angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1943144

Kungl. Majlis proposition nr 235.

1 Nr 235.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1943144; given Stockholms slott den 16 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, statsråden Pehesson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt angår frågan örn ordnandet av tandvården inom försvarsväsendet, jämväl med chefen för socialdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld följande.

[I.] Vissa med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets centrala förvaltning sammanhängande frågor. Yid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln framhöll jag (punkten 3), att det vore min avsikt att i annat sammanhang Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

627 «

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

föreslå Kungl. Majit att till riksdagen avlåta proposition med förslag rörande organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltningsverksamket. I avbidan härpå borde, anförde jag, anslaget till avlöningar för arméns centrala förvaltningsorgan i statsverkspropositionen upptagas med allenast beräknade belopp. Jag föreslog, att anslagsmedlen i statsverkspropositionen skulle uppföras under oförändrade anslagsbeteckningar. Jag framhöll vidare, att det sagda hade tillämpning jämväl å anslagen till statens krigsmaterielnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd. På min hemställan föreslog Kungl. Majit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet upptaga förenämnda anslag med allenast beräknade belopp. Beträffande de centrala förvaltningsmyndigheternas anslag till omkostnader framlades däremot i statsverkspropositionen definitiva anslagsäskanden; jag framhöll emellertid att, därest vid övervägandena rörande den militära förvaltningsorganisationens utformning ändrad beräkning redan för nästa budgetår skulle befinnas erforderlig, frågan därom framdeles borde få anmälas.

Sedermera har Kungl. Majit den 12 mars 1943 till riksdagen avlåtit proposition (nr 180) angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning (i det följande benämnd förvaltningspropositionen). Härmed ha förutsättningar erhållits för ett framläggande av definitiva medelsäskanden beträffande förenämnda med allenast beräknade belopp upptagna anslag. Av det följande framgår, att det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget föranleder förslag örn upptagande å riksstaten för budgetåret 1943/44 av vissa nya anslag, avsedda för under budgetåret nytillkommande förvaltningsmyndigheter, ävensom att nya beräkningar av medelsbehovet under arméförvaltningens omkostnadsanslag bliva erforderliga.

Börande den närmare innebörden av det i förvaltningspropositionen framlagda organisationsförslaget får jag hänvisa till det vid nämnda proposition fogade utdraget ur statsrådsprotokollet. Här må emellertid framhållas följande.

Försvarsväsendets centrala förvaltning föreslås skola uppdelas på åtta särskilda ämbetsverk, nämligen krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse, försvarets fortifikationsförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets civilförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen. Med inrättande av försvarets fortifikationsförvaltning har dock ansetts böra anstå tills vidare. För tiden intill dess hela försvarsväsendets fortifikations- och byggnadsförvaltning kan infogas i ett gemensamt ämbetsverk har förutsatts, att den nuvarande fortifikationsstyrelsen inom arméförvaltningen utbrytes till ett fristående verk, arméns fortifikationsförvaltning, medan marinens och flygvapnets fortifikations- och byggnadsförvaltning tills vidare liksom hittills förutsättas skola handläggas inom marinrespektive flygförvaltningen. Inom den blivande reducerade arméförvaltningen komma att handläggas ärenden angående tygförvaltning och intendenturförvaltning. Till marinförvaltningen hänföras — utom fortifikationsavdelningen — en vapen-, en ingenjör- och en intendenturavdelning. Inom flygförvaltningen komma ärendena att handläggas å — förutom en byggnads-

3 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

avdelning — en materielavdelning och en intendenturavdelning. Inom var och en av de tre försvarsgrensförvaltningarna skall vidare finnas en civilbyrå.

Övergången till den nya organisationen avses skola ske i följande ordning. Krigsmaterielverket, som i viss mån har sin motsvarighet i den nuvarande provisoriskt inrättade krigsmaterielnämnden, avses träda i verksamhet den 1 juli 1943. Försvarets fabriksstyrelse avses få formen av ett statligt affärsverk. Då övergången till denna organisationsform förutsätter åtskilligt förberedelsearbete, avses den nuvarande provisoriskt inrättade försvarsväsendets verkstadsnämnd skola under budgetåret 1943/44 fortsätta sin verksamhet men från och med den 1 juli 1943 omorganiseras till ett permanent ämbetsverk, försvarets fabriksstyrelse. Detta verk förutsattes från och med den 1 juli 1944 skola erhålla karaktären av statligt affärsverk. Vad angår flygförvaltningens materielavdelning är denna redan nu provisoriskt organiserad. Detsamma gäller marinförvaltningens ingenjöravdelning. Det har förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit att bestämma tidpunkten för genomförandet av den slutliga organisationen av sistnämnda båda avdelningar. I fråga örn övriga förvaltningsorgan har förutsatts, att övergången till den nya organisationen måste kräva viss förberedelsetid. En del av den inom de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna tjänstgörande personalen förutsättes nämligen skola överflyttas till vissa av de nya ämbetsverken. Denna överflyttning och uppdelningen av personalen har tänkts skola utarbetas i detalj och med avseende å varje särskild befattningshavare av en särskild organisationsnämnd (en sådan nämnd har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 2 april 1943 numera tillsatts). Då vidare utarbetande av instruktioner och arbetsordningar beräknas taga åtskillig tid i anspråk, har det ansetts lämpligast, att Kungl. Maj:t framdeles får bestämma tidpunkten för övergången till den nya organisationen, därvid emellertid förutsatts, att övergången skall i huvudsakliga delar kunna genomföras under loppet av budgetåret 1943/44.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget endast till en del — i fråga örn krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse ävensom i princip beträffande vissa avdelningar inom marin- och flygförvaltningarna — anses kunna genomföras från och med ingången av budgetåret 1943/44. En följd härav blir, att anslag i riksstaten måste uppföras dels för de nya ämbetsverken — som ju alla förutsättas skola vara i verksamhet under någon del av nämnda budgetår — dels ock för de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna. Anslagen för krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen böra tydligen beräknas så, att de kunna tillgodose dessa verks behov under hela budgetåret 1943/44. Anslagen till övriga nya verk böra principiellt anpassas till den tidrymd av budgetåret, under vilken verken beräknas vara i funktion. Anslagen till arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen måste utmätas så, att från dem kunna bestridas dels de kostnader som äro hänförliga till dessa myndigheter enligt deras nuvarande organisation, dels ock de kostnader,

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

som uppstå för myndigheternas del sedan omorganisationen genomförts. För anslagsberäkningen blir alltså tidpunkten för övergången till den nya organisationen principiellt avgörande. Örn man undantager krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen kan emellertid, såsom förut framhållits, icke nu angivas bestämd tidpunkt, då omorganisationen skall genomföras, utan måste densamma beräknas bliva genomförd successivt under budgetåret. Med hänsyn härtill synes det icke kunna undvikas, att beträffande anslagen till försvarets förvaltningsmyndigheter utom såvitt angår krigsmaterielnämnden och fabriksstyrelsen tillämpas i viss mån schematiska beräkningsgrunder. Jag förordar i sådant hänseende, att medelsbehoven under anslagen för arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen beräknas från förutsättningen att dessa myndigheter arbeta med nuvarande organisation under första hälften av budgetåret och med den nya organisationen under andra hälften av budgetåret ävensom att anslagen för arméns fortifikationsförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och försvarets civilförvaltning beräknas från förutsättningen att dessa myndigheter börja sin verksamhet den 1 januari 1944. Skulle det visa sig, att övergången till den nya organisationen kan genomföras först senare än den 1 januari 1944, kommer medelsåtgången under anslagen till armé-, marin- och flygförvaltningarna att överstiga den beräknade, medan en minskning av den beräknade medelsåtgången under de nya myndigheternas anslag inträffar. En tidigare övergång åter medför minskad belastning å anslagen till armé-, marin- och flygförvaltningarna men ökad belastning å anslagen till de nya myndigheterna.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att beträffande de nuvarande ämbetsverken förelägga riksdagen avlöningsstater för godkännande. Dessa synas böra ha avseende å hela budgetåret 1943/44; det torde emellertid böra läggas i Kungl. Majlis hand att bestämma, under vilken tid staterna skola vara i tillämpning. I fråga örn de nya förvaltningsmyndigheterna — armé-, marin- och flygförvaltningarna enligt deras nya organisation, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets civilförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning — torde man för nästa budgetår få frångå principen att för avlöningsanslagen för riksdagens godkännande framlägga definitiva avlöningsstater; i stället torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Majit att fastställa dylika stater för tidrymd, under vilken det nya verket beräknas vara i funktion. Jag utgår därvid från att dessa stater utformas så, att deras delposter till beloppet skola motsvara vad som på ifrågakommande tidrymd belöper av det för helt budgetår beräknade medelsbehovet. Såsom av det följande framgår ämnar jag vid behandlingen av de olika anslagen ansluta anslagsberäkningarna till vad som erfordras för hela budgetåret 1943/44.

Yad angår krigsmaterielverket föreligger möjlighet att redan nu förelägga riksdagen avlöningsstat omfattande hela budgetåret 1943/44.

Beträffande försvarets fabriksstyrelse torde, med hänsyn till att detta ämbetsverk under det kommande budgetåret närmast är att betrakta som en motsvarighet till den nuvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd, de prin-

5 Kungl. Majlis proposition nr 235.

ciper som gällt för medelsanvisning till nämnden böra tillämpas jämväl för fabriksstyrelsen. För styrelsens del torde sålunda böra anvisas ett för avlöningar och omkostnader gemensamt anslag, för vilket Kungl. Majit torde få fastställa stat. Anmärkas må, att det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget förutsätter, att särskilda riksstatsanslag icke komma att för fabriksstyrelsen anvisas efter utgången av budgetåret 1943/44, från och med vilken tidpunkt kostnaderna för styrelsen skola i enlighet med av Kungl. Majit fastställd stat bestridas av driftsmedel.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att förelägga riksdagen till de olika avlöningsanslagen hänförliga personalförteckningar. Av det förut anförda framgår, att det blir nödvändigt inhämta riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma under vilken tid av budgetåret 1943/44 de olika förteckningarna skola tillämpas. Av vad jag tidigare framhållit framgår vidare, att till vissa av de nya verken avses skola överflyttas en del av den nu inom armé-, marinoch flygförvaltningarna tjänstgörande personalen. Därest det vid det utredningsarbete, som anförtrotts åt förutnämnda organisationsnämnd, skulle visa sig erforderligt att verkställa mindre omflyttningar de olika verken emellan av den å personalförteckningarna redovisade personalen, torde det få ligga i Kungl. Majits skön att meddela beslut i angivna hänseende. Riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas. Likaså torde bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Majit att, därest så skulle i undantagsfall visa sig erforderligt, i samband med övergången till den nya organisationen å övergångsstat överföra ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, som icke kan överflyttas till lämplig beställning (befattning) i den nya organisationen.

Enligt vad jag inhämtat har chefen för finansdepartementet för avsikt att föreslå Kungl. Majit en viss omkonstruktion av de i militära avlöningsreglementet upptagna löneplanerna, i huvudsak föranledd av de förslag, som framlagts i förvaltningspropositionen. Beträffande löneplan Ob innebär omkonstruktionen införande av två nya lönegrader med lönebelopp av 17,000 respektive 20,000 kronor. Dessa lönegrader skola benämnas Ob 3 och Ob 5, och de nuvarande lönegraderna Ob 3, Ob 4 och Ob 5 skola erhålla benämningarna respektive Ob 4, Ob 6 och Ob 7. Lönegraderna Cb 2 och Cb 3, som upptaga lönebelopp av 17,000 respektive 18,000 kronor, avses skola benämnas Cb 3 och Cb 4, och vidare skola nya lönegrader med 16,000 och 20,000 kronors lönebelopp upptagas med benämningarna Cb 2 respektive Cb 5. Yad sålunda kommer att föreslås torde redan i detta sammanhang böra vinna beaktande vid avgivande av förslag till personalförteckningar.

Å personalförteckningarna torde böra i enlighet med hittills tillämpade principer redovisas den icke-ordinarie personal, som avses skola åtnjuta lön i högre lönegrad än 20. Beträffande den icke-ordinarie personalen i lägre löneställning har i förvaltningspropositionen ställning icke tagits till personalbehovet. Icke heller i detta sammanhang är jag beredd att framlägga slutliga beräkningar härvidlag. Av skäl som i förvaltningspropositionen berörts torde härmed få anstå till dess de nya verken någon tid varit i verksamhet, så att personalbehovsberäkningarna kunna grundas på erfaren-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hetsmässiga bedömningsgrunder. Såsom jag tidigare vid flera tillfällen framhållit talar härför även svårigheten att för närvarande bedöma, i vilken utsträckning den nu av olika anledningar — beredskapsinkallelserna, den omfattande materielanskaffningen m. m. — ianspråktagna extra personalen efter återgång till mera normala förhållanden skall behöva bibehållas. Jag kommer därför vid beräknandet av de olika anslagsposterna för den icke-ordinarie personalen att utgå från att dessa såvitt avser de nja förvaltningsmyndigheterna — bortsett från krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse — skola i stort sett motsvara vad som under innevarande budgetår utgått för armé-, marin- och flygförvaltningarna, med tillägg givetvis för de nya tjänster, som enligt förvaltningspropositionen böra tillkomma. Beträffande arméns fortifikationsförvaltning och försvarets sjukvårdsförvaltning ämnar jag emellertid föreslå viss ytterligare medelsanvisning för anställande av icke-ordinarie befattningshavare, som under alla omständigheter sjrnas bliva erforderliga. Jag förutsätter i övrigt, att samma möjligheter skola föreligga att tillgodose av rådande krisläge betingad förstärkning av arbetskrafterna som under innevarande budgetår. Härutinnan får jag hänvisa till vad jag anförde vid anmälan i fjol av medelsbehovet under aiunéförvaltningens avlöningsanslag (jfr propositionen 1942: 266, sid. 23). Jag förutsätter vidare, att med en överflyttning av avlöningskostnader för icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslag tills vidare skall anstå.

I avlöningstaterna för de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna finnas uppförda särskilda anslagsposter för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, under vilka beräknats medel dels för bestridande av avlöningskostnaderna för vid de olika förvaltningarna tjänstgörande pensionerade officerare och underofficerare eller för vissa mot arvode anställda tekniker m. fl., dels ock för vissa till beloppet bestämda arvoden. Befattningar för pensionerad personal liksom övriga arvodesbefattningar erfordras även inom den nya förvaltningsorganisationen. Nu utgående särskilda arvoden till vissa beställningshavare torde jämväl i avvaktan å pågående överväganden rörande det militära arvodessystemet böra tills vidare bibehållas. Det har icke varit möjligt att nu verkställa en uttömmande utredning rörande behovet av arvodespersonal eller av särskilda arvoden inom de nya förvaltningsorganen. Denna utredning synes böra anförtros åt förenämnda organisationsnämnd. De avlöningsanslag för de nya förvaltningsmyndigheterna för nästa budgetår som i det följande föreslås äro beräknade så, att från desamma skola kunna bestridas kostnaderna för dels nu utgående och dels i förvaltningspropositionen till inrättande föreslagna nya arvoden och ersättningar. Jag utgår från att det skall bliva möjligt att i samband med fastställande av avlöningsstater för de nya förvaltningsmyndigheterna pröva såväl behovet av arvodestjänsterna och ifrågakommande ersättningar som fördelningen de olika verken emellan av nu förefintliga arvoden. Därest riksdagen icke har något däremot att erinra, torde det få ankomma på Kungl. Majit att, örn så skulle visa sig erforderligt, besluta örn överflyttande av kostnader av angiven art från en avlöningsstat till en annan

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

liksom även att, om tvingande skäl prövas föreligga, besluta örn inrättande i begränsad omfattning av ytterligare tjänster för pensionerad personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i samband med övergången till den i propositionen 1943:180 förordade organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning vidtaga i det föregående angivna ändringar i de personalförteckningar, som ma komma att av riksdagen godkännas, ävensom att a övergångsstat överföra beställnings-(befattnings-)havare, som icke kan överflyttas till lämplig beställning (befattning) i den nya organisationen.

2.] Ordnandet av befälsförhållandena inom VI. militärområdet m. m. 1941 års försvarsutredning förordade i sitt betänkande med förslag till plan för oiganisationsarbetet inom försvarsväsendet, att landets indelning i militärområden skulle underkastas revision och att i samband därmed arméfördelnings- och militärområdesstaberna skulle sammanslas till ett gemensamt stabsorgan inom militärområdet, militärområdesstaben, under enhetlig ledning av en befattningshavare, militärområdesbefälhavaren, som med chefskapet för det högre truppförbandet skulle förena befälet över motsvarande territoriella område. Utredningen föreslog, att sju militärområden skulle finnas, I "VII. militärområdena, av vilka det "VI. skulle motsvara det dåvarande Övre Norrlands militärområde. Yl. militärområdesstaben borde organiseras genom sammanslagning av Övre Norrlands truppers stab och motsvarande militärområdesstab, därvid emellertid kommendantsstaben i Boden samtidigt borde utbrytas till en särskild stab under kommendanten i Bodens fästning. Enligt utredningens mening förelåge vägande skäl att i samband med omorganisationen förflytta den från de särskilda fästningsuppgifterna frigjorda Yl. militärbefälsstaben till annan ort än Boden, förslagsvis till Luleå. Försvarsutredningen räknade med att en dylik utflyttning skulle komma tili stånd, men förordade, att frågan gjordes till föremål för särskild undersökning genom de militära myndigheternas försorg.

I propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisation en av landets försvarskrafter gav jag min anslutning till försvarsutredningens förslag rörande indelningen i militärområden och sammanslagning av arméfördelnings- och militärområdesstaber. I fråga örn försvarsutredningens förslag örn utflyttning av militärbefälsstaben fran Boden framhöll jag, att jag icke fann de skäl som av utredningen anförts till stöd för detta förslag övertygande motivera en så kostnadskrävande omflyttningsåtgärd. Resultatet av en av chefen för armén igångsatt utredning i frågan borde avvaktas innan ställning toges till hela frågan angående befälsförhållandena i Övre Norrland. Tills vidare borde man emellertid, framhöll jag, med smärre avvikelser räkna med det personalbehov för högre staber i Övre Norrland, som försvarsutredningen förutsatt för militärbefälsstaben

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

oell kommendantsstaben. För budgetåret 1942/43 räknade jag i avvaktan a utredningen — bortsett från vissa försvarsområdesstaber — endast med omorganisationen av staben vid Övre Norrlands trupper till militärbefälsstab. Riksdagen, som biträdde förslaget örn sammanslagning av arméfördelningsock militärområdesstaberna till ett gemensamt stabsorgan, hade intet att erinra. mot vad jag anförde rörande utflyttningen av militärbefälsstaben i VI. militärområdet eller örn beräknandet av personalbehovet för högre staber i Övre Norrland.

Kungl, Maj:t har sedermera utfärdat kungörelser angående krigsmaktens indelning i fred och rikets militärterritoriella indelning (Sv. förf.-saml. 1943:33) samt militärbefälsinstruktion (Sv. förf.-saml. 1942:988).

I skrivelse den 22 januari 1943 har arméchefen framlagt resultatet av den i det föregående omnämnda utredningen. Ärendet är av den innebörd, att en fullständig redogörelse för detsamma icke torde böra lämnas till statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar torde i stället böra inhämtas genom de handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Här må emellertid framhållas följande.

Vad först angår frågan örn utflyttning från Boden av VI. militärbefälsstaben har arméchefen anfört följande. Utredning rörande kostnaderna för en utflyttning — av försvarsutredningen beräknade till 330,000 kronor, därvid läknats med en utflyttning till Luleå — hade verkställts av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse. Förutom att förlägga staben till Luleå hade därvid undersökts möjligheterna att förlägga densamma till Umeå. Av tänkbara alternativ för en Luleåförläggning kunde närmast två komma i fråga. Båda beräknades draga en kostnad av omkring 1,300,000 kronor. Merkostnaden i förhållande till försvarsutredningens beräkningar vore betingad av nödvändigheten att för stabens personal uppföra tjänstebostäder, då bostäder icke kunde påräknas med nuvarande bebyggelse och intresse syntes saknas för utförande av en privat bebyggelse för ändamålet. En utflyttning till Umeå beräknades draga en kostnad av 435,000 kronor eller, därest ifrågasatt tjänstebostadsbebyggelse helt uteslötes ur programmet, 345,000 kronor. Möjligheterna att i öppna marknaden erhålla bostäder hade i detta fall befunnits relativt goda och intresse kunde påräknas för en privat byggnadsverksamhet för bostadsbehovets tillgodoseende. För egen del ville arméchefen framhålla, att en utflyttning av staben till Luleå av kostnadsskäl icke syntes kunna komma i fråga. Mot en utflyttning till Umeå talade främst de hänsyn, som mäste tagas till militärbefälhavarens operativa uppgifter, vilka icke i erforderlig grad bleve tillgodosedda vid en förläggning alltför långt söderut. Arméchefen hade därför ansett sig icke kunna förorda en utflyttning av militärbefälsstaben från Boden.

Med utgångspunkt från att militärbefälsstaben förlägges till Boden har arméchefen vidare avgivit förslag till ordnandet av befälsförhållandena inom Yl. militärområdet. Arméchefen har därvid förordat, att befälet över området skulle föras av en militärbefälhavare. Under denne skulle lyda kommendanten i Bodens fästning, vilken tillika skulle fungera som ställ-

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

företrädande militärbefälhavare inom området. Militärbefälhavaren skulle till sitt förfogande ha en militärbefälsstab. Till kommendantens förfogande skulle därjämte finnas en från militärbefälsstaben fristående kommendantsstab, å vilken sktille ankomma ärenden berörande Bodens fästning och skyddsområde. Vissa befattningar i de båda staberna — avseende fortifikations-, tyg- och intendenturtjänsten samt veterinärvården — skulle emellertid såtillvida vara gemensamma, att deras innehavare med placering i militärbefälsstaben hade att föredraga vissa ärenden för kommendanten. Beträffande ansvarsfördelningen mellan militärbefälhavaren och kommendanten har denna avsetts skola genomföras så att militärbefälhavaren utövar oinskränkt befälsrätt över samtliga inom området förlagda truppförband och att kommendanten utövar befälsrätt i vad rör garnisonstjänsten i Boden. Det direkta förvaltningsansvaret i fråga örn Bodens fästning skulle åvila kommendanten, som jämväl skulle ha att handlägga alla ärenden rörande mark och byggnader inom fästningen.

Arméchefens förslag överensstämmer i det väsentliga med det av försvarsutredningen framlagda. Såtillvida föreligger emellertid en skiljaktighet som försvarsutredningen icke räknat med att inom VI. militärområdet skulle finnas ställföreträdande militärbefälhavare.

I fråga örn personalbehovet för den av arméchefen föreslagna organisationen överensstämmer detta i stort sett med det av försvarsutredningen beräknade med de jämkningar, som av mig i försvarspropositionen föreslagits. Minskning har emellertid ansetts kunna föreslås med en befattning för en pensionerad underofficer, varjämte behovet av skrivpersonal kunnat något nedbringas.

I detta sammanhang må framhållas, att kommendanten i Bodens fästning enligt försvarsutredningens av mig i propositionen 1942: 210 tillstyrkta förslag skulle i fred fungera såsom försvarsområdesbefälhavare inom Bodens och Luleå försvarsområden. Erforderlig personal för en för de båda områdena gemensam försvarsområdesstab borde ingå i kommendantsstaben. Med hänsyn till att frågan örn den slutliga organisationen av militärområdesstaben och kommendantsstaben tills vidare hölls öppen räknade jag för budgetåret 1942/43 med tillkomsten av en försvarsområdesbefälhavare med stab för ifrågavarande områden. Personalförteckningarna för nämnda budgetår ha upprättats i överensstämmelse härmed.

Arméchefen har nu — under framhållande, att med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som komma att åvila kommendanten det vore motiverat, att hans uppgifter som territoriell befälhavare inskränktes — föreslagit, att en befattning såsom ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare inrättas för nämnda försvarsområden. Härigenom skulle jämväl vinnas, att kommendantens ansvarsområde i krig kunde inskränkas till Bodens försvarsområde, under det att befattningen som försvarsområdesbefälhavare i Luleå försvarsområde i krig kunde övertagas av ställföreträdaren, som från början vore väl insatt i förhållandena.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För egen del tillstyrker jag, att militärbefälsstaben kvarbliver i Boden och att befälsförhållandena inora ifrågavarande militärområde ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med arméchefens föreliggande förslag. Detta innebär bland annat, att kommendanten i Bodens fästning skall fungera jämväl såsom ställföreträdande militärbefälhavare och att han i fred skall vara försvarsområdesbefälhavare i Bodens och Luleå försvarsområden ävensom att en befattning som ställföreträdande försvarsområdesbefälbavare i nämnda områden inrättas. För att ernå större enhetlighet med avseende å verksamheten inom militärområdets samtliga försvarsområden synas befälsförhållandena böra ordnas på så sätt, att i Bodens försvarsområde försvarsområdesbefälhavarens uppgifter fullgöras, under militärbefälhavaren, av kommendanten i Bodens fästning med biträde av ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren, under det att i Luleå försvarsområde motsvarande uppgifter självständigt handhavas av ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren enligt de grunder, som gälla för försvarsområdesbefälhavare i allmänhet. Härvid förutsättes att ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren även inom Bodens försvarsområde kommer att tämligen självständigt handhava verksamheten särskilt i vad avser frivilligt försvarsarbete och därmed sammanhängande utbildningsfrågor. Närmare reglerande av dessa spörsmål torde böra ske instruktionsvägen.

Jag övergår härefter till anmälan av medelsbehovet under de olika anslagen och följer härvid fjärde huvudtitelns uppställning och rubrikindelning.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Arméförvaltningens avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 1,129,000 kronor. I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

Gällande personalförteckning för arméförvaltningen upptager följande personal.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

11 Den för arméförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 480,000

2. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 365,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 330,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. .170,000

Summa kronor 1,345,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................................... kronor 216,000

Nettoutgift kronor 1,129,000

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30 juni 1942 följande arvoden, nämligen.

1 arvode, Oa 15, till pensionerad officer, domänofficer i fortifikationsstyrelsen,

19 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden, UO 9, till pensionerade underofficerare,

18 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare samt 1 arvode, UO 8, till pensionerad underofficer, föreståndare för intendenturdepartementets modellkammare,

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

vid tygdepartementet:

ä 600 kronor till 10 avdelningschefer, kompaniofficerare...... kronor 6,000

ä 600 kronor till 8 ur truppförbanden beordrade officerare,

som icke äro avdelningschefer ................................ » 4,800

a 1,200 kronor till 5 kontrollofficerare .......................... » 6,000

till 1 kontrollunderofficer.......................................... » 750

» 1 å första materielbyråns tabelldetalj tjänstgörande underofficer på aktiv stat ............................................ » 600

vid intendenturdepartementet:

ä 600 kronor till 3 kontrollofficerare ............................ » 1,800

å 600 kronor till 2 kompaniofficerare å centralbyrån.......... » 1,200

vid fortifikationsstyrelsen:

till 1 arkitekt ...................................................... » 7,800

» 1 värmeingenjör................................................ » 11,610

å 600 kronor till 4 avdelningschefer ............................ » 2,400

vid sjukvårdsstyrelsen:

till sakkunniga...................................................... » 5,000

» 1 apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen å

materielbyrån.................................................... » 2,000

vid arméförvaltningen:

till 1 portvakt vid arméförvaltningens ämbetshus.............. » 768

» 1 biträde vid arméförvaltningens arkiv...................... » 468

Såsom jag framhöll vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslag i statsverkspropositionen har arméförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår i avvaktan å avgörande av frågan örn den militära förvaltningens framtida organisation allenast ansett sig böra ifrågasätta anslagsökning för bestridande av kostnader för vissa löneklassuppflyttningar ävensom höjning av det belopp som står till sjukvårdsstyrelsens förfogande för beredande av arvoden åt sakkunniga med 2,000 kronor till 7,000 kronor.

Sedermera har emellertid arméförvaltningen i skrivelse den 26 mars 1943 meddelat, att innehavaren av en av de å övergångsstat uppförda befattningarna för kansliskrivare, vilken bestritt registratorsgöromålen å arméförvaltningens tygdepartement, avlidit ävensom hemställt, att med hänsyn här. till 1 befattning å övergångsstat för kansliskrivare måtte uteslutas ur personalförteckningen samt i stället medel beräknas för beredande av arvode, löneklass Oa 10, för en pensionerad officer.

Då detta förslag står i överensstämmelse med tidigare fattat principbeslut i fråga örn bestridande av registratorsgöromålen inom tygdepartementet, får jag tillstyrka förslaget. Medelsbehovet under anslagsposten till ordinarie tjänstemän minskas härigenom med 5,000 kronor. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar åter bör ökas med i runt tal 10,000 kronor och de beräknade inkomsterna av särskilda uppbördsmedel med 6,000 kronor.

I övrigt ifrågasätter jag för den del av budgetåret 1943/44, varunder arméförvaltningen kommer att vara verksam enligt nuvarande organisation,

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

bortsett från kostnadsökningar på grund av löneklassuppflyttningar, icke någon ändring av personalförteckningen eller avlöningsstaten.

Kostnadsökningen för helt år på grund av löneklassuppflyttningar utgör för den ordinarie personalen omkring 2,300 kronor samt för den icke-ordinarie personalen omkring 1,800 kronor. Härå belöpande rörligt tillägg uppgår till omkring 600 kronor.

Medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag skulle, därest verksamheten komme att bedrivas under oförändrade former under hela

budgetåret 1943/44, uppgå till följande belopp:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 477,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. * 375,000

3. Avlöningar till övrig icke-or din arie personal.............. » 331,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »_170,600

Summa kronor 1,354,700

Avgår särskilda uppbördsmedel ................ kronor 222,000

Nettoutgift kronor 1,132,700

Med tillämpning av de principer som angivits inledningsvis under punkten l:o) skulle medelsbehovet under första hälften av budgetåret 1943/44 uppskattas till (50 procent av 1,132,700 =) i runt tal 566,000 kronor.

Yad härefter angår medelsbehovet för den del av budgetåret 1943/44, under vilken arméförvaltningens verksamhet kommer att bedrivas enligt den i förvaltningspropositionen föreslagna nya organisationsformen — med under punkten l:o) angiven förutsättning senare hälften av budgetåret — må följande framhållas.

Enligt det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget kommer arméförvaltningen efter omorganisationen att få sitt verksamhetsområde väsentligt begränsat, i det att tre särskilda fackgrenar — representerade inom den nuvarande organisationen av fortifikationsstyrelsen, sjukvårdsstyrelsen och civila departementet — i sin helhet utbrytas, varjämte betydelsefulla uppgifter överflyttas till krigsmaterielverket från såväl det nuvarande tygdepartementet som intendenturdepartementet. Den nya arméförvaltningen kommer att bestå av två fackorgan, nämligen ett för tygförvaltningen, tygavdelningen, och ett för intendenturförvaltningen, intendenturavdelningen, ävensom en för de båda avdelningarna gemensam civilbyrå.

För do departement, som i den nuvarande organisationen motsvara förenämnda avdelningar och byrå — tygdepartementet och intendenturdepartementet — finnes å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för arméförvaltningen upptagen följande civila personal, nämligen 1 krigsråd, A 30, 2 sekreterare, A 24, 1 bokhållare, A 21, 1 kontorist, A 9, 3 expeditionsvakter, A 5, och 4 kontorsbiträden, A 4, alla å ordinarie stat, ävensom å övergångsstat 1 bokhållare, A 21, och 2 kansliskrivare, All, av vilka den ena som förut nämnts avses ersättas med pensionerad officer. Härjämte har å personalförteckningen redovisats 1 notarie, Eo 21.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Av förvaltningspropositionen framgår, att jag räknat med att denna personal skall erfordras för arméförvaltningen i dess nya organisation. Härutöver Ilar jag förordat inrättandet av en civil befattning i lönegraden C 8 för överingenjör, ellef för tygavdelningens verkstadsbyrå, varjämte jag föreslagit, att en av förenämnda i lönegraden A 24 placerade sekreterartjänster uppflyttas till lönegraden A 26, avsedd såsom föredragande för de på tygavdelningen ankommande administrativa ärendena. Av vad jag senare vid behandlingen av försvarets civilförvaltning anför framgår, att arméförvaltningens ombudsman, nu å ordinarie stat i lönegraden A 26, bör överföras till övergångsstat och uppföras å personalförteckningen för den nya arméförvaltningen. Denna skulle sålunda komma att omfatta följande civila befattningshavare, nämligen 1 överingenjör, C 8, 1 krigsråd, A 30, 1 sekreterare, A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 bokhållare, A 21, 1 kontorist, A 9, 3 expeditionsvakter, A 5, och 4 kontorsbiträden, A 4, alla å ordinarie stat, samt å övergångsstat 1 ombudsman, A 26, 1 bokhållare, A 21, och 1 kansliskrivare, A 11, ävensom av icke-ordinarie personal i högre lönegrad än 20 1 notarie, Eo 21.

Det omedelbara chefskapet för tygavdelningen avses skola utövas av generalfälttygmästaren. Intendenturavdelningen avses skola förestås av generalintendenten. Någon förändring med avseende å löneställningen har icke ifrågasatts. I anslutning till vad i det föregående yttrats bör emellertid beställningarna hänföras till den nya lönegraden Ob 4. Den omedelbara ledningen av arméförvaltningen såsom sådan avses skola under arméchefen utövas av en souschef, vilken bör vara en av cheferna för tyg- eller intendenturavdelningen. Souschefen har ansetts böra placeras i en ny lönegrad, Ob 3 a, och avses skola tillsättas medelst förordnande på viss tid. Den till souschef förordnade avdelningschefen förutsättes under tiden för förordnandet frånträda de förmåner, som äro förenade med generalfälttygmästar- eller generalintendentsbeställningen. Jag föreslår, att befattningen som souschef vid arméförvaltningen upptages på personalförteckningen för detta verk. Den nya lönegraden bör som förut anförts benämnas Ob 5.

Förvaltningsutredningen har föreslagit, att jämväl generalfälttygmästaroch generalintendentsbeställningarna skola upptagas på arméförvaltningens personalförteckning. Då beställningarna i fråga intill genomförandet av omorganisationen av förvaltningsverksamheten måste bibehållas å arméns personalförteckning torde med ett överförande till arméförvaltningens personalförteckning i vart fall böra anstå till budgetåret 1944/45.

Kostnaderna för den å arméförvaltningens personalförteckning uppförda personalen beräknar jag enligt sedvanliga grunder till, för helt år, 122,000 kronor.

De arvoden och särskilda ersättningar, som under innevarande budgetår utgått till vissa befattningshavare vid tyg- och intendenturdepartementen, beräknar jag bliva erforderliga även inom den nya organisationen. Härutöver bör, som ovan framhållits, tillkomma 1 pensionerad officer, Oa 10. För arvoden och särskilda ersättningar erfordras, för helt år, 269,000 kronor. Häremot svarande pensionsmedel torde kunna uppskattas till 162,300 kronor.

15 Kungl. Majlis proposition nr 235.

Kostnaderna för den icke-ordinarie personal, som avlönas med anlitande av avlöningsanslaget, torde enligt de inledningsvis under punkten l:o) angivna grunderna böra beräknas till, för helt år, 45,000 kronor.

För rörligt tillägg slutligen beräknar jag ett belopp av, för helt år, 56,300

kronor.

För arméförvaltningen enligt dess nya organisation skulle sålunda för helt budgetår erfordras följande belopp.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 122,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. * 269,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 45,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 8 56,300

Summa kronor 492,300

Avgår pensionsmedel ............................... * 162,300

Nettoutgift kronor 330,000

Enligt förut angivna principer beräknar jag sålunda medelsbehovet för andra hälften av budgetåret 1943/44 till (50 procent av 330,000 =) 165,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle det totala medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag för budgetåret 1943/44 utgöra (566,000 + 165,000=) 731,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att från den för arméförvaltningen fastställda personalförteckningen skall uteslutas en å övergångsstat uppförd befattning för kansliskrivare;

dels bemyndiga Kungl. Majit att bestämma, för vilken tid av budgetåret 1943/44 den sålunda ändrade personalförteckningen skall tillämpas;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas från och med budgetåret 1943/44 tills vidare under tid som må av Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................ kronor 477,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 375,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......................................... » 331,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_170,600

Summa kronor 1,354,700

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 222,000

Nettoutgift kronor 1,132,700;

dels godkänna följande personalförteckning för arméförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 souschef .................................................. Ob 5

Civil personal.

1 överingenjör.............................................. C 8

1 krigsråd .................................................. A 30

1 sekreterare................................................ A 26

1 sekreterare................................................ A 24

1 bokhållare ................................................ A21

1 kontorist.................................................. A 9

3 expeditionsvakter........................................ A 5

4 kontorsbiträden.......................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman .............................................. A 26

1 bokhållare................................................ A21

1 kansliskrivare............................................ All

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 notarie.................................................... Eo 21;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa avlöningsstat för arméförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 731,000 kronor.

Armeförvaltningen; Omkostnader, förslagsanslag. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (fjärde huvudtiteln, punkten 4) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 192,000 kronor, eller samma belopp som anvisats för budgetåret 1942/43. Av statsrådsprotokollet framgår, att jag ansåg mig kunna under rådande förhållanden godtaga av arméförvaltningen framlagd beräkning av anslaget, vilken emellertid icke utgjorde någon på erfarenhet grundad uppskattning av medelsbehovet. Jag framhöll

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

-emellertid, att därest vid övervägandena rörande den militära förvaltnings organisationens utformning ändrad beräkning av förevarande anslag skulle befinnas erforderlig för nästa budgetår frågan härom finge senare under riksdagen anmälas.

Liksom i fråga örn arméförvaltningens avlöningsanslag torde förevarande anslag böra schematiskt beräknas så att det förslår för bestridande av kostnaderna dels för arméförvaltningen enligt dess nuvarande organisation under den första hälften av budgetåret 1943/44 dels ock för arméförvaltningen enligt dess nya organisation för andra hälften av samma budgetår. Med utgångspunkt från anslagsberäkningarna i statsverkspropositionen skulle kostnaderna för första hälften uppgå till 96,000 kronor. För arméförvaltningen enligt dess nya organisation beräknas under budgetårets senare hälft, enligt under hand från arméförvaltningen lämnade uppgifter, vilka jag anser mig kunna godtaga, omkring 50,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag skulle alltså, med i punkten l:o) angiven förutsättning för anslagsberäkningen, bliva (96,000 + 50,000 =) i runt tal 145,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat såväl för den nuvarande arméförvaltningen som för arméförvaltningen enligt dess nya organisation.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen framställda förslag om anvisande för budgetåret 1943/44 av ett förslagsanslag av 192,000 kronor till Arméförvaltningen: Omkostnader — föreslå riksdagen

att till Arméförvaltningen: Omkostnader förbudgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 145,000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning.

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Jag har tidigare framhållit, att enligt förvaltningspropositionen —■ intill dess hela försvarets fortifikations- och byggnadsförvaltning kan infogas i ett för försvaret gemensamt ämbetsverk — arméförvaltningens nuvarande fortifikationsstyrelse förutsättes skola utbrytas ur arméförvaltningen till ett särskilt ämbetsverk. Denna utbrytning bör lämpligen äga rum samtidigt med övergången till en ny organisationsform beträffande arméförvaltningen i övrigt. Av vad jag tidigare anfört framgår, att för närvarande icke kan angivas, när förutsättningar föreligga att genomföra denna omorganisation, men att jag för att erhålla en utgångspunkt för beräkningen av det för det nya ämbetsverket erforderliga medelsbehovet förutsatt, att övergången skall ske den 1 januari 1944.

I den personalförteckning som för innevarande budgetår fastställts för arméförvaltningen avses följande civila personal för dess fortifikationsstyrelse, nämligen 1 krigsråd, A 30, 1 sekreterare och kamrerare, A 24, 1 notarie, A 21, 1 bokhållare, A 21, 1 expeditionsvakt, A 5, och 1 kontorsbiträde, A 4, samtliga å ordinarie stat, samt 1 kansliskrivare, A 11, å övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 48 2

18 Kungl. Majlis proposition nr 235.

Från den i avlöningsstaten för arméförvaltningen upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgå för fortifikationsstyrelsens del följande arvoden och ersättningar, nämligen:

1 arvode enligt löneklass Oa 15 till en pensionerad officer, domänofficer i styrelsen,

5 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden enligt löneklass UO 7 till pensionerade underofficerare,

1 arvode å 7,800 kronor till en arkitekt,

1 arvode å 11,610 kronor till värmeingenjör, samt

4 arvoden , å 600 kronor till avdelningschefer.

Här må vidare framhållas, att, för vinnande av ökad effektivitet, under år 1942 vidtagits flera åtgärder av provisorisk karaktär för förstärkning av fortifikationsstyrelsens organisation. Såsom framhållits i förvaltningspropositionen har sålunda, bland annat, inom styrelsen inrättats ett särskilt byggnadskontor under civil chef med uppgift att handhava den praktiska byggnadstekniska verksamheten inom styrelsen. Byggnadskontoret, som är organiserat på en expedition med tillhörande sekretariat, en planeringssektion, en husbyggnadssektion, en befästningsbyggnadssektion, en upphandlingssektion, en konstruktionssektion och en beredskapssektion, har utrustats med omfattande civil byggnadsteknisk sakkunskap. Kostnaderna för detta byggnadskontors verksamhet lia hittills bestritts från vederbörliga för nybyggnader beviljade anslag.

Jag räknar med att den omständigheten att fortifikationsstyrelsen skall utbrytas till ett särskilt ämbetsverk icke skall medföra några ändringar beträffande den nu för styrelsen beräknade civila ordinarie personalen eller i fråga örn de arvoden som enligt Kungl. Maj:ts medgivande utgå till inom styrelsen verksam personal. Avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personal, som nu tjänstgör inom fortifikationsstyrelsen med avlöning från "avlöningsanslag, uppgår till omkring 22,500 kronor. Det torde emellertid vara ofrånkomligt att räkna med en utökning av antalet icke-ordinarie befattningshavare. Jag förordar, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal beräknas till för helt år 40,000 kronor.

Från dessa utgångspunkter skulle för helt budgetår för arméns fortifikationsförvaltning erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 52,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis 93,500 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 40,000 kronor samt för rörligt tillägg 25,300 kronor, eller tillhopa 210,800 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till, för helt år, 49,200 kronor. Med de principer för anslagsberäkningen, för vilka redogörelse lämnats ovan linder punkten l:o), skulle sålunda medelsbehovet under förevarande anslag kunna uppskattas till [50 procent av (210,800 — 49,200 =) 161,600=] 80,800 kronor.

Jag förutsätter, att kostnaderna för det i det föregående omnämnda byggnadskontoret jämväl under nästkommande budgetår skola bestridas från vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 19

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd.............................................. A 30

1 sekreterare och kamrerare ................... A 24

1 notarie .............................................. A 21

1 bokhållare .......................................... A 21

1 expedition svakt...................................... A 5

1 kontorsbiträde ...................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare........................................ A 11;

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas ;

dels och till Arméns fortifikations'förvaltning: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 80,800 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Med tillämpning av de principer, som under punkten Ilo) angivits rörande beräkning av anslag för de enligt förvaltningspropositionen tillkommande nya ämbetsverken, beräknas det för andra hälften av budgetåret 1943/44 för arméns fortifikationsförvaltning erforderliga omkostnadsanslaget till 15,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Den centrala sjukvårdsförvaltningen inom försvarsväsendet omhänderhaves enligt nu gällande organisation för arméns vidkommande av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, för marinen av marinförvaltningen å dess sanitetsavdelning samt för flygvapnet av flygförvaltningen å dess intendenturavdelning.

Enligt det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget till ordnande av den militära förvaltningen avses den centrala sjukvårdsförvaltningen skola

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sammanföras till ett för försvarsväsendet gemensamt organ, försvarets sjukvårdsförvaltning. Verksamheten inom sjukvårdsförvaltningen avses skola uppdelas på följande underavdelningar, nämligen en hälso- och sjukvårdsbjrå, en sjukhusbyrå samt en materielbyrå, varjämte för fullgörande av de administrativa uppgifterna avses skola finnas ett kansli med ekonomisektion. Vidare har föreslagits, att vid sidan av förvaltningen skall ställas ett vetenskapligt råd för utredningar m. m. i olika fackmedicinska ärenden. I nämnda proposition har framhållits, att kärnan i den blivande sjukvårdsförvaltningen kommer att bildas av arméförvaltningens nuvarande sjukvårdsstyrelse men att någon överflyttning av personal från marin- och flygförvaltningarna till det nybildade ämbetsverket icke syntes kunna ifrågakomma.

A den för innevarande budgetår för arméförvaltningen fastställda personalförteckningen avses för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse följande civila personal, nämligen 1 sekreterare, A 24, 1 notarie, A 21, och 1 kontorsbiträde, A 4, ävensom, på övergångsstat, 1 kanslibiträde, A 7.

Från den i avlöningsstaten för arméförvaltningen upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl Maj:t, utgå för sjukvårdsstyrelsens del följande arvoden och ersättningar, nämligen 1 arvode enligt lönegrad Oa 10 till en pensionerad officer, intendent, 1 arvode enligt lönegrad UO 7 till pensionerad underofficer samt 1 arvode å 2,000 kronor till en apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen å materielbyrån. Härjämte bestridas från nämnda anslagspost kostnaderna, högst 5,000 kronor, för ersättningar till sakkunniga.

Av förvaltningspropositionen framgår, att jag förordat inrättandet av följande nya för sjukvårdsförvaltningen avsedda befattningar, nämligen:

Givilmilitär personal.

1 generalläkare .......................................................... Cb 3 a

1 byråöverläkare ........................................................ Ca 30

3 förste byråläkare...................................................... Ca 28

1 andre byråläkare...................................................... Ca 26

2 extra läkare, arvoden ................................................ Ca 22: 22

Militär personal.

1 kapten ................................................................ Oa 3

Civil personal.

1 byrådirektör .......................................................... A 26

1 revisor ................................................................ Eo 21

1 kanslibiträde .......................................................... A 7

Pensionerad personal i arvodesbefattning.

2 pensionerade officerare .............................................. Oa 10

Härjämte har jag räknat med utbyte av 1 kaptensbeställning vid generalstabskåren mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major vid kåren ävensom av 1 majorsbeställning vid trängen mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major vid sistnämnda kår.

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

I samband med tillskapandet av förenämnda byrådirektörsbefattning bar den nu å personalförteckningen för arméförvaltningen redovisade, för sjukvårdsstyrelsen avsedda sekreterartjansten ansetts kunna indragas.

Vidare torde, såsom 1941 års förvaltningsutredning i sitt betänkande rörande den centrala förvaltningsverksambeten inom försvarsväsendet (sid. 279) förutsatt, i och med tillkomsten av förenämnda läkartjänster inom sjukvårdsförvaltningen utöver den nuvarande beställningen som generalfältläkare även beställningen som Överfältläkare oell en regementsläkarbeställning å fältläkarkårens stat kunna indragas. Till dessa frågor ävensom till vissa med övergången sammanhängande spörsmål rörande förändringar beträffande sammansättningen av generalstab skåren och den för trängtrupperna avsedda militära personalen återkommer jag senare.

Här må vidare framhållas, att den befattning i lönegraden Eo 21, som enligt förvaltningspropositionen avses tillkomma för en revisor, knuten till kansliets ekonomisektion, icke behöver besättas så länge en vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande pensionerad officer i arvodesbefattning kvarstår i denna befattning. Het torde vara att förvänta, att nämnda officer kvarstar i sin befattning under hela budgetåret 1943/44. Lämpligen bör i personalförteckningen intagas anmärkning därom, att tjänsten icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande tillsättas.

Av den nu inom sjukvårdsstyrelsen verksamma, på arméförvaltningens personalförteckning upptagna personalen kommer att till sjukvardsför\altningen överflyttas en notarie, A 21, 1 kontorsbiträde, A 4, ävensom 1 på övergångsstat uppfört kanslibiträde, A 7.

Samtlig i det föregående angiven, för sjukvårdsförvaltningen avsedd civilmilitär och civil personal med undantag för de 2 extra läkarna torde böra redovisas å personalförteckningen för sjukvårdsförvaltningen.

Kostnaderna för löner för den å personalförteckningen upptagna personalen beräknas uppgå till, för helt år, 104,000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör till en början beräknas för 3 arvoden till pensionerade officerare, löneklassen Oa 10, och 1 arvode till en pensionerad underofficer, löneklassen Uo 7. Vidare bör anslagsposten beräknas så, att från densamma kunna bestridas kostnaderna dels för arvode, 2,000 kronor, till den apotekare, som förestår läkemedelsavdelningen å materielbyrån, dels för ersättningar för med tandvården sammanhängande göromål samt till det i det föregående omnämnda vetenskapliga rådet eller annan expertis. I sistnämnda hänseende beräknar jag 3,600 respektive 8,000 kronor. Anslagsposten bör i enlighet härmed upptagas till, för helt år, 47,600 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till, för helt ar, 2o,300 kronor.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar jag ett belopp av 46,000 kronor komma att erfordras. Beloppet motsvarar vad för närvarande för sjukvårdsstyrelsens del disponeras av arméförvaltningens för innevarande budgetår upptagna anslagspost för icke-ordinarie personal med tilllägg av dels ett belopp av omkring 16,000 kronor, avsett till bestridande

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

av förutnämnda arvoden till 2 extra läkare, dels ock ett belopp av 6,000 kronor, vilket under alla förhållanden torde erfordras för tillgodoseende av behovet av icke-ordinarie personal inom det nja ämbetsverket.

