angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
1 Nr 313.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146; given Stockholms slott den 11 maj 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag under punkterna I, II och lil, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 maj 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Avslcrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de förändringar, som betingats av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag örn ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 313.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Under statens affärsverksfonder lia för investering i telegrafverkets fond äskats två anslag, vilka såsom betingade av militära skäl torde böra i sin helhet avskrivas, nämligen ett till reservutrustningar för automatiska telefonstationer å 300 000 kronor och ett till vissa operativa signalförbindelser å
1 900 000 kronor.
Av de under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp, nämligen 133 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m., 73 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, 80 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset i Falun m. m. och 7 500 kronor av anslaget till nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna. Anslaget till ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda å 27 000 kronor och anslaget till anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm böra i sin helhet avskrivas omedelbart.
Under försvarets fastighetsfond lia utom ramen för 1942 års försvarsbeslut under delfonderna för armén, marinen och flygvapnet äskats sammanlagt sex investeringsanslag, för vilkas avskrivning medel enligt numera tillämpade principer böra äskas under den för respektive delfond upptagna samlingsrubriken Övriga arbeten. Sålunda har till smärre nybyggnadsoch förändringsarbeten under arméns, marinens och flygvapnets delfonder äskats investeringsanslag om respektive 100 000, 60 000 och 40 000 kronor. Under arméns delfond har vidare äskats ett investeringsanslag lill avveckling av beredskapen å 2 000 000 kronor. Under flygvapnets delfond lia dessutom äskats ett investeringsanslag till vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral å Malmen å 40 000 kronor och ett investeringsanslag till vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj å 94 000 kronor. Samtliga investeringsanslag böra — oavsett det förhållandet att från anslaget å
2 000 000 kronor torde komma att bestridas jämväl vissa utgifter för markförvärv — avskrivas med 50 procent och avskrivningsanslagen under respektive delfonder alltså upplagas till 1 050 000, 30 000 och 87 000 kronor.
I avbidan på att frågan örn de allmänna grunderna för avskrivning av tillgångar i försvarets bostadsanskaffningsfond vinner sin lösning, torde anslag till sådan avskrivning icke böra äskas.
Under statens utlåningsf onder har i samband med framläggande av förslag om inrättande av en särskild utlåningsfond för värnpliktslån äskats ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Då lånen från fonden skola vara räntefria, bör investeringsanslaget helt avskrivas genom ett däremot svarande avskrivningsanslag. Investeringsanslagen till lånefonderna för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer och för främjande av bostadsbyggande på landsbygden samt till jordbrukets maskinlånefond, vilka numera slutligt äskats å riksstaten med 50, 12 respektive 3 miljoner kronor, böra avskrivas med hittills tillämpade avskrivningsprocenter, eller 27,8, 21,5 respektive 20 procent.
Under fonden för låneunderstöd torde avskrivning böra ske med 29 procent
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
å anslaget för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, eller med 6 090 000 kronor, samt med 27 procent å anslagen till lån till uppförande och förbättringar av lantarbetarbostäder och lån för bostadsförbättringsverksamhet, eller med respektive 1 080 000 och 2 160 000 kronor. För avskrivning av ett anslag för lån till kolonisation för estlandssvenskama bör äskas det i statsverkspropositionen beräknade beloppet eller 500 000 kronor.
Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgå av följande översikt.
ökning ( + ) Minskning (—) Kronor
Statens affärsverksfonder:
Reservutrustningar för automatiska telefonstationer (jfr
prop. nr 149) ...................................... 4- 300 000
Vissa operativa signalförbindelser (jfr prop. nr 149) ......+ 1 900 000
L uftfartsfond en:
Belysningsanläggningar för luftfartsleder (jfr prop. nr 318) + 125 000
Radiofyrar för luftfarten (jfr prop. nr 318) ..............+ 100 000
Byggande och förbättring av flygplatser (jfr prop. nr 318) + 1 500 000
Statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr
prop. nr 242) ....................................... 66 500
Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 194) ..........+ 716 300
Anordnande av lokaler för högsta domstolen (jfr prop.
nr 98).............................................+ 100 000
Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (jfr prop. nr 98) .. 4- 56 300
Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
luftfartsstyrelsen (jfr prop. nr 263) ..................+ 600 000
Tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar (jfr prop. nr 99).. -f- 225 000
Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad (jfr
prop. nr 146) ...................................... -h 175 000
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg (jfr prop. nr 205) + 143 000
Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun m. m. (jfr prop.
nr 195) ............................................ F 217 500
Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas
folkbokföringsavdelningar (jfr prop. nr 312) ..........+ 1 000 000
Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska
museum (jfr prop. nr 317) ..........................+ 15 000
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala (jfr prop.
nr 317) ...........................................+ 70 009
Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 317) ..............4- 45 000
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Ökning ( + ) Minskning (—) Kronor
Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr
prop. nr 302) ......................................
Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 302) .... Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm (jfr prop. nr 326).............................
Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor
m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(jfr prop. nr 326) ..................................
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.
nr 302) ...........................................
Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda (jfr
prop. nr 317) ......................................
Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara (jfr
prop. nr 200) ......................................
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Strängnäs (jfr prop. nr 200) ........................
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Växjö (jfr prop. nr 200) ............................
Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda (jfr prop. nr 317) ..........................
Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda (jfr prop. nr 221) ........................
Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (jfr prop.
nr 221) ............................................
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.
(jfr prop. nr 317) ..................................
Om- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstaltens verkstadsavdelning (jfr prop. nr 126) ................
i
+
Försvarets fastighets fond:
Arméns delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 180 och 322) ............+
Marinens delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 180) ....................+
Flygvapnets delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 97 och 180) ..............+
Statens utlåning sfonder:
Värnpliktslånefonden (jfr prop. nr 198) ................+
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
bamrika familjer (jfr prop. nr 324) ..................+
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden (jfr prop. nr 324) ..........................+
800 000 500 000
58 300
77 000 1 115 000 367 500 402 000 340 000 253 500 75 000 27 000 372 500 235 000 98 000
1 050 000 30 000 87 000
500 000 5 560 000
1 999 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5
ökning ( + ) Minskning (—) Kronor
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.
nr 324) ...........................................— 6 090 000
Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
(jfr prop. nr 324) ..................................+ 945 000
Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 324) .. + 1 431 000
Summa + 17 454 900.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1945/46, i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens aftärsverksfonder: Kommunikationsdepartementet: Reservutrustningar för automatiska telefonstationer .................. kronor 300 000
Vissa operativa signal förbindelser .... » 1 900 000
Luf tf artsfonden s
Kommunikationsdepartementet: Belysningsanläggningar för luftfartsle-
der ............................ kronor 900 000
Radiofyrar för luftfarten............ » 200 000
Byggande och förbättring av flygplatser ............................ » 4 000 000
Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten ........................ » 200 000
Statens allmänna tastlghetsfond:
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m................. kronor 1 233 500
Kommunikationsdepartementet:
Annexbyggnad till kanslihuset ...... » 716 300
Anordnande av lokaler för högsta domstolen .......................... » 100 000
6 Kungl. Maj-.ts proposition nr 313.
Anordnande av lokaler för Svea hovrätt kronor
Åmbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartssty-
relsen .......................... »
Tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar ............................ »
Om- och tillbyggnad av länsresidenset
i Kristianstad.................... »
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg ............................ »
Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun
m. m........................... »
Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar .......................... »
56 300
600 000 225 000 175 000 143 000 217 500
1 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
Inredning av vissa vindsutrymmen inom
statens historiska museum ........ »
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala........ »
Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i
Uppsala ........................ »
Nybyggnad för karolinska mediko-ki-
rurgiska institutet ................ »
Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »
Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska
högskolan i Stockholm............ »
Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . . »
Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola ...................... »
Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda .............. »
Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara ................ »
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Strängnäs .... »
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid
småskoleseminariet i Växjö........ »
Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda ...... »
15 000
70 000
45 000
800 000 500 000
58 300
77 000 1 115 000 367 500 402 000 340 000 253 500 290 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
7 Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda .... kronor örn- och ngbyggnadsarbeten vid döv-
stumskolorna .................... »
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m............. »
Handelsdepartementet:
Örn- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstaltens verkstadsavdelning »
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond:
Övriga arbeten .................. kronor
Marinens del fond:
övriga arbeten .................. »
Flygvapnets delfond: övriga arbeten . .
Statens utlåningsfonder:
Försvarsdepartementet:
Värnpliktslånefonden .............. kronor
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer »
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ........ »
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond ........ »
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads-
verksamhet ...................... kronor
Lån till uppförande och förbättring av
lantarbetarbostäder .............. »
Lån till bostadsförbättringsverksamhet » Lån till kolonisation för estlandssvenskarna .......................... »
27 000 372 500 235 000
98 000
1 050 000
30 000 87 000
500 000
13 900 000
2 580 000
600 000
6 090 000’
1 080 000 2 160 000
500 000.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
II. Driftbudgeteil.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1945/46 upptogos utgifter å sammanlagt 3 240 miljoner kronor. Härav folio 2 600 miljoner kronor på egentliga statsutgifter, 380 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder och 260 miljoner kronor på beredskapsstalen för försvarsväsendet.
