angående utgifter d till- lägg sstat till riksstat en för budgetåret 1942143

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1 Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter d tilllägg sstat till riksstat en för budgetåret 1942143; given Stockholms slott den 4 januari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag angående utgifter å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, föreslå riksdagen, att med godkännande av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Behovet av en omfattande och snabb nyinriktning av statsverksamheten under de första krigsåren har medfört, att man icke kunnat fasthålla vid det tidigare tillämpade systemet med en sluten riksstat för hela budgetåret, eventuellt kompletterad med en sluten tilläggsstat vartill förslag framlägges i början av den under budgetåret sammanträdande lagtima riksdagen, utan tvingats över till ett system med öppna tilläggsstater över vilka riksstaten suc- Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 2. 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cessivt under hela budgetåret kompletterats med nya medelsanvisningar. Detta system rymmer vissa risker för en försämrad planläggning av verksamheten från de statliga myndigheternas sida; vissheten örn att eventuella förbiseenden alltid kunna rättas genom senare framställningar om anslag är tydligen icke ägnad att främja en genomarbetad planläggning på längre sikt. Det har redan av detta skäl framstått som ett önskemål att, i den mån förhållandena stabiliseras, begränsa medelsanvisningarna på tilläggsstat och på så sätt framtvinga en fastare planläggning av verksamheten. I och med att nian innevarande budgetår övergått till en bestämd gränsdragning mellan riksstat och förskottsstat med krav på balansering av riksstaten, har angelägenheten av att ej strängt nödvändiga förändringar av riksstaten under löpande budgetår undvikas vunnit ökad tyngd.

I syfte att såvitt möjligt redan detta budgetår förverkliga det angivna önskemålet underrättades de statliga myndigheterna under försommaren 1942 genom cirkulärskrivelser från de olika departementen örn att vederbörande föredragande statsråd med hänsyn till riksstatens balansering endast i tvingande undantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Framställningar om sådan medelsanvisning borde ingivas endast då särskilda skäl vore förhanden och medelsbehovet vid sträng bedömning prövades vara så trängande, att ett uppskov med medelsanvisningen till budgetåret 1943/44 icke vore möjligt.

Det förslag till tilläggsstat som jag nu torde få anmäla har utformats från de utgångspunkter som här angivits. Med bortseende från ett större anslag, som av penningpolitiska skäl överförts från nästföljande budgetår till tillläggsstat för innevarande budgetår, avse de nu förordade anslagen i huvudsak antingen att reglera redan fattade utgiftsbeslut eller att täcka uppkomna brister i en verksamhet som icke ansetts möjlig att nu begränsa eller avbryta.

Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare böra föranleda framställningar till riksdagen om ytterligare anslagsanvisningar å tilläggsstaten. Bland de ändamål till vilka anslag framdeles torde böra äskas må här särskilt nämnas den av byggnadslånebyrån administrerade låneverksamheten till främjande av bostadsbyggandet. Möjligen böra större anslag senare upplagas även för vissa brandskyddsändamål. I intet av dessa fall lia medel beräknats i förslaget till tilläggsstat. Beträffande de skäl som föranlett att så icke skett torde jag få hänvisa till vad jag vid anmälan av finansplanen i 1943 års statsverksproposition anför angående det liknande förfarande som tillämpats med avseende å riksstatsförslaget.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet torde nytillkommande framställningar örn anslag å tilläggsstat böra såvitt möjligt sammanfattas i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av den ordinarie propositibnstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses uteslutande för reglering av utgifter å förskottsstaten samt för avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

Den begränsning i fråga om de nya framställningarna örn anslag å tilläggsstat, som här förordats, har beträffande ett anslag lill svenska skifferoljeaktie-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bolaget och ett anslag för aktieinköp i aktiebolaget tipstjänst motiverat avsteg från principen, att inga beräkningspunkter i detta sammanhang böra framläggas. Definitiva förslag kunna i dessa fall ej nu avgivas, men medelsanvisningar kunna å andra sidan ej anstå mer än en kort tid.

De till en tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen, lia tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—19) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa 31 miljoner kronor å driftbudgeten och 151 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av den å driftbudgeten äskade anslagssumman avses sammanlagt något mer än 1 miljon kronor till förstärkning av kommittéanslagen under olika huvudtitlar. Av skäl som utvecklas vid anmälan av försvarsplanen i årets statsverksproposition äskas vidare dels å driftbudgeten 25 miljoner kronor för täckning av kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, dels å kapitalbudgeten ett belopp av 70 miljoner kronor till lån åt nämnda bolag; anslagen avse icke några nya utgiftsändamål utan blott en omläggning av tekniken för bolagets finansiering. Ett anslag å 10 miljoner kronor å kapitalbudgeten utgör täckning får utgifter, vilka bestritts över förskottsstaten för investering i försvarsväsendets fastighetsfond, och ett belopp å 15.3 miljoner kronor under förlagsfonden avser reglering av viss kreditgivning. Därjämte har för lån till svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden för låneunderstöd beräknats ett anslag å 26.4 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret 1942/43 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Mats Lemne.

I»

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR BUDGETÅRET

1942/43.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT.

6 Kungl. Muj.ts proposition nr 2.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

A.

Driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.......... 285,700

II. Justitiedepartementet ...... 75,000

lil. Utrikesdepartementet....................... 132,000

IV. Försvarsdepartementet...................... 602,000

V. Socialdepartementet ........................ 1,384,000

VI. Kommunikationsdepartementet............... 330.000

VII. Finansdepartementet ....................... 250,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... 200,000

IX. Jordbruksdepartementet .................... 26.032.000

X. Handelsdepartementet....................... 345,000

XI. Folkhushållningsdepartementet............... 1,205,000

Summa

Kronor

30,840,700

80,840,700

Kuiiffl. Majlis proposition hr 2.

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

8 Kungl. Majus proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

II. Justitiedepartementet.

III. Utrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9 Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet

io

Kurxgt. Ma j sts <prop osi a oh hr 2 . i

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

U

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

12 Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13 Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2*

ltt

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

KAPITALBUDGETEN.

■

16 Kungl. Uaj:tå proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17 Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2.

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19 Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Summa

6 VI. Fonden för låneunderstöd.

VI a. Fonden för statens aktier.

Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21 Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till första huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å

riksstaten för budgetåret 1942/43 ha liksom för de fyra nästföregående budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd brist å nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisats sammanlagt 343,600 kronor till täckande av vissa merkostnader för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren 1937/38— 1941/42. Av nämnda belopp avse 140,000 kronor beräknad merkostnad för budgetåret 1941/42.

I skrivelse den 19 december 1942 har riksmarslcalksämbetet, under hänvisning till framställning från ståthållarämbetet på Stockholms slott, hemställt örn anvisande av 177,000 kronor till täckande av viss återstående brist för budgetåret 1941/42 jämte beräknad merkostnad för det löpande budgetåret. Den återstående bristen för budgetåret 1941/42 uppgår enligt ståthållarämbetets omförmälda framställning till 42,838 kronor.

“ Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

DVpctef?n’Ua' Jag tillstyrker’ att det av riksmarskalksämbetet nu äskade beloppet av m' 177,000 kronor anvisas för täckande av ifrågavarande brist och merkostnad och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa brånslekostnader vid de kungl, hoven å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av ...................... kronor 177,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag under första huvudtiteln till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott har jag anmält en från riksmarskalksämbetet inkommen framställning om anvisande av medel till täckande av merkostnad för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42 med 1,680 kronor 43 öre samt under det löpande budgetåret med 2,500 kronor. Nämnda merkostnader avse utgiftsstegringar för löner och pensioner, betingade av levnadskostnadernas stegring, ävensom, vad beträffar budgetåret 1942/43, beräknad merkostnad för vinterrenhållningen. Under erinran, att jag i angivna sammanhang förordat en höjning med 2,000 kronor av anslaget till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för nästa budgetar, vill jag förorda, att medel anvisas för täckning av ifrågavarande merkostnader i den mån de betingas av levnadskostnadsstegringen. Medelsanvisningen torde böra bestämmas till (1,680 + 2,000 —) i avrundat tal 3,700 kronor.

Jag far alitsa hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/ 43 anvisa ett anslag av .................. kronor 3,700.

[3.] 7. Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott. I skrivelse till riksmarskalksämbetet den 20 november 1942 har ståthållaråmbetet på Ulriksdals slott framhållit i huvudsak följande.

I det till Ulriksdals slott hörande byggnadsbeståndet ingår bland annat det s. k. gamla värdshuset, numera benämnt Ottilielund. Ottilielund består av ett större och ett mindre bostadshus samt en uthuslänga. Underhållet av dessa byggnader har länge måst väsentligt eftersättas av brist på medel, varigenom betydande skador uppkommit.

Hösten 1941 hade — till följd av det bristfälliga underhållet och då allvarliga sättningar uppstått i de ålderdomliga byggnadernas väggar, bjälklag och takstolar — byggnadernas förfall fortskridit så långt, att ståthållarämbetet ansåg byggnadernas framtida bestånd äventyrat, om ej snara åtgärder vidtoges för bristernas avhjälpande. De kostnadsberäkningar, som ståthållarämbetet på grund härav lät verkställa, visade att byggnaderna skulle för

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ett belopp i varje fall ej överstigande 60,000 kronor kunna sättas i fullgott skick. Beräkningarna verkställdes med den försiktighet, som skadornas svårbestämbara art påkallade, och ståthållarämbetet ansåg att det angivna beloppet inrymde en betryggande säkerhetsmarginal.

Till ett företag av denna storleksordning stodo medel inom slottets stat icke till ståthållarämbetets förfogande; ej heller funnos för ändamålet särskilda anslagsmedel tillgängliga. Sedan ståthållarämbetet emellertid träffat överenskommelse med en hyresgäst örn uthyrning av Ottilielund efter det byggnaderna iordningställts mot en årshyra av 6,000 kronor, ansåg sig ståthållarämbetet kunna hos riksmarskalksämbetet hemställa om tillstånd att för byggnadsföretaget upplåna 60,000 kronor. Hyresinkomsten avsågs härvid skola tagas i anspråk till förräntning och amortering av lånet. Byggnadsföretaget skulle således icke påverka slottets behov av statsbidrag. Sedan lånet slutbetalats skulle i stället slottet erhålla ökade inkomster. Framställningen bifölls av H. M. Konungen, som medgav ståthållarämbetet rätt att mot hovförvaltningens borgen upptaga ifrågavarande lån, att återbetalas under en tid av högst tio år. Ståthållarämbetet upptog lånet, vilket för närvarande löper med en ränta av tre procent.

Byggnadsföretaget bedrevs till en början i ståthållarämbetets egen regi med anlitande av de vid slottet anställda arbetarna och förmännen och under iakttagande av största möjliga sparsamhet. Det visade sig emellertid, sedan det mindre bostadshuset restaurerats och arbetena vid det större bostadshuset skulle igångsättas, nödvändigt att överlämna företage^ åt en särskild byggmästare med större resurser. Till följd av att bristerna å ifrågavarande byggnad voro av ännu allvarligare beskaffenhet än man hade anledning räkna med vid kostnadskalkylerna under hösten 1941, drogo de numera slutförda arbetena med byggnadens renovering sa betydande kostnader, att för dessas täckande ytterligare 45,000 kronor måste anskaffas.

Det här ifrågavarande byggnadsföretaget var enligt ståthållarämbetets uppfattning nödvändigt för ett bibehållande av Ottilielunds kulturhistoriskt värdefulla byggnadskomplex. De ytterligare svåra brister, som först blevo uppenbara under byggnadsarbetets fortgång, ge ytterligare belägg för riktigheten av denna uppfattning.

För att täcka utgifterna för byggnadsföretaget står enligt stathallarambetets uppfattning allenast till förfogande det belopp, som inflyter såsom hyresinkomst för Ottilielund. Denna hyresinkomst förslår emellertid icke att förränta och amortera liela kostnaden. Då hovförvaltningens medverkan för ordnande av betalningen av de ökade kostnaderna icke kan påräknas, mäste andra åtgärder vidtagas för sakens ordnande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer ståthållarämbetet, att riksmarskalksämbetet måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn vidtagande av åtgärder för alt bereda ståthållarämbetet möjlighet att från slottsstaten täcka den lill följd av opåräkneliga omständigheter vid ovan angivna byggnadsföretag uppkomna bristen.

Vid ståthållarämbetets skrivelse voro fogade utlåtanden av riksantikvarieämbetet och bgggnadsstg reisen.

Riksantikvarieämbetet har i sitt utlåtande framhållit i huvudsak iöljande.

Det kulturhistoriska värdet av Ottilielund är betydande och en grundlig iståndsältning i hög grad önskvärd ur kulturhistorisk synpunkt. Da riksantikvarieämbetet ansett byggnaden böra uppföras i förteckningen över byggnadsminnesmärken, har ämbetet hos byggnadsstyrelsen gjort framställning örn förundersökning för eventuell sådan registrering.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I byggnadsstyrelsens utlåtande anföres bland annat följande.

Huvudbyggnaden och flygeln, vilka före restaureringen befunno sig i synnerhgen förfallet skick, hava genom de utförda arbetena iståndsatts för avsevärd tid framåt. Med hänsyn till de kulturhistoriska värden, som byggnaderna och rmljön representera, finner styrelsen de utförda arbetena ändamålsenliga. Förslag därtill har under hand företetts för byggnadsrådet Hjort. Styrelsen har ur byggnadsteknisk synpunkt intet att erinra mot desamma men . "f.?yietv!s1 lcke uttala siS beträffande kostnaderna, då styrelsen icke varit i tillfälle till närmare granskning av förslagshandlingarna.

I anledning av ståthållarämbetets framställning har riksinarskalksämbetet hemställt, att Kungl. Majit måtte bereda möjlighet för ståthållarämbetet att täcka den ifrågavarande bristen å 45,000 kronor, enär en ytterligare upplåning av medel för ifrågavarande ändamål med anlitande av hovförvaltningens borgen icke läte sig göra.

Enligt vad 1 arendet bhvit upplyst representera ifrågavarande, till Ottilielund hörande byggnader ett betydande kulturhistoriskt värde. Det synes jämväl framgå, att en genomgripande reparation av byggnaderna nu eller i varje fall inom en nära framtid varit nödvändig, så framt deras bestånd ej skulle äventyras. Starka skäl för byggnadsföretaget måste alltså anses ha förelegat. De arbeten, som nu utförts, ha av byggnadsstyrelsen vitsordats vara ändamålsenliga och lia ej heller föranlett någon erinran ur byggnadsteknisk synpunkt.

I överensstämmelse med vad av vederbörande myndigheter tidigare vid olika tillfällen tillämpats i fråga om de kungl, slotten, har ståthållarämbetet på Ulriksdals slott från början avsett, att byggnadsföretaget skulle finansieras genom anlitande av lån, som av ämbetet mot hovförvaltningens borgen skulle upptagas i bankinrättning. De ökade hyresinkomster, som skulle erhållas efter det byggnadsföretaget genomförts, beräknades därvid förslå till lånets förräntning och amortering. Företaget skulle således icke påverka behovet av statsbidrag till Ulriksdals slott. Sedan det emellertid visat sig, att kostnaderna för byggnadsföretaget väsentligt överstigit de beräknade och att härigenom uppkommit en brist, som uppskattats till 45,000 kronor, har

i likhet med vad i vissa fall tidigare skett — framställning gjorts om anvisande av statsmedel för bristens täckande. Om också liknande anordningar tidigare vidtagits och även blivit godtagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, finnei jag, att byggnadsföretag vid de kungl, slotten av sådan omfattning, att de icke kunna bekostas inom ramen av fastställda stater, böra finansieras i samma ordning som andra statliga arbeten. Byggnadsföretagen vid de kungl, slotten komma, örn de finansieras över budgeten, att på vanligt sätt bedömas mot bakgrunden av det statliga byggnadsprogrammet i övrigt och med beaktande av företagens ekonomiska förutsättningar. Särskilt under nu rådande förhållanden framträder angelägenheten av att en sådan prövning kommer till stånd.

Vad härefter angår ifrågavarande framställning om medel för täckande av den uppkomna bristen, må framhållas, att byggnadsföretaget är av så-

Kungl. Majlis proposition nr 2.

dan art att kostnaderna för detsamma, vilka uppgå till sammanlagt 105,000 kronor, böra i sin helhet bäras av statsverket. Jag förordar därför, att medel å tilläggsstat till löpande riksstat anvisas för täckande av dessa kostnader.

Såsom framhållits vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om anslag under första huvudtiteln till underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott skulle, därest byggnadsföretaget — på sätt här förordats — bekostas medelst engångsanslag, de årliga utgifterna för förräntning och amortering, för nästa budgetår uppgående till 8,000 kronor, av det mot hovförvaltningens borgen upptagna lånet bortfalla. Härigenom blir en motsvarande minskning av det av riksmarskalksämbetet äskade statsbidraget till Ulriksdals slott möjlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser jag mig här böra tillstyrka en medelsanvisning av 105,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av .................... kronor 105,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Mats Lemne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27 Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

G. Diverse.

[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

140,000 kronor. Vid ingången av löpande budgetår förefanns en reservation å omkring 32,800 kronor. Såsom jag förut i dag anfört vid anmälan av frågan örn anslag under andra huvudtiteln till kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1943/44 ha vissa av de utredningsarbeten som igångsatts eller fullföljts under innevarande budgetår medfört större utgifter än som beräknats i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag. En överslagsberäkning har givit vid handen, att utgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till närmare 250,000 kronor. Med hänsyn härtill torde det nuvarande anslaget vara i behov av förstärkning med 75,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 75,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Thore Wisén.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

29 Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. För detta

ändamål har i riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisats ett förslagsanslag av

346,000 kronor. I den för samma budgetår fastställda avlöningsstaten för attachéer har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal upptagits med 185,000 kronor.

Vid beräkningen av sistnämnda anslagspost förutsattes, att behov av ytterligare attachéer icke skulle uppstå utan att erforderlig förstärkning av den kvalificerade extra ordinarie personalen skulle i förekommande fall kunna äga rum genom omplacering av tillgängliga arbetskrafter eller genom anlitande av tillfällig personal. På grund av arbetsförhållandenas utveckling har detta emellertid icke blivit möjligt, utan antalet attachéer har måst ökas utöver det antal, som låg till grund för beräkningarna i 1942 års statsverksproposition. En förstärkning av ifrågavarande anslagspost är därför erforderlig. Då ett belopp av 12,000 konor torde vara tillräckligt för ändamålet, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att medgiva, att den i avlöningss laten för attachéer upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 12,000 kronor.

[2.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål * uppfört ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till årets riksdag, hava de av kriget betingade förhallandena medfört en ytterligare ökning under innevarande budgetar av antalet skrivbiträden vid vissa beskickningar och konsulat. Därjämte har i ett flertal länder de till skrivbiträdena utgående lönerna pa grund av stegrade levnadsomkostnader måst höjas. I främsta rummet har ökningen föranletts av att personalen vid beskickningarna i Nordoch Sydamerika måst ytterligare förstärkas. För nu löpande budgetår hava de merutgifter, som av dessa skäl uppkommit, icke obetydligt överstigit vad som beräknades vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen till 1942 års riksdag. Utgifterna beräknas sålunda komma att överskrida det av riksdagen beviljade anslagsbeloppet med omkring 60,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av............kronor 60,000.

[3.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1942/43 uppfört med 200,000 kronor.

Av samma skäl, som under nästföregående punkt anförts beträffande skrivbiträdena, har utvecklingen i fråga om de från förevarande anslag avlönade biträdena medfört en stegring av utgifterna under innevarande budgetår, vilket gör ett överskridande av anslaget ofrånkomligt. Den härigenom nödvändiggjorda förstärkningen av anslaget torde emellertid kunna begränsas till

12,000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

kronor 12,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31 D. Diverse.

[4.] 4 a. Ersättning för vissa genom krigsförhåliandcna uppkomna förluster. I samband med krigsförhållandena hava ett flertal befattningshavare inom utrikesförvaltningen på grund av sin tjänstgöring i utlandet åsamkats ekonomiska förluster. Såväl under det nu pågående stormaktskriget som i samband med inbördeskriget i Spanien, den japansk-kinesiska konflikten samt kriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939—1940 hava vissa beskickningstjänstemän tillhöriga möbler och andra lösören genom bombning, plundring, brist på tillsyn o. s. v. gått förlorade eller skadats. Enligt en inom utrikesdepartementet verkställd utredning hava de hittills uppkomna förlusterna uppskattats till sammanlagt kronor 59,963:62.

Av utredningen framgår följande.

1. Förutvarande sändebudet i Madrid, envoyén C. 1. Danielsson.

Danielsson lämnade Madrid kort efter det spanska inbördeskrigets utbrott i juli 1936 och kvarlämnade i beskickningsfastigheten därstädes sitt bohag. Först i januari 1940 kunde detta överföras till Kairo, dit Danielsson förflyttats. Under tiden beboddes beskickningsfastigheten av spanska asylflyktingar, varvid en del av bohaget skadades. Reparationen därav har betingat en kostnad av kronor 447: 50.

Danielssons möbler och andra tillhörigheter, som transporterades med fartyg från Valencia till Alexandria, åsamkades under transporten avsevärda skador, i det att möbellådorna, som stodo på däck, vattendränktes. Från vederbörande speditör och försäkringsbolag har ersättning ej kunnat erhållas. Kostnaderna för iståndsättandet av möblerna m. m. hava enligt sakkunnig värdering uppgått till kronor 1,137:50.

2. F. d. förste kanslisten vid beskickningen i Madrid, E. L. J :son Ymse.

Vid avgång från tjänsten år 1937 erhöll Ymse tillstånd att kvarlämna sitt bohag i beskickningsfastigheten i Madrid. Under den tid, då denna beboddes av de spanska asylflyktingarna, skadades bohaget och gick delvis förlorat. Förlusten har uppskattats till 509 kronor.

,7. Förutvarande t. f. chargé d’affaires i Madrid, legationsrådet E. J. S.

Wisén.

1 samband med beskickningens sedvanliga sommarförflyttning till San Sebastian i början av juli 1936 lät Wisén avstänga sin bostad och där i lådor nedpacka bl. a. kläder, mattor och silver. Dessa åtgärder, som vidtogos med tanke endast på en kortare frånvaro, voro emellertid icke tillfyllest för att skydda egendomen under den tid av närmare tre år, som bostaden på grund av det spanska inbördeskriget förblev avstängd. När den åter togs i besittning, befanns det, att på grund av skakningar vid bombardemangen av Madrid, skadade vattenledningsrör, de starka temperaturväxlingarna, inträngande av damm och smuts samt påverkan genom råttor och mai Wisens tillhörigheter allvarligt skadats. Skadorna hava uppskattats till sammanlagt kronor 3,386: 85.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

’>■ Framlidne chargé d’affaires i Caracas A. C. G. Winqvists dödsbo.

Winqvist, som avled i Caracas i juli 1941, innehade före sin ankomst dit ar 1938 befattningar av ambulerande art i Sydamerika och Främre Orienten. Under denna tid var hans bohag magasinerat hos en speditör i Madrid, där Winqvist tjänstgjort som handelsråd under åren 1926—1930. Vid förflyttningen till Caracas år 1938 ansågs lämpligt, i syfte att inbespara kommande flyttningskostnader, att den därstädes nyupprättade beskickningen till största delen möblerades genom statsverkets försorg, i anledning varav huvuddelen av Winqvists bohag förblev magasinerat i Madrid.

Efter Winqvists frånfälle har under överinseende av beskickningen i Madrid inventarieförteckning upprättats över det där kvarlämnade bohaget. Det har därvid visat sig, att detta tagit mycket allvarlig skada under den fleråriga magasineringen samt att föremål till betydande värde lörkommit. Den bristfälliga vården och kontrollen — bl. a. blev bohaget två gånger flyttat till annan förvaringsplats — har sin grund i förhållandena under det spanska inbördeskriget, vilka jämväl omöjliggjort utfående av ersättning från vederbörande speditör och försäkringsbolag. Sedan det konstaterats, att kostnaderna för hemflyttning av bohaget till Sverige icke skulle stå i rimlig proportion till dess värde i nuvarande skick, har överenskommelse träffats med Winqvists dödsbo om att största delen av det i Madrid förvarade bohaget skulle genom beskickningens försorg försäljas i Spanien. Återstoden, huvudsakligen föremål av affektionsvärde, kommer att överföras till Sverige.

Vid en år 1936 tecknad försäkring uppskattades Winqvists i Madrid magasinerade bohag till ett värde av 75,000 pesetas. Enligt upprättad förteckning och värdering representera emellertid de nu kvarvarande föremålen ett värde av endast 15,922 pesetas. Därav komma föremål till ett värde av 4,000 pesetas att, då lämplig transportmöjlighet föreligger, överföras till Sverige. Återstoden har genom beskickningens försorg försålts för 11,002 pesetas. För Winqvists dödsbo bär sålunda uppstått en förlust av 59,998 pesetas. Efter nuvarande clearingkurs ä 43: 33 utgör motvärdet i svenskt mynt till detta belopp 25,997 kronor. Ar 1936 representerade beloppet, efter en genomsnittskurs av 53: 50 för sagda år, 32,099 kronor. Vid flyttningen år 1926 från Stockholm till Madrid var hela bohaget försäkrat för 50.000 kronor, varav dock senare ett antal föremål, försäkrade för 8,700 kronor, överflyttades till annan ort. A andra sidan undergick bohaget en mindre komplettering i Madrid under aren 1926—1930. Med avdrag för kvarvarande bohags värde och med hänsyn tagen till minskningen av bohagets värde under sistnämnda period torde man med denna utgångspunkt komma approximativt till 35,000 kronor. Ersättningen till Winqvists dödsbo synes icke böra sättas lägre än till 30,000 kronor.

5. Förutvarande sändebudet i Shanghai, friherre J. H. Beck-Friis.

Efter utbrottet av den japansk-kinesiska konflikten i juli 1937 lämnade Beck-Friis sin utanför Shanghai belägna bostad och bortförde därifrån en del av sina tillhörigheter. Den 5 november samma år underrättades han örn att kinesiska soldater brutit sig in i bostaden. Den 9 november besattes det distrikt, där den var belägen, av japanska trupper. Vid ett besök samma dag fann Beck-Friis, att japanska soldater uppehöllo sig i bostaden, att dörrar, skåp och ett skrivbord brutits upp samt att vad som kvarlämnats av kläder, linne och spritvaror försvunnit. Enligt en av Beck-Friis uppgjord förteckning hava skadorna uppgått till sammanlagt 7,400 kronor. Genom vederbörande försäkringsbolag ävensom från de japanska myndigheterna har han .sedermera utfått ersättning nied sammanlagt kronor 5,133: 23: av förlusten återstår alltså ett belopp av kronor 2,266: 77.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6. Förutvarande sändebudet i Warszawa, envoyén J. C:son Lagerberg.

Lagerbergs bohag förstördes delvis vid bombardemanget av den polska huvudstaden i september 1939, då beskickningsfastigheten träffades av granater.

Ytterligare förluster för Lagerberg uppkommo därigenom, att yrkeskunnig packpersonal icke fanns tillgänglig för verkställande av hemtransporten av bohaget. Förlusterna hava av Lagerberg uppskattats till sammanlagt 3,824 kronor.

7. Förutvarande förste legationssekreteraren vid beskickningen i Warszawa,

S. Hj.son Grafström.

I samband med skadorna å beskickningshuset i Warszawa och beskickningsmedlemmarnas evakuering därifrån förlorade Grafström en del av sina tillhörigheter. Förlusten har uppskattats till 175 kronor.

8. F. d. kanslibiträdet vid beskickningen i Warszawa H. B. Forsberg.

Vid samma tillfälle, som omnämnts under punkt 7, förlorade Forsberg vissa tillhörigheter till ett beräknat värde av 195 kronor.

9. Förste kanslisten vid beskickningen i Moskva G. E. B. Nyström.

Nyströms familj, som på grund av barnens skolgång icke kunde vistas i Moskva, bodde under tiden maj 1932—oktober 1939 i Finland i närheten av den ryska gränsen. I samband med den allmänna evakueringen av civilbefolkningen i oktober 1939 måste familjen avflytta från platsen, varvid huvuddelen av familjens bohag med järnväg avsändes till Åbo, där det förvarades i magasin i avvaktan på lämplig båtlägenhet till Sverige. Genom en eldsvåda, som förorsakades av ett ryskt flyganfall den 1 januari 1940, förstördes bohaget totalt. Då den sammanlagda förlusten uppskattats till 10,020 kronor och Nyström av vederbörande speditör såsom ersättning kunnat utfå endast

2,000 kronor, beräknas hans förlust uppgå till 8,020 kronor.

10. Beskickningen i Helsingfors.

I samband med kriget mellan Finland och Sovjetunionen under vintern 1939—1940 översändes ett större antal av utrikesdepartementet inköpta gasmasker till Finland för att genom beskickningen i Helsingfors och konsulatet i Åbo fördelas bland svenska medborgare i landet. Vid ett flyganfall mot Åbo i början av år 1940 förstördes ett parti om 500 stycken av dessa gasmasker, vilkas värde uppgick till sammanlagt 7,082 kronor.

11. F. d. sändebudet i Belgrad, envoyén K. K. F. Malmar.

I samband med det tyska anfallet mot Belgrad i april 1941 och avresan därifrån blev Malmar bestulen på vissa tillhörigheter. Förlusterna hava av Malmar uppskattats till sammanlagt 1,760 kronor.

12. F. d. kanslibiträdet vid beskickningen i Belgrad, fru A. Hedström.

Samtidigt med de ovan under punkt 11 angivna förlusterna blev fru Hedström bestulen på personliga tillhörigheter, vilkas värde uppskattats till sammanlagt 1,160 kronor.

Oavsett frågan, huruvida befattningshavare inom utrikesförvaltningen i Departementsnu förevarande avseende kunna mot staten äga rättsligt grundade anspråk, chehnsynas starka billighetsskäl tala för att de erhålla ersättning av statsmedel för sådana genom krigsförhållanden uppkomna förluster, som åsamkats dem på

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

grund av deras tjänsteförhållanden. Jag tillåter mig därvidlag erinra om att på sin tid ett antal befattningshavare inom utrikesförvaltningen beviljades ersättning för förluster i samband med tjänstgöring i Ryssland (prop. 185/ 1926). Då det synes lämpligt att ej alltför länge uppskjuta ett beslut i frågan rörande ersättning för nu ifrågavarande förluster, vilka i vissa fall ligga åtskilliga år tillbaka i tiden, anser jag mig böra förorda, att av riksdagen nu äskas ett anslag till täckande av de förluster, som hittills uppkommit. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vid utanordnandet av ersättningarna närmare granska de framställda ersättningsanspråken och vidtaga eventuellt påkallade jämkningar i beloppen. Under hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa genom krigsförhållandena uppkomna förluster å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av ..............kronor 60,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Curt Leijon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35 Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet såvitt angår ärendet under punkten 2 under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Med förmälan tillika att ärendet under punkten 3 vore av den natur, att närmare redogörelse för dess innebörd än som av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet därvid följande.

C. Förs varskraf terna.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[1.] 7. Avlöningar till aktiv personal m. fl. I riksstaten för innevarande budgetår är för avlöningar till arméns aktiva personal m. fl. uppfört ett förslagsanslag av 59,450,000 kronor. I den för anslaget fastställda avlöningsstaten (se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 14) ingår en obetecknad anslagspost å 811,000 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid anmälan i propositionen 1942: 266 (sid. 77 o. f.) av medelsbehovet för budgetåret 1942/43 beräknade jag under förenämnda anslagspost ett belopp av 330,000 kronor för arvoden åt civila lärare vid truppförbanden för undervisning av det fast anställda manskapet i allmänbildande ämnen. Det har numera visat sig, att kostnaderna för dessa timlärare under innevarande budgetår komma att överstiga de sålunda beräknade. Härom må följande framhållas.

Det av 1941 års försvarsutredning framlagda förslaget i fråga om undervisning av det fast anställda manskapet i allmänbildande ämnen förutsatte, att civila timlärare skulle tagas i anspråk vid truppförbanden för ifrågavarande undervisning. Kostnaden för dessa timlärare beräknades av försvarsutredningen till 330,000 kronor vid fullt genomförd organisation. I propositionen 1942:210 framhöll jag, bland annat, att det av försvarsutredningen framlagda förslaget rörande det fast anställda manskapets utbildning syntes mig kunna utgöra ett underlag för den fortsatta prövning i ämnet, som syntes erforderlig, men att jag icke ansåg mig för det dåvarande böra taga slutlig ställning till det föreliggande spörsmålet. I förenämnda proposition 1942: 266 framhöll jag det såsom önskvärt, att den allmänbildande undervisningen om möjligt borde taga sin början i av försvarsutredningen avsedd omfattning under hösten 1942, varför jag föreslog att medel för budgetåret 1942/43 för avlönande av civila timlärare måtte beräknas till samma belopp som av utredningen angivits erforderligt vid fullt genomförd organisation. Å den för innevarande budgetår för armén fastställda förteckningen över arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har i överensstämmelse härmed upptagits ett belopp av 330,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t i anslutning till fastställande av nämnda förteckning anbefallt arméförvaltningens indendentur- och civila departement att inkomma med förslag till disposition av anslagsbeloppet, har armécliefen i skrivelse den 8 september 1942 framhållit, att vid beräkningen av kostnaderna för timlärarna hänsyn icke syntes hava tagits till att läsavdelningarnas storlek måste begränsas, därest undervisningens resultat icke skulle äventyras. Läsavdelningarna borde under inga förhållanden omfatta mer än 35 elever i klass 1 och 40 elever i korpral- och furirskolorna, varigenom kostnaderna, med de arvodesbelopp för lärare som för budgetåret 1941/42 fastställts av Kungl. Majit, vid fullt genomförd organisation måste bliva högre än av försvarsutredningen beräknats. Under tiden för organisationens genomförande bleve kostnaderna än högre på grund av att större antal volontärer mäste anställas samt att undervisningen i allmänbildande ämnen vid korpral- och furirskolorna enligt tidigare gällande bestämmelser måste övergångsvis fortgå. Med hänsyn därtill beräknades kostnaderna under budgetåret 1942/43 för ifrågavarande undervisning i klass 1 till 434,400 kronor och i korpraloch furirskolorna till 114,400 kronor eller tillhopa 548,800 kronor mot vid fullt genomförd organisation (341,400 + 112,900 =) 454,300 kronor.

I anledning av vad arméchefen salunda och i övrigt anfört medgav Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37 Majit genom beslut den 18 september 1942, att undervisningen i allmänbildande ämnen för fast anställt manskap vid armén finge under läsåret 1942/ 43 försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av arméchefen angivna riktlinjer, därvid det skulle åligga nämnde chef att vid det närmare utformandet av organisationen för undervisningen iakttaga de möjligheter lill kostnadsminskning som kunde förefinnas. Härjämte förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles meddela beslut angående gäldandet av de kostnader, till vilkas bestridande det för ändamålet beräknade beloppet, 330,000 kronor, icke lämnade tillgång. Slutligen anbefallde Kungl. Majit arméchefen att inkomma med slutligt förslag angående undervisningens anordnande och vad därmed sammanhängde i så god tid, att förslaget skulle kunna beaktas vid avlåtande av 1944 års statsverksproposition.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 9 december 1942 inkommit med närmare beräkning av kostnaderna för förenämnda försöksundervisning och därvid framhållit bland annat följande. På grund av det rådande ogynnsamma befälsläget för manskapets undervisning innevarande läsår komme så gott som enbart civila lärare att utnyttjas; endast i de fall, då lämpliga civila lärare icke kunnat anställas, avsåges officerare och underofficerare att tagas i anspråk. Vid vissa truppslag hade furirskolorna på trupplinjen på grund av befälsbrist måst uppskjutas till den 1 januari (den 1 april) 1943, varigenom en viss dubbelorganisation av undervisningen i furirskolor på beställningsmannalinjen bleve oundviklig. Dessutom hade elevantalet i såväl korpral- som furirskolor blivit avsevärt större än tidigare beräknat på grund av depåchefernas strävan att så snart som möjligt fylla vakanser i stamkadern enligt 1943 års organisation. En viss kostnadsökning komme även att uppstå på grund av anställande av lärare med akademisk utbildning i större proportion än beräknat; rekryteringen av folkskollärare, vilka hade lägre timarvoden, hade nämligen visat sig vara avsevärt svårare än vad som kunnat förväntas. Kostnaderna för innevarande läsår kunde därför beräknas uppgå till högst 590,500 kronor i stället för det tidigare angivna beloppet 549,000 kronor. En icke oväsentlig minskning på grund av inställda lektioner kunde emellertid förväntas, ehuru den icke läte sig närmare beräknas.

Armé förvaltningens civila departement har i anledning av arméchefens sistnämnda skrivelse framhållit följande:

Vid bedömande av föreliggande anslagsfråga torde hänsyn få tagas till att här vore fråga örn en helt ny organisation, som därtill i väsentliga avseenden hänförde sig till ett område, där någon motsvarande verksamhet icke tidigare bedrivits vid försvarsväsendet. Det syntes därför förklarligt, att kostnadsberäkningarna mera fått karaktär av överslagskalkyler. Sedan tillräcklig erfarenhet under de båda första verksamhetsåren vunnits, syntes man böra kunna förvänta, att möjlighet till förebringande av säkrare kostnadsberäkningar skulle föreligga. Härvid torde en förutsättning bland andra vara, att den omfattning, i vilken militär personal kunde tagas i anspråk som lärare, vore möjlig ali precisera. Den av det rådande läget föranledda svårigheten att för detta ändamål disponera dylik personal vore tydligen en av orsakerna till kostnadsökningarna.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att de i propositionen 1942: 266 för chefen, armén beräknade kostnaderna för den allmänbildande undervisningen av det fast anställda manskapet, vilka kostnadsberäkningar i sin tur stödde sig på 1941 års försvarsutrednings beräkningar, icke visat sig tillräckliga. Kostnaderna för budgetåret 1942/43 komma sålunda enligt vad arméchefen framhållit att uppgå till omkring 590,000 kronor mot för budgetåret under arméns avlöningsanslag beräknade 330,000 kronor. Jämväl för nästa budgetår synas ifrågavarande kostnader komma att väsentligt överstiga de av försvarsutredningen beräknade. I vad mån kostnaderna under därpå följande budgetår skola kunna nedbringas i närmare överensstämmelse med försvarsutredningens beräkning låter sig för närvarande icke bedöma. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, betingas merkostnaden bland annat av svårigheterna att under nuvarande förhållanden för ändamålet disponera militär personal.

Kostnaderna för den allmänbildande undervisningen under budgetåret 1942/43 torde icke utan men för det fast anställda manskapets planenliga utbildning kunna nedbringas i förhållande till vad arméchefen angivit, eller i runt tal 590,000 kronor. Den i staten för arméns avlöningsanslag ingående delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, upptagen med 811,000 kronor, har emellertid, såsom av det anförda framgår, beräknats från den förutsättningen, att ifrågavarande kostnad skulle kunna begränsas till 330,000 kronor. Då andra medel icke stå till förfogande för täckande av bristen (590,000 — 330,000 =) 260,000 kronor, synes annan utväg icke stå till buds än att riksdagens samtycke inhämtas till ett överskridande, inom ramen för sistnämnda belopp, av förenämnda anslagspost.

Här må framhållas, att motsvarande förhållande visat sig föreligga beträffande de för kustartilleriet beräknade kostnaderna för manskapets undervisning i allmänbildande ämnen. Det är min avsikt att senare anmäla frågan om härav betingat överskridande av marinens motsvarande anslagspost.

Åberopande det anförda får jag här hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för anslagen till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit må, för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 260,000 kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

[2.] 37. Remontering, reservationsanslag. I statsverkspropositionen till 1942 års riksdag beräknades medelsbehovet för remontering till 850,000 kronor, med vilket belopp remonteringsanslaget blev uppfört i riksstaten för budgetåret 1942/43.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39 Stat för anslaget har fastställts genom brev den 30 juni 1942 (se liggaren över fjärde huvudtiteln, sid. 31 f). För inköp av 512 remonter efter ett medelinköpspris av 1,500 kronor har under titel I beräknats ett belopp av 768,000 kronor.

Medelinköpspriset för remonter utgjorde under budgetåren 1936/38 1,100 kronor och under budgetåren 1938/41 1,200 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 framhöll arméförvaltningen, att en icke obetydlig stegring i foderpriserna inträtt, varför en ökning av anslaget till remontering vore ofrånkomlig. På grund av svårigheterna att vid tiden för skrivelsens avfattande överblicka verkningarna av de prisfördyrande faktorerna hemställde ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t fastställa medelinköpspris för remont under budgetåret i fråga, dels uppföra remonteringsanslaget såsom förslagsanslag.

Vid anmälan av ärendet i 1941 års statsverksproposition ansåg jag mig icke kunna tillstyrka, att anslagets karaktär ändrades från reservations- till förslagsanslag, men föreslog på av arméförvaltningen anförda skäl en höjning av medelinköpspriset till 1,500 kronor, vilket ock blev riksdagens beslut.

I skrivelse den 21 januari 1942 framhöll arméförvaltningens intendenturdepartement, att foderpriserna alltjämt vore höga, och att rationspriset läge minst en krona över det normala. Detta förhållande medförde en ytterligare fördyrad uppfödning av de remonter, som avsåges för försäljning i slutet av budgetåret. Gällande medelinköpspris kunde därför icke anses tillräckligt utan borde enligt departementets mening höjas med minst 200 kronor för att giva remontuppfödarna kompensation för de höjda uppfödningskostnaderna och vidmakthålla och stimulera intresset för varmblodsaveln. Av chefens för remonteringsväsendet skrivelse ävensom av ett från lantbruksstyrelsen inhämtat yttrande i ärendet, vilka bifogats departementets omförmälda skrivelse, framginge att, för att ej äventyra den för landet synnerligen värdefulla varmblodiga aveln och med hänsyn till de avsevärt större riskerna vid uppfödning av varmblodiga än kallblodiga hästar, priset för remont borde ligga minst 200 kronor över priset på en kallblodig arbetshäst, vilket då kunde uppskattas till i medeltal mellan 1,400—1,500 kronor. Intendenturdepartementet, som ansåge en höjning av medelremontpriset från 1,500 till 1,700 kronor nödvändig, hemställde därför om anvisande på tilläggsstat för budgetåret 1941/42 av ett belopp av (512 X 200=) 102,400 kronor för anskaffning av remonter.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1942: 78 framhöll jag, att jag i likhet med myndigheterna ansåg en höjning av medelinköpspriset för remont böra beräknas, då i annat fall en icke önskvärd tillbakagång av den varmblodiga hästaveln kunde riskeras; en höjning med 150 kronor till 1,650 kronor fann jag dock tillräcklig. Riksdagen beslöt i enlighet därmed (skrivelse nr 90), i följd varav till Remontering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisades elt reservationsanslag av (512 X 150 =) 76,800

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor. Medelinköpspriset har alltså under budgetåret 1941/42 varit 1,650 kronor.

Intendenturdepartementets framställning av den 21 januari 1942 tog endast sikte på förhållandena under det då löpande budgetåret. Någon ändring i de beräkningar av remonteringsanslaget, som i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag framlagts i 1942 års statsverksproposition och som grundade sig på ett till 1,500 kronor beräknat remontpris, ifrågasattes icke. I avbidan på erfarenheter rörande den fortsatta prisutvecklingen ansåg jag mig icke vid framläggande av propositionen 1942:78 böra förorda någon ändring i berörda anslagsberäkningar men utgick från att intendenturdepartementet med uppmärksamhet skulle följa prisutvecklingen på ifrågavarande område och till Kungl. Majit avgiva de förslag i ämnet, som kunde vara erforderliga.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har nu arméförvaltningen anfört bland annat följande.

Ställföreträdande chefen för remonteringsväsendet hade framhållit, att hästpriserna under år 1942 stigit, och att det medelpris för remont, 1,650 kronor, som tillämpats under budgetåret 1941/42, ej på något sätt kunde anses såsom ett rimligt pris för den kostnad och den risk, som vore förenad med varmblodsuppfödning, vilken jämförd med uppfödning av kallblod vöre väsentligt dyrare och förenad med betydligt större risk. Det vore därför rimligt, att priset på en remont läge 200 å 300 kronor över priset på en kallblodig häst.

I början av år 1942, när höjning av medelinköpspriset föreslogs, hade medelpriset uppgått till 1,400 å 1,500 kronor. När remontuppköpen på våren började, hade medelpriset stigit till 1,600 å 1,700 kronor. Av från hästhandlare inom mellersta och södra Sverige inhämtade uppgifter å priser å kallblodiga hästar i den allmänna marknaden framginge, att medelpriset på dessa för närvarande utgjorde för 3-åriga 1,630—1,790, för 4-åriga 1,830— 2,120 kronor. De lägre siffrorna angåve priset på lättare hästar och de högre på tyngre hästar. På grund härav borde medelinköpspriset sättas till 2,100 kronor.

