('med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m.',)

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180. 1

Nr 180 .

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m.; given Stockholms slott den 23 februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden W igforss , M öller , S köld , Q uensel , B ergquist , D omö , E werlöf , R ubbe ­ stad , O hlin , E rlander , D anielson , A ndrén .

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för för­ svarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Alltsedan ingången av budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av för­ svarets fastigheter å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, be-

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 4H» 45

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning om­ fattar dock icke befästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden. Försvarsväsendets fastighetsfond består av tre särskilda delfonder, näm­ ligen arméförvaltningens delfond, marinförvaltningens delfond och flygför­ valtningens delfond. På sätt framgår av årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, s. 312, föreslås ifrågavarande delfonder från och med nästkom­ mande budgetår erhålla benämningarna arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond. Invärdering av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941. I årets statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsen­ dets fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Till grund för detta statförslag ligga framställningar från arméns fortifikationsförvaltning den 10 november 1944, från marinförvaltningen den 25 augusti 1944 och från flygförvaltningen den 24 augusti 1944. I överensstämmelse med statförslaget ha å drift­ budgeten i förslaget till riksstat bland »Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget för respektive delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde huvudtiteln linder rubriken »E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltnings­ myndigheternas rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden för­ hyrda fastigheterna. Sedan 1943 års militära fastighetsutredning med skrivelse den 1 november 1944 överlämnat förslag i fråga örn ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna till bestridande av reparations- och underhållskostnader m. m., ha förvaltningsmyndigheterna den 21 och 30 december 1944 framlagt på förslaget grundade förnyade be­ räkningar av behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för budgetåret 1945/46. Över förvaltningsmyndigheternas omförmälda framställningar av den 10 november, den 25 augusti och den 24 augusti 1944 har riksräkenskapsverket den 15 januari 1945 avgivit utlåtande, varefter ämbetsverket den 25 i samma månad utlåtit sig över fastighetsutredningens förenämnda förslag jämte de fondförvaltande myndigheternas på detta förslag grundade förnyade beräk­ ningar av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader för näst­ kommande budgetår. Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1943/44 samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastig­

4 Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

torde jag få till behandling upptaga spörsmålet om ändrade grunder för be­ räkning av de i staten för fastighetsfonden uppförda posterna för bestri­ dande av reparations- och underhållskostnader m. m., i vilket sistnämnda hänseende 1948 års militära fastighetsutredning, såsom förut nämnts, i ett den 1 november 1944 dagtecknat utlåtande framlagt förslag, varöver yttranden inhämtats från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygför­ valtningen, statens organisationsnämnd, byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

2. Ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparationsoch underhållskostnader.

Hittills tillämpade beräkningsgrunder m. m.

Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för underhåll av försvarets byggnader till l/2 % av anläggningskostnaden under 1—4 åren, 3/4 % under 5—8 åren och 1 % från och med 9 året. Därutöver disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för underhåll av uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande hyres- och arrendeinkomster. Dessa grunder ha numera frångåtts. I samband med förslag i sådan riktning framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars 1940, att det kunde ifrågasättas, örn det icke vore principiellt riktigare att fast­ ställa underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp än dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten på en omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde vara underhåll. Jag framhöll vidare, att underhållet av försvarets fastig­ heter under lång tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades de egentliga reparations- och underhållskostnaderna för fondens fastigheter i stat­ förslagen för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till 1,5 % av byggnadsvärdena för arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder och till 2 % av nämnda värden för marinförvaltningens delfond, vartill komme vissa belopp för kommunalutskylder. För budgetåret 1942/43 åter beräknades i statför­ slaget motsvarande kostnader till 1,6 % för arméns och flygvapnets fastig­ heter samt till 2,2 % för marinens fastigheter. Till grund för kostnadernas beräkning lades det bokförda byggnadsvärdet den 1 juli 1941, d. v. s. bygg­ nadsvärdet vid ingången av det närmast före riksstatsåret liggande budget­ året, under det att tidigare plägat tagas i beräkning jämväl byggnadsvärdet av de fastigheter, som tillkommit under sistnämnda budgetår. Beträffande de närmare skälen för dessa ändrade beräkningsgrunder torde jag få hän­ visa till det vid propositionen 1942:208 fogade utdraget av statsrådsproto­ kollet (s. 5 ff.). För budgetåret 1943/44 beräknades reparations- och underhållskostnaderna efter i stort sett enahanda grunder som för budgetåret 1942/43. Vid an­ mälan av propositionen 1943:181 med förslag till stat för försvarsväsendets

Kungl. Marits proposition nr ISO. 5

fastiglietsfond för budgetåret 1943/44 erinrade jag emellertid om en av in­ tendenten lios byggnadsstyrelsen K. Bildmark, på uppdrag av besparingsberedningen, verkställd utredning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga örn underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsför­ valtningen och försvarsväsendet disponerade byggnader. Jag framhöll, att det för försvarsväsendets fastighetsfonds vidkommande, i avvaktan på ytterligare granskning av hithörande förhållanden, vore för tidigt att ingå på ett när­ mare bedömande av utredningsmannens detaljförslag till beräkning av reparationsposterna. På grundval av det föreliggande materialet syntes emeller­ tid frågan kunna upptagas till bedömande, lämpligen genom särskild expertis. I avbidan på en översyn på detta område syntes det emellertid motiverat, att viss återhållsamhet iakttoges vid beräkningen av ifrågavarande delposter i de till försvarsväsendets fastiglietsfond hörande delfonderna. Ett ytterligare skäl härför vore den brist på arbetskraft och materiel, som för det dåvarande rådde och som i viss utsträckning lade hinder i vägen för utförande av eljest

önskvärda byggnadsarbeten. A andra sidan medförde den under försvars-

beredskapen avsevärt ökade manskapsstyrkan onormalt stark förslitning av byggnaderna med därav betingade ökade underhålls- och reparationskostnader. Efter av Kungl. Majit erhållet bemyndigande tillkallades sedermera den 7 maj 1943 tre sakkunniga att inom departementet, med anledning av vad i ämnet anförts i propositionen 1943:181, biträda med verkställande av bland annat utredning rörande grunderna för beräkning av de i staten för för­ svarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av repara­ tions- och underhållskostnader m. m. De sakkunniga — 1943 års militära fastighetsbildning — ifrågasatte i en den 1 oktober 1943 avgiven promemoria med principutredning i ämnet, örn icke den för beräkning av underhålls­ kostnaderna tillämpade procentuella metoden borde ersättas med en metod, som huvudsakligen byggde på underhållskostnadernas avvägande i relation till fastighetsbeståndets volym, den s. k. volymmetoden. Jämväl för budgetåret 1944/45 beräknades reparations- och underhålls­ kostnaderna efter i huvudsak samma principer som under budgetåren 1942/43 och 1943/44. Vid anmälan av denna fråga i fjol (propositionen nr 76, s. 9) anförde jag nämligen, att det i avbidan på slutförandet av de utav 1943 års militära fastighetsutredning igångsatta undersökningarna syntes lämpligt att för budgetåret 1944/45 beräkna hiir ifrågavarande kostnader i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som vunnit tillämpning under nästföre­ gående budgetår. Genom beslut den 17 mars 1944 bemyndigade Kungl. Majit härefter 1943 års militära fastighetsutredning att -— i anslutning till innehållet i förberörda promemoria och däröver avgivna yttranden — vid de fortsatta undersökningarna pröva olika alternativa lösningar av frågan örn grunderna för underhållskostnadernas beräkning. Dessa alternativ skulle avse antingen bibehållande i princip av nuvarande system med de kompletteringar, som kunde befinnas påkallade i anledning av vad i yttrandena anförts, eller be­ räkning enligt den s. k. volymmetoden eller ock en kombination av nämnda

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

båda alternativ. Tillika uppdrog Kungl. Maj: t åt utredningen att utarbeta fullständiga förslag beträffande ettvart av de angivna alternativen med för­ ord för ett av dem eller för det förslag, som vid sidan därav kunde befinnas böra genomföras.

1943 års militära fastighetsutredning.

Till fullföljande av det åt 1943 års militära fastighetsutredning lämnade uppdraget har utredningen med skrivelse den 1 november 1944 avgivit ut­ låtande med förslag angående ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av reparations- och underhållskostnader m. m. Inledningsvis har utredningen erinrat örn förenämnda av intendenten Bild­ mark verkställda undersökning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga örn underhållet av statens byggnader och i sammanhang härmed återgivit de redogörelser för huvudinnehållet i undersökningen, vilka finnas intagna i propositionerna 1942: 166 och 258 med förslag till stater för statens allmänna fastighetsfond, respektive för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (propositionen 166, s. 12 och 13; propositionen 258, s. 7—10). Vidare har utredningen anfört: Bildmark hade ansett principiellt riktigast att även fortsättningsvis be­ räkna underhållsanslagen i viss relation till det bokförda byggnadsvärdet för de å delfonderna redovisade fastigheterna, d. v. s. med fixerade anslagsbelopp. Härvid hade emellertid förordats en viss förbättring i den nuva­ rande metoden för anslagens beräkning genom dennas uppdelande på två olika poster, nämligen en avseende det gamla byggnadsbeståndet och en avseende nya byggnader, som tillfördes fonden. I fråga örn underhållskostnaderna för försvarsväsendets fastigheter hade Bildmark verkställt en jämförelse med motsvarande kostnader för byggnads­ styrelsens bvggnadsfastigheter, av vilken jämförelse ansetts kunna dragas vissa slutsatser. Bland annat hade framhållits, att försvarets byggnader merendels vore utsatta för ett hårdare invändigt slitage och även åverkan än statens byggnader i övrigt. Å andra sidan vore underhållsarbetena i stor utsträckning av förhållandevis enklare beskaffenhet. En kalkyl, där hänsyn tagits till höjande, respektive sänkande faktorer, hade utvisat att underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbe­ ståndet kunde beräknas till vid armén 1,1 %, vid marinen 1,7 % och vid flygvapnet 1,0 % av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. I relation här­ till hade underhållsprocenten för nytillkommande anläggningar uppskattats till respektive 0,8, 0,9 och 0,8 % från och med nionde året samt till respektive 0,4, 0,45 och 0,4 % dessförinnan. Dessa procentsatser, vilka beräknats vid 1939 års prisläge, finge emellertid regleras enligt byggnadsstyrelsens index för underhållskostnaderna. Vid de på grundval harav verkställda anslags­ beräkningarna hade en viss av krisförhållandena betingad reduktion av anslagsbeloppen för byggnadernas underhåll synts möjlig. Bildmark hade utgått från att, liksom för närvarande, särskilda belopp skulle beräknas för underhåll av arméns övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter respektive för underhåll av marinens jordbruks- och skogsfastigheter, varvid medelsbehovet förutsatts skola upp­ skattas med ledning av vunnen erfarenhet. Enahanda förfarande hade av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 7

Bildmark föreslagits komma till användning även beträffande flygvapnets jordbruks- oell skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor. Vidare hade beträffande marinförvaltningens delfond föreslagits, att underhållet av dockor, kajer m. m. skulle beräknas på grundval av ett årligen efter före­ tagen besiktning upprättat förslag med kostnadsberäkning.

