:130) böra höjas till ett belopp av 21,000 kronor. Jag beräknar sålunda de med hästuttagnings- och hästbesiktningsmännens verksamhet under nästkommande budgetår förenade kostnaderna till förslagsvis (15,000 + 15,000 + 40,000 +

8.000 + 21,000 =) 99,000 kronor.

Yad slutligen beträffar de av utredningsmännen till ledamöterna i hästuttagningsnämnderna beräknade årliga ersättningsbeloppen ha de i princip icke givit mig anledning till erinran. Ett under remissbehandlingen framkommet förslag, att endast en ledamot av nämnden skulle närvara vid besiktning, har jag, trots den besparing som därmed skulle vinnas, ej ansett mig böra biträda Jag finner mig på ovan angivna skäl i huvudsak kunna lägga utredningsmännens kalkyler, vilka avse kostnaderna under normalt verksamhetsår, till grund jämväl för beräknande av kostnaderna för nästkommande budgetår. Med hänsyn till de beslutade ändringarna i allmänna resereglemente! beräknar jag dock posten till traktamentsersättningar till

18.000 kronor. För nästkommande budgetår uppskattar jag alltså medelsbehovet för hästuttagningsnämndemas verksamhet till förslagsvis (18,000 +

9.000 =) 27,000 kronor.

På grund av det anförda torde de för uttagning av hästar och hästfordon erforderliga medlen böra för nästa budgetår uppskattas till förslagsvis (1,000 + 99,000 + 27,000=) 127,000 kronor. Det bör dock anmärkas, att beräkningarna av medelsbehovet, såsom av det sagda framgår, äro approximativa, varför belastningen kan komma att avvika från den nu beräknade.

II. Uttagning av motorfordon och motorredskap.

Uttagningen i fredstid av de motorfordon och motorredskap, som vid mobilisering erfordras för truppförbandens ställande på krigsfot, regleras för närvarande genom häst- och fordonsanskaffningslagen. Enligt denna sker uttagningen genom länsstyrelsernas försorg. Motorfordonen uttagas därvid med ledning av de hos länsstyrelserna förda automobilregistren, medan motorredskapen uttagas på grundval av uppgifter från ägarn ji.

I det förslag till uttagningsförordning, som upprättats av utrednings-

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

männen för revision av gällande rekvisitionslagstiftning, förordas ett helt nytt system för uttagning av motorfordon och motorredskap.

Utredningsmännen ha framhållit, att den nuvarande ordningen utan tvivel vore behäftad med brister, vilka till väsentlig del sammanhängde därmed, att automobilregistret på grund av sin uppställning knappast kunde anses möjliggöra en rationell uttagning. I detta avseende finge framhållas, att varje inventering av fordon utav t. ex. visst slag eller fabrikat krävde en ytterst tidsödande genomgång av registret blad för blad. Härtill komme, att registret ej medgåve en överblick av hela landets fordonsbestånd och dess fördelning på olika typer. Enligt utredningsmännens mening vore det med hänsyn till det anförda oundgängligen nödvändigt, att uttagningen verkställdes med ledning av ett centralt register enligt maskinellt system.

Utredningsmännen ha uppgivit, att ett centralt uttagningsförfarande i praktiken redan börjat tillämpas. Härom har anförts följande:

Inom arméförvaltningens tygdepartement föres från och med den 1 april 1941 ett centralt fordonregister, det s. k. militärregistret, över krigsmakten tillhöriga motorfordon. Registret är upplagt enligt s. k. Hollerithsystem med hålkortsblanketter.

Med anlitande av samma system föres därjämte hos tygdepartementet ett register över motorfordon, vilka med ledning av infordrade uppgifter från länsstyrelserna utvalts för att i händelse av behov inlösas av armén. Härigenom har i själva verket ett centralt uttagningsförfarande redan börjat tilllämpas under hand, och registret i fråga kan betraktas såsom ett »uttagningsregister».

Utredningsmännen ha funnit det ur alla synpunkter ändamålsenligt att anknyta bestämmelserna örn uttagning till det system, som sålunda redan vunnit tillämpning i praktiken.

Det föreslås alltså, att uttagningen av motorfordon och motorredskap skall verkställas av arméförvaltningens tygdepartement i egenskap av biluttagningsmyndighet samt att hos denna myndighet skall föras ett biluttagningsregister över uttagna motorfordon och motorredskap med uppgift tillika örn deras ägare. Biluttagningsmyndigheten avses skola handhava uttagningen för samtliga försvarsgrenars behov.

Det av utredningsmännen föreslagna förfarandet har följande innebörd.

Uttagningen av motorfordon och motorredskap skall i motsats till uttagningen av hästar och fartyg icke ske periodiskt.

En första allmän uttagning skall således äga rum, då de nya bestämmelserna trätt i kraft. Denna uttagning skall omfatta krigsmaktens hela mobiliseringsbehov jämte mobiliseringsreserv. Samtidigt upplägges uttagningsregistret. Ifrågavarande uttagning torde, framhålla utredningsmännen, till stor del komma att innefatta en stadfästelse av det förberedande arbete, som enligt vad ovan nämnts redan verkställts av tygdepartementet. Den första uttagningen skall, såvitt den avser motorfordon, ske med ledning av uppgifter, som uttagningsmyndigheten infordrar från vederbörande länsstyrelser. Uppgifter örn motorredskap avses skola överlämnas till uttagningsmyndigheten jämlikt kungörelsen den 12 november 1926 angående uppgiftsskyldighet beträffande motorredskap.

101 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sedan den första uttagningen verkställts och uttagningsregistret upplagts, åligger det enligt förslaget uttagningsmyndigheten att genom successiv kompletteringsuttagning vidmakthålla det uttagna beståndet vid föreskriven storlek och beskaffenhet. Kompletteringsuttagning erfordras således då uttaget fordon eller redskap övergått till ny ägare eller örn det förstörts eller skadats, så att det ej längre kan användas för avsett ändamål. Vidare bör kompletteringsuttagning äga rum, då uttaget fordon eller redskap faller för uppställd åldersgräns eller eljest ej längre uppfyller de fastställda fordringarna.

Kompletteringsuttagning av motorredskap avses skola ske i samma ordning som den första uttagningen av sådana redskap, d. v. s. med ledning av uppgifter enligt ovannämnda kungörelse.

För vidmakthållandet av det uttagna beståndet av motorfordon skall finnas en kompletterings reserv, ur vilken uttagning i mån av behov kan ske. Kompletteringsreserven utgöres av nyregistrerade motorfordon, varom uttagningsmyndigheten erhåller fortlöpande uppgifter från länsstyrelserna.

Endast motorfordon, vilka i särskild ordning besiktigats och därvid befunnits lämpliga för krigsbruk, skola enligt förslaget ingå i kompletteringsreserven. Bestämmelserna härom innehålla följande. Varje motorfordon, som enligt av chefen för armén utfärdade anvisningar kan ifrågakomma för uttagning, skall i samband med ordinarie första besiktning eller typbesiktning enligt motorfordonsförordningen tillika undergå särskild s. k. militär besiktning för utrönande av dess lämplighet för krigsbruk. Denna besiktning, som bör avse cylindervolym, bromssystem, frigångshöjd, lastutrymmets bredd, hyttkonstruktion, gengasverks placering m. m., förrättas av vederbörande bilbesiktningsman enligt de föreskrifter, som uttagningsmyndigheten utfärdar, över den militära besiktningen skall upprättas särskilt militärt besiktningsintyg, vilket skall fogas vid ansökan örn fordonets registrering hos vederbörande länsstyrelse. Av det militära besiktningsintyget skall framgå, huruvida fordonet är lämpligt för krigsbruk eller ej. I förra fallet åligger det länsstyrelsen att hos biluttagningsmyndigheten göra anmälan örn fordonets registrering. De fordon, örn vilka anmälan inkommit till uttagningsmyndigheten, skola särskilt förtecknas och bilda omförmälda kompletteringsreserv.

Jag övergår härefter till frågan örn de kostnader, som det föreslagna systemet kommer att medföra.

Utredningsmännen lia i sina kostnadsberäkningar förutsatt, att vederbörande bilbesiktningsman borde åtnjuta ersättning för militär besiktning i form av visst arvode för varje besiktigat fordon. Utredningsmännen ha därvid funnit lämpligt, att arvodet, vilket skall gäldas av statsmedel, oavkortat tillfaller besiktningsmannen och således icke redovisas till statsverket enligt bestämmelserna i instruktionen den 23 oktober 1936 (nr 564) för besiktningsmän för motorfordon.

En kort redogörelse för dessa bestämmelser torde i detta sammanhang vara erforderlig. Bilbesiktningsman är skyldig att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgiva redovisning beträffande de förrättningsavgifter, som

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

tillfallit honom i tjänsten. Av den sammanlagda uppbörden av dylika avgifter äger bilbesiktningsmannen tillgodogöra sig arvode med, för år räknat, hela den del av avgifternas summa, som icke överstiger visst belopp (5,000 kronor,

6,000 kronor eller 7,000 kronor alltefter stationsorten), hälften av den del av avgifternas summa, som med ett belopp av intill 7,000 kronor överstiger vad besiktningsmannen enligt vad nyss sagts äger odelat tillgodoräkna sig, samt en fjärdedel av överskjutande del av avgifternas summa. Den del av uppbörden, som besiktningsmannen sålunda icke äger tillgodoräkna sig såsom arvode, skall han inleverera till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Utredningsmännen ha med hänsyn till att arvodena avses skola oavkortat tillfalla besiktningsmannen och med stöd av de uppgifter de erhållit angående besiktningens ungefärliga omfattning och innebörd funnit sig böra räkna med följande arvodesbelopp, nämligen: vid besiktning i samband med första besiktning för personbil 3 kronor, för motorcykel och släpfordon 2 kronor, för buss och lastbil 5 kronor samt vid besiktning i samband med typbesiktning för bilar (däri inbegripna bussar, lastbilar och personbilar) 35 kronor, för släpfordon 20 kronor och för motorcyklar 10 kronor.

Med utgångspunkt från dessa arvodesbelopp och på grundval av uppgifter, som lämnats utredningsmännnen beträffande den sannolika omfattningen av besiktningen, ha utredningsmännen uppskattat de årliga kostnaderna för besiktningsmännens verksamhet till omkring 45,000 kronor.

Statskontoret har i yttrande över utredningsmännens förslag anfört, att det förefölle ämbetsverket som om skillnaden mellan vanlig besiktning och den militära besiktningen icke vore större än att den senare borde kunna utföras utan särskild ersättning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt erinringar mot förslaget att besiktningsarvodet skulle oavkortat tillfalla besiktningsmannen samt därvid framhållit, att den föreslagna ordningen för arvodets utbetalning helt folie utom ramen för de principer rörande redovisning och inleverering till statsverket av uppburna förrättningsavgifter, som fastställts i instruktionen för besiktningsmän för motorfordon. De avgifter, som utginge för den militära besiktningen, borde därför i likhet med andra motsvarande avgifter redovisas till styrelsen i vanlig ordning.

Departements- Såsom tidigare nämnts, tillämpas redan nu inom arméförvaltningens tygchefen. departement ett förfarande, som kan anses motsvara det föreslagna uttagningsförfarandet. Departementet är sålunda, ehuru provisoriskt, redan organiserat för arbetsuppgiften. Vid sådant förhållande saknar jag anledning att för närvarande ingå på frågan örn de organisatoriska ändringar inom departementet, vartill förslagets genomförande i en framtid kan komma att giva anledning. Utredningsmännens förslag att kombinera den ur militär synpunkt erforderliga besiktningen av motorfordon med sådan första besiktning respektive typbesiktning, som äger rum enligt motorfordonsförordningen, finner jag innebära en praktisk lösning.

De av utredningsmännen föreslagna besiktningsarvodena avses skola utgöra

103 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

ersättning för det ökade besvär, som föranledes av den militära besiktningen. Av de uppgifter, som från militärt håll lämnats angående besiktningens ändamål, framgår emellertid ej fullt klart, vilken extra arbetsbörda besiktningen kan medföra i de olika fallen. Därest arvodena, på sätt utredningsmännen förutsatt, oavkortat skola tillfalla besiktningsmännen och således icke till någon del inlevereras till statsverket, förefalla dock de föreslagna arvodena väl höga.

Emellertid anser jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att ifrågavarande arvoden på samma sätt som övriga förrättningsavgifter böra redovisas till statsverket. Därest så sker, torde enligt vad jag inhämtat minst hälften av arvodenas summa kunna beräknas återgå till statsverket. Med denna utgångspunkt torde emellertid en viss höjning av arvodenas belopp få anses skälig. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta hänseende efter närmare prövning meddela föreskrifter. Tills vidare anser jag mig böra beräkna kostnaderna för uttagning av motorfordon och motorredskap till förslagsvis 60,000 kronor.

På grund av vad jag nyss anfört örn redovisningen av arvodena torde det sålunda beräknade medelsbehovet i verkligheten innebära en ej oväsentlig kostnadsminskning i förhållande till utredningsmännens förslag.

III. Uttagning av fartyg.

I detta sammanhang torde få beröras vissa med utredningsmännens förslag till uttagningsförordning sammanhängande spörsmål rörande kostnaderna för det av dem förordade systemet för uttagning av fartyg.

I fartygsuttagningslagen den 9 april 1926 (nr 66) och kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 274) rörande tillämpning av fartygsuttagningslagen ha bestämmelser meddelats angående de förberedelser, som i fredstid äro erforderliga för till godoseende av behovet av fartyg ur handelsflottan eller eljest i enskild ägo vid mobilisering av krigsmakten. Enligt dessa bestämmelser uttages erforderligt antal fartyg av Kungl. Majit redan under fredstid. Förslag till uttagningen upprättas av en fartygsuttagningskommission, bestående av sex av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Kommissionen äger där så finnes nödigt förrätta besiktning å såväl till uttagning ifrågasatt som ock uttaget fartyg.

Samtliga kostnader för fartygsuttagningskommissionens verksamhet — utom arvode till kommissionens sekreterare, vilket utgår från marinens avlöningsanslag — bestridas från anslaget till flottans övningar. Kommissionens ledamöter äro enligt nu gällande bestämmelser icke berättigade till någon ersättning för sitt uppdrag.

Enligt de sakkunnigas förslag till uttagningsförordning skola de förberedande åtgärderna i fredstid med avseende å uttagningen alltjämt omhänderhavas av en fartygsuttagningskommission. En nyhet i förslaget är emellertid, att den besiktning av till uttagning ifrågasatt eller uttaget fartyg, som hittills ålegat kommissionen, skall ombesörjas av militär myndighet — chefen för marinen underställd myndighet i fråga örn fartyg, avsedda för marinen, samt chefen för försvarsstaben underställd myndighet beträffande fartyg, av-

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sedda för armén. Vid besiktningen skall dock ledamot eller annan befattningshavare i kommissionen ävensom vederbörande förste fartygsinspektör äga vara närvarande. Enligt förslaget skall vidare fartygsägare, som genom besiktning tillskyndas förlust, vara berättigad till ersättning av allmänna medel med belopp, som bestämmes genom överenskommelse mellan vederbörande myndighet och fartygsägaren eller, därest enighet ej kan vinnas, enligt föreskrifterna i lagen örn skiljemän. Enligt förslaget bör vidare ledamot och sekreterare i fartygsuttagningskommissionen av statsmedel åtnjuta ersättning enligt vad därom särskilt stadgas.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att, därest Kungl. Majit i anslutchefen. ning till utfärdande av den rekvisitionslag, som må komma att av riksdagen antagas, skulle finna sig böra utfärda bestämmelser om uttagning av fartyg i enlighet med utredningsmännens förslag, ökade kostnader komma att uppstå för det förberedande uttagningsförfarandet i två hänseenden, nämligen beträffande ersättning till fartygsägare för förlust, som tillskyndas honom vid besiktning, samt i fråga örn ersättning till ledamot av fartygsuttagningskommissionen. Ökade kostnader torde även kunna förväntas uppstå för besiktningsförfarandet i form av rese- och traktamentskostnader. Samtliga nu utgående kostnader liksom även de, som tillkomma i händelse Kungl. Majit framdeles utfärdar uttagningsförordning i överensstämmelse med utredningens förslag, böra enligt min mening bestridas från ett särskilt å riksstaten uppfört anslag. Svårigheter föreligga emellertid, såsom även utredningsmännen framhållit, att för närvarande överblicka storleken av de kostnader, som enligt utredningsmännens förslag kunna komma att bestridas från ett dylikt anslag. Särskilt gäller detta frågan i vilken utsträckning ersättning till fartygsägare för förlust vid besiktning kan komma att utgå. Med hänsyn härtill har jag icke ansett mig böra för budgetåret 1942/43 föreslå någon ändring i fråga örn sättet för bestridandet av förekommande kostnader för uttagning av fartyg utan torde dessa — bortsett från arvodet till sekreteraren — jämväl för nästa budgetår böra utgå från anslaget till flottans övningar. Jag förutsätter emellertid, att, sedan bestämmelser rörande ifrågakommande ersättningsgrunder utformats och någon erfarenhet vunnits i fråga örn anslagsbelastningen för ifrågavarande ändamål, förslag av myndigheterna framlägges om uppförande av ett särskilt anslag å riksstaten för bestridandet av kostnader av ifrågavarande art.

I enlighet med vad sålunda anförts under I. Uttagning av hästar och hästfordon samt II. Uttagning av motorfordon och motorredskap torde anslaget till uttagning av hästar och fordon m. m., vilket anslag bör uppföras med ett förslagsvis anvisat belopp, böra beräknas till (127,000 + 60,000 =) 187,000 kronor, vilket belopp dock synes böra avjämnas till 190,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för armén till Uttagning av hästar och fordon m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

l3:o) Reservationsanslaget till Armén: Övriga expenser m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 30) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för armén till övriga expenser m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 960,000 kronor.

I statsverkspropositionen har jag lämnat en redogörelse för beräkningen av ifrågavarande anslag, vilken beräkning i huvudsak ansluter sig till arméförvaltningens i skrivelsen rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framlagda förslag. I förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär det i statsverkspropositionen framlagda förslaget en minskning av anslaget med 5,000 kronor till följd av att medelsbehovet för telefonabonnemangsavgifter till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare beräknats lägre än som skett för innevarande budgetår.

I försvarspropositionen har anslaget till övriga expenser beräknats till ett belopp av 1,200,000 kronor för år såväl under övergångsperioden som efter genomförd organisation.

Med hänsyn till att redan under nästa budgetår nya staber och truppförband beräknas skola tillkomma inom arméorganisationen torde en höjning av expensanslaget för budgetåret 1942/43 i förhållande till vad i statsverkspropositionen föreslagits vara erforderlig. Jag får därför föreslå, att medelsbehovet beräknas till 1,350,000 kronor, varvid jag dock — såsom tidigare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anförts — förutsätter, att från förevarande anslag bestridas kostnaderna för förekommande årliga bidrag till hemvärnsområdesbefälhavarna för av dem upplåtna expeditions- och förrådslokaler. På Kungl. Maj:t synes böra ankomma att fastställa stat för anslaget.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 30, framställda förslag — föreslå riksdagen

att för armén till övriga expenser m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor.

I4:o) Reservationsanslag till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel.

Försvarsutredningen har för vissa engångsanskaffningar av intendenturmateriel, innefattande utrustnings- och ersättningsbehov samt behov för nytillkommande kaserner, beräknat kostnaderna under femårsperioden 1942/47 till 46,340,000 kronor. För samma ändamål har jag i försvarspropositionen räknat med kostnader örn tillhopa 48,500,000 kronor.

Av sistnämnda belopp belöpa 33,480,000 kronor å sådan materiel, som erfordras för fyllandet av behovet av mobiliseringsutrustning. Medel för denna anskaffnings genomförande lia emellertid av Kungl. Majit ställts till förfogande från vederbörligt för innevarande budgetår upptaget förskottsanslag. Den ytterligare medelsanvisningen för genomförandet av den i försvarspropositionen angivna materielanskaffningen kan i motsvarande mån

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

minskas, varför under den kommande femårsperioden beräknas komma att érfordras endast (48,500,000 — 33,480,000=) i runt tal 15,000,000 kronor, motsvarande en medelkostnad per år under femårsperioden av 3,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört i fråga örn grunderna för finansieringen av engångskostnader av ifrågavarande art får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning av intendenturmateriel för armén intill ett belopp av

15,000,000 kronor;

dels för armén till Anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av

15,000,000 kronor.

I5:o) Reservationsanslaget till Armén: Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 40) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att för armén till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Vid statsverkspropositionens framläggande framhöll jag, att det vore svårt att överblicka medelsbehovet under förevarande anslag, enär den militära undervisningen och kursverksamheten kunde förväntas röna inverkan av resultatet av den då pågående försvarsutredningen. Arméförvaltningen hade emellertid, framhöll jag, vid en preliminär uppskattning av medelsbehovet funnit, att detta i stort sett kunde för nästa budgetår beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 1,300,000 kronor. Häremot syntes mig intet vara att erinra, och jag föreslog alltså, att anslaget måtte upptagas i riksstaten med oförändrat belopp. Jag framhöll i anslutning därtill, att det borde få tillkomma Kungl. Majit att verkställa den fördelning av anslaget mellan dess båda undertitlar — de fasta undervisningsverken respektive särskilda skolor och utbildningskurser m. nr. — som kunde finnas lämplig, ävensom att i övrigt meddela närmare bestämmelser rörande anslagsmedlens disposition.

Det torde emellertid kunna förväntas, att medelsbehovet under detta anslag kommer att för nästa budgetår överstiga det i statsverkspropositionen äskade beloppet. I likhet med försvarsutredningen har jag nämligen, såsom framgår av försvarspropositionen, funnit mig böra förorda att dels vissa befintliga skolor omorganiseras dels ock vissa nya skolor inrättas i syfte att skapa fasthet och stadga i utbildningsorganisationen. Då en del av dessa förändringar i fråga örn undervisningsanstalternas organisation m. m. enligt vad jag i det föregående anfört avses skola genomföras redan under nästa budgetår följer härav

107 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ett ökat medelsbehov. Vid fullt genomförd organisation har anslagsbehovet beräknats till 1,850,000 kronor och under uppsättningsperioden till i genomsnitt 1,750,000 kronor per år. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 1,500,000 kronor eller till ett belopp, som med 200,000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade och det i statsverkspropositionen för nästa budgetår äskade. Fördelningen av anslaget mellan de båda undertitlarna kan icke nu angivas, utan torde denna, såsom jag redan i statsverkspropositionen förordat, böra få verkställas av Kungl. Majit. Under erinran att arméförvaltningen i sin petita för innevarande budgetår hemställt örn särskilt anslag med 25,000 kronor till bidrag till föreningen Försvarsfilm får jag hemställa, att denna förening liksom hittills bör understödjas från nu förevarande anslag med belopp som prövas skäligt.

Med hänsyn till angivna förhållande får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 40, framställda förslag — föreslå riksdagen

att för armén till Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I6:o) Reservationsanslaget tili Armén: Truppförbandens övningar.

Kungl. Majit har i statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 41) föreslagit riksdagen, att för armén till truppförbandens övningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,800,000 kronor.

Vid framläggandet av statsverkspropositionen beräknade jag i enlighet med arméförvaltningens förslag medelsbehovet under nedan angivna titlar sålunda:

Titel I Befälsövningar ............................................. kronor 150,000

» II Truppförbandens vanliga övningar .................. » 2,270,000

» III Målflygning och målbogsering ........................ » 1,250,000

» IV Drivmedel ...................................................... » 2,700,000

Y Hemvärnets övningar ....................................... » 420,000

Summa kronor 6,790,000

I anslutning till försvarsutredningens förslag har jag i försvarspropositionen beräknat medelsbehovet under detta anslag till 11,000,000 kronor efter genomförd organisation och till i genomsnitt 9,800,000 kronor per år under uppsättningsperioden.

Med hänvisning härtill får jag nu på nytt upptaga frågan örn beräkningen av medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1942/43.

Yad först angår medelsbehovet under titel I, befälsövningar, synes på grund av befälskaderns ökning under nästa budgetår en höjning med 50,000 kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet vara erforderlig. Titelns belopp kommer därigenom att uppgå till 200,000 kronor.

I fråga örn titlarna II och V —■ truppförbandens vanliga övningar respektive hemvärnets övningar — ifrågasätter jag icke ändring i förhållande till do i statsverkspropositionen verkställda beräkningarna.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Under titel III, målflygning och målbogs ering, bör enligt de av försvarsutredningen i dess betänkande (sid. 332) angivna beräkningsgrunderna, upptagas ett belopp av 1,150,000 kronor, eller 100,000 kronor mindre än det i statsverkspropositionen beräknade beloppet.

Anslagsposten under titel IY, drivmedel, vilket i statsverkspropositionen upptogs med 2,700,000 kronor, måste höjas med ett betydande belopp med hänsyn till dels den stora ökning av drivmedelsåtgången, som blir en följd av den ökade motoriseringen inom armén, dels ock inträffade prishöjningar på drivmedel. Vid fullt genomförd organisation har under denna titel beräknats skola upptagas ett belopp av 7,000,000 kronor. För nästa budgetår torde medelsbehovet böra beräknas till 4,500,000 kronor.

Jag uppskattar sålunda medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1942/43 till (200,000 + 2,270,000 + 1,150,000 + 4,500,000 + 420,000 —)

8,540,000 kronor eller avrundat 8,500,000 kronor. På Kungl. Majit torde få ankomma att fördela anslaget å de olika titlarna samt att meddela erforderliga bestämmelser rörande medlens disponerande m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med återkallande av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 41, framställda förslag -—- föreslå riksdagen

att för armén till Truppförbandens övningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 8,500,000 kronor.

I7:o) Reservationsanslaget till Armén: Vapen och ammunition m. m.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 47) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för armén till vapen och ammunition m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 32,000,000 kronor. Rörande de närmare grunderna för beräkningen av medelsbehovet under anslaget torde jag få hänvisa till det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden.

Försvarsutredningen har i sitt betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet under den närmaste femårsperioden beräknat kostnaderna under arméns anslag till vapen och ammunition såväl i vad avser uppsättningsperioden som ock efter fullt genomförd organisation till samma belopp som i statsverkspropositionen angivits såsom erforderligt under nästkommande budgetår. Emellertid har jag i försvarspropositionen räknat med att kostnaderna under förevarande anslag under femårsperioden skola kunna begränsas till 19,400,000 kronor per budgetår. Beträffande minskningen i förhållande till försvarsutredningens beräkningar torde jag få hänvisa till de handlingar, som överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

I anslutning till vad sålunda i försvarspropositionen förordats torde förevarande anslag för nästa budgetår böra upptagas med ett belopp av 19,400,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen framställda förslag — föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 109

att för armén till Vapen och ammunition m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 19,400,000 kronor.

I8:o) Reservationsanslag till Armén: Engångsanskaffning av ammunition.

