('med förslag till förord\xad ning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 250. 1

Nr 250.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord­ ning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt; given Stockholms slott den 23 mars 1945. Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll t!)i5. I sami. Nr 250. 1

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 250.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt.

Härigenom förordnas, att i förordningen den 25 maj 1941 örn varuskatt skall, närmast efter 3 §, införas en ny paragraf, betecknad 3 a §, av följan­ de lydelse. 3 a §. Kungl. Maj:t äger, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av varuskatt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 250. 3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars 1945.

Närvarande: Statsministern H ansson , ministern för utrikes ärendena G unther , statsråden P ehrsson -B ramstorp , W igforss , M öller , S köld , Q uensel , B ergquist , D omö , G jöres , H ubbestad , O hlin , D anielson , A ndrén .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt samt anför därvid följande. Enligt förordningen om varuskatt skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning — därest varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket — till staten erläggas särskild skatt (varuskatt). De i nämnda förteckning upptag­ na varorna utgöras av bl. a. choklad med tillsats av socker, konfityrer, vissa putsmedel och essenser samt toilettpreparat. I förordningen meddelas när­ mare bestämmelser i fråga örn kontrollen över tillverkningen och importen av varor, för vilka varuskatt skall utgå, samt angående skattens inbetalande m. m. Någon bestämmelse, som möjliggör för skattskyldig att i fall, då en beskattning med hänsyn till omständigheterna skulle te sig obillig eller obe­ fogad, erhålla befrielse från skyldighet att erlägga varuskatt eller att återfå redan erlagd sådan skatt, har icke upptagits i förordningen.

I en vid innevarande års riksdag i första kammaren framställd interpella­ tion anförde interpellanten — under hänvisning till att visst namngivet före­ tag i Stockholm, som bedreve tillverkning av halvfabrikat för konditori­ branschen, förklarats skyldigt att retroaktivt erlägga varuskatt med cirka 86 000 kronor — att mot varuskatteförordningen kunde anmärkas, bland an­ nat, att densamma icke inrymde någon möjlighet för Kungl. Majit att resti­ tuera eller efterskänka skatt, där sådant vore av särskilda omständigheter på­ kallat. I det ifrågavarande fallet hade de rättstillämpande myndigheterna därför icke ägt möjlighet att, såsom billigtvis bort ske, låta varuskatten — därest sådan överhuvud bort utgå — träda i tillämpning först från och med den dag då genom vederbörande myndighets beslut fastslagits, att skatte­ plikt förelåge för de produkter företaget tillverkade. I anslutning härtill framställde interpellanten till mig den frågan, huruvida jag ansåge att för­ ordningen borde kompletteras och ändras i syfte att undanröja sådana olä­ genheter av dess tillämpning, som nyss angivits.

4 Kungl. Majlis proposition nr 250■

I anledning av interpellationen inhämtade jag yttrande i frågan från kontrollstyrelsen, som därvid anförde, att styrelsen i princip delade den av interpellanten uttalade meningen, alt varuskatteförordningen lämpligen borde kompletteras i syfte ali åt Kungl. Maj:t inrymma befogenhet att i vissa fall efterskänka varuskatt. En sådan befogenhet vore lämnad i 6 § förordningen om allmän omsättningsskatt, enligt vilken Kungl. Maj:t ägde, där synnerliga skäl därtill vore, medgiva befrielse från eller återbäring av allmän omsätt­ ningsskatt. Då kontrollstyrelsen funnit sig kunna ansluta sig till interpellantens ståndpunkt i nämnda hänseende, hade det närmast varit med tanke på den understundom mycket härda verkan, som minimiskattebestämmelsen i 3 § 1 mom. varuskatteförordningen kommit att innebära för vissa smärre tillver­ kare, för vilka efterdebileringen av minimiskatt för en förfluten tid rent av kunnat överstiga varuomsättningens värde och i varje fall ofta uppgått till ef­ ter deras förhållanden så stora belopp, all skattebeloppets utkrävande tett sig orimligt. Bestämmelsen skulle emellertid sannolikt även kunna finna tilllärtlphing i andra fall. I samband härmed må erinras örn all jag i mitt svar å interpellationen — vilket avgavs dell 14 i denna månad — uttalade att jag delade interpellarttens uppfattning om önskvärdheten av den ifrågasatta kompletteringen av varuskatleförordningen och att jag även vore beredd att, i vad på mig ankomme, verka för ett snabbi genomförande därav.

Departements­ Såsom framgår av mitt svar å den förut omnämnda interpellationen anser chefen. jag det önskvärt, att möjlighet beredes Kungl. Majit att, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av varuskatt. Införandet av en dylik bestämmelse i varuskatteförordningen skulle innebära, att denna förordning i nu förevarande hänseende bringades i överensstämmelse med förordningen örn allmän omsättningsskatt. I enlighet härmed tillstyrker jag, att i varuskatteförordningen införes ett stadgande av angivet innehåll. Detta stadgande torde lämpligen böra upptagas såsom en ny paragraf, benämnd •”i a §. Beträffande frågan örn de närmare förutsättningar, som böra gälla för till tampning av det föreslagna stadgandet, torde viss ledning kunna hämtas från förarbetena till förordningen om allmän omsättningsskatt (se första särskilda Utskottets vid 1940 års urtima riksdag utlåtande nr 10 s. 26 o. f.). I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Majit att från läll till fall bedöma huruvida »Synnerliga skäl» skola anses vara för handen. Jag förutsätter emellertid, att med hänsyn till stadgandets karaktär detsamma erhåller en restriktiv tolk­ ning. Jag förutsätter även att, därest Kungl. Majit i visst fall skulle anse åter­ bäring av varuskatt böra medgivas, återbäringen skall kunna begränsas till skälig del av det erlagda skattebeloppet. Den omständigheten, att varuskatt erlagts redan innan den nu ifrågasatta ändringen i varuskatteförordningen trätt i kraft, synes icke i och för sig böra hindra, att en framställning örn åter­ bäring av skatten bifälles, därest förutsättningar härför eljest föreligga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett i enlighet med det nu anförda upprättat förslag till förordning angående ändring i för­ ordningen den 25 maj 1911 (nr 251) om varuskatt måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande. Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att pro­ position av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet: Bengt Ericsson.