angående minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkurmigbetänkanden

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

7 Nr 162.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkurmigbetänkanden; given Stockholms slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 9 medgav 1923 års riksdag att den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigbelänkanden finge bestämmas till 250 exemplar, vederbörande departementschef obetaget att, i fall då nämnda betänkande!! vore av större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan. Enligt beslut av 1919 års riksdag hade nämnda normalupplaga bestämts till 500 exemplar, med rätt för Kungl. Majit att i särskilda fall besluta en ökning.

I skrivelse den 9 januari 1943 ha fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit, att den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigbetänkanden hädanefter skall bestämmas till 150 exemplar, med rätt för vederbörande departementschef att, i fall då nämnda betänkanden äro av större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 162.

Departements-

chefen.

Till stöd för förslaget ha fullmäktige anfört i huvudsak följande.

Erfarenheterna från de år, som förflutit sedan riksdagen år 1923 medgav en nedsättning av upplagan, lia givit vid handen, att en ytterligare minskning skulle utan olägenhet kunna vidtagas. En inom riksdagens ekonomibyrå verkställd inventering av i riksgäldskontoret kvarliggande exemplar av sådant tryck, som utkommit under åren 1939—1941, utvisar, att ett betydande antal exemplar icke tagits i anspråk. I syfte att bereda utrymme för nytt tryck brukar med omkring tio års mellanrum efter beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret verkställas utgallringar av äldre tryck. Vid dessa makuleras betydande mängder tryck, som ej kommit till användning.

Fullmäktige anse därför för sin del, att den för riksdagen avsedda upplagan av meranämnda tryck skulle kunna för vanliga fall högst väsentiigt begränsas, förslagsvis till 150 exemplar. Möjlighet synes emellertid liksom nu böra förefinnas att, i fall då ifrågavarande betänkanden äro av större allmänt intresse, öka nämnda upplaga.

Den föreslagna minskningen från 250 till 150 exemplar av den för riksdagen avsedda normalupplagan av kommitté- och sakkunnigbetänkanden synes utan olägenhet kunna ske. Den verkställda undersökningen av lagerbehållningen av betänkanden från åren 1939—1941 utvisar, att de kvarliggande restupplagorna i allmänhet betydligt överstigit 100 exemplar. Endast i fem fall ha restupplagorna understigit 100 exemplar. I två av dessa fall har åtgången för övrigt betingats av särskilda åtgärder för spridning av betänkandena.

Med biträdande av riksgäldsfullmäktiges förslag får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigbetänkanden hädanefter må bestämmas till 150 exemplar, vederbörande departementschef obetaget att, i fall då nämnda betänkanden äro av större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Ivar Löfqvist.

437469. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.