För rörligt tillägg erfordras 29,700 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle för helt budgetår för försvarets sjukvårdsförvaltning erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 104,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis 47,600 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 46,000 kronor samt för rörligt tillägg 29,700 kronor, eller tillhopa 227,300 kronor. Härifrån avgår inkomst av inflytande pensionsmedel, 25,300 kronor. Enligt de under punkten l:o) angivna principerna för beräkningen av medelsbehovet under budgetåret 1943/44 för de nytillkommande förvaltningsmyndigheterna bör sålunda förevarande anslag i riksstaten uppföras med ett belopp av [50 procent av (227,300 — 25,300 =) 202,000=] 101,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under erinran att lönegraden Cb 3 a i anslutning till vad i det föregående yttrats bör benämnas Cb 5 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsförvaltning, att tillämpas från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Civilmilitär personal.

1 generalläkare.......................................... Cb 5

1 byråöverläkare........................................ Ca 30

3 förste byråläkare .................................... Ca 28

1 andre byråläkare .................................... Ca 26

Civil personal.

1 byrådirektör ............................................ A 26

1 notarie .................................................. A 21

1 kanslibiträde............................................ A 7

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kanslibiträde ............................................ A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 revisor.................................................. Eo 21

Anm. Revisorstjansten må icke utan Kungl. Marits medgivande tillsättas.

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning, att tillämpas under budgetåret

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1943/44 från oell med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas;

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar for budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet

med de principer, som under punkten Ilo) angivits rörande beräkning av anslag för de nytillkommande centrala förvaltningsorganen, beräknar jag på grundval av under liand från arméförvaltningen inhämtade uppgifter, att under förevarande anslag erfordras ett belopp av 20,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Det för samtliga försvarsgrenar gemensamma ämbetsverk, som enligt det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget bör tillskapas för handläggande av mera allmänt administrativa förvaltningsfrågor inom försvarsväsendet och som föreslås skola erhålla benämningen försvarets civilförvaltning, avses skola för hela försvarsväsendets del erhålla i huvudsak motsvarande uppgifter som för närvarande för arméns del tillkomma arméförvaltningens civila departement. Tanken har, såsom jag framhållit i förvaltningspropositionen, varit att tillskapa det nya ämbetsverket genom en på- och utbyggnad av det nuvarande civila departementet. De på det nya verket ankommande arbetsuppgifterna skulle komma att utgöras av samtliga de ärenden, som för närvarande handläggas inom nämnda departement, ävensom vissa av de ärenden, vilka för närvarande ankomma på marinförvaltningens civilavdelning och kameralbyrå samt flygförvaltningens civilbyrå. Enligt förslaget skall det nya verket organiseras på dels en kanslibyrå om två sektioner och ett pensionskontor, dels en kameralbyrå, omfattande ett kamreiar- och kassakontor, ett bokföringskontor och ett blankettförråd, dels ock en revisionsbyrå, organiserad på fem revisionskontor jämte en avdelning för allmänna undersökningar. Vidare skall finnas ett registratorskontor samt ett arkiv. Till civilförvaltningen skall därjämte knytas ett för den militära centralförvaltningen gemensamt advokatfiskalskontor.

För det nya ämbetsverket har jag i förvaltningspropositionen förordat inrättandet av en generaldirektörsbefattning i lönegraden C 12. Beträffande personalbehovet i övrigt har jag givit uttryck åt den uppfattningen, att omorganisationen av den civila förvaltningen i och för sig icke bör medföra personalökningar i förhållande till den nu inom försvarsförvaltningarna verksamma personalen i vidare man än att det kan bli nödvändigt inrätta vissa för den nya organisationen behövliga nyckelbefattningar. Jag har

24 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 235.

därvid förutsatt, att genom den minskning av arbetsuppgifter, som inträder inom marin- oell flygförvaltningarnas civila organ i samband med omorganisationen, åtskilliga befattningshavare skola kunna lösgöras oell överföras till civilförvaltningen. Sedan för civilförvaltningen tagits i anspråk den personal, som enligt gällande fredsstater avses för arméförvaltningens civila departement och som kan överföras från marin- och flygförvaltningarnas civila organ, skall enligt förslaget inrättas ett antal nya befattningar, vilka tills vidare i avvaktan å vidare erfarenhet böra vara icke-ordinarie. Jag har däivid i propositionen inskränkt mig till att beröra extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20. Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra, att jag i förvaltningspropositionen framhållit, att det pågående arbetet med utbyggandet av landets försvarskrafter samt ökningen av övningstiden kommer att avspegla sig även i den på förvaltningsorganen belöpande arbetskvantiteten. Jag har dock ansett, att det icke nu vore möjligt att tillförlitligt beräkna i vad man den personalökning, som under beredskapstiden måst av dessa anledningar ske, bör bli bestående jämväl i fredstid.

Av vad jag härovan anfört framgår, att jag i första hand räknar med att för det nya ämbetsverket skall tagas i anspråk den nu inom civila departementet verksamma civila personalen. Av den för innevarande budgetår på arméförvaltningens personalförteckning upptagna personalen är följande avsedd för civila departementet, nämligen 1 generalkrigskommissarie, B 3, 2 krigsråd, A 30, 1 sekreterare, A 26, 2 revisionskommissarier, A 26, 1 pensionskamrerare, A 24, 2 kamrerare, A 24, 3 notarier, A 21, 10 revisorer, A 21, 1 kansliskrivare, A 11, 8 kanslibiträde!!, A 7, 1 förste expeditionsvakt, A 7, 1 förrådsförman, A 7, 2 expedition svakter, A 5, samt 10 kontorsbiträden, A 4, samtliga å ordinarie stat, ävensom 1 registrator, A 21, å övergångsstat. Härjämte ha å personalförteckningen redovisats följande för civila departementet avsedda icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 1 förste revisor, Eo 24, samt 1 revisor, Eo 21. Å personalförteckningen finnas slutligen redovisade dels 1 ombudsman, A 26, dels ock 1 kassör, A 15, båda å ordinarie stat. Innehavaren av kassörsbefattningen tages enligt vad jag inhämtat för närvarande i anspråk inom civila departementet. Innehavaren av ombudsmannabefattningen är, såsom i förvaltningspropositionen framhållits, sedan början av 1940 tjänstledig på grund av sjukdom men har dock kunnat utnyttjas för vissa göromål på tygdepartementets civilbyrå. I förvaltningspropositionen har jag föreslagit, att befattningen tills vidare skall överföras på övergångsstat. Befattningen i fråga har upptagits å arméförvaltningens personalförteckning.

Beträffande den övriga vid civila departementet nu tjänstgörande personalen föreslår jag, att densamma överföres till personalförteckningen för det nya ämbetsverket. Förenämnda registratorstjänst torde därvid böra bibehållas å övergångsstat.

I förvaltningspropositionen har jag förutsatt, att följande nu å personalförteckningarna för marin- och flygförvaltningarna redovisade ordinarie civila befattningar skola kunna lösgöras och överflyttas till civilförvaltningen,

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

nämligen såvitt angår marinförvaltningen 1 amiralitetsråd, A 30, 1 revisionskommissarie, A 26, 1 notarie, A 21, 4 revisorer, A 21, 2 kanslibiträden, A 7, samt 2 kontorsbiträden, A 4, ävensom såvitt angår flygförvaltningen 1 revisionskommissarie, A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 revisor, A 21, 1 kanslibiträde, A 7, samt 1 kontorsbiträde, A 4. Härjämte förutsättes, att följande extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad än Eo 20 skola överflyttas, nämligen från marinförvaltningen 1 notarie, Eo 21, samt från flygförvaltningen 1 revisor, Eo 21. Denna personal torde sålunda böra överflyttas till personalförteckningen för civilförvaltningen. Jag erinrar härvidlag om vad jag inledningsvis under punkten l:o) anfört och föreslagit beträffande möjligheterna av att vissa jämkningar mellan de olika förvaltningsmyndigheterna i samband med genomförandet av omorganisationen kunna befinnas erforderliga.

I fråga örn till nyinrättande föreslagna befattningar i övrigt får jag hänvisa till förvaltningspropositionen. Av denna framgår, att jag förordat inrättande av följande extra ordinarie befattningar, nämligen 1 byrådirektör, Eo 28, 1 advokatfiskal, Eo 28, 3 sekreterare, Eo 26, 1 revisionskommissarie, Eo 26, 1 biträdande advokatfiskal, Eo 24, 1 förste revisor, Eo 24, samt 1 notarie, Eo21.

Lönekostnaderna för den enligt det föregående å civilförvaltningens personalförteckning redovisade ordinarie personalen uppskattar jag till, för helt år, 437,400 kronor.

I det föregående har berörts behovet av ordinarie personal ävensom icke-ordinarie personal i högre lönegrad än 20. Beträffande icke-ordinarie personal i lägre lönegrader än 21 räknar jag med att, såsom framhållits i förvaltningspropositionen, viss dylik personal skall kunna överflyttas från marin- och flygförvaltningarna. Kostnaderna för denna personal uppskattar jag till 125,000 kronor respektive 23,000 kronor. Kostnaderna för den nu inom arméförvaltningens civila departement verksamma icke-ordinarie personalen i lägre lönegrad än 21 med avlöning från avlöningsanslag uppgår, enligt vad jag inhämtat, till omkring 217,000 kronor. Kostnaderna för kvarstående befattningshavare i högre lönegrad än 20 samt för överflyttade eller till nyinrättande föreslagna extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20 uppskattar jag till 108,000 kronor. För vikariats- och övertidsersättningar m. m. torde härutöver böra beräknas ett belopp av 12,000 kronor. Inalles skulle sålunda för löner till icke-ordinarie personal erfordras, för helt år, (125,000 + 23,000 + 217,000 + 108,000 + 12,000=) 485,000 kronor.

I förvaltningspropositionen har jag förordat en överflyttning av ärendena rörande pension åt reservstats- och reservpersonalen till statskontoret. Någon minskning av det för civilförvaltningen enligt ovan erforderliga medelsbehovet ifrågasätter jag icke av denna anledning, enär behov torde föreligga att utnyttja den frigjorda arbetskraften för andra ändamål. Såsom jag framhållit i förvaltningspropositionen kommer emellertid ärendenas överflyttning att betinga en förstärkning av statskontorets arbetskrafter med en förste amanuens och ett kanslibiträde. Den för statskontorets del i statsverkspropositionen

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

framlagda avlöningsstaten är, enligt vad jag inhämtat, icke beräknad så att i densamma ingående anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal förslår till bestridande av kostnaderna för denna personalförstärkning. Med hänsyn härtill synes erforderligt att inhämta bemyndigande av riksdagen för Kungl. Maj:t att med högst 10,000 kronor medgiva överskridande av ifrågavarande anslagspost. Jag förutsätter därvid, att bemyndigandet icke utnyttjas i vidare mån än som erfordras för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande personal under den del av budgetåret 1943/44 som återstår efter det civilförvaltningen trätt i funktion.

Under förevarande anslag torde böra beräknas medel jämväl för bestridande av arvoden som nu utgå till en portvakt vid arméförvaltningens ämbetshus och till ett biträde vid arméförvaltningens arkiv, tillhopa 1,236 kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg beräknar jag till, för helt år, 139,564 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för helt budgetår för försvarets civilförvaltning erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 437,400 kronor, för avlöningar till icke-ordinarie personal 485,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.-t, 1,236 kronor samt till rörligt tillägg 141,364 kronor, eller tillhopa 1,065,000 kronor. Enligt under punkten l:o) angivna principer för beräkning av medelsbehovet för de nytillkommande myndigheterna skulle under förevarande anslag för budgetåret 1943/44 erfordras ett belopp av (50 procent av 1,065,000 =) 532,500 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................................... C 12

3 krigsråd .................................................. A 30

1 sekreterare................................................ A 26

4 revisionskommissarier .................................. A 26

1 sekreterare................................................ A 24

1 pensionskamrerare ...................................... A 24

2 kamrerare ................................................ A 24

4 notarier .................................................. A 21

15 revisorer.................................................. A 21

1 kassör .................................................... A 15

1 kansliskrivare............................................ A 11

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

11 kanslibiträden............................

1 förste expeditionsvakt ..................

1 förrådsförman............................

2 expeditionsvakter........................

13 kontorsbiträden..........................

A 7 A 7 A 7 A 5 A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator ...............................................

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 byrådirektör.............................................. Eo 28

1 advokatfiskal ............................................ Eo 28

3 sekreterare................................................ Eo 26

1 revisionskommissarie.................................... Eo 26

2 förste revisorer.......................................... Eo 24

1 biträdande advokatfiskal................................ Eo 24

2 notarier .................................................. Eo 21

2 revisorer.................................................. Eo21;

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas;

dels medgiva, att den å avlöningsstaten för statskontoret för budgetåret 1943/44 uppförda delposten till avlöningar till ickeordinarie personal må överskridas med högst 10,000 kronor;

dels aéle till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 532,500 kronor.

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Under ifrågavarande anslag beräknar jag i enlighet med från arméförvaltningen erhållna uppgifter medelsbehovet till, för helt år, 80,000 kronor. Under hänvisning till vad under punkten l:o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Marinförvaltningen.

Marinförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Marinförvaltningens avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 536,000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition i ämnet, för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 575,000 kronor.

Gällande personalförteckning för marinförvaltningen upptager följande personal.

28 Kungl. Martts proposition nr 235.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie .................................................. B 1

1 amiralitetsråd............................................................ A 30

1 kemist ..................................’.................................. A 27

1 revisionskommissarie.................................................... A 26

1 kamrerare ................................................................ A 26

1 sekreterare................................................................ A 24

1 revisor oell bokhållare.................................................. A 21

4 revisorer.............<.................................................... A21

2 notarier .................................................................. A21

1 marinkassör.............................................................. A 21

3 kansliskrivare ............................................................ All

3 kanslibiträden............................................................ A 7

1 förste expeditionsvakt .................................................. A 7

3 expedition svakter........................................................ A 5

7 kontorsbiträden.......................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist ............................................................ A 22

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie.................................................................... Eo 21.

Den för marinförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 142,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 76,100

Summa kronor 613,300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... » 77,300

Nettoutgift kronor 536,000.

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30 juni 1942 följande arvoden, nämligen:

7 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

8 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare,

1 arvode å 4,000 kronor till en advokatfiskal, tillika tjänstgörande såsom juridiskt biträde inom marinstaben och inom inspektörens för kustartilleriet stab,

29 Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

1 arvode å 10,020 kronor till en bränsle- oell bergstekniker,

1 arvode å 6,000 kronor till en arkitekt,

1 arvode å 468 kronor till en portvakt,

1 arvode å 1,200 kronor till en kontrollofficer vid marinen,

1 arvode å 600 kronor till en biträdande kontrollofficer,

1 arvode å 750 kronor till ett kontrollbiträde (underofficer) vid Bofors,

12 arvoden å 600 kronor till kompaniofficerare, tjänstgörande såsom detaljchefer, samt

1 arvode å 600 kronor till föreståndaren för blankettdetaljen.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen, med hänsyn till att frågan örn marinförvaltningens omorganisation ej vore avgjord, icke föreslagit någon ändring beträffande den ordinarie eller icke-ordinarie personalen.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar har marinförvaltningen föreslagit inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer, löneklass UO 7, avsedd för en uppbördsman vid det centrala torpedförrådet. Vidare har marinförvaltningen föreslagit, att till den befattningshavare vid ämbetsverket, som tjänstgjorde vid marinens centrala torpedverkstad såsom kontrollant, måtte få utbetalas ett arvode av 600 kronor för år. Arvodet till en portvakt erfordrades däremot icke längre, sedan marinens nya ämbetsbyggnad tagits i bruk.

Vidare har av marinförvaltningen i en den 18 mars 1943 dagtecknad promemoria framhållits, att medel borde beräknas för ytterligare ett arvode till pensionerad underofficer. Detta arvode hade hittills ej utgått, enär beställningshavare å övergångsstat bestritt de göromål, för vilka arvodesbefattningen avsetts. Då emellertid numera beställningskavare å övergångsstat under uppehållande av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning hade att avstå samtliga löneförmåner och i stället uppbure med arvodesbefattningen förenade förmåner erfordrades ifrågavarande arvode.

Jag har intet att erinra mot marinförvaltningens förslag att beräkna medel för ytterligare två pensionerade underofficerare i löneklass UO 7 — den för torpedförrådet avsedda befattningen har för övrigt i förvaltningspropositionen förutsatts skola inrättas. I avbidan på prövningen av föreliggande förslag till reglering av det militära arvodesväsendet kan jag däremot icke nu förorda, att särskilt arvode anvisas till den befattningshavare vid ämbetsverket, som tjänstgör såsom kontrollofficer vid centrala torpedverkstaden. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skulle med hänsyn härtill behöva ökas med 10,200 kronor. Med avdrag för det för portvakten avsedda arvodet skulle anslagsposten komma att uppgå till (142,700 + 10,200 — 468=) i avrundat tal 152,400 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring för marinförvaltningens del av anslagsberäkningen för den del av budgetåret 1943/44 ämbetsverket kommer att fungera enligt nuvarande organisation, skulle medelsbehovet Killelt budgetår komma att uppgå till följande belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, för slag siris .............................................. » 152,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 76,100

Summa kronor 623,000

Avgå särskilda uppbördsmedel, förslagsvis .................... kronor 83,600

Nettoutgift kronor 539,400

Med tillämpning av de principer, som angivits under punkten l:o), bör medelsbehovet under första hälften av budgetåret 1943/44 för marinförvaltningens del uppskattas till (50 procent av 539,400=) i avrundat tal 270,000 kronor.

Yad angår medelsbehovet under förevarande anslag för den del av budgetåret, under vilken marinförvaltningen kommer att vara verksam med den i förvaltningspropositionen föreslagna organisationen — i enlighet med principerna under punkten l:o) andra hälften av budgetåret— må följande framhållas.

Det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget till organisation av marinförvaltningen innebär, att ämbetsverket organiseras på fyra avdelningar, nämligen en vapenavdelning, en ingenjöravdelning, en intendenturavdelning och en fortifikationsavdelning, ävensom på en civilbyrå och ett förrådskontrollkontor. Vapenavdelningen avses skola omfatta tre militära byråer samt tre mot dessa svarande tekniska byråer, varjämte till avdelningen skola höra ett kontrollkontor och en nautisk assistent. — I ingenjöravdelningen skola ingå, förutom en expedition, ett konstruktionskontor örn fem byråer och två detaljer, en teleteknisk byrå, en inspektionsbyrå, en varvs- och verkstads byrå, sistnämnda tre byråer med ett flertal detaljer, samt en nybyggnadscentral. Denna organisation för ingenjöravdelningen är emellertid, såsom i förvaltningspropositionen framhållits, närmast att betrakta som ett mål, vilket med hänsyn till rådande brist på erfaren personal icke torde kunna uppnås omedelbart. Det torde, såsom i propositionen framhållits, icke låta sig göra att omedelbart genomföra organisationen med till byråchefer och likställda delegerad beslutanderätt i den utsträckning som vore önskvärd, varför det tills vidare bleve nödvändigt att vidtaga tillfälliga anordningar på så sätt, att vissa byråer eller detaljer underställdes särskilt förordnad föredragande inom ämbetsverket. — Intendenturavdelningen avses enligt förslaget skola bestå av tre byråer. — Fortifikationsavdelningen avses tills vidare skola bibehålla sin nuvarande organisation.

I personalhänseende innebär förslaget örn en övergång till den nya organisationen följande.

Det omedelbara chefskapet över marinförvaltningen avses under marinchefen skola utövas av en souschef. Denna befattning bör genom förord-

31 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

nande på viss tid kunna besättas med militär, civil eller civilmilitär innehavare i någon av lönegraderna Ob 3 a, Cb 3 a eller C 12. Den bör uppföras å marinförvaltningens personalförteckning.

För vapenavdelningen avses i första hand utnyttjas nu inom ämbetsverket tjänstgörande personal. Vissa utökningar (omflyttningar) anses emellertid bliva erforderliga. Sålunda föreslås i propositionen inrättande av beställningar (befattningar) för 1 kommendör, chef för avdelningen, Ob 2, 1 kommendörkapten av 2. graden eller major, Oa 4, 1 kommendörkapten av

2. graden eller kapten, Oa 4 eller Oa 3, 1 kapten, Oa 3, 1 marindirektör av

2. graden, Ca 28, och 1 specialingenjör av 3. graden, Ca 24. A andra sidan beräknas en minskning kunna ske med 1 kommendörkapten av 1. graden. Av nu nämnda beställningar (befattningar) torde den för kommendörkaptenen eller majoren böra upptagas å marinförvaltningens personalförteckning. Övriga nytillkommande beställningar avser jag senare föreslå skola uppföras å vederbörlig personalförteckning för marinen.

För ingenjöravdelningen, som genom beslut den 30 juni 1942 erhållit en provisorisk organisation i anslutning till den förut angivna, men med vissa modifikationer, förutses övergången till den nya organisationen icke i nuvarande läge nödvändigöra någon personalökning. Här må emellertid framhållas, att beställningen såsom marinöverdirektör föreslås uppflyttad från lönegraden Cb 2 till lönegraden Cb 3. Ifrågavarande beställning torde alltjämt böra redovisas å personalförteckningen för mariningenjörkåren. Lönegradsbeteckningen bör i anslutning till vad tidigare nämnts angående omkonstruktion av löneplanerna bliva Cb 4, motsvarande nuvarande lönegraden Cb 3.

För intendenturavdelningens del föreslås i förvaltningspropositionen en utökning av marinintendenturkårens stat med 1 kommendörkapten av 2. graden, Oa 4, samt 2 kaptener eller löjtnanter, Oa 3 eller Oa 2. Jag ämnar senare föreslå upptagande av denna personal å marinintendenturkårens personalförteckning för nästa budgetår.

I det föregående har jag räknat med att viss civil ordinarie personal skall kunna överflyttas från marinförvaltningen till försvarets civilförvaltning, nämligen 1 amiralitetsråd, 1 revisionskommissarie, 1 notarie, 4 revisorer, 2 kanslibiträden och 2 kontorsbiträden. Av den å marinförvaltningens personalförteckning uppförda ordinarie personalen skulle härefter återstå 1 marinöverkommissarie, 1 kemist, 1 andre kemist, 1 kamrerare, 1 sekreterare, 1 revisor och bokhållare, 1 notarie, 1 marinkassör, 3 kansliskrivare, 1 kanslibiträde, 1 förste expediti ensvald, 3 expeditionsvakter och 5 kontorsbiträden. I förvaltningspropositionen har förordats, att marinöverkommissarien överflyttas på övergångsstat och att i stället en tjänst såsom byråchef i lönegraden A 30 inrättas med tjänstetiteln amiralitetsråd. Det har därvid förutsatts, att så länge marinöverkommissarien kvarstår i tjänst byråchefsbefattningen ej skall tillsättas. Vidare har förordats, att befattningen för marinkassör omändras till en revisorsbefattning samt att en nu vakant kansliskrivarbefattning utbytes mot en befattning för kansli-

32 Kungl. Majlis proposition nr 235.

biträde. Slutligen har i propositionen förordats inrättande av extra ordinarie befattningar för 1 notarie, avsedd för vapenavdelningen, i lönegraden Eo 21, samt 1 sekreterarbefattning, avsedd för ingenjöravdelningen, i lönegraden Eo 24.

I förvaltningspropositionen har vidare räknats med överflyttande till civilförvaltningen av en å marinförvaltningens personalförteckning redovisad extra ordinarie notariebefattning i lönegraden Eo 21. Jämväl har förutsatts, att icke-ordinarie befattningshavare i lägre lönegrad än 21 skola kunna överflyttas till civilförvaltningen, motsvarande en avlöningskostnad av 125,000 kronor.

Den ordinarie personal, som utöver tidigare för vapen-, ingenjör- och intendenturavdelningarna redovisad skulle erfordras för marinförvaltningen enligt dess nya organisation, skulle följaktligen — utom souschefen — omfatta följande befattningar, nämligen 1 amiralitetsråd, A 30, (dock icke så länge nuvarande marinöverkommissarien kvarstår i tjänst), 1 kemist, A 27, 1 kamrerare, A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 revisor och bokhållare A 21, 1 revisor, A 21, 1 notarie, A 21, 2 kansliskrivare, All, 2 kanslibiträden, A 7, 1 förste expeditionsvakt, A 7, 3 expeditionsvakter, A 5, och 5 kontorsbiträden, A 4, samtliga å ordinarie stat, ävensom å övergångsstat 1 andre kemist, A 22. Härjämte skulle å personalförteckningen upptagas följande extra ordinarie befattningar, nämligen 1 sekreterare, Eo 24, och 1 notarie, Eo21.

I fråga örn arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning ävensom övriga arvoden och ersättningar förutsätter jag, under hänvisning till vad ovan under punkten l:o) anförts, icke annan ändring än att arvodet till en advokatfiskal, såsom i förvaltningspropositionen framhållits, i och med tillkomsten av ett för försvaret gemensamt advokatfiskalkontor skall indragas.

Från dessa utgångspunkter skulle medelsbehovet för marinförvaltningen enligt dess nya organisation komma att för helt budgetår utgöra, för avlöningar till ordinarie tjänstemän 159,500 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 148,400 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 86,300 kronor samt för rörligt tillägg 56,800 kronor eller tillhopa 451,000 kronor. Inkomsterna av pensionsmedel beräknas till 83,600 kronor. Med tillämpning av tidigare angivna principer för beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag för den del av budgetåret, under vilken den nya organisationen förutsättes vara i funktion, skulle detta komma att uppgå till [50 procent av (451,000 — 83,600=) 367,400 =] i avrundat tal 184,000 kronor. Anslagsbehovet för nästa budgetår utgör alltså (270,000 + 184,000 =) 454,000 kronor.

Någon ändring av den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för marinförvaltningen erfordras icke.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att lönegraderna Ob 3 a och Cb 3 a i enlighet med vad i det föregående yttrats böra benämnas Ob 5 och Cb 5 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

33 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dels bemyndiga Kungl. Majit att bestämma, för vilken tid av budgetåret 1943/44 den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen skall tillämpas;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen, att tillämpas från och med budgetåret 1943/44 tills vidare för tid, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .............................................. kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 152,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 76,100

Summa kronor 623,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 83,600

Nettoutgift kronor 539,400

dels godkänna följande personalförteckning för marinförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation, att tillämpas tills vidare från och med den tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär, civilmilitär eller civil personal.

1 souschef.................................. Ob 5, Cb 5 eller C 12

Militär personal.

1 kommendörkapten av 2. graden eller major............ Oa 4

Civil personal.

1 amiralitetsråd.............................................. A 30

Anm. Må ej tillsättas så länge den nuvarande marinöverkommissarien kvarstår i tjänst.

1 kemist...................................................... A 27

1 kamrerare .................................................. A 26

1 sekreterare ................................................ A 24

1 revisor och bokhållare.................................... A 21

1 revisor...................................................... A 21

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

527 43 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Bestallning (Befattning) Lönegrad

1 notarie...................................................... A21

2 kansliskrivare.............................................. All

2 kanslibiträden.............................................. A 7

1 förste expeditionsvakt .................................... A 7

3 expeditionsvakter.......................................... A 5

5 kontorsbiträden............................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 marinöverkommissarie .................................... B 1

1 andre kemist .............................................. A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 sekreterare ................................................ Eo 24

1 notarie...................................................... Eo 21

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för marinförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels och till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 454,000 kronor.

Flygförvaltningen.

Fiygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Elygförvaltningens avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 283,000 kronor. I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 330,000 kronor.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager följande personal.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef .............................................................................. A 30

1 sekreterare och ombudsman ................................................... A 26

1 revisionskommissarie ............................................................ A 26

1 sekreterare ........................................................................... A 24

1 kamrerare ........................................................................... A 22

2 revisorer .............................................................................. A 21

1 kassör ................................................................................. A11

3 kanslibiträden ..................................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7

6 kontorsbiträden ..................................................................... A 4

35 Kungl. Majlis proposition nr 235.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 domäntjänsteman .................................................................. Eo 24

1 revisor .............................................................................. Eo 21

Den för flygförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Ut gifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 104,000

2. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ...................................................... » 124,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 93,000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 41,400

Summa kronor 363,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 80,000

Nettoutgift kronor 283,000

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30 juni 1942 följande arvoden, nämligen

1 arvode å 1,895 kronor till sousckefen vid flygförvaltningen,

1 arvode å 1,800 kronor till chef en för materielavdelningen, arvoden örn tillhopa 3,600 kronor, enligt flygförvaltningens bestämmande, till byråchefer å den genom beslut den 30 juni 1942 provisoriskt organiserade materielavdelningen,

8 arvoden, löneklass Oa 10, till pensionerade officerare,

7 arvoden, löneklass UO 7, till pensionerade underofficerare samt arvoden örn tillhopa 2,400 kronor till beställningshavare vid försökscentralen med fördelning enligt grunder, som av flygförvaltningen prövas skäliga. Beträffande den beslutade provisoriska omorganisationen av flygförvaltningens materielavdelning får jag hänvisa till förvaltningspropositionen (sid. 356).

Här må vidare framhållas, att Kungl. Majit medgivit dels genom beslut den 18 juli 1942, att ett arvode motsvarande lön jämte rörligt tillägg och kristillägg till befattningshavare tillhörande lönegrad C 6 må från anskaffningsanslag utgå till chefen för anskaffningsbyrån i den provisoriskt organiserade materielavdelningen, dels ock genom beslut den 24 juli 1942, att tills vidare i avvaktan å den organisation av nämnda avdelning, som framdeles kunde bliva fastställd, en centralförrådsorganisation för flygmateriel finge inrättas i anslutning till centrala flygverkstaden å Malmen och att såsom chef för denna organisation finge tills vidare under budgetåret 1942/43 anställas en förrådsdirektör. Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 26 februari 1943 fastställt arvodet för förrådsdirektören till 1,200 kronor för månad i ett för allt, att utgå från underhållsanslag.

Vidare må framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 10 juli 1942

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

bemyndigat flygförvaltningen att tills vidare intill den 1 juli 1943 anställa två extra tjänstemän såsom drivmedels- respektive motorfordonsinspektör mot åtnjutande av vissa arvoden.

I sin skrivelse den 26 augusti 1942 har flygförvaltningen föreslagit följande förändringar beträffande flygförvaltningens avlöningsanslag. Chefen för materielavdelningen borde uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden Ob 2. Chefen för materielavdelningens anskaffningsbyrå och förrådsdirektören borde uppföras å personalförteckningen för flygförvaltningen och inplaceras i lönegraden C 6. Den å personalförteckningen nu i lönegraden A 22 inplacerade kamrersbefattningen borde uppflyttas till lönegraden A 24 och befattningen kassör från lönegraden A11 till lönegraden A14. Därest uppfattning av chefen för materielavdelningen medgåves, kunde det till denne chef nu utgående arvodet indragas. För byråchefer å materielavdelningen borde utgå arvoden å respektive 1,600, 1,000 och 1,000 kronor, eller tillhopa samma belopp som för dem beräknats i den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten. Förenämnda såsom extra tjänstemän anställda drivmedels- och motorfordonsinspektörer borde uppföras å personalförteckningen såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 24, varjämte en särskild sekreterare borde anställas med avlöning i lönegraden Eo 24, avsedd för materielavdelningen.

Det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning innebär jämväl för flygförvaltningens del vissa ändringar i nuvarande organisation. Sålunda komma vissa göromål att överflyttas till för försvarsväsendet gemensamma förvaltningsmyndigheter. I förvaltningen kvarliggande ärenden komma emellertid alltjämt att handläggas å en materielavdelning, en intendenturavdelning och en civilbyrå. I avvaktan å tillkomsten av en för försvaret gemensam fortifikationsförvaltning kommer därjämte tills vidare att finnas en byggnadsavdelning. Rörande avdelningarnas nya organisation får jag hänvisa till vad därom anförts i förvaltningspropositionen.

Av nämnda proposition framgår, att materielavdelningen avses få en organisation, som ansluter sig till den genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 provisoriskt fastställda och redan genomförda. Det har dock framhållits, att vissa jämkningar i avdelningens byråindelning kunna visa sig påkallade, sedan ytterligare någon erfarenhet vunnits, varför det borde ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för genomförandet av den slutliga organisationen. Skäl synas föreligga att räkna med att omorganisationen av flygförvaltningen såvitt avser dess materielavdelning skall i personalhänseende kunna genomföras redan från och med den 1 juli 1943. I övriga delar torde omorganisationen böra ske under budgetåret och medelsbehovet beräknas enligt under punkten l:o) angivna principer.

Beträffande den för flygförvaltningen avsedda personalen må följande framhållas. I förvaltningspropositionen har förordats, att den omedelbara ledningen av ämbetsverket skall under chefen för flygvapnet utövas av en souschef, tillsatt medelst förordnande för viss tid. Befattningshavaren förut-

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

sättes kunna vara antingen militär eller tekniker. Därest militär förordnades såsom souschef, borde han åtnjuta lön i lönegraden Ob 3 a. Därest civilmilitär beställningshavare förordnades, borde han hänföras till lönegraden Cb 3 a. Civil befattningshavare borde åtnjuta lön enligt lönegraden C 12. Denna souschefsbefattning bör uppföras å personalförteckningen för flygförvaltningen. Enligt den i det föregående omnämnda omkonstruktionen av löneplanerna bör befattningen hänföras till lönegraderna Ob 5, Cb 5 eller C 12.

I fråga om materielavdelningen har i förvaltningspropositionen föreslagits, att chefen för avdelningen, nu en överste i lönegraden Oa 6 med särskilt arvode, skulle, örn han är militär, vara en överste, hänförd till lönegraden Ob 2 med ett tilläggsarvode av 1,000 kronor. I avdelningen har jämväl avsetts skola ingå en flygöverdirektör, lönegrad Cb 2, vilken förutsatts kunna förordnas till chef för avdelningen. Skulle flygöverdirektören förordnas till chef, har förutsatts, att en militär ställföreträdare skall finnas, nämligen en överste i lönegraden Oa 6. Nämnda befattningar i lönegraden Ob 2 och Cb 2 ha förutsatts skola tillsättas medelst förordnande för viss tid. Såsom tidigare nämnts har chefen för finansdepartementet för avsikt att framlägga förslag om ändrad konstruktion av löneplanerna Ob och Cb, bland annat avseende att i båda dessa löneplaner upptaga lönegrader med 17,000 kronors lönebelopp (Ob 3 och Cb3). Flygöverdirektören kommer då att tillhöra lönegraden Cb 3. Jag får med hänsyn till omkonstruktionen av löneplanen Ob förorda den jämkningen i förhållande till det i förvaltningsutredningen framlagda förslaget beträffande löneförmånerna till den militäre beställningshavare, som förordnas till chef för materielavdelningen, att denne inplaceras i den nya lönegraden Ob 3 och sålunda erhåller i lön 17,000 kronor i stället för i lön 16,000 kronor och i tillläggsarvode 1,000 kronor. Härigenom förebygges att den militäre chefen erhåller mindre förmånlig ställning i pensionsavseende än flygöverdirektören.

I förvaltningspropositionen har vidare föreslagits, att chefskapet för verkstadsbyrån skall uppehållas av en befattningshavare i lönegrad C 8 (tjänstetitel verkstadsdirektör) samt att chefen för anskaffningsbyrån skall vara en civil befattningshavare, hänförd till lönegraden C 10 (tjänstetitel anskaffningschef). Båda dessa befattningar böra upptagas på personalförteckningen för flygförvaltningen. — I övrigt har förordats, att följande personal skall beräknas för uppehållande av chefsbefattningar inom materielavdelningen, nämligen 1 överste eller överstelöjtnant, chef för flygplansbyrån, 2 överstelöjtnanter, chefer för inspektionskontoret och försökscentralen, 1 överstelöjtnant, chef för utrustningsbyrån, 1 flygdirektör av 1. graden, chef för motorbyrån, samt 1 flygdirektör av 2. graden, chef för normaliebyrån. För befattningen som chef för flygplansbyrån förutsattes dock alternativt en flygdirektör av 1. graden kunna ifrågakomma, för befattningen som chef för utrustningsbyrån alternativt en flygdirektör av 2. graden samt för befattningen som chef för normaliebyrån alternativt en civil byråchef i lönegraden Eo 30. Samtliga dessa befattningar synas för ernående av överskådlighet rörande personalläget böra redovisas å personalförteckningen för flygförvaltningen. — Slutligen har i förvaltningspropositionen föreslagits in-

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

rättande av en befattning i lönegraden Eo 30 för chefen för centralförrådsorganisationen (tjänstetitel förrådsdirektör). Jämväl denna befattning bör upptagas på personalförteckningen för flygförvaltningen.

I förhållande till den i propositionen 1942: 210 för flygförvaltningen redovisade personalen vid fullt genomförd organisation innebär det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget beträffande den för materielavdelningen avsedda militära personalen, bortsett från att vissa befattningar förutsättas kunna alternativt besättas med civilmilitära beställningshavare, att en överstebeställning i lönegraden Oa 6 — därest innehavaren av beställningen förordnas att vara chef för materielavdelningen — utbytes mot en dylik beställning i den nya lönegraden Ob 3 samt att en överstelöjtnantsbeställning utbytes mot en beställning för en överste eller överstelöjtnant. Till frågan örn tillkomsten av fyra i propositionen 1942: 210 beräknade majorsbeställningar har ståndpunkt icke tagits. I förhållande till den för budgetåret 1942/43 beräknade personalstaten innebär förslaget utbyte av överstebeställningen i lönegrad Oa 6 mot — i visst fall — en överstebeställning i den nya lönegraden Ob 3, utbyte av en överstelöjtnantsbeställning mot en beställning för en överste eller överstelöjtnant, utbyte av två majorsbeställningar mot två överstelöjtnantsbeställningar samt tillkomsten av ytterligare en överstelöjtnantsbeställning.

I fråga örn intendenturavdelningen innebär det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget i personalhänseende, att antalet beställningar för officerare vid flygvapnet i intendenturbefattning ökas med en beställning för en överstelöjtnant eller major, avsedd som chef för underhållssektionen. Samtlig för flygförvaltningen avsedd personal i intendenturbefattning synes utan olägenhet kunna redovisas å personalförteckningen för flygvapnet.

Beträffande personalen å den nya civilbyrån må till en början framhållas, att, såsom tidigare anförts, viss personal beräknas kunna frigöras och överflyttas till civilförvaltningen. Av ordinarie personal har i förvaltningspropositionen förutsatts skola överflyttas 1 revisionskommissarie, A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 revisor, A 21, 1 kanslibiträde, A 7 samt 1 kontorsbiträde, A 4. Av extra ordinarie personal i högre lönegrad än 20 avses 1 revisor, Eo 21, skola överflyttas, varjämte viss icke-ordinarie personal i lägre lönegrad än 21, motsvarande en avlöningskostnad av 23,000 kronor, såsom framgår av vad jag ovan vid behandlingen av civilförvaltningens avlöningsanslag beräknats kunna överföras. I följd av de tilltänkta överflyttningarna skulle för flygförvaltningens civilbyrå i dess blivande gestaltning komma att kvarstå 1 byråchef, A 30, vars tjänstetitel i förvaltningspropositionen föreslagits skola vara krigsråd, 1 sekreterare och ombudsman, A 26, vars tjänstetitel bör ändras till sekreterare, 1 kamrerare, A 22, 1 revisor, A 21, 2 kanslibiträden, A 7, samt 5 kontorsbiträde^ A 4. I nämnda proposition har föreslagits, att en nu förefintlig kassörstjänst, A 11, omändras till en befattning för kansliskrivare, All.

Beträffande byggnadsavdelningen ifrågasättes för närvarande ingen ändring.

Av det anförda framgår, att det i förvaltningspropositionen och här ovan framlagda förslaget tillgodoser flygförvaltningens i dess skrivelse rörande

39 Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

medelsbehovet för nästa budgetår framställda äskanden örn uppfattning avchefen för materielavdelningen i högre lönegrad samt att frågan örn inplacering av befattningarna som chefer för samma avdelnings anskaffningsbyrå och centralförrådsorganisation erhållit sin lösning. Flygförvaltningens förslag örn uppflyttning av kamrerarbefattningen i högre lönegrad anser jag med hänsyn till den blivande omorganisationen icke vara motiverat. Av vad jag tidigare anfört framgår, att jag förordat kassörsbefattningens utbyte mot en kansliskrivarbefattning. Kassörsbefattningen torde emellertid tills vidare böra bibehållas å personalförteckningen för flygförvaltningen å övergångsstat och den nya befattningen som kansliskrivare icke tillsättas så länge kassören kvarstår i tjänst. Flygförvaltningens förslag att giva de nu såsom extra tjänstemän anställda drivmedels- och motorfordonsinspektörerna extra ordinarie anställningsform anser jag mig icke böra biträda; därest behov av dessa tjänster finnes föreligga jämväl under budgetåret 1943/44 torde emellertid befattningshavarna såsom extra få avlönas från anslagsposten under flygvapnets avlöningsanslag till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Icke heller kan jag tillstyrka inrättande av en extra ordinarie sekreterarebefattning för göromålen å materielavdelningen; jag räknar med att, sedan ombudsmannaärendena överflyttats till det till civilförvaltningen knutna advokatfiskalskontoret, den inom civilbyrån placerade civila personalen skall kunna bestrida å materielavdelningen förekommande sekreterargöromål.

Yad härefter angår de arvoden och ersättningar, som utgå från den därför avsedda anslagsposten under flygförvaltningens avlöningsanslag, framgår av vad jag ovan anfört, att sedan den personal tillsatts, som enligt förvaltningspropositionen avses som chefer för de olika i materielavdelningen ingående byråerna, behov av de nu till vissa byråchefer å flygförvaltningens materielavdelning utgående arvodena icke föreligger. Dessa arvoden belöpa sig till sammanlagt 3,600 kronor. Jag har i det föregående föreslagit, att de för de å materielavdelningen avsedda byråchefsbefattningarna erforderliga beställningarna skola uppföras å vederbörliga personalförteckningar från och med den 1 juli 1943. Därest det ur rekryteringssynpunkt icke blir möjligt att i de olika befattningarna placera därför avsedd personal, torde det kunna ifrågakomma att i vissa fall bereda befattningshavare, som tjänstgör såsom chef för byrå. lönefyllnad i form av tilläggsarvode. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härutinnan. Kostnaderna torde få bestridas av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Liksom i fråga örn arméförvaltningen och marinförvaltningen torde för nästa budgetår för flygförvaltningen böra upprättas två personalförteckningar, den ena avsedd för den del av budgetåret, under vilken ämbetsverket — med ovan angivna modifikation för materielavdelningen — avses vara organiserat på samma sätt som nu, och den andra för flygförvaltningen enligt dess nya organisation.

Kostnaderna för den å personalförteckningen redovisade ordinarie personalen uppskattar jag till 130,000 kronor under första hälften av budgetåret, under vilken enligt de under punkten l:o) angivna grunderna den nuvarande

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

organisationen — med undantag för materielavdelningen—beräknas bestå samt till 103,000 kronor för den andra hälften. Kostnaderna för den icke-ordinarie personalen beräknar jag till 52,000 kronor respektive 37,000 kronor. För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknar jag medelsbehovet till 60,000 kronor respektive 59,000 kronor, därvid jag med hänsyn till vad jag under punkten l:o) anfört räknat med oförändrat antal arvodesbefattningar ävensom med ett arvode å för år räknat 1,895 kronor till souschefen, så länge denne får åtnjuta lön enligt lönegrad Ob 2, samt oförändrat 2,400 kronor till beställningshavare vid försökscentralen. Pensionsmedlen beräknar jag till 40,000 kronor för vartdera halvåret. För rörligt tillägg beräknar jag slutligen 33,000 kronor respektive 28,000 kronor.

Efter avdrag av inflytande pensionsmedel skulle medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag komma att uppgå till 422,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för flygförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1943/44 för tid, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 överste ................................................ Ob 3 el. Oa 6l)

1 flygöverdirektör .................................... Cb3

1 chef för materielavdelningens flygplansbyrå Oa 6, Oa 5 el. Ca 30 1 chef för materielavdelningens motorbyrå Ca 30 1 chef för materielavdelningens utrustnings-

byr& ................................................... Oa 5 el. Ca 28

1 chef för materielavdelningens normaliebyrå Ca 28 el. Eo 30 1 anskaffningschef, chef för materielavdelningens anskaffningsbyrå ........................... C 10

1 verkstadsdirektör, chef för materielavdelningens verkstadsbyrå ........................... C 8

1 chef för materielavdelningens inspektions-

kontor................................................... Oa 5

1 chef för försökscentralen ........................ Oa 5

1 byråchef................................................ A 30

1 sekreterare och ombudsman ..................... A 26

1 revisionskommissarie .............................. A 26

1 sekreterare .......................................... A 24

1 kamrerare ............................................. A 22

1) Därest denne beställningshavare förordnas som chef för materielavdelningen, utgår lön enligt lönegrad Ob 3. Förordnas flygöverdirektören som chef för avdelningen, utgår lön enligt lönegrad Oa 6.

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Beställning (Befattning) Lönegrad

2 revisorer................................................ A 21

1 kansliskrivare ....................................... A ll1)

3 kanslibiträden ....................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ........................... A 7

6 kontorsbiträden .................................... A 4

1 förrådsdirektör, chef för materielavdelnin-

gens centralförrådsorganisation ............... Eo 30

1 domäntjänsteman ................................. Eo 24

1 revisor ................................................ 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör................................................... Ali

i) Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde kassören kvarstår i tjänst.

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas under budgetåret 1943/44 för tid, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ......................................................... kronor 260,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ..................... » 120,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 104,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 64,000

Summa kronor 548,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis .......... »_80,000

Nettoutgift kronor 468,000;

dels fastställa följande personalförteckning för flygförvalt-

ningen enligt dess i propositionen 1943:180 angivna organisation, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 souschef .......................................... Ob 5, Cb 5 el. C 12

1 överste ............................................. Ob 3 el. Oa 61)

1 flygöverdirektör ................................. Cb 3

i) Därest denne beställningshavare förordnas som chef för materielavdelningen, utgår lön enligt lönegrad Ob 3. Förordnas flygöverdirektören som chef för avdelningen, utgår lön enligt lönegrad Oa 0.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 chef för materielavdelningens flygplans-

byrå ................................................ Oa 6, Oa 5 el. Ca 30

1 chef för materielavdelningens motorbyrå Ca 30

1 chef för materielavdelningens utrust-

ningsbyrå .......................................... Oa 5 el. Ca 28

1 chef för materielavdelningens normalie-

tyrå ............................................... Ca 28 el. Eo 30

1 anskaffningschef, chef för materielavdelningens anskaffningsbyrå..................... C 10

1 verkstadsdirektör, chef för materielavdelningens verkstadsbyrå ........................ C 8

I 1 chef för materielavdelningens inspek-

tionskontor ....................................... Oa 5

1 chef för försökscentralen ..................... Oa 5

1 krigsråd .......................................... A 30

1 sekreterare ....................................... A 26

1 kamrerare .......................................... A 22

1 revisor ............................................. A 21

1 kansliskrivare .................................... A ll1)

2 kanslibiträden .................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

5 kontorsbiträden ................................. A 4

1 förrådsdirektör, chef för materielavdelningens centralförrådsorganisation ...... Eo 30

1 domäntjänsteman ........ Eo24

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör ............................................. A11

*) Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde kassören kvarstår i tjänst.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa avlöningsstat för flygförvaltningen enligt dess i propositionen 1943:180 angivna organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 422,000 kronor.

Krigsmaterielverket.

Krigsmaterielverket: Avlöningar, förslagsanslag. I propositionen 1942: 266 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret 1942/43 till statens krigsmaterielnämnd anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor. Av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet (punkten 43) framgår, att anslaget avsågs för bestridande av de kostnader som uppkomme

43 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

för nämndens del efter den omorganisation av statens ammunitionsnämnd, örn vilken beslut meddelats den 24 april 1942. Jag framhöll emellertid i anförande till nämnda protokoll, att det icke varit möjligt att i anslutning till framläggandet av medelsäskandena definitivt beräkna den kostnadsökning som genomförandet av den i beslutet den 24 april 1942 avsedda utbyggnaden av ammunitionsnämnden komme att medföra för budgetaret 1942/43. Jag förutsåg, att kostnaderna för den nya krigsmaterielnämnden skulle komma att överstiga det äskade anslaget och förutsatte, att dessa merkostnader finge bestridas från det anslag, som kunde komma att anvisas för nämndens del, även örn anslaget därigenom komme att överskridas. Mot vad sålunda anförts hade riksdagen (skrivelse nr 375) ingen erinran att framställa. Riksdagen beviljade det äskade anslaget.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 21 augusti 1942 meddelat beslut av innebörd, att den ovan angivna omorganisationen skulle genomföras från och med den 1 september 1942 och i anslutning därtill meddelat vissa särskilda bestämmelser med avseende å krigsmaterielnämndens verksamhet, inkom krigsmaterielnämnden med förslag rörande beräkningen av nämndens kostnader för budgetåret 1942/43. Kungl. Majit fastställde genom beslut den 15 januari 1943 stat för anslaget, därvid Kungl. Majit medgav, att det av riksdagen anvisade anslaget finge överskridas med högst 1,100,000 kronor. Kostnaderna för statens krigsmaterielnämnd beräknas sålunda för innevarande budgetår komma att uppgå till 2,200,000 kronor. I fråga örn innebörden av besluten den 24 april och den 21 augusti 1942 får jag hänvisa till vad därom anförts i förvaltningspropositionen (sid. 114 o. f.).