Lantbruksstyrelsen, vars yttrande inhämtats, hade vitsordat de lämnade prisuppgifterna. Det syntes lantbruksstyrelsen särskilt ur försvarets synpunkt angeläget, att intet underlätes för att upprätthålla och uppmuntra den varmblodiga hästaveln. Med hänsyn till den alltjämt fortgående prisstegringen å kallblodiga hästar vöre det. ofrånkomligt, att remontpriset höjdes till ett sådant belopp, att varmblodsuppfödarna icke grepes av missmod utan kunde räkna med rimligt ekonomiskt utbyte för sin vanskliga och riskfyllda men för landet oumbärliga hästuppfödning. Mot det av ställföreträdande chefen för remonteringsväsendet föreslagna medelinköpspriset, 2,100 kronor per remont, funne lantbruksstyrelsen icke anledning till erinran.

Även arméförvaltningen ansåge det nödvändigt, att priset på remonter hölles på sådan nivå, att uppfödarna erhölle kompensation för nedlagda kostnader och de ökade risker, som vore förknippade med uppfödning av dylika hästar. En tillbakagång av den varmblodiga hästaveln kunde eljest befaras till stort men för krigsberedskapen. Medelinköpspriset på remont borde ligga 200—300 kronor över priset på hästar av kallblodig ras. Priset för sistnämnda hästar i ålder 3 till 4 år utgjorde såsom av inhämtade och av lantbruksstyrelsen verifierade uppgifter framginge i medeltal omkring 1,850 kronor, vilket med nuvarande fodertillgång icke kunde väntas sjunka under budget-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

året. Det borde även framhållas, att foderpriserna fortfarande vöre höga och att rationspriset läge minst en krona över det normala, medförande en fördyrad uppfödning av de remonter, som man avsåge att uppköpa under senare delen av budgetåret 1942/43. Ökade arbets -och transportkostnader m. m. bidroge även till uppfödningens fördyrande. En höjning av remontpriset redan innevarande budgetår vore därför ofrånkomlig. Då detta pris borde överstiga priset på kallblodiga hästar med 200 å 300 kronor och sistnämnda pris för närvarande uppginge till omkring 1,850 kronor borde medelinköpspriset för remont för innevarande budgetår höjas från 1,500 till 2,100 kronor. En sådan höjning nödvändiggjorde en förstärkning för budgetåret 1942/43 av remonleringsanslaget med (512 X 600 =) 307,200 kronor.

Under hänvisning till vad arméförvaltningen sålunda anfört har ämbetsverkets intendenturdepartement uti skrivelse den 30 september 1942 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för innevarande budgetår för anskaffning av remonter anvisa ett belopp av 307,200 kronor.

Vid framläggande av propositionen 1942:78 framhöll jag, att det syntes Departementsofrånkomligt, att inköpspriset för remont i stort sett följer prisfluktuationer- chefen. na på arbetshästmarknaden och med hänsyn till de särskilda svårigheter och risker, som äro förknippade med den varmblodiga aveln, något överstiger dessa priser. Enligt den av arméförvaltningen förebragta utredningen'beräknades medelinköpspriset för kallblodiga hästar vid tidpunkten för avlåtandet av ämbetsverkets medelsäskanden för budgetåret 1943/44 till 1,850 kronor.

En viss höjning av medelinköpspriset för remonter i förhållande till vad som beräknades i 1942 års statsverksproposition — 1,500 kronor — synes sålunda motiverad. Jag finner mig emellertid icke kunna tillstyrka en höjning i den av arméförvaltningen angivna omfattningen utan förutsätter, att remonteringen skall kunna genomföras örn till grund för anslagsberäkningen lägges ett medelinköpspris av 1,900 kronor, vilket med 400 kronor överstiger det för innevarande budgetår beräknade. Jag vill dock anmärka alt den omständigheten, att detta medelpris nu vid anslagsberäkningen godtages, icke innebär ett ställningstagande till frågan vilket pris som vid inköp av remonter bör slutligt erläggas. Sistnämnda fråga får vid den tidpunkt — våren 1943 i då inköpen skola ske bedömas med ledning av det utredningsmaterial som då bör föreligga.

Det för innevarande budgetår anvisade remonteringsanslaget torde sålunda böra förstärkas med (512 X 400 =) i runt tal 205,000 kronor.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Remontering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag qv .............................. kronor 205,000.

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Fortifikatoriska anläggningar.

[3.] 50 a. Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m., reservationsanslag. I särskilda skrivelser den 10 augusti och den 16 september 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstgrelse gjort framställning om medel för förvärv av mark på två skilda platser vid Ostkusten, vilken mark tagits i anspråk för befästningsändamål utan alt därvid frågorna om ersättning för ianspraktagandet slutligt avgjorts. Kostnaderna för dessa markförvärv har fortifikationsstyrelsen, i överensstämmelse med av respektive markägare avgivna anbud, angivit till 20,100 kronor, innefattande jämväl ersättning för upplåtelse av nyttjanderätt till visst område.

Vidare har fortifikationsstyrelsen i skrivelser den 1 september och den 31 december 1942 gjort framställning om förvärv av mark för vissa anläggningar m. m. i B o d e n. Styrelsen har därvid till en början erinrat, att Kungl. Majit på framställning av styrelsen den 14 augusti 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att av omhänderhavande medel förskjuta ett belopp av 3,700 kronor för inköp av en fastighet i Bodens by, som bland annat erfordrades för skjutövningar över området, vilket belopp sedermera skulle anmälas till ersättande. Utöver förenämnda markområde erfordrades emellertid för redan utförda eller planerade befästningar, förvärv av visst ytterligare markområde. Området bestode av två fastigheter och två fastighetsdelar med skilda ägare. Med ägaren till en av dessa fastighetsdelar hade fortifikationsstyrelsen slutit köpeavtal under förbehåll av Kungl. Majrts godkännande. Vidare har, enligt vad styrelsen i särskild skrivelse den 14 december 1942 anmält, beträffande den andra fastighetsdelen, vilken tillhör prästboställe i Överluleå socken, vederbörande myndighet givit tillstånd till försäljning på vissa angivna villkor. Ägarna till de två fastigheterna hade avgivit försäljningsanbud, vilka fortifikationsstyrelsen med hänsyn till de värden, som vid verkställd värdering asatts fastigheterna, ansage skäliga. De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande markförvärv har styrelsen beräknat till 63,020 kronor inklusive avstycknings- och lagfartskostnader m. m. Fortifikationsstyrelsen har hemställt att, för bestridande av kostnaderna för förvärven samt för täckning av förenämnda förskjutna belopp av 3,700 kronor, ett anslag av tillhopa i runt tal 67,000 kronor måtte äskas av riksdagen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de markområden som med förevarande framställningar avses delvis tagits i anspråk för vissa befästningsanläggningar utan att frågorna örn ersättning till markägarna för ianspråktagandet slutligt reglerats. Fortifikationsstyrelsen har föreslagit, att i vissa fall denna reglering skall ske på så sätt att kronan inlöser vederbörande markområden. Detta förslag finner jag mig kunna i princip tillstyrka. Emellertid torde vad beträffar markförvärven i Boden ytterligare undersökning böra verkställas rörande möjligheten att, till begränsning av kostnaderna, för avsett ändamål för viss tid arrendera vissa av de ifrågavarande områdena, som icke i väsentlig utsträckning tagas i anspråk för

Kungl. Majlis proposition nr 2.

kronans räkning. Däremot ställer jag mig tveksam lill styrelsens förslag att beträffande ett av de ifrågakomna markområdena vid Ostkusten förvärva allenast dispositionsrätt för kronan. Frågan härom torde böra underkastas förnyad prövning.

Närmare utredning angående dessa frågor bör kunna föreligga, innan dispositionsbeslut meddelas. Fortifikationsstyrelsens beräkningar av kostnaderna för de ifrågasatta förvärven i övrigt ha med nyss anförda reservationer icke givit mig anledning till väsentlig erinran. För samtliga de upptagna ändamålen beräknar jag ett medelsbehov av högst 95,000 kronor, innefattande jämväl täckning för vad fortifikationsstyrelsen förskottsvis utgivit i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 14 augusti 1942. Medlen torde lämpligen böra anvisas under ett gemensamt anslag å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat. Av skäl som närmare utvecklats i propositionen 1942: 2 under punkten 4 torde detta anslag böra anvisas å riksstatens driftbudget, och Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, därest så befinnes lämpligt, meddela föreskrifter rörande redovisning av förvärvade markområden å kapitalfond.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 95,000.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[4.] 58. Avlöningar till aktiv personal m. fl. Enligt den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. avses ett belopp av 380,000 kronor för bestridande av kostnader för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit (jfr statsliggaren för budgetåret 1942/43, sid. 39). Vid anmälan i propositionen 1942: 266 (sid. 126 o. f.) av medelsbehovet under anslagsposten i fråga beräknade jag för tillgodoseende av behovet av timlärarpersonal vid kustartilleriets rekrytskolor för budgetåret 1942/43 ett belopp av 40,000 kronor. Jag framhöll samtidigt, alt 1941 års försvarsutredning för ändamålet beräknat ett belopp av 66,000 kronor vid fullt genomförd organisation.

Uti en av marinförvaltningen, jämte eget yttrande, den 12 november 1942 överlämnad skrivelse har inspektören för kustartilleriet anfört i huvudsak följande:

Då vid försvarsväsendets läroverk hösten 1943 elever kunde mottagas ur kustartilleriet, vore det nödvändigt att redan innevarande läsår vidtaga åtgärder beträffande utbildningen vid kustartilleriet för att elever därifrån snarast skulle kunna vinna inträde i läroverket. Därvid uppställdes vissa

44 Departements-

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

fordringar rörande förkunskaper i allmänbildande ämnen. Dylika kunskaper borde bibringas eleverna i kustartilleriets rekryt-, korpral- och furirskolor. Vidare borde vintern 1942—43 en kompletteringskurs anordnas för furirer, som kunde ifrågakomma att kommenderas till läroverket hösten 1943. Härför erforderligt antal civila lärare vore beroende av antalet undervisoc^1 läsavdelningar. Läsavdelningarna borde icke under några lorhallanden omfatta fler än 35 elever i varje avdelning. Vid vissa truppförband medgåve lokaltillgången icke större antal elever än 20 å 25 i varje avdelning. Härigenom komme kostnaderna för undervisningen i allmänbildande ämnen att bliva större än tidigare beräknats.

I sitt yttrande har marinförvaltningen, efter att i ärendet ha inhämtat yttrande från marinchefen, hemställt, att till anställande av civila lärare för undervisning i allmänbildande ämnen vid kustartilleriets rekryt-, korpraloch furirskolor samt vid särskild kompletteringskurs för furirer, allt under läsåret 1942/43, måtte utöver det belopp om 40,000 kronor, som för ändamålet avsetts skola utgå från marinens avlöningsanslag, få tagas i anspråk ytterligare 78,091 kronor.

Genom beslut den 4 december 1942 har Kungl. Maj:t medgivit, att undervisningen i allmänbildande ämnen för fast anställt manskap vid kustartilleriet finge under läsaret 1942/43 försöksvis anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som av inspektören för kustartilleriet angivits, därvid emellertid skulle åligga inspektören att vid det närmare utformandet av organisationen för undervisningen iakttaga de möjligheter till kostnadsminskning som kunde förefinnas. Härjämte förklarade sig Kungl. Majit vilja framdeles meddela beslut angående gäldandet av de kostnader för ifrågavarande undervisning, till vilkas bestridande omförmälda belopp av 40,000 kronor till civila timlärare vid kustartilleriets rekrytskolor icke lämnade tillgång.

Tidigare har jag anmält behov av ytterligare medel för beredande av arvoden åt erforderligt antal timlärare för den allmänbildande undervisningen vid arméns truppförband. Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att ett ökat medelsbehov i förhållande till vad som förutsattes vid anmälan av propositionen 1942: 266 föreligger jämväl beträffande motsvarande undervisning vid kustartilleriets rekryt- m. fl. skolor. Under hänvisning i tillämpliga delar till vad jag under punkten 1 anfört får jag förorda, att riksdagens bemyndigande inhämtas att överskrida förenämnda anslagspost med högst 78,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för anslaget till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 78,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

45 D. Vissa till försvarsväsendet hörande institutioner.

[5.] 3. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört med ett belopp av 390,000 kronor. Såsom av statsverkspropositionen till 1942 års riksdag (fjärde huvudtiteln, punkten 126) framgår, grundades anslagsberäkningen på den före budgetåret 1941/42 föreliggande prisnivån

å materiel av olika slag.

För anslaget har fastställts följande stat:

1. Fältarbeten till sjöss .............................. kronor 94,000

2. Fältarbeten på land ................................ s 3,000

3. Driftkostnader vid det magnetiska observatoriet på Lovö » 3,000

4. Rustning och underhåll m. m....................... » 260,000

5. Komplettering av båtmateriel........................ » 30,000

Summa kronor 390,000.

I skrivelse den 18 november 1942 har chefen för sjökarteverket hemställt, att anslaget måtte förstärkas med 38,000 kronor och till stöd härför anfört bland annat följande.

Av verkställda beräkningar framginge, att det med stor sparsamhet syntes bliva möjligt att under anslagsposterna 3) och 4) begränsa utgifterna till anvisade belopp. Däremot vore detta icke möjligt beträffande de övriga posterna av anslaget. Någon disponibel behållning av anslaget hade icke heller förelegat vid ingången av budgetåret. Enligt i sjökarteverket förd dispositionsbokföring rörande de verkliga kostnaderna för fältarbetena till sjöss och på land under innevarande år uppginge dagskostnaden till 800 kronor, varvid utsjölodningsfartyget Gustaf af Klint i enlighet med arbetsplanen använts för kustmätning och icke för utsjölodning. Från och med den 1 juli 1942 och intill mätningssäsongens avslutning i början av oktober månad, ungefär 100 dagar, hade i anslutning till ovanstående av för fältarbetena anvisade belopp (94,000 + 3,000 = 97,000 kronor) förbrukats omkring 80,000 kronor. 1943 års fältarbeten beräknades bliva av ungefärligen samma omfattning som 1942 års. Under förutsättning att nuvarande prisläge förbleve oförändrat erfordrades för tiden maj—juni 1943, eller för omkring 60 mätningsdagar, ett belopp av 60 X 800 — 48,000 kronor. Driftkostnaderna för fältarbetena under innevarande budgetår beräknades därför komma att uppgå till (80,000 + 48,000 =) 128,000 kronor, varför en förstärkning med 31,000 kronor vore erforderlig. — I sjökarteverkets beräkning i augusti 1940 av medelsbehovet för budgetåret 1941/42 hade framhållits, att enligt planen för förnyelse av sjökarteverkets motorbåtar en komplett ekobåt borde anskaffas årligen under budgetåren 1941/44 samt att kostnaderna för en fullt utrustad ekobåt beräknades uppgå till omkring 30,000 kronor. Den ekobåt, som avsåges skola anskaffas för innevarande budgetår, beräknades emellertid numera på grund av inträffade prisstegringar komma att draga en kostnad av omkring 37,000 kronor, motsvarande en merkostnad av 7,000 kronor. Anskaffningen av sagda ekobåt vore synnerligen nödvändig. Några medel från de övriga anslagsposterna kunde icke disponeras för merkostnadens bestridande.

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

DzvarUmenis. Med hänsyn till angelägenheten av att sjökarteverkets verksamhet upprätthalles i erforderlig omfattning torde intet vara att erinra mot den begärda forstärkningen för bedrivande av fältarbeten. Då jag vidare anser lämpligt att kompletteringen av verkets båtmateriel fullföljes i planerad omfattning! finner jag mig böra tillstyrka ökad medelsanvisning för innevarande budgetår jämväl för detta ändamål. Sammanlagt bör sålunda det för mätnings- och rekognosceringsverlcsamhet anvisade anslaget förstärkas med (31 000 + 7 000 =) 38,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 38,000.

E. Diverse.

[6.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1943/44 förutskickade jag, att det med hänsyn till vad som upplysts angående ställningen å anslaget torde bliva nödvändigt att förstärka detsamma för innevarande budgetår, varjämte jag omnämnde, att Kungl. Maj:t den 11 december 1942 förordnat om överföring till kommittéanslaget av ett belopp av 75,000 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Jag anhöll även i samband därmed att sedermera få återkomma med förslag i ämnet.

_ Såsom jag i nyssnämnda sammanhang omnämnt har arméförvaltningens civila departement gjort framställning örn förstärkning av kommittéanslaget för innevarande budgetår och därvid anfört följande.

I riksstaten för nu löpande budgetår vore fjärde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga upptaget med = m -P av !80’000 kronor. Vid utgången av oktober månad 1942 utgjorde behållningen a anslaget 37,377 kronor 77 öre. Detta belopp kunde antagas

o™nia att bliva helt eller till allra största delen förbrukat under november månad. En förstärkning av kommittéanslaget syntes sålunda ofrånkomlig.

Att exakt beräkna det belopp som erfordrades för utredningskostnader under budgetårets återstående sju månader vore icke möjligt. Vissa nu pågående utredningar torde kunna förväntas bliva slutförda före 1942 års utgång. Det avgörande för kostnadernas storlek syntes dock bliva i vilken' omfattning nya spörsmål komme att hänskjutas till särskilda sakkunniga. Under budgetaret 1941/42 utgjorde kostnaderna för kommittéer och utredningar genom sakkunniga i det närmaste 420,000 kronor, d. v. s. i medeltal 35,000 kronor per månad. Under den gångna delen av innevarande budgetår hade motsvarande medeltal uppgått till ej fullt 36,000 kronor per månad. ?.. u f konunittéverksamheten bliva av ungefär samma omfattning som under föregående budgetar och under den gångna delen av innevarande budgetår, syntes man alltså kunna beräkna den erforderliga förstärkningen av kommittéanslaget till (7 X 35,000 =) 245,000 kronor. Emellertid torde, enär

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1940 års militära byggnadsordning i huvudsak slutfört sitt uppdrag och för närvarande endast sysslade med vissa speciella uppgifter samt andra utredningar såsom ovan anförts beräknades bliva inom den närmaste tiden slutförda, detta belopp kunna minskas till 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har civila departementet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för förstärkning av det för innevarande budgetår under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

En förstärkning av det för innevarande budgetår uppförda kommittéan- Dep™£™nts~ slaget är, såsom av det anförda framgår, ofrånkomlig. Huru stort belopp som erfordras för att täcka ifrågavarande utredningskostnader under återstoden av budgetåret, är icke möjligt att exakt angiva. Civila departementet har uppskattat det ytterligare medelsbehovet till 200,000 kronor. För egen del finner jag mig med hänsyn till omfattningen av pågående utredningar böra räkna med att till kommittéanslaget hänförliga utgifter under återstoden av innevarande budgetår bliva av den storleksordningen, att ett förstärkningsbelopp av 250,000 kronor erfordras. Av detta belopp torde det belopp om 75,000 kronor, som enligt vad ovan nämnts tillgodoförts kommittéanslaget från anslaget till extra utgifter, böra återföras till sistnämnda anslag.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av....................kronor 250,000.

[7.] 18. Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m., reservations-

anslag. På förslag av Kungl. Maj:t (statsverkspropositionen till 1942 års riksdag, fjärde huvudtiteln, punkt 161) har riksdagen (skrivelse nr 4, punkten 154) till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. för budgetåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 85,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t framställda medelsäskandet grundade sig på en framställning från försvarsväsendets rullföringsnämnd, däri nämnden hemställt om anvisande av bland annat 40,000 kronor för vård och underhåll av de adressographmaskiner, vilka anskaffats för redovisning vid truppförbanden av värnpliktiga. Nämnden anförde i anslutning därtill, att nämnden igångsatt undersökningar xörande föreliggande möjligheter att ordna maskinvärden antingen genom maskinernas leverantör, aktiebolaget Systema, eller med anlitande av vid försvarsväsendet anställd personal eller eventuellt genom en kombination av de angivna systemen. Resultatet av undersökningarna kunde emellertid för det dåvarande icke framläggas, varför nämnden förklarade sig icke vara beredd att avgiva slutligt förslag angående det sätt, på vilket vården och underhållet av

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ifrågavarande maskiner lämpligen borde ordnas och kostnaderna därför. Enligt nämndens mening vore det dock nödvändigt, räkna med en kostnad under budgetåret 1942/43 av förslagsvis 40,000 kronor. — För egen del fann jag mig i förenämnda proposition icke kunna underlåta att framhålla, att ifrågavarande kostnader syntes väl höga. Jag fann mig dock med hänsyn till vad rullföringsnämnden anfört icke höra motsätta mig, att nämndens beräkningar lades till grund för ett anslagsäskande, men förutsatte att vid de undersökningar, som komme att verkställas rörande den slutliga utformningen av ifrågavarande underhållstjänst, alla möjligheter beaktades att nedbringa kostnaderna ulan att kraven på en betryggande maskinvård eftersattes. — Riksdagen underströk vikten av att föreliggande möjligheter till besparingar bleve iakttagna.

Enligt för anslaget den 30 juni 1942 fastställd stat avses av anslaget ett belopp av 40,000 kronor för vård och underhåll av ifrågavarande adressographmaskiner. I anslutning till statens fastställande bemyndigade Kungl. Majit rullföringsnämnden att, örn så prövades för statsverket förmånligt, med aktiebolaget Systema sluta avtal rörande vård och underhåll av maskinerna i fråga.

I skrivelse den 26 november 1942 har försvarsväsendets rullföringsnämnd beträffande denna fråga anfört bland annat följande.

I skrivelse den 30 mars 1942 hade rullföringsnämnden avgivit förslag rörande dispositionen m. m. av det för underhåll och vård av adressographmaskinerna avsedda beloppet, 40,000 kronor. Därvid hade bland annat anförts att rullföringsnämnden efter fortsatta undersökningar kommit till den uppfattningen, att det för statsverket vore förmånligast att lämna i uppdrag åt aktiebolaget Systema att ombesörja vården och underhållet under budgetåret 1942/43. Kostnaden därför hade för vissa uppräknade maskiner i enlighet med ett av Systema avgivet anbud beräknats till 40,000 kronor (vari dock icke inräknats allmän omsättningsskatt). Beträffande vården och underhållet av maskinerna efter utgången av budgetåret 1942/43 hade anförts, att det vid förslagets avgivande saknades erforderligt underlag för bedömande, örn verksamheten borde övertagas av truppförbanden. Under budgetåret 1942/43 borde fördenskull reparationsverksamhetens omfattning och därmed förenade kostnader statistiskt bearbetas. Vidare borde personal vid truppförbanden utbildas i maskinernas vård och underhåll. För detta ändamål borde vid varje förband bland den fast anställda personalen utses en eller två för ifrågavarande arbete väl lämpade personer, som skulle närvara vid den årliga översynen och förekommande reparationsarbeten och därvid erhålla praktisk undervisning genom försorg av Systemas mekaniker eller verkmästare. Under senare delen av budgetåret 1942/43 borde kurser anordnas för fullständigande av den sålunda meddelade utbildningen. — Den 14 juli 1942 hade också beslutats, att vid varje truppförband skulle utses en (där så vore löjligt tva) tyghantverkare, vapenhantverkare eller maskinist med mekanisk utbildning att vid de tillfällen, då Systemas representanter besökte förbanden, erhålla praktisk utbildning i adressographmaskinernas vård och underhåll.

I enlighet nied den 30 juni 1942 givet bemyndigande hade rullföringsnämnden fort förhandlingar med Systema angående slutande av avtal rörande vård och underhåll av adressographmaskinerna. Det hade därvid visat sig att kostnaden för budgetåret 1942/43 ej kunde hållas inom ramen för det anvi-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sade anslaget, 40,000 kronor. Anledningen därtill hade varit flerfaldig. Dels hade ett större antal maskiner levererats och tagits i bruk än som tidigare förutsatts, dels hade i de förut gjorda beräkningarna ej räknats med någon kostnad för reservdelar eller för reparation av skador, som bevisligen förorsakats genom vårdslöshet vid handhavande av materielen och dels hade ej räknats med kostnaden för allmän omsättningsskatt.

Trots kostnadsökningen vore rullföringsnämnden övertygad om att det skulle vara för statsverket förmånligast, om vården och underhållet av maskinerna under budgetåret 1942/43 anförtroddes åt Systema, och hade rullföringsnämnden därför fullföljt förhandlingarna med Systema. Förhandlingarna hade utmynnat i ett kontraktsförslag, vilket med hänsyn till kostnadsökningen syntes böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kostnaderna för budgetåret 1942/43, örn kontraktet antoges, kunde beräknas till 54,000 kronor.

Beträffande vården av maskinerna efter utgången av budgetåret 1942/43 förelåge ännu ej tillförlitliga hållpunkter för bedömande av huruvida vården borde övertagas av försvarsväsendets egen personal eller fortfarande anförtros åt Systema eller huruvida en kombination mellan dessa två alternativ skulle vara att föredraga. Utredningen härutinnan syntes i fortsättningen böra bedrivas av centrala värnpliktsbyrån i huvudsaklig överensstämmelse med de av rullföringsnämnden i ovannämnda underdåniga skrivelse den 30 mars 1942 uppdragna riktlinjerna, och under senare delen av budgetåret 1942/43 borde anordnas kurser för komplettering av den praktiska utbildning försvarsväsendets personal dittills tillförsäkrats.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts har rullföringsnämnden hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte ställa ett ytterligare belopp av (54,000 — 40,000 =) 14,000 kronor till förfogande för adressographmaskinernas vård och underhåll under budgetåret 1942/43.

Statens industrikommission har i avgivet utlåtande framhållit, att det av rullföringsnämnden företedda förslaget till avtal ur statens synpunkt i det väsentliga innebure en tillfredsställande lösning av ifrågavarande vårdproblem. Kommissionen har emellertid riktat vissa erinringar mot avtalet och bland annat framhållit, att en prisreducering borde vara möjlig uppnå därest i avtalet bestämdes, att vården av maskinerna genomgående skulle ske i Systemas verkstäder och icke, såsom förutsatts, i vissa fall på den plats där maskinen funnes uppställd.

Rullföringsnämnden har sedermera i förnyat yttrande i ärendet den 28 december 1942 framhållit, att möjlighet icke förelåge att, såsom statens industrikommission ifrågasatt, utföra vården och underhållet av maskinerna i Systemas verkstäder. Maskinerna kunde nämligen icke undvaras vid truppförhanden under någon längre tid och några ersättningsmaskiner syntes ej stå att uppbringa.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de preliminära beräkningar, som p,virie.mmuförsvarsväsendels rullföringsnämnd tidigare framlagt rörande kostnaderna rhcfen. för vård och underhåll av truppförbandens adressographmaskiner under budgetåret 1942/43 och vilka Indes till grund för medelsäskandena i 1942 års statsverksproposition, icke visat sig hållbara. Av vad rullföringsnämnden anfört framgår, att nämnden kommit till den uppfattningen, att det lämpligaste

Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 saini. Nr 2.

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sättet för maskinparkens underhåll under innevarande budgetår är att för ändamålet uteslutande anlita aktiebolaget Systema. Enligt det kostnadsförslag, som företetts i ärendet, komma kostnaderna för maskinernas vård att uppgå till 54,000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 40,000 kronor. En ytterligare medelsanvisning av 14,000 kronor är sålunda erforderlig för att genomföra underhållstjänstens ordnande enligt detta system. Då andra utvägar för underhållstjänstens upprätthållande under innevarande budgetår icke synas stå till buds och i och för sig intet torde vara att erinra mot de nu framlagda kostnadsberäkningarna, anser jag mig böra biträda nämndens föreliggande förslag. Jag förutsätter emellertid, att vid de fortsatta undersökningar, som enligt nämndens uttalande alltjämt pågå rörande det framtida ordnandet av underhållstjänsten, skola beaktas alla möjligheter att nedbringa kostnaderna utan eftersättande av kraven på en betryggande maskinvård.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av....................kronor 14,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Anders Broberg.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

51 Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande: .

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet. I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 635,000 kronor. Detta belopp har beräknats bliva erforderligt under den förutsättningen, att socialstyrelsen skulle, såsom normalt är fallet, vara tillsynsmyndighet över arbetsförmedlingen. I anledning av att de på socialstyrelsen ankommande ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare överflyttats till arbetsmarknadskommissionen och i samband därmed ett flertal huvudsakligen icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen överförts att Ijänstgöra hos kommissionen, har Kungl. Majit den 19 juni 1942 föreskrivit, att av avlöningsposten för löpande budgetår icke finge ulan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk högre belopp än (635,000 — 42,500) 592,500 kronor.

I skrivelse den 4 december 1942 har socialstgreisen anmält, alt det belopp, sorn sålunda ställts till styrelsens förfogande, icke komme att bliva tillfyllest.

Styrelsen har i skrivelsen närmare redogjort för anledningen lill detta för-

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hållande. Den viktigaste orsaken har varit den, att biträdesperso nalén å utlänningsbyrån icke — såsom avsetts — kunnat minskas utan tvärtom måst i betydande grad utökas. Styrelsen anför härom i huvudsak.

Den på förslag av besparingsberedningen av Kungl. Majit beslutade omorganisationen av utlänningsbyrån hade tagit sin början i slutet av maj 1942. Det därmed förenade arbetet försigginge jämsides med byråns ordinarie arbete samt utfördes av byråns egen personal. Denna väg hade valts för att undvika nyanställningar i större skala. Det vore emellertid självfallet, att med ett sådant arbetssätt varje ökning eller störning av byråns arbete måste hindra omorganisationens fortgång. Sådana förhållanden hade även inträffat. Sedan mars 1942 hade ärendenas antal på byrån kraftigt stegrats. Under mars 1942 hade de uppgått till 4,875, under både juli och augusti 1942 till cirka 5,700 samt under respektive september, oktober och november 1942 till 6,729, 7,735 och 6,763. Sammanlagda antalet ärenden hade under 1941 uppgått till

49,000. För 1942 torde motsvarande siffra icke komma att understiga 70,000. Denna ökning vore ur arbetssynpunkt så mycket mera betydelsefull, som den utgjordes av norska flyktingsärenden, vilka krävde en brådskande behandling och därför måste tagas med förtursrätt. Denna oberäknade anhopning av brådskande ärenden hade medfört en synnerligen hård belastning av byråns arbetskraft. Omorganisationen hade genom nu nämnda oförutsedda förhållanden vållats betydande försening. Därtill komme, att leveranser av material, som erfordrades för byråns omorganisation, avsevärt försenats.

Såsom framginge av propositionen den 24 april 1942, nr 260, angående vissa anslag till socialstyrelsen hade vid den slutliga uppskattningen av nu ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1942/43 förutsatts, att omorganisationen av utlänningsbyrån skulle möjliggöra en sådan minskning av biträdespersonalen å byrån, att därigenom under nämnda budgetår å posten skulle kunna inbesparas omkring 40,000 kronor. Till följd av nyss angivna omständigheter hade emellertid någon minskning av biträdespersonalen icke kunnat äga rum, varför sagda belopp icke heller kunde inbesparas.

Ansvällningen av byråns löpande arbete hade icke endast försvårat omorganisationens genomförande utan även skapat ett behov av biträdespersonal, som vore avsevärt större än det, varmed styrelsen räknat vid avgivande av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Under sommar- och höstmånaderna hade ett flertal nyanställningar måst äga rum. Det torde icke vara att förvänta, att arbetsbördan under återstående delen av budgetåret skulle lätta. Förstärkningen av byråns biträdespersonal syntes därför vara erforderlig till budgetårets slut. Personalförstärkningen kunde beräknas komma att medföra en merbelastning å anslagsposten av omkring 29,000 kronor.

Socialstyrelsen framhåller härefter, att man för innevarande budgetår hade att räkna med särskilda kostnader för omorganisationen av utlänningsbyrån. En av styrelsens tjänstemän —- en extra ordinarie notarie — hade nämligen förordnats att leda arbetet med genomförandet av byråns omorganisation mot åtnjutande av ett av Kungl. Majit fastställt arvode av 180 kronor per månad utöver honom eljest tillkommande löneförmåner. Under omorganisationsarbetet vore denna tjänstemans arbetskraft helt undandragen byråns löpande arbete, varför en ersättare måst anställas. Kostnaderna för arvodet samt för avlöning till ersättaren, en tjänsteman i lönegraden Ex 15, beräknar styrelsen för innevarande budgetår till

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sammanlagt 6,800 kronor. Styrelsen påpekar, att vid uppskattningen av styrelsens anslagsbehov för budgetåret 1942/43 hänsyn icke tagits till dessa kostnader.

Styrelsen erinrar vidare, att vid bestämmandet av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal lill 635,000 kronor förutsatts, att —- utöver den i anledning av utlänningsbyråns omorganisation beräknade besparingen å 40,000 kronor —• skulle kunna inbesparas omkring 11,800 kronor men att styrelsens arbete erhållit sådan omfattning, att man nu måste utgå från alt den åsyftade besparingen icke kunde åstadkommas.

Slutligen har styrelsen räknat med uppkommande merkostnader i följd av viss personalförstärkning, därvid styrelsen uttalat sig sålunda.

I sina i augusti 1942 avgivna anslagsäskanden avseende budgetåret 1943/44 hade styrelsen meddelat, att styrelsen nödgats nyanställa två skrivbiträden på fattigvårdsbyrån, därav det ena placerats å mödrahjälpsavdelningen och det andra på allmänna avdelningen. Kostnaderna för avlöningen till dessa biträden hade emellertid icke medräknats vid uppskattningen av styrelsens behov av anslagsmedel för innevarande budgetår.

Till följd av mödrahjälpsverksamhetens snabba ökning befunne sig arbetsbördan på fattigvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning i starkt tilltagande. Personalen, som vid avdelningens inrättande den 1 oktober 1940 bestått av en amanuens och ett sedermera till kanslibiträde befordrat kontorsbiträde, hade på grund av verksamhetens utveckling förstärkts med två skrivbiträden, det ena från den 1 april 1941 och det andra, det i nästföregående stycke angivna, från den 1 oktober 1941. Under tiden januari—november 1941 hade till avdelningen inkommit 1,386 besvär och 549 övriga ärenden (huvudsakligen angående återbetalning och dispenser). Under samma tid 1942 hade motsvarande antal varit 1,975 respektive 961. ökningen utgjorde i ena fallet 42.5 och i andra fallet 75 procent. Någon anledning förmoda, att antalet ärenden skulle minska, funnes knappast. Tvärtom tydde dyrtiden och de ökade födelsesiffrorna på ett alltfort stegrat antal sökande. Den omfattning verksamheten tagit och de summor, som årligen utbetalades i mödrahjälp, fordrade från tillsynsmyndighetens sida ett alltmer intensifierat kontrollerande och vägledande arbete. Det vore med hänsyn till nu angivna omständigheter nödvändigt, att avdelningens arbetskraft ytterligare utökades. Möjligen komme det i fortsättningen att visa sig erforderligt att knyta ännu en amanuens till avdelningen. Styrelsen ansåge dock lämpligt att ännu en tid avvakta verksamhetens utveckling, innan en dylik åtgärd vidtoges. Det hade emellertid visat sig vara nödvändigt ali nu tillföra avdelningen ett tredje skrivbiträde. Därigenom skulle kanslibiträdet i viss omfattning kunna frigöras från henne åliggande expeditionsarbete. Det vore då möjligt att överflytta en del av amanuensens mindre kvalificerade arbetsuppgifter på kanslibiträdet.

Genom beslut den 2 oktober 1942 hade vidare Kungl. Majit på framställning av styrelsen medgivit, ali personalen på styrelsens utlänningsbyrå finge intill utgången av budgetåret 1942/43 förstärkas med en befattningshavare med ett arvode, för år räknat, av 10,600 kronor, alt bestridas från posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Den 23 oktober 1942 hade Kungl. Majit förordnat innehavare av ifrågavarande befattning.

Kostnaderna för nu angivna personalförstärkningar, två skrivbiträden Tinder hela budgetåret, eli skrivbiträde under sex månader och arvodestjänsten från den 24 oktober 1942 till budgetårets utgång, kunde beräknas uppgå lill omkring 13,600 kronor.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Det belopp, varmed anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle behöva för innevarande budgetår förstärkas, har styrelsen i enlighet med det anförda uppskattat till (40,000 + 29,000 + 6,800 + 11,800 + 13,600) 101,200 kronor eller i avrundat tal 101,500 kronor.

Departements- Såsom framgår av socialstyrelsens redogörelse har det avsevärt ökade arehefen. betet å utlänningsbyrån medfört, att det ännu icke varit möjligt att på avsett sätt minska personalen å denna byrå, utan att det tvärtom blivit nödvändigt att betydligt förstärka byråns arbetskrafter. Detta förhållande utgör huvudorsaken till att det under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie personal upptagna beloppet icke för innevarande budgetår blir tillräckligt för sitt ändamål.

Till de omständigheter, som enligt socialstyrelsens redogörelse föranlett det ökade medelsbehovet, kommer emellertid det förhållandet, att styrelsen — utan att avvakta den prövning av Kungl. Majit, vartill riksdagens skrivelse örn befordrings- och anställningsförhållandena för amanuens- och biträdespersonalen kunde giva anledning — fastställt nya, förmånligare grunder för nämnda personal, varigenom en kostnadsökning uppkommit på i runt tal 9,000 kronor för år. Denna merkostnad är nära nog lika stor som den besparing å icke-ordinarieposten — utöver besparingar på grund av utlänningsbyråns omorganisation — som jag vid anslagsberäkningen förutsatte kunna ske men styrelsen nu förklarar icke kunna åstadkommas. Med hänsyn därtill och då jag förutsätter, att styrelsen med energi fullföljer arbetet på rationaliseringen av utlänningsbyrån och i övrigt tillvaratager föreliggande besparingsmöjligheter, vill jag förorda, att medgivande för styrelsen utverkas att överskrida ifrågavarande anslagspost med högst 92,500 kronor i stället för begärda 101,500 kronor.

Givetvis bör det belopp av anslagsposten, som, på sätt förut omförmälts, motsvarar beräknad avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen tjänstgörande icke-ordinarie personal, få av styrelsen disponeras allenast under den förutsättningen, att sagda personal skulle återgå till tjänstgöring inom styrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 92,500 kronor.

[2.] 83. Statens skyddshem: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statens skyddshem upptager bland annat en anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänstemän å 280,000 kronor och en anslagspost till avlöningar till övrig ickeordinarie personal å 294,000 kronor. Medan den förra posten är förslagsvis beräknad, är den senare posten till beloppet begränsad.

55 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 12 december 1942 har socialstyrelsen anmält, att det för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisade beloppet icke för budgetåret 1942/43 komme att bliva tillräckligt för sitt ändamål. Angående skälen härtill har styrelsen anfört bland annat.

I sina anslagsberäkningar för budgetåret 1942/43 hade socialstyrelsen förutsatt, att de flesta ordinarie tjänster vid skyddshemmen skulle vid budgetårets ingång vara tillsatta med ordinarie innehavare. Så hade emellertid icke blivit fallet. I själva verket hade ett mycket betydande antal tjänster, som i styrelsens anslagsberäkningar antagits vid nämnda tidpunkt vara ordinarie, uppehållits av icke-ordinarie befattningshavare och flertalet av dem komme att kvarstå såsom icke-ordinarie under återstoden av budgetåret. En del assistent- och lärarbefattningar kunde icke återbesättas på^ den grund att de ordinarie innehavarna uppehölle extra ordinarie föreståndarbefattningar. Åtskilliga befattningar hade tillsatts så pass sent, att skyddshemsstyrelserna önskade att för fortsatt provtjänsgöring ännu någon tid uppehålla dem medelst förordnande.

Vidare vore att märka, att medelsbehovet för vikariatsersättningar under budgetåret varit och i fortsättningen komme att bliva avsevärt högre än som tidigare beräknats, beroende dels därpå att flera befattningshavare drabbats av jämförelsevis långvariga sjukdomar, dels ock därpå att åtskilliga tjänstemän inkallats till beredskapstjänst.

Slutligen hade Kungl. Majit den 10 april 1942 medgivit, att föreståndarna för statens skyddshem finge — i den utsträckning socialstyrelsen ansåge erforderligt för att bereda föreståndarna tid till ökad verksamhet i samband med skyddshemselevernas eftervård — tills vidare intill den 1 juli 1943 anlita biträde för utförande av föreståndarna eljest åvilande skrivarbete. Därvid hade tillika föreskrivits, att kostnaderna för denna skrivbiträdeshjälp finge uppgå till högst 1,000 kronor i månaden. Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1942/43 hade icke räknats med kostnader av detta slag.

Anförda omständigheter hade medfört, att innevarande budgetårs utgifter för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal komme att bliva vida högre än som förut antagits och numera måste beräknas till i runt tal

405,000 kronor. Den överbelastning å ifrågavarande post, som vore att förutse, komme emellertid att till väsentlig del uppvägas av den underbelastning, som uppkomme å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under hänvisning till det anförda bär socialstyrelsen hemställt örn medgivande att för innevarande budgetår överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med (405,000—294,000) 111,000 kronor.

Med hänsyn lill de omständigheter, som i förevarande framställning åberopats av socialstyrelsen, anser jag mig böra tillstyrka att medgivande inhämtas till överskridande av ifrågavarande post. Överskridandet synes emellertid böra kunna begränsas till 100,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, all den i avlöningsstalen lör stålens skyddshem upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 100.000 kronor.

De.parUmttnttf-

che.fmi.

:}'J Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 86. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem sami skol- och yr-

keshem in. fl., reservationsanslag. I skrivelse den 14 augusti 1942 har socialstyrelsen gjort framställning rörande vissa byggnadsarbeten vid två statliga skyddshem för gossar, nämligen skolhemmet Hammargården samt skol- och yrkeshemmet Vemyra.

I skrivelsen har styrelsen till en början redogjort för behovet av de planerade byggnadsarbetena ävensom för de kostnader, som arbetena beräknats skola medföra. Styrelsen anför härom.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 mars 1942 hade styrelsen framhållit att skyddshemmen vore fullbelagda och i flera fall till och med överbelagda. Styrelsen hade föreslagit, att medel måtte ställas till förfogande för anskaffande av skrivhjälp vid hemmen för att föreståndarna skulle kunna i viss utsträckning beredas tid för utökad eftervårdsverksamhet bland villkorligt utskrivna och utackorderade elever. Syftet hade därvid bland annat varit att eleverna skulle kunna utskrivas något tidigare än eljest kunnat ske och att därigenom plats skulle kunna beredas för nya elever. Förslaget hade bifallits av Kungl. Maj:t.

Trots de anordningar, som sålunda vidtagits, visade emellertid elevbeläggningen tendens att ytterligare öka. Särskilt vore detta fallet vid skolhemmen för gossar, vilka samtliga vöre överbelagda. Allvarliga svårigheter uppstode därigenom vid uppfostringsarbetet och väntetiden för anmälda elever bleve oproportionerligt lång. Socialstyrelsen funne det därför nödvändigt, att flera elevplatser anordnades vid skolhemmen för gossar. Skyddshemsinspektören, som undersökt möjligheterna att utan alltför stora kostnader tillskapa sådana platser, hade meddelat, att förläggningslokaler och personalorganisa tion vid de nybyggda anstalterna Hammargårdens skolhem samt Vemyra skol- och yrkeshem medgåve en överbeläggning så att antalet elevplatser vid Hammargården ökades från nuvarande 25 till 36 och vid Vemyra skolhemsavdelning från nuvarande 20 till 34. Medel för hemmens förseende med erforderlig sängutrustning och övriga inventarier hade socialstyrelsen för avsikt att ställa till förfogande av för budgetåret 1942/43 anvisade omkostnadsmedel. Undervisningslokalerna vid de båda hemmen vöre emellertid redan med nuvarande beläggning otillräckliga. För den händelse platsantalet vid ifrågavarande hem skulle utökas i den omfattning, som skyddshemsinspektören föreslagit, mäste därför vid vartdera hemmet inrättas ytterligare en skolsal. Styrelserna för skyddshemmen hade med anledning härav i samråd med skyddshemsinspektören och arkitekten Birger Jonsson låtit utarbeta förslag till tillbyggnad vid vartdera hemmets skolhus av en lektionssal. Dessa förslag vore bifogade socialstyrelsens framställning. Kostnaderna hade enligt förslagen beräknats vid Hammargården till 12,000 kronor och vid Vemyra till 11,650 kronor. Socialstyrelsen ansåge sig för sin del böra förorda, att dessa tillbyggnader finge komma till stånd.

