med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen för de högre kommu¬ nala skolorna
Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
1 Nr 167.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tjänsteoch familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna; given Stockholms slott den 5 mars 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att dels godkänna härvid fogade förslag till
1) tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna, samt
2) familj epensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,
dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 167.
2 Kungl. Maj-.ts proposition nr 167-
Förslag
till
tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna.
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna.
2 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Majit och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal.
Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.
3 mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning annat ej följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas.
2 §.
Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller folkskolans tjänstepensionsreglemente, skall i fråga om tjänstepensionsavdrag, pensionsålder, tjänstepensions grundbelopp och tjänstelivräntas belopp hänsyn tagas till de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den omfattning, som angivas i 7 § 1 morn., 9 § 1 morn., 15 § 2 mom. och 27 § 2 morn. allmänna tjänstepensionsreglementet respektive 5 § 1 morn., 7 § 2 morn., 12 § 2 mom. och 21 § 2 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente.
3 §.
Lärare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Majit.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
3 I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn ordinarie lärares skyldighet att avgå från befattningen m. m.
4 §.
1 morn. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas
a) i fall som avses i 7 § 3 morn., 11 § 2 mom. och 21 § 1 mom. tredje stycket av Kungl. Maj:t; samt
b) i andra fall av statens pensionsanstalt.
Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas av statens pensionsanstalt.
2 morn. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas den till förmånen berättigade.
2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.
5 §.
Från och med den dag, då lärare blir underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång från befattningen äger rum skall läraren tillkommande lön minskas med tjänstepensionsavdrag.
Ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande innehar extra ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda befattning.
För ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skall tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.
6 §•
1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2 mom. här nedan angives för den befattning läraren innehaft under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Där ordinarie befattning nedflyttats till lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av tjänstepensionsavdraget för befattningen likväl icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade befattningen.
Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente avsedd befattning med lägre tjänstepensionsavdrag.
Frånträder ordinarie lärare, som tillika är rektor, förordnandet å rektorsbefattningen och har han därvid innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, skola, där han kvarstår i lärarbefattningen och inom viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt anmält sin önskan att bliva bibehållen vid för honom tidigare gällande tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, med avseende å tjänstepensions-
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
avdrag allt fortfarande tillämpas de stadganden, som gällde för honom vid tiden för frånträdande av förordnandet.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat följer av stadgandet i 3 morn., tjänstepensionsavdragen för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
För rektorsbefattning utgör tjänstepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller för befattning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.
3 mom. För lärare, vilken av annan anledning än offentligt uppdrag eller uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, som medför C-avdrag å lönen, skall vidtagas en mot nedsättningen svarande minskning av tjänstepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
3 avd. Om ordinarie lärares skyldighet att avgå m. m.
7 §•
1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att avgå från befattningen, därest han
a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller
c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.
Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt anledning antaga, att läraren kan tjänstgöra i sådan annan befattning,
Kunyl. Maj:ts proposition nr 167. ■>
till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Majlis prövning.
2 mom. I fråga örn ordinarie lärare må, under förutsättning av skolöverstyrelsens medgivande, vederbörande skolstyrelse, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva läraren anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock icke längre tid än sammanlagt ett år.
Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Majit beträffande ordinarie lärare medgiva kvarstående i befattningen längre tid efter pensionsålderns inträde än i nästföregående stycke sägs, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.
3 mom. Befinnes ordinarie lärare urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för läraren högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från befattningen och entlediga honom.
Lärare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.
4 mom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, må ej bibehållas vid rektorsförordnandet efter avgång från lärarbefattningen.
5 mom. Extra ordinarie lärare må ej bibehållas i sin befattning, därest han
a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns inträde, Kungl. Majit dock obetaget att, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt högst två år;
b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller
c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.
I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i 1 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.
8 §.
För lärarbefattning, som avses i detta reglemente, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår en levnadsålder av 65 år.
9 §■
Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befallning, sorn är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, sorn enligt allmän lag är ali hänföra till olycksfall i arbete.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning jämväl där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
10 §.
1 mom. Beslut om lärares avsked eller entledigande må icke meddelas utan att frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet avgöres.
Underlåter lärare att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande förhållande föreligger, som enligt 7 § 1 eller 5 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan örn lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga läraren.
2 mom. I fall, varom förmäles i 7 § 3 morn., må beslut örn entledigande icke meddelas utan att läraren erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.
4 avd. Om tjänstepension.
1 kap. Lärare i allmänhet.
Gemensamma bestämmelser.
11 §•
1 mom. Rätt att vid avgång fran befattningen komma i åtnjutande av tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första stycket, i detta kapitel avsedd lärare,
a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);
b) i fall som avses i 7 § 1 mom. första stycket b) eller 7 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt
c) i fall som avses i 7 § 1 mom. första stycket c) eller 7 § 5 mom. första stycket c), så ock där lärare med tillämpning av bestämmelserna i 7 § 3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).
Härvid iakttages dock
a) att lärare icke ma komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension, därest han i den ordning, varom i 7 § 1 mom. andra stycket förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt
b) att ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutan-
Kungl. Maj:ts proposition nr 167-
de av tjänstepension vid avgång allenast från den extra ordinarie befattningen och ej heller vid samtidig avgång från båda befattningarna bekomma mer än en pension.
2 morn. Lärare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Majit medgivas rätt att därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.
3 mom. Har lärare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom laga kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.
Där beträffande lärare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats men ej vunnit laga kraft eller lärare hålles häktad för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller lärare av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må fragan örn lärarens rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.
12 §.
1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.
2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.
Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 11 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.
Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att lör tiden efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600 kronor.
3 moni. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället lör sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den liden uppbära allenast en tredjedel xiv den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken lör sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj.t, statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.
Tjänstepensionens grundbelopp.
13 §.
1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 14 § skall för läraren tillämpas, dels ock av den tid läraren enligt 15 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 16—19 §§.
2 morn. Har för ordinarie lärarbefättling ändring skett beträffande pensionsålder, tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom förmärs i 16 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och, i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid, varmed sänkningen skett.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente avsedd befattning.
3 mom. Där lärare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen i 11 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension, skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade grundbeloppen.
A mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller, i fråga om grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
»
14 §.
1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt 2 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.
Har den befattning, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om lärare, som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej Kungl. Maj.t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag, vilka må hava varit för läraren gällande under vart och ett av de
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt förenad anställning.
Där för ordinarie lärare, vilken frånträtt förordnande å rektorsbefattning, på grund av bestämmelserna i 6 § 1 mom. fjärde stycket skola med avseende å tjänstepensionsavdrag tillämpas de stadganden, som gällde för honom vid tiden för frånträdande av förordnandet, skola nämnda stadganden tillämpas jämväl med avseende å tjänstepensionsunderlag.
2 mom. För befattningar, som avses i detta kapitel, utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas.
För kvinnlig lärare skall tillämpas tjänstepensionsunderlaget för lönegraden närmast under den för hennes befattning gällande.
15 §.
1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken lärare varit underkastad detta reglemente.
Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst vidkänts G-avdrag å lönen.
Av tid, under vilken lärare av anledning, som i nästföregående stycke sägs, erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, som medför C-avdrag å lönen, skall vid tjänstårsberäkningen avdragas så stor del, som svarar mot nedsättningen.
2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, varunder lärare varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken läraren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder lärare innehaft beställning å reservstat vid förs vars väsendet ej må tillgodoräknas.
3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder lärare, i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst.
4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.
5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.
16 §.
Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan lärare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med tjänstepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar tjänstepensionsunderlaget minskat med Vijo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.
17 §•
Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande tjänstepensionsunderlaget. Beträffande lärare, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 16 § angivna grunderna.
18 §.
Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit läraren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.
19 §.
Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för läraren gällande tjänstepensionsunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Viso för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till nämnda tidpunkt.
Rörligt tillägg.
20 §.
1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie och extra ordinarie lärare.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad.
Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed grundbeloppet överstiger 500 kronor, och ej heller å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.
3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
2 kap. Rektorer.
21 §.
1 mom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, äger rätt att vid avgång från rektorsbefattningen, som jämväl innefattar avgång med rätt till pension för lärarbefattningen, komma i åtnjutande av tjänstepension (rektorspension) i enlighet med vad nedan i denna paragraf sägs.
Där avgång sker samtidigt från båda befattningarna må allenast rektorspension utgå.
Rektor, vars förordnande efter det han uppnått en levnadsålder av 60 år på grund av därom av honom uttryckt önskan upphäves, innan rätt till tjänstepension för lärarbefattningen inträtt, må kunna av Kungl. Majit medgivas rätt att komma i åtnjutande av rektorspension därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning tilllika att han kan tillgodoräkna sig minst 30 tjänstår för pension i lärarbefattningen.
Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall, då förnyat rektorsförordnande icke meddelas på grund av att rektorn därom uttryckt önskan.
Vad i 11 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om pension som i denna paragraf avses.
2 mom. I fråga örn grundbeloppet av rektorspension gäller vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning.
3 mom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar
a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget (grundbelopp av hel pension);
b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vigo för varje full fjärdedel av år varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieo (grundbelopp av avkortad pension).