I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Försvarshuvudtiteln visar en ökning med icke mindre än 114 miljoner kronor, vilken förklaras därav, att å huvudtiteln upptagits särskilda anslag för beredskapens avveckling å sammanlagt 115 miljoner kronor; samtidigt ha emellertid de tidigare i budgetbalansen ingående beredskapsutgifterna ansetts kunna bortfalla. På socialdepartementets huvudtitel, vilken i statsverkspropositionen upptogs med 610 miljoner kronor, har inträtt en ökning med drygt 94 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 50 miljoner kronor på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft, vilket enligt de i propositionen nr 265 framlagda principerna föreslagits till överförande fran allmän beredskapsstat till riksstaten. Bland övriga större utgiftsökningar märkas en stegring av kostnaderna för statens arbetsmarknadskommissions och underställda organs verksamhet med sammanlagt över 4 miljoner kronor, en höjning av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. med 17,5 miljoner kronor samt en ökning av anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 12,5 miljoner kronor. Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag under huvudtiteln. — Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 6 miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till det statliga vägväsendet. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med över 5 miljoner kronor, varav huvuddelen faller på utgifter för folkbokföringen. — Åttonde huvudtitelns slutsumma har ökats med över 16 miljoner kronor. Härav utgör ett belopp av 8 miljoner kronor en tillfällig utgiftsstegring för kristilllägg till befattningshavare i statens tjänst m. fl. Bland övriga kostnadsstegringar märkas anslag för medicinsk forskning samt för de tekniska högskolorna m. fl. undervisningsinstitutioner. — Nionde huvudtiteln företer en nettominskning av anslagssumman med över 51 miljoner kronor. Bortfallet av ett anslag för täckning av svenska spannmålsaktiebolagets underskott samt av ett anslag till prisclearing för fodermedel, vilka i statsverkspropositionen beräknats till 53 respektive 7 miljoner kronor, motvägas av höjningar med sammanlagt nära 9 miljoner kronor å ett stort antal anslag under huvudtiteln. — Folkhushållningsdepartementets huvudtitel företer en minskning å nära 3 miljoner kronor, som uppkommit genom en minskning av anslaget till prisrabattering å livsmedel av 5 miljoner kronor, delvis motvägd av höjningar av andra anslag. Under huvudtiteln a v-
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
-skrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen uppfördes med 76 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade, vilka jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman med 17 miljoner kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken man nu har att räkna, uppgår till 204 miljoner kronor.
Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försuarsväsendet för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till 260 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln. Enligt det slutliga förslaget till stat, som jag i annat sammanhang denna dag anmäler, skola anslagen uppföras med de preliminärt beräknade beloppen. Emellertid föreligger icke sådan anledning att räkna med att beredskapsstaten skall behöva utnyttjas, att den längre bör uppföras å riksstaten. Mot nyssnämnda anslagsökning å driftbudgeten av 204 miljoner kronor har man alltså att ställa bortfallet av beredskapsstaten för försvarsväsendet. Driftbudgetens beräknade utgiftssumma minskas därför i förhållande till riksstaten med (260 — 204 =) 56 miljoner kronor till (3 240 — 56 =) 3 184 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 3 240 miljoner kronor, varav 2 903 miljoner hänförde sig till egentliga statsinkomster och 337 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 685 miljoner kronor, värnskatten 525 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner kronor och särskild skatt å förmögenhet 34 miljoner kronor. Stämpelmedlen upptogos till 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 55 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 298 miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 330 miljoner kronor, varuskatt 70 miljoner kronor, tobaksskatt 290 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 413 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen till sammanlagt 224 miljoner kronor, varav för postverket 42 miljoner kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 60 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 38 miljoner kronor och för domänverket 24 miljoner kronor.
Vid framläggandet den 9 december 1944 av förslag till inkomstberäkning lör budgetåret 1945/46 uttalade riksräkenskapsverket, att beräkningen vore grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann naturligt, alt den gjordes till föremål för en allmän översyn vid fastställan-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
det av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan av frågan i finansplanen godtog jag i huvudsak verkets uppskattningar. Med hänsyn till riskerna för en ytterligare minskad varuimport under nästa budgetår sänktes dock tullmedlen med 20 miljoner kronor, varjämte vissa andra smärre justeringar vidtogos. Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutade på 3 259 miljoner kronor, förordades i statsverkspropositionen att inkomsterna skulle upptagas till nyssnämnda belopp av 3 240 miljoner kronor. Jag förutsatte därvid i likhet med verket, att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en allmän översyn.