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition, för statens krigsmaterielnämnd för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag av 2,800,000 kronor.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att ett särskilt krigsmaterielverk inrättas, åt vilket i huvudsaklig överensstämmelse med 1941 års förvaltningsutrednings förslag anförtros landets med krigsmaterieltillverkningen sammanhängande industriplanering, anskaffning av viss krigsmateriel m. m. I fråga örn detta verks uppgifter och organisation får jag hänvisa till förvaltningspropositionen. Här må emellertid framhållas, att krigsmaterielverket under en generaldirektör avses skola organiseras pa fem byråer, nämligen en centralbyrå, en teknisk byra, en anskaffningsbyra, en kontiollbyrå och en förrådsbyrå, var och en uppdelad i sektioner. Sektionerna förutsättas kunna uppdelas i grupper och detaljer. Vid sidan av verkschefen har föreslagits skola fungera ett särskilt råd, krigsmaterielverkets råd. Av förvaltningspropositionen framgår emellertid, att det framlagda organisationsförslaget icke får betraktas såsom i alla detaljei slutgiltigt och att jämkningar i praktiken kunna visa sig erforderliga. Jag har förutsatt, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att under uppsättningstiden vidtaga sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal som kunna visa sig påkallade och kunna genomföras utan kostnadsstegring. Jag Ilar vidare föreslagit, att vissa mindre justeringar av personal-

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

och omkostnadsstater under deri första tiden borde få i mån av behov göras av Kungl. Majit.

I förvaltningspropositionen har jag givit uttryck åt den uppfattningen, att krigsmateriel verkets personalorganisation småningom måste växa fram ur de praktiska erfarenheterna och att man för närvarande borde begränsa sig till att fixera allenast ett fåtal nyckelposter inom verket. I syfte att ernå önskvärd elasticitet har jag sålunda förordat, att flertalet befattningshavare tills vidare anställes såsom extra personal eller mot arvode ävensom att de befattningar, som nu avses skola mera stadigvarande tillsättas, i den utsträckning som är möjlig och lämplig göras till icke-ordinarie. Endast de mera betydelsefulla chefstjänsterna borde göras till ordinarie men jämväl då tillsättas endast medelst förordnande på viss tid, högst sex år. Från dessa utgångspunkter har jag i förvaltningspropositionen förordat inrättande av befattningar med inplacering på civila avlöningsreglementets löneplan C, nämligen 1 generaldirektör, C 16, 1 direktörsassistent (tjänstetiteln ej definitiv), tillika chef för centralbyrån, C 8, 1 överingenjör, chef för tekniska byrån, C 8, 1 anskaffningschef, chef för anskaffningsbyrån, CIO. Vidare har jag förordat inrättande av vissa extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20, nämligen 1 kontrollchef, chef för kontrollbyrån, Eo 30, 1 förrådschef, chef för förrådsbyrån, Eo 30, 1 chef för konstruktionskontoret, Eo 30, 1 chef för standardiseringssektionen, Eo 28, 1 chef för mätverktygssektionen, Eo 28, 1 chef för centrala planeringssektionen, Eo 28, 1 biträdande anskaffningschef, Eo 28, 1 biträdande förrådschef, Eo 28, 1 byrådirektör, chef för kanslisektionen, Eo 28, 1 chef för förråds- och leveranssektionen, Eo 27, samt 1 kamrerare, Eo 24.

Avlöningskostnaderna för nu nämnd personal beräknas till för den ordinarie personalen 76,000 kronor och för de extra ordinarie befattningshavarna 108,000 kronor.

Av vad jag ovan anfört framgår, att i förvaltningspropositionen endast berörts viss personal i högre löneställning, som ansetts böra mera stadigvarande knytas till krigsmaterielverket. Det är uppenbart, att för nästa budgetår erfordras ett flertal ytterligare befattningshavare för att göra det möjligt att tillfredsställande lösa på verket ankommande arbetsuppgifter. Härutinnan må följande framhållas.

I den för innevarande budgetår för statens krigsmaterielnämnd fastställda staten har anslagsposten till avlöningar och arvoden uppförts med 1,605,500 kronor, därav 772,000 kronor ansetts falla inom ramen för den för budgetåret 1942/43 beräknade anslagssumman och 833,500 kronor utom densamma. Kungl. Majit har genom förutnämnda beslut den 15 januari 1943 jämväl fastställt löneplan att från och med den 1 januari 1943 gälla för krigsmaterielnamnden ävensom meddelat föreskrifter rörande det högsta antal tjänstemän som ma tillsättas inom löneplanens båda högsta lönegrader.

I sin skrivelse den 5 september 1942 rörande medelsbehovet för nämnden för budgetåret 1943/44 — ifrågavarande äskanden äro givetvis grundade på organisationen inom den nuvarande krigsmaterielnämnden men i princip

45 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

uppgjord under hänsynstagande till de uppgifter som beräknats komma att åvila nämnden enligt de i besluten den 24 april och den 21 augusti 1942 meddelade bestämmelserna — har nämnden beräknat kostnaderna för avlöningar till inom nämnden verksam personal till 2,300,000 kronor. Nämnden har i anslutning härtill anfört bland annat följande.

Kostnaderna för avlöningar och arvoden beräknades successivt stiga under innevarande budgetår allt efter det nya anskaffningsuppgifter bleve nämnden tillagda och personalen i anledning därav måste utökas. Vid detta budgetårs slut syntes nämnden emellertid kunna beräknas hava övertagit alla de anskaffningsuppgifter, som avsåges bliva nämnden tillagda. En viss minskning av nämndens arbetsuppgifter syntes därefter kunna beräknas successivt inträda under budgetåret 1943/44, enär under denna tid vissa anskaffningsuppdrag kunde förmodas vara slutförda. I anledning därav torde även personantalet komma att nedgå. I den utredning, som lagts till grund för nämndens beräkning av lönekostnaderna för innevarande budgetår hade dessa kostnader för första halvåret 1943 beräknats till 1,132,600 kronor, därvid personantalet under detta halvår beräknats till i genomsnitt omkring 400. Oaktat sålunda denna siffra vid ingången av budgetåret 1943/44 ansetts bliva högre, har nämnden beräknat det ungefärliga personantalet under budgetåret 1943/44 till i genomsnitt 400, varför lönekostnaderna syntes kunna uppskattas till omkring dubbla kostnaderna för första halvåret 1943 eller omkring 2,300,000 kronor.

Arméförvaltningens civila departement, som den 9 oktober 1942 avgivit utlåtande över denna nämndens skrivelse, har framhållit, att det uppenbarligen måste möta svårigheter att i det förhandenvarande läget, då nämnden stöde inför väsentligt vidgade uppgifter, kunna verkställa mera ingående beräkningar rörande medelsbehovet. Med hänsyn härtill hade ämbetsverket ej funnit skäl till erinran mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

För egen del får jag under hänvisning till vad tidigare anförts rörande principerna för tillgodoseende av krigsmaterielverkets personalbehov framhålla, att verkets arbetsuppgifter under det kommande budgetåret med hänsyn till rådande krisläge och det alltjämt mycket omfattande anskaffningsprogrammet måste bliva av betydande omfattning och i stor utsträckning bedrivas med anlitande av tillfälligt anställd personal. Enligt vad jag underhand inhämtat från krigsmaterielnämnden är det icke att förvänta att de principiella uppgifter, som enligt förvaltningspropositionen avses skola tillläggas det nya krigsmaterielverket, för nästa budgetår i någon större grad komma att betinga ändring i de i förenämnda skrivelse den 5 september 1942 framlagda beräkningarna. Nämnden har emellertid ansett en minskning av lönekostnaderna till 2,150,000 kronor möjlig. Jag finner mig böra lägga dessa beräkningar till grund för medelsäskandena för krigsmaterielverket för budgetåret 1943/44. Med avdrag av de belopp för avlöningar och rörligt tillägg, tillhopa 82,500 kronor, som beräknas belöpa å de till inrättande förordade ordinarie befattningarna, skulle För avlöningar och arvoden till icke-ordinarie personal erfordras (2,150,000 — 82,500=) i runt tal 2,070,000 kronor. Från detta belopp bör emellertid avdragas vad som i rörligt tillägg beräknas belöpa å icke ordinarie personal, omkring 23,500 krono]-. För bestridande av

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

kostnaderna för icke-ordinarie personal, nämligen extra ordinarie befattningshavare, extra tjänstemän och arvodespersonal skulle då erfordras (2,070,000 — 23,500 =) i runt tal 2,050,000 kronor.

Tidigare har jag förordat inrättande av visst antal extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20. Tills vidare bör det åvila krigsmaterielnämnden (krigsmaterielverket) att underställa Kungl. Majit förslag örn inrättande av extra ordinarie befattningar i lägre lönegrad än 21. I anslutning härtill torde den för krigsmaterielnämnden fastställda löneplanen böra omarbetas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser härutinnan.

För riksdagen torde böra framläggas avlöningsstat för krigsmaterielverket för fastställelse. I denna avlöningsstat bör ingå en post för rörligt tillägg. Vid beräkningen av denna anslagspost har jag utgått från att antalet extra tjänstemän skall bliva relativt begränsat och att flertalet icke-ordinarie tjänstemän skola avlönas enligt den för krigsmaterielverket fastställda löneplanen. Å de enligt denna plan utgående lönerna bör rörligt tillägg icke utgå. Anslagsposten beräknas från dessa utgångspunkter till 34,000 kronor.

Kostnaderna för krigsmaterielverkets råd torde i avbidan å erfarenhet rörande omfattningen av rådets verksamhet få bestridas från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Avlöningsstaten för krigsmaterielverket för budgetåret 1943/44 beräknas i

enlighet med det anförda få följande utformning.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 76,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ......... » 2,050,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 34^000

Summa kronor 2,160,000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44.

Personalförteckning.

Befattning _ Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ................................................... q jg

1 anskaffningschef ................................................... C 10

1 chef för centralbyrån ............................................. 0 g

1 överingenjör......................................................... 0 g

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 kontrollchef ...................................................... Eo 30

1 förradschef......................................................... Eo 30

1 chef för konstruktionskontoret .............................. Eo 30

1 chef för standardiseringssektionen ........................ Eo 28

1 chef för mätverktygssektionen .............................. Eo 28

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

1 chef för centrala planeringssektionen ..................... Eo 28

1 biträdande anskaffningschef ................................. Eo 28

1 biträdande förrådschef ....................................... Eo 28

1 byrådirektör ...................................................... Eo 28

1 chef för förråds- och leveranssektionen .................. Eo 27

1 kamrerare ......................................................... Eo 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas under budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagvis ................................................... kronor 76,000

2. Avlöningar och arvoden till icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............................. » 2,050,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. »_34,000

Summa kronor 2,160,000;

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,160,000 kronor.

Krigsmaterielverket: Omkostnader, förslagsanslag. För innevarande budgetår bestridas krigsmaterielnämndens omkostnader från det i riksstaten uppförda anslaget till statens krigsmaterielnämnd. Såsom jag i nästföregående punkt framhållit har Kungl. Majit vid fastställande av stat för anslaget medgivit, att det för budgetåret å riksstaten upptagna anslaget finge överskridas med visst belopp. Staten upptager såvitt omkostnaderna angår följande del-

poster.

1. Resor och inspektioner m. m........................................ kronor 110,000

2. Expenser .................................................................. » 485,000

Summa kronor 595,000

I krigsmaterielnämndens förutnämnda framställning av den 5 september 1942 rörande nämndens medelsbehov för budgetåret 1943/44 beräknade nämnden medelsbehovet för omkostnader till 650,000 kronor. Nämnden utgick därvid från att dess verksamhet skulle utformas enligt de riktlinjer som innefattades i de förutnämnda besluten den 24 april och den 21 augusti 1942.

I och med tillkomsten av det i förvaltningspropositionen föreslagna krigsmaterielverket bör särskilt anslag anvisas för verkets omkostnader. I fråga om medelsbehovet under detta anslag har jag under hand från krigsmaterielnämnden inhämtat, att detsamma även efter omorganisationen torde kunna uppskattas till samma belopp som angivits i nämndens framställning av den 5 september 1942. Såvitt nämnden nu. kunde överblicka syntes resekostnaderna, i sagda framställning uppskattade till 170,000 kronor, kunna väntas bliva något lägre, medan expensutgifterna kunde antagas i motsvarande mån överskrida det tidigare beräknade beloppet.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Ehuru jag finner krigsmaterielnämndens uppskattning av medelsbehovet löslig, anser jag mig under förhandenvarande omständigheter böra godtaga densamma men förutsätter, att alla möjligheter till begränsning av omkostnaderna skola tillvaratagas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition, varvid jag utgår från att från anslaget skola bestridas jämväl kostnaderna för sjukvård för krigsmaterielverkets ordinarie och icke-ordinarie personal. Anslaget bör i likhet med övriga för förvaltningsmyndigheterna avsedda omkostnadsanslag givas förslagsanslags karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse.

Försvarets fabriksstyrelse, förslagsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag av 430,000 kronor till försvarsväsendets verkstadsnämnd. I årets statsverksproposition föreslog Kun<d. Majit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition i ämnet, för nämnden beräkna ett förslagsanslag av 570,000 kronor.

Såsom jag tidigare under punkten Ilo) framhållit har i förvaltningspropositionen föreslagits, att i försvarsväsendets centrala förvaltning skall ingå ett särskilt verk, försvarets fabriksstyrelse, vilket avses få karaktären av statligt affärsverk. Intill dess övergången till en dylik organisationsform kunnat genomföras avses emellertid det nya verkets nuvarande motsvarighet, försvarsväsendets verkstadsnämnd, skola under budgetåret 1943/44 under den ändrade benämningen försvarets fabriksstyrelse fortsätta sin verksamhet såsom särskilt ämbetsverk.

Sedan försvarets fabriksstyrelse blivit organiserat som statligt affärsverk erfordras icke anslag å riksstaten för verkets avlöningskostnader och omkostnader. Intill dess så skett blir det emellertid nödvändigt att över riksstaten anvisa erforderliga medel.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att under fabriksstyrelsen skall inordnas verksamheten vid statens ammunitionsfabriker, centrala torpedverkstaden, Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, arméns centrala beklädnadsverkstad, marinens centrala beklädnadsverkstad, vissa centrala tvätt- och reparationsanstalter samt gasmaskfabriken i Åker. Fabriksstyrelsen och densamma underställda fabriker skulle tillsammans bilda försvarets fabriksverk. I fråga örn det nya ämbetsverkets uppgifter med avseende å denna verksamhet får jag hänvisa till förvaltningspropositionen. Beträffande \erkets organisation har föreslagits, att styrelsen under en överdirektör, inplacerad i lönegraden C 13, skall organiseras å två byråer, en fabriksbyrå och en administrativ byrå, vardera indelad i ett antal sektioner. Vid sidan av överdirektören borde inrättas ett tekniskt råd. Jag får emellertid erinra, att jag

49 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

i förvaltningspropositionen framhållit vikten av att fabriksstyrelsens organisation icke låses till vad sålunda förordats, och förutsatt, att Kungl. Maj:t skall äga att med ledning av erfarenheterna från den första tidens verksamhet vidtaga erforderliga jämkningar i denna organisation. För tillgodoseende av fabriksstyrelsens personalbehov i fråga örn de ledande befattningarna har jag utöver överdirektörsbefattningen förordat inrättande av följande befattningar, nämligen 1 överingenjör, lönegraden C 8, chef för fabriksbyrån, samt 1 byråchef, Fm 30, chef för administrativa byrån, övriga erforderliga befattningar inom styrelsen har jag ansett åtminstone tills vidare böra tillsättas med ickeordinarie personal. Jag har därvid förutsatt, att tills vidare skyldighet skall åvila fabriksstyrelsen att underställa Kungl. Majit frågor örn inrättande av extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än 20.

Yad härefter angår personalorganisationen vid de fabriksstyrelsen underställda fabrikerna har jag i förvaltningspropositionen förordat, att för fabrikernas del skola inrättas tillhopa högst sex befattningar för överingenjörer (fabrikschefer) med avlöning högst enligt lönegraden C 8, under det att övriga för fabrikerna erforderliga befattningar skola tillsättas såsom icke-ordinarie. Jämväl för fabrikernas del har jag förutsatt, att det skall ankomma på Kungl. Majit att fastställa antalet icke-ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20.

De befattningar som enligt förvaltningspropositionen böra underställas riksdagens prövning skulle sålunda vara följande, nämligen

1 överdirektör, C 13,

1 överingenjör (chef för fabriksbyrån), C 8,

6 överingenjörer (fabrikschefer), högst C 8, samt

1 byråchef, Eo 30.

Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Majit genom beslut den 15 januari 1943 medgivit anställande för fabrikernas del av bland annat ett antal överingenjörer mot åtnjutande av arvoden enligt vissa i beslutet angivna grunder, därvid Kungl. Majit föreskrivit, att härav föranledda kostnader skola bestridas av driftmedel. Jag utgår från att avlöningskostnaderna till förenämnda sex för fabrikerna avsedda överingenjörer liksom även övrig för fabrikerna erforderlig personal — med undantag för vissa vid fabrikerna tjänstgörande, fälttygkåren eller tygstaten tillhörande befattningshavare — skola under nästkommande budgetår bestridas från driftmedel. Under förevarande anslag skulle då erfordras medel för bestridande av avlöningskostnader allenast till den inom fabriksstyrelsen verksamma personalen. Beträffande detta medelsbehov må följande framhållas.

Den för innevarande budgetår för verkstadsnämnden fastställda staten har

följande utformning.

1. Avlöningar och arvoden m. m................................................. 331,000

2. Resor och inspektioner m. m.................................................... 50,000

3. Expenser:

a) telefon- och telegramkostnader ................................. 10,000

b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader

m. ....................................................................... 20,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 43 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

c) lyse, städning, vakthållning m. m............................... 9,000

d) möbler och kontorsmaskiner ....................................... 5,000

e) övriga expenser ...................................................... 5,000 49,000

Summa kronor 430,000

Såsom i statsverkspropositionen framhållits har försvarsväsendets verkstadsnämnd i sin skrivelse den 31 augusti 1942 rörande nämndens medelsbehov för budgetåret 1943/44 hemställt om ett anslag av 577,500 kronor. Av nämnda belopp belöpa å löner 415,000 kronor, å arvoden och ersättningar 14,500 kronor samt å omkostnader 148,000 kronor.

Sedermera har verkstadsnämnden i skrivelse den 2 april 1943 — med förmälan, att de förutsättningar, under vilka nämndens beräkningar i skrivelsen den 31 augusti 1942 uppgjorts, i och med framläggandet av förvaltningspropositionen ändrats — inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för den i nämnda proposition till inrättande föreslagna fabriksstyrelsen. Nämnden har därvid i fråga örn kostnaderna för löner och arvoden framhållit bland annat följande.

I propositionerna till innevarande års riksdag nr 179 angående centralisering av underhållsj ansten i fråga örn intendenturmateriel m. m. och nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning hade föreslagits, att under fabriksstyrelsen skulle inordnas vissa anstalter, vilka för närvarande icke lydde under verkstadsnämnden. Sålunda skulle arméns och marinens centrala beklädnadsverkstäder ävensom vissa tvätt- och reparationsanstalter underställas fabriksstyrelsen. Därtill komme de betydande uppgifter, som enligt propositionerna skulle komma att åvila fabriksstyrelsen beträffande de s. k. skuggfabrikerna, varvid icke blott den tekniska servicen vid dessa skulle ankomma på verket utan även omhänderhavandet av planering, anskaffning och förvaltning av dessas anläggningar. De förslag, vilka framlagts i dessa propositioner, skulle, örn de bleve genomförda, medföra ökade kostnader för fabriksstyrelsen i jämförelse med de kostnader, varmed verkstadsnämnden tidigare räknat för nämndens verksamhet under budgetåret 1943/44. Stora svårigheter förelåge emellertid att nu beräkna storleken av de på grund härav inträffande kostnadsökningarna.

Enligt de föreliggande förslagen skulle personalen i den nya fabriksstyrelsen i allmänhet inordnas under gällande civila avlöningsreglementen. I mindre utsträckning torde emellertid anställning mot arvode böra förekomma. Därvid synas lämpligen bestämmelserna i kungörelsen den 18 april 1941 (nr 215) med vissa avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid statens krisorgan böra tillämpas.

För avlöningar, arvoden m. m. hade verkstadsnämnden i sin framställning den 31 augusti 1942 beräknat sammanlagt. 429,500 kronor. Ramen för denna beräkning syntes vid oförändrade arbetsuppgifter vara hållbar även sedan den föreslagna omorganisationen genomförts och större delen av personalen inordnats under de civila avlöningsreglementena. De nytillkommande arbetsuppgiftema medförde emellertid ett ökat anslagsbehov.

I stället för de belopp å sammanlagt 9,500 kronor, vilka inom sistnämnda anslagspost avsetts för ersättning till ordförande och ledamöter i verkstadsnämnden, borde till fabriksstyrelsens tekniska råd beräknas ett belopp å förslagsvis 5,000 kronor.

I de anslagsberäkningar, vilka avgåvos den 31 augusti 1942, förutsattes, att

Kungl. Majlis proposition nr 235.

ett belopp av 5,000 kronor skulle bliva erforderligt för arvoden till sakkunniga. Enligt verkstadsnämndens mening borde även fabriksstyrelsen vid behöv kunna anlita sakkunniga. Det för ändamålet beräknade beloppet syntes vara tillfyllest.

De vidgade uppgifterna, vilka enligt de till riksdagen framlagda propositionerna avsåges skola anförtros försvarets fabriksstyrelse, medförde ett ökat personalbehov. Det lage i sakens natur, att avlöningskostnaderna för denna personal vore ytterligt svåra att beräkna, I den mån de nu kunde överblickas, torde de böra beräknas till omkring 15,000 kronor. I skrivelsen den 31 augusti 1942 beräknades avlöningskostnaderna till befattningshavarna vid nämnden till 415,000 kronor. Örn härtill lades nyssnämnda belopp av 15,000 kronor, skulle anslagsbehovet för nästkommande budgetår uppgå till 430,000 kronor.

I fråga örn omkostnaderna har nämnden framhållit följande.

Vid tidpunkten för anslagsäskandenas avgivande förutsattes, att nämnden skulle inrymmas i de lokaler i fastigheten Sveavägen 44, vilka dittills disponerats av nämnden. Sedan dessa lokaler blivit erforderliga för andra statliga ändamål, hade nämnden emellertid blivit nödsakad att under hösten 1942 underkasta sig en förflyttning till andra mera otidsenliga lokaler i fastigheten Birger Jarlsgatan 7. Kostnaderna för lyse, städning, vakthållning m. m. vore väsentligt större i de nya lokalerna än i de tidigare av nämnden disponerade. Vidare finge framhållas, att verkstadsnämnden, som redan nu vore synnerligen trångbodd, med hänsyn till föreslagna utökade uppgifter bomme att erfordra ytterligare lokalutrymme, vilket emellertid torde kunna tillgodoses inom fastigheten.

Anslagsposten till expenser beräknades i nämndens anslagsäskanden till

103.000 kronor. Härav beräknades 50,000 kronor till hyra för lokaler, avsedda för nämndens inrymmande. Då nämnden icke hade att vidkännas någon hyra för sådana lokaler, kunde emellertid anslagsposten minskas med sistnämnda belopp.

Delposten till lyse, städning, vakthållning m. m. måste bliva föremål för en betydande ökning. Årskostnaderna för elektrisk energi kunde uppskattas till omkring 3,000 kronor. För städning av nämndens lokaler toges tre städerskor i anspråk, vilka droge en årlig kostnad av 6,600 kronor. Kostnaderna för rengöringsmedel m. m. kunde uppskattas till omkring 2,500 kronor. Årskostnaden för nattvakt beräknades belöpa sig till 10,500 kronor, vartill kornme nämndens andel i avlöningskostnaderna för en av Ostkustens marindistrikt anställd portvakt, omkring 1,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså delposten till lyse, städning, vakthållning m. m. behöva, beräknas till (3,000 + 6,600 + 2,500 + 10,500 + 1,000 =) 23,600 kronor i stället för i skrivelsen den 31 augusti 1942 beräknade 5,000 kronor. Kostnadsökningen uppginge sålunda till icke mindre än 18,600 kronor, vilket medförde att anslagsposten till expenser borde beräknas till (53,000 -f 18,600 =) 71,600 kronor eller i avrundat tal 72,000 kronor.

Anslagsposten till resor och inspektioner syntes böra uppföras med det belopp, vartill kostnaderna för detta ändamål uppskattats i den nyssnämnda skrivelsen den 31 augusti 1942 eller med 45,000 kronor.

Såsom verkstadsnämnden framhållit föreligga uppenbarligen svårigheter att nu mera exakt bedöma medelsbehovet för den nya fabriksstyrelsen under nästkommande budgetår. Jag anser mig emellertid kunna godtaga de av nämnden framlagda beräkningarna, enligt vilka för fabriksstyrelsen skulle erfordras

557.000 kronor, därav för löner och arvoden 440,000 kronor och för omkostnader 117,000 kronor. För ifrågavarande ändamål torde medel böra anvisas

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

under ett gemensamt för fabriksstyrelsen avsett anslag, vilket synes böra uppföras med ett till 555,000 kronor avrundat belopp. Detta anslag bör liksom motsvarande för innevarande budgetår för verkstadsnämnden anvisade anslag givas förslagsanslags karaktär. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget. Skulle det visa sig, att kostnaderna för fabriksstyrelsen under budgetåret 1943/44 komma att uppgå till större belopp än som kan bestridas inom ramen för det å riksstaten uppförda anslaget, lärer det få ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslaget anvisa de ytterligare medel som prövas erforderliga. Anmärkas må att härigenom vinnes vad anslagsdispositionen beträffar anslutning till de principer som efter inordnandet från och med budgetåret 1944/45 av verksamheten under ett statligt affärsverk komma att tillämpas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för viss personal vid försvarets fabriksverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ...................................................... C 13

1 överingenjör, chef för försvarets fabriksstyrelses

fabriksbyrå ......................................................... C 8

6 överingenjörer, fabrikschefer................................. högst C 8

1 byråchef vid försvarets fabriksstyrelse ............... Eo 30;

dels ock till Försvarets fabriksstyrelse för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 555,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

53 ARMÉN.

Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl., förslagsanslag. I årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 13) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag av 63,800,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 59,450,000 kronor. Kungl. Majit har den 30 juni 1942 fastställt dels avlöningsstat för anslaget (se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 14), dels ock särskilda personalförteckningar beträffande den från anslaget avlönade personalen.

I fråga örn de anslags-(del-) poster, som ingå i nämnda avlöningsstat, torde för nästa budgetår icke böra ifrågasättas annan ändring än att nya anslagsposter böra upptagas i avlöningsstaten för avlöningar till personal å avgångsstat och disponibilitetsstat. Förslag till personalförteckningar för budgetåret 1943/44, upptagande flertalet av de beställningar och befattningar, som böra avses för olika staber, truppförband m. m., böra i vanlig ordning överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Den utökning av den från förevarande anslag avlönade personalen, som arméförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, är med få undantag en direkt följd av det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. Vid angivandet av medelsbehovet under arméns avlöningsanslag har ämbetsverket däremot icke tagit hänsyn till de förändringar, som kunna föranledas av ett genomförande under budgetåret 1943/44 av en ny förvaltningsorganisation. Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av förvaltningsmyndigheternas avlöningsanslag framgår, att jag beträffande en del personalkårer i anslutning till genomförandet av den nya förvaltningsorganisationen förordat inrättandet av vissa militära eller civilmilitära beställningar. Jag får senare återkomma till frågan om härav föranledda ändringar i gällande personalförteckningar.

I fråga örn de viktigaste organisatoriska förändringar, som avses skola genomföras under nästa budgetår för arméns del och äro av natur att påverka personalbehovet, må följande framhållas. Uppsättandet av Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente avses skola påbörjas hösten 1943 och bedrivas så att utbildningen av värnpliktskontingenterna örn möjligt kan taga sin början den 1 april 1944. Organiserandet av Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland och Signalregementets kompanier i Kristianstad och Skövde avses skola påbörjas. Vidare avses andra och tredje tygkompanierna skola uppsättas under budgetåret samt undervisningen vid försvarets läroverk igångsättas. Härjämte avses, såsom jag inledningsvis under punkt

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

2:o) framhållit, vissa ändringar beträffande befälsförhållandena i Övre Norrland skola genomföras.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår synas i vederbörliga personalförteckningar för budgetåret 1943/44 böra upptagas alla de beställningar och befattningar, vilka beräknas skola tillsättas under budgetåret, även om viss beställning eller befattning planenligt icke skall tillsättas redan från och med budgetårets ingång. Det bör få ankomma på Kungl. Majit att i samband med personalförteckningarnas fastställande eller annorledes meddela beslut örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande. Riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas.

Vid anmälan av anslagsbehovet i fjol framhöll jag, att vissa svårigheter kunde förutses vad beträffade möjligheterna att besätta samtliga de i personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna, varför jag föreslog att, därest ledig kaptensbeställning icke kunde besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter i stället finge tillsättas. Samma anordning torde erfordras jämväl för nästkommande budgetår. Medgivande av denna innebörd har intagits i form av anmärkningar i vederbörlig personalförteckning.

Jag övergår härefter till behandlingen av de olika i avlöningsstaten ingående anslags-(del-)posterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för vissa ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Gener ålit et et. Enligt den i det föregående berörda omkonstruktionen av löneplanen Ob kommer arméchefen att vara hänförd till lönegraden Ob 6 och övriga till generalitetet hörande beställningshavare till Ob 4.

G ener alstab skåren. Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av anslaget till försvarets sjukvårdsförvaltning framgår, att jag förordat att i förvaltningen skall ingå en generalstabsofficer, Överstelöjtnant eller major i stället för en kapten. En dylik beställning bör nu uppföras å personalförteckningen. Beställningen synes böra tillsättas först från och med tidpunkten för inrättandet av den nya sjukvårdsförvaltningen.

Arméstaben. Vid fullt genomförd organisation skola vid arméstaben för personal ur armén i flygtjänst finnas 10 beställningar för kaptener eller löjtnanter och 10 beställningar för löjtnanter. I för innevarande budgetår gällande personalförteckning ha upptagits 7 sådana beställningar för kaptener eller löjtnanter och 8 beställningar för löjtnanter. För nästa budgetår böra för flygtjänst vid arméstaben tillkomma 2 beställningar för kaptener eller löjtnanter och 1 löjtnantsbeställning. De nya beställningarna böra liksom de redan befintliga uppföras såsom arvodesbeställningar.

Militärområdena m. m. Personalförteckningen är upprättad under hänsynstagande till vad ovan under 2:o) anförts och föreslagits.

Under rubriken Militärområdena m. m. är för närvarande redovisad följande för Karlsborg avsedd polispersonal, nämligen 1 överkonstapel Ca 12 och

55 Kungl. Marits proposition nr 235.

1 konstapel Ca 10. Enligt vad jag inhämtat från chefen för socialdepartementet föreligger inom nämnda departement förslag till omorganisation av polisväsendet i Karlsborg syftande till att den nuvarande militära poliskåren inordnas i den allmänna polisorganisationen. I avbidan å ställningstagande till detta förslag torde förenämnda beställningar vid inträffande ledighet icke böra återbesättas med ordinarie innehavare.

Truppförbanden. I förevarande sammanhang får jag till en början anmäla väckt fråga om tillfällig ökning av antalet beställningar för musikmanskap.

1942 års försvarsbeslut innebär i fråga örn musikorganisationen dels att en del nya musikkårer skola inrättas dels ock att musikpersonalen vid en del befintliga kårer skall förstärkas i viss omfattning (propositionen 1942: 210 och riksdagens skrivelse 374).

Genom beslut den 8 januari 1943 har Kungl. Majit bemyndigat chefen for försvarsdepartementet att uppdraga åt tre personer att inom departementet medverka vid lösandet av de spörsmål, som kunna uppkomma vid utbyggandet av försvarsväsendets musikorganisation. Med stöd av detta bemyndigade tillkallade utredningsmän, vilka antagit benämningen 1943 års militärmusikutredningskommitté, ha med skrivelse den 26 februari 1943 inkommit med förslag angående åtgärder för tillfällig utökning av antalet beställningar för musikmanskap för att underlätta uppsättandet av de musikkårer som avses skola tillkomma under budgetåren 1943/44 och 1944/45. Kommittén har härom anfört bland annat följande.

Under kommitténs hittillsvarande arbete hade det visat sig, att svårigheter måste beräknas uppstå för tillgodoseende av de nyupprättade musikkårernas personalbehov utan men för de redan befintliga kårernas stämbesättning. På grund härav hade det synts kommittén angeläget, att åtminstone någon del av den yngre musikpersonal, som kunde komma att ingå i de under budgetåren 1943/44 och 1944/1945 nytillkommande musikkårerna, snarast möjligt kunde beredas tillfälle till militärmusikalisk skolning. Detta syntes endast vara möjligt genom att en del av de beställningar, som skulle tillkomma under nyssnämnda budgetår, finge disponeras redan från och med den 1 juli 1943.

Enligt planen för försvarsväsendets utbyggnad skulle under budgetaret 1943/1944 tillkomma 2 musikkårer vid armén och 3 vid flygvapnet. Under budgetåret 1944/1945 skulle vidare tillkomma 3 musikkårer, därav 1 vid armén, 1 vid marinen samt 1 vid flygvapnet. Det förefunnes emellertid betydande svårigheter att redan nu angiva någon definitiv dag, från vilken de sålunda tillkommande musikkårerna kunde beräknas bliva organiserade. Kommittén hade för sin del utgått från att musikkårerna i intet fall komme att organiseras före den 1 oktober vederbörligt budgetår, och det syntes kommittén icke uteslutet, att organiserandet kunde komma att ske först vid senare tidpunkt under budgetåret.

Vidkommande frågan om det antal beställningar, som borde disponeras tidigare än i utbyggnadsplanen förutsetts, hade kommittén icke kunnat verkställa några detaljerade beräkningar. Då antalet beställningar för volontärer (meniga) vid var' och en av de nytillkommande musikkårerna uppginge till fem syntes det kommittén erforderligt, att i vart fall två av dessa tidigare erhållit militärmusikalisk skolning. Då dessa musikvolontärers (menigas) utbildning näppeligen syntes kunna direkt handhavas av äldre beställnings-

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ha vare vid redan befintliga musikkårer hade det också synts kommittén erforderligt, att i främsta rummet en furirsbeställning finge disponeras för var och en av de nytillkommande musikkårerna. Härutöver vore det enligt kommitténs uppfattning önskvärt, att den musikkorprals- (musikkonstapels-) beställning (korpralsbeställning), som skulle finnas vid musikkårerna kunde få disponeras samtidigt. I enlighet härmed skulle det för uppsättandet av de under budgetåren 1943/44 och 1944/45 nytillkommande musikkårerna vara erforderligt att från den 1 juli 1943 få disponera vid armén 3 musikfurirs-,

3 musikkorprals- (konstapels-) samt 6 musikvolontärsbeställningar, vid marinen 1 furirs-, 1 korprals- och 2 menigbeställningar samt vid flygvapnet

4 musikfurirs-, 4 musikkorprals- och 8 musikvolontärsbeställningar.

Beträffande utnyttjandet av de beställningshavare, som vid bifall till kommitténs här framlagda förslag skulle tillkomma, hyste kommittén den uppfattningen, att för arméns vidkommande vid vartdera II, 16 och A 6 borde placeras 1 musikfurir, 1 musikkorpral (musikkonstapel) och 2 musikvolontärer, vilka i samband med organiserandet av de nya musikkårerna skulle överföras till respektive Lv 5, Lv 4 och A 9. Vid marinen borde där ifrågakommande beställningar disponeras vid ÖSS för framtida överförande till Göteborgs örlogsdepå. Vad slutligen anginge flygvapnet borde beställningshavarna fördelas på de fyra flygflottiljer, vilka kommittén beräknade skulle kunna erhålla musikkårer från och med den 1 april detta år, och sedermera överflyttas till de vid F 11, F 12, F 13 och F 17 organiserade musikkårerna.

Arméförvaltningens civila departement har framhållit, att ämbetsverket räknat med tillkomsten under budgetåret 1943/44 av musikkårer vid Skånska luftvärnskåren (Lv 4) och Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) och i förslaget till personalförteckning upptagit härför erforderlig musikpersonal. Syftet med militärmusikutredningskommitténs framställning syntes lämpligast kunna tillgodoses på det sättet, att medgivande lämnades till besättandet redan från och med den 1 juli 1943 av 1 musikfurirs-, 1 musikkonstapels- och 2 musikvolontärsbeställningar vid vardera av nämnda kårer samt att innehavarna av dessa beställningar beordrades till tjänstgöring vid Norra skånska infanterilegementet, respektive Svea Livgarde intill tidpunkten för uppsättandet av musikkårerna vid luftvärnskårerna. Därjämte borde för Smålands artilleriregemente upptagas nya beställningar för 1 musikfurir, 1 musikkonstapel och 2 musikvolontärer. Vid tillsättandet av dessa beställningar borde i anställningskonti akten intagas föreskrift örn skyldighet för vederbörande att underkasta sig förflyttning till annat truppförband.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till kommitténs framställning.

Flygförvaltningen har funnit kommitténs förslag vara till fördel för det fortsatta utbyggandet av flygvapnets musikorganisation.

För egen del är jag beredd tillstyrka kommitténs förslag. Jag finner arméförvaltningens förslag med avseende å de för armén avsedda beställningarna ändamålsenligt. De av ämbetsverket angivna principerna torde böra tilllämpas jämväl för marinens och flygvapnets del. De för nästa budgetår avsedda personalförteckningarna äro upprättade i överensstämmelse härmed.

I övrigt må beträffande truppförbanden följande framhållas.

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För infanteriet ha tillkommit beställningar för 36 kaptener, 1 löjtnant, 2 fanjunkare, 2 sergeanter samt 185 furirer. Å personalförteckningen nu uppförda ordinarie fänriksbeställningar ha uteslutits såsom obehövliga, sedan innehavarna av beställningarna vunnit befordran. Antalet vicekorpraler och meniga har minskat med 8.

Ä gällande personalförteckning finnas för Svea livgarde upptagna beställningar för 2 maskinister och 2 eldare av 1. klassen, varav 1 maskinist och 1 eldare varit avsedda för förutvarande Göta livgardes kaserner. Sedan dessa kaserner numera övertagits av Stockholms luftvärnsregemente, för vilket regemente särskild maskinist och eldare av 1. klassen upptagits, kunna ifrågavarande båda för Svea livgarde avsedda befattningar avföras från personalförteckningen.

I fråga örn kavalleriet ha uppförts nya beställningar för 3 ryttmästare, 1 fanjunkare, 1 sergeant, 28 furirer och 11 korpraler. Tillhopa 40 beställningar för vicekorpraler och meniga ha avförts från förteckningen.

För pansartrupperna ha beräknats beställningar för det nytillkommande Göta pansarlivgarde, varjämte vissa ytterligare beställningar uppförts för övriga pansarförband. I enlighet med beslut av 1942 års riksdag bör musikkåren vid Skånska pansarregementet utökas från typ III till typ II. Förteckningen bör utökas med beställningar för 1 regementschef, 1 överstelöjtnant, 2 majorer, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 10 fanjunkare, 8 sergeanter, 75 furirer, 50 korpraler samt 53 vicekorpraler och meniga. Härjämte har för Göta pansarlivgarde upptagits civilmilitär personal till samma antal som för övriga pansarregementen.

Yad angår artilleriets truppförband må följande framhållas. Såsom en förberedelse för uppsättandet av Bergslagens artilleriregemente redovisades för innevarande budgetår viss personal under andra artilleriförband. För nästa budgetår har det ansetts ändamålsenligt att redovisa för Bergslagens artilleriregemente avsedda officerare och underofficerare vid regementet under det att det fast anställda manskapet, som icke lärer behöva tagas i anspråk vid regementet förrän omkring den 1 april 1944, alltjämt redovisas vid övriga artilleriförband. Ökningen för artilleriet omfattar beställningar för 1 regementschef, 1 överstelöjtnant, 1 major, 10 kaptener, 4 styckjunkare, 4 sergeanter, 15 furirer och 1 konstapel ävensom vederbörlig för Bergslagens artilleriregemente avsedd civilmilitär personal. Från förteckningen ha avförts dels 2 fänriksbeställningar, vilka efter innehavarnas befordran icke längre erfordras, dels ock 10 vicekonstaplar eller meniga.

Luftvärnets personal har utökats med beställningar för 2 överstelöjtnanter, 1 major, 10 kaptener, 15 löjtnanter, 7 styckjunkare och 98 furirer. Antalet beställningar för manskap i de båda lägsta graderna har minskat med 84. Antalet konstaplar vid två av förbanden kommer dock att under nästa budgetår övergångsvis överstiga det för fullt genomförd organisation beräknade. Slutligen ha för Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår uppförts beställningar för musikpersonal i den omfattning som beslutats av 1942 års riksdag.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

A personalförteckningen ha planenligt för ingenjör trupper na uppförts ytterligare 3 kaptensbeställningar och 20 furirsbeställningar. Antalet vicekorpraler och meniga har minskats med 6.

För signaltruppernas del ha beställningar planenligt uppförts för ytterligare 1 kapten, 1 löjtnant, 1 fanjunkare, 2 sergeanter och 12 furirer.

Trängtrupperna böra i enlighet med arméförvaltningens förslag tillföras beställningar för 1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter, 9 fanjunkare, 12 sergeanter, 60 furirer, 40 korpraler och 176 vicekorpraler eller meniga. Såsom jag vid behandlingen av det för försvarets sjukvårdsförvaltning avsedda avlöningsanslaget framhållit bör från och med tidpunkten för tillkomsten av detta verk en majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major samt ytterligare 1 kaptensbeställning tillkomma.

I detta sammanhang får jag framhålla, att arméförvaltningen framställt förslag örn uppflyttning av den för arméinspektionens trängavdelning avsedda avdelningschefsbefattningen — nu en överste i lönegraden Oa 6 — till lönegraden Ob 1 samt örn inrättande av en ny beställning för en överstelöjtnant, avsedd för en stabschef vid trängavdelningen.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd lia funnit det med beställningen såsom avdelningschef förenade ansvaret skäligen böra föranleda till att beställningshavaren i lönehänseende erhölle något försteg framför trängkårscheferna (jämväl placerade i lönegraden Oa 6) och med hänsyn härtill icke velat motsätta sig bifall till den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen. Huruvida, på sätt föreslagits, i samband härmed ytterligare en såsom stabschefsbefattning vid trängavdelningen avsedd överstelöjtnantsbeställning vid trängen borde inrättas har lönenämnderna ansett undandraga sig lönenämndernas bedömande. Nämnderna ha emellertid ifrågasatt huruvida icke för ändamålet borde kunna avses en majors- eller kaptensbeställning.

För egen del finner jag skäl icke föreligga att i detta avseende göra avsteg från vad vid 1942 års försvarsbeslut förutsatts.

Fälttygkåren. Tygstaten. I propositionen 1942:210 har jag i princip anslutit mig till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag att arméns tygpersonal uppdelas på tre olika personalkårer, nämligen fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Jag ansåg emellertid ytterligare utredning erforderlig innan ställning kunde tagas till frågan örn arméingenjörkårens sammansättning, varför för budgetåret 1942/43 behovet av ingenjörspersonal — utöver befintliga ordinarie tygingenjörer —- borde tillgodoses genom anställande av tillfälliga befattningshavare. Jag föreslog, att för nämnda budgetår den militära personalen och av den civilmilitära de ordinarie tygingenjörerna skulle upptagas under fälttygkåren samt övrig civilmilitär personal under tygstaten.

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att utse utredningsmän att inom departementet biträda med utredning rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Beträffande direktiven för

59 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

utredningen torde jag få hänvisa till 1942 års kommittéberättelse. Här må emellertid framhållas, att utredningen avser förhållandena inom alla tre försvarsgrenarna och även omfattar spörsmålet örn ordnande av reparationsoch underhållst jönsten i fråga örn tygmateriel. Utredningen bör enligt direktiven bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan underställas 1943 års riksdag.

Med stöd av nämnda bemyndigande har jag den 30 juni 1942 tillkallat fem utredningsmän. Utredningsmännen, som antagit benämningen 1942 års ingenjörutredning, ha ännu icke slutfört sitt utredningsarbete men framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder för ordnande av anställningsförhållandena för viss ingenjörspersonal inom försvarsväsendet. Härtill återkommer jag i det följande.

Den för innevarande år fastställda personalförteckningen upptager för fälttygkårens del följande militära personal, nämligen 1 fälttygmästare, 3 överstar, av vilka två förutsättas bekläda befattningar såsom styresmän, 3 överstelöjtnanter, 8 majorer, 33 kaptener, 3 löjtnanter, 27 förvaltare, 3 fanjunkare, 4 sergeanter samt 9 furirer. Vidare ha till fkittygkåren övergångsvis hänförts 7 tygingenjörer av 1. klassen och 1 tygingenjör av 2. klassen.

Arméförvaltningen har föreslagit, att såsom ett led i utbyggandet av den av 1942 års riksdag antagna försvarsplanen vid fälttygkåren böra för budgetåret 1943/44 tillkomma nya beställningar för 1 major, 3 kaptener, 6 löjtnanter, 2 fanjunkare, 2 sergeanter och 9 furirer. Häremot har jag intet att erinra.

Av vad jag i förvaltningspropositionen anfört framgår, att jag förordat inrättandet av 3 nya beställningar för kaptener. Härjämte torde för den i förvaltningspropositionen omnämnda provskjutningscentralen böra tillkomma 1 fanjunkare och 1 sergeant.

Av de å personalförteckningen för fälttygkåren uppförda tre överstebeställningarna äro två beräknade för styresmannabefattningar vid ammunitionsfabriken och Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Såsom framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet vid anmälan av proposition 1942: 266 (sid. 52 f) bör personal vid sådana fabriker, som äro underställda annan än militär myndighet, principiellt icke uppföras på militär eller civilmilitär stat. I avvaktan på beslut i fråga örn den framtida driftsformen lii. m. för bland andra förenämnda fabriker, vilka nu äro underställda försvarsväsendets verkstadsnämnd, borde, anförde jag, vid fabrikerna tjänstgörande militär och civilmilitär personal övergångsvis hänföras till fälttygkåren respektive tygstaten. Därest de nuvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar icke disponerades för fabrikernas räkning, borde de i stället tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter, vilka i allmänhet ankomme på sådan personal. Vid ledighet å tjänsterna borde dessa icke uppehållas medelst förordnande. Den personal, som i stället för den nu nämnda erfordrades för fabrikernas räkning, borde tills vidare avlönas från fabrikernas driftsmedel och alltså icke uppföras på stat, som underställdes riksdagens prövning. I enlighet härmed fann jag mig för att möjliggöra en övergång till ett nytt system beträffande chefsbefattningarna vid ifrågavarande fabriker böra föreslå, att de å den för budgetåret

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1941/42 fastställda personalförteckningen upptagna styresmannabefattningarna i stället uppfördes å förteckningen för budgetåret 1942/43 såsom överstebeställningar vid fälttygkåren, varvid det förutsattes skola ligga i Kungl. Maj:ts liand att vid uppkommande ledighet å de för ammunitionsfabriken och Karl Gustafs stads gevärsfaktori avsedda beställningarna besluta huruvida beställningarna skulle återbesättas eller vakanssättas. Vad sålunda föreslagits föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Sedermera har Kungl. -^aj;t genom beslut den 15 januari 1943 förordnat, att vid envar av ammunitionsfabrikens avdelningar i Karlsborg och i Karlstad samt vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori skola inrättas en nied årligt arvode förenad befattning såsom överingenjör och chef, som har att utöva jämväl styresmans förvaltningsbefogenheter. Kungl. Majit har tidigare denna dag meddelat förordnande tills vidare intill utgången av budgetåret 1942/43 å två av befattningarna, Å befattningen som överingenjör och chef vid gevärsfaktoriet har därvid förordnats en av överstarna vid fälttygkåren. Å befattningen som överingenjör och chef för ammunitionsfabrikens avdelning i Karlsborg har förordnats en överstelöjtnant vid fälttygkåren, som tidigare tjänstgjort som arbetsofficer vid avdelningen. Båda beställningshavarna ha beretts tjänstledighet från sina beställningar vid fälttygkåren under tiden för förordnandena.

Under budgetåret har en överste vid fälttygkåren — styresman vid ammunitionsfabriken —- avgått med pension. Beställningen har icke återbesatts. I stället har Kungl. Maj:t tillsatt en överstelöjtnantsbeställning vid fälttygkåren.

Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av anslaget till försvarets fabriksstyrelse framgår, att jag förordat inrättande från och med budgetåret 1943/44 av särskilda befattningar som överingenjörer vid bland annat förenämnda fabriker. I och med tillkomsten av dessa befattningar erfordras icke längre de båda å fälttygkårens stät uppförda, för styresmännen avsedda överstebeställningarna. Jag förordar emellertid, att en av de båda överstebeställningarna liksom även den överstelöjtnantsbeställning, vars innehavare förordnats som överingenjör, tills vidare under innehavarens tjänstledighet bibehållas å personalförteckningen, därvid jag förutsätter, att förordnande att under innehavarnas tjänstledighet uppehålla beställningarna icke skall meddelas. Den överstebeställning, som nu är vakant, torde böra avföras från personalförteckningen. I stället bör uppföras en överstelöjtnantsbeställning.