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten har socialstyrelsen därefter uttalat sig sålunda.

I den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten för statens skyddshem funnes under anslagsposten till övriga utgifter upptagen en delpost å högst 50,000 kronor lill underhåll av byggnader. Styrelsen beräknade att härav omkring 7,500 kronor skulle kunna tagas i anspråk för bestridande^ av kostnaderna för byggandet av lektionssalarna vid Hammargårdea och Vemyra. Även återstående kostnad för dessa byggnadsarbeten syntes

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

böra gäldas från sagda delpost. För att detta skulle kunna ske, vore det emellertid nödvändigt, att socialstyrelsen erhölle Kungl. Maj:ts medgivande att överskrida delposten med 16,000 kronor.

I häröver den 23 september 1942 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot de föreliggande byggnadsförslagen. Styrelsen framhåller emellertid, att de beräknade beloppen för förslagens genomförande syntes knappa och torde förslå endast, därest största möjliga sparsamhet iakttoges vid arbetenas utförande.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet den 31 oktober 1942, uttalar, att ämbetsverket med hänsyn till arten av här ifrågasatta utgifter icke kunde tillstyrka, att den i omkostnadsstaten för statens skyddshem för budgetåret 1942/43 ingående delposten till underhåll av byggnader disponerades för ändamålet. Medel syntes i stället böra av 1943 års riksdag äskas å tilläggsstat för nu löpande budgetår.

Genom tillkomsten av de planerade tillbyggnaderna till skolbyggnaderna!) vid Hammargårdens skolhem samt Vemyra skol- och yrkeshem skulle man för en jämförelsevis ringa kostnad kunna uppnå en icke oväsentlig och synnerligen välbehövlig utökning av platsantalet vid de statliga skyddshemmen för gossar. Jag förordar därför, att dessa byggnadsarbeten få komma till stånd. Kostnaderna för arbetena torde med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört böra uppskattas till 12,200 kronor för tillbyggnaden vid Hammargården och 11,800 kronor för tillbyggnaden vid Vemyra.

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för arbetena ansluter jag mig till statskontorets förslag. Jag tillstyrker därför, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 för ändamålet anvisas ett reservationsanslag av 24,000 kronor, vilket anslag lämpligen torde böra upptagas under rubriken vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl.

Under hänvisning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 24,000.

ipartementt-

chefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[4.] 10. Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Den i gällande

avlöningsstat för ifrågavarande laboratorium upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 14,700 kronor. Av denna post må enligt brev till medicinalstyrelsen den 24 april 1942 ett belopp av högst 1,200 kronor tagas i anspråk för utförande genom tillfälligt anlitad personal av kliniska och radiologiska prövningar.

I skrivelse den 12 maj 1942 har medicinalstyrelsen gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av 6,000 kronor för bestridande av utgifter för erforderliga kliniska och radiologiska prövningar.

I skrivelsen anför styrelsen till en början bland annat följande.

Genom beslut den 17 augusti 1939 hade styrelsen bemyndigat föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium att från och med den 1 juli 1939 tills vidare hava en djurskötare anställd vid laboratoriets biologiska avdelning mot den avlöning, som tillkomme extra befattningshavare i lönegraden Ex 4.

Djurskötaren i fråga hade avlönats från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Därav förorsakad belastning av nämnda anslagspost hade kommit att få icke önskvärda återverkningar för den del av laboratoriets verksamhet, som avsåge kliniska och radiologiska undersökningar. För utförande av dylika undersökningar genom tillfälligt anlitad personal hade under de senast förflutna budgetåren beräknats ett belopp av högst 3,000 kronor, att utgå från ifrågavarande anslagspost. På grund av det belopp, som åtgått, till avlöning åt djurskötaren, hade emellertid för nämnda undersökningar, vilka vore av betydelse för fortgången av arbetet med registrering av farmacevtiska specialiteter och för förhindrandet av att olämpliga läkemedel komme till användning, under budgetåret 1940/41 kunnat disponeras endast 770 kronor. Detta hade medfört att vissa undersökningar, trots olägenheterna av uppskov med desamma, måst uppskjutas.

I anslutning härtill erinrar styrelsen om att styrelsen i sina petita för innevarande budgetår påkallat förhöjning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i syfte att säkerställa såväl bibehållandet av djurskötaren som utförande i erforderlig utsträckning av kliniska och radiologiska prövningar. Denna framställning hade emellertid icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. På grund härav hade styrelsen* måst ytterligare uppskjuta verkställandet av vissa erforderliga kliniska prövningar.

Styrelsen anmäler vidare, att laboratoriets föreståndare i skrivelse den 23 april 1942 betonat angelägenheten av att ytterligare medel ställdes till förfogande för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört bland annat.

Bland de läkemedel, som prövas kliniskt, märkas framför allt preparaten mot perniciös anämi, för vilka ingen annan användbar prövningsform förefinnes. Vid nämnda sjukdom ha de ifrågavarande preparaten iivsräddande betydelse.

De kliniska prövningarna lia hittills endast utförts på de av tillverkaren till medicinalstyrelsen vid registreringsansökningen insända proverna i överens-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

stämmelse med Kungl. Ma.j:ts kungörelse angående handel med farmacevtiska specialiteter av den 15 juni 1934. Fortfarande finnas emellertid farmacevtiska specialiteter, anmälda och i handeln före 1936, som ännu icke prövats kliniskt. I intet fall ha undersökningar i form av efterkontroll på i handeln förekommande förpackningar av dessa varor ännu kunnat verkställas. Denna senare form av kontroll är enligt laboratoriets uppfattning synnerligen betydelsefull. Det måste därför anses minst lika viktigt, att medel ställas till förfogande för utförande av efterkontroller på de läkemedel, som erfordra kliniska prövningar som för kontrollverksamhet i övrigt.

Härefter yttrar styrelsen för egen del följande.

Under budgetåret 1941/42 har av styrelsen endast utbetalats arvode för två kliniska prövningar. Hos styrelsens kameralbyrå befinna sig för närvarande icke likviderade räkningar för fyra kliniska prövningar, samtliga beslutade och utlämnade före ingången av budgetåret 1941/42. Vid slutet av nämnda budgetår kunna ytterligare högst femton kliniska prövningar beräknas vara avslutade, av vilka tolv överlämnats till undersökning under budgetåren 1937/41. Sistnämnda femton undersökningar betinga i arvoden maximalt

3,000 kronor, dock sannolikt endast cirka 2,000 kronor.

Då omförmälda prövningar äro av mycket stor betydelse för kontrollen av vissa farmacevtiska specialiteter, anser medicinalstyrelsen, att medel böra ställas till styrelsens förfogande dels till likviderande av räkningar å redan utförda kliniska prövningar, dels ock till ersättande av nya oundgängliga sådana prövningar under budgetåret 1942/43. I förra avseendet erfordras 2,700 kronor och i senare avseendet minst 3,000 kronor, eller tillhopa 5,700 kronor, i avrundat tal 6,000 kronor.

Kliniska prövningar anses i vissa fall kunna med fördel utföras på de Depat-Umtntefarmacevtiska specialiteter, som icke kunna analyseras med tillhjälp av kemiska eller djurexperimentella undersökningsmetoder. I andra fall kan man visserligen genom kemisk eller djurexperimenten metodik få tillförlitliga uppgifter om varornas sammansättning, men en riktig uppfattning örn dessas värde som läkemedel erhålles först genom kliniska prövningar.

Antalet registrerade och icke registrerade farmacevtiska specialiteter, som erfordra klinisk prövning, uppgår enligt vad jag inhämtat för närvarande till 45, delvis tillhörande våra viktigaste läkemedel. Det torde därför vara erforderligt att snarast bereda möjligheter för prövning av dessa specialiteter i större utsträckning än hittills varit fallet. På grund härav förordar jag, att den i gällande avlöningsstat för laboratoriet upptagna posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal förstärkes med visst belopp, som torde kunna begränsas till 5,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

alt medgiva, att den i avlöningsstaten för statens farmacevtiska laboratorium upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetaret 1942/43 överskridas med högst 5,000 kronor.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Civila luftskyddet m. m.

[5.] 5 a. Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon, reservationsanslag. Med bifall till av Kungl. Majit i proposition den 3 januari 1942, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 (bil. 4 punkt 12) gjord framställning anvisade riksdagen till civilt luftskydd: besiktning av vissa motorfordon å nyssnämnda tilläggsstat ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Genom beslut den 20 februari 1942 bemyndigade Kungl. Majit luftskyddsinspektionen att låta verkställa besiktning och översyn av de vid högsta beredskap inom luftskyddet erforderliga motorfordon, vilka vore avregistrerade, samt föreskrev, att ifrågavarande anslag skulle användas till bestridande av kostnaderna härför, i den mån dessa ej avsåge komplettering av fordonens utrustning. I brev till statskontoret den 6 mars 1942 föreskrev Kungl. Majit, bland annat, att i den mån det visade sig oundgängligen nödvändigt för att bringa sådana fordon i kördugligt skick, dessa skulle underkastas reparation och kompletteras till sin utrustning. Kostnaderna härför skulle gäldas från visst anslag å förskottsstat. Där det befunnes oundgängligen nödvändigt för fordonens bibehållande i kördugligt skick skulle särskilda förvaringslokaler med nyttjanderätt tagas i anspråk för ändamålet.

I skrivelse den 10 november 1942 har luftskyddsinspektionen hemställt om anvisande av medel för förnyad besiktning och översyn av ifrågavarande motorfordon.

Inspektionen erinrar i sin skrivelse till en början om att inspektionen i den framställning, som legat till grund för nämnda proposition i förevarande del, framhållit, att besiktning och översyn av för luftskyddets behov avsedda, avregistrerade motorfordon borde för att giva åsyftat resultat företagas relativt regelbundet, så länge luftskyddstillstånd vore rådande och fordonen icke vore inmönstrade. Inspektionen hade för sin del föreslagit, att besiktningen och översynen till en början skulle ske åtminstone en gång varje kvartal men att den sedermera kunde begränsas till en gång varje halvår. Föredragande departementschefen hade — fortsätter luftskyddsinspektionen — förklarat, att han vore ense med inspektionen om nödvändigheten av ifrågavarande besiktning och översyn men att han av kostnadshänsyn icke vöre för det dåvarande beredd tillstyrka, att medel anvisades till mera än en besiktning av varje avregistrerat fordon.

Luftskyddsinspektionen upplyser vidare, att inspektionen i skrivelse till samtliga luftskyddschefer den 16 mars 1942 föreskrivit, bland annat, att avregistrerat motorfordon, som avsetts för luftskyddets behov, skulle underkastas besiktning för utrönande av de reparationer och den komplettering av utrustningen, som erfordrades för att bringa fordonet i kördugligt skick, samt beträffande denna besiktning meddelat följande detaljbestämmelser.

Kostnaderna för nämnda besiktning må uppgå till sammanlagt högst 15 kronor per fordon. Detta belopp avses täcka, bland annat, följande kostnader:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ersättning till besiktningsmannen; eventuell ersättning för fordon, som besiktningsmannen behöver för att medföra batterier, drivmedel, verktyg m. m.; eventuell ned- och uppallning av fordonet; kontroll och provkörning av motorn; kontroll av ringar; samt vidtagande av de smärre reparationer, som erfordras för besiktningens verkställande.

Härefter anför luftskyddsinspektionen ytterligare följande.

Till följd av de åtgärder, som sålunda vidtagits i fråga örn de avregistrerade luftskyddsfordonen, hade beredskapen på detta område under de dittills förflutna månaderna varit i stort sett tillfredsställande. Till inspektionen hade emellertid från såväl åtskilliga länsstyrelser som ett stort anial luftskyddschefer framhållits, att en fortlöpande kontroll och översyn av de avregistrerade luftskyddsfordonens körduglighet vore oundgängligen nödvändig, därest beredskapen i fortsättningen skulle kunna upprätthållas. Inspektionen hade från den miltiära biluttagningsmyndigheten underhand inhämtat, att beträffande de militära motorfordon, som stöde i beredskap vid s. k. förpuppade förband, en gång i månaden följande åtgärder vidtoges, nämligen provning av lufttrycket i ringarna, varvid ringarna pumpades, om så erfordrades, påfyllning av olja i vevhusen samt körning av motorn på tomgång.

Det torde få anses fullt klart, att förnyad besiktning och översyn av de avregistrerade luftskyddsfordonen med det snaraste måste företagas, såvida icke den beredskap på området, som under det förflutna halvåret varit rådande, i fortsättningen skulle bliva illusorisk. Härtill komme den omständigheten, att ifrågavarande motorfordon i regel torde vara tagna i anspråk enligt luftskyddsförfogandelagen med nyttjanderätt, varigenom luftskyddscheferna hade ansvaret för att fordonen, dessas gummiringar eller andra tillbehör icke förstördes eller underginge värdeminskning. Enligt inspektionens förmenande borde de avregistrerade luftskyddsfordonen tills vidare besiktigas och överses minst en gång varje kvartal. Emellertid ansåge inspektionen nödvändigt, att lunning av bilringarna verkställdes såvitt möjligt varje månad. Sammanlagda kostnaderna för varje dylik besiktning och översyn — omfattande förutom sådana åtgärder, som ingått i den redan vidtagna besiktningen, jämväl en månatlig luftning av ringarna — torde icke kunna sättas lägre än till i genomsnitt II kronor per fordon. Då antalet avregistrerade fordon, varom här vore fråga, torde kunna uppskattas till i runt tal omkring 3,000, komme totala kostnaderna för varje här avsedd besiktning och översyn att uppgå till 33,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer luftskyddsinspektionen, alt inspektionen måtte bemyndigas låta verkställa besiktning och översyn, tills vidare en gång varje kvartal, av de för det allmänna luftskyddet avsedda motorfordon, vilka äro avregistrerade, samt att för ändamålet erforderliga medel måtte ställas till inspektionens förfogande.

På grund av de åtgärder som vidtagits beträffande avregistrerade motorfordon, avsedda för luftskyddels behov, torde beredskapen i detta avseende för tillfället vara relativt tillfredsställande. För att denna beredskap skall kunna upprätthållas finner jag emellertid i likhet med luftskyddsinspektionen nödvändigt, att förnyad besiktning och översyn av motorfordonen lid efter annan företages. Angående den huvudsakliga omfattningen av varje sådan besiktning och översyn har jag intet alt erinra mot lill tskyddsinspeklionens för-

Departements-

chefen.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

slag. Däremot anser jag mig av kostnadsskäl icke kunna biträda förslaget om anordnande av besiktning och översyn varje kvartal. Då man torde kunna utgå från att flertalet fordon numera äro uppställda i goda förvaringslokaler och att risken för fordonens försämring därför är väsentligt mindre än tidigare, finner jag mig icke kunna tillstyrka, att medel för närvarande anvisas till mera än en allmän besiktning av de avregistrerade fordonen under våren 1943.

Luftskyddsinspektionen beräknar kostnaden för en besiktning och översyn till 33,000 kronor. Häremot har jag icke något att erinra. Vid uppskattningen av det erforderliga anslagsbeloppet bör emellertid beaktas, att det för nästföregående budgetår för samma ändamål anvisade reservationsanslaget icke torde komma att helt disponeras. Med hänsyn härtill synes det nu behövliga anslagsbeloppet kunna beräknas till 30,000 kronor. Anslaget, vilket bör anvisas på tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår, bör alltjämt utgå i form av reservationsanslag under rubriken civilt luftskydd: besiktning av vissa motorfordon.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 30,000.

G. Diverse.

[6.] 8. Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad jag denna dag i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln (punkt 224) anfört rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .............................. kronor 1,000,000.

[7.] 9 a. Bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m. Av vad jag förut denna dag i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkt 223, anfört rörande anvisande av medel till bidrag till utlandssvenskarnas förening framgår, bland annat, att jag förutsatt, att för sådant bidrag skulle å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 beräknas ett belopp av 25,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att förhandlingar för närvarande pågå rörande överförande till Sverige av ett antal Estlandssvenskar. Därest förhandlingarna leda till önskat resultat, skulle arbetet med vederbörandes

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

överförande till Sverige och deras inordnande i det svenska samhället kunna äga rum inom en relativt nära framtid. Arbetet torde komma att omhänderhavas av kommittén för Rågösvenskar, ehuru ifrågavarande Estlandssvenskar icke tillhöra Rågösvenskarnas kategori. De med detta arbete förenade kostnaderna kunna — frånsett sådana utgifter, som böra bestridas från anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga — uppskattas till omkring 5,000 kronor. Kostnaderna för detta ändamål synas böra bestridas av staten. Medel torde lämpligen kunna anvisas under samma anslag som förenämnda bidrag till utlandssvenskarnas förening. Anslaget, som bör vara obetecknat, synes alltså böra upptagas till 30,000 kronor och torde böra anvisas under rubriken bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m. Närmare bestämmelser rörande anslagets användning torde framdeles få meddelas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening m. m. å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av ................................ kronor 30,000.

[8.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1941/42 sammanlagt ett belopp av 600,000 kronor, medan de verkliga utgifterna för budgetåret uppgingo till 686,962 kronor. För budgetåret 1942/43 har anslaget upptagits till 300,000 kronor. Under den förflutna delen av sistnämnda budgetår har ett mycket stort antal sakkunnigberedningar varit i arbete och så kan även beräknas bliva fallet under återstoden av budgetåret. Kland beredningar, som för närvarande äro i verksamhet, vill jag särskilt erinra om socialvårdskommittén, 1941 års hemortsförsvarssakkunniga och 1941 års befolkningsutredning, vilka samtliga draga betydande kostnader. En verkställd överslagsberäkning har givit vid handen, att kommittéutgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till omkring 600,000 kronor. Då den 1 juli 1942 å anslaget endast förefanns en obetydlig reservation, torde anslaget för löpande budgetår behöva förstärkas med (600,000 — 300,000) 300,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................... kronor 300.000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Kungl. Majus proposition nr 2.

65 Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Berguuist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

(l.j 22 a. Upprensning av farleden mellan Oja och Torö, reservationsanslag. I skrivelse den 6 maj 1942 hemställde chefen för marinen med bifogande av yttrande från överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, att ett belopp av 315,000 kronor måtte ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av farledsrensning mellan Oja och Torö (Herrhamraleden) i Stockholms län enligt alternativ III i ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 24 mars 1942 uppgjort, vid framställningen fogat förslag.

Utlåtanden i ärendet avgåvos den 9 juni 1942 av kommerskollegium, som därvid överlämnade yttranden från Sveriges redareförening och Stockholms rederiförening, samt den 12 juni 1942 av lotsstyrelsen.

Den 9 oktober 1942 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst 315,000 kronor och med anlitande av under händer varande medel låta utföra ifrågavarande rensningsarbeten.

Därjämte förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles meddela beslut angående beredande av täckning för de med arbetena förenade kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 2. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

samt anbefallde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för prövning av frågan härom hos Kungl. Majit göra anmälan, när rensningsarbetena igångsattes.

På grund av innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde någon närmare redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens vederbörande utskott torde beredas kännedom om ärendet genom handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

Enligt vad jag inhämtat av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava de förberedande arbetena för ifrågavarande farledsföretag numera fortskridit så långt, att farledsarbetena kunna påbörjas inom den närmaste tiden. Vid dylikt förhållande och då jag anser arbetena vara av sådan vikt, att de snarast böra utföras, torde för desamma erforderligt anslag, 315,000 kronor, böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Upprensning av farleden mellan Oja och Torö å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................... kronor 315,000.

C. Vägtrafikväsendet.

[2.] 5. Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag

i dag anfört i samband med anmälan av biltrafiknämndens framställning om anslag för nästa budgetår (sjätte huvudtiteln, punkten 35) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens biltrafiknämnd upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 3,000 kronor.

E. Diverse.

[3.] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Sjätte huvudtitelns kommittéanslag är i gällande riksstat upptaget med

65,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1942/43 tillfördes anslaget en reservation från nästföregående budgetår å i runt tal 9,000 kronor. Till förfogande för innevarande budgetår stod alltså ett belopp av sammanlagt omkring 74,000 kronor.

Utgifterna under kommittéanslaget för tiden juli—december 1942, som uppgått till omkring 42,000 kronor, ha varit större än som förutsattes vid beräkningen av anslaget för löpande budgetår. Det för tiden januari—juni

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1943 disponibla beloppet, 33,000 kronor, synes icke tillräckligt för bestridande av hithörande kostnader för denna tid, utan ett ytterligare belopp av omkring 15,000 kronor torde komma att erfordras. Härvid har hänsyn tagits icke blott till nu pågående utredningar utan jämväl till visst planerat utredningsarbete.

På grund av här berörda förhållanden har jag funnit mig böra föreslå, att ett anslagsbelopp av 15,000 kronor äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 15,000:

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

F. Wessberg.

.

.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69 Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majli Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till sjunde huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[l.J 6. Kammarrätten: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i fråga om anslag till kammarrätten under budgetåret 1943/ 44 (VII hi p. 7) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att personalförteckningen för kammarrätten från och med den 1 mars 1943 må erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

3 kammarrättsråd ............................ Eo 30

12 assessorer ................................. Eo 27

2 extra föredragande .......................... Eo 24

5 extra föredragande .......................... Eo 21

Anm. Å en---i kammarrätten;

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dels ock att den i avlöningsstaten för kammarrätten upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst

25,000 kronor.

E. Diverse.

(2.) 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget till 200,000 kronor. Härjämte förelåg från föregående budgetår en reservation på i runt tal 47,000 kronor. Redan vid utgången av 1942 uppgick anslagsbelastningen till mer än 220,000 kronor, varför tillgängliga medel inom kort äro förbrukade. Den höga belastningen sammanhänger med dels det forcerade utredningsarbete, som föranletts av krisläget, dels arbetet på reformer i fråga om skatteväsendet. Även under fortsättningen av löpande budgetår torde man få räkna med utredningsarbete av åtminstone samma omfattning inom finansdepartementet. Beträffande nu pågående utredningar får jag hänvisa till årets riksdagsberättelse. Enbart för kommunalskatteberedningen och skatteberedningen har beräknats ett medelsbehov för återstoden av budgetåret av närmare 90,000 kronor. Då det vidare kan förutses, att vissa nya utredningar behöva igångsättas under återstående del av innevarande budgetår, finnér jag mig böra räkna med behov av en anslagsförstärkning av i runt tal 250,000 kronor.

Åberopande vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av....................kronor 250,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Mats Le mae.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71 Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari 19A3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 19. Livrustkammaren: Avlöningar. I skrivelsen 1942: 8 anförde riksdagen under punkten 20, att administrationskostnaderna för livrustkammaren med dess relativt begränsade arbetsområde enligt riksdagens mening vore förhållandevis höga. En särskild utredning syntes därför vara påkallad främst i syfte att utröna möjligheten och lämpligheten av livrustkammarens anknytning i administrativt avseende till någon annan museal institution, förslagsvis statens historiska museum, varvid chefskapet för livrustkammaren kunde anförtros åt en tjänsteman i lägre lönegrad än den föreståndaren innehade (A 27). I avvaktan på att resultatet av ovannämnda utredning förelåge och riksdagen beretts tillfälle att taga ställning till en eventuell omorganisation av livrustkammaren, syntes föreståndartjänslen, sedan densamma under budgetåret 1942/43 blivit ledig, icke böra beklädas med ordinarie innehavare utan allenast uppehållas på förordnande tills vidare mot åtnjutande av vederbörlig vikariatsersättning. Vid sådant förhållande hade anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg för nästa budgetår kunnat minskas från respektive 14,700 kronor och 9,000 kronor till respektive 12,000 kronor och 7,000 kronor.

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Genom beslut den 18 september 1942 har Kungl. Majit beviljat föreståndaren för livrustkammaren friherre C. O. R. Cederström avsked med utgången av september 1942 samt föreskrivit, att befattningen såsom föreståndare för livrustkammaren skall tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, uppehållas med vikarie, ävensom bemyndigat nordiska museets nämnd att för tiden intill utgången av juni 1943 förordna vikarie å befattningen.

Sedan nordiska museets nämnd anmält, att Cederström förordnats att under tiden den 1 oktober 1942—den 30 juni 1943 uppehålla föreståndarebefattningen, har Kungl. Majit genom beslut den 27 november 1942 föreskrivit, att Cederström under tiden för omförmälda förordnande skall äga åtnjuta — utöver honom för samma tid tillkommande pensionsförmåner, rörligt tillägg och kristillägg däri inräknade — särskild ersättning med 350 kronor för månad.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättningen till Cederström ur anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal vid livrustkammaren. Då denna post för innevarande budgetår icke beräknats med hänsyn till att ifrågavarande vikariatsersättning därur skulle utgå, är anslagspostens belopp otillräckligt för att kunna täcka denna utgift, vilken torde komma att uppgå till 3,150 kronor. Kungl. Majit torde därför böra begära riksdagens bemyndigande att för nu ifrågavarande ändamål överskrida anslagsposten med erforderligt belopp.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för livrustkammaren upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 3,150 kronor.

N. Diverse.

[2.] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Till kommittéer och utredningar genom sakkunniga hava under budgetåren 1937/42 för ecklesiastikdepartementets vidkommande anvisats och förbrukats följande belopp:

Anslag Belastning

kronor kronor

1937/38 ...................................... i 250,000 270,904

1938/39 ...................................... 250,000 240,926

1939/40 ...................................... 250,000 193,396

1940/41 ...................................... 2 iso.OOO 205,208

1911/42...................................... » 290,000 306,336

1942/43 ..................................... 200,000

1 Härav 50,000 kronor från anslaget till oförutsedda utgifter. ' • 40,000 > såsom förstärkning på tilläggsstat II.

9 » 150,000 .

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73 Huvudtitelns kommittéanslag utvisade vid ingången av budgetåret 1942/43 en behållning av (200,000 + reservation 24,206 =) 224,206 kronor. Under den hittills gångna delen av innevarande budgetår hava, såsom framgår av den i årets riksdagsberättelse intagna kommittéredogörelsen, ett flertal sakkunnigberedningar slutfört sina uppdrag. Så är fallet beträffande de sakkunniga, som haft att inom departementet verkställa överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken, utredningen rörande ändring av gällande bestämmelser ifråga om prästutbildningen, 1941 års ecklesiastika arrendeutredning, filmutredningen samt de sakkunniga för redigering av förslaget till revision av den svenska evangelieboken. I samband härmed hava till och med den 30 december 1942 för nämnda kommittéer och utredningar jämte viss under föregående budgetår avslutad sakkunnigberedning utgifter till ett sammanlagt belopp av cirka 18,000 kronor reglerats. För övriga under ecklesiastikdepartementet verksamma, från kommittéanslaget bekostade sakkunnigberedningar hava enligt från statskontoret erhållna uppgifter intill sistnämnda dag utbetalats i runt tal 140,000 kronor.

Under åttonde huvudtiteln hava tidigare varit uppförda särskilda anslag till statens konstråd och till teaterrådet. Från och med budgetåret 1941/42 bestridas emellertid kostnaderna för dessa institutioner från kommittéanslaget. Från samma anslag skall dessutom gäldas viss del av kostnaderna för åtskilliga inom andra departement pågående utredningar, bland annat den inom justitiedepartementet verksamma ungdomsvårdskommittén och de av chefen för finansdepartementet tillkallade 1941 års lärarlönesakkunniga. För sistnämnda ändamål samt för teaterrådet och konstrådet hava under de sex första månaderna av innevarande budgetår utbetalats tillhopa inemot 18,000 kronor.

Av kommittéanslaget bestrides slutligen viss del av kostnaderna för sakkunniga biträden vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur inom departementet. Utgifterna härför samt för vissa inom departementet tillfälligt anlitade biträden hava innevarande budgetår intill den 30 december 1942 utgjort cirka 14,000 kronor.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att åttonde huvudtitelns kommittéanslag till slutet av december 1942 belastats med utgifter på i avrundade tal (18,000 + 140,000 + 18,000 + 14,000=) 190,000 kronor. Liksom fallet varit under föregående budgetår är alltså en förstärkning av anslaget ofrånkomlig. Vid bedömningen av medelsbehovet bör uppmärksammas, att icke alla på budgetårets första hälft belöpande kommitlékostnader hunnit regleras, när förestående sammanställning upprättades.

Flera av de inom departementet pågående utredningarna beräknas komma att slutföras under förra hälften av år 1943. Detta är sålunda fallet med utredningen rörande den högre tekniska undervisningen, utredningen rörande de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet m. m., utredningen rörande verksamheten vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning m. m. samt utredningen rörande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Kostnader för tryckning

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

av betänkanden torde i samband därmed komma att i vissa fall belasta anslaget för innevarande budgetår. Beträffande övriga större sakkunnigutredningar torde särskilt 1940 års skolutredning komma att draga avsevärda kostnader med hänsyn till det jämförelsevis stora antal ledamöter, vilka med tjänstledighet från sina ordinarie befattningar äro helt sysselsatta med kommitténs omfattande arbetsuppgifter. Av det sagda följer, att utgifterna för kommittén till största delen utgöras av ersättningar för mistade löneförmåner.

Med ledning av den hittillsvarande anslagsbelastningen beräknar jag, att för de under ecklesiastikdepartementet verksamma kommittéerna under första halvåret 1943 kommer att erfordras ett belopp av i runt tal 160,000 kronor. Härtill komma kostnaderna för planerade men ännu icke igångsatta utredningar samt utgifterna för teaterrådet, konstrådet och sådana inom andra departement verksamma kommittéer, vilkas utgifter delvis bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. För dessa ändamål kan medelsbehovet under senare hälften av detta budgetår approximativt uppskattas till 65,000 kronor. Slutligen torde kostnaderna för de inom departementet anlitade sakkunniga biträdena under samma tid kunna angivas till i runi tal 20,000 kronor. Av sistnämnda utgifter skola emellertid enligt riksdagens beslut (prop. 1942:45) högst 11,000 kronor gottgöras kommittéanslaget från kyrkofonden. Anslaget lärer med hänsyn till det anförda nu behöva förstärkas med i avrundat tal (245,000 — 24,000 — 10,000 — 11,000=) 200,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sten von Otter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

75 Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 9. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. I skrivelse den 7 juli 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt, att ett belopp av 10,000 kronor måtte anvisas för bestridande av kostnaderna för ändrings- och inredningsarbeten i kemiska analyslaboratoriet vid Ultuna. I skrivelsen har anförts i huvudsak följande.

Anläggningarna för försök med svin och fjäderfä vid Bäcklösa invid Ultuna komma att färdigställas under augusti eller början av september månad 1942. Med hänsyn såväl till svårigheterna för husdjursförsöksanstaltens ledning att från Experimentalfältet på ett tillfredsställande sätt omhänderha den omfattande försöksverksamheten vid Ultuna som till statens lantbrukskemiska anstalts behov av utökade lokaler har styrelsen för lantbrukshögskolan beslutat att till Ultuna överflytta större delen av den personal vid husdjursförsöksanstalten, som är sysselsatt med nötkreaturs-, svin- och fjäderfäförsök. I samband därmed har högskolestyrelsen beslutat överflytta analyslaboratoriets avdelning vid Experimentalfältet till Ultuna. Denna avdelning

<6 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

har huvudsakligast varit sysselsatt med analyser för husdjursförsöksanstaltens räkning.

Till följd av överflyttningen av nämnda avdelning av analyslaboratoriet erfordras vissa ändrings- och inredningsarbeten i kemiska analyslaboratoriets lokaler vid Ultuna. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas med ledning av inkomna anbud uppgå till 9,161 kronor. Med hänsyn till att det ena anbudet gällde endast till den 1 juli 1942 samt till önskvärdheten av att något belopp står till förfogande för oförutsedda utgifter har högskolestyrelsen beräknat kostnaderna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten till 10,000 kronor.

Vidare har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 september 1942 hemställt om ett belopp av 15,000 kronor för uppförande av e 11 potatislagerhus vid Ugerups försöksgård. Styrelsen har anfört bland annat följande.

Under år 1942 har byggmästaren Karl Persson, Balsby, efter flera års experiment färdigställt en ny typ av lagerhus för potatis, som på en gång synes motsvara de flesta rimliga krav på lagring av denna gröda. Principen är byggande av en förvaringslokal med stora anspråk på isolering mot temperatursvängningar, användande av elektrisk kraft för uppvärmning då kraftig köld är rådande samt ventilation medelst infläktad luft från underjordiska ledningar. Anläggningens temperatur regleras genom termostat.

Byggmästare Persson har förklarat sig villig att å Ugerups försöksgård uppföra ett lagerhus i enlighet med upprättad skiss. Lagerlokalen beräknas rymma 200 ton potatis och drager i uppförande en kostnad av 15,000 kronor.

Styrelsen anser det vara en angelägenhet av stor vikt, att den nya potatislagerhustypen blir prövad och bedömd vid en statlig försöksgård. Denna prövning bör ske i form av försök och vetenskapliga undersökningar rörande lagringsförluster, temperaturförhållanden, åtgång av elektrisk energi m. m.

Livsmedelskommissionen har i anledning av högskolestyrelsens sistnämnda framställning i skrivelse den 25 september 1942 yttrat följande.

Erfarenheten har visat, att stora förluster ofta uppstå vid lagring av potatis på grund av att denna sker i olämpliga lagerlokaler. Då det är av största vikt, att- dessa förluster begränsas i så stor omfattning som möjligt, särskilt med hänsyn till potatisens betydelse ur folkförsörjningssynpunkt, synes det önskvärt, att lämpliga lagerlokaler konstrueras för ändamålet. Flera olika konstruktioner på dylika förekomma. Bland annat har den i framställningen omnämnda lagerhustypen väckt stort intresse och åtskilliga lagerhus av denna typ äro under uppförande. Emellertid torde praktisk erfarenhet rörande potatislagring i dessa icke ha hunnit förvärvas i större omfattning. En bedömning av dess användbarhet och försök med lagring under olika förhållanden vid en statlig försöksgård synas därför önskvärda, samtidigt som en ändamålsenlig lagerlokal skapas för det rikliga sortiment av potatis för utsädesändamål, som finnes vid ifrågavarande försöksgård.

Med stöd av vad sålunda anförts får kommissionen därför tillstyrka bifall till föreliggande framställning.

I remissutlåtande den 24 oktober 1942 har även lantbruksstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen. Då någon praktisk erfarenhet utav lagring av potatis i lagerhus av den typ, varom här vore fråga, ännu icke förvärvats, syntes det styrelsen vara önskvärt, att ett dylikt lagerhus uppfördes vid en statlig försöksgård, så att dess användbarhet kunde bli föremål för ett allsidigt, sakkunnigt bedömande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

77 Ifrågavarande båda förslag föranleda icke någon erinran från min sida. De Departement äskade beloppen, tillhopa (10,000 + 15,000=) 25,000 kronor, torde böra an- eAc/°"visas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tilläggsstat till riksslaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 25,000.

[2.] 10 a. Lantbrukshögskolan: Utprövning av markundersökningsmetod m. m., reservationsanslag. Från och med budgetåret 1937/38 har riksdagen anvisat medel till undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet. För budgetåret 1937/38 beviljades sålunda för ändamålet 3,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 6,300 kronor, för budgetåret 1940/41 20,000 kronor, för budgetåret 1941/42 25,000 kronor och för budgetåret 1942/43 5,000 kronor. Av de för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisade beloppen lia 15,000 respektive 20,000 kronor upptagits å tilläggsstat. Vidare har den 30 oktober 1941 från nionde huvudtitelns anslag till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar anvisats

5.000 kronor för ifrågavarande ändamål. De tre sistnämnda beloppen, 15,000,

20.000 och 5,000 kronor, lia avselts för prövning i större omfattning nied försök och provtagningar i olika delar av landet av trippelanalysmetodens användbarhet för bestämning av gödslingsbehovet.

I skrivelse den 5 november 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt om ett anslag till utprövning av markundersökningsmetod m. m. å 10,000 kronor. Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Våren 1941 igångsattes en utvidgad prövning av trippelanalysmetodens praktiska användbarhet. Trippelanalysprov uttagas därvid dels från lokala fältförsök, dels ock från försöksgårdarnas fastliggande försök. I samtliga fall utföres parallellt markkartering med jordanalys. Denna direkta jämförelse mellan trippelanalysen och markkarteringen är en ny fas i undersökningen, som givetvis icke kan slutföras på ett år. Allteftersom prövningen av trippelanalysmetoden fortskrider, framträda nya sidor av dess användbarhet. Enär trippelanalysvärdena utgöra ett uttryck för växternas förmåga att tillgodogöra sig den i jorden befintliga näringen, uppstår tanken att på denna väg kontrollera olika sorters effektivitet med avseende på utnyttjandet av stigande gödslingsmängder. Härigenom öppna sig möjligheter för ett samarbete med växtförädlingen. Sålunda planeras för nästa år i samarbete med Sveriges utsädesförening kombinerade sort- och kvävegödslingsförsök samt en allmän prövning av halten av kväve, fosforsyra, kali och kalk hos olika förädlingssorter. Det kan anmärkas, att fältet för trippelanalysens prövning numera utvidgats att omfatta, förutom stråsäden, även potatis, vallväxter och sockerbetor, vilka växtslag redan i år i avsevärd utsträckning provtagits.

Därest medel icke erhållas å tilläggsstat, skulle en lucka på ett halvt år uppstå, emedan det för år 1942 beviljade anslaget beräknas vara förbrukat den 31 december 1942. Vid övergången till budgetårsberäkning skulle på tillläggsstat för första halvåret 1943 erfordras hälften av den för ett år beräknade summan.

78 Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements

chefen.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla, att högskolestyrelsen i skrivelse den 26 augusti 1942 hemställt, att för försöksverksamhet på jordbearbetningens område måtte å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 anvisas ett anslag av 10,000 kronor.

Med hänsyn till den betydelse en allmännare användning av trippelanalysmetoden kan komma att få för jordbruksproduktionen har jag i annat sammanhang förordat, att möjligheter beredas för ett fortsättande även under budgetåret 1943/44 av ifrågavarande undersökning Erforderligt anslag för verksamhetens bedrivande under första halvåret 1943 torde böra anvisas å tilläggsstat. Medelsanvisningen synes dock böra begränsas till 7,000 kronor.

Högskolestyrelsens framställning om särskild anvisning å tilläggsstat för bedrivande av försöksverksamhet på jordbearbetningens område kan jag däremot icke biträda.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Utprövning av markundersökningsmetod m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ...................................... kronor 7,000.

[3.] 10 b. Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer av Iantbruksväxter, reservationsanslag. Till dylika undersökningar ställde Kungl. Majit den 19 april 1940 från nionde huvudtitelns re servationsanslag till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ett belopp av högst 5,500 kronor till högskolestyrelsens förfogande. Därefter ha för ändamålet anvisats av 1941 års riksdag (prop. nr 114; r. skr. nr 143) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 9,300 kronor samt av 1942 års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 36) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 16,000 kronor. Såsom villkor för åtnjutande av bidrag har föreskrivits, att den praktiska utprövningen av de erhållna högkromosomiga formerna skulle ske vid Sveriges utsädesförenings filial vid Ultuna, under förutsättning att föreningen förklarade sig villig att utan särskild ersättning åtaga sig en dylik prövning av de vid lantbrukshögskolans växtsystematiskgenetiska institution uppdragna nya sorterna. I de fall då arbetena resulterade i praktiskt användbara sorter skulle Kungl. Majit framdeles besluta huru med sorterna skulle förfaras för att dessa på lämpligt sätt och under betryggande kontroll kunde komma jordbruket till godo.

I skrivelse den 5 november 1942 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt om ett anslag till undersökningar rörande kromosomfördubblade typer av Iantbruksväxter å 5,000 kronor samt därvid i huvudsak anfört följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79 Ett fullföljande av de i botanisk-genetiska trädgården pågående arbetena och en bearbetning av det mycket omfattande kromosomfördubblingsmate: rial, som framställts under de tre sista åren, draga avsevärda kostnader.

Av större odlingar av fördubblat material må nämnas 600 m2 tetraploid rybs och 800 m2 fördubblad vitsenap. Det i trädgården utplanterade selektionsmaterialet omfattar dessutom cirka 5,000 individer av fördubblade klöverstammar (alsike-, röd- och vitklöver). På grund av bristande utrymme och behov av att få vissa fördubblade stammar avståndsisolerade har en areal om 4,000 m2 under år 1942 arrenderats på det s. k. Vipängsområdet. Dessutom har en del smärre isoleringar utplanterats på olika håll av Ultuna egendom. Med uppdragandet av större generationer av fördubblingarna ökas automatiskt arbetet och arbetskostnaderna.

Medel för ifrågavarande undersökningar saknas för tiden efter den 1 april 1943.

I annat sammanhang har jag förordat, att medel anvisas för fullföljande Departement*

ctl&IPTl

under nästa budgetår av ifrågavarande för växtodlingen betydelsefulla undersökningar. För att undvika ett avbrott torde medel för verksamhetens bedrivande under tiden den 1 april—den 30 juni 1943 böra anvisas å tillläggsstat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 5,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] 11 a. Befrämjande av fröodling m. m.: Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, reservationsanslag. Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag av 500,000 kronor. För anslagets användning gälla bestämmelserna i kungörelsen den 13 mars 1942 (nr 153). Å riksstaten för löpande budgetår ha medel för ändamålet icke anvisats.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt, att under förevarande anslagstitel måtte för budgetåret 1943/44 anvisas ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Styrelsen meddelade samtidigt, att framställning komme att göras örn anvisande av ett belopp av 400,000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 till ifrågavarande ändamål.

Sedermera lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i gemensam skrivelse den 21 november 1942 hemställt, att å tilläggsstat till rikssstaten för budgetåret 1942/43 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Efter att i skrivelsen lia erinrat örn det tidigare anvisade anslaget å 500,000 kronor ha ämbetsverken anfört följande.

80 Oc-ptirtcments-

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ämbetsverken ha hittills beviljat statsbidrag till lin- eller hampberedningsanstalter med sammanlagi 256,500 kronor, nämligen till en linberedningsanstalt i Hybo inom Gävleborgs län och en dylik anstalt i Laholm samt till en hampberedningsanstail i Värmbol invid katrineholm. På grund av den begränsade medelstillgången och med hänsyn till det förväntade stora bidragsbehovet ha bidragen härvid begränsats till tio procent av anläggningskostnaderna. Ämbetsverken ha emellertid förutsatt sig kunna, sedan medell för ändamålet anvisats av riksdagen, bevilja bidragstagarna ytterligare bidrag med fem procent av anläggningskostnaderna. De ytterligare belopp, som sagda bidragstagare författningsenligt kunna erhålla, uppgå till sammanlagt 128,250 kronor.

Till lantbruksstyrelsen ha vidare inkommit ansökningar om statsbidrag med sammanlagt omkring 762,000 kronor för uppförande av en hampberedningsanstalt i Visby samt linberedningsanstalter i Kristinehamn och Växjö ävensom för utvidgning av förenämnda linberedningsanstalt i Laholm. Slutligen planeras enligt vad ämbetsverken erfarit uppförande inom den närmaste tiden av en linberedningsanstalt i Gimo inom Stockholms län, vartill statsbidrag beräknas bli erforderligt med omkring 105,000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehov av förevarande slag, som icke täckes av redan anvisade medel, kan således beräknas till (256,500 + 128,250 + 762,000 + 105,000 — 500,000=) 751,750 kronor. Nämnda bidragsmedel böra ställas till förfogande redan under innevarande budgetår. Med hänsyn till den preliminära karaktären av nämnda kostnadsuppskattningar finna ämbetsverken sig böra föreslå, att ett reservationsanslag å 800,000 kronor anvisas för ändamålet. Av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1942 föreslagen medelsanvisning för budgetåret 1943/44 torde ändock bli erforderlig för tillgodoseende av under sagda budgetår uppkommande bidragsbehov.

Såsom framgår av ämbetsverkens framställning har arbetet på de planerade lin- och hampberedningsanstalterna nu fortskridit så långt, att ytterligare medel erfordras såsom bidrag till dessa anläggningars utförande. Ett belopp av 800,000 kronor synes böra anvisas för ändamålet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lineller hampberedningsanläggningar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.......................... kronor 800,000.

f5.] 32. Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 34,000,000 kronor (prop. nr 319; r. skr. nr 418). Med detta belopp avsågs att täcka vissa kostnader i samband med bolagets verksamhet under tiden 1 september 1941—31 augusti 1942. I skrivelse den 24 november 1942 har statens livsmedelskommission inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under verksamhetsåret 1 september 1942—31 augusti 1943. I skrivelsen har kommissionen framlagt närmare utredning rörande dessa kostnader. Härutinnan har kommissionen anfört, bland annat, följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 81

Kostnaderna för omsättning av brödsäd synas kunna beräknas till 7.5 miljoner kronor.