Försvarsutred ningen har beräknat engångskostnaderna under femårsperioden 1942/47 för anskaffning av den för försvarsplanens genomförande erforderliga ammunitionen för utrustnings- och ersättningsändamål till

36,000,000 kronor för arméns del. I försvarspropositionen har jag räknat med ett medelsbehov under femårsperioden för ifrågavarande ändamål av 71,500,000 kronor. Eörande de närmare beräkningsgrunderna torde jag få hänvisa till de handlingar, som överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

Medelkostnaden per budgetår under femårsperioden för den i försvarspropositionen förordade anskaffningen utgör 14,300,000 kronor. Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört rörande grunderna för finansieringen av kostnader för ifrågavarande engångsanskaffning får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning av ammunition för armén intill ett belopp av 71,500,000 kronor;

dels för armén till Engångsanskaffning av ammunition för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,300,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majlis bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av

71,500,000 kronor.

I9:o) Reservationsanslaget till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 49) upptogs med beräknat belopp, 7,000,000 kronor, ett reservationsanslag för armén till motor- och anspannsfordon. I anförande till statsrådsprotokollet framhöll jag, att den slutliga anslagsberäkningen borde ske i samband med prövningen av 1941 års försvarsutrednings förslag.

Jag återkommer nu till beräkningen av medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1942/43.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3,300,000 kronor. Från detsamma bestridas kostnaderna för motorfordon och motormateriel, hästfordonsmateriel och cykelmateriel.

I försvarspropositionen har beräknats ett anslagsbehov för nu ifrågavarande ändamål av 8,150,000 kronor per budgetår vid fullt genomförd organisation samt en medelkostnad för år av 7,670,000 kronor under uppsättningsperioden. Kostnaderna ha därvid beräknats efter i huvudsak de grunder, som angivits av försvarsutredningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 4,000,000 kronor, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

anvisade anslaget innebär en ökning nied 700,000 kronor. Ökningen betingas av att antalet motorfordon och cyklar vid armén redan under nästa budgetår beräknas komma att ökas men dock icke i den omfattning, som beräknades vid statsverkspropositionens framläggande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser för anslagets disposition, som kunna komma att visa sig erforderliga.

Med åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för armén till Motor- och anspannsfordon m. m. för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

20:o) Reservationsanslaget till Armén: Anskaffning av tygmateriel.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har ifrågavarande anslag upptagits med ett till 110,000,000 kronor beräknat belopp.

Av mitt anförande till statsrådsprotokollet framgår, att av nämnda belopp tillhopa 99,000,000 kronor avsågo å budgetåret 1942/43 belöpande kostnader för den materielanskaffning örn tillhopa (35,000,000 + 104,000,000 +

109,000,000 =) 248,000,000 kronor, varom riksdagen på förslag av Kungl. Majit (propositionerna 1940 U: 60, punkten 1, 1941: 2, bilaga 4, punkten 2 och 1941:319, punkten 1) fattat beslut. Frågan örn och i vad mån ytterligare medel under budgetåret bomme att erfordras under anslaget vore, framhöll jag, beroende av resultatet av försvarsutredningen. Tills vidare ansåg jag mig böra räkna med ett medelsbehov av 110,000,000 kronor. Jag anhåller nu att få återkomma till denna anslagsfråga.

Jag får därvid till en början erinra, att för den materielanskaffning örn tillhopa 248,000,000 kronor, varom ovan förmälts, riksdagen hittills anvisat delbelopp örn 13,000,000 kronor (skrivelse 1940 U: 73), 44,000,000 kronor, (skrivelse 1941:57), 47,000,000 kronor (skrivelse 1941:4) och 36,000,000 kronor (skrivelse 1941: 493), eller tillhopa 140,000,000 kronor. För slutlikvider för denna materiel erfordras sålunda anvisningar å ytterligare 108,000,000 kronor, därav såsom förut framhållits 99,000,000 kronor för budgetåret 1942/43.

Försvarsutredningen har beräknat engångsanskaffning av tygmateriel erforderlig under femårsperioden för en kostnad av tillhopa 495,470,000 kronor. Utre_dningen har därvid enligt uppgift utgått från materielläget den 1 november 1941. I försvarspropositionen har jag räknat med en kostnadsökning för ifrågavarande materielanskaffning i förhållande till försvarsutredningens förslag med tillhopa 25,340,000 kronor till 520,810,000 kronor. I fråga örn anledningen till denna ökning får jag hänvisa till de handlingar, som i särskild ordning överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

Här må emellertid framhållas, att viss del av den materielanskaffning, varmed sålunda räknats för den nya organisationen, kan anses tillgodosedd i och med den anskaffning, som med stöd av riksdagens förenämnda beslut

lil

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

är under genomförande. Enligt vad jag inhämtat kunna, därest den sålunda beslutade materielanskaffningen fullföljes i planerad omfattning, kostnaderna för den av försvarsutredningen angivna anskaffningen minskas med omkring

38,000,000 kronor.

Av vad sålunda anförts framgår, att för slutförande av redan beslutad anskaffning samt för genomförande av den i försvarspropositionen avsedda anskaffningen av tygmateriel erfordras (108,000,000 + 520,810,000 —

38,000,000 =) 590,810,000 kronor. I det anslagsbelopp å omkring 109,000,000 kronor, som för tygmaterielanskaffning beräknats i den förutnämnda propositionen 1941: 319 och varav ett belopp av 36,000,000 kronor som nämnts redan anvisats av riksdagen, ingår emellertid ett belopp å 28,000,000 kronor, vilket belöper på materielanskaffning för av beredskapen föranledd förslitning. Vid anmälan av denna anslagsfråga utgick jag från att sistnämnda kostnader, ehuru av natur att bestridas från vederbörligt anslag å förskottsstaten, av praktiska skäl borde anvisas å riksst-aten. Vid ett genomförande av den anslagstekniska anordning för bestridande av kostnader för engångsanskaffning av materiel, för vilken inledningsvis redogjorts och vilken bör tillämpas vid medelsanvisning för anskaffning av tygmateriel för armén, böra de anslag, som upptagas på riksstaten, icke inbegripa utgifter, vilka böra bestridas med anlitande av förskottsanslag. På grund härav synes nämnda belopp av 590,810,000 kronor böra minskas med 28,000,000 kronor till 562,810,000 kronor och Kungl. Majit i vanlig ordning taga vederbörligt förskottsanslag i anspråk för bestridande av nämnda av beredskapen föranledda kostnader.

Under hänvisning till vad sålunda yttrats föreslår jag, att riksdagens bemyndigande utverkas till beställning av tygmateriel intill ett belopp av sammanlagt högst (520,810,000 — 38,000,000 =) i avrundat tal 482,800,000 kronor, d. v. s. det belopp, som erfordras för genomförandet av den i försvarspropositionen förordade tygmaterielanskaffningen med avdrag för den materiel till ett värde av omkring 38,000,000 kronor, vars anskaffning enligt vad jag i det föregående anfört redan beslutats.

I fråga örn arméns tygmateriel är det särskilt angeläget att anskaffningsprogrammet om möjligt påbörjas redan under innevarande budgetår, icke minst av den anledningen att därigenom tillfälle beredes att utlägga beställningar i omedelbar anslutning till nu pågående. Enligt vad jag under hand inhämtat beräknas ett belopp av minst 60,000,000 kronor komma att erfordras under nämnda budgetår för bestridandet av dellikvider för sådana beställningar, som med fördel kunna utplaceras före den 1 juli 1942. I annat sammanhang föreslår jag Kungl. Majit att förelägga riksdagen medelsäskande å den löpande riksstaten till angivna belopp.

Under förutsättning att ett anslag av 60,000,000 kronor anvisas för budgetåret 1941/42, skulle under femårsperioden 1942/47 för slutförande av hittills beslutad anskaffning och för genomförandet av den av försvarsväsendets omorganisation betingade anskaffningen erfordras (562,810,000 — 60,000,000 =) i avrundat tal 503,000,000 kronor, motsvarande en medelkostnad per budgetår under femårsperioden av 100,600,000 kronor. Under erinran örn vad inled-

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningsvis yttrats föreslår jag dock att för nästa budgetår förevarande anslag uppföres med i avrundat tal 120,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande tygmateriel för armén intill ett belopp av

482,800,000 kronor;

dels för armén till Anskaffning av tygmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 120,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av 482,800,000 kronor.

2l:o) Reservationsanslag till Armén: Anskaffning av båtmateriel.

I försvarspropositionen har bland engångskostnaderna för materielanskaffning under femårsperioden för arméns del upptagits ett belopp av 760,000 kronor, avsett för båtmateriel för sjötransporter av trupp inom vissa fästningsområden. Denna anskaffning synes böra genomföras i sin helhet redan under nästkommande budgetår. Jag hemställer förty, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen,

att för armén till Anskaffning av båtmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 760,000 kronor.

22:0) Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets verkstads-

nämnd underställda fabriker.

I skrivelse den 30 december 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd bland annat äskat ett belopp örn 500,000 kronor för örn- och tillbyggnader samt löpande anskaffningar vid de nämnden underställda fabrikerna under budgetåret 1942/43. Nämnden hade vid beräkningen av anslagets storlek utgått från att antalet och storleken av de fabriker, som nämnden nu dreve, icke under budgetåret nämnvärt ökades. Det vore nämndens avsikt att från fall till fall hos Kungl. Majit hemställa att medel ur anslaget måtte ställas till förfogande för bestämt ändamål.

Av ett av riksräkenskapsverket den 27 februari 1942 avgivet utlåtande framgår, att riksräkenskapsverket under hand inhämtat, att det begärda anslaget vore avsett att täcka kostnaderna för vissa maskinanskaffningar samt anordnande av fundament för maskinerna. Anslaget syntes icke böra hänföras till fastighetsredovisningen utan uppföras under fjärde huvudtiteln. Riksräkenskapsverket förutsatte, att anslaget icke finge användas för tillbyggnader, ombyggnader eller reparationer av fabriksfastigheterna. Frågan örn medelsbehovets storlek undandroge sig riksräkenskapsverkets bedömande.

Såsom av riksräkenskapsverkets yttrande framgår avser det begärda anslaget motsvarande ändamål som det anslag å 1,634,000 kronor, som Kungl. Majit i proposition nr 249 föreslagit årets riksdag att anvisa å tilläggsstat II

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

för innevarande budgetår. Jämväl ifrågavarande framställning ingår såsom ett led i strävandena från nämndens sida att bringa omkostnadsberäkningarna vid nämnden underställda fabriker i så nära överensstämmelse som möjligt med den civila industriens. För de grunder verkstadsnämnden funnit böra tillämpas för erhållande av en rättvisande kalkylering har redogörelse lämnats i samband med förenämnda proposition.

Jag har intet att erinra mot att särskilt anslag jämväl för nästkommande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål, d. v. s. för nyanskaffning och utrustning och för sådan ersättningsanskaffning, som icke kan ske genom ianspråktagande av medel, som i särskild ordning avsatts för maskinparkens förnyelse m. m. I enlighet med verkstadsnämndens förslag förordar jag, att ett anslag av 500,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Såsom riksräkenskapsverket anfört, bör detta anslag icke få användas för till- eller ombyggnad av fabriksfastigheterna eller för reparation av desamma. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd underställda fabriker för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

23:o) Förslagsanslaget till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 61) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till marinens aktiva personal m. fl. för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 27,000,000 kronor.

Marinens avlöningsanslag upptogs i riksstaten för innevarande budgetår med ett belopp av 23,800,000 kronor. För anslaget har fastställts följande av-

löningsstat:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 18,650,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................... » 245,000

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ...... » 210,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............................................. kronor 280,000

b) viss icke-ordinarie personal vid marin-

ingenjörkåren, förslagsvis ............... » 78,000

c) viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren, förslagsvis..................... » 125,000

d) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis » 65,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

867 42 8

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

e) musikelever ................................. kronor 5,400

f) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ........................... » 12,000

5. Arvoden ock övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ............................................................

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .....................................................................

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .......................................

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ...............................................................

9. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................

kronor

»

»

»

»

»

565,400

177,329

80,000

2,969,271

Summa förslagsanslag kronor 23,800,000

För nästa budgetår torde medelsbehovet under anslaget böra beräknas under samma anslagsposter som för innevarande budgetår, dock med den förändringen, att den för fänrikars avlöningar avsedda anslagsposten bör benämnas »avlöningar till fänrikar» samt delposten till extra ordinarie tjänstemän »extra ordinarie och extra tjänstemän». Härjämte erfordras ändring i avlöningsstatens uppställning med hänsyn till det nya systemet för arvodespersonalens avlöning.

Anslagsberäkningen för nästa budgetår ansluter sig till det förslag till organisationsändringar, som jag i försvarspropositionen förordat och som beräknas komma att genomföras under budgetåret. Å de förslag till personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, har upptagits den personal, som beräknas bliva erforderlig för den nya organisationen under det kommande budgetåret.

Under åberopande av vad jag inledningsvis under punkten l:o) anfört rörande vissa gemensamma frågor får jag beträffande medelsbehovet under de olika avlöningsposterna och personalbehovet för marinen i övrigt anföra följande:

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Amiralitetet. Under denna rubrik ha upptagits de beställningar, vilka jag i försvarspropositionen ansett böra hänföras till amiralitetet.

Marinstaben. För nästa budgetår ifrågasättes ingen ändring i förhållande till innevarande budgetår.

Marindistrikten. Under marindistrikten ha upptagits de båda marindistriktscheferna för Västkustens och Öresunds marindistrikt. Såsom i försvarspropositionen framhållits torde befattningen såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt böra under nästa budgetår uppehållas av en regementsofficer i reserven.

Flottan. För cheferna för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv äro för närvarande uppförda särskilda beställningar i lönegraderna Ob 2 respektive Ob 1. Försvarsutredningen har i avvaktan å resultatet av särskild utredning rörande örlogsvarvens ställning och organisation icke ifrågasatt någon för-

115 Kungl. Maj.ts 'proposition nr 266.

ändring i löneställningen. För egen del förordade jag i försvarspropositionen i anslutning till ett av försvarsberedningen väckt förslag, att därest varvschefsbefattningarna bleve lediga innan nyssnämnda utredning avslutats befattningarna icke borde tillsättas annorledes än på förordnande. I överensstämmelse härmed har i förslaget till personalförteckning intagits en anmärkning av denna innebörd.

Antalet kommendörer ökas, såsom av personalförteckningen framgår, med tre. Dessa tre beställningar äro avsedda för inspektören för sjöartilleriet, inspektören för torped- och undervattensbåtvapnen samt inspektören för minväsendet, vilka beställningar — såsom i försvarspropositionen av mig framhållits — böra tillkomma under budgetåret 1942/43, därest detta med hänsyn till personaltillgången befinnes möjligt.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av medelsbehovet under sjökarteverkets avlöningsanslag (fjärde huvudtiteln, punkten 124) förordade jag, att till en särskild sjömätningsavdelning skulle sammanföras den militära och den allmänna sjömätningsverksamheten. Avdelningen skulle bildas genom sammanslagning av nuvarande sjömätningssektionen och militärdetaljen. Jag förklarade mig intet hava att erinra mot att den nya avdelningen ställdes under ledning av en officer vid flottan i lönegraden Oa 4 eller Oa 5. Ett genomförande av förslaget skulle, framhöll jag, i personellt hänseende innebära att en befattningshavare i lönegraden Oa 3, som nu vore föreståndare för sjömätningssektionen, utbyttes mot nämnde befattningshavare av regementsofficers grad. 1941 års försvarsutredning har vid uppgörandet av sina personalberäkningar för flottans del för befattningen såsom chef för sjömätningsavdelningen upptagit en regementsofficersbeställning i lönegraden Oa 4. Utredningen har emellertid förutsatt, att hinder icke skall möta att, därest så befinnes lämpligare, i befattningen placera en officer av den högre regementsofficersgraden (Oa 5). Vad sålunda av utredningen föreslagits föranleder icke någon erinran från min sida. I personalförteckningen har därför nämnda befattningshavare inräknats i antalet regementsofficerare i lönegraden Oa 4.

Tidigare har jag vid behandlingen av försvarsstabens avlöningsanslag föreslagit, att lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt skola bestridas från nämnda anslag. Med hänsyn härtill lia för anstaltens behov avsedda, hittills på marinens personalförteckning upptagna beställningar för officerare — liksom även vissa beställningar för underofficerare — avförts från förteckningen.

Såsom jag tidigare framhållit har försvarsutredningen föreslagit, att begreppet ordinarie fänrik slopas och att fänrik skall vara icke-ordinarie beställ ningshavare. I begreppet fänrik skulle sålunda i och för sig ligga att befattningshavaren i fråga vore att anse som icke-ordinarie, varför bestämningen »extra ordinarie» i fortsättningen icke skulle erfordras. Vad sålunda föreslagits har jag vid framläggandet av försvarspropositionen biträtt.

För innevarande budgetår finnes i marinens personalförteckning för den ordinarie personalen uppfört ett antal fänriksbeställningar i lönegraden Oa 1 för de olika personalkårcrna. Innehavarna av samtliga dessa beställningar be-

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

räknas emellertid före den 1 juli 1942 hava befordrats till löjtnantsbeställning. Med hänsyn härtill erfordras för budgetåret 1942/43 icke några fänriksbeställningar å aktiv stat. Till fråga om avlöningsmedel för fänrikar av den nya kategorien återkommer jag i det följande.

1941 års försvarsutredning har föreslagit, att den nuvarande flaggkorpralsgraden slopas och att de nuvarande flaggkorpralsbeställningarna överflyttas till underofficerskåren. Utredningen, som vidare verkställt en omprövning av fördelningen av beställningarna inom dessa kårer, har räknat med ett bibehållande a-v beställningarna i de tre nuvarande lönegraderna UO 3—UO 1. Till lönegraden UO 3 ha därvid hänförts de nuvarande förrådsförvaltarna ävensom vissa andra mer ansvarsfulla befattningar, som hittills hänförts till lägre lönegrad. De till lönegraden hänförda befattningarna föreslås skola benämnas förvaltningsunderofficerare. I lönegraden UO 2 ha bibehållits de nuvarande flaggunderofficerarna. Underoffcerarna av 2. graden föreslås skola kvarstå i lönegraden UO 1; till denna lönegrad föreslås skola överföras jämväl de nu bland manskapet, lönegrad Mb 2, upptagna flaggkorpralerna. Antalet beställningar på aktiv stat i de olika för underofficerare avsedda lönegraderna föreslås för flottans del vid fullt genomförd organisation utgöra 69 förvaltningsunderofficerare, 435 flaggunderofficerare och 1,176 underofficerare av 2. graden. För budgetåret 1942/43 föreslås å stat skola upptagas 29 förvaltningsunderofficerare (ökning med 8 i förhållande till budgetåret 1941/42), 316 flaggunderofficerare och 810 underofficerare av 2. graden.

I försvarspropositionen har jag biträtt förslaget örn slopande av den nuvarande flaggkorpralsgraden för personal på aktiv stat. Vidare har jag i princip biträtt utredningens förslag i fråga örn fördelningen av underofficersbeställningarna å olika lönegrader, dock att jag på anförda skäl icke funnit mig kunna taga slutlig ställning i fråga örn antalet beställningar i lönegraden UO 3 utan ansett det böra ankomma på prövning för varje budgetår, huruvida nya beställningar inom denna lönegrad borde inrättas.

Försvarsutredningen, som räknat med att 224 av de nuvarande till ett antal av 424 uppgående flaggkorpralerna skola kunna överföras till underofficersbeställning från och med ingången av budgetåret 1942/43, har i antalet underofficerare av 2. graden inräknat förutnämnda antal flaggkorpraler. Återstående 200 flaggkorpraler åter ha beräknats först under loppet av budgetåret kunna befordras till underofficersbeställning. Det synes mig emellertid lämpligast att antalet i personalförteckningen för budgetåret 1942/43 upptagna underofficerare av 2. graden så bestämmes, att utrymme för befordran jämväl för dessa 200 flaggkorpraler vinnes. I anmärkning till personalförteckningen torde emellertid i anslutning härtill böra föreskrivas, att ett mot de kvarstående flaggkorpralerna svarande antal underofficersbeställningar av 2. graden skola hållas vakanta.

I fråga örn manskapet har försvarsutredningen — bortsett från överflyttningen av flaggkorpralerna — föreslagit, att den nuvarande benämningen furir å beställningshavare i lönegraden Ma 3 skall utbytas mot benämningen flaggkorpral. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag framhållit, att, enär

117 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

tjänstegraden flaggkorpral, i varje fall under en viss övergångstid, syntes böra bibehållas för viss värnpliktig personal och jämväl för stampersonal, det av försvarsutredningen förordade utbytet icke borde ske. I personalförteckningen för 1942/43 hava i enlighet härmed upptagits beställningar för flaggkorpraler — de kvarstående 200 — högbåtsmän, furirer, korpraler och meniga. Med hänsyn till av myndigheterna beräknat personalbehov under nästa budgetår har antalet furirer, korpraler och meniga upptagits med något större antal än det av försvarsutredningen för detta övergångsår angivna. Däremot har antalet högbåtsman något minskats i förhållande till försvarsutredningens förslag till personalfördelning för budgetåret 1942/43.

På sätt försvarsutredningen föreslagit torde, i den män vakanser komma att förefinnas inom underofficersgraderna (flaggkorpralerna däri inbegripna), ett mot antalet vakanta löner svarande antal furirsbeställningar få tillsättas, såvida icke underofficersbeställningarna kunna uppehållas genom inkallande av personal å övergångsstat eller i reserven.

I anslutning till mitt i försvarspropositionen framförda förslag ha de två musikdirektörerna vid flottan — av vilka den ene är hänföi’d till lönegraden Oa 3 och den andre till lönegraden Oa 2 eller Oa 3 -—-i personalförteckningen uppförts i lönegraden Oa 2 eller Oa 3.

Kustartilleriet. Här må framhållas, att av de nu å personalförteckningarna uppförda beställningarna för inspektör för kustartilleriet och kommendant i Vaxholms fästning den förre såsom tidigare nämnts upptagits under amiralitetet under det att den senare beställningen utbytts mot en beställning såsom chef för Stockholms kustartilleriförsvar. I personalförteckningen har vidare upptagits chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs kustartilleriregemente. Denna beställning, som på sätt i försvarspropositionen framhållits bör normalt hänföras till lönegraden Ob 1, torde i enlighet med försvarsutredningens förslag böra under budgetåret 1942/43 hänföras till lönegraden Oa 6, detta med hänsyn till att sagda regemente under sistnämnda budgetår torde komma att endast i begränsad omfattning kunna vara i verksamhet. Den i personalförteckningen uppförda nya beställningen för en överste i lönegraden Oa 6 är avsedd för den av mig i försvarspropositionen förordade souschefsbefattningen i marinstaben. I personalförteckningen har vidare uppförts ytterligare en musikdirektör, avsedd för den nya musikkåren vid Gotlands kustartillerikår.

I övrigt får jag i tillämpliga delar hänvisa till vad jag anfört under rubriken flottan. Här må dock anmärkas, att huvuddelen av flaggkorpralerna å stat beräknas kunna befordras till underofficerare av 2. graden redan från och med ingången av budgetåret 1942/43.

Mariningenjörlcåren. Försvarsutredningen har föreslagit, att den nuvarande uppdelningen av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga mariningenjörer och specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skall upphöra och att ett enhetligt system för antagning och utbildning av all personal vid kåren skall tilllämpas. I anslutning härtill har bland annat föreslagits, att huvuddelen av de nuvarande specialingenjörerna bör överföras till att bliva egentliga mariningen-

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

jörer med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade specialingenjörernas nuvarande lönegradsplacering, och att återstoden -—• verkstadsingenjörerna, stationsingenjörerna och en kemist —• borde överflyttas å övergångsstat och efter hand avföras från kåren för att ersättas med civil personal, avlönad från sakanslag. Vidare har föreslagits upp flyttning av marinöverdirektören tili lönegraden Cb 3 och införandet av en ny tjänstegrad, förste marindirektör, med placering i lönegraden Cb 1.

I försvarspropositionen har jag framhållit, att frågan örn utnyttjandet inom den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal borde göras till föremål för särskild utredning, som borde omfatta jämväl mariningenjörkårens ställning och arbetsuppgifter. I avvaktan på resultatet av denna utredning och 1941 års militära förvaltningsutredning ansåg jag mig icke böra taga slutlig ståndpunkt till frågan örn mariningenjörkårens organisation. Jag förklarade mig vilja i annat sammanhang återkomma till frågan, huruvida för budgetåret 1942/43 en mindre ökning av mariningen jörkårens personal borde komma till stånd. I avbidan på resultatet av förvaltningsutredningen ansåg jag mig emellertid icke kunna förorda ändrad löneställning för marinöverdirektören eller tillskapande av en ny tjänstegrad inom mariningenjörkåren.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har marinförvaltningen föreslagit en utökning av mariningenjörkåren med tio egentliga mariningenjörer och nio specialingenjörer. I samband härmed har marinförvaltningen föreslagit, att en del av de nytillkommande beställningarna i likhet med vad som medgivits för budgetåret 1941/42 måtte få tillsättas genom direktanställning av därför lämpade ingenjörer.

Vad först angår de egentliga mariningenjörerna finner jag mig i anslutning till vad jag anfört i försvarspropositionen böra förorda en ökning av kåren med inalles fem beställningar, därav 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 2 mariningenjörer av 2. graden. För att genomföra denna av mig förordade utökning av mariningenjörkåren synes, såvitt nu kan bedömas, behov av direktanställning i och för sig icke föreligga. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att, därest dylik direktanställning framdeles skulle visa sig erforderlig, undantagsvis tilllämpa en dylik anordning.

Vad härefter angår specialingenjörerna ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring i förhållande till innevarande budgetår. Här må emellertid framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 18 april 1941 berett innehavarna av två beställningar såsom specialingenjörer av 2. graden tjänstledighet, med avstående av samtliga löneförmåner, under den tid de av försvarsväsendets verkstadsnämnd förordnats i befattningar vid centrala torpedverkstaden, därvid Kungl. Majit föreskrivit, att vikarie för dem icke må förordnas. Jag förutsätter, att ifrågavarande beställningar för specialingenjörer av 2. graden hållas vakanta under tiden för förordnandet och att i händelse av nuvarande innehavarnas avgång beställningarna icke återbesättas.

I förevarande sammanhang får jag anmäla ett av marinöverdirektören i skrivelse den 11 november 1941 väckt av chefen för marinen tillstyrkt förslag

119 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

i fråga om dispens från gällande föreskrifter för utnämning av personal i mariningenjörkårens reserv. I skrivelsen har marinöverdirektören anfört bland annat följande:

Under den tid, som förflutit sedan den förstärkta försvarsberedskapen anbefalldes, har mariningenjörkårens reserv varit tagen i bruk i full utsträckning med undantag endast för sådana medlemmar, vilkas civila befattningar varit av sådan vikt för försvaret eller staten, att de icke kunnat inkallas till tjänstgöring. Kårens reserv har därvid visat sig alltför fåtalig, så att för fyllande av det oundgängligaste behovet av ingenjörspersonal i ej obetydlig grad måst tillgripas konstituering av värnpliktiga civila ingenjörer, vilka på grund av speciell utbildning varit lämpliga för fyllande av olika uppgifter. Sådana ingenjörer ha i dylika fall under sin inkallelsetid varit konstituerade till mariningenjörer eller specialingenjörer av olika grader i reserven.