På förslag av försvarsväsendets verkstadsnämnd har Kungl. Majit genom förenämnda beslut den 15 januari 1943 medgivit, att vid fabrikerna erforderligt antal fabriksingenjör’ må tillsättas och avlönas från driftsmedel. Vissa av de under fälttygkåren redovisade tygingenjörerna erfordras med hänsyn härtill icke längre för fabrikernas del utan kunna tagas i anspråk för annat ändamål. Prågan örn deras framtida sysselsättning sammanhänger uppenbarligen med det resultat, den pågående ingenjörutredningen kan lämna. Denna fråga kan alltså icke nu upptagas till slutligt avgörande. Jag förutsätter emellertid, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att vid inträffande ledighet å beställningarna i fråga besluta att de tills vidare skola vakanssättas.

61 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Vad härefter angår tygstaten finnes å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen uppförda ett antal för ammunitionsfabriken, Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk avsedda tygförvaltare och tygverkmästare. Enligt en vid personalförteckningen fogad anmärkning skall vid uppkommande ledighet frågan örn befattningarnas återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning. Denna bestämmelse, som tillkommit för att möjliggöra övergång till anställande av för fabrikerna erforderlig personal med anlitande av driftsmedel, bör bibehållas oförändrad. Från förteckningen torde böra avföras beställningar för 1 tygförvaltare av 1. klassen och 1 tygverkmästare av 1. klassen. Dessa beställningar äro nämligen vakanssatta. Antalet beställningar för tygverkmästare av 2. klassen bör upptagas till 3.

I övrigt torde tygstaten för nästa budgetår i enlighet med förslag av arméförvaltningen inom i propositionen 1942: 210 angiven ram böra tillföras beställningar för 1 tygverkmästare av 1. klassen, 5 tygförvaltare av 2. klassen, 7 tygverkmästare av 2. klassen, 5 tyghantverkare av 1. klassen och 12 tyghantverkare av 2. klassen.

I förevarande sammanhang får jag anmäla en av arméchefen gjord framställning örn rätt för vissa tygstaten tillhörande beställningshavare att komma i åtnjutande av ekiperingshjälp.

För närvarande föreligger icke skyldighet att bära uniform för följande beställningshavare vid tygstaten, nämligen tygförvaltare av 1. och 2. klassen, tygverkmästare av 1. och 2. klassen, departementsskrivare och tygskrivare. Arméchefen har nu — under framhållande, bland annat, att underhålls- och reparationstjänsten fått en starkt ökad omfattning, som nödvändiggjort uppsättande av särskilda tygtrupper redan i fredstid, samt att med hänsyn härtill en betydligt utökad utbildning av manskap i teknisk tjänst såväl vid de centrala utbildningsanstalterna som vid tygstationer och verkstäder bleve följden, vid vilken utbildning tygstatens personal i stor utsträckning komme att tjänstgöra såsom lärare för militär personal — föreslagit att för tygstatens personal borde föreskrivas skyldighet att inneha uniform. Dylik skyldighet borde emellertid icke åläggas de å personalförteckningen under tygdepartementets fabriker redovisade förvaltarna och verkmästarna. Enligt föreskrifterna i gällande militära avlöningsreglemente (50 §) kunde emellertid ekiperingshjälp utgå endast vid tillträdandet av första ordinarie beställning, i vilken vederbörande är pliktig att under tjänstgöring vara iförd uniform. Med hänsyn härtill erfordrades särskilda föreskrifter för att ekiperingshjälp skulle kunna utbetalas till de beställningshavare, för vilka uniformsplikt nu föresloges skola införas.

Arméförvaltningens civila departement, som icke haft något att erinra mot att föreskrift meddelades rörande skyldighet för tygstatens personal att under tjänstgöring vara iförd uniform, har förordat, att för beredande av i 50 § militära avlöningsreglementet omförmäld ekiperingshjälp åt beställningshavare, vilken redan innehar ordinarie beställning, antingen ändring av nämnda författningsrum borde vidtagas eller särskild föreskrift meddelas därom, att i

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

förevarande fall ekiperingshjälp finge utgå utan hinder av vad i författningsrummet finnes stadgat.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den förebragta utredningen taga ställning till frågan om och i vilken utsträckning ifrågavarande tygstaten tillhörande beställningshavare böra åläggas skyldighet att under tjänstgöring vara iförda uniform. Det synes mig vara tveksamt huruvida dylik uniformsplikt skall behöva föreskrivas. Om det emellertid skulle visa sig nödvändigt införa skyldighet att bära uniform för någon viss kategori av dessa befattningshavare, bör givetvis ifrågavarande personal bliva berättigad till ekiperingshjälp i samma utsträckning som övrig uniformspliktig personal. Därest riksdagen icke har något däremot att erinra, bör det få ankomma på Kungl. Majit att medgiva, att dylik ekiperingshjälp må utgå utan hinder av vad i 50 § militära avlöningsreglementet finnes i ämnet stadgat.

Fortifikationskaren. Enligt det av 1941 års försvarsutredning framlagda förslaget skulle fortifikationskåren ökas med 1 överste, 1 överstelöjtnant, 6 majorer eller kaptener, 9 kaptener, 4 kaptener eller löjtnanter, 2 fanjunkare, 1 sergeant, 3 fortifikationskassörer och 2 departementsskrivare samt minskas med 2 majorer.

I propositionen 1942: 210 framhöll jag, att med sådana förändringar, som sammanhängde med det ökade personalbehovet inom den centrala förvaltningstjänsten, borde anstå intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning slutfört sitt uppdrag och personalbehovet bättre kunde överblickas. Frågan om fortifikationskårens framtida sammansättning ägde jämväl, förklarade jag, ett nära samband med problemet örn den civiltekniska sakkunskapens utnyttjande inom försvarsorganisationen. Jag förklarade mig därför icke beredd att för det dåvarande framlägga förslag örn en mera avsevärd utökning av fortifikationskåren. För budgetåret 1942/43 föreslog jag en utökning med 6 majorer eller kaptener, avsedda såsom fortifikationsofficerare vid militärbefälsstaberna, 1 fanjunkare samt 1 sergeant. Yad sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår framhållit, att en välbehövlig förbättring av kårens stat redan under nästa budgetår syntes kunna genomföras utan att därigenom utredningen örn ingenjörernas ställning inom försvarsorganisationen föregrepes. I anslutning härtill har ämbetsverket framhållit följande.

Med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter och det stora förvaltningsansvar, som ålåge de båda byråcheferna vid fortifikationsstyrelsen och chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning ävensom till nuvarande befordringsläge i stort, borde gynnsammare befordringsmöjlighet, än vad nu vöre fallet, beredas dem. Successionen till chefsbeställningen skulle därmed även underlättas. Staten upptoge för närvarande, chefen oräknad, 1 överstebeställning mot 2 enligt försvarsutredningens förslag. För att ej föregripa pågående utredningar borde tills vidare 1 överstelöjtnantsbeställning utbytas mot 1 överste- eller överstelöjtnantsbeställning. Ävenså borde i syfte att förbättra i all synnerhet fortifikationsbefälhavarnas tur 1 majorsbeställning ersättas med 1 överstelöjtnants- eller majorsbeställning. Enär underoffice-

63 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ramås vid fortifikationskåren pensionsålder numera höjts till 55 år, vilket inverkade ofördelaktigt på sergeanternas befordran, borde tills vidare 2 sergeantsbeställningar utbytas mot fanjunkarbeställningar.

Förutom dessa, särskilt för en mindre personalkår betydelsefulla löne jämkningar, vore det emellertid ofrånkomligt, att staten i viss mån redan nu utökades, varvid dock endast sådana beställningar borde upptagas, som under alla förhållanden måste besättas av fortifikationsofficerare. Sålunda borde staten utökas med 3 kaptener eller löjtnanter för huvudsakligt handhavande

1 fortifikationsstyrelsen eller vid militärbefälsstab av det fortlöpande befästningstekniska planläggningsarbetet, vilket för riksförsvaret synnerligen betydelsefulla arbete med nuvarande personaltillgång icke kunde skötas på ett önskvärt sätt. Då bristande tillgång på underofficerare förelåge, borde åtminstone 1 sergeantsbeställning nu tillkomma.

I avbidan på 1942 års ingenjörutrednings förslag anser jag mig icke kunna biträda föreliggande framställning i vidare mån än att jag förordar, att fortifikationskåren utökas med 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter, huvudsakligen avsedda för handhavande av befästningstekniskt planläggningsarbete, samt med 1 beställning för sergeant.

Intendenturkåren. Beträffande intendenturkåren framhöll jag i propositionen 1942: 210, att med sådana förändringar, som sammanhängde med ett ökat personalbehov vid atméförvaltningens intendenturdepartem,ent, borde anstå intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning slutfört sitt uppdrag och behovet sålunda kunde slutgiltigt överblickas. I övrigt hade jag ingen erinran att framställa mot de kalkyler 1941 års försvå rsutredning framlagt beträffande personalbehovet vid kåren, varför jag förordade en utökning av kåren inom viss i propositionen angiven ram. Jag föreslog i samband härmed en överflyttning till kåren av samtliga regementskassörer ävensom att för bestridande av regementskassörstjänst vid kårerna borde avses särskilda fanjunkarbeställningar. Mot vad sålunda uttalats och föreslagits hade riksdagen ingen annan erinran att framställa än att de för regementskassörstjänst vid kårerna avsedda beställningarna borde upptagas såsom särskilda beställningar, benämnda regementskassörer av 2. klassen i lönegrad UO 2. De för regementena avsedda kassörerna borde benämnas regementskassörer av 1. klassen. För båda kategorierna borde gälla en pensionsålder av 60 år.

Arméförvaltningen har nu framställt förslag att intendenturkåren inom nyssnämnda ram borde under budgetåret 1943/44 tillföras beställningar för

2 majorer (avsedda såsom chefer för intendenturförvaltningsskolan respektive

arméinspektionens intendenturavdelning), 8 kaptener (avsedda huvudsak-

ligen såsom intendenter vid nya staber och förband), 2 förvaltare (avsedda för Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente), 2 regementskassörer av 1. klassen (d:o), 13 regementskassörer av 2. klassen (avsedda för Norrbottens artillerikår och Gotlands artillerikår, luftvärns-, ingenjör- och trängkårerna) samt 5 furirer (avsedda för intendenturtrupperna). De nuvarande regementskassörerna av 1. klassen vid Norrbottens artillerikår och Gotlands artillerikår borde i samband med inrättande av beställningar som regementskassörer av 2. klassen erhålla transport till annat förband. I personalförteckningen för

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Budgetåret 1942/43 intagen anmärkning att, så länge dessa beställningshavare kvarstode vid nämnda kårer, antalet regementskassörstjänster av 1. klassen finge ökas med 2 kunde sålunda utgå.

Jag anser mig icke kunna, i brist på närmare utredning, biträda förslaget om inrättande av en särskild beställning som major, tillika chef för arméinspektionens intendenturavdelning. I övrigt finner jag mig kunna biträda föreliggande förslag.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att intendenturkåren utökas med 3 kaptensbeställningar, avsedda för arméförvaltningens intendenturavdelning enligt dess nja organisation. Dessa beställningar böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår. De böra emellertid icke tillsättas förrän i samband med övergången till den nya organisationen.

Fältläkarkåren. I propositionen 1942:210 beräknade jag, att fältläkarkåren vid fullt genomförd organisation skulle omfatta följande ordinarie beställningar, nämligen 1 arméöverläkare, 8 fältläkare, 48 regementsläkare och 47 bataljonsläkare. Av dessa avsågos 7 regementsläkare och 1 bataljonsläkare, avsedda för garnisonssjukhusen, skola upptagas å personalförteckningen för sjukhusen. Å personalförteckningen för fältläkarkåren skulle återstående beställningar upptagas, eller 1 arméöverläkare, 8 fältläkare, 41 regementsläkare och 46 bataljonsläkare. Jag förutsatte emellertid, att så länge den nuvarande sjukvårdsstyrelsen bestode under generalfältläkarens chefskap, denne tills vidare skulle kvarstå i fältläkarkåren och bibehålla chefskapet över denna. Vid sådant förhållande borde med tillsättandet av beställningen som arméöverläkare anstå intill dess beställningen som generalfältläkare indroges.

För budgetåret 1942/43 föreslog jag icke annan ändring beträffande sammansättningen av fältläkarkåren än att å personalförteckningen uppfördes beställningar för ytterligare 2 fältläkare, 5 regementsläkare och 5 bataljonsläkare. Kåren omfattar med hänsyn härtill — utom de för garnisonssjukhusen avsedda läkarna —- för närvarande 1 generalfältläkare, 1 Överfältläkare, 7 fältläkare, 40 regementsläkare och 45 bataljonsläkare. Beställningarna för fältläkarna äro fördelade med en vid varje militärbefälsstab. Regementsläkarna äro fördelade med 2 vid arméinspektionen, 1 vid sjukvårdsstyrelsen, 1 vid VI. militärbefälsstaben, 1 vid varje infanteri-, pansar-, artilleri- och luftvärnsregemente, 1 vid signalregementet samt 1 vid varje trängkår.

I förvaltningspropositionen har jag förordat en centralisering av förvaltnings verksamheten på den militära sjukvårdens område samt ett särskiljande av förvaltnings- och inspektionsverksamhet. Förvaltningsverksamheten avses skola utövas inom försvarets sjukvårdsförvaltning under chefskap av en generalläkare, inspektionsverksamheten åter anförtros åt andra organ under överinseende av försvarsgrensöverläkarna. För förvaltningsorganets del erforderliga läkarbefattningar lia, såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen härovan av sjukvårdsförvaltningens avlöningsanslag, liksom generalläkaren upptagits å personalförteckningen för detta verk. övrig för försvarsväsendet erforderlig läkarpersonal — alltjämt med undan-

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 65

tag för vissa för garnisonssjukhusen avsedda läkare — bör redovisas å personalförteckningen för vederbörlig kår.

Beträffande fältläkarkårens sammansättning för nästa budgetår må till en början följande framhållas. Redan före övergången till en gemensam sjukvårdsförvaltning synas vissa förändringar böra genomföras. Jag håller nämligen före, att beställningen som arméöverläkare bör inrättas redan från budgetårets ingång för övertagande av den med arméns sjukvård förenade inspektionsverksamheten. I anslutning härtill bör generalfältläkaren, som bör kvarstå som chef för fältläkarkåren till dess försvarets sjukvårdsförvaltning upprättats, å personalförteckningen redovisas såsom chef, generalfältläkare, tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och hänföras till den nya lönegraden Cb 4. I fråga örn löneställningen för arméöverläkaren räknade 1941 års försvarsutredning med att beställningen skulle inplaceras i den nuvarande lönegraden Cb 2 (grundlön 17,000 kronor). Jag anser emelleitid, att en inplacering i den nya lönegraden Cb 2 (grundlön 16,000 kronor) är tillfyllest.

I övrigt bör fältläkarkåren under budgetåret 1943/44 tillföras dels 1 fältläkare, avsedd för kommendantsstaben i Boden, dels 2 regementsläkarbeställningar, avsedda för Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente, samt 2 batalj onsläkarbeställningar, avsedda för sistnämnda regemente och arméns underofficersskola. Å andra sidan kan, vid bifall till mitt förslag i fråga örn ordnandet av befälsförhållandena i Övre Norrland, 1 regementsläkarbeställning indragas. "Vidare kan, sedan den nya sjukvårdsförvaltningen trätt i funktion, från personalförteckningen avföras generalfältläkaren och överfältläkaren samt den nu för arméförvaltningen avsedda regementsläkarbeställningen. Jag förutsätter att förändringarna beträffande regementsläkarbeställningarna skola kunna genomföras så att något överflyttande till övergångsstat icke skall behöva ifrågakomma.

Enligt planen för försvarsväsendets fortsatta utbyggande skall den nuvarande batalj onsläkarbeställningen vid krigsskolan utbytas mot en befattning för bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Sedan innehavaren av batalj onsläkarbeställningen numera avgått kan beställningen avföras från personalförteckningen.

F äl t v e t e r i n är kå r e n. För fältveterinärkaren ifragasättes ingeli annan utökning än att i överensstämmelse med den av 1942 års riksdag godkända planen för försvarets organisation 1 bataljonsveterinärsbeställning uppföres å förteckningen, avsedd för Herrevadsklosters remontdepå. Motsvarande beställning vid Wendes artilleriregemente torde böra i enlighet med samma plan indragas så snart beställningen till följd av regementets motorisering icke längre erfordras. Intill dess så skett torde beställningen vid Herrevadsklosters remontdepå böra uppehållas på förordnande. Bestämmelser härom torde böra meddelas såsom anmärkning vid personalförteckningen.

Arméns fasta undervisningsverk. Rektorsbefattningen vid försvarets läroverk torde, såsom förutsatts i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 148) från och med nästa budgetår böra överflyttas

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Ar 235. 5S7 43 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

till särskild för läroverket fastställd personalförteckning. Å personalförteckningen för armén bör under arméns underofficersskola i enlighet med av arméförvaltningen framlagt förslag upptagas ytterligare 1 eldare av 1. klassen, närmast avsedd för nämnda läroverk.

Arméförvaltningen har jämväl föreslagit, att vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet under nästa budgetår skall inrättas den majorsbeställning, som i propositionen 1942: 210 beräknades för arméns gasskyddsskola, och att antalet kaptener, ryttmästare eller löjtnanter i lönegrad Oa 3 eller Oa 2, avsedda såsom andra lärare eller lärare vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, skola utökas med 5 till 14, motsvarande det beräknade antalet vid fullt genomförd organisation.

Jag har intet att erinra mot att den för gasskyddsskolan avsedda majorsbeställningen uppföres å personalförteckningen. Intet torde heller vara att invända mot att för skjutskolans del antalet militära lärare i lönegraderna Oa 3 eller Oa 2 utökas med 3 till 12. Denna utökning har förutsatts av 1941 års försvarsutredning och i propositionen 1942: 210 biträtts. Yad åter angår den av arméförvaltningen föreslagna ytterligare utökningen av lärarpersonalen med 2 militära lärare i angivna lönegrader, vilka avses för gasskyddsskolans del, får jag erinra, att jag i förenämnda proposition med anledning av ett av 1942 års försvarsberedning gjort uttalande örn vikten av att gasskyddsskolan utrustades med högt kvalificerad kemiskt skolad civil personal ansåg frågan örn denna skolas lärarpersonal borde närmare övervägas och att, därest behov av civil lärarpersonal skulle befinnas föreligga, den militära personalen syntes kunna i motsvarande mån minskas. Arméförvaltningen har icke förebragt någon utredning i detta hänseende. Den av mig i det föregående omnämnda ingenjör utredningen kan eventuellt tänkas lämna underlag för frågans bedömande. Jag är i vart fall för närvarande icke beredd att taga slutlig ställning till frågan örn det lämpligaste sättet för tillgodoseende av skolans behov av lärare. För att emellertid icke fördröja skolans organiserande föreslår jag, att å personalförteckningen för infanteriskjutskolan uppföras 2 arvodestjänster för kaptener eller löjtnanter, därvid jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredning i ämnet förebragts, meddela beslut huruvida befattningarna skola tillsättas eller ej. Skulle utredningen giva vid handen, att civila lärare lämpligen böra anlitas för ifrågavarande uppgifter, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att med anlitande av medel under avlöningsanslaget meddela beslut örn anställande under budgetåret 1943/44 av dylika lärare.

Arméhund väse lide t. Enligt gällande personalförteckning finnas vid arméhundväsendet bland annat två furirsbeställningar. I överensstämmelse med 1942 års riksdags uttalande (skrivelse nr 374, sid. 24) torde dessa beställningar böra utbytas mot beställningar för alternativt sergeanter eller furirer.

Till löner för den å personalförteckningen upptagna personalen skulle, därest samtliga å förteckningen uppförda beställningar komme att vara besatta under hela budgetåret 1942/43, med tillämpning av sedvanliga beräk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ningsgrunder erfordras ett belopp av 43,400,000 kronor. Emellertid torde åtskilliga nytillkommande beställningar icke komma att tillsättas redan från budgetårets början. Vidare torde man kunna räkna med att en del beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter komma att under någon del av året vara vakanta. Slutligen torde de verkliga lönekostnaderna för personalen bliva lägre än de beräknade av den anledningen, att åtskilliga nytillkommande beställningshavare under budgetåret komma att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslagsbelastningen för löner enligt löneplan komma att icke oväsentligt understiga enligt förstnämnda grunder beräknade belopp. Jag uppskattar de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 42,500,000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå förutom lön enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad av omkring 900,000 kronor.

För den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen erfordras i enlighet härmed (42,500,000 + 900,000 =) 43,400.000 kronor (nu 40,400,000 kronor).

Vid behandlingen av motsvarande anslagspost i fjol framhöll jag, att det syntes vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrarna komme att bliva förenat med svårigheter. I den mån så oundgängligen erfordrades borde därför få tillgripas i huvudsak samma utvägar i fråga örn rekryteringen, som tilllämpats vid genomförandet av de i propositionerna 1940 L: 275 och 1941:155 föreslagna och av riksdagen beslutade kaderökningarna. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande redogörelse i förstnämnda proposition. Jag anser mig böra föreslå, att jämväl beträffande den för nästa budgetår föreslagna kaderökningen Kungl. Maj:t skall äga besluta örn dylika åtgärder.

I samband med genomförandet av de år 1940, 1941 och 1942 beslutade kaderökningarna uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen och flygvapnet, rörande löneställningen för den personal, som vid kadrernas fyllande avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I propositionerna 1941: 33 och 155 samt 1942: 266 underställdes frågan riksdagens prövning, därvid Kungl. Maj:t begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i förstnämnda propositioner angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning till 1940—1942 års lagtima riksdagars beslut om befälskadrernas utökning överförts från övergångstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet. Förslaget innebar, att generella bestämmelser skulle kunna av Kungl. Maj:t utfärdas, syftande till att sålunda överflyttad beställningshavare — där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande beställningshavare vid samma förband, personalkår etc. — i fråga örn löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass likställdes med närmast efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställ-

68 Kungl. Majlis proposition nr 235.

ningshavare inom lönegraden. Riksdagen lämnade de begärda bemyndigandena.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas I fråga örn den personal vid de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband med tillsättandet av de under budgetåret 1943/44 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Genom kungörelser den 30 juni 1942 (nr 684 och 686), ha tillkommit två nya kategorier av fast anställd personal vid försvarsväsendet, nämligen personal å avgångsstat och personal å disponibilitetsstat. I enlighet med av Kungl. Maj:t i förutnämnda proposition 1942: 74 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse nr 408) medgivit, att avlöningar och disponibilitetsarvoden till å avgångsstat respektive disponibilitetsstat överförda beställningshavare må under innevarande budgetår bestridas från den i respektive avlöningsstater ingående anslagsposten till ordinarie tjänstemän. Riksdagen uttalade emellertid, att från och med budgetåret 1943/44 för ifrågavarande kostnader borde upptagas särskilda anslagsposter i respektive avlöningsstater.

Arméförvaltningen har ansett det bäst överensstämma med principerna för anslagsuppdelningen, i vad avser fjärde huvudtiteln att ifrågavarande kostnader i likhet med kostnaderna för personalen på övergångsstat beräknas under särskilda riksstatsanslag. Jag anser emellertid lämpligare, att dessa kostnader redovisas under respektive försvarsgrenars avlöningsanslag, och föreslår förty, att å dessas avlöningsstater upptagas särskilda anslagsposter för ändamålen.

Vad härefter angår medelsbehovet för avlöningar till arméns personal å avgångsstat kan detta enligt vad arméförvaltningen framhållit — med utgångspunkt från den omfattning, i vilken institutet utnyttjats vid tiden för avlåtandet av skrivelsen rörande medelsbehovet för nästa budgetår — uppskattas till omkring 200,000 kronor. I detta belopp synas dock ha inräknats även utgifter för rörligt tillägg, vilka vid bifall till mitt förslag örn förevarande avlöningskostnaders bestridande torde böra gäldas från den för sådana utgifter avsedda anslagsposten. För egen del föreslår jag, att anslagsposten till avlöningar till personal å avgångsstat för budgetåret 1943/44 upptages med ett belopp av förslagsvis 175,000 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Under åberopande av vad jag under nästföregående anslagspunkt anfört får jag föreslå, att under en särskild anslagspost beräknas medel för kostnader för den till disponibilitetsstat överförda personalen med undantag av utgifter för rörligt tillägg och kristillägg, vilka böra bestridas från anslagsposten till rörligt tillägg respektive anslaget till kristillägg. För ändamålet torde böra upptagas ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

1 propositionen 1942: 210 förordade jag ett nytt arvodessystem för pensionerad personal i arvodesbefattning. I propositionen 1942: 266 framlades närmare förslag till arvodesgrunder och rörande övergången till det nya systemet. Riksdagen fann icke anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Kostnaderna av natur att böra bestridas från förevarande anslagspost under budgetåret 1942/43 för den å arméns personalförteckning för nämnda budgetår uppförda arvodespersonalen beräknas uppgå till i runt tal 5,500,000 kronor. Häremot svarar en inkomstpost under avlöningsstaten å 4,200,000 kronor, utgörande summan av de pensionsbelopp, som arvodesinnehavarna beräknas komma att avstå enligt det nya systemet. Här torde emellertid böra för riksdagen anmälas följande förhållande, vilket är av beskaffenhet att inverka å belastningen av förevarande anslagspost.

Enligt det i propositionen 1942: 266 förordade och av riksdagen godkända systemet för avlöning åt pensionerad personal i arvodesbefattning, vilket sedermera närmare utformats genom brev i ämnet den 30 juni 1942, skola ifrågavarande befattningar, vid bristande tillgång på personal å tvångsvis övergångsstat, tillsättas med från aktiv stat pensionsavgången personal, där ej Kungl. Maj:t medgiver undantag från denna bestämmelse. Denna föreskrift bygger på den tankegången, att arvodesbefattningarnas tillsättande med annan än från aktiv stat pensionsavgången personal som regel medför ökad belastning å avlöningsanslaget därigenom, att pensionsmedel antingen ej alls eller ock endast till lägre belopp kunna tillgodoföras vederbörliga avlöningsanslag.

Vid tillsättandet av för pensionerad personal avsedda befattningar har det i åtskilliga fall visat sig omöjligt att besätta dem med från aktiv stat pensionsavgången personal, varför andra personalkategorier, såsom personal å frivillig övergångstat eller reservstat eller i reserven utnämnd personal eller ock från nämnda stater pensionsavgångna beställningshavare förordnats å befattningarna. Såsom ovan anförts medför detta förhållande en ökad belastning å avlöningsanslaget. Denna belastning torde emellertid, i avvaktan å närmare erfarenheter, icke böra föranleda en uppräkning av förevarande anslagspost för nästa budgetår. I det följande räknar jag således icke för nästa budgetår med någon höjning av posten på denna grund. Jag förutsätter emellertid, att arméförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 skall kunna framlägga en närmare beräkning av de ökade utgifter, som föranledes av arvodesbefattningars besättande med annan än från aktiv stat pensionsavgången personal. — Det torde böra tilläggas, att anordningen givetvis endast har provisorisk karaktär och vid ökad tillgång å lämplig från aktiv stat pensionsavgången personal icke behöver i samma utsträckning tilllämpas.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas uppförda 19 befattningar för biträdande mobiliseringsofficerare, därav 1 — vid Svea livgarde — hänförts till löneklass Oa 11 samt övriga till löneklass Oa 10.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Härjämte finnas uppförda 19 befattningar i löneklassen Oa 10, avsedda för expeditionsofficerare vid inskrivningsexpeditionerna. Jag förordar, att för nästa budgetår samtliga befattningar för biträdande mobiliseringsofficerare upptagas i löneklassen Oa 10 men att en av befattningarna för expeditionsofficerarna, avsedd för Svea livgarde, upptages i löneklassen Oa 11. En dylik fördelning motsvarar bättre de arbetsuppgifter, som åvila de olika befattningshavarna.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning finnes vidare under rubriken för militärområdena m. m. uppförd en befattning, avsedd för kommendanten i Stockholm, tillika försvarsområdesbefälhavare i Stockholms och Norrtälje försvarsområden. Befattningen är hänförd till löneklass Oa 15.

I propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskräfter framhöll jag, att frågan örn storleken av arvodet till kommendanten i Stockholm borde göras till föremål för ytterligare överväganden.

I skrivelse den 20 januari 1943 har nu arméchefen föreslagit, att arvodesbefattningen i fråga måtte hänföras till löneklass Ob 1 och till skäl härför anfört bland annat följande.

Samtliga arvodesbefattningar såsom försvarsområdesbefälhavare utom den i Stockholm äro enligt gällande personalförteckning hänförda till löneklass Oa 14 och förutsättas jämlikt riksdagens skrivelse 1942: 374 skola i regel besättas med överstelöjtnanter, vilka med förtidspension eller ålderspension avgått från beställning på aktiv stat. Med hänsyn till de särskilda maktpåliggande arbetsuppgifter, som utöver försvarsområdesbefälhavares normala uppgifter ankomma på kommendanten i Stockholm, framstode det såsom ett bestämt önskemål att kommendantens avlöningsförmåner avpassades så, att befattningen kunde tillsättas med pensionsavgången regementschef. På grund härav syntes befattningen böra uppflyttas från löneklass Oa 15 till Ob 1, varigenom kommendanten i Stockholm komme att i avlöningshänseende likställas med inspektörerna för lokalförsvaret, vilket i betraktande av arbetets omfattning och ansvar syntes skäligt. I 1936 års försvarsbeslut jämställdes kommendanten i Stockholm med militärområdesbefälhavarna och erhöll alltså samma arvode som militärområdesbefälhavaren i IY. militärområdet. Kommendantens uppgifter hade nu utökats med befälhavarens för Stockholm—Norrtälje försvarsområde, vilket ytterligare syntes motivera den föreslagna höjningen. Denna syntes böra träda i kraft så snart som möjligt och senast från och med den 1 oktober 1943, vid vilken tidpunkt den nuvarande befattningshavaren av åldersskäl komme att avgå från sin befattning och alltså ny befattningshavare förordnas.

Arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande funnit sådana speciella förhållanden vara för handen, att den föreslagna löneställningen vore berättigad. Jämväl försvarsväsendets lönenämnd har tillstyrkt framställningen.

För egen del är jag på de av arméchefen anförda skälen beredd tillstyrka, att ifrågavarande arvodesbefattning från och med nästa budgetår hänföres till löneklass Ob 1.

Det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade ut-

71 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

byggnaden av landets försvarskrafter föranleder för nästa budgetår vissa ändringar i gällande personalförteckning för arméns arvodespersonal. Å det förslag till personalförteckning, som i särskild ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, lia av denna anledning i överensstämmelse med förslag av arméförvaltningen uppförts arvodesbefattningar, som erfordras för Göta pansarlivgarde (inklusive arméns motorskola), Bergslagens artilleriregemente, ingenjörmobiliseringscentralerna, Signalregementets kompanier i Kristianstad och Skövde, trängmobiliseringscentralerna, Göta trängkårs kompani i Nora samt andra och tredje tygkompanierna, varjämte å förteckningen uppförts 1 expeditionsunderofficer för vardera försvarets läroverk och arméns gasskyddsskola. Inalles lia planenligt tillkommit o arvodesbefattningar för pensionerade officerare och 39 befattningar för pensionerade underofficerare. Samtidigt ha 4 befattningar för förrådsunderofficerare vid Signalregementet kunnat avföras från förteckningen.

I detta sammanhang får jag anmäla en av chefen för remonteringsväsendet i skrivelse den 12 september 1942 gjord framställning örn inrättande vid remonteringsväsendet av ytterligare 1 arvodesbefattning för pensionerad underofficer. Nämnde chef har till stöd för framställningen anfört följande.

Inspektören för kavalleriet är chef för remonteringsväsendet och ombesörjer i sådan egenskap anskaffningen av de för armén erforderliga remonterna. Härjämte utövar han uppsikten över förvaltningen vid arméns remontdepåer. Depåerna äro jämväl underställda chefen för remonteringsväsendet i vad avser anställning, avlöning och utbildning av depåpersonalen samt i vad avser remonternas skötsel och vård. Ett betydande inspektions-, förvaltnings- och expeditionsarbete är sålunda knutet till remonteringsväsendet.

Till sitt förfogande på expeditionen har chefen för remonteringsväsendet ordföranden i remonteringsnämnden, vilken samtidigt är ställföreträdare för chefen, men därutöver ingen å fastställd stat upptagen personal.

Vid expeditionen handläggas alla ärenden, som stå i samband med remonteringen vid armén. Förekommande ärenden beröra således intendenturdepartementets häst- och veterinärbyrå, lantbruksstyrelsen^ stuteribyrå, statens hingstdepåer, hushållningssällskapen i vad avser lån för och inköp av ädla avelsston, hästpremieringsnämnderna, hästuppfödarna, remontdepåerna (personal och hästar), regementen och kårer m. fl. ......

Såsom ordförande i remonteringsnämnden åligger det ställföreträdaren utöver hans tjänsteåligganden i remonteringsnämnden — jämväl att söka sprida kännedom örn de fordringar, som ställas på arméns remonter, samt att genom lämpliga anvisningar och råd uppmuntra och stödja hästuppfödarna i deras strävan för remontavelns höjande i landet. För alla dessa arbetsuppgifter står ställföreträdande chefen utan hjälp av kvalificerad expeditionsper-

sonal. . .

Det synes emellertid uppenbarligen vara nödvändigt, att dylik personal står till hans förfogande, lämpligen en expeditionsunderofficer (från aktiv stat avgången underofficer, i arvodesbefattning). I remonteringsväsendets krigsorganisation ingår en expeditionsunderofficer.

Det förhållandet, att chefen för remonteringsväsendet under avsevärd tid av året befinner sig på tjänsteresor, synes motivera att en person, helt förtrogen med till remonteringsväsendet hörande ärenden, ständigt befinner sig i tjänstgöring i expeditionen.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Jag får erinra, att jag i propositionen 1942: 210 i anslutning till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag till organisation av remonteringsväsendets ledning förordat, att denna skulle handhavas av en remonteringsstyrelse, sammansatt av 1 chef, pensionerad officer, 3 ledamöter, 4 suppleanter och 1 pensionerad expeditionsunderofficer. Riksdagen fann emellertid vissa av arméförvaltningen anförda skäl till stöd för den uppfattningen, att remonteringen borde anknytas till ämbetsverkets intendenturdepartement bärande, och framhöll därför som önskvärt, att vid den i utsikt ställda omorganisationen av försvarsväsendets centrala förvaltningsorganisation den nuvarande remonteringsnämnden med i huvudsak oförändrad sammansättning på lämpligt sätt inordnades i intendenturdepartementet. I avvaktan härpå syntes riksdagen den nuvarande organisationen böra bibehållas i huvudsak oförändrad med de modifikationer, som bleve en följd av den föreslagna omorganisationen av truppslagsinspektionerna.

I utlåtande över chefens för remonteringsväsendet förenämnda framställning ha arméförvaltningens intendentur- och civila departement — under åberopande av vad riksdagen i ämnet anfört — framhållit, att arméförvaltningen i sitt utlåtande över 1941 års militära förvaltningsutrednings betänkande med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet vidhållit, att remonteringsnämnden borde direkt inordnas i intendenturdepartementet, varvid intendenturdepartementets häst- och veterinärmaterielbyrå borde tillföras en pensionerad officer i arvodesbefattning, nämligen ordföranden i remonteringsnämnden, samt en underofficer i arvodesbefattning. Med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter har intendenturdepartementet ansett behovet av en dylik underofficer oundgängligt.

För egen del får jag erinra, att jag vid anmälan av propositionen nr 180 till årets riksdag rörande försvarets centrala förvaltningsorganisation uttalat mig för en anknytning av remonteringsväsendets ledning till intendenturdepartementet på sätt riksdagen enligt det föregående angivit. Jag har intet att erinra mot att från och med nästa budgetår inrättas den föreslagna arvodestjänsten för en pensionerad underofficer. Behovet av denne befattningshavare synes mig nämligen styrkt såväl vid bibehållande av nuvarande organisation som vid övergång till den av riksdagen förordade.

I förevarande sammanhang torde jag få anmäla en av arméförvaltningens intendentur- och civila departement gjord framställning rörande ekiperingsbidrag till innehavare av vissa arvodesbefattningar.

Jag får därvid till en början erinra, att jag vid anmälan i propositionen 1942: 266 av frågan örn övergången till ett nytt arvodessystem för pensionerad personal i arvodesbefattning framhöll, att innehavare av dylik arvodesbefattning, som under tjänstgöring vore skyldig bära uniform, möjligen borde medgivas rätt till årligt ekiperingsbidrag, men att denna fråga borde bliva föremål för närmare övervägande, innan slutlig ställning toges till densamma. Jag förutsatte, att dylikt ekiperingsbidrag tills vidare icke skulle utgå.

I anslutning till utfärdande den 30 juni 1942 av bestämmelser rörande arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet anbefallde

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Kungl. Majit arméförvaltningens civila departement att efter samråd med marinförvaltningen och flygförvaltningen taga under övervägande örn och i vad mån innehavare av arvodesbefattning borde medgivas rätt till ekiperingsbidrag.

I skrivelse den 8 januari 1943 har arméförvaltningens intendentur- och civila departement, som i ärendet samrått med marinförvaltningen och flygförvaltningen samt inhämtat yttranden från Svenska officersförbundet och Svenska underofficersförbundet, inkommit med utredning och förslag i ämnet. Över denna framställning har försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtande den 30 januari 1943. Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Arméförvaltningens intenclentur- och avila departement lia förordat, att innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, där ej krigsavlöningsreglementet vore å honom tillämpligt, skall äga uppbära ekiperingsbidrag. Till motivering för detta förslag har anförts, att här avsedda befattningshavare enligt gällande bestämmelser vore skyldiga att under tjänstgöring vara iförda uniform, där ej vederbörande chef annorlunda medgivit. Då emellertid vid tjänstgöring i arvodesbefattning uniformsutrustningen finge antagas bli mindre omfattande och persedlarna mindre utsatta för slitning än vid tjänstgöring med trupp, syntes anledning knappast föreligga att bereda arvodespersonalen ekiperingsbidrag med högre belopp än som i allmänhet tillkomme beställningshavare med placering vid centralt ämbetsverk eller med 90 kronor för år. Enligt förslaget skulle vidare de i 52 och 53 §§ militära avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna örn rätt att utbekomma uniformspersedlar nr. m. samt örn tillhandahållande av skyddsbeklädnad m. m. äga motsvarande tillämpning å innehavare av arvodesbefattning. Såsom villkor för åtnjutande av ekiperingsbidrag skulle gälla, att arvodestagaren i sin omedelbart före tillträdandet av befattningen innehavda beställning varit skyldig hålla sig med uniformspersedlar. Bidraget skulle utbetalas varje gång med halva årsbeloppet i samband med utbetalning av arvodet, första gången efter en fullgjord tjänstgöringstid i arvodesbefattningen av sammanlagt minst sex månader och därefter vid utgången av april och oktober månader varje år. I övrigt skulle beträffande utbetalning av ekiperingsbidraget i tillämpliga delar gälla vad i sådant hänseende funnes stadgat i 2 och 3 §§ brevet den 1 december 1939 med tillämpningsföreskrifter till 51 § militära avlöningsreglementet.

Departementen ha vidare erinrat, att innehavare av här avsedd arvodesbefattning ägde att jämlikt 10 § krigsavlöningsreglementet utbekomma krigsutrustningsbidrag och förnyat sådant bidrag. Då tjänstgöring i arvodesbefatt.ning torde fullgöras under i stort sett samma betingelser vare sig fredseller krigsavlöningsbestämmelser tillämpades, syntes anledning saknas att bereda arvodespersonalen krigsutrustningsbidrag med högre belopp än vad som kunde komma att medgivas i form av ekiperingsbidrag. Ett fastställande av krigsutrustningsbidrag åt arvodestagare till samma belopp som ett blivande ekiperingsbidrag syntes så mycket mer påkallat, som Kungl. Majit beträffande åtskilliga dylika befattningar föreskrivit, att innehavarna skulle vara överförda till fredsstaf i följd varav krigsavlöningsreglementet och däri meddelat stadgande örn krigsutrustningsbidrag icke vore å dessa tillämpligt. Måhända borde emellertid med en jämkning av föreskrifterna örn krigsutrustningsbidrag åt ifrågavarande arvodestagare anstå i avbidan på resultatet av den pågående revisionen av krigsavlöningsbestämmelserna eller frågan härom

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

upptagas till prövning först i samband med utfärdande av föreskrifter om beviljande av ytterligare förnyat sådant bidrag. Tills vidare syntes alltså någon ändring i härutinnan gällande bestämmelser icke böra vidtagas.

Marinförvaltningen bär ansett, att sådan arvodespersonal som förklarats pliktig att under tjänstgöring vara iförd uniform borde erhålla ekiperingsbidrag med 180 kronor eller således enligt samma grunder som jämlikt 51 § militära avlöningsreglementet gällde för personal å aktiv stat. Däremot borde arvodestagare, som medgivits rätt att under tjänstgöring regelmässigt bära civil dräkt, icke erhålla något som helst bidrag.

Officers- och under officer sförbundet ha på närmare anförda skäl yrkat, att ekiperingsbidraget måtte fastställas till 180 kronor.

Försvarsväsendets lönenämnd har under erinran örn förenämnda vid anmälan av propositionen 1942: 266 gjorda uttalande framhållit följande. Nämnden kunde icke tillstyrka departementens förslag, att arvodestagare skulle äga uppbära ekiperingsbidrag, vare sig han förklarats skyldig att under tjänstgöring bära uniform eller icke. Därest arvodestagare medgåves rätt att under tjänstgöring regelmässigt bära civil dräkt, borde enligt nämndens mening ekiperingsbidrag över huvud taget ej få uppbäras. Däremot synes det i förslaget intagna stadgandet, att arvodestagaren skulle, för att få uppbära ekiperingsbidrag, lia i sin omedelbart före tillträdandet av befattningen innehavda beställning varit skyldig hålla sig med uniformspersedlar, böra utgå. Mot den föreslagna avvägningen av ekiperingsbidragets belopp vore från lönenämndens sida icke något att erinra. Den i förslaget införda begränsningsregeln, att ekiperingsbidrag första gången skulle utbetalas först efter en fullgjord tjänstgöring i arvodesbefattning av minst sex månader, syntes lönenämnden innebära vissa svårigheter vid tillämpningen och syntes den utan olägenhet kunna bortfalla. Vad slutligen anginge den av departementen berörda frågan örn avvägningen av krigsutrustningsbidraget finge lönenämnden erinra, att de i brevet den 30 juni 1942 meddelade bestämmelserna rörande arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet m. m. utformats med utgångspunkt från vederbörliga för fred gällande avlöningsföreskrifter. Vid sådant förhållande ansåge lönenämnden det icke vara påkallat, att, såsom departementen ifrågasatt, vid utfärdande av bestämmelser om ekiperingsbidrag till arvodespersonalen hänvisning gjordes till krigsavlöningsreglementet. I övrigt hade det remitterade förslaget ej givit lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

Lönenämnden har framhållit, att skiljaktiga meningar anmälts dels av ledamoten Törnkvist, som ansett att framställningen icke borde föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, dels ock av ledamoten Alvir oos, som enligt ett nämndens utlåtande bilagt särskilt yttrande ansett ekiperingsbidrag böra utgå med samma belopp som för personal på aktiv stat eller med 180 kronor, dock att för personal, som medgivits att regelmässigt bära civil dräkt, ekiperingsbidraget borde utgöra allenast 90 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att delade meningar försports såväl i fråga om vilka kategorier arvodestagare som böra ifrågakomma till erhållande av ekiperingsbidrag som jämväl beträffande storleken av detta bidrag. För egen del har jag av vad i ärendet förekommit bibragts den uppfattningen, att det är tveksamt huruvida ifrågavarande personalkategori överhuvud taget bör tillerkännas ekiperingsbidrag. Jag finner det uppenbart, att dylikt bidrag icke bör utgå därest arvodestagare medgivits rätt att regelmässigt under tjänstgöring bära civil dräkt. Enligt mitt förmenande bör

75 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

emellertid ekiperingsbidrag även för det fall att skyldighet föreligger att bära uniform icke ifrågakomma annat än örn särskilda skäl tala därför. Dylika skäl synas mig icke förebragta vad beträffar flertalet innehavare av arvodesbefattningar, nämligen de som utnyttjas i egentlig expeditionstjänst. Ett tillerkännande av rätt till ekiperingsbidrag synes för dem närmast få karaktären av lönereglering. Beträffande vissa andra arvodesbefattningar — köksföreståndare, kasernunderofficerare, förrådsförvaltare m. fl. — torde emellertid kunna göras gällande, att den med befattningen förenade tjänstgöringen medför ett relativt sett större slitage å uniformspersedlarna. Det är möjligt att av denna anledning ett särskilt ekiperingsbidrag till den av försvarsväsendets lönenämnd angivna storleken kan anses motiverat. Den förebragta utredningen giver emellertid icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av vilka beställningshavare, som härvidlag böra komma i fråga. Skulle ytterligare utredning bestyrka, att med vissa befattningar av antydd karaktär bör förenas rätt att åtnjuta ekiperingsbidrag, torde, därest riksdagen icke har något däremot att erinra, det få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personalförteckning för nästa budgetår upptagna personalen beräknas uppgå till i runt tal 5,700,000 kronor, oavsett kostnader för rörligt tillägg, barntillägg och kristillägg. Då emellertid ett flertal nytillkommande befattningar icke torde komma att tillsättas från och med budgetårets början, lärer man kunna räkna med att belastningen å anslagsposten skall stanna vid högst 5,650,000 kronor, med vilket belopp posten synes böra för nästa budgetår upptagas.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som alltså skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna beräknas uppgå till ett belopp av i runt tal 4,320,000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av förslagsvis 1,350,000 kronor.

I fråga örn medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen i sina medelsäskanden framhållit, att enligt chefen för arméstaben någon nedgång i antalet elever i krigsskolans officerskurser till det vid fullt genomförd organisation beräknade antalet icke kunde beräknas inträffa förr än senare under femårsperioden. För nästa budgetår borde därför räknas med samma antal fänrikar som för löpande budgetår.

Arméförvaltningen har sålunda beräknat kostnaderna för avlöningar till fänrikar under nästkommande budgetår till oförändrat 1,350,000 kronor. Häremot har jag intet att erinra.

6. Avlöningar tili volontären över stat.

Ifrågavarande anslagspost, för innevarande budgetår upptagen till 800,000 kronor och beräknad för omkring 2,300 volontären torde med hänsyn till behovet vid nytillkommande truppförband för nästa budgetår böra i överens-

76 Kungl. May.ts 'proposition nr 235.

stämmelse med av arméförvaltningen framlagt förslag upptagas med samma belopp som enligt propositionen 1942: 210 för ändamålet beräknats för fullt utbyggd organisation, eller alltså med 820,000 kronor.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost har i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförts med ett till 3,750,000 kronor förslagsvis beräknat belopp. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 4,050,000 kronor. Rörande beräkningsgrunderna må följande framhållas.

Med den överflyttning från sakanslag av lönekostnader för icke-ordinarie personal, som av mig senast i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag (fjärde huvudtiteln, sid. 34) i princip förordats, torde alltjämt böra anstå intill dess mera normala förhållanden inträda (jfr bilagan fjärde huvudtiteln till årets statsverksproposition, sid. 37).

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid armén för budgetåret 1942/43 har av Kungl. Maj:t fastställts den 30 juni 1942. Förteckningen överensstämmer i allt väsentligt med det förslag, som i anslutning till propositionen 1942:266 tillhandahållits vederbörligt utskott vid 1942 års riksdag. För budgetåret 1943/44 föreslår jag följande ändringar i förhållande till innevarande budgetår.

Under rubriken arméstaben har upptagits den personal, som avses för staben, centrala värnpliktsbyrån, arméinspektionen och hemvärnsstaben. Personalen avses skola fördelas enligt arméchefens bestämmande.

Förteckningen har beträffande militärområdena m. m. upprättats under hänsynstagande till vad inledningsvis under punkten 2:o) anförts och föreslagits beträffande ordnandet av befälsförhållandena i Övre Norrland.

Vid truppförbanden bör tillkomma den personal, som enligt proposition 1942: 210 avses för Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente. Härjämte böra planenligt tillkomma 2 förrådsmän för vardera av Göta ingenjörkår, Signalregementets kompani i Kristianstad och samma regementes kompani i Skövde ävensom 1 skrivbiträde för värdera av nämnda kompanier och Göta trängkårs kompani i Nora. Slutligen böra å förteckningen uppföras 2 förrådsmän och 1 skrivbiträde vid vartdera av Första och Andra tygkompaniet.

Beträffande arméns fasta undervisningsverk ifrågasättes ingen annan ändring än den som sammanhänger med upprättandet nästa budgetår av försvarets läroverk.

1941 års försvarsutredning beräknade behovet av extra ordinarie personal, avsedd för detta läroverks till skolan knutna internat och med lön på staten för arméns underofficersskola, till

3 tillsynsmän,

22 vaktmästare,

77 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 husmoder av 2. klass,

1 biträdande husmoder och

2 skrivbiträden.