Vid grundbeloppets beräknande skall dock på sätt nedan angives hänsyn tagas till tjänstepensionsunderlaget för den av rektorn innehavda lärarbefattningen samt, i förekommande fall, till tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning, som han innehaft vid tillträdandet av den. från vilken avgången
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
sker. Grundbeloppet må icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om rektorn intill tiden för avgången innehaft allenast lärarbefattningen eller kvarstått i den tidigare rektorsbefattningen samt det för ifrågavarande lärår- respektive rektorsbefattning gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan detta underlag och underlaget folden rektorsbefattning, från vilken avgången sker. Dylik ökning må dock äga rum endast om tjänstepensionsunderlaget för sistnämnda rektorsbefattning är det större underlaget.
Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 4 mom. stadgas skall i tilllämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt bestämmelserna i denna paragraf.
4 mom. Tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det tjänstepensionsunderlag, som enligt vad i 14 § 2 mom. sägs gäller för befatta ning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.
5 avd. Om tjänstelivränta.
22 §.
1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,
a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller
b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om folkpensionering (förtidslivränta).
Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,
a) att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt; samt
b) att läraren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt.
Där lärare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.
Avgår ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, samtidigt från lärår- och rektorsbefattningarna må likaledes allenast en tjänstelivränta utgå. Livräntebeloppet skall därvid motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade beloppen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 12 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 1 mom. här ovan.
3 mom. Tjänstelivränta utgår
a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt
b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om tjänstelivränta gjorts.
Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.
4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.
23 §.
1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för läraren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder läraren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 24 §.
Härvid iakttages
a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande sätt som i 14 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga örn förtidspension;
b) att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid tjänstårsberäkningen i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt
c) att såsom tjänstår för den, vilken avgått från rektorsbefattning som avses i 21 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken nämnda befattning innehafts i oavbruten följd före avgången.
2 mom. Vad i 12 § 3 morn., 13 § 2 och 3 mom. samt 21 § 3 mom. andra stycket stadgas örn tjänstepension eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.
3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre öretal, som är jämnt delbart med 120.
24 §.
1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 23 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje felande fjärdedels år.
2 morn. Fortidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av Kungl. Majit, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.
3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 11 § 3 mom. första stycket närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två tredjedelar.
6 avd. Om sammanträffande av förmåner.
25 §.
Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Majits prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast en av dem minskas.
Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.
7 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
26 §.
Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, örn vilka i reglementet förmäles. Ordinarie lärare är likväl icke skyldig underkasta sig ändring av föreskrifterna i 6 § 2 mom. om beloppet av tjänstepensionsavdrag, i 14 § 2 mom. och 21 § 4 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 16—18 §§
Kungl. Maj-.ts proposition nr 167.
och 21 § 3 mom. första stycket örn bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller i 20 § örn rörligt tillägg, dock att sådan lärare skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1943, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Övergångsbestämmelser.
1. Utan hinder av vad i 5 § stadgas skall lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande varit underkastad bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor, vara befriad från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag eller åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och under villkor, som här nedan sägs.
Lärare, som före ikraftträdandet av detta reglemente på grund av stadgandena i 3 § tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor vunnit befrielse från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag eller som enligt nämnda stadganden skulle hava under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 vunnit sådan befrielse, vare befriad från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente från och med dess ikraftträdande respektive från och med den tidpunkt, då berörda befrielse enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor skulle hava inträtt.
Lärare, som enligt omförmälda stadganden i tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden 1 juli 1944—30 juni 1946, skall, räknat från den tidpunkt då nämnda befrielse skulle hava inträtt, åtnjuta nedsättning i honom enligt detta reglemente åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar, örn befrielsen skulle hava inträtt under tiden 1 juli 1944—30 juni 1945, och eljest med en tredjedel.
Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i sin befattning efter uppnådd pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse från avdragsskyldighet.
2. Utan hinder av bestämmelsen i 8 § skall stadgandet i 7 punkten övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl i fråga örn lärare, som blir underkastad detta reglemente.
3. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pen-
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
sion från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet, skall i sådant fall, ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.
Därest pensionsåldern för den i nästföregånde stycke omförmälda förmånen icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen eller tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri, skall i nästföregående stycke omförmäld minskning ske med det belopp, som enligt de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från och med angivna tidpunkt.
4. Uppbär den, som åtnjuter tjänstepension enligt reglementet, pension från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller från svenska lärarinnornas pensionsförening, skall tjänstepensionens grundbelopp minskas med ett belopp motsvarande så stor del av berörda pension, som är grundad på statsbidrag och för detsammas erhållande erforderliga minimiavgifter. I fråga om den, som omedelbart före reglementets ikraftträdande var underkastad tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor, skall dock därvid iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga sammanlagda beloppet av den tjänstepension, som skulle utgått vid tillämpning av sagda tjänstepensionsreglemente, och procentuellt dyrtidstillägg därå motsvarande indextalet 156 (juli 1914 = = 100).
Vid tillämpning i fall, som i denna punkt avses, av bestämmelserna i 20 § skall med tjänstepensionens grundbelopp förstås det oreducerade grundbeloppet.
5. Därest vid tillämpning av stadgandet i 14 § 1 moni. andra stycket detta reglementet hänsyn skall tagas till lärares tjänstepensionsunderlag för tid, innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid så anses, som örn för läraren gällt det tjänstepensionsunderlag, som enligt reglementet är fastställt för den befattning, han under nämnda tid innehaft, eller som enligt detta reglemente eller allmänna tjänstepensionsreglementet gäller för därmed närmast jämförlig befattning.
6. Tid före reglementets ikraftträdande, under vilken lärare såsom vikarie uppehållit befattning, må tillgodoräknas såsom tjänstår på sätt i 2 § tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor stadgats, ändock att sådant icke följer av bestämmelserna i 15 §.
7. Därest ordinarie lärare, som vid reglementets ikraftträdande innehar rektorsbefattning, avgår med tjänstepension enligt reglementet utan att hava innehaft nämnda befattning minst 12 år, skall iakttagas, att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga den pension jämte procentuellt dyr-
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
tidstillägg motsvarande indextalet 156 (juli 1914 = 100), som skulle utgått, om de bestämmelser alltjämt ägt tillämpning, vilka varit gällande för befattningshavaren omedelbart före reglementets ikraftträdande.
8. Befattningshavare, vilken jämlikt 6 punkten övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor ägt tillgodoräkna tid före nämnda reglementes ikraftträdande såsom örn han därunder innehaft med pensionsrätt enligt berörda reglemente förenad befattning som rektor, skall vid tillämpning av detta reglemente anses hava under sådan tid innehaft rektorsbefattning, som avses i 21 §.
9. Å ordinarie lärare, vilken jämlikt 18 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor efter frånträdande av förordnande å rektorsbefattning bibehållits vid oförändrat tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, skola tillämpas det tjänstepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag, som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorsbefattning.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 167.
18 Kungl. Majlis proposition nr 167.
Förslag
till
familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna.
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 moni. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:
a) lärare, som är underkastad tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna;
b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente; samt
c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att för densamma komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.
Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då läraren efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt, som nyss sagts. Med avgången befattningshavare, varom under c) förmäles, likställes den som erhållit pension enligt tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna men på grund av vad i 12 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.
2 mom. Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller folkskolans tjänstepensionsreglemente, skall i fråga om familjepensionsavdrag samt familjepensionstal för familjepension och familjelivränta hänsyn tagas till de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den omfattning, som angivas i 6 § 1 morn., 10 § 2 mom. och 17 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet respektive 6 § 1 morn., 10 § 2 mom. och 15 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente.
3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn lärare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande lärare, som i 1 mom. b) eller c) avses.
Vad i reglementet sägs örn tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal.
Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbes tämmelser.
A mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning annat ej följer av sistnämnda reglemente.
2 §•
1 mom. I 1 § 1 mom. a) omförmäld lärare bär att vidkännas [amiljepensionsavdrag enligt bestämmelserna i detta reglemente.
Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller familjelivrånta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet.
Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av Kungl. Maj:t.
2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande, nämligen
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
frånskild make i fall, som i 3 mom. sägs, samt
arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och i fråga örn adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.
3 mom. Då lärare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under minst fem år och lärarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.
Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som nyss sagts giltighet, ma sådant förordnande ej med laga verkan meddelas till förman för lärarens make i senare äktenskap.
3 §.
Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familje-
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
pension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 17 § 1 mom. meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.
Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en familjepension eller en familjelivränta utgå.
Där avliden lärare vid frånfälle! innehade familjepensionsrätt enligt reglementet såväl för rektorsbefattning som för ordinarie lärarbefattning, må, oavsett bestämmelsen i första stycket, familjepension eller familjelivränta utgå allenast för rektorsbefattningen.
4§.
1 mom. Prövning av fråga örn rätt att komma i åtnjutande av familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.
Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.
2 avd. Om familjepensionsavdrag.
5 §.
Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld lärare blir underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång från befattningen äger rum skall läraren tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag.
Ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande innehar extra ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda befattning.
För ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skall familjepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.
6 §•
1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2 mom. här nedan angives för den befattning läraren innehaft under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.