Fastighetsutredningen har vidare erinrat örn innehållet i en av besparingsheredningen den 25 april 1942 avgiven promemoria angående underhållet av vissa staten tillhöriga fastigheter, vari understrukits betydelsen av en effektiv samverkan beträffande såväl planläggning som forskning mellan de byggande och de underhållande organen liksom även vikten av att den årliga medels­ tilldelningen för underhållsändamål gåves efter fasta normer, varigenom det bleve den ansvariga underhållsledningens uppgift att inom en given kost­ nadsram sörja för ett fortlöpande fullt tillfredsställande byggnadsunderhåll. Vid hittillsvarande ordning hade i viss utsträckning förekommit, att större vikt lagts vid sådant inre underhåll som haft betydelse ur utseendesynpunkt, medan däremot ej sällan allvarliga skador i byggnadskropparna uppkommit till följd av eftersatt yttre underhåll. Utredningen har härefter övergått till en redogörelse för huvudinnehållet i de över lindmarks utredning avgivna yttrandena. Ur dessa må följande här återgivas. Marinförvaltningen anförde, att ämbetsverket vid beräkning av utgiftsstat för ämbetsverkets delfond av försvarsväsendets fastighetsfond samman­ fört posterna till reparations- och underhållsarbeten samt mindre nybyggnadsoch förändringsarbeten under en rubrik. I verkligheten förefunnes emellertid en bestämd uppdelning av anslagsmedlen. Byggnadsstyrelsen underströk i stort sett de av Bildmark och besparingsberedningen anförda synpunkterna samt framhöll önskvärdheten av att de som nyttjade fastigheterna bereddes tillfälle att göra sin mening hörd i fråga örn underhållsmedlens användning. De av Bildmark föreslagna procent­ satserna hade synts styrelsen i huvudsak vara lämpligt avvägda. Riksräkenskapsverket fann den av Bildmark föreslagna differentie­ ringen av underhållsprocenten med hänsyn till byggnadernas ålder samt föreliggande olikheter i fråga örn byggnadernas bokförda värde per volym­ enhet vara ägnad att öka den hittillsvarande beräkningsmetodens tillförlit­ lighet. I förenklingssyfte förordade ämbetsverket, att underhållskostnad icke beräknades för byggnader, vilka färdigställts under budgetåret närmast före statsregleringsåret. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet för underhall av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruksfastigheter m. m. samt av vissa speciella anläggningar vid marinen, såsom dockor och kajer, biträdde ämbetsverket vad Bildmark härutinnan föreslagit. Statens krisrevision uttalade bland annat, att en generalmventenng av försvarets fastighetsbestånd skulle vara ägnad att förebygga ytterligare förvärrande av vissa skador samt giva ett ur tekniska och ekonomiska syn­ punkter värdefullt, enhetligt underlag för underliållsfrågornas behandling på längre sikt. Statens industrikommission framhöll vikten av att bedömningen av reparationsbehovet skedde efter enhetliga grunder och, vad de militära bygg­ naderna beträffade, att bestämmanderätten rörande underhållet av bostäder inom exempelvis ett regementes etablissement icke anförtroddes at någon

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

under regementschefen lydande person utan uppdroges åt eller kontrollerades av central myndighet.

För egen del har fastighetsutredningen erinrat, att de av Bildmark fram­ lagda förslagen avsåge beräkning av kostnaderna för det normala underhållet vid viss prisnivå och med utgångspunkt från att byggnaderna befunne sig i normalt skick. Vid bedömande av underhållskostnaderna på grundval av nämnda förslag mäste man alitsa dels göra tillägg för iståndsättningsarbeten och vissa förbättringsarbeten och dels omräkna den erhållna underhållskost­ naden med hänsyn till ändringarna i byggnadskostnadsindex. Med anledning av vad marinförvaltningen i sitt förut återgivna yttrande anfört har utredningen framhållit, att tillbyggnader och nybyggnader även dar fråga vore om ersättningsbyggnad självfallet icke finge finansieras med medel anvisade å fastighetsfondens utgiftsstat. Utredningen har i detta sammanhang erinrat örn det nära samband, som frågan örn beräkningen av underhållskostnaderna för försvarets bygg­ nader äger med frågan örn den blivande organisationen av försvarets fastighetsförvaltande organ. Då sistnämnda spörsmål för närvarande är föremål för särskild utredning, har fastighetsutredningen ansett det böra ankomma på densamma allenast att undersöka den lämpligaste metoden för underhålls­ kostnadernas beräkning samt vad som bör räknas till underhållskostnader. I fråga örn sättet för beräkning av reparations- och underhålls­ kostnader har utredningen till en början anfört i huvudsak följande. I sin förberörda den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utrednin­ gs? närmare belyst de olägenheter, som särskilt vid inträffande mera betydande vaxlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå vidlådde det hittills tillämpade systemet för underhållskostnadernas beräk­ ning. Utredningen hade härvid främst vänt sig mot att nytillkommande infördes i fastighetsfonden med alltför höga värden, varmed följde en orimlig stegring av underhållskostnaderna. Då det gällt att söka erhålla ett objektivt och riktigt mått på det faktiska behovet av underhållsmedel hade utredningen fördenskull ansett sig böra pröva ett annat beräkningssätt, den s. k. volymmetoden, innebärande medelsbehovets avvägning i relation till byggnadsbeståndets faktiska storlek, kvalitet och ålder. Då volymmått funnes direkt tillgängliga för huvuddelen av statens byggnader och metoden att beräkna underhållskostnaderna i förhållande till byggnadsvolymen synts vara ur praktiska synpunkter lämplig och riktig, hade utredningen ansett sig böra förorda denna metod, trots att densamma syntes komma att med­ föra mera arbete än vad som följde av det dittills tillämpade systemet. Til­ lämpning av volymmetoden förutsatte emellertid en uppdelning av fastighe­ terna i dels inredda och oinredda byggnader, dels ock å ena sidan sten- och betonghus samt å andra sidan trähus. Till byggnadernas ålder hade hänsyn ansetts böra tagas såtillvida, att under de två första åren efter desammas fardigstallande endast beräknades mindre kostnader för dagligt underhåll samt att för tredje till åttonde året räknades med en relativt låg underhållskostnad i fråga örn i berg insprängda verkstäder och förråd, övnings- och skjutfält, dockor, kajer och slipar m. m. hade utredningen räknat med att dessa anlaggmngar skulle behandlas som fristående underhållsobjekt. Av naturliga skal vöre det nämligen icke möjligt att beträffande dessa anläggningar till­ lampa volymmetoden. Utredningen hade ansett anläggningarna i fråga böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 9

uppdelas i särskilda underavdelningar, avseende dels i berg insprängda an­ läggningar, dels övnings- och skjutfält, dels ock övriga anläggningar, såsom kaserngårdar, skjutbanor, kajer, flygfält m. m. Slutligen hade såsom en sär­ skild underavdelning upptagits skatter och onera. I remissyttranden över utredningens promemoria hade uttalats, att den av utredningen förordade volymmetoden visserligen principiellt sett vore rik­ tigare än det procentuella beräkningssättet men att i praktiken stora svå­ righeter mötte att tillämpa densamma.

Utredningen har i anslutning till vad sålunda och av vederbörande ämbetsverk i remissyttranden anförts framhållit, att det med hänsyn till det stora antal olikartade objekt, som redovisas över försvarsväsendets fastighetsfond, synes utredningen i det närmaste ogörligt att fastslå en viss metod att genomgående tillämpas vid beräkning av här ifrågavarande kost­ nader. I betraktande av det nuvarande systemets olägenheter har utred­ ningen emellertid ansett sig böra pröva olika möjligheter till frågans lös­ ning. För att få frågan örn underhållskostnadernas beräkning siffermässigt belyst har utredningen funnit ofrånkomligt att med biträde av byggnadsteknisk expertis utföra en detaljerad undersökning rörande underhållskostna­ dernas fördelning under ett antal år vid ett eller flera militära etablissemang. Dylik undersökning, avseende underhållskostnadernas beräkning under den senast förflutna tioårsperioden vid Upplands regementes kasernetablisse­ mang, har verkställts av byggnadskontrollanten i byggnadsstyrelsen, ingen­ jören G. A. Mårdh. Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid utredningens förenämnda skri­ velse av den 1 november 1944. Beträffande den närmare innebörden av undersökningen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Utredningen uttalar för egen del, att undersökningen icke kan på något sätt betraktas såsom utslagsgivande i avseende å underhållskostnadernas beräkning för försvaret i dess helhet utan får anses utgöra ett stickprov för att i av­ saknad av tillfredsställande statistik belysa förhållandena vid ett ordinärt arméetablissemang med övervägande äldre byggnader. Undersökningen be­ styrker enligt utredningens mening i stort sett de resultat, vartill intendenten Bildmark tidigare kommit. Utredningen framhåller vidare, att en granskning av de resultat, som framgå av ingenjören Mårdhs promemoria liksom av de utav utredningen i övrigt verkställda undersökningarna, givit vid handen, att även volymmetoden är behäftad med avsevärda brister. Ehuru även den procentuella metoden är förenad med nackdelar, har utredningen numera kommit till den slut­ satsen, att — därest byggnadsvärdet kan beräknas exakt och efter enhetliga normer för samtliga byggnader — värdet får anses vara en enklare norm för underhållskostnadernas uppskattning än volymen. Härtill kommer att till­ räckligt statistiskt underlag för uppbyggande av beräkningar enligt volym­ metoden för närvarande saknas. Utredningen har sålunda frångått sitt tidigare förslag örn en övergång till volymmetoden.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