I skrivelse den 26 april 1945 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1945/46. Beträffande sättet tor beräkningens verkställande bar verket anfört i huvudsak följande.
Riksräkenskapsverket har hos vederbörande myndigheter med flera anhållit, att de vilte meddela ämbetsverket förnyad beräkning rörande inkomsterna under budgetåret 1945/46 å de större inkomsttitlarna samt vissa andra speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Därjämte har, i den mån så varit påkallat, upplysning inhämtats under hand.
Vid den granskning av inkomstutfallet som verkställts har riksräkenskapsverket ansett sig kunna utgå ifrån, att de allmänna förutsättningar för beräkningen av inkomstutfallet som angivits i 1945 års statsverksproposition alltjämt äro bestående samt i övrigt utgått från antagandet att dyrtidstillägg, rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg i fortsättningen skola utgå efter nu gällande grunder. Då sålunda de tidigare till grund för beräkningen lagda förutsättningarna icke ändrats, har riksräkenskapsverket icke heller anledning föreslå några större ändringar med avseende å de i statsverkspropositionen för nästkommande budgetår gjorda beräkningarna.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har xäksräkenskapsverket icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.
De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av myndigheterna ifrågasatts, framgå av det följande.
Stämpel medel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor, vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår. För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av stämpelmedel till 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu beräknat dessa skattetitlar till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden, har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.
Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt med utgångspunkt från antagandet, att netlouppbörden av tullmedel under innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.
1 riksstatsförslaget beräknas varu skatten till 70 miljoner kronor. Skattens avkastning under innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget uppförda beloppet.
Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har riksräkenskapsverket anslutit sig.
I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet under budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i Tunt tal 10 miljoner kronor.
Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor. Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor. Vid nu verkställda förnyade beräkningar lia inkomsterna å denna titel under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.
Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas .skatten inflyta med ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda nå-
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
gon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.
I riksstatsförslaget Ilar omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas lör innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig för sin del icke lia anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget upptagna beloppet.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.
Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.
Beträffande överskotten av statens affärsverksfonder har riksräkenskapsverket, som icke föreslagit någon ändring av de i riksstatsförslaget upptagna beloppen, anfört i huvudsak följande.
Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen ha enligt skrivelser till riksräkenskapsverket icke föreslagit någon korrigering av de i riksstatsförslaget beräknade beloppen. Telegrafstyrelsen har uttalat, att styrelsen icke funnit anledning frångå sin tidigare uppskattning, enligt vilken inkomstöverskottet uppskattas till 56 miljoner kronor. Styrelsen har ansett sig kunna räkna med något sjunkande inkomster, beroende på att det vore ovisst om styrelsens fordringar på utlandet komme att inflyta. Å andra sidan hade, framhåller styrelsen, telegrafverkets rörelse under den hittills förflutna delen av innevarande år visat fortsatt gynnsam utveckling, vartill komme att den av telegrafstyrelsen tidigare beräknade extra avsättningen till värdeminskningskonto torde bliva mindre på grund av den av verkstadskonflikten föranledda förseningen av materielleveranserna för anläggningsarbeten och den därmed följande mindre omfattningen av dessa arbeten. Riksräkenskapsverket anser sig icke böra förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget upptagna beloppet.
Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna med sammanlagt 9 miljoner kronor enligt följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
13 I statsverkspropositionen beräknades överskottet av marinens delfond av försvarets fastighetsfond till 3 780 000 kronor. Enligt det i proposition nr 180 framlagda definitiva förslaget kan detta överskott icke upptagas till högre belopp än 3 500 000 kronor. Vidare har i proposition nr 122 framlagts förslag bland annat örn lönereglering för lantbruksingenjörema. Vid bifall härtill böra statens inkomster av denna verksamhet, redovisade under rubriken Uppbörd i statens verksamhet, uppräknas från 140 000 till 400 000 kronor och inkomsttitelns benämning ändras till Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen. Motsvarande justeringar av riksstatens inkomstsida bör nu vidtagas.
En sammanställning av inkomsterna å driftbudgeten innefattande förenämnda ändringar torde såsom Bihang A få fogas vid detta protokoll.
I det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets Departement*statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 mil- CÄ«/enjoner kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor. Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten, var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i statsverkspropositionen.
Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomslsumman på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits örn resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan örn grunderna för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt — tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet nied riksräkenskapsverkets förslag nied de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom. ’
Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat lor nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under sådana förhallanden bar det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklingskostnaderna, och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln kommer att visa en ökning med 114 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten å 260 miljoner kronor helt bortfaller.
Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt. Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat till femte huvudtiteln å riksstaten.
Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits, endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64 miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet .skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med nödvändighet lia helt eliminerats, om åtgärder nu kunnat vidtagas för en första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.
När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investe-
Kungl. Maj.ts proposition nr olli.
ringa ina böla avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning lill frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även örn detta skulle föranleda en underbalansering. Örn så blir fallet, innebär avskrivningen endast en formell reglering av kapitalboklöringen, genom vilken en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond; en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages, blir frågan om utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen på budgetutjämningsfonden, som direkt bestämmes av budgetens övereller underbalansering.
I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas riksdagen, örn förutsättningarna för riksstatslörslaget vid slutet av riksdagssessionen icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt anmäles i annat sammanhang denna dag.
Vid framläggandet av finansplanen för nästa budgetår räknade jag med alt det skulle bli möjligt att i samband med omprövningen av förutsättningarna för denna mot slutet av riksdagssessionen fullfölja den i statsverkspropositionen påbörjade diskussionen örn olika möjligheter att påverka den samhällsekonomiska balansen såväl under tider av högkonjunktur som under depression. Jag hoppades, alt detta skulle kunna ske med beaktande även av de resultat som förväntades från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, vilken bland annat hade frågan om beredskapsåtgärder på det finanspolitiska området under övervägande. Såsom förhållandena utvecklat sig och då kommissionen ännu icke hunnit redovisa sina arbetsresultat på del finanspolitiska området, saknas emellertid anledning att i detta sammanhang gå in på en fortsatt diskussion av de allmänna budgetproblemen. Att det i rådande läge vore mest önskvärt, att budgeten kunde överbalanseras, och alt alltså föreliggande riksstatsförslag endast uppfyller de minimikrav som mäste uppställas, har jag framhållit redan i statsverkspropositionen. Detta omdöme bygger på allmänna överväganden rörande den samhällsekonomiska balansen och gäller sålunda oavsett alt en reduktion av statsskulden genom överbalansering ur rent finansiell synpunkt vore önskvärd. Vid övervägande av denna senare fråga bör beaktas, all en förbättring av statens lorinögenhetsslällning genom fortgående krallig överbalansering under vissa förhållanden skulle kunna medföra depressiva verkningar på näringslivet. Del
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
kail därför lili nödvändigt att helt eliel- delvis acceptera den förmögenhetsförsämring som blivit följden av underbalanseringen i samband med försvaga tgif temas finansiering. På liknande sätt kan det i framtiden även beträffande andra omfattande utgifter av stor allmän vikt visa sig motiverat att temporärt lägga dem utom ramen för eljest hävdade balanseringskrav. Det allmänna problem, som här möter men som i detta sammanhang måste förbigås ehuru dess lösning torde bli avgörande för finanspolitikens utformning på längre sikt, kan sammanfattande sägas gälla, hur man bäst skall samtidigt tillgodose kraven på dels finansiellt utrymme för större engångsutgifter av betydelse för utvecklingen av landets ekonomiska resurser i vidaste mening, dels en anpassning av budgeten efter växlande konjunkturer, dels slutligen sådan formell fasthet i budgettekniken, att en rationell utgiflsgranskning och avvägning mellan olika behov framtvingas.
En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt nu tillgängliga uppgifter böra upptagas på driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll såsom bilaga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — nied iakttagande av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas — för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b);
dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1945/46 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade specifikationen.
lil. Kapitalbudgeten.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1945/46 jämte därtill fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna lia beaktats de slutliga medelsäskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats, samt därjämte de nya investeringsanslag, som i särskilda propositioner äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 1 116 396 400 kronor. Vad rör investeringsslaternas inkomstsida ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare
17 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte ha de å investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fondema och övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under försvarets fastighetsfond uppförda titeln Bidrag från diversemedelsfond, å vilken redovisas de bidrag som från Ladugårdsgärdesmedelsfonden lämnas såsom ersättning för de avskrivningsmedel som eljest måste anvisas över riksstaten för kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet m. m., har posten justerats under beaktande av de förslag om ytterligare investeringsutgifter för sistnämnda ändamål som