angående anslag för bud¬ getåret 1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm

Kungl. Majus 'proposition nr 239.

1 Nr 239.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 1944/4^ till tekniska skolan i Stockholm; given Stockholms slott den 18 februari 1944-

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans MajU Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 febmari 1944-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande.

Enligt den till 1944 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 224, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1944/45 till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm beräkna ett förslagsanslag av 167 200 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

Bihang till riksdagens ■protokoll 10H. 1 sami Nr USD.

I

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret 1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar 1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel. Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen med tekniska fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49) föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut med en lärotid av fyra år.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid 236), att förslaget om fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att, då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet. Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941. Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk och industri.

Lärotiden skall normalt omfatta, vid den konstindustriella dagskolan ett läsår och vid den högre konstindustriella skolan tre läsår. I sistnämnda skolas underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning är undervisningen delad i en tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärartjänst vid realskola och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en treårig kurs, som medför kompetens till sådan tjänst vid högre allmänt läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan har nu framlagt ett inom styrelsen utarbetat förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställt, att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles. Förslaget innebär bland annat följande förändringar.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan däremot förkortas till två år och omorganiseras för meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning ställes en avdelningsföreståndare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i vidgad omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut. Studietiden vid detta blir tre år och föregås av en förberedande kurs på ett år i dagskolan och två år i aftonskolan. Frivillig utbildning för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater. Frågan örn sådan utbildning vid skolan för undervisning i kvinnlig slöjd anses böra ytterligare utredas. Större vikt jin hittills lägges vid den

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

pedagogiska utbildningen av de blivande teckningslärarna. Fordringarna lör tillträde till teckningslärarutbildningen skärpas betydligt.

5. Rektorstjänsten vid tekniska skolan jämställes i avlöningshänseende med rektorstjänst vid tekniskt läroverk, tillhörande avlöningsgrupp I.

6. Åtta avdelningsföreståndarbefattningar inrättas i stället för motsvarande antal överlärarbefattningar. I likhet med övriga lärare vid skolan skulle avdelningsföreståndarna åtnjuta avlöning per timme men med högre belopp än överlärarna. Vissa befattningar såsom lärare i extra läroämnen ombildas till överlärarbefattningar.

De årliga kostnaderna för lärarlöner, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg, ha av styrelsen beräknats komma att, sedan omorganisationen genomförts, överstiga kostnaderna för samma ändamål under budgetåret 1942/43 med i lunt tal 82 500 kronor, varav för aftonskolan omkring 17 250 kronor.

Följande ökade driftkostnader ha därjämte beräknats:

för driften av nya verkstäder och slöjd.................... kronor 6 000

för ökat behov av vaktmästare.......................... » 555

för möbler............................................ * 2 000

Summa kronor 8 555.

De årliga kostnaderna, oavsett kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg, beräknas sålunda komma att ökas med i runt tal 91 000 kronor.

Följande engångskostnader beräknas därjämte för omorganisationens ge-

nomförande:

verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler..... kronor 20 000

utrustning för avdelningen för reklam och bokhantverk .... » 3 000

uppsättning av filmtryck.............................. » 1 500

möbler ..................................... » 10 OOP

Summa, kronor 34 500.

Inkomsterna av elevavgifter beräknas stiga med omkring 5 000 kronor. Denna ökning skulle emellertid motvägas av automatisk ökning av ■sussa driftkostnader.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner, som även varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till nuvarande finansiella läge icke torde kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på en omändring. Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas uppfattning örn skolans organisation, utan anser, att man borde följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och

5 Kunell. Mårds proposition nr 239.

som skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning. Werner har framlagt av honom utarbetat förslag till provisorisk omändring' av tekniska skolan. Enligt detta förslag skulle undervisningen differentieras på avdelningar, av vilka några skulle ytterligare differentieras på linjer. Varje avdelning respektive linje skulle omfatta sin särskilda utbildningsgren. I regel skulle varje avdelning omfatta dels en lägre kurs, dels en högre kurs, dels ock påbyggnadskurser. De högre kurserna och påbyggnadskurserna skulle tills vidare endast omfatta dagundervisning. Utbildningen i den lägre kursen skulle vid dagundervisning i regel omfatta ett år och vid aftonundervisning två eller tre år. Den högre kursen skulle inom de konsthantverkliga avdelningarna normalt omfatta två år och inom avdelningen för teckningslärare tre år. Påbyggnadskurs skulle vara ettårig eller högst tvåårig. Någon förändring av läsårets längd skulle ej vidtagas.