En korrekt användning av värdemetoden förutsätter emellertid, framhåller utredningen, att för nya byggnader den faktiska byggnadskostnaden, omräk­ nad till enhetlig prisnivå, och för äldre byggnader ett beräknat värde, lägges till grund för beräkningen av underhållskostnaderna. De äldre byggnadernas värde bör därvid justeras med hänsyn till efter invärderingen företagna omoch tillbyggnader å äldre byggnader o. s. v. Med äldre b}'ggnader avses här sådana byggnader, som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i fonden. För dessa byggnader finnes alltså redan en vid viss tidpunkt utförd, för varje särskild delfond enhetlig beräkning. I fortsättningen anför utredningen i huvudsak följande. Med den nu skisserade metoden skulle enligt utredningens mening nås just det resultat, som utredningen velat vinna med sin i promemorian den 1 okto­ ber 194:5 förordade övergång till beräkning efter volymmetod. Ett genom­ förande av utredningens förslag förutsätter, att man för beräkning av under­ hållskostnaderna tillämpar andra värden än som nu redovisas å fastighetsfonden. Sålunda böra till grund för beräkningen av underhållskostnaderna läggas de faktiska byggnadskostnaderna för varje särskild fastighet, omräk­ nade till ett visst års prisnivå. Även i fortsättningen böra därefter nytill­ kommande fastigheter bokföras till den faktiska byggnadskostnaden, vilket värde vid beräkningen av underhållskostnaderna bör omräknas till samma prisnivå. Likaså bör underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från denna prisnivå, omräknad till det års prisnivå, vid vilket underhållsmedlen böra stå till förfogande. Genomförandet av ett sådant förslag förutsätter upp­ rättande av vidlyftiga fastighetsförteckningar och detaljberäkningar. Utredningen förutsätter, att arbetet med genomförandet av en sådan omvärdering kommer att anförtros det ämbetsverk, som i framtiden skall omhänderha vår­ den av fastigheterna. Utredningen vill därjämte påpeka, att de begränsade undersökningar som de sakkunniga hittills kunnat verkställa ge vid handen, att en översyn av de nu redovisade byggnadsvärdena är påkallad. Därtill kommer att de förteck­ ningar över å försvarets fastighetsfond redovisade fastigheter, som upprät­ tades vid tiden för fastighetsfondens inrättande, sedermera icke alls eller i obetydlig omfattning korrigerats med hänsyn till inträffade förändringar samt att flera byggnader, som tillkommit under kristiden och som finansierats med andra meidel än investeringsanslag, ännu icke blivit invärderade i fastighetsfonden. Utredningen har infordrat förteckningar över samtliga byggnader från de militära förvaltningsmyndigheterna. Hittills Ira dock nya förtecknin­ gar^ över av försvarsmyndigheterna nu förvaltade byggnader endast kunnat erhållas från flygförvaltningen. Av nu anförda skäl har utredningen icke möjlighet att bedöma, vilka fastighetsvärden som skola läggas till grund för en beräkning av underhållskostnaderna. Det bör ankomma på det ämbets­ verk, som för framtiden skall omhänderhava vården av försvarets fastigheter, att tillse att fullständiga fastighetsförteckningar alltid finnas tillgängliga. De brister som vidlåda den hittills gjorda värderingen av fastighetsbestån­ det sammanhänga med att denna värdering bygger på en vid viss tidpunkt verkställd värdering av de olika byggnaderna. En sådan värdering måste all­ tid bli i viss mån subjektiv. Därtill kommer att värderingen av de särskilda fastighetsgrupperna på grund av olika hänsynstaganden till dessas genom­ snittliga ålder, kvalitet och sammansättning icke kunnat bli kommensurabel. Sålunda har för arméns del invärderingen delvis grundats på schablonmäs­ sigt fastställda å-priser per volymenhet, vilket i vissa fall medfört högre värden å äldre byggnader än som för andra delfonder ansetts påkallat. För

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 11

marinens del har hänsyn tagits till byggnadernas genomsnittligt mycket höga ålder och delvis låga kvalitet, medan för flygvapnets del invärderingen på grund av att byggnaderna till stor del äro nyuppförda kunnat i avsevärd omfattning grundas på anskaffningsvärden. Följaktligen äro arméns, mari­ nens och flygvapnets fastighetsvärden icke jämförbara. Örn emellertid en för hela försvaret enhetlig fastighetsförvaltning skall hildas, torde praktiska skäl tala för att man vid en översyn av byggnadsvärdena för äldre byggnader undersöker möjligheten att åstadkomma enhetligare värden, även örn man för att skilja på försvarsgrenarnas kostnader fortfarande bör bibehålla de tre delfonderna. ... . Vid en sådan översyn bör även tagas hänsyn till att med mvesteringsanslag i viss utsträckning finansierats iståndsättningsarbeten och andra kost­ nader, vilket kan lia medfört en för stor ökning av vissa byggnaders bok­ förda värden utan att byggnadsvolymen ändrats. Detta medför i sin tur en onödig ökning av de till underhåll anvisade medlen. I de fall där byggnads­ värdet blivit för högt bör detta korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot, vilket — med hänsyn till att samtliga äldre byggnader äro avskrivna — härtill lämnar tillgång. Utredningen vill emellertid icke bortse från att en fixering av underhålls­ kostnaderna i relation till byggnadsvärdena även är förenad med vissa svårig­ heter. Sålunda förutsätter redan användningen av en byggnadskostnadsindex att det tal, på vilket underhållskostnaden skall beräknas, är ett annat än det som redovisas å fondens tillgångskonton. Därvid kan man vidare icke heller bortse från att i anskaffningsvärdet för en byggnadsenhet ofta ingå värden tillkomna vid helt olika prislägen. Vidare kompliceras beräkningen av att man bör taga hänsyn både till byggnadernas ålder och — i viss man — även till deras kvalitet och användning. Det nu sagda leder alltså därhän, att man bör skilja mellan å ena sidan de bokföringsvärden, som ligga, tdl grund för kapitalredovisningen, och å andra sidan de tal, på vilka beräkningen av under­ hållskostnaderna bör grundas. .. Utredningen anser sig vidare böra konstatera, att de olika spörsmål som här berörts överhuvudtaget icke kunna bemästras innan man upprättat ett kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna, inne­ hållande de data som äro erforderliga för bedömande av dessa frågor, framst år för byggnadernas färdigställande, anskaffningskostnad, bokföringsvärde, år och kostnad för större ombyggnader och reparationer, avskrivning m. m. Utredningen anser sig därför endast kunna ange efter vilka principer under­ hållskostnaderna böra beräknas. Därvid förutsätter utredningen att nian iör de äldre byggnaderna, vilka såsom ovan anförts samtliga invärderats med för varje delfond enhetliga värden, fastställer en en gång för alla beräknad underhållskvot. Att denna för marinens byggnader med deras mycket höga genomsnittsålder blir högre än för arméns och flygvapnets byggnader finnér utredningen naturligt. För nyare byggnader bör tillämpas en annan, för samtliga delfonder gemensam underhållskvot. De sålunda erhållna underhållsbeloppen korrigeras därefter med hänsyn till ändringarna i penningvärdet. Med detta förfaringssätt elimineras i väsentlig grad de olägenheter, som varit förenade med hittillsvarande beräkningsmetoder. Av flera skäl finnér ut­ redningen lämpligt, att 1935 års prisnivå lägges till grund för dessa borak­ ningar. Den underhållskostnad, som härvid erhålles, bör omräknas till 'v'ederb<",rando års prisnivå med ledning av inom byggnadsstyrelsen utarbetad underhållskostnadsindex. För omräkning av byggnadskostnad™^ erfordras en byggnadskostnad* index. Socialstyrelsen förfogar visserligen över en bygg­ nadskostnadsindex och inom Svenska handelsbanken pågår för närvarande arbete med uppläggande av en dylik. För att erhålla en för här ifrågavarande

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ändamål lämplig byggnadsko,stnadsindex förordar emellertid utredningen, att ät byggnadsstyrelsen uppdrages att — eventuellt i samråd med arméns fortifikationsförvaltning — på grundval av vad här anförts utarbeta en dylik indexserie. y id beräkningen av underhållskostnaderna böra skilda procentsatser fast­ ställas för hus av olika ålder. Graderingen bör läggas mellan hus som äro yngre än nio år samt hus som äro nio år eller däröver. Underhållet bör lörsta gången utgå för det budgetår som börjar inom ett år efter husets färdigställande. Detta innebär att, örn den nya beräkningsmetoden skall tilllämpas^ från och med budgetåret 1945/46, de hus, som färdigställts under budgetåret 1938/39 och 1939/40 hänföras till nya byggnader, ehuru de torde tillhöra de byggnader som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i denna.. För de militära fastighetsfonderna kan dock problemet komma att kompliceras genom att vissa under senare år nytillkomna byggnader på grund av dålig ersättningsmateriel och sparsamt byggnadssätt redan från början kunna tänkas draga lika höga underhållskostnader som äldre hus. Utredningen har efter fortsatta undersökningar icke ansett sig böra vidhålla förslaget örn skilda underhållskvoter för trähus samt hus av sten eller betong.

