angånde förändring i av¬ seende å löneställning och antal beträffande vissa or¬ dinarie befattningar vid kommunikationsverken

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1 Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angånde förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken; given Stockholms slott den 12 februari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAR

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Från kommunikationsverkens styrelser föreligga åtskilliga förslag örn inrättande av nya tjänster liksom ock örn förbättrad löneställning för befintliga befattningar. För flera av dessa förslag lia anförts i och för sig välgrundade motiv. Prövningen av förslagen har emellertid i nuvarande läge måst ske från utgångspunkter, som väsentligt avvika från under mera ordinära förhållanden tillämpade bedömningsgrunder.

Vid framläggandet i årets statsverksproposition av finansplanen för nästa budgetår har chefen för finansdepartementet redogjort för de allmänna rikt- Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 43.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

linjer, som under budgetarbetet tillämpats vid prövningen av anslagsäskandena under de olika civila huvudtitlarna. Av denna redogörelse framgår, att medel för nya tjänster icke beräknats annat än då en sådan ökning av arbetsbördan förekommit, att denna icke kunnat antagas på tillfredsställande sätt avvecklad utan personalförstärkning. Förslag om förbättringar i löneställningen ha godtagits endast i ett mycket ringa antal fall, där de framstått såsom nödvändiga konsekvenser av eljest vidtagna åtgärder. Därjämte lia förslag om individuella uppflyttningar i lönegrad eller övergång från anställning såsom extra ordinarie tjänsteman till ordinarie stat i regel avvisats.

De nu föreliggande förslagen från kommunikationsverkens styrelser rörande befattningshavare i lägst lönegraden A 21 ha bedömts efter samma allmänna riktlinjer. Så har även varit fallet med de förslag, som legat till grund för de personalstater för år 1943 beträffande befattningar i lönegraderna A 1— A 20, vilka av Kungl. Maj :t fastställts genom särskilda beslut i december 1942.

Vid den allmänna klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar, som på grundval av 1936 års klassificeringskommittés förslag genomfördes år 1938, utbröts frågan om uppflyttning av trafikanstalter till den högsta anstaltsklassen, d. v. s. den klass, inom vilken anstalterna förestås av befattningshavare i lönegraden A 26. Avsikten var därvid, att spörsmålet skulle upptagas till slutlig prövning sedan tjänsteförteckningsrevisionen avslutats. Tidpunkten för en sådan prövning skulle alltså nu vara inne. Under rådande förhållanden anser jag mig emellertid förhindrad att framlägga förslag i här berörda hänseende.

Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag.

Postverket.

Uppflyttning av en sekreterarbefattning å fjärde byrån från A 24 till A 26.

Byrån handlägger ekonomi- och revisionsärenden. Å byrån finnas två sekreterarbefattningar i lönegraden A 24, en för allmänna ärenden samt en för utrikes räkenskapsärenden.

I skrivelse den 11 september 1942 har generalpoststyrelsen gjort framställning örn förbättrad löneställning för sekreteraren för allmänna ärenden samt därvid anfört följande.

Det åligger nämnda befattningshavare att leda arbetet å byråns kansli, varjämte han fungerar som byråchefens närmaste man och ställföreträdare. Han har särskilt att bereda ärenden av allmänt ekonomisk natur, såsom beträffande postverkets inkomstberäkningar och driftkostnadsstater, avräkningar för fastställande av postverkets ersättning för postsparbanks- och postgirogöromålens handhavande, ärenden angående postverkets pensionsfonder samt revisions- och folkpensionsärenden av större vikt och betydelse. Vidare har han att handlägga ärenden angående leveranser och rekvisitioner av medel till och från andra myndigheter, ärenden rörande överskott och brister i postkassorna ävensom ärenden rörande postverkets understödskassa och under generalpoststyrelsens förvaltning stående donationsfonder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

3 Från och med den 1 februari 1942, då en å fjärde byrån placerad sekreterare i lönegraden A 26 på övergångsstat avgick med pension, har sekreteraren för allmänna ärenden dessutom övertagit denne åliggande göromål, nämligen att bereda och i styrelsen föredraga ärenden angående läkarvård, tilllämpning av resereglementet, traktamenten vid tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten och ersättning för flyttningskostnad samt att handlägga och i förekommande fall i styrelsen föredraga ärenden angående livräntor och sjukpenningar enligt lagen om olycksfall i arbete. Under år 1941 föredrogos i styrelsen 553 dylika ärenden, vilka till stor del voro viktiga och tidskrävande. Tack vare viss omläggning av göromålen å fjärde byråns kansli har sekreteraren i lönegraden A 26 på övergångsstat ej behövt ersättas med annan ny befattningshavare.

Såsom av det anförda framgår äro de arbetsuppgifter, som ankomma på sekreteraren å fjärde byråns kansli, både mångskiftande och viktiga. På denne måste därför ställas krav på god insikt i postverkets ekonomiska förhållanden och räkenskapsväsende samt ingående författningskännedom. I egenskap av byråchefens närmaste man har han att dels fungera såsom dennes ställföreträdare, dels att biträda vid ledningen av arbetet å byrån, där den fasta personalstyrkan för närvarande utgöres av 233 befattningshavare. Han måste därför vara väl förtrogen med arbetet icke endast på byråns kansli utan jämväl på dess olika avdelningar med skiftande arbetsuppgifter: medels-, postanvisnings- och tidningsrevisionerna, folkpensionsavdelningen, medelsbokhållarkontoret, postverkets huvudkassa och frankoteckensexpeditionen för samlare.

Vid bedömandet av ifrågavarande sekreterares löneplacering bör jämväl beaktas, att han inom den närmaste tiden kommer att utan föredragning äga meddela beslut i ärenden beträffande sjukhus- och specialistvård åt tjänstemän hos styrelsen samt i vissa ärenden angående ersättning för flyttningskostnader.

Då på förevarande befattningshavare alltså lagts omfattande och viktiga arbetsuppgifter och då befattningshavaren såsom byråchefens närmaste man och ställföreträdare icke synes böra intaga lägre löneställning än motsvarande befattningshavare å övriga byråer, anser styrelsen, att han bör placeras i lönegraden A 26.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 16 oktober 1942 tillstyrkt styrelsens förslag.