Vidare har styrelsen för tekniska skolan med anledning av framställning från civilförvaltningens personalförbund om vidtagande av åtgärder i samband med omorganisationen av skolan för att bereda vaktmästarna vid skolan en löneställning motsvarande lönegraden A 7 framhållit, att skolans vaktmästare i avlöningshänseende vore avsevärt sämre ställda än motsvarande personal vid undervisningsväsendet i övrigt, och tillstyrkt, att deras avlöningsförhållanden måtte förbättras, varvid styrelsen ansett det rimligt, om åtminstone en av vaktmästarna erhölle löneställning, motsvarande lönegraden A 7, medan de två övriga syntes böra erhålla något lägre löneställning, dock icke lägre än motsvarande lönegraden A 5.

Över de föreliggande förslagen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, som inhämtat yttranden från styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svenska slöjdföreningen, Teckningslärarnas riksförbund och stadsfullmäktige i Stockholm samt av överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret och allmänna lönenämnden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och Svenska slöjdföreningen tillstyrka skolstyrelsens omorganisationsförslag men avstyrka det av Werner framlagda förslaget. Sistnämnda förening föreslår dock vissa mindre ändringar.

Teckningslärarnas riksförbund avstyrker likaledes det av Werner framlagda förslaget. I princip tillstyrkes skolstyrelsens förslag med vissa ändringar och tillägg.

Skolöverstyrelsen — som i huvudsak tillstyrker skolstyrelsens förslag — hemställer, att såsom bidrag till tekniska skolan måtte för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 210 083 kronor. Därjämte förordar överstyrelsen, att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 20 000 kronor till anskaffning av möbler och verkstadsutrustning. Överstyrelsen räknar därvid med att ett belopp av ytterligare 14 500 kronor skall anvisas under budgetåret 1945/40 till bestridande av de av skolstyrelsen beräknade engångskostnaderna, 34 500 kronor, för anskaffning av viss utrustning.

6 Kungl. May.ts proposition nr 239.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har lämnat skolstyrelsens förslag utan erinran. Överstyrelsen har därvid särskilt understrukit vikten av att tekniska skolan snarast får en heltidsanställd rektor.

Statskontoret framhåller, att, även om det av skolstyrelsen nu framlagda förslaget till omorganisation av tekniska skolan vore avsevärt mera begränsat till sin räckvidd än 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, måste statskontoret dock hysa starka principiella betänkligheter mot att i nuvarande läge vidtaga åtgärder, vilka ställde ökade krav på statskassan. Härtill komme, att det nya förslaget i vissa hänseenden ginge längre än yrkesskolsakkunnigas förslag. Sålunda syntes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig undervisning vore påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga — jämte skolöverstyrelsen — nyligen ansett sig kunna godtaga en treårig utbildning. Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget. Därest emellertid en omorganisation av skolan nu skulle anses ofrånkomlig, syntes närmare böra undersökas, huruvida en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer skulle kunna åstadkommas i anslutning till de reservationsvis framförda yrkandena. Vad särskilt anginge teckningslärarutbildningen ansåge sig statskontoret böra varna för en skärpning av villkoren för tillträde till denna utbildning, då en dylik skärpning kunde föranleda krav på löneökningar från övningslärarna, vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för närvarande vore föremål för omprövning av 1941 års lärarlönesakkunniga. Härtill komme att — statskontoret Ytterligt — de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en mindre god rekrytering av dessa lärare.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha förklarat sig villiga att i avvaktan på en definitiv omorganisation av tekniska skolan bidraga till täckandet av den kostnadsökning, som blir en följd av den av skolans styrelse föreslagna omläggningen, med högst hälften av merkostnaden för aftonundervisningen.

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan

uppfört ett förslagsanslag av 167 200 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 7 maj 1943 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor

2. Bestridande av ökade bränslekostnader...............

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan ....

4. Bestridande av hahTa kostnaden för tillfällig löneförbättring åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis.................................

6. Bestridande a\r halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare vid skolan, förslagsvis................ » 30 100

114 645 11 800

9 375

430 Summa kronor 167 200.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för

7 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 839.

budgetåret 1943/44 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till tekniska skolan må i mån av behov överskridas med ett belopp, motsvarande hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030 kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst 4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 åt befattningshavare i statens tjänst vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kan tillkomma dem genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Frågan örn en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm har länge varit aktuell. År 1938 framlades förslag härtill av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta har emellertid av olika anledningar icke föranlett framställning till riksdagen.

Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget till omorganisation av läroanstalten, vilket i väsentliga avseenden skiljer sig från yrkesskolsakkunnigas förslag, har vunnit anslutning från de myndigheter och organisationer, som hörts i ärendet, med undantag dock för statskontoret. Av skäl, vartill jag i det följande återkommer, är jag visserligen icke beredd förorda, att proposition angående omorganisation av skolan nu framlägges på grundval av skolstyrelsens utredning. Utan att taga ställning till förslagets detaljer anser jag mig dock böra uttala, att genom denna utredning framkommit riktlinjer, vilka böra kunna bli vägledande för lösningen av i värjo fall den konstindustriella utbildningens problem.