Fad härefter angår omfattningen av underhållskostnaderna har utredningen till en början anfört huvudsakligen följande. I sin den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utredningen framhållit, att vid försvarets anläggningar årligen förekomme ett mycket stort antal för­ bättringsarbeten huvudsakligen avseende sanitära anordningar, vilka arbeten plägat behandlas såsom löpande underhåll. Principiellt vore detta felaktigt. Å andra sidan vöre dessa arbeten så talrika och många till beloppet så obe­ tydliga, att de icke rimligen kunde behandlas på annat sätt än som löpande utgifter.^ I regel påverkade arbetena icke heller fastigheternas värden. Då enligt rådande praxis relativt omfattande omändringsarbeten och stundom till och med nybyggnadsarbeten kommit till utförande med anlitande av under­ hållsmedel, vore det obestridligt, att här ifrågavarande arbeten varit ägnade att förrycka användningen av underhållsanslaget. Detta förhållande torde även i flera fall ha medverkat till att det löpande normala underhållet blivit eftersatt. En ändring härutinnan syntes böra komma till stånd i den formen, att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten beräknades i staten för vederbörande delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Denna post syntes kunna beräknas efter storleken av den del av fastighetsbeståndet som vore äldre än 8 år. För mera omfattande förbättringsarbeten ävensom för alla ny- och ombyggnadsarbeten borde särskilda kapitalanslag anvisas. Underhålls­ anslaget bomme därigenom icke att bliva belastat med dessa kostnader. Utredningen hade observerat, att den för närvarande synnerligen livliga nybyggnadsverksam]!eton vid försvaret medfört vissa anmärkningsvärda kon­ sekvenser i underhållsavseende. Sålunda hade inträffat, att nybyggda kom­ plex överlämnats till de militära myndigheterna i icke fullt färdigt skick eller med avsevärda brister i fråga om planerings- och vägarbeten och dylikt. Fär­ digställandet hade sedan måst ske med anlitande av underhållsmedel, stun­ dom med. utnyttjande av värnpliktig personal såsom arbetskraft. Förfarings­ sättet omintetgjorde alla möjligheter att efter en rationell norm beräkna under­ hållsanslaget. I yttrandena över utredningens promemoria hade förevarande spörsmål i någon män berörts. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade i allt vä­ sentligt biträtt utredningens synpunkter men hade framhållit, att vissa så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 13

som kvalitetsförbättring betecknade reparations- och ändringsarbeten i all­ mänhet vore föranledda av nödvändigheten att rationalisera byggnadernas funktion och driftskostnader. En klar gränsdragning mellan underhålls-, och mindre förbättringsarbeten å ena sidan samt mera omfattande förbättringsjämte ombyggnads- och mindre nybyggnadsarbeten å andra sidan hade fortifikationsstyrelsen ansett icke vara möjlig att åstadkomma. Det borde an­ komma på vederbörande centrala förvaltningsmyndighet att avgöra, när ett förbättrings- och ombyggnadsarbete skulle hänföras till sådant arbete, som borde bekostas av investeringsanslag. Byggnadsstyrelsen hade understrukit vikten av genomförandet av en gränsdragning mellan underhållskostnader och förbättringsarbeten samt behovet av tillgång till byggnadsteknisk sak­ kunskap vid förvaltningen av försvarets fastighetsbestånd.

I anslutning till vad utredningen tidigare i ämnet anfört har utredningen funnit det icke kunna undvikas, att vid den militära fastighetsförvaltningen vissa smärre förbättringsarbeten årligen måste utföras och finansieras med underhållsmedel. Med hänsyn till det stora antalet dylika i förhållande till fastigheternas kapitalvärde mycket obetydliga arbeten är det, framhåller ut­ redningen, icke möjligt att reglera kostnaderna härför genom särskilda an­ visningar av Kungl. Majit. Kostnaderna böra därför enligt utredningens mening av praktiska skäl icke täckas med investeringsanslag. Utredningen har fördenskull vidhållit sitt förslag, att en särskild anslagspost för ända målet ställes till förfogande för var och en av delfonderna å staten för försvarsväsendets fastighetsfond. Utredningen uttalar vidare, att kostnaderna för iståndsättning av bygg­ nader, vilkas standard på grund av eftersatt underhåll blivit nedsatt, icke böra täckas med löpande underhållsmedel. Utredningen förordar därför, att medel för finansiering av sådana iståndsättningsarbeten anvisas å särskilda anslagsposter, en för varje delfond. Medel från dessa anslagsposter föi ut­ sättas icke få av vederbörande förvaltningsmyndigheter disponeras utan an­ visning från Kungl. Majit för varje särskilt arbete. Kostnaderna för underhåll av sådana tillgångsobjekt som övnings- och skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor, slipar, broar m. m. böra enligt utredningens mening fastställas särskilt. Pa samma sätt anses böra förfaras med å flygvapnets delfond redovisade hangarer. Medel för täckande av de härför erforderliga beloppen förutsättas bliva anvisade från särskild anslags­ post å fastighetsfondens utgiftsstat. Beträffande nu nämnda anläggningar har utredningen dock särskilt erinrat, att däri ingå å fastighetsfonden redan redovisade i berg insprängda anlägg­ ningar, vilka liro av sådan karaktär, att de rätteligen bort hänföras till befäst­ ningar. Utredningen har därför förordat, att sistnämnda anläggningar ut­ brytas ur försvarsväsendets fastighetsfond samt att kostnaderna för dems underhåll i stället täckas från anslag till underhåll av befästningar. Fortsättningsvis anför utredningen huvudsakligen följande. En med det hittillsvarande sättet för skötseln av fastighetsunderhållet för­ enad olägenhet är, att förbandschefer och likställda kunnat använda dem till­

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

delade för det löpande dagliga underhållet avsedda medel till utförande av förbättringsarbeten och större reparationer. Detta har medfört, att det löpande blivit eftersatt. Utredningen vill därför särskilt understryka nödvändigheten av att sådana föreskrifter utfärdas, att de medel som ställas till förfogande för skötseln av det löpande dagliga underhållet icke få användas till annat ändamål samt att kostnaden för de arbeten som beslutas av vederbörande förbandschefer i avvaktan på ny förvaltningsorganisation be­ gränsas till högst 500 kronor för varje särskilt arbete. En^ i detta sammanhang väsentlig, hittills olöst fråga gäller spörsmålet örn redovisning av baracker. Såsom baracker betecknas för närvarande både baracker i egentlig mening, d. v. s. flyttbara, tillfälliga förläggningslokaler, och såsom baracker tidigare betecknade smärre permanenta byggnader. Bris­ ten på enhetliga benämningar för dylika byggnader har skapat"osäkerhet om vad som är att hänföra till sådana byggnader, som skola redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond. Utredningen förordar därför, att begreppet baracker för framtiden endast skall omfatta sådana för upp- och nedmontering avsedda flyttbara byggnader, som när som helst kunna nedtagas och läggas i förråd eller flyttas till annan ort. Dylika baracker böra icke anses såsom fast egen­ dom utan i stället hänföras till förrådsinventarier. Övriga byggnader av här nämnd karaktär — vilka icke vidare böra betecknas baracker — böra hänföras till och med sina tillgångsvärden redovisas å fastighetsfonden samt underhållas på samma sätt som övriga i fonden ingående byggnader. Utredningen har i sin promemoria av den 1 oktober 1943 förordat, att vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten m. m. delposten for reparations- och underhållskostnader bör belastas med belopp, svarande mot dagskostnaden för inkallade värnpliktiga. Utredningen vidhåller detta förslag. .Vidare förordar utredningen, att bestämmelse utfärdas därom, att vid över­ låtelse av fastighet till annan myndighet den överlåtande förvaltningen skall ansvara för att fastigheten överlämnas i ur underhållssynpunkt godtagbart SKICK. örn underhållskostnadernas beräkning hänger såsom tidigare an­ förts nära samman med spörsmålet örn organisationen av de fastighetsförvaltande organen. Innan sistnämnda spörsmål erhållit sin slutliga utformning, ar det därför icke möjligt att framlägga ett definitivt förslag rörande underhåliskostnadernas beräkning. Såsom utredningen ovan framhållit, förutsätter detta aven att det organ som i framtiden skall omhänderhava dessa ärenden får verkställa närmare undersökningar rörande fastighetsbeståndets verkliga omfattning och värde. I avvaktan härpå är det dock nödvändigt att tills vidare erhålla en norm för beräkning av de underhållskostnader som under de närmaste åren skola anvisas å fastighetsfondens stat. Utredningen anser sig däiför böra förorda, att dessa medel beräknas enligt i huvudsak här an­ givna grunder. Betiäffande piocentsatsens fastställande göra sig olika synpunkter gällande Givet är att denna procentsats icke kan fixeras en gång för alla utan måste avpassas efter det aktuella underhållsläget, varjämte såsom ovan anförts en indexberakning måste fastställas för att neutralisera prisnivåns fluktuationer. I anslutning till vad sålunda anförts förefalla de procentsatser, som de senaste åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning __ 1,6 % för arméns och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka l,i % vid 1935 års prisnivå, och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda prisläge i båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex — vara tillfredsställande för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 15

byggnader. Huruvida dessa procentsatser, vilka nära ansluta sig till inten­ denten Bildmarks tidigare förslag, kunna sänkas sedan sådana iståndsättningsoch andra arbeten, som hittills bekostats med underhållsmedel, blivit reglerade i annan ordning, är i nuvarande läge svårt att bedöma. Bör nya byggnader ■— d. v. s. byggnader tillkomna efter fastighetsfondens upprättande ävensom i fonden tidigare invärderade byggnader, som för när­ varande äro yngre än 9 år — torde underhållskvoten tills vidare kunna fast­ ställas till 0,4 % vid 1935 års prisnivå motsvarande cirka 0,6 % enligt nuvarande byggnadskostnader, lika för samtliga delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond. I den mån dessa byggnader uppnå en ålder av 9 år, synes under­ hållskvoten böra ökas till det dubbla eller till 0,8 respektive 1,2 %. I det byggnadsvärde som tjänar såsom utgångspunkt för dessa beräkningar bör emellertid i enlighet med vad som tidigare anförts icke ingå värdet av de an­ läggningar, för vilka underhållskostnaderna böra fastställas efter särskilda beräkningar. „ Det belopp som sålunda erhålles för byggnadsunderhållet bör uppdelas pa två anslagsposter, så att 90 % av beloppet anvisas å en anslagspost för löpande reparations- och underhållskostnader m. m., medan 10 % anvisas å en särskild anslagspost för smärre förbättringsarbeten. Bör iståndsättningsarbeten torde böra beräknas särskilt belopp, vilket tills vidare i avvaktan på närmare beräkningsgrunder synes kunna uppskattas till sammanlagt omkring 1 miljon kronor per år. Utredningen vill i detta sam­ manhang framhålla, att av de medel, som kunna komma att anvisas för sistberörda ändamål, böra bestridas kostnaderna för bland annat vissa av de militära förvaltningsmyndigheterna i anslagsäskandena för budgetåret 1945/46 upptagna belopp, vilka enligt vad de sakkunniga inhämtat avse arbeten som närmast äro att hänföra till iståndsättningsarbeten. Såsom exempel på dylika arbeten kan nämnas, för arméns vidkommande elektriska installationer i ett flertal kasernetablissemang, för vilket ändamål arméns fortifikationsförvaltning för budgetåret 1945/46 begärt 275 000 kronor, och för marinens vidkom­ mande underhåll och förbättring av vissa bryggor och broförbindelser i Karls­ krona samt iståndsättningsarbeten å marinens matinrättningar och å kasern­ etablissemanget på Bindön, för vilket ändamål marinförvaltningen för nästa budgetår äskat sammanlagt omkring 500 000 kronor. Medel från denna an­ slagspost böra av Kungl. Majit anvisas särskilt för varje arbete. Utredningen vill i detta sammanhang understryka vad statens krisrevision i sitt ovan refe­ rerade yttrande anfört rörande inventering av försvarets hela fastighetsbe­ stånd, särskilt för att behovet av iståndsättningsarbeten skall kunna säkrare bedömas. Beträffande kostnaderna för övnings- och skjutfält, flygfält m. m. har ut­ redningen i avvaktan på fortsatta undersökningar ansett sig icke kunna fram­ lägga några förslag. Utredningen har emellertid ansett sig böra redan nu för­ orda, att de till skötseln av dessa områden hänförliga inkomsterna och ut­ gifterna, vilka äro helt artskilda från fastighetsfondens inkomster och utgifter i övrigt, upptagas till redovisning å särskilda poster inom fastighetsfondens stat. Vid fortsatt utredning synes böra särskilt undersökas, om det finnes an­ ledning att bibehålla den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen i sin nuvarande omfattning. Bör skötseln av skogarna synes domänstyrelsens sak­ kunskap böra utnyttjas, även om dessa skogar — med hänsyn både till markens användning och till att virket i stor utsträckning blir skadat genom metallsplitter — fortfarande böra hänföras till försvarsväsendets fastighetsfond.