I några fall hava dessa värnpliktiga konstituerade ingenjörer genom den erfarenhet de förvärvat under sin tjänstgöring eller på grund av speciell utbildning och duglighet visat sig i hög grad önskliga att kunna disponera i den större utsträckning, som vore möjlig, örn de tillhörde mariningenjörkårens reserv.

Enligt förordningen den 19 november 1937 (nr 896) örn vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1933 (nr 360) angående mariningenjörkåren i flottans reserv, § 1, skall mariningenjörkårens reserv utgöras av dels a) pensionsavgången personal, dels b) förtidsavgången personal och dels c) personal, som efter genomgången utbildning såsom extra mariningenjör eller marinunderingenjör vunnit sin första anställning i reserven (i reserven utnämnd personal).

Den ifrågavarande förordningen är given i överensstämmelse med riksdagens beslut (riksdagens skrivelse 1936 nr 327).

Det torde således för närvarande icke föreligga möjlighet att i mariningenjörkårens reserv upptaga sådana ingenjörer, vilka det enligt vad ovan anförts vore önskligt att där kunna upptaga.

För att möjliggöra ett dylikt upptagande vill det synas som örn riksdagens bifall behövde utverkas till att även andra lämpliga ingenjörer än de, som genomgått utbildning såsom extra mariningenjörer eller marinunderingenjörer i undantagsfall efter Kungl. Majlis prövning kunde utnämnas i reserven.

Marinförvaltningen har framhållit, att det hittills tillämpade förfaringssättet att konstituera värnpliktiga civila ingenjörer till mariningenjörer eller specialingenjörer icke visat sig tillfyllest, varför marinförvaltningen icke hade något att erinra mot framställningen. De sålunda i mariningenjörkårens reserv utnämnda syntes i såväl avlönings- som pensionshänseende böra jämställas med övrig reservpersonal.

För egen del får jag erinra, att i försvarspropositionen anmälts ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag om införandet av en ny kategori mariningenjörer i reserven. Detta förslag fann jag emellertid böra upptagas till granskning först i samband med den utredning rörande utnyttjandet av den ingenjörtekniskt utbildade personalen inom försvarsväsendet, som av mig förordats. Jämväl det i förenämnda skrivelse av marinöverdirektören framförda förslaget rörande tillförande av personal till mariningenjörkårens reserv synes böra upptagas till prövning i samband med förenämnda utredning. Detta synes emellertid icke böra utgöra hinder för Kungl. Majit att undantagsvis,

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

då speciella skäl äro för handen, efter framställning från marinöverdirektören meddela beslut på sätt marinförvaltningen ifrågasatt om upptagande i mariningen jörkårens reserv av ingenjörer, som prövas särskilt lämpliga.

Marinintendenturkåren. I försvarspropositionen har jag förklarat mig icke kunna fatta slutlig ståndpunkt till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag, innebärande en omfattande utökning av marinintendenturkåren, utan ansett att frågan om kårens omfattning borde göras till föremål för särskild utredning. Jag framhöll emellertid, att en viss utökning av kåren under budgetåret 1942/43 syntes bliva erforderlig.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår föreslagit utbyte av en beställning för kommendörkapten av 2. graden mot en beställning för kommendörkapten av 1. graden, nyinrättande av två kaptensbeställningar samt utbyte av en beställning för löjtnant mot en beställning för kapten. Intill den 1 oktober 1942 borde dock å personalförteckningen upptagas ytterligare en kaptensbeställning, avsedd för en nu såsom kassör vid kameralförvaltningen inom Ostkustens marindistrikt placerad beställningshavare, vilken vid nämnda tidpunkt avgår med pension.

1941 års försvarsutredning åter har förordat en utökning för budgetåret 1942/43 med beställningar för en kommendör, en kommendörkapten av 1. graden, en kapten och tre löjtnanter.

För egen del har jag funnit mig böra för nästa budgetår räkna med en utökning av marinintendenturkåren med en kommendör, en kapten och två löjtnanter. Jag förutsätter därvid att för förenämnda kassörtjänst vid kameralförvaltningen inom Ostkustens marindistrikt från och med elen 1 oktober 1942 skall avses civil befattningshavare. På sätt i försvarspropositionen förutsatts har i personalförteckningen — i stället för en kommendör, chef för marinintendenturkåren, tillika chef för marinförvaltningens intendenturavdelning i lönegraden Ob 1 —- uppförts en marinöverintendent, chef för marinintendenturkåren i samma lönegrad.

I detta sammanhang får jag till behandling upptaga frågan örn chefskapet för marinens centrala beklädnadsverkstad. För denna befattning finnes i nuvarande personalförteckning uppförd en särskild beställning i lönegraden Oa 5. 1941 års försvarsutredning har föreslagit, att beställningen i fråga skall utgå och ersättas med en beställning för kommendörkapten av 1. graden. Försvarsberedningen har i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag erinrat om att frågan örn marinens centrala beklädnadsverkstads ställning vore föremål för utredning och att det kunde anses sannolikt, att för verkstaden korn me att avses annan chef än beställningshavare å marinintendenturkårens stat.

I försvarspropositionen har jag anslutit mig till försvarsutredningens förslag att beställningen såsom chef för marinens centrala beklädnadsverkstad tills vidare utbytes mot en beställning såsom kommendörkapten av 1. graden. Härigenom kan avkommendering från befattningen äga rum när så erfordras. I överensstämmelse härmed har å personalförteckningen för marinens ordinarie personal för nästa budgetår ett sådant utbyte skett. I syfte att möjliggöra att i framtiden för verkstadschefsbefattningen avse person utan-

Kungl. Majlis proposition nr 266.

för marinintendenturkårens stat torde i anmärkning till förteckningen böra föreskrivas, att vid uppkommande ledighet å beställning för kommendörkapten av 1. graden det må ankomma på Kungl. Majit att besluta, huruvida beställningen skall återbesättas på förordnande eller vakanssättas.

MarinläkarJcåren. I överensstämmelse med vad i försvarspropositionen förordats har en uppdelning skett av beställningarna för marinläkare av 1. graden på två lönegrader, Ca 24 och Ca 22. För budgetåret 1942/43 förordar jag uppförande å personalförteckningen av 3 beställningar i sistnämnda lönegrad. I övrigt förutsätter jag för nästa budgetår icke någon ändring i antalet å personalförteckningen nu upptagen personal. Jag har därvid alltjämt räknat med behov av läkartjänster för marinens sjukhus i Karlskrona. Att jag emellertid förutsätter en viss omplacering av å staten upptagna beställningshavare framgår av försvarspropositionen.

Marinens sjukhus i Karlskrona. De för sjukhuset avsedda maskinist- och eldarbefattningarna torde i avbidan på resultatet av pågående utredning rörande den ifrågasatta sammanslagningen av marinens sjukhus med länslasarettet alltjämt böra bibehållas å förteckningen. Jag förutsätter emellertid, att — då nuvarande innehavare av befattningarna avgå — frågan örn befattningarnas återbesättande skall underställas Kungl. Majlis prövning.

Marinens poliskår. Beträffande marinens polispersonal ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Marinens fasta undervisningsverk. För närvarande finnas å personalförteckningen för marinens ordinarie personal uppförda beställningar för chefen för sjökrigshögskolan, lönegrad Oa 6, och chefen för sjökrigsskolan, lönegrad Oa 5, ävensom för en expeditionsvakt vid förstnämnda skola samt en vaktmästare och en expeditionsvakt vid sjökrigsskolan. Befattningen såsom expeditionsvakt vid sjökrigshögskolan uppehälles emellertid tills vidare av militär beställningshavare å övergångsstat.

Försvarsutredningen har vid behandlingen av marinens undervisningsanstalter föreslagit vissa ändringar i bland annat sjökrigshögskolans och sjökrigsskolans organisation och verksamhet. I anslutning därtill har föreslagits dels uppfattning av chefen för sjökrigsskolan till lönegrad Oa 6, inrättande av en ny beställning såsom souschef vid sjökrigsskolan i lönegraden Oa 4, uppförande å sjökrigshögskolans stat av tre beställningar i alternativt lönegraderna Oa 4 eller Oa 3 samt å sjökrigsskolans stat av två beställningar i alternativt lönegraderna Oa 3 eller Oa 2, avsedda för militära lärare, dels anställande av civil personal, utom erforderlig lärarpersonal, såsom extra ordinarie tjänstemän. Därvid har förutsatts, att förenämnda nu vid skolorna såsom ordinarie anställd vaktmästarpersonal skall, därest den icke övergår till extra ordinarie anställning, övergångsvis kvarstå i den ordinarie anställningen. Mot dessa utredningens förslag har jag i försvarspropositionen i huvudsak intet haft att erinra. Det förslag till personalförteckning för marinens ordinarie personal, som nu förelägges riksdagen, har upprättats i överensstämmelse härmed. Befattningar för vaktmästarpersonalen vid sjökrigsskolan ha därvid upptagits å såväl personalförteckningen för den ordi-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

liane som förteckningen för den icke-ordinarie personalen. Å personalförteckningen för den ordinarie personalen ha befattningarna uppförts å övergångsstat. Expeditionsvaktsbefattningen vid sjökrigshögskolan, som nu uppehälles av befattningshavare å övergångsstat, har icke medtagits å förteckningen över ordinarie tjänstemän. Givetvis böra de icke-ordinarie befattningarna icke besättas förrän i samband med den ordinarie personalens avgång.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de å personalförteckningen upptagna ordinarie tjänstemännen beräknas för helt budgetår utgöra

21,150,000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori utgå emellertid förutom löner enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad av omkring 360,000 kronor. Dessutom bör enligt vad jag under arméns avlöningsanslag framhållit, därest riksdagen bifaller propositionen 1942:74, avlöningar och disponibilitetsarvoden till å avgångsstat respektive disponibilitetsstat överförda befattningshavare bestridas från förevarande anslagspost, vilken emellertid av denna anledning icke torde behöva uppräknas. Slutsumman under anslagsposten skulle sålunda utgöra (21,150,000 -!- 360,000 =) 21,510,000 kronor. Detta belopp lärer emellertid, på sätt föreslagits beträffande arméns avlöningsanslag, böra minskas med förslagsvis 440,000 kronor på grund därav, att belastningen å posten under nästa budgetår torde komma att understiga det belopp, som vid de föregående beräkningarna framkommit. Jag hänvisar till vad i motsvarande hänseende yttrats beträffande arméns avlöningsanslag. Posten bör alltså upptagas med 21,070,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen upptar tillhopa 24 befattningar för officerare, därav två med ett arvode av 3,600 kronor och 22 med ett arvode av 3,180 kronor, samt tillhopa 79 befattningar för underofficerare, därav en med ett arvode av 2,340 kronor och 78 med ett arvode av 2,130 kronor. Av befattningarna äro enligt personalförteckningen flertalet fördelade å marinstaben, flottan, kustartilleriet, marinens sjukhus i Karlskrona och sjökrigsskolan, varjämte tillhopa nio befattningar äro avsedda för sjörullföringsbefälhavare med biträden. För personalens avlöning har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av 245,000 kronor.

1941 års försvarsutredning har beräknat behovet av pensionerad personal i arvodesbefattning vid fullt genomförd organisation till 39 officerare och 136 underofficerare. För budgetåret 1942/43 beräknar jag behovet av ifrågavarande personal till 32 officerare och 93 underofficerare, innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 8 officerare och 14 underofficerare. Körande den närmare fördelningen av dessa befattningar torde jag få hänvisa till förslaget till personalförteckning för arvodespersonalen. I förslaget har jämväl i avbidan på beslut örn en eventuell sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet därstädes uppförts en å

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 123

den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen upptagen för sjukhuset avsedd befattning för pensionerad underofficer.

I fråga om arvodespersonalens förmåner får jag hänvisa till vad inledningsvis under punkten l:o) anförts.

Kostnaderna för lön enligt vederbörlig löneklass för ifrågavarande personal ha uppskattats till omkring 740,000 kronor. Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas från pensionshuvudtiteln komma att inflyta 570,000 kronor.

I förevarande sammanhang får jag i tillämpliga delar åberopa vad under arméns avlöningsanslag anförts rörande den för innevarande budgetår å arvodesförteckningarna uppförda, för rullföringsväsendet avsedda arvodespersonalen.

3. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av 210,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov beräknat medelsbehovet i förevarande avseende för budgetåret 1942/43 till

300,000 kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde det av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet komma att motsvara behovet av medel för avlöningar till fänrikar även med tillämpning av det nya anställningssystemet för fänrik. Jag beräknar sålunda medelsbehovet under förevarande anslagspost till 300,000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Försvarsutredningens förslag förutsätter en avsevärd utökning av den ickeordinarie personalen. Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har 1942 års försvarsberedning underkastat förslaget en detalj granskning och förordat väsentliga beskärningar i den av utredningen föreslagna personalorganisationen. För egen del har jag funnit mig böra i huvudsak ansluta mig till beredningens uppfattning och har följaktligen, såsom av personalförteckningen framgår, vidtagit reduktioner i utredningens förslag vad angår såväl befattningshavarnas löneställning som deras antal. Rörande grunderna för beräknandet av medelsbehovet får jag i övrigt hänvisa till vad i motsvarande hänseende anförts under arméns avlöningsanslag.

För grundlön och avlöningsförhöjningar m. m. till den extra ordinarie personal, som vid bifall till mitt förslag bör under nästa budgetår finnas anställd, beräknar jag ett belopp av 600,000 kronor.

Försvarsutredningen har förutsatt, att i förevarande anslagspost skall inräknas ett belopp för tillgodoseende av behovet av extra personal, som på förhand kan beräknas bliva erforderlig med hänsyn till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter. Inom ramen för detta belopp borde

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

maximerade belopp ställas till vederbörande myndigheters förfogande. Jag föreslår, att i sådant hänseende 35,000 kronor beräknas för budgetåret 1942/43. Medelsbehovet skulle härigenom komma att uppgå till (600,000 + 35,000 =)

635,000 kronor. Jag vill emellertid här framhålla, att vissa ytterligare behov av stadigvarande anställd icke-ordinarie personal — exempelvis personal för skötsel av den nya marinbyggnaden m. m. — kan förväntas behöva efter beslut av Kungl. Maj:t tillgodoses genom anställande av extra tjänstemän. Med hänsyn härtill synes försiktigheten bjuda att för avlöning till extra ordinarie och extra tjänstemän för nästa budgetår beräkna ett belopp av tillhopa 650,000 kronor.

b. Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren.

Kostnaden för den i personalförteckningen upptagna icke-ordinarie personalen vid mariningenjörkåren beräknas till i avrundat tal 48,000 kronor.

c. Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

Vid uppgörandet av sina beräkningar rörande erforderligt antal marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren och marinläkarstipendiater har försvarsutredningen icke räknat med något behov av dylika läkarkrafter för marinens sjukhus i Karlskrona, som förutsatts skola sammanslås med länslasarettet därstädes. Såsom jag tidigare framhållit torde en dylik sammanslagning icke komma till stånd under budgetåret 1942/43. Jag ifrågasätter emellertid icke någon ökning av antalet läkare för nämnda budgetår utöver vad utredningen föreslagit, eller 29 marinläkare av 2. graden och 12 stipendiater, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning med fem marinläkare.

Kostnaden för avlönande av ifrågavarande personal samt för dagarvoden under tjänstgöring i land torde kunna skattas till 145,000 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

Under denna delpost torde liksom hittills få upptagas medel för avlönande av viss betjäningspersonal, vars sammansättning närmare framgår av personalförteckningen. För ändamålet beräknas liksom för innevarande budgetår ett belopp av 65,000 kronor komma att erfordras.

e. Musikelever.

För innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett belopp av 5,400 kronor därav 3,600 kronor för flottan och 1,800 kronor för kustartilleriet.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 räknat med uppsättandet av en musikorganisation för Gotlands kustartillerikår. För kåren skulle avses fyra musikelever. Därest förslaget örn inrättande av en musikkår vunne bifall, borde med nu till musikeleverna utgående avlöningsförmåner — 50 öre per dag — räknas med ett ökat medelsbehov av (4 X 180 =) 720 kronor till (5,400 + 720 =) 6,120 kronor.

I försvarspropositionen har jag tillstyrkt ett av försvarsutredningen framlagt förslag örn inrättande av musikorganisation vid Gotlands kustartillerikår. För kårens del torde fem musikelever erfordras, medförande en kostnads-

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 125

ökning i förhållande till marinförvaltningens förslag av 180 kronor till (6,120 + 180 =) 6,300 kronor.

Tidigare har jag vid anmälan av medelsbehovet för arméns musikelever förordat en förhöjning av de till musikeleverna utgående löneförmånerna till en krona per dag. Med hänsyn härtill synes medelsbehovet under förevarande delpost böra beräknas till (6,300 + 6,300=) 12,600 kronor.

f. Tillfälligt anställande av tjänstemän.

Denna delpost torde för nästa budgetår kunna i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag upptagas oförändrad med 12,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övrig icke-ordinaiie personal utgör sålunda (650,000 + 48,000 + 145,000 + 65,000 + 12,600 + 12,000 =) 932,600 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa 177,329 kronor.

I fråga örn utgångspunkterna för beräknandet av arvoden av ifrågavarande slag för nästa budgetår får jag hänvisa till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag.

För nästa budgetår räknar jag för marinens del med ett medelsbehov av 151,041 kronor för bestridande av arvoden och ersättningar utöver lön. I fråga örn fördelningen av arvodena å olika beställnings-(befattnings-) ha vare tillåter jag mig hänvisa till den särskilda förteckning, som kommer att i särskild ordning överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må emellertid följande framhållas.

Marinstaben. Från förteckningen hava avförts de för marinattachéerna avsedda ortstilläggen m. m., vilka såsom jag tidigare framhållit böra upptagas under försvarsstabens stat.

Flottan. Vissa till uppbördsmän inom marindistrikten nu utgående smärre arvoden avses så småningom avvecklas i samband med att uppbörderna i fråga övertagas av förvaltningsunderofficerare.

Marinens fasta undervisningsverk. För sjökrigshögskolans del räknar jag för nästa budgetår i enlighet med marinförvaltningens förslag med ett medelsbehov för arvoden till lärare och repetitörer av högst 27,500 kronor. Beloppet har beräknats förslå till arvoden till lärare för ett till 25 veckor beräknat arbetsår med 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet per vecka och med 125 kronor för varje veckotimmes praktiska övningar i stabstjänst, varjämte för repetitörer beräknats högst 116 kronor per månad.

I fråga örn sjökrigsskolan har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår beräknat ett belopp av 58,071 kronor

126 Kungl. May.ts proposition nr 266.

bliva erforderligt. Ämbetsverket har därvid utgått från att nu gällande organisation skall vara gällande under budgetåret 1942/43. Sedermera har emellertid marinförvaltningen i sitt yttrande över 1941 års försvarsutrednings betänkande framhållit, att, sedan beslut fattats av 1941 års riksdag angående skolans förläggning till Näsby och det nya etablissementet därstädes beräknas kunna tagas i anspråk under kommande budgetår, det blivit nödvändigt att i viss omfattning och i anslutning till försvarsutredningens förslag verkställa en omräkning av skolans anslagsbehov i förevarande hänseende. Detta borde enligt marinförvaltningen för budgetåret 1942/43 beräknas till i runt tal 75,000 kronor. Därvid har ämbetsverket utgått från att aspirantskolan sommaren 1942 förlägges till Karlskrona och från och med år 1943 till Näsby. Vidare hav förutsatts att två kurser å sjöofficerslinjen skola anordnas, varav den högre uppdelad i två parallellavdelningar och den lägre i tre parallellavdelningar, samt vidare två kurser å marinintendentslinjen, två kurser, varav en örn två parallellavdelningar, å reservofficerslinjen, flottan, en kurs å reservofficerslinjen, kustartilleriet, uppdelad på en artilleri- och en minkurs, samt en kurs å reservintendentslinjen. Arvodena till lärare hava beräknats för ett läsår örn cirka 25 veckor till 75 kronor per veckotimme för lärare som tillika äro kaderofficerare samt med 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga militära ämnen.

För egen del får jag framhålla, att frågan örn undervisningens omfattning och organiserande vid sjökrigsskolan under budgetåret 1942/43 för närvarande icke kan i detalj överblickas. Jag har emellertid under åberopande av vad jag under arméns avlöningsanslag anfört rörande bestämmandet av lärararvoden funnit mig böra förorda att för bestridandet av kostnaderna för lärararvoden vid sjökrigsskolan under budgetåret beräknas högst nyssnämnda av marinförvaltningen angivna belopp av 75,000 kronor.

Yad angår marinens underofficersskolor ifrågasätter jag för budgetåret 1942/43 icke annan ändring än att i enlighet med marinförvaltningens i skrivelsen rörande medelsbehovet framställda förslag med hänsyn till det ökade antalet elever vid flottans underofficersskola antalet arvoden till instruktionsofficerare ökas med fyra och att för arvoden till instruktionsunderofficerare beräknas högst 3,600 kronor (ökning med 600 kronor).

Särskilda utbildningskur ser m. m. Kostnaden för särskilda utbildningskurser m. m. beräknar jag i enlighet med marinförvaltningens förslag i dess medelsäskanden för budgetåret 1942/43 till 3,300 kronor, innebärande en ökning med ett arvode å 300 kronor till en lärare i stridssjukvårdstjänst vid kustartilleriet.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande år fastställd förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 203,000 kronor. Försvarsutredningen har beräknat medelsbehovet under anslagsposten vid fullt genomförd organisation till 387,756 kronor.

I den för innevarande år fastställda förteckningen över här ifrågavarande

127 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

arvoden ha till ögonläkare vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt upptagits arvoden å 3,500 kronor respektive 4,500 kronor. Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 26 augusti 1941 under framhållande att arbetsbördan för dessa läkare blivit avsevärt större än vad som förutsatts vid utmätande av förenämnda arvodesbelopp hemställt örn en höjning av dessa, medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 21 november 1941 att till vardera av ögonläkarna finge för innevarande budgetår utgå en särskild ersättning av i ett för allt 500 kronor. Av marinförvaltningen gjord framställning örn meddelande av bestämmelser om rätt till semester och sjukledighet ävensom till kristillägg å arvodena föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Då utvidgningen av läkarnas arbetsuppgifter icke kan anses vara av tillfällig natur, har jag för deras avlönande under budgetåret 1942/43 räknat med de sålunda förhöjda arvodena, 4,000 kronor respektive 5,000 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnas vidare uppförda arvoden, tillhopa 9,310 kronor, till vissa befattningshavare tillhörande marinens ecklesiastikstat. I propositionen nr 144 till innevarande års riksdag (ecklesiastikdepartementet) har föreslagits, att arvodeskostnaderna för vissa av dessa befattningshavare, nämligen för amiralitetspastorerna, amiralitetspredikanterna och en extra amiralitetspredikant, skola överföras från fjärde huvudtiteln till kyrkofonden. Med hänsyn härtill har jag under förevarande anslagspost icke beräknat några medel för ifrågavarande personal. För kyrkvaktaren i Karlskrona amiralitetsförsamling har i enlighet med marinförvaltningens och försvarsutredningens förslag ersättningen för mistad bostadsförmån höjts från 350 till 800 kronor.

För sjökrigshögskolans del har jag i enlighet med marinförvaltningens förslag beräknat medelsbehovet för arvoden till lärare till 13,075 kronor. I enlighet med marinförvaltningens förslag har jag därvid räknat med en höjning av arvodet till läraren i internationell rätt från 350 till 625 kronor per veckotimmes undervisningsskyldighet. En dylik höjning är enligt marinförvaltningen nödvändig för erhållande av kompetent lärarkraft.

Medelsbehovet för sjökrigsskolans del för budgetåret 1942/43 har beräknats till 47,900 kronor. Jag har därvid i enlighet med marinförvaltningens förslag räknat med en höjning av arvodena till lärarna i engelska och franska språken från nuvarande 250 till 350 kronor per veckotimmes undervisningsskyldighet, motsvarande arvode för lärare med lektorskompetens.

För marinens underofficersskolor samt för särskilda utbildningskurser m. m. torde med hänsyn till ökat antal elever och därav följande utökat antal parallellavdelningar böra räknas med en ökning av medelsbehovet för timlärare m. m. med omkring 27,000 kronor.

Försvarsutredningen har förordat en centralisering av manskapsutbildningen till en för flottan gemensam sjömansskola. Detta förslag har jag vid anmälan av försvarspropositionen i huvudsak biträtt. För undervisningen i vissa allmänbildande ämnen avses skola utnyttjas arvodesanställda civila lärare. Utredningen har vid fullt genomförd organisation räknat med ett medelsbehov för arvoden till dessa timlärare av 167,000 kronor. Ehuru verk-

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

samheten vid skolan icke torde kunna taga sin början under budgetåret 1942/43 har jag under ifrågavarande anslagspost för ifrågakommande timlärararvoden beräknat ett belopp av omkring 100,000 kronor, avsett för ersättningar åt civila lärare vid de å örlogsstationerna anordnade rekrytskolorna. Redan under innevarande budgetår har, med hänsyn till bristen på militär personal i landtjänst, dylik civil personal måst utnyttjas.

För tillgodoseendet av behovet av timlärarpersonal vid kustartilleriets rekrytskolor har jag för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 40,000 kronor. Vid fullt genomförd organisation har medelsbehovet för ändamålet av utredningen beräknats till 66,000 kronor.

I fråga om beräkningen i övrigt av denna anslagspost, vid vilken av 1942 års försvarsberedning framställda erinringar mot försvarsutredningens förslag beaktats, får jag hänvisa till den förteckning, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott och vilken utvisar ett anslagsbehov av

380,000 kronor. Av anslagshöjningen, (380,000 — 203,000=) 177,000 kronor, faller större delen eller omkring 140,000 kronor på lärararvoden vid rekrytskolor. Då det emellertid är tveksamt, örn dessa skolor kunna i nu avsedd omfattning vara i verksamhet under nästa budgetår, är det icke uteslutet, att dessa medel komma att delvis inbesparas.

Avslutningsvis må anföras, att vissa av de arvoden, som skola utgå ur denna post, synas böra i stället bestridas från posten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Med en sådan överflyttning synes emellertid böra anstå i avbidan på den översvn av det militära arvodesväsendet, som i försvarspropositionen förutsatts skola komma till stånd och vid vilken behovet och storleken av de ur denna post utgående arvodena synas böra upptagas till noggrant övervägande.

7. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 700,000 kronor. Med hänsyn till den personalökning, som föreslagits för nästa budgetår, synes ifrågavarande anslagspost böra ökas till förslagsvis <50,000 kronor.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av 80,000 kronor. För budgetåret 1942/43 torde anslagsposten i enlighet med marinförvaltningens förslag böra upptagas med oförändrat belopp.

Jag får i övrigt hänvisa till vad jag under arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn rätt för visst manskap att erhålla anställning å civilanställningsstat.

9. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder och under iakttagande, att rörligt tillägg kommer att utgå jämväl till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattning, erfordras för rörligt tillägg för budgetåret 1942/43 ett belopp av omkring 3,330,000 kronor. För avjämnande av av-

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 129

löningsstatens slutsumma torde anslagsposten böra sättas till 3,326,359 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att uppgå till 27,160,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3,360,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ............................................. kronor 21,070,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis ..................... » 740,000

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 300,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän, förslagsvis kronor 650,000

b) viss icke-ordinarie personal vid mariningenjör-

kåren, förslagsvis ...... » 48,000

c) viss icke-ordinarie per-

sonal vid marinläkarkåren, förslagsvis ...... » 145,000

d) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis ............... » 65,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 42 9

130 Kungl. May.ts proposition nr 266.

e) musikelever ............... kronor 12,600

f) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis ................... '> 12,000 kronor 932,600

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. » 151,041

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................ » 380,000

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .................. » 750,000

8. Avgånget manskaps anställning å civilan-

ställningsstat, förslagsvis ..................... » 80,000

9. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 3,326,359

Summa kronor 27,730,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ »_570,000

Nettoutgift kronor 27,160,000;

dels ock för marinen till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 27,160,000 kronor.

24:0) Förslagsanslaget till Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 64) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till personal i marinens reserver beräkna ett förslagsanslag av 225,000 kronor. Jag anhåller nu att få framlägga definitiva beräkningar rörande medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår hemställt, att anslaget måtte i riksstaten uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår, eller 225,000 kronor. Medelsbehovet har därvid beräknats med utgångspunkt från den tjänstgöringsskyldighet, som hittills tagits i anspråk under fredstid.

Av försvarspropositionen framgår, att jag intet haft att erinra mot att marinens befälsbehov till en del tillgodoses medelst ständigt tjänstgörande officerare och underofficerare i reserven. Jag har därvid räknat med att pensionsavgången, förtidsavgången eller i reserven utnämnd personal enligt eget åtagande skall kunna inkallas till ständig tjänstgöring. Pörsvarsutredningen har beräknat behovet av dylik ständigt tjänstgörande reservpersonal till 10 officerare och 50 underofficerare för flottan samt till 14 officerare och 24 underofficerare för kustartilleriet.

Jag räknar med att redan för nästa budgetår en dylik ständig tjänstgöring för reservpersonal skall visa sig erforderlig. Omfattningen av tjänstgöringen låter sig för närvarande icke bedömas. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, såsom jag tidigare föreslagit i fråga örn arméns reservpersonal,

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 131

inom ramen för försvarsutredningens beräkningar meddela beslut härutinnan. I fråga örn ersättningen till sålunda inkallad reservpersonal torde jag få hänvisa till vad härom anförts under arméns motsvarande anslag. Med tjänstgöringen förenade kostnader torde för nästkommande budgetår icke behöva överstiga ett belopp av 250,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till (225 000 + 250,000 =) 475,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för marinen till Avlöningar till personal i marinens reserver för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 475,000 kronor.

25:0) Reservationsanslag till Marinen: Anskaffning av viss musikmateriel.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 78) anmälde jag, att frågan örn anvisande av medel för musikinstrument m. m. för Gotlands kustartillerikår torde böra upptagas till prövning först i samband med ställningstagandet till spörsmålet om inrättande av en musikkår vid förbandet ifråga.

Sedan jag i annat sammanhang föreslagit inrättandet av ifrågavarande musikkår, torde erforderliga medel för anskaffning av musikinstrument —

14,000 kronor — nu böra äskas av riksdagen.

Jag far salunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för marinen till A riska,/]ning av viss musikmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

26:o) Reservationsanslaget till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Reservationsanslaget till Marinen: Ersättningsbyggnad av jagare.

lid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 84) framhöll jag, att beräkningen av medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader för flottan uppenbarligen komme att påverkas av det resultat, vartill pågående utredning rörande den fortsatta utbyggnaden av land ets försvarskrafter kunde komma. Jag fann det därför lämpligast, att med prövningen av denna anslagsfråga skulle tills vidare anstå. På min hemställan föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 50,000,000 kronor.

Jag anlialler nu att få återkomma till denna anslagsfråga. Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd icke torde böra ske till statsrådsprotokollet. Närmare informationer rörande förslagens innebörd torde böra inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I riksstaten för innevarande budgetår har till fartygsbyggnader för flottan anvisats ett anslag av 73,320,000 kronor i enlighet med av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1941 års riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 84)

132 Kungl. Maj:t.s proposition nr 266.

framlagt förslag. Därefter lia på tilläggsstat för innevarande budgetår i anledning av Kungl. Majda i propositionen 1941: 305 framlagda förslag anvisats 1,300,000 kronor till modernisering av Sverige-skeppen m. m. och

40.000 kronor till kommunikationsbåt för marinens anläggningar å Fjäderliolmarna. Vidare bär i enlighet med Kungl. Majda i propositionen 1941: 336 framlagda förslag å tilläggsstat för innevarande budgetår till ersättningsbyggnad av jagare anvisats ett anslag av 16,000,000 kronor. Slutligen ha i enlighet med av Kungl. Majd i propositionen 1942: 2 (fjärde huvudtiteln, punkterna 6—9) framlagda förslag, likaledes å tilläggsstat för detta budgetår, anvisats dels ytterligare 6,760,000 kronor till fartygsbyggnader för flottan, dels 650,000 kronor till vattenbåt för kustflottan, dels 900,000 kronor till bogserbåtar vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv, dels och 90,000 kronor till kylanläggningar i undervattensbåtar.

Sammanlagt ha alltså till fartygsbyggnader för flottan för innevarande budgetår beviljats anslag till ett belopp av 99,060,000 kronor, därav för modernisering av äldre fartyg 1,300,000 kronor.

I försvarspropositionen har jag — med hänsyn till att moderniseringar å äldre fartyg uppenbarligen icke skulle komma till stånd, därest de ej framtvingades av de nuvarande förhållandena — utgått från att kostnader för sådana moderniseringsarbeten i regel skola bestridas i samma ordning som andra utgifter för stärkande av vår nuvarande försvarsberedskap. Under förevarande anslag böra sålunda icke beräknas anslagsmedel för detta ändamål.

Den i statsverkspropositionen till 1941 års riksdag upptagna anslagsposten till fartygsbyggnader för flottan avsåg bland annat fullföljande av nybyggnad av två kryssare samt ett antal jagare och undervattensbåtar, för vilkas påbörjande medel anvisats av 1940 års urtima riksdag i anledning av propositionen nr 61.

Marinförvaltningen har i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter jämte eget yttrande och utlåtande av chefen för marinen överlämnad, den 17 mars 1942 dagtecknad skrivelse anfört, att för ytterligare fullföljande av nyssnämnda fartygsnybyggnader under nästkommande budgetår erfordras

3.400.000 kronor. Anmärkas må, att marinförvaltningen i berörda skrivelse vid beräkningen av erforderliga anslagsbelopp utgått från prisläget den 1 juli 1941. Jag återkommer i det följande till frågan, vilken betydelse som vid anslagsberäkningarna bör tilläggas denna omständighet. I försvarspropositionen har jag förutsatt, att här avsedda fartygsnybyggnader, därest icke materielläget till annat föranleder, skola utan avbrott fullföljas. Då det icke synes föreligga anledning till erinran mot den av marinförvaltningen verkställda beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår, torde alltså för berörda nybyggnader böra beräknas 3,400,000 kronor.

Vid framläggandet av propositionen 1941:336 angående anslag till ersättningsbyggnad för de tre hösten 1941 förlorade jagarna Göteborg, Klas Horn

133 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och Klas Uggla förutsatte jag fullständig nybyggnad av tre jagare av modifierad Göteborgstyp till en sammanlagd beräknad kostnad av 36,000,000 kronor. Emellertid framhölls, att kostnadernas storlek vore beroende av i vilken utsträckning material från de förolyckade jagarna kunde komma till användning, i vilket hänseende någon säker uppfattning icke stöde att vinna förrän bärgningsarbetet avslutats. Av största intresse därvidlag vore jagaren Göteborg, vars konstruktion närmast överensstämde med de av mig förordade jagarna. Det för ersättningsbyggnaden angivna kostnadsbeloppet vore därför att betrakta som den övre gränsen för de vid byggnadsprogrammets genomförande uppstående kostnaderna. Jag uttalade en förhoppning, att det skulle bliva möjligt att för 1942 års riksdag framlägga slutligt förslag till reglerandet av kostnaderna för ersättningsbyggnaden.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 dels ställt det av riksdagen i anledning av propositionen 1941:336 anvisade reservationsanslaget å 16,000,000 kronor till marinförvaltningens förfogande att disponeras för ersättningsbyggnad av två jagare, dels ock anbefallt marinförvaltningen att skyndsammast inkomma med utredning rörande möjligheterna att iståndsätta numera bärgade jagaren Göteborg, inkom marinförvaltningen i en av överbefälhavaren, jämte eget yttrande, överlämnad, den 6 februari 1942 dagtecknad skrivelse med den begärda utredningen. Denna innefattade två alternativ, det ena innebärande ombyggnad av fartyget i enlighet med den för de övriga jagarna fastställda ritningen och det andra innebärande iståndsättande av jagaren till ursprungligt skick, dock med vissa mindre ändringar beträffande jagarens luftvärnsartilleri. Det senare alternativet förordades av överbefälhavaren och chefen för marinen, främst med hänsyn till att leveranstiden beriiknades bliva kortare enligt detta alternativ. Genom beslut den 20 februari 1942 biföll Kungl. Majit marinförvaltningens hemställan att jagaren Göteborg skulle med anlitande av reservationsanslaget av 16,000,000 kronor iståndsättas enligt det sålunda förordade alternativet.

I förenämnda skrivelse den 6 februari 1942 hemställde marinförvaltningen därjämte —• med förmälan, att det av ämbetsverket förordade iståndsättandet av jagaren Göteborg beräknades draga en kostnad av 9,100,000 kronor — att för slutförande av arbetet å de två under byggnad varande jagarna av modifierad Göteborgstyp samt av reparationen å jagaren Göteborg måtte för budgetåret 1942/43 anvisas ett reservationsanslag av 17,100,000 kronor. Mot det sålunda angivna beloppet har jag intet att erinra.

Jag vill emellertid anmärka, att kostnaderna för ersättningsbyggnaden, vilka nu enligt vad av det föregående framgår beräknas till sammanlagt 33,100,000 kronor, fortfarande icke kunna exakt beräknas vid det förhållande, att jagarna Klas Horn och Klas Uggla ännu icke bärgats och möjlighet sålunda icke föreligger till bedömande, i vad mån material från dessa jagare kan komma till användning vid ersättningsbyggnaden. Jag förutsätter emellertid, att beloppet å 17,100,000 kronor tages i anspråk endast i den män så är oundgängligen erforderligt.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Vid framläggandet av försvarspropositionen anförde jag, att planen för nybyggnad av örlogsfartyg under den i propositionen avsedda femårsperioden borde omfatta — förutom färdigställande av under byggnad varande och beslutade fartyg — större jagare, kustubåtar och torpedbåtar till det antal och av de typer, som framginge av handlingar, som i särskild ordning finge överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Vidare borde byggas ett övningsfartyg och för sjövärnskåren sex motorbåtar. Slutligen förutsatte jag, att snarast möjligt skulle, utöver den i det föregående berörda ersätta! ngsbyggnaden för de förolyckade jagarna, igångsättas nybyggnad av ytterligare två jagare av modifierad Göteborgstyp. Vad angår de större jagarna förklarade jag, att dessa, såvida icke materielläget framtvingade en omkastning, borde färdigställas efter de båda i det föregående omnämnda kryssarna.

I sin förutnämnda skrivelse den 17 mars 1942 har marinförvaltningen — med utgångspunkt från det sålunda angivna byggnadsprogrammet och under förutsättning, att övningsfartyget och de för sjövärnskåren avsedda motorbåtarna icke påbörjas under nästa budgetår — beräknat, att för nybyggnad av nu avsedda två jagare av modifierad Göteborgstyp ävensom kustubåtar och torpedbåtar komma att erfordras anslagsmedel under nästa budgetår å tillhopa 29,250,000 kronor. Jag tillstyrker, att för ifrågavarande fartygsbyggna(Jer för nästa budgetår anvisas det av marinförvaltningen sålunda angivna beloppet.

I försvarspropositionen har förutsatts, att för vart och ett av de fem budgetår, som den i propositionen framlagda planen omfattar, skall avses ett belopp av 200,000 kronor till konstruktionsarbeten för nya fartyg. I enlighet därmed bör för nästkommande budgetår för berörda ändamål anvisas nämnda belopp. I detta sammanhang må erinras örn att 1941 års riksdag (skrivelse nr 493), i enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1941: 319 (punkten 3) framställda förslag, å tilläggsstat för innevarande budgetår för vissa speciella konstruktionsarbeten anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor, utgörande en del av ett till 600,000 kronor beräknat medelsbehov för berörda ändamål, ävensom att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (punkten 91) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 för ändamålet anvisa återstoden av det sålunda beräknade medelsbehovet, 350,000 kronor. Det av mig nu beräknade beloppet för konstruktionsarbeten avser tillgodoseende av ett mera normalt medelsbehov för angivet ändamål.

Jag har i det föregående anmärkt, att de av marinförvaltningen angivna kostnadsbeloppen avse prisläget den 1 juli 1941. Sedan dess har viss prisstegring inträtt, vilken rätteligen borde föranleda uppräkning av de av marinförvaltningen föreslagna och av mig tillstyrkta anslagsbeloppen. Emellertid torde vid innevarande budgetårs slut förefinnas så stora reservationer å förevarande anslag, att det av mig förutsatta nybyggnadsprogrammet synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 135

kunna i avsedd omfattning fullföljas med redan anvisade eller av mig Ilar föreslagna anslagsmedel.

I enlighet med det anförda skulle sålunda medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan för nästkommande budgetår beräknas till (3,400,000 + 17,100,000 + 29,250,000 + 200,000 =) 49,950,000 kronor. Det för ersättningsbyggnad av jagare avsedda beloppet, 17,100,000 kronor, torde dock liksom för innevarande budgetår böra anvisas såsom särskilt anslag och på grund härav anslaget till fartygsbyggnader för flottan beräknas till 32,850,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde jag få erinra örn vad jag inledningsvis anfört rörande grunderna för den budgetmässiga fördelningen av vissa kostnader under femårsperioden för försvarsorganisationens utbyggnad. Det därvid förordade systemet för åstadkommande av en jämn fördelning av kostnaderna för försvarsväsendet under organisationsperioden bör som nämnts tillämpas jämväl beträffande anslaget till fartygsbyggnader för flottan.

För genomförande av det av mig i försvarspropositionen förordade programmet för nybyggnad av örlogsfartyg har jag i nämnda proposition funnit mig böra räkna med en totalkostnad under femårsperioden 1942—47 av

180.000. 000 kronor, däri dock, såsom jag redan framhållit, icke ingår kostnaden för ersättningsbyggnad för de tre hösten 1941 förlorade jagarna Göteborg, Klas Horn och Klas Uggla. Medelkostnaden per budgetår för genomförandet av i propositionen förordat nybyggnadsprogram uppgår till

36.000. 000 kronor. Av det för nästkommande budgetår enligt förestående beräkningar erforderliga medelsbehovet belöpa på nämnda nybyggnadsprogram 32,850,000 kronor, d. v. s. något mindre än årskvoten. För den händelse möjligheter skulle föreligga att genomföra nybyggnadsprogrammet i hastigare tempo än vad jag ovan räknat med torde Kungl. Majit böra äga träffa härav betingade dispositioner. Jag föreslår därför, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande att inom ramen för i försvarspropositionen angiven totalkostnad meddela beslut om igångsättande av erforderliga fartygsbyggnader. I samband därmed torde riksdagens medgivande böra inhämtas att det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till fartygsbyggnader för flottan må överskridas inom nyssnämnda anslagsram av

180.000. 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få till behandling upptaga frågan örn dispositionen av fonden för krigsfartygs byggande. Denna år 1862 tillkomna fond utgör en slopningsfond, till vilken såsom inkomster ingår värdet av materialier vid slopandet av äldre fartyg, antingen detta värde ersättes fonden av flottans materielförråd eller tillföres fonden genom försäljning. Utgifterna från fonden ha tidigare i regel utgjorts av de kostnader, som uppkommit vid slopningsarbetet. På senare år har dock tillämpats en i viss mån annan ordning beträffande tillförandet av medel till fonden. Genom beslut den 27 november 1936 har sålunda Kungl. Majit i samband med utrangering av vissa örlogsfartyg föreskrivit, att eventuellt inflytande försälj-

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ningsmedel eller ersättning för till vederbörande materielförråd inlevererade fallna materialier skulle tillgodoföras fonden allenast i den män de översköte slopningskostnaderna och den värdeminskning, som utrangeringen kunde förorsaka å i materielförråd liggande, för de utrangerade fartygen särskilt avsedd materiel. I enlighet med uttalande i propositionen 1913: 129 har frågan örn förfogande över fondens medel ansetts böra underställas riksdagens prövning. Efter framställningar från Kungl. Majit har riksdagen från och med år 1913 i sju fall, senast år 1935, medgivit, att medel från fonden finge disponeras för flottans behov, huvudsakligen för fartygsreparationer och fartygsanskaffning.

I skrivelse den 10 december 1941 har marinförvaltningen anfört, att i materielförråd kvarlåge en del materiel, som varit avsedd för fartyg, som slopats eller moderniserats före beslutet den 27 november 1936. Denna materiel vore alltjämt åsatt sitt ursprungliga värde. Ämbetsverket föresloge, att den värdeminskning, som sådan tidigare verkställd utrangering eller modernisering av marinens fartyg förorsakat å i materielförråd kvarliggande för utrangerade fartyg eller moderniserade delar särskilt avsedd materiel, hnge, i den mån densamma icke redan betalats, intill ett belopp icke överstigande 50,000 kronor täckas av fonden för krigsfartygs byggande, å vilken behållningen uppginge till 58,240 kronor 87 öre.

Riksräkenskapsverket har i infordrat yttrande anfört, att ämbetsverket med hänsyn till de regler, som numera tillämpades för finansiering av kostnader för försvarsväsendet, icke kunnat finna anledning tillstyrka marinförvaltningens framställning. Av en av riksräkenskapsverket i samband med ärendets handläggning verkställd ixtredning framginge emellertid, att fonden numera saknade praktisk betydelse. Ämbetsverket hemställde därför, att behållningen å fonden måtte få överföras till den i riksstaten uppförda inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde fonden för krigsfartygs byggande numera sakna praktisk betydelse. Jag förordar därför, att fonden slopas. Lämpligen bör dess behållning tillgodoföras förevarande anslag till fartygsbyggnader för flottan. Jag föreslår vidare, att för framtiden de medel, som enligt hittills gällande regler skulle lia tillförts fonden i samband med utrangering av fartyg, i stället tillgodoföras förevarande anslag på nyss berört sätt. Vid bifall till vad sålunda av mig föreslås bör marinförvaltningens föreliggande framställning icke föranleda särskild åtgärd.

Med den sålunda förordade dispositionen av fonden för krigsfartygs byggande kan anslaget till fartygsbyggnader för flottan för nästkommande budgetår minskas med ett avrundat belopp av 50,000 kronor och bör sålunda bestämmas till (32,850,000 — 50,000 =) 32,800,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att inom ramen av förenämnda belopp av 180,000,000 kronor meddela beslut örn genomförande

Kungl. Majlis proposition nr 266.

av den i propositionen den 27 mars 1941 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter av mig förordade planen för nybyggnad av örlogsfartyg;

dels till Fartyg sbyggnader för flottan för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 32,800,000 kronor;

dels medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av 180,000,000 kronor;

dels och till Ersättningsbyggnad av jagare för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 17,100,000 kronor.

27:o) Reservationsanslaget till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.

Vid behandlingen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår i 1942 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 89) hemställde jag med hänsyn till att beräkningen av anslaget för nästa budgetår syntes komma att påverkas av den då pågående försvarsutredningens arbetsresultat, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Jag får nu återkomma till denna anslagsfråga.

A riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp av 6,507,000 kronor. A tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 har vidare 1941 års riksdag (skrivelser nr 493 och 512) efter därom av Kungl. Majit i propositionerna nr 319 (punkten 2) och nr 344 (punkten 2) framställda förslag under förevarande anslagsrubrik beviljat dels 1,455,000 kronor för bärgningsmateriel för undervattensbåtar, transportvagnar för vissa kanoner, strålkastare och luftlyssningsapparater, telefonapparater lii. m., dels ock 1,000,000 kronor för radiomateriel för marinen. Vidare har innevarande års riksdag (skrivelse nr 23) efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2 (punkten 10) framställt förslag, likaledes å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisat ett belopp av 11,135,000 kronor för tillverkning av periskop, transportabla fördelningsställverk, modernisering av sjöfrontspjäser, viss luftvärnsmateriel, eldhandvapen m. m. för kustartilleriet, teodolitutrustning m. m. för kontroll av luftvärnsskjutning, minsvepningsmateriel, bottenliydrofonanläggningar samt spaningsapparater för kustartilleriet.

Sammanlagt lia alltså för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisats 20,097,000 kronor.

Efter att hava prövat de av maxånförvaltningen för nästa budgetår framställda medelsäskandena, av vilka flei-talet avser ändamål av sådan natur, att närmare redogörelse för desamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet utan ytterligare upplysningar därom av riksdagens vederbörande utskott erhållas genom de handlingar, som komma att till utskottet över-

138 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

lämnas, Ilar jag funnit mig böra i detta sammanhang tillstyrka äskande av medel för följande ändamål:

Reservbatterier för undervattensbåtar. För ifrågavarande ändamål Ilar under förevarande anslag för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 420,000 kronor av ett till sammanlagt 800,000 kronor beräknat medelsbehov. Det förutsattes, att återstående belopp, 380,000 kronor, skulle anvisas för nästa budgetår. — Marinförvaltningen har framhållit, att det sålunda till 380,000 kronor beräknade medelsbehovet för budgetåret 1942/43 på grund av inträffade prisfördyringar måste uppräknas till 400,000 kronor. Därjämte erfordrades ytterligare 250,000 kronor för vissa nytillkommande undervattensbåtar, vadan det sammanlagda medelsbehovet i denna del för nästa budgetår skulle utgöra 650,000 kronor. Med biträdande av denna framställning beräknar jag under nu ifrågavarande anslag ett belopp av 650,000 kronor för ändamålet. Anmärkas må, att Kungl. Majit genom beslut den 17 april 1942 bemyndigat marinförvaltningen att beställa visst antal av de batterier, för vilka medel nu äskas.

Viss artillerimateriel för flottan. Till viss artillerimateriel för flottan är under förevarande anslag för innevarande budgetår uppfört ett belopp av

155,000 kronor, utgörande hälften av ett till 310,000 kronor beräknat medelsbehov, vars återstående hälft avsetts skola anvisas för budgetåret 1942/43. Vid ärendets anmälan i samband med framläggandet av 1941 års statsverksproposition utgick jag från att det skulle stå i Kungl. Majits skön att i förekommande fall bemyndiga marinförvaltningen att redan under nästa budgetår gå i författning örn beställande av materiel av nu ifrågavarande slag till belopp motsvarande återstående del av det beräknade sammanlagda anslagsbehovet. Dylikt bemyndigande har ock genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941 lämnats marinförvaltningen. I enlighet med ämbetsverkets förslag i ämnet torde det återstående beloppet för här ifrågavarande ändamål, 155,000 kronor, böra anvisas för nästa budgetår.

Rya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser. I likhet med vad under en följd av budgetår varit fallet har för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp av 50,000 kronor. För nästkommande budgetår har marinförvaltningen räknat med ett medelsbehov i denna del av 100,000 kronor med hänsyn till den avsevärda ökningen av antalet eldrör och härav föranledd ökad förslitning. Med biträdande härav beräknar jag under förevarande anslag ett belopp av 100,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Riktövningsmateriel för flottan. För innevarande budgetår lia för detta ändamål anvisats 150,000 kronor, utgörande hälften av ett till 300,000 kronor beräknat medelsbehov för riktövningsmateriel, varjämte -— i anslutning till vad som förutsatts i 1941 års statsverksproposition — Kungl. Majit den 24 oktober 1941 bemyndigat marinförvaltningen att redan under innevarande budgetår företaga beställning av nu avsedd materiel jämväl för kostnad motsvarande det återstående medelsbehovet. I enlighet med marinförvaltningens förslag torde återstående 150,000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Viss torpedanskaffning. För ändamålet har marinförvaltningen hemställt

139 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

om anvisande av ett belopp av 1,173,000 kronor, utgörande första delen av ett de fyra närmaste budgetåren omfattande an skaff ningspr ogram för torpeder. Ehuru den i annat sammanhang föreslagna nybyggnaden av två jagare av modifierad Göteborgstyp torde medföra viss ändring i anskaffningsprogrammet, synas för nästkommande budgetår i anslutning till marinförvaltningens förslag böra anvisas i avrundat tal 1,170,000 kronor för ändamålet.

Fotografist materiel. För ifrågavarande ändamål lia för innevarande budgetår anvisats 40,000 kronor. I marinförvaltningens till grund härför liggande framställning räknades med ett sammanlagt medelsbehov av 200,000 kronor, avsett att fördelas på två budgetår. Med förmälan att behov av ifrågavarande materiel alltjämt förelåge, har marinförvaltningen nu ifrågasatt, att återstående belopp av det sålunda till 200,000 kronor beräknade totala medelsbehovet för fotografisk materiel eller 160,000 kronor skulle anvisas att utgå med hälften under vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44. För egen del biträder jag marinförvaltningens förslag.

Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner får flottan. Marinförvaltningen har i förevarande hänseende anmält ett medelsbehov av sammanlagt

450,000 kronor, avsett att fördelas med hälften å ettvart av budgetåren 1942/43 och 1943/44. Med godkännande av denna beräkning förordar jag, att 225,000 kronor för ändamålet upptagas under ifrågavarande anslag, varvid jag dock utgår från att Kungl. Majit skall äga bemyndiga marinförvaltningen att redan under nästa budgetår gå i författning örn beställande av materiel av nu ifrågavarande slag till belopp motsvarande återstående del av det beräknade sammanlagda anslagsbehovet.

Laddövningsapparater för flottan. För anskaffning av dylika apparater för exercisskolor, riktarskolan vid Hårsfjärden samt vissa fartyg har marinförvaltningen räknat med ett medelsbehov av 80,000 kronor. Ifrågavarande apparater lia ansetts erforderliga för bibringandet av den för automatkanoners betjänande erforderliga färdigheten i laddning och för att skona den förefintliga pjäsmaterielen. Under erinran att för innevarande budgetår under förevarande anslag beräknats 68,000 kronor för laddövningsapparater för kustartilleriet biträder jag marinförvaltningens nu gjorda hemställan örn anvisande av medel för anskaffning av motsvarande apparater för flottans behov.

Automatkanoner jämte ammunition för vissa fartyg. Under denna rubrik bär marinförvaltningen anmält ett till sammanlagt 2,350,000 kronor beräknat medelsbehov, avsett att fördelas på två budgetår med hälften eller 1,175,000 kronor på varje. För egen del beräknar jag för detta ändamål endast ett belopp av 950,000 kronor för nästa budgetår. I den mån så skulle visa sig erforderligt torde Kungl. Majit få bemyndiga marinförvaltningen att inom ramen för det av marinförvaltningen beräknade sammanlagda anslagsbehovet beställa jämväl den materiel av ifrågavarande slag, för vilken medel komma att erfordras först senare.