I fråga om kostnaderna för omsättning av fodersäd har kommissionen med hänsyn till 1942 års skördeutfall ansett sig böra räkna med en omsättning av ungefär 525,000 ton. På grund av de för konsumtionsåret 1942/43 fastställda prisbestämmelserna, enligt vilka en del av kostnaderna för spannmålens omsättning skall bäras av förbrukarna, torde spannmålsbolagets kostnader för omsättningen ej böra beräknas till högre belopp än 17 kronor 50 öre per ton. Kostnaderna för omsättning av fodersäd kunna alltså beräknas till ett sammanlagt belopp av 9,187,500 kronor.

Vad angår kostnaderna för lagerhyror för brödsäd bör man räkna med hållande av en lagerreserv på 185,000 ton, varav 25,000 ton funnos i lager hos spannmålsbolaget redan vid verksamhetsårets början, samt därutöver en temporär lagring av 150,000 ton under en tid av i genomsnitt sex månader. Av lagerreserven beräknas 150,000 ton lagras genom s. k. långtidsavtal och återstoden 35,000 ton genom kortfristiga avtal. Kostnaderna för långtidsavtalen uppgå till 950,000 kronor i fasta lagerhyror samt därutöver en engångsersättning för den efter den 31 augusti 1942 nytillkommande kvantiteten

125,000 ton efter 5 kronor 50 öre per ton eller alltså 687,500 kronor. För de kortfristiga avtalen beräknas ersättning utgå med 16 kronor 30 öre per ton (grundavgift 8 kronor 50 öre, löpande ersättning 7 kronor 80 öre) eller således för 35,000 ton med tillhopa 570,500 ki’onor. Kostnaderna för den temporära lagringen uppgå till 14 kronor 40 öre per ton (grundavgift 2 kronor 50 öre, löpande ersättning 3 kronor 90 öre, utlastningsavgift 3 kronor och gottgörelse för svinn 5 kronor) eller till sammanlagt 2,160,000 kronor. Beträffande fodersäd har lagerreserven uppskattats till 25,000 ton med en lagringskostnad av 20 kronor 20 öre per ton (engångsavgift 10 kronor och löpande ersättning 10 kronor 20 öre) eller tillhopa 505,000 kronor. Den temporära lagringen av fodersäd beräknas uppgå till 150,000 ton under sex månader med en kostnad av 14 kronor 60 öre per ton (grundavgift 2 kronor 50 öre, löpande ersättning 5 kronor 10 öre, utlastningsavgift 3 kronor och gottgörelse för svinn 4 kronor) eller således tillhopa 2,190,000 kronor. På grund av den av särskilda förhållanden för närvarande i jämförelse med behovet knappa tillgången på lagringsutrymmen torde man vidare böra räkna med att omkring 100,000 ton spannmål måste lagras i provisoriska utrymmen, vilket kan medföra en uppskattad merkostnad av upp till cirka 15 kronor per ton eller tillhopa 1,500,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för lagerhyror o. d. böra alltså upptagas till 8,563,000 kronor.

Vad beträffar oljekraftfoder beräknar kommissionen att under konsumtionsåret 1942/43 komma att omsättas omkring 100,000 ton. Inköpspriset kan i genomsnitt för införseln från olika länder med väsentligt olika prisnivå och med de synnerligen höga priser, som livsmedelskommissionen i vissa fall nödgats godkänna, icke beräknas understiga 500 kronor per ton, och spannmålsbolagets kostnader för omsättning torde numera böra uppskattas till 50 kronor per ton. Med nuvarande utförsäljningspris, 330 kronor per ton, uppkommer alltså en förlust av 220 kronor per ton eller, för 100,000 lon, sammanlagt 22 miljoner kronor.

På grund av 1942 års förhållandevis goda skörd av stråfoder och fodersäd torde man emellertid icke böra räkna med större omsättning av fodercclhilosa jin sorn motsvarar 200,000 ton arkmassa eller 222,000 ton melasserad och mineraliserad riven vara. Kostnaderna för inköp, rivning och blandning samt transporter, lagring och försäljningsprovisioner för ett parti av sistnämnda storlek uppgå med tillämpning av tidigare angivna priser till sam-

Bihang tilt riksdagens protokoll 19M. / .sami. Nr (i

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

manlagt 59,410,000 kronor. Försäljningspriset å Cellfor MM uppgår för närvarande till 152 kronor 50 öre per ton, motsvarande för 222,000 ton alltså ett belopp av 33,855,000 kronor. Spannmålsbolagets kostnader vid försäljning av nyssnämnda kvantitet fodercellulosa torde följaktligen komma att uppgå till 25,555,000 kronor. I detta sammanhang böra även upptagas kostnader och prisskillnadsförlust å oriven fodercellulosa, som spannmålsbolaget enligt gällande avtal kommer att inköpa under verksamhetsåret men som icke beräknas bli försåld intill årets slut. Den myckenhet fodercellulosa, varom här är fråga, har beräknats till 35,000 ton sulfatmassa med ett inköpspris, beräknat efter 225 kronor per ton, av 7,875,000 kronor. Lagervärdet å denna kvantitet upptages efter 80 kronor per ton till 2,800,000 kronor och prisskillnaden kommer alltså att uppgå till 5,075,000 kronor. Vidare böra upptagas kostnader för lagring av omkring 150,000 ton arkmassa under sex månader med en lagringskostnad av 8 kronor per ton och år eller således

600.000 kronor ävensom kostnader för transport och lossning av 75,000 ton fodercellulosa, som beräknas under sommaren 1943 komma att för lagring transporteras till södra och mellersta Sverige. Sistnämnda kostnader kunna uppskattas till 19 kronor per ton, eller tillhopa 1,425,000 kronor. Slutligen är att beakta, att cellulosafabrikerna med åberopande av viss klausul i gällande inköpsavtal framställt anspråk på en höjning av inköpspriset för fodercellulosa från och med den 1 oktober 1942. Därest en sådan höjning kominer till stånd, torde den medföra en kostnadsökning av cirka 2,600,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för fodercellulosa torde följaktligen kunna komma att uppgå till 35,255,000 kronor.

För omsättning av diverse andra importerade varor än oljekraftfoder ha kostnaderna beräknats till 5 miljoner kronor. Till enahanda belopp, 5 miljoner kronor, har kommissionen uppskattat kostnaderna för omsättning av diverse inhemska varor. Kostnaderna för spannmålsbolagets personal och kontor samt resande kontrollanter m. m. ha beräknats komma att uppgå till

2.300.000 kronor och bolagets räntekostnader till 5,500,000 kronor.

Enligt den nu gjorda beräkningen uppgå spannmålsbolagets sammanlagda kostnader för verksamhetsåret 1942—31/s 1943 till 100,305,500 kronor.

Härav utgöra 57,255,000 kronor kostnader för oljekraftfoder och fodercellulosa samt 43,050,500 kronor bolagets kostnader i övrigt. Huruvida hela nämnda belopp behöver upptagas å budgeten, torde emellertid bli beroende på i vad mån de anslag, som beviljats för spannmålsbolagets verksamhet under verksamhetsåret Vo 1941—31/s 1942, komma att tagas helt i anspråk eller ej. Med hänsyn till att granskningen av spannmålsbolagets bokslut för nämnda verksamhetsår ännu ej avslutats, kan den besparing, som kan komma att uppstå å ifrågavarande anslag, för närvarande ej med säkerhet fastställas. Enligt uppgift från spannmålsbolaget kan emellertid uppkommande besparing preliminärt uppskattas till cirka 18,000,000 kronor.

Mot de beräkningar av kostnaderna i samband med spannmålsaktiebolagets verksamhet, som uppgjorts av livsmedelskommissionen, har jag intet att erinra. Av det beräknade beloppet, 100,305,500 kronor, utgöra 57,255,000 kronor kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa, vilka kostnader skola bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. Av det återstående beloppet, 43,050,500 kronor, synes en viss del kunna täckas genom reservationer å tidigare anvisade anslag för ifrågavarande ändamål. Enligt kommissionens preliminära beräkningar, vilka i detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 8 >

sammanhang kunna godtagas, torde omkring 18,000,000 kronor stå till förfogande för täckande av nyssnämnda belopp om 43,050,500 kronor. Enligt vad tidigare avsetts, skulle nu ifrågavarande kostnader under bolagets verksamhetsår 1 september 1942—31 augusti 1943 ha täckts genom anslag å riksstaten för budgetåret 1943/44. Emellertid har det efter samråd med chefen för finansdepartementet befunnits mera lämpligt, att de kostnader, varom nu är fråga, gäldas av medel som anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. För ändamålet torde alltså böra upptagas ett tilläggsstatsanslag av (43,050,500—18,000,000=) i runt tal 25,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.............................. kronor 25,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[6.] 12. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbruksiåntagare, reservationsanslag. Under denna anslagstitel har lör innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet kan sökande av arbetarsmåbrukslån, om han har tre eller flera barn under sexton års ålder och om hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande av den härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov, erhålla bidrag av statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant bidrag kan också under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av arbetarsmåbrukslån för att läcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag beviljas av egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen — med förmälan, att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 tillgängliga medlen redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av ytterligare 50,000 kronor.

Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet forlsättes även under Departemenuåterstående delen av innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit chefenmåtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare å tilläggsstat lill riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av. . kronor 50,000.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

J. Skogsväsendet.

[7.] 12. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar, reservationsanslag. Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 77,200 kronor, avsett att disponeras för bland annat skogliga produktionsundersökningar (se statsliggaren sid 711).

I skrivelse den 27 augusti 1942 har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ett reservationsanslag å 20,000 kronor för pågående produktionsundersökning i orörda bestånd. Såsom motivering härför har anförts bland annat följande.

Produktionsundersökningama bedrivas vid anstalten efter två linjer, vilka kunna karakteriseras som gamla och nya produktionsundersökningen. Gamla produktionsundersökningen utnyttjar som material de observationer, vilka gjorts å anstaltens fasta gallringsytor, vilka gallras och observeras ungefär vart femte år. Den gamla produktionsundersökningen har emellertid kompletterats med en metod — den nya produktionsundersökningen — som grundar sig på engångsobservation av tillfälliga provytor. För undersökningar av sistnämnda slag utgör kännedom örn tillståndet och produktionen i av gallringar orörda bestånd en oumbärlig förutsättning. Våren 1941 blev det tydligt, att tillgången i landet på orörda bestånd hotade att snabbt försvinna genom av kristiden framkallade stora vedavverkningar. Den nya produktionsundersökningen sattes därför omedelbart i gång beträffande orörda bestånd. Antalet erforderliga provytor bestämdes till lägst 1,000. Vid fältarbetets slut i september 1942 beräknas 700 provytor vara utlagda och 200 ytor praktiskt taget fullständigt undersökta. Det nuvarande årsanslaget för särskilda undersökningar behöver helt tagas i anspråk för övriga med anslaget avsedda ändamål. Undersökningarna i orörda bestånd ha därför måst utföras med anlitande av förefintliga reservationer men dessa äro nu uttömda. För erhållande av dugliga medhjälpare till ifrågavarande undersökningar är det synnerligen angeläget, att arbetet kan börja i god tid nästa vår, förslagsvis den 15 maj.

Med hänsyn till vikten av att ifrågavarande undersökningar komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag förorda, att ytterligare 20,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 20,000.

N. Diverse.

[8.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag. Nionde huvudtitelns kommittéanslag, som för budgetåret 1939/40 var upptaget till 275,000 kronor, nedsattes för budgetåret 1940/41 till 200.000 kronor, för budgetåret 1941/42 till 175,000 kronor och slutligen för inneva-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

rande budgetår till 150,000 kronor. Dessa nedsättningar vidtogos bland annat på grund av att vissa utredningar avbrutits eller förklarats vilande under då rådande förhållanden. Sedermera bär emellertid utredningsarbetet måst återupptagas. Bland utredningar, som för närvarande pågå, må nämnas 1936 års skogsutredning, utredningen rörande lappväsendet, 1940 års Norrlandsutredning, 1942 års björnutredning, utredningen angående den ekonomiska kartläggningen m. m., utredningen inom skogsstyrelsen rörande skogsvårdslagstiftningen samt 1942 års torrläggningssakkunniga. Vidare skola enligt av Kungl. Maj:t meddelade beslut kostnaderna för vissa inom andra departement pågående utredningar delvis gäldas från förevarande kommittéanslag. En i december 1942 verkställd överslagsberäkning har givit vid handen, att hithörande utgifter för löpande budgetår kunna uppskattas till omkring 275,000 kronor. På grund härav torde det nuvarande anslaget böra förstärkas med (275,000 — 150,000 =) 125,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................... kronor 125,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Härdén.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

87 Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 9 a. Flygtekniska försöksanstalten: Anskaffning av vissa maskiner,

reservationsanslag. I skrivelse den 28 augusti 1942 har styrelsen för flygtekniska försöksanstalten hemställt, att för anskaffning av vissa maskiner måtte å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisas ett anslag av 28,000 kronor. Till motivering härav har styrelsen anfört följande.

Under den tid försöksanstalten varit i verksamhet har det visat sig, att verkstadsavdelningens maskinutrustning är otillräcklig för utförandet inom rimlig tid av förekommande arbeten. För avhjälpande av denna brist skulle erfordras följande maskiner, nämligen för instrumentverkstaden 1 fräsmaskin, för maskinverkstaden 1 slip- och polermaskin samt 1 härdugn och för snickeriverkstaden 1 putsmaskin, 1 borr- och fräsmaskin, 1 cirkelsåg och 1 mindre handsåg. Kostnaderna härför kunna beräknas till i runt tal

28,000 kronor. För att icke anskaffningen av ifrågavarande maskiner allt för mycket må fördröjas får styrelsen under hänvisning till de långa^ leveranstiderna hemställa, att medelsanvisningen för ändamålet äskas å tillläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I häröver avgivet utlåtande den 9 september 1942 har statskontoret uttalat, att, därest trängande behov av maskinutrustningens komplettering skul-

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

le finnas föreligga, ämbetsverket icke hade något att erinra mot att medel härför äskades å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Departements- Under nuvarande förhållanden torde det vara särskilt angeläget, att verkchefen. samheten vid flygtekniska försöksanstalten bedrives så effektivt som möjligt. En av förutsättningarna härför är, att anstalten disponerar över en tillfredsställande maskinutrustning. Då förevarande framställning avser åtgärder för avhjälpande snarast möjligt av vissa brister härutinnan, tillstyrker jag att medel för ändamålet ställas till förfogande i enlighet med förslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten: Anskaffning av vissa maskiner å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/ 43 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 28,000.

[2.] 9 b. Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning in. m. av byggnad för en höghastighetstunnel, reservationsanslag. Sedan Kungl. Majit den 7 augusti 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med flygtekniska försöksanstalten låta verkställa utredning rörande uppförande och inredande av en mindre laboratoriebyggnad med en höghastighetstunnel, anmälde styrelsen för flygtekniska försöksanstalten i sin förenämnda skrivelse den 28 augusti 1942, att ett trängande behov förelåge för svensk flygindustri att för vissa undersökningar hava tillgång till en s. k. höghastighetstunnel. Förslag till en sådan tunnel vore för det dåvarande under utarbetande inom byggnadsstyrelsen och försöksanstalten. Kostnaden för densammas uppförande kunde uppskattas till omkring 500,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1942 har anstaltsstyrelsen sedermera anmält, att den dåmera avslutade utredningen utvisade ett medelsbehov för utförande av byggnad för höghastighetstunneln samt för anskaffning av inredning och utrustning av 497,000 kronor, därav 180,000 kronor för byggnaden samt 317,000 kronor för inredning och utrustning. Ur försvarssynpunkt vore det synnerligen viktigt, att tunneln snarast möjligt kunde tagas i bruk. Förhandsundersökningar hade emellertid givit vid handen, att man måste räkna med relativt långa leveranstider för vissa utrustningsdetaljer. Enär med hänsyn härtill största möjliga skyndsamhet med arbetenas igångsättande vore särskilt angelägen, borde medel för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Med skrivelse den 23 september 1942 har byggnadsstyrelsen överlämnat dels den anbefallda utredningen, vilken på byggnadsstyrelsens uppdrag utförts av arkitekten E. L. Lallerstedt i samråd med anstaltsstyrelsen, jämte därtill hörande 11 ritningar och kostnadsberäkning, dels ock av anstalten gjord utredning rörande byggnadens inredning och tekniska utrustning samt kostnaderna härför. I skrivelsen anföres:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

89 Den nu tilltänkta byggnaden är avsedd att anslutas till anstaltens huvudbyggnad. Ett par mindre förrådsrum äro förlagda till källaren, och bottenvåningen upptages till större delen av en stor lokal, avsedd att inrymma höghastighetstunneln. Till detta utrymme gränsar ett motorrum för det maskineri, som skall driva tunnelns propeller, samt ett förvaringsrum för modeller m. m. och ett rum för försöksarbeten. Det sistnämnda rummet går upp genom andra våningen och är i sin övre del anslutet till därstädes belägna arbetsrum för personal.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot vare sig de sålunda upprättade ritningarna eller den å 180,000 kronor slutande kostnadsberäkningen.

Den av anstalten förebragta utredningen rörande laboratoriets inredning och tekniska utrustning jämte å 317,000 kronor slutande kostnadsberäkning undandrager sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Den sammanlagda kostnaden för laboratoriebyggnadens uppförande, inredande och utrustning skulle alltså uppgå till 497,000 kronor.

I häröver avgivet infordrat utlåtande den 23 november 1942 har överbefälhavaren anfört, att, då en höghastighetstunnel vore nödvändig för att flygtekniska försöksanstalten skulle kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodose flygvapnet och flygindustrien med för moderna flygplanskonstruktioner erforderligt underlag, han ansåge sig böra tillstyrka framställningen.

För närmare kännedom örn innehållet i de uti byggnadsstyrelsens skrivelse omförmälda handlingarna, avseende bland annat kostnadsberäkningar, får jag hänvisa till desamma. Här må emellertid omnämnas, att enligt dessa beräkningar höghastighetstunneln kommer att efter färdigställandet draga vissa till 70,000 kronor uppskattade årskostnader, därav 22,200 kronor i löner till en avdelningsingenjör, en ritare och mättekniker och ett laboratoriebiträde samt 47,800 kronor i omkostnader, fördelade med 40,000 kronor å försöksanordningar och modeller och med återstoden 7,800 kronor å elektrisk energi, värme, vatten och övriga expenser.

De höga hastigheter, som numera förekomma inom flygtekniken, särskilt Departements vid störtdykning, ställa utomordentligt stora krav på flygmaterielen. För ett chelenvetenskapligt studium av de problem, som härmed äga sammanhang, använder man sig utomlands av s. k. höghastighetstunnlar, i vilka — vanligen medelst elektriska fläktanordningar — mycket höga vindhastigheter kunna åstadkommas och samtidigt undersökningar i olika hänseenden verkställas å i tunnlarna anbragta flygplansmodeller.

Någon dylik höghastighetstunnel finnes icke för närvarande i Sverige. Enligt min mening, vars riktighet torde bestyrkas av utredningen i detta ärende, är det nödvändigt att denna brist i vår tekniska utrustning med det snaraste fylles. Tvekan lärer icke heller kunna råda därom, att tunneln bör förläggas till flygtekniska försöksanstalten. Jämväl i fråga örn de detaljer, som avse byggnad och utrustning för höghastighetstunneln, kan jag ansluta mig till det föreliggande förslaget, vilket synes upprättat med beaktande av kraven å såväl ändamålsenlighet som sparsamhet. Jag tillstyrker sålunda, att medel anvisas i enlighet med vad anstaltsstyrelsen föreslagit.

Den vid bifall härtill erforderliga medelsanvisningen uppgår till samman-

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lagt 497,000 kronor, därav 180,000 kronor för själva byggnaden och 317,000 kronor för dess inredning och utrustning. Då det är av vikt, att arbetena snarast igångsättas, synas beloppen nu böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

Enär tunneln icke torde bliva färdig att tagas i bruk förrän efter utgången av nästa budgetår, lärer anledning saknas att nu taga närmare ställning till frågan om driftkostnaderna för densamma.

Jag ämnar under kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond, göra framställning om medelsanvisning till byggnaden. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning m. m. av byggnad för en hög hastig hetstunnel å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ................... kronor 317,000.

D. Sjöfart och handel.

[3.] 1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Den av Kungl. Maj:t den 20 mars 1942 fastställda personalförteckningen för lotsstyrelsen upptager, bland annat, tre byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 24. Sagda dag fastställde Kungl. Majit avlöningsstat för lotsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43. Staten upptager bland annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 63,700 kronor.

Såsom framgår av det vid 1943 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden har jag tidigare denna dag tillstyrkt av lotsstyrelsen i skrivelse den 11 november 1942 framlagt förslag att med indragning av en av de nämnda byråingenjörsbefattningarna inrättas en assistentbefattning i lönegraden A 14 vid styrelsen. Lotsstyrelsen har i fråga om berörda byråingenjörstjänst ansett något förordnande å densamma under återstoden av innevarande budgetår icke böra meddelas. Styrelsen har emellertid framhållit, att det vore av största vikt, att styrelsen för återstoden av innevarande budgetår erhölle förstärkning av arbetskrafterna för handhavandet av de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på den nye assistenten. Lönekostnaden för detta ändamål har styrelsen uppskattat till omkring 3,500 kronor. Styrelsen har i anslutning härtill hemställt om medgivande att överskrida den å styrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med nämnda belopp.

Genom beslut den 4 december 1942 har Kungl. Majit dels föreskrivit, att ifrågavarande byråingenjörsbefattning tillsvidare skall hållas obesatt, dels förklarat hinder icke möta för lotsstyrelsen att använda ett belopp av högst 3,500 kronor för täckandet under budgetåret 1942/43 av kostnaderna för den

Kunffl. Maj:ts proposition nr 2.

begärda arbetsförstärkningen, dels ock förklarat sig framdeles vilja efter förnyad framställning av styrelsen meddela beslut angående det överskridande av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, som i anledning därav kunde bliva erforderligt.

Den förstärkning av arbetskrafterna hos lotsstyrelsen, för vilken redogö- Departement*. reise nu lämnats, kommer att medföra en merbelastning på den i styrelsens tiblen. avlöningsstat uppförda posten till icke-ordinarie personal med 3.500 kronor.

Då hänsyn härtill icke tagits vid beräkningen av anslagspostens storlek, torde riksdagens medgivande att överskrida densamma böra inhämtas. Framhållas må, att den sålunda ifrågasatta kostnadsökningen å förevarande anslagspost uppväges av en betydligt större besparing å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för budgetåret 1942/43 överskridas med högst 3,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet-. Sven Forssberg.

.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93 Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 19A3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Härefter anmälas under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anföra därvid statsrådet Domö beträffande den under punkten 1 upptagna frågan samt chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, beträffande de under punkterna 2—4 angivna frågorna följande.

D. Diverse.

[1.] 2 a. Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet genom Svenska gengasaktiebolaget, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 27 februari 1942, nr 143, framlagda förslag anvisade riksdagen (skr. nr 125) till Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet genom Svenska gengasaktiebolaget å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 325,000 kronor. Av detta belopp avsågs 174,807 kronor 3 öre till täckande av nämnda bolags kostnader för verkställda experiment under verksamhetsåret 1940/41 (den 1 juli 1940—den 30 juni 1941) samt 150,000 kronor till täckande av beräknad förlust å bolagets experimentverksamhet under verksamhetsåret 1941/42 (den 1 juli 1941—den 30 juni 1942).

Genom beslut den 30 april 1942 ställde Kungl. Maj:t förenämnda anslag till statskontorets förfogande, att av statskontoret användas dels för utbetalning till Svenska gengasaktiebolaget av 174,807 kronor 3 öre till täckande

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av bolagets kostnader för verkställda experiment under verksamhetsåret 1940/41, dels ock för med anslaget avsett ändamål i enlighet med beslut som Kungl. Maj:t efter framställning av bolaget framdeles ville meddela. Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj:t dessutom åt bolaget att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av bolaget angivna riktlinjer fullfölja den av bolaget bedrivna experiment- och försöksverksamheten.

I skrivelse den 28 november 1942 har Svenska gengasakticbolaget hemställt dels att till bolaget måtte utbetalas förenämnda belopp av 150,000 kronor till täckande av bolagets kostnader för verkställda experiment under verksamhetsåret 1941/42, dels att bolaget måtte, till täckande av förluster å verksamheten under sistnämnda budgetår, utöver nyss sagda belopp erhålla ett anslag av 143,507 kronor 24 öre, dels ock att beräknad förlust å bolagets

experimentverksamhet under verksamhetsåret 1942/43 (den 1 juli 1942_

den 30 juni 1943) måtte täckas med statsmedel intill ett belopp av 250,000 kronor.

Bolaget har till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen följande.

Enligt årsbokslutet per den 30 juni 1942 ha omkostnaderna för bolagets s. k. marinavdelning under verksamhetsåret 1941/42 uppgått till 293,507 kronor 24 öre, vilken summa med (293,507: 24 — 150,000 =) 143,507 kronor 24 öre överskrider det anslag som anvisats av riksdagen för ifrågavarande ändamål.

Orsaken till de sålunda ökade kostnaderna är helt alt hänföra till det förhållandet, att hithörande uppgifter ökat i omfattning. Marinavdelningen (vilken beteckning kvarstår, ehuru den numera är oegentlig) har i själva verket växt ut till en central forskningsanstalt för gengas i landet. Främst har avdelningen agnat sig åt lösandet av sådana frågor, vilka ej alls eller endast i ringa utsträckning bearbetas av andra. Dessa uppgifter ha samtliga varit av sadan betydelse, att bolagets ledning icke ansett sig kunna göra någon gallring av dem. Följden härav har blivit, att avdelningen ökat i omfång. Personalen utgöres sålunda för närvarande av 20 ingenjörer och konstruktoier 7 kontorister och 8 montörer. Förutom ritkontor och administrations- Iokaler finnes laboratorium och monteringsverkstad.

Bland de frågor, som under det gångna året ha blivit lösta av bolaget märkas främst gengasdrift av tvåtaktsmotorer och konstruktioner av en vedgasgenerator med härd av vanligt gjutjärn.

Med det tidigare ombyggnadssystemet för tvåtaktsmotorer, som kommit till användning, ehuru endast i mindre skala, det så kallade vevhussystemet, har följt stor förgiftningsrisk, minskad motorstyrka och hög bränsleförbrukning. Med den inom marinavdelningen utexperimenterade gaspulsatorn ha dessa brister eliminerats.

Tidigare har det gällt nästan som ett axiom, att man vid gengasdrift förlorar 20 30 procent av oljeeffekten. Detta har varit ett ofta framfört argu-

ment mot övergång till gengas och måste väga tungt, enkannerligen då det gäller båtdrift, där icke blott effektförlusten som sådan spelar roll genom minskad fart, utan där även effektförlusten medför minskad sjösäkerhet och i vissa fall omöjlighet att använda de gängse fiskeredskapen. Svårigheten kan emellertid nu sägas vara löst med gaspulsatorn, vilken visat sig kunna giva icke blott oljeeffekt utan till och med högre effekt än oljeeffekt.

Den minskade bränsleförbrukning, som erhålles med gaspulsatorn, med-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för fördelar både i fråga om ekonomi och drifttid. Förbrukningen är cirka 0.7—0.9 kg ved/hästkrafttimme, d. v. s. ungefär hälften mot vid tidigare system utan pulsator. Med ett vedpris av 3 kronor per hl erhålles en utgift för bränslet av 8 öre/hästkrafttimme. Motsvarande utgifter vid drift med motyl 98 äro 61 öre, med motorbrännolja 34 öre och med motortjära 26 öre. Därvid har räknats med ett pris för motyl av 1: 01 kronor/liter, motorbrännolja 1:20 kronor/liter och motortjära 0:65 kronor/liter. En 10 hästkrafters fiskebåt kostar sålunda per driftstimme 0: 80 kronor vid pulsatordrift, 6: 10 kronor vid motyl-, 3: 40 kronor vid brännolje- och 2: 60 kronor vid tjärdrift. Detta exempel haltar emellertid betydligt under nu rådande förhållanden, enär de flytande bränslena ej finnas att tillgå i full utsträckning. Ur räntabilitetssynpunkt medför pulsatordriften därför ännu större fördelar än som framgår av nyssnämnda siffror.

Den ökade drifttiden spelar stor roll speciellt vid fiskebåtarna med sina begränsade utrymmen för bränsle. En fördubbling av längden av fisketurerna måste för fiskets del medföra stora fördelar.

För att icke säkerhetskravet skall eftersättas genom att en gengasdriven båt skall vara hänvisad till enbart gengas, pågå för närvarande försök att såsom reserv kunna tillgripa ett flytande bränsle. Skulle gengasdriften av en eller annan anledning ej fungera, skall ett medhavt reservförråd av flytande bränsle kunna användas, varmed båten i allt fall skall kunna föras i hamn. Dessa försök torde bli avslutade inom kort.

Pulsatordrift har införts på kanalbåtar, mudderverk, fraktfartyg, stenkrossar och sågverksmotorer. Resultaten äro hittills goda.

Alltifrån Svenska gengasaktiebolagets bildande har inom detta arbetats på att få fram en generatorkonstruktion, i vilken nickel- och kromlegerat material icke kommer till användning. Landets lager av nickel och krom äro begränsade, och genom den enorma utvecklingen av gengasdriften ökades anspråken på dessa lager. Statens industrikommission har därför vid upprepade tillfällen skurit ned tilldelningen av sådana metaller för gengasändamål. Med den utformning hittillsvarande vedgasgeneratorer ha, torde en dylik sänkt materialkvalitet medföra en snabbare förslitning av generatorerna, och det är därför av vikt, att det utbytesbehov, som en gång kommer om avspärrningen varar längre tid, kan tillfredsställas utan att ytterligare nickel och krom behöva tagas i anspråk. För nytillkommande ändamål, stationära motorer och båtmotorer är det även av vikt, att lämpliga generatorer kunna ställas till förfogande.

Konstruktivt lia de av bolaget nu framförda typerna möjliggjorts genom att man utnyttjat gjutjärnets goda värmeledande egenskaper, samt att de för den högsta temperaturen utsatta delarna av generatorn givits en sådan utformning, att en invändig isolation erhålles medelst den kolstybb och aska, som bildas vid gasgenereringen. Den mest utsatta delen av härden är dessutom lätt utbytbar utan att svetsning, bultning eller annan infästning behöver tillgripas och kan avpassas för olika motorstorlekar och driftsförhållanden.

Dessa konstruktioner lia tilldragit sig stort intresse, och flera större tillverkare av gengasverk lia förhört sig hos bolaget örn möjligheten att använda sig av dessa. Från bolagets sida är avsikten den, att firmor, som önska tillverka generatorer efter bolagets ritningar, skola erhålla tillstånd därtill mot erläggande av en mindre licensavgift.

Under verksamhetsåret 1941/42 har marinavdelningen installerat gengasverk med 2-taktsmotorer på 20 fartyg av olika slag och på 6 stationära anläggningar (cirkelsågverk och stenkrossar). Vidare har bolaget under sam-

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ma tid levererat ett tiotal gengasverk för båtar, motorlokomotiv, mindre traktorer samt stenkrossar, försedda med 4-taktsmotorer.

En beräkning av den omfattning marinavdelningens experiment- och försöksverksamhet kan komma att få under innevarande verksamhetsår är vansklig. Med stöd av den erfarenhet, som ernåtts under månaderna juli —oktober 1942, kunna dock medelkostnaderna för avdelningen med dess nuvarande omfattning beräknas till cirka 30,000 kronor per månad. Från den sålunda erhållna årskostnaden av 360,000 kronor skall dragas den vinst, som kan beräknas inflyta från avdelningens affärsdrivande verksamhet. Under tiden 1 juli—den 17 november 1942 ha 42 gengasaggregat för olika ändamål beställts hos bolaget. Den beräknade bruttovinsten å dessa försäljningar uppgår till cirka 40,000 kronor. Om försäljningsverksamheten ökar något under återstående del av verksamhetsåret, vilket finnes skäl att antaga, kan den ytterligare vinsten beräknas till 70,000 kronor. Det erforderliga tillskottet för täckande av ifrågavarande kostnader skulle därför uppgå till (360,000 — 40,000 — 70,000 =) 250,000 kronor.

I häröver avgivet utlåtande den 8 december 1942 har statens bränslekommission tillstyrkt bifall till bolagets framställning. Kommissionen har funnit, att resultaten av försöksverksamheten vid bolagets marinavdelning motsvarat högt ställda anspråk, och att någon erinran icke torde kunna riktas varken mot det sätt på vilket de för försöksverksamheten disponerade medlen under bokföringsåret 1941/42 använts eller mot bolagets anslagsberäkningar för kommande verksamhetsår. Kommissionen anförde, att kommissionen från bolaget inhämtat, att omkostnaderna för marinavdelningen under verksamhetsåret 1941/42 ungefärligen fördelat sig på följande sätt:

Löner ..........................................

Lokalkostnader för såväl kontor som experimentverkstad ..........................................

Generatorexperiment ..............................

Motorexperiment ................................

Experiment beträffande gengasdrivna båtar..........

Verktyg och förbrukningsmaterial för experimentverkstaden ........................................

Resor för ingenjörer och montörer i samband med experimenten ...................................

Diverse allmänna omkostnader i samband med experimentverkstaden ................................

c:a 135,000 kronor

» 30,000 »

» 39,000 »

» 19,000 »

» 16,000 »

» 12,000 »

» 18,000 »

» 24,500 »

Summa c:a 293,500 kronor.

Beträffande bolagets experimentella verksamhet har kommissionen anfört följande:

Kommissionen har genom sin gengasbyrå i viss utsträckning varit i tillfälle att följa bolagets konstruktioner och tillverkningar. Såvitt nu kan bedömas torde uppfinningen av gaspulsatorn böra få stor betydelse vid all gengasdrift med tvåtakttändkulemotorer. Effekten å motorn blir avsevärt högre och vedförbrukningen per hästkraft mycket lägre än vid tidigare konstruktioner. Dessa båda moment ha betydelse för alla tvåtakttändkulemotorer men alldeles särskilt för sådana i fiskebåtar.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

97 Gengasbolagets nykonstruktion av härden och härden närliggande delar av vedgasgeneratorn har till syfte att undvika legerat material och samtidigt ernå ökad motorkraft vid höga temperaturer samt möjlighet att utan tidsu Idräkt och för ringa kostnad byta ut den för angrepp mest utsatta delen avhärden. Konstruktionen är visserligen ännu ej slutgiltigt utprovad. Den undergår just i dessa dagar omfattande prov å traktor vid statens maskinprovningar i Ultuna. Det torde ännu vara för tidigt att falla något slutligt omdöme om ifrågavarande härdkonstruktion. Goda utsikter synas emellertid föreligga för att den skall komma att visa sig överlägsen övriga i marknaden förekommande härdkonstruktioner, bl. a. därför att den möjliggör besparing av legerat material. Icke minst med hänsyn härtill synes ett fortsatt energiskt arbete av denna utomordentligt viktiga gengasdetalj vara i hög grad motiverat.

Med anledning av Svenska gengasaktiebolagets förenämnda framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 december 1942 anbefallt statskontoret att, med anlitande av det i det föregående omförmälda reservationsanslaget, till bolaget utbetala 150,000 kronor till täckande av förlust å bolagets experimentverksamhet under verksamhetsåret 1941/42.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Svenska gengasaktiebolagets experimentverksamhet givit goda resultat. Genom utexperimenterandet av den s. k. gaspulsatorn och andra nykonstruktioner ha vissa typer av gengasaggregat kunnat förbättras och möjligheterna att använda gengasdrivna motorer inom skilda områden ökats. Såsom bolaget framhållit ha numera gengasaggregat som äro särskilt lämpliga för inmontering å fiskefartyg framställts. För att stimulera användningen inom fiskerinäringen av sådana gengasaggregat har Kungl. Majit, på sätt framgår av närmast efterföljande punkt, efter framställning av statens livsmedelskommission, nyligen ställt

500.000 kronor till livsmedelskommissionens förfogande för att av kommissionen under vissa villkor och förutsättningar användas till bestridande av kostnader för inköp av och tillhandahållande åt fiskare av ett hundratal av bolaget tillverkade gengasaggregat.

Då tillgången på flytande bränslen, trots de olika åtgärder som vidtagits för framställning därav är knapp, är det av vikt, att en utvidgad användning av gerigas för motordrift kommer till stånd. Gengasaktiebolagets strävanden att genom förbättrade konstruktioner bidraga härtill lia emellertid medfört stora utgifter, vilka endast delvis synas bliva täckta genom inkomster vid försäljning av tillverkade gengasaggregat. Förlusten å ifrågavarande verksamhet under året 1941/42 har enligt vad som av det föregående framgår uppgått till 293,507 kronor 24 öre, vilken till ett belopp av 150,000 kronor täckts av redan beviljat anslag, varför såsom resterande förlust å bolagets verksamhet under nämnda verksamhetsår kvarstår 143,507 kronor 24 öre. För innevarande verksamhetsår beräknar bolaget en förlust av 250.000 kronor, mot vilken beräkning jag icke har något att erinra. Till täckande av de båda verksamhetsårens förluster erfordras sålunda (143,507:24 +

250.000 =) 393,507 kronor 24 öre. Jag förordar att ett till 395,000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll lotti. Isand. Nr 2. 7

Före-

dragande*

98 Kungl. Majlis proposition nr 2.

avrundat reservationsanslag för ändamålet i fråga äskas under elfte huvudtiteln å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att tili Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet genom Svenska gengasaktiebolaget å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationslag av ........................ kronor 395,000.

[2.] 2 b. Inköp av gengasaggregat till fiskebåtar m. m., reservationsanslag. I skrivelse den 20 november 1942 hemställde statens livsmedelskommission om anvisande av medel till inköp av omkring etthundra gengasverk till fiskebåtar och till bestridande av i samband därmed uppkommande kostnader för erforderlig montering och service. Till stöd för framställningen anförde kommissionen huvudsakligen följande.

I den förhandenvarande situationen är det utomordentligt önskvärt, att folkhushållet tillföres så stora mängder som möjligt av fisk. Allt vad som i nuvarande läge kan göras för att intensifiera fisket eller åtminstone hålla det uppe på dess normala nivå bör därför eftersträvas. Möjligheterna härtill äro i särskilt hög grad beroende av om drivmedel i tillräckliga kvantiteter kunna ställas till fiskarenas förfogande. Tydligt är att en reducerad drivmedelstilldelning måste medföra, att fisket endast kan bedrivas i begränsad omfattning. I denna situation har från statsmakternas sida på flera olika sätt försök gjorts att få fiskarena att övergå till gengasdrift. Några nämnvärda resultat härav ha dock icke kunnat noteras. Fiskarena synas ha varit i hög grad obenägna att övergå till detta slags drivmedel. Anledningarna härtill torde vara flera. Sålunda torde från fiskarenas sida stor vikt tillmätas driftsäkerheten, vilken åtminstone tidigare otvivelaktigt ansetts större vid användningen av flytande drivmedel än vid gengasdrift. Tidigare gengaskonstruktioner synas vidare vid inmontering i fartyg hava varit förknippade med en viss förgiftningsfara. Slutligen torde sådana faktorer som nedsatt effekt vid gengasdrift samt kostnaderna för gengasverkets inköp och installation hava medverkat till att antalet gongasdrivna fiskefartyg för närvarande är mycket litet. Vid överläggningar i frågan, som livsmedelskommissionen haft med representanter för statens bränslekommission och Svenska gengasaktiebolaget har från gengasaktiebolagets sida meddelats, att man numera vore i stånd att framställa gengasaggregat lämpliga för inmontering i fiskefartyg, vilka aggregat vore så konstruerade, att de flesta av de tidigare konstaterade olägenheterna vöre eliminerade. För att förmå fiskarena att övergå till gengasdrift ansågs det emellertid vara nödvändigt att genom demonstration av de förbättrade aggregaten övertyga fiskarena om dessas användbarhet för ändamålet. Erfarenheten har visat, att de villkor, som gälla för erhållande av bidrag eller lån av redan anvisade statsanslag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar m. m., icke kunnat locka fiskarena att igångsätta den för dylik demonstration erforderliga provdriften med gengas. Enligt livsmedelskommissionens och bränslekommissionens mening torde det, för att önskat

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

resultat snarast skall nås, erfordras, att provaggregat kostnadsfritt ställas till förfogande för inmontering i fiskefartyg på olika platser inom landet. Inom kommissionerna har man preliminärt räknat med att för erhållande av ett allsidigt belysande och övertygande försöksmateriel ett hundratal aggregat skulle erfordras, fördelade på olika områden i huvudsaklig överensstämmelse med en inom gengasaktiebolaget utarbetad plan. Fiskarena skulle gratis 1'å disponera aggregaten under en tid av ett år mot förbindelse bland annat ali under tiden använda desamma i .största möjliga utsträckning. Efter förloppet av ett år bör vederbörande fiskare äga rätt att till visst överenskommet pris inlösa provaggregalet. Kommissionerna ha för avsikt att inom den närmaste tiden med representanter för fiskarena närmare diskutera hithörande frågor.

Enligt uppgift från gengasaktiebolaget torde samtliga aggregat kunna beräknas vara färdiga att tagas i bruk under försommaren 1943, förutsatt att besked om tillverkningen från kommissionens sida lämnas inom den allra närmaste tiden. Kostnaderna för inköp av aggregat, dessas montering och erforderliga service beräknas uppgå till omkring 500,000 kronor.

Genom beslut den 18 december 1942 fann Kungl. Majit gott dels anbefalla statskontoret att, med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Förstärkning av den civila administrationen m. m. (VII a) och med redovisning under särskild rubrik, till livsmedelskommissionen på rekvisition i mån av behov utbetala 500,000 kronor att av kommissionen användas för bestridande av kostnader för inköp och tillhandahållande åt fiskare av gengasaggregat i huvudsaklig överens stämmelse med vad i skrivelsen föreslagits, dels ock föreskriva att bestämmelser rörande de villkor på vilka fiskarena skulle äga att av livsmedelskommissionen inköpa ifrågavarande gengasaggregat skulle av kommissionen underställas Kungl. Majit, som i samband med prövningen därav ville meddela föreskrifter om redovisningen av inflytande försäljningsmedel.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit är det i nuvarande läge synner- Departement». ligen angeläget att försörjningen med fisk i möjligaste mån tryggas. Ålskil- cAe/ÉWliga svårigheter för fisket föreligga emellertid, bland annat knappheten på flytande bränslen. Olägenheterna därav skulle dock minskas, därest man i större omfattning överginge till att framdriva fiskebåtar med gengas. Från fiskarehåll har emellertid något livligare intresse för sådan övergång icke kommit till uttryck. Det har därför synts angeläget att stimulera intresset härför bland fiskarena. För detta ändamål bär Kungl. Majit från förskottsstat ställt 500,000 kronor till livsmedelskommissionens förfogande att användas för bestridande av kostnader för inköp av ett hundratal för provningsändamål avsedda gengasaggregat och till täckande av vissa i samband därmed uppkommande kostnader för montering och service. Det sålunda anvisade beloppet bör täckas genom anvisande av ett reservationsanslag å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1942/43. Medel sorn kunna komma att inflyta till livsmedelskommissionen genom framlida försäljningar av ifrågavarande gengasaggregat torde böra tillgodoföras anslaget.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av gengasaggregat till fiskebåtar m. m. å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av......................kronor 500,000.

[3.] 5 a. Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag. Genom beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av 4 § allmänna förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, till dess Kungl. Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att ifrågavarande fartyg under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom svenska fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att under samma tid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter angående användningen av desamma. Slutligen förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen meddela beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt

1,050,000 kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för ifrågavarande fartyg.

Sedan det därjämte visat sig, att medel erfordrades för bestridande av engångskostnader för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen samt för löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar, anvisade 1941 års riksdag (skr. nr 203 och 484), efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 56 och 305) under elfie huvudtiteln, till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 636,000 kronor samt å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag av 285,000 kronor, varjämte riksdagen (skr. nr 203) förklarade sig icke hava funnit anledning till erinran mot departementschefens i propositionen nr 56 gjorda uttalande om att eventuellt erforderliga kostnader för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42 skulle få preliminärt utgå från förskottsstat.

I skrivelse den 22 april 1942 hemställde trafikkommissionen, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder i syfte att medel bleve tillgängliga för täckande av kostnaderna för underhållet av ifrågavarande fartygs förutvarande besättningar efter utgången av juni 1942, vilka kostnader av kommissionen beräknades för budgetår uppgå till i lamt tal 150,000 kronor.