16 Kungl. Maj:ts •proposition nr 180.

I anslutning till vad sålunda anförts Ilar utredningen förordat, att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss rela­ tion till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits; att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar be­ räknas efter behovet för varje år saint anvisas å särskild anslagspost; att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten och dels iståndsättningsarbeten; att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till föremål för ny översyn; att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas; att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inven­ tering; att vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten under­ hållet belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal; att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika del­ fonder av försvärsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan del­ fond utfärdas; att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för fortsatt utredning; samt att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta en byggnadskostnadsindex.

Avgivna yttranden.

Av de hörda myndigheterna har statens organisationsnämnd gjort vissa allmänna uttalanden beträffande utredningens förslag. I likhet med utredningen anser nämnden det vara av grundläggande betydelse dels att de medel, som anslås till reparations-, underhålls- och förbättringsarbeten å för­ svarets byggnader, handhavas av fullt sakkunnig personal, så att de i alla avseenden komma till rationell användning, dels ock att fullständig förteckning upprättas och föres över de förvaltningsobjekt, som redovisas över fastighetsfonden, icke minst beträffande försvärsväsendets delfonder. Vidare anser nämnden det vara av vikt, att en klar gräns uppdrages mellan använd­ ningen av anslagsposterna för det löpande underhållet samt egentliga för­ bättrings- och iståndsättningsarbeten. I fråga örn sättet för reparations-och underhållskostnadernas beräkning uttalar byggnadsstyrelsen, att det nu föreliggande förslaget bestyrker av styrelsen tidigare tillkännagiven uppfattning örn den procen­ tuella beräkningsmetodens företräde framför volymmetoden, varvid emeller­ tid — såsom utredningen framhållit — vissa förutsättningar måste vara upp­ fyllda. I sak enahanda inställning till förevarande principspörsmål återspeglas i övriga hörda myndigheters yttranden. Riksräkenskapsverket förklarar sig icke ha något att erinra mot utredningens förslag att med hjälp av byggnadskostnadsindex och underhållskostnadsindex eliminera de olägenheter, som "vid underhållskostnadernas beräkning kunna förorsakas av växlingar i pris­

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180. 17

nivån. Fly g förvaltning en förutsätter att, därest genom de föreslagna grun­ derna ändring av nu gällande principer sker före ikraftträdandet av en bli­ vande omorganisation av försvarets fastighetsförvaltande organ, avsikten blott är att därigenom pröva tillämpningen av utredningens förslag. Mot uppdelning av byggnadsbeståndet efter ålder på sätt utredningen föreslagit lia arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen och flygförvaltningen förklarat sig icke ha något att i princip erinra. Marin­ förvaltningen understryker härvid det av utredningen vitsordade förhållan­ det, att en mångfald under kristiden tillkomna byggnader, yngre än nio år, fått vidkännas sådana följder av materialrestriktioner och inskränkningar i utformningen, att underhållsbehovet i vissa fall kan jämföras med byggnader äldre än nio år. Flygförvaltningen finner det icke utan vidare vara klart, att underhållskostnaderna under första året efter en byggnads — och ännu mer ett flygfälts — färdigställande äro lägre än senare, bland annat på grund av att under krisåren ersättningsmaterial måst tillgripas och byggandet forceras. Så­ väl marinförvaltningen som flygförvaltningen påpeka, att redan från tidpunkten för en byggnads färdigställande vissa ofrånkomliga utgifter för onera -— så­ som för sotning, renhållning och fönsterlagning — föreligga. Riksräkenskapsverket förordar, att underhållskostnad icke beräknas för byggnader, som fär­ digställts under budgetåret närmast före statsregleringsåret. Utredningens förslag i fråga örn fastighetsvärdenas omvandling till 1935 års prisläge med stöd av en byggnadskostnadsindex samt, med ledning av särskild underhållsindex, underhållskostnadens om­ räkning till det års prisläge, under vilket underhållsmedlen skola stå till för­ fogande, har tillstyrkts av m,arinförvaltningen. Flygförvaltningen förordar med avseende å underhållskostnadens omräkning en eftersläpning med ett år, var­ igenom full överensstämmelse skulle vinnas med byggnadsvärdenas indexbe­ räkning. I samband härmed ha byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket tillstyrkt förslaget om upprättande av en på statens fastigheter tillämplig byggnadskostnadsindex genom byggnadsstyrelsens försorg. I anledning av vad utredningen anfört rörande upprättande av ett kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna har arméns fortifikationsförvaltning meddelat, att ett kortregister över arméns fastigheter upprättats år 1938 i samband med tillkomsten av försvarsväsendets fastighetsfond samt att komplettering med därefter nytillkomna bygg­ nader alltjämt pågår, varvid dessa byggnader invärderas i fonden med sina anskaffningsvärden. I nämnda register redovisas varje byggnad med angi­ vande av byggnadsår, byggnadsmaterial, uppvärmningssystem, byggnads­ volym, anskaffningskostnad, invärderingsvärde samt användningssätt. Då arbetet på grund av sitt omfång och nödvändigt samråd med underlydande myndigheter tar lång tid i anspråk, beräknas detsamma bliva avslutat först vid tidpunkten för avgivandet nästa gång av förslag till stat för arméns del­ fond av försvarsväsendets fastighetsfond. Marinförvaltningen har förutsatt, att det kortregisterförda fastighetsbeståndet även skall omfatta sådana bygg­ nader och anläggningar m. m. -—- dock ej till befästningar hörande — vilka Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 48» 45 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

bekostas av andra anslag än investeringsanslag och vilka i följd härav ännu icke tillförts fastighetsfonden. Ämbetsverket har i samband härmed med­ delat, att inom ämbetsverket pågår uppläggning av ett nytt detaljerat kort­ register, avsett att ersätta de hittills förda mera summariska registren, vilka endast upptaga byggnadernas benämning, tillkomstår, antal våningar, lägen­ heter och rum, byggnadskostnad, uppvärmnings- och belysningssystem, sani­ tära anordningar, byggnadsmaterial samt avfärgning. Med avseende å omfattningen av underhållskostnaderna lia under remissbehandlingen vissa erinringar framställts mot utredningens för­ slag. Marinförvaltningen har ansett, att sådana begrepp som förbättrings­ arbeten, moderniseringsarbeten och iståndsättningsarbeten, vilka icke vore ärtskida från fastställda underhållsbegrepp och som vore ägnade att försvåra anslagsredovisningen, borde till förmån för klarhet och reda undvikas, även örn ett tidigare eftersatt underhåll tillfälligt framkallat behov av dylika arbeten. Uppförandet av en särskild anslagspost för smärre förbätt­ ringsarbeten avstyrkes av marinförvaltningen, enär det av utredningen härför avsedda anslagsbeloppet — 10 % av underhållsmedlen — skulle bliva alltför knappt. Ämbetsverket ifrågasätter härjämte, huruvida icke den tidi­ gare för armén gällande bestämmelsen att utanordning av belopp överstigande 20 000 kronor för nybyggnads- och förändringsarbeten icke finge ske utan att frågan härom underställdes Kungl. Majit borde fastställas, i vilket fall emellertid maximibeloppet lämpligen borde höjas till 30 000 kronor med hän­ syn till rådande prisläge. Flygförvaltningen föreslår, att förvaltningsmyndig­ heterna erhålla generellt bemyndigande att i samband med underhållsarbeten även utföra smärre förbättringsarbeten till en omfattning ungefär motsvarande 10 % av kostnaden. Riksräkenslcapsverket framhåller, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena sidan löpande reparations- och underhållskost­ nader och å andra sidan utgifter för smärre förbättringsarbeten torde, därest den överhuvudtaget bör komma till stånd, kunna ske först efter utredning och förslag av förvaltningsmyndigheterna. Ämbetsverket föreslår i anslut­ ning härtill, att någon uppdelning tills vidare icke göres men att myndig­ heterna åläggas att — med iakttagande av att reparationsposten i vad avser förbättringsarbeten endast tages i anspråk för sådana smärre ersättnings­ arbeten, vilkas utförande endast i ringa mån ökar byggnadsvärdet — redo­ visa sådana kostnader under särskild rubrik. Byggnadsstyrelsen har ansett en uppdelning i förevarande fall vara principiellt riktig, så att garanti vinnes för att underhållet icke eftersättes till förmån för ändringsarbeten. Beträf­ fande frågan, hur stor del som bör avsättas för de olika ändamålen, är styrel­ sen icke nu beredd att yttra sig. Då emellertid utredningen framhållit, att förslaget endast utgör ett provisorium för de närmaste årens medelsanvisning i avvaktan pa ett slutgiltigt ordnande av de fastighetsförvaltande orga­ nen, har styrelsen ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget i denna del. Utredningens förslag i vad rör anslag till iståndsättningsarbeten har tillstyrkts av marinförvaltningen, som därvid till dylika arbeten ansett