Förslaget utgår från att det viktigaste för uppehållande av en god undervisning är, att möjlighet beredes att till skolan knyta goda lärarkrafter. Styrelsen har emellertid ej ansett sig nu böra framlägga förslag till en fullständig lösning av denna fråga utan begränsar sig til! en temporär lösning av frågan

Departe-

mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 239.

om vissa ledande lärarkrafters anställningsförhållanden. Därjämte föreslås en förbättring av vaktmästarpersonalens löneförhållanden.

I förslaget tages emellertid icke ställning till frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av de beräknade merkostnaderna för omorganisationens genomförande. De nu tillämpade grunderna för stadens bidrag till skolan äro sammansatta av ett flertal vid olika, delvis mycket långt tillbaka liggande tidpunkter av staden accepterade bidragsregler. Bestämmelserna lia därigenom blivit synnerligen svåröverskådliga. Detta framträder särskilt starkt, då en omorganisation av skolan nu ifrågasatts. Det är därför icke möjligt att exakt angiva de ekonomiska konsekvenserna av förslagets genomförande. Innan slutlig ställning tages till nu ifrågavarande omorganisationsförslag, torde därför frågan om fördelningen framdeles mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande böra bli föremål för särskild utredning och förhandlingar upptagas i syfte att tillgodose behovet av enklare och överskådligare principer för kostnadernas fördelning.

Skolstyrelsens förslag beträffande personalens avlöningsförhållanden innebär, att till rektor och vaktmästare vid skolan skulle i fortsättningen utgå rörligt tillägg, medan till andra befattningshavare alltjämt skulle utgå dyrtidstillägg. Detta medför i sin tur, att kristillägg skulle komma att utgå enligt vissa grunder till rektor och vaktmästare samt enligt andra grunder till befattningshavare, som åtnjuta dyrtidstillägg. En sådan anordning skulle komma att än ytterligare komplicera grunderna för fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande. Det torde med hänsyn härtill vara lämpligt, att frågan om personalens avlöningsförhållanden löses i ett sammanhang. Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan anser jag det dock befogat, att redan nu föreslå en omreglering av rektorstjänsten.

Denna tjänst är för närvarande vakant oell uppehälles på förordnande av avdelningsföreståndare!! för den högre konstindustriella skolan. Denne, som icke har någon undervisningsskyldighet vid tekniska skolan, tjänstgör tillika såsom timlärare vid tekniska läroverket i Stockholm, där han för närvarande har elva veckotimmars undervisning. Arvodet utgör vid rektorstjänsten 4 500 kronor och vid avdelningsföreståndarbefattningen 800 kronor för år. På nämnda belopp utgå dyrtidstillägg och kristillägg enligt samma grunder som för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk.

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning anser jag det vara av särskild vikt, att tekniska skolan snarast ställes under ledning av en heltidsanställd rektor. Med hänsyn till det ökade arbete, som med omorganisationen sammanhängande spörsmål kan beräknas medföra för rektor vid skolan, synes det mig lämpligt, att så sker redan från och med nästa budgetår. De nuvarande löneförmånerna vid rektorstjänsten äro emellertid icke sådana, att utsikter finnas att förvärva en för ändamålet lämplig, heltidsanställd rektor. Jag anser

9 Kungl. Maj:ts -proposition nr 239.

mig därför böra förorda, att rektorsarvodet höjes med 3 500 kronor till 8 000 kronor. Om så sker, skulle löneförmånerna vid rektorstjänsten komma att med nuvarande dyrtidstillägg och kristillägg uppgå till omkring 13 150 kronor. Om samma person förordnas att uppehålla såväl rektorstjänsten som avdelningsföreståndarbefattningen för den högre konstindustriella skolan, komma de sammanlagda avlöningsförmånerna vid befattningarna att uppgå till omkring 14 450 kronor. Staten torde ensam böra bestrida merkostnaden, 3 500 kronor, för höjningen av rektorsarvodet, medan kostnaderna för därå belöpande dyrtidstillägg och kristillägg torde böra bestridas av staten och Stockholms stad med hälften vardera.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till bidrag till tekniska skolan böra höjas med 3 500 kronor och anslagsposten till dyrtidstillägg med 800 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några ändringar för nästa budgetår beträffande statens bidrag till skolan, torde anslaget böra höjas med (3 500 + 800 =) 4 300 kronor till (167 200 + 4 300 =) 171 500 kronor. Stockholms stads fasta bidrag torde böra utgå med oförändrat belopp, 23 589 kronor, varjämte staden liksom nu bör bidraga till dyrtidstillägg m. m. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av................kronor 171 500,

därav 23 589 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande av vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr SS9.