Ammunition för jagare. Marinförvaltningen har i denna del anmält ett

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

medelsbehov av sammanlagt 3,432,000 kronor, avsett att fördelas på de två närmaste budgetåren med hälften å vartdera budgetåret. Jag biträder detta förslag, som salunda för budgetåret 1942/43 medför ett anslagsbehov av i avrundat tal 1,715,000 kronor. Marinförvaltningen torde emellertid böra erhålla bemyndigande att på en gång beställa ammunition till hela det avsedda beloppet, 3,432,000 kronor.

Eldhandvapen m. m. för flottan. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1941: 2 (bilaga 4, punkten 6) framlagt förslag har riksdagen till viss ytterligare anskaffning av artilleri- oell teknisk materiel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 5,660,000 kronor. Under detta anslag har bland annat beräknats ett belopp av 1,475,000 kronor till eldhandvapen m. m. för flottan, av vilket belopp 200,000 kronor avsetts för tillverkning av pistoler. — Med förmälan att behov av visst ytterligare antal pistoler förelåge på grund av anbefalld pistolbeväpning för vissa personalkategorier har marinförvaltningen hemställt, att för ytterligare pistolanskaffning ett belopp av 160,000 kronor måtte ställas till förfogande. Jag biträder denna framställning.

Viss ar tiller materiel för kustartilleriet. För ifrågavarande ändamål har marinförvaltningen för nästa budgetår beräknat ett belopp av 485,000 kronor, utgörande hälften av ett till 970,000 kronor beräknat totalt medelsbehov.

Vid bifall till av mig i försvarspropositionen framlagt förslag örn överflyttning av viss pjäsmateriel mellan kustartilleriet och armén kan medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräknas till 370,000 kronor, varav hälften, eller 185,000 kronor, bör anvisas för nästa budgetår. Jag förutsätter även här att marinförvaltningen må erhålla bemyndigande att redan under budgetaret 1942/43 beställa här avsedd materiel till hela det belopp, vartill medelsbehovet beräknats*

Tubkanoner för kustartilleriets pjäser. För ifrågavarande särskilda ändamål lia för innevarande budgetår anvisats 58,000 kronor. För nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt örn ett belopp av 175,000 kronor. Jag beräknar medelsbehovet för ändamålet för budgetåret 1942/43 i enlighet med marinförvaltningens förslag.

Anskaffning av reserveldrör m. m. för kustartilleriet. För detta ändamål har marinförvaltningen äskat ett belopp av 1,600,000 kronor, varav 800,000 kronor för nästa budgetår. Därest ovan antydd överflyttning av pjäsmateriel mellan kustartilleriet och armén kommer till stånd, bliver återstående medelsbehov för ifrågavarande ändamål 1,030,000 kronor, varav hälften, eller

515,000 kronor, bör anvisas för nästa budgetår. Jag förutsätter i likhet med marinförvaltningen, att ämbetsverket bemyndigas träffa överenskommelse jämväl beträffande den del av materielen, för vilken anslag framdeles avses skola anvisas.

Komplettering av eldledningsmateriel m. rn. vid kustartilleriet. För detta ändamål har marinförvaltningen äskat ett belopp av 500,000 kronor. Medelsäskandet synes böra för nästa budgetår begränsas till 250,000 kronor. Jämväl här förutsätter jag att marinförvaltningen må erhålla bemyndigande att

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 141

redan under budgetåret 1942/43 beställa bär avsedd materiel till liela det belopp, vartill medelsbeliovet av ämbetsverket beräknats.

Biktövning smat eriel för kustartilleriet. I anslutning till ett av inspektören för kustartilleriet framställt och av marinförvaltningen biträtt äskande örn medel för ett antal riktövningsapparater, avsedda att inmonteras i pjäsexercishus, beräknar jag för ifrågavarande ändamål ett belopp av 70,000 kronor.

Övning skatter i för kustartilleriet. Jag beräknar i anslutning till förslag i ämnet av marinförvaltningen för här ifrågavarande ändamål ett belopp av

25.000 kronor.

Badiomateriel' för marinen. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1941: 344 (punkten 2) framlagt förslag har riksdagen, såsom förut anmärkts, till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Av den till statsrådsprotokollet i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att ifrågavarande anslag utgör första delen av ett till sammanlagt

2.955.000 kronor beräknat medelsbehov för anskaffning av radiomateriel för marinen. Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet uttalade jag, att jag torde framdeles få återkomma till frågan örn anvisande av de för nästa budgetår erforderliga medlen.

Av det återstående medelsbehovet för ifrågavarande radiomateriel torde ett belopp av 1,200,000 kronor nu böra anvisas.

Viss strålkastarmateriel för flottan. I sin skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 hemställde marinförvaltningen bland annat om anvisande av ett belopp av 465,000 kronor för komplettering av strålkastarmaterielen å vissa flottans fartyg. För innevarande budgetår har marinförvaltningen ifrågasatt anskaffning av ifrågavarande materiel efter en i vissa stycken något modifierad plan för en totalkostnad av 455,000 kronor. Av nämnda belopp skulle 230,000 kronor erfordras för budgetåret 1942/43 och återstoden, 225,000 kronor, under budgetåret 1943/44. Jag har intet att erinra mot att medel äskas för det angivna ändamålet. Marinförvaltningen torde i likhet med vad i det föregående i vissa fall förutsatts böra erhålla bemyndigande att i ett sammanhang kontraktera hela denna materielanskaffning. Medelsbehovet för nästa budgetår uppgår i enlighet med det anförda till 230,000 kronor.

Kikare för sjökrigsskolan. Marinförvaltningen har framhållit, att sjökrigsskolans tillgång på kikare för kadetternas praktiska övningar ombord med hänsyn till nuvarande kadettantal vid skolan är alldeles otillräckligt. I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att medel för anskaffning av ytterligare 50 kikare för sjökrigsskolans behov måtte ställas till förfogande. Då jag förutsätter att medel för detta ändamål, i den mån behov därav föreligger, ställas till förfogande ur de anslag till inventarier för sjökrigsskolan, som vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1942: 161 anvisas, finner jag mig icke böra förorda bifall till ämbetsverket nu föreliggande framställning.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet

under anslaget beräknas sålunda:

Keservbatterier för undervattensbåtar ........................ kronor 050,000

Viss artillerimateriel för flottan .............................. » 155,000

Nya kararör m. m. för marinens artilleripjäser.............. » 100,000

Riktövningsmateriel för flottan................................ » 150,000

Viss torpedanskaffning ........................................ » 1,170,000

Fotografisk materiel............................................ » 80,000

Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan » 225,000

Laddövningsapparater för flottan.............................. » 80,000

Automatkanoner jämte ammunition för vissa fartyg........ » 950,000

Ammunition för jagare ........................................ » 1,715,000

Eldhandvapen m. m. för flottan .............................. » 160,000

Viss artillerimateriel för kustartilleriet ...................... » 185,000

Tubkanoner för kustartilleriets pjäser........................ » 175,000

Anskaffning av reserveldrör m. m. för kustartilleriet ...... » 515,000

Komplettering av eldledningsmateriel m. m. vid kustartilleriet .......................................................... » 250,000

Riktövningsmateriel för kustartilleriet........................ » 70,000

Övningsbatteri för kustartilleriet.............................. » 25,000

Radiomateriel för marinen .................................... » 1,200,000

Viss strålkastarmateriel för flottan............................ » 230,000

Summa kronor 8,085,000

Under erinran, att i försvarspropositionen för anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats en totalkostnad under femårsperioden av 35,000,000 kronor, motsvarande en medelkostnad av 7,000,000 kronor per budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för marinen till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

8,085,000 kronor.

28:0) Reservationsanslaget till Marinen; Förstärkning av kustartilleriförsvaret.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 92) framhöll jag, att beräkningen av medelsbehovet för förstärkning av kustartilleriförsvaret nära sammanhängde med spörsmålet örn avvägningen av marinstridskrafternas framtida omfattning, vilket spörsmål syntes komma under bedömande senare under 1942 års riksdag. På min hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till denna anslagsfråga. Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd icke torde böra ske till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar rörande förslagens inne-

Kungl. Mcij:ts proposition nr 266. 143

börd torde i stället böra lämnas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

För förstärkning av kustartilleriförsvaret bar i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 10,824,000 kronor.

I försvarspropositionen bär föreslagits ytterligare förstärkning av kustartilleriförsvaret, varvid förutsatts, dels att viss nyanskaffning av materiel skall äga rum och dels att ett antal 15 cm kanoner, vilka äro under anskaffning genom arméförvaltningens tygdepartements försorg, skola tillföras kustartilleriet, varemot vissa vid kustartilleriet nu befintliga haubitsbatterier och 10.5 cm kanonbatterier ävensom visst luftvärnsartilleri förutsatts skola överföras till armén. I propositionen har räknats med en engångskostnad under femårsperioden för ifrågavarande ändamål av 29,000,000 kronor.

I det föregående har under anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats vissa medel för komplettering av kustartillerimaterielen. De sålunda beräknade beloppen avse i stort sett komplettering av materielen för kustartilleriets nuvarande organisation, medan jag under förevarande anslag ämnar upptaga vissa belopp av engångsnatur, som erfordras, därest den i försvarspropositionen föreslagna utbyggnaden av kustartilleriförsvaret kommer till stånd.

Marinförvaltningen har i en av överbefälhavaren jämte eget yttrande överlämnad, den 17 i samma månad dagtecknad skrivelse — med utgångspunkt från de i försvarspropositionen framlagda förslagen —- beräknat medelsbehovet för nästa budgetår för anskaffning av kustartillerikanoner m. m. till

9,752,000 kronor. Ämbetsverket har i skrivelsen meddelat, att totalkostnaderna för ifrågavarande materielanskaffning beräknades komma att i viss mån överstiga de av försvarsutredningen beräknade. Kostnadsökningen vore bland annat betingad av den sedan den 1 juli 1941 inträdda allmänna prisstegringen men föranleddes jämväl av vissa andra i skrivelsen angivna omständigheter.

Ehuru sålunda de i försvarspropositionen förutsatta kostnaderna för ifrågavarande ändamål torde komma att överskridas, anser jag dock, att det i propositionen föreslagna anskaffningsprogrammet för ifrågavarande materiel bör fullföljas. Anmärkas må, att viss till nyanskaffning föreslagen materiel redan blivit beställd. Med hänsyn till vissa i marinförvaltningens skrivelse lämnade uppgifter torde emellertid medelsbehovet för nästa budgetår för anskaffning av kustartillerikanoner m. m. icke böra beräknas till högre belopp än 2,952,000 kronor.

Därutöver torde — i överensstämmelse med vad som förutsatts av 1941 års försvarsutredning — böra beräknas ett belopp av 200,000 kronor till viss eldlednings- och signalmateriel.

Vidare torde böra för nästa budgetår beräknas ett belopj) av 280,000 kronor för viss strålkastarmateriel, för vars anskaffning försvarsutredningen räknat med ett totalt medelsbehov av 560,000 kronor.

För anskaffning av eldhandvapen m. m. för kustartilleriet har i propositionen 1942: 2 beräknats ett belopp av 660,000 kronor, ingående i det an-

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

slag å 11,135,000 kronor, som äskats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. I anslutning till en av marinförvaltningen i ämnet gjord hemställan beräknar jag för nästa budgetår 660,000 kronor för ändamålet eller samma belopp, varmed försvarsutredningen räknat.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår hemställt, att anslag å tillhopa 510,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår till viss komplettering av kustartilleriets trådsignalmateriel m. m., därav för trådförbindelser till planerade men ej utbyggda mätstationer m. m. beräknats omkring 295,000 kronor. I propositionen 1941: 319 angående anskaffning av tygmateriel m. m. biträdde jag så till vida marinförvaltningens hemställan, att jag för angivet ändamål beräknade 215,000 kronor under anslaget å 1,455,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.

I en av överbefälhavaren tillstyrkt, den 24 februari 1942 dagtecknad framställning har marinförvaltningen, med förmälan att det återstående medelsbehovet för ifrågavarande ändamål numera beräknades till 313,000 kronor, hemställt örn anvisande av berörda belopp. Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar upptagit medel för ifrågavarande ändamål i enlighet med marinförvaltningens ursprungliga beräkningar. Jag har emellertid efter den utredning, som numera verkställts, intet att erinra mot att för nästa budgetår under förevarande anslagspost för ändamålet beräknas ett belopp av 313,000 kronor.

Det sammanlagda belopp, som i enlighet med det anförda skulle krävas för förstärkning av kustartilleriförsvaret under budgetåret 1942/43, uppgår sålunda till (2,952,000 + 200,000 + 280,000 -f- 660,000 + 313,000 =) i avrundat tal 4,400,000 kronor.

Såsom ovan framhållits har jag i försvarspropositionen räknat med en engångskostnad under femårsperioden för förstärkning av kustartilleriet av 29,000,000 kronor, motsvarande en genomsnittskostnad per budgetår av

5,800,000 kronor. Enligt förestående beräkningar skulle allenast 4,400,000 kronor erfordras för budgetåret 1942/43. Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört i fråga örn finansieringen av med femårsplanens genomförande förenade engångskostnader torde jämväl beträffande detta anslag Kungl. Majit böra äga att, därest så skulle befinnas ändamålsenligt, meddela beslut om anskaffning av all den i försvarspropositionen avsedda materielen. Riksdagens bemyndigande härtill torde böra utverkas liksom även medgivande att inom ramen för det i försvarspropositionen angivna totala kostnadsbeloppet, 29,000,000 kronor, överskrida det för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår å riksstaten uppförda anslaget, vilket i enlighet med förestående beräkningar torde böra bestämmas till 4,400,000 kronor. Beträffande frågan örn ytterligare medelsanvisning för mötande av merkostnader till följd av prisstegring hänvisar jag till vad inledningsvis yttrats.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

145 Kungl. Maj:ts proposition nr 266. '

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande artillerimateriel m. m. för kustartilleriet intill ett belopp av 29,000,000 kronor;

dels för marinen till Förstärlcning av Jcustartilleriförsvaret för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor;

dels oclc medgiva, att ifrågavarande reservationsanslag må överskridas inom ramen av förenämnda belopp av 29,000,000 kronor.

29:o) Förslagsanslaget till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 98) har Kungl. Maj:t hemställt, att ifrågavarande anslag i avbidan på särskild proposition måtte i riksstatsförslaget för budgetåret 1942/43 upptagas med allenast beräknat belopp, 16,300,000 kronor. Jag avser nu att framlägga definitiva beräkningar rörande medelsbehovet.

Flygvapnets avlöningsanslag upptogs i riksstaten för budgetåret 1941/42 med 12,700,000 kronor. För anslaget har fastställts följande avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ »

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal, förslagsvis ............................................................... »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................................................ kronor 650,000

b) betjäningspersonal, förslagsvis ...... » 3,000

c) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis .............................. » 14,000 »

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän ......................................................... »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .................................................................. »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis ................................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ..................................................-......... »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... »

667,000

84,648

90,344

2,865,000

5,000

1,080.008

Summa förslagsanslag kronor 12,700,000

Särskilda personalförteckningar för flygvapnets personal under budgetåret 1941/42 ha fastställts den 6 juni 1941.

Avlöningsstaten för budgetåret 1942/43 torde böra upptaga samma anslagsposter som för innevarande budgetår; benämningen av den för avlöning av Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. 867 42 10

146 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

fänrikar avsedda posten torde emellertid av skäl, som tidigare angivits vid behandlingen av arméns och marinens motsvarande anslag, böra ändras till »avlöningar till fänrikar». Under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal tillkommer enligt vad av det följande framgår ett par delposter. Härjämte erfordras vissa ändringar i avlöningsstatens uppställning med hänsyn till det nya arvodessystemet för pensionerad personal i arvodesbefattning.

I sin skrivelse den 30 augusti 1941 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen hemställt örn anvisande under ifrågavarande anslag av 17,100,000 kronor. Anslagsberäkningen är uppgjord under förutsättning att under budgetåret flygvapnet skall utökas med en bombflottilj (F 12, Kalmar flygflottilj) samt att organiserandet av en eskaderstab helt genomföres och att organiserandet av ytterligare en eskaderstab påbörjas. Flygförvaltningen har emellertid framhållit, att den verkställda beräkningen av medelsbehovet med hänsyn till pågående utredning rörande försvarsväsendets fortsatta utbyggande måste anses såsom preliminär.

1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet förordat en väsentlig utökning av flygvapenorganisationen inom den närmaste femårsperioden utöver hittills redan beslutad. Dessutom har föreslagits, att flygvapnets beredskap och krigsduglighet höjes genom utökning av den aktiva personalen och flygplanbeståndet samt en omorganisation av vissa staber och förband. Härjämte föreslås, att vissa skolor skola organiseras och att vissa av flygvapnets förband tillföras musikkårer. Körande den närmare innebörden av förslaget får jag hänvisa till försvarspropositionen. Här må framhållas, att utredningen -—- bortsett från vissa flygfälts- och byggnadsarbeten —• räknat med följande utvidgningar i organisatoriskt hänseende under budgetåret 1942/43, nämligen uppsättning av

en flygeskader med stab (första flygeskadern), ytterligare en flygeskaderstab (andra eskaderstaben) (delvis), en flygbasområdesstab (för Övre Norrlands flygbasområde), ytterligare en flygbasområdesstab (för östra flygbasområdet) (helt eller delvis),

bomb- och skjutskolan, signalskolan samt fyra musikkårer.

Härjämte skulle omorganisationen av flygstaben påbörjas, Kalmar flygflottiljs uppsättning påbörjas ävensom redan påbörjad uppsättning av Södermanlands flygflottilj (Fil) och Norrbottens flygbaskår (F 21) fullföljas.

I avseende å personalbehovet för den av försvarsutredningen förordade flygvapenorganisationen har utredningen framhållit, att flygvapnets personalkadrar i vissa avseenden icke kunde utökas i den takt, som påkallades av nyuppsättningen av förband. Det vore ett framträdande önskemål, framhåller utredningen, att bland annat genom forcerad utbildning snarast fylla flygvapnets kadrar. Den uppsättningstakt med avseende å flertalet personal-

147 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kategorier, som försvarsutredningen bedömt möjlig, framgår av en av utredningen utarbetad tablå (jfr betänkandet, sid. 673 oell 674).

I försvarspropositionen har jag funnit försvarsutredningens förslag rörande flygvapenorganisationens genomförande kunna i huvudsak läggas till grund för det fortsatta arbetet, dock att jag funnit vissa avvikelser erforderliga med hänsyn till att jag i en del avseenden frångått utredningens förslag. Jag framhöll, att det syntes böra ankomma på Kungl. Maj.t att inom ramen för de anslag och personalkadrar, som för varje budgetår bleve fastställda, besluta i vilken ordning och vid vilka tidpunkter de olika organisationsändringarna skulle genomföras.

De anslagsberäkningar jag i det följande framlägger liksom de förslag till personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, äro uppgjorda från den utgångspunkten att under budgetåret 1942/43 förenämnda organisationsändringar genomföras eller påbörjas i av mig i försvarspropositionen förordad omfattning.

Under åberopande av vad jag inledningsvis under punkten l:o) anfört rörande vissa gemensamma frågor får jag beträffande medelsbehovet under de olika anslagsposterna och personalbehovet för flygvapnets del anföra följande:

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben. För nästa budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande den för flygstaben avsedda ordinarie civila personalen.

Personal vid flygvapnet. Officerare (utom i intendenturbefattil ing). Antalet överstebeställningar har upptagits till tre, eller samma antal som för innevarande budgetår, och antalet överstelöjtnanter till sju. Det förhållandet att antalet överste- och överstelöjtnantsbeställningar icke överensstämmer med det av försvarsutredningen för budgetåret 1942/43 föreslagna sammanhänger med dels förslaget i försvarspropositionen beträffande flygbasområdeschefernas ställning dels ock befordringsläget vid flygvapnet. I övrigt överensstämmer antalet beställningar med de av försvarsutredningen för budgetåret 1942/43 beräknade.

I den för innevarande budgetår för den ordinarie personalen fastställda personalförteckningen finnas uppförda tillhopa 23 fänriksbeställningar. Såsom jag tidigare framhållit, är meningen att i fortsättningen slopa begreppet ordinarie fänrik och att låta samtliga fänrikar kvarstå såsom ickeordinarie intill dess de erhålla löjtnantsbeställning vid flygvapnet. Samtliga de å innevarande års personalförteckningar uppförda ordinarie fänriksbeställningarna beräknas vara vakanta den 1 juli 1942. Vid sådant förhållande torde några ordinarie fänriksbeställningar icke erfordras under budgetåret 1942/43.

Officerare i int enden.turbef attil in g. Utöver vad försvarsutredningen föreslagit ha upptagits ytterligare en kapten och två löjtnanter. Kaptensbeställningen erfordras för andra eskaderstaben, vars uppsättning avses skola påbörjas under budgetåret 1942/43. Löjtnantsbeställningarna er-

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

fordras för biträdande intendenter vid krigsflygskolan oell Södermanlands flygflottilj.

Underofficerare. Försvarsutredningen har för nästa budgetår icke räknat med ett bibehållande av de två förrådsförvaltarbeställningarna vid de centrala flygverkstäderna. Såsom framgår av försvarspropositionen har jag emellertid förutsatt, att dessa beställningar tills vidare bibehållas. Försvarsutredningen har vidare föreslagit inrättandet av flottiljkassörer i lönegraden U0 3. För egen del har jag i försvarspropositionen förordat, att flottiljkassörsbefattningarna fördelas på lönegraderna UO 3 (flottiljkassörer) och UO 2 (fanjunkare). För budgetåret 1942/43 beräknar jag, att för ifrågavarande ändamål erfordras sju flottiljkassörer och sex fanjunkare.

Manskap. I enlighet med försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen tillstyrkta förslag har jag i personalförteckningen upptagit beställningar för en ny manskapskategori, överfurirer, i lönegraden Mb 1. För budgetåret 1942/43 torde böra upptagas 40 dylika beställningar.

Musik personal avses för organiserande av musikkårer vid Västmanlands, Skaraborgs och Svea flygflottiljer samt vid krigsflygskolan. Av musikdirektörerna hava i enlighet med vad jag förordat i försvarspropositionen två hänförts till lönegraden Oa 3 eller Oa 2 och de båda övriga till lönegraden Oa 2.

Civilmilitär personal. Vad först angår flygingenjörerna har forsvarsutredningen i sin plan för utökningen av flygvapnets personalkadrar räknat med tillkomsten under budgetåret 1942/43 av en beställning för en flygöverdirektör i lönegraden Cb 2. Med ett tillsättande av denne beställningshavare synes emellertid böra anstå i avvaktan på ställningstagande till förvaltningsutredningens förslag. I övrigt får jag här hänvisa till vad jag beträffande flygingenjörerna anfört i försvarspropositionen. Jag framhöll bland annat, att jag utan att fatta ståndpunkt till det slutliga antalet flygingenjörer för budgetåret 1942/43 förutsatte en av flygvapnets utbyggnad betingad ökning av antalet flygingenjörer. Jag föreslår nu, att denna ökning bestämmes till nio, därav en flygdirektör av 1. graden, en flygdirektor av

2. graden, en flygingenjör av 1. graden och sex flygingenjörer av 2. graden.

I fråga örn läkarpersonalen må här framhållas, att försvarsutredningen beräknat behovet av flygläkare vid fullt genomförd organisation till en flygöverläkare, en förste flygläkare, 18 flygläkare av 1. graden och sex ickeordinarie läkarbefattningar (flygläkare av 2. graden). För budgetåret 1942/43 åter har utredningen räknat med ett behov av följande ordinarie läkarbeställningar, nämligen en flygöverläkare, en förste flygläkare, 13 flygläkare av 1. graden och två flygläkare av 2. graden. Utredningen har ansett en omprövning av flygläkarnas löneställning motiverad men icke framlagt något slutligt förslag i ämnet. Utredningen har emellertid vid sina kostnadsberäkningar utgått ifrån, att löneställningen för flygöverläkaren framdeles komme att höjas från nuvarande Ca 28 till Ca 30, att den nytillkommande förste flygläkaren placerades i Ca 28 och att löneställningen för flygläkare av 1. graden komme att höjas från nuvarande Ca 22 till Ca 24.

149 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag får erinra om att jag i försvarspropositionen biträtt försvarsutredningens förslag om inrättande av en beställning såsom förste flygläkare, vilken i avbidan å en kommande översyn av tjänsteförteckningen för civilmilitära beställningshavare syntes böra placeras i lönegraden Ca 26. Beställningen i fråga bör upptagas å personalförteckningen för nästa budgetår.

Jag får i detta sammanhang vidare erinra örn att frågan örn en förbättrad löneställning för flygläkarna av 1. graden var föremål för övervägande i samband med framläggandet av medelsäskandena för budgetåret 1941/42. Ett av flygförvaltningen framfört och av försvarsväsendets lönenämnd tillstyrkt förslag örn uppflyttning av nämnda beställningshavare från lönegraden Ca 22 till Ca 24 fann jag mig emellertid icke, i vart fall ej för det dåvarande, kunna biträda, då frågan snarare syntes mig böra tagas under övervägande i samband med en blivande översyn av lönegradsplaceringarna för den civilmilitära personalen i gemen. I försvarspropositionen har jag även framhållit, att frågan örn löneställningen för de befintliga ordinarie flygläkarna syntes böra prövas i annat sammanhang, därvid överensstämmelse såvitt möjligt borde åvägabringas mellan de olika försvarsgrenarna.

För närvarande är jag icke beredd tillstyrka en förbättrad löneställning för flygöverläkaren eller flygläkarna av 1. graden utan föreslår, att dessa beställningshavare alltjämt upptagas i lönegraderna Ca 28 respektive Ca 22. Till frågan örn inrättande av icke-ordinarie befattningar för flygläkare av 2. graden återkommer jag i det följande.

Beträffande verkmästarna må här framhållas, att bland de å förteckningen upptagna beställningarna en del äro avsedda för de centrala flygverkstäderna. Såsom jag i försvarspropositionen framhållit böra dessa verkmästare efter hand som nuvarande beställningshavare avgå ersättas med civil personal. I personalförteckningen upptagna beställningar erfordras likväl, för det fall dylik avgång skulle äga rum under budgetåret 1942/43, för flygvapnet i övrigt.

Personal vid flygförbanden. Den civilmilitära personalen vid flygförbanden har utökats med den personal, som erfordras för Kalmar flygflottilj.

Kostnaden för lön enligt löneplanerna för den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen beräknas för helt budgetår utgöra i runt tal 8,000,000 kronor. Kostnaden för de andra löneförmåner, som bestridas från anslagsposten till ordinarie tjänstemän — felräkningspenningar, ansvarsarvoden i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst manskap samt begravningshjälp — torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra beräknas till 46,700 kronor. Härjämte böra, på sätt jag tidigare förordat, från förevarande anslagspost bestridas kostnaderna för personal, som överförts å disponibilitetsstat. Av denna anledning torde emellertid någon uppräkning av anslagsposten för nästa budgetår icke behöva ske. Anslagsposten skulle sålunda kunna beräknas till (8,000,000 + 46,700=) 8,046,700 kronor eller i runt tal 8,050,000 kronor. Av skäl, som framgå av vad under arméns avlöningsanslag yttrats, torde emellertid detta belopp böra för nästa budgetår minskas med 150,000 kronor till 7,900,000 kronor.