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 19

böra hänföras de av utredningen såsom förbättringsarbeten betecknade arbe­ tena, samt av riksräkenskapsverket. Flygförvaltningen förutsätter, att en sär­ skild anslagspost avses för de olika förvaltningsmyndigheterna för nödvän­ diga iståndsättningsarbeten. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att det av ut­ redningen beräknade anslagsbehovet för iståndsättningsarbeten för de när­ maste åren förefölle rimligt. Utredningens förslag, att underhållskostnaderna för speciella an­ läggningar, såsom övnings- och skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor, broar, hangarer m. m., skulle beräknas efter särskilda grunder, har i allt väsentligt lämnats utan principiell erinran av de hörda myndigheterna. Marin­ förvaltningen anser dock, att övnings- och skjutfält med tillhörande jord­ bruks- och skogsfastigheter böra sammanföras till en särskild fastighetsgrupp och specialanläggningarna bilda en annan särskild fastighetsgrupp. Flygför­ valtningen finner skäl ej föreligga att beräkna underhållskostnaderna för han­ garer efter särskilda grunder. Flygförvaltningen har vidare ansett, att be­ träffande kajer, slipar, kaserngårdar, vägar m. m. en beräkning av det genom­ snittliga årsunderhållet per etablissement torde ge ett rättvisande värde. För flygvapnets bomb- och skjutbanor anses 3 % utgöra ett lämpligt årsmedeltal för underhållets värde. För flygfält anses kostnaderna böra beräknas på grundval av ett visst å-pris per hektar av flygfältsarealen, med visst tillägg för sådana fält, som äro försedda med permanenta rullbanor. För jordbruksoch skogsfastigheter bör enligt flygförvaltningens mening en motsvarande arealkostnad för underhållet eftersträvas. Riksräkenskapsverket erinrar om sitt över intendenten Bildmarks förenämnda utredning avgivna yttrande, däri ämbetsverket tillstyrkt, att medelsbehovet för underhåll av övnings- och skjut­ fält samt flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter m. m. skulle uppskattas med ledning av vunnen erfarenhet samt underhållet av dockor, kajer, broar och dylikt beräknas på grundval av ett årligen efter före­ tagen besiktning upprättat förslag. Ämbetsverket förutsätter, att den av fastighetsutredningen förordade fortsatta undersökningen rörande underhållskost­ naderna för de objekt, som undantagas från den procentuella beräknings­ metoden, kommer till stånd. Vid beräkning av underhållskostnaderna bör fastighetsvärdet enligt ämbetsverkets mening vid redovisning å fonden upp­ delas i två grupper, omfattande dels egentliga byggnader och dels här av­ sedda speciella anläggningar. Beträffande förslaget att å fastighetsfonden redovisade, i berg in­ sprängda anläggningar, vilka på grund av sin karaktär äro hänförliga till befästningar, skulle utbrytas ur fastighetsfonden och kostnaderna för deras underhåll bestridas av underhållsanslag för befästningar, ha menin­ garna brutit sig under remissbehandlingen. Marinförvaltningen har icke fun­ nit tillräckliga skäl förebragta för detta förslag, så mycket mindre som till vissa bergrumsanläggningar för deras utnyttjande finnas transport- och utlastningsanordningar, kajer, verkstäder m. m., vilka underhållas å fastighetsfondens stat. Flygförvaltningen har å andra sidan lämnat utredningens förslag på förevarande punkt utan erinran. Innan tillräckligt lång erfarenhet vunnits

20 Kungl. Majlis proposition nr 180.

med avseende å dessa anläggningars underhåll, bör emellertid för beräkning av underhållsmedlens storlek jämväl här procentmetoden enligt flygförvalt­ ningens mening komma till användning. Riksräkenskapsverket erinrar, att de anläggningar å arméns delfond, som skulle beröras av ett beslut i den av utredningen föreslagna riktningen, i huvudsak torde vara centrala ammuni­ tionsförråd samt centrala lagringsanläggningar, vilka den 30 juni 1944 redo­ visas å fastighetsfonden med byggnadsvärden å respektive 35 856 261 kro­ nor och 1 845 300 kronor. Av dessa värden äro 4 miljoner helt avskrivna samt återstoden med 50 % av anläggningskostnaderna. Någon årsavskrivning har ännu icke ägt rum. För täckande av den icke avskrivna delen av dessa an­ läggningar skulle alltså erfordras driftbudgetsmedel till omkring 17 miljoner kronor. På marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder redovisas i berg insprängda anläggningar tillsammans med övriga till ett förband hö­ rande byggnader. Byggnadskostnaderna uppskattas av vederbörande förvalt­ ningsmyndigheter till 12 respektive 9 miljoner kronor. Härav tillhör större delen kategorien nyare byggnader, för vilka endast grundavskrivning till 50 % av byggnadsvärdet samt några årsavskrivningar verkställts. Även här er­ fordras alltså, framhåller riksräkenskapsverket, avskrivningsmedel till bety­ dande belopp, örn anläggningarna skola avföras från fonden. Med hänsyn till det anförda samt i avvaktan på ytterligare utredning av dels de belopp, varmed i berg insprängda anläggningar ingå i fastighetsfonden, dels till dessa hänförliga underhållskostnaders storlek har ämbetsverket förordat, att dessa anläggningar tills vidare redovisas å fonden och att kostnaderna för deras underhåll bestridas från fondens stat. Utredningens förslag beträffande redovisning av baracker har rönt gensagor under remissbehandlingen. Arméns fortifikationsförvaltning erin­ rar, att före år 1938 å vissa regementens övningsläger uppförts förläggningslokaler av trä av enklare beskaffenhet men ej monterings- eller demonteringsbara, vilka införts i fastighetsregistret under benämningen baracker och in­ värderats i fastighetsfonden. Något skäl för ändring av benämningen av dessa baracker har synts fortifikationsförvaltningen icke föreligga. Förvalt­ ningen har funnit ändamålsenligt att sammanföra de träbyggnader, som upp­ förts under nuvarande beredskapstid, å beredskapsanslag eller krigstitlar för förläggning m. m. under beteckningen baracker och redovisa dessa i särskild barackredogörelse. Dessa »baracker» kunna, framhåller förvaltningen, vara av vitt skilda slag och standard. Förvaltningen avser att efter utgången av den avvecklingsperiod, som följer efter beredskapstiden, låta i fastighetsfon­ den invärdera samtliga baracker, som då icke avyttrats, rivits eller överlåtits till andra myndigheter. Enligt marinförvaltningens mening böra samtliga baracker och övriga enklare byggnader, som under beredskapstiden uppförts å beredskapsanslag och som efter beredskapens upphörande komma att bibe­ hållas, tillhöra fastighetsfonden, varigenom tvekan huruvida en byggnad skall underhållas av fastighetsfonden eller av befästningsanslag förebygges. Flyg­ förvaltningen erinrar, att vid flygvapnet endast finnes ett fåtal monteringsbara baracker. Vid beräkningen ha därför enligt utredningens förslag å krigs-

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 21

flygfält och dylikt befintliga byggnader — tidigare benämnda baracker — ansetts ingå i fastighetsfonden med byggnadsvärdet per år 1935 och under­ hållet beräknats på samma sätt som för övriga kasernbyggnader. Utredningens förslag att begränsa regementschefs beslutanderätt vid utförande av reparationsarbeten å ordinarie underhållsmedel finner arméns fortifikationsförvaltning ej nödvändigt, enär dels kasernvårdskungörelsen föreskriver vad som är att hänföra till ordinarie underhall, dels förvaltningens kontrollkontor skulle ingripa för den händelse större repara­ tioner utfördes å denna titel. Flygförvaltningen framhåller, att betryggande föreskrifter angående medel, som ställas till förfogande åt flottiljchef (mot­ svarande) för löpande underhåll, sedan länge funnits utfärdade vid flygvap­ net. Beloppet är för närvarande begränsat till 200 kronor. I fråga örn användande av värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten har arméns fortifikationsförvaltning uttalat, att denna personals arbetsprestationer icke kan jämföras med yrkesutbildad civil personals arbete, varför ämbetsverket avstyrkt värnpliktigas användande till underhållsarbeten. Liknande synpunkter lia anförts av marinförvaltningen och flygför vattningen. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket an­ sett den av utredningen föreslagna anordningen knappast vara påkallad.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd Departement sberäknas nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt ut­ tryck för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna lia fram­ förallt trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur med­ fört en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möj­ ligt att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av 1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbestån­ dets volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emel­ lertid skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statis­ tiskt material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tilläm­ pade systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighets^ redningen fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräknings­ metoden i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägen­ heter som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare nor­ mer för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För egen del har jag icke kunnat förbise att —• ehuru en övergång till den s. k. volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar här­ för icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande av ett fullständigt statistiskt materiel — något som skulle draga avsevärd tiel -— kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet be­ träffande sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och han­ garer samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella be­ räkningsmetoden torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid tilllämpningen av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutredningen verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjlig­ heter i detta hänseende förefinnas. Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas be­ räkning lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnadskostnadsindex bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt bygg­ nadsstyrelsen att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna god­ tagas — i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå, omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förut­ sätter emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att er­ forderliga fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önsk­ värda även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss utsträckning arbetet härmed. "V id en översyn av byggnadsvärdena för äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag del­ vis bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig kunna giva min anslutning. Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 23

enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för bygg­ nader av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen före­ slagna nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräkenskapsverket förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas för­ andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts. Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbätt­ ringsarbeten skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot — liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas. Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsättningsarbeten skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive del­ fonder. Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i först­ nämnda hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan ut­ gifter för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter ut­ redning och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd. För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hän­ föra till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egent­ liga byggnadsunderhållet eftersattes. Å andra sidan ligger det i sakens natur att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten. Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över disposi­ tionen av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifråga­ varande förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat, en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller — i den mån så prövas erforderligt och lämpligt — jämlikt av Kungl. Majit fastställda grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra, förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra be­ kostas av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring

24 Kungl. Majlis proposition nr 180.

i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov, som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande. I likhet med utredningen och de hörda myndigheterna finner jag över­ vägande skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anlägg­ ningar som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jord­ bruks- och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade objekt beräknas nied ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersök­ ning bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huru­ vida den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så är möjligt. V ad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens för­ slag avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den om­ ständigheten att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden. Yad angår frågan om redovisning av baracker och liknande objekt må erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet om i vilken utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna ned­ tagas och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga bygg­ nader av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndig­ heterna lia emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbygg­ nader, som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag, böra i den mån de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande — redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag nrig böra biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. upp-