Där ordinarie befattning nedflyttats till lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av familjepensionsavdraget för befattningen likväl icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade befattningen.
Kungl. Majlis proposition nr 167.
21 Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente avsedd befattning med lägre familjepensionsavdrag.
Där för ordinarie lärare, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, med avseende å tjänstepensionsavdrag enligt tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna tillämpas de stadganden, som gällde vid rektorsförordnandets frånträdande, skola jämväl med avseende å familjepensionsavdrag dylika stadganden lända till efterrättelse.
2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat följer av stadgandet i 3 morn., familjepensionsavdragen för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas.
För rektorsbefattning utgör familjepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller för befattning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.
3 mom. För lärare, som av annan anledning än offentligt uppdrag eller uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens tjänst erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å lönen, skall vidtagas en mot nedsättningen svarande minskning av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
3 avd. Örn familjepension.
1 kap. Lärare i allmänhet.
Gemensamma bestämmelser.
7 §•
1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande till lärare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt tjänstepensionsreglementet för högre kommunala skolor.
2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.
8 §■
1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörligt tillägg.
2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen näst efter den, då lärare avlidit, eller, i fråga örn pension till barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.
3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
A mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.
Familjepensionens grundbelopp.
9 §•
1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett vid lärarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas i 10 §.
2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda, att det motsvarar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt
c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn.
Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familj epensionen att tilllämpas från och med den i 8 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt inträtt eller upphört.
3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,
att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet —- samt barnet eller barnen återstoden,
samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive barnen äga taga lika del.
Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.
10 §.
1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgande^ i 2 och 3 moni. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänslår till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Ar tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 7r,0 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.
2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder, familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår, må familjepensionstalet i fråga örn den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordi-
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
narie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning.
3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.
4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas till närmast högre sådant tal.
11 §■
1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt 2 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning läraren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.
Där för ordinarie lärare, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, med avseende å familjepensionsavdrag de stadganden skola lända till efterrättelse, vilka gällde vid rektorsförordnandets frånträdande, skola dylika stadganden lända till efterrättelse jämväl med avseende å familjepensionsunderlag.
2 mom. För befattningar som avses i detta kapitel skola familjepensionsunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
12 §.
Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension
a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt tjänstepensionsreglementet för högre kommunala skolor,
b) tid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsväsendet innehafts, ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under a), samt
c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått till pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår för lärare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
25 Rörligt tillägg.
13 §.
1 mom. Ä familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie och extra ordinarie lärare.
2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.
3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
4 mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade skall vad i 9 § 3 mom. stadgas örn fördelning av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.
2 kap. Rektorer.
14 §.
1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande efter ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola bestämmelserna i 8—10 samt 12 och 13 §§ äga motsvarande tillämpning.
Härvid skall likväl iakttagas
a) att i stället för vad i 12 § a) sägs skall gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna för lärare i allmänhet meddelade bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår; samt
b) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år.
2 mom. Familjepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det familjepensionsunderlag, som enligt vad i 11 § 2 mom. sägs gäller för befattning i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.
4 avd. Om familjelivränta.
15 §.
Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande lärare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
16 §.
1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på sätt här nedan i 2 mom. stadgas.
1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.
2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det för läraren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag, varom i 12 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.
I fråga örn beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola härvid stadgandena i 14 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.
Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.
I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna i 10 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.
5 avd. Om sammanträffande av förmåner.
17 §.
1 mom. Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrält för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts prövning, örn och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.
2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning, med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Majit i särskilt fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
27 Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1943, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.
övergångsbestämmelser.
1. Beträffande lärare, vilken under tiden 1 januari—30 juni 1939 eller del därav innehaft befattning, som avsetts i 1 § a) familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor, skola gälla de avvikelserna från bestämmelserna i detta reglemente, att änka skall äga rätt till familjepension eller familjelivränta, även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej 65 år, samt att pensionseller livränterätt skall för arvsberättigat barn upphöra först vid 21 års ålder.
2. Har ordinarie lärare, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande var underkastad familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor, under berörda reglementes giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensionsunderlag och har därvid för honom jämlikt 11 § 2 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende gälla vad som fanns stadgat i fråga om den förra befattningen, skola för läraren tilllämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare innehavda befattningen.
3. Beträffande ordinarie lärare, vilken på grund av bestämmelsen i 11 § 1 mom. familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor efter rektorsförordnandes frånträdande kvarstår vid rektors familjepensionsrätt, skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorsbefattning.
4. Utan hinder av vad i 14 § 1 mom. andra stycket b) stadgas skall, där för ordinarie lärare, som tillika är rektor, pensionsåldern för lärarbefattningen på grund av stadgandet i 2 punkten övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för högre kommunala skolor inträder vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår en levnadsålder av 60 år, pensionsåldern för rektorsbefattningen anses inträda vid samma tidpunkt.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför HansMaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till tjänsteoch familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna. Departementschefen anför därvid följande.
Inledning.
Tjänste- och familjepensionsrätten för ämneslärare och lärare i yrkesämnen vid de högre kommunala skolorna regleras för närvarande i två huvudförfattningar, nämligen tjänste- och familjepensionsreglementena för lärare vid högre kommunala skolor (1939:376 och 378), vilka trätt i kraft den 1 juli 1939. Pensionsförhållandena för dessa lärare, vilka tidigare varit underkastade bestämmelserna i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt, anpassades genom 1939 års reglementen efter de pensionsbestämmelser, som närmast före den 1 juli 1942 gällde inom civila statsförvaltningen.
Då övningslärama vid de högre kommunala skolorna icke inbegrepos i 1939 års pensionsreglering, ha de alltjämt sin pensionsrätt ordnad i enlighet med bestämmelser i reglementet för statens pensionsanstalt.
Genom allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha pensionsförhållandena inom statsförvaltningen omreglerats i anslutning till den allmänna avlöningsrevision, som i huvudsak genomfördes den 1 juli 1939.
Tidigare i dag har beslutats proposition angående lönereglering från och nied den 1 juli 1943 för lärare vid de högre kommunala skolorna. Förslaget avser att i möjligaste mån bringa dessa befattningshavares löneförhållanden i överensstämmelse med det senaste statliga lönesystemet. Vid bifall härtill böra jämväl befattningshavarnas pensionsförhållanden anpassas efter det nya pensionssystem, som från och nied den 1 juli 1942 blivit gällande för statstjänstemännen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
29 Utredning angående sättet för en sådan anpassning har verkställts av särskilda jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1942 tillkallade sakkunniga. Dessa, vilka antagit benämningen 1942 års lärarpensionssakkunniga, ha utgjorts av direktören i statens pensionsanstalt S. Lindstedt, tillika ordförande, statskommissarien och byråchefen i statskontoret E. O. F.
Björn samt rektorn vid norra kommunala mellanskolan i Stockholm E. J. V.
Öije.
De sakkunniga lia den 9 november 1942 avgivit betänkande med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna. Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens pensionsanstalt. Remissmyndighetema ha ansett de sakkunnigas förslag väl ägnade att läggas till grund för utfärdandet av nya pensionsbestämmelser för ifrågavarande befattningshavare.
För egen del förordar jag, att de av 1942 års lärarpensionssakkunniga Depariemen framlagda förslagen läggas till grund för ny tjänste- och familjepensions- cMenreglering för lärare vid de högre kommunala skolorna.
Pensioneringens omfattning.
Enligt 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna, vilket lagts till grund för den tidigare i dag beslutade löneregleringspropositionen, skola ämneslärarna och lärarna i yrkesämnen, vilka lärare sammanförts under den gemensamma benämningen ämneslärare, bliva underkastade nämnda reglemente men lärarna i övningsämnen (Övningslärare) undantagas från tillämpningen av detsamma. Med hänsyn härtill och då övningslärarna vid de statliga läroanstalterna tillsvidare äro undantagna från tillämpningen av allmänna tjänstepensionsreglementet samt frågan örn övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden är föremål för utredning, ha de sakkunniga ansett sig böra utgå från, att anpassningen av tjänste- och familjepensionsbestämmelserna för lärare vid högre kommunala skolor efter bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena för närvarande icke skall omfatta övningslärarna vid sagda skolor utan begränsas till att avse de ordinarie och extra ordinarie ämneslärarna, å vilka det föreslagna avlöningsreglementet är avsett att tilllämpas.
Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skola vissa nuvarande Övningslärare, nämligen lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre folkskolas lnishållslinje och kommunal flickskolas praktiska linje, hänföras till ämneslärare och sålunda bliva underkastade det nya avlöningsreglementet. Lärår pensionssaklcnnniga lia i anledning härav anfört följande.