150 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattnlng.

Flygstaben. I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning finnas för flygstaben uppförda sju befattningar för pensionerade officerare och feni befattningar för pensionerade underofficerare.

Genom beslut den 1 augusti 1941 bär Kungl. Maj:t medgivit, att för tiden från och med den 1 oktober 1941 tills vidare intill den 1 juli 1942 finge såsom extra expeditionsofficer vid den inom flygstaben provisoriskt inrättade signal- och väderleksdetaljen tjänstgöra en pensionerad officer mot åtnjutande av ett arvode av 3,180 kronor för år. Härav föranledda kostnader -— utom för dyrtidstillägg och kristillägg, som utginge av därför avsedda medel — skulle bestridas av den under flygvapnets avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. Enligt försvarsutredningens av mig tillstyrkta förslag till flygstabens omorganisation bör ifrågavarande detalj omändras till en särskild avdelning, för vilken utredningen beräknat bland annat en expeditionsofficer. Denne synes böra upptagas å personalförteckningen för budgetåret 1942/43.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle chefen för flygstabens expedition vara pensionerad officer. Försvarsutredningen har framhållit, att detta med hänsyn till det starkt ökade antalet ärenden i expeditionen samt därmed följande ökat ansvar icke längre vore lämpligt. Utredningen har föreslagit, att expeditionen inrättas såsom särskild avdelning inom flygstaben och att såsom chef för densamma avses en regementsofficer å aktiv stat. Då tillgången på regementsofficerare vid flygvapnet icke tillåter en dylik anordning under de närmaste åren, bör chefsbefattningen liksom hittills tills vidare bestridas av en pensionerad officer. Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar som genom flygvapnets utökning kommer att åvila ifrågavarande pensionerade officer, bör, på sätt flygförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, det för denne avsedda arvodet beräknas efter 3,600 kronor för år.

Då jag i försvarspropositionen förordat, att personalen på personalsektionen bör utökas med en pensionerad officer utöver vad försvarsutredningen beräknat, skulle antalet pensionerade officerare för budgetåret 1942/43 komma att uppgå till (7 + 1 + 1 =) 9. Beträffande antalet underofficerare i arvodesbefattning ifrågasätter jag ingen ändring för nästa budgetår.

I enlighet med det nya lönesystem för arvodespersonalen, för vilket jag inledningsvis redogjort, torde för flygstabens del böra räknas med ett arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 11 till den officer, som förestår stabens expedition, med åtta motsvarande nettolönen i löneklass Oa 10 samt med fem motsvarande lönen i löneklass UO 7.

Eskaderstaberna. För eskaderstaberna beräknar jag under budgetåret 1942/43 komma att erfordras en pensionerad officer och två pensionerade underofficerare.

Östra flygbasområdesstaben. Försvarsutredningen har föreslagit, att såsom chef för denna stab skulle placeras en överste i lönegraden Oa 6. I för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

svarspropositionen har jag emellertid förordat, att för befattningen skall avses generalsperson eller regementsofficer ur flygvapnet, som avgått ur aktiv tjänst, samt att till befattningshavaren i fråga skall utgå arvode motsvarande nettolönen i löneklass Oa 15. I överensstämmelse härmed bör ett sådant arvode uppföras i personalförteckningen. I övrigt torde för flygbasområdesstabens del för budgetåret 1942/43 beräknas två pensionerade officerare och två pensionerade underofficerare.

Flygförbanden. För flygförbanden lia i den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen upptagits dels 11 mobiliseringsofficerare, dels ock 28 expeditionsunderofficerare, därav tre vid vardera Roslagens och Jämtlands flygflottiljer, flygkrigsskolan och Norrbottens flygbaskår samt två vid vardera Västmanlands, Östgöta, Västgöta, Skaraborgs, Svea och Göta flygflottiljer, Tionde flygflottiljen och Södermanlands flygflottilj.

För budgetåret 1942/43 torde antalet mobiliseringsofficerare böra beräknas till en vid varje förband, eller tillhopa 13.

Genom beslut den 30 december 1941 har Kungl. Majit i anslutning till riksdagens beslut i ämnet (proposition 1941:340, riksdagens skrivelse nr 516) utfärdat vissa bestämmelser i samband med övergången till nytt inskrivningsoch redovisningssystem för värnpliktiga. Därvid har medgivits, att för tjänstgöring vid truppförbands mobiliseringsavdelning vederbörande försvarsgrenschef må förordna bland annat vissa expeditionsunderofficerare. För flygvapnets del.innebär detta en utökning i förhållande till de fastställda personalförteckningarna av antalet underofficerare i arvodesbefattning med en per förband, eller sammanlagt 12 för Fl—Fil och F21.

Inalles tjänstgöra sålunda vid flygförbanden för närvarande (28 + 12 =) 40 expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning.

Försvarsutredningen har beräknat behovet av pensionerade underofficerare till två per flottilj eller 36 vid fullt genomförd organisation. Befattningarna hava avsetts, den ena för flottiljstabs intendenturavdelning och den andra för mobiliseringsavdelningen.

Flygförvaltningen har i sina äskanden för nästa budgetår förutsatt, att i arvodesförteckningen uppföras ytterligare tre för Kalmar flygflottilj avsedda befattningar för pensionerade underofficerare, varjämte flygförvaltningen föreslagit, att en av de för Jämtlands flygflottilj upptagna arvodesbefattningarna — avsedd för Bodens flygplats — överflyttas till flygbaskåren. Vidare har ämbetsverket i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag framhållit, att en minskning av antalet underofficerare i arvodesbefattning till två per flottilj icke vore möjlig att genomföra under flygvapnets uppsättningsperiod utan först sedan den beräknade staten för stamunderofficerare blivit fylld.

Under hänsynstagande till vad sålunda förekommit finner jag mig böra för budgetåret 1942/43 föreslå, att de nu till förbanden knutna underofficerarna i arvodesbefattning bibehållas under budgetåret 1942/43, dock med undantag dels av den befattning, som av flygförvaltningen föreslagits överflyttad från Jämtlands flygflottilj till Norrbottens flygbaskår, dels ock av en av de till Roslagens flygflottilj knutna befattningarna, avsedd för Fårösunds flygplats.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

För nämnda båda flygplatser är det min avsikt att föreslå särskilda tillsynsmannaarvoden, att utgå från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Behovet av underofficerare för förbanden — inklusive tre för Kalmar flvgflottilj — skulle sålunda utgöra (40 — 2 + 3 =) 41.

Centrala flygverkstäderna. I överensstämmelse med vad jag förordat i försvarspropositionen torde för envar av dessa verkstäder böra beräknas en pensionerad officer såsom mobiliseringsofficer.

Under officersskolan och signalskolan. För vardera av dessa skolor torde under budgetåret 1942/43 böra avses en pensionerad underofficer.

Bomb- och skjutskolan. Denna skola torde komma att organiseras under budgetåret 1942/43. För skolan bör i enlighet med försvarsutredningens förslag beräknas en expeditionsofficer.

Flygkrigshögskolan. För flygkrigshögskolans del ifrågasättes för nästa budgetår ingen annan ändring än som föranledes av de nya arvodesgrunderna för pensionerad personal.

För arvoden motsvarande nettolönen i respektive lönegrader till den i förteckningen upptagna personalen beräknar jag ett belopp av förslagsvis 525,000 kronor. Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas inflyta 400,000 kronor i form av mot dessa utgifter svarande pensionsmedel.

3. Avlöningar till fänrikar.

Under denna anslagspost torde böra beräknas avlöning dels till 25 fänrikar, som år 1941 antagits i extra ordinarie beställning, dels ock till sammanlagt 95 fänrikar, som beräknas komma att antagas under innevarande och nästkommande år. Lön bör beräknas för 65 fänrikar under hela budgetåret 1942/43 och för ytterligare 30 under en tid av omkring tre månader. Medelsbehovet beräknas uppgå till, i runt tal, förslagsvis 215,000 kronor.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/41 och 1941/42 ha under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagna särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen på militärt utbildad personal frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1941/42 beräknades för ändamålet ett belopp av 1,155,000 kronor, avsett dels för följande expeditionspersonal, nämligen 36 befattningshavare i MEx 13, 30 i MEx 10, 17 i MEx 8 och 16 i MEx 5, dels ock för följande mekanikerpersonal, nämligen 51 flygplanmontörer, 51 motormontörer, 11 elektriker, 11 radiomontörer, 29 elektriker (tillika radiomontörer), 24 instrumentmekaniker och 20 vapensmeder.

1941 års försvarsutredning har funnit systemet med kontraktsanställd civil

153 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

personal i expeditionstjänst böra avvecklas allteftersom flygvapnets kadrar bleve fyllda men ansett detsamma böra såvitt avser mekanikerpersonalen bibehållas; den kontraktsanställda mekanikerpersonalen borde ingå i respektive markstyrkors verkstadssektioner, för vilka utredningen icke beräknat stampersonal.

För nästa budgetår föreligger sålunda alltjämt behov av kontraktsanställd civil personal vid flygflottiljerna, vid krigsflygskolan och vid Norrbottens flygbaskår. Flygförvaltningen har i sina äskanden för budgetåret 1942/43 beräknat medelsbehovet för ifrågavarande personal på grundval av ett antal befattningshavare av 110 i expeditionstjänst och 224 i mekanikertjänst. Emellertid torde antalet befattningar i expeditionstjänst böra ökas med två, avsedda såsom köks- och kasernföreståndare vid Norrbottens flygbaskår. För avlöningar till den kontraktsanställda personalen torde böra beräknas ett belopp av i runt tal förslagsvis 1,350,000 kronor.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

I fråga örn grunderna för beräknandet av medelsbehovet för budgetåret 1942/43 under denna delpost får jag åberopa vad jag anfört under arméns avlöningsanslag. Här må emellertid — under hänvisning till försvarspropositionen sid. 616 och sid. 678—683 ävensom till försvarsutredningens betänkande och handlingarna i övrigt —- framhållas följande.

I försvarspropositionen har jag funnit mig böra tillstyrka, att en befattning som studierektor inrättas i flygstabens utbildningsavdelning i lönegraden MEo 23. Denna befattning bör från och med nästa budgetår upptagas i personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt, att en del av de nu i lönegraden MEo 12 placerade väderleks assistent er na vid flygflottiljerna måtte uppflyttas i lönegraden MEo 15. Jämväl försvarsutredningen har räknat med en uppdelning av väderleksassistenterna så, att befattningar för förste väderleksassistenter hänföras till lönegraden MEo 15 och för andre väderleksassistenter till lönegraden MEo 12.

Förslag om förbättring av väderleksassistenternas löneställning framfördes av flygförvaltningen redan vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret 1941/42. Sedan försvarsväsendets lönenämnd framhållit, att frågan örn väderleksassistenternas löneställning vid såväl försvarsväsendet som övriga statliga institutioner vore föremål för övervägande och att assistenternas löneförhållanden borde lösas i ett sammanhang för hela statsförvaltningen, fann jag mig vid anmälan av medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag för nämnda budgetår (proposition 155) icke böra förorda högre lönegradsplacering än MEo 12 för samtliga assistenter. Försvarsväsendets lönenämnd har nu i yttrande över flygförvaltningens föreliggande medelsäskanden framhållit, att de vid statens metcorologisk-hydrografiska anstalt anställda väderleksassistenterna för närvarande samtliga vore placerade i lönegraden

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Eo 12, vid vilket förhållande lönenämnden ansåge anledning ej föreligga att för flygvapnets vidkommande vidtaga någon differentiering av väderleksassistenternas löneförmåner.

För egen del är jag alltjämt av den uppfattningen, att med en reglering av väderleksassistenternas löneställning i avbidan på ytterligare utredning tills vidare bör anstå. Samtliga dessa assistenter böra sålunda för nästa budgetår bibehållas i lönegraden MEo 12.

I enlighet med av försvarsutredningen framställt förslag torde å personalförteckningen böra uppföras en meteorolog vid varje förband, vilka befattningshavare —- på sätt jämväl 1942 års försvarsberedning förordat — torde böra hänföras till lönegraden MEo 18. Härvid förutsätter jag i likhet med beredningen, att de kompetenskrav, som ställas på innehavarna av dessa tjänster, sättas relativt högt.

Jag förordar i likhet med utredningen, att de radiotelegrafister, som anställts vid förbanden jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 augusti 1941, erhålla fastare anställningsform på så sätt, att vid varje flottilj beräknas en förste och två andre extra ordinarie signalister. Frågan örn löneställningen för dessa befattningshavare torde böra underkastas närmare övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg. I personalförteckningen ha befattningshavarna tills vidare uppförts med placering i lönegraden MEo 12 respektive lönegraden MEo 10.

För varje förband torde i enlighet med av försvarsutredningen framlagt, av 1942 års försvarsberedning förordat förslag böra inrättas befattningar som trafikledare, nämligen en som förste trafikledare i lönegraden MEo 18 och en som andre trafikledare i lönegraden MEo 15.

Jag har intet att erinra mot av utredningen framställt förslag att för varje förband inrättas en befattning som sjukvårdsförman, avsedd att tillgodose behovet av uppbördsmän för sjukvårdsmaterielen. Dock böra dessa, på sätt 1942 års försvarsberedning föreslagit, hänföras till lönegraden MEo 7 i stället för, såsom försvarsutredningen föreslagit, till lönegraden MEo 10. Likaledes förordar jag, att varje förband tillföres ett kvinnligt sjukvårdsbiträde, vilket i enlighet med av försvarsväsendets lönenämnd och försvarsberedningen framställda förslag torde böra placeras i lönegraden MEo 3 i stället för -— såsom utredningen föreslagit — lönegraden MEo 4.

I övrigt hänvisar jag till personalförteckningen, vid vars upprättande jämväl i vissa andra hänseenden än nu angivits beaktats av 1942 års försvarsberedning anförda erinringar.

Medelsbehovet för avlöningar under budgetåret 1942/43 av de extra ordinarie befattningshavare, som upptagits å personalförteckningen för den ickeordinarie personalen, uppskattar jag till 1,300,000 kronor.

I enlighet med försvarsutredningens av mig tillstyrkta förslag torde därjämte under förevarande delpost böra beräknas ett belopp av högst 20,000 kronor för tillfälligt anställande av extra tjänstemän. Medelsbehovet under delposten skulle sålunda komma att uppgå till (1,300,000 + 20,000 —) 1,320,000 kronor, vilket belopp bör betecknas förslagsvis.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

b. Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

1941 års försvarsutredning har föreslagit inrättandet av särskilda ickeordinarie flygläkarbeställningar av samma kategori som bataljonsläkare av 2. graden vid fältläkarkåren och marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren. Befattningarna, som föreslås skola benämnas flygläkare av 2. graden vid flygvapnet, ha av utredningen förutsatts skola förenas med följande förmåner, nämligen dels ett årligt arvode av 2,700 kronor jämte förhöjning av arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år, dels ock under tjänstgöring ett dagarvode av tolv kronor. Detta förslag har icke givit 1942 års försvarsberedning anledning till erinran.

Förslaget örn inrättande av flygläkare av 2. graden bär av mig biträtts vid anmälan av försvarspropositionen. Jag framhöll emellertid, att frågan örn löneställningen för dessa läkare borde prövas i annan ordning. Därvid borde iakttagas, att överensstämmelse såvitt möjligt erhölles mellan de olika försvarsgrenarna.

Anmärkas må, att bataljonsläkarna vid fältläkarkåren äga åtnjuta arvode med 2,400 kronor per år, två ålderstillägg, det ena efter 3 års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänstgöring, samt dessutom under föreskriven årlig tjänstgöring dagarvode med 6 kronor vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. Marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren äger åtnjuta arvode med 2,700 kronor om året, förhöjning av arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år samt dagarvode med 12 kronor under tjänstgöring i land.

För budgetåret 1942/43 beräknar jag behovet av icke-ordinarie flygläkare till två. Deras avlöningsförmåner torde böra bestämmas i enlighet med försvarsutredningens förslag med den ändringen att dagarvodet på sätt gäller för bataljonsläkare vid fältläkarkåren fixeras till 6 kronor vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För ändamålet erfordras för budgetåret 1942/43 i runt tal 8,000 kronor. Dessa medel, vilka böra betecknas förslagsvis, torde böra beräknas under en särskild delpost.

c. Betjäningspersonal.

Under denna delpost torde böra i avlöningsstaten i likhet nied vad som skett för innevarande budgetår upptagas ett belopp av förslagsvis 3,000 kronor.

d. Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation komma att ingå 17 musikelever. Då, såsom jag förordat under arméns avlöningsanslag, avlöningen till musikelev bör utgå med en krona för dag utgör medelsbehovet för avlönandet av flygvapnets musikelever i runt tal 6,100 kronor.

e. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra upptagas med ett belopp av förslagsvis 14,000 kronor.

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i enlighet med det anförda för budgetåret 1942/43 upptagas med tillhopa (1,320,000 + 8,000 + 3,000 + 6,100 + 14,000=) 1,351,100 kronor.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa 84,648 kronor.

Försvarsutredningen har förordat inrättandet av ytterligare arvoden av detta slag i samband med genomförandet av dess förslag.

I fråga örn principerna för beräknandet av ifrågavarande arvoden och ersättningar för nästa budgetår får jag hänvisa till vad jag anfört under motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag.

För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av tillhopa 71,755 kronor enligt fördelning som framgår av den förteckning, som i särskild ordning kommer att tillställas riksdagen.

Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Flygstaben. Ortstillägg m. m. för flygattachéer (försvarsattachéer) ha icke beräknats under förevarande anslagspost utan, som jag tidigare framhållit, under försvarsstabens avlöningsanslag.

Flygförbanden. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnas för flygförbandens del uppförda 12 arvoden ä 210 kronor för köksföreståndare. Då emellertid befattningarna såsom köksföreståndare tills vidare i likhet med vad nu är fallet förutsättas skola bestridas med civil kontraktsanställd personal (jfr försvarspropositionen, sid. 678), kunna dessa arvoden avföras från förteckningen.

Flygkrigshögskolan. För flygkrigshögskolans del har i den för innevarande budgetår fastställda förteckningen upptagits ett belopp av 10,896 kronor. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår beräknat ett belopp av 7,728 kronor komma att erfordras för arvoden till lärare i en allmän kurs. Försvarsutredningen har för lärararvoden vid skolan vid fullt genomförd organisation beräknat 15,000 kronor. För nästa budgetår torde med hänsyn till den beräknade omfattningen av undervisningen vid skolan böra upptagas ett belopp av 10,000 kronor för arvoden till lärare vid skolan. Inom ramen av detta belopp torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa de särskilda arvodena.

Kadettskolan. Aspirantskolan. Arvodeskostnaden för dessa skolor hava beräknats i överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, dock att en mindre höjning i det av flygförvaltningen för kadettskolan beräknade beloppet ansetts erforderlig för beredande av arvode till en lärare i luftkrigskonst, varjämte medel beräknats för möjliggörande av en ökning av antalet andre flyglärare vid aspirantskolan med två. Det synes få ankomma på Kungl.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 266. 157

Majit att fastställa de särskilda arvodena inom ramen för de beräknade anslagsbeloppen.

Under officersskolan. Å förteckningen upptaget belopp överensstämmer med vad flygförvaltningen ansett erforderligt för nästkommande budgetår. Arvodenas storlek har beräknats efter enahanda grunder som tillämpats för innevarande budgetår.

Flygreservskolan. I förhållande till flygförvaltningens förslag har jag ansett mig böra räkna med ett något större antal andre flyglärare. Det för ändamålet beräknade beloppet torde Kungl. Majit äga fördela.

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av 90,344 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl. Majits bestämmande. För budgetåret 1942/43 beräknar jag ett belopp av 199,278 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Rörande beräkningsgrunden får jag hänvisa till i särskild ordning överlämnad förteckning. Här må emellertid framhållas följande.

Flygstaben. För närvarande utgår ett arvode av 5,000 kronor för juridiskt biträde åt chefen för flygstaben, tillika sekreterare hos flygvapnets haverikommission. Försvarsutredningen har föreslagit, att i samband med organiserandet av en särskild flygsäkerhets- och haveriavdelning inom flygstaben en befattning i lönegraden MEo 24 skall inrättas, avsedd för en inom sektionen tjänstgörande sekreterare, med skyldighet för denne att göra tjänst jämväl såsom chefens för flygstaben juridiske rådgivare. I försvarspropositionen har jag emellertid förordat, att sekreteraren å avdelningen i fråga bör vara en mot ett årligt arvode av 5,000 kronor anställd jurist, vilken jämväl bör vara skyldig fungera såsom juridisk rådgivare åt chefen för flygstaben. Arvodet har upptagits å förteckningen i enlighet härmed.

Flygförbanden. Den undervisning i allmänbildande ämnen i samband med flygvapnets manskapsutbildning, som i försvarspropositionen förutsatts skola obligatoriskt äga rum, beräknas bliva av större omfattning under flygvapnets uppsättningsperiod än efter fullt genomförd organisation, då kostnaderna uppskattas till 72,000 kronor för år. För budgetåret 1942/43 har jag räknat med ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål av 7,500 kronor per flottilj (motsvarande) eller tillhopa 97,500 kronor, avsett för civila lärare vid manskapsskolorna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fördela detta belopp. Under förbanden redovisas i övrigt å personalförteckningen liksom för innevarande budgetår vissa arvoden för tillsynsmän vid flygfält och stationer m. m. I enlighet med flygförvaltningens förslag ha arvoden till tillsynsmänncn vid Roma kungsgård, Rinkaby flygstation och flygfältet vid Mohed på grund av ökade arbetsuppgifter höjts med respektive 600 kronor, 600 kronor och 200 kronor.

Flygvapnets skolor. Vid beräknandet av medelsbehovet för flygvapnets olika skolor har jag utgått från att undervisningen kommer att bedrivas, vid

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

flygkrigshögskolan å en allmän kurs, vid kadettskolan på två parallellavdelningar och vid aspirantskolan på tre parallellavdelningar samt att en särskild studentkurs för underbefäl kommer att anordnas under nästa budgetår.

För kadettskolans del har jag i överensstämmelse med förslag av försvarsutredningen beräknat medel för anställande av en lärare i gymnastik och idrott.

Arvodena för underofficersskolan och för studentkursen för underbefäl äro beräknade efter enahanda grunder som för innevarande budgetår.

Under förevarande anslagspost torde böra beräknas ett särskilt belopp för arvoden för uppehållande av läkarvården under semester m. m. Beloppet synes med hänsyn till förslaget örn inrättande av två befattningar för flygläkare av 2. graden kunna minskas från för innevarande budgetår beräknade 17,600 kronor till 14,000 kronor.

8. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande budgetår ett belopp av 2,865,000 kronor vara erforderligt. För budgetåret 1942/43 beräknas kostnaderna för ifrågavarande ändamål till förslagsvis 3,270,000 kronor.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost torde för budgetåret 1942/43 böra upptagas ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor eller samma belopp, som beräknats erforderligt för innevarande budgetår.

10. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med beaktande, att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår böra beräknas ett belopp av i runt tal 1,520,000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens avjämnande, torde böra bestämmas till förslagsvis 1,512,867 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under flygvapnets avlöningsanslag för budgetåret 1942/43 komma att uppgå till 16,400,000 kronor. Då inkomsterna enligt det föregående uppskattats till 400,000 kronor, bör alltså anslaget uppföras med (16,400,000 — 400,000 =) 16,000,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1942/43 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka komma att i särskild ordning till riksdagen överlämnas;

159 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den i propositionen den 27 mars 1942 förordade fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/43—1946/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............................................. kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis .......... »

3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ...... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil

personal, förslagsvis ...........................

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, förslagvis .................. kronor 1,320,000

b) viss icke-ordinarie lä-

karpersonal, förslagsvis ........................ » 8,000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis ............ » 3,000

d) musikelever ............ » 6,100

e) tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.,

förslagvis ............ » 14,000

»

»

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................ »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis ............... »

9. Avgånget manskaps anställning å civil-

anställningsstat, förslagsvis .................. »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

1,351,100

71,755

199,278

3,270,000

5,000

1,512,867

Summa kronor 16,400,000

160 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 400,000

Nettoutgift kronor 16,000,000;

dels ock för flygvapnet till Avlöningar till aktiv personal ra. fl. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 16,000,000 kronor.

30:o) Förslagsanslaget till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 99) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 751,000 kronor, därav för löner 739,000 kronor och för tjänstgöringstraktamenten 12,000 kronor.

För egen del har jag på grundval av den av mig förordade nya organisationen av flygvapnet beräknat medelsbehovet under budgetåret 1942/43 till 600,000 kronor, därav för löner 588,000 kronor och för tjänstgöringstraktamenten

12,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Avlöningar till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

600,000 kronor.

31:0) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 114) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp av omkring 2,875,000 kronor för bestridande av kostnader för engångsanskaffning av intendenturmateriel. Beloppet har beräknats för intendenturmateriel för Kalmar flygflottilj, för ökning av intendenturmaterielutrustningen för Norrbottens flygbaskår samt för utrustning av vissa nytillkommande förläggnings-, förrådsoch verkstadsbyggnader m. m. Härutöver har ämbetsverket hemställt örn anvisande av 350,000 kronor till inredning av ämbetsbyggnad för flygledningen, att disponeras med 75,000 kronor för telefonanläggningar, 240,000 kronor för möbler, gardiner, mattor, armatur m. m. samt med 35,000 kronor för flyttning och oförutsedda utgifter.

161 Kungl. Majlis proposition nr 266.

*

1941 års försvarsutredning bär vid uppgörandet av sina kostnadsberäkningar för flygvapnets utbyggnad under femårsperioden 1942/43—1946/47 räknat med en engångskostnad för intendenturmateriel m. m. av 17,140,000 kronor, därav för munderingsutrustning 9,737,000 kronor, speciell flygarbeklädnad

687.000 kronor, kasernutredning 5,307,000 kronor, förplägnadsutredning

1.266.000 kronor oell musikmateriel 143,000 kronor. Rörande de närmare beräkningsgrunderna torde jag få hänvisa till det av försvarsutredningen avgivna betänkandet.

För nästa budgetår torde under förevarande anslag böra anvisas medel för påbörjande av den av försvarsutredningen förutsatta intendenturmaterielanskaffningen. Medelsbeliovet för ändamålet bär jag beräknat till 3,800,000 kronor enligt fördelning, som framgår av följande tablå:

Den i tablån upptagna materielen avser att tillgodose behovet av intendenturmateriel för de förband och skolor, som böra tillkomma under budgetåret 1942/43, ävensom en utökning av intendenturmaterielen för redan organiserade förband. Härutöver torde böra anvisas medel för inredning av ämbetsbyggnad för flygvapnets myndigheter, vilken vid bifall till det i årets statsverksproposition framställda förslaget örn anvisande av erforderligt kapitalinvesteringsanslag synes kunna färdigställas till hösten 1943. Jag har intet att erinra mot det av flygförvaltningen för detta ändamål begärda beloppet av 350,000 kronor. Förevarande anslag bör alltså bestämmas till (3,800,000 + 350,000 =) 4,150,000 kronor.

Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen av för ändamålet anvisade medel i nämnda anslagsfördelning vidtaga sådana jämkningar, som kunna visa sig erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Engångskostnader för anskaffning av intendentur materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 42 1 1

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

*

32:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 115) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till undervisningsmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor.

Medelsbehovet beräknades med utgångspunkt från vid framläggandet av medelsäskandena förefintlig organisation av flygvapnets skolor. 1941 års försvarsutredning har emellertid förutsatt, att en flygvapnets signalskola skall träda i verksamhet. Härtill har jag vid anmälan av försvarspropositionen lämnat min anslutning. För denna skola har utredningen beräknat inredningskostnaden till i sin helhet 400,000 kronor. Enligt vad jag underhand inhämtat från flygförvaltningen beräknas under budgetåret 1942/43 ett belopp av 155,000 kronor erfordras för anskaffning av undervisningsmateriel för signalskolan (utrustning av radiolektionssal, demonstrationsrum, stationsrum m. m.). Ifrågavarande belopp, mot vars storlek jag intet har att erinra, torde böra anvisas under anslaget till undervisningsmateriel, varför anslaget bör upptagas å riksstaten för budgetåret 1942/43 med (135,000 + 155,000=) 290,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av sitt under punkten 115 av fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Undervisningsmateriel m. rn. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reserv ationsanslag av 290,000 kronor.

33:o) Anslag till Flygvapnet: Utbildningskurs i verkstadstjänst.

I proposition den 17 april 1942 angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 för anskaffning av vissa uppvärmningsapparater m. m. har Kungl. Maj:t (punkten 6) föreslagit riksdagen att till utbildningskurs i verkstadstjänst å nämnda tilläggsstat anvisa ett anslag av

18.000 kronor.

Anslagsäskandet grundade sig på en av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen gjord framställning örn tillstånd att anordna en utbildningskurs i verkstadstjänst vid flygvapnets flottiljverkstäder för blivande volontären I nämnda proposition har jag lämnat en närmare redogörelse i ärendet. Här må endast framhållas, att kostnaderna enligt ett av flygmyndigheterna förordat alternativ för avlönings- och naturaförmåner åt i kursen deltagande elever beräknades komma att uppgå till 189,000 kronor, därav för avlöningar erfordrades

54.000 kronor, med fördelning av 18,000 kronor å budgetåret 1941/42 och

36.000 kronor å budgetåret 1942/43.

För bestridandet av de med verkstadskursen förenade, å budgetåret 1942/43 belöpande kostnaderna för avlöningar till eleverna torde särskilt anslag böra uppföras å riksstaten.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Utbildningskurs i verkstadstjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 266. 163

34:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel.

Vid anmälan av medelsbeliovet under förevarande anslag i statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 117) framhöll jag, att flygförvaltningen i sin skrivelse rörande flygvapnets behov för nästa budgetår hemställt örn anvisande av ett belopp av 112,600,000 kronor för anskaffning av flygmateriel samt att ämbetsverket i särskilda skrivelser hemställt örn anvisande för samma budgetår av 11,850,000 kronor för tillverkning av vissa jaktflygplan samt 300,000 kronor för bestridande av vissa licenskostnader. Dessa anslagsfrågor sammanhängde, anförde jag, så nära med det under utredning varande spörsmålet örn försvarskrafternas fortsatta utbyggnad under den närmaste femårsperioden, att ett bedömande av storleken av under budgetåret 1942/43 för flygmaterielanskaffning erforderligt belopp borde ske i berörda sammanhang. I riksstatsförslaget syntes för ändamålet böra beräknas ett belopp av 134,000,000 kronor. Vid anslagsberäkningen förutsatte jag, att medelsanvisning över förskottsstat för ifrågavarande ändamål skulle kunna i görligaste mån undvikas, därest anslaget uppfördes med det av mig angivna beloppet. På min hemställan föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 134,000,000 kronor.

Jag får i förevarande sammanhang erinra örn att flygförvaltningen den 5 december 1940 lämnat en närmare redogörelse för beräknandet av kostnaderna för planerad materielanskaffning under budgetåren 1940/41—1945/46. Nämnda plan ävensom en den 28 februari 1941 dagtecknad detaljplan för anskaffningen under budgetåret 1941/42 lågo till grund för de anslagsäskan den, som för budgetåret 1941/42 framlades i propositionen 1941:155 (punkten 7).

Beträffande användningen av förenämnda belopp å 112,600,000 kronor, som avses för ett fullföljande av den i det föregående omförmälda anskaffningsplanen, har flygförvaltningen framlagt en närmare redogörelse i särskild skrivelse den 30 augusti 1941.

Vad åter angår beloppet å 11,850,000 kronor må här framhållas att, sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 augusti 1941 medgivit, att flygförvaltningen linge för förberedelser för serietillverkning av viss flygplan typ disponera högst 3,500,000 kronor från vederbörligt förskottsanslag, flygförvaltningen i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter tillstyrkt, den 24 november 1941 dagtecknad skrivelse anmält behovet av ett igångsättande av ifrågavarande serietillverkning. Kostnaderna för tillverkningen angåvos av flygförvaltningen till, inberäknat kostnaderna för förberedelserna, 25,250,000 kronor. Då flygförvaltningen disponerade, förutom nyssnämnda 3,500,000 kronor, ytterligare 3,150,000 kronor, erfordrades för tillverkningens genomförande 18,600,000 kronor, därav för budgetåret 1941/42 erfordrades 6,750,000 kronor. På förslag av Kungl. Maj:t (propositionen nr 2, bilaga 3, punkten 14) har riksdagen beviljat de å sistnämnda budgetår belöpande kostnaderna för serietillverkningen (skrivelse nr 23). Återstående kostnad för tillverkningen, 11,850,000 kronor, motsvarar det belopp, som flygförvaltningen enligt

164 Kungl. Maj. ts proposition nr 266.

vad jag tidigare framhållit äskat för tillverkning av jaktflygplan för budgetåret 1942/43

I fråga om av flygförvaltningen begärd medelsanvisning för bestridande av vissa licenskostnader, 300,000 kronor, torde jag få hänvisa till flygförvaltningens särskilda skrivelse den 9 december 1941.

Flygförvaltningens äskanden för flygmaterielanskaffning, sådana de förelågo vid anmälan av medelsbehovet i årets statsverksproposition, uppgingo således till (112,600,000+11,850,000+ 300,000=) 124,750,000 kronor.

1941 års försvarsutredning har i fråga örn kostnaderna för flygmaterielanskaffning räknat med en totalkostnad under uppsättningsperioden av

506,500,000 kronor, motsvarande en medelkostnad per budgetår av 101,300,000 kronor. För budgetåret 1942/43 har emellertid utredningen med hänsyn till anskaffningsläget räknat med ett medelsbehov av 134,000,000 kronor. Förande de närmare beräkningsgrunderna får jag hänvisa till särskild del av utredningens betänkande och till denna fogad materielplan ävensom till en av flygförvaltningen under hand till försvarsdepartementet överlämnad promemoria rörande bland annat anskaffningen av flygmateriel för budgetåret 1942/43. Av dessa handlingar framgår, att utöver förenämnda för tillverkning av jaktplan avsedda belopp, 11,850,000 kronor, och det för bestridande av licenskostnader äskade beloppet, 300,000 kronor, ett belopp av ytterligare 122,580,000 kronor angivits såsom erforderligt under budgetåret 1942/43. Däri ingå jämväl kostnaden för avlöningar till viss icke-ordinarie personal, som ifrågasatts skola överflyttas till avlöningsanslag men enligt vad jag tidigare anfört alltjämt bör bestridas från sakanslag.

Det sammanlagda medelsbehovet för flygmaterielanskaffning under budgetåret 1942/43 skulle sålunda enligt förestående beräkningar utgöra (11,850,000+ 300,000+122,580,000=) 134,730,000 kronor.

Inledningsvis har jag lämnat en närmare redogörelse för de principer, enligt vilka kostnaderna för försvarsväsendets utbyggnad under femårsperioden budgettekniskt böra bestridas. I överensstämmelse med vad därvid anförts torde i förevarande sammanhang bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att meddela beslut örn flygmaterielanskaffning under femårsperioden inom ramen av det i försvarspropositionen angivna totala kostnadsbeloppet, 506,500,000 kronor.

För budgetåret 1942/43 torde förevarande anslag böra i riksstaten upptagas med ett belopp av 100,000,000 kronor. Detta anslagsbelopp torde, enligt vad jag inhämtat, kunna — sådant anskaffningsläget numera kan bedömas — beräknas motsvara den väntade belastningen å anslaget under det kommande budgetåret. Jag föreslår vidare att, på sätt inledningsvis framhållits, Kungl. Majit skall äga medgiva överskridande av ifrågavarande anslag inom ramen av nyssnämnda totala kostnadsram av 506,500,000 kronor. J;ig utgår härvid från att Kungl. Majit skall vara oförhindrad att därutöver — i enlighet med vad som i försvarspropositionen förutsatts — meddela erforderliga beslut för att trygga leveransen av den flygmateriel, som skulle krävas, därest beslut sedermera fattas örn uppsättande av ytterligare en jaktflottilj utöver de i försvarspropositionen föreslagna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

165 I förenämnda sammanhang torde vidare böra framhållas, att de beräkningar, på vilka medelsäskandena till riksdagen grunda sig, naturligen måste i viss mån anses såsom preliminära och huvudsakligen äro avsedda att utgöra en ram för anskaffningsprogrammet, sådant det nu synes kunna fullföljas. Förhållandena kunna uppenbarligen undergå ändringar i olika hänseenden och betinga en delvis ändrad disposition av anskaffningarna i förhållande till dessa grundläggande beräkningar. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga vidtaga de ändrade dispositioner i förhållande till de grundläggande beräkningarna, som kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl Majit att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande flygmateriel intill ett belopp av 506,500,000 kronor;

dels för flygvapnet till Anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100,000,000 kronor ;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av

506,500,000 kronor.

35:0) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 118) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till underhåll av flygmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 13,500,000 kronor. Anslagsberäkningen grundade sig å flygförvaltningens i skrivelsen rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1942/43 framlagda beräkningar, utmynnande i ett medelsbehov av 13,520,000 kronor.

Emellertid har 1941 års försvarsutredning förordat, att vissa kostnader för reservdelar, vilka hitintills plägat bestridas från förenämnda anslag, i fortsättningen skola tagas i beräkning under anslaget till flygmaterielanskaffning.

Försvarsutredningen har sålunda vid uppgörandet av sina kostnadskalkyler räknat med att ett belopp av 2,379,000 kronor, som ingick i flygförvaltningens i statsverkspropositionen återgivna kostnadsberäkningar för underhåll av flygmateriel, i stället anvisas under flygmaterielanslaget. Härtill har jag tagit hänsyn vid beräknandet av medelsbehovet för budgetåret 1942/43 under sistnämnda anslag. I övrigt Ilar försvarsutredningen icke ifrågasatt någon ändring beträffande de av flygförvaltningen framlagda medelsbehovsberäkningarna för nästa budgetår. Utredningens förslag slutar sålunda å (13,520,000 — 2,379,000=) 11,141,000 kronor. Dessa försvarsutredningens beräkningar, mot vilka jag icke har något att erinra, äro emellertid uppgjorda under den förutsättningen, att viss extra ordinarie personal skulle avlönas med anlitande av avlöningsanslag. Då jag såsom tidigare framhållits förordar, att ifrågavarande personal alltjämt skall avlönas från vederbörligt sakanslag, torde förevarande anslag böra uppräknas mod hän-

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

syn härtill. Enligt vad jag under hand inhämtat kunna dessa avlöningskostnader uppskattas till omkring 1,000,000 kronor. Medelsbehovet skulle sålunda komma att utgöra 12,141.000 kronor eller i runt tal 12,140,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda äskande — föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Underhåll av flygmateriel för budget året 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 12,140,000 kronor.

36:o) Reservationsanslaget till Flygvapnet: Vapen och ammunition.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 119) har Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med flygförvaltningens förslag hemställt, att riksdagen måtte till vapen och ammunition för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,400,000 kronor, därav 2,932,800 kronor avsetts för ombeväpning av flygvapnets markpersonal. Vid anslagsberäkningen hade flygförvaltningen utgått från att för anskaffning av viss vapenmateriel erforderligt belopp å 1,960,000 kronor skulle anvisas under anslaget till anskaffning av flygmateriel.

1941 års försvarsutredning har vid sina beräkningar för budgetåret 1942/43 förordat, att kostnaden för anskaffningen av nyssnämnda vapenmateriel skall bestridas från förevarande anslag. Utredningen har i övrigt beräknat å budgetåret 1942/43 belöpande kostnader för ifrågavarande anskaffning och för underhåll av vapenmaterielen till högre belopp än flygförvaltningen. Av viss i flygförvaltningens förenämnda under hand överlämnade promemoria angiven anledning torde emellertid flygförvaltningens beräkningar kunna läggas till grund för utmätandet av anslagsbehovet för budgetåret 1942/43. Jag ifrågasätter sålunda ingen annan ändring i förhållande till den i årets statsverksproposition framlagda anslagsberäkningen än ett överflyttande av förenämnda anskaffningskostnad för vapenmateriel. Anslagsbehovet skulle sålunda komma att uppgå till (7,400.000 + 1,960,000=) 9,360,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda äskande — föreslå riksdagen

att för flygvapnet till Vapen och ammunition för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 9,360,000 kronor.

37:o) Reservationsanslag till Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliserings-

ammunition.

Försvarsutredningen har för anskaffning av mobiliseringsammunition för flygvapnets del räknat med ett medelsbehov under femårsperioden 1942/47 av

75,007,000 kronor. Enahanda belopp har av mig beräknats i försvarsproposit. i enen för samma ändamål. Då emellertid till nämnda belopp lämpligen bör läggas visst för torpedanskaffning avsett belopp, som hittills beräknats skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

gäldas med anlitande av förskottsansläg, torde för anskaffning av ifrågavarande ammunition böra avses tillhopa i runt tal 76,550,000 kronor. I fråga örn beräkningsgrunderna torde jag få hänvisa till de handlingar, som överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört rörande grunderna för bestridandet av kostnaderna för materielanskaffning av här ifrågavarande art får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning av mobiliseringsammunition för flygvapnet intill ett belopp av 76,550,000 kronor;

dels för flygvapnet till Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att anslaget må enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen av angivna belopp av

76,550,000 kronor.

38:o) Förslagsanslaget till Krigsarkivet: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 128) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga vissa i propositionen angivna ändringar i personalförteckningen för krigsarkivet;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 22,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................ » 11,670

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 8,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 4,830

Summa kronor 47,500;

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 47,500 kronor.

I anslutning till försvarspropositionen torde vissa ändringar i avlöningsstaten för krigsarkivet utöver de i statsverkspropositionen föreslagna böra vidtagas. Dessa ändringar betingas av genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för krigsarkivet upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 11,670 kronor, utgå under inneva-

168 Kungl. Majus proposition nr 266.

rande budgetår dels arvoden å 3,180 kronor till envar av tre pensionerade officerare, tjänstgörande såsom arkivofficerare, dels ock arvode å 2,130 kronor till en pensionerad underofficer, tjänstgörande såsom expeditionsunderofficer. I enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med nästa budgetår nämnda arvoden beräknas efter löneklasserna Oa 10 och UO 7. Härav följer, att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, för nästa budgetår bör upptagas med från 11,670 kronor till 34,900 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten torde böra upptagas förslagsvis. Anslagsposten till rörligt tillägg bör av samma skäl höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 4,830 kronor, till 10,000 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 75,900 kronor. A andra sidan böra å staten beräknas de in komster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln till följd av att förutnämnda arvodesinnehavare icke äga under tiden för förordnandet i arvodesbefattning uppbära dem tillkommande pensionsförmåner. Dessa uppbördsmedel böra, i vad gäller nu förevarande anslag, beräknas till 23,000 kronor. Krigsarkivets avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med 44,700 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 52,900 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 128, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

1 krigsarkivarie .......................................... A 29

1 expeditionsvakt.......................................... A 6

1 expeditionsvakt.......................................... A 5

1 kontorsbiträde ........................................... A 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......................................... kronor 22,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 34,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 8,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 10,000

Summa kronor 75,900,

169 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 23,000

Nettoutgift kronor 52,900;

dels och till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 52,900 kronor.

39;o) Förslagsanslaget till Försvarsväsendets kemiska anstalt; Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 132) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för försvarsväsendets kemiska anstalt;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt, att tillämpas tills vadare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........................................................ » 29,730

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 7,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 12,270

Summa kronor 129,000;

dels ock till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 129,000 kronor!

Jämväl i fråga örn försvarsväsendets kemiska anstalt äro vissa ändringar i avlöningsstaten erforderliga med hänsyn till genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal.

Från den i avlöningsstaten för försvarsväsendets kemiska anstalt upptagna särskilda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 5,730 kronor, utgår under innevarande budgetår bland annat ett arvode å 2,130 kronor till en pensionerad underofficer. I enlighet med vad jag i det föregående anfört bör från och med nästa budgetår sistnämnda arvode beräknas efter löne klassen UO 7. Härav följer att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår bör upptagas med från 29,730 kronor till 33,340 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten i fråga torde böra uppföras förslagsvis. I samband härmed bör, då rörligt tillägg skall utgå å arvodet, anslagsposten till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 12,270 kronor, till 13,130 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 133,470 kronor. Den inkomst, som skall tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln, beräknas till 3,670 kronor. Försvarsväsendets kemiska anstalts avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är upp-

170 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

fört med 86,000 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 129,800 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majis i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 132, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Beställning (befattning).

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode Oa 5 eller Oa 4 1 kapten, arbetsofficer, arvode.......................... Oa 3

Givilmilitär personal.

1 tygförvaltare av 1. eller 2. klassen.......... Ca 18 eller Ca 15

1 tygförvaltare av 2. klassen............................ Ca 15

Civil personal.

1 professor................................................ A 30

1 ingenjör .......................•......................... A 27

1 laborator................................................ A 26

1 kemisk assistent ...................................... A 22

1 kanslibiträde .......................................... A 7

1 expeditionsvakt ........................................ A 5

Anm. Innehavare av beställning såsom tygförvaltare är skyldig underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ..............................'........ kronor 80,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis................ » 33,340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal * 7,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 13,130

Summa kronor 133,470

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 171

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 3,670

Nettoutgift kronor 129,800;

dels ock till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av*129,800 kronor.

40:o) Förslagsanslaget till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 138) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............kronor 22,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................ » 19,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. ........................ » 7,500

Summa kronor 79,000;

dels ock till karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 79,000 kronor.

Den i förslaget till avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, avses bland annat för bestridandet av ett arvode å 2,440 kronor till en sjukhusväbel, pensionerad underofficer. Beträffande detta arvode gäller för närvarande, att därest sjukhusväbeln åtnjuter förmån av fri bostad, arvodet skall utgå med allenast 1,740 kronor. Arvodet torde i enlighet med av mig förordade principer för avlöning till pensionerad personal i arvodesbefattning böra från och med nästa budgetår beräknas efter löneklass UO 8. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, torde med hänsyn härtill för nästa budgetår böra upptagas med från 19,500 kronor till förslagsvis 23,200 kronor förhöjt belopp. Därest befattningshavaren tilldelas tjänstebostad, torde han böra härför utgiva ersättning enligt sedvanliga grunder. Anslagsposten till rörligt tillägg bör i samband med denna arvodesreglering höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 7,500 kronor till 8,400 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 83,600 kronor. Den inkomst, som skall tillföras anslaget fran

172 Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

tolfte huvudtiteln, bör beräknas till 3,600 kronor. Förevarande förslagsanslag bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 80,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av Kungl. Majda i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 138, framställda förslag — föreslå riksdagen att

*déls fastställa följande personalförteckning för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

2 regementsläkare.......................................... Ca 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................................................ kronor 22,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 23,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 8.400

Summa kronor 83,600

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 3,600

Nettoutgift kronor 80,000;

dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

4l:o) Förslagsanslaget till Garnisonssjukhusen; Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 139) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels fastställa i propositionen angiven personalförteckning för garnisonssjukhusen ;

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Kungl. Majlis proposition nr 266.

173 Avlöningsstat.

1.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..........

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ..........................................

Avlöningar till betjäningspersonal, förslagsvis ............

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis Rörligt tillägg, förslagsvis....................................

kronor 120,000

» 148,000

» 150,000

» 380,000 > 72,000

Summa kronor 870,000;

dels och till Garnisonssjukliusen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 870,000 kronor.

I försvarspropositionen förordat system för avlönandet av pensionerad personal i arvodesbefattning påkallar vissa ändringar i avlöningsstaten för garnisonssjukhusen utöver de i statsverkspropositionen föreslagna.

Från den nu i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden till personal med arvoden utgå följande arvoden, nämligen å 1,740 kronor (förutom fri bostad med bränsle och lyse) till en sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, å 2,240 kronor (därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse) till en sjukhusväbel, tillika förvaltare, vid ettvart av garnisonssjukhusen i Skövde, Eksjö, Linköping och Sollefteå, å 3,180 kronor (förutom fri bostad med bränsle och lyse) till en sjukhusintendent vid garnisonssjukhuset i Boden samt å 2,440 kronor till en förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten, till en sjukhusväbel och till en sjukhuskassör vid sistnämnda garnisonssjukhus. Från och med nästa budgetår torde nämnda arvoden böra beräknas till belopp motsvarande nettolönen, för befattningshavarna vid garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping och Sollefteå i löneklass UO 7 samt för befattningshavarna vid garnisonssjukhuset i Boden i löneklasserna Oa 11 och UO 8. Härav följer att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit — vid bifall i övrigt till omförmälda i statsverkspropositionen framställda förslag — för nästa budgetår bör upptagas med från 148,000 kronor till förslagsvis 178,500 kronor förhöjt belopp. I samband härmed bör, då rörligt tillägg skall utgå å arvodena, anslagsposten till rörligt tillägg höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 72,000 kronor, till 80,000 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 908,500 kronor. De inkomster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln, kunna beräknas till 37,000 kronor. Garnisonssjukhusens avlöningsanslag, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 871,500 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 139, framställda förslag — föreslå riksdagen att

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels fastställa följande personalförteckning för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Ordinarie tjänstemän.

2 regementsläkare ...................................... Ca 26

1 bataljonsläkare ........................................ Ca 22

1 maskinist .............................................. Ca 12

25 sjuksköterskor ........................................ A 7

1 eldare av 1. klassen .................................. Ca 7;

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis.......................... kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis...... » 178,500

3. Avlöningar till betjäningspersonal, för-

slagsvis...................................... » 150,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................. » 380,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 80,000

Summa kronor 908,500

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 37,000

Nettoutgift kronor 871,500;

dels och till Garnisons sjukhus en: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 871,500 kronor.

42:o) Förslagsanslaget till Militärapoteket: Avlöningar.

I statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 142) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa personalförteckning för militärapoteket i enlighet med vad i propositionen anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 266.

175 Avlöningsstat.

1. Arvoden motsvarande lön till den i personalförteckning

upptagna personalen, förslagsvis ............................ kronor 71,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit............................................................ » 4,260

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 26,500

4. Avlöningar till betjäningspersonal.......................... » 6,650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 14,590

Summa kronor 123,000;

dels och till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 123,000 kronor.

Genomförandet av det nya arvodessystemet för pensionerad personal betingar vissa ändringar i förenämnda förslag till avlöningsstat.

Från den å avlöningsstaten för militärapoteket upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken post för budgetåret 1941/42 är uppförd med 4,260 kronor, utgå nämligen arvoden å 2,130 kronor till envar av två pensionerade underofficerare, tjänstgörande såsom respektive kassaförvaltare och expeditionsunderofficer. I enlighet med vad jag i det föregående anfört böra från och med nästa budgetår nämnda arvoden beräknas efter löneklassen UO 7. Härav följer att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår bör upptagas med från 4,260 kronor till förslagsvis 11,450 kronor förhöjt belopp. Anslagsposten till rörligt tillägg bör härjämte höjas från det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 14,590 kronor, till 16,400 kronor.

Avlöningsstatens utgiftssumma bör till följd härav för budgetåret 1942/43 upptagas med 132,000 kronor. De inkomster, som skola tillföras anslaget från tolfte huvudtiteln, böra beräknas till 7,000 kronor. Militärapotekets avlöningsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med

97,000 kronor, bör sålunda för budgetåret 1942/43 beräknas till 125,000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 142, framställda förslag — föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa personalförteckning för militärapoteket i enlighet med vad av mig i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, bilaga 4, punkten 142 anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Arvoden motsvarande lön till den i per-

sonalförteckning upptagna personalen, förslagsvis.......................................... kronor 71,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. 11,450

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,500

4. Avlöningar till betjäningspersonal .......... » 6,650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 16,400

Summa kronor 132,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 7,000

Nettoutgift kronor 125,000;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

43:0) Förslagsanslag till statens krigsmaterielnämnd.

För ammunitionsnämndens verksamhet under budgetåret 1941/42 har riksdagen efter av Kungl. Majit i propositionen 1941:155 framlagt förslag anvisat ett förslagsanslag av 850,000 kronor.

I innevarande års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 145) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till nämnden för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

Sedermera har 1941 års militära förvaltningsutrednmg i sitt den 28 mars 1942 avgivna betänkande rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom för svarsväsendet (statens offentliga utredningar 1942:16) föreslagit inrättande av ett försvarsväsendets industriverk med uppgift att under Kungl. Majit utöva ledningen av den verksamhet, som åsyftar ett effektivt utnyttjande av landets industriella kapacitet i försvarsväsendets tjänst och förberedelserna därför. Enligt utredningens förslag skulle statens industrikommissions krigsindustriavdelning, uppskovsavdelning och prisbyrå, statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd uppgå i det tilltänkta verket. Därjämte skulle icke oväsentliga arbetsuppgifter överföras från de nuvarande centrala militära förvaltningsorganen till verket. Utredningen har föreslagit, att industriverket, som borde ställas under chefskap av en generaldirektör, skulle uppdelas på fyra avdelningar och en byrå, nämligen en industriavdelning, en standardiseringsavdelning, en forskningsavdelning, en fabriksavdelning samt en kanslibyrå. Vid sidan av generaldirektören borde ställas ett rådgivande organ, industriverkets råd. Därjämte borde chefen för forskningsavdelningen äga stöd i ett försvarsväsendets forskningsråd. Utredningen har

JLungl. Maj:ts proposition nr 266. 177

för sin del ansett, att uppsättningen av industriverket borde taga sin början snarast möjligt.

Genom beslut den 31 mars 1942 har ett flertal myndigheter anbefallts att före den 20 juni 1942 inkomma med utlåtande över utredningens förslag, varjämte vissa personalsammanslutningar beretts tillfälle att inom samma tid avgiva yttrande däröver.