Genom vidtagna och planerade ändringar i organisatoriskt hänseende lia Departemenuarbetsuppgifterna för sekreteraren för allmänna ärenden å det till general- chefen. poststyrelsens fjärde byrå hörande kansliet undergått eller komma inom den närmaste tiden alt undergå icke oväsentliga förändringar. Sekreteraren skall sålunda självständigt handlägga ärenden av mångskiftande och delvis betydelsefull natur. Vidare är han byråchefens ställföreträdare och biträdande arbetsledare för byråns stora personal. Med hänsyn härtill och då byråchefernas närmaste män å övriga byråer inom generalpoststyrelsen äro placerade i lönegraden A 26, anser jag mig i likhet med allmänna lönenämnden böra tillstyrka styrelsens förslag om uppfattning av befattningen i fråga till nämnda lönegrad.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Uppfattning av postkontoret Göteborg 5 från klass 3 till klass 2. Postkontoret Göteborg 5 har alltsedan den 1 januari 1915 tillhört klass 3. Någon ändring härutinnan gjordes icke vid den senaste allmänna klassificeringen av trafikanstalterna år 1938.

I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen anfört följande.

Vid den av 1936 års klassificeringskommitté på grundval av 1935 års trafik verkställda utredningen erhöll postkontoret Göteborg 5 ett poängtal av 214. Följande poänggränser fastställdes av statsmakterna vid 1938 års klassificering, nämligen för postkontor av klass I B 375—874 poäng, för postkontor av klass 2 235—374 poäng och för postkontor av klass 3 160— 234 poäng.

Vid tidpunkten för nämnda klassificering fullgjordes brevbäringen inom hela Göteborg av brevbärare från postkontoret Göteborg 1. Sedan behovet avytterligare ett brevbärarkontor inom Göteborgs stad blivit alltmera trängande, bestämde styrelsen i samband med att postkontoret Göteborg 5 inflyttade i nya lokaler, att brevbäringen bland annat inom områdena Örgryte och Johanneberg från och med den 1 december 1939 skulle utgå från nämnda postkontor. I samband härmed placerades vid postkontoret Göteborg 5 7 brevbärarförmän och 33 brevbärare, huvudsakligen genom överflyttning från postkontoret Göteborg 1.

Rörelsen vid postkontoret Göteborg 5 har sedan 1939 oavlåtligen stegrats, och ytterligare personal i olika grader har måst tillföras postkontoret. Medan personalstyrkan vid tiden för den senaste klassificeringen, förutom postmästaren, uppgick till 4 postexpeditörer, 1 brevbärare och 1 postbiträde (6 man) utgöres densamma för närvarande av 2 förste postassistenter, 5 postexpeditörer, 2 förste postiljoner i lönegrad A 8, 7 brevbärarförmän, 3 postiljoner i lönegrad A 6, 29 brevbärare, 2 postbiträden och 9 brevbärarbiträden (59 man). Tidvis anlitas därutöver 10 å 15 brevbärarbiträden för förstärkning av brevbärarpersonalen. Inom postkontorets postutdelningsområden ligga postexpeditionen Göteborg 16 samt poststationerna Göteborg 14, Göteborg 24, Göteborg 27 och Göteborg 35. Dessa postanstalter lyda visserligen fortfarande i administrativt hänseende under postkontoret Göteborg 1, men postkontoret Göteborg 5 förmedlar all till dem ankommande post.

Vid en klassificering enligt 1938 års grunder men på basis av 1941 års trafiksiffror skulle postkontoret Göteborg 5 uppnå ej mindre än 463 poäng, vilket poängtal ligger betydligt över den undre poänggränsen för postkontor av klass I B.

Postkontorets starka poängstegring kan i första hand tillskrivas den omfattande förändring i postkontorets organisation, som inträtt genom dess förändring till s. k. brevbärarpostkontor. Postmästaren har härigenom tillförts nya arbetsuppgifter av administrativ ari, vilka i hög grad ökat hans arbetsbörda och ansvar.

Under hänvisning till det anförda framhåller styrelsen, att det icke kan anses skäligt, att postkontoret Göteborg 5 längre bibehålies i klass 3. En uppflyttning till klass 2 synes under alla förhållanden vara motiverad och kan med hänsyn till postkontorets höga poängtal ej heller anses föregripa en blivande allmän revision av klassificeringsgrunderna.

Allmänna lönenämnden bär tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43,

5 Vid den allmänna klassificeringen år 1938 av trafikanstalterna vid post- DeparUmentaoch telegrafverken samt statens järnvägar uttalades, att endast sådana ändringar i klassindelningen, som påkallades av organisatoriska förändringar eller andra inträffade speciella omständigheter, borde ifrågakomma under tiden mellan allmänna revisioner.

Den omständigheten, att postkontoret Göteborg 5 efter den senaste allmänna klassificeringen av trafikanstalterna förändrats till s. k. brevbärarpostkontor, synes mig utgöra en organisatorisk förändring av sådan art, att en uppflyttning av postkontoret till högre klass får anses motiverad. Liksom allmänna lönenämnden anser jag mig därför böra tillstyrka den av generalpoststyrelsen föreslagna uppflyttningen från klass 3 till klass 2.

Förändringen synes böra genomföras från och med den 1 juli 1943. I samband därmed bör en befattning såsom postmästare av klass 3 i lönegraden A 20 indragas.

Överförande å övergångsstat av befattningen värdebrevbärare. Den av Kungl. Maj:t för år 1943 beträffande ordinarie befattningar av högst 20 lönegraden fastställda personalförteckningen för postverket upptager bland annat 58 värdebrevbärare i lönegraden A 7. Genom beslut den 27 februari och den 17 juli 1942 har Kungl. Maj:t på förslag av besparingsberedningen meddelat beslut om indragning av värdebrevbäringen från och med den 1 augusti 1942.

Med hänsyn härtill synes befattningen värdebrevbärare böra överföras å övergångsstat. Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort, har generalpoststyrelsen hemställt örn inrättande av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24 å envar av första byråns personalavdelning och den till samma byrå hörande militäravdelningen, uppflyttning av en notarietjänst i lönegraden A 21 å ombudsmansexpeditionen till sekreterarbefattning i lönegraden A 24 samt uppflyttning av en aktuarietjänst i lönegraden A 21 å postgirokontorets registrerings- och propagandaavdelning till sekreterartjänst i lönegraden A 24.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslaget örn uppflyttning av aktuariebefattningen å postgirokontoret men i övrigt tillstyrkt styrelsens förslag.

I skrivelse den 8 juli 1942 har kommunikationsverkens ingenjörsförbund gjort framställning örn inrättande av en ingenjörsbefattning i lönegraden A 24, en ritarbefattning i lönegraden A 15 och en kopistbefattning i lönegraden A 11 vid postverkets mekaniska verkstad i Stockholm.