1942 års försvarsberedning framhöll beträffande behovet av extra ordinarie personal vid arméns underofficersskola, att försvarsutredningen beräknat 32 befattningar för vaktmästare för skolan, därav 22 för internatet. Beredningen hade funnit detta antal anmärkningsvärt stort och samtidigt ifrågasatt, huruvida icke för de göromål, varom här vore fråga, skulle åtminstone delvis kunna utnyttjas avtalsanställd personal.

Arméförvaltningen har framhållit, att behovet under budgetåret 1943/44 av extra ordinarie personal vid internatet i viss män vore beroende av i vad mån läroverkets nybyggnader hinna bliva färdigställda. Enligt vad chefen för arméstaben anmält bomme troligen icke all den ovannämnda personalen att bliva erforderlig redan under nästa budgetår. Då det emellertid enligt arméstabschefens uttalande vore omöjligt att nu förutse i vilken utsträckning personalen i fråga behövde tagas i anspråk, syntes det ändamålsenligaste vara att i personalförteckningen för budgetåret 1943/44 upptaga all den för läroverket avsedda extra ordinarie personalen.

För egen del finner jag i likhet med försvarsberedningen av försvarsutredningen föreslaget antal vaktmästare vid internatet väl högt. I vart fall synes mig antalet vaktmästare under nästkommande budgetår med hänsyn till vad arméstabschefen anfört kunna utan olägenhet minskas. Jag räknar med att för internatet högst 15 vaktmästarbefattningar skola förslå. Då antalet vaktmästarbefattningar för underofficersskolan i övrigt enligt försvarsutredningen uppskattats till 10, skulle å personalförteckningen behöva uppföras 25 vaktmästarbefattningar, vilka enligt sedvanliga grunder synas böra anställas såsom extra ordinarie med placering i lönegraden MEo 5. Mot uppförande å förteckningen av övriga av arméförvaltningen föreslagna befattningar har jag intet att erinra. Jag förutsätter emellertid att genom Kungl. Maj:ts försorg skall verkställas en närmare omprövning av behovet av icke-ordinarie personal vid detta internat liksom vid arméns underofficersskola, vars icke-ordinarie personal för närvarande i vissa hänseenden överstiger det i grunderna för propositionen 1942:210 beräknade. Det bör ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut örn tidpunkten för tillsättande av den personal, som befinnes erforderlig.

För sjuk vårdsväsendet böra avlöningsmedel beräknas för ytterligare 3 sjuksköterskor, avsedda för Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente och Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna.

Inrättandet av samtliga i det föregående förordade extra ordinarie befattningar är betingat av den i propositionen 1942: 210 angivna ändrade arméorganisationen. Härutöver har emellertid arméförvaltningen föreslagit inrättande av vissa ytterligare tjänster.

Sålunda har arméförvaltningen föreslagit inrättande av befattningar för eldare av 2. klass vid vissa truppförband, där dylika nu saknas. Till stöd härför har anförts bland annat följande.

7*

Kungl. Maj-.is proposition nr 235.

Lantförsvarets maskinistförening kade hos arméförvaltningen hemställt, att mellan ämbetsverket och föreningen förhandlingar måtte komma till stånd rörande bland annat arbets- och tjänstgöringsförhållandena för arméns maskinister och i samband därmed rörande behovet av ytterligare eldare vid vissa förband. Lid förhandlingarna framhölls från föreningens sida bland annat följande.

Vid de truppförband där maskinistpersonalen utgjordes allenast av en maskinist och en eldare av 1. klassen men eldare av 2. klassen saknades, uppginge arbetstiden för maskinisten och eldaren, då båda voro i tjänst, till i medeltal 73 timmar i veckan. Vid semester eller annat förfall för den ene, vore den tjänstgörande dagligen oavbrutet sysselsatt från omkring kl. 4 till omkring kl. 19.30. Den enda möjligheten att avhjälpa sagda missförhållanden vore att även vid dessa förband anställdes ytterligare en eldare.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade vitsordat behovet av en andre eldare vid de förband, där blott maskinist och en eldare funnes anställda och till stöd därför anfört i huvudsak följande.

Yid arméns samtliga truppförband vore högtrycksångpannor installerade, med undantag blott för Signalregementets förläggning i Frösunda, där lågtrycksångpannor vore i bruk. Yanligen vore ångpanneanläggningen kombinerad med endera av mat-, bad eller tvättinrättningsanläggning eller med två eller flera av dessa anläggningar. Ofta vore uppvärmningssystemet i exercishusen direkt anslutet till ångpanneanläggningen. För några år sedan haele en undersökning igångsatts, vilken givit vid handen, att samtliga högtryeksångpanneanläggningar påeldades mellan kl. 4 och 5 och att de vore i drift till i regel kl. 19 men ofta till kl. 21 och längre på grund av nödvändigheten att hålla badinrättningen i gång efter övningarnas slut. Dessa tidsbestämningar vore hänförliga till fredsförhållanden. Arbetsbördan för maskinister och eldare voro sålunda mycket betungande. Dessa utnyttjades också ofta för uppgifter, som folie icke blott under kasernvårdens utan även under intendenturförvaltningens område, vilket hade till följd, att maskinisternas väsentliga arbetsuppgifter, nämligen att handhava bränsleekonomien, förvalta dem anförtrodda anläggningar etc., bleve lidande därpå. De truppförband, där endast en eldare funnes anställd men där otvivelaktigt ytterligare en eldare erfordrades vore, förutom samtliga kavalleriregementen och trängkårer, Göta ingenjörkår, Bodens ingenjörkår, Norrbottens artillerikår samt Signalregementet. Vid till nyuppsättning planerade truppförband vore betydligt förenklade ångpannecentraler avsedda att komma till utförande. Högtrycksångpannor vore ämnade att komma till användning endast vid truppförband, varest tvättinrättningar funnes anordnade. Några nya sådana inrättningar vore emellertid ännu icke planerade. För de nya truppförbanden vore stokerdrift avsedd att anordnas, vilket bomme att medföra en minskning av maskinpersonalens arbetsbörda, när normala tider återkomme. De gamla anläggningarna kunde emellertid icke byggas örn annat än på lång sikt. Vad anginge de planerade nya truppförbanden. bleve det säkerligen mest ändamålsenligt att bedöma behovet av eldare för eldningsanläggningarna vid desamma från fall till fall.

Chefen för byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, vilken anlitats såsom expert vid förhandlingarna, hade framhållit såsom sin åsikt, att ett anställande av ytterligare en eldare vid ifrågavarande truppförband vore motiverat därav, att med den ökade personaltillgången dels bränslet komme att kunna utnyttjas på ett rationellare sätt och skötseln av värmeanläggningarna även i övrigt komme att handhavas bättre, dels ock eldningspersonalens alltför stora arbetsbörda därigenom komme att lättas.

Fortifikationsst.yrelsen hade i anledning av förhandlingarna vid närmare undersökning av förhållandena funnit, att för en omsorgsfull skötsel av de

79 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

dyrbara anläggningar, varom bär vore fråga, samt för ett rationellt utnyttjande av bränslet ävensom för undvikande av överansträngning av ira befintlig eldningspersonal ytterligare en eldare vore erforderlig vid varje kavalleriregemente och trängkår samt vid Norrbottens artillerikår, Göta ingenjörkår, Bodens ingenjörkår och Signalregementet.

Arméförvaltningen har med anledning av det anförda föreslagit, att en befattning såsom eldare av 2. klass från och med nästa budgetår mrattas vid ettvart av följande förband, nämligen Livregementet till häst, Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente, Norrbottens artillerikår, Göta ingenjörkår, Bodens ingenjörkår, Signalregementet, Svea trängkår, Göta trängkår, Norrlands trängkår och Skånska trängkåren.

De skäl som anförts till stöd för anställande av eldare av 2. klass vid^förenämnda truppförbund finner jag bärande och förordar förty, att medel beräknas under förevarande delpost för ytterligare 11 dylika befattningar.

I detta sammanhang får jag vidare föreslå, att en eldare vid en permanent anläggning inom Bodens fästning, vilken för närvarande åtnjuter arvode å 2,706 kronor, i enlighet med förslag av 1941 års löneutredning för viss ekonomipersonal m. fl. i betänkande den 12 december 1941 från och med budgetåret 1943/44 anställes såsom extra ordinarie med inplacering i lönegraden MEo 5. Befattningen har å personalförteckningen uppförts under rubriken för kommendantsstaben i Boden.

Vidare torde i enlighet med förslag av arméförvaltningen å personalförteckningen böra uppföras ytterligare en förrådsmannabefattning i lönegraden MEo 5, avsedd att tjänstgöra såsom brevduveförman vid Signalregementets kompani i Boden.

Härjämte torde i enlighet med en av militärbefälhavaren för VII. militärområdet gjord, av arméförvaltningens intendentur- och civila departement tillstyrkt framställning under delposten böra beräknas medel för avlöning till en husmoder av 2. klass, avsedd för Gotlands infanteriregementes bevaknings-

styrka i Tingstäde. .....

Kostnaderna för avlöningar m. m. till de nu berörda extra ordinarie tjänstemännen beräknas komma att uppgå till omkring 3,700,000 kronor.

Från delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän lia för innevarande budgetår bestritts kostnaderna för bland annat vissa signal-, luftvärnsoch motoringenjörer, som i avvaktan på en slutlig lösning av frågan örn ingenjörspersonalens ställning funnits anställda som extra tjänstemän. Enligt av Kungl. Majit den 30 juni 1942 meddelade föreskrifter må högst 240,000 kronor disponeras för ändamålet. Såsom jag tidigare framhållit har 1942 års ingenjörutredning nu framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder för ordnandet av anställningsförhållandena för viss ingenjörspersonal inom försvarsväsendet. Detta förslag tar sikte på ingenjörer av förenämnda kategorier.

I propositionen 1942: 210 förklarade jag min avsikt vara att upptaga frågan om en hela försvarsväsendet omspännande undersökning rörande utnyttjandet inom den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal och örn inrättande av en särskild civilmilitär arméingenjörkår för tygmaterieltjänsten. I avvaktan å en utredning i angivna hänseende syntes, förklarade

80 Kungl. May.ts proposition nr 235.

jag, behovet av ingenjörsutbildad personal vid armén få tillgodoses genom tillfällig anställning i de olika former som för det dåvarande kommit till användning.

I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av medelsbehovet under arméns avlöningsanslag, att utredning påginge angående försvarsväsendets ingenjörspersonal genom särskilt tillkallade sakkunniga, och att det vore att förvänta, att dessa sakkunniga skulle kunna framlägga i varje fall preliminära förslag till ändrad organisation på detta område.

Nämnda sakkunniga, 1942 års ingenjörutredning, lia i skrivelse den 26 februari 1943 förklarat, att flera skäl förelåge att i avbidan på utredningens slutliga resultat vissa åtgärder vidtoges för att stärka ställningen för vissa nu kontraktsanställda ingenjörer, vilka enligt utredningens mening i stort sett fullgjorde de åligganden som tänkts skola ankomma på den av 1941 års försvarsutredning föreslagna arméiugenjörkåren. Utredningen har emellertid framhållit, att de åtgärder, utredningen komme att föreslå, endast vore av provisorisk karaktär och icke innebure ett principiellt ställningstagande. Utredningen hade sålunda beaktat, att den blivande organisationen genom de föreslagna åtgärderna icke skulle komma att bindas mer än nödigt vore.

Efter att ha lämnat en redogörelse för försvarsutredningens förslag i fråga örn inrättande av en arméingenjörkår (jfr propositionen 1942: 210, sid. 268 o. f.) har ingenjörutredningen berört de nu kontraktsanställda »arméingenjörernas» arbetsuppgifter och anställningsförhållanden. Utredningen anför härom följande.

Med »arméingenjörer» avser utredningen närmast den kategori ingenjörer, som har till uppgift att vid staber och truppförband biträda vid handläggning av ärenden rörande materielvården, att tjänstgöra som lärare vid undervisning i materielkännedom och materielvård samt förmedla samarbetet mellan tygdepartementet och vederbörande stab eller truppförband i hithörande frågor. Vid vissa truppförband utövas därtill överinseendet över motorreparationsverkstaden av vederbörande motoringenjör.

Vid en inom tygdepartementet befintlig materielvårdsavdelning tjänstgöra dessutom vissa ingenjörer med uppgift att biträda vid den centrala ledningen av materielvårdstjänsten m. m. Huruvida alla dessa ingenjörer kunna betraktas som »arméingenjörer» eller äro att likställa med övrig inom tygdepartementet tjänstgörande ingenjörpersonal har dock, som av det följande framgår, synts utredningen tveksamt.

De uppgifter, som vid staber och truppförband i synnerhet påkallat biträde av ingenjörutbildad personal, äro främst att hänföra till materielvårdsverksamheten särskilt vad beträffar motor-, luftvärns- och signalmateriel, som krävt tillsyn av tekniskt specialutbildad personal. Luftvärns- och signalmaterielens synnerligen komplicerade konstruktion har visat sig kräva en mera ingående tillsyn än som medhunnits av tygofficerarna, vilka för övrigt i många fall icke besutte erforderliga insikter för ifrågavarande materiels underhåll och vård. Vad den vid truppförbanden bedrivna reparations- och verkstadstjänsten angår, ha vid åtskilliga truppförband och tyganstalter särskilda verkstadsingenjör!anställts, vilka dock av utredningen i detta sammanhang icke räknas såsom »arméingenjörer».

»Arméingenjörerna», vilka under tjänsteutövning bära uniform och tilldelats officers tjänsteställning, lyda under respektive militära chefer. I allmänhet äro de anställda medelst kontrakt med kort uppsägningstid, i regel en månad. Avlöningsförmånerna variera för närvarande mellan 600 och 1,200

81 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

kronor per månad, beroende på vederbörandes teoretiska kvalifikationer och praktiska duglighet. Vid sjukledighet kan vederbörande få avstå samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner.

Ingenjörutredningen har nu föreslagit, att i avbidan på tillskapandet av en civilmilitär arméingenjorkar vissa för närvarande medelst kontrakt anställda signal-, luftvärns- och motoringenjörer vid armén, vilka i stort sett fullgöra enahanda arbetsuppgifter som avsetts skola tillkomma de blivande arméingenjörerna, måtte från och med nästkommande budgetår få överföras till extra ordinarie anställning. Såsom motivering för ifrågavarande förslag anför ingenjörutredningen, att det särskilt under innevarande budgetår varit förenat med betydande svårigheter att med hittills tillämpade anställningsvillkor kunna på ett tillfredsställande sätt rekrytera erforderligt antal kvalificerade ingenjörer. Åtskilliga ingenjörer hade dessutom lämnat sina anställningar, enligt uppgift på grund av de osäkra anställningsförhållandena. Det syntes därför föreligga allvarliga risker för att armén kunde komma att berövas de bästa krafterna, därest icke redan under nästkommande budgetår provisoriska åtgärder vidtoges för att underlätta rekryteringen av ingenjörerna och knyta de lämpliga av redan kontraktsanställda befattningshavare fastare till försvarsväsendet.

Enligt utredningens förslag skulle extra ordinarie anställning beredas sammanlagt 63 ingenjörer, placerade till tjänstgöring enligt följande fördelning:

Placering

Tygdepartementet ......

Arméinspektionen: pansaravdelningen luftvärnsavdelningen signalavdelningen ...

I. militärbefälsstaben

II.

III.

IY.

V.

Yl.

VII.

17 ...........................

118 ........................

P1—4 .....................

A 3 ...........................

A 6 ..........................

A 9 ..........................

Lv 1—3 ....................

liv 4 -7 ....................

Ing 1—3 .................

SI ..........................

SID .......................

T1—4 ....................

Signaling. Luftvämsing. Motoring.

6 3 3

lil 1 1 1

1 1 1

1 1 1

1 1 1

1 1 1

......... 1

......... 1

......... 3 3

......... 4

......... 1

......... 1

..........4_

Summa 15 18 30

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Med hänsyn till att erfarenheten beträffande ifrågavarande ingenjörers arbetsuppgifter är begränsad och då vidare de dem åvilande göromålen även i till sin natur likartade befattningar variera från fall till fall, har ingenjörutredningen funnit det vara förenat med betydande svårigheter att för en provisorisk lösning av avlöningsfrågan binda erforderliga löner vid vissa befattningar. Utredningen har därför stannat vid att föreslå, att samtliga ingenjörer, vilka prövas lämpliga för fortsatt anställning vid försvarsväsendet och som besitta erforderlig minimiutbildning, må kunna vinna anställning såsom extra ordinarie tjänstemän. De ha därvid ansetts böra inplaceras i den löneklass, i vilken avlöningsförmånerna närmast motsvara deras nuvarande kontraktsenliga förmåner, varvid dessa senare beräknats innefatta såväl grundlön som författningsenliga tillägg.

Arméförvaltningen, som helt anslutit sig till vad ingenjörutredningen anfört örn svårigheterna att med användande av kontraktsanställningsformen erhålla tillräckligt kvalificerad ingenjörspersonal vid armén, tillstyrker, att extra ordinarie befattningar i första hand inrättas för det antal signal-, luftvärns- och motoringenjörer, som utredningen föreslagit, dock att för Göta pansarlivgarde (Pl) och Bergslagens artilleriregemente (A 9), vilka förband beräknas bli färdiguppsatta först inemot slutet av budgetåret 1943/44, befattningar för motoringenjörer synts bli erforderliga först från budgetåret 1944/45. Beträffande placering i lönegrader av de sålunda för budgetåret 1943/44 erforderliga 61 ingenjörsbefattningarna har arméförvaltningen med utgångspunkt från med befattningarna förenade arbetsuppgifter och från lönelägena för de nu anställda ingenjörerna föreslagit följande fördelning å lönegrader, nämligen 6 befattningar i lönegraden MEo 27, 8 befattningar i lönegraden MEo 26, 22 befattningar i lönegraden MEo 24, 17 befattningar i lönegraden MEo 21 och 8 befattningar i lönegraden MEo 18. Lönegraderna 27 och 26 ha i huvudsak avsetts för befattningar vid tygdepartementet och arméinspektionen, lönegrad 24 för befattningar vid militärbefälsstaberna samt lönegraderna 21 och 18 för befattningar vid truppförbanden, varvid sistnämnda lönegrad avsetts för icke högskoleutbildad personal. Då det emellertid i nuvarande läge icke ansetts önskvärt att låsa befattningarna vid visst tjänsteställe, ha samtliga befattningar synts böra i personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. upptagas under rubriken »Tygdepartementet», varvid det ansetts böra få ankomma på departementet att besluta örn placering till tjänstgöring av befattningarnas innehavare. Arméförvaltningen föreslår vidare, att åt tygdepartementet med stöd av 8 § 3 mom. militära icke-ordinariereglementet lämnas medgivande att vid bestämmande av löneklass för nu kontraktsanställda ingenjörer hänföra vederbörande lägst till den löneklass, i vilken lönen närmast överstiger avlöningen enligt kontraktet, dock högst till högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Föreskrift har slutligen synts böra utfärdas, att genom vakanser i de extra ordinarie befattningarna inbesparade medel av tygdepartementet må få användas för kontraktsanställning av ingenjörer till ett mot vakanserna svarande antal.

Kostnaderna för den föreslagna personalorganisationen belöpa sig enligt arméförvaltningens beräkningar på i runt tal 460,000 kronor för år.

83 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För svar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande i princip anslutit sig till det föreliggande förslaget, vilket icke syntes behöva föregripa en blivande definitiv arméingenjörsorganisation. Med hänsyn till den ifrågasätta anordningens provisoriska natur har lönenämnden icke velat resa någon erinran mot att, på sätt arméförvaltningen förordat, lönerna bestämmas utan fastlåsande vid vissa angivna befattningar, vilket givetvis eljest i och för sig varit önskvärt. Lönenämnden har emellertid framhållit, att det icke syntes erforderligt eller lämpligt, att de olika lönegraderna undantagslöst anknytas till de nuvarande kontraktslönerna. Vid lönernas utmätande borde nämligen framför allt hänsyn tagas till de olika befattningarnas art. Lönenämnden har även förutsatt, att de tilltänkta lönegradsplaceringarna icke bli bindande för den blivande definitiva organisationen.

Emellertid har lönenämnden funnit det vara tveksamt, huruvida inplacering bör ske i högre lönegrad än MEo 26. Enligt nämndens åsikt bör vidare möjlighet till befordran inom högre lönegrad än MEo 18 i mån av ådagalagd duglighet stå öppen även för ingenjörer med lägre teknisk utbildning. I fråga örn arméförvaltningens förslag, att tygdepartementet skulle erhålla generellt bemyndigande att verkställa inplacering i löneklasser, har lönenämnden ansett att det bör ankomma på Kungl. Majit att efter förslag i ämnet från tygdepartementet verkställa placeringen. Vad slutligen beträffar användandet av genom vakanser inbesparade medel, har lönenämnden anslutit sig till vad arméförvaltningen härutinnan föreslagit.

Ingenjörutredningen har i förnyat yttrande anfört följande. Då endast en ringa del av ifrågavarande personal avsåges för tygdepartementet, borde nämnda ingenjörer uppföras under rubriken »Ingenjörpersonal». Fördelningen av de erforderliga 61 befattningarna borde ankomma på Kungl. Majit. De föreslagna befattningarna i 24 lönegraden eller högre lönegrad borde därvid tillsättas av Kungl. Majit efter förslag av chefen för armén, under det att övriga tjänster borde tillsättas av arméchefen. Beträffande frågan, huruvida vissa ingenjörer borde placeras i högre lönegrad än 26 tillstyrkte utredningen, med hänsyn till lönegradsplaceringen av motsvarande befattningshavare vid marinen och flygvapnet och i beaktande av att 1941 års försvarsutredning förordat befattningar i 27—30 lönegraderna i samband med förslaget om inrättande av en arméingenjörkår, arméförvaltningens förslag om sex tjänster i lönegrad MEo 27.

Såsom ingenjörutredningen framhållit föreligga allvarliga risker för att armén kan komma att förlora de bästa krafterna bland de nu anställda ingenjörerna, om icke provisoriska åtgärder redan nu -— utan avbidan på utredningens slutliga förslag — vidtagas för att underlätta rekryteringen och till försvarsväsendet fastare knyta de av de nu kontraktsanställda befattningshavarna, som befinnas lämpliga. Med hänsyn till den återhållsamhet, som under nuvarande förhållanden måste iakttagas vid bedömandet av frågor örn förbättring av anställnings- och avlöningsvillkor, är det givet att det av utredningen framlagda förslaget örn överförande av vissa av do nu kontraktsanställda befattningshavarna till extra ordinarie anställning kan vara ägnat

84 Kungl. May.ts ‘proposition nr 235.

att ingiva betänkligheter. Emellertid förhåller det sig så, att det föreliggande förslaget är att betrakta såsom ett led i strävandena att tillföra försvarsväsendet ingenjörteknisk personal i erforderlig utsträckning och därför måste bedömas såsom en organisatorisk fråga. Vid bifall till det av ingenjörutredningen framlagda förslaget erhålles inom armén en stomme av fastare anställd ingenjörspersonal, på grundval av vilken efter slutförande av pågående utredningar den slutliga ingenjörsorganisationen kan utformas. Det bör beaktas, att armén nu icke förfogar över sådan fastare anställd ingenjörspersonal, vartill kommer att den personal, som enligt utredningens förslag skulle erhålla extraordinarie anställning, endast utgör en mindre del av den motsvarande personal, som kan komma att i fredstid sysselsättas inom försvarsväsendet. Med hänsyn härtill torde ett godtagande i princip av ingenjörutredningens förslag icke vara ägnat att inverka på prövningen inom andra områden av liknande anställningsfrågor. Av dessa skäl och då ett uppskjutande av ställningstagandet till den föreliggande frågan skulle allvarligt försvåra genomförandet av de åtgärder, som successivt vidtagas för att förbättra materielvården inom försvarsväsendet, anser jag mig böra giva min anslutning till utredningens förslag att möjlighet till extra ordinarie anställning skall beredas arméns signal-, luftvärns- och motoringenjörer till den del dessa ingenjörer äro avsedda för arméförvaltningens tygdepartement, arméinspektionen, militärbefälsstabema och truppförbanden. Vid tillsättandet av de nya extra ordinarie befattningarna är det emellertid av vikt att endast de ur försvarsväsendets synpunkt lämpligaste ingenjörerna vinna fastare anställning och vidare att tillsättandet icke sker på sådant sätt att den slutliga prövningen av hithörande frågor försvåras.

Vad beträffar personalens löneställning föreslår jag i anslutning till lönenämnden, att den högsta lönegrad som bör ifrågakomma skall vara MEo 26. I övrigt har jag intet att erinra mot arméförvaltningens förslag. Jag förordar förty, att följande befattningar inrättas, nämligen 14 i lönegraden MEo 26, 22 i lönegraden MEo 24, 17 i lönegraden MEo 21 och 8 i lönegraden MEo 18. På sätt ingenjörutredningen föreslagit torde det böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för armén i samråd med ingenjörutredningen meddela beslut om fördelningen av de 61 befattningarna. Det torde vara lämpligt att befattningar i 26 och 24 lönegraderna tillsättas av Kungl. Majit, i fråga örn de för tygdepartementet avsedda befattningarna efter förslag av tygdepartementet och i fråga örn övriga befattningar efter förslag av chefen för armén. Befattningar i lägre lönegrader torde böra tillsättas och placeras till tjänstgöring av arméförvaltningens tygdepartement respektive arméchefen. Grunderna för inplacering i löneklass av nu anställda ingenjörer torde böra fastställas av Kungl. Majit. Intet torde vara att erinra mot att genom vakanser inbesparade medel få användas för kontraktsanställning av ingenjörer.

Ifrågavarande 61 befattningar ha med ovan angiven uppdelning i lönegrader upptagits å personalförteckningen för arméns icke-ordinarie personal under rubriken »Viss ingenjörpersonal». För löner åt befattningshavarna har räknats med ett belopp av 460,000 kronor.

85 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 235.

Delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän torde vidare få tagas i anspråk för bestridande av avlöningskostnaderna för sådana extra befattningshavare, vilka anställas med hänsyn till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter. För detta ändamål beräknar jag liksom för innevarande budgetår 50,000 kronor.

Kostnaderna för helt budgetår under delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän kunna sålunda beräknas till (3,700,000 + 460,000 + 50,000 =)

4,210,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara möjligt att redan från och med budgetårets början besätta samtliga ifrågavarande tjänster och även av andra skäl anslagsbelastningen torde komma att under nästa budgetår understiga nämnda belopp, föreslår jag såsom förut nämnts, att posten uppföres med förslagsvis 4,050,000 kronor.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Enligt i propositionen 1942: 210 angivna beräkningsgrunder har behovet av bataljonsläkare vid fältläkarkåren vid fullt genomförd organisation uppskattas till 38. Riksdagen framhöll (skrivelse 374, sid. 21), att riksdagen ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida icke antalet bataljonsläkare borde ytterligare ökas. Denna fråga borde enligt riksdagen tagas under förnyad omprövning av Kungl. Majit.

Arméförvaltningen har föreslagit, att antalet bataljonsläkare för budgetåret 1943/44 måtte bestämmas till det i förenämnda proposition angivna. Häremot har jag intet att erinra.

Fn av de nytillkommande befattningarna är avsedd för krigsskolan. I skrivelse den 23 mars 1943 har överfältläkaren gjort framställning i fråga örn avlöningsförmånerna till den bataljonsläkare, som komme att enligt eget åtagande beordras till tjänstgöring vid skolan. I häröver avgivet utlåtande har arméförvaltningens civila departement föreslagit, att den för år utgående ersättningen borde beräknas till samma belopp som tillkommer bataljonsläkare på aktiv stat såsom kontant avlöning. Ämbetsverket har förordat, att å förteckningen över arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföres ett särskilt arvode å 7,584 kronor, å vilket bör utgå fyllnad med belopp motsvarande bataljonsläkare på aktiv stat i lägsta löneklassen i ortsgrupp I tillkommande rörligt tillägg och kristillägg. I fråga örn semester och tjänstledighet samt förmåner under sjukdom borde arvodestagaren anses inneliava beställning tillhörande 22 lönegraden 22 löneklassen löneplanen Ca. Detta förslag finner jag mig böra biträda. Så länge en bataljonsläkare uppbär ifrågavarande arvode bör givetvis ett arvode för bataljonsläkare vid fältläkarkåren icke utgå.

Delposten torde för nästkommande budgetår böra höjas med 5,000 kronor till 120,000 kronor.

I förevarande sammanhang får jag framhålla, att frågan örn en utökning av antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren är under utredning inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som anmält sin avsikt att, sedan ytterligare erfarenhet vunnits rörande behovet av dylika läkare, inkomma med förslag i ämnet.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

c) Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha under förevarande delpost beräknats medel för arvoden till 3 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren med förslagsvis 7,500 kronor. Enligt propositionen 1942:210 beräknas vid fullt genomförd organisation antalet dylika befattningshavare till 10. Under nästa budgetår torde i överensstämmelse med av arméförvaltningen framlagt förslag 3 befattningar böra tillkomma och delposten höjas med 7,500 kronor till 15,000 kronor.

d) Betjäningspersonal m. fl.

Ifrågavarande delpost, för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

30,000 kronor, disponeras jämlikt föreskrift av Kungl. Majit den 30 juni 1942 för bestridande av avlöningskostnaderna för betjäningspersonal till högst det antal, som angives i för budgetåret 1941/42 gällande personalförteckning. Därvid skall iakttagas, att nyanställning i kokerskebefattning icke må ske, utan skall vid avgång i sådan befattning hittills utgående arvode inbesparas.

Någon avgång i här avsedd kokerskebefattning väntas icke inträffa under nästa budgetår. På sätt ovan vid behandlingen av delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän föreslagits bör emellertid en nu från delposten till betjäningspersonal med ett arvode av 2,706 kronor avlönad eldare vid permanent anläggning inom Bodens fästning beredas extra ordinarie anställning. Med hänsyn härtill torde sistnämnda delpost för budgetåret 1943/44 kunna upptagas med i runt tal 27,000 kronor.

e) Musikelever.

För innevarande budgetår ha under ifrågavarande delpost beräknats medel för kontant ersättning till 141 musikelever med 360 kronor för år och elev eller i runt tal 51,000 kronor.

Med hänsyn till de förändringar beträffande armémusiken som avses skola äga rum under nästa budgetår — utökning av musikkåren vid Skånska pansarregementet och uppsättning av musikkårer vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår — bör antalet musikelever för nästa budgetår utökas med 11, nämligen vid Skånska pansarregementet med 1 och vid vardera Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår med 5.

Delposten bör på grund härav höjas med omkring 4,000 kronor och sålunda för budgetåret 1943/44 upptagas till 55,000 kronor.

f) Exina sjuksköterskor m. fl.

Förevarande delpost är i avlöningsstaten för innevarande budgetår upptagen med ett belopp av 55,000 kronor. Kungl. Majit har den 30 juni 1942 meddelat bestämmelser rörande postens disposition (se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 15). Enligt dessa bestämmelser avses högst 16,000 kronor få tagas i anspråk för beredande av en ledig dag per vecka åt arméns sjuksköterskekår tillhörande sjuksköterska.

Från arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 14 april 1943 framhållits önskvärdheten av att arméns sjuksköterskor bereddes ledighet i

87 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

samma utsträckning som enligt medicinalstyrelsens bestämmelser gäller för sköterska vid civila sjukhus, d. v. s. en ledig dag per vecka samt varannan söndag eller halva söndagen varje vecka. För möjliggörande av dylik ledighet erfordrades emellertid medgivande att anlita delposten till extra sjuksköterskor m. fl. intill högst 27,000 kronor.

Jag finner mig böra föreslå, att medel under förevarande delpost beräknas för möjliggörande av ledighet för armens sjuksköterskor i samma utsträckning som för närvarande gäller vid de civila sjukhusen.

I övrigt förutsättes för nästa budgetår ingen ändring beträffande ifrågavarande delpost, varför densamma torde böra upptagas med (55,000 + 27,000 — 16,000=) 66,000 kronor.

g) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

I enlighet med förslag av arméförvaltningen beräknar jag medelsbehovet under förevarande delpost till 53,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (4,050,000 + 120,000 + 15,000 +

27.000 + 55,000 + 66,000 + 53,000 =) 4,386,000 kronor.

8. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

För anställande av civil handräckningspersonal vid truppförbanden och försvarsområdena är för närvarande i avlöningsstaten upptaget ett belopp av

2.500.000 kronor. Medlen ha beräknats förslå för avlönande av omkring 700 handräckningsmän. Avlöningen har beräknats komma att utgöra 3,600 kronor för man och år.

Genom beslut den 30 juni 1942 föreskrev Kungl. Majit, att anslagsposten skulle fördelas mellan truppförbanden på sätt arméförvaltningens intendenturoch civila departement ägde bestämma. Därvid skulle iakttagas, att antalet civila handräckningsmän ej utan Kungl. Majits medgivande finge överstiga 700 samt att civil handräckningsmän skulle beredas anställning såsom arbetare med avlöning enligt av intendenturdepartementet fastställda avlöningsföreskrifter för vissa manliga förråds- och magasinsarbetare eller i överensstämmelse med på orten för likartad arbetspersonal eljest tillämpade lönevillkor. Intendentur- och civila departementen ha sedermera verkställt fördelningen ävensom föreskrivit, att nyssnämnda avlöningsbestämmelser för vissa manliga förråds- och magasinsarbetare skola tills vidare tillämpas å den civila handräckningspersonalen.

För nästa budgetår förutsätter arméförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nämnda budgetår ingen annan ändring beträffande ifrågavarande anslagspost än att densamma med hänsyn till nytillkommande förband bör beräknas för ett antal av högst 738 civila handräckningsmän eller det antal, vilket 1941 års försvarsutredning beräknat erforderligt vid fullt genomförd organisation. Anslagsposten borde till följd härav höjas till 2,650,000 kronor.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Jag har intet att erinra mot arméförvaltningens förslag att medel beräknas under förevarande anslagspost för avlöning till 738 handräckningsmän. I detta sammanhang må emellertid framhållas följande.

I skrivelse den 22 september 1942 anmälde arméförvaltningens intendenturoch civila departement beträffande ifrågavarande personals anställningsförhållanden, att förhandlingar påginge mellan försvarsväsendets vederbörande myndigheter samt försvarsverkens civila personals förbund rörande nya kollektivavtal for arbetare vid försvarsväsendet. I anslutning därtill framhöll departementen, att av Kungl. Majit utsedd sakkunnig i frågor rörande avlönings- och anställningsvillkor för dylika arbetare till civila departementet meddelat, att från arbetarpartens sida framställts krav på att kollektivavtal skulle träffas i fråga örn den civila handräckningspersonalen samt att medgivande härtill utgjorde en förutsättning för fortsatta avtalsförhandlingar. Den sakkunnige hade framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas i syfte att kollektivavtal kunde träffas i fråga örn den civila handräckningspersonalen. Enligt departementens mening förelåg emellertid på grund av Kungl. Majlis bestämmelser den 30 juni 1942 rörande den civila handräckningspersonalens avlöningsförhållanden hinder att träffa avtal med personalförbundet i förevarande hänseende. Härtill kom enligt departementen att, därest 1 blivande avtal lönerna för ifrågavarande personal skulle komma att fastställas till högre belopp än nu gällande, den i avlöningsstaten upptagna obetecknade anslagsposten för avlöning till personalen måhända kunde befinnas otillräcklig. Då det emellertid med hänsyn till vad den sakkunnige anfört syntes angeläget att undanröja de hinder som läge i vägen för fortsatta förhandlingar mellan försvarsväsendets myndigheter och arbetarparten, hade intendenturoch civila departementen ansett sig böra underställa frågan Kungl. Majits prövning. — Departementen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga departementen att, därest så befunnes erforderligt, träffa ifrågavarande avtal med berörda personalsammanslutningar i fråga örn anställningsoch avlöningsvillkor för den civila handräckningspersonalen, dels ock medgiva att, för den händelse det skulle visa sig nödvändigt att för avlönande av personalen överskrida vederbörlig anslagspost, departementen finge efter anmälan därom till Kungl. Majit disponera erforderliga medel under avlöningsanslaget.

Med anledning av vad sålunda förekommit medgav Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942, att intendentur- och civila departementen finge, där så befunnes erforderligt, träffa ovan angivet avtal.

Enligt vad jag under hand inhämtat har numera kollektivavtal slutits beträffande ifrågavarande personalgrupp. Enligt avtalet tillförsäkras civil handräckningsman dels avlöning i form av veckoavlöning enligt en dyrortsgrupperad löneskala jämte rörligt tillägg och kristillägg enligt vissa i avtalet angivna grunder dels ock vissa naturaförmåner.

För bestridande av kostnaderna under budgetåret 1943/44 för den civila handräckningspersonalen enligt i förenämnda avtal angivna grunder erfordras ett belopp av 2,650,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med tillhopa 188,700 kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslagspost i fjol framhöll jag, att 1941 års försvarsutredning i sina kostnadsberäkningar beräknat kostnaderna för arvoden av här avsedd karaktär vid fullt genomförd organisation till 251,820 kronor för armén. Jag framhöll vidare, att 1942 års försvarsberedning ansett den ytterligare utvidgning av arvodesväsendet, varmed försvarsutredningen räknat, vara betänklig och förordat, att hithörande frågor utan dröjsmål upptoges till särskild utredning. I avvaktan på genomförandet av en sådan undersökning borde enligt beredningen några nya arvoden -— med undantag av lärararvoden — icke tillskapas och någon höjning av utgående arvoden ej heller medgivas.

För egen del anförde jag, att i avvaktan på resultatet av den utredning, som enligt vad jag förordat i propositionen 1942: 210 borde verkställas genom återupplivande av den hösten 1939 avbrutna utredningen angående reglering av arvodesväsendet, några nya arvoden som regel icke borde inrättas i samband med beslut örn det fortsatta organisationsarbetet inom försvarsväsendet. Undantag borde emellertid göras för sådana arvoden, som av försvarsberedningen föreslagits till inrättande. Beträffande nyinrättade lärarbefattningar borde gälla att, i den mån sådana befattningar tillkomme under budgetåret 1942/43, deras innehavare borde komma i åtnjutande av arvoden enligt de för dåvarande lärarbefattningar gällande grunderna. Jag förutsatte, att beställningshavare, som komme i åtnjutande av lärararvode, skulle vara underkastad de förändringar med avseende å detsamma, som framdeles kunde bliva bestämda.

Jag får här framhålla, att den utredning, som påbörjades sommaren 1939 men hösten samma år avbröts, genom beslut den 18 september 1942 ånyo upptagits och att de sakkunniga den 19 mars 1943 avgivit betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet. Remissbehandlingen av detta förslag kan icke slutföras inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas 1943 års riksdag. Med hänsyn härtill torde de olika försvarsgrenarnas personalförteckningar för budgetåret 1943/44 böra upprättas enligt de principer som tillämpades vid upprättandet av motsvarande förteckningar för innevarande budgetår.

För nästa budgetår räknar jag för armén med ett medelsbehov av 200,160 kronor under förevarande anslagspost. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Tygdepartementets anstalter. Vissa under denna rubrik redovisade arvoden för militär personal, som tjänstgjort vid verkstadsnämnden underställda fabriker, erfordras efter genomförandet av personalorganisationen vid fabrikerna icke längre. De ha avförts från förteckningen.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Fältläkarkåren. Å förteckningen bör i enlighet med förslag av arméförvaltningen under förevarande rubrik tillkomma ett arvode av 1,500 kronor till bataljonsläkaren vid Livregementets grenadjärer för resor till och från Göta trängkårs kompani i Nora.

Arméns fasta undervisningsverk. Vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret 1942/43 för ifrågavarande ändamål (proposition 1942: 266, sid. 76) framhöll jag, att det icke förelåge möjlighet att i detalj överblicka i vilken utsträckning medel erfordrades för bestridande av till lärarpersonalen utgående arvoden. Jag föreslog därför, att å förteckningarna å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän samt å arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, skulle uppföras vissa för de olika skolorna avsedda maximerade, icke specificerade belopp, Jag förutsatte, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att med tillämpning av då gällande grunder för bestämmande av arvodenas storlek besluta örn arvodesposternas disposition. Häremot hade riksdagen intet att erinra. På förslag av arméförvaltningens intendentur- och civila departement har Kungl. Majit den 23 oktober 1942 meddelat beslut rörande de arvoden av ifrågavarande slag, som under innevarande budgetår må utgå.

Arméförvaltningen har beträffande medelsbehovet för arvoden och övriga ersättningar utöver lönen för budgetåret 1943/44 framhållit, att chefen för arméstaben verkställt vissa beräkningar för de olika skolorna och därvid upptagit behoven till i stort sett samma belopp som för innevarande budgetår. Den för krigsskolan avsedda posten hade dock minskats från 21,000 kronor till 20,300 kronor och posten för krigshögskolan från 21,500 kronor till 21,200 kronor. Summan av arvodesposterna under förevarande rubrik skulle i enlighet härmed för nästa budgetår bliva 115,200 kronor. Arméförvaltningen har föreslagit, att intill dess fullständig utredning i angivna hänseende hunnit vidtagas, arméstabschefens sålunda framlagda beräkningar finge läggas till grund för uppskattning av medelsbehovet för ändamålet ifråga.

För egen del får jag — under hänvisning jämväl till vad jag härovan anfört i fråga örn den pågående utredningen rörande reglering av det militära arvodesväsendet — biträda arméförvaltningens förslag. Det torde sålunda, i likhet med vad som skett för budgetåret 1942/43, få ankomma på Kungl. Majit att inom ramen för de å förteckningen uppförda, för de olika skolorna avsedda beloppen meddela beslut om storleken av ifrågakommande arvoden.

övriga skolor. Arvodesförteckningen för innevarande budgetår upptager en summa av 26,000 kronor för de skolor, som beräknats skola organiseras under budgetåret. Ovan omförmälda utredning inom arméstaben har omfattat även beräkningar av behovet av medel till arvoden till ordinarie tjänstemän vid motsvarande skolor för nästa budgetår. Enligt dessa beräkningar skulle medelsbehovet uppgå till högst följande belopp, nämligen för

Kronor.

infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna... 3,800

trängofficersskolan ....................................... 2,900

pansartruppskolan ....................................... 2,000

luftvärnsskjutskolan ....................................... 4,000

Kungl. Majlis proposition nr 235.

91 Kronor.

ingenjörtruppskolan ....................................... 2,100

arméns signalskola ....................................... 10,000

arméns underhållsskola ................................. 500

tygförvaltningsskolan .................................... 3,900

intendenturförvaltningsskolan ........................ 13,800

gymnastik- och idrottsskolan ........................... 2,100

arméhundskolan .......................................... 1,800

Summa kronor 46,900

Arméförvaltningen har föreslagit, att medelsbehovet för förenämnda skolor skall uppskattas i enlighet med arméstabschefens beräkningar och sålunda upptagas till sammanlagt 46,900 kronor.

För innevarande budgetår ha för ändamålet avsetts 26,000 kronor, därvid dock icke beräknats medel för infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna, trängofficersskolan eller gymnastik- och idrottsskolan. För dessa senare skolor ha nu beräknats 8,800 kronor. För egen del anser jag mig icke kunna tillstyrka högre medelsanvisning än sammanlagt 40,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut örn beloppets fördelning å olika skolor och befattningshavare.

Från förevarande anslagspost torde emellertid även böra bestridas kostnaderna för vissa arvoden vid officersaspirantskolorna. Det har under innevarande budgetår befunnits ofrånkomligt att medgiva dylika arvoden bland annat till sådana beställningshavare, som tillhöra annan försvarsgren eller annat vapenslag än den skolan tillhör. Inom arméinspektionen har medelsbehovet för ifrågavarande ändamål uppskattats till inemot 12,000 kronor. För egen del är jag beredd tillstyrka ett belopp av 10,000 kronor. För övriga skolor skulle sålunda erfordras tillhopa (40,000 + 10,000 =) 50,000 kronor.

I förevarande sammanhang må framhållas, att arméförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår jämväl föreslagit inrättande av ett särskilt arvode å 1,200 kronor till bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår för handhavande av veterinärvården vid arméhundgården och undervisning vid arméhundskolan. I anslutning till vad i ämnet anförts av allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd får jag framhålla, att denna arvodesfråga bör upptagas till bedömande i samband med ställningstagandet till föreliggande utredning rörande det militära arvodesväsendet.

!0. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 811,000 kronor, därav 57,499 kronor för övergångsvis kvarstående landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under förevarande delpost till 827,308 kronor. Jag har därvid

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

räknat med att de övergångsvis utgående arvodena till förenämnd personal icke erfordras under budgetåret 1943/44. Beträffande övriga ändringar i förhållande till innevarande budgetår får jag hänvisa till det förslag till personalförteckning som i särskild ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Här må emellertid följande framhållas.

Arméstaben. Å förteckningen finnes för närvarande upptaget ett arvode å

5,000 kronor till en sakkunnig i pedagogiska frågor.

I skrivelse den 20 januari 1943 har arméchefen hemställt, att en tjänst som studierektor vid armén måtte inrättas och inplaceras i 9 lönegraden av löneplanen E i civila avlöningsreglementet. I anslutning härtill har arméchefen anfört bland annat följande.

En förutsättning för ett effektivt bedrivande av undervisningen i allmänbildande ämnen för fast anställt manskap vid armén vore, att de civila lärarnas verksamhet övervakades och vid behov tillrättalädes genom ambulerande verksamhet av till arméledningens förfogande stående pedagog; denna verksamhet förutsatte emellertid i sin tur, att en pedagog heltidsanställdes såsom studierektor vid armén i likhet med vad förhållandet vore vid flygvapnet.

Arméns stamskolor omfattade för närvarande cirka 6,500 elever, fördelade på 240 läsavdelningar och 49 truppförband. Vid skolorna tjänstgjorde omkring 250 civila lärare, av vilka cirka 100 vore anställda med heldagstjänstgöring.

Då samtliga civila lärare vore anställda som timlärare, måste man räkna med att ett betydande antal av dem icke komrne att kvarstå i sina befattningar under längre tid än ett läsår. Av samma skäl syntes det bli nödvändigt att tills vidare årligen anordna särskilda utbildningskurser för blivande lärare vid stamskolorna. Det krävande arbete, som komme att bliva förbundet med årligt tillsättande av ett stort antal lärare och anordnande av kurser av antytt slag, skulle givetvis komma att åvila studierektorn.

Under de närmaste åren komme studierektorn dessutom att erhålla andra betydelsefulla arbetsuppgifter. Utbildningen i klass 1 bedreves för närvarande endast försöksvis. Erfarenheterna av såväl den militära utbildningen som av undervisningen i allmänbildande ämnen komme med största sannolikhet att föranleda en omfattande överarbetning av härför gällande bestämmelser. Bestämmelser för sistnämnda undervisning vid korpral- och furirskolor måste utarbetas och efter hand, som erfarenheter av det nya systemet vunnes, eventuellt revideras. Dessa bestämmelser måste givetvis anpassas såväl efter undervisningen i klass 1 som efter studieplanerna rid försvarsväsendets läroverk.

Den omfattande verksamhet, varom här vore fråga, kunde självfallet icke åläggas den rid arméinspektionen tjänstgörande sakkunnige i pedagogiska frågor, enär dennes arvode utgjorde allenast 5,000 kronor per år. Örn emellertid den föreslagna studierektorsbefattningen inrättades, syntes denna sakkunnigbefattning kunna indragas.

Med hänsyn till undervisningens jämförelsevis elementära art syntes det överflödigt att med den föreslagna tjänsten förena kravet, att innehavaren skulle besitta högre lärdomsmeriter. Då emellertid de allra flesta lärarna vid stämskolorna ägde akademisk utbildning, syntes det nödvändigt att föreskriva, att studierektorn avlagt åtminstone någon akademisk examen. Betydelsefullare vore att den blivande tjänstinnehavaren besutte dels en genom akademiska studier eller på annat sätt förvärvad grundlig teoretisk utbildning i pedagogik, dels väl vitsordad praktisk pedagogisk erfarenhet, dels

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

genom tidigare verksamhet vunnen förtrogenhet med organisatoriska och administrativa frågor på skolväsendets område och dels slutligen de personliga egenskaper, som kunde göra honom skickad att under intim samverkan med vederbörande militära myndigheter leda den omfattande verksamhet, varom här vore fråga.

Uppställdes ovan angivna kompetenskrav, måste tjänstinnehavaren uppenbarligen placeras jämförelsevis högt på löneskalan. Man hade nämligen att räkna med att väl kvalificerade sökande vore att finna endast bland personer, som redan innehade tämligen väl avlönade befattningar. Att placera den ifrågasatta tjänsten i lägre lönegrad än rektorsbefattningen vid realskola, avlöningsgrupp I, syntes icke låta sig göra. Tjänsten borde därför inplaceras i 9 lönegraden enligt löneplanen E i civila avlöningsreglementet.

Då det vore av vikt för arméledningen att kunna pröva en persons lämplighet för tjänsten, innan fast anställning bereddes honom, syntes det lämpligt, att befattningen till en början endast tillsattes på förordnande för en tid av högst tre år.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande över framställningen anfört bland annat följande.

Vid bedömandet av förevarande fråga torde hänsyn få tagas till att här vore fråga örn en helt ny organisation, som i väsentliga avseenden hänförde sig till ett område, där någon motsvarande verksamhet icke tidigare bedrivits inom lantförsvaret.