Enligt uppdrag av mig hava statens ammunitionsnämnd samt verkställande ledamoten i försvarsväsendets verkstadsnämnd, professorn vid tekniska högskolan R. Woxén i skrivelse den 17 april 1942 framlagt förslag till organisation av ammunitionsnämnden för det fall, att till densamma skulle provisoriskt överlämnas vissa uppgifter, som enligt förvaltningsutredningens förslag borde omhänderhavas av industriverket. I dessa uppgifter skulle ej ingå ledningen av de nytillverkande statliga fabrikerna och ej heller forskningsverksamheten för försvarsväsendets räkning. Vid förslaget fanns fogat ett instruktionsutkast. Enligt förslaget borde nämnden under angivna förutsättning organiseras på en industriavdelning, omfattande anskaffningsbyrå, planeringsbyrå, krigsindustribyrå och prisbyrå, en standardiseringsavdelning, omfattande standardiseringsbyrå och verktygsbyrå, en leverans- och förrådsavdelning, en byggnadsbyrå samt en kanslibyrå, omfattande administrativtjuridisk sektion och ekonomisektion. Beträffande detta förslag torde ytterligare följande uppgifter få lämnas.

Den i industriavdelningen ingående anskaffningsbyrån skulle till en början utgöras av nämndens nuvarande anskaffningsorgan för ammunitionseffekter. Allteftersom nya anskaffningsuppgifter på förslag av nämnden eller eljest efter nämndens hörande genom särskilt beslut av Kungl. Majit framdeles ålades nämnden, skulle erforderlig successiv utbyggnad av anskaffningsbyrån äga rum, där icke de nya anskaffningsuppgifterna kunde omhänderhavas av redan förefintliga sektioner inom denna byrå. De nya anskaffningsuppgifterna skulle avse materiel, som vore av mass- eller standardkaraktär eller som kunde anses fixerad i tekniskt hänseende eller vars anskaffande borde handhavas centralt för att möjliggöra fullt effektiv krigsindustriplanering.

Planeringsbyrån skulle bestå av nämndens nuvarande planeringsbyrå, som sedan nya anskaffningsuppgifter tillförts nämnden skulle i erforderlig utsträckning utbyggas. Planeringsbyrån skulle omliänderhava de uppgifter, som föreslagits åvila planeringssektionen inom industriverkets anskaffningsbyrå, nämligen att utöva den med anskaffningen sammanhängande planeringsverksamheten, att utlägga order på de olika anskaffningssektionerna, att hålla sig underrättad örn anskaffningsläget samt att svara för att anskaffningssektionernas leveranser framkomme programenligt.

Krigsindustribyrån skulle utgöras av statens industrikommissions nuvarande krigsindustriavdelning med tillhörande uppskovsavdelning, vilken föreslogs överflyttad till nämnden. Krigsindustribyrån skulle omhänderhava de uppgifter, som föreslagits skola åvila krigsindustiabyrån inom industriverkets industriavdelning, nämligen krigsindustriplaneringen jämte därmed

Bihang Ull riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266. »ni .12 12

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sammanhängande frågor angående tillgång på och disponerande av arbetskraft samt handhavande av vissa uppskovs- och krigsplaceringsfrågor. Därjämte skulle den omhänderhava vissa uppgifter, som nu åvilade industrikommissionens verkstadsavdelning.

Prisbyrån skulle utgöras av statens industrikommissions nuvarande prisbyrå, vilken skulle överflyttas till nämnden. Prisbyrån skulle utföra granskning ur merkantil synpunkt såväl av nämndens anskaffningsärenden som av de anskaffningsärenden av någon betydelse, som handlades av de militära förvaltningarna.

Yad angår standardiseringsavdelningen skulle dess standardiseringsbyrå organiseras genom ombildning av nämndens nuvarande standardiseringskommitté. Verktygsbyrån komme att motsvara nämndens nuvarande lör ammunitionsanskaffningen utbyggda verktygsavdelning, vilken utöver nuvarande uppgifter rörande konstruktion och inköp av mätverktyg även vore avsedd att omhänderhava fortlöpande verktygskontroll och utbildning av kontrollanter. Sedan nya anskaffningsuppgifter tillförts nämnden, kunde denna byrå ytterligare utvidgas i erforderlig utsträckning.

Leverans- och förrådsavdelningen skulle vara identisk med nämndens nuvarande leveransavdelning och transportbyrå. Enligt förslaget vore det med hänsyn till den av förvaltningsutredningen föreslagna organisationen av förrådsverksamheten icke lämpligt, att ytterligare förrådsuppgifter ålades nämnden. Leverans- och förrådsavdelningens verksamhet skulle således tills vidare omfatta upplagring av ammunitionseffekter samt omhänderhavande av de centrala ammunitionsförråden jämte därtill anknuten apteringsverksamhet.

Byggnadsbyrån skulle vara identisk med nämndens nuvarande byggnadsbyrå.

Inom kanslibyrån skulle den administra ti vt-juridiska sektionen mot motsvara nämndens nuvarande kansli. Sektionen skulle även åligga att biträda industriavdelningen vid granskning ur juridisk synpunkt av de anskaffningsärenden, som underställdes nämnden av försvarsgrensförvaltningarna. Ekonomisektionen skulle utgöras av nämndens nuvarande ekonomibyrå, vilken vid behov komme att utbyggas. Sektionen skulle omhänderhava bland annat den av förvaltningsutredningen föreslagna centrala lagerbokföringen.

Över det av ammunitionsnämnden och professorn Woxén uppgjorda förslaget hava utlåtanden avgivits av ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen samt statens industrikommission. Samtliga hörda myndigheter ha i princip tillstyrkt eller i värjo fall icke haft något att erinra mot en provisorisk omorganisation av nämnden i föreslagen riktning. Beträffande förslagets närmare utformning ha emellertid vissa påpekanden gjorts.

Genom beslut den 24 april 1942 har Kungl. Majit fastställt tillägg till instruktionen för ammunitionsnämnden i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag. I samband därmed har Kungl. Majit uppdragit åt ammunitionsnämnden att i samråd med statens industrikommission och statens arbetsmarknadskommission uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med för-

179 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

slag till bland annat de organisationsbestämmelser, som därutöver kunde vara erforderliga för nämndens fortsatta verksamhet, särskilt beträffande handläggningen av frågor örn prisgranskning och örn uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring för personal vid industriföretag, som beröras av krigsindustriplaneringen. Vidare har åt nämnden uppdragits att inkomma med utredning och förslag rörande den ytterligare personal, som kunde bliva erforderlig i anledning av omorganisationen, samt med framställning rörande de anslagsmedel, som — utöver vad redan anvisats eller äskats för nämndens räkning — komme att erfordras för dess verksamhet såväl under innevarande budgetår som under budgetåret 1942/43.

De senaste årens krigserfarenheter ha på ett sätt, som icke lämnar rum för tvekan, ådagalagt att det för åstadkommande av största möjliga försvarseffekt är nödvändigt, att ett lands alla resurser tagas i anspråk och sinsemellan samordnas. Den starkt ökade betydelse de tekniska hjälpmedlen fått inom försvarsväsendet gör det till en angelägenhet av största vikt, att landets tekniska, ekonomiska och produktiva krafter så långt det låter sig göra effektivt utnyttjas. För att vinna detta mål har 1941 års militära förvaltningsutredning föreslagit tillskapandet av ett centralt organ med uppgift att för försvarsväsendet i dess helhet handhava hithörande frågor. Utredningen, som för sådant ändamål föreslagit inrättande av ett försvarsväsendets industriverk, har för sin del ansett, att uppsättningen av detta verk borde taga sin början snarast möjligt.

Även jag hyser den uppfattningen, att åtgärder av denna art böra vidtagas utan onödigt uppskov. Ett tungt vägande skäl härför är den betydande materielanskaffning, som utgör ett viktigt led i den plan för den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter, vilken för närvarande ligger under riksdagens behandling. Jag är dock icke beredd att, utan avbidan å resultatet av den pågående remissbehandlingen av förvaltningsutredningens betänkande, redan nu framlägga slutligt förslag i berörda hänseende. Det synes mig dock, som örn åtskilligt vore att vinna genom att snarast möjligt successivt utbygga den sedan någon tid fungerande statens ammunitionsnämnd i den av förvaltningsutredningen anvisade riktningen. Med hänsyn härtill har också Kungl. Majit på min hemställan genom förutnämnda beslut den 24 april 1942 vidtagit åtgärder i sådant syfte. Givet är, att de beslutade organisationsändringarna komma att medföra vissa ökade kostnader. Åt ammunitionsnämnden har uppdragits att inkomma med framställning rörande de ytterligare medel, som i anledning av omorganisationen kunna bliva erforderliga. För innevarande budgetår torde kostnadsökningen bliva förhållandevis begränsad och kunna bestridas från anslaget till ammunitionsnämnden. Att redan nu beräkna storleken av den kostnadsökning, som vid ett genomförande av nämndens tilltänkta utbyggnad uppkommer under budgetåret 1942/43, är mig icke möjligt. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde jämväl på nästkommande budgetår belöpande utgifter för ifrågavarande ändamål få bestridas från nämnda anslag.

Departements-

chefen.

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Jag förutser emellertid, att för sådant fall belastningen å anslaget vid budgetårets slut kommer att överstiga det i årets statsverksproposition för ändamålet beräknade beloppet. En redogörelse för sålunda uppkommande merkostnader torde längre fram få lämnas riksdagen. Anmärkas må att samtidigt en viss minskning av belastningen å andra anslag är att emotse, såsom å anslagen till de centrala militära förvaltningarna och till industrikommissionen.

Med hänsyn till de utvidgade arbetsuppgifter, som i enlighet med det anförda skulle komma att åvila ammunitionsnämnden, synes mig nämnden med ingången av nästa budgetår böra erhålla annan benämning, lämpligen statens krigsmaterielnämnd. I anslutning härtill torde det i årets statsverksproposition för ammunitionsnämndens verksamhet äskade anslagets beteckning böra ändras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition framställda förslag om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett anslag av

1,100,000 kronor till statens ammunitionsnämnd — föreslå riksdagen

att till Statens krigsmaterielnämnd för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

44:o) Förslagsanslaget till försvarsväsendets rullföringsnämnd m. m.

Genom beslut den 21 februari 1941 tillsatte Kungl. Majd en särskild nämnd, försvarsväsendets rullföringsnämnd, med uppdrag att handhava ledningen av arbetet med genomförandet av ett nytt system för de värnpliktigas rullföring och redovisning. Instruktion för nämnden fastställdes den 21 mars 1941.

För rullföringsnämndens verksamhet hava särskilda anslagsmedel anvisats Sålunda anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Majd i propositionen 1941: 202 till bestridande av kostnaderna för rullföringsnämnden dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 52,000 kronor, dels ock för budgetåret 1941/42 142,000 kronor.

Sedan rullföringsnämnden avgivit vederbörliga förslag i ämnet, har Kungl. Majd i propositionen 1941: 340 framlagt förslag bland annat rörande personalorganisation för det nya inskrivnings- och redovisningssystemet. I anledning av nämnda proposition beslöt riksdagen (skrivelse nr 516) bemyndiga Kungl. Majd att vidtaga de åtgärder med avseende å övergången till det nya systemet som kunde finnas erforderliga.

Försvarsväsendets rullföringsnämnd är alltjämt verksam för att enligt fastställd instruktion biträda vid genomförandet av det nya inskrivningsoch redovisningssystemet.

I skrivelse den 13 april 1942 har rullföringsnämnden — under framhållande att av de medel, som anvisats för budgetåren 1940/41 och 1941/42, besparingar uppstått eller väntades uppstå med omkring 25,000 kronor — angivit kostnaden för den begränsade verksamhet, som beräknades komma att äga rum under tiden den 1 juli — den 30 september 1942 för fullföljandet av det nämnden givna uppdraget, till 25,000 kronor. Nämnden har emellertid sam-

Kungl. Majus proposition nr 266.

tidigt framhållit, att det för närvarande icke kunde bestämt avgöras, huruvida nämndens arbete den 1 oktober 1942 kunde beräknas vara i sin helhet slutfört. Nämnden har hemställt, att sistnämnda belopp måtte ställas till förfogande för bestridande av med nämndens verksamhet förenade kostnader under budgetåret 1942/43.

Vidare har nämnden i skrivelse den 13 april 1942 hemställt, att medel,

16,000 kronor, måtte anvisas för möjliggörande av vissa undersökningar rörande ändamålsenligheten av den personalorganisation, som av Kungl. Majit i föreuämnda proposition förordats för inskrivnings- och redovisningsväsendet. Nämnden har i detta hänseende anfört i huvudsak följande:

Den personalorganisation, som skulle omliänderhava verksamheten vid inskrivningsexpeditioner och mobiliseringsavdelningar, vore grundad på särskilda inom nämnden verkställda arbetsberäkningar. Dessa vore emellertid icke grundade på praktiska försök och studier. Det kunde därför icke bortses ifrån, att det i tillämpningen kunde visa sig erforderligt att på en eller annan punkt vidtaga rättelser. Särskilt syntes därvid böra undersökas, huruvida tillgången på kvinnliga biträden vore tillräcklig för tryckmaskiners betjänande vid tillfällen, då dessas kapacitet helt måste uttagas. Vidare borde undersökas, huruvida icke arbetet vore av den art, att pensionerade underofficerare framdeles i vissa avseenden kunde ersättas med kvinnlig personal. Det vore därför av vikt, att rullföringsnämnden bereddes tillfälle att under viss tid följa arbetet vid de olika expeditionerna. Därigenom kunde säkerhet vinnas för att arbetet på alla poster komme att bedrivas enligt riktiga metoder. För ändamålet borde ett antal konsulenter tillsättas genom rullföringsnämndens försorg med befogenhet att under viss tid granska och kontrollera arbetet.

Den av rullföringsnämnden ifrågasatta undersökningen borde äga rum så snart ske kunde efter övergångens utförande. Enligt rullföringsnämndens uppfattning borde undersökningen ordnas efter följande riktlinjer.

Undersökningen borde främst hava till syfte att fastställa, huruvida den fastställda personalorganisationen vore riktigt anpassad till omfattningen och beskaffenheten av det arbete, som påvilade densamma. En på verkligheten grundad ärende- och arbetsstatistik borde därför upprättas. Denna statistik borde med hänsyn till de stora variationer i avseende på arbetets omfattning, som förefunnes under olika delar av året, omfatta ett helt arbetsår, lämpligen tiden från och med den 1 juli 1942 till och med den 30 juni 1943. Statistiken borde omfatta all den personal, som vore sysselsatt inom vederbörliga inskrivningsexpeditioner och mobiliseringsavdelningar. Undersökningen borde vidare hava till ändamål att klargöra det lämpliga sättet för arbetets bedrivande i tekniskt avseende vid vederbörliga expeditioner och avdelningar. Härvid syntes undersökningen främst böra inriktas på vissa typförband. För kostnadernas nedbringande borde dessa utses bland förband, som vore förlagda i Stockholm. Det kunde dock bliva erforderligt att förlägga undersökningen under kortare tid till förband utom Stockholm.

Den ifrågasatta undersökningen syntes med nödvändighet böra utföras under ledning av och med användning av personal, som vore synnerligen väl förtrogen med den nya organisationen och dess verksamhet. Undersökningen borde därför ledas av rullföringsnämnden, så länge denna vore i verksamhet, samt därefter av centrala värnpliktsbyrån, med vilken organisation ett ingående samarbete för närvarande ägde rum. För undersökningens utförande erfordrades tre med arbetet väl förtrogna personer.

Departementschefen■

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

De för undersökningen erforderliga kostnaderna beräknades uppgå till

16.000 kronor. Under innevarande budgetår erforderliga medel stöde till rullföringsnämndens förfogande.

För egen del tinner jag det önskvärt, att den av rullföringsnämnden bedrivna verksamheten icke avslutas, förrän det nya inskrivnings- ooh redovisningssystemet blivit helt genomfört. Jag anser mig därför böra föreslå, att medel i av rullföringsnämnden beräknad omfattning, 25,000 kronor, äskas för verksamhetens bedrivande även under en del av budgetåret 1942/43. Nämnda belopp har beräknats förslå för bestridandet av kostnaderna intill den 1 oktober 1942. Det är min förhoppning, att det nya systemet då skall vara i sin helhet genomfört och att rullföringsnämndens arbetsuppgifter därmed skola vara fullgjorda. Skulle emellertid mot förmodan nämndens biträde erfordras ännu någon tid efter den 1 oktober 1942, torde förevarande anslag, vilket i likhet med det för innevarande budgetår anvisade bör betecknas såsom förslagsanslag, böra anlitas för bestridande av med den fortsatta verksamheten förenade kostnader.

I den förutnämnda propositionen 1941: 340 framhöll jag, att det mötte betydande svårigheter att vid den föreslagna genomgripande omläggningen av inskrivnings- och redovisningsorganisationen i förväg fastställa den i alla hänseenden lämpligaste personalorganisationen. De personalberäkningar, som i propositionen framlades och av riksdagen godtogos, äro sålunda att betrakta som preliminära. Med hänsyn härtill har jag icke något att erinra mot att medel äskas för bestridandet av kostnaderna för den av nämnden förordade undersökningen rörande ändamålsenligheten av personalorganisationen. På sätt nämnden framhållit torde denna undersökning så länge nämnden är i verksamhet böra ombesörjas av nämnden för att därefter övertagas av centrala värnpliktsbyrån. Jag utgår från att undersökningen skall vara slutförd senast den 30 juni 1943 och att undersökningsresultatet skall kunna ligga till grund för beräkningen av organisationens anslagsbehov under budgetåret 1944/45.

Kostnaderna för rullföringsnämndens verksamhet under budgetåret 1942/43 samt för förenämnda undersökning, tillhopa (25,000 + 16,000=) 41,000 kronor, torde lämpligen böra bestridas från ett för dessa ändamål avsett gemensamt anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets rullföringsnärnnd m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 41,000 kronor.

45:o) Reservationsanslag till fritidsundervisning m. m.

Reservationsanslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

120.000 kronor. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 305 (Bil. 10, punkten 7) har riksdagen (skrivelse nr 486, punkten 6) å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett ytterligare belopp av 41,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 26(1. 183

kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen för här ifrågavarande ändamål uppgår således till 161,700 kronor.

I riksstatsförslaget för nästa budgetår har förevarande anslag upptagits med ett till 250,000 kronor beräknat belopp i avvaktan på den blivande utform ningen av personalvårdsorganisationen inom försvarsväsendet. Vid beloppets beräkning har hänsyn även tagits till framlagt förslag om överflyttande av kost naderna för militärpastorernas arvoden till kyrkofonden. Sedan numera i försvarspropositionen definitivt förslag framlagts i fråga örn personalvårdens organisation, anhåller jag att ånyo få anmäla föreliggande anslagsfråga.

Det för innevarande budgetår å riksstat och tilläggsstat anvisade beloppet av 161,700 kronor avses för följande ändamål, nämligen till omkostnader för centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet 21,000 kronor, till arvoden åt militärpastorer 37,000 kronor, till bidrag för soldathemsverksamhet 45,000 kronor, till bidrag till bildningsrådens verksamhet vid truppförband (motsvarande) 33,000 kronor, till arvoden åt professionella lärarkrafter vid studiecirkel- och annan liknande verksamhet 10,000 kronor, till anskaffning av studiemateriel 10,000 kronor samt slutligen till Kungl. Maj:ts disposition 5,700 kronor.

Med utgångspunkt från angivna fördelning av anslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet har centralrådet i skrivelse den 18 augusti 1941 hemställt, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte beräknas på följande sätt:

För centralrådets omkostnader borde upptagas 21,000 kronor. Arvoden till militärpastorer och bidrag till soldathemsverksamhet kunde beräknas till oförändrade belopp av respektive 37,000 kronor och 45,000 kronor. Bidragen till bildningsrådens verksamhet uppskattades till ett belopp av 43,000 kronor, inberäknat ett belopp av 10,000 kronor för arvoden till professionella lärarkrafter.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle sålunda uppgå till (21,000 + 37,000 + 45,000 + 43,000 =) 146,000 kronor.

Härutöver föreligger förslag örn anvisande av 9,000 kronor såsom bidrag till bestridande av driftkostnader för marinhemmet i Stockholm. Till bedömande härutinnan föreligger en av marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober 1941 gjord framställning, varöver centralrådet den 3 november 1941 avgivit utlåtande. Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Marinhemmet är upprättat av föreningen Stockholms marinlottakår, som räknar omkring 2,000 medlemmar. Hemmet är förlagt till den Stockholms stad tillhöriga fastigheten med adressnummer 55 vid Linnégatan, vilken är omodern och illa underhållen, avsedd att i sinom tid rivas för gaturegleringsändamål. Stockholms stad har ställt fastigheten till verksamhetens förfogande utan hyresavgift. Upplåtelsen gäller tills vidare. Någon utrymning av fastigheten under de närmaste åren anses emellertid icke behöva äga runi.

Marinhemmet har till uppgift att bereda nattlogi för sådana permittenter från flottan och kustartilleriet, som icke lia sina hem i Stockholm. 65 permittenter kunna på en gång beredas nattlogi. Avgiften härför är 50 öre per natt. Dessutom äro i fastigheten, som helt disponeras av marinhemmet, inrymda

184 Kungl. May.ts proposition nr 266.

Departements-

chefen.

lokaler för frukostservering, tillika dagrum, samt för slöjd, varjämte å nedre botten lokal för vakt anordnats. Drottning Victorias örlogshem vid Kungsträdgården väntas fylla uppgiften som plats för tillflykt under dagen. Alldeles intill marinbemmet är ett soldathem beläget. Bestämda föreskrifter i fråga örn marinhemmets gäster finnas uppgjorda, och vaktpersonal ställes av Stock holms örlogsstation till förfogande.

Det begärda anslaget är avsett för bestridande av kostnader för uppvärmning, telefon, lyse m. m., rengöringsmedel, lön till husmor (3,710 kronor) och oförutsedda utgifter.

Centralrådet har i sitt utlåtande anfört följande:

Hemmet är redan i stort sett iordningställt. Målning har verkställts och tillfredsställande toalettanordningar utförts. Å de flesta golven ha lagts lino leummattor. Sängar ha erhållits av svenska röda korset, varjämte kooperativa förbundet och aktiebolaget Nordiska kompaniet skänkt diverse nya möbler. Det hela gör ett mycket gott intryck, särskilt som förläggningen uppdelats å ett flertal smärre rum, varigenom i varje sovsal högst fyra å fem personer behöva inlogeras. Stockholms stads hälsovårdsnämnd har inspekterat anlägg ningen och godkänt densamma.

En institution av detta slag är uppenbarligen nödvändig för Stockholms vidkommande. Flottans och kustartilleriets permittenter, som ofta komma från förläggningarna ute vid kusten, utgöra dagligen ett stort antal. Endast antalet fartygspermittenter, som av kasernofficeren å Skeppsholmen redo visades veckan den 6—den 12 oktober 1941, utgjorde 1,250. Det lägsta antalet någon av nämnda dagar redovisade utgjorde 104, det högsta 263. En stor del av dessa ha kunnat mottagas i den s. k. Sievertska kasernen, som icke kan anses vara så särskilt lämplig för ändamålet, och som dessutom i allt större utsträckning lärer tagas i anspråk för kommunala ändamål. Marinhemmet måste därför sägas motsvara ett mycket angeläget ändamål. Det begärda statsanslaget kan följaktligen tillstyrkas.

Lämpligen torde ett eventuellt bidrag av statsmedel böra inräknas i de medel, som under reservationsanslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet beräknats för understöd åt soldathemsverksamhet och följaktligen det för nästkommande budgetår av centralrådet äskade anslaget för ändamålet uppräknas med 9,000 kronor.

Centralrådet har såsom av den lämnade redogörelsen framgår vid sin beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår utgått från den nuvarande organisationen av den andliga vården vid försvarsväsendet. Med hänsyn till den av mig i försvarspropositionen förordade nya organi sationen av personalvården torde vissa ändrade grunder för anslagets beräk ning böra tillämpas. I sådant avseende får jag anföra följande.

Då det nuvarande centralrådet avses skola upphöra, erfordras icke någon medelsanvisning för omkostnader åt rådet. Då vidare bildningsrådens verksamhet avses skola finansieras av truppförbandens lägerkassor, i den mån sär skilda kostnader uppstå, påkallas ej heller för nämnda ändamål några särskilda medel.

Det i statsverkspropositionen omnämnda förslaget rörande bestridande ur kyrkofonden av militärpastorernas arvoden har numera i proposition nr 144

185 Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

underställts riksdagens prövning. I följd härav räknar jag icke med några särskilda medel för ändamålet under fjärde huvudtiteln.

Däremot tillstyrker jag i likhet med centralrådet, att medel även för nästa budgetår anvisas till soldathemsverksamhet. Mot det härför beräknade beloppet,

45,000 kronor, har jag intet att erinra. Likaledes förordar jag, att marinhemmet i Stockholm, vars verksamhet synes vara väl värd understöd från statens sida, kommer i åtnjutande av bidrag ur detta anslag med 9,000 kronor. Det torde fa ankomma på Kungl. Majit att fastställa de villkor, som böra gälla för bidragets utgående.

Ur förevarande anslag bör vidare utgå det belopp av 200,000 kronor, vilket i försvarspropositionen beräknats för fritidsundervisning för värnpliktiga och fast anställt manskap. Nämnda belopp är avsett för bestridande av samtliga de av denna undervisning föranledda kostnader, vilka böra gäldas ur riksstatsanslag, alltså — förutom lärararvoden — jämväl kostnader för anskaffning av undervisningsmateriel och dylikt. De anslagsmedel å tillhopa 20,000 kronor, som för innevarande budgetår upptagits under förevarande anslag till bestridande av arvoden till lärare och till anskaffning av studiemateriel, behöva alltså icke i fortsättningen särskilt upptagas. De för undervisningen inflytande avgifterna ha i nämnda proposition förutsatts skola tagas till uppbörd å vederbörligt riksstatsanslag, vilket förhållande emellertid, i avvaktan på närmare erfarenheter, icke torde böra inverka på anslagsberäkningen.

I överensstämmelse med det anförda kan förevarande anslag för nästa budgetår beräknas till (45,000 + 9,000 + 200,000 =) 254.000 kronor. Härtill torde emellertid böra läggas ett belopp av 6,000 kronor att stå till Kungl. Majits förfogande för oförutsedda behov, varför anslaget bör upptagas med ett belopp av 260,000 kronor.

Stat för anslaget, vilket bör erhålla en mot dess nya ändamål svarande benämning, torde få fastställas av Kungl. Majit.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fritidsundervisning m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 266.

807 48 13

186 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Bilaga.

Tablå

utvisande departementschefens beräkning av anslagen i denna proposition, jämförd med beräkningen av samma anslag dels i försvarspropositionen dels ock i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, till 1942 års riksdag.

x) Kostnaderna för ifrågavarande ändamål ingå i det i försvarspropositionen beräknade beloppet, som avser kostnader av för försvarsväsendet gemensam natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

') Kostnaderna för ifrågavarande ändamål ingå i det i försvarspropositionen beräknade beloppet, som avser kostnader av för försvarsväsendet gemensam natur.