Såväl generalpoststyrelsen som allmänna lönenämnden lia i utlåtanden den 27 oktober respektive den 14 november 1942 tillstyrkt ingenjörsförbundets framställning.

Slutligen har posttjänstemännens förening i skrivelse den 1 november 1942 föreslagit uppflyttning av postkontoret i Äppelviken från klass 3 till klass 2.

Generalpoststyrelsen bar i utlåtande den 17 november 1942 och allmänna lönenämnden i utlåtande den 19 januari 1943 avstyrkt sistnämnda förslag.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Departements- De flesta av ifrågavarande förslag äro av den art, att jag med hänsyn till ettien- Vad inledningsvis anförts icke anser mig för närvarande kunna förorda deras genomförande. Ej heller i övrigt är jag beredd att tillstyrka vad i förevarande framställningar föreslagits.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle från och med den 1 juli 1943 i den av riksdagen fastställda personalförteckningen antalet sekr eter ar tjänster i lönegraden A 26 ökas från 6 till 7, antalet sekreterartjänster i lönegraden A 24 minskas från 6 till 5 och antalet postmästare'änster av klass 2 i lönegraden A 22 ökas från 56 till 57. Därjämte torde beslut böra meddelas om överförande av befattningen värdebrevbärare i lönegraden A 7 till övergångsstat. Kungl. Maj:t torde sedermera böra förordna om minskning av antalet postmästartjänster av klass 3 i lönegraden A 20 från 64 till 63.

Telegrafverket.

Inrättande av en ny byrådirektörsbefattning å driftsbyrån. I skrivelse den 1 september 1942 har telegrafstyrelsen anfört följande.

Å driftsbyrån är inrättad en arbetsrationaliseringsavdelning, vilken har den betydelsefulla uppgiften att verka för att telegrafverkets arbeten planläggas och utföras efter rationella metoder, att materiel och verktyg bliva föremål för ständig granskning enligt utvecklingens krav, att ackordsättning sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bliva vederbörligen ändrade efter arbetsmetoderna samt att arbetarskydds- och andra sociala frågor bli noggrant behandlade och lösta, allt i avsikt att dels ekonomisera arbetet, dels vinna arbetsordning och arbetstrevnad för personalen. Avdelningen skall även vid behov stå andra byråer eller verksavdelningar till tjänst såsom konsultativt expertisorgan. Avdelningen förestås för närvarande av en förste linjeingenjör å övergångsstat (lönegraden A 27) med uppdrag att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av byrådirektörstjänst.

I sin framställning till Kungl. Majit den 22 december 1939 angående sådana befattningar vid telegrafverket, vilkas antal skall fastställas av Kungl. Majit och riksdagen, hemställde styrelsen, att för den befattningshavare, som hade ifrågavarande arbetsuppgifter sig anförtrodda —- före den nuvarande organisationens ikraftträdande handlades dessa av en motsvarande avdelning å styrelsens linjebyrå —- måtte inrättas en byrådirektörstjänst. Framställningen föranledde emellertid icke något Kungl. Majits förslag till riksdagen i denna del.

De för översyn av telegrafverkets organisation tillkallade sakkunniga anslöto sig i sitt betänkande till styrelsens ovannämnda förslag. Icke heller i detta sammanhang kom emellertid den föreslagna nya befattningen till stånd. I uttalande till statsrådsprotokollet anförde föredragande departementschefen beträffande befattningen i fråga, att med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattningshavare varit föremål för statsmakternas prövning, han ansåge sig icke för det dåvarande böra tillstyrka, att befattningen i enlighet med de sakkunnigas förslag gjordes till ordinarie i föreslagen tjänstegrad.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Erfarenheten under den senast förflutna tiden har understrukit den stora betydelsen av avdelningens verksamhet samt visat, att det å avdelningen bedrivna arbetet icke kan inordnas i annan befintlig avdelning inom styrelsen.

Under åberopande av det anförda och då de krav, som måste ställas på föreståndaren för avdelningen i fråga, ytterligare skärpts, har styrelsen ånyo hemställt, att befattningen måtte uppföras å ordinarie stat samt under benämningen byrådirektör placeras i lönegraden A 28.

Allmänna lönenåmnden har i utlåtande den 27 oktober 1942 erinrat, att nämnden i utlåtande över förenämnda sakkunnigas betänkande framhållit, att organisationen med rationaliseringsarbetets centralisering till en särskild avdelning endast fungerat en kortare tid, varför enligt lönenämndens mening svårigheter förelåge att redan då bedöma, örn avsett syftemål bäst tillgodosåges med denna organisation. Lönenämnden ifrågasatte även, om icke rationaliseringsarbetet borde inordnas under ledning av föreståndaren a avdelningen för den tekniska tjänsten, och förklarade sig för det dåvarande icke kunna tillstyrka inrättandet av ifrågavarande ordinarie bvrådirektörsbefattning. Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen nu anfört i ämnet har lönenämnden emellertid förklarat sig icke längre vilja motsätta sig telegrafstyrelsens förslag.

Av numera föreliggande erfarenheter anser jag framgå, att den av telegraf- DeT^™nts' styrelsen under ett antal år prövade organisationen för rationaliseringsarbetet inom telegrafverket är ändamålsenlig. Goda resultat av verksamheten synas hava vunnits, men betydelsefulla arbetsuppgifter föreligga alltjämt och torde även framdeles komma att ständigt vara för handen. Enligt min mening bör åt ledaren av arbetet givas en tjänste- och löneställning, som skapar garantier för att rationaliseringssträvandena kunna bedrivas med nödig kontinuitet och utan för arbetsresultatet mer eller mindre störande växlingar inom ledningen. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en ordinarie befattning inrättas för ändamålet. Mot densammas placering i lönegraden A 28 under benämningen byrådirektör har jag icke något att erinra.

Inrättande av en ny linjeingenjörsbefattning. I sin förenämnda skrivelse har telegra!styrelsen föreslagit inrättande av en linjeingenjörsbefattning i lönegraden A 26, avsedd för distriktsbyrån i Malmö. Till stöd för förslaget har styrelsen anfört följande.

Den tekniska ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena å de automatiska telefonanläggningama handhaves inom andra distriktet, utom beträffande Göteborgs telefonstationer, samt inom tredje och femte distrikten av en å vederbörande distriktsbyrå placerad linjeingenjör (lönegraden A 26). Ifrågavarande arbetsuppgifter å Göteborgs respektive Stockholms telefonstationer fullgöras av en förste sektionsingenjör (lönegraden A 27).

Någon motsvarande befattning inom första distriktet finnes för närvarande icke utöver en för Malmö stationer avsedd sektionsingenjör. Inom dislrik-

Departements

chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

tet finnas nu 87 i drift tagna automatiska landsväxlar. Antalet installerade automatiska abonnentväxlar inom distriktet uppgår till omkring 125, och ytterligare ett 30-tal dylika växlar äro beställda. Vidare äro telefonstationerna i Hälsingborg och Växjö omlagda till automatisk drift, varjämte automatisering av telefonstationerna i Kristianstad och Lund är planerad. Aulomatiseringen inom distriktet har nu fortskridit så långt, att en i hithörande frågor väl förfaren och kunnig tjänsteman med högre teknisk utbildning mäste kunna helt disponeras för handläggning inom distriktet av ärenden rörande automatiska telefonanläggningar.

Med hänsyn tih de höga fordringar, som i detta fall måste uppställas, bör tjänsten i likhet med vad som är fallet inom övriga förut nämnda distrikt hänföras till lönegraden A 26.

Styrelsen föreslår fördenskull, att för ändamålet inrättas en linjeingenjörsbefattning.

Allmänna lönenämnden har funnit förevarande förslag icke föranleda särskilt uttalande från nämndens sida.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, liandhaves den tekniska ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena å de automatiska telefonanläggningarna inom de distrikt, där automatisering av telefonväsendet ägt rum i större utsträckning, av befattningshavare med linjeingenjörs tjänsteställning. Då automatiseringen inom första distriktet nu natt sadan omfattning, att behov av en befattningshavare för ifrågavarande arbetsuppgifter får anses föreligga inom distriktet, är från min sida intet att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens förslag. Jag tillstyrker därför, att en linjeingenjörsbefattning i lönegraden A 26 inrättas vid distriktsbyrån i Malmö.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen i sin förenämnda skrivelse hemställt om uppflyttning av följande befattningar, nämligen en förste byråingenjör å radiobyråns rundradioavdelning från lönegraden A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28, en ingenjör a tekniska byråns stationsavdelning och tre ingenjörer å samma byrås transmissionsavdelning från lönegraden A 20 till byråingenjörer i lönegraden A 26, en notarie å militärkontoret från lönegraden A 21 till Överkontrollör i lönegraden A 24, en förste kontrollör vid Göteborgs telefonstation från lönegraden A 22 till Överkontrollör i lönegraden A 24, två kontrollörer å riksavdelningen vid Stockholms telefonstation från lönegraden A 20 till förste kontrollörer i lönegraden A 22 samt fyra ingenjörer, därav en å kabelkontoret, två å tekniska byråns transmissionsavdelning och en vid huvudverkstaden i Nynäshamn, fran lönegraden A 20 till ingenjörer i lönegraden A 22. Därjämte föreslår styrelsen inrättande av följande befattningar, nämligen en radioingenjörsbefattning i lönegraden A 26 å radioexpeditionen i Göteborg samt en notariebefattning å kanslibyråns pensionsoch sjukvårdsavdelning.

Vidare har styrelsen i skrivelse den 17 september 1942 gjort framställ-

Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 9

ning om förbättrad löneställning för föreståndaren för tekniska byråns stationsavdelning.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt uppflyttningen av förste kontrollören vid Göteborgs telefonstation och uppflyttningen av de tre ingenjörerna å tekniska byråns transmissionsavdelning till byråingenjörer i lönegraden A 26 men i övrigt tillstyrkt styrelsens förslag. Lönenämnden har dock ansett, att föreståndaren för tekniska byråns stationsavdelning borde placeras i lönegraden A 30 i stället för i lönegraden C 7 enligt styrelsens framställning.

Såsom jag vid min anmälan av motsvarande spörsmål i fjol framhöll, bör DepartemmUefrågan örn löneställningen för föreståndaren för tekniska byråns stationsavdelning upptagas till slutligt avgörande i samband med prövningen av numera föreliggande förslag rörande löneställningen för byråchefer och därmed jämförliga befattningshavare. I avvaktan härå synes befattningshavaren böra bibehållas vid det för närvarande vid sidan av lönen utgående särskilda arvodet av 1,000 kronor.

Telegrafstyrelsens övriga här omförmälda förslag föranleda icke annai uttalande från min sida än att jag under hänvisning till vad inledningsvis anförts icke är beredd att för närvarande tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle från och med den 1 juli 1943 antalet byrådirektörstjänster i lönegraden A 28 ökas från 6 till 7 och antalet linjeingenjörstjänster i lönegraden A 26 ökas från 8 till 9.

Statens järnvägar.

Inrättande av en ny överdirektörsbcfattning. I personalförteckningen för statens järnvägar finnes en sedan flera år vakant befattning såsom överdirektör och souschef i lönegraden Gil.

I en till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga ingiven, den 23 december 1941 dagtecknad promemoria har chefen för statens järnvägar framlagt förslag rörande byråchefernas i järnvägsstyrelsen placering i lönehänseende. I promemorian erinras, att järnvägsstyrelsen i skrivelse den 22 december 1939 till Kungl. Maj:t med förslag rörande inrättande av högre tjänster hemställt, att den vakanta överdirektörsbefattningen måtte tillsättas från och med ingången av budgetåret 1940/41 med upphävande av den med befattningen förenade ställningen såsom souschef men med uppgift för innehavaren att vara chef för drifttjänslbyrån och verkschefens ställföreträdare. Framställningen föranledde icke någon åtgärd. På förslag av järnvägsstyrelsen har emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september 1940 förordnat, att till befattningshavare, åt vilken uppdragits att vara ställföreträdare för verkschefen, skall utgå ett särskilt arvode av 2,500 kronor för år. Sådant uppdrag har lämnats åt chefen för drifttjänstbyrån.

10 Kungl. Majlis proposition nr 43.

1 promemorian anföres vidare bland annat följande.

Till drifttjänstbyrån äro förlagda de ytterst talrika och viktiga ärenden, som avse den för driften behövliga personalens anställande, befordran och numerär. Då det totala antalet personal för drift och underhåll för närvarande uppgår till över 40,000, med en avlöning per år räknat av cirka 170 miljoner kronor, inses lätt, av vilken stor betydelse en god personalhushållning är för statens järnvägars ekonomi. Beträffande drifttjänstbyråns anpart i denna personalhushållning torde vara nog nämna, att av det totala personalantalct cirka 9/io eller omkring 36,000 personer i sagda hänseenden äro underställda drifttjänstbyrån. I anslutning härtill är åt drifttjänstbyrån anförtrodd uppgiften att bereda såväl personal- som driftkostnadsstaterna för vad som motsvarar de tre förutvarande linjeavdelningarna, ban-, maskin- och trafikavdelningen, ävensom att övervaka att sagda kostnadsstater följas. Kostnadsstaterna röra sig om mycket stora belopp, enligt 1942 års numera fastställda förslag i starkt avrundade tal för bantjänsten 55 miljoner kronor, för maskintjänsten 95 miljoner kronor och för trafiktjänsten 70 miljoner kronor, d. v. s. tillhopa för hela driftsavdelningen 220 miljoner kronor. Låt vara att i denna totalsumma ingår ett betydande belopp, cirka 25 miljoner kronor, för rörligt tillägg och kristillägg, om vilkas fortvaro man intet vet, vartill kommer inverkan av de höga materialpriserna, så anger summan i allt fall storleksordningen även för mer normala tider.

Drifttjänstbyrån har jämväl att svara för vad i arbetsordningen benämnes organisation och förvaltning inom drifttjänsten samt drifttjänstens ordnande genom reglementen och andra föreskrifter. Vart och ett av dessa områden innefattar en mångfald av arbetsuppgifter, vilket tagit sig uttryck i en faktisk ehuru icke formell uppdelning av byrån på avdelningar, sex till antalet, därav fyra underställda respektive överinspektörer — tjänstemän i 28 lönegraden — och de båda andra med chefer i sekreterargraderna. Tre av överinspektörerna representera var sin av de stora linjeavdelningarna: ban-, maskin- och trafikavdelningarna, i vad gäller drifttjänsten i allmänhet, den fjärde vad som sammanfattande benämnes säkerhetstjänsten, d. v. s. anordningar och anstalter, som avse trafiksäkerhetens tryggande.

Utrustningen med fyra överinspektörer markerar drifttjänstbyråns centrala uppgift att vara en överinspektion för drifts- eller linjetjänstens alla grenar. Denna verksamhet utövas givetvis i intim samverkan med vederbörande fackbyråer, alltså exempelvis vad bantjänsten angår med bantekniska byrån och i fråga örn trafiktjänsten med persontrafikbyrån och godstrafikbyrån, men det är i allt fall drifttjänstbyrån, som har det primära ansvaret, detta jämväl för underhållet av banan med byggnader och anläggningar (huvudverkstäder och huvudförrådens anläggningar undantagna).

Drifttjänstbyrån har också att pröva behovet ur driftsynpunkt av ifrågasatta nya byggnader och anläggningar respektive av ändringar å befintliga sådana. Inspektionen samt beredningen av personal- och driftkostnadsstaterna innebär också, att på drifttjänstbyrån faller omsorgen att säkerställa en riktig personaldisposition, såväl numerärt som i fråga om tjänsteställning, ett rationellt utnyttjande av den anställda tjänstemanna- och arbetarpersonalen samt en tillfredsställande hushållning med driftsmaterialier, detta senare särskilt för de tekniska tjänstegrenarna. Även byråns administrativa uppgifter, alltså främst handläggningen av ärenden rörande personalens antagning, befordran och placering, stå givetvis i nära samband med inspektionsverksamheten, ehuru det på grund av ifrågavarande ärendegrupps mycket stora omfång varit nödvändigt att avdela särskilda tjänstemän för densammas handläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

11 Med ledningen av drifttjänsten, d. v. s. hela den verksamhet, vilken för den allmänna meningen framstår som »egentlig» järnvägstjänst, har följt, att drifttjänstbyrån, utan att formellt eller organisatoriskt ha någon särställning gentemot övriga byråer, kommit att bliva så att säga en knutpunkt och en närmaste föreningslänk mellan styrelsen och linjeförvaltningarna ävensom mellan dessa senare inbördes.

Promemorian utmynnar i ett vidhållande av järnvägsstyrelsens i förenämnda skrivelse den 22 december 1939 framlagda förslag.

I sitt betänkande den 18 juli 1942 angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (statens offentliga utredningar 1942: 30) ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga tillstyrkt, att chefen för drifttjänstbyrån under benämningen överdirektör hänfördes till lönegraden C 11. Därvid borde enligt de sakkunniga föreskrivas, att särskilt arvode icke skulle utgå, därest befattningshavaren förordnades till ställföreträdare för verkschefen. Den nuvarande befattningen såsom överdirektör och souschef skulle därjämte såsom icke vidare behövlig indragas. En reservant bland de sakkunniga, generaldirektören Björck, har ansett befattningen ej böra placeras högre än i lönegraden C 8, varvid emellertid förutsatts att ställföreträdararvode finge utgå vid sidan av lönen.

Allmänna lönenåmnden har i utlåtande den 11 december 1942 tillstyrkt sakkunnigmajoritetens förslag.

Såsom chefen för statens järnvägar i sin förenämnda promemoria till 1939 DepariemtnUårs tjänsteförteckningssakkunniga erinrat, har förslag om ändrad tjänste- och chefen. löneställning för drifttjänstbyråns chef tidigare framförts av järnvägsstyrelsen. Vid min anmälan av ärendet (propositionen nr 153 till 1940 års lagtima riksdag) framhöll jag såsom min mening, att övervägande skäl talade för uppskov med den slutliga prövningen av järnvägsstyrelsens förslag, intill dess då pågående utredning rörande byråchefernas löneställning slutförts. Någon erinran häremot gjordes icke vid frågans riksdagsbehandling.

Av den lämnade redogörelsen framgår vidare, att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i samband med framläggande av förslag rörande byråchefernas löneställning för sin del förordat, att befattningen såsom chef för drifttjänstbyrån skulle förändras till en befattning såsom överdirektör med placering i lönegraden C 11, varvid samtidigt den sedan länge vakanta befattningen som överdirektör och souschef skulle indragas. Förslaget har icke föranlett någon erinran från allmänna lönenämndens sida.

Den omständigheten att frågan om tjänste- och löneställning för drifttjänstbyråns chef samt om förfarandet med den hittillsvarande överdirektörsbefattningen uppskjutits i avvaktan på slutförandet av utredningen rörande byråchefernas löneställning, bör enligt min mening icke förhindra, att spörsmålet nu kommer under bedömande, ehuru byråchefsfrågan såsom sådan ej kommer att föreläggas årets riksdag. Det med uppskovet åsyftade resultatet torde få anses uppnått i och med att den verkställda utredningen skapat erforderligt underlag för bedömande av lämplig löneställning för befattningen såsom

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

chef för drifttjänstbyrån. I anslutning till vad såväl tjänsteförteckningssakkunniga som lönenämnden härutinnan föreslagit vill jag för min del tillstyrka inrättande av en befattning såsom överdirektör i lönegraden C 11, avsedd för drifttjänstbyråns chef. Befattningen bör tillsättas medelst förordnande på viss tid. Samtidigt med inrättandet av denna tjänst bör den nuvarande befattningen såsom överdirektör och souschef vid statens järnvägar i samma lönegrad uteslutas ur tjänsteförteckningen, varjämte en byråchefsbefattning bör indragas. Tillika bör, såsom de sakkunniga föreslagit, föreskrivas, att särskilt arvode icke skall utgå, därest överdirektören förordnas såsom ställföreträdare för verkschefen.

Uppflyttning av Borås centralstation från klass 1 B till klass 1 A. I skrivelse den 8 december 1942 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om ändrad klassificering av Borås centralstation samt därvid anfört följande.

_ I samband med övertagandet av enskilda järnvägar verkställes en klassificering av stationerna vid dessa enligt statens järnvägars normer. Tillgängligt siffermaterial ger emellertid därvid icke möjlighet att få fram det exakta poängtalet enligt de vid statens järnvägar senast tillämpade klassificeringsgrunderna. De trafiksiffror, som redovisas vid stationerna i enskild drift, kunna dessutom efter ett förstatligande undergå vissa förskjutningar. Anledningen härtill är att söka bland annat i det förhållandet, att transporterna i många fall efter ett statsövertagande bliva omlagda och därmed kan följa förändring särskilt av antal tåg, antal vagnar och omlastat gods vid övergångsstationerna. En annan omständighet, som kan avsevärt inverka på trafikfaktorema, är den, att vissa stationer i och med statsövertagande upphöra att vara föreningsstationer.

Detta senare blev fallet med bland andra Borås centralstation. Före den 1 juli 1940, då de till Borås G inlöpande enskilda järnvägarna införlivades med statens järnvägar, anslöto icke mindre än fyra järnvägar till denna station. Vissa av stationens trafiksiffror redovisades före nämnda dag dubbelt på så sätt, att exempelvis mellan två banor genomgående tåg och vagnar redovisades på båda banorna.

Berörda omständighet föranledde styrelsen att vid klassificering av stationen iakttaga viss försiktighet och styrelsen ansåg sig böra avvakta erfarenhet rörande förhållandenas gestaltning sedan samtliga stationen berörande bansträckor kommit under gemensam ägare och förvaltning. I avvaktan härpå hänfördes stationen till klass 1 B, en stationsklass, som under rådande ovisshet i nyssberörda hänseende ansågs kunna och böra ifrågakomma.

Under tiden från och med den 1 juli 1940 vunnen erfarenhet har emellertid givit vid handen, att stationens trafik, trots de förenklingar som inträtt, kommit att få sådan omfattning och art, att en höjning till närmast högre klass får anses rimlig.

Borås C intager, närmast på grund av den anhopning av textilindustrier som finnes i staden, en rangplats vad angår den lokala trafiken och har dessutom en betydande övergångstrafik.

Under hänvisning till att poängtalet för centralstationen i Borås överstiger 1,225, medan nedre gränsen för stationer av klass 1 A vid 1938 års allmänna klassificering fastställdes till 700, hemställer järnvägsstyrelsen om uppflyttning av stationen till nämnda klass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 13

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 19 januari 1943 tillstyrkt styrelsens förslag.

Vid införlivandet den 1 juli 1940 med statens järnvägar av de till Borås Departements

Capten

centralstation inlöpande enskilda järnvägarna hänfördes stationen provisoriskt till klass 1 B. Därefter vunna erfarenheter ha enligt min mening tillfullo ådagalagt, att trafiken vid stationen har sådan omfattning och art, att den provisoriska inplaceringen icke längre kan anses tillfredsställande. Jag vill därför förorda järnvägsstyrelsens av allmänna lönenämnden tillstyrkta förslag örn stationens uppflyttning från och med den 1 juli 1943 till klass 1 A.

Vid bifall härtill bör antalet stationsinspektorsbefattningar av klass 1 A i lönegraden A 25 ökas med en och antalet stationsinspektorstjänster av klass 1 B i lönegraden A 24 minskas med en.

Inrättande av en ny ingenjörsbefatining i A 22. I samband med statens övertagande den 1 juli 1942 av Blekinge kustbanor införlivades även verkstaden i Ronneby med statens järnvägar. Denna verkstad har ställts under samma förvaltning som de tidigare införlivade verkstäderna i Hälsingborg och Ystad och tillsammans med sistnämnda verkstäder bildat en organisatoriskt sammanhållen huvudverkstad Hälsingborg-Ystad-Ronneby, vars föreståndare är placerad i lönegrad A 26. Såsom platsföreståndare i Ystad tjänstgör en ingenjör i lönegraden A 20.

I sin förenämnda skrivelse den 8 december 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för Ronnebyverkstaden måtte inrättas en föreståndarbefattning med placering i lönegraden A 22. Styrelsen upplyser, att vid verkstaden revideras såväl lok som person- och godsvagnar för smalspår. Arbetena därmed äro av den art och omfattning, att föreståndaren för verkstaden måste vara en med verkstadsdrift väl förtrogen ingenjör, som innehar lång praktisk erfarenhet beträffande lok- och vagnrevisioner.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens förslag.

Att vid den nyförvärvade verkstaden i Ronneby, vilken förvaltningsmässigt Departements ingår i huvudverkstaden Hälsingborg-Ystad-Ronneby, liksom vid den i nämn- chefenda förvaltningsorganisation ingående verkstaden i Ystad inrättas en föreståndarbefattning synes mig naturligt. Mot befattningens placering i lönegraden A 22 har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker alltså järnvägsstyrelsens av allmänna lönenämnden biträdda förslag härutinnan.

Inrättande av en ny byråassistentbefattning i A 21. Till stöd för ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse anfört följande.

Enligt 1938 års personalkommissions vid statens järnvägar betänkande, del II, bör å varje distriktskansli finnas placerad en byråassistent i lönegraden A 21 såsom arbetsledare å personalavdelningen, å vilken avdelning handläggas samtliga personal-, avlönings- och allmänna ärenden, berörande såväl han- som maskin- och trafikavdelningarna. På styrelsens förslag och med

14 KunoJ- Maj:ts proposition nr 43.

Departements-

chefen.

statsmakternas medgivande inrättades från och med den 1 juli 1942 dylika befattningar på distriktskanslierna vid I—V distrikten. Så skedde däremot ej å VI distriktet, emedan förhållandena å detta distrikt, som består av under senare år övertagna enskilda järnvägar, dels ej varit föremål för undersökning av personalkommissionen och dels vid tiden för avgivandet av styrelsens förslag ej ansågos hava vunnit erforderlig stadga.

Sedan dess har emellertid VI distriktet ytterligare utökats, så att antalet där anställd personal numera utgör omkring 4,000 man. På grund härav hava personalärendena fått en ständigt stegrad omfattning, vartill kommer att ifrågavarande ärenden å detta distrikt i allmänhet äro av komplicerad natur, enär personalen så gott som uteslutande övertagits med enskilda järnvägar. Styrelsen finner därför, att vidare uppskov med inrättandet av en bvråassistentbefattning å ifrågavarande distriktskansli icke är önskvärt.

Som ytterligare skäl härför får styrelsen framhålla, att erfarenheten från övriga distrikt givit vid handen, att inrättandet av förenämnda befattning skulle komma att främja arbetet å angivna distriktskansli, emedan ban-, maskin- och trafikexperterna därstädes då bleve avlastade arbetet med beredning av vissa personalärenden, vilket skulle medföra dels erforderlig arbetslättnad för dessa tjänstemän, dels större likformighet vid behandlingen av nämnda ärenden.

Under åberopade härav hemställer styrelsen om inrättande av en befattning såsom byråassistent i lönegraden A 21.

Allmänna lönenämnden har för sin del anfört följande.

De personal- och avlöningsärenden, som handläggas å personalavdelningarna inom distriktskanslierna, avse —■ enligt vad lönenämnden under hand inhämtat — huvudsakligen drift- och underhållspersonal. Denna uppgår för närvarande till ungefär 10,000 i I distriktet, 7,000 i II distriktet, 7,700 i III distriktet, 6,400 i IV distriktet, 5,900 i V distriktet och 4,100 i VI distriktet. Sistnämnda distrikt är således i detta hänseende avsevärt mindre än övriga distrikt. Med hänsyn härtill kan det synas tveksamt, om en särskild arbetsledarbefattning redan nu bör inrättas å dess personalavdelning. Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, torde dock förefintligheten av en dylik befattning möjliggöra en rationellare arbetsfördelning inom distriktskansliet, i det att den tekniska befälspersonalen befrias från handläggningen av vissa personalärenden, vilka för närvarande beredas av densamma.

Med hänsyn till sist angivna omständighet har lönenämnden icke velat motsätta sig styrelsens förslag.

Jämväl enligt min mening är det för åstadkommande av en rationellare arbetsfördelning å sjätte distriktets kansli av vikt, att den befattning, med vilken handläggningen av personal- och avlöningsärendena är förenad, gives en sådan löneställning, att för densamma kan förvärvas och bibehållas en kvalificerad arbetskraft. Med hänsyn härtill finner jag mig liksom lönenämnden böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag om inrättande av en byråassistentbefattning i lönegraden A 21. I samband därmed bör en bokhållarbefattning i lönegraden A 17 indragas.

Inrättande av en ny maskiningenjörsbefattning. Vid bifall till det förslag, som på min hemställan tidigare i dag framlagts om införlivande med stats-

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

banenätet av Malmö—Simrishamns järnväg, bör från och med den 1 juli 1943 inrättas en ny maskiningenjörsbefattning i lönegraden A 26, avsedd för en ny maskinsektion med Ystad såsom huvudort.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt om uppfattning av en byråingenjör å bantekniska byråns geotekniska avdelning från lönegraden A 26 till förste byråingenjör i lönegraden A 27 ävensom inrättande av två byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 26 å elektrotekniska byrån samt av två notariebefattningar i lönegraden A 21, därav en å persontaxebyrån och en å persontrafikbyrån.

Allmänna lönenämnden avstyrker förslaget beträffande de båda notariebefattningarna men tillstyrker framställningen i övrigt.

I skrivelse den 25 november 1942 ha distriktscheferna vid statens järnvägar hemställt om uppflyttning av distriktschefsbefattningarna från lönegraden C 9 till lönegraden G 10.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 30 november 1942 tillstyrkt förslaget, medan allmänna lönenämnden i utlåtande den 29 december 1942 avstyrkt detsamma.

Slutligen har svenska järnvägsmannaförbundet i skrivelse den 12 december 1942 hemställt örn införande av befattningen reparatör jämväl i lönegraden A 8 samt om uppflyttning av befattningen banförman från lönegraden A 7 till lönegraden A 8 och av befattningen kontorist från lönegraden A 8 till lönegraden A 9. Alternativt har yrkats differentiering av kontoristbefattningarna på lönegraderna A 8 och A 9.

Såväl järnvägsstyrelsen som allmänna lönenämnden ha i utlåtanden, dagtecknade respektive den 18 januari och den 9 februari 1943, avstyrkt järnvägsmannaförbundets framställning. Ledamöterna av lönenämnden Eriksson och Gabrielsson ha dock ansett, att nämnden bort tillstyrka framställningen.

Samtliga här omförmälda förslag äro av den beskaffenhet, alt jag med Departemenuhänsyn till vad jag inledningsvis anfört icke för närvarande är beredd att chefen. tillstyrka desamma. Jag anser mig därför beträffande ifrågavarande liksom liknande förslag vid de övriga kommunikationsverken sakna anledning att närmare angiva min ståndpunkt till förslagen såsom sådana.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle från och med den 1 juli 1943 befattningen såsom överdirektör och souschef i lönegraden C 11 utbytas mot en befattning såsom överdirektör i samma lönegrad, antalet byråchefer i lönegraden A 30 minskas från 11 till 10, antalet maskiningenjörstjänster i lönegraden A 26 ökas från 8 till 9, antalet stationsinspektorstjänster av klass 1 A i lönegraden A 25 ökas från 15 till 16, antalet stationsinspektorstjänster av klass 1 B i lönegraden A 24 minskas från 26 till 25, antalet ingenjörstjänster i lönegraden A 22 ökas från

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Departements-

chefen.

49 till 50 och antalet byråassistenttjänster i lönegraden A 21 ökas från 29 till 30. Därjämte torde Kungl. Maj:t böra meddela beslut örn indragning av en bokhållartjänst i lönegraden A 17.

Statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsens förslag. I skrivelse den 30 november 1942 har vattenfallsstyrelsen föreslagit inrättande av följande befattningar, nämligen en ingenjörsbefattning i lönegraden A 24 för beredande av ordinarie anställning åt en extra ordinarie distriktsassistent i lönegraden Eo 24, en sekreterarbefattning i lönegraden A 24 å försvarskontoret och en ingenjörsbefattning i lönegraden A 22 å vattenbyggnadstekniska byrån samt införande i tjänsteförteckningen av följande nya befattningar, nämligen ritare i lönegraden A 12, kanallots i lönegraden A 10 och maskinbiträde i lönegraden A 6.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 15 januari 1943 avstyrkt förslagen örn inrättande av en sekreterarbefattning å försvarskontoret samt införande av befattningarna ritare och kanallots i tjänsteförteckningen men i övrigt tillstyrkt styrelsens framställning.

Jag anser mig i förevarande sammanhang böra erinra, att vid fjolårets riksdag på förslag av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken i ett sammanhang genomförts åtskilliga förändringar i tjänsteförteckningen för nämnda verk. Den tjänsteförteckningsrevision, som verkställts i anslutning lill den år 1939 ikraftträdda löneregleringen för civilförvaltningen, är därmed avslutad, såvitt angår lönelägen under byråchef sgraden och därmed närmast jämförliga tjänstegrader. Härav får anses följa, att ändringar i tjänstelörteckningen för den närmaste framtiden icke böra ifrågakomma i andra fall än då nytillkomna arbetsuppgifter eller eljest skäl av speciell natur kunna åberopas till stöd för sådana ändringar.

Mot denna bakgrund anser jag mig förhindrad tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag om införande i tjänsteförteckningen av befattningarna ritare i lönegraden A 12 och maskinbiträde i lönegraden A 6.

Mot införande i tjänsteförteckningen av befattningen kanallots synes i och för sig mindre vara att erinra. Oavsett att under nu rådande förhållanden inrättande av ordinarie befattningar för kanallotsar icke synes kunna ifrågakomma, torde emellertid förslagets genomförande förutsätta en mera ingående undersökning rörande rekryteringsförliållanden, arbetsuppgifter och arbetsinkomster m. lii. för kanallotsar, å ena sidan, och lotsar vid lotsverket, å andra sidan.

Vad vattenfallsstyrelsen i övrigt föreslagit är jag av skäl, som inledningsvis anförts, icke beredd att nu tillstyrka.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

Kungl. Majlis proposition nr 43.

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla tillsvidare från och med den 1 juli 1943:

Personalförteckning för postverket. Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 13

1 postsparbankschef ............................ C 7

4 byråchefer .................................. A 30

7 postdirektörer ................................ A 29

1 byrådirektör ................................ A 28

1 byrådirektör och ombudsman.................. A 28

1 förste byråingenjör............................ A 27

1 förste intendent .............................. A 27

1 kontorschef .................................. A 27

1 förste aktuarie................................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

7 sekreterare .................................. A 26

3 överpostmästare .............................. A 26

22 postmästare av klass 1 A...................... A 25

1 förste revisor ................................ A 24

1 intendent .................................... A 24

38 postmästare av klass 1 B ...................... A 24

5 sekreterare .................................. A 24

9 överkontrollörer .............................. A 24

15 förste kontrollörer............................ A 22

57 postmästare av klass 2 ........................ A 22

5 aktuarier .................................... A 21

12 notarier .................................... A 21

6 revisorer .................................... A 21

2 revisorer och bokhållare ...................... A 21;

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän & ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 överingenjör ................................ C 10

6 distriktschefer................................ C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 överingenjör ................................ C 7

Bihang lill riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 43. SJ

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

Befattning Lönegrad

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 5

3 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegrafdirektörer ............................ A 30

7 byrådirektörer .............................. A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

8 förste byråingenjörer.......................... A 27

2 förste sekreterare ............................ A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

1 förste verkstadsingenjör........................ A 27

13 byråingenjörer .............................. A 26

6 distriktsingenjörer ............................ A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

9 linjeingenjörer .............................. A 26

5 radioingenjörer .............................. A 26

2 sekreterare .................................. A 26

10 sektionsingenjörer ............................ A 26

12 telegrafkommissarier av klass 1 A .............. A 26

9 trafikinspektörer ............................ A 26

1 verkstadsingenjör ............................ A 26

1 förrådskamrer................................ A 24

1 kontorschef .................................. A 24

15 sekreterare .................................. A 24

24 telegrafkommissarier av klass 1 B .............. A 24

5 överkontrollörer .............................. A 24

14 förste kontrollörer ............................ A 22

9 ingenjörer .................................. A 22

3 radiokommissarier............................ A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

3 aktuarier ........ A 21

6 förrådsförvaltare ............................ A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

6 notarier .................................... A 21

5 revisorer .................................... A 21;

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 17

1 överdirektör ................................ C 11

6 distriktschefer ................................ C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 19

Befattning Lönegrad

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

10 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

3 byrådirektörer ................................ A 28

1 ombudsman .................................. A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

1 Överkontrollör ................................ A 28

5 distriktssekreterare ............................ A 27

3 förrådsintendenter ............................ A 27

16 förste baningenjörer .......................... A 27

14 förste byråingenjörer .......................... A 27

10 förste maskiningenjörer........................ A 27

7 förste sekreterare ............................ A 27

19 förste trafikinspektörer........................ A 27

4 förste verkstadsingenjörer...................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

18 baningenjörer ................................ A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja................ A 26

15 byråingenjörer .............................. A 26

5 elektroingenjörer ............................ A 26

2 förrådsintendenter ............................ A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

9 maskiningenjörer ............................ A 26

5 sekreterare .................................. A 26

6 signalingenjörer .............................. A 26

5 telegrafingenjörer ............................ A 26

11 trafikinspektörer.............................. A 26

4 verkstadsingenjörer .......................... A 26

5 överinspektörer .............................. A 26

16 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja .............. A 24

1 expeditionsföreståndare ........................ A 24

1 förrådskontrollör ............................ A 24

3 förste kontrollörer ............................ A 24

14 ingenjörer.................................... A 24

10 sekreterare .................................. A 24

25 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

8 expeditionsföreståndare ........................ A 22

50 ingenjörer .................................. A 22

30 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

Befattning Lönegrad

1 verkstadskamrer .............................. A 22

4 aktuarier .................................... A 21

30 byråassistenter .............................. A 21

22 expeditionsföreståndare ........................ A 21

2 förste styrmän av klass 1 ...................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

10 kontrollörer .................................. A 21

25 notarier...................................... A 21

4 revisorer .................................... A 21;

2:o) förklara, att befattningen såsom överdirektör i lönegraden Cll vid statens järnvägar skall tillsättas medelst förordnande på viss tid;

3:o) medgiva, att befattningen värdebrevbärare i lönegraden A 7 vid postverket må överföras å övergångsstat;

4:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser, som vid genomförande av förberörda förslag må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

i30610