De sakkunniga hava icke ansett sig böra inga på prövning av fragan, huruvida en dylik åtgärd lämpligen bör vidtagas, innan den pågående utred-
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Departements
chefen.
ningen angående övningslärarfrågan slutförts. Vid bifall till förslaget skulle emellertid ifrågavarande lärare — för närvarande 32, därav 24 ordinarie i 18 lönegraden och 8 extra ordinarie i 16 lönegraden — komma att bliva inbegripna i pensionsregleringen och därigenom överföras från reglementet för statens pensionsanstalt till de nya tjänste- och familjepensionsbestämmelserna. Därvid skulle de lärarna åliggande pensionsbidragen bliva väsentligt ökade. ökningen skulle sålunda utgöra för ordinarie kvinnlig lärare med en tjänstgöring av 30 veckotimmar 284:46 kronor (nuvarande tjänste- och familjepensionsavgifter 114:80 respektive 8:74 kronor, blivande tjänsteoch familjepensionsavdrag vardera 204 kronor) och för motsvarande extra ordinarie lärarinna 290: 82 kronor (nuvarande tjänste- och familjepensionsavgifter 28: 44 respektive 7: 74 kronor, blivande tjänste- och familjepensionsavdrag 156 respektive 171 kronor).
Lärarlönesakkunnigas förslag att Övningslärare skola undantagas från löneregleringen men att lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd respektive sömnad vid vissa linjer skola hänföras till ämneslärare ha förordats i löneregleringspropositionen. I detta sammanhang torde böra erinras, alt sistnämnda lärare redan enligt de för de högre kommunala skolorna utfärdade provisoriska avlöningsbestämmelserna äro att anse såsom ämneslärare. Vad pensionssakkunniga i övrigt anfört och föreslagit beträffande pensioneringens omfattning föranleder icke någon erinran från min sida.
Tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag.
Lärare i allmänhet.
Såväl de ordinarie som de extra ordinarie ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna äro för närvarande placerade i lönegrader enligt det lönesystem, som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1939 gällde inom större delen av statsförvaltningen. Tjänstepensionsunderlagen och tjänstepensionsavdragen äro lika med de underlag och avdrag, som enligt civila tjänstepensionsreglementet före den 1 juli 1939 gällde för motsvarande lönegrader.
I likhet med vad som enligt civila tjänstepensionsreglementet gällde före den 1 juli 1939 äro tjänstepensionsunderlagen för de högre kommunala skolornas kvinnliga lärare, vilka icke äga åtnjuta lön i högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, fastställda till belopp, som ligga en lönegrad lägre än underlagsbeloppen för manliga lärare i samma lönegrader. Från och med nämnda dag erhöllo vid då genomförd lönereglering kvinnliga befattningshavare i statens tjänst rätt till uppflyttning i högsta löneklassen. Såsom en konsekvens härav blevo samtidigt tjänstepensionsunderlagen i civila tjänstepensionsreglementet bestämda till samma belopp för manliga och kvinnliga befattningshavare. Allmänna tjänstepensionsreglementet har ej medfört någon ändring härutinnan.
Vid den för folkskolans lärare den 1 juli 1942 genomförda löneregleringen bibehölls tillsvidare i fråga om de kvinnliga lärarna den för dem dessförinnan gällande bestämmelsen, att de icke ägde rätt att åtnjuta lön enligt högsta
Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
löneklassen inom vederbörande lönegrad. I anslutning därtill fastställdes i folkskolans tjänstepensionsreglemente, vilket trädde i kraft samma dag, tjänstepensionsunderlaget för kvinnlig lärare till belopp, motsvarande tjänstepensionsunderlaget för manlig lärare i närmast lägre lönegrad.
Enligt löneregleringspropositionen skola ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna inplaceras i det den 1 juli 1939 genomförda statliga lönesystemet. Ändring i fråga om lärarnas lönegrads- och löneklassplacering av beskaffenhet att inverka på deras ställning i pensionshänseende bär icke föreslagits i vidare mån, än att lärare i ritteknik, som för närvarande tillhör 20 lönegraden, hänförts till 21 lönegraden och att annan extra ordinarie ämneslärare i teoretiska läroämnen än vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola anställd adjunktskompetent lärare nedflyttats från 19 till 18 lönegraden. Även för de högre kommunala skolornas kvinnliga lärare har föreslagits, att dessa tillsvidare ej skola få komma i åtnjutande av lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.
De i allmänna tjänstepensionsreglementet fastställda tjänstepensionsunderlagen äro beräknade med utgångspunkt från de senaste statliga avlöningsreglementenas lönebelopp, vilka äro avvägda efter indexläget 156 å 1914 års indexskala. Pensionsunderlagen lia i princip bestämts till 'Is av slutlönen å G-ort. Tidigare å tjänstepension utgående dyrtidstillägg har sålunda till en del inräknats i pensionsunderlagen och i övrigt ersatts med ett rörligt tilllägg, beräknat efter samma grunder, som gälla för rörligt tillägg å lön. Vad beträffar tjänstepensionsavdragen har genom nämnda reglemente inträtt den ändringen, att förutvarande begränsning av avdragstiden borttagits. Avdrag uttages sålunda under hela tjänstetiden. Avdragen ha därjämte höjts med omkring 25 procent.
De sakkunniga ha utgått ifrån att för de högre kommunala skolornas lärare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag samt den avdragstid, som i allmänna tjänstepensionsreglementet äro fastställda för sagda reglemente underkastade befattningshavare i motsvarande löneställning. Beträffande de kvinnliga lärarna ha emellertid de sakkunniga föreslagit, att för dem alltjämt skola gälla samma tjänstepensionsunderlag som för manliga lärare i närmast lägre lönegrad. Till stöd härför har anförts följande.
I fråga om tjänslepensionsunderlagens belopp har hittills beträffande såväl kommunalt anställda lärare som statstjänstemän tillämpats den allmänna regeln, att pensionsunderlaget skall stå i visst förhållande till slutlönen. De sakkunniga hava icke ansett sig böra för de högre kommunala skolornas lärare föreslå avvikelse från denna regel. Bliva i enlighet nied lärarlönesakkunnigas förslag slutlönerna differentierade för manliga och kvinnliga lärare, böra enligt de sakkunnigas mening, så länge detta förhållande består, även differentierade tjänstepensionsunderlag tillämpas.
De nya tjänstepensionsunderlagen komma, framhålla de sakkunniga, att medföra en icke obetydlig realförbättring av tjänstepensionsförmånerna. Denna förbättring uppgår — då förutsättningar för hel pension föreligga — vid indexläge 188 på 1914 års indexskala till 450 å 500 kronor för år.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Tjänstepensionsavdragen ha de sakkunniga föreslagit skola liksom hittills och i överensstämmelse med vad som gäller för folkskolans lärare vara lika för manliga och kvinnliga lärare.
Vad de sakkunniga sålunda föreslagit har icke föranlett någon erinran från remissmyndigheternas sida.
Departements- För egen del biträder jag de sakkunnigas ifrågavarande förslag.
chefen.
Lärare, som tillika är rektor.
I fråga om nu gällande bestämmelser ha de sakkunniga lämnat följande redogörelse.
Enligt bestämmelserna i de för kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor gällande stadgorna skall skolöverstyrelsen till rektor för sådan skola förordna en av skolans ordinarie ämneslärare för en tid av 6 år. Därest särskilda förhållanden föranleda därtill, må förordnandet meddelas för kortare tid. Om till följd av särskilda förhållanden rektorsförordnande ej lämpligen kan lämnas åt ordinarie ämneslärare, må för kortare tid annan vid skolan anställd lärare utses till rektor.
I fråga om rektor vid högre folkskola (och praktisk mellanskola) gälla liknande bestämmelser om förordnande av rektor, dock med den skillnaden, att till rektor även kan förordnas vid skolan anställd ordinarie lärare i yrkesämne samt att gemensam rektor kan förordnas för flera högre folkskolor inom samma skolområde.
Rektor åtnjuter lön för sin lärarbefattning samt därutöver särskilt rektorsarvode, vars storlek är beroende av skoltypen och den arvodesgrupp, till vilken skolan är hänförd. Arvodesgrupperna äro för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor 5 (I—V) och motsvarande rektorsarvoden utgöra enligt gällande avlöningsreglemente 3,360, 2,880, 2,400, 1,920 respektive 1,440 kronor. För de högre folkskolorna äro arvodesgrupperna 3 (I—III) och rektorsarvodena 1,440, 960 respektive 480 kronor.1
Bortsett från det fall, att till rektor förordnas sådan ordinarie lärare i yrkesämne, som är hänförd till lägre lönegrad än 21 lönegraden, samt under förutsättning, att rektor såsom lärare vunnit uppflyttning i slutlöneklassen — för kvinnlig rektor näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad — motsvara de rektor sålunda reglementsenligt tillkommande avlöningsförmånerna i det närmaste lönen enligt den i gällande avlöningsreglemente intagna löneplanen i slutlöneklassen inom nedan angivna lönegrad:
1 Enligt gällande provisoriska avlöningsbestämmelser utgöra rektorsarvodena vid kommunala nickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor 3,465, 2,970, 2,475, 1,980 respektive 1,485 kronor och vid högre folkskolor 1,485, 990 respektive 495 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
33 Innehavare av rektorsbefattning hänföres i avseende å tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektor vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för hans ordinarie befattning. Därigenom är rektor vid någon av förstnämnda skolformer i pensionshänseende placerad vad angår arvodesgrupp I 4 lönegrader, grupp II 3 lönegrader, grupp III 2 lönegrader och grupp IV 1 lönegrad lägre än i avlöningshänseende och vad angar grupp V i samma lönegrad samt rektor vid högre folkskola vad angår grupp I 2 lönegrader och grupp II I lönegrad lägre än i avlöningshänseende samt vad angår grupp III i samma lönegrad.
De sålunda för rektorerna vid de högre kommunala skolorna gällande pensioneringsgrunderna överensstämma med vad därutinnan föreslagits av de av statsrådet och chefen för finansdepartementet den 6 februari 1939 tillkallade sakkunniga, vilka hade i uppdrag bl. a. att med hänsyn till den från och med den 1 januari 1939 genomförda löneregleringen för ifrågavarande skolors lärarpersonal och med utgångspunkt från det då för statliga befattningshavare med nyreglerad lön gällande pensioneringssvstemet upprätta förslag till nya pensioneringsbestämmelser för nämnda personal.
Då nämnda sakkunniga hade att taga ställning till frågan, i vilken utsträckning rektorsarvodena borde föranleda höjning av pensionsunderlagen, utgingo de från, att överensstämmelse borde i görligaste mån åvägabringas mellan grunderna för bestämmande av pensionsunderlagen för de högre kommunala skolornas rektorer och de principer, som i sådant hänseende följts i fråga om rektorerna vid de statliga undervisningsanstalterna, i första hand realskolorna, vilka skolor de sakkunniga ansågo vara närmast jämförbara med de högre kommunala skolorna.
I avseende å rektorerna vid realskolorna, för vilka tre avlöningsgrupper (I —III) voro fastställda, framhöllo de sakkunniga, att rektor vid sådan skola skulle, oberoende av den avlöningsgrupp, till vilken han blivit hänförd, i pensionshänseende anses tillhöra 27 lönegraden, alltså en placering fyra lönegrader högre än placeringen i avlöningshänseende såsom ordinarie lärare (23 lönegraden). Då rektorslönen i grupp I motsvarade slutlönen i 30 lönegraden, i grupp II 29 lönegraden och i grupp III 28 lönegraden, var alltså sådan rektor i pensionshänseende placerad vad angick grupp I 3 lönegrader, grupp II 2 lönegrader och grupp lil 1 lönegrad lägre än i avlöningshänseende.
Då löneförmånerna för rektorerna vid de högre kommunala skolorna konstruerats med särskilt tilläggsarvode utöver lön i ordinarie lärarbefattning, därvid lärarlönen berodde av skolans ari och lärarens kompetens, funno de sakkunniga det icke möjligt att. såsom skett för de statliga rektorerna, för var och en av de olika skolformerna fastställa ett enhetligt pensionsunderlag, motsvarande viss lönegrad. De sakkunniga stannade därför vid ali föreslå, att frågan örn rektorernas vid dc högre kommunala skolorna pensionsunderlag skulle regleras på sätt ovan angivits.
En av de sakkunniga ansåg dock, att rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola, tillhörande arvodesgrupp I eliel- II. borde i pensionshänseende hänföras lill den lönegrad, som med fyra lönegrader översteg den, som gällde för hans ordinarie lärarbefattning. Skolöverstyrelsen biträdde detta förslag, dock allenast i fråga om rektor vid skola, tillhörande arvodesgrupp I, under det att statskontoret och stålens pensionsanstalt anslöto sig till vad de sakkunnigas majoritet föreslagil. I propositionen nr 278 till 1939 års riksdag förklarade sig emellertid föredragande departementschefen anse (sid. 21), alt tillräckliga skäl icke förelågo att frångå det vid de statliga läroanstalterna tillämpade systome! meri
Hillring till riksdagens protokoll 194$. 1 sond. Nr 107.
34 Kunni. Majis proposition nr 167.
enhetliga pensionsunderlag, oberoende av skolornas placering i olika avlöningsgrupper. Han förordade därför sakkunnigmajoritetens förslag, vilket även vann riksdagens bifall.
Enligt löneregleringspropositionen skall beträffande rektorerna vid de högre kommunala skolorna ändring icke ske beträffande rektorsavlöningens konstruktion liksom ej heller beträffande antalet arvodesgrupper eller arvodesbeloppen i de olika grupperna. Då även realskolerektorernas ställning i avlönings- och pensionshänseende i princip alltjämt vore densamma som vid tidpunkten för tillkomsten av gällande pensionsbestämmelser för de högre kommunala skolornas lärarpersonal, ha de sakkunniga förklarat sig icke finna anledning föreslå ändring av de år 1939 fastställda grunderna för bestämmande av pensionsunderlagen för rektorerna vid de högre kommunala skolorna. De sakkunniga förorda således, att rektor i avseende å pensionsunderlag såväl som pensionsavdrag alltjämt hänföres till samma lönegrad som för närvarande. Den realförbättring av tjänstepensionsförmånerna, som därvid skulle tillkomma rektor, utgör, framhålla de sakkunniga, inberäknat pensionsförbättringen för lärarbefattningen, vid indexläge 188 på 1914 års indexskala något mer än 500 kronor för år.
De sakkunniga anföra vidare att, även om pensionsbestämmelserna för rektorerna vid de högre kommunala skolorna, i vad bestämmelserna avsåge pensionsunderlagen och de i förhållande till dessa utmätta pensionsavdragen, icke lämpligen kunde direkt anpassas efter de bestämmelser, som enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena gällde för de statliga rektorerna, de dock enligt de sakkunnigas mening i övriga hänseenden borde bringas till överensstämmelse med sistnämnda bestämmelser. I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att rektorerna vid de högre kommunala skolorna bli underkastade bestämmelser i tillämpliga delar motsvarande de för s. k. förordnandetjänstemän i allmänna tjänstepensionsreglementet meddelade bestämmelserna. De sakkunniga anföra vidare följande.
Enligt gällande skolstadgor kan, såsom i det föregående angivits, under vissa förhållanden till rektor för kortare tid utses annan lärare än ordinarie ämneslärare eller ordinarie lärare i yrkesämne. De sakkunniga hava ansett, att rektorsförordnande i sådant fall icke bör medföra någon pensionsrätt utöver den, som tillkommer befattningshavaren i hans egenskap av lärare. I det avgivna reglementsförslaget har därför förutsatts, att pensionsrätt såsom rektor skall tillkomma allenast ordinarie ämneslärare — varmed enligt förslaget till avlöningsreglemente skulle förstås även ordinarie lärare i yrkesämne — vilken är förordnad till rektor.
Remissmyndigheterna ha icke framställt några erinringar mot förslaget örn rektorspensioner.
Departements- Vad de sakkunniga i nu berörda hänseenden föreslagit har jag funnit mig chefen. kunna i huvudsak tillstyrka. Vissa härmed sammanhängande detaljspörsmål torde få beröras i anslutning till den speciella motiveringen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
35 Personlig pensionsfyllnad.
Enligt 6 punkten sista stycket kungörelsen nr 661/1938 med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering från och med den 1 januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor gäller i huvudsak, att lärare, som omedelbart före den 1 januari 1939 innehade befattning som ordinarie eller extra ordinarie lärare, skall, därest han avgår med pensionsrätt från denna befattning, av skolområdet erhålla personlig pensionsfyllnad till belopp lika med skillnaden mellan de pensionsförmåner, däri inberäknat dyrtidstillägg och motsvarande tillägg, som vid tillämpning av de vid 1938 års utgång gällande statliga och kommunala pensionsbestämmelserna skulle utgått, och de pensionsförmåner, som utgå enligt gällande statliga pensionsbestämmelser. Jämlikt nuvarande statsbidragskungörelse — kungörelsen nr 754/1938 § 4 e) — utgör utbetalning av sådan pensionsfyllnad villkor för erhållande av statsbidrag.
De sakkunniga förorda, att rätt till personlig pensionsfyllnad får bestå. Till stöd härför anföra de sakkunniga.
Att ifrågavarande pensionsfyllnad kan vara av väsentlig betydelse för de därtill berättigade lärarna belyses av att enligt av de sakkunniga inhämtade uppgifter pensionsfyllnadsbeloppen för lärare vid kommunala mellanskolor och högre folkskolor inom Stockholms skolområde vid det under tredje kvartalet år 1942 rådande indexläget utgjorde
för manlig lärare i 23 lönegraden............................ 2,396: 52 kr
» kvinnlig » » » » ............................ 652:32 »
» manlig » »22 » ............................ 2,820:36 »
» » » »21 » 3,216:36 »
» kvinnlig » » » » ............................ 1,458:24 »
Då övergång till de nya pensionsbestämmelserna för nu angivna lärare skulle medföra en realförbättring av de statliga pensionsförmånerna med omkring 500 kronor, skulle dessa lärare, därest de i .samband med övergången nödgades avstå från rätten till personlig pensionsfyllnad, såsom pensionerade få vidkännas en betydande minskning av dem nu tillförsäkrade pensionsförmåner, oaktat övergången komme att föranleda höjning av tjänstepensionsavdraget och förlängning av avdragstiden. Ett sådant förhållande skulle kunna medföra, att övergång till det nya avlöningsreglementet, varmed övergång till det nya pensionsreglementet självfallet torde böra följa, ej komme att ske i önskvärd omfattning, och måste enligt de sakkunnigas mening även i övrigt betraktas som otillfredsställande.
Lärarlönesakkunniga, vilka föreslagit, att för övergång till det nya avlöningsreglementet skall uppställas bland annat det villkor, att läraren icke må bibehålla tidigare utgående personlig lönefyllnad, hava emellertid icke ifrågasatt, att såsom villkor för sådan övergång jämväl skall krävas, att läraren avstår från rätten till personlig pensionsfyllnad. Enligt de sakkunnigas mening bör ej heller ett sådant villkor uppställas utan lärare bibehållas vid sagda rätt. Givetvis bör pensionsfyllnaden därvid ej få utgå med högre belopp än skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt de statliga och kommunala pensionsbestämmelserna vid 1938 års utgång och pensionsförmånerna enligt det nya pensionsreglementet.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
På sätt i propositionen nr 325 till 1942 års riksdag (sid. 35) av föredragande departementschefen förordats i fråga om folkskolans lärare, torde skolområdena genom i statsbidragskungörelsen intagen bestämmelse böra åläggas utbetala den personliga pensionsfyllnaden.
Remissmyndigheterna lia icke ifrågasatt någon ändring i vad de sakkunniga sålunda föreslagit.
Departements- För egen del finner jag mig böra förorda sakkunnigförslaget i denna del.
ciefen. j likhet med vad som skedde vid 1938 års lönereglering böra skoldistrikten förpliktas att utbetala vederbörliga pensionsfyllnader. Bestämmelse härom torde böra inflyta i statsbidragskungörelsen.
Specialmotivering.
De av de sakkunniga framlagda reglementsförslagen följa samma indelningsgrunder, som kommit till användning vid redigeringen av allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena. Reglementsbestämmelserna äro i tillämpliga delar avfattade i nära överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i de statliga reglementena. Med hänsyn härtill torde någon närmare motivering av de olika paragraferna i allmänhet icke vara erforderlig. Jag torde därför i stort sett få begränsa mig till en redogörelse för vissa av myndigheterna framställda detalj erinringar samt för de ändringar, som i anledning härav eller eljest funnits böra vidtagas i de sakkunnigas förslag.
Tjänstepensionsreglementet.
2 §•
I sakkunnigförslaget har intagits följande bestämmelse, vilken saknar motsvarighet i allmänna tjänstepensionsreglementet och folkskolans tjänstepensionsreglemente.
Har ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttats till befattning inom lägre lönegrad vid folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet, skall, så länge han i oavbruten följd innehar befattningen, i tjänstepensionshänseende så anses, som örn han alltjämt kvarstode i sin förra befattning.
För de fall, då lärare utan något sitt förvållande förflyttats till annan i samma reglemente avsedd befattning med lägre tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, äro i 6 § 1 mom. och 13 § 2 mom. intagna bestämmelser, enligt vilka dylik förflyttning ej skall medföra nedsättning i lärarens tjänstepensionsavdrag eller i grundbeloppet av hans tjänstepension. Till motivering av bestämmelsen i 2 § ha de sakkunniga anfört.
Enligt det nya avlöningsreglementet skulle ordinarie lärare under vissa förutsättningar vara pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärarbefatt-
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
ning vid högre kommunal skola, folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet. Förflyttning utan lärarens eget förvållande till befattning inom lägre lönegrad skulle icke medföra ändring av lärarens lönegradsplacering. Med hänsyn härtill torde det få anses skäligt, att läraren efter^ sådan förflyttning blir bibehållen vid förutvarande pensionsrätt. Detta förhållande synes, för det fall att det äger rum inom det nya tjänstepensionsreglementets tillämpningsområde, d. v. s. till annan ordinarie lärarbefattning vid högre kommunal skola, böra regleras genom i nämnda reglemente intagna bestämmelser, motsvarande de i 7 § 1 mom. tredje stycket och 15 § 2 mom. andra stycket allmänna tjänstepensionsreglementet meddelade. För det fall att förflyttning sker till ordinarie befattning vid folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet, d. v. s. till befattning utom tillämpningsområdet för det nya tjänstepensionsreglementet, synes särskild föreskrift erforderlig för ifrågavarande ändamål. Sådan föreskrift, i viss mån motsvarande bestämmelsen i 26 § tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor samt bestämmelsen i 3 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet, har intagits i förevarande paragraf. Det lärer få anses självfallet att efter förflyttning av i sistnämnda paragraf angivna art oförändrade pensionsavdrag skola verkställas av den nya huvudmannen och att denne — där förflyttning skett till befattning vid folkskoleväsendet — skall vara berättigad att erhålla statsbidrag till hela den avlöning, som tillkommer läraren, utan sådant, mot huvudmansavgift svarande avdrag, varom förmäles i statsjhdragskungörelsen för de högre kommunala skolorna.
De sakkunniga hava avsett, att föreskriften i denna paragraf skall äga tilllämpning jämväl där förflyttning skett under nuvarande tjänstepensionsreglementes giltighetstid.
Vad de sakkunniga sålunda föreslagit har statskontoret funnit icke giva anledning till erinran i sak. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att det syntes vara erforderligt att meddela uttryckliga föreskrifter, att bestämmelserna i det nya reglementet skulle vinna tillämpning även beträffande lärare, som redan före det nya reglementets ikraftträdande blivit förflyttad till lägre befattning. Dessa föreskrifter syntes enligt statskontorets uppfattning böra dels intagas i övergångsbestämmelserna till pensionsreglementet, dels meddelas särskilt såvitt fråga vore om lärare, som förflyttats till befattning vid folkskoleväsendet eller det statliga undervisningsväsendet, då dessa lärare icke automatiskt bleve underkastade de nya bestämmelserna.
Statens pensionsanstalt har anfört.
Den i 2 § intagna bestämmelsen om att i fråga örn ordinarie lärare, som förflyttats till befattning inom lägre lönegrad vid folkskoleväsendet eller vid det .statliga undervisningsväsendet, under vissa förutsättningar skall i tjänstepensionshänseende så anses som örn han alltjämt kvarstode i sin förra befattning hava de sakkunniga ansett böra tillämpas jämväl med avseende å lärare, som förflyttats under nuvarande tjänstepensionsreglementes giltighetstid. Örn ifrågavarande befattningshavare ej bliva berättigade till avlöning enligt de nya bestämmelserna, lärer ej heller pensionsrätt böra få åtnjutas enligt det föreslagna nya pensionsreglementet. Ordet »förflyttats» bör under angiven förutsättning utbytas mot »förflyttas». Med avseende å föreskrifterna örn det föreslagna bibehållande! vid pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna kunde vidare ifrågasättas, ali i pensionsbeslämmelserna för lärarna vid folkskoleväsendet och vid det statliga undervisningsväsendet borde intagas stadgande!! örn att dessa
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
överflyttade lärare skola vara undantagna från tillämpningen av nämnda pensionsbestämmelser.
Skolöverstyrelsen har förklarat sig utgå ifrån att innehållet i de sakkunnigas uttalanden i förevarande hänseenden blir fastslaget genom tillämpningsföreskrifter eller på annat sätt.
Stadgandet i förevarande paragraf synes höra begränsas till att gälla de fall, då lärare med tjänstepensionsrätt enligt det nya reglementet utan något sitt förvållande förflyttas till befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet eller folkskolans tjänstepensionsreglemente. Därvid bör tjänstepensionsreglementet för det förvaltningsområde, till vilket överflyttningen sker, bli gällande med det hänsynstagande till förutvarande pensionsavdrag, pensionsålder och pensionsunderlag m. m., som i samma reglemente är stadgat för fall av tvångsförflvttning. I enlighet härmed har paragrafen omarbetats i departementsförslaget.
4 §■
Beträffande vidtagen omredigering av 1 mom. a) må hänvisas till vad som anföres vid 10 §.
10 §.
Ehuru motsvarighet därtill saknas i allmänna tjänstepensionsreglementet och folkskolans tjänstepensionsreglemente lia de sakkunniga i 10 § 1 mom. intagit en föreskrift örn att där stadgade förbud att, innan frågan örn rätt till pension avgjorts, meddela beslut om lärares avsked eller entledigande icke skall äga tillämpning i fall då lärare enligt 7 § 3 mom. av Kungl, Maj:t förklaras skyldig att avgå och entledigas.
Statens pensionsanstalt har i anledning härav anfört följande.
Jämlikt bestämmelse i 11 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet må beslut örn avsked eller entledigande i allmänhet ej meddelas utan att frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet avgöres. I fall som avses i 8 § 4 mom. synes man för att detta skall bliva formellt tillgodosett få tänka sig en handläggning av ärendet i flera etapper, så att Kungl. Maj:t först träffar avgörande rörande tjänstemannens avgångsskyldighet och sedan efter den pensionsbeviljande myndighetens prövning av frågan om rätten till pension fattar beslut om tjänstemannens entledigande. Ett sådant tillvägagångssätt medför ju dock tili synes onödig omgång och är därför ur praktisk synpunkt mindre tillfredsställande.
För att skapa en formellt invändningsfri grund för ett enklare förfaringssätt kan man, såsom i 10 § 1 mom. förslaget till tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna skett, föreskriva, att entledigande som nu avses ej skall behöva föregås av beslut i pensionsrättsfrågan (det torde kunna få förutsättas, att Kungl. Majit före beslutet örn entledigande inhämtat yttrande i pensionsfrågan). Emellertid kan det sättas i fråga att i stället meddela föreskrift om att i de nu förevarande fallen frågan örn rätten till pension skall ankomma på Kungl. Majlis prövning, detta i likhet med vad som gäller förtidspension. I sådant syfte bör då i 4 § 1 mom, a) reglements-
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
förslaget omnämnas fall som avses i 7 § 3 moni., varjämte man i 10 § 1 mom. första stycket dels bör komplettera första punkten med orden »eller i samband med beslutet avgöres» och dels bör låta andra punkten utgå. Vilken väg man än väljer — de sakkunnigas eller den här senast ifrågasatta — torde det dock vara lämpligt att tillse, att allmänna^ tjänstepensionsreglementet och folkskolans tjänstepensionsreglemente erhålla en sådan avfattning, att motsvarande pensionsfall där få en likartad behandling.
Statskontoret har framställt ändringsförslag av enahanda innebörd.
I departementsförslaget lia 4 § 1 mom. a) och 10 § 1 morn. första stycket omarbetats i enlighet med vad statskontoret och statens pensionsanstalt förordat. Frågan om motsvarande ändringar i allmänna tjänstepensionsreglementet och folkskolans tjänstepensionsreglemente torde få upptagas till behandling i annat sammanhang.
14 §.
Skolöverstyrelsen har funnit önskvärt, att de av pensionssakkunniga under 14 § 2 mom tjänstepensionsreglementet föreslagna särskilda kolumnerna med skilda tjänstepensionsunderlag för man och kvinna ersättas med en kolumn, upptagande de högre beloppen, och att i övergångsbestämmelserna en särskild punkt intages med stadganden om de pensionsunderlag, som tills vidare skola gälla för kvinnliga befattningshavare.
I anslutning till vad som i motsvarande hänseende förordats i fråga örn tjänsteförteckningen i förslaget till avlöningsreglemente har förevarande moment omarbetats, varvid den särskilda kolumnen för kvinna uteslutits och i stället ett särskilt stadgande om pensionsunderlag för kvinna införts efter förteckningen.
21 §.
De sakkunniga lia för rektorerna föreslagit bestämmelser, som i huvudsak ansluta sig till de enligt allmänna tjänstepensionsreglementet för förordnandetjänstemän gällande pensionsbestämmelsema. I ett hänseende har emellertid avsteg i förslaget gjorts från dessa bestämmelser. De sakkunniga anföra härom följande.
Bortsett från pension på grund av olycksfall i tjänsten erfordras enligt 24 § 3 mom. första stycket a) allmänna tjänstepensionsreglementet för hel förordnandepension, att den tjänst från vilken avgång sker innehafts under minst 12 år. Emellertid har i reglementsförslaget förutsatts (6 § 1 mom. fjärde stycket respektive 14 § 1 mom. tredje stycket) att — i överensstämmelse med vad som gäller i fråga om förutvarande rektor vid statlig läroanstalt -— lärare, som frånträtt rektorsförordnande och därvid innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning under minst 12 år i oavbruten följd, skall äga rätt att bibehållas vid de tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, som gällde för honom vid tiden för frånträdande av förordnandet. Härför kräves sålunda ej att samma rektorsbefattning innehafts under hela tiden. Då det synts oegentligt att uppställa strängare fordringar å innehav av rektorsbefattning för erhållande av hel rektorspension än för bibehållande av rektors pensionsrätt och jämväl i betraktande av att den 12-åriga tjänstetid som rektor, vilken enligt 12 § 1 mom.
40 Kungl. Majlis proposition nr 167.
gällande tjänstepensionsreglemente utgör villkor för hel rektorspension, kan hava fullgjorts i olika rektorsbefattningar, har i reglementsförslaget bestämmelsen i 3 mom. första stycket a) utformats i anslutning till 6 § 1 mom. fjärde stycket.
Statskontoret har i anledning av de sakkunnigas förslag anfört följande.
Såsom de sakkunniga framhållit, råder onekligen bristande överensstämmelse mellan allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser rörande fordringarna å innehav av rektorsbefattning för erhållande av hel rektorspension respektive för bibehållande av rektors pensionsunderlag. Ehuru statskontoret delar de sakkunnigas uppfattning, att samma fordringar böra uppställas i nämnda fall, är ämbetsverket dock icke berett att godtaga den utformning, som givits föreskriften i sistnämnda förfaltningsrum. Sådan bestämmelsen nu är avfattad, skulle den nämligen bland annat leda till att såsom pensionsunderlag skulle tillämpas underlaget för den befattning, från vilken avgången skett, även för det fall att tjänsten innehafts under kortare tid än tre år. Statskontoret finner alltså sagda bestämmelse vara i behov av överarbetning. Ifrågasättas kan om icke i samband därmed för de statliga rektorernas vidkommande motsvarande bestämmelser i allmänna tjänstepensionsreglementet böra omarbetas. I avvaktan på att en sådan överarbetens kan komma till stånd, synas bestämmelserna i föreliggande reglemente i nu berörda avseenden böra erhålla samma utformning, som häremot svarande föreskrifter i allmänna tjänstepensionsreglementet.
Vid bifall till vad statskontoret sålunda föreslagit torde jämväl stadgandet i 23 § 1 mom. andra stycket c) böra underkastas en liknande jämkning.
1 särskild skrivelse har skolöverstyrelsen hemställt om ändring av stadgandet i 24 § 3 mom. första stycket a) allmänna tjänstepensionsreglementet, enligt vilket stadgande för rätt till hel förordnandepension i allmänhet förutsättes, att den tjänst, från vilken avgång sker, innehafts minst 12 år. Under hänvisning till pensionssakkunnigas nyssnämnda förslag har skolöverstyrelsen föreslagit sådan ändring av stadgandet — eller sådant tillägg beträffande rektorer vid statliga läroanstalter — att hel pension må beräknas, örn vederbörande intjänat de fordrade 12 tjänsteåren i en eller flera förordnandebefattningar i följd.
För egen del kan jag icke tillstyrka en sådan ändring av 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet, att hel förordnandepension skulle få utgå, även om den fordrade tjänstetiden av 12 år icke intjänats i en och samma förordnandebefattning. En dylik ändring synes nämligen icke låta sig förena med de i övrigt gällande grunderna för systemet med förordnandepensioner. Å andra sidan är jag icke beredd att framlägga förslag om åvägabringande av likformighet mellan detta författningsrurn och stadgandet i 33 § 4 mom. — om rätt för rektor, som återgår till lärarbefattning, att bibehålla rektors pensionsavdrag och pensionsunderlag — genom skärpning av det nuvarande villkoret för dylik rätt, enligt vilket 12 års tjänstetid skall lia intjänats i en eller flera rektorsbefattningar i följd och ej nödvändigtvis i en och samma rektorsbefattning.
I stället har 21 § 3 mom. i sakkunnigförslaget ändrats till överensstäm-
Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
melse med nyssnämnda stadgande i 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet. Detta behöver icke medföra någon motsvarande ändring i 6 § 1 mom. och 14 § 1 mom. i förslaget. Förevarande 21 § i sakkunnigförslaget har vidare undergått vissa andra jämkningar av teknisk natur.
23 §.
Enligt den av de sakkunniga föreslagna lydelsen av 1 mom. c) skall vid bestämmandet av tjänstelivräntas belopp iakttagas, att såsom tjänstår för den, vilken avgått från rektorsbefattning, som avses i 21 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken sådan befattning innehafts i oavbruten följd före avgången. I anslutning till omarbetningen av 21 § har förevarande bestämmelse i departementsförslaget jämkats sålunda, att såsom tjänstår må tagas i betraktande endast tjänstetiden i den rektorsbefattning, från vilken avgången sker.
övergångsbestämmelser.
De sakkunniga ha bland övergångsbestämmelserna upptagit ett stadgande, enligt vilket tid, varunder lärarinna varit delaktig i lärarinnornas pensionsanstalt, skulle få i viss omfattning tillgodoräknas såsom tjänstår, ändock att sådan tillgodoräkning icke kunnat ske enligt föreskrifterna i 15 § 2 mom. Då emellertid frågan örn dylik tillgodoräkning synes lämpligen böra regleras särskilt på sätt avses i 15 § 3 morn., har det ifrågavarande stadgandet uteslutits i departementsförslaget.
F amil jepensionsreglementet.
De ändringar i nu för lärare vid de högre kommunala skolorna rådande familjepensionsförhållanden, som en anpassning av familjepensionsbestämmelserna efter bestämmelserna i 1942 års allmänna familjepensionsreglemente medför, bli av tämligen begränsad saklig betydelse. Visserligen bli familjepensionsunderlagen uppräknade med omkring 10 procent, motsvarande det procenttal, efter vilket nuvarande rörliga del av familjepension beräknas vid index 156 å 1914 års indexskala, men detta uppväges av ändrad relation mellan pensionens fasta och rörliga del. Den rörliga delen, som nu utgör samma procenttal å den fasta delen, som gäller för beräkning av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning, ersättes sålunda med ett rörligt tillägg, beräknat enligt de nya avlöningsreglementenas grunder. Rörligt tillägg förutsättes emellertid icke komma att utgå å familjepensionsförmån — i allmänna familjepensionsreglementet benämnd familjelivränta — för efterlevande efter lärare, som avgått utan rätt till tjänstepension. Då någon realändring av familjepensionsförmånens belopp i övrigt ej förutsatts skola ske. bliva familjepensionsavdragen oförändrade.
42 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
Bestämmelserna i reglementsförslaget ansluta sig nära till bestämmelserna i det nya allmänna familjepensionsreglementet. De lia i huvudsak icke föranlett erinringar från remissmyndigheternas sida.
1 §•
I denna paragraf lia vissa ändringar av sakkunnigförslaget funnits böra vidtagas i anslutning till ändringarna i 2 § av förslaget till tjänstepensionsreglemente.
Övergångsbestämmelser.
1 sakkunnigförslaget har 2 punkten följande lydelse.
Har ordinarie lärare, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande var underkastad familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor, under berörda reglementes giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensionsunderlag och har därvid för honom jämlikt 11 § 2 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende gälla vad som fanns stadgat i fråga om den förra befattningen, skola för läraren tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare innehavda befattningen.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande lärare, som under giltighetstiden för familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor övergått eller förflyttats till annan befattning än som i 1 § a) berörda reglemente avsetts, men som jämlikt 14 § reglementet var underkastad reglementets bestämmelser omedelbart före detta reglementes ikraftträdande.
De sakkunnigas motivering till förslaget i denna del är följande.
I 11 § 2 mom. gällande familjepensionsreglemente för lärare vid högre kommunala skolor stadgas, att, örn ordinarie befattningshavare övergått till befattning med lägre familjepensionsunderlag, skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den förra befattningen. Enligt reglementsförslaget skulle lärare vid övergång till lägre befattning få bibehållas vid förutvarande familjepensionsrätt allenast då övergången föranletts av tvångsförflyttning. De sakkunniga ha emellertid ansett skäligt, att befattningshavare, som under nuvarande familjepensionsreglementes giltighetstid frivilligt övergått till lägre befattning, får bibehålla sin särställning i familjepensionshänseende. Bestämmelse härom har intagits i 2 punkten första stycket övergångsbestämmelserna.
Motsvarande förmån lia de sakkunniga ansett böra tillkomma lärare, som efter övergång eller förflyttning till befattning, å vilken nuvarande familjepensionsreglemente icke äger tillämpning, på grund av bestämmelserna i 14 § berörda reglemente alltjämt är underkastad reglementets bestämmelser. I andra stycket av förevarande punkt ha de sakkunniga intagit en bestämmelse härom.
Statens pensionsanstalt har avstyrkt den föreslagna bestämmelsen i andra stycket och därvid hänvisat till vad pensionsanstalten yttrat beträffande 2 § i förslaget till tjänstepensionsreglemente.
I likhet med pensionsanstalten anser jag att, då i andra stycket avsedd befattningshavare icke blir berättigad till avlöning enligt de nya bestämmelserna, ej heller familjepensionsrätt bör få åtnjutas enligt det föreslagna familjepensionsreglementet. Bestämmelsen i andra stycket har därför uteslutits i depar tementsförslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
43 Retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena
i vissa fall.
I samband med antagande av de allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena bemyndigade 1941 års riksdag Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad därom i propositionen nr 339 till riksdagen anförts utfärda bestämmelser örn bland annat tillämpning av nämnda reglementen i vissa fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet samt utbetalande av pensionstillägg åt vissa sådana tjänstemän. I enlighet härmed ha de nya pensionsbestämmelserna från och med ikraftträdandet gjorts tillämpliga å sådana tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 och 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna men pensionerats före pensionsregleringens genomförande. Därjämte lia dessa pensionerade tjänstemän erhållit gottgörelse med ett enhetligt belopp av 10 kronor för varje månad de dessförinnan åtnjutit pension. Jämväl för avgångna lärare vid folkskoleväsendet har en liknande anordning genomförts. Någon särskild gottgörelse för tid före de nya reglementenas ikraftträdande har dock ej tillerkänts folkskolans pensionerade lärare.
De sakkunniga ha föreslagit en motsvarande retroaktiv tillämpning även för förutvarande lärare vid högre kommunala skolor och därvid anfört.
Konsekvensen torde bjuda att, därest pensionsreglering genomföres även för de högre kommunala skolornas lärare, de lärare vid dylika skolor, vilka pensionerats under tiden mellan den provisoriska löneregleringen och pensionsregleringen, genom retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena, motsvarande den som folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen erhållit, beredas enahanda förmån som folkskolans pensionerade lärare.
De sakkunniga hava därför ansett sig böra föreslå, att tjänste- och familjepensionerna beträffande under tiden 1 juli 1939—30 juni 1943 enligt nu gällande tjänstepensionsreglemente pensionerade, den 1 juli 1943 kvarlevande förutvarande lärare vid högre kommunala skolor för tiden från och med sistnämnda dag skola till beloppen fastställas och utgå i enlighet med föreskrifterna i de nya pensionsreglementena. Förslag till bestämmelser härom har vidfogats betänkandet. Såsom villkor för dessa bestämmelsers tilllämpning bör uppenbarligen gälla, att pensionstagare!! vid pensioneringstillfället varit underkastad gällande provisoriska avlöningsbestämmelser för lärare vid de högre kommunala skolorna.
Statskontoret har erinrat, att ämbetsverket i sitt yttrande över förslaget örn retroaktiv tillämpning av folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen ställde sig ytterst betänksamt och framhöll, att övervägande skäl talade mot detsamma.
För egen del tillstyrker jag förslaget att göra de nya pensionsbestämmel-jOeparfemenfoserna från ikraftträdandet tillämpliga å lärare, som avgått ur tjänst under 'Wallden 1 juli 1939—39 juni 1943. Då provisorisk lönereglering varit genomförd för ifrågavarande befattningshavare sedan den 1 juli 1939, varvid löne-
44 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
beloppen anpassats efter de nya statliga lönerna, synes det mig skäligt att i förevarande hänseende medgiva samma förmåner, som tillkomma de under samma tidsperiod enligt civila tjänstepensionsreglementet pensionerade statstjänstemännen.
Vidare må erinras, att 1941 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att förordna om utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta samt att 1942 års riksdag lämnat motsvarande bemyndigande ifråga om livränta enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. Liknande bemyndigande bör, såsom också de sakkunniga föreslagit, utverkas i fråga om rätt till uppskjuten livränta enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor.
Kostnadsberäkningar.
Till belysande av den ekonomiska innebörden av den föreslagna pensionsregleringen ha de sakkunniga låtit verkställa beräkningar rörande de framtida utgifterna för tjänstepensioner till de lärare vid högre kommunala skolor, vilka skulle inbegripas i pensionsregleringen. Beräkningarna, vid vilka genomgående tillämpats dödlighetstabellen R 32 för män, avse förhållandena under budgetåren 1943/44, 1946/47, 1949/50 och 1952/53.
Enligt nämnda beräkningar skulle vid tillämpning av det föreslagna tjänstepensionsreglementet samt de föreslagna bestämmelserna angående retroaktiv tillämpning av detsamma bruttokostnaderna för tjänstepensionerna, högsta rörliga tillägg däri inräknade, komma att under härefter angivna budgetår överstiga de vid fortsatt tillämpning av nuvarande tjänstepensionsbestämmelser ifrågakommande kostnaderna, kostnaderna för högsta dvrtidstillägg inberäknade, med följande belopp.
Nu angivna kostnadsökningar äro enligt vad de sakkunniga framhålla icke av den storleksordning, att hänsyn till desamma behöver tagas vid beräkning av statens pensionsanstalts anslagsbehov under tiden närmast efter genomförandet av pensionsregleringen. Denna skulle för övrigt komma att medföra en ökning av tjänstepensionsavdragen och huvudmannaavgifterna, vilken ökning — bortsett från övergångsvis ifrågakommande avdragsbefrielse respektive avdragsreduktion — av de sakkunniga beräknats uppgå till sammanlagt omkring 100,000 kronor för år. Vad utgifterna för familjepensioner beträffar är någon ökning på grund av pensionsregleringen icke att motse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
45 Hemställan.
Inom finansdepartementet ha de av 1942 års lärarpensionssakkunniga framlagda reglementsförslagen överarbetats i enlighet med vad i det föregående angivits. De sålunda överarbetade förslagen torde böra föreläggas riksdagen för godkännande.
Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig förordade förslagen till tjänsteoch familjepensionsreglementen för de högre kommunala skolorna;
dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående anförts meddela bestämmelser om tillämpning av tjänste- och familjepensionsreglementena för de högre kommunala skolorna i vissa fall å befattningshavare avgångna med pension enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor; dels ock bemyndiga Kungl. Majit
att förordna om utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor mot förtidslivränta samt
att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas i tjänste- och familjepensionsreglementena för de högre kommunala skolorna.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Ivar Löfqvist.