angående anslag till be¬ främjande av landsbygdens elektrifiering

Kungl. Majlis proposition nr 170.

1 Nr 170.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering; given Stockholms slott den 25 februari 19U.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finansoch folkhushållningsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln, punkten 115, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Jag torde nu ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t.

Till befrämjande av landsbygdens elektrifiering lia hittills anvisats sammanlagt 16 000 000 kronor, därav 5 000 000 kronor för budgetåret 1940/41, 5 000 000 kronor för budgetåret 1941/42, 2 000 000 kronor för budgetåret 1942/43 samt 4 000 000 kronor för budgetåret 1943/44.

Bihang lill riksdagens protokoll I9U. 1 sond. Nr 170.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifieiing har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 12 november 1943 har elektrifieringsberedningen beräknat medelsbehovet för budgetåret 1944/45 för ifrågavarande ändamål till 7 000 000 kronor.

Elektrifieringsberedningen har i sin skrivelse till en början redogjort för i vad mån rådande materielknapphet inverkade på anslagsbehovet för budgetåret 1944/45. Härom har beredningen anfört följande.

Materielknappheten i vad avser elektrifieringsanläggningar på landsbvgden gor sig företrädesvis gällande i tre avseenden, nämligen i fråga örn konnar olja och gummi. ^ ’

Vad angår koppar kan beräknas, att vid årsskiftet 1943/44 cirka 2 000 ton komma att under år 1943 lia utlämnats till distributionsanläggningar på landsbygden. Enligt under hand från industrikommissionen erhållna uppgifter skulle for ar 1944 kunna påräknas samma kvantitet. Den angivna kvantiteten avser sarai subventionerad som självbärande landsbygdselektrilermg. Ender de forsta ett och ett halvt åren av beredningens verksamhet eraknades de subventionerade projekten motsvara ungefär en sjundedel av olala nyelektrifieringen under det att de numera synas uppgå till cirka en tiedjedel. Utgående fran sistnämnda förhållande skulle alltså för den subventionerade landsbygdselektrifieringen kunna påräknas cirka 2||00==667

ton per ar raknat. Kopparåtgången per subventionerad enhet har under år 1943 uppgått till i medeltal 8^kilogram. Sålunda bör koppartillgången möjliggöra

elektrifiering av =78 000 subventionerade enheter under ett år

framåt.

■ ^ ibe,lr;‘|Tai' °Ua åtgår norman dylik i ganska betydande mängd för de de elektriska distributionsanläggningarna ingående transformatorerna Numera utlamnas emellertid i allmänhet icke någon olia för sådana träns

Ingen oUa'eHOTdmsCI' ** transformatorer av specialutförande, för vilka

I fråga om behovet av gummi må framhållas, att gummi normalt ilmar tind*? ?ektnska inomhusmstallationerna använda ledningarna. Dessvärre . ^delningen av gummi till kabelfabrikerna mycket knapp v Ike?fram vingat surrogatledningar innehållande ringa eller intet gummi I stort se 1 kan emellertid behovet tillgodoses med dylika ledningar

Beredningen har härefter beträffande de ekonomiska konsekvenserna av berm da materielbnst framhållit följande.

lniiTlr,er av 0l.J'elÖS lyp medföra ett kostsammare utförande av distribuhorisanläeenit" normalt- Den totala anläggningskostnaden för en 5 procentLÄS °kaS ®enom < (‘tta förhållande med i medeltal knappt procent Ledningsnäten utföras numera i regel med ledare av järn å höe

spanmngsddeu. Detta innebär vanligen inga större olägenheter och behöver da rf or knappast betecknas som et. kristidsutförande. På lågspä°nningss?dan

Kungl. Majlis proposition nr 170.

däremot måste ledarna huvudsakligen bestå av koppar. För alt reda sig med deri knappa tillgången på sistnämnda materiel anbringar man transformatorerna tätare än normalt och får härigenom kortare lågspänningsledningar. Det ökade antalet transformatorer fördyrar anläggningarna med i medeltal drygt 5 procent. I kopparbesparingssyfte utföras dessutom vissa mindre belastade lågspänningsledningar av järn. Detta har emellertid praktiskt sett icke något inflytande på anläggningskostnaden. Några ytterligare av materielbrist betingade faktorer, som verka direkt böjande i nämnvärd grad. Ilar beredningen sig icke bekant. Den av materielbristen direkt åstadkomna höjningen av anläggningskostnaden torde sålunda kunna anses begränsad till 10 procent eller möjligen något mera. Enär statsbidragen för den närmaste framtiden kunna beräknas i allmänhet uppgå till i det närmaste hälften avanläggningskostnaden innebär materielbristen en ökning av bidragsbeliovet med cirka 20 procent. Häri ingår givetvis icke den prisökning, som uppstått sedan krigsutbrottet och som betingats av allmän varuknapphet, inflation m. m. Sannolikt inträffar väl ett prisfall i samband med fredskrisen. Örn man gör det antagandet att detta prisfall uppgår till 15 procent skulle detta i förening med förenämnda förhållanden leda till att efter fredliga förhållandens inträdande bidragsbehovet — per enhet räknat — vid oförändrade tilldelningsgrunder skulle gå ned till omkring hälften av det nuvarande.