Med anledning av denna trafikkommissionens framställning anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 14 augusti 1942 statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik, till trafikkommissionen på rekvisition i mån av behov utbetala högst 75,000 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att av kommissionen mot redovisningsskyldighet användas för underhållet av ifrågavarande fartygs förutvarande besättningar för tiden från och med den 1 juli 1942.

I skrivelse den 5 december 1942 har trafikkommissionen anmält, att det sålunda anvisade beloppet kunde väntas vara utnyttjat i och med ulgången av december 1942, samt hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för ändamålet för tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1943, för vilken tid ett belopp av i runt tal 75,000 kronor erfordrades.

I analogi med vad som ägde rum under budgetåret 1941/42 har Kungl. Maj:! Departement»genom nyss omförmälda beslut den 14 augusti 1942 från innevarande budget- c]iefen. års förskottsstat anvisat medel till gäldande av kostnaderna för underhållet av ifrågavarande fartygs förutvarande besättningar. Det sålunda förskottsvis anvisade beloppet, 75,000 kronor, som beräknats täcka kostnaderna för ifrågavarande ändamål för tiden intill utgången av år 1942, synes nu böra täckas genom anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Medel för ändamålet bliva emellertid erforderliga även för tiden från och med den 1 januari 1943. I enlighet med trafikkommissionens hemställan böra därför ytterligare 75,000 kronor anvisas för återstående del av innevarande budgetår, varför anslaget kan bestämmas till sammanlagt 150,000 kronor.

Med tanke på den ovisshet som råder rörande det fortsatta behovet av medel för ifrågavarande ändamål synes det icke för närvarande lämpligt att äska medel härför av riksdagen för budgetåret 1943/44. Därest medelsbehovet skulle kvarstå även efter ingången av sistnämnda budgetår, torde detsamma få preliminärt tillgodoses från förskottsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av ................................... . kronor 150,000.

[4.] 7 a. Försök med framställning av syntetiskt gummi, reservationsanslag. Sedan statens industrikommission på hösten 1941 i skrivelse till Kungl. Maj:t, under framhållande av svårigheterna att till landet importera för landets behov nödvändigt rågummi, hemställt örn statlig medverkan till utfinnande av metoder för inhemsk tillverkning av syntetiskt gummi, ställde Kungl. Majit den 28 november 1941 från det under elfte huvudtiteln till extra utgifter anvisade reservationsanslaget 25,000 kronor till industrikommissionens förfogande lill bestridande av utgifter för försök med framställning av syntetiskt gummi.

I skrivelse dan 10 juli 1942 anförde industrikommissionen sedermera, att den laboratoriemässiga framställningen av syntetiskt gummi redan i början av år 1942 blivit fullbordad och att den fungerade tillfredsställande samt

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att fabriksmässig tillverkning av sådant gummi planerades, därvid redan kunde fastslås att vissa maskindetaljer i den fabriksmässiga anläggningen med säkerhet komme att erfordras. Kommissionen meddelade vidare, att berörda maskindetaljer, av vilka några hade en synnerligen lång leveranstid, redan delvis funnes tillgängliga men skulle komma att försäljas åt annai håll, därest icke beställning skedde före utgången av juli 1942. Under åberopande härav hemställde kommissionen om anvisande av ett anslag av

500,000 kronor för att inköpa och beställa i det föregående omnämnda maskiner, varjämte kommissionen slutligen framhöll att maskinerna, därest de mot förmodan icke skulle komma till användning, utan större svårigheter skulle kunna placeras på annat håll, även om därvid kanske vissa prisförluster komme att göras.

I anledning av sistnämnda framställning hemställde Kungl. Majit den 17 juli 1942 till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i ali mänhet, med redovisning under särskild rubrik, till industrikommissionen, efter rekvisition i mån av behov, utbetala 500,000 kronor, att av kommissionen användas för inköp av maskiner för tillverkning av syntetiskt gummi.

Industrikommissionen anhöll därefter i en den 18 november 1942 dagtecknad skrivelse att ytterligare medel måtte ställas till kommissionens förfogande för fortsatt försöksverksamhet för framställning av syntetiskt gummi inom landet.

Till stöd för denna hemställan anförde kommissionen följande.

Ifrågavarande försöksverksamhet har hittills bedrivits dels vid fysikaliskkemiska institutionen vid Uppsala universitet, dels ock vid Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås. Kostnaderna för försöken ha hittills uppgått till cirka 106,750 kronor fördelade på följande poster:

Materialkostnader .................................... kronor 56,200

Arbetskostnader ...................................... » 44,300

Förbrukningsmaterial .................................. 2,000

Hyror av apparater.................................... 3,050

Resor och kontorskostnader m. m....................... > 1,200

Av de för ifrågavarande ändamål till kommissionens förfogande stående medlen har hittills utbetalts 47,924 kronor 66 öre. 1 övrigt hava kostnaderna förskotterats av fysikalisk-kemiska institutionen med undantag för vissa ännu icke inkomna räkningar på utfört arbete och beställd materiel. Utöver vad som sålunda här nämnts, beräknas försöken komma att draga följande kostnader.

För polymerisation erfordras viss apparatur. Beloppet är för närvarande omöjligt att bestämt angiva, men torde kunna uppskattas till 15,000 kronor.

Vissa driftkostnader för tillverkning i halvstor skala av cirka 1 kg syntetiskt gummi per timme (steg 3) beräknas för månad komma att uppgå till

7,000 kronor. Kostnader för laboratoriemässig framställning av 1 gram (steg 1) och 50 gram (steg 2) syntetiskt gummi per timme beräknas komma att uppgå till 5,000 kronor för månad. För tiden november 1942—mars 1943 skulle alltså för driftkostnader fordras 60,000 kronor.

103 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För större ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten torde åtgå minst 20,000 kronor.

Sammanställas dessa kostnader, skulle för försöksframstallnmg av syntetiskt gummi t. o. m. mars månad 1943 komma att åtgå 201,750 kronor.

Då industrikommissionen av statsmedel redan uppburit 25,000 kronor och från privata företag ett lika stort belopp, skulle för närvarande erfordras 151,750 kronor, vilket belopp med hänsyn till kostnadernas svårberäknade natur torde böra avrundas till 160,000 kronor.

Med anledning av industrikommissionens sålunda gjorda framställning anbefallde Kungl. Majit den 4 december 1942 statskontoret att, med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Förstärkning av den civila administrationen m. m. (VII a) och med redovisning under särskild rubrik, till industrikommissionen på rekvisition i mån av behov utanordna 160,000 kronor, att av kommissionen jämte tidigare anvisat belopp användas till bestridande av utgifter för försök med framställning av syntetiskt gummi.

Med hänsyn till det kritiska läge, vari landets gummiförsörjning b&iinner Departement*sig till följd av den avbrutna importen av rågummi, har såsom ett önskemål rMfen‘ av största vikt för vår folkförsörjning framträtt upptagandet av en inhemsk tillverkning av syntetiskt gummi. Det har också framstått som en angelägen uppgift för staten att ekonomiskt understödja icke blott den försöksverksamhet som går ut på att ^experimentera effektiva metoder för tillverkning inom landet av syntetiskt gummi utan även, i den mån sådana metoder utvunnits och visat sig ändamålsenliga, en på dessa metoder grundad fabriksmässig tillverkning av dylikt gummi.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det redan i början avår 1942 lyckats att laboratoriemässigt framställa syntetiskt gummi, varefter planer utarbetats för fabriksmässig tillverkning av sådant gummi. Med hänsyn till önskvärdheten att skyndsamt hos vederbörande leverantörer kunna försäkra sig örn erforderlig maskinutrustning fann Kungl. Majit genom beslut den 17 juli 1942 gott att till anskaffande av sådan utrustning från å förskottsstat uppfört kapitalbudgetanslag anvisa 500,000 kronor. Ytterligare medel för den fabriksmässiga tillverkningen synas emellertid bliva erforderliga. Förslag härom torde i sinom tid få föreläggas riksdagen.

De genom förenämnda beslut den 4 december 1942 till industrikommissionens förfogande ställda medlen, 160,000 kronor, lia avsetts till täckande av ännu oguldna kostnader för redan bedriven försöksverksamhet samt för bestridande av blivande utgifter för viss kompletterande försöksverksamhet på området i fråga.

De sålunda anvisade medlen, 500,000 kronor och 160,000 kronor, synas nu böra täckas genom anvisande av två reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, förstnämnda belopp genom anslag å kapitalbudgeten till Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gum-

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mi och sistnämnda belopp genom anslag under elfte huvudtiteln till Försök med framställning av syntetiskt gummi.

Hemställan i vad avser reservationsanslaget till Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gummi torde få göras vid behandlingen av de anslag å kapitalbudgeten som angå folkhushållningsdepartementet. Här hemställer jag nu under åberopande av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försök med framställning av syntetiskt gummi å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................... kronor 160,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Curt Nordwall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105 Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Justitieclepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majli Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1-] a- Ny värmeledning vid kronohäktet i Falun, reservationsanslag. I skrivelse den 2 september 1941 med förslag till anslagsäskanden till 1942 års riksdag för byggnadsändamål vid fångvården hemställde fångvårdsstyrelsen, bland annat, om anvisande av ett reservationsanslag å 65,000 kronor till ny värmeledning och vissa omändringsarbeten vid kronohäktet i Falun. Till stöd för framställningen anfördes:

Vid kronohäktet i Falun har under de senaste vintrarna svårigheter uppstått att tillfredsställande uppvärma kronohäktet. Gjorda undersökningar ha givit vid handen, att den nuvarande värmeledningen, som är mer än 90 år gammal, är fullständigt uttjänt och måste ersättas med en ny samt att i samband därmed även en del mindre kompletteringar i övriga rörinstallationer måste utföras. Härtill kommer, att upphuggning av cellfönster påbörjats vid kronohäktet. Då det är mycket önskvärt att detta arbete får fortsätta men upphuggningen kräver förbättrad uppvärmning av kronohäktet, utgör upphuggningen ytterligare ett skäl för omläggning av värmeledningen.

Kronohäktet i Falun användes för närvarande för förvaring av företrädesvis personer, som dömts för brott mot rikets säkerhet.---

106 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ett bifall till styrelsens förslag om anslag för nu ifrågavarande omändringsarbeten i kronohäktet i Falun skulle vidare innebära, att styrelsen får möjlighet att fullfölja sitt planmässigt bedrivna arbete att i väsentliga avseenden modernisera fängelsebyggnaderna. Styrelsen får erinra om att sådana moderniseringsarbeten utförts beträffande flertalet centralfängelser samt straffängelserna i Uppsala, Kristianstad och Vänersborg och kronohäktena i Luleå, Nyköping och Ystad.

Därest ny värmeledning införes vid kronohäktet i Falun, vilket kräver omfattande håltagnings-, efterlagnings- och andra byggnadsarbeten, böra även de återstående cellfönstren upphuggas och fasaderna repareras.

Något äskande örn anslag för ifrågavarande ändamål framlades emellertid icke för 1942 års riksdag, varvid i statsverkspropositionen (Kapitalbudgeten: bil. 1, sid. 1) anfördes, att de föreslagna arbetena visserligen vore i och för sig behövliga men att behovet icke torde vara så trängande, att det borde tillgodoses under då rådande förhållanden.

I skrivelse den 2 september 1942 har fångvårdsstyrelsen ånyo hemställt, att medel måtte anvisas för nu ifrågavarande ändamål, och därvid beträffande skälen till framställningen i huvudsak hänvisat till sin tidigare skrivelse i ämnet. Styrelsen tillägger, att under den tid, som därefter förflutit, styrelsen vid åtskilliga tillfällen erinrats om nödvändigheten av att arbetena bliva utförda. Det vore enligt styrelsens förmenande förenat med viss risk att ytterligare skjuta på åtgärderna, och därjämte krävde starka humanitära och psykologiska skäl, att upphuggningen av cellfönster ånyo kunde sättas i gång.

Enligt en av fångvårdsstyrelsens arkitekt G. Birch-Lindgren verkställd ny kostnadsberäkning skulle kostnaderna beräknas på följande sätt.

Delvis ny värmeledning ................................ kronor 17,000

Upphuggning av cellfönster ............................ » 7,500

Omläggning av cellgolv, håltagningar, efterlagningar m. fl.

byggnadsarbeten samt målning av celler .............. » 5,700

Reparation av fasader ................................ » 26,000

Oförutsett, arvoden m. m........................ » 8,800

Summa kronor 65,000.

Fångvårdsstyrelsen hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen att till ny värmeledning och vissa omändringsarbeten vid kronohäktet i Falun anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, förklarat sig icke ha något att erinra mot de avsedda arbetena eller de för desammas genomförande beräknade kostnaderna.

Till närmare upplysning rörande behövligheten av ny värmeledning vid kronohäktet har från en ingenjörsbyrå i Stockholm, som av fångvårdsstyrelsen anlitas för konsultationer i ärenden angående värme-, sanitets- och avloppsanläggningar, införskaffats följande beskrivning rörande den befintliga uppvärmningsanordningen därstädes.

Uppvärmning av cellerna sker genom i bjälklaget förlagda rörslingor, genom vilka varmt vatten cirkulerar från i pannrummet uppställda pannor för

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

koks- eller vedeldning. Dessa rör omspolas av luft, vilken från korridoren ledes genom bjälklaget till inblåsningsöppningar vid golv i ytterväggen Den härigenom inkommande luften evakueras från cellerna genom evakueringskanaler vid innervägg.

Då vissa rör äro starkt igenrostade och igenslammade har värmeavgivningen minskats genom minskad genomströmmande vattenmängd och på grund av otillräcklig luftcirkulation genom kanalerna i bjälklaget tillföras vissa celler ej den kvantitet varm luft som erfordras för dessas uppvärmning.

Enligt inhämtade upplysningar erhålles i andra och tredje våningens sydöstra del vid kall väderlek och en temperatur å vattnet i pannorna örn 90° C endast en temperatur av +5° C. I bottenvåningen uppgår då temperaturen till cirka +15° C och i övriga delar av byggnaden till +20° C. För att en dräglig temperatur skall kunna erhållas i själva fängelset måste med det befintliga värmeledningssystemet eldningen av pannorna forceras, varvid temperaturen i ekonomiavdelningen, som värmes medelst radiatorer, installerade vid en betydligt senare tidpunkt än rörslingorna, blir onormalt hög. Bränsleåtgången cirka 1,400 hl koks per år blir härigenom 25 procent större än vid en väl fungerande värmeledning. Merkostnaden genom denna forcering uppgår under nuvarande prisförhållanden för ved till cirka 1,500 kronor per år.

Enligt den organisation av fångvårdens anstalter, som på grundval av 1941 Dep*£fj£nls’ års sakkunnigutredning beslutats av samma års riksdag, skulle normalbeläggningen vid kronohäktet i Falun vara 20 fångar och av häktets 51 celler alltså 31 utgöra reservutrymme. Även om detta reservutrymme under rådande exceptionella förhållanden måste tagas i anspråk i sin helhet, bör därför en viss återhållsamhet iakttagas vid kapitalinvesteringar i anstalten.

Av den nu förebragta utredningen rörande den befintliga uppvärmningsanordningen vid kronohäktet i Falun framgår, att denna ur ekonomiska och andra synpunkter är synnerligen otillfredsställande. Fångvårdsstyrelsens förslag örn ny värmeledning torde därför böra bifallas. Övriga ifrågasatta arbeten, upphuggning av cellfönster och reparation av fasader, äro visserligen behövliga men i nuvarande statsfinansiella läge och med hänsyn jämväl till vad nyss anförts kan jag ej tillstyrka att medel därtill anvisas i denna ordning. Vad angår fönsterupphuggningen erinras, att vid behandlingen under andra huvudtiteln i årets statsverksproposition av frågan om anslag till fångvårdsanstalternas omkostnader, förslag framlagts om uppförande för ifrågavarande ändamål av en särskild anslagspost i fångvårdsanstalten^ omkostnadsstat (sid. 74 f.). Beträffande fasaderna torde man tills vidare böra nöja sig med vad som kan utföras med anlitande av de till löpande underhålls kostnader å fastighetsfondens stat anvisade medlen.

Kostnaderna för ny värmeledning i den omfattning som förutsatts jämte i samband därmed erforderliga byggnadsarbeten kunna, enligt vad arkitekten Birch-Lindgren under band meddelat, beräknas till 30,000 kronor. Då arbetena böra komma till utförande snarast möjligt, torde detta belopp böra an visas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

108 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ng värmeledning vid kronohäktet i Falun å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av..........................kronor 30,000.

[2.] b. Utökning av pannanläggningen vid centralfängelset å Långholmen,

reservationsanslag. I sin under föregående punkt omförmälda skrivelse den 2 september 1942 har fångvårdsstyrelsen jämväl begärt anslag för viss utökning av pannanläggningen vid centralfängelset å Långholmen. Härom anföres:

Den vid centralfängelset befintliga pannanläggningen består av dels två ångpannor, uppställda år 1917, och dels en varmvättenpanna, installerad år 1920. Av förda anteckningar framgår, att varmvattenpannan är i mindre gott stånd. De båda ångpannorna ha svetsats vid tubinfäslningen i bakgavlarna, vilket innebär en påtaglig svaghet. Samtliga pannor äro i mindre gott stånd, och det finnes för närvarande icke någon som helst reserv, om någon av pannorna under den strängare delen av vintern skulle bliva satt ur funktion. Alla reserver för pannanläggningen äro anlitade. Redan för flera år sedan planerades att utöka pannanläggningen med ytterligare en ångpanna, men detta kom icke till stånd. Från tekniskt håll har uttalats, att det synes nödvändigt att en ny ångpanna snarast anskaffas och uppställes intill de befintliga pannorna. Utrymme för ny ångpanna har redan planerats genom erforderliga sprängningar, vilka dock måste något kompletteras. I panncentralen bör dessutom sättas upp en större matarepump som reserv för de båda befintliga, vilka äro delvis förslita och för små.

Att uppskjuta frågan om anskaffande av ny panna vid centralfängelset är enligt styrelsens mening icke försvarligt med hänsyn till de allvarliga konsekvenser, som skulle inträda, därest skada uppkomme på det nuvarande pann systemet.

Kostnaderna för pannanläggningens utökning ha i styrelsens skrivelse uppskattats till 58,000 kronor, därav 45,000 kronor för ny panna, 6,400 kronor för byggnadsarbeten och 6,600 kronor för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande arbete eller de därför beräknade kostnaderna.

Rörande behövligheten av den nya pannan har fångvårdsstyrelsens arkitekt G. Birch-Lindgren under hand avgivit följande utlåtande.

Det framgår att pannorna dels befinna sig i mindre gott skick, dels äro gamla. Man räknar i allmänhet att livslängden för en panna utgör omkring 25 år, och då 2 pannor varit i bruk sedan 1917 har för dessa den kritiska åldern inträtt, medan den tredje pannan är 23 år gammal. Att reserver icke finnas, beror närmast på att år 1933 värmeledning infördes i kronohäktet och därvid inkopplades på panncentralen. Frågan har därefter undan för undan tillspetsats på grund utav pannornas allt högre ålder och de allt kallare vintrarna. Det framgår av vad som ovan sagts, att under sträng kyla varje

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

pannas fulla kapacitet utnyttjas. Skulle under en köldperiod ett fel inträffa på en panna, blir det därför omöjligt att nöjaktigt uppvärma fängelset, vilket torde komma att få allvarliga konsekvenser.

Av utredningen framgår, att den föreslagna utökningen av Långholms- Departemautfängelsets pannanläggning bör komma till stånd snarast möjligt. Anslag för «*«/"*■ ändamålet torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utökning av pannanläggning en vid centralfängelset ä Långholmen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 58,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Thore Wisén.

r •

il

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1, 4, 7, 12 och 14 vore av den natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför därvid chefen för försvarsdepartementet följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

Jl.] 7 a. Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. in., reservationsanslag. I skrivelse 1942: 457 har riksdagen dels godkänt ett vid statsrådsprotokollet över finansärenden för den 29 maj 1942 fogat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43, dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med iakttagande av vad i berörda statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret 1942/43 samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande, dels ock medgivit, att de i beredskapsstaten angivna an-

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slagsbeloppen finge överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skulle inom tjugo dagar samman, träda.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1942 fastställt beredskapsstaten att från och med den 1 juli 1942 lända till efterrättelse såsom förskottsstat, har Kungl. Majit under senare halvåret 1942 såvitt angår det å förskottsstaten under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget å 10,000,000 kronor till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet meddelat beslut rörande anslagets anlitande för bestridande av kostnader för utförande av vissa anläggningar och byggnader. Beträffande samtliga dessa företag gäller, att de nödvändiggjorts av rådande beredskapstillstånd eller erfordrats för stärkande av landets försvarsberedskap.

För reglering av de från förskottsanslaget verkställda utbetalningarna och bestridande i övrigt av kostnaderna för nämnda företag böra liksom tidigare skett medel anvisas under kapitalbudgeten såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfonds respektive delfonder.

Med hänsyn till karaktären av de företag varom här är fråga böra de mot kapitalinvesteringarna svarande avskrivningsmedlen icke tagas i beräkning inom den kostnadsram, som i propositionen 1942: 210 angivits för försvarets utbyggnad under uppsättningsperioden 1942/47.

Under förevarande punkt torde jag få anmäla i följande sammanställning upptagna anläggnings- och byggnadsföretag, som äro av beskaffenhet att böra redovisas under arméförvaltningens delfond av nyssnämnda faslighetsfond. I sammanställningen har angivits det högsta belopp, som för de olika ändamålen må tagas i anspråk från förenämnda förskottsanslag, ävensom tid-

punkten för Kungl. Majits i ärendet meddelade beslut.

Företag Beslutets dag Belopp

1. Uppförande av viss anläggning...................... 30/e 1942 6,900,000

2. Uppförande av baracker vid vissa truppförband...... n/a 1942 212,000

3. Anordnande av lagringsutrymmen för potatis........ u/a 1942 200,000

4. Utbyggnad av vissa lagringsanläggningar för flytande

bränslen ........................................ n/9 1942 820,000

5. Uppförande av ammunitionsförråd.................. 9/io 1942 515,000

6. Verkstadsbyggnader för truppförband................ ,6/io 1942 660,C00

7. Uppförande av förråd för järnvägskrigsbromateriel____13/ii 1942 170,000

Summa kronor 9,477,000

Beträffande det under punkten 6 upptagna ärendet må följande framhållas.

I skrivelse den 6 augusti 1942 gjorde arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse framställning om anvisande av ett belopp av

900,000 kronor för anordnande av verkstäder för underhåll av motorfordon vid vissa armén tillhörande truppförband samt anförde i samband därmed i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

113 Det vöre ofrånkomligen nödvändigt att vid varje truppförband funnes möjlighet att under den kalla årstiden i uppvärmda och för ändamålet lämpliga lokaler utföra vissa enklare underhållsarbeten å i drift varande motorfordon. Vissa förband saknade emellertid lämpliga lokaler härför. Enär arbetena borde utföras i anslutning till fordonens uppställningsplatser syntes det icke lämpligt att förlägga arbetena till civila verkstäder. Det vore även av vikt att möjligheter bereddes truppförbandens personal att själv utföra arbetena i fråga. Det syntes sålunda vara en tvingande nödvändighet att uppföra verkstäder vid vissa i skrivelsen angivna truppförband. För ändamålet erfordrades

900,000 kronor.

Sedan genom försvarsdepartementets försorg föranstaltats om närmare utredning rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna, vilken utredning utmynnade i en kostnadsbesparing med 240,000 kronor, bemyndigade Kungl. Maj:t genom brev den 16 oktober 1942 fortifikationsstyrelsen att för en kostnad av högst 660,000 kronor anordna verkstäder för underhåll av motorfordon vid elva truppförband samt anbefallde fortifikationsstyrelsen att därvid iakttaga vissa av Kungl. Majit meddelade föreskrifter för uppförandet.

Ifrågavarande serviceverkstäder äro avpassade efter behovet under beredskapsförhållanden men avses skola efter beredskapens upphörande utnyttjas för reparation av viss tygmateriel.

För slutligt gäldande av de i sammanställningen angivna kostnaderna torde Departementi enlighet med det ovan anförda ett reservationsanslag av 9,477,000 kronor chefenböra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 9,477,000.

[2.] 7 b. Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1941: 267, punkten 4, framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 364, punkten 4) till nytt garnisonssjukhus i Skövde såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 772,000 kronor. Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Majit arméförvaltningens fortifikalionsstyrelse att — med beaktande av vad som i ämnet anförts i riksdagsskrivelsen och i förenämnda proposition — i samråd med ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse, med anlitande av reservationsanslaget av

772,000 kronor ävensom av de medel, som enligt vad av propositionen fram- B i hang till riksdaqcns protokoll 1943. 1 sami. Nr 2.

114 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ginge Romme att för ändamålet ställas till förfogande av Skaraborgs läns landsting och Skövde stad, gå i författning om uppförande av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde, upptagande jämväl utrymmen för anordnande avtandpoliklinik, tvättanläggning och skyddsrum. Kostnaderna för uppförande av tvättanläggning inklusive inventarier hade i propositionen beräknats till 111,500 kronor.

Under erinran örn vad sålunda förekommit ävensom att enligt propositionen Skaraborgs läns landsting och Skövde stad åtagit sig att bidraga till garnisonssjukhuset med 377,000 kronor respektive 96,600 kronor, varjämte staden kostnadsfritt ställt tomt till förfogande, har arméförvaltningens fortifikationsstyrclse i skrivelse den 22 december 1942 antört i huvudsak följande:

Det utredningsarbete, som jämsides med uppgörande av entreprenadhandlingar till ifrågavarande byggnadsföretag varit nödvändigt utföra, hade av olika skäl blivit synnerligen tidskrävande. Sålunda hade verkställda undersökningar utvisat, att omfattande pålningsarbeten erfordrades å den till förfogande ställda tomten. Då annan lämplig tomt icke kunnat erhållas hade emellertid staden åtagit sig kostnaderna för pålningsarbetet i den mån dessa kostnader vid anbudsinfordran visade sig icke kunna inrymmas inom de föi byggnadens uppförande anvisade medlen.

Vidare hade tidskrävande förhandlingar rörande den elektriska strömleveransen till sjukhuset ägt rum. — Slutligen hade behovet av den till sjukhuset förlagda tvättanläggningen ansetts böra upptagas till förnya^ övervägande sedan av 1942 års militära reparationstjänstutredning framhållits, att tvätten för sjukhusets behov till största delen lämpligen horde förläggas till den centrala tvättinrättning, som avsåges att uppföras för truppförbanden i västra Sverige. Med den i garnisonssjukhuset planerade tvättinrättningen borde således anstå i avvaktan på att reparationstjänstutredningen bleve i tillfälle avgiva förslag i fråga om tvättjänstens ordnande inom försvarsväsendet och erfarenhet vunnits beträffande behovet av anläggningen i fråga. Vidare vore att förutse, att vid blivande centralisering av tvättförfarandet vid truppförbanden befintliga tvättmaskiner vid dessa kunde, därest tvättanläggning vid sjukhuset skulle visa sig erforderlig, nyttiggöras i denna, och sålunda någon nyanskaffning av sådana icke borde ske.

Sedan genom ovannämnda undersökningar erforderligt underlag erhållits för uppgörande av byggnads- m. fl. program, hade fullständiga entrepienadhandlingar utarbetats, varefter styrelsen genom sitt byggnadskontor låtit infordra anbud å sjukhusanläggningen. Enligt de därvid inkomna förmånligaste anbuden kunde kostnaderna för sjukhusets uppförande beräknas till sammanlagt 1,411,070 kronor. Kostnadsökningen — 165,470 kronor — hänförde sig dels till inträffade prisstegringar, dels ock till grundförstärkningsarbeten å den av Skövde stad upplåtna tomten.

Med anledning av det sålunda uppkomna läget hade förhandlingar ägt rum mellan arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser samt representanter för Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott och Skövde stad. Därvid hade Skövde stads representant förklarat sig beredd föreslå stadsfullmäktige, att staden skulle åtaga sig de på grundförstärkningsarbetenas utförande belöpande kostnaderna, utgörande 52,170 kronor. Förvaltningsutskottets representanter hade förklarat sig villiga att föreslå utskottet att bestrida så stor del av de uppkomna prisstegringarna, som i förhållande till av landstinget tidigare beviljat anslag borde ankomma på landstinget och som beräknades till 43,300 kronor. En förutsättning för dessa medgivanden

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vöre emellertid, att statsverket å sin sida åtoge sig att bestrida den på statsverket fallande delen av prisstegringarna, 70,000 kronor, samt att arbetena med sjukhusets uppförande snarast igångsattes.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för garnisonssjukhuset i Skövde, i propositionen 1941: 267 beräknade till 1,245,600 kronor, numera på grund av vissa grundförstärkningsarbeten, som man från början ej haft anledning räkna med, ävensom på grund av inträffade prisstegringar beräknas till 1,411,070 kronor, innebärande en kostnadsökning i förhållande till tidigare beräkningar å 165,470 kronor.

Enligt fortifikationsstyrelsens förslag fördelas kostnadsökningen med 52,170 kronor — motsvarande kostnaderna för grundförstärkningsarbeten — å Skövde stad, 43,300 kronor å Skaraborgs läns landsting samt 70,000 kronor å statsverket. Statens andel i kostnadsökningen överstiger emellertid i realiteten sistnämnda summa nied det belopp, som ursprungligen beräknats för uppförande av tvättcentralen. På de av fortifikationsstyrelsen anförda skälen torde nämligen denna tvättcentral böra ställas på framtiden och för ändamålet beräknade medel tagas i anspråk för byggnaden i övrigt. Kungl. Maj:t har genom beslut den 31 december 1942 bemyndigat styrelsen att igångsätta arbetena med garnisonssjukhusets uppförande i enlighet med fortifikationsstyrelsens nu framlagda förslag. För sjukhusets färdigställande erforderlig ytterligare medelsanvisning, 70,000 kronor, torde böra äskas av riksdagen. Denna medelsanvisning, vilken föranletts av beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut, synes icke böra falla inom den för byggnadsarbeten för armén för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nytt garnisonssjukhus i Skövde å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 70,000.

[3.] 16 a. Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå, reservationsanslag. I propositionen 1941:319, punkten 8, föreslog Kungl. Majit riksdagen att till förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag av 104,000 kronor. Av propositionen framgår, att av anslaget 83,000 kronor beräknades för förvärv av fastigheten Stora Nybo samt visst område av egendomen Harthus, 1,000 kronor för bestridande av lagfarts- och avstyckningskostnader samt 20,000 kronor för vidtagande av vissa kulturarbeten, som angivits erforderliga för att göra de förvärvade områdena tjänliga såsom betesmark. Riksdagen (skrivelse nr 493) anvisade det begärda anslaget.

I skrivelse den 26 september 1942 har arméförv(dtningens fortifikationsstyrelse anmält, att förvärvet av ifrågavarande markområden betingat en

Departementschefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Depuieme littche fen.

sammanlagd kostnad av 83,000 kronor, att såsom avträdesersättning åt arrendatorn av egendomen Stora Nybo utgivits 5,000 kronor, att för bestridande av vissa kostnader i samband med förvärv av markområdena utgivits 117 kronor 15 öre samt att, sedan till chefen för Herrevadsklosters remontdepå utbetalats 15,823 kronor 92 öre för vidtagande av kulturarbeten å den förvärvade marken, av det anvisade anslaget återstode allenast 58 kronor 93 öre. I anslutning härtill har fortifikationsstyrelsen framhållit, att chefen för remontdepån i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 12 augusti 1942 angivit de för kulturarbeten avsedda medlen otillräckliga, beroende på att material- och arbetskostnader undergått en avsevärd stegring sedan medelsbehovet ursprungligen beräknades, samt anhållit örn ett ytterligare anslag å

9.000 kronor för ifrågavarande kulturarbeten. Vidare hade depåchefen i skrivelse samma dag hemställt, att 20,414 kronor 11 öre enligt i skrivelsen angiven specifikation måtte ställas till förfogande för markernas inhägnande och anordnande i övrigt till betesmarker. För egen del har fortifikationsstyrelsen funnit det nödvändigt att de angivna kultur- och inhängningsarbetena m. m. utföras, varför styrelsen hemställt, att i avrundat tal tillhopa (9,000 + 20,500 =) 29,500 kronor måtte för ändamålet ställas till förfogande.

Av skrivelsen framgår, att av beloppet å 20,500 kronor belöpa å stängsel m. m. omkring 9,500 kronor, å brunnar för vattning m. m. omkring 6,000 kronor samt å dikning m. m. 5,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse ursprungligen beräknat kostnaderna för förvärv av förenämnda markområden i enlighet med avgivna försäljningsanbud till (83,000 + 1,000=) 84,000 kronor, däri inräknat kostnader för lagfart m. m. I den skrivelse, däri styrelsen underställde Kungl. Maj:t frågan om förvärvet, angavs, att ägaren till det ena markområdet enligt det angivna anbudet förklarat sig villig att, därest försäljning komme till stånd, lämna arrendatorn till området avträdesersättning. Av nu förevarande framställning framgår, att styrelsen nödgats av statsmedel gälda denna ersättning, uppgående till 5,000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat har anledningen härtill varit den, att ägaren till ifrågavarande markområde vid de slutliga förhandlingarna icke velat stå vid det angivna försäljningsanbudet, därest han själv skulle gälda avträdesersättningen. Kostnaderna för förvärvet av markområdena ha härigenom kommit att uppgå till (84,000 + 5,000 =) 89,000 kronor, eller

5.000 kronor mer än ursprungligen beräknats.

Av utredningen framgår vidare, att erforderliga kulturarbeten å den förvärvade marken beräknas draga en kostnad av (15,823: 92 t- 9,000=) i runt tal 25,000 kronor. Merkostnaden i förhållande till de för ändamålet ursprungligen beräknade medlen, 5,000 kronor, torde i huvudsak vara att hänföra till prisstegring. Jag har intet att erinra mot att ytterligare medel ställas till förfogande för kulturarbetenas genomförande. Den ytterligare medelsanvisningen torde emellertid med hänsyn till den väntade belastningen å det anvisade anslaget kunna minskas till 4,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117 Vad härefter angår styrelsens framställning i vad den avser anvisande av medel för den förvärvade betesmarkens inhägnande m. m. synes vid de ursprungliga beräkningarna rörande kostnaderna för markens förvärvande och iordningställande för avsett ändamål ha förbisetts, att ifrågavarande åtgärder komme att erfordras. Det torde emellertid vara ofrånkomligt att dessa arbeten utföras. Jag har intet att erinra mot de härför beräknade kostnaderna, 20,500 kronor.

Inalles skulle sålunda för fullföljande av ifrågavarande markförvärv erfordras (5,000 + 4,000 + 20,500 =) 29,500 kronor. Erforderlig medelsanvisning synes böra ske såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond. Utgifterna, vilka föranletts av beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut, synas icke böra falla inom den för byggnadsarbeten m. m. för armén för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av..............kronor 29,500.

Marinförvaltningens delfond.

[4.] 18 a. Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört, får jag här för täckning över kapitalbudgeten anmäla i följande sammanställning angivna beslut rörande anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget å

10,000,000 kronor till försvarsväsendets stärkande i allmänhet för nedan-

nämnda byggnadsföretag för marinen, nämligen:

Företag Beslutets dag Belopp

1. Uppförande av vissa byggnader m. m. vid flygplats å

Ostkusten........................................ 11/» 1942 51,000

2. Verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk å Kinne-

l kulle............................................ 20/n 1942 110,000

3. Vissa byggnadsarbeten å Märsgarn .................. 30/i2 1942 645,000

Summa kronor 806,000.

Beträffande det under punkten 2 upptagna ärendet må följande framhållas.

I skrivelse den 4 november 1942 gjorde marinförvaltningen framställning om anvisande av ett belopp av 110,000 kronor för uppförande av en verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk i Kinnekulle och anförde därvid bland annat följande.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Den till flottans skifferoljeverk hörande verkstaden vore inrymd i en förrådsbyggnad. Verkstadens huvudsakliga uppgift vore att utföra förekommande reparationsarbeten å maskiner och ugnar samt gruvdriftens transportanordningar. Erfarenheten hade givit vid handen, att den nuvarande verkstaden icke fyllde det behov, som verkets drift krävde. 1 avsaknad av tillräckliga verkstadsutrymmen måste större reparationsarbeten utföras utomhus, ett förhållande som vid otjänlig väderlek och under den kalla årstiden innebure svåra olägenheter. Reparationsarbetena vore icke blott av mångsidig karaktär utan förekomme även i stort antal. Ovan anförda förhållanden gjorde det ofrånkomligt, att en särskild verkstadsbyggnad uppfördes.

Ämbetsverket hade från fyra firmor infordrat anbud å uppförande av en verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk i enlighet med av marinförvaltningen tillhandahållna ritningar och beskrivning. Vid anbudstidens utgång hade anbud inkommit från två firmor. Verkstaden avsåges få en sammanlagd golvyta av 197 m2 och innefatta mekanisk verkstad, smedja och svetsning, verktygsrum, elektrisk verkstad, kontor, omklädnadsrum för arbetare, matrum samt vissa hygieniska anordningar. Byggnaden skulle uppföras med väggar av tegel samt med bjälklag, grund och bärande konstruktioner för taket av betong. Taket skulle utföras av isolerade lättbetongplattor. Tegelväggarna skulle utvändigt lämnas obehandlade men invändigt putsas och avfärgas. I golvet i den mekaniska verkstaden skulle inbyggas decauvilleräls för transport av material å decauvillevagnar från gruvan. I den mekaniska verkstaden skulle vidare utföras en taktravers med 2 tons lyftkraft, i smedjan och i den elektriska verkstaden taktaljor med 2 tons lyftkraft. I smedjan skulle dessutom en fristående ässja med två fyrar anordnas.

Uppvärmning av byggnaden kunde ske med ånga från den näi'belägna ångkraftcentralen. Det torde vara erforderligt att förse byggnaden med vatten- och avloppsledning samt — med hänsyn till byggnadens placering —- en särskild septisk tank.

Det billigaste anbudet å uppförandet av verkstadsbyggnaden hade slutat å ett belopp av 70,200 kronor. Förvaltningschefen vid flottans skifferoljeverk hade beräknat, att därutöver erfordrades ett belopp av 39,800 kronor för bestridande av med utförande av erforderliga värme- och ventilationsanläggningar i byggnaden, utförande av spår, yttre anslutningsledningar för avlopp, vatten och ånga samt installation av mekanisk utrustning m. m. förbundna kostnader.

Genom beslut den 20 november 19-12 medgav Kungl. Majit, att marinförvaltningen finge för uppförande av verkstadsbyggnaden anlita högst 110,000 kronor av förenämnda förskottsanslag.

Beträffande det under punkten 3 i sammanställningen upptagna ärendet — vilket delvis är av den natur att närmare redogörelse icke bör lämnas till statsrådsprotokollet — må följande framhållas.

I propositionen 1942: 210 har Kungl. Majit anslutit sig till ett av försvarsutredningen framlagt förslag att ersätta den nuvarande förläggningen av viss personal vid Hårsfjärdens depå å logementsfartyg med förläggning i land, vilket erfordrade vissa barackbyggnader. Detta byggnadsbehov har av försvar sutredning en specificerats i en tabell å sid. 530 i utredningens betänkande, angivande en kostnad av tillhopa 315,000 kronor.

I skrivelse den 22 augusti 1942 har marinförvaltningen framlagt förslag till ordnande av förläggningen å Märsgarn. De föreslagna byggnadsåtgärderna,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i 19

vilka åskådliggjorts å skrivelsen bifogade byggnadsritningar och situationsplan, ha närmast motiverats av behovet av ersättningsbyggnad för de lokalutrymmen, som gått förlorade vid jagarbranden å Hårsfjärden den 17 september 1941, och inrymma postexpedition, marketenteri, basexpedition, radioskola, sjukstuga med bostadsrum för sjukvårdspersonal, kylrum och magasin jämte lokaler för ordförande i bildningsrådet, social kurator och frisör. För att få depåns byggnadsfråga ordnad på bästa sätt ur ekonomisk synpunkt hade marinförvaltningen emellertid ansett det lämpligt att i byggnadsprogrammet inarbeta jämväl förenämnda, av försvarsutredningen upptagna byggnadsföretag å Märsgarn. Härutöver hade hänsyn tagits till vissa nya lokalbehov, som föranleddes av marinens omorganisation i övrigt, såsom lokaler för krigsrätt, viss expeditionstjänst, livsmedelsförråd, kylrum och arrest samt utökade förläggningsutrymmen för yrkespersonal. I fråga örn de föreslagna byggnadernas standard hade i största möjliga utsträckning följts 1940 års militära byggnadsutrednings anvisningar.

Kostnaderna för förläggningens ordnande i enlighet med detta förslag hade marinförvaltningen beräknat till 1,335,000 kronor, varav egentliga byggnadskostnader 1,047,000 kronor, kostnader för yttre ledningar m. m. 215,000 kronor, i vilket belopp dock inginge vissa allenast överslagsvis beräknade kostnader, samt administration, oförutsett och diverse 73,000 kronor. Härtill komme kostnader för lös inredning. I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande hade marinförvaltningen ansett, att kostnaderna för de byggnader som närmast vore att anse såsom ersättning för de genom jagarbranden förlorade lokalerna borde bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter; för utförande av de arbeten som av marinförvaltningen upptagits under beteckningen yttre ledningar m. m. borde medel anvisas å tilläggsstat till innevarande års riksstat under det att det resterande medelsbehovet skulle upptagas å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen att Kungl. Majit måtte godkänna det framlagda förslaget till slutgiltigt ordnande av förläggningen m. m. vid Hårsfjärdens depå å Märsgarn enligt ritningarna och situationsplanen samt anvisa medel till ersättningsbyggnader för genom jagarbranden förstörda lokaler från anslaget till oförutsedda utgifter.

I sina framställningar örn anslag under kapitalbudgeten å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat och för nästa budgetår har marinförvaltningen sedermera återkommit till frågan om anvisande av medel till genomförande av byggnadsprogrammet i övrigt.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 19 oktober 1942 gjort viss framställning i fråga örn anvisande av medel till den i det framlagda byggnadsprogrammet ingående radioskolan.

över denna framställning lia statskontoret och 1940 års militära byggnadsutredning avgivit utlåtanden.

Statskontoret bar uttalat sig i anslagsfrågan och därutinnan anfört, alt anslaget till oförutsedda utgifter icke borde komma till användning för bestridande av någon del av byggnadskostnaderna, utan borde medel för uppförande av ersättningsbyggnader för de brunna byggnaderna anvisas å för-

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skottsstat samt täckning för sålunda förskotterade utgifter sedermera äskas avriksdagen.

1940 års militära bgggnadsutredning, som beretts tillfälle att avlägga besök å Märsgarn, har funnit principiella skäl föreligga för tillstyrkande av de ifrågasatta byggnadsarbetena. Mot marinförvaltningens förslag till förläggning av byggnaderna hade utredningen icke något att erinra; vissa jämkningar kunde dock vara erforderliga vid byggnadernas definitiva utstakande för undvikande i möjligaste mån av sprängningsarbeten. Vid granskningen av detaljerna i marinförvaltningens förslag har byggnadsutredningen funnit kostnaderna för de olika byggnadsföretagen kunna något minskas genom begränsningar av vissa utrymmen och förenklingar i utförandet. De totala kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande har byggnadsutredningen beräknat lill 1,190,000 kronor, varav egentliga byggnadskostnader 931,000 kronor, yttre ledningar m. m. 188,000 kronor samt administrationsutgifter och oförutsedda kostnader 71,000 kronor. Med en av utredningen förordad utökning av i programmet ingående förläggningsbaracker för manskap för undvikande i största möjliga utsträckning av dubbelförläggning skulle totalkostnaderna uppgå till 1,220,000 kronor. —- Utredningen har slutligen för sin del uttalat, att den funne de olika detaljerna i det föreslagna byggnadsprogrammet vara lika angelägna att utföra. Byggnadstiden syntes icke böra utsträckas längre än till senare delen av år 1943, varför marinförvaltningen borde bemyndigas att snarast möjligt igångsätta arbetena.

Sedan marinförvaltningen anmodats vidtaga vissa ytterligare utredningar har ämbetsverket den 17 december 1942 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Marinförvaltningen har därvid på övriga anförda skäl vidhållit sina beräkningar av de egentliga bvggnadskostnaderna. I fråga om de under beteckningen yttre ledningar m. m. angivna byggnadsarbetena har marinförvaltningen föreslagit vissa förändringar i det ursprungliga förslaget, innebärande i huvudsak av numera slutförda utredningar föranledda ändrade anordningar av vattenförsörjnings- och sanitetsanläggningarna. De föreslagna förändringarna betinga en kostnadsökning i förhållande till det ursprungliga programmet av 59,500 kronor. Totalkostnaderna för marinförvaltningens förslag skulle härigenom uppgå till (1,335,000 + 59,500=) 1,394,500 kronor. De för bestridandet av dessa kostnader erforderliga medlen föreslås i anvisningshänseende uppdelade så att vad som erfordras för de byggnadsarbeten, vilka närmast äro att anse såsom ersättningsbyggnad för de genom jagarbranden förlorade lokalerna — i runt tal 711,500 kronor — ställes till förfogande från förskottsanslag och återstående medelsbehov — 683,000 kronor — tillgodoses genom anslag direkt å riksstaten för nästa budgetår.