Med hänsyn härtill ville departementet ifrågasätta, huruvida det kunde anses lämpligt att på sätt i framställningen föreslagits redan nu fastlägga de med befattningen ifråga förenade löneförmånerna och om icke en bättre utväg vore att för befattningen tills vidare bestämma visst arvode i ett för allt.

Därest så skedde, syntes böra föreskrivas, att innehavare av befattningen med avseende på övriga av tillhörigheten till viss lönegrad avhängiga förmåner skulle anses likställd med befattningshavare i viss lönegrad.

Yad beträffade storleken av ett dylikt arvode syntes, med utgångspunkt från vad i framställningen anförts, i och för sig intet vara att erinra mot att detsamma bestämdes till belopp, motsvarande vad som i lön jämte rörliga tillläggsförmåner tillkomme befattningshavare i den i framställningen föreslagna lönegraden E 9 i civila avlöningsreglementet eller alltså 33. löneklassen löneplan A. Departementet ifrågasatte emellertid, huruvida icke i avvaktan på erfarenheter örn de med befattningen förenade arbetsuppgifternas art och omfattning och därmed vunna ökade möjligheter att riktigt bedöma löneställningsfrågan, arvodet kunde bestämmas till något lägre belopp.

Mot framställningen i övrigt förelåge icke anledning till erinran från departementets sida.

Erforderliga medel syntes böra beräknas under staten för avlöningsanslaget och arvodet upptagas å förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd lia i gemensamt utlåtande anfört följande.

Därest det ansåges av behovet påkallat, att en särskild befattning såsom studierektor vid armén inrättades, finge allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd för sin del förorda, att befattningen tills vidare erhölle karaktären av arvodesbefattning. Med avseende å arvodets storlek finge lönenämnderna framhålla, att beloppet icke syntes böra överstiga den sammanlagda avlöningen till befattningshavare i slutlöneklass inom lönegraden Eo 30, d. v. s. 32 löneklassen. I fråga om andra förmåner än arvode torde böra före-

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

skrivas, att bestämmelserna i 10—15 §§ samt 20 § 1 mom. första stycket civila icke-ordinariereglementet skulle äga motsvarande tillämpning, varvid, därest arvodet bestämdes att motsvara avlöningen i 32 löneklassen, befattningshavaren i fråga torde böra anses tillhöra lönegraden Eo 30, löneklassen 32.

För egen del finner jag de skäl som av arméchefen anförts till stöd för förslaget örn inrättande av en befattning som studierektor vid armén bärande. Jag förordar därför, att nämnda befattning inrättas. Beträffande löneställningen är jag ense med arméförvaltningens civila departement och lönenämnderna, att befattningen i fråga i avvaktan på erfarenheter örn arbetsuppgifter och ändamålsenlighet bör erhålla karaktären av arvodesbefattning. Jag ansluter mig därvid till lönenämndernas förslag i ämnet, d. v. s. att arvodet bestämmes till vad som utgår i avlöning till befattningshavare i slutlöneklassen inom lönegraden Eo 30. Ifrågavarande arvode torde böra under rubriken arméstaben upptagas å förteckningen över arvoden och särskilda ersättningar. Å arvodet bör utgå fyllnad med belopp motsvarande befattningshavare i löneklassen Eo 30:32 å I-ort tillkommande rörligt tillägg och kristillägg. I och med inrättandet av befattningen som studierektor bör givetvis det nu till en sakkunnig i pedagogiska frågor utgående arvodet indragas.

Inom anslagsposten ha vad beträffar militärområdena m. m. i enlighet med vad som inledningsvis anförts vidtagits de jämkningar, som föranletts av omorganisationen av befälsförhållandena i Övre Norrland. Sagda jämkningar innebära icke någon ändring i sak av nu utgående arvoden.

Under sjukvårdsväsendet har upptagits arvode till den för krigsskolan avsedde bataljonsläkaren.

För arméns fasta undervisningsverk ha, i likhet med vad som föreslagits beträffande arvoden och särskilda ersättningar utöver lönen till ordinarie tjänstemän, upptagits allenast icke specificerade belopp; den närmare fördelningen torde framdeles få fastställas av Kungl. Majit. Under delposten ha på förslag av arméförvaltningen icke beräknats medel för arvoden till timlärare vid arméns underofficersskola; medel för ändamålet ha, såsom framgår av årets statsverksproposition, upptagits under anslaget till försvarets läroverk.

Av skäl som framgå av vad som anförts i propositionen 1943: 2 (Bil. 4, punkt 1) ha anslagsmedlen till civila lärare vid truppförbanden höjts med

195,000 kronor till 525,000 kronor.

Till arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare är i nu gällande förteckning upptaget ett belopp av 83,000 kronor, beräknat efter arvode av 100 respektive 50 kronor per befattningshavare. Sedan i samband med genomförandet av den nya försvarsorganisationen en revidering av landets indelning i hemvärnskretsar ägt rum erfordras för nästa budgetår för ändamålet tillhopa 70,000 kronor.

11. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Denna anslagspost synes böra i enlighet med av arméförvaltningen framställt förslag jämväl för nästa budgetår uppföras med förslagsvis 40,000 kronor.

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

12. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta torde förevarande anslagspost, för innevarande budgetår upptagen till 114,000 kronor, kunna för budgetåret 1943/44 i enlighet med arméförvaltningens förslag minskas till

100,000 kronor.

13. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Enligt av 1942 års försvarsutredning framlagt förslag skall med genomförandet av den nya försvarsorganisationen institutet anställning å civilanställningsstat avskaffas för arméns manskap och i stället möjlighet beredas underbefäl med den utbildning och anställningstid, som nu erfordras för anställning å sådan stat, att med kvarstående å aktiv stat under ett halvår erhålla tjänstledighet för utbildning i civilanställningssyfte. Utredningen, som grundat sina beräkningar av behovet av fast anställt manskap främst på personalbehovet under sommarhalvåret, har beträffande vinterhalvåret räknat med att tjänstledighet i civilanställningssyfte under sistnämnda halvår skall kunna beredas därtill berättigat underbefäl. Vid anmälan av propositionen 1942: 210 framhöll jag, att denna fråga syntes böra upptagas till behandling inom finansdepartementet. Jag anförde emellertid, att en förutsättning för den föreslagna anordningens genomförande under alla förhållanden vore, att manskapskadrerna uppnått den storlek och den fördelning på olika manskapsgrader, som utredningen förutsatt vid fullt genomförd organisation. Intill dess så blivit fallet, måste möjlighet till anställande av personal på civilanställningsstat alltjämt förefinnas. Med hänsyn därtill föreslog jag, att jämväl för innevarande budgetår medel skulle under en särskild anslagspost beräknas för avgånget manskaps anställning på sådan stat.

Anslagsposten har uppförts med förslagsvis 100,000 kronor.

Jag får i förevarande sammanhang erinra örn att chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 oktober 1942 givna bemyndigande tillkallat utredningsmän att inom departementet biträda med utredning rörande ordnande av civilanställning för avgående fast anställt manskap vid försvarsväsendet och vissa i samband därmed stående frågor. Beträffande direktiven för ifrågavarande utredning tillåter jag mig hänvisa till redogörelsen i årets kommittéberättelse. Vid denna utredning torde komma under övervägande jämväl förutnämnda fråga örn tjänstledighet i civilanställningssyfte.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 framhållit, att intill dess slutlig ställning tagits till frågan örn ersättande av institutet anställning å civilanställningsstat med tjänstledighet i civilanställningssyfte under anställning å aktiv stat och i varje fall intill dess manskapskadrerna uppnått den storlek och fördelning på olika manskapsgrader, som förutsatts vid fullt genomförd organisation, medel alltfort borde beräknas för avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat. I avsaknad av bestämda hållpunkter för anslagspostens beräknande borde don-

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

samma för budgetåret 1943/44 upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till förslagsvis 100,000 kronor.

För egen del finner jag lämpligt, att i avvaktan å resultatet av pågående utredning rörande civilanställningens ordnande medel beräknas för de kostnader, som för budgetåret 1943/44 kunna uppstå genom avgånget manskaps anställande å civilanställningsstat. I likhet med arméförvaltningen finner jag för ändamålet böra beräknas ett belopp av förslagsvis 100,000 kronor.

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när det gällde att bereda manskap som vunnit anställning å civilanställningsstat (respektive enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte) tjänstledighet i civilanställningssyfte. Vidare medförde beredskapen, att manskap efter utgången av löpande anställningstid antogs i anställning över stat för fortsatt tjänstgöring. Med anledning härav begärde och erhöll Kungl. Majit (propositionerna 1940L:197, 1941:155 och 1942:266) riksdagens medgivande att förnyad anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser finge under budgetåren 1940/41 -—1942/43 medgivas manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och därvid medgivits anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och därför icke kunnat utnyttja anställningen å civilanställningsstat (motsvarande).

Med riksdagens medgivande ha vidare bestämmelser utfärdats av innebörd, att anställning å civilanställningsstat må medgivas visst manskap, som under budgetåret 1942/43 avgår från anställning över stat efter en fortlöpande anställning dels på aktiv stat dels ock över stat av sammanlagt sex år i en följd.

Angivna svårigheter att bereda manskap tjänstledighet i civilanställningssyfte föreligga alltjämt vid samtliga försvarsgrenar. Jämväl under budgetåret 1943/44 torde därför extraordinära möjligheter till anställning å civilanställningsstat böra bibehållas vid sidan av den i manskapsavlöningsreglementet och dess tilläggsbestämmelser bestämda ordningen för beredande av dylik anställning. I enlighet med hittills tillämpade principer bör sålunda anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser kunna medgivas — förutom enligt i nämnda avlöningsförfattningar givna föreskrifter —- dels manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfylla fordringarna för anställning å civilanställningsstat. Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas.

Jämlikt gällande bestämmelser må endast beställningshavare, med vilken

97 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

vid utgång av löpande anställningstid under tiden från och med den 31 oktober till och med den 31 januari nästpåföljande år icke träffats avtal örn förlängd fast anställning å aktiv stat vid försvarsväsendet, erhålla anställning å civilanställningsstat. Tiden för anställning å dylik stat är bestämd till högst sex månader, räknat från och med den 1 november eller dag därefter högst till och med den 30 april nästpåföljande år. Då anställningstiden på aktiv stat vid armén normalt kommer att utlöpa den 31 mars synes härav betingad jämkning i nämnda bestämmelser böra vidtagas i avbidan på att ovanberörda fråga örn tjänstledighet i civilanställningssyfte under kvarståendet på aktiv stat blir slutgiltigt avgjord. Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga meddela erforderliga provisoriska föreskrifter i detta avseende. I den mån beställningshavare kunna beredas ledighet i civilanställningssyfte under tiden för anställning på aktiv stat bör sådan ledighet dock ifrågakomma framför anställning å civilanställningsstat under sommarhalvåret. För den, som under anställning på aktiv stat erhållit ledighet i civilanställningssyfte, bör tiden för anställning å civilanställningsstat i motsvarande mån avkortas.

14. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder erfordras för rörligt tillägg för budgetåret 1943/44 ett belopp av i runt tal 8,300,000 kronor (nu 7,786,300 kronor). Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av avlöningsstatens slutsumma böra beräknas till 8,301,532 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 att uppgå till 63,730,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn vad i det föregående yttrats rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj its beslut den 30 juni 1942 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1942/43, än även de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

527 43 7

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret 1943/44 medgivas dels manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning på civilanställningsstat;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ............................................. kronor 43,400,000

2. Avlöningar till personal å avgångstat, förslagsvis ............................................. » 175,000

3. Avlöningar till personal å disponibilitets-

stat, förslagsvis .................................... » 50,000

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis ..................... » 5,650,000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 1,350,000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis ................................................ » 820,000

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän, för-

slagsvis .................. kronor 4,050,000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsvis » 120,000

c) bataljons veterinär er vid fältveterinärkåren,

förslagsvis ............... » 15,000

99 Kungl. Majlis proposition nr 235.

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ...... kronor 27,000

e) musikelever ............ » 55,000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis » 66,000

g) tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.,

förslagsvis ............... » 53,000

8. Avlöningar till civil handräckningsperso-

nal ......................................................

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..................

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................

11. Stipendier för underlättande av officers-

rekryteringen i Boden, förslagsvis ............

12. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis ..................

13. Avgånget manskaps anställning å civil-

anställningsstat, förslagsvis ..................

14. Rörligt tillägg, förslagsvis .....................

kronor

»

»

»

»

»

»

»

2.650.000 200,160 827,308

40,000

100,000

100,000

8,301,532

Summa kronor 68,050,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4,320,000

Nettoutgift kronor 63,730,000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 63,730,000 kronor.

Armén: Industriell krigsberedskap, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår finnes för armén uppfört ett reservationsanslag å 200,000 kronor till industriell krigsberedskap. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition, för ändamålet beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor. I anförande till statsrådsprotokollet framhöll jag, att arméförvaltningen icke bland sina medelsäskanden upptagit något belopp för den industriella krigsberedskapen, enär ämbetsverket förutsatt, att medel i fortsättningen skulle utgå från anslag som komme att ställas till det av förvaltningsutredningen föreslagna industriverkets förfogande. Jag framhöll vidare, att det med hänsyn till den pågående överarbetningen av förvaltningsutredningens förslag icke vore möjligt att för det dåvarande avgöra på vad sätt mede) tili den industriella krigsberedskapen under nästa budgetår borde bestridas.

I och med tillkomsten av ett krigsmaterielverk synas förutsättningarna för

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dispositionen av de för försvarsgrenarna avsedda anslagen till industriell krigsberedskap ha delvis ändrats. Det kan ifrågasättas, huruvida icke dessa anslag, vilka nu utnyttjas av armé-, marin- och flygförvaltningarna, i fortsättningen böra åtminstone till en del disponeras av krigsmaterielverket. Jag är emellertid icke beredd att utan ytterligare utredning taga ståndpunkt härutinnan. Jag förordar, att ifrågavarande anslag liksom hittills upptages i riksstaten under de olika försvarsgrenarna och förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut rörande anslagens disposition.

I fråga örn anslagens storlek för nästa budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring av de i statsverkspropositionen beräknade beloppen.

Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Industriell krigsberedslcap för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

101 MARINEN.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag. I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 63) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till marinens aktiva personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag av 29,000,000 kronor.

Marinens avlöningsanslag upptogs i riksstaten för innevarande budgetår med ett belopp av 27,160,000 kronor. Beträffande för anslaget fastställd avlöningsstat får jag hänvisa till den särskilda liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 39.

För nästa budgetår torde medelsbehovet under anslaget böra beräknas under samma anslagsposter som för innevarande budgetår med tillägg av anslagsposterna avlöningar till personal å avgångsstat och avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

I propositionen nr 143 till årets riksdag angående krigsmaktens reservpersonal har jag anslutit mig till ett av 1942 års reservbefälssakkunniga framlagt förslag, att alla marinunderingenjörer skola tillhöra reserven till följd varav samtliga marinunderingenjörer borde avlönas från anslaget till personal i marinens reserv, vilket anslag jämväl sjntes böra belastas med stipendierna till mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens reserv. Med hänsyn härtill bör delposten b) Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgå ur avlöningsstaten.

Såsom jag anfört vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen har marinförvaltningen vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår för flottans del utgift från att viss närmare angiven planenlig utökning av fartygsbeståndet skall vara möjlig att under sagda budgetår genomföra samt för kustartilleriets del förutsatt, att organisationen skall jämlikt 1942 års försvarsbeslut kunna under samma tid utökas bland annat genom upprättande av Blekinge kustartilleriförsvar, fortsatt utbyggnad av Älvsborgs kustartilleriregemente samt överförande till kustartilleriet av ett antal under anskaffning varande 15 centimeters kanoner. För egen del ansåg jag mig kunna vid avvägningen av marinens anslagsbehov för nästa budgetår i huvudsak lägga de av marinförvaltningen framlagda beräkningarna rörande organisationens omfattning till grund.

Under åberopande av vad jag under arméns motsvarande anslag inledningsvis anfört får jag beträffande medelsbehovet under de olika anslags-(del-) posterna och personalbehovet för marinen anföra följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Amiralitetet och marinstaben. För nästa budgetår ifrågasättes ingen annan ändring i förhållande till innevarande budgetår än att beställningen som chef

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

för marinförvaltningen i och med övergången till ny organisation av ämbetsverket utgår samt att lönegradsbeteckningarna ändras i anslutning till vad tidigare anförts rörande ändrad konstruktion av löneplanen Ob.

Marindistrikten. Befattningen såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt har under innevarande budgetår liksom tidigare uppehållits av regementsofficer i reserven. Då personaltillgången numera medgiver, att befattningen tillsättes med därför avsedd beställningshavare, upptager jag för nästa budgetår i enlighet med försvarsbeslutet för chef för ifrågavarande marindistrikt en särskild beställning i lönegrad Oa 6 eller Oa 5. I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring beträffande de under denna rubrik i gällande personalförteckning upptagna befattningarna.

Flottan. Nu gällande stat utökas — bortsett från ökning som sammanhänger med omorganisation av marinförvaltningen — med följande officersbeställningar, nämligen 3 kommendörkaptener av 1. graden, därav en såsom chef för vardera av marinstabens utbildningsavdelning och för sjömansskolan, 4 kommendörkaptener av 2. graden, en såsom assistent till avdelningschef i marinstaben, två såsom stationsstabschefer vid Karlskrona och Stockholms örlogsstationer samt en såsom stabschef vid Västkustens marindistrikt, 8 kaptener, därav en tjänstgörande vid marinstabens utbildningsavdelning, samt 9 löjtnanter. Ett förslag av marinförvaltningen att upptaga ytterligare en beställning för kommendörkapten av 2. graden såsom chef för artilleridepartementet vid Stockholms örlogsvarv anser jag mig, med hänsyn till att frågan örn örlogsvarvens ställning och organisation ännu icke är avgjord, för närvarande icke kunna tillstyrka. I det föregående har jag framhållit, att det i förvaltningsjiropositionen framlagda förslaget till omorganisation av marinförvaltningen innebär inrättande av bland annat följande nya beställningar för officerare vid flottan, nämligen 1 kommendör, Ob 2, 1 kommendörkapten av 2. graden eller kapten och 1 kapten. I och med omorganisationen skulle emellertid en minskning kunna ske med 1 beställning för kommendörkapten av 1. graden. De nya beställningarna ha upptagits å personalförteckningen. Med hänsyn till ovissheten om tidpunkten för omorganisationens genomförande har någon minskning av antalet kommendörkaptener icke skett. Minskningen torde emellertid böra beaktas vid upprättande av förslag till personalförteckning för budgetåret 1944/45.

Enär det kan förutses, att vissa svårigheter komma att möta att besätta samtliga i förteckningen upptagna kaptensbeställningar bör — i likhet med vad som gäller för armén — medgivas, att ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter i stället må tillsättas. Yad nu sagts gäller jämväl kustartilleriet.

Av underofficersbeställningar lia tillkommit 8 förvaltningsunderofficerare, 34 flaggunderofficerare och 40 underofficerare av 2. graden. I fråga örn förvaltningsunderofficerare har i propositionen 1942: 210 förutsatts en prövning för varje budgetår, huruvida nya sådana beställningar skulle inrättas. I enlighet med marinförvaltningens förslag ha för nästa budgetår upptagits 8 nya dylika beställningar. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att närmare

103 Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

pröva behovet av dessa beställningar, varför föreskrift bör meddelas, att beställningarna i fråga icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat särskilt medgivande.

Då det kan antagas, att under nästa budgetår fortfarande kommer att finnas ett mindre antal flaggkorpraler, böra 50 beställningar för flaggkorpraler upptagas för nästa budgetår. I likhet med vad för innevarande budgetår finnes stadgat bör gälla, att så länge flaggkorpralsbeställningar finnas besatta ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden skola hållas vakant.

Av manskapsbeställningar i övrigt upptagas nya beställningar för 7 högbåtsmän, 134 furirer, 4 korpraler och 200 meniga.

Den under arméns motsvarande anslag anmälda framställningen från 1943 års militärmusikutredningskommitté angående viss tillfällig ökning av antalet beställningar för musikmanskap avser för marinens del 1 furirs-, 1 korpralson 2 menigbeställningar. Kommittén har anfört, att dessa beställningar borde få disponeras vid Stockholms örlogsstation från och med den 1 juli 1943, intill dess musikkår organiseras vid Göteborgs örlogsdepå, vilket enligt förs vars utredningen skulle ske under budgetåret 1944/45. Marinförvaltningen har i yttrande över framställningen förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till densamma.

För egen del har jag intet att invända mot den av militärmusikutredningskommittén sålunda för marinens del föreslagna anordningen. Det angivna personalbehovet torde kunna tillgodoses inom ramen för den av mig förordade utökningen av antalet manskapsbeställningar vid flottan.

Kustartilleriet. Beställningen såsom chef för Blekinge kustartilleriförsvar i lönegraden Ob 2 torde böra inrättas från och med nästa budgetår. Som chef för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs kustartilleriregemente, har i enlighet med försvarsbeslutet upptagits en beställning i lönegraden Ob 1. Jämväl för nästa budgetår torde ett antal flaggkorpraler på aktiv stat komma att kvarstå, varför i förteckningen upptagits samma antal som för innevarande budgetår. I förteckningen upptagas för övrigt nya beställningar för 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 6 kaptener, 6 löjtnanter, 2 förvaltningsunderofficerare, 14 flaggunderofficerare, 28 underofficerare av 2. graden, 70 furirer och 75 meniga.

I likhet med vad som föreslagits beträffande flottan torde i fråga örn kustartilleriet böra föreskrivas, att nytillkomna beställningar för förvaltningsunderofficerare icke må tillsättas utan Kungl. Majda särskilda medgivande.

Mariningenjörkåren. Försvarsutredningen föreslog i sitt betänkande, att den nuvarande uppdelningen av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga mariningenjörer och specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skulle upphöra och att ett enhetligt system för antagning och utbildning av all personal vid kåren skulle tillämpas. I anslutning härtill föreslogs bland annat, att huvuddelen av de nuvarande specialingenjörerna borde överföras till att bliva egentliga mariningenjörer med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade specialingenjörernas nuvarande lönegradsplacering, och att återstoden

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

verkstadsingenjörerna, stationsingenjörerna och en kemist — borde överflyttas å övergångsstat och efter hand avföras från kåren för att ersättas med civil personal, avlönad från sakanslag.

I försvarspropositionen anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av den numera igångsatta utredningen av frågan örn utnyttjandet inom den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal och av 1941 års militära forvaltningsutredning ansåg mig icke böra taga slutlig ståndpunkt till frågan örn mariningenjörkårens organisation. I anslutning därtill fann jag mig i propositionen 1942: 266 allenast såtillvida kunna tillstyrka en av marinförvaltningen för budgetåret 1942/43 föreslagen utökning av mariningenjörkåren med tio egentliga mariningenjörer och nio specialingenjörer att jag förordade en ökning av kåren med inalles fem beställningar, därav 1 marindirektör av

2. graden, 1 förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 2 marinmgenjorer av 2. graden. Någon ökning av antalet specialingenjörer upptogs icke för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen hänvisat till en av chefen för mariningenjörkåren hos ämbetsverket gjord framställning om utökning av gällande stat för kåren, däri nämnde chef anfört i huvudsak följande.

,,.^™ om mariningenjörkårens slutliga omfång oell organisation väntades miva ioremal for särskild utredning och kunde influeras av denna utrednings resultat ävensom av den slutliga utformningen av marinförvaltningen och orlogsvarven, vöre det ofrånkomligt, att det för budgetåret 1942/43 fastställda antaiet beställningar vore otillräckligt och under alla förhållanden behövde utökas i den man så vore möjligt med hänsyn till en god rekrytering, för att

± i 1 s„tå.n,(1 s™a ständigt ökade uppgifter. Detta syntes

tillfyllest styrkas såväl av 1941 års försvarsutrednings betänkande och av 1941 ars militära forvaltningsutredning som av föreliggande erfarenhet örn brist pä disponibla ingenjörer vid kåren för förekommande uppdrag och kommendenngar.

En viss kaderökning av kåren för budgetåret 1943/44 kunde därför med säkerhet anses berättigad, utan att resultatet av den blivande utredningen örn utnyttjande av ingenjörsteknisk personal behövde avvaktas eller föregripas. För att harvidlag dock iakttaga försiktighet ville kårchefen föreslå ökning med allenast ett mindre antal, varvid han beträffande de egentliga marmmgenjörerna utginge från de möjligheter som kunde anses föreligga med det ordinarie rekryteringssystemet. Enligt detta syntes under loppet av budgetåret 1943/44 högst åtta marinunderingenjörer hinna fullgöra sin tjänstgöring såsom marinunderingenjörer, varefter de med under senare år tillämpad dispens från ytterligare praktik som stipendiater kunde tänkas möjliga att anstallä vid kåren. Därest det för fyllande av beställningarna skulle visa sig, att aven direkt^anställning av lämpliga ingenjörer skulle erfordras, syntes det fa ankomma pa Kungl. Maj:t att undantagsvis tillämpa en dylik anordning

Eetrattande specialingenjörerna ansåge kårchefen det likaledes av försiktighetsskal lämpligt att för budgetåret 1943/44 tills vidare begränsa kravet pa utökning till vad som kunde anses oundgängligt för fyllande av det mest ra,II8aljt^e V1lket angåves till sex specialingenjörsbeställningar, av-

sedda tre för elektroingenjörer, en för miningenjör, en för radioingenjör och en för torpedingenjör. Av dessa beställningar vore de för radio- och torpedingenjör förutsedda för nästa budgetår i 1941 års försvarsutrednings betän-

105 Kungl. May.ts proposition nr 235.

kände, varemot de för elektroingenjörer och miningenjör icke där förutsetts. Kårchefen ansåge emellertid även de senare vara så oundgängliga, att deras tillsättande icke borde undanskjutas.

Marinförvaltningen har för egen del förklarat, att ämbetsverket med hänsyn till den pågående ingenjörutredningen icke velat taga ställning till det av chefen för mariningenjörkåren framlagda förslaget till utökning av mariningenjörkåren men likväl funnit det nödvändigt, att en kaderökning av den omfattning som nämnde chef föreslagit under alla förhållanden borde äga rum.

I detta sammanhang vill jag nämna, att marinchefen i skrivelse den 10 november 1942 till chefen för försvarsdepartementet anmält, att en planerad torpedkurs vid sjökrigshögskolan under innevarande utbildningsår icke kunnat anordnas på grund av att det visat sig omöjligt att tillsätta lärarbefattningen

1 ämnet torpedlära, vilket förhållande marinchefen velat bringa till min kännedom för att framhålla betydelsen även ur denna synpunkt av att en befattning för torpedingenjör bleve upptagen i nästa budgetårs stat för mariningenjörkåren.

Enligt chefens för mariningen jörkåren av marinförvaltningen sålunda tillstyrkta förslag borde de nytillkommande beställningarna fördela sig på följande sätt, nämligen 1 marindirektör av 1. graden, 1 förste mariningenjör,

2 mariningenjörer av 1. graden, 4 mariningenjörer av 2. graden, 1 specialingenjör av 1. graden, 2 specialingenjörer av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden.

Sedermera har marinchefen den 13 mars 1943 med tillstyrkande överlämnat en till honom ställd skrivelse från chefen för mariningen jörkåren, vari sistnämnde chef av anförda skäl föreslagit den ändring i den angivna fördelningen att 1 mariningenjör av 1. graden utbyttes mot 1 marindirektör av 1. graden, avsedd såsom chef för ingenjöravdelningens inom marinförvaltningen varvs- och verkstadsbyrå.

För egen del får jag framhålla följande. Inom den tidigare omnämnda ingenjörutredningen har arbetet icke fortskridit så långt, att något förslag i ämnet av innebörd att beröra mariningenjörerna kunnat avlämnas. Vid en eventuell utökning av kåren måste därför enligt min mening beaktas, att utredningsresultatet icke föregripes. Å andra sidan torde såsom myndigheterna framhållit vägande skäl tala för en utökning av kåren redan under nästkommande budgetår. Jag har kommit till den uppfattningen, att den av marinförvaltningen föreslagna ökningen bör komma till stånd men att de nyinrättade beställningarna icke böra tillsättas med ordinarie innehavare utan allenast uppehållas på förordnande tills vidare intill dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

För marinförvaltningens del räknar jag, såsom ovan vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag framhållits, med tillkomsten av 1 marindirektör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden. Dessa beställningar böra utan avvaktan å ingenjörutredningens resultat tillsättas med ordinarie innehavare. Den tidigare berörda uppflyttningen av marinöverdirektören till den nya lönegraden Cb 4 bör ske från och med budgetåret 1943/44.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Marinintendenturkåren. I försvarspropositionen har jag förklarat mig icke kunna fatta slutlig ståndpunkt till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag, innebärande en omfattande utökning av marinintendenturkåren, utan ansett att frågan örn kårens omfattning borde göras till föremål för särskild utredning. I enlighet med i propositionen 1942: 266 framlagt förslag upptogs dock för innevarande budgetår viss utökning av kåren.

Genom beslut den 10 juli 1942 har Kungl. Majit uppdragit åt de med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 tillkallade sakkunniga för biträde med utredning rörande möjligheterna att förenkla och modernisera den militära expeditionstjänsten — militära expeditionstjänstkommittén — att verkställa förenämnda utredning rörande marinintendenturkårens framtida omfattning och organisation.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår, i anslutning till ett av chefen för marinintendenturkåren framställt yrkande, föreslagit en utökning av personalen vid kåren med 8 beställningar, nämligen 1 kommendörkapten av 1. graden och 1 kommendörkapten av 2. graden, stabsintendenter vid kustartilleriförsvaren i Karlskrona och Göteborg, 3 kaptener, stabsintendent vid Hemsö kustartilleriförsvar tillika detachementsintendent vid Härnösands kustartilleridetachement, stationsintendent vid Göteborgs örlogsdepå, depåintendent vid Gustafsviks örlogsdepå eller tygintendent vid Göteborgs kustartilleriförsvar, samt 3 löjtnanter, biträdande stationsintendenter vid Stockholms örlogsstation och Göteborgs örlogsdepå samt intendent vid sjömansskolan.

Häröver har militära expeditionstjänstkommittén avgivit utlåtande den 30 oktober 1942. Kommittén anförde därvid, att kommittén ännu icke fattat slutlig ståndpunkt till den mångfald frågor, som mötte vid utförandet av det kommittén meddelade särskilda uppdraget att utreda frågan örn marinintendenturkårens omfattning och organisation. Verkställd undersökning hade givit vid handen, att även med nuvarande antal beställningar under budgetåret 1943/44 bomme att uppstå vakanser i löjtnantsgraderna, vilka ej kunde besättas med personal på aktiv stat. Vid sådant förhållande och då frågan om vakansernas fyllande på annat sätt syntes böra vila till dess kårens organisation blivit slutligen fastställd, förelåge enligt kommitténs åsikt ej skäl att för närvarande utöka antalet beställningar. På grund därav avstyrkte kommittén det av marinförvaltningen framlagda förslaget.

I skrivelse den 6 februari 1943 har militära expeditionstjänstkommittén avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid förklarat, att kommittén numera, sedan vissa undersökningar företagits, ansåge sig kunna bedöma behovet av beställningar för nästkommande budgetår. I anslutning till de synpunkter på frågan örn marinintendenturkårens organisation, som angivits i försvarspropositionen, anförde kommittén vidare följande.

Kommittén hade till en början övervägt frågan, huruvida de nuvarande marinintendenturofficerarna helt skulle kunna utbytas mot civil personal. Kommittén hade därvid funnit, att såvitt gällde flertalet befattningar såväl kravet på en för verksamheten lämplig utbildning i förvaltningstjänst och

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

bibringande av en allmän kännedom om marintjänsten i övrigt som ock behovet att kunna verkställa personalomflyttningar och ersättningar nödvändiggjorde denna personals sammanhållande i en enhetlig militär kår. Det förhållandet att intendenturtjänsten utgjorde en integrerande del av den marina tjänsten över huvud taget, skärpte kravet på att marinintendenturkåren vore nära ansluten till marinen i övrigt. Ett ersättande av kåren i sin helhet med civil personal skulle slutligen i viss mån innebära en återgång till de ogynnsamma förhållanden, vilka rådde före marinintendenturkårens tillkomst och vilka utgjorde det huvudsakliga motivet till den omorganisation, som då företagits.

Beträffande ett av chefen för Sydkustens marindistrikt samt försvarsberedningen ifrågasatt partiellt utbyte av intendenturofficerare mot civila befattningshavare hade av undersökningarna dittills framgått, att det icke syntes komma att röra sig om ett så stort antal befattningar, att hänsyn därtill behövde tagas vid beräkningen av behovet för nästkommande budgetår. Även örn den slutliga utredningen skulle komma att giva vid handen, att ett utbyte i större utsträckning av intendenturofficerare mot andra befattningshavare borde ske, syntes denna omständighet icke böra få inverka på här avsedd beräkning, enär det finge förutsättas, att vid sådant förhållande en lämpligt avvägd övergångsperiod bleve erforderlig.

Jämsides med den av kommittén i utlåtande den 30 oktober 1942 framförda synpunkten på frågan örn den inverkan, vakanserna borde tillmätas vid beräkningen av behovet av beställningar för budgetåret 1943/44, gjorde sig numera en annan synpunkt gällande, nämligen örn beställningarnas betydelse för anskaffande av erforderlig arbetskraft efter övergång till fredsfot. Även örn under budgetåret 1943/44 vakanser komme att uppstå i kaptens- och löjtnantsgraderna, vilka icke kunde fyllas med personal på aktiv stat, syntes med hänsyn till sistnämnda synpunkt samtliga erforderliga beställningar böra uppföras å staten för att efter beredskapstillståndets avveckling medel skulle finnas disponibla för beställningarnas uppehållande genom inkallande till frivillig tjänstgöring av intendenturofficerare i reserven. Kommittén ville därutinnan erinra örn att enligt kungl, brev den 27 januari 1939 kostnaderna för avlöning till frivilligt tjänstgörande reservofficerare finge, i den mån sådan tjänstgöring betingades av vakanser i kompaniofficersbeställningarna inom marinintendenturkåren, bestridas av eljest till följd av nämnda vakanser odisponerade medel å anslaget till avlöning.

På grund av vad sålunda anförts och enär utbyggnaden av försvarsorganisationen väl syntes motivera samtliga de av marinförvaltningen för budgetåret 1943/44 föreslagna nya beställningarna, ansåge sig kommittén numera kunna tillstyrka ämbetsverkets framställning örn ökning av marinintendenturkårens stat med 8 beställningar ävensom den föreslagna fördelningen av beställningarna på grader. Då emellertid flertalet med uppdraget sammanhängande utredningar för närvarande påginge och då resultatet av kommitténs undersökning rörande förenkling och modernisering av expeditionstjansten i råd den avsåge marinen — vilken undersökning ännu ej påbörjats — kunde komma att påverka behovet av beställningar, ansåge sig kommittén böra förorda, att de föreslagna nya beställningarna endast tillsattes på förordnande.

För egen del finner jag mig kunna tillstyrka viss utökning av marinintendenturkårens personal dock endast med 1 kommendörkapten av 1. graden, 1 kommendörkapten av 2. graden, 1 kapten och 1 löjtnant. Av skäl som expeditionstjänstkommittön anfört böra emellertid dessa nya beställningar tillsättas allenast på förordnande tills vidare.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För tillgodoseendet av personalbehovet för marinförvaltningen enligt dess i propositionen 1943:180 föreslagna organisation böra från och med tidpunkten för övergången till den nya organisationen tillkomma beställningar för 1 kommendörkapten av 2. graden samt 2 kaptener eller löjtnanter.

Sedan den i gällande personalförteckning under marinintendenturkåren angivne innehavaren av en kaptensbeställning, avsedd för en såsom kassör vid kameralförvaltningen inom Ostkustens marindistrikt placerad beställningshavare, numera avgått, kan den honom berörande anmärkningen utgå ur förteckningen.

Marinläkarkåren. I proposition nr 207 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag örn sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet därstädes. Såsom av nämnda proposition framgår föranleder detta förslag för nästa budgetår ingen ändring i antalet beställningar i marinläkarkåren. I överensstämmelse med försvarsbeslutet upptagas i personalförteckningen för nämnda budgetår ytterligare 2 marinläkare av 1. graden.

Uti skrivelse den 16 oktober 1942 har marinöverläkaren hemställt, att vissa marinläkarbeställningar skulle hänföras till lönegraden Ca 26. Marinchefen har i princip anslutit sig till förslaget och ansett, att frågan snarast borde bringas till en lösning, dock senast i samband med den allmänna översyn av tjänsteförteckningen i de olika avlöningsreglementena, som avsåges skola äga rum. För egen del anser jag mig i avbidan på nämnda översyn icke nu böra upptaga denna fråga till behandling.

Marinens sjukhus i Karlskrona. Såsom framgår av förenämnda proposition örn sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet därstädes kommer behov av de under denna rubrik upptagna maskinist- och eldarbefattningarna att föreligga under tiden för Karlskronalasarettets utbyggande. Befattningarna ha därför upptagits jämväl för nästa budgetår.

Marinens poliskår. I försvarspropositionen anförde jag, att frågan örn ersättande av marinens poliskår med särskilda statspolisavdelningar syntes böra göras till föremål för utredning.

Genom beslut den 3 juli 1942 anmodade Kungl. Majit 1939 års polisutredning att i samband med sitt utredningsuppdrag upptaga denna fråga till undersökning. I en den 10 mars 1943 dagtecknad promemoria har utredningens ordförande anfört, att frågan örn en omorganisation av poliskåren ännu icke varit föremål för utredningens närmare bedömande men att, oavsett hur detta spörsmål bomme att lösas, vissa ändringar syntes vara påkallade i fråga örn kompetensvillkoren. Enligt utredningens åsikt borde därför, i avvaktan å resultatet av den pågående undersökningen, övervägas, huruvida icke en vakanssättning av de ordinarie beställningarna vid poliskåren borde företagas.

Med anledning av vad sålunda förekommit förordnade Kungl. Majit genom beslut den 19 mars 1943, att lediga eller ledigblivande ordinarie beställningar vid marinens poliskår tills vidare icke finge återbesättas utan allenast uppehållas på förordnande.

För nästa budgetår ifrågasätter jag ingen ändring beträffande antalet beställningar vid poliskåren.

109 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Marinens fasta undervisningsverk. Beträffande den under denna rubrik upptagna personalen ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de å personalförteckningen upptagna ordinarie tjänstemännen beräknas för helt budgetår utgöra

22.370.000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori utgå emellertid, förutom löner enligt löneplan, vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad av omkring 370,000 kronor. Slutsumman under anslagsposten skulle sålunda utgöra (22,370,000 + 370,000 =)

22.740.000 kronor. Detta belopp lärer emellertid böra minskas med förslagsvis

440.000 kronor på grund därav, att belastningen å posten under nästa budgetår torde komma att understiga det belopp, som vid de föregående beräkningarna framkommit. Jag hänvisar till vad i motsvarande hänseende yttrats beträffande arméns avlöningsanslag. Posten bör alltså upptagas med 22,300,000 kronor (nu 21,070,000 kronor).

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns motsvarande anslag böra jämväl under marinens avlöningsanslag upptagas särskilda förslagsvis beräknade anslagsposter, avseende avlöningskostnader för personal å avgångsrespektive disponibilitetsstat. Hittills har någon överföring till nämnda stater icke ägt rum för marinens del. Då möjligheter saknas att nu bedöma i vad mån dylik överföring kommer att ske under nästa budgetår, föreslår jag, att posterna för budgetåret 1943/44 allenast markeras i avlöningsstaten med belopp av 100 kronor för vardera posten.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

För nästa budgetår bör i enlighet med marinförvaltningens förslag antalet befattningar för pensionerad personal i arvodesbefattning ökas med 2 officerare och 8 underofficerare. Av dessa avses en officer för ettvart av Gotlands och Västkustens marindistrikt, kustartilleriförsvaren, samt underofficerarna en för Norrlandskustens marindistrikt, kustartilleriförsvaret, två för Gotlands marindistrikt, kustartilleriförsvaret, och fem för Västkustens marindistrikt, därav tre för kustartilleriförsvaret.

Av skäl som i det föregående anförts beträffande ordinarie tjänstemän vid marinens sjukhus i Karlskrona bör den å personalförteckningen upptagna befattningen för en pensionerad underofficer vid sjukhuset bibehållas jämväl under nästa budgetår.

Kostnaderna för lön enligt vederbörlig löneklass för den personal, som upptagits i förslaget till personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattning för nästa budgetår, ha uppskattats till omkring 800,000 kronor (nu 740,000 kronor). Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas från pensionshuvudtiteln komma att inflyta 620,000 kronor (nu 570,000 kronor).

Ilo

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 235.

5. Avlöningar till fänrikar.

Enligt marinförvaltningens beräkningar av antalet fänrikar å flottans, kustartilleriets och marinintendenturkårens stam under budgetåret 1943/44 uppgår det erforderliga antalet löner, fördelat över hela budgetåret, till 113. Medelsbehovet under denna anslagspost kan därför för nästa budgetår beräknas till omkring 428,000 kronor (nu 300,000 kronor).

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett till

650,000 kronor förslagsvis beräknat belopp. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under denna post till 800,000 kronor. Liksom beträffande arméns allmänna avlöningsanslag avser jag härvid ej heller för nästa budgetår någon överflyttning av lönekostnader för icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslaget.

För nästa budgetår har i marinförvaltningens medelsäskande och i särskilda framställningar föreslagits vissa utökningar av antalet extra ordinarie tjänstemän vid marinen. Härom torde jag få anföra följande.

Marinstaben. Marinchefen har i skrivelse den 25 februari 1943 i samråd med marinförvaltningen hemställt, att för kontroll av undervisningen i allmänbildande ämnen vid flottans och kustartilleriets manskapsskolor finge anställas en studierektor i lönegrad MEo 23. I framställningen har anförts, att en omläggning av den allmänbildande undervisningen uti manskapsskolorna pågår och att ett riktigt lösande av dessa frågor är möjligt endast genom anlitande av civil pedagog. Även sedan kursplaner m. m. utarbetats vore det önskvärt, att marinen hade tillgång till en studierektor för kontroll av undervisningen vid manskapsskolorna. Antalet civila lärare, sysselsatta med denna undervisning, beräknades till omkring 62.

För egen del finner jag det angeläget, att denna viktiga del av marinens utbildningsverksamhet ställes under kompetent ledning och har intet att erinra mot att för ändamålet anställes en studierektor med placering i samma lönegrad som motsvarande inom flygvapnet anställde befattningshavare, d. v. s. lönegraden MEo 23.

I anslutning till vad som i propositionen 1942: 266 anförts rörande behovet av personal för skötsel av marinledningens nybyggnad och telefontjänsten där har Kungl. Majit genom beslut den 31 juli 1942 bemyndigat chefen för marinstaben att för betjäning av nämnda byggnad låta för budgetåret 1942/43 anställa två maskinister och fyra telefonvakter såsom extra tjänstemän. Marinförvaltningen har ansett, att denna personal borde beredas extra ordinarie anställning från och med nästa budgetår. Såsom jag anfört i försvarspropositionen (sid. 424), kan det emellertid ifrågasättas, huruvida icke efter utförandet av den för flygvapnets ledning planerade tillbyggnaden gemensam personal för hela byggnadskomplexet bör anställas. Henna personalfråga bör därför göras till föremål för gemensamt övervägande av marin-

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

och flygvapenmyndigheterna och sedermera underställas Kungl. Marits prövning. I avbidan därå torde den nuvarande anordningen med extra personal böra bibehållas.

I övrigt har marinförvaltningen föreslagit utökning av den extra ordinarie personalen inom marinstaben med ett kontorsbiträde och en automobilförare, varjämte ett inom staben anställt extra kontorsbiträde föreslagits skola erhålla extra ordinarie anställning. Av dessa förslag kan jag biträda förslaget örn inrättande av extra ordinarie befattning för 1 kontorsbiträde, vilket alltså upptagits å förslaget till personalförteckning.

Vid Norrlandskustens marindistrikt tillkommer 1 telefonvakt av 2. klass vid Hemsö kustartilleriförsvarsstab.

Ostkustens marindistrikt. En under rubriken intendenturförvaltningen vid Stockholms kustartilleriförsvar upptagen befattning för kontorist i lönegraden MEo 8 bör enligt marinförvaltningens förslag utbytas mot en befattning för förste kontorist i 10:e lönegraden. Härmed bör enligt min mening under nuvarande förhållanden anstå.

Vid Vaxholms kustartilleriregemente böra i enlighet med den i försvarsbeslutet förutsatta organisationen tillkomma 1 sjuksköterska i lönegrad MEo 7 och 2 eldare av 2. klass i lönegrad MEo 5.

Marinförvaltningen har föreslagit inrättande av tre extra ordinarie befattningar för meteorolog och väderleksassistenter vid marinen.

Förslaget grundar sig på en på mitt föranstaltande av chefen för marinen och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt verkställd utredning rörande den marina väderlekstjänstens organisation. Sedan emellertid numera med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 tillsatts en utredning rörande försvarets väderlekstjänst, anser jag mig icke, förrän resultatet av denna utredning föreligger, kunna taga ställning till frågan örn behovet av personal för den marina väderlekstjänsten.

Gotlands marindistrikt. För Gotlands kustartillerikår har marinförvaltningen föreslagit upptagande av en kontorist samt ytterligare en eldare av 2. klass och ett kontorsbiträde. Lönenämnderna ha i fråga örn de förstnämnda två befattningarna funnit framställningen icke innefatta tillräckligt underlag för bedömande av frågan om tjänsternas behövlighet. För egen del anser jag mig icke kunna tillstyrka framställningen i denna del men förordar inrättandet av kontorsbiträdestjänsten.

Sydkustens marindistrikt. Vid Karlskrona örlogsstation bör i enlighet med vad i samband med försvarsbeslutet förutsatts tillkomma ytterligare en biträdande husmoder i lönegrad MEo 4 avsedd för kasern Ankarstierna med matinrättning.

Sjömansskolan avses skola örn möjligt träda i verksamhet den 1 oktober 1943. I personalförteckningen har jag därför upptagit vissa av de befattningar, vilka i samband med försvarsbeslutet förutsatts skola finnas vid skolan. Då exakta behovet av denna personal ej nu kan bedömas, bör emellertid i särskild anmärkning till personalförteckningen anges, att befattningarna icke få tillsättas vrian att Kungl. Maj:ts tillstånd därtill inhämtats.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Vid sjukvårdsförvaltningen bör tillkomma en förrådsman i lönegrad MEo 5.

Den för marinens sjukhus i Karlskrona i personalförteckningen för ickeordinarie personal m. fl. upptagna betjäningspersonalen avlönas numera — med undantag av sjukhusvakterna — enligt den i kungörelsen den 19 juni 1942 med avlöningsbestämmelser för vård- och ekonomipersonal vid försvarsväsendet (SFS nr 638) intagna löneplanen MV och har därmed erhållit extra ordinarieanställning. Ifrågavarande personal, vilken av skäl som i det föregående anförts bör bibehållas även under nästa budgetår, bör därför redovisas under förevarande delpost. Genom kungörelsen har arbetstiden för sjukvårdsbiträdena något minskats, varför antalet dylika biträden bör ökas med två. I överensstämmelse med en i kungörelsen intagen tjänsteförteckning bör viss ändring företagas i beteckningarna för här ifrågavarande personal.

Marinförvaltningen har hemställt, att vid Karlskrona kustartilleriregemente finge anställas en husmoder av 1. klass och en biträdande husmoder, avsedda för Oscarsvärn, vars kök komme att helt moderniseras. Ifrågavarande matinrättning torde emellertid, då behovet av extra ordinarie personal därstädes knappast ännu kan tillförlitligt prövas, tills vidare liksom tidigare kunna skötas av militär personal.

Vidare har marinförvaltningen föreslagit uppflyttning av ett kanslibiträde vid vardera av marindistriktsstaben och Karlskrona kustartilleriregemente till förste kontorist samt av ett kontorsbiträde vid sjukvårdsförvaltningen till kontorist. Lönenämnderna ha funnit sig på det sätt kunna biträda förslaget rörande kanslibiträdestjänsten vid Karlskrona kustartilleriregemente, att nämnderna föreslagit utbytande av denna tjänst mot en kontoristbefattning i MEo 8. De föreslagna uppflyttningarna i övrigt ha nämnderna avstyrkt. För egen del finner jag mig ej kunna för närvarande tillstyrka bifall till vad marinförvaltningen i förevarande hänseende föreslagit.

Västkustens marindistrikt. Vid marindistriktsstaben bör i enlighet med av 1941 års försvarsutredning och marinförvaltningen framlagt förslag tillkomma ett skrivbiträde och ett kanslibiträde. I samband härmed bör emellertid den nuvarande befattningen för ett kontorsbiträde indragas.

Marinförvaltningen har föreslagit, att vid kameralkontoret måtte inrättas en befattning för kassör i lönegrad MEo 15. Då enligt försvarsbeslutet vid fullständig organisation en kassörsbefattning skall vara inrättad vid kameralkontoret, tillstyrker jag, att en dylik befattning nu upptages. Jag anser emellertid i likhet med försvarsväsendets lönenämnd och allmänna lönenämnden, som yttrat sig i ärendet, att befattningen i avvaktan på erfarenhet beträffande göromålens omfattning tills vidare icke bör upptagas högre än i 11 lönegraden.