Kungl. Maj.ts proposition nr 180. och nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som ehuiu av enklare konstruktion — uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne. Såsom utredningen framhållit, äger frågan om grunderna för underhålls­ kostnadernas beräkning visst samband med spörsmålet örn organisationen av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn prin­ ciperna för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I avbi dan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnads­ beståndet, ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de senaste åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning. För egen del finner jag ej anledning till principiell erinran häremot. Även i vad rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed utredningen räknat. Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvalt­ ningsmyndigheterna, som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid av­ styrkt, att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten. Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfaren­ heter det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres. Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare be­ stämmelser, som erfordras på förevarande område. Då jag i det följande går att framlägga förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46, kommer jag i fråga örn beräknandet av an­ slagsposten till reparations- och underhållskostnader m. lii. att i huvudsak följa det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive delfonder, som innefattas i riksräkenskapsverkets utlåtande den 25 januari 1945 över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutredningens förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen av övriga poster i staten kommer jag att utgå från förvaltningsmyndigheteinas anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver den 15 januari 1945 avgivna utlåtande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

dels ock ett reservationsanslag å 700 000 kronor lör nybyggnads- och föränd ringsarbeten. Beträffande det förstnämnda anslaget torde få hänvisas till fortifikationsförvaltningens framställning. Vad åter angår det senare an­ slaget, har fortifikationsförvaltningen därom i huvudsak anfört följande. Enligt gällande bestämmelser angående förvaltningen av försvarsväsendets fastighetsfond finge de å fastställd stat under rubriken Reparations- och underhållskostnader m. m. anvisade anslagsmedlen användas för nödvändiga underhållsarbeten eller ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets bokforda varde ävensom för smärre ersättningsarbeten, vilkas utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet å den anläggning som ersaO.es. Enligt dessa bestämmelser syntes det således icke möta något hin­ der att av medel från anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m. uppfora en mindre nybyggnad, när det exempelvis gällde ersättandet av utdomda lokaler eller nedbrunnen byggnad. Fortifikationsförvaltningen hade dock tor sin del intet att erinra mot de sakkunnigas förslag att även i detta rall investeringsanslag skulle anlitas. Då det icke vore möjligt att i varje fall mgiva framställning att föreläggas riksdagen angående uppkommande behov av sådana mindre arbeten, som sålunda enligt ovan icke borde finansieras av tastighetsfondens medel, syntes det nödvändigt att ett särskilt rikdagsanslag erholles for andamålet. & * Av nämnda riksdagsanslag skulle således bestridas kostnaderna för samt­ ida nybyggnader och tillbyggnader, för vilka icke särskilda anslag blivit av nksdagen anvisade, ävensom för sådana iörbättrings- och ombyggnadsarbe ten, som icke lämpligen borde bekostas av fastighetsfondens medel Sådana °“' °., ^byggnadsarbeten samt förbättringsarbeten, vilka endast i ringa man okade värdet av befintlig anläggning, syntes dock kunna bestridas av fastighetsfondens anslagsmedel. Storleken av det investeringsanslag, som erfordrades för ovannämnda nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades uppgå till 700 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen finge i detta sammanhang framhålla att före inrättandet av forsvarsväsendets fastighetsfond ingick i anslaget till underhåll av arméns byggnader m m. (ordinarie byggnadsanslaget) jämväl medel för mi,ndje nybyggnader. Av nämnda medel bestredes sålunda kostnader för erforderlig ökning av forrådsutrymmen, verkstadsutrymmen och sjukvårdsutrymmen, ökning av ledningar av olika slag, uppförandet av nya byggnader i stallet för gamla lokaler, som ej längre lönade sig att reparera och under­ hålla, större forandrmgsarbeten av olika slag m. m. dylikt, allt byggnads­ behof', som beräknades ständigt komma att göra sig gällande. Efter tillkomsten av forsvarsväsendets fastighetsfond hade fortifikationsforvaltnmgen beträffande oavvisliga behov av dylika slag, för vilka särskilda medel saknades, ansett -sig i vissa fall nödsakad tillgodose desamma genom anlitande av fastighetsfondens anslag till reparations- och underhållskostnader m m Fortifikationsförvaltningen ansåge emellertid såsom ovan an­ förts, att ett särskilt investeringsanslag borde avses för ändamålet. RiJcsräkenskapsverket har i sitt förberörda utlåtande den 25 januari 1945 beträffande denna och motsvarande delposter för de två andra delfonderna utgått från att för beräkning av posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 en på utredningens förslag grundad förenklad beräkningsmetod skulle användas, enär förutsättningarna för tillämpning av den av utredningen föreslagna metoden ännu icke förelåge. Rörande den av riksräkenskapsverket tillämpade beräkningen har ämbetsverket anfört föl­ jande.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. såsom särskilda enheter, det hade varit möjligt att fastställa den del av den procentuellt beräknade underhållskostnaden, som hänförde sig till dylika anläggningar. Detta belopp, 14o 000 kronor, hade fråndragits den procentuellt beräknade underhållskostnaden samt i brist på mera tillförlitliga beräkningar upptagits såsom beräknad underhållskostnad för ifrågavarande anläggningar. För arméns delfond hade vidare för övningsfält m. m. upptagits samma belopp som beräknats för innevarande budgetår, varjämte för skatter, amortering av viss elektrisk anläggning samt iståndsättningsarbeten beräknats de av fortifikationsförvaltningen äskade beloppen. Med anledning av fortifikationsförvaltningens framställning örn ett investenngsanslag på 700 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa nybyggnads- och förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket slutligen ut­ talat, att ämbetsverket för sin del intet hade att erinra mot att för smärre byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje delfond. Dessa anslag borde få disponeras allenast efter beslut av Kungl. Majit i varje sär­ skilt fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten, som avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltnmgen föreslagna anslaget, kunde riksräkenskapsverket ej tillstyrka ifrågavarande framställning.

Departements­ Såsom jag i det föregående framhållit, bör anslagsposten till reparationschefen. och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 beräknas i nära an­ slutning till de av riksräkenskapsverket förordade grunderna. I riksräkenskapsverkets beräkning av denna post för arméns delfond synas emellertid vissa jämkningar böra vidtagas. Sålunda torde procentuella underhållskostnader böra beräknas jämväl å värdena av de byggnader å Järvafältet och Revingehed, vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från jordbruks- och saogsfastigheter. Såsom framgår av det förut anförda, har värdet av dessa bygg­ nader uppskattats till 1 927 000 kronor, varifrån emellertid avgår det belopp av 120 000 kronor, som Kungl. Majit anvisat för modernisering av fastigheter å Revingehed. Då de byggnader, örn vilka här är fråga, äro att anse såsom äldre byggnader, skulle underhållskostnaderna efter 1,6 % å ett byggnads­ värde av (1 927 000—120 000=) 1 807 000 kronor bliva 28 800 kronor, eller i avjämnat tal 29 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket upptagna del­ posten till underhåll av byggnader m. m. synes därför böra höjas till (5 088 000 + 29 000 =) 5 117 000 kronor. För underhåll m. m. av övnings- och skjutfält har arméns fortifikationsförvaltning för nästa budgetår beräknat ett belopp av 1 511 000 kronor. Riks­ räkenskapsverket har utan särskild motivering för detta ändamål upptagit det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 847 000 kronor. För motsva­ rande ändamål anvisades 350 000 kronor för budgetåret 1942/43 och 671 000 kronor för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande anslagsmedel ha sålunda under­ gått en betydande ökning under de senaste åren. Å andra sidan har erfaren­ heten givit vid handen, att dessa anslagsmedel det oaktat varit för lågt be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 180. 31

räknade för att medgiva ett tillfredsställande underhåll m. m. av övningsoch skjutfälten med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter. Genom de betydande markförvärv som skett under de senaste åren har behovet av medelsanvisning ytterligare ökats. En ökning av medelsanvisningen synes mig därför befogad. Dock anser jag mig icke kunna ifrågasätta en så be­ tydande medelshöjning som fortifikationsförvaltningen förordat. Jag begrän­ sar mig till att föreslå, att för ändamålet för nästa budgetår beräknas ett be­ lopp av 975 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 128 000 kronor. Av propositionen 1944: 174 (s. 32) framgår, bland annat, att vissa kostnader för anordnande av lokaler i Svea livgardes kasernetablissement för försvars­ stabens fotoanstalt och centralt bok- och blankettförråd, för vilka ändamål medel äskats under det för budgetåret 1944/45 anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m., rätteligen borde bestridas från den under staten för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparationsoch underhållskostnader m. m. Jag förutsatte därför, att nämnda post skulle under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Med hänsyn härtill synes delposten Iståndsättningsarbeten böra för nästa budgetår min­ skas med 50 000 kronor till 950 000 kronor. På fortifikationsförvaltningen bör ankomma att föreslå häremot svarande minskning för följande budgetår. Med biträdande av riksräkepskapsverkets beräkningar i övrigt beräknar jag anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 till (7 231 000 + 29 000 -f 128 000 — 50 000 =) i runt tal 7 340 000 kronor. Arméns fortifikationsförvaltning har gjort framställning örn anvisande av ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten av 700 000 kronor för vissa nybyggnads- och förändringsarbeten. Riksräkenskapsverket har för sin del förklarat sig icke ha något att erinra mot att för smärre byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje delfond av försvarets fastighets­ fond, vilka skulle få disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten, som avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltningen föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket ej ansett sig kulina förorda, att för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas för arméns delfond. För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare avgränsning av de utgifter, som må bestridas fran ifrågavarande post i staten för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnadsoch förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med

36 Kungl. Majlis proposition nr ISO.

Beträffande denna beräkning har riksräkenskapsverket anfört, att ämbets­ verket såsom underhållskostnad för i berg insprängda anläggningar upptagit det av flygförvaltningen äskade beloppet. Därvid hade motsvarande avdrag gjorts från de procentuellt beräknade underhållskostnaderna. Då underhålls­ kostnaderna för flygfält m. m. syntes väsentligt överstiga kostnaderna för bygg­ nadsbeståndet i övrigt, hade riksräkenskapsverket under denna post förutom den del av det procentuellt beräknade beloppet, som beräknats hänföra sig till ifrågavarande anläggningar, ytterligare upptagit ett belopp å 790 000 kro­ nor. Det sålunda beräknade totala beloppet uppginge till 2,8 % av anlägg­ ningsvärdet för fältytan, 32,5 miljoner kronor, samt 0,95 % av rullbanornas värde, 21,7 miljoner kronor. Ifrågavarande procentsatser och byggnadsvär­ den hade beräknats av flygförvaltningen. Slutligen hade riksräkenskapsverket för skatter och iståndsättningsarbeten upptagit de av flygförvaltningen äskade beloppen.