Utöver sålunda angivna byggnadskostnader har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 60,000 kronor erforderligt för anskaffning av viss lös inredning i byggnaderna. Med inräknande av detta belopp jämte omkring

25,000 kronor för yttre telefonledningar m. m. har marinförvaltningen angivit de totala kostnaderna för ifrågavarande ändamål till i runt tal 1,480,000 kronor.

I anledning av vad marinförvaltningen sålunda hemställt har Kungl. Maj:t

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

genom beslut den 31 december 1942 medgivit, att förläggningen för Hårsfjärdens depå å Märsgarn finge inom en kostnadsram av 1,330,000 kronor — däri icke inräknats vissa angivna kostnader för anordnande av yttre ledningar för telefon och i samband därmed stående arbeten eller kostnader för lös inredning — anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med marinförvaltningens i skrivelse den 22 augusti 1942 framlagda förslag med däri i utlåtandet den 17 december 1942 angivna ändringar. Vidare bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen att, med iakttagande av nämnda kostnadsram, träffa avtal om leveranser och vidtaga för byggnadsprogrammets genomförande i dess helhet erforderliga dispositioner i övrigt; och skulle det därvid åligga ämbetsverket att, med beaktande av de av 1940 års militära byggnadsutredning framställda förslagen, vidtaga alla de åtgärder för kostnadernas nedbringande, som vore erforderliga för att kostnaderna skulle hållas inom angiven ram. Slutligen bemyndigade Kungl. Majit genom samma beslut marinförvaltningen att för uppförande av sjukhus, basbyggnad, matinrättning och panncentral samt radioskola ävensom för bestridande av å dessa byggnadsföretag belöpande kostnader för yttre ledningar m. m. och för administration samt oförutsedda utgifter anlita tillhopa högst 645,000 kronor av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet.

Det av marinförvaltningen enligt det föregående framlagda programmetösparte,n«*;sför vissa byggnadsarbeten m. m. vid Hårsfjärdens depå har aktualiserats närmast av förlusten av vissa lokalutrymmen vid jagarolyckan därstädes. Vid uppgörandet av förslag till de byggnader, som måste uppföras i stället för de vid detta tillfälle nedbrunna, har det, såsom jämväl 1940 års militära byggnadsordning framhållit, befunnits av ekonomiska och praktiska skäl nödvändigt att i samband därmed utföra även de byggnadsarbeten, som jämlikt 1941 års försvarsutredning erfordras för att anordna förläggning i land för den nu till logementsfartyg förlagda personalen, ävensom vissa andra byggnadsarbeten. Med hänsyn till ärendets brådskande natur har förskottsstaten ansetts böra tagas i anspråk till den del byggnadsföretagen äro betingade av jagarolyckan, i samband varmed av nyss angivna skäl bemyndigande lämnats marinförvaltningen att inom en kostnadsram av 1,330,000 kronor vidtaga åtgärder för byggnadsprogrammets genomförande i dess helhet. Härvid har dock förutsatts, att byggnadsarbetena, till den del de icke betingas av jagarolyckan, ej igångsättas förrän riksdagen varit i tillfälle att pröva nu förevarande anslagsfråga. Vid bestämmandet av nämnda kostnadsram har Kungl. Majit tagit hänsyn till vissa av 1940 års militära byggnadsutredning förordade reduktioner i byggnadsprogrammet.

Till den del kostnaderna för byggnadsföretaget föranletts av jagarolyckan — 645,000 kronor — äro ifrågavarande byggnadskostnader av den natur att medel för deras utförande icke böra belasta den för byggnadsarbeten för marinen för femårsperioden beräknade kostnadsramen. Täckning för denna förskottsanvisning torde i detta sammanhang böra äskas av riksdagen. För

122 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bestridande av ifrågavarande byggnadskostnader i övrigt, (1,330,000 —

645.000 =) 685,000 kronor, torde medel böra för budgetåret 1943/44 beräknas under investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen. Till denna fråga återkommer jag i samband med den särskilda proposition i ämnet, om vars framläggande för riksdagen jag avser att sedermera göra framställning.

Såsom av redogörelsen för Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1942 framgår äro i där angiven kostnadsram icke inräknade kostnaderna för viss lös inredning i byggnaderna, av marinförvaltningen beräknade till 60,000 kronor. Dessa kostnader torde kunna bestridas av det anslag som må komma att av riksdagen för budgetåret 1943/44 under fjärde huvudtiteln anvisas till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för marinen.

Kostnaderna för dels förutnämnda verkstadsbyggnad vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, vilken funnits böra skyndsamt komma till stånd med hänsyn till angelägenheten av att under rådande förhållanden bereda förbättrade betingelser för verkets oljeproduktion, och dels omförmälda byggnadsarbeten vid flygplats å Ostkusten synas icke böra falla inom femårsperiodens kostnadsram. För dessa kostnader torde jämväl täckning nu böra beredas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................... kronor 806,000.

[5.] 19. Nybyggnader för sjökrigsskolan, reservationsanslag. På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:330 samt 1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 12) har riksdagen till nybyggnader för sjökrigsskolan såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond anvisat tillhopa (2,000,000 + 1,870,000=)

3.870.000 kronor. Av förstnämnda proposition framgår, att anslaget avses för bestridandet av kostnaderna för sjökrigsskolans förläggande till Näsby i huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen i samråd med 1940 års civila byggnadsutredning utarbetat byggnadsprogram med vissa däri i propositionen angivna förändringar.

Genom beslut den 30 december 1941 har Kungl. Majit uppdragit åt marinförvaltningen att med beaktande av vad i propositionen 1941:330 i ämnet anförts låta uppgöra och till Kungl. Majit för fastställelse inkomma med förslag till huvudritningar till de i propositionen förordade ny- och ombyggnaderna samt övriga anläggningar. Sedermera har Kungl. Majit genom särskilda beslut meddelat dylik fastställelse. I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 11 september 1942 på framställning av marinförvaltningen godkänt ett av ämbetsverket framlagt förslag till viss mindre jämkning i förhållande till det i propositionen angivna byggnadsprogrammet med avseende å anordnande i befintliga byggnader av gas-

Kungl. Ataj:ts proposition nr 2.

hus, bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare, båthus, vaktlokal och verkstadsutrymmen, därvid Kungl. Maj:t förutsatt, att kostnaderna för det reviderade programmet skulle rymmas inom ramen för anvisade byggnadsmedel samt att erforderliga medel reserverades för anordnande framdeles av bostad för vaktmästare.

I skrivelse den 18 november 1942 har marinförvaltningen anmält, att de av riksdagen anvisade anslagen icke komme att förslå för utförande av Näsbyförläggningen. Enligt ämbetsverkets beräkningar erfordrades totalt 4,226,400 kronor, eller 356,400 kronor mer än vad för ändamålet anvisats. Marinförvaltningen har i anslutning härtill lämnat en utförlig förklaring till merkostnadens uppkomst. Med utgångspunkt från vad marinförvaltningen därvid anfört har utarbetats följande sammanställning rörande i propositionen 1941:330 beräknade kostnader och de kostnader som marinförvaltningen ansett etablissementets färdigställande komma att draga.

1.

2.

3.

4.

5.

6. 7. 3. 9.

10.

11.

12.

Nija byggnader och anläggningar.

Skolsalsbyggnad nied sjukavdelning och arrest-

lolcaler....................................

Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell

utrustning ................................

2 kaserner för kadetter och aspiranter........

Exercishall ................................

Idrottsbyggnad med bastu....................

Idrottsplats .................................

Korthållsskjutbana ..........................

Gåshus......................................

Båtbrygga ..................................

Stängsel omkring området....................

Bostad för kasernuppbördsman ..............

Bostad för vaktmästare......................

Ombyggnadsarbeten.

Slottet, invändiga ändringsarbeten............

Förvaltarebostaden, ombyggnad till manskaps-

kasern ....................................

Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder för maskinist, vaktmästare och trädgårdsarbetare ....................................

Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare och till gasiius, varjämte ett bränsleskjul ändras till

båthus....................................

Magasinsbyggnad omändras till båthus........

Markförvärv, ulvändiga ledningar, vägar m. m.

IS. Markförvärv ................................

19. Valten-, värme- och avloppsledningar (utvän-

digt) ......................................

20. Elektriska ledningar utvändigt ..............

21. Väganläggningar, cirka 600 meter............

22. Administration och oförutsedda utgifter......

Summa kronor

, 13. | 14.

t 16.

16.

17.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av marinförvaltningens skrivelse framgår vidare, att flertalet av byggnadsplan^ byggnader och anläggningar kontrakterats och igångsatts. Dispositioner ha emellertid ännu icke vidtagits för utförande av de under punkterna 7, 9, 10, 12, 16 och 21 i sammanställningen angivna byggnadsföretagen, representerande byggnadskostnader enligt marinförvaltningens beräkningar av tillhopa 269,400 kronor. Vidare framgår, att av kostnaderna för övriga byggnadsföretag —- däribland administrationskostnader och övriga utgifter — ett belopp av 153,900 kronor ännu icke är slutligen bundet.

Marinförvaltningen har i förenämnda skrivelse beträffande förutsättningarna för byggnadsprogrammets fullföljande framhållit bland annat följande.

Angelägenheten att påskynda färdigställandet av i första hand nödvändiga byggnader och anläggningar för sjökrigsskolans inflyttning snarast möjligt hade helt naturligt tvingat marinförvaltningen att utan dröjsmål igångsätta arbetena i den mån programhandlingar hunnit färdigställas och anbud antagas. Den knappa tid, som stått till ämbetsverkets förfogande för arbetenas planläggning och igångsättande, hade emellertid icke medgivit de förberedande åtgärder och det grundliga genomarbetande av ritningar och beskrivningar jämte detaljkostnadsberäkningar, som eljest skulle ha vidtagits för undvikande av tilläggsarbeten och oväntade kostnadsökningar. I flera fall hade speciella detaljarbeten undantagits från huvudentreprenaderna för ali i besparingssyfte behandlas och utbjudas särskilt. I andra fall hade omöjligheten att inom rimlig tid erhålla vissa materialier tvingat till förändringar i byggnadsprogrammet med därav följande extra kostnader.

Ehuru marinförvaltningen lågt sig vinn om att, så långt ske kunnat, vidtaga förenklings- och besparingsåtgärder, dock utan att anläggningarnas ändamålsenlighet och varaktighet därav bleve lidande, hade det icke kunnat undvikas, att under arbetenas gång krav på tilläggsarbeten och extra åtgärder utöver de i anbuds- och kontraktshandlingarna ingående arbetena m. m. uppstått med därav oundgängliga merkostnader.

Som följd härav samt framför allt på grund av prisstegringar å såväl material som i arbetslöner framstode nu, att byggnadsplanen icke kunde genomföras inom ramen av till marinförvaltningens förfogande ställt anslag.

Den av marinförvaltningen angivna bristen, omkring 357,000 kronor, innefattade icke de tilläggsbelopp, som entreprenörerna vore berättigade att erhålla på grund av deras i anbuden gjorda reservationer för prisförhöjningar å material och i arbetslöner. Utredning om och beräkning av dessa tilläggsbelopp påginge, och vore det marinförvaltningens avsikt, att ingiva särskild framställning i ämnet. Ifrågavarande utredning och beräkning kunde dock icke slutgiltigt föreligga färdig förrän samtliga entreprenadarbeten helt avslutats. Överslagsvis syntes dessa kostnader kunna beräknas till i runt tal

125,000 kronor.

Beträffande de olika i byggnadsprogrammet ingående byggnadsföretagen har marinförvaltningen anfört bland annat följande.

Korthållsskjutbanan vore i byggnadsplanen beräknad kosta 50,000 kronor. Detta belopp motsvarade kostnaderna för en år 1941 utförd ombyggnad av en motsvarande skjutbana å Skeppsholmen. Terrängförhållandena å Näsby, väsentligt ökade transportkostnader, nödvändigheten av säkerhetsåtgärder samt prisstegringar medförde, att för den nya korthållsskjutbanan å Näsby

125 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

måste beräknas ett belopp av 70,000 kronor enligt nuvarande prisläget. — I byggnadsplanen inginge en båtbrygga med ett belopp av 30,000 kronor. Med hänsyn till att muddringsarbeten i Näsby viken kunde visa sig nödvändiga, vilka arbeten av tekniska skäl syntes böra föregå ett permanent utförande av erforderliga båtbryggor och vilka otvivelaktigt komme att draga större kostnader än de i byggnadsplanen upptagna, ansåge marinförvaltningen ändamålsenligt att tillsvidare och tills erfarenhet vunnits örn lämplig plan för bryggornas utförande medelst användande av från örlogsvarvet lånad pontonmaleriel e. d. anordna provisoriska båtbryggor, varvid uppkommande kostnader avsåges att bestridas av byggnadsanslaget. — Beträffande i byggnadsplanen ingående stängsel omkring området för ett beräknat belopp av

20,000 kronor finge marinförvaltningen framhålla, att kostnaden för ett effektivt stängsel med erforderliga fyra grindar, varav huvudentréns grind syntes böra få grindstolpar av betong, med nuvarande material- och arbetspriser uppginge till omkring 30,000 kronor. — Bostad för vaktmästare, vartill medel enligt förenämnda beslut den 11 september 1942 skulle av marinförvaltningen reserveras av byggnadsanslaget, uppginge till 27,000 kronor.

Ombyggnadsarbetena i slottet vore i byggnadsplanen upptagna med en kostnad av 50,000 kronor. Med stöd av anbud och detaljberäkningar komme kostnaderna för omändrings- och iståndsättningsarbeten, ehuru dessa av marinförvaltningen begränsats i den utsträckning, som nu kunde anses lämpligt, att uppgå till omkring 130,000 kronor. Det förhållandevis goda tillstånd, vari slottet till synes befann sig i fullt möblerat skick vid den besiktning, som föregick utredningen örn Näsby, hade icke till fullo motsvarats av verkligheten, sedan slottet tömts på inredningen. Sålunda hade parkettgolven visat sig i behov av reparation. Samma gällde tapetserade rum, som företedde ett dåligt skick, sedan den bortskaffade inredningen blottat bristfälligheterna. Snickeri och takputs i vissa rum erfordrade likaledes iståndsättning. Målningsarbeten i avsevärd omfattning vore^ nödvändiga i samband med ändringsarbetena. Den sanitära inredningen måste kompletteras med hänsyn till erforderliga nya toalettavdelningar samt ventilation m. m. för en kostnad enligt anbud av omkring 22,000 kronor. Iståndsättning av ordersalen (aulan, f. d. tavelgalleriet) med anordning av filmrum, akustikens förbättrande samt ordnande av förbindelserna till ordersalen såväl från slottet som utifrån krävde en kostnad av 23,600 kronor enligt anbud. Sistnämnda arbete vore ännu icke kontrakterat. Till utförande hade marinförvaltningen hittills beställt arbeten för tillsammans 46,900 kronor.

Förvaltarebostadens ombyggnad till manskapskasern betingade oaktat förmånligt ombyggnadsanbud en kostnad av 94,600 kronor inklusive sanitet, ventilation och belysning, i stället för beräknade 55,000 kronor. 1 kostnaden inginge anordnande av en enkel tvättstuga i befintligt källarutrymme för inom etablissementet boende befattningshavare. Den förhållandevis stora kostnadsökningen kunde endast förklaras av den kända svårigheten alt tillfredsställande beräkna ombyggnadsarbeten, som i regel medförde betydande tilläggskostnader.

Omändring av vissa befintliga mindre byggnader till bostäder för trädgårdsarbetare och maskinist samt till verkstäder, gåshus och båthus beräknades på grund av bland annat inträffade prisökningar komma att kosta 47,400 kronor i stället för i byggnadsplanen upptagna 37,000 kronor.

Beträffande kostnaderna för yttre vatten- och avloppsledningar hade samarbete ägt rum med Täby kommun och resulterat i överenskommelse örn i vissa avseenden gemensamma ledningar och anläggningar och därmed sammanhängande fördelning av kostnaderna. Ehuru förmånligt samarbete så-

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lunda ägt och ägde runi, komme dock ledningsprogrammet att för marinförvaltningen medföra en kostnad, som beräknades överstiga vad som i den ursprungliga kostnadstablån beräknats för utvändiga vatten-, värme- och avloppsledningar. Totalkostnaderna för dessa ledningar kunde dock nu ej exakt fastställas, enär kostnaderna för de Täby kommun påvilande arbetena ännu ej vore för marinförvaltningen fullt kända. Totalkostnaderna hade approximativt beräknats till 213,000 kronor. — Merkostnaden för utvändiga elektriska ledningar sammanhängde bland annat med den tekniska nödvändigheten att i kopparbesparingssyfte omändra fördelningsnätet och insätta en extra transformator. I totalkostnaden inginge kostnad för anslutning till distributionsföreningens kraftnät med 5,000 kronor. — Till väganläggningar vore i byggnadsplanen upptaget ett belopp av 25,000 kronor. Av vägexpert utförda detaljkostnadsberäkningar för en betryggande iståndsättning av de av byggnadsarbetena svårt sönderkörda vägarna inom slottsområdet jämte övriga i den fastställda vägplanen ingående arbeten uppginge till 45,000 kronor. Detta belopp avsåge endast förstahandsarbeten. Härutöver erfordrades emellertid för nödvändiga planeringsarbeten runt vissa byggnader, gallrings- och iståndsättningsarbeten jämte grusning i parken samt allmänna avsnyggningsarbeten inom området i övrigt ett belopp av lägst 20,000 kronor. Merkostnader för hithörande arbeten uppgår därigenom till 40,000 kronor.

Vidkommande slutligen administrationskostnader och oförutsedda utgifter hade marinförvaltningen beräknat ett belopp av 45,600 kronor för vissa iståndsättningsarbeten. Sålunda inginge i Näsby slottsområde vissa byggnader och anläggningar m. m., som av flera skäl måste föranleda iståndsättningsåtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt kunna utnyttjas av sjökrigsskolan. Den gamla magasinsbyggnaden, som vöre av kulturhistoriskt värde, erbjöde lämpliga utrymmen för förråd och borde tillsvidare kunna utnyttjas även till brandmaterielbod m. m. Vissa iståndsättningsarbeten behövde emellertid vidtagas för att förekomma skadegörelse genom nederbörd, frost m; m., varjämte erfordrades inredningsarbeten samt indragande av värme från den till byggnaden framdragna värmekulverten. — Under den tid, då i byggnadsplanen ingående vägarbeten komme att pågå, måste provisoriska åtgärder vidtagas för att möjliggöra trafik mellan byggnaderna inom området samt transporter till etablissementet. — Fruktträdgården samt köksträdgården behövde iståndsättas efter av byggnadsarbetena förorsakade skador, för att kunna utnyttjas i livsmedelsproducerande syfte för sjökrigsskolans räkning. — Den till slottsområdet hörande öppna jorden, som hittills varit utarrenderad, måste plöjas och besås med gräsfröblandning för att snarast möjligt kunna användas som exercis- och övningsfält. — Det vid stranden liggande f. d. båthuset eller brygghuset borde ävenledes iståndsättas för att kunna utnyttjas som förråd eller dylikt. — I slottsparken ingående värdefulla skulpturer, renässansbrunn, fontän och »parkteater» krävde slutligen renovering och skyddsåtgärder för att icke taga skada.

Marinförvaltningen har slutligen anmält sin avsikt vara att framdeles inkomma med medelsäskande för tillgodoseende av vissa av chefen för sjökrigsskolan såsom erforderliga ansedda ytterligare anläggningsarbeten för sjökrigsskoleetablissementet.

Marinförvaltningen har — under erinran att ett belopp av ytterligare

125,000 kronor torde erfordras för täckande av entreprenörernas krav på grund av deras i anbuden gjorda reservationer för prisförhöjningar — nu hemställt örn dels ett anslag å 357,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 1

för budgetåret 1942/43, dels ock rätt för ämbetsverket att, i avvaktan på riksdagens beslut, förskottsvis disponera nämnda belopp att sedermera ersättas av det sålunda begärda tilläggsstatsanslaget.

19i0 års civila bgggnadsutredning Ilar i utlåtande den 9 december 1942 anfört bland annat följande:

I syfte alt vinna en omedelbar uppfattning örn det sätt, på vilket byggnadsarbetena vid Näsby slott bedrivits, hade utredningen besökt byggnadsplatsen och tagit närmare kännedom örn de olika förhållanden, som i marinförvaltningens framställning berördes. Därvid hade utredningen kunnat konstatera, att byggnadsarbetena utförts med anmärkningsvärd snabbhet, ävensom att nödig återhållsamhet ifråga om material och utförande i stort sett präglade anläggningen. En jämförelse mellan de skissritningar, som utförts i samråd med utredningen, och den slutliga planen uppvisade visserligen vissa avvikelser. Därvid hade emellertid icke några egentliga utvidgningar kommit till stånd; allenast i fråga om sjuksalsbyggnaden hade en minskning av antalet sjukplatser från 19 till 14 vidtagits utan att en därav betingad minskning av byggnadskroppen skett. I stället hade förläggningen jämkats från 6-sängssalar till den dyrbarare anordningen med 4-sängssalar.

I propositionen 1941:330 hade samtliga nu ifrågakommande nybyggnadsarbeten (jfr sammanställningen 1—5 och 11) beräknats till 2,800,000 kronor, medan kostnaderna, sådana de av marinförvaltningen redovisats, skulle uppgå till 2,861,700, däri inräknat ett belopp av 27,000 kronor (jfr sammanställningen 12) för en ännu icke uppförd vaktmästarbostad. I och för sig syntes sålunda de förutberäknade kostnaderna ha ganska väl hållits, i betraktande av den prisstegring, som inträtt under tiden mellan kostnadsberäkningarna och entreprenaderna. Den förefintliga differensen, 61,700 kronor, understege den faktiska kostnadsstegringen under nämnda tid.

Å andra sidan ville utredningen icke fördölja, att möjligheter otvivelaktigt förelegat att hålla kostnadsramen för nybyggnadsverksamheten. Sålunda borde vissa närmare angivna förenklingar kunnat vidtagas i åtskilliga hänseenden utan att ändamålsenligheten på något mera påtagligt sätt behövt eftersättas. Kostnaden för vaktmästarbostaden, 27,000 kronor, vore anmärkningsvärt hög. En dylik bostad syntes med nuvarande kostnader kunna uppföras för 23,000 kronor. Utredningen förordade, att, med hänsyn till att såväl en kasernuppbördsman som en maskinist vore boende inom området, vaktmästaren hänvisades att själv sörja för sitt bostadsbehov.

Såsom nyss antytts, hade nybyggnaderna endast i ringa män föranlett den merkostnad, som i framställningen beröres. Till en avsevärd del betingades merkostnaden av drygare utgifter för utvändiga vatten-, avlopps- och värmeledningar, 108,000 kronor, samt utvändiga elektriska ledningar, 13,000 kronor. Merkostnaderna i fråga undandroge sig utredningens närmare bedömande och syntes i nuvarande läge få täckas genom förstårkningsanslag.

Vad därefter anginge ombyggnadsarbetena, ville utredningen ej motsätta sig, att tvättstuga anordnades i manskapskasernen för en kostnad av 3,000 kronor. I fråga örn arbetena i slottsbyggnaden syntes avsevärda reduktioner i det numera starkt utökade ombyggnadsprogrammet kunna och böra vidtagas. Ett belopp av 46,900 kronor hade angivits såsom redan disponerat av det belopp å 50,000 kronor, sorn för ändamålet beräknats. Av de ytterligare planlagda arbetena ville utredningen icke motsätta sig, att anordningar vidloges för filmrum i anslutning till ordersalen samt lör förbindelserna till denna, medförande en beräknad kostnad av 23,600 kronor. Utöver redan kontrakterade arbeten syntes för nödvändiga översynsarbeten (målningens påbättrande, reparation av vissa golv m. m.) belia skäligen avses ett belopp

]28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av 14,500 kronor. Sammanlagt skulle sålunda för slottets iståndsättande behöva disponeras ett belopp av (46,900 + 23,600 + 14,500 =) 85,000 kronor,

I förhållande till marinförvaltningens förslag skulle här kunna uppnås en besparing av (130,000 — 85,000 =) 45,000 kronor.

För åtskilliga mindre byggnaders iståndsättande (jfr sammanställningen 8, 15 och 17) hade ursprungligen beräknats ett belopp av 37,000 kronor, vilket nu äskades förhöjt med 10,400 kronor (jfr sammanställningen 16). Utredningen ansåge, att de planlagda åtgärderna i nuvarande läge borde och kunde begränsas och posten skäligen upptagas till 40,000 kronor, vilket visserligen utgjorde en förhöjning med 3,000 kronor men i förhållande till äskandet en reduktion med 7,400 kronor.

I fråga om de poster, som i övrigt begärdes uppräknade, ville utredningen . framhålla, att kostnaderna för kortliållsbanan, 50,000 kronor, syntes så höga, att en ökad medelstilldelning icke borde ifrågakomma. Möjlighet syntes forelius3 att genom medverkan från sjökrigsskolan framdeles genomföra anläggningen, eventuellt något förenklad, på ett tillfredsställande sätt inom den beräknade kostnadsramen. Utredningen avstyrkte alltså framställningen i denna del.

Med beaktande av vad marinförvaltningen upplyst, syntes anledning nu saknas att beräkna särskilda medel för båtbrygga, och de för ändamålet reserverade medlen, 30,000 kronor, torde lämpligen disponeras för bestridande av andra utgifter för anläggningen.

Vidkommande områdets inhägnande syntes de beräknade kostnaderna för stängsel icke behöva överskridas, därest anordningarna begränsades till vad av utredningen tidigare förordats och i propositionen upptagits. Stängsel av den föreslagna typen hade, efter vad för utredningen upplysts, ansetts tillfyllest vid nya kasernanläggningar inom armén. Utredningen avstyrkte alltså ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Vad därefter beträffar våganläggningarna inom området, mötte det för utledningen vissa svårigheter att avgiva ett bestämt omdöme. Enligt utredningens mening kunde dock det framlagda programmet tåla någon begränsning. Sålunda synes iståndsättningen böra inskränkas till sådana vägsträckor, som regelbundet trafikerades med tyngre fordon. Likaledes borde tillses, att vägbanan icke gjordes onödigt bred. Överslagsvis syntes en vägsträcka av omkring 700 m böra iståndsättas. Kostnaderna kunde uppskattas till i avrundat tal 18,000 kronor. För grusning av övriga vägar syntes ett belopp av 7,000 kronor och för oundgängliga planeringsarbeten ett belopp av 10,000 kronor vara tillfyllest. Utredningen förordade, att för ändamålet beräknades (18,000 + 7,000 + 10,000=) 35,000 kronor eller 10,000 kronor utöver det ursprungligen beräknade beloppet, 25,000 kronor.

Vad slutligen anginge posten administrationskostnader och oförutsedda utgifter, hade marinförvaltningen påyrkat en höjning av densamma till 283,700 kronor eller med 10,700 kronor. Till motivering härför hade erinrats, att vissa iståndsättningsåtgärder, som icke upptagits i byggnadsplanen, lämpligen nu borde vidtagas. —Det läge i sakens natur, att de åsyftade åtgärderna vöre av beskaffenhet att innesluta viss tänjbarhet i avseende å den omfattning, vari de komma till utförande. Inledande av värme i magasinsbyggnaden kunde utredningen icke finna oundgängligen nödvändigt, särskilt som forradslokalerna i nybyggnaden väsentligen utökats genom anordnade av källarutrymmen i större omfattning än som enligt planen skulle ske. Båthuset eller brygghuset synes icke böra iståndsättas. Delvis borde övriga arbeten kunna utföras såsom underhållsarbeten. Anledning att uppräkna posten oförutsedda utgifter saknades alltså, då densamma i allt fall genom lämplig be-

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

gränsning av nu omhanjllade åtgärder syntes lämna utrymme för oundgängligen erforderliga oförutsedda arbeten.

Sammanfattningsvis har utredningen framhållit, att erforderligt tilläggsanslag syntes kunna beräknas på följande sätt (inom parentes angivna siffror hänföra sig till förestående sammanställning):

Nybyggnadsarbeten (1—5) ............................ kronor 34,700

Ombyggnad av slottet (13) ............................ » 35,000

» » manskapskasern (14) .................. » 39,600

» » övriga hus (8, 15, 17) .................. » 3,000

Vatten-, värme- och avloppsledninger (19) .............. » 108,000

Elektriska ledningar (20) ............................ » 13,000

Väganläggningar (22) ................................ » 10,000

Kronor 243,300.

Härifrån borde emellertid avgå beräknade kostnader för båtbrygga, 30,000 kronor, samt redovisat överskott å idrottsplats, 37,000 kronor, vadan det erforderliga tilläggsanslaget skulle kunna begränsas till högst 176,300 kronor.

Därest framställning till riksdagen erfordrades rörande medel för gäldande av de tilläggsbelopp, som enligt entreprenadkontrakten tillkomme vederbörande entreprenör, överslagsvis angivna till 125,000 kronor, torde detta lämpligen böra ske i nu förevarande sammanhang.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att ett genomförande av det i pro- Departementspositionen 1941: 330 i princip godtagna byggnadsprogrammet för sjökrigs- chelenskolans etablissement vid Näsby icke kan ske inom den i propositionen angivna kostnadsramen av 3,870,000 kronor. Till en del synes detta bero på inträffade prisstegringar. Såsom en bidragande orsak torde jämväl kunna angivas, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna på grund av ärendets brådskande karaktär icke kunde av marinförvaltningen i detalj genomarbetas. Till viss del synes vidare den av ämbetsverket anmälda kostnadsökningen bero på först under byggnadsarbetets gång upptäckta bristfälligheter å de byggnader, som förvärvats i samband med inköpet av Näsby slottsegendom. Marinförvaltningen har uppskattat merkostnaden för etablissementets anordnande i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen 1941: 330 angivet byggnadsprogram till i runt tal 357,000 kronor, däri dock icke inräknats det belopp, som kan tillkomma entreprenörer på grund av prisstegringar efter entreprenadanbudens antagande. Sistnämnda kostnader har ämbetsverket preliminärt uppskattat till omkring 125,000 kronor.

Vid övervägande i vilken utsträckning ytterligare medelsanvisning bör ifrågakomma för sjökrigsskolans nya etablissement bör bemärkas, att — enligt vad marinförvaltningen anfört — beträffande en del av de hittills anvisade medlen bindande dispositioner icke ännu vidtagits. En viss rörelsefrihet synes därför föreligga vid bedömandet av det ytterligare erforderliga medelsbehovet.

För ombyggnadsarbeten inom slottet har marinförvaltningen enligt det föregående beräknat ett belopp av 130,000 kronor (tidigare beräkning slutade å

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr 2.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

50.000 kronor). 1940 års civila byggnadsordning har tillstyrkt ett tilläggsanslag av 35,000 kronor, innebärande en sammanlagd medelsanvisning för detta ändamål av 85,000 kronor. För egen del finner jag mig böra på grundval av från marinförvaltningen ytterligare inhämtade upplysningar för ändamålet beräkna ett belopp, som med 25,000 kronor överstiger det av byggnadsutredningen angivna, men förutsätter härvid, att behovet av ombyggnadsarbeten inom slottet skall efter framställning av marinförvaltningen i detalj prövas av Kungl. Maj:t. — Marinförvaltningen har, såsom av handlingarna i ärendet framgår, utgått från att med utförande av permanenta båtbryggor bör tills vidare anstå och förutsatt, att båtbryggor skulle tills vidare anordnas med lånad pontonmateriel. Civila byggnadsutredningen har i anslutning härtill föreslagit, att medel för ändamålet icke skola upptagas vid tilläggsanslagets beräkning. Från marinförvaltningen har jag under hand inhämtat, att ämbetsverket avser att från det för ändamålet i dess beräkning upptagna beloppet av 30,000 kronor bestrida kostnader för förhyrande och transporter m. m. av pontonmateriel, tillhörig Stockholms stad. Härvid ha hyreskostnaderna beräknats till 4,400 kronor per år, vartill kommer en engångsutgift å 8,800 kronor för utläggning och förankring av pontonerna m. m. Kostnaderna för inköp av pontonmaterielen ha beräknats till

80.000 å 90,000 kronor. För egen del finner jag det böra undersökas, om icke för en förhållandevis ringa kostnad utan förhyrande av pontoner tjänliga provisoriska pontonanordningar kunna åstadkommas. I avbidan på slutförandet av denna undersökning anser jag mig böra beräkna för detta ändamål ett belopp av 30,000 kronor eller sålunda samma belopp som marinförvaltningen äskat. Då byggnadsutredningens anslagsberäkningar i vissa avseenden, speciellt vad gäller väganläggningar, synas väl snäva, anser jag mig böra beräkna ett belopp av 15,000 kronor utöver utredningens förslag. I övrigt biträder jag i huvudsak utredningens förslag och beräknar alltså det erforderliga tilläggsanslaget till (176,300 + 125,000 + 25,000 + 30,000 + 15,000 =) i runt tal 370,000 kronor. Detta belopp bör inräknas i kostnaderna för femårsplanens genomförande (jfr propositionen 1942:210, sid. 591).

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader för sjökrigsskolan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ................................ kronor 370,000.

[6.] 19 a. Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag. På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:221, punkten 7) anvisade riksdagen (skrivelse nr 360) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond ett reservationsanslag av 1,787,000 kronor till modernisering av vissa

Kungl Maj:ts proposition nr 2.

marinens verkstäder m. m. Av propositionen framgår, att av anslaget ett belopp av 325,000 kronor avsågs för modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna vid Stockholms örlogsvarv. Nämnda belopp hade av marinförvaltningen ansetts erforderligt för moderniseringens genomförande. Försvarsväsendets verkstadsnämnd åter hade i avgivet utlåtande i ärendet framhållit, att det av marinförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet syntes vara i knappaste laget, bland annat av den orsaken att såväl byggnads- som maskinpriser avsevärt stigit sedan det av marinförvaltningen upprättade förslaget till moderniseringsåtgärder kostnadsberäknats. Jag fann emellertid moderniseringen böra komma till stånd inom ramen för de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 rörande vissa medelsäskanden å tillläggsstat för innevarande budgetår har marinförvaltningen framhållit, att det redan vid första anbudsprövningen visat sig att av verkstadsnämnden framförda farhågor besannats. Den ursprungligen planerade moderniseringen hade nu genomförts så långt anvisade medel tillåtit, därvid vissa av 1940 års militära byggnadsutredning anvisade möjligheter till förenklingar iakttagits. Vissa kompletteringsarbeten återstode emellertid för att verkstäderna skulle kunna rationellt utnyttjas. Härutinnan har marinförvaltningen anfört följande.

De synnerligen svårberäknade grundförhållandena krävde förstärkningsarbeten, vilka kostnadsberäknats till 13,000 kronor. Delar av byggnaderna hade måst förläggas på berg, medan andra delar vilade å en på lerbädd utfylld stenbänk. De ojämna elasticitetsegenskaperna kunde medföra sättningar, som äventyrade byggnadsverkets bestånd. Betongpelare måste nedföras till fast underlag och grundmurarna avlastas på dessa. — Ett till anläggningen hörande skyddsrum måste förses med innertak, vilket beräknades medföra en kostnad av 3,500 kronor. I anläggningen ingående hylsskjul borde utbyggas till full storlek, vilket icke varit möjligt inom ramen av till buds stående medel. Kostnaden härför vore 10,000 kronor. Härutöver erfordrades medel för telefoner, larmanordningar jämte brandspruta med hus, vilka beräknats till (12,000 + 5,000 + 15,000 =) 32,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, har marinförvaltningen hemställt att ett belopp av (13,000 + 3,500 + 10,000 + 32,000 =) 58,500 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för utförande av de angivna kompletteringsarbetena.

Av vad marinförvaltningen anfört framgår, att de moderniseringsarbeten vid artilleriammunitionsverkstäderna vid Stockholms örlogsvarv, som avsågos skola utföras med anlitande av förenämnda reservationsanslag, icke kunnat genomföras i full utsträckning inom ramen för de för ändamålet beräknade medlen och att med hänsyn härtill ett förstärkningsanslag å tillhopa 58,500 kronor erfordras för moderniseringens avslutande. För egen de! är jag beredd att på den förebragta utredningen tillstyrka äskande av medel för förbättring av grundförhållandena, 13,000 kronor, för iordningställande av

Diparlament*-

chefen.

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

innertak i verkstadens skyddsrum, 3,500 kronor, samt för utförande av telefon-, larm- och brandskyddsanordningar, 32,000 kronor. Däremot synas mig tillräckliga skäl icke anförda för utbyggnad av i verkstadsanläggningen ingående hylsskjul. Jag förordar en ytterligare medelsanvisning av (13,000 + 3,500 + 32,000 =) 48,500 kronor. Med framhållande av att dessa kostnader, vilka hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, icke torde böra medtagas inom den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen för byggnadsarbeten får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 48,500.

[7.] 19 b. Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga, reservationsanslag. Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/ 41 finnes uppfört ett anslag å 340,000 kronor för garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna. Anslaget har av Kungl. Majit genom brev den 30 maj 1941 ställts till marinförvaltningens förfogande. Med anlitande av anslaget ha garage i viss omfattning uppförts inom Blekinge, Hemsö och Gotlands kustartilleriförsvar.

1941 års försvarsutredning har för ytterligare garagebyggnader m. m. vid kustartilleriet beräknat följande belopp (prisläget den 1 juli 1941), nämligen:

Garage- och bensintankanläggning inom Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar och vid Älvsborgs kustartilleri-

regemente .......................................... kronor 350,000

Garage vid Älvsborgs kustartilleriregementes detachement

i Härnösand........................................ » 20,000

Garage vid Vitså brygga .............................. » 70,000

Summa kronor 440,000.

Samma belopp ha beräknats i propositionen 1942: 210. Riksdagen har i enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1942: 322 framlagda förslag medgivit, att frågan örn garage vid detachementet i Härnösand finge lösas genom förvärv av fastighet, varå en till garage användbar byggnad finnes uppförd. Att anvisa skulle sålunda återstå ett belopp av 420,000 kronor.

I skrivelse den 8 juli 1942 har marinförvaltningen hemställt om anvisande från vederbörligt förskottsanslag av ett belopp av 525,000 kronor för uppförande av garagebyggnader för fredsbeståndet av motorfordon vid kustartilleriet — med undantag för vissa fordon vid Blekinge kustartilleriförsvar beträffande vilka fullständig utredning icke förelåge — för uppförande av garage vid Vitså brygga samt för anskaffning av vissa fordonsskydd.

I samma syfte har marinförvaltningen i skrivelse den 10 augusti 1942 gjort framställning i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13S

Kungl. Majit fann genom beslut den 14 augusti 1942 framställningarna icke föranleda annan Kungl. Majits åtgärd än att ett belopp av 75,000 kronor för uppförande av fordonsskydd anvisades från förskottsanslag.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 har marinförvaltningen hemställt om anvisande å nämnda tilläggsstat av det i framställningarna den 8 juli och den 10 augusti 1942 avsedda återstående beloppet av 450,000 kronor.

Av framställningen den 8 juli 1942 jämförd med skrivelsen den 27 augusti 1942 framgår, att marinförvaltningen beräknat nu ifrågavarande kostnader

på följande sätt:

Stockholms kustartilleriförsvar......................... kronor 18,000

Blekinge kustartilleriförsvar .......................... » 60,000

Gotlands kustartilleriförsvar............................ » 130,000

Göteborgs kustartilleriförsvar........................... » 188,000

Vitså brygga ........................................ » 70,000

Administration och oförutsedda utgifter ................ » 34,000

Summa kronor 500,000.

Härvid har förutsatts att för de batterier, vilka jämlikt beslut av 1942 års riksdag skola överföras från armén till kustartilleriet, erforderliga medel för garage erhållas från armén.

Enär marinförvaltningen av anslaget å 340,000 kronor för ifrågavarande ändamål reserverat 50,000 kronor, skulle det nu erforderliga medelsbehovet med nyssnämnda undantag uppgå till (500,000 — 50,000 =) 450,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har marinförvaltningen funnit det möjligt att inskränka garagebyggnadema vid Göteborgs kustartilleriförsvar i jämförelse med vad försvarsutredningen beräknat. Å andra sidan har marinförvaltningen ansett erforderligt att uppföra garage på andra platser i en omfattning, som icke av försvarsutredningen beräknats. Under förutsättning att ytterligare medel icke erfordras för garage vid Blekinge kustartilleriförsvar kan emellertid medelsbehovet, så när som på 30,000 kronor, hållas inom den tidigare beräknade sammanlagda kostnadsramen.

420,000 kronor. Att såsom marinförvaltningen ifrågasatt taga medel i anspråk över förskottsstaten för uppförande av garage, avsedda för fredsbeståndet av motorfordon, står icke i överensstämmelse med tillämpade principer rörande avgränsningen av utgifter från förskottsstaten. Frågan örn garagens uppförande torde alltså böra underställas riksdagen. Enär behovet av garagebyggnader för marinens motorfordon är trängande med hänsyn till angelägenheten av att den dyrbara fordonsparken skall kunna tillbörligen vårdas finner jag mig böra tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot storleken av det äskade beloppet har jag intet att erinra. Behållning, som vid utgången av budgetåret

Difmtemunls-

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1941/42 kvarstod å det för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till uppförande av garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna, torde böra överföras till det anslag, som nu bör äskas. Beträffande dispositionen av sistnämnda anslag torde Kungl. Maj:t få i vanlig ordning meddela bestämmelser.

Jag hemställer alltså — under erinran att förevarande anslag faller inom den för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvarcn och vid Vitsa brygga å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 450,000.

[8.] 21 a. Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag. Efter förslag av Kungl. Majit (propositionen 1940 U: 60, punkten 5, samt statsverkspropositionen till 1941 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 20) har riksdagen (skrivelser 1940 U:73 och 1941:80) till modernisering av Stockholms örlogsvarv såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, anvisat reservationsanslag om tillhopa (430,000 + 2,520,000 =) 2,950,000 kronor. Härjämte har riksdagen (skrivelsen 1940 U: 73) bemyndigat Kungl. Majit att för samma ändamål av Stockholms varvs byggnadsfond disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Vidare har riksdagen (skrivelse 1941:512) med bifall till Kungl. Majits förslag (propositionen 1941:344, punkten 6) till örlogsvarvets modernisering anvisat ett kapitalinvesteringsanslag av 1,305,000 kronor. Av propositionen framgår, att av nämnda belopp 605,000 kronor vore att hänföra till merkostnader, bland annat beroende av prisstegringar.

I skrivelse den 31 oktober 1942 har nu marinförvaltningen anmält behov av ytterligare medel för bestridande av merkostnader på grund av inträdda prisstegringar och i anslutning därtill framhållit i huvudsak följande.

Den kostnadsberäkning, varå medelsäskandet i propositionen 1941: 344 grundade sig, hade verkställts i augusti 1941. Därefter hade ytterligare prisstegring inträtt. Förste ingenjören vid Stockholms hamnförvaltnings hamnbyggnadsavdelning, A. Wickert, vilken tidigare utfört beräkning av ifrågavarande kostnadsstegring, hade på uppdrag utrett kostnadsstegringen dels för tiden den 1 augusti 1941—den 1 april 1942, dels för tiden den 1 april— den 1 juli 1942. Utredningen hade givit vid handen, att kostnadsstegringen för förstnämnda tidsperiod i medeltal uppgått till 7 %, vilken siffra sedermera under de tre månaderna fram till 1 juli 1942 ökat till i medeltal 10 %>. Utredningen hade vidare visat, att kostnadsstegringen under de nio månaderna oktober 1941-—juli 1942 varit i stort sett jämn med ungefär 1 % per månad; endast december månad 1941 hade i jämförelse med närmast föregående månad visat en stegring med 2 %>. Med ledning av dessa siffror hade

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kostnadsstegringen för tiden den 1 oktober 1941—den 30 juni 1942 uträknats till 107,700 kronor. Av anvisade medel voro den 1 juli 1942 1,180,000 kronor ännu icke tagna i anspråk. Kostnadsstegringen under samma tidrymd för detta belopp efter 10 °/o utgjorde 118,000 kronor. Kostnadsstegringen vore sålunda tillhopa 225,700 kronor eller avrundat 225,000 kronor. — Ytterligare kostnadsstegringar efter den 1 juli 1942 syntes få anses ofrånkomliga. En ny beräkning liknande den som nu verkställts komme att vid en senare tidpunkt utföras. För den händelse en dylik skulle utvisa behov av ytterligare medel för att kompensera efter den 1 juli 1942 inträffad kostnadsstegring ämnade ämbetsverket återkomma härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att för modernisering av Stockholms örlogsvarv ett ytterligare belopp av 225,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Statens industrikommission har i ärendet anfört bland annat följande.