Inom Göteborgs kustartilleriförsvar kommer vid kustartilleriförsvarsstaben från och med nästkommande budgetår automattelefonväxel att införas. Fördenskull böra tillkomma befattningar för 2 telefonvakter av 1. klass och 2 av 2. klass.

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Uppsättningen av Älvsborgs kustartilleriregemente beräknas vara i det närmaste genomförd vid ingången av nästa budgetår. På grund därav har i förslaget till personalförteckning upptagits flertalet av de befattningar vid regementet, som beräknats erforderliga vid genomförd organisation.

För grundlön och avlöningsförhöjningar m. m. till den extra ordinarie personal, som upptagits i förslaget till personalförteckning för icke-ordinarie personal m. fl. för nästa budgetår, beräknar jag ett belopp av 750,000 kronor.

Därutöver torde under förevarande delpost böra liksom för innevarande budgetår beräknas ett belopp av högst 50,000 kronor för tillfälligt anställande av extra tjänstemän. Medelsbehovet under delposten skulle härigenom uppgå till (750,000 + 50,000=) 800,000 kronor (nu 650,000 kronor).

b) Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

I enlighet med vad som i försvarsbeslutet förutsatts böra för nästa budgetår tillkomma 4 beställningar som marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren.

Yad beträffar marinläkarstipendiaterna har försvarsutredningen föreslagit, att med hänsyn till en förutsatt utökning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga läkare, varigenom de läkarbefattningar, som tidigare besatts med marinläkarstipendiater på och över stat, hädanefter kunde besättas med värnpliktiga läkare, stipendiatinstitutionen borde efter en övergångsperiod avskaffas. Denna period förutsattes, vad beträffar stipendiaterna på stat, böra omfatta längre tid än fem år, under det att avvecklingen av stipendiaterna över stat borde vara genomförd till budgetåret 1944/45. I enlighet därmed har försvarsutredningen upptagit antalet marinläkarstipendiater över stat, som för innevarande budgetår i enlighet med meddelade föreskrifter skolat utgöra 14, till 7 för budgetåret 1943/44. Försvarsutredningen, som förutsåg, att under uppsättningsperioden en viss ej obetydlig brist skulle komma att uppstå i antalet tjänstgöringsmånader, har för täckande av denna brist avsett ett belopp av avlöningsanslaget för inkallande av marinläkare i reserven till frivillig tjänstgöring.

Uti skrivelse den 13 oktober 1942 har marinöverläkaren anfört, att det icke vore möjligt att täcka det föreliggande behovet av tjänstgöringsmånader för marinläkare, därest den av försvarsutredningen föreslagna avvecklingen av marinläkarstipendiater över stat komme till stånd, och i anledning därav hemställt, att antalet dylika stipendiater måtte jämväl i fortsättningen tills vidare bestämmas till högst 14.

Chefen för marinen och marinförvaltningen lia tillstyrkt framställningen.

Med hänsyn till de numera konstaterade svårigheterna att på annat sätt täcka den brist i antalet tjänstgöringsmånader för marinläkare, som redan försvarsutredningen förutsåg skulle bli en följd av dess förslag, finner jag mig såtillvida kunna tillstyrka framställningen, att jag förordar, att marinöverläkaren bemyndigas att, utan hinder av försvarsbeslutet i denna del, intill nästa budgetårs utgång med hittills gällande anställningstid av två år

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 4» 8

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

antaga marinläkarstipendiater över stat; dock att antalet dylika stipendiater icke må överstiga 14. Härav för nästa budgetår föranledda kostnader har jag inräknat i medelsbehovet under förevarande delpost, vilket jag uppskattar till 165,000 kronor (nu 145,000 kronor).

c) Betjäningspersonal m. fl.

Under denna delpost har för innevarande budgetår upptagits viss betjäningspersonal vid Sydkustens marindistrikt, nämligen tre eldare vid marindistriktschefens ämbetsbyggnad och vid värmeledningen i kustartilleriregementets stadskasem samt en kokerska å Kungsholmen ävensom personal för marinens sjukhus i Karlskrona. Sistnämnda personal — med undantag av sjukhusvakterna — har såsom framgår av det föregående överförts till extra ordinarie personal.

Marinförvaltningen har föreslagit, att de tre eldarna i likhet med övrig genom kollektivavtal eller på liknande sätt anställd eldarpersonal skola avlönas från bränsleanslaget samt att det nu utgående arvodet till kokerskan — 780 kronor förutom fri bostad — borde höjas med 120 kronor. Jag har intet att erinra mot att de på eldarna belöpande avlöningskostnadema bestridas från bränsleanslaget, som dock icke torde behöva av denna anledning uppräknas. Däremot finner jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka någon höjning av arvodet till kokerskan å Kungsholmen.

Medelsbehovet under denna delpost beräknar jag till 20,000 kronor (nu

65,000 kronor).

d) Musikelever.

För innevarande budgetår har under denna anslagspost upptagits ett belopp av 12,600 kronor, varav 7,200 kronor avsetts för flottan och 5,400 kronor för kustartilleriet. Då för nästkommande budgetår någon ändring härutinnan icke förutsättes, bör anslagsposten upptagas med enahanda belopp.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen upptages förevarande post för nästkommande budgetår oförändrad med 12,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (800,000 -f 165,000 + 20,000 -f 12,600 + 12,000 =) 1,009,600 kronor.

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön tili ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med tillhopa 151,041 kronor.

Beträffande denna anslagspost får jag hänvisa till vad jag ovan under motsvarande post för armén anfört angående reglering av arvodesväsendet.

För nästkommande budgetår beräknar jag medelsbehovet för marinen för

115 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ifrågavarande arvoden och ersättningar till 188,897 kronor i enlighet med särskild förteckning, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår får jag framhålla följande.

Vid Ostkustens marindistrikt bör tillkomma ett arvode med 600 kronor till en tillsynsman vid minförråd.

Vid kustartilleriet tillkomma vissa nya arvoden i enlighet med den i försvarsbeslutet beräknade organisationen. Å andra sidan kunna vissa hittills utgående arvoden till uppbördsmännen vid matinrättningar inom Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar utgå ur förteckningen. Det till en expeditionsvakt (underofficer) vid kustartilleriinspektionen utgående arvodet bör tills vidare kvarstå i avvaktan å lösning av frågan örn behovet av vaktpersonal i den nya marinbyggnaden.

Marinförvaltningen har i samband härmed anfört, att det nuvarande arvodet till en tillsynsman över Älvsborgsön borde utgå och i stället upptagas under delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Då i samband med försvarsbeslutet förutsatts, att denna tillsyn borde utövas av annan än ordinarie befattningshavare, biträder jag marinförvaltningens förslag.

De till lärare vid mannens fasta undervisningsverk utgående arvodena äro för närvarande upptagna med för sjökrigshögskolan 27,500 kronor, för sjökrigsskolan 75,000 kronor och för marinens underofficersskolor 13,200 kronor. Med hänsyn till de för nästa budgetår avsedda kaderökningarna samt de utökade kurserna böra dessa belopp för nästkommande budgetår upptagas med något förhöjda belopp. Jag har fördenskull i enlighet med marinförvaltningens förslag, mot vilket jag icke funnit något att erinra, för sjökrigshögskolan upptagit 32,850 kronor, för sjökrigsskolan 88,776 kronor och för marinens underofficersskolor 26,100 kronor.

Under rubriken särskilda utbildningskurser m. m. upptager jag ytterligare ett arvode å 100 kronor till en lärare i skärmbildsteknik, varigenom kostnaderna för dessa arvoden uppgå till 3,400 kronor.

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 380,000 kronor. För nästkommande budgetår beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslagspost till 523,592 kronor i enlighet med det förslag till förteckning över arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, som i särskild ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. I fråga örn de ändringar i förhållande till innevarande budgetår som detta förslag innebär får jag anföra följande.

T skrivelse den 19 oktober 1942 har chefen för marinen gjort framställning örn ändring av kustsignalstationernas organisation, syftande till att de förmän och övrig personal från lotsverket som nu anlitas för kustsignalväsendet skulle ersättas med militär personal. Dessa organisationsförändringar inom

116 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 235.

hittillsvarande kustsignalväsendet föranleda upptagande av särskilda arvoden till uppbördsman vid marinens kustbevakning.

Kustsignalväsendet handhaves, då det icke är rustat, av lotsverket. Till lotskapten^-, lotslöjtnanter och uppbördsmän utgå härvid, enligt kungörelsen den 18 december 1925 (nr 503) angående avlöningsförmåner åt personal vid lots- och fyrstaten under tjänstgöring vid marinen m. m., arvoden med sammanlagt omkring 10,700 kronor per år. Vid undergående av utbildning för tjänstgöring vid kustsignalväsendet åtnjuter lots- och fyrstatens personal dagavlöning, gottgörelse för mistad lotslott m. m. enligt samma kungörelse, vilka ersättningar under fredstid genomsnittligt uppgå till ungefär 6,000 kronor för år. Berörda två kostnadsbelopp gäldas av marinens medel, anslaget till flottans övningar. Vissa andra kostnader såsom utgifter för inspektionsresor och dylikt bestridas av lotsverket.

Då kustsignalväsendet, såsom för närvarande, är rustat, står det under marindistriktschefernas ledning. Personal ur lots- och fyrstaten tjänstgör såsom förmän vid kustsignalstationer, som jämväl i övrigt delvis bemannas av dylik personal. Ersättning härför utgår enligt förenämnda kungörelse. De kostnader, som under tid då kustsignalväsendet är rustat uppkomma på grund av kungörelsens bestämmelser, gäldas även av marinens medel och påföras därvid vederbörligt anslag på förskottsstat.

Marinchefens förslag innebär i huvudsak följande. De marina myndigheterna borde övertaga skötseln av kustsignalväsendet även då det icke är rustat och kustsignalstationerna borde vid rustning bemannas helt av militär personal. Kustsignalväsendet borde i samband därmed sammanföras med vissa nya organ för utförande av sjöfartskontroll m. m. till en organisation, marinens kustbevakning. Under tid, då marinens kustbevakning är rustad, avsåges värnpliktiga som regel skola tjänstgöra såsom befäl och manskap å till kustbevakningen hörande stationer. Särskilda anslag syntes därför ej erfordras för utbildning och tjänstgöring. Någon ökning av den aktiva personalen vore för närvarande icke avsedd. Under tid, då marinens kustbevakning icke är rustad eller rustad endast för övning, skulle den direkta vården av kustbevakningsstationerna motsvarande de förutvarande kustsignalstationema, utökade med ett par nya stationer, samt ett 50-tal nytillkomna sjöfartskontrollstationer, militärledsstationer m. m., ombesörjas av uppbördsmän. Dessa, som borde anställas genom kontrakt av vederbörande marindistriktschefer, skulle i årligt arvode erhålla högst 200 kronor efter marindistriktschefens närmare bestämmande. För de olika marindistrikten beräknades arvoden till uppbördsmän vid marinens kustbevakning uppgå till, inom Norrlandskustens marindistrikt 6,600 kronor, inom Ostkustens marindistrikt

5,000 kronor, inom Gotlands marindistrikt 2,300 kronor, inom Sydkustens marindistrikt 6,000 kronor, inom Öresunds marindistrikt 2,300 kronor samt inom Västkustens marindistrikt 5,000 kronor.

Marinchefens förslag till omorganisation av kustsignalväsendet synes mig ändamålsenligt, varför jag funnit mig kunna i huvudsak tillstyrka detsamma. De för den åsyftade omorganisationens genomförande erforderliga åtgärderna torde ankomma på Kungl. Majit. Kostnaderna för arvoden till de uppbördsmän, vilka avses att under tid, då kustbevakningen icke är rustad eller rustad allenast för övning, ombesörja den direkta vården av kustbevakningsstatio-

117 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

nema, ha synts mig böra belasta avlöningsanslaget och ha därför upptagits i detta sammanhang och redovisats under de olika marindistrikten. Den närmare fördelningen av dessa arvoden torde böra ankomma på vederbörande marindistriktschefer. Såsom av den föregående redogörelsen framgår medför den nya organisationen en minskning av belastningen på anslaget till flottans övningar. Denna minskning torde emellertid icke vara av den storleksordning att den bör föranleda omräkning av anslaget i fråga.

Det är min avsikt att, sedan riksdagen tagit ställning till frågan örn förevarande arvoden, underställa det framlagda omorganisationsförslaget Kungl. Maj:ts närmare prövning.

Uti skrivelse den 12 januari 1943 har marinförvaltningen gjort framställning om upptagande å förteckningen av särskilda arvoden för juridiskt biträde vid vardera Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.

Jämlikt vederbörliga reglementsföreskrifter skall auditör vid kustartilleriregemente tillika vara kronans ombud. I sådan egenskap har auditören att handhava indrivnings- och lagsökningsärenden m. m. för kronans räkning.

I sin förenämnda skrivelse har marinförvaltningen erinrat, att Kungl. Majit genom beslut den 24 juli 1942 avslagit en av auditören vid Karlskrona kustartilleriregemente gjord framställning om särskild gottgörelse för de göromål han haft att bestrida i egenskap av kronans ombud. Sedan nämnde auditör och auditören vid Vaxholms kustartilleriregemente hos riksdagens militieombudsman anhängiggjort ärende örn ändring i förenämnda reglementsföreskrift samt militieombudsmannen däröver inhämtat marinchefens yttrande, hade nämnde chef anmodat marinförvaltningen att vidtaga åtgärder för att befria auditörema vid kustartilleriregementena från skyldighet att vara kronans ombud vid regementena samt att överflytta de åligganden som ankomma på kronoombuden vid dessa regementen till juridiska biträden med särskilda arvoden. Marinförvaltningen har nu gjort därav föranledd framställning och därvid tillika hemställt, bland annat, att i arvodesförteckningen måtte för nästa budgetår upptagas arvoden å respektive 1,200 kronor och 1,800 kronor till juridiska biträden vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden, som — utan att taga ställning till frågan örn behovet av särskilda juridiska biträden vid nämnda förband — dock ansett, att arvodena, örn sådana infördes, icke borde vid någotdera regementet sättas till högre belopp än 1,200 kronor. Statskontoret har ansett, att auditörerna vid förbanden i fråga alltjämt borde utan särskild gottgörelse tjänstgöra såsom kronans ombudsmän vid regementena.

För egen del finner jag mig icke böra motsätta mig att auditörerna i fråga befrias från uppgiften att tjänstgöra såsom kronans ombud. Vid det förhållandet att inom de marindistrikt, örn vilka här är fråga, finnas anställda särskilda juridiska biträden, anser jag det emellertid böra övervägas, örn icke nämnda uppgifter böra utföras av Sydkustens marindistrikts respektive Stockholms kustartilleriförsvars juridiska biträden. Närmare utredning här-

118 Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

om bör föregå ett ställningstagande i den föreliggande frågan. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta i ärendet, varvid under nästa budgetår eventuellt uppkommande utgifter torde få temporärt bestridas från fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

Marinstaben. Under denna rubrik upptagna arvoden kunna numera utgå ur förteckningen, sedan inflyttning i den nya ämbetsbyggnaden skett.

Norrlandskustens marindistrikt. Ett arvode å 3,000 kronor synes böra i enlighet med marinförvaltningens förslag upptagas till en läkare vid Härnösands kustartilleridetachement.

Ostkustens marindistrikt. Ett arvode å 240 kronor till tillsynsman vid vissa radioanläggningar bör, sedan viss ändring vidtagits beträffande dessa anläggningars förvaltning, i stället avses för tillsynsman vid radiofyranläggning inom marindistriktet. Arvodessumman för vaktkarlar inom Stockholms kustartilleriförsvar synes böra på grund av personalökning höjas med 3,000 kronor. I övrigt har jag, av skäl som marinförvaltningen närmare angivit i särskild skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för budgetåret 1943/44, såväl för detta marindistrikt som för Sydkustens marindistrikt för nästa budgetår räknat med förhöjda belopp för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m., tillhörande vederbörande kustartilleriförsvar.

Beträffande Sydkustens marindistrikt i övrigt bör för uppbördsmannen vid matinrättningen vid marinens sjukhus i Karlskrona uppföras ett arvode å 240 kronor. Ur förteckningen utgår till följd av ändrad förvaltning av anläggningen i fråga arvodet till tillsynsman vid viss radioanläggning.

För Öresunds marindistrikt bör upptagas, förutom förenämnda arvoden till uppbördsmän vid marinens kustbevakning, ett arvode å 300 kronor till juridiskt biträde, tillika kronans ombud vid marindistriktet.

Västkustens marindistrikt. I anslutning till vad jag anfört under delposten Arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän har jag här beräknat ett särskilt arvode å 1,200 kronor till tillsynsman å Älvsborgsön. Härjämte har upptagits ett arvode å 1,500 kronor till viss annan tillsynsman, till vilken arvode hittills bestritts av det belopp, som avsetts för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande kustartilleriförsvaret. Sistnämnda belopp har i samband härmed minskats till 6,600 kronor.

Marinläkarkåren. Beträffande de under denna rubrik angivna ögonläkarna har marinförvaltningen i anledning av gjord framställning örn förbättrade löneförmåner för dessa befattningshavare anmält sin avsikt att närmare utreda frågan om inplacering i lönegrad av ögonläkarna vid marinen samt föreslagit att, i avvaktan å denna utredning, arvodena till här ifrågavarande läkarpersonal måtte höjas till 6,000 respektive 7,000 kronor. Då arvodena till dessa läkare hösten 1941 höjdes med hänsyn till deras ökade arbetsuppgifter kan jag icke nu tillstyrka någon ytterligare förhöjning av de i gällande stat uppförda arvodena.

Marinens fasta undervisningsverk. Av samma skäl, som föranlett höjning av beloppen för arvoden till militära lärare vid sjökrigshögsskolan och

119 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sjökrigsskolan, har jag ansett mig böra räkna med ökat medelsbehov jämväl för civila lärare vid dessa skolor. I enlighet med marinförvaltningens härutinnan avgivna förslag har jag upptagit arvoden till sistnämnda lärarpersonal med tillhopa 14,700 kronor respektive 54,200 kronor.

För marinens underofficersskolor samt för särskilda kurser m. m. torde med hänsyn främst till ökat antal parallellavdelningar böra räknas med en ökning av medelsbehovet för timlärare m. m. med omkring 37,000 kronor. Jag har därvid räknat med att studierektorn vid kustartilleriets underofficersskola jämväl under nästa budgetår skall komma i åtnjutande av den förhöjning av honom tillkommande arvode med 200 kronor, som genom Kungl. Maj :ts beslut den 7 augusti 1942 tillerkänts honom för innevarande budgetår såsom ersättning för ökning i honom åliggande arbete till följd av ökat antal elever i skolan.

Marinens rekrytskolor. För sjömans skolan (flottans rekrytskolor) ha i enlighet med marinförvaltningens förslag arvodena till civila lärare upptagits till 83,300 kronor. I fråga örn kustartilleriets rekrytskolor får jag erinra örn, vad jag i propositionen nr 2 till årets riksdag (Bil. 4, punkten 1) anfört i fråga örn ytterligare medelsbehov för civila lärare. Det där avgivna medelsbehovet för anlitande av civila lärare kommer att förefinnas jämväl under nästa budgetår. Utöver det för innevarande budgetår upptagna beloppet

40.000 kronor beräknar jag därför ytterligare 78,000 kronor, eller tillhopa

118.000 kronor, erforderliga för detta ändamål under nästa budgetår.

9. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 750,000 kronor. Med hänsyn till den icke obetydliga persionalökning som föreslagits, synes ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår böra i överensstämmelse med förslag av marinförvaltningen ökas till förslagsvis 800,000 kronor.

10. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 80,000 kronor. Någon ändring i detta belopp förutsättes icke for nästkommande budgetår.

II. Rörligt tillägg.

För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3,326,359 kronor. Med hänsyn till föreslagna personalökningar bör detta belopp för nästkommande budgetår ökas med förslagsvis 160,000 kronor. För ifrågavarande ändamål beräknar jag sålunda erforderligt ett belopp av 3,490,000 kronor, vilket belopp för avjämnande av avlöningsstatens slutsumma bör minskas till förslagsvis 3,489,711 kronor.

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

att uppgå till 29,000,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1,840,000 kronor.

Lnder åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn vad i det föregående yttrats rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

V t gifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ................................................ kronor 22,300,000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ................................................ » xoo

3. Avlöningar till personal å disponibilitets-

stat, förslagsvis .................................... » jqq

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis ..................... >, 800,000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 428,000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis: a) extra ordinarie och extra

tjänstemän, förslagsvis... kronor 800,000

b) viss icke-ordinarie per-

sonal vid marinläkarkåren, förslagsvis ...... » 165,000

c) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis.................. » 20,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

d) musikelever ............... kronor 12,600

e) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis ..................... » 12,000 kronor

7. Arvoden oell övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ............... »

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit ........................ »

9. Sjötillägg m. m., förslagvis ..................... »

10. Avgånget manskaps anställning å eivilan-

ställningsstat, förslagsvis ..................... »

11. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

1,009,600

188,897

523,592

800,000

80,000

3,489,711

Summa kronor 29,620,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ »_620,000

Nettoutgift kronor 29,000,000;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 29,000,000 kronor.

Marinen: Industriens krigsorganisation, reservationsanslag. I statsverkspropositionen (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 100) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till Marinen: Industriens krigsorganisation för budgetåret 1943/44 beräkna ett reservationsanslag av 20,000 kronor. Anslaget är nu uppfört med 100,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i statsverkspropositionen samt i det föregående vid anmälan av arméns motsvarande anslag anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Industriens krigsorganisation för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

122 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

FLYGVAPNET.

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. ii., förslagsanslag. I statsverks propositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 105) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag av 18,500,000 kronor.

Flygvapnets avlöningsanslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 16,000,000 kronor. Avlöningsstat för anslaget har fastställts den 30 juni 1942 (se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 58). Samma dag ha fastställts personalförteckningar över den från anslaget avlönade personalen.

Anslaget torde för budgetåret 1943/44 böra beräknas under samma anslags- (del-) poster som för innevarande budgetår med tillägg av två anslagsposter för avlöningar till personal å avgångsstat respektive disponibilitetsstat.

I fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkningarna av medelsbehovet för nästa budgetår må följande framhållas.

Enligt i propositionen 1942: 210 angivna riktlinjer skall under budgetåret 1943/44 uppsättandet av Bråvalla och Upplands flygflottiljer samt en ny central flygverkstad påbörjas, en teknisk skola tillkomma, flygkadettskolan organiseras, organisationen av andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben fullt genomföras, organisationen av tredje eskaderstaben påbörjas samt musikkårer inrättas vid Södermanlands, Kalmar och Bråvalla flygflottiljer.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nämnda budgetår framhållit, att ämbetsverket ansåge sig böra för budgetåret 1943/44 föreslå ändringar i flygvapnets personaluppsättning i stort sett i anslutning till angivna utökning av flygvapenorganisationen. I enlighet med direktiv från chefen för flygvapnet hade emellertid flygförvaltningen vid beräkningen av personalbehovet förutsatt, dels att Södra och Norra flygbasområdesstaberna i begränsad omfattning skulle organiseras redan under nästa budgetår mot planenligt under budgetåren 1944/45—1946/47, dels ock att inrättandet av musikkår vid Bråvalla flygflottilj skulle uppskjutas till budgetåret 1944/45 med hänsyn till att nämnda flottilj endast i begränsad utsträckning komme att vara organiserad under nästa budgetår och det vore tveksamt huruvida några lokaler kunde disponeras för flottiljens musikkår.

De anslagsberäkningar jag i det följande framlägger liksom de förslag till personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, äro uppgjorda från utgångspunkten, att flygvapnets organisation skall under budgetåret 1943/44 utbyggas i den av flygförvaltningen angivna omfattningen. Härjämte har hänsyn tagits till de förändringar som sammanhänga med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets förvaltning.

Jag får i detta sammanhang erinra örn att i propositionen 1942: 210 fram-

123 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hållits, att flygvapnets personal i vissa avseenden icke kunde utökas i den takt, som vore påkallad av uppsättningen av nya förband, och att 1941 års försvarsutredning angivit vissa åtgärder för att fylla den personalbrist som under uppsättningsperioden 1942/47 och närmast därefter komme att förefinnas inom flygvapnet. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår anfört, att de av försvarsutredningen angivna sätten för att åstadkomma en utökning av flygvapnets personalorganisation — frivillig övergång av officerare och underofficerare från armén och marinen samt bibehållande av kontraktsanställd civil personal såsom ersättare för underofficerare i vissa befattningar samt ersättare för äldre underbefäl i tekniska befattningar — även under budgetåret 1943/44 måste tillgripas. I anslutning härtill har ämbetsverket framhållit, att de föreslagna ökningarna av officers- och underofficerspersonalen samt den civilmilitära personalen icke motsvarade behovet för flygvapenorganisationen budgetåret 1943/44. Detta behov vore avsevärt större än flygförvaltningens förslag till utökning av personalen utvisade. De föreslagna personalökningarna vore uteslutande grundade på föreliggande möjligheter att kunna befordra eller nyanställa personal.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under de olika anslags- (del-) posterna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Chefen för flygvapnet. Beställningen som chef för flygvapnet kommer efter omkonstruktionen av löneplanen Ob att vara hänförd till lönegraden Ob 6.

Flygstaben. För flygstabens del ifrågasättes icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår.

Personal vid flygvapnet, A förslaget till personalförteckning har i stort sett upptagits den personal, som för budgetåret 1943/44 angivits i den preliminära plan för personalökningen under femårsperioden, vilken i anslutning till framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades till riksdagens vederbörande utskott. Körande ändringarna må endast följande anmärkas.

Vad angår officerarna har antalet överstar upptagits till 3, eller samma antal som för innevarande budgetår. Detta innebär emellertid, då beställning, motsvarande en av de nuvarande överstebeställningarna, överflyttats till flygförvaltningens personalförteckning, att antalet överstar planenligt utökats med en, avsedd som souschef vid flygstaben. Ytterligare en majorsbeställning har upptagits för att övergångsvis medgiva besättandet av befattning som chef för visst flygbasområde med regementsofficer. Av de nytillkommande beställningarna för officerare i intendenturbefattning är en regementsofficersbeställning avsedd för flygförvaltningens intendenturavdelning samt en kaptensbeställning avsedd för vardera Hallands flygflottilj och Blekinge flygflottilj. Sistnämnda flottiljer äro visserligen avsedda att uppsättas först från och med budgetåret 1944/45. Det bär dock befunnits lämpligt att i förväg tillsätta dessa beställningar för att innehavarna skola kunna i tid erhålla erforderlig utbildning och för att de skola kunna förbereda flottiljernas uppsättning.

Med hänsyn till omorganisationen av flygförvaltningen erfordras följande

124 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

förändringar. Beställningen som souschef i flygförvaltningen kan från och med tidpunkten för övergången till den nya organisationen utgå ur personalförteckningen för personalen vid flygvapnet. Redan från och med ingången av budgetåret 1943/44 böra de förändringar som sammanhänga med omorganisationen av förvaltningens materielavdelning vidtagas. Av vad jag tidigare anfört vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag framgår, att i sådant hänseende 1 överstebeställning, avsedd för chefen för materielavdelningen, samt 1 överstelöjtnantsbeställning böra utgå — motsvarande beställningar ha uppförts å personalförteckningen för flygförvaltningen — varjämte 2 majorsbeställningar böra utbytas mot 2 beställningar i lönegraden Oa 5, vilka senare jämväl uppförts å personalförteckningen för flygförvaltningen. Slutligen bör från och med tidpunkten för omorganisationen av flygförvaltningen 1 beställning för överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning tillkomma.

Antalet underofficerare har upptagits i överensstämmelse med nämnda plan med den ändring som föranledes av 1942 års riksdags beslut rörande flottiljkassörerna.

Beträffande manskapet har av rekryterings- och utbildningsskäl antalet korpraler samt vicekorpraler och meniga upptagits något högre än som för nästa budgetår förutsatts i förenämnda plan. Bland sistnämnda beställningshavare har inräknats visst antal meniga, som jämlikt beslut av Kungl. Majit den 31 juli 1942 må anställas över stat vid flygvapnet.

Musikpersonalen har i förhållande till planen minskats med de beställningar som avsetts för musikkåren vid Bråvalla flygflottilj men i övrigt upptagits i överensstämmelse med beslut av 1942 års riksdag angående musikkårernas storlek, dock att — såsom under arméns motsvarande anslag anförts — en tillfällig utökning av antalet beställningar för musikmanskap beräknats med 4 musikfurirs-, 4 musikkorprals- och 8 musikvolontärsbeställningar.

Civilmilitär personal. Yad angår flygingenjörerna har flygförvaltningen för budgetåret 1943/44 föreslagit en utökning i förhållande till innevarande budgetår med beställningar för 1 flygöverdirektör, Cb 2, 1 verkstadsdirektör, Cb 2, 1 flygdirektör av 1. graden samt 8 flygingenjörer, därav 1 av 1. graden, 2 av 2. graden och 5 av 3. graden. Personalen avses bland annat för Bråvalla och Upplands flygflottiljer, andra eskaderstaben, flygvapnets tekniska skola och den nya flygverkstaden. Samtliga dessa beställningar utom den för verkstadsdirektören lia i förenämnda plan förutsatts skola tillkomma under budgetåret 1943/44. Flygförvaltningen har i anslutning härtill framhållit, att enligt 1941 års förvaltningsutrednings förslag vid fullt uppsatt flygvapen skulle tillkomma 8 ingenjörsbeställningar utöver dem, varmed 1941 åra försvarsutredning räknat, varav bland annat beställningen såsom verkstadsdirektör. Med hänsyn till att verkstadstjänsten redan från och med nästa budgetår komme att vara organiserad i den omfattning, förvaltningsutredningen förutsatt, har flygförvaltningen föreslagit, att av de av förvaltningsutredningen angivna beställningarna den för verkstadsdirektör uppföres å personalförteckningen för nästa budgetår.

125 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Försvarsväsendets ingenjörutredning Ilar i avgivet utlåtande anmält, att utredningen icke funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens beräkning av behovet av ingenjörpersonal.

För egen del får jag framhålla följande. Vid behandlingen av flygförvaltningens avlöningsanslag har jag förordat uppförande å ämbetsverkets personalförteckning av beställningen som flygöverdirektör. Vidare har å förteckningen upptagits befattning för verkstadsdirektör, hänförd till lönegraden C 8. För närvarande tjänstgöra inom materielavdelningen vid flygförvaltningen 3 flygdirektörer av 1. graden såsom byråchefer. I det i propositionen 1943: 180 framlagda förslaget till organisation av materielavdelningen avses endast 1 flygdirektör av 1. graden såsom byråchef, varjämte en byråchefsbefattning avses skola kunna tillsättas med alternativt militär personal eller med flygdirektör av 1. graden. Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu kunna förorda en ytterligare utökning av antalet flygdirektörer av 1. graden. Av de nuvarande 5 flygdirektörerna av 1. graden bör en —- avsedd för motorbyrån — redovisas å flygförvaltningens personalförteckning. Därest en flygdirektör av 1. graden skulle komma i fråga såsom chef för materielavdelningens flygplansbyrå — en beställning för alternativt flygdirektör av 1. graden finnes jämväl uppförd å personalförteckningen för flygförvaltningen — torde en beställning för flygdirektör av 1. graden å flygvapnets personalförteckning böra hållas vakant. Jämväl beträffande två beställningar för flygdirektörer av 2. graden — beställningarna äro alternativt upptagna å personalförteckningen för flygförvaltningen — torde böra föreskrivas, att därest innehavarna bli chefer för materielavdelningens utrustningsbyrå eller normaliebyrå vakanssättning av på flygvapnets personalförteckning uppförda beställningar för flygdirektör av 2. graden skall ske.

Mot flygförvaltningens förslag i fråga örn utökning av antalet flygingenjörer har jag intet att erinra.

Yad härefter angår lakarpersonalen må i fråga örn löneställningen för flygöverläkaren anföras följande. 1941 års försvarsutredning framhöll, att de väsentligt ökade arbetsuppgifter, som i den nya flygvapenorganisationen komme att åvila bland annat flygöverläkaren, motiverade en omprövning av dennes löneställning. Något slutligt förslag därutinnan ansåg sig utredningen icke böra framlägga, Utredningen utgick emellertid i sina kostnadsberäkningar från att flygöverläkaren framdeles komme att höjas från lönegraden Ca 28 till lönegraden Ca 30.

Vid anmälan av propositionen 1942: 266 (punkten 29) framhöll jag, att jag för det dåvarande icke vore beredd tillstyrka en förbättrad löneställning för flygöverläkaren. Sedan numera i förvaltningspropositionen förslag framlagts rörande inrättande av beställningar för vissa byråläkare ävensom förut i denna proposition av beställning för arméöverläkare, torde emellertid denna fråga böra upptagas till bedömande. Jag får därvid erinra, att arméöverläkaren föreslagits skola inplaceras i den nya lönegraden Cb 2 (grundlön 16,000 kronor), att marinöverläkaren tillhör lönegraden Cb 1 (grundlön 14,000 kronor) samt att byråöverläkare respektive förste byråläkare föreslagits skola inplaceras i

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

lönegraderna Ca 30 (grundlön å I-ort i lägsta löneklassen 12,000 kronor) respektive Ca28 (grundlön 11,010 kronor). I betraktande av de ansvarsfulla arbetsuPPgifter, som ankomma på flygöverläkaren, och med hänsyn till löneställningen för förenämnda läkartjänster inom försvarets sjukvårdsförvaltning respektive armé- och marinöverläkaren finner jag det motiverat, att beställningen som flygöverläkare uppflyttas från lönegraden Ca 28 till lönegraden Ca 30.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon annan ändring beträffande läkarpersonalen än att 2 beställningar för flygläkare av 1. graden planenligt skola tillkomma.

Antalet verkmästare och mästare har av flygförvaltningen föreslagits skola planenligt utökas till 142, därav 16 verkmästare av 1. klassen, 16 verkmästare av 2. klassen samt 110 mästare, vilka senare föreslagits skola uppdelas i två klasser, mästare av 1. klassen och mästare av 2. klassen. Beträffande spörsmålet örn uppdelning av mästarna har flygförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Behovet av verkmästare och mästare uppginge enligt 1941 års försvarsutrednings beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 19 verkmästare av 1. klassen (Ca 17), 20 verkmästare av 2. klassen (Ca 14) och 254 mästare (Ca 12).

Av mästarna hade 80, vilka placerades som chefer för vissa depåers vapenoch signalverkstäder samt divisionernas verkstadssektioner, större ansvar och arbetsbörda än övriga mästare. De syntes i nyssnämnda hänseenden närmast vara att jämföra med verkmästare av 2. klassen och därför böra placeras i lönegraden Ca 14. Härigenom gåves möjlighet till befordran av dels vissa vapen-, signal- och torpedmästare dels ock vissa äldre flygplanmästare, vilka i befordringshänseende annars skulle bliva sämre ställda än övriga mästare, som på grund av organisationen kunde vinna befordran till verkmästare av 1. och 2. klassen.

Vid fullt uppsatt flygvapen borde sålunda mästarna utgöras av 80 mästare av 1. klassen i lönegraden Ca 14 och 174 mästare av 2. klassen i lönegraden Ca 12.

Uppdelningen av mästarpersonalen i mästare av 1. och 2. klassen vore även av stor betydelse för rekryteringen av mästarpersonalen. För att erhålla kvalificerad personal borde befordringsutsikterna icke vara avsevärt sämre än vare sig för underofficer vid flygvapnet eller tygpersonalen vid armén. Förslaget att i angiven omfattning uppdela mästarna skulle medföra, att verkmästareoch mästarekåremas befordnngsmöjligheter bleve ungefär likvärdiga med tygstatens personal vid armén och underofficerarnas vid flygvapnet.

Av det antal mästare, som föresloges för budgetåret 1943/44, borde 20 upptagas som mästare av 1. klassen och 90 som mästare av 2. klassen.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot den föreslagna förändringen.

För egen del får jag erinra, att jag i propositionen 1942: 210 funnit vissa i yttrandena över försvarsutredningens betänkande anförda skäl för en uppdelning av mästarna värda beaktande men att jag i avbidan på närmare utredning angående fördelningens genomförande icke ansåg mig kunna för det dåvarande biträda förslaget. Då de av flygförvaltningen anförda skälen för en uppdelning av mästarna synas bärande och jag intet har att erinra mot

127 Kungl. Majda proposition nr 235.

den föreslagna löneställningen eller proportionen mellan de båda kategorierna, har jag i princip icke något att erinra mot flygförvaltningens föreliggande förslag. Med hänsyn till den återhållsamhet, som under nuvarande förhållanden måste iakttagas vid prövning av frågor örn lönereglering, anser jag mig emellertid böra föreslå, att med förslagets genomförande skall tills vidare anstå. På grund härav förordar jag, att å personalförteckningen för nästa budgetår upptagas 110 mästare i lönegraden Ca 12.

Personal vid flygförbanden. Maskinister, eldare av 1. klassen och förrådsvaktmästare ha i vanlig omfattning beräknats för Bråvalla och Upplands flygflottiljer. Ett av flygförvaltningen framfört förslag örn anställande av en förrådsvaktmästare vid centralförråd för intendenturmateriel har jag icke ansett mig kunna biträda.

Kostnaden för lön enligt löneplanerna för den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen beräknas för helt budgetår utgöra i runt tal

9.300.000 kronor. Kostnaden för de andra löneförmåner, som bestridas från anslagsposten till ordinarie tjänstemän — felräkningspenningar, ansvarsarvoden i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst manskap samt begravningshjälp — torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra beräknas till 53,700 kronor. Anslagsposten skulle sålunda kunna beräknas till (9,300,000 + 53,700 =) 9,353,700 kronor eller i runt tal 9,350,000 kronor. Av skäl, som framgå av vad under arméns avlöningsanslag yttrats, torde emellertid detta belopp böra för nästa budgetår minskas med 200,000 kronor till

9.150.000 kronor (nu 7,900,000 kronor).

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Under hänvisning till vad jag i ämnet anfört under arméns avlöningsanslag föreslår jag, att jämväl under flygvapnets avlöningsanslag upptagas särskilda förslagsvis beräknade delposter avseende avlöningskostnader för personal å avgångs- respektive disponibilitetsstat. Hittills har endast en beställningshavare vid flygvapnet överförts på avgångsstat. För närvarande är det icke möjligt att närmare bedöma i vilken utsträckning anslagsposterna kunna komma att under nästa budgetår behöva anlitas. Ett belopp av 25,000 kronor för vardera posten synes dock böra vara tillräckligt.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa 30 officerare och 53 underofficerare.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1943/44 hemställt örn uppförande av befattningar för ytterligare 13 officerare och 18 underofficerare. Av de nytillkommande befattningarna avses 3 dylika för underofficerare för flygstaben. Antalet arvodesbefattningar vid staben bringas därigenom upp till det antal som förutsatts i propositionen 1942: 210. -— Vidare avses för eskaderstaberna

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 befattning för pensionerad officer och 1 för pensionerad underofficer planenligt skola tillkomma. — För flygbasområdena har räknats med 1 befattning för flygbasområdeschefen för Västra flygbasområdet ävensom befattningar för 2 expeditionsofficerare och 2 expeditionsunderofficerare vid vardera av Västra, Södra och Norra flygbasområdesstaberna, — För flygförbanden ha uppförts befattningar för 1 mobiliseringsofficer för vardera Bråvalla och Upplands flygflottiljer. Antalet expeditionsunderofficerare har föreslagits skola bibehållas vid nuvarande numerär (4 vid flygbaskåren och 3 vid varje flottilj) jämväl för nästa budgetår, enär en minskning till det i propositionen 1942: 210 förutsatta antalet icke kunde genomföras förrän behovet av stamunderofficerare fyllts. En av de nu för krigsflygskolan upptagna expeditionsunderofficerarna har föreslagits skola överföras till flygkadettskolan. — För underofficers-, signal- och tekniska skolorna föreslås skola tillkomma 1 befattning för pensionerad officer i intendenturbefattning, 2 befattningar för expeditionsofficerare samt 2 befattningar för pensionerade underofficerare.

Flygförvaltningens förslag finner jag mig böra tillstyrka med den reservationen, att på sätt i propositionen 1942: 210 förutsatts, närmare utredning bör verkställas rörande behovet av de för sistnämnda skolor avsedda nya befattningarna. Jag förordar, att dessa befattningar upptagas på personalförteckningen men att föreskrift meddelas att de ej må tillsättas förrän på grundval av dylik utredning behov av dem prövats föreligga. Kostnaderna för arvoden motsvarande nettolön i respektive lönegrader, beräknar jag till ett belopp av i runt tal förslagsvis 730,000 kronor (nu 525,000 kronor). Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas inflyta 560,000 kronor i form av mot dessa kostnader svarande pensionsmedel (nu 400,000 kronor).

5. Avlöningar till fänrikar.

Under denna anslagspost bör beräknas avlöning dels till 41 fänrikar, som år 1942 antagits i extra ordinarie beställning, dels ock till sammanlagt 120 fänrikar, som beräknas komma att antagas under innevarande och nästkommande år. Lön bör beräknas för 96 fänrikar under hela budgetåret 1943/44 och för ytterligare 65 under en tid av omkring två och en halv månader. Medelsbehovet beräknas uppgå till, i runt tal, förslagsvis 325,000 kronor (nu

215,000 kronor).

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/43 ha under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagna särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen på militärt utbildad personal frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1942/43 beräknas för ändamålet ett belopp av 1,350,000 kronor, avsett för

129 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

högst 112 befattningshavare i expeditionstjänst och högst 224 befattningshavare i mekanikertjänst.

Flygförvaltningen har framhållit, att förenämnda personal erfordrades jämväl för nästa budgetår samt att medel borde beräknas för kontraktsanställning av civil personal jämväl vid Bråvalla och Upplands flygflottiljer samt vid flygkadettskolan. Sammanlagda behovet av kontraktsanställd personal har av flygförvaltningen angivits till 130 i expeditionstjänst och 298 i mekanikertjänst. Bland mekanikerpersonalen ha därvid medtagits 45 hjälpmontörer, som med anlitande av motsvarande anslagspost funnits anställda under budgetåret 1940/41 men under de därpå följande budgetåren i viss utsträckning avlönats med medel från förskottsanslag.

1941 års försvarsutredning har —- med erinran om att den kontraktsanställda civila personalen i expeditions- och mekanikertjänst tillkommit för att kompensera bristen på stampersonal — funnit den kontraktsanställda civila personalen i expeditionstjänst allteftersom flygvapnets stater bliva fyllda böra avvecklas men däremot viss personal i mekanikertjänst — nämligen flygplanmontörer, motormontörer, elektriker, radiomontörer, elektriker (tillika radiomontörer) samt instrumentmekaniker — böra bibehållas jämväl vid utbyggd flygvapenorganisation för att ingå i respektive markstyrkors verkstadssektioner, för vilka stampersonal (flygplanmekaniker) icke beräknats. Medel för avlönande av denna personal har utredningen beräknat under reservationsanslaget till underhåll av flygmateriel.

Flygförvaltningen har under erinran härom föreslagit, att den mekanikerpersonal, som sålunda avses att bibehållas jämväl vid utbyggd flygvapenorganisation, redan från och med nästa budgetår överflyttas till att avlönas från anslaget till underhåll av flygmateriel. Från förevarande anslagspost skulle då komma att avlönas — förutom förut angivna befattningshavare i expeditionstjänst -— 33 vapensmeder och 45 hjälpmontörer. Kostnaderna för den personal, som avsåges skola avlönas från avlöningsanslaget, uppginge till

721,000 kronor, medan kostnaderna för den mekanikerpersonal, som avsåges skola avlönas från anslaget till underhåll av flygmateriel, för samma budgetår uppginge till 1,210,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att ämbetsverket funnit flygförvaltningens förslag kunna tillämpas tills vidare i avbidan på att frågan örn verkstäders och förråds ställning i budgettekniskt hänseende erhåller sin lösning.

Då intet synes vara att erinra mot att civil personal under nästa budgetår kontraktsanställes i den av flygförvaltningen angivna omfattningen eller mot ett överflyttande av kostnaden för förut angiven mekanikerpersonal till anslaget till underhåll av flygmateriel får jag tillstyrka, att under förevarande anslagspost beräknas medel, i avrundat tal 720,000 kronor, för kontraktsanställning av 130 befattningshavare i expeditionstjänst och 78 befattningshavare i mekanikertjänst. Anmärkas må, att anslaget till underhåll av flygmateriel i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 126) beräknats från den förutsättningen, att sådan överflyttning skall sko.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 5*7 43 9

130 Kungl. Majlis proposition nr 235.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Delposten för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän har i den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten upptagits med ett belopp av 1,320,000 kronor. Personalförteckning för personalen i fråga har fastställts den 30 juni 1942.

För budgetåret 1943/44 beräknar jag kostnaderna under förevarande delpost till 1,520,000 kronor. Liksom för armén och marinen, har jag därvid endast räknat med sådan extra ordinarie personal, vars avlöning enligt hittills tilllämpade grunder bestritts från avlöningsanslag. Beträffande behovet av extra ordinarie tjänstemän må följande framhållas.

Flygstaben. Flygförvaltningen har föreslagit, att för nästa budgetår medel måtte beräknas för anställande av 2 portvakter samt 4 skrivbiträden. Under erinran, att nämnda personal upptagits i den förteckning rörande den ickeordinarie personal, som i anslutning till propositionen 1942: 210 överlämnats till riksdagens vederbörande utskott, har ämbetsverket beträffande löneställningen för portvakterna anfört följande.

De båda portvakterna avsåges skola tjänstgöra vid det ämbetshus, som vore under uppförande för flygvapnet och som beräknades kunna tagas i bruk den 1 oktober 1943. Ämbetshuset komme att bliva försett med två ingångar, vid vilka vardera en portvakt avsåges tjänstgöra för kontroll av in- och utpassering. Erforderlig avlösning komme att ordnas genom anlitande av i ämbetshuset tjänstgörande värnpliktiga ordonnanser. I ämbetshuset komme att finnas för personalens fysiska träning två squashhallar samt en badstuanläggning jämte härför erforderligt omklädnadsrum. För att sköta dessa anläggningar skulle erfordras en särskild vaktmästare. Ur besparingssynpunkt syntes emellertid tills vidare en av portvakterna böra kunna sköta jämväl dessa anläggningar. Squashspel samt badstubad komme på grund av personalens tjänstgöring till största delen att förläggas till eftermiddagar och kvällar efter den ordinarie tjänstens slut. Med hänsyn till det ökade ansvar och den större arbetsbörda, som sålunda komme att åvila den ene av portvakterna, borde denne, förslagsvis benämnd »förste portvakt», placeras i lönegraden MEo 7. Den andre portvakten borde avlönas enligt lönegraden MEo 5.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande framhållit, att det syntes lämpligt att kompensation för det ökade arbete och ansvar som komme att åvila den ene av portvakterna bereddes i form av särskilt arvode.

För egen del finner jag i likhet med lönenämnderna tillräckliga skäl icke anförda för placering av den ene av portvakterna i lönegraden MEo 7. Frågan huruvida särskild kompensation bör beredas någon av portvakterna torde böra upptagas till prövning först sedan någon erfarenhet vunnits beträffande omfattningen av den ökade arbetsbördan. Jag förordar sålunda, att för flygstabens del medel beräknas för anställande av 2 portvakter i lönegraden MEo 5. Mot anställande under nästa budgetår av ytterligare 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2 torde intet vara att erinra.

Eskaderstaberna. I enlighet med förslag av flygförvaltningen torde medel

131 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

böra beräknas för anställande av ytterligare 2 skrivbiträden för andra och tredje eskaderstaberna. Ämbetsverket har vidare föreslagit inrättande av befattning för 1 portvakt, avsedd för andra eskaderstaben. För denna befattning har jag icke ansett mig böra nu beräkna medel.

Flygh as områdesstab erna. Skrivbiträden ha beräknats för de tre nytillkommande staberna.

Fly g förb anden. För nästa budgetår ha inom ramen för i propositionen 1942: 210 angivet behov å personalförteckningen uppförts ytterligare befattningar vid de nuvarande flygförbanden för 1 förrådsman vid krigsflygskolan, 2 förrådsmän vid Norrbottens flygbaskår samt 1 skrivbiträde vid vardera av flygförbanden. Härjämte ha beräknats medel för anställande i avsedd omfattning av personal vid Bråvalla och Upplands flygflottiljer.

I detta sammanhang får jag till behandling upptaga vissa av flygförvaltningen i dess skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår gjorda framställningar örn ändrad löneställning för viss från förevarande anslagspost avlönad personal.

Sålunda har flygförvaltningen -— under erinran att befattningarna för förste och andre signalist nu äro placerade i lönegraderna MEo 12 respektive MEo 10 — föreslagit att samtliga signalister måtte placeras i lönegraden MEo 12. Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande erinrat, att sistberörda nämnd i särskilt utlåtande över en av flygförvaltningen i ämnet gjord framställning av den 11 augusti 1942 avstyrkt bifall till ändring av signalistpersonalens löneställning.

Under framhållande, att Kungl. Majit genom beslut den 13 november 1942 funnit flygförvaltningens berörda framställning icke föranleda till någon Kungl. Majlis åtgärd, har jag för nästa budgetår ansett mig böra beräkna medelsbehovet för avlönande av signalister med utgångspunkt från för innevarande budgetår gällande lönegradsplacering.

Flygförvaltningen har vidare på anförda skäl föreslagit, att en del av de nu i lönegraden MEo 12 placerade väderleksassistenterna måtte uppflyttas till lönegraden MEo 15.