Departements­ Då de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av reparationschefen. och underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond synas mig kunna god­ tagas, beräknar jag förevarande post för nästa budgetår till 2 186 000 kronor, innebärande en höjning med 106 000 kronor i förhållande till motsvarande för innevarande budgetår upptagna post. I riksräkenskapsverkets förslag synes endast den ändringen böra vidtagas att en särskild delpost beräknas för smärre förbättringsarbeten. Denna post synes böra upptagas till 75 000 kro­ nor och i samband därmed posten till underhåll av byggnader m. m. minskas till (744 000 — 75 000=) 669 000 kronor. Med hänvisning i övrigt till vad som anförts vid anmälan av motsvarande fråga för arméns delfond förordar jag vidare, att ett särskilt investeringsanslag å 40 000 kronor anvisas under flygvapnets delfond till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvalt­ ningen och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å res­ pektive delfonder upptagit respektive 1 325 000 kronor, 690 000 kronor och 2 187 500 kronor. Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 15 januari 1945 anfört följande. Beträffande beräkningen av posten avsättning till värdeminskningskonto finge erinras, att från och med nu löpande budgetår genomförts den ändringen i avskrivningsreglerna, att den årliga avsättningen till värdeminskningskonto påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad färdigställts, i stället för redan under första året, såsom förut varit fallet. Årsavskrivningen för budgetåret 1944/45 borde alltså fastställas till samma belopp som för budgetåret 1943/44, i den män, å ena sidan, avskrivningsbelopp ej bortfölle på grund av slutavskrivning eller överflyttning av bygg­ nader från försvarets fastighetsfond samt, å andra sidan, avskrivningsbelopp icke tillkomme genom att byggnader överförts till försvarets fastighetsfond från andra kapitalfonder eller genom att byggnader, som tidigare icke varit bokförda å någon statlig kapitalfond, upptagits till redovisning å försvarets fastighetsfond. I enlighet med angivna grunder hade riksräkenskapsverket i den specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets fastig-

Kungl. Maj-ts proposition nr 180. 39

november 1945 på i skrivelsen närmare angivna villkor i förvaltningshänseende överflyttas från domänverket till lantförsvaret. Beträffande fram­ ställningen, i vad den avsåg godkännande av det med egendomens arrendator ingångna avtalet, har Kungl. Majit i samma brev förklarat Sig framdeles vilja meddela beslut. I sin förutberörda skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns fortifilcationsförvaltning i förevarande ämne anfört i stort sett följande. Kronoegendomen Jädra 31 och 41 vore jämlikt kontrakt den 13 juni 1930 upplåten på arrende intill den 14 mars 1951 mot en årlig arrendeavgift av 2100 kronor. Enligt vad sekundchefen för Göta pansarlivgarde upplyst, erfordrades med hänsyn till regementets behov av övningsterräng att ifråga­ varande arrende itpphörde från och med den 1 november 1945. Egendomens arrendator skulle emellertid kunna medgivas att disponera egendomens bygg­ nader till den 14 mars 1946. Med anledning därav hade fortifikationsförvaltningen låtit föra förhandlingar med arrendatorn angående avstående av arrenderätten. Dessa förhandlingar hade givit till resultat, att preliminär överenskommelse träffats mellan fortifikationsförvaltningen och arrendatorn örn avstående till kronan av arrenderätten från och med den 1 november 1945, dock med rätt för arrendatorn att utan vederlag nyttja egendomens byggnader till den 14 mars 1946, på villkor bland andra att kronan till arren­ datorn betalade tillhopa 15 000 kronor, som denne ägde uppbära med 3 000 kronor den 1 april under vart och ett av åren 1946—1950, och inlöste vissa arrendatorn tillhöriga byggnader för ett belopp av 3 000 kronor. Nämnda avtal vore träffat under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande senast den 1 augusti 1945. Göta pansarlivgardes kasernetablissement beräknas komma att tagas Departementsi bruk senast den 1 oktober 1945. Från och med nämnda tidpunkt chefen. torde behov föreligga för regementet att disponera övningsfältet i dess hel­ het. Den nu ifrågavarande kronoegendomen är så belägen, att ett utnyttjande av densamma är en förutsättning för att överhuvudtaget något mera omfat­ tande övningar skola kunna hållas inom området, varför arrenderätten torde böra avlösas i av fortifikationsförvaltningen föreslagen ordning. Det träffade preliminära avtalet synes kunna godtagas. För bestridande av därmed för­ enade kostnader, 18 000 kronor, finnas medel icke tillgängliga. Med hänsyn till föreliggande omständigheter synes hinder icke böra möta, att beloppet på­ föres staten för försvarets fastighetsfond. Under förevarande post synes därför böra beräknas ett belopp av 6 000 kronor, utgörande den ersättning som arren­ datorn av ifrågavarande egendom enligt det preliminärt träffade avtalet med fortifikationsförvaltningen skulle äga uppbära under nästkommande budgetår. Vidare böra under denna anslagspost beräknas medel för lokalhyra för försva­ rets forskningsanstalt, vartill hänsyn ej tagits av fortifikationsförvaltningen. I avsaknad av närmare utredningar härutinnan torde ett belopp av 6 000 kronor böra beräknas för sådant ändamål. Anslagsposten bör sålunda med beaktande jämväl av den utav riksräkenskapsverket förordade jämkningen av det utav fortifikationsförvaltningen angivna beloppet beräknas till (613 000 + 6 000 + 6 000=) 625 000 kronor (nu 610 000 kronor).

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 180.

Summa kronor 488 000

Biksräkenskapsverket har ansett, att det under denna post upptagna be­ loppet borde nedsättas till 358 000 kronor eller med 130 000 kronor. Sist­ nämnda belopp motsvarade den inkomstminskning, som enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat kunde beräknas inträda vid genomförandet av den ytter­ ligare överflyttning — utöver vad marinförvaltningen i särskild skrivelse före­ slagit av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden från marinens delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, som riksräkenskapsverket förordat i utlåtande, den 2 november 1944 i anledning av ^^n'I* skrivelse. Riksräkenskapsverket hade i detta sammanhang ansett sig böra utgå från att den av riksräkenskapsverket förordade ytterligare över­ flyttningen komme till stånd.

Departements Då någon överflyttning av kronan tillhöriga områden inom Djurgårds­ chefen. staden från marinens delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden tills vidare icke är avsedd att äga rum, torde förevarande in­ komstpost böra beräknas till i avrundat tal 500 000 kronor. Blygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna till sammanlagt 365 000 kronor, därav för tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter cirka 255 000 kronor samt för jordbruksfastigheter och flygfält cirka 110 000 kronor. I staten torde i förevarande hänseende böra upptagas 365 000 kronor.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upp­ låtna lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till (1 711 000 ■+- 500 000 + 365 000 =) 2 576 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns f ortif ikationsf örvaltning under denna inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastig­ heters underhåll, dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter, dels ock 89 600 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller tillhopa 439 600 kronor. Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten till 42 000 kronor, därav inkomst av bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll 900 kronor, av influtna dockavgifter, utom vid Gustavsviks örlogsdepå, 1100 kronor samt av hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona 40 000 kronor. Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat

Kungl. Majlis proposition nr 180. 43

posten för diverse inkomster till 218 700 kronor, därav 10 000 kronor inkomst från skogsavverkning och återstoden, 208 700 kronor, räntemedel. Riksräkenskapsverlcet har beträffande dessa inkomstposter erinrat, att de posten diverse inkomster tidigare tillgodoförda inkomsterna i form av ränta å likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto, bortfallit i och med omläggningen av kapitalbudgetens uppställning från och med löpande budgetårs ingång. Det i statförslaget för flygvapnets delfond upptagna beloppet, 218 700 kronor, borde därför nedsättas till 10 000 kronor, motsvarande vad som av flygförvaltningen beräknats såsom inkomst av skogs­ avverkning. Beträffande förvaltningsmyndigheternas beräkning av posten diverse inkomster — vilken beräkning i fråga om arméns och marinens del­ fonder byggde på den förutsättningen, att fabriksstyrelsen skulle för budget­ året 1945/46 erlägga hyra för ammunitionsfabriken å Marieberg respektive för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona med samma belopp, som fastställts för nu löpande budgetår — syntes i övrigt endast böra vid­ tagas den jämkningen, att det i statförslaget för arméns delfond upptagna be­ loppet, 439 600 kronor, avjämnades till 440 000 kronor.

De av riksräkenskapsverket framställda förslagen till jämkning i beräk­ Departements­ chefen. ningen av diverse inkomster för arméns och flygvapnets delfonder synas mig böra godtagas. Dock bör enligt inhämtad uppgift den på ammunitionsfabriken å Marieberg belöpande hyran minsk'as med 24 200 kronor. I enlighet härmed torde inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder böra upptagas till i avrundat tal respektive 415 000 kronor, 42 000 kronor och 10 000 kronor, eller sålunda till sammanlagt 467 000 kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46 har överskottet å försvarets fastighetsfond i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 7 600 000 kronor, för marinens delfond till 3 780 000 kronor och för flygvapnets delfond till 4 400 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid i sitt utlåtande den 30 december 1944 över fastighetsutredningens förslag ifrågasatt, att över­ skottet för marinens delfond skulle nedsättas till 3 224 000 kronor med hän­ syn till att den tidigare uppskattningen av överskottet skett med utgångspunkt från ett alltför högt fastighetsvärde. För egen del anser jag, att överskottet för marinens delfond bör kunna i anslutning till marinförvaltningens förslag nedsättas till 3 500 000 kronor, överskott att tillföras riksstatens drift­ budget beräknar jag således till (7 600 000 + 3 500 000 + 4 400 000 ~) 15 500 000 kronor. Denna uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut förordade beräkningen av ersättningsanslagen. I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 (bilaga).