I sitt utlåtande den 11 oktober 1941 över förvaltningens framställning om tilläggsanslag på grund av den tidigare uppkomna kostnadsstegringen hade kommissionen framhållit, att man icke kunde utesluta möjligheten av ytterligare prisstegringar under den återstående byggnadstiden. Vad beträffade storleken av denna ytterligare kostnadsstegring hade kommissionen, sedan upplysningar inhämtats från Wickert och chefen för Stockholms örlogsvarv, icke något att invända mot det belopp, vartill densamma av Wickert beräknats. På grund härav finge kommissionen tillstyrka bifall till förvaltningens framställning.

Av vad jag vid anmälan av propositionen 1941:344 anförde framgår, att viss tvekan rådde huru stor del av den av marinförvaltningen hösten 1941 anmälda kostnadsökningen var beroende på prisstegring. Då emellertid örlogsvarvets modernisering icke utan våda för flottans krigsberedskap kunde uppskjutas, ansåg jag mig böra med viss begränsning godtaga av marinförvaltningen till grund för den ökade medelsanvisningen lagd beräkning. Den av ämbetsverket nu anmälda kostnadsökningen är i sin helhet att hänföra till prisstegring intill den 1 juli 1942. Vid sådant förhållande och da en beskärning av det en gång fastställda moderniseringsprogrammet av krigsberedskapsskäl lämpligen icke bör ifrågasättas, har jag intet att erinra mot att medel i den av marinförvaltningen angivna omfattningen äskas för fullföljande av örlogsvarvets modernisering. Anslaget bör falla utom den i propositionen 1942:210 angivna kostnadsramen.

Marinförvaltningen har anmält, att ytterligare kostnadsökning för genomförande av varvets modernisering vore att förvänta med hänsyn till befarade prisstegringar avseende tid efter den 1 juli 1942. I vad mån det kan bliva nödvändigt alt av denna anledning för riksdagen framlägga ytterligare medelsäskanden för ändamålet låter sig icke för närvarande bedöma. Jag utgår självfallet från att marinförvaltningen vid genomförandet av moderniseringsprogrammet söker undvika ytterligare medelsäskande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

IfepmUments-

thrftn.

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggs stat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 225,000.

[9.] 21 b. Anordnande av omklädnads- och tvättrum m. in. samt värmecentral å Beckholmen, reservationsanslag. I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp om 200,000 kronor för dessa ändamål.

Till stöd för sin framställning har marinförvaltningen åberopat bland annat följande.

Vid utförandet av arbeten å fartyg, förlagda i Gustaf V:s docka, måste på grund av bestämmelsen i gällande kollektivavtal arbetarnas omklädsel och tidstämpling ske å vederbörandes ordinarie arbetsplats å Galärvarvet, enär omklädnadsrum saknades å den tillfälliga arbetsplatsen å Beckholmen. Detta förhållande medförde avsevärda förluster i arbetstid (1.5—2 lim. per man/ dag). Av denna anledning borde omklädnads- och tvättrum anordnas vid nämnda docka och i samband härmed tidkontrollen förläggas dit, varigenom arbetstakten vid reparationsarbetenas utförande kunde höjas och onödiga arbetstidsförluster undvikas. För ändamålet borde en byggnad uppföras öster örn Gustaf V :s docka, imjmmande omklädnads-, tvätt- och matrum för omkring 100 man, dels WC för dessa samt för personal från i Beckholmsdockorna förlagda^ fartyg. Den å Beckholmen förefintliga värmeångpannanläggningen vöre i så dåligt skick, att den måste utbytas och vöre därjämte otillräcklig för att kunna lämna värme till fartyg i dockorna. Med anledning härav borde en värmecentral anordnas i nybyggnaden. Kostnaderna uppskattades till omkring 125,000 kronor för omklädnads- och tvättrum m. m. samt till omkring 75,000 kronor för värmecentralen.

19A0 års militära byggnadsutredning har i yttrande den 28 december 1942 anfört bland annat följande.

Enär arbetet vid dockorna syntes vara av tillfällig art borde förevarande byggnadsfråga lösas på ett enklare sätt än marinförvaltningen föreslagit. Det syntes vara tillräckligt att uppföra envånings monterbara, lämpligt placerade baracker för dels omklädnads- och tvättrum och dels matrum. Kostnaderna för dessa byggnader borde icke överstiga 50,000 kronor inklusive inredning och sanitär utrustning. För nybyggnad av värmecentralen syntes e? k°sstnad av 75,000 kronor kunna godkännas. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnadsarbeten skulle alltså kunna begränsas till 125,000 kronor.

Av det anförda framgår, att bristen på omklädnads-, tvätt- och matrum vid örlogsvarvets arbetsplats å Beckholmen medför avsevärda förluster för statsverket. Det synes mig uppenbart att en ändring härutinnan snarast måste komma till stand. Jämväl den befintliga värmeanläggningen bör såsom försliten ersättas. Det värmebehov, som icke kan tillgodoses med den nuvarande anläggningen, fylles enligt inhämtad uppgift av värmebåt, vilken uppgives draga en kostnad exklusive bränsle av 25 kronor per dag. Då anläggnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kostnaden för det nya pannrummet beräknas till 75,000 kronor, synes förslaget om anordnande av ett sådant vara även ur ekonomisk synpunkt att förorda.

Enligt från marinförvaltningen under hand lämnad uppgift är behovet av omklädnads-, tvätt- och matrum av permanent natur, varför det icke vore lämpligt att tillgodose dessa behov genom provisoriska åtgärder. Jag finner mig för egen del böra förorda medelsanvisning i enlighet med marinförvaltningens förslag men förutsätter, att ytterligare utredning rörande möjligheterna att utföra omklädnads-, tvätt- och matrummen å Beckholmen i anslutning till byggnadsutredningens förslag förebringas, innan dispositionsbeslut meddelas. Jag förutsätter likaledes att Kungl. Majit, örn den ytterligare utredningen därtill giver anledning, skall äga besluta att allenast baracker för dessa ändamål skola uppföras.

Med hänsyn till förslagets ekonomiska innebörd synes det icke tillrådligt att uppskjuta medelsanvisningen till budgetåret 1943/44, varför jag förordar, att anslag för ändamålet uppföres å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna i och för sig har jag intet att erinra.

Jag hemställer sålunda — under erinran att förevarande byggnadskostnader böra inräknas i den i propositionen 1942: 210 angivna ekonomiska ramen för byggnadsarbeten för marinen — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av omklädnads- och tvättrum m. m. samt värmecentral å Beckholmen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 200,000.

[10.] 21 c. Sopförbränningsanläggning vid Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag. I skrivelse den 13 maj 1942 hemställde marinförvaltningen, att ett belopp av 100,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för inbyggande av en sopförbränningsanläggning i Stockholms örlogsvarvs södra värmecentral. Till stöd för framställningen anförde ämbetsverket, att synnerligen starka tekniska och ekonomiska skäl talade för anläggningens utförande. Härutinnan åberopades, att omkring åtta ton brännbara sopor dagligen med bil transporterades från örlogsstationen till Huvudsta. Från snickeriverkstäderna fallande spån användes så långt sig göra lät i befintliga värmecentraler, men de kvantiteter spån, som ej kunde användas, försåldes mot hämtningskostnad. I en sopförbränningsanläggning i den södra värmecentralen skulle samtliga brännbara sopor och spån kunna utnyttjas. Det härigenom erhållna tillskottet i bränsle syntes lågt räknat motsvara omkring 400 ton kol örn året. Dessutom skulle kostnaderna för de långa transporterna till Huvudsta med slitage av bilparken inbesparas.

Genom beslut den 30 juni 1942 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen att för uppförande av ifrågavarande anläggning av omliänderhavande

138 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Departements-

chefen.

medel disponera ett belopp av högst 100,000 kronor; varjämte Kungl. Majit förklarade sig tillika vilja efter framställning från marinförvaltningen meddela beslut om anvisande av för kostnadernas bestridande erforderliga medel.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen i skrivelse den 27 augusti 1942 rörande medelsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår får jag — under erinran att detta anslagsändamål bör medräknas inom den för femårsperioden 1942/47 för marinen fastställda kostnadsramen för byggnadsarbeten — hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sopförbränningsanläggning vid Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 100,000.

Flygförvaltningens delfond.

[11.] 27 a. Täckning av utgifter för anordnande av flygfält vid Skå- Edeby, reservationsanslag. Genom brev den 7 mars 1941 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen att under beaktande av vad i ämnet anförts i propositionen 1941: 2 dels med Stockholms stad sluta avtal i enlighet med i propositionen angivna grunder rörande anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby, dels ock med anlitande av ett till bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 (skrivelse 1941:57) anvisat reservationsanslag av 870,000 kronor bestrida kronans andel i kostnaderna för flygfältets anläggning.

I skrivelse den 4 juni 1942 anförde flygförvaltningen, att staden anmält, att de till 1,450,000 kronor beräknade kostnaderna för flygfältets anläggande, till vilka kostnader kronan hade att bidraga med sextio procent, med säkerhet komme att överskridas med 150,000 kronor, samt hemställde, att ett belopp av högst 90,000 kronor måtte ställas till flygförvaltningens förfogande för bestridande av kronans andel i de uppkomna merkostnaderna.

Med bifall till flygförvaltningens framställning bemyndigade Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1942 flygförvaltningen att med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet intill ett belopp av 90,000 kronor bestrida på kronan belöpande andel av ifrågavarande merkostnader.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört får jag här förorda, att för täckning av den sålunda beslutade utgiften å tilläggsstat uppföres ett särskilt reservationsanslag såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond. Detta anslag,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som betingas av beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut, bör icke medräknas inom den i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen för flygvapnets byggnader.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgifter för anordnande av flygfält vid Skå-Edeby å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 90,000.

[12.] 27 b. Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag. I propositionen 1940 U: 1 (bilaga 9, punkten 2) äskades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 3,662,000 kronor till förläggning av jaktflottiljer. Av nämnda belopp avsågos 2,974,000 kronor för ordnande — utom försåvitt angick hangarer och uppställningsplatser — av förläggningen för Göta flygflottilj. Riksdagen anvisade det äskade anslaget såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond.

Sedermera anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1940 U: 38 (punkten 10) till ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer såsom kapitalinvestering å nämnda tilläggsstat ett reservationsanslag av

2,375,000 kronor. Anslaget avsågs för anordnande vid Göta flygflottilj av bland annat i berg insprängda hangarer, kostnadsberäknade till 1,900,000 kronor.

Genom beslut den 1 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen att med anlitande av sistnämnda anslag gå i författning om utförande av ifrågavarande hangarer.

I särskild skrivelse den 10 december 1942 har flyg förvaltningen framhållit, att kostnaderna för hangarerna på grund av bergets beskaffenhet visat sig överstiga de ursprungligen beräknade med 224,000 kronor. Flygförvaltningen har hemställt, att detta belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

De merkostnader varom här är fråga äro av den natur, att de icke kunnat Depc^lV'l*nts' förutses vid upprättandet av de ursprungliga kostnadsberäkningarna för c f en' hangarerna. Då de åtgärder, som föranleda merkostnaderna, måste anses nödvändiga, får jag tillstyrka bifall till flygförvaltningens anslagsäskande, vilket av skäl som framgår av vad under punkten 11 anförts icke synes böra inräknas inom förutnämnda i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsram för försvarets utbyggande under femårsperioden 1942/47.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 224,000.

140 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[13.] 27 c. Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag. I propositionen 1941:344, punkten 9, föreslog Kungl. Majit riksdagen att till uppförande av en fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor. I anförande till statsrådsprotokollet framhöll jag, att det förelåg ett starkt behov av en anläggning av ifrågavarande slag samt att, då det icke visat sig möjligt att för ändamålet intressera enskild företagsamhet, staten icke syntes kunna underlåta att stödja strävandena att på ett ur flottiljens och personalens synpunkt tillfredsställande sätt ordna denna angelägenhet. Den lämpligaste formen för statens insats syntes mig vara, att staten tillhandahölle medel för iordningställande av för ändamålet avsedda lokaler men att personalen själv på etl eller annat sätt bleve ansvarig för verksamhetens bedrivande. Detta syntes kunna ske på så sätt, att den färdigställda byggnaden utarrenderades till flottiljens lägerkassa, som kunde driva rörelsen i egen regi eller i sin tur utarrendera rörelsen till lämpligt företag. Jag föreslog, att byggnadsföretaget borde omhänderhavas av statens egnahemsstyrelse, som borde vara oförhindrad att i samråd med flygförvaltningen och målsmän för lägerkassan vidtaga de ändringar i föreliggande byggnadsritningar, som kunde befinnas ändamålsenliga och kunde genomföras inom ramen för de för ändamålet tillgängliga anslagsmedlen.

Sedan riksdagen (skrivelse 1941:512) anvisat det äskade anslaget, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 åt egnahemsstyrelsen att gå i författning om uppförandet av fritidsbyggnaden.

I skrivelse den 8 oktober 1942 anmälde egnahemsstyrelsen behov av ytterligare medel för byggnadens färdigställande och anförde till stöd därför följande.

Till grund för anslagets beräkning hade legat en kostnadskalkyl uppgående till 365,000 kronor, vilken kalkyl med ledning av preliminära skisser upprättats av 1940 års militära byggnadsutredning.

Företaget hade under egnahemsstyrelsens ledning nu fortskridit så långt, att arbetsritningar färdigställts, entreprenörer antagits och vissa byggnadsarbeten igångsatts. Det hade därvid visat sig, att byggnaden trots största möjliga sparsamhet beträffande utrymmes- och inredningsstandard komme att draga en något större kostnad än som från början avsetts. Sålunda syntes de verkliga kostnaderna komma att uppgå till i runt tal 345,000 kronor för själva byggnaden och 85,000 kronor för inredningen, vilka belopp med 45,000 respektive 20,000 kronor överstege de tidigare beräknade. Anledningen härtill vore flerfaldig. Dels hade, som nämnts, de ursprungliga kostnadskalkylerna upprättats med ledning av endast skisser, vilket alltid minskade beräkningarnas tillförlitlighet, dels skilde sig det slutgiltiga byggnadsförslagets utformning i vissa avseenden från dessa skisser, vilket blivit ofrånkomligt med hänsyn till efter hand framkomna synpunkter, dels slutligen hade byggnads- och inredningskostnader stigit under den tid, som förflutit sedan byggnadsutredningens kostnadsberäkning framlades. Egnahemsstyrelsen ville icke underlåta att i detta sammanhang nämna, att av vissa andra för bostadsbyggande vid Såtenäs och Karlsborg till styrelsen anvisade medel avsevärda belopp beräknas bliva återredovisade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

141 Sedan under hand inhämtats, att kostnadsökningen till största delen vore att hänföra till stegrade arbetslöner och materielpriser, bemyndigade Kungl. Maj:t egnahemsstyrelsen genom beslut den 16 oktober 1942 att för ifrågavarande byggnadsföretag av omhänderhavda medel förskottsvis utbetala ett belopp av högst 65,000 kronor; och förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles meddela beslut angående kostnadernas slutliga bestridande.

För bestridande av de med uppförande av ifrågavarande fritidsbyggnad förenade merkostnaderna torde nu medel böra äskas av riksdagen i form av ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Anslaget torde icke böra inräknas i den i 1942: 210 angivna kostnadsramen för försvarets utbyggande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................... kronor 65,000.

[14.] 31 a. Markförvärv m. m. för vissa ammunitionsförrådsbyggnader,

reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Majits i propositionen 1941:344, punkten 8, avgivna förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 512, punkten 8) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, till ammunitionsförrådsbyggnader å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 540,000 kronor. I nämnda belopp innefattades icke, såsom framgår av det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, kostnader för markförvärv och vägarbeten. Jämte det Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 bemyndigade flygförvaltningen att med anlitande av det sålunda anvisade reservationsanslaget gå i författning om uppförande av ifrågavarande ammunitionsförrådsbyggnader uppdrog Kungl. Majit åt flygförvaltningen att inkomma med utredning och förslag rörande bestridande av berörda kostnader för markförvärv och vägarbeten.

Till fullgörande av detta uppdrag har flygförvaltningen i skrivelse den 15 december 1942 inkommit med utredning i ärendet. Av en skrivelsen bifogad sammanställning framgår, att kostnaderna för vägar och dräneringar samt marklösen och stängsel ävensom administration uppgå till 166,400 kronor. Flygförvaltningen har hemställt, att nämnda belopp måtte för ändamålet ställas till ämbetsverkets förfogande.

Jag finner mig böra tillstyrka bifall till framställningen. Av det sammanlagt erforderliga beloppet, 166,400 kronor, äro, enligt vad jag under hand inhämtat, ett belopp av 9,400 kronor att hänföra till kostnader för markförvärv. Medlen torde lämpligen böra anvisas å tilläggsstat till innevarande bud-

Departements ehefm.

Departements-

chefen.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

getårs riksstat. Under erinran att dessa kostnader, vilka hänföra sig till äldre byggnadsarbeten, icke synas vara av natur att böra inrymmas inom den i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen för försvarets utbyggande, hemställer jag, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till Markförvärv m. m. för vissa ammunitionsförrådsbgggnader å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 166,400.

Fonden för förlag till statsverket.

[15.] a. Anordnande av bostäder för viss personal i Karlsborg, reservationsanslag. Till anordnande av bostäder för bland annat personalen vid ammunilionsfabriken i Karlsborg har riksdagen tidigare anvisat medel. Det reservationsanslag å 2,000,000 kronor som på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1941:267, punkten 14, anvisades (r. skr. nr 364) under fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, avsågs således skola anlitas för uppförande av — jämte 40 för Skaraborgs flygflottilj avsedda bostadslägenheter — tillhopa 43 bostadslägenheter för personalen vid ammunitionsfabriken. Av propositionen framgår, att försvarsväsendets verkstadsnämnd beräknat det totala behovet av lägenheter till 85, av vilka förenämnda 43, av egnahemsstyrelsen kostnadsberäknade till 1,050,000 kronor, borde snarast möjligt komma till utförande. Av propositionen framgår vidare, att bostadsbebyggelsen avsågs skola ordnas enligt de principer, som kommit till användning vid bostadsbebyggelsen för Skaraborgs flygflottilj vid Såtenäs (jfr propositionen 1940 U:49), d. v. s. bostäderna skulle uppföras och förvaltas i egnahemsstyrelsens regi och respektive befattningshavare antingen få hyra lägenheterna eller också inköpa dem, därvid egnahemslån förutsattes i vanlig ordning skulle kunna beviljas. Återköpsrätt skulle emellertid förbehållas kronan. I propositionen förutsattes, att sedan bebyggelsen färdigställts och kostnaderna för densamma kunde överblickas, frågan om den framtida finansieringen borde underställas riksdagens prövning.

I skrivelse den 17 mars 1942 har försvarsväsendets verkstadsnämnd framhållit behovet av ytterligare bostäder för personalen vid ammunitionsfabrikens avdelning i Karlsborg och Karlsborgs tygstations verkstäder och i samband härmed anfört i huvudsak följande.

En betydande bostadsbrist kvarstode fortfarande i Karlsborg. Den privata byggnadsverksamheten hade varit ytterst obetydlig och någon lättnad ens i det mest trängande behovet syntes icke vara att förvänta genom privat initiativ. I första hand behövdes bostäder för tio vid ammunitionsfabriken anställda personer, som saknade bostad. Därtill komme att en stor del av personalen inrymts i bostäder inom det egentliga fabriksområdet. Dessa vore i stor utsträckning olämpliga för sitt ändamål och delvis mycket gamla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143 För inom fabriksområdet för närvarande boende, vid fabriken anställd personal erfordrades sålunda även i fredstid familjebostäder för 15 anställda. Sammanlagt behövdes sålunda 25 bostäder. Därjämte erfordrades två bostäder för arbetare vid tygstationen, varjämte förefunnes visst behov av 10 enkelrum för äldre kvinnliga arbetare.

Av de sålunda erforderliga 27 bostäderna avsåges två för ingenjörer att utföras som egnahemsstyrelsens typ III K samt övriga för arbetare som typ II K. I dessa senare byggnader, som innehölle tre rum och kök, funnes ett mindre rum, som kunde hyras ut åt någon ogift person. I dessa rum kunde ovannämnda äldre kvinnliga arbetare beredas bostad.

Den nu föreslagna nybebyggelsen täckte endast det mest trängande bostadsbehovet. En stor del av arbetarna bodde nämligen utanför Karlsborg, ofta på ansenligt avstånd därifrån. För dem vore för närvarande omnibustransport anordnad som emellertid beräknades upphöra vid övergång till fredstillverkning. Då flera arbetare därvid torde komma att söka sig bostad i Karlsborg, komme läget på hyresmarknaden därstädes att ytterligare försvåras.

Kostnaderna för uppförandet av förenämnda 27 bostäder hade i samråd med egnahemsstyrelsen överslagsvis och med hänsyn till att befintliga vatten- och avloppsledningar i någon mån kunde användas, beräknats till

540,000 kronor, varav 438,000 kronor för byggnader och 102,000 kronor för vägar, vatten- och avloppsledningar, skyddsrum m. m. jämte egnahemsstyrelsens administrationskostnader. Bebyggelsen vore avsedd att utföras i samband med byggandet å samma område, den s. k. Norra skogen, av 24 byggnader för Västgöta flygflottilj, vartill medel tidigare anvisats (jfr propositionen 1941:344; riksdagens skrivelse nr 512).

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts har verkstadsnämnden hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels uppdraga åt egnahemsstyrelsen att närmare utreda frågan örn fortsatt bebyggelse i anslutning till redan utförd bebyggelse inom Norra Skogen, dels uppdraga åt styrelsen att i egen regi, för en kostnad av högst 540,000 kronor, utföra ifrågavarande bebyggelse.

Egnahemsstyrelsen har i utlåtande den 21 maj 1942 anfört bland annat följande.

Styrelsen, som icke kunde göra något uttalande örn bostadsbehovet, utginge från att det uppgivna antalet bostäder måste anskaffas. Styrelsen anslöte sig till vad verkstadsnämnden anfört rörande den privata byggnadsverksamheten i Karlsborg, vilket innebure, att man icke med säkerhet kunde påräkna, att det aktuella bostadsbehovet skulle för närvarande kunna utan statens medverkan tillgodoses.

Verkstadsnämnden föresloge byggande av enfamiljshus av viss angiven typ. Det vore uppenbart, att de föreslagna byggnadstyperna skulle bättre än några andra kunna samordnas med det bostadsbyggnadsprogram, som styrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1941 i anslutning till ovannämnda riksdagsskrivelse (nr 512) skulle genomföra för Västgöta flygflottiljs räkning. Då ett dylikt samordnande av byggnadsuppgifterna syntes erbjuda ekonomiska och organisatoriska fördelar och därjämte förutsättningar torde finnas att med äganderätt upplåta enfamiljsbostäder, belägna i anslutning till samhället, ansåge sig styrelsen böra förorda de av verkstadsnämnden föreslagna byggnadstyperna. Hinder Itorde därvid icke möta att verkställa sådana eventuella jämkningar i planlösning m. m., som av förhållandena kunde anses påkallade.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Sorn lämplig byggnadsplats förordade styrelsen Norra Skogen, inom vilket område den tidigare bostadsbebyggelsen för flygflottiljen och ammunitionsfabriken uppförts. Med hänsyn till avloppsförhållandena borde byggnaderna förläggas i två grupper, norr och sydväst örn den tidigare bebyggelsen. Markområdet i fråga ägdes av kronan och stöde under arméförvaltningens vård, varför Kungl. Majit torde äga besluta om dess disponerande för här avsett ändamål.

I fråga om de av verkstadsnämnden angivna markexploaterings- och byggnadskostnaderna, tillhopa 540,000 kronor, vilka beräknats i samråd med egnahemsstyrelsen, hade styrelsen intet att erinra. Beräkningarna avsåge en bebyggelse, som kunde anslutas till befintliga väg- och ledningsnät. I beloppet hade inräknats erforderliga administrationskostnader. Då det gällde upplåtelsen av lägenheterna samt dessas förvaltning m. m. torde likartade grunder kunna tillämpas som beträffande den av egnahemsstyrelsen tidigare genomförda bebyggelsen på platsen.

Sedermera har egnahemsstyrelsen i en den 27 maj 1942 dagtecknad promemoria framhållit, att av de 83 bostäder, som avsågos skola uppföras med anlitande av förenämnda anslag å 2,000,000 kronor, 82 uppförts. Nämnden har vidare meddelat, att styrelsen med utgångspunkt från kostnaderna för färdiga arbeten och de beräknade kostnaderna för bebyggelsens och markområdets definitiva färdigställande utarbetat en överslagsberäkning i syfte att klargöra totalkostnaderna för nämnda företag. Härvid hade visat sig att de av egnahemsstyrelsen ursprungligen beräknade kostnaderna avsevärt kunnat nedgå, varigenom de totala kostnaderna för fullgörande av byggnadsprogrammet icke syntes behöva överstiga 1,450,000 kronor, varför 550,000 kronor beräknades kunna återredovisas till statsverket. Nämnden ifrågasatte, huruvida icke de medel, som sålunda inbesparats, kunde tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för den av verkstadsnämnden nu föreslagna bebyggelsen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att svårigheter alltjämt föreligga att anskaffa bostäder för den vid verkstadsnämndens fabriker i Karlsborg anställda personalen och att man icke kan förvänta, att bostadsbehovet skall bliva tillgodosett genom privat bebyggelse. Försvarsväsendets verkstadsnämnd har nu föreslagit, att ytterligare tillhopa 27 bostadshus av enfamiljstyp skola uppföras utöver dem, som med anlitande av tidigare av riksdagen anvisade medel redan uppförts för ifrågavarande personal. Under rådande förhållanden torde icke något vara att invända mot detta förslag. Jag förordar, att ifrågavarande bebyggelse kommer till stånd, att bostadsbebyggelsen utföres i egnahemsstyrelsens eller annan lämplig myndighets regi samt att bostäderna i sinom tid uthyras eller överlåtas under förbehåll av återköpsrätt för kronan.

Enligt vad jag inhämtat föreligger möjlighet att såsom tomtmark taga i anspråk vissa kronan tillhöriga, av lantförsvaret disponerade områden, i vilket fall dock viss ersättning från förevarande anslag bör utgå till innehavaren av garnisonspastorsbostället i Karlsborg. Jag förutsätter att, därest denna lösning väljes, liksom vid tidigare ianspråktagande av mark inom området

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för bebyggelse, största möjliga hänsyn tages till arméns intressen. Jag är emellertid icke nu beredd att taga slutlig ställning till frågan örn lämpligaste platsen för den nya bebyggelsen, enär det även ifrågasatts alt för ändamålet taga i anspråk visst under flygvapnets förvaltning stående område, och denna fråga är under utredning.

De föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas. Jag beräknar alltså kostnaderna till sammanlagt 540,000 kronor. Egnahemsstyrelsen har ifrågasatt att för ändamålet skulle tagas i anspråk besparing, som förväntas uppkomma å för liknande bebyggelse tidigare anvisade medel. Jag är av den uppfattningen, att ett särskilt anslag bör för ifrågavarande bebyggelse äskas av riksdagen. Anslaget synes böra anvisas under fonden för förlag till statsverket. Frågan om den framtida finansieringen bör lämpligen upptagas till bedömande i samband med motsvarande spörsmål beträffande tidigare beslutad bebyggelse för liknande ändamål.

I likhet med vad hittills skett torde av det nu äskade anslaget böra bestridas jämväl kostnader i samband med själva byggnadsverksamheten och förberedelserna därtill.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av bostäder för viss personal i Karlsborg å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ................ kronor 540,000.

[16.] b. Viss förrådshållning av byggnadsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse den 8 oktober 1942 har armé förvaltningens fortifikationsstgrclse hemställt, att Kungl. Majit måtte ställa ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor till styrelsens förfogande för beredande av möjlighet för styrelsen att förrådshålla viss byggnadsmateriel, avsedd för arbeten, som bedreves eller komme att bedrivas av styrelsen. I anslutning därtill har styrelsen anfört bland annat följande.

Uppköp av materiel, verktyg m. m„ som borde av styrelsen centralt anskaffas för byggnadsarbeten, måste med hänsyn till rådande exceptionella förhållanden ske så tidigt som möjligt och sålunda utan att Kungl. Majits beslut beträffande varje särskilt arbete kunde avvaktas.

Ifrågavarande materiel vore ej heller av sådan art, att den vore bunden till visst byggnadsobjekt utan kunde utnyttjas även för andra arbeten. Skulle sålunda av olika orsaker vissa arbeten icke komma till stånd, hade detta bland annat på grund av arbetenas stora omfattning icke någon nämnvärd inverkan på uppköpen eller förrådshållningen. I anslutning härtill hade styrelsens byggnadskontors upphandlingssektion igångsatt förrådsupphandling med anlitande av vissa fortifikationsstyrelsen anvisade medel. Denna upphandling omslöte materiel för omkring 700,000 kronor.

De arbeten, som bedrivits av fortifikationsstyrelsens byggnadschef i övre Norrland bomme inom den närmaste tiden att avvecklas. Avsikten vore att i samband därmed överföra till byggnadskontoret den byggnads- och uppbördsmateriel, som ej förbrukats för nämnda arbeten. Norrlandsarbetena skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 2.

146 Kiinc/L Maj:ts proposition nr 2.

därvid gottskrivas beräknade värdet av denna materiel. För detta ändamål erfordrades ett belopp av omkring 1,600,000 kronor.

Styrelsen förutsatte, att för förrådshållning ytterligare materiel kunde erfordras till ett värde av omkring 2,700,000 kronor. Förrådshållningen skulle sålunda sammanlagt omsluta en summa av 5,000,000 kronor.

Ifrågavarande förrådshållning föranledde icke några kostnader utöver de anslag, som i vederbörlig ordning ställdes till styrelsens förfogande. Varje arbete, som komme till utförande under byggnadskontoréts ledning, påfördes nämligen värdet av den materiel, som levererades genom upphandlingssektionen eller från förråden.

I yttrande i ärendet den 28 oktober 1942 har statens industrikommission anfört i huvudsak följande.

Kommissionen delade fortifikationsstyrelsens uppfattning beträffande önskvärdheten av att styrelsen bereddes möjlighet att upplägga ett förråd av vissa byggnadsförnödenheter. Ett snabbt genomförande av de åt styrelsen anförtrodda byggnadsföretagen komme härigenom att underlättas, varjämte riskerna för att företagen på grund av materielbrist icke skulle kunna fullföljas bleve i viss utsträckning eliminerade. Med hänsyn härtill ville kommissionen tillstyrka att visst anslag för ändamålet ställdes till styrelsens förfogande.

Tillgången på vissa byggnadsförnödenheter vore emellertid så knapp, att kommissionen genom direkta eller indirekta åtgärder sett sig nödsakad att åvägabringa en fördelning av desamma i syfte att säkerställa tillgången till dessa förnödenheter för sådana ändamål, som ur försörjningssynpunkt tedde sig särskilt viktiga. Vissa av förnödenheterna kunde likväl alltjämt upphandlas i öppna marknaden. Tillgången på förnödenheterna vore emellertid så begränsad, att någon nyuppläggning av lager av desamma i större skala icke kunde tillåtas. Det vore att befara, att den allmänna försörjningen med dessa förnödenheter skulle avsevärt försvåras, därest styrelsen genom ett rikligt anslag bereddes tillfälle att företaga en upphandling av ovannämnda förnödenheter i större omfattning.

Beträffande andra byggnadsförnödenheter åter gjorde sig de ovan framförda betänkligheterna icke gällande. En av styrelsen gemensamt med marinförvaltningens fortifikationsavdelning och flygförvaltningens byggnadsavdelning företagen upphandling för lagring av dylika halvfabrikat måste sägas vara synnerligen lämplig.

På grund av de ovan påtalade risker för allvarliga olägenheter inom den allmänna försörjningen med byggnadsförnödenheter, som en större upphandling kunde medföra, ansåge sig kommissionen icke kunna tillstyrka, att styrelsen beviljades anslaget, med mindre beviljandet skedde under de uttryckliga förutsättningarna, att styrelsen ålades att uppgöra en detaljerad anskaffningsplan, vilken skulle ligga till grund för anslagets disponerande, och att denna anskaffningsplan finge bringas till utförande allenast i den utsträckning kommissionen medgåve.

Kommissionen tillstyrkte, att under ovan angivna förutsättningar ett belopp av 5,600,000 kronor ställdes till styrelsens förfogande för förrådsupphandling av byggnadsförnödenheter.

Riksrcikenskapsverket har i yttrande den 10 november 1942 anfört i huvudsak följande:

Kostnaden för anskaffning och förvaring av inköpt byggnadsmaleriel borde alltid drabba det eller de byggnadsföretag, för vilket eller vilka materielen använts. I analogi härmed borde — såsom fortifikationsstyrelsen även förut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

satt — materiel, som inköpts för visst byggnadsföretag men ej förbrukats, gottskrivas detta företag under förutsättning att den kunde komma till användning för annat byggnadsföretag. Den begärda anvisningen avsåge en interimistisk och av rådande förhållanden betingad redovisning å ett särskilt förrådskonto av materiel, som redan inköpts eller som avsåges skola inköpas, och borde alltså, om den beviljades, närmast betraktas som en tillfällig förlagskredit. Det anvisade beloppet borde alltså återbetalas i den mån den inköpta materielen komme till användning.

Riksräkenskapsverket finge därför, om framställningen beviljades, förorda, att anslaget i fråga anvisades att utgå från fonden för förlag till statsverket samt att därvid föreskreves, att den anskaffade materielen i den mån den förbrukades belastades vederbörande byggnadsföretag, varvid motsvarande belopp skulle återbetalas till riksgäldskontoret och gottskrivas fonden för förlag till statsverket. 1 avvaktan på att anslag för ändamålet kunde uppföras å tilläggsstat syntes beloppet kunna ställas till förfogande från förskottsstaten.

Sedan i ärendet under hand inhämtats, att särskild medelsanvisning för den ifrågasatta förrådshållningen icke omedelbart erfordrades, har Kungl.

Majit genom beslut den 20 november 1942 funnit hinder icke möta för fortifikationsstyrelsen att med ianspråktagande av till styrelsens förfogande stående, för byggnadsföretag avsedda medel förrådshålla under styrelsens förvaltning varande eller för ändamålet anskaffad byggnadsmateriel till ett värde av högst 5,000,000 kronor.

I samband med beslutet har Kungl. Majit föreskrivit att materielanskaffningen skulle genomföras i enlighet med plan, som med beaktande av de i industrikommissionens utlåtande anförda synpunkterna skulle upprättas av fortifikationsstyrelsen i samråd med kommissionen, att anskaffning av materiel enligt planen finge ske allenast om och i den mån kommissionen det medgåve, att den förrådshållna materielen skulle redovisas å särskilt, provisoriskt upplagt förrådskonto samt att kostnaderna för densamma skulle slutligt täckas från de för byggnadsföretagens utförande avsedda anslagen.

Kungl. Majit har vidare anbefallt riksräkenskapsverket att meddela de särskilda bestämmelser rörande förrådskontots uppläggning och rörande kostnadernas slutliga gäldande, som kunde befinnas erforderliga.

I och för sig har det synts lämpligt att fortifikationsstyrelsen beredes mö j-Departement#lighet att hålla materiel i förråd. Härigenom synas nu bedrivna och planerade chefenbyggnadsföretag kunna tillförsäkras en jämn och snabb tillförsel och samtidiga beställningar av större mängder standardiserade byggnadselement såsom fönster och dörrar böra kunna föranleda besparingar. Med de förbehåll, varmed Kungl. Majlis förutherörda medgivande i ämnet kringgärdats, synas några icke önskvärda konsekvenser av denna anordning ej behöva uppslå. Förrådsinköpen innebära såtillvida icke några nya utgifter som kostnaderna för den förrådshållna materielen i sinom tid skola bestridas med anslag, som anvisas för de olika byggnadsföretagen. Nu tillämpade ordning, enligt vilken fortifikationsstyrelsen bestrider kostnaderna för förrådshållningen med under händer varande medel, måste emellertid betraktas såsom ett provisorium. Den av riksräkenskapsverket föreslagna utvägen att för ända-

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

målet anlita ett å förlagsfonden anvisat reservationsanslag synes lämplig. Jag förordar därför, att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 äskas ett dylikt anslag å 5,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t torde böra äga att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser angående anslagets användning och dess återbetalning till fonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss förråds hållning av byggnadsmaterial å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet! Anders Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

149 Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksdagen för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 4 a. Anordnande av vissa harackläger, reservationsanslag. För anordnande av vissa barackläger torde å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett reservationsanslag av 4,700,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att i statsrådsprotokollet intaga en redogörelse för den närmare innebörden av detsamma. En fullständig redogörelse torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa barackläger å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsananslag av ............................ kronor 4,700,000.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Statens utlåningsfonder.

[2.] 2, Statens bosättningslånefond, reservationsanslag. Åberopande vad jag förut denna dag i statsverkspropositionen under kapitalinvesteringar, socialdepartementet, punkt 3, anfört rörande medelsbehovet under löpande budgetår för statens bosättningslånefond, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................................. kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med f..- instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sten-Eric Heinrici.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

151 Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommuni kati onsdepartem,entet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 7 a. Komplettering av operativa trådsignalförbindelser, reservationsanslag. Genom beslut den 27 februari 1942 uppdrog Kungl. Maj:t, efter föredragning av chefen för försvarsdepartementet, åt telegrafstyrelsen att enligt överbefälhavarens över rikets försvarskrafter bestämmande låta utföra vissa arbeten för komplettering av operativa trådsignalförbindelser till en sammanlagd kostnad av högst 1,200,000 kronor, att bestridas från det å förskottsstalen för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskotlsanslaget till Kommunikationsverken (VII a). I samband därmed anbefallde Kungl. Maj:t överbefälhavaren att efter samråd med telegrafstyrelsen avgiva yttrande och förslag i vad mån kostnaderna för ifrågavarande arbeten borde slutligt gäldas av medel anvisade för försvarsväsendet.

I anledning därav hemställde tjänstförrättande ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben i skrivelse den 19 maj 1942, att ett belopp av 1,054,000 kronor måne gäldas av för försvarsväsendet anvisade medel.

152 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

Departements-

chefen.

Genom brev den 30 juni 1942 förklarade Kungl. Hajd, att kostnaderna för förenämnda arbeten skulle tills vidare i sin helhet påföras det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till kommunikationsverken. Tillika förklarade sig Kungl. Maj :t vilja sedermera meddela beslut angående reglering av dessa kostnader.

För täckning av ifrågavarande medelsanvisning torde ett anslag å 1,200,000 kronor böra äskas å tilläggsstat. De avsedda anläggningarna — för vilka kostnaderna, såsom av det anförda framgår, påförts det för kommunikationsverken upptagna förskottsanslaget under kapitalbudgeten — äro av den natur, att deras värde i sin helhet bör upptagas å telegrafverkets kapitalfond. Spörsmålet om avskrivning av den del av ifrågavarande anläggningar, som betingas av försvarsväsendets behov, torde få anmälas i samband med att medel äskas för avskrivning av kapitalinvesteringar å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering av operativa trddsignalförbindelser å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 1,200,000.

C. Statens järnvägar.

[2.] 7 a. Lokaler för vissa mobiliseringsförråd, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 83 till 1942 års riksdag framlagda förslag anvisade riksdagen till anskaffning av viss godsvagnsutrustning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten för statens järnvägar ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

1 skrivelse den 15 maj 1942 hemställde järnvägsstyrelsen, att en till 100,000 kronor beräknad besparing å förenämnda anslag måtte få disponeras till uppförande av mobiliseringsförrådslokaler för trupptransporteffekter.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1942 järnvägsstyrelsen att för en kostnad av högst 100,000 kronor låta uppföra de i framställningen avsedda mobiliseringsförrådslokalerna för trupptransporteffekter.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till järnvägsstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp av det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikationsverken.

På grund av ärendets natur torde någon närmare redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan handlingarna torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I enlighet med principerna för förskottsstatens reglering bör anslag äskas å tilläggsstat för att täcka det sålunda anvisade beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

153 Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lokaler för vissa mobiliseringsförråd å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av..............................kronor 100,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. För byggande av en ny kraftstation vid Hojums varp i Trollhättan har riksdagen för budgetåren 1938/39—1942/43 anvisat anslag å respektive 1,000,000 kronor,

4,000,000 kronor, 6,500,000 kronor, 5,000,000 kronor och 2,400,000 kronor, eller tillhopa 18,900,000 kronor.

Kraftstationen är avsedd att utnyttja den ökade vattenmängd, som genom Vänerns reglering kan uttagas vid Trollhättan. Enligt ett av vattenfallsstyrelsen utarbetat förslag, närmare återgivet i propositionen nr 48 till 1938 års riksdag, skulle anläggningen till en början utrustas med två maskinaggregat, vartdera för en vattenförbrukning av omkring 135 kubikmeter i sekunden.

I skrivelse den 24 september 1942 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att det första maskinaggregatet tagits i drift vid årsskiftet 1941/42 och att det andra beräknades bliva driftfärdigt i oktober 1942. Därefter återstode endast smärre kompletteringar och inredningsarbeten.

Styrelsen anför vidare, att styrelsen i sin skrivelse den 21 augusti 1941 med anslagsäskanden för innevarande budgetår angivit, att kostnaden exklusive försvarsåtgärder enligt beräkning i maj 1941 skulle utgöra 18,620,000 kronor. På grund av sannolika kostnadshöjningar hade byggnadssumman emellertid beräknats komma att ökas till 18.900,000 kronor. Det hade nu visat sig, att fördyringens inverkan uppskattats alldeles för lågt. De arbeten, som återstått att utföra i maj 1941 och som då ansetts kunna utföras för en kostnad av 8,000,000 kronor, finge numera beräknas draga en kostnad av ytterligare 800,000 kronor. Därjämte hade såväl sprängnings- som jordschaktnings- och betongarbeten på olika håll fått större omfattning än man förutsett vid beräkningen i maj 1941, varigenom kostnaden ökats med 700,000 kronor.

Styrelsen hemställer om anvisande av (800,000 + 700,000) 1,500,000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43.

De av vattenfallsstyrelsen nu begärda ytterligare medlen till den nya kraftstationen vid Hojums varp i Trollhättan avse att täcka utgifter, som föranletts dels av prisstegringar och dels av att vissa arbeten måst erhålla större omfattning än vad ursprungligen förutsetts. De erforderliga medlen torde böra anvisas för nu löpande budgetår. Vad angår kostnaderna för de i samband med kraftstationsanläggningen vidtagna försvarsanordningarna må nämnas, att dessa kostnader enligt Kungl. Majits och riksdagens bemyndi-

Departements-

chefen.

15 i

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

gande täckts genom disposition av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättning till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................................. kronor 1,500,000.

[4.] 2. Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 40) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å tillägggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ..............................kronor 1,500,000.

[5.] 5. Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem, reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 43) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av Fiol ms jon och Leringen i Ljungans vattensystem å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 1,000,000.

[6.] 9. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 47) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 3,000,000.

[7.] 11. Förvärv för statens vattenfailsverks räkning av fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm, reservationsanslag. I skrivelse den 5 november 1942 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande av medel för förvärv av fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

155 Styrelsen erinrar till en början, att för styrelsens räkning under de senaste 25 åren successivt förvärvats fastigheterna nr 1, 11, 3 och 9, 4 samt 5, 6 och 7 i kvarteret Björnen. Arealen av dessa fastigheter utgör 4,916 m2, vilket motsvarar 87.7 % av kvarterets totala area. Fastigheten nr 8 och 10, som är belägen i kvarterets sydöstra hörn vid Drottninggatan och Karduansmakaregatan och å vilken två till ett huskomplex sammanslagna byggnader äro uppförda, har emellertid hittills varit i privat ägo. Fastigheten omfattar 688 m2 och utgör 12.3 °/o av kvarterets yta.

I fråga om styrelsens fastigheter i kvarteret Björnen och det sätt, varpa de befintliga utrymmena nu disponeras, anför styrelsen:

Styrelsen beräknar att vid årsskiftet 1942/43 för eget bruk hava tagit i anspråk samtliga lokaler inom sina fastigheter med undantag av vissa affärslokaler vid Drottninggatan och Herkulesgatan samt några få reservrum. Den sammanlagda bruttoarealen utgör exklusive källare och vindskontor:

M2

för uthyrda lokaler .............. 1,145

för egna lokaler ............... .. . 10,877

Summa 12,022

Utvecklingen av styrelsens egna lokalbehov sedan 1930 framgår av följande data, som avse förhållandena i slutet av varje särskilt år:

Bni!tonrén) av

År egna lokaler

M2

1928 4,810

1933 ............................ 5,010

1938 ............................ 7,730

1942 10,877

Den stora expansionen får ses mot bakgrunden av att byggnadsverksamheten inom vattenfallsverket ökats till fyra gånger den tidigare omfattningen, att kraftproduktionen från 1930 til! 1945 kommer att tredubblas samt att styrelsen måst påtaga sig en hel del nya arbetsuppgifter dels för försvarets räkning dels för rikshushållningen med kraften. Vid fortsatt krig kommer därjämte materialanskaffning för nybyggnad och ransonering av kraftleveranserna att öka arbetsmängden.

Det har varit till ovärderligt gagn, att styrelsen genom tidiga fastighetsförvärv sörjt för erforderliga lokaler inom ett sammanhängande byggnadskomplex.

Kostnaden för de statliga fastigheterna i kvarteret Björnen är bokförd till 3 691 000 kronor, vilket belopp i betraktande av komplexets storlek är mycket måttligt. Örn det bokförda värdet fördelas på fastighetsarealen, kommer man till omkring 751 kronor pr m2, och fördelat på bruttorumsarealen motsvarar nämnda värde omkring 307 kronor pr m2.

Rumsarean är fördelad

a) på moderna lokaler med................................... 15.2 °/°

b) på de äldre Rudbeckska byggnaderna, som skola bibehållas i

oförändrat skick, med .................................... 19 6 Jo

c) på gamla byggnader utan särskilt kulturellt värde med........ 65.2 /o.

15S

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Samtliga byggnader äro nu i gott tillstånd och utan egentlig olägenhet användbara för nuvarande ändamål, ehuru det delvis saknas fullgoda ritsalar, varjämte rummen på en del håll äro mindre lämpligt utformade för kontorsändamål.

Enligt den nya stadsplan, som nu utarbetas, komma både Karduansmakaregatan och Herkulesgatan att förvandlas till breda huvudgator. De under c) i tabellen angivna husen, som en gång framdeles böra ombyggas, kunna därvid uppföras till väsentligt ökad höjd, varigenom ernås ett stort lokaltillskott, som kan bli både behövligt och värdefullt för styrelsen. Vattenfallsstyrelsen bereder sig på en sådan ombyggnad genom avsättningar till en förnyelsefond för kvarteret Björnen. Fonden uppgår för närvarande till c:a

627,000 kronor. Någon ombyggnad kan emellertid icke lämpligen ske, förrän utvidgningen av gatorna verkställts, och denna kan vad Herkulesgatan beträffar dröja länge. Med hänsyn till byggnadernas goda skick förefaller det ävenledes mindre önskvärt att snart riva någon del av byggnadskomplexet.

Vattenfallsstyrelsen upplyser härefter, att styrelsen nu erbjudits köpa den återstående fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen för 1,250,000 kronor. Fördelat på tomtarean bleve beloppet cirka 1,817 kronor pr m2 och fördelat på bruttorumsarean — exklusive källare, delvis i två våningar, och vind — cirka 563 kronor pr m2. Fastigheten vore taxerad till 1,030,000 kronor. Den hade ombyggts och grundligt moderniserats år 1921. Lokalerna användes nu, med undantag av 4 rum, för affärs- och kontorsändamål. Huset vore försett med värmeledning men icke med varmvatten. Det vore i gott skick och icke i behov av ombyggnad eller någon omfattande reparation. Ett hyresavtal med Apoteket Morlanen löpte till den 1 oktober 1946. Avtalet gällde en stor del av bottenvåningen och särskilt inredda källarlokaler för ett totalt hyresbelopp av 22,500 kronor. Av kontorsrummen vore 3 uthyrda till den 1 oktober 1949 och 6 till den 1 oktober 1944. övriga avtal vore vanliga ettårskontrakt.

Ur flera synpunkter vore ett statligt förvärv önskvärt, framhåller vattenfallsstyrelsen vidare. Fortsatte kriget länge, vore det möjligt, att styrelsens tillgång på lokaler bleve otillräcklig. Det vore en fördel, om styrelsen då kunde få lokaler i den återstående fastigheten i kvarteret, och detta skulle i någon mån underlättas genom att fastigheten förvärvades av staten, även om det med hänsyn till hyreslagen finge förutsättas, att godvilliga uppgörelser med hyresgästerna måste träffas i första hand. Vissa av dessa hyresgäster hade emellertid icke samma intresse som vattenfallsstyrelsen av att disponera rum just i denna fastighet.

Genomförandet av det i det föregående omnämnda stadsplaneförslaget komme enligt styrelsen att medföra ombyggnad inom kvarteret Björnen. Då vore det fördelaktigt för staten att förfoga över fastigheterna. Styrelsen anför härom vidare:

När utvidgningen av Karduansmakaregatan väster om Drottninggatan skall genomföras, vilket sannolikt kommer att ske örn 15 å 20 år, måste en del av fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen tagas i anspråk för gäsmark, och den nuvarande bebyggelsen på fastigheten måste till sist rivas,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

även om man kanske som etl förberedande stadium kan omändra hörnpartiet av byggnaden. I slutstadiet kommer sannolikt minst 28 och högst 57 procent av fastigheten att användas för gatubehovet. Resten bör sammanslås med fastigheterna nr 4—7 av kvarteret Björnen till en ny större fastighet, som får fasader åt såväl Herkules- och Drottning- som Kardunnsmakaregatorna och som kommer att omfatta hela kvarteret Björnen öster om den Rudbeckska fastigheten, d. v. s. c:a 35 procent av kvarteret och den värdefullaste delen därav.

Enligt den diskussion, som förts med stadsplanekontoret, är det möjligt och torde också i en framtid vara lämpligt, att den nya stora fastigheten disponeras så. att man dels bibehåller ett gatuhus vid Drottninggatan nied samma dimensioner som det nuvarande, dels uppför ett betydande höghus på den inre delen av tomten och dels överbygger resten av tomten till lag höjd. Genom höghuset skulle lokaltillgångarna inom kvarteret Björnen ökas i mycket hög grad, vilket är till stor fördel för styrelsen. I den mån ytterligare lokaler erhållas, synes det vara till gagn för statsförvaltningen i övrigt, som har stort behov av centralt belägna lokaler.

Det bör, såvitt man nu kan se, bli möjligt att ordna den nya bebyggelsen successivt, så att man, när en gång byggnaderna på fastigheten nr 8 och 10 rivas, kan på dem uppföra en nybyggnad, som utgör en mindre etapp i den slutliga större bebyggelsen.

Örn såsom avsetts fastigheten nr 8 och 10 komme att i slutstadiet tagas i anspråk dels av vattenfallsstyrelsen och dels av staden som gatumark, kunde det, fortsätter styrelsen, möjligen emot ett statligt köp invändas, att staden, som i sinom tid komme att kräva rivning av byggnaderna, borde vara den primära köparen, som sedan överlämnade den resterande delen av tomten till vattenfallsstyrelsen, eller att staden och vattenfallsstyrelsen borde gemensamt göra köpet och redan nu bestämma, hur uppdelningen skulle ske. Staden vore emellertid icke beredd att medverka till någon av nämnda lösningar, beroende på den ovisshet, som tills vidare rådde beträffande den framtida stadsplanen. Dessutom saknade staden tills vidare egen användning för fastigheten, medan vattenfallsstyrelsen hade intresse av att utnyttja den även före gaturegleringen.

Fastigheten hade, anför vattenfallsstyrelsen vidare, för fyra år sedan varit till salu. Styrelsen hade vid den tidpunkten underlåtit att föreslå inköp av densamma bland annat därför att styrelsen icke ansett sig då ha något nära liggande behov av lokalerna. Fastigheten hade år 1939 förvärvats av en privat köpare för ett belopp av 1,060,000 kronor. När priset nu sattes högre, berodde det i någon mån på vidtagna förbättringar men i huvudsak på att fastighetsvärdena vore i stigande. Väntade man med inköp ytterligare 10 å 15 år, så vore det möjligt, att priset ytterligare höjdes. Köptes fastigheten nu, kunde däremot med hyresinkomsterna åstadkommas en successiv nedskrivning av värdet. Att styrelsen nu förordade ett förvärv av fastigheten berodde till stor del därpå, att det ur ren affärssynpunkt syntes lönande att köpa densamma (rols ökningen av köpesumman efter 1939 och trots att taxeringsvärdet läge 220,000 kronor lägre än köpesumman.

Vattenfallsstyrelsen meddelar följande ekonomiska kalkyler beträffande fastigheten:

153 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Årsinkomsterna från fastigheten enligt nu utgående hyror, med en utdelning å 750 kronor från Stockholms stads brandförsäkringskontor inberäknade, äro för närvarande 90,420 kronor och motsvara sålunda 7.23 % på köpeskillingen. De årliga utgifter, som falla på husägaren —■ inklusive ökade värmekostnader — som icke täckas genom höjda hyror, beräknas uppgå till 25,000 kronor. För förräntning och avskrivningar återstå alltså 65,420 kronor, motsvarande 5.2 °/o på köpeskillingen. Hyrorna äro skäliga, och det finns ingen anledning tro, att det erbjuder någon svårighet att åstadkomma en fortsatt uthyrning med minst lika gott resultat som det nuvarande.

Örn vattenfallsstyrelsen fortsätter med uthyrning av fastigheten och därvid för varje år använder vinsten, sedan ränta å köpesumman efter 3.5 % fråndragits, till förnyelsefondsavsätlning, erhålles vid 3.5 % räntefot en förnyelsefond av c:a 432,800 kronor efter 15 år och c:a 634,300 kronor efter 20 år. motsvarande respektive 34.6 och 50.8 % av köpeskillingen.

I den mån vattenfallsstyrelsen med samma hyra använder lokalerna för eget behov, så blir naturligtvis resultatet enahanda. Styrelsen har icke möjligheter att i närheten av sina stamlokaler få andra lämpliga lokaler till lägre hyror än dem, som tillämpas i den för inköp föreslagna fastigheten.

När rivning av byggnaderna på fastigheten n:r 8 och 10 en gång erfordras för galureglering, blir staden visserligen skyldig att hålla vattenfallsstyrelsen skadeslös för slopandet av byggnaderna och för den tomtmark, som tages i anspråk för gatan; det är ur den synpunkten icke alltför viktigt, örn rivningen sker om t. ex. 15 eller 20 år. Styrelsen får emellertid i sin ordning, när ny bebyggelse sker på den återstående delen av fastigheten nr 8 och 10 samt bredvidliggande fastigheter nr 4—7, vidkännas andel i stadens nvssnämnda skadestånd, i den mån vattenfallsstyrelsen genom ökad hushöjd drager fördel av den större gatubredden.

Vattenfallsstyrelsen har med den nuvarande ägaren, fastighetsföreningen Progressiv u. p. a., avslutat ett vid styrelsens förevarande skrivelse fogat preliminärt kontrakt om inköp av ifrågavarande fastighet.

Vattenfallsstyrelsen hemställer med åberopande av det anförda, att fastigheten måtte förvärvas på de i köpeavtalet angivna villkoren. Styrelsen förordar, att köpet måtte ske med anlitande av medel ur statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Byggnadsstyrelsen har den 12 november 1942 avgivit utlåtande i ärendet. Styrelsen har därvid anfört:

Ifrågavarande fastighet hembjudes nu till inköp för 1,250,000 kronor. Fastighetens årliga avkastning utgör 90,420 kronor, varav 750 kronor utgöra utdelning från brandkontoret. Av avkastningen erhålles en förräntning å den föreslagna köpeskillingen med 7.23 %>. För det årliga underhållet jämte övriga omkostnader bör enligt byggnadsstyrelsens uppskattning beräknas omkring 29,000 kronor. Då emellertid stadsplaneändring berörande fastigheten förutses, bör byggnadsvärdet, som kan uppskattas till omkring 560,000 kronor, avskrivas på tämligen kort tid, och härför böra beräknas 15,000 kronor årligen. Totala årskostnaden bör alltså beräknas till omkring 44 000 kronor och nettoavkastningen till omkring 46,000 kronor, som alltså skulle lämna en förräntning av köpeskillingen med icke fullt 3 7 °/o.

Det för fastigheten begärda priset synes byggnadsstyrelsen tämligen högt utan att dock kunna sägas vara oskäligt. I betraktande härav synes styrelsen för frågans bedömande vara avgörande, att hela kvarteret Björnen genom fastighetens förvärvande skulle komma i statsverkets ägo. Fördelen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

härav synes vara så påtaglig, att styrelsen för sin del icke hyser någon tvekan att tillstyrka bifall till vattenfallsstyrelsens framställning om inköp på de föreliggande villkoren.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att då av framställningen framginge, att vattenfallsstyrelsen icke hade omedelbart behov av de i fastigheten förefintliga lokalerna, byggnadsstyrelsen med fördel kunde, i den mån gällande hyreslagstiftning det medgåve, finna användning av lokalerna för tillgodoseende av statsverkets alltjämt stegrade behov av utrymme.

På grund av den fortgående ansvällningen av vattenfallsstyrelsens arbets- Departementuppgifter bär styrelsens lokalbehov successivt starkt ökats. Genom upprepade förvärv för vattenfallsverkets räkning av fastigheter inom kvarteret Björnen i Stockholm har det emellertid varit möjligt att i tid anskaffa erforderliga nya utrymmen åt styrelsen i direkt anslutning till de redan befintliga. I verkets fastigheter i nämnda kvarter, vilka representera 87.7 procent av kvarterets hela yta, disponerar styrelsen för närvarande utrymmen med en areal av 10,877 m2, medan 1,145 m2 äro uthyrda. Sålunda förefinnas ännu vissa möjligheter för styrelsen att inom egna fastigheter erhålla ytterligare utrymmen. Då man torde ha att räkna med en fortsatt utveckling av styrelsens verksamhet, synes det dock klokt att, när tillfälle därtill erbjuder sig, säkerställa möjligheten till ytterligare lokalökning i omedelbar förbindelse med de nuvarande tjänstelokalerna. Ett dylikt tillfälle har nu yppats genom att fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret Björnen — den enda i kvarteret, som icke redan tillhör vattenfallsverket — hembjudits åt styrelsen. Med hänsyn lill de uppenbara fördelar, som det för styrelsen måste innebära att för framlida behov hava tillgång till denna fastighet, och då utrymmena i fastigheten enligt vad som upplysts äro väl lämpade till tjänstelokaler, finner jag goda skäl tala för förvärv av fastigheten i fråga. Därest förvärvet kommer till stånd, torde vattenfallsstyrelsens lokalbehov bliva väl tillgodosett för lång tid framåt.

Den för fastigheten begärda köpeskillingen utgör enligt det föreliggande köpekontraktet 1,250,000 kronor. Då de årliga inkomsterna å fastigheten uppgå till 90,420 kronor, utgör avkastningen 7.23 procent av köpeskillingen.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag en sådan förräntning vara ur statens synpunkt godtagbar.

De i det föreliggande köpekontraktet upptagna villkoren i övrigt ha icke givil mig anledning till erinran.

På grund av nu anförda förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande fastighet förvärvas av staten. De för förvärvet erforderliga medlen böra enligt min mening lämpligen anvisas å riksstaten. Då enligt kontraktet köpeskillingen skall erläggas å tillträdesdagen den 1 april 1943, bör anslag för ändamålet upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Fastigheten är för närvarande belastad av bundna inteckningslån till ett sammanlagt belopp av 910,000 kronor, varav 60,000 kronor skola amorteras enligt fastställd plan. Då det torde vara ekonomiskt ofördelaktigt att för när-

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

varande inlösa lånen, anser jag, att betalningsskyldigheten för desamma bör övertagas av staten. Förräntningen och amorteringen böra därvid handhavas av riksgäldskontoret och redovisas över riksgäldsfonden. A kapitalbudgeten bör anvisas ett belopp motsvarande köpeskillingen eller 1,250,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv för statens vattenfallsverks räkning av fastigheten nr S och 10 i kvarteret Björnen i Stockholm å tillläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 1,250,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[8.] 7 a. Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska laboratorium, reservationsanslag. Uti en av överbefälhavaren, jämte eget yttrande den 10 oktober 1942 överlämnad skrivelse gjorde rikets allmänna kartverk framställning örn anvisande av medel för utvidgning av verkets fotografiska laboratorium och anförde därvid i huvudsak följande.

Sedan försvarsstaben ansett nödvändigt, att verkets arbetskapacitet ökades beträffande särskilt flygfotografering och fotokartframställning för att verket bättre skulle kunna motsvara de ökade militära kraven, hade överbefälhavaren våren 1942 utverkat anslag för viss utökning av verkets instrumentutrustning för fotogrammetriska arbeten. För utrustningens effektiva utnyttjande erfordrades emellertid, att fotogrammetriska byråns fotografiska laboratorium utökades. Härtill komme att behovet för militära ändamål av fotokopior av det vid flygfotografering upptagna fotomaterielet mångdubblats mot vad tidigare beräknats. En utvidgning av laboratoriets lokaler inom det s. k. ämbetshuset, nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vore därför ofrånkomlig. Den enda möjligheten att åstadkomma en ökning av lokalerna vore en fortsatt inredning av lokaler på vinden i anslutning till det nuvarande laboratoriet därstädes. Enligt av byggnadsstyrelsen avgivet förslag beräknades byggnadskostnaderna till 12,500 kronor samt kostnaderna för fast laboratorieinredning till 4,000 kronor eller tillhopa 16,500 kronor. Därav syntes dock 3,300 kronor kunna täckas av förefintlig rest på ett under kapi lalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till ändringsarbeten ni. m. i ifrågavarande fastighet för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag. 1 anslutning till vad sålunda anförts hemställde kartverket, att nämnda anslagsdel å 3,300 kronor måtte få disponeras och därutöver 13,200 kronor anvisas samt att medel på grund av ärendets brådskande natur måtte få förskotteras av byggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 23 oktober 1942 medgav Kungl. Majit, efter föredragning av chefen för försvarsdepartementet, att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten finge dels av byggnadsstyrelsen tagas i anspråk disponibla medel av nämnda reservation å 3,300 kronor, dels ock till byggnadsstyrelsen utbetalas högst 13,200 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (VII b).

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 61

För täckande av den sålunda från förskottsstaten gjorda medelsanvis- Departements ningen torde ett anslag å 13,200 kronor böra äskas å tilläggsstat. Jag hem- chefenställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska laboratorium å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 13,200.

[9.] 12 a. Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen i Gotlands län, reservationsanslag. Med anledning av en av länsstyrelsen i Gotlands län den 15 juni 1942 gjord framställning, varöver arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 27 i samma månad avgivit utlåtande, anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 3 juli 1942 fortifikationsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen för en kostnad av högst 20,000 kronor låta i anslutning till då pågående arbeten för försvarsväsendets räkning anordna vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse på rekvisition utbetala nämnda belopp från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden i länsstyrelsens skrivelse utan kommer densamma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

För täckning av ifrågavarande medelsanvisning torde anslag böra äskas Departements å tilläggsstat för löpande budgetår. chefen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen i Gotlands län å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 20,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

163 Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] c. Reglering av viss kreditgivning, reservationsanslag. Genom beslut den 29 oktober 1942 ställde bankofullmäktige en femårig kredit å högst 16 miljoner kronor till finska statens förfogande mot borgen av Finlands bank. Krediten, som är avsedd att löpa mot en ränta av 4 procent, skall till 10,000,000 kronor användas för inköp av varor i Sverige och till 5,262,000 kronor för inköp av varor i Danmark. Utöver angivna belopp kommer krediten icke att tagas i anspråk.

I anslutning till en temporär räntereduktion för övriga svenska krediter till Finland har medgivits, att de under år 1943 förfallande räntebeloppen å ifrågavarande kredit skola beräknas efter 2 procent.

Den här behandlade kreditgivningen ingick som ett led i den senaste handels- och betalningsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland. Den upptogs till övervägande inom bankofullmäktige efter hänvändelse från statsrådet. I enlighet med tidigare tillämpade principer bör krediten nu överföras på statsverket genom anvisande av särskilt täckningsanslag. Detta anslag kan lämpligen upptagas till 15,300,000 kronor.

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av viss kreditgivning å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av..............................kronor 15,300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet! Mats Remne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

165 Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres. ii

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/ 43 samt anför därvid följande. !

Statens utlåningsfonder.

[1.] 11. Hemslöjdslånefonden, reservationsanslag. Ifrågavarande lånefond inrättades vid 1928 års riksdag för utlämnande av lån till bushållnings-: sällskap, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån för anskaffande av för textil tillverkning avsett svenskt material, företrädesvis av lin och ull. Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171) medgavs, att lån för anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge beviljas från hemslöjdslånefonden. Till förstärkning av fonden anvisades för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Sedermera ha såsom kapital för fonden anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av likaledes 1,500,000 kronor samt å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Bestämmelserna rörande lån från ifrågavarande fond äro meddelade i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 605) med däri genom kungörelserna nr 952/1940 och 152/1942 vidtagna ändringar.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen, eiler samråd med

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1G'G

kommerskollegium, hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande fond av 1,000,000 kronor. Styrelsen meddelade samtidigt, att framställning senare komme att göras om anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår av ett kapitaltillskott till fonden av

1,000,000 kronor.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ha sedermera i gemensam skrivelse den 21 november 1942 hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag å 3,000,000 kronor. I skrivelsen har anförts i huvudsak följande.

Enligt vad kommerskollegium och lantbruksstyrelsen erfarit torde ett förut i skrivelse den 31 augusti 1942 äskat belopp av 1,000,000 kronor icke vara tillfyllest. Ämbetsverken lia från statskontoret inhämtat, att den till utlåning disponibla kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1942 uppgick till 1,171,500 kronor. Amorteringar väntas enligt statskontorets beräkning under vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 inflyta med omkring 62,000 kronor. Under innevarande budgetår lia ämbetsverken beviljat ett linberedningslån å 93,500 kronor. För ytterligare utlåning under sistnämnda budgetår torde sålunda kunna disponeras ett belopp av (1,171,500 + 62,000-— 93,500=) 1,140,000 kronor.

Emellertid ha till lantbruksstyrelsen inkommit ansökningar örn lån från fonden med dels sammanlagt omkring 2,800 000 kronor för uppförande av linberedningsanstalter i Kristinehamn och Växjö, dels ock i runt tal 200,000 kronor för utbyggnad nied ytterligare.ett turbinaggregat av en linberedningsanstalt i Laholm och i runt tal 290,000 kronor för komplettering av maskinutrustningen vid en hampberedningsanstalt i Visby. Till uppförande av sistnämnda båda anstalter ha lån tidigare utgått från fonden. Vidare planeras enligt vad ämbetsverken erfarit uppförande inom den närmaste tiden av en linberedningsanstalt i Gimo inom Stockholms län, vartill lån från fonden beräknas bli erforderligt med omkring 600,000 kronor. De fyra förstnämnda anläggningarna äro redan påbörjade och torde till huvudsakliga delar bli färdigställda under förra delen av år 1943, varför lånesökandena redan nu äro i stort behov av medel för ändamålet. Även till uppförandet av den sistnämnda av anläggningarna torde medel bli erforderliga under den närmaste tiden och i allt fall före utgången av innevarande budgetår. Även om ifrågavarande lån icke kunna i sin helhet lyftas förrän vederbörande anläggningar färdigställts och besiktigats, är det för låntagarna av stor betydelse för erhållande av kredit hos banker och leverantörer, att statslån och statsbidrag till bela kostnadssumman beviljas så snart som möjligt.

För tillgodoseende av behovet av lån till förutnämnda lin- och hampberedningsanstalter erfordras sammanlagt (2,800,000 + 200,000 + 290,000 +

600,000 =) 3,890,000 kronor. Med hänsyn till att, enligt vad förut anförts, ett belopp av endast 1,140,000 kronor för närvarande beräknas kunna disponeras för utlåning under innevarande budgetår, skulle ytterligare 2,750,000 kronor böra ställas till förfogande för ändamålet. Då ytterligare kostnadsstegringar med åtföljande ökat lånebehov torde ha inträffat sedan kostnadsberäkningar för anläggningarna uppgjorts och då mindre belopp torde böra reserveras för utlämnande jämväl av hemslöjdslån åt hushållningssällskapen, synes ett avrundat belopp av 3,000,000 kronor så snart ske kan böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. I detta sammanhang må anföras, att ämbetsverken från statens linnämnd under hand erfarit, att ett genomförande under budgetåret 1943/44 av ytterligare utvidgningar av nu förefintliga knoch hampberedningsanstalter är önskvärt, varför minst det belopp av

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

1,000,000 kronor, som lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1942 föreslagit såsom kapitalförstärkning till hemslöjdslånefonden för sistnämnda budgetår, ändock torde bli erforderligt.

I anslutning till vad jag förut anfört i samband med tillstyrkande av me- Departementsdelsanvisning till bidrag för uppförande av lin- och hampberedningsanstalter rnelenfinner jag mig även böra förorda, att hemslöjdslånefonden förstärkes för att möjliggöra utlämnande av lån till ytterligare lin- och hampberedningsanstalter. För ändamålet synes ett belopp av 3,000,000 kronor vara erforderligt.

Detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hemslöjdslånefonden å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ............................ kronor 3,000,000.

Fondell för låneunderstöd.

[2.] 7 a. Lån till svenska spannmålsaktiebolaget, reservationsanslag. Den statliga uppköps- och lagringsverksamhet, som handhas av svenska spannmålsaktiebolaget, finansieras för närvarande genom att bolaget hos riksbanken belånar av staten till bolagets förfogande ställda 4 procent statsobligationer. Sammanlagda beloppet av dessa obligationer må jämlikt riksdagens medgivande utgöra 150,000,000 kronor. Med en förutsatt belåningskurs av 85 procent kan bolaget påräkna krediter till ett sammanlagt värde av 127,500,000 kronor.

I skrivelse den 24 november 1942 har statens livsmedelskommission hemställt, att Kungl. Maj :t måtte hos riksbanken utverka medgivande för riksgäldskontoret att till riksbanken överlämna ytterligare statsobligationer till ett nominellt belopp av 115,000,000 kronor att av riksbanken innehas såsom pant för lån, som svenska spannmålsaktiebolaget kunde komma att upptaga i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel för sin verksamhet. Kommissionen, som framlagt närmare beräkningar rörande spannmålsaktiebolagets kapitalbehov under verksamhetsåret Va 1942—31/s 1943, har anfört i huvudsak följande.

Spannmålsaktiebolagets kapitalbehov för täckande av prisskillnadsförlust och kostnader samt beräknat lager vid slutet av verksamhetsåret 1942/43 uppgå till (103,305,500 + 117,450,000 =) 217,755,500 kronor. Efter avdrag av aktiekapital, förlagslån och belåningsvärdet å de till bolagets disposition ställda statsobligationerna kommer bolagets icke täckta kapitalbehov för verksamhetsåret att utgöra sammanlagt (217,755,500 — 5,000,000— 30,000,000 — 127,500,000 =) 55,255,500 kronor.

Såsom från bolaget framhållits måste man beräkna, att bolaget under verksamhetsåret 1942/43 blir nödsakat att inköpa och mer eller mindre tillfälligt lagra väsentliga kvantiteter spannmål. Mot det av bolaget härför be-

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements-

chefen.

räknade tillfälliga kapitalbehovet 70,000,000 kronor finner kommissionen, såvitt ifrågavarande behov nu kan bedömas, ej skäl till erinran.

I det belopp å 100,305,500 kronor, till vilket kommissionen beräknar kostnaderna för spannmålsaktiebolagets verksamhet under året 1942/43, ingå även bolagets kostnader för omsättning av oljekraftfoder och fodercellulosa under verksamhetsåret 1942/43. Sistnämnda kostnader, vilka beräknats till

57,255,000 kronor, skola emellertid enligt för närvarande tillämpade principer bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet. Enär på grund härav möjlighet torde förefinnas för bolaget att under det löpande verksamhetsåret få ersättning för dessa kostnader, minskas bolagets lånebehov i motsvarande mån.

Det belopp å 30,000,000 kronor, som i det föregående betecknats som förlagslån, utgöres rätteligen av medel, som från anslag under fonden för förlag till statsverket anvisats livsmedelskommissionen för lagring av jordbruksprodukter och som av kommissionen ställts till spannmålsaktiebolagets (ursprungligen foderintressentföreningens) förfogande för inköp från utlandet av oljekraftfoder. Kommissionen vill ifrågasätta, att detta belopp återgår till kommissionen och att bolaget i stället beredes möjlighet att genom upplåning täcka motsvarande kapitalbehov. Härmed skulle vinnas, att bolagets upplåning bleve ordnad på ett enhetligare sätt.

Med ledning av det anförda kan den del av bolagets kapitalbehov, som måste täckas genom ytterligare upplåning, beräknas uppgå till (55,255,500 + 70,000,000 — 57,255,000 =) cirka 68,000,000 kronor. Skulle Kungl. Majit finna lämpligt, att förenämnda belopp om 30,000,000 kronor återgår till livsmedelskommissionen, ökas kapitalbehovet med motsvarande belopp till

98.000. 000 kronor. För täckande av detta lånebehov torde förslagsvis till bolagets förfogande böra ställas ytterligare statsobligationer med rätt för bolaget att belåna desamma. Det nominella beloppet på obligationerna bör uppgå till 115,000,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts framgår, att svenska spannmålsaktiebolagets sammanlagda kreditbehov — inbegripet alltså jämväl det kreditbehov som täckts genom att statsobligationer ställts till bolagets förfogande — av livsmedelskommissionen beräknats till (98,000,000 + 127,500,000 =) cirka

225.000. 000 kronor. Under en föregående punkt har jag förordat, att för gäldande av vissa kostnader i samband med bolagets verksamhet under tiden 7» 1942—31/s 1943 avses ett belopp av (25,000,000+18,000,000=) 43,000,000 kronor. Det härefter återstående kreditbehovet skulle alltså utgöra (225,000,000 — 43,000,000 =) omkring 180,000,000 kronor.

I samband med framläggandet denna dag av inkomstberäkningarna för budgetåret 1943/44 har chefen för finansdepartementet föreslagit viss omläggning av spannmålsaktiebolagets finansiering. I anslutning till vad i nämnda sammanhang anförts synes intet vara att erinra mot att tillfälliga kreditbehov å cirka 80,000,000 kronor alltjämt tillgodoses av riksbanken. I övrigt torde emellertid, såsom chefen för finansdepartementet framhållit, för framtiden medel böra anskaffas genom direkt upplåning i marknaden. Jag vill i enlighet härmed förorda, att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår under fonden för låneunderstöd, riksgäldskontorets delfond, äskas ett belopp av 70,000,000 kronor för kreditgivning till svenska spannmålsaktiebolaget. Återstoden, eller 30,000,000 kronor, av bolagets mera bestående kre-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

diter synes lämpligen böra tillgodoses på det sätt, att det belopp å 30,000,000 kronor, som från anslag under fonden för förlag till statsverket av livsmedelskommissionen ställts till bolagets förfogande för inköp av oljekraftfoder, omföres från sistnämnda fond till fonden för låneunderstöd. Vid här förordad omläggning i spannmålsaktiebolagets finansiering komma de för bolagets kredit disponerade statsobligationerna att frigöras. Beträffande de påräkneliga inkomsterna av denna kapitalinvestering torde jag få hänvisa till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört vid anmälan av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till svenska spannmålsaktiebolaget å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ...................... kronor 70,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sven Härdén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

171 Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Härefter anmälas de under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, och anföra därvid chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, beträffande de under punkterna 1 och 3 upptagna frågorna samt statsrådet Domö beträffande den under punkten 2 upptagna frågan följande.

Statens allmänna fastiglietsfond.

[1.] 23. Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört i samband med äskande av anslag under egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, punkt 2, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 180,000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 9. Lån till Svenska skifferoljcaktiebolagct, reservationsanslag. I skrivelse den 28 april 1942 har statens bränslekommission — i samband med att kommissionen avgav utlåtande över det av 1941 års försvarsutredning den 12 januari 1942 avgivna betänkandet med förslag till plan för organisationsar-

172 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Före-

draganden.

betet inom försvarsväsendet — hemställt dels om omedelbar utbyggnad av landets skifferoljeindustri till en årlig totalproduktion av 81,000 ton skifferolja, dels ock om utredning angående ytterligare utbyggnad av densamma till en årlig totalproduktion av 150,000 ton sådan olja.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 16 juni 1942 anbefallt marinförvaltningen och Svenska skif f erot] eaktiebolaget att i samråd inkomma med förslag till och kostnadsberäkningar för en utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle och bolagets anläggning i Kvarntorp till en sammanlagd årlig tillverkningskapacitet av 81,000 ton, hava ämbetsverket och bolaget med skrivelse den 3 oktober 1942 inkommit med den begärda utredningen i ämnet. Ämbetsverket och bolaget, som därvid utgått från att de redan befintliga skifferverken å Kinnekulle och i Kvarntorp skola kunna producera sammanlagt 39,000 ton råolja per år, varav vid förstnämnda anläggning 10,000 ton och vid anläggningen i Kvarntorp 29,000 ton, hava föreslagit en ytterligare utbyggnad av dessa anläggningar, så att deras årliga kapacitet skulle ökas med sammanlagt 42,000 ton, varav skulle komma 10,000 ton å oljeverket å Kinnekulle och 32,000 ton å oljeverket i Kvarntorp. Kostnaderna för de sålunda föreslagna nya anläggningarna hava beräknats till

28,800,000 kronor.

över berörda förslag hava infoi-drade utlåtanden avgivits av kommerskollegium, vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

Vid ärendets beredning inom handelsdepartementet har avlämnats ett av direktören Häkan Abenius såsom särskilt förordnad sakkunnig uppgjort förslag, enligt vilket utbyggnaden av landets skifferoljeindustri till en årlig produktionskapacitet av 81,000 ton skulle fördelas så, att å oljeverket å Kinnekulle folie allenast 13,000 ton medan oljeverket i Kvarntorp skulle svara för 68,000 ton. Vid en utbyggnad enligt detta förslag beräknas kostnaderna för nyanläggningarna till 26,000,000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 27 augusti 1942 hemställt, bland annat, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till bostadshus för arbetsbefäl, förmän och arbetare vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

över framställningen i denna del hava infordrade utlåtanden avgivits den 31 oktober 1942 av egnahemsstyrelsen och den 16 december 1942 av luftskyddsinspektionen.

Med hänsyn till svårigheterna att i en situation sådan som den nuvarande genom import säkerställa landets behov av flytande bränslen bör enligt min mening den ersättningsproduktion på området, som redan kommit igång, med det snaraste ytterligare ökas. Beredningen inom handelsdepartementet av detta ärende, för vilket en kortfattad redogörelse lämnats, är emellertid ännu icke slutförd. I avvaktan härå torde i förslaget till tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår medel böra beräknas för möjliggörande av en utbyggnad av landets skifferoljeindustri i enlighet med det

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förslag, som avgivits av särskild sakkunnig inom depaxtementet. Detta förslag innebär en kapitalinvestering i flottans skifferoljeverk å Kinnekulle om

500,000 kronor, medan Svenska skifferoljeaktipbolagets anläggning i Kvarntorp skulle utbyggas för en kostnad av 25,500,000 kronor. Ä nämnda tillläggsstat synas jämväl medel böra beräknas för uppförande, på sätt marinförvaltningen föreslagit, av bostadshus vid oljeverket å Kinnekulle för en kostnad av 400,000 kronoi\

I samband med den vidare behandlingen av frågan om anvisande av medel för dessa ändamål synes även den av riksdagen i dess skrivelse den 17 december 1940, nr 81, berörda frågan örn gemensam ledning för de båda skifferoljeverken böra bringas till sin lösning. Sistnämnda fråga har jämväl i andra sammanhang upptagits till behandling, bland annat i den promemoria med utredning och förslag röi-ande bolagsdrift vid vissa försvarsväsendet tillhöriga industrianläggningar, som den 10 september 1942 avlämnats av 1942 års militära bolagsledning. I promemorian föreslås beträffande flottans skifferoljeverk, att detta sammanslås med Svenska skifferoljeaktiebolaget. Över promemorian i denna del hava utlåtanden avgivits av överbefälhavaren, marinförvaltningen, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, statens krigsmaterielnämnd, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens krisrevision, statens industrikommission, försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund och styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget, vilka samtliga i princip tillstyrkt förslaget.

Därest, såsom jag förutsätter, den sålunda föreslagna sammanslagningen inom en nära framtid kommer till stånd, lärer det ankomma på Svenska skifferoljeaktiebolaget att verkställa den ifrågasatta utbyggnaden av skifferoljeindustrien, även till den del utbyggnaden skall ske vid skifferoljeverket å Kinnekulle. De medel, som av riksdagen kunna komma att anvisas för ändamålet, böra därför ställas till bolagets förfogande. Bolagets aktiekapital, vilket så gott som helt äges av staten, uppgår för närvarande till 26,000,000 kronor. Enär det av vissa skäl icke torde vara lämpligt att öka detta aktiekapital, synes den erforderliga medelsanvisningen böra ske i foi-m av lån. Lånebeloppet tolide tills vidalf kunna beräknas till 26,400,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1'iksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat till xåksstaten för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av ...................... ki'onor 26,400,000.

Fonden för statens aktier.

[3.] 1. Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst, reservationsanslag.

Den 2 oktober 1942 uppdrog Kungl. Majit åt statskontoret att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande i vilken ordning och under vilka

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

betingelser en sådan organisationsform för Aktiebolaget tipstjänst, som mera direkt återspeglade att bolagets rörelse bedreves för det allmännas räkning, kunde på för staten förmånligast möjliga sätt genomföras. Till fullgörande av uppdraget har statskontoret i skrivelse den 29 oktober 1942 framlagt tre alternativa förslag till frågans lösning. Enligt det första alternativet skulle bolaget bibehållas som ett till formen enskilt bolag men åtgärder vidtagas för att åt staten förvärva aktiemajoriteten i bolaget och bestämmande inflytande över dess ledning. Det andra alternativet innebär, att åt bolaget skulle givas karaktären av ett statligt bolag genom att aktierna, så långt aktiebolagslagen tillåter, förvärvades av staten. Enligt det tredje alternativet skulle bolaget upplösas och verksamheten övertagas av Svenska penninglotteriet aktiebolag. Yttranden över statskontorets förslag hava avgivits av patent- och registreringsverket samt Aktiebolaget tipstjänst och Svenska penninglotteriet aktiebolag. Enligt min mening bör vid valet mellan de olika förslag till frågans lösning, som sålunda framlagts av statskontoret, företräde lämnas åt det andra alternativet. Medelsbehovet för ett förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst i enlighet med detta alternativ torde kunna uppskattas till omkring 47,000 kronor. Innan slutligt förslag i frågan framlägges för riksdagen synas dock vissa ytterligare undersökningar böra verkställas. Jag förordar att, i avbidan härå, å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet beräknas ett reservationsanslag å nyssnämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av .......................... kronor 47,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Sven Forssberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

175 Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

FolJehushållning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, ' Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 4. Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gummi,

reservationsanslag. Med hänvisning till vad jag förut (jfr punkt 4 i bilaga 11 till denna proposition) anfört beträffande ifrågavarande spörsmål hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av maskiner för framställning av syntetiskt gummi å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 500,000.

[2.] 5. Viss försökstillverkning för aluminiuinindustrien, reservationsanslag. Med anledning av en av statens industrikommission i skrivelse den 1 juli 1942 gjord framställning hemställde Kungl. Majit genom beslut den 10 i samma månad till fullmäktige i riksgäldskontoret alt från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1942/43 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskoltsanslaget till Försvarsberedskapens

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stärkande i allmänhet, med redovisning under särskild rubrik, till kommissionen, efter rekvisition i mån av behov, utbetala 80,000 kronor, att av kommissionen användas för bestridande av kostnaderna för försök att tillverka askfritt elektrodmaterial för aluminiumindustrien. I anslutning härtill föreskrev Kungl. Majit att medel som kunna komma att inflyta till industrikommissionen genom försäljning av vid försökstillverkningen framvunna produkter skulle inlevereras till riksgäldskontoret för att, med redovisning under angivna rubrik, tillgodoföras nyssnämnda förskottsanslag.

Departements■ Det genom Kungl. Majits beslut från förskottsstaten anvisade beloppet, chefen. 80,000 kronor, bör nu täckas genom anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Medel som kunna komma att inflyta till industrikommissionen genom försäljning av vid försökstillverkningen framvunna produkter torde böra tillgodoföras sistnämnda anslag. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss försökstillverkning för aluminiumindustrien å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av ....................kronor 80,000.

[3.] 6. Förlagskapital för clearingkassan för ost, reservationsanslag. 1 skrivelse den 31 juli 1942 gjorde statens livsmedelskommission framställning om inrättande av en clearingkassa för reglering av marknadspriserna inom landet å ost samt om anvisande av förlagskapital till denna kassa. Härvid anförde kommissionen bland annat följande.

Livsmedelskommissionen har, i främsta rummet med hänsyn till försörjningsläget men i andra hand även med hänsyn till önskvärdheten av en ytterligare förbättring av den saluförda ostens kvalitet, ansett det lämpligt, att en avsevärd del av den ost som produceras under sommaren 1942 reserveras för utförsäljning under hösten och vintern. Tilldelningen av ost har därför under sommaren bestämts så, att densamma motsvarat endast en del av den förhållandevis stora ostproduktionen under denna tid. Detta förhållande har medfört, att ostlagren efter hand ökat starkt. Då ostpriserna äro beräknade så, att desamma innefatta ersättning för lagring av osten i endast två månader, uppkommer därför frågan, i vad form mejerierna och de auktoriserade partihandlarna skola kunna beredas ersättning för de kostnader de kunna få vidkännas för den lagring av ost utöver en tidrymd av två månader, som nödvändiggöres av den låga tilldelningen av ost.

För lösningen av denna fråga angavs i kommissionens skrivelse olika utvägar, av vilka kommissionen förordade, att ett clearingförfarande beträffande kostnaden för lagring av ost genomfördes i den formen, att en särskild clearingavgift upptoges på all inom riket producerad ost och att de genom denna avgift influtna medlen sedan användes för att bestrida kostnaderna för lagring av ost utöver viss tidrymd. Clearingavgiften skulle icke kvarstå längre tid än som erfordras för täckande av de extra lagringskostnader, som kunde föranledas av sommarens och höstens ostproduktion.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

1 anslutning härtill framhöll kommissionen, att behov av ett clearingförfarande kunde tänkas uppkomma även beträffande ost som importerades från utlandet, och att det längre fram även kunde befinnas lämpligt att låta clearingförfarandet omfatta ost, som lagrades inom partihandeln. Enligt kommissionens uppfattning skulle clearingkassan i princip vara självförsörjande, men med hänsyn till behovet av rörelsemedel för densamma borde såsom förlagskapital anvisas visst belopp, förslagsvis 300,000 kronor.

I anledning av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 augusti 1942 förordnat, att inom kommissionen skulle inrättas en särskild clearingkassa för reglering, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under iakttagande av vad i 1941 års riksdags skrivelse nr 349 anförts, av marknadspriserna inom landet å ost, varjämte Kungl. Maj:t bland annat meddelat vissa närmare bestämmelser om clearingkassan och prisclearingens handhavande. Samtidigt har Kungl. Maj:t hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret att med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, med redovisning under särskild rubrik, efter rekvisition av livsmedelskommissionen insätta sammanlagt högst 300,000 kronor å clearingkassans checkräkning i riksbanken att användas såsom förlagskapital för clearingkassan.

För att i en smidig form möjliggöra den av livsmedelskommissionen före- Departementsslagna utjämningen av kostnaderna för lagring av ost har det befunnits chef<™lämpligt att inrätta en clearingkassa för reglering av marknadspriserna på ost. Clearingen är avsedd att handhavas så att den blir självförsörjande. Av statsmedel har emellertid erfordrats ett engångsbelopp att tjäna såsom rörelsemedel. För delta ändamål har såsom av det anförda framgår från förskottsstat anvisats högst 300,000 kronor. Ifrågavarande belopp synes nu böra läckas genom anvisande av ett särskilt anslag under fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för clearingkassan för ost å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .......................... kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet: Curt Nordwall.

Billang till riksdagens protokoll lili,'!. / sami. Nr 2.

lii