Lönenämnderna ha framhållit följande.

Oavsett att det enligt lönenämndernas mening kunde synas tveksamt, huruvida behov ur rekryteringssynpunkt verkligen förelåge av den ifrågasatta uppflyttningen, ville nämnderna erinra, att allmänna lönenämnden i utlåtande den 15 september 1941 över 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande förordat utredning angående lönerna vid de s. k. lärda verken. En dylik utredning syntes komma att avse bland annat personalen vid meteorologiskhydrografiska anstalten. Innan resultatet av denna utredning framlagts, syntes åtgärder i det av flygförvaltningen angivna syftet ej böra vidtagas.

För egen del vill jag erinra, att utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga pågår rörande försvarsväsendets väderlekstjänst, vid vilken utredning jämväl förevarande lönefråga torde komma under bedömande. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med ledning av det resultat, vartill utredningen kommer, besluta i nämnda lönefråga. I avbidan på sådant beslut torde ifråga-

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

varande befattningar böra i personalförteckningen upptagas såsom tills vidare hänförda till lönegraden MEo 12.

Flygförvaltningen har slutligen föreslagit en uppflyttning av befattning för sjukvårdsförman från lönegraden MEo 7 till lönegraden MEo 10. Till stöd härför har ämbetsverket anfört, att en jämförelse mellan löneförmånerna för sjukvårdsförman och sjukvårdsfurir utvisade, att furiren i vissa fall uppnådde högre förmåner än förmannen, ett förhållande som kunde befaras medföra rekryteringssvårigheter. Lönenämnderna ha beträffande detta förslag framhållit att, då befattningen sjukvårdsförman inrättats så sent som från och med den 1 juli 1942 och då någon erfarenhet örn möjligheterna att rekrytera ifrågavarande tjänster ännu ej kunde ha erhållits, med ändring av den nuvarande lönegradsställningen syntes i varje fall tills vidare böra anstå. Jag ansluter mig till denna lönenämndernas uppfattning.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna. För den nytillkommande tekniska skolan ha beräknats medel för avlöning till 1 förrådsman och 1 skrivbiträde.

Flygkadettskolan. För flygkadettskolan har å personalförteckningen uppförts den personal, som enligt propositionen 1942: 210 beräknats för skolan, d. v. s. 1 förrådsman, 6 vaktmästare och 1 skrivbiträde.

Beträffande centralförrådet för intendenturmateriel och flygkrigshögskolan ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Medelsbehovet för avlöningar under budgetåret 1943/44 av de extra ordinarie befattningshavare, som upptagits å personalförteckningen för den ickeordinarie personalen, uppskattar jag till 1,500,000 kronor.

Därjämte torde under förevarande delpost böra beräknas ett belopp av högst 20,000 kronor för tillfälligt anställande av extra tjänstemän. Medelsbehovet under delposten skulle sålunda komma att uppgå till (1,500,000 -f

20.000 =) 1,520,000 kronor.

b) Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För ifrågavarande delpost ha för innevarande budgetår beräknats medel,

8.000 kronor, för bestridande av avlönings- m. fl. förmåner för 2 icke-ordinarie flygläkare av 2. graden. För budgetåret torde, i enlighet med förslag av flygförvaltningen, böra beräknas medel för 3 dylika befattningar, förslagsvis 12,000 kronor.

c) Betjäningspersonal.

Under denna delpost torde böra i avlöningsstaten i likhet med vad som skett för innevarande budgetår upptagas ett belopp av förslagsvis 3,000 kronor.

d) Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation komma att ingå 30 musikelever. Beräknat efter en avlöning av en krona för dag utgör medelsbehovet i runt tal 11,000 kronor (nu 7,200 kronor).

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra upptagas med oförändrat belopp, förslagsvis 14,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i enlighet med det anförda för budgetåret 1943/44 upptagas med tillhopa (1,520,000 + 12,000 + 3,000 + 11,000 + 14,000=) 1,560,000 kronor.

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa 71,755 kronor.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 84,595 kronor. Rörande principerna vid bestämmandet av arvoden och ersättningar av hithörande slag får jag hänvisa till vad jag anfört under motsvarande anslagspost för arméns avlöningsanslag. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Vid flygkrigshögskolan beräknas undervisningen komma att bedrivas vid en allmän kurs örn 6 månader. Medelsbehovet har uppskattats till 12,300 kronor. — Vid flygkadettskolan beräknas vintern 1943/44 ökat antal kadett officerare bliva erforderligt med hänsyn till kursernas storlek, varjämte det torde bliva nödvändigt bedriva parallellundervisning i vissa ämnen (övningsgrenar). För reservofficerskursen erfordras jämväl ökat antal kadettofficerare. Medelsbehovet har beräknats till 9,930 kronor. — För aspirantskolan har ett belopp av 27,480 kronor beräknats bliva erforderligt; undervisningen beräknas skola bedrivas å tre parallellavdelningar. — Vid underofficersskolan har medelsbehovet med tillämpning av hittills gällande principer för undervisningens bedrivande uppskattats till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 7,000 kronor. — För signalskolan samt bomb- och skjutskolan ha medel beräknats i den i propositionen 1942: 210 förutsatta omfattningen, 6,100 kronor respektive 2,430 kronor. — För flygreservskolan slutligen har medelsbehovet beräknats till 15,660 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av 199,278 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl. Maj:ts bestämmande. För budgetåret 1943/44 beräknar jag ett belopp av 231,200 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Rörande beräkningsgrunden får jag hänvisa till i särskild ordning överlämnad förteckning. Här må emellertid framhållas följande.

Flygstaben. För innevarande budgetår är å förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptaget ett arvode å 5,000 kronor till sekreterare vid flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, tilllika juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet. Flygförvaltningen har fram-

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hållit, att befattningen som juridiskt biträde sedan augusti 1941 jämväl innefattat tjänstgöring såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission. Vid tillsättandet av denna befattning hade icke funnits tillräckligt underlag för bedömande av arbetets omfattning. Under tiden september 1941—maj 1942 hade 28 haverikommissioner beordrats, varvid sekreteraren tjänstgjort i 21. I övriga 7 haverikommissioner hade vikarie för sekreteraren måst ställas till förfogande från flygförvaltningens civilbyrå. Då vikarie tjänstgjort, hade detta i de flesta fall berott på att haverier inträffat med så korta mellanrum, att den ordinarie sekreteraren icke kunnat tjänstgöra i samtliga härvid beordrade kommissioner. Arrangemanget med att vikarie för sekreteraren i haverikommissionen ställdes till förfogande av flygförvaltningens civilbyrå vore förenat med avsevärda olägenheter och vållade avbräck i arbetsgöromålens behöriga gång.

Flygförvaltningen som erinrat, att avsikten med inrättande av en särskild sekreterarbefattning för flygvapnets haverikommission just varit att råda bot på nyssnämnda förhållande, har med hänsyn därtill och då av den ökande flygverksamheten troligen komme att följa ökad haverifrekvens, föreslagit, att förevarande arvode för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 7,000 kronor förhöjt belopp.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande framhållit, att enligt vad nämnderna erfarit det äskade beloppet vore avsett för att vid behov ytterligare en sekreterare skulle kunna anlitas. Vid sådant förhållande hade lönenämnderna icke något att erinra mot bifall till förslaget i denna del.

För egen del har jag intet att invända mot att under förevarande anslagspost medel beräknas i angiven omfattning för beredande av särskild ersättning, efter flygförvaltningens prövning, för biträde åt haverikommissionen i de fall då annan än kommissionens ordinarie sekreterare måste anlitas. Beloppet i fråga, 2,000 kronor, har i förteckningen över särskilda arvoden och ersättningar upptagits under flygstaben.

Flygbasområdesstaberna. För innevarande budgetår finnes under rubriken Flygförbanden upptagna arvoden till ett sammanlagt belopp av 28,320 kronor för tillsynsmän vid flygvapnets övningsplatser och krigsflygfält.

Enligt propositionen 1942: 210 (sid. 623) avses för den omedelbara tillsynen och vardén av de inom flygbasområdena befintliga övningsplatserna, krigsflygfälten och förråden samt anläggningarna i anslutning till dessa ett antal direkt under flygbasområdescheferna lydande tillsynsman, i första hand pensionerade underofficerare. Erforderligt antal arvoden har i enlighet med försvarsutredningens förslag beräknats till 27, varav 3 å 2,400 kronor, 3 å 1,800 kronor samt 21 å 1,200 kronor.

Flygförvaltningen har framhållit, att samtliga flygfält jämte förråd och övriga anläggningar komme att vara färdigställda under nästa budgetår och förty föreslagit, att medel måtte beräknas för utbetalande av samtliga 27 tillsyn smannaarvoden. Häremot har jag inte att erinra. Arvodena i fråga lia redovisats under rubriken Flygbasområdesstaberna.

Flygförbanden. För arvoden till civila lärare vid manskapsskolorna är för

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 135

innevarande budgetår å nyssnämnda förteckning upptaget ett belopp av 97,500 kronor.

Flygförvaltningen har framhållit, att undervisningen vid manskapsskolorna för närvarande bedreves i två klasser per flygförband med omkring 300 timmar för varje klass. Med hänsyn till elevantalets storlek måste emellertid klasserna för nästa budgetår uppdelas i två eller tre avdelningar. Tillhopa beräknades 69 avdelningar vara i verksamhet. Med utgångspunkt från ett arvode av 6 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet beräknades arvodeskostnaderna för nästa budgetår till (69 X 6 X 300 =) 124,200 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens beräkningar torde för nästa budgetår under förevarande anslagspost böra upptagas ett belopp av 124,200 kronor för arvoden till lärare vid flygvapnets manskapsskolor.

Flygvapnets skolor. Vid beräknandet av medelsbehovet för flygvapnets olika skolor har jag utgått från att undervisningen kommer att bedrivas, vid flygkrigshögskolan å en allmän kurs, vid flygkadettskolan på tva parallellavdelningar och vid aspirantskolan på tre parallellavdelningar samt att en särskild studentkurs för underbefäl kommer att anordnas under nästa budgetår. Medelsbehovet uppgives enligt flygförvaltningens beräkningar för flygkrigshögskolan till 3,700 kronor, för flygkadettskolan till 8,700 kronor, för aspirantskolan till 14,000 kronor, för underofficersskolan till 14,628 kronor samt för studentkursen till 7,700 kronor. Dessa beräkningar torde kunna godtagas.

För arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m. beräknar jag under nästa budgetår komma att erfordras 13,460 kronor. Å förteckningen har för anslagspostens avjämnande uppförts ett belopp av 13,472 kronor.

10. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande budgetår ett belopp av 3,270,000 kronor vara erforderligt. För budgetåret 1943/44 beräknas kostnaderna för ifrågavarande ändamål till förslagsvis 4,225,000 kronor.

I detta sammanhang får jag anmäla, att Kungl. Majit genom beslut den 4 september 1942 på framställning av chefen för försvarsstaben med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli 1942 medgivit, att extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsstabens fotoanstalt vid utförande av flygfotografering skola äga uppbära flygtraktamente med 5—9 kronor för dag enligt i beslutet angivna grunder. Härjämte har medgivits, att därest dessa tjänstemän vid utförande av flygfotografering drabbas av olycksfall, varav föranledes sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, de skola äga under tjänstledighet till följd av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 150 kronor för månad räknat. Kostnaderna för dessa förmåner, vilka såvitt avser budgetåret 1942/43 bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter, torde under budgetåret 1943/44 böra bestridas från förevarande anslagspost.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost torde för budgetåret 1943/44 böra upptagas ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor eller samma belopp, som beräknats erforderligt för innevarande budgetår.

12. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med beaktande, att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår böra beräknas ett belopp av i runt tal 1,880,000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens avjämnande, torde böra bestämmas till förslagsvis 1,879,205 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under flygvapnets avlöningsanslag för budgetåret 1943/44 komma att uppgå till 18,960,000 kronor. Då de särskilda uppbördsmedlen enligt det föregående uppskattats till 560,000 kronor, bör alltså anslaget uppföras med (18,960,000 — 560,000=) 18,400,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda yttrats och under erinran örn vad i det föregående anförts rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ............................................. kronor 9,150,000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ............................................. » 25,000

137 Kungl. Majlis proposition nr 235.

3. Avlöningar till personal å disponibilitets-

stat, förslagsvis ................................. kronor

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattning, förslagsvis ..................... »

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ...... »

6. Löner till viss kontraktsanställd civil

personal, förslagsvis ........................... »

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 1,520,000

b) viss icke-ordinarie

läkarpersonal, förslagsvis ............... » 12,000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis ............ » 3,000

d) musikelever............ » 11,000

e) tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.,

förslagsvis .......... »_14,000 »

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ..................... »

10. Flygtillägg m. m., förslagsvis ............... »

11. Avgånget manskaps anställning å civil-

anställningsstat, förslagsvis .................. »

12. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

25,000

1.560.000 84,595

231,200

5,000

1,879,205

Summa kronor 18,960,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 560,000

Nettoutgift kronor 18,400,000;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 18,400,000 kronor.

Flygvapnet: Industriens krigsorganisation, reservationsanslag. I årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 132) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till Flygvapnet: Industriens krigsorganisation beräkna ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Anslaget är nu uppfört med 85,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i statsverkspropositionen samt i det före-

138 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

gående vid anmälan av arméns motsvarande anslag anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Industriens krigsorganisation för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 151) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels besluta, att å personalförteckningen för garnisonssjukhusen skola från och med budgetåret 1943/44 uppföras ytterligare 5 befattningar som regementsläkare i lönegraden Ca 26,

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tilllämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 167,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...................................................... » 179,000

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis ... » 335,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 367,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 130,000

Summa kronor 1,178,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 38,000

Nettoutgift kronor 1,140,000,

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,140,000 kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av ifrågavarande anslagsäskande framhöll jag, att det nya garnisonssjukhuset i Skövde kunde beräknas tagas i bruk i slutet av 1943 och att det icke vore uteslutet, att en ökning av den för sjukhuset avsedda personalen kunde komma att erfordras under budgetåret 1943/44. Därest så skulle visa sig erforderligt syntes mig frågan örn ökad anslagstilldelning få senare underställas riksdagens prövning. Jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Det nya garnisonssjukhuset i Skövde torde, enligt vad numera blivit upplyst, komma att vara färdigställt senast den 15 november 1943 och avses omedelbart därefter tagas i bruk. Sjukhuset kommer att omfatta 76 vårdplatser mot för närvarande 52.

139 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser lia i skrivelse den 23 december 1942 inkommit med utredning i fråga örn personalbehovet vid det utökade garnisonssjukhuset och därvid anfört bland annat följande.

Den avsevärda ökning av sjukhusets verksamhet, som uppstode i och med att den nya sjukhusanläggningen toges i bruk, nödvändiggjorde en däremot svarande förstärkning av personalbeståndet.

I sin framställning den 31 augusti 1942 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44 hade arméförvaltningen icke föreslagit någon ändring av personalförhållandena vid garnisonssjukhuset i Skövde. Enligt medelsframställningen skulle vid garnisonssjukhuset under budgetåret 1943/44 finnas anställd följande personal.

A. Ordinarie tjänstemän.

1 regementsläkare ......................................................... lönegrad Ca 26

3 sjuksköterskor ............................................................ Ä 7

B. Personal med arvode.

1 sjukhusväbel ......................................................... arvode ^JO 7

1 sjukgymnast ......................................................... Ä kronor 792

C. Vård- och ekonomipersonal

3 kokerskor ....................................................

1 fotografibiträde ...........................................

11 biträden i sjukvård ........................................

4 köksbiträden ..............................................

lönegrad MY 3 MV c » MY d

» MYd

D. Övrig icke-ordinarie personal

2 extra bataljonsläkare ......................................

3 sjuksköterskor .............................................

4 assistentsköterskor .......................................

1 eldare av 2. klass, gårdskarl ...........................

1 skrivbiträde ..................................................

Dessutom skulle vid sjukhuset finnas anställda 7 sjukvårdselev^- mot åtnjutande av naturaförmåner eller ersättning därför enligt Kungl. Majit bestämmande.

Med hänsyn till att det nya sjukhuset komme att tagas i bruk under budgetåret 1943/44 hade garnisonssjukhusets chef läkare numera till sjukvårdsstyrelsen inkommit med ett i samråd med styrelsens vetenskapliga råd i sjukhustekniska frågor upprättat förslag till ökning av sjukhufeets personal.

Förslaget innebure en förstärkning av personalen i följande omfattning.

A. Ordinarie tjänstemän.

1 maskinist .................................................................. lönegrad Ca 12

1 husmoder .................................................................. Ä 9

lönegrad MEx 22 » MEo 7

» MEo 5

» MEo 5

» MEo 2

B. Värd- och ekonomipersonal.

1 första biträde (i sömnad) .................................

1 baderska .........................................................

4 biträden (i sjukvård) .......................................

2 biträden (i matsalen) .......................................

8 biträden (i städning) .......................................

1 biträde (telefonist) ..........................................

lönegrad MV c » MV c

» MV d

» MV d

» MY d

» MYd

140 Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

C. Övrig icke-ordinarie personal.

1 köksförestånderska av 1. klass .................................... lönegrad MEo 8

1 sjuksköterska ............................................................ » MEo 7

1 vaktmästare ............................................................... » MEo 5

1 tvättförestånderska ................................................... » MEo 4

1 skrivbiträde ............................................................... » MEo 2

Dessutom hade föreslagits att antalet sjukvårdselever skulle ökas med en.

I samband med förslaget örn anställande av en köksförestånderska hade föreslagits en minskning av antalet kokerskor med en.

Jämte det chefläkaren betonat att på grund av garnisonssjukhusets egenskap av övervägande kirurgisk! sjukhus arbetet därstädes tidvis bleve synnerligen krävande för personalen samt att man med hänsyn till den kraftiga ökningen av truppförbandens kadrer och förlängningen av värnpliktstiden måste räkna med en betydande ökning av det militära klientelet hade följande särskilda motivering anförts för personalökningen.

En yrkeskunnig maskinist vore oundgängligen erforderlig för att vid garnisonssjukhuset, som bomme att bliva helt elektrifierat, kontrollera apparaternas skötsel, reparera smärre felaktigheter m. m. Den hittills för skötseln av sjukhusets värmeanläggning anlitade maskinisten vid Göta trängkår måste på grund av sin stora arbetsbörda vid kåren och det nj'a sjukhusets belägenhet på stort avstånd från kårens kasernetablissement befrias från sitt åliggande vid sjukhuset.

Husmoder erfordrades för skötseln av sjukhusets förråd och utlämning från dessa samt för skötseln av sjukhusets apotek. Med hänsyn till läkemedelsförrådets karaktär av centralförråd avsåges att såsom husmoder anställa apoteksutbildad sköterska. Husmodern skulle dessutom öva chefskapet över den övriga sjuksköterskepersonalen.

Köksförestånderska av 1. klass, som funnes anställd vid flertalet övriga garnisonssjukhus, vore nödvändig även vid detta garnisonssjukhus. Hennes uppgift skulle bland annat bestå i sammanställandet av olika dieter, handhavande av uppbörden och i viss män upphandlingarna av sjukhusets livsmedel samt handledning av kökspersonalen. Genom att antalet kokerskor minskades med en skulle ingen ökning av kökspersonalen uppstå.

Den föreslagna ökningen av antalet extra ordinarie sköterskor med en betingades av sjukhusets behov av en för det alltmer krävande diagnostiska laboratoriearbetet speciellt utbildad och avdelad sköterska, Det vore ej möjligt att härför anlita den sköterska, som vore placerad å den hela garnisonen betjänande röntgenavdelningen, vars verksamhet vore såväl diagnostisk som terapeutisk.

Beträffande behovet av en tvättförestånderska hänvisades till det förhållandet att vid det nya sjukhuset bomme att finnas inrättad särskild tvättanläggning, avsedd att betjäna ej blott garnisonssjukhuset utan även de tre truppförbandssjukhusen i Skövde.

Stegringen av behovet av vård- och ekonomipersonal betingades, förutom av det nya sjukhusets utvidgade, på ett flertal avdelningar fördelade verksamhet, jämväl av den genom kungörelsen den 19 juni 1942 med avlöningsbestämmelser för vård- och ekonomipersonal vid försvarsväsendet, nr 638, starkt avkortade arbetstiden. Det syntes bland annat ställa sig i längden ekonomiskt fördelaktigare att öka ifrågavarande personal än att jämlikt 6 § nämnda kungörelse utgiva övertidsersättningar.

Departementet och styrelserna, som ansåge den föreslagna personalökningen erforderlig, hemställde, att i staten för garnisonssjukhusen och föreskrifterna. i anslutning därtill vidtoges ändringar i enlighet med det fram-

141 Kungl. Maj:is proposition nr 235.

lagda förslaget, varvid dock befattningen såsom husmoder syntes böra placeras i lönegrad MEo 9 i likhet med motsvarande befattning vid garnisonssjukhuset i Boden. Därjämte föresloge departementet och styrelserna, i likhet med vad i anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 föreslagits beträffande arvodet till sjukgymnasten vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, att sjukgymnastens vid garnisonssjukhuset i Skövde arvode, vilket för närvarande utginge med 792 kronor, från och med samma budgetår höjdes till 1,050 kronor.

Vid bifall till det av departementet och styrelserna framlagda förslaget skulle de i anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 upptagna olika anslagsposterna under staten för garnisonssjukhusen uppräknas med följande belopp

för helt år räknat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 4,275

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................................ » 258

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis ...... » 36,153

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... » 17,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 8,670

Summa kronor 66,756

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande den 9 mars 1943 — under framhållande, att nämnderna icke syntes lia att pröva behovet av den jämförelsevis betydande personalförstärkningen —- anfört bland annat följande.

För skötsel av sjukhusets värmeanläggning och elektriska apparatur hade föreslagits inrättande av en ordinarie maskinisttjänst i lönegrad Ca 12 och bibehållande av den nuvarande extra ordinarie eldarbefattningen i lönegrad MEo 5. Enligt vad lönenämnderna under hand inhämtat, bomme värmeanläggningen att till en början bestå av 2 värmepannor. Efter utbyggnad av sjukhuset skulle dock antalet utökas till 4. Vid en tillämpning av de av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna och av statsmakterna godkända grunderna för placering av maskin- och värmeledningspersonal vid allmänna civilförvaltningen syntes ifrågavarande befattning kunna hänföras till högst 8. lönegraden. Viss hänsyn syntes emellertid böra tagas till att innehavaren av tjänsten även skulle kontrollera skötseln av och vidtaga smärre reparationer å sjukhusets jämförelsevis omfattande elektriska anläggningar. Av denna anledning ville lönenämnderna icke motsätta sig en något högre placering, dock högst i 10. lönegraden. Då det emellertid icke syntes uteslutet, att befattningen vid en allmän revision av de vid militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningarna kunde komma att hänföras till lägre lönegrad än 10, borde den enligt lönenämndernas mening endast inrättas såsom extra ordinarie, i likhet för övrigt med motsvarande befattningar vid övriga garnisonssjukhus med undantag av det i Boden belägna.

Vad anginge förslaget örn inrättande av en extra ordinarie husmodersbefattning i lönegrad MEo 9 eller samma lönegrad, till vilken motsvarande tjänst vid garnisonssjukhuset i Boden vore hänförd, ville lönenämnden erinra, att sistnämnda sjukhus omfattade 278 vårdplatser och således vore betydligt större än sjukhuset i Skövde. Med hänsyn till arten av husmoderns arbetsuppgifter samt hennes ställning i förhållande till sjuksköterskepersonalen ville lönenämnden dock icke motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen.

Det nya garnisonssjukhuset i Skövde kommer enligt det föregående att omfatta inalles 76 vårdplatser, d. v. s. 24 vårdplatser mer än det nuvarande garni-

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sonssjukhuset. Det antal nya befattningshavare, som beräknas erforderliga i samband med det nya sjukhusets tillkomst, beräknas ävenledes till 24. Härigenom skulle antalet befattningshavare vid sjukhuset komma att ökas till 67. Även örn en del av den på vård- och ekonomipersonalen fallande ökningen betingas av den förkortning av arbetstiden, som skett genom kungörelsen 1942: 638, synes mig personalökningen vara påfallande stor.

Yad beträffar förslagets detaljer, vill jag framhålla, att medel icke böra beräknas för anställande av tvättföreståndare, enär — såsom framgår av propositionen 1942: 2 (kapitalbudgeten, bilaga 13, punkten 2) — avsikten är att tills vidare icke inrätta tvättinrättning vid sjukhuset. Jag har intet att erinra mot att en maskinist anställes vid sjukhuset men finner i likhet med lönenämnderna att denne befattningshavare bör hänföras högst till lönegraden MEo 10. Mot höjning av arvodet till sjukhusets sjukgymnast har jag intet att erinra. I övrigt synes den föreslagna personalorganisationen böra göras till föremål för översyn för utrönande av möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av resultatet av denna översyn ställa erforderliga medel till förfogande. Vid anslagsberäkningarna anser jag mig böra tills vidare räkna med bifall till föreliggande förslag med de ändringar däri, som av mig nyss förordats.

Merkostnaden uppgår för helt budgetår till i runt tal 63,000 kronor, därav å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t, belöpa 258 kronor, å avlöningar till vård- och ekonomipersonal 36,200 kronor, å avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 18,200 kronor och å rörligt tillägg 8,600 kronor. Det torde emellertid vara tillräckligt örn för budgetåret 1943/44 de nämnda delposterna höjas med 150 kronor, 20,000 kronor, 10,000 kronor respektive 4,850 kronor, motsvarande det ökade medelsbehovet för den tid av budgetåret 1943/44, varom nu är fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t — med ändring därutinnan av sitt i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkten 151, framställda förslag — måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare för budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ................................................ kronor 167,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 179,150

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis ............................................. » 355,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 377,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 134,850

Summa kronor 1,213,000

143 Kungl. Majlis proposition nr 235.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 38,000

Nettoutgift kronor 1,175,000

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,175,000 kronor.

E. Diverse.

Provisoriska åtgärder tili förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet,

reservationsanslag. Genom beslut den 30 oktober 1941 bemyndigade Kungl. Majit chefen för försvarsdepartementet att utse högst sex utredningsmän att inom nämnda departement biträda med utredning rörande tandvården vid försvarsväsendet ävensom avgiva det förslag vartill utredningen kunde föranleda.

De med stöd av nämnda bemyndigande av chefen för försvarsdepartementet den 24 november 1941 tillkallade sakkunniga, vilka antagit benämningen försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941, ha den 20 mars 1943 framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder för förbättring av tandvården inom försvarsväsendet och i anslutning därtill framhållit bland annat följande.

Jämlikt uttalande till statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 30 oktober 1941 hade tandvårdsutredningen att särskilt dels klarlägga på vad sätt den nuvarande tandvårdsorganisationen borde för minsta möjliga kostnad ersättas med en ändamålsenligare organisation, dels utröna örn och i vad mån fördelar kunna ernås genom samordning av tandvården mellan truppförband tillhörande olika försvarsgrenar, dels ock undersöka, huruvida någon koordination med folktandvården lämpligen kunde genomföras. Vidare skulle tandvårdsutredningen vid utformandet av sitt förslag uppmärksamma föreskriften i manskapsavlöningsreglementet, enligt vilken manskapet äger erhålla tandvård i större omfattning än andra befattningshavare i statens tjänst. Utredningsmännen hade fattat sitt uppdrag så, att de hade att avgiva förslag i första hand till tandvårdens ordnande vid försvarsväsendet under fredstid samt i andra hand hur denna fredstandvård i händelse av krig lämpligen skall organiseras såsom krigstandvårcl. Av det utförda utredningsarbetet framginge, att en sådan fredstandvård, örn den skulle fylla även blott rimliga krav, komme att få ett mycket stort omfång, så stort, att dess genomförande måste kräva lång tid, detta oberoende av örn den anförtroddes åt en helt fristående militär tandvårdsorganisation, enhetlig eller trefaldig, eller åt en koordinerad folk- och militärtandvård. Enbart på grund av bristen på tandläkare måste en tidrymd av flera år beräknas förflyta, innan fredstandvården hunne utbyggas i nämnvärd omfattning.

Därjämte hade utredningsmännen funnit, att deras uppdrag ej kunde fullgöras med den skyndsamhet, varom i de givna direktiven en förväntan uttalats.

Vidare vore ståndpunktstagandet till frågan örn eventuellt upprättande av en militärtandläkarkår i hög grad avhängig av don ännu icke lösta frågan örn hur försvarsgrenarnas centrala sjukvårdsförvaltning komme att bliva organiserad.

Emellertid vore trots det omfattande det allmänna tandvården gagnande

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

arbete, de inkallade tandläkarna utfört, läget inom militärtandvårdens område sådant, att snara åtgärder för denna vårds förbättrande vore påkallade, och behovet av sådana hade också från olika håll och med ständigt ökad styrka framhävts. Tandvårdsutredningen hade ansett sig böra föreslå, att vissa åtgärder redan nu vidtoges för att förbättra och intensifiera tandvården. På dessa åtgärder måste man dock givetvis ställa den fordran, att de ej på något sätt skulle få föregripa den plan för tandvårdens organisation, som kunde komma att fastställas. De borde således alltigenom ha provisoriets karaktär.

Efter att lia lämnat en redogörelse för hur tandvården för närvarande är ordnad dels under normala fredsförhållanden dels ock under nuvarande beredskap har utredningen anfört bland annat följande.

Eragan angående principerna för tandvårdens tillgodoseende under nuvarande beredskapstid syntes ha blivit tillfredsställande ordnad. Särskilda åtgärder syntes emellertid böra vidtagas för att åstadkomma att denna tandvård i möjligaste mån skulle komma vederbörande till del. Utan att föregripa någon kommande plan för militärtandvårdens ordnande och utan att alltför mycket utsudda gränserna mellan den permanenta fredstandvården och det mera tillfälliga i tandvården under beredskapstiden, kunde enligt tandvårdsutredningens mening i detta hänseende åtskilliga åtgärder vidtagas. Utredningen hade ansett lämpligt att nu avgiva förslag örn provisoriska åtgärder för förbättrande och intensifierande av tandvården vid försvarsväsendet under för närvarande rådande förstärkta försvarsberedskap. Dessa förslag vöre baserade på den principen att de icke skulle föregripa den organisation, tandvården i fredstid kunde komma att få. Det ökade personalbehovet avsåges att tillgodoses genom inkallelser eller genom arvodesanställningar och avsåge icke att förpliktiga något för framtiden. Viss materiel borde nyanskaffas, vilken sedermera kunde användas i vilken organisationsform tandvården än finge. Lokalförbättringar föreslogos i vissa fall, där de vörö nödvändiga och kunde provisoriskt ordnas. De direkta utgifter för materiel m. m., som föresloges, toge sålunda sikte på fredstandvårdens krav. Men genom att dessa utgifter nu gjordes och viss arvodesanställning och ytterligare inkallelse av personal skedde, kunde genom skiftarbete och andra åtgärder materiel och lokaler intensivare utnyttjas för tillfredsställande av det mycket stora tandvårdsbehovet under nuvarande beredskapstid. För övrigt, syntes det vara av avgörande betydelse att erforderlig materielanskaffning skedde så snart som möjligt, enär utsikterna att inom överskådlig tid erhålla vad som vore nödvändigt snart bleve synnerligen små.

Utredningen har, med angivande av närmare motivering för de olika åtgärderna, föreslagit bland annat följande.

1. Arvodestjänster böra inrättas för en för försvarsväsendet gemensam tandvårdsinspektör, för föreståndare vid vissa försvarsväsendets tandpolikliniker samt för vissa tandteknici.

2. Arvodena för föreståndarna för marinens tandpolikliniker böra höjas.

3. Ytterligare ett antal tandsköterskor böra anställas.

4. Viss materiel till tandpolikliniker och laboratorier böra av vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter anskaffas.

En ny barack för bland annat tandvårdsändamål bör uppföras vid Hallands regemente i Halmstad.

145 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

5. Åt arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse respektive marinförvaltningen bör uppdragas att genom vederbörande myndigheter ej mindre undersöka möjligheterna för att i förekommande fall verkställa förhyrning av vissa erforderliga lokaler än även låta inreda vissa lokaler till de ändamål, varom tandvårdsutredningen avgivit förslag.

Genomförandet av de tandvårdsutredningen avgivna förslagen till intensifierande och förbättrande av försvarsväsendets tandvård under nuvarande beredskapstillstånd har beräknats medföra följande kostnader.

A. Personalkostnader:

Arvode till tandvårdsinspektör____

Arvoden till poliklinikföreståndare

Avlöning till tandsköterskor ......

Arvoden till tandteknici............

B. Eng äng sutgifter:

Ändring m. m. av tandpoliklinikernas lokaler ................ » 50,000

Komplettering av tandpoliklinikernas utrustning.............. » 370,000

Upprättandet av ytterligare proteslaboratorier och materiel-

anskaffning för dessa................................. » 50,000

Summa kronor 890,000

Till stöd för förslaget har tandvårdsutredningen anfört bland annat följande.

En central inspektionsverksamhet syntes kunna avsevärt förbilliga och rationalisera försvarsväsendets tandvårdsverksamhet. Denna inspektionsverksamhet, anförtrodd åt en tandvårdsinspektör, borde vara gemensam för de tre försvarsgrenarna. Med nuvarande organisation borde emellertid tandvårdsinspektören vara underställd generalfältläkaren med tjänstgöring inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Med en tjänstgöringstid av 3x/a timme per dag syntes arvodet till tandvårdsinspektören böra utgå med 10,000 kronor för år.

Med undantag för vissa tandpolikliniker vid marinen sköttes arbetet vid poliklinikerna av värnpliktiga tandläkare med kort tjänstgöringstid, i regel två månader. Det vore synnerligen önskvärt, att särskilda föreståndare kunde anställas vid sådana polikliniker, där flera värnpliktiga tandläkare regelmässigt verkade. Härigenom skulle en fast och kontinuerlig ledning åstadkommas, vilket kunde beräknas medföra en högst avsevärd ökning av arbetsprestationerna vid klinikerna. Klinikföreståndarna borde åläggas en daglig tjänstgöringstid av 3 timmar per dag, vilket syntes å ena sidan vara tillräckligt för lösande av föreståndarna tilltänkta uppgifter och å andra sidan möjliggöra att förvärva kompetenta krafter utan att taga de för ändamålet lämpliga tandläkarna helt i anspråk. Med utgångspunkt från nu utgående arvode till föreståndaren för flottans tandpoliklinik i Stockholm borde föreståndarna beredas arvode, avmätt efter dyrort med 7,104 kronor å lägsta dyrort och 8,880 kronor å högsta dyrort. Enligt verkställd utredning borde 31 tandpoliklinikföreståndare anställas, för vilka arvodeskostnaderna beräknades till i runt tal 250,000 kronor. Arvodena till föreståndarna för marinens tandpolikliniker borde höjas i enlighet med dessa beräkningsgrunder.

För närvarande funnes tillhopa 12 laboratorier inrättade, vid vilka före-

liiliang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 43 10

kronor 10,000 » 250,000

» 60,000

* 100,000

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

kommande tekniska arbeten utfördes. Därjämte vore två laboratorier förhyrda. I övrigt anlitades privata laboratorier för tandpoliklinikernas behov. Det vöre. enligt utredningens mening erforderligt att inrätta vissa ytterligare laboratorier. Kostnaderna härför beräknades till 50,000 kronor. Vid de nu inrättade laboratorierna tjänstgjorde för närvarande inkallade tandtekniker. Dessa kunde icke beräknas lia samma intresse och ansvarskänsla som arvodesanställda tekniker. Dylika arvodesanställda tekniker borde därför anställas. Arvode till dessa syntes böra bestämmas till 4,800 kronor för lägsta dyrort och 6,171 kronor för högsta dyrort. För arvoden till tandtekniker kunde beräknas åtgå 100,000 kronor.

Genom särskilda beslut hade medgivits anställande av tandsköterskor vid vissa polikliniker med avlöning enligt lönegrad MEx 1. Nämnda Beställning syntes alltför låg för att kompetenta krafter skulle kunna erhållas. En allmän löneförbättring ansåge utredningen emellertid under nuvarande provisoriska förhållanden icke böra ifrågakomma. På vissa håll syntes dock en löneförbättring till lönegraden MEx 4 motiverad. Kostnaden för tandsköterskorna beräknades i sin helhet till omkring 175,000 kronor, innebärande en merkostnad av omkring 60,000 kronor.

I fråga örn de av utredningen föreslagna åtgärderna till förbättring av förefintliga eller inrättande av nya lokaler för tandpolikliniker ävensom till komplettering av klinikernas utrustning torde få hänvisas till handlingarna.

För tillgodoseende av militärbefälsstabernas behov av tandläkare har utredningen icke ansett sig böra föreslå inrättande av arvodestjänster utan förmenat, att behovet skulle kunna tillgodoses genom inkallelser av värnpliktiga tandläkare enligt angivna grunder.

Utredningen har framhållit, att örn motsvarande arbete, som föresloges skola utföras av arvodesanställda tandläkare och tandteknici, skulle utföras av inkallad personal, kostnaden därför kunde uppskattningsvis beräknas till minst 150,000 kronor. De verkliga årliga merkostnader, som under förutsättning av intensifiering av tandvården skulle förorsakas av att viss personal anställdes mot arvoden, vore sålunda allenast 270,000 kronor. Engångsutgifterna kunde i huvudsak betraktas såsom kapitalinvesteringar för anskaffning av materiel m. m., vilken som nämnts kunde komma att utnyttjas vilken organisationsform den blivande tandvården vid försvarsväsendet än finge.

Över de sakkunnigas förslag lia utlåtanden avgivits av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, flygförvaltningen, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, statskontoret, medicinalstyrelsen, allmänna lönenämnden och Sveriges tandläkareförbund.

Arméchefen, som visserligen funnit de av utredningen föreslagna åtgärderna i och för sig önskvärda och lämpliga som ett led i arbetet på en förbättrad folktandvård, har dock icke ansett det befogat, att försvarsbudgeten skulle vidkännas så stora kostnader, som icke vore direkt nödvändiga för försvaret. Det syntes icke uteslutet, att den föreslagna personalorganisationen skulle kunna beskäras.

Cheferna för marinen och flygvapnet ha icke funnit anledning till erinran mot tandvårdsutredningens förslag.

Arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse lia i stort sett icke funnit något att erinra mot förslaget. Det vore ur såväl militärmedi-

147 Kungl. Maurts proposition nr 235.

dusk som social synpunkt angeläget, att förslaget bringades till utförande. Ämbetsverken lia emellertid framhållit, att frågan örn tandvårdsinspektörens ställning borde underkastas granskning i samband med omorganisationen av den militära förvaltningen samt ifrågasatt, huruvida icke arvodet till inspektören borde höjas till 12,000 kronor för år. Beträffande tandpoliklinikföreståndarna kunde ifrågasättas någon minskning i den dagliga tjänstgöringstiden i syfte att nedbringa kostnaderna. Enligt ämbetsverkens mening vore det icke säkert, att samtliga de av utredningen föreslagna föreståndarna erfordrades.

Marinförvaltningen har bland annat framhållit, att för marinens del förutsättningar syntes föreligga att redan nu giva tandvårdsfrågan en definitiv lösning. Ämbetsverket har ifrågasatt en utökning av antalet av utredningen för marinen beräknade tandvårdsinspektörer och övriga tandläkare samt i likhet med flygförvaltningen framhållit behovet av utrustning utöver vad utredningen föreslagit.

Statskontoret har i fråga örn omfattningen av den militära tandvården ifrågasatt vissa restriktioner. Rätten till fri tandvård i fred borde begränsas till vad som vore oundgängligen erforderligt för bibehållande av vederbörandes tjänstduglighet. Spörsmålet örn tandvård för det fast anställda manskapet borde upptagas till övervägande. På grund härav borde med anvisandet av medel till byggnads- och inredningskostnader ävensom till anskaffande av permanenta fullständiga klinikutrustningar vid nyuppsatta förband och till nya protéslaboratorier anstå i avvaktan på resultatet av utredningens fortsatta överläggningar. Yad anginge omfattningen av rätten till fri tandvård under krig och förstärkt försvarsberedskap borde bestämmelserna i krigssj ukvårdsreglementet göras till föremål för förnyat övervägande och undersökning, örn icke förmånerna beträffande tandvård enligt reglementet sträckte sig längre än som kunde anses skäligt, vidtagas.

Den av utredningen föreslagna tandvårdsinspektionsverksamheten borde kunna inordnas inom den i propositionen 1943:180 föreslagna gemensamma sjukvårdsstyrelsen utan särskild personalförstärkning. Det vore önskvärt, att vid polikliniker med flera tandläkare föreståndartjänster inrättades. Av utredningen föreslagna arvoden syntes emellertid för högt beräknade. Detsamma vore förhållandet med av utredningen föreslagna arvoden för tandteknikerna.

Medicinalstyrelsen har vitsordat den nuvarande organisationens provisoriska karaktär och otillräcklighet och att bristfälligheter förefinnas, ramför allt med avseende å lokaler och utrustning. Med hänsyn till gällande bestämmelser rörande tandvård borde åtgärder vidtagas för att åstadkomma ökade och förbättrade möjligheter till tandvård. Dessa åtgärder borde emellertid vara av provisorisk art. Medicinalstyrelsen har i stort sett tillstyrkt förslaget, dock med vissa modifikationer. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.

En centralt ordnad inspektion vore en förutsättning för en rationalisering av beredskapstandvårdon. Styrelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke

148 Kungl. Majds 'proposition nr 235.

de uppgifter, som utredningen avsett skola tilläggas tandvårdsinspektören, borde handhavas av medicinalstyrelsen. Detta skulle kunna ernås därigenom att en del av byrådirektörens å styrelsens tandvårdsavdelning arbetsbörda avlastades denne och överfördes på en ny befattningshavare, varigenom byrådirektören kunde ställas till den militära sjukvårdsledningens förfogande. Byrådirektörsbefattningen borde i samband härmed uppflyttas till 30 lönegraden och erhålla tjänstetiteln e. o. medicinalråd. Härjämte har styrelsen föreslagit viss ökning av kanslipersonalen å tandvårdsavdelningen, som borde ombildas till en tandvårdsbyrå. — Beträffande utredningens förslag att anställa poliklinikföreståndare har styrelsen framhållit, att det kunde ifrågasättas, huruvida möjligheter förelåge att besätta befattningarna med kvalificerade innehavare, varjämte styrelsen uttalat farhågor för att inrättandet av dessa tjänster kunde komma att skapa konkurrens med folktandvården om de fåtaliga tandläkarna. Styrelsen har därför icke kunnat för närvarande tillstyrka inrättandet av dessa befattningar. I stället har styrelsen förordat ett system med inspektioner av militärbefälstandläkarna. — Styrelsen har ifragasatt en undersökning, huruvida icke viss besparing och samtidigt effektivisering av det tandtekniska arbetet kunde åstadkommas genom att även i fortsättningen sluta avtal med privata laboratorier samt genom att inrätta centrallaboratorier. I avbidan å dylik undersökning kunde styrelsen icke tillstyrka inrättandet av arvodestjänster för tekniker i den av utredningen föreslagna utsträckningen. De av utredningen föreslagna arvodena syntes för höga.

Allmänna lönenämnden har intet haft att erinra mot storleken av de av utredningen föreslagna arvodena.

Sveriges tandläkareförbund har givit uttryck åt deli uppfattningen, att beredskapstandvårdens omfattning bör begränsas till vad som iir oundgängligen nödvändigt för personalens fältduglighet. Förbundet har hävdat, att tandvårdsinspektörens arvode borde bestämmas till lägst 12,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att försvarsväsendets tandvårdsutredning funnit erforderligt att vissa åtgärder av provisorisk karaktär vidtagas för att avhjälpa brister i försvarsväsendets tandvårdsorganisation. Dessa åtgärder kunna enligt utredningens mening vidtagas utan att ett ställningstagande till frågan om det slutliga ordnandet av försvarsväsendets tandvård föregripes. De i ärendet hörda myndigheterna ha i stort sett vitsordat behovet av sådana åtgärder. Även enligt min mening är det nödvändigt att något åtgöres för att under rådande beredskap förbättra de i flera hänseenden otillfredsställande förhållanden, varunder den militära tandvården bedrives.

I stort sett synes det härutinnan av tandvårdsutredningen framlagda förslaget kunna godtagas. Den av medicinalstyrelsen framförda tanken att ordna tandvårdsinspektionen genom viss omorganisation av styrelsens tandvårdsavdelning synes med hänsyn till de tilltänkta åtgärdernas provisoriska karaktär icke vara att förorda. Yad beträffar styrelsens farhågor att tillskapandet av särskilda arvodesbefattningar skulle komma att medföra en icke önskvärd konkurrens med folktandvården, synes böra beaktas, att det av tandvårdsutredningen framlagda förslaget endast tager sikte på förhållandena under

149 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

rådande beredskap. Emellertid lärer med hänsyn till vissa av de framställda erinringarna en översyn av utredningens förslag böra komma till stånd innan åtgärder vidtagas i det med förslaget avsedda syftet. Det torde vara lämpligt att åt tandvårdsutredningen uppdrages att verkställa denna översyn, därvid uppmärksamhet bör ägnas den av medicinalstyrelsen berörda frågan och jämväl i övrigt med ledning av de avgivna yttrandena tagas under övervägande, huruvida icke en begränsning i kostnadsbesparande syfte på en eller annan punkt är möjlig.

Vad angår kostnaderna för det av tandvårdsutredningen framlagda förslaget, av utredningen uppskattade till 890,000 kronor, därav personalkostnader

420.000 kronor och kostnader för engångsanskaffning av materiel m. m.

470.000 kronor, bör såsom jag nyss framhållit undersökas, huruvida icke en begränsning av kostnaderna skall visa sig möjlig. En medelsanvisning av

850.000 kronor torde med hänsyn därtill vara tillfyllest, varvid jag emellertid förutsätter, att av anslagsmedlen endast så stort belopp ställes till förfogande, som visar sig vara oundgängligen erforderligt.

Jag har redan framhållit, att det framlagda förslaget tager sikte på att förbättra möjligheterna att under rådande beredskap meddela den tandvård, vartill vederbörande är berättigad. På grund härav torde kunna ifrågasättas, huruvida icke kostnaderna borde bestridas med anlitande av förskottsmedel. Med hänsyn till att de åtgärder, om vilka här är fråga, i vissa hänseenden beröra den normala fredstandvårdens organisation, har jag emellertid efter samråd med chefen för finansdepartementet kommit till den uppfattningen, att kostnaderna böra bestridas från riksstatsanslag. Då åtgärderna till sin huvudsakliga del äro betingade av beredskapsförhållandena och helt att anse som provisoriska torde det emellertid vara lämpligt att kostnaderna bestridas från ett särskilt å riksstaten uppfört anslag, vilket dock icke bör inräknas i den ram, som i propositionen 1942: 210 angivits för den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom för svar sväsendet för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

□yrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag. I statsverkspropositionen föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst beräkna ett förslagsanslag av 140,000 kronor. Anslaget, som för budgetåret 1942/43 uppförts med ett belopp av 140,000 kronor, ansågs, enligt vad som framgår av vad chefen för finansdepartementet anförde vid anmälan i nämnda proposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, böra upptagas i riksstatsförslaget med allenast beräknat belopp med hänsyn till föreliggande frågor örn löneregleringar.

Enligt i propositionen 1943: 143 angående krigsmaktens reservpersonal fram-

150 Kungl. Majlis proposition nr 235.

lagt förslag avses dyrtidstillägg icke längre skola utgå å reservstatslön. Det föreligger icke möjlighet att nu avgöra i vilken omfattning medelsbehovet under detta anslag kommer att påverkas härav. De i nu förevarande proposition framlagda förslagen torde icke medföra någon inverkan på beräkningen av dyrtidstilläggsanslaget. Jag får därför föreslå, att anslaget för budgetåret 1943/44 uppföres i riksstat^ med oförändrat belopp, 140,000 kronor, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg ät befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

Sammanställning utvisande storleken av nu äskade anslag, jämförda med motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 och med de i statsverkspropositionen beräknade eller äskade beloppen, torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Sigurd Lind.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

151 Bilaga.

Sammanställning

utvisande storleken av de i denna proposition äskade anslagen, jämförda med motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 samt med de i statsverkspropositionen beräknade

(äskade) beloppen.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Vissa med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets centrala förvaltning sammanhängande frågor ........................................ 1

Ordnandet av befälsförhållandena inom VI. militärområdet m. m........... 7

Arméförvaltningen: Avlöningar................................................ 10

» : Omkostnader.............................................. IG

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar.................................. 17

* » : Omkostnader................................ 19

Försvarets sjukvårdsförvaltning: AvlöningaT.................................. 19

* » : Omkostnader................................ 23

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.......................... 23

» » : Omkostnader...................................... 27

Marinförvaltningen: Avlöningar................................................ 27

Flygförvaltningen: Avlöningar.................................................. 34

Krigsmaterielverket: Avlöningar................................................ 42

» : Omkostnader ............................................ 47

Försvarets fabriksstyrelse ...................................................... 48

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl................................... 53

» : Industriell krigsberedskap ............................................ 99

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl................................. 101

» : Industriens krigsorganisation ........................................ 121

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 122

» : Industriens krigsorganisation .................................... 137

Garnisonssjukhusen: Avlöningar................................................ 138

Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet 143

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................... 149

Bilaga. Sammanställning...................................................... 151

Stockholm 1043. K. L. Beckmans Boktryckeri.