Den av kristiden betingade stegringen i anläggningskostnaderna, för vilken här har redogjorts, drabbar statsverket i form av ökade krav på bidrag men går ej ut över de enskilda konsumenterna, vilkas kapitalinsatser för distributionsa.uläggningarna äro begränsade till det värde, som betingas av den tillämpade subventionsgränsen. Men uppenbart är att konsumenterna få kännas vid avbränningar på grund av förekomsten av kristidsbetonade anordningar. I detta avseende må först framhållas förut berörda förhållande att åtskilliga innehavare av under kristiden utförda anläggningar disponera över ledningsnät, som endast nödtorftigt tillgodose nuvarande behov. Utbyte av å lågspänningsnäten eventuellt befintliga järnledningar samt av särskilt klena kopparledningar torde därför i dylika fall snart nog bli erforderligt. Att angiva vad detta ekonomiskt betyder möter emellertid stora svårigheter. Dessbättre ingå järnledare endast i liten omfattning i anläggningarna (här bortses från i högspänningsnäten upplagda järnledningar, vilka i regel kunna bibehållas). För de projekt, som till någon del innehålla järnledningar, torde kostnaderna för utbyte belöpa sig till ungefär 5 kronor per tariffenhet. Kostnaderna fördela sig emellertid mycket olika på olika anläggningar och inom skilda landsdelar. I vad mån utbyteskostnaderna bliva betungande för konsumenterna blir dessutom beroende av om dessa kostnader skola bäras endast av de konsumenter, som använda järnledningar, eller örn de skola slås ut på samtliga till företaget anslutna konsumenter. I förstnämnda fall kunna utbyfeskostnaderna bliva avsevärda, lipp till 25 å 50 procent på ortsintressets kapitalinsats.

Användningen av transformatorer av oljelös typ torde ävenledes kunna komma att få en viss inverkan på anläggningarnas ekonomi. Visserligen gåvo de för övergången till denna transformatortyp verkställda undersökningarna vid handen, att den nya typen skulle bliva i det närmaste lika driftsäker som den gamla. Erfarenheten från den jämförelsevis korta tid de varit i bruk synes dock tyda på att nian måste räkna med en kortare livslängd för de oljelösa transformatorerna än för transformatorer av normalt utförande. Det är emellertid icke möjligt ali redan nu siffermässigt ange vad denna minskade brukbarhetstid betyder i ekonomiskt avseende.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Vad slutligen beträffar de inomhus upplagda kristidsledningarna, så äro dessa visserligen av en lägre standard än ledningar av fredskvalitet, incn nian torde med ganska stor säkerhet kunna göra gällande att de icke behöva av säkerhetsskäl utbytas nämnvärt tidigare än fullgoda ledningar.

Beträffande beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 har beredningen slutligen anfört följande.

Den i utsikt ställda koppartilldelningen bör möjliggöra elektrifiering av minst 78 000 subventionerade enheter för ett år framåt. Om bidragsbehovet för den närmaste framtiden uppskattas till 80 kronor per enhet, vilket synes rimligt, skulle alltså det av koppartillgången betingade bidragsbehovet uppgå till minst 6 250 000 kronor per år för orlsnäten. Med hänsyn till even tuella behov av bidrag för bygdelinjer och kraftstationer samt för utreduingsändamål synes årsbehovet vid nu rådande förhållanden böra uppskattas lill cirka 7 000 000 kronor. Emellertid torde ganska starka skäl kunna anföras för lämpligheten av att tillfälligt bromsa upp landsbygdselektrifieringen vid en tidpunkt, då ett upphörande av materielbristen kan anses vara nära förestående. Beredningen finner sig dock icke böra ingå på ett bedömande av huruvida denna tidpunkt nu kan vara inne. Med hänsyn till del labila tidsläget och till att beredningen saknar kännedom om i vilken omfattning medel för landsbygdselektrifieringens främjande komma att anvisas för innevarande budgetår, anser sig emellertid beredningen icke med någon större grad av sannolikhet kunna angiva medelsbehovet för budgetåret 1944/ 45. Beredningen vill endast framhålla, att även den möjligheten föreligger, att materielsvårigheterna upphört före nästa budgetårs utgång, och vill understryka önskvärdheten av att anslagsmedel i så fall finnas disponibla.

Statens industrikommission har i remissutlåtande den 8 december 1943 bland annat förklarat, att, därest oljelösa transformatorer komme till användning vid nyelektrifiering på landsbygden, något hinder ur materielsynpunkt icke syntes föreligga att fortsätta landsbygdselektrifieringen under 1944 i ungefär samma utsträckning som under 1943. Kommissionen hade emellerlid för avsikt att verkställa ytterligare utredning rörande möjligheten att ställa olja till förfogande.

Sedermera har kommissionen i skrivelse den 25 februari 1944 meddelat, att den i kommissionens remissutlåtande bebådade undersökningen beträffande möjligheterna till en återgång till oljetransformatorer slutförts. Härvid hade det visat sig, att transformatorolja i viss utsträckning kunde ställas till förfogande för tillgodoseende av de mest trängande behoven under budgetåret 1944/45 för nyelektrifiering på landsbygden. Beträffande de grunder, enligt vilka tilldelningen av dylik olja lämpligen borde ske, ämnade kommissionen sedermera uppgöra normer. Kommissionen har slutligen framhållit, att -—- ehuru kommissionen saknade säkert underlag för att rätt kunna bedöma såväl i vilken omfattning nyelektrifiering på landsbygden borde ske som ock behovet av och grunderna för den subvention staten lämpligen borde lämna för den fortsatta landsbygdselektrifieringen — kommissionen likväl ansåge flera skäl tala för att en viss försiktighet ur försörjningssynpunkt borde iakttagas i fråga örn denna nyelektrifiering.

Kungl. Muj:ts proposition nr 170. •’

Innan jag ingår på min egen ståndpunkt till elektrifieringsberedningens nu förevarande hemställan örn anslag för nästa budgetår, torde jag få erinra om dels länsstyrelsens i Norrbottens län framställning den 1(5 august. 1943 örn anslag av 935 000 kronor för elektrifiering av Arjeplogs socken, dels ock vattenfallsstyrelsens framställning den 25 januari 1944 örn bidrag ur elektrifieringsanslaget med 800 000 kronor för elektrifiering av vissa landsbygdsområden i Västerbottens län. Beträffande sistnämnda ansökning må nämnas, att länsstyrelsen i Västerbottens län redan år 1941 hemställde örn medel för elektrifiering av landsbygdsområden omkring Lycksele, öravan. Lillögda, Vilhelmina och Stomman. I anslutning härtill begärde vattenfallsstyrelsen påföljande år bidrag från elektrifieringsanslaget med 300 000 kronor för elektrifiering av området omkring Lycksele. Enligt styielsens mening borde däremot frågan örn elektrifieringen av övriga områden anstå i avvaktan på den ytterligare utredning, styrelsen hade för avsikt att verkställa. Genom beslut den 5 februari 1943 bifölls styrelsens hemställan örn bidrag från elektrifieringsanslaget med 300 000 kronor. Härefter har styrelsen verkställt nyssnämnda utredning och resultatet härav ligger till g. lind för styrelsens nu ifrågavarande framställning. Över denna har elektrifieringsberedningen den 1 februari 1944 avgivit remissutlåtande och därvid tillstyrkt densamma.

Under de senaste krisåren lia högst betydande belopp ställts till förfogande av statsmakterna för befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Sammanlagt ha för ändamålet beviljats anslag å 16 000 000 kronor. Otvivelaktigt har härigenom befolkningen på landsbygden inom stora områden erhållit en betydande hjälp för bemästrande av de svårigheter, som blivit en följd av bristen på bensin samt lys- och brännoljor. Emellertid finnes alltjämt el t stort behov av statsmakternas bistånd för utförande av önskvärda elektrifieringsföretag inom skilda delar av landsbygden. För närvarande är ett flertal ansökningar örn bidrag avseende betydande belopp beroende pa myndigheternas prövning. Särskilt inom stora delar av Norrlands landsbygd föreligga avsevärda elektrifieringsbehov. Med hänsyn till det anförda finner jag det angeläget, att ifrågavarande bidragsverksamhet fortsättes även under nästa budgetår. Ehuru det enligt min mening vore önskvärt, att elektrifieringen på landsbygden skedde i snabbare takt än för närvarande, föranleder dock den förhållandevis begränsade tillgången på koppar och annan för elektrifiering erforderlig materiel med nödvändighet, att en viss återhållsamhet beträffande verksamheten iakttages. En annan faktor, som även måste beaktas vid övervägande av omfattningen av den fortsatta elektrifieringsverksamheten, är beskaffenheten av den materiel av skilda slag, som för närvarande står till förfogande för ändamålet. Det torde nämligen böra tillses, att den vid elektrifieringen använda materielen icke är av sådan beskaffenhet, alt anläggningarna efter krigets slut måste omläggas med därav följande dryga utgifter för intressenterna i elektrifieringsföretagen. Då emellertid ur nu anförda synpunkter hinder icke synes föreligga för verksam-

ti Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

hetens fortsättande i ungefärligen samma omfattning som hittills, torde anslag för nästa budgetår böra upptagas till samma belopp som för löpande budgetår, eller 4 000 000 kronor. Liksom för närvarande torde erforderliga belopp för upprätthållande av elektriska länsföreningars i Norrland verksamhet samt för undersökningar rörande landsbygdens elektrifiering få tagas i anspråk från detta anslag.

Vad angår de förut omförmälda framställningarna örn bidrag till elektrifieringsföretag inom vissa delar av Västerbottens och Norrbottens län, synas skäl tala för att dessa företag komma till utförande. Jag torde emellertid vid ett senare tillfälle, sedan riksdagen meddelat beslut rörande förevarande anslagsfråga, ånyo få anmäla dessa framställningar för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Per Eldin.

447431. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.