med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1928 (nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m.

Kungl. Majlis proposition nr 190.

1 Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1928 (nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m.; given Stockholms slott den 19 mars 19U8.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker, m. m.; samt

2) förordning angående omsättnings- och utskånkningsskatt å vin.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagen» protokoll 19A3. t sami. Nr 190.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr] 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.

Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1, vilken förordning gäller intill utgången av juni månad 19432, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1944.

2 §•

1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 7 kronor, för liter räknat, och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i butelj era t skick.

Detaljhandelsbolagen äga — ---för omsättningsskatten.

4 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt.

5 §•

Utskänkningsskatten utgår med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt, 6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter av andra spritdrycker.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

Den, till vilken detaljhandelsbolag överlåtit tillstånd till utskänkning av spritdrycker, är skyldig att erlägga utskänkningsskatt enligt denna förordning för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande, dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han med tillämpning av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt för samma lager. Det åligger innehavaren av tillståndet alt dels samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag avlämna på heder och sam-

1 Senaste lydelse av förordningen se SFS 1932:13, 1933:19 och 399, 1937:246, 1941: 254 samt 1942:88.

* Jfr SFS 1942:88.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

vete avgiven, specificerad uppgift angående berörda lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga därå belöpande utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i nästpåföljande månad uti den i 8 § angivna ordning inleverera beloppet till statsverket. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre myckenhet än han vid tiden för förordningens ikraftträdande innehar, eller underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla vad i 11 § för motsvarande fall stadgas.

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas som följer.

Omsättningsskatt.

1 §•

För vin, som systembolag inköper, skall, där inköpet icke sker från annat systembolag, erläggas omsättningsskatt till staten. 2 3

2 §•

Omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin med dels en grundavgift och dels en procentavgift.

Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70 öre, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest 35 öre.

Procentavgiften utgör 50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad men grundavgiften inberäknad, betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljera! skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, avgiften skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt tre kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer av andra storlekar.

3 §•

För annat vin än här i riket tillverkat utgår omsättningsskatten med en procentavgift, beräknad enligt de i 2 § tredje stycket angivna grunder med iakttagande av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset. Har vinet inköpts från annan än parlihandelsbolaget, skall priset beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.

4 Kungl. Majlis proposition nr 190.

4 §.

För vin, som inköpes hos partihandelsbolaget, skall omsättningsskatten erläggas till bolaget i samband med betalningen för varan; och åligger det bolaget att inleverera skatten till statsverket i den ordning Konungen bestämmer.

Vid inköp av vin hos annan än partihandelsbolaget åligger det systembolaget att senast den femtonde dagen i månaden näst efter den, under vilken inköpet skett, å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta å vinet belöpande omsättningsskatt. Systembolaget skall senast den tjugonde dagen i samma månad till kontrollstyrelsen avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens storlek.

5 §•

Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljning av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.

Utskänkningsskatt.

6 §.

För vin, som utskänkes, skall till staten erläggas utskänkningsskatt med belopp, motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande procentavgiften.

7 §•

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där systembolag till annan överlåtit tillstånd till utskänkning eller sådant tillstånd jämlikt 3 kap. 13 § förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker meddelats annan än systembolag, skatten skall erläggas vid tillståndsinnehavarens inköp av vin för rörelsen, såsom om utskänkningen då ägde rum.

8 §.

För utskänkningsskatten ansvarar vederbörande systembolag.

9 §'

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta utskänkningsskatt, som belöper på vin, vilket från bolaget under nästföregående månad utskänkts eller ock försålts till i 7 § omförmäld innehavare av utskänkningstillslånd,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

10 §.

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

5 Gemensamma bestämmelser.

11 §.

Där omsättnings- eller utskänkningsskatt ej inom stadgad tid av systembolag inbetalas, må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

12 §.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift, som i 4 eller 9 § omförmäles, bote tio kronor för varje dag, uppgiften utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga vitén tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet.

Om ansvar i vissa fall för den, som vid lämnande av uppgift, varom i första stycket förmäles, lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

13 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom förordningen upphävas förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) örn omsättningsskatt å inhemskt vin och förordningen den 21 oktober 1939 (nr 742) angående särskild omsättningsskatt å vin.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

Den, till vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning av vin, är skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande. Det åligger innehavaren av tillståndet att dels samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande systembolag avlämna på heder och samvete avgiven, specificerad uppgift angående berörda lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga därå belöpande utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i nästpåföljande månad uti den i 9 § angivna ordning inleverera beloppet till statsverket. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre myckenhet, än han vid tiden för förordningens ikraftträdande innehar, eller underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av vin vid tiden för förordningens ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla vad i 11 och 12 §§ för motsvarande fall stadgas.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga örn skärpning av beskattningen av spritdrycker och vin m. m. samt anför därvid följande.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri genom förordningarna den 31 januari 1932 (nr 13), den 28 januari och den 26 juni 1933 (nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254) samt den 15 mars 1942 (nr 88) vidtagna ändringar.

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

1 :o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker, därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 6 kronor för liter och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är fritt från utskänkningsskatt.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla för närvarande, enligt förordningen den 15 mars 1942 (nr 88), till innevarande budgetårs slut.

I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsättes, att ifrågavarande skatt skall utgå även under nästkommande budgetår. Enligt riksräkenskaps-

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

verkets förslag till beräkning av statsverkets inkomster för budgetåret 1943/44 skulle, nied nuvarande skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker kunna beräknas till 225 milj. kronor. Vid anmälan i statsrådet den 4 januari 1943 av finansplanen och beräkning av inkomster å driftbudgeten för nästkommande budgetår uttalade jag i fråga om de allmänna förutsättningarna för beräkning av de särskilda inkomsttitlarna, att jag icke då funne anledning frångå riksräkenskapsverkets beräkningar, men att jag därvid, i likhet med ämbetsverket, förutsatte, att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremal för en allmän översyn. I enlighet härmed upptogs såsom inkomst å driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1943/44 under rubriken »Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker» ett belopp av 225 milj. kronor.

Beskattningen av vin regleras för närvarande genom två författningar, nämligen förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om omsättningsskatt å inhemskt vin samt förordningen den 21 oktober 1939 (nr 742) angående särskild omsättningsskatt å vin. Enligt förstnämnda förordning utgår omsättningsskatt för vin, som tillverkats här i riket och som här försäljes av partihandelsbolaget till detaljhandelsbolag (systembolag), med 70 öre för liter räknat, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest med 35 öre för liter. Särskild omsättningsskatt å vin utgår enligt 1939 års förordning med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljerat skick, dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent, skatten lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, innehållande 66 å 70 centiliter, med 1 krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter, samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3 kronor för liter räknat.

I statsverkspropositionen till årets riksdag har såsom inkomst a drittbudgeten för nästkommande budgetår under rubriken »Omsättningsskatt a vin» upptagits ett belopp av 10 milj. kronor.

På min anmodan har inom kontrollstyrelsen verkställts undersökning beträffande ifrågasatt ändring av grunderna för beskattningen av spritdrycker och vin. I anledning härav har kontrollstyrelsen till finansdepartementet inkommit med två promemorior, den ena, dagtecknad den 18 januari 1943, angående utskänkningsskatt å vin samt den andra, dagtecknad den 21 i samma månad, rörande höjning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker. Jag torde i det följande få behandla frågorna örn beskattningen av spritdrycker och vin var för sig.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Beskattningen av spritdrycker.

I promemorian den 21 januari 1943 har kontrollstyrelsen till en början lämnat en redogörelse för omfattningen av spritdryckskonsumtionen under åren 1939—194 2. Styrelsen har anfört följande.

.Den,Ilösten 1939 genomförda höjningen med 3 kronor för liter av omsättningsskattens grundavgift har medfört en betydande nedgång av spritdrvckskonsumtionen. Trots de hösten 1941 införda krisrestriktionerna och den i mars i942 vidtagna höjningen med ytterligare 1 krona av nämnda grundavp. ^.ar nedgången under år 1942 märkbart avtagit. Mot en nedgång tran år 1939 a resp. 18.2 och 18.0 /o åren 1940 och 1941 svarade sålunda en nedgång å endast 14.5 /o år 1942. Spritdrycksförsäljningen, vilken år 1939 var 34.98 mil.], liter, stannade nämligen åren 1940 och 1941 vid resp 28 61 och 28.69 milj. liter men var år 1942 uppe i 29.90 milj. liter.

Fördelas nämnda myckenheter å de båda huvudslagen av försäljningsrö- . se, befmnes sedan år 1939 utminuteringen ha starkt avtagit men utskänkningen ha kraftigt tilltagit. Utminuteringen, som år 1939 var 31.55 milj liter minskade sålunda åren 1940 och 1941 till resp. 25.65 och 25.50 milj. liter och ^nnu fr. 1?42 vid 25.79 milj. liter, medan utskänkningen, som år o Vai ..3 liter’ år 1940 omedelbart efter skattehöjningen minskade till 2.96 milj. liter, för att år 1941 uppgå till 3.19 milj. liter och år 1942 oka till 4.11 milj. liter. Sistnämnda myckenhet understiger endast helt obetydligt rekordsiffran alltsedan tiden efter förra världskriget, eller 1920 års siffra som var 4.20 milj. liter.

Jämfört med år 1939 har år 1942 utminuteringen minskat 5.76 milj. liter, eller 18.3 %, men utskänkningen ökat 0.68 milj. liter, eller 19.7 %. Jämfört med år 1941 har år 1942 utminuteringen ökat helt obetydligt, eller 0.29 milj. liter, vilket utgör 1.1 %>, medan den samtidiga ökningen av utskänkningen ar 0.92 milj. liter, eller hela 28.9 %>. Inom utminuteringen synas alltså de där införda krisrestriktionerna och den i mars 1942 genomförda skattehöjningen visserligen icke ha medfört någon direkt nedgång i försäljningen, men väl ha förhindrat en eljest antaglig stegring. Inom utskänkningen däremot har försäljoingen i årsgenomsnitt starkt stegrats, och endast omedelbart efter skattehöjningen i mars 1942 kail man inom sistnämnda rörelse spåra en svagt återhållande inverkan av sagda höjning.

Beträffande orsakerna till spritdryckskonsumtionens stegring under år 1942 har kontrollstyrelsen yttrat.

Att utminuteringen under år 1942 ej nedgått synes vara att tillskriva, förutom det goda konjunkturläget, att krisrestriktionerna endast topphuggit överskottskvantiteterna men lämnat konsumtionen i övrigt ganska oberörd samt att den restriktiva inverkan av den senaste skattehöjningen likaledes varit obetydlig. Orsaken till att inom utskänkningen de konsumtionshämmande verkningarna av de senare årens prisförhöjningar ej blott helt utplånats utan att denna gren av försäljningen stigit långt över förkrigsläget synes, förutom det goda konjunkturläget, främst vara, att prishöjningen å restaurangspriten ej hållit jämna steg med den allmänna prisstegringen å dessa näringsställen och att livsmedelsknappheten i hemmen skaffat restaurangerna ett högst betydande antal gäster. Vidare torde åtskilliga konsumenter å utskänkningsställena söka ersättning för minskningen av motbokstilldelningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

9 Rörande spritdryckskonsumtionens inverkan på nykterhetstillstå lidet har i promemorian uttalats, att ökningen av spritdrycksförsäljningen, som i och för sig måste betraktas såsom anmärkningsvärd, vore så mycket allvarligare som nykterhetstillståndet de båda senaste åren avsevärt försämrats. Jämfört med förkrigsläget (åren 1935—1939) förelåge under år 1942 en ökning av antalet vid domstol avdömda fylleriförseelser å i runt tal 25 %>. Jämfört med år 1941 stannade ökningen visserligen vid ungefär 13 %>, men detta förklarades delvis av de relativt låga siffrorna under januari—april 1942. Sedan maj 1942 hade läget avsevärt försämrats. Fyllerisiffran för september 1942 vore den högsta siffra och augustisiffran 1942 den näst högsta siffra, som för någon månad registrerats efter månadsstatistikens införande år 1917. Med ganska stor säkerhet måste man gå tillbaka i tiden så långt som till år 1913 för att finna fyllerisiffror av denna storleksordning.

Kontrollstyrelsen har med avseende å den sannolika utvecklingen i fråga örn spritdryckskonsumtionen framhållit, att örn ej konjunkturläget märkbart försämrades, konsumtionen med alt sannolikhet komme att ytterligare öka.

Såsom lämpliga åtgärder för att hejda den tilltagande spritdrycksförsäljningen — främst utskänkningen — har kontrollstyrelsen förordat dels en mera avsevärd höjning av utskänkningsskatten å spritdrycker samt en ändring av grunderna för skattens uttagande dels ock en ytterligare höjning av omsättningsskattens grundavgift.

I fråga om utskänkningsskatten har kontrollstyrelsen i promemorian anfört följande.

Denna skatt, vilken under tiden den 1h 1920—den s% 1921 utgick med 2 kronor och under tiden den 1h 1921—den 3011 1923 med 4 kronor för liter utskänkta spritdrycker, alltså efter enhetlig grund för alla slag av spritdrycker, har alltsedan den */? 1923 utgått med 2 kronor för liter egentligt brännvin, dock ej för renat egentligt brännvin av högst 40 %> alkoholhalt, som ej är belagt med dylik skatt, samt med 4 kronor för liter andra spritdrycker. Utskänkningsskatten har alltså ej efter år 1921 undergått någon höjning, och det vanliga renade brännvinet har sedan år 1923 varit fritt från utskänkningsskatt.

Såsom en ändamålsenlig åtgärd framstår ett återinförande av utskänkningsskatten å renat egentligt brännvin av högst 40 °/o alkoholhalt och en höjning av utskänkningsskatten å övriga spritdrycker. För att åtgärden i fråga skall medföra minskning av konsumtionen, torde lämpligen utskänkningsskatten å det vanliga renade brännvinet böra fastställas till 4 kronor för liter och en höjning av utskänkningsskatten å övriga spritdrycker böra ske med 4 kronor för liter. Utskänkningsskatten för liter skulle då komma alt utgå med 4 kronor å vanligt renat brännvin, med 6 kronor å annat egentligt brännvin och med 8 kronor å övriga spritdrycker. Åtgärden att belägga jämväl det vanliga renade brännvinet med utskänkningsskatt är så mycket önskvärdare, som detta varuslags andel av totalkonsumtionen sannolikt inom kort kommer att märkbart öka på grund av tilltagande brist å vissa importvaror. Understrykas bör, att utskänkningen å de företag, där det vanliga renade brännvinet är den förhärskande standardvaran, det senaste året ökat väsentligt starkare än å övriga utskänkningsställen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Beträffande omsättningsskatten å spritdrycker har kontrollstyrelsen framhållit, att såsom ett lämpligt komplement till höjningen och omläggningen av utskänkningsskatten och till förebyggande av att konsumtionen genom utskänkningsprisets stegring alltför mycket förskötes från utskänkning till utminutering, torde böra övervägas en ytterligare höjning med 1 krona för liter av omsättningsskattens grundavgift.

Såsom exempel på hur den föreslagna skalteskärpningen skulle inverka på försäljningspriserna har kontrollstyrelsen omnämnt, att utminutering sprint å det vanliga renade brännvinet, vilket för närvarande vore 9.65 kr. för liter, komme genom höjningen av omsättningsskatten att stiga till 10.65 kr., alltså med drygt 10 %>. För övriga slag av spritdrycker, där utminuteringspriserna vore högre, komme stegringen att understiga nämnda procentsats. Stegringen av utskänkningsprisema bleve genom de föreslagna höjningarna betydligt större. Utskänkningspriset å det vanliga renade brännvinet, vilket nu å första- och andraklassrcstaurangerna vore 80 öre och å tredjeklassrestaurangerna 70 öre för 5 cl-glas, komme enligt nu gällande prissättningsregler att stiga till 1.00 kr. å de förstnämnda och till 90 öre å de sistnämnda restaurangerna, alltså å första- och andraklassrestaurangerna med 25 %, och å tredjeklassrestaurangerna med nära 29 %>. För övriga slag av spritdrycker bleve den procentuella stegringen som regel mindre.

I promemorian har kontrollstyrelsen vidare återgivit följande siffersammanställningar till belysande av storleksordningen av de föreslagna åtgärdernas restriktiva och statsfinansiella verkningar.

a. Utminuteringen och utskänkningen åren 1939—1942

(i 1,000-tal liter).

b. Utskänkningen, fördelad på renat brännvin, övrigt egentligt brännvin

samt övriga spritdrycker (i 1,000-tal liter).

11 Kungl. Maj.ts proposition nr 190. c. Omsättningsskatten å spritdrycker för konsumtionsändamål

(skatt i 1,00O-tal kronor, däremot svarande myckenhet i 1,000-tal liter.)

Beträffande den till följd av skattehöjningarna antagliga minskningen av spritdryckskonsumlionen har kon-

trollstyrelsen framhållit följande.

Under år 1942 uppgick den totala försäljningen av spritdrycker för konsumtionsändamål till i avrundat tal 30.0 milj. liter, varav belöpte å utminuteringen 26.0 milj. liter och å utskänkningen 4.0 milj. liter. Då, efter vad i det föregående antytts, prisstegringen efter skattehöjningarna inom utminuteringen kommer att bliva c:a 10 %> men inom utskänkningen inemot 30 %>, synes uppenbart, att nedgången i konsumtionen kommer att bliva väsentligt större inom utskänkningen än inom utminuteringen. Samtidigt må dock beaktas, att utminuteringen för närvarande torde vara betydligt känsligare för prisstegringar än utskänkningen. Då emellertid prisstegringen inom utminuteringen är ganska måttlig och den till beloppet lika men procentuellt något större prisstegringen i mars 1942 föranledde endast ett kortvarigt avbrott i konsumtionsstegringen, och därtill kommer, att genom den vida starkare stegringen av utskänkningspriserna även av denna orsak en viss förskjutning i konsumtionen kan väntas komma att inträda fran utskänkning till utminutering, torde man lia att räkna med en nedgång av den inom utminuteringen försålda myckenheten av endast några procent. För helt år räknat skulle, därest nedgången kommer att utgöra 3 %, densamma inom utminuteringen bliva 0.8 milj. liter och den utminuterade myckenheten komma alt sjunka till 25.2 milj. liter. För utskånkningens del är man däremot hänvisad till allenast gissningar. Som maximalt mått å nedgången synes man dock ej för denna för prisstegringar mindre känsliga rörelse behöva räkna med högre procenttal än det som anger den procentuella prisstegringen, d. v. s. allra högst 30 %. Med en nedgång å 30 %> skulle den utskänkta kvantiteten komma att nedgå med 1.2 milj. liter och stanna vid 2.8 milj. liter. Med en såsom närmast antaglig nedgång å 20 % utgör nedgången 0.8 milj. liter och den utskänkta 1

1 Under senare halvåret 194- 740.'5 öre.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

myckenheten 3.2 milj. Uter och vid en nedgång med endast 10 % utgör nedgången 0.4 milj. liter och den utskänkta myckenheten 3.6 milj. liter.

Med den antagna nedgången av utminuteringen och en till resp. 10 % (alternativ A), 20 % (alternativ B) och 30 % (alternativ C) beräknad nedgång av utskänkningen skulle försäljningen för helt år räknat komma att bliva i miljoner liter:

Alternativ A Alternativ B Alternativ C

Utminutering............... 25.2 25.2 25.2

Utskänkning................ 3.6 3.2 2.8

Total försäljning 28.8 28.4 28.0

Till belysning av de statsfinan sielia verkningarna av de föreslagna skattehöjningarna har i promemorian intagits följande uppställning över den beräknade inkomsten för helt år av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker dels enligt nuvarande skattesatser och nuvarande konsumtion, dels enligt de föreslagna skattesatserna och ett vart av de tre antagna sänkta konsumtionslägena.

Eril. nuv. Enl. Enl.

skatte- alt. alt.

satser A B

_ Miljoner kronor

Omsättningsskatt för konsumtionsändamål

grundavgift.......................... 180.0 201.6 198.8

procentavgift1 ........................ 40.5 36.0 35.5

Omsättningsskatt för tekn. m. fl. ändamål 1.2 1.2 1.2

Utskänkningsskatt2...................... 7.8 20.2 17.9

Tillsammans 229.5 259.0 253.4

Enl.

alt.

C

247.9 Skatteökningen 29.5 23.9 18.4

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen anfört, att merinkomsten ä skattetiteln skulle kunna anslås till lägst 18 och högst 30 milj. kr. samt såsom närmast antagligt beräknas komma att bliva ungefär 25 milj. kr., allt under förutsättning av ungefär oförändrat konjunkturläge. Då emellertid genom den minskade omsättningen en nedgång vore att förvänta i övriga rusdrycksmedelstitlar enligt alternativ A å cirka 2 milj. kr., enligt alternativ B å cirka 4 milj. kr. och enligt alternativ C å cirka 5 milj. kr., syntes statsverkets merinkomst av skattehöjningarna kunna anslås till lägst 13 och högst 28 milj. kr. samt såsom närmast antagligt komma att bliva ungefär 20 milj. kr.

Sammanfattningsvis anför kontrollstyrelsen härefter följande.

De föreslagna höjningarna av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker kunna påräknas medföra en om än svag nedgång i utminuteringen och en ganska stark nedgång i den det senaste året oroväckande 1

1 Procentavgiften har vid nuvarande skattesatser beräknats till 135 öre för liter men enligt alternativen A, B och C, med hänsyn till den vid prisförhöjning inträdande förskjutningen i konsumtionen från dyrare till billigare varuslag, till 125 öre för liter. — 8 Enligt alternativen A, B och C bär av den totala utskänkningen beräknats belöpa 50 % å vanligt renat brännvin, 20 % å övrigt egentligt brännvin och 30 % å övriga spritdrycker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

starkt stigande utskänkningen. Nedgången i utskänkningen torde komma att bidraga till elt stävjande av det likaledes oroväckande starkt stigande fylleriet. De föreslagna åtgärderna komma med säkerhet att medföra en ganska avsevärd merinkomst för statsverket. Ur statsfinansiell synpunkt särskilt gagneligt vore, örn utskänkningsskatt hädanefter komme att utgå å alla slag av spritdrycker, så att man ej behövde räkna med att konsumtionen genom varubristen förskötes till varuslag, som ej är belagt med utskänkningsskatt.

Sedan reaktionen mot prisstegringarna hunnit avtrubbas, torde merinkomsten för statsverket än ytterligare öka.

I promemorian beröres slutligen frågan om en engångsbeskattning av de hos andra försäljare än systembolagen inneliggande lagren av spritdrycker. Kontrollstyrelsen yttrar härom.

Som en engångsinkomst, om än av mindre storleksordning, torde man vid ändringarnas ikraftträdande liksom år 1921 ha att räkna med förhöjd utskänkningsskatt jämväl å de inneliggande lagren hos andra försäljare än systembolag. Stadgande härom synes böra meddelas i övergångsbestämmelserna till den nya förordningen. Av hänsyn till utskänkningsinnehavarna synes härvid erforderligt rådrum böra beredas dessa för inleveransen av den å lagren belöpande utskänkningsskatten, förslagsvis tre månader efter förordningens ikraftträdande. För systembolagen erfordras ingen övergångsbestämmelse om skatt å inneliggande lager, enär hos dem skatten uttages vid försäljningen och ej vid leveransen till försäljaren. I fråga örn innehavare av tillstånd till utskänkning enligt 3 kap. 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen (trafikutskänkning) torde med hänsyn till rörelsens begränsade omfattning och speciella förhållanden motsvarande lagerbeskattning icke böra påkallas.

I överensstämmelse med vad som förutsatts i statsverkspropositionen till Dejart&mennårets riksdag förordar jag, att 1923 års förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker förlänas fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1944.

Såsom skäl för en skärpt beskattning av spritdryckskonsumtionen har kontrollstyrelsen åberopat, att konsumtionen under senare tid ökat, att nykterhetstillståndet på oroväckande sätt försämrats samt att en fortsatt ökning med all sannolikhet vore att förvänta, därest icke särskilda åtgärder häremot vidtoges. Beträffande utskänkningsskatten erinrar konlrollstyrelsen vidare om att denna skatt icke varit föremål för någon höjning i anledning av rådande krisförhållanden ulan kvarstått oförändrad sedan 1923. Kontrollstyrelsens förslag innebär i fråga örn omsättningsskatten å spritdrycker en höjning av grundavgiften från sex till sju kronor. Beträffande beskattningen av utskänkningen föreslår styrelsen dels införande av utskänkningsskatt å renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt nied ett belopp av fyra kronor för liter och dels en höjning av den nu utgående utskänkningsskatten å annat egentligt brännvin från två till sex kronor för liter och å övriga spritdrycker från fyra till åtta kronor för liter. Den föreslagna skatteskärpningcn kan enligt kontrollstyrelsens mening beräknas medföra en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till stävjandet av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som tydligt framträtt under senare tid. Samtidigt antages att statsverkets inkomster av

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

spritdrycksbeskattningen komma att öka med ungefär 20 miljoner kronor för år räknat.

I likhet med kontrollstyrelsen anser jag skäl föreligga för en skärpt beskattning av spritdryckskonsumtionen. De av kontrollstyrelsen i förevarande hänseende framlagda förslagen till ändring i spritdrycksbeskattningen kan jag till alla delar biträda.

Tidpunkten för ikraftträdandet av dessa skal teskärpningar torde det böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.

Beskattningen av vin.

I den förut omnämnda promemorian den 18 januari 1943 angående utskänkningsskatt å vin har kontrollstyrelsen inledningsvis anmärkt att i nuvarande läge syntes böra övervägas en stegrad beskattning av konsumtion med lyxkaraktär i syfte att nå den förbrukning, på vilken den fria köpkraften i främsta rummet inriktade sig. Härvid borde enligt kontrollstyrelsens mening även vinkonsumtionen uppmärksammas.

Beträffande det statsfinansiella resultatet av omsättningsskatterna å vin har kontrollstyrelsen lämnat följande upp-

gifter.

Omsättnings- Särskilda omsätt-

skatten å svenskt ningsskatten å

vin vin

kronor kronor

1938 .................... 503,695 —

1939 .................... 402,204 11,552,665

1940 .................... 107,705 6,907,436

1941 .................... 168,506 10,131,781

1942 .................... 325,981 13,141,490

Rörande beskattningens återverkan på konsumtionen har kontrollstyrelsen — under uttalande att vinförsäljningen vid införandet

av den särskilda omsättningsskatten starkt nedgått, så att försäljningen i november 1939 utgjort allenast 37.7 procent av försäljningen samma månad 1938 — åberopat följande siffror.

Vinförsälj- Procent av

ningen försäljningen

liter 1939

1938 ........................ 7,134,116 113.5

1939 ........................ 6,286,779 100.0

1940 ........................ 2,990,691 47.6

1941 ........................ 3,575,980 56.9

1942 ........................ 4,213,913 67.0

1 Oktober—december.

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Kontrollstyrelsen har i anslutning härtill framhållit, att en betydande återhämtning av den med skattens införande inträdda nedgången under de båda senaste åren iigt rum. Särskilt framträdande hade denna återhämtning varit inom utskänkningen. Under år 1942 utgjorde sålunda försäljningen inom utminuteringen allenast 50.9 procent, inom utskänkningen däremot 69.1 procent av motsvarande tal för tiden den 1 oktober 1938—den 30 september 1939 (de sista fyra kalenderkvartalen före skattehöjningen). 1 volymliter räknat uppginge vinutskänkningen år 1942 till 1,087,069 liter.

Vad härefter angår formen för en skärpt beskattning av vinkonsumtionen har kontrollslyrelsen anfört, att den inträdda ökningen av utskänkningen syntes motivera, alt skärpningen i första hand inriktades på detta slag av konsumtion. Härför talade även vissa andra skäl. Ett sådant vöre, att spritdrycksbeskattningen differentierats på sådant sätt, att utskänkningen av dylika drycker underkastats en särskild beskattning utöver den å omsättningen i dess helhet vilande. Ett annat vore, att vinkonsumtionens karaktär av överflödskonsumtion syntes särskilt markerad, då densamma skedde å restaurang, varför det för en beskattning med här angivna syfte syntes framstå såsom det mest följdriktiga, att högre skatt uttoges å den utskänkta myckenheten. En skärpt vinbeskattning borde sålunda enligt kontrollstyrelsens mening för närvarande få formen av en utskänkningsskatt.

I fråga om utskänkningsskattens närmare utformning har i promemorian i första hand förordats, att skatten nied hänsyn till dess karaktär av lyxskatt uttoges i förhållande till priset å den beskattade varan. Vid sidan härav syntes en viss minimibeskattning böra stadgas i fråga örn starkvin. En rimlig avvägning av utskänkningsskatten syntes från dessa utgångspunkter vara, att densamma uttoges med samma skattesatser, som gällde för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. med 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj.

En begränsning av skattehöjningen till utskänkningen av starkvin har ifrågasatts av kontrollstyrelsen, som härom anfört följande.

Som skäl för en sådan åtgärd kunde anföras, dels att starkvin i större utsträckning än annat vin användes sorn ersättning för spritdrycker, dels att utskänkningen av starkvin under senare år visat tendens att stiga i förhållande till övrig vinutskänkning. Sålunda ökade utskänkningen av starkvin från 309,731 liter år 1941 till 407,480 liter år 1942 eller med 32 procent, medan samtidigt utskänkningen av övriga viner nedgick med 13.8 procent. Det ekonomiska resultatet av en dylik skatt skulle emellertid bliva obetydligt. Konsumtionen kunde dessutom förväntas övergå lill övrigt, i utskänkningen obeskattat vin och således .stegra utskänkningen av dylikt vin, varmed föga skulle vara vunnet vare sig från fiskaliska eller från sociala utgångspunkter. Med hänsyn härtill har en dylik skattelorm icke ansetts böra förordas.

Beträffande utskänkningsskattens återverkan på utskänkningspriserna har kontrollstyrelsen anfört, att skatten skulle för föl-

16 Kungl. Maj-.ts proposition nr 190.

jande såsom exempel angivna vinmärken med nuvarande inköpspriser komma att utgå i enlighet med denna uppställning.

Kronor för helbutelj

Starkvin: Dessert .............................................. 2:_

Fine Red ............................................ 2:_

Härtappad vermouth.................................. 2: —

Svagvin: Malva................................................

Niersteiner, härtappad ................................ 1:67.5

Vitt spanskt vin ...................................... 1: 27.5

Mousserande vin: Moét & Chandon, Carte Blanche............... 5:85

Enligt vad i promemorian uttalats kunde återverkan av en dylik skatt på utskänkningsprisema icke med bestämdhet beräknas, då innehavarna av överlåtna tillstånd till utskänkning — med vissa i detta sammanhang betydelselösa undantag — själva bestämde dessa priser. Detta förhållande medförde, att prissättningen på förevarande område vore föga enhetlig. En undersökning på grundval av utskänkningsprisen i januari 1943 å restauranger av olika klass i Stockholm på ett antal vinmärken tillhörande olika grupper (svaga, mousserande, starka) hade givit vid handen, att därest dessa priser ökades med ett belopp motsvarande den här föreslagna utskänkningsskatten, detta — med undantag för vissa kvantitativt betydelselösa ytterlighetsfall — skulle innebära en prisstegring varierande mellan 10 och 30 procent.

Vad angår det statsfinansiella resultatet av utskänkningsskatten å vin har kontrollstyrelsen anfört.

Konsumtionsläget inom utskänkningen efter påförandet av en utskänkningsskatt sådan som den föreslagna synes icke kunna med någon säkerhet beräknas. Ett bedömande av det sannolika skatteutfallet torde därför böra begränsas till ett angivande av skatteintäkten under vissa antaganden beträffande konsumtionens storlek. Med hänsyn till den angivna marginalen för prisstegringen torde skatteintäkten härvid böra beräknas, förutom vid oförändrad konsumtion, vid en med 10, 20 och 30 procent minskad utskänkning. Det genomsnittliga skattebeloppet per liter utgjorde för den särskilda omsättningsskatten å vin år 1941 2 kronor 84 öre och år 1942 3 kronor 14 öre. Då konsumtionen efter en skattehöjning, enligt vad erfarenheten visat, delvis övergår till billigare varuslag, torde man försiktigtvis icke böra räkna med högre medelskattebelopp för utskänkningsskatten å vin än 3 kronor per liter. I den man konsumtionen minskas, bortfalla följande statsinkomster, nämligen omsättningsskatt å svenskt vin, särskild omsättningsskatt å vin, tullmedel samt parti- och detaljhandelsvinst, allt å den myckenhet vin, varmed konsumtionen nedgått. Angivna inkomstbelopp torde för närvarande, med vissa reservationer, kunna beräknas till sammanlagt c:a 5 kronor 30 öre per liter vin. På grundval härav kan den föreslagna utskänkningsskatten beräknas inbringa följande belopp.

Vid oförändrad en antagen konsumtionsminskning av

konsumtion1 10 procent 20 procent 30 procent Milj. kr (per år) ...... 3.3 2.4 1.5 0.6

1 Årskonsumtion (utskänkning) 1942.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190. 17

I fråga om utskänkningsskattens genomförande har i promemorian anförts.

Med hänsyn till förefintligheten av betydande vinlager hos innehavare av överlåten utskänkningsrätt torde vid utskänkningsskattens införande, i likhet med vad som skedde år 1921 vid höjning av utskänkningsskatten å spritdrycker, den nya skatten böra uttagas jämväl å de hos dylika försäljare inneliggande lagren av vin. Stadgande härom synes böra meddelas i övergångsbestämmelserna till den nya förordningen. Av hänsyn till utskänkningsinnehavarna synes härvid erforderligt rådrum böra beredas dessa för inleveransen av den å lagren belöpande utskänkningsskatten, förslagsvis tre månader efter förordningens ikraftträdande. För systembolagen erfordras ingen motsvarande övergångsbestämmelse, enär hos deni skatten uttages vid försäljningen, ej vid leveransen till försäljaren. I fråga örn innehavare av tillstånd till utskänkning enligt 3 kap. 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen (trafikutskänkning) torde med hänsyn till rörelsens begränsade omfattning och speciella förhållanden motsvarande lagerbeskattning icke böra påkallas.

Såsom framgår av kontrollstyrelsens utredning har försäljningen av vin de Departementssenaste två åren undergått en markerad ökning. Medan vinförsäljningen år c,‘elen- 1940 stannade vid omkring 3 miljoner liter steg sålunda försäljningen år 1942 till något över 4.2 miljoner liter. Av de framlagda siffrorna framgår vidare, att ökningen ifråga om utskänkningen av vin varit avsevärt större än ifråga örn utminuteringen. Med hänsyn till denna utveckling och då vinkonsumtionen får anses vara av lyxkaraktär, anser jag i likhet med kontrollstyrelsen, att vinbeskattningen bör skärpas och att denna skatteskärpning bör få formen av en särskild utskänkningsskatt.

Kontrollstyrelsens förslag rörande utskänkningsskattens storlek finner jag väl avvägt. Utskänkningsskatten torde sålunda böra uttagas med 50 procent av det belopp, som betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljerat skick, dock att utskänkningsskatten för vin, vars alkoliolhalt överstiger 14 volymprocent, ej må understiga två kronor för helbutelj, en krona för halvbutelj samt, i fall då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, tre kronor för liter räknat.

1 vilken omfattning genomförandet av denna utskänkningsskatt å vin kommer att medföra ökade intäkter för statsverket, torde icke nu kunna med någon större säkerhet avgöras. Jag torde härutinnan endast få hänvisa till kon- Irollstyrelsens beräkningar, enligt vilka utskänkningsskatten vid oförändrad konsumtion skulle inbringa 3.:; miljoner kronor om året men vid en antagen konsumtionsminskning nied 10, 20 eller 30 procent .skulle nedgå till resp. 2.4,

1.5 och 0.6 miljoner kronor, allt för år räknal.

I lagteknisk 1 hänseende synes del mig ändamålsenligt ali lill en författning sammanföra bestämmelserna rörande omsättningsskatterna å vin och de nu förordade bestämmelserna örn utskänkningsskatt. I enlighet härmed har inom finansdepartementet i huvudsaklig anslutning lill ett av kontrollstyrelsen framlagt förfaltningsförslag upprättats förslag lill förordning (ingående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

lie i förfaltningsförslagol förekommande bestämmelserna rörande omsäll-

miieinij lill riksdagens protokoll 19)3. 1 sand. Nr 190. i

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

ningsskatt å vin äro i huvudsak av samma innehåll som motsvarande bestämmelser i 1935 och 1939 års förordningar. På framställning av kontrollstyrelsen lia emellertid i två hänseenden vissa förtydliganden gjorts. Sålunda har i författningsförslaget (1 §) angivits, att omsättningsskatt ej skall utgå vid försäljning av vin systembolag emellan (rusdrycksförsäljningsförordningen 2 kap. 7 §). Dylika försäljningar ha med den inträdda bristen å vissa varuslag i någon omfattning förekommit på senare tid. Vidare har avfattningen jämkats så, att därav tydligt framgår, att omsättningsskatt skall upptagas jämväl vid s. k. privatimport av vin. Vad i dessa hänseenden föreslås torde icke innebära någon avvikelse från vad som anses gälla redan enligt nuvarande lagstiftning. Beträffande det belopp, varå omsättningsskatten skall beräknas, har i överensstämmelse med vad som gäller enligt 1939 års förordning stadgats, att omsättningsskattens procentavgift, vilken motsvarar den nu utgående särskilda omsättningsskatten, icke skall inberäknas i inköpspriset. I detta pris skall däremot inbegripas den föreslagna grundavgiften, vilken motsvarar den enligt 1935 års förordning utgående omsättningsskatten, ävensom — i förekommande fall — tull och fraktkostnad. Vad nu sagts gäller även vid fastställandet av det belopp, varå utskänkningsskatten skall beräknas. I fråga om redovisningen av skatteintäkterna ha vidare mera detaljerade föreskrifter intagits i författningsförslaget. Slutligen må framhållas, att straffbestämmelserna avfattats med iakttagande av vad som föreslagits i propositionen nr 140 till innevarande års riksdag med förslag till skattestrafflag m. m.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga de inom departementet upprättade förslagen till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.; samt

2) förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Lars Gabrielson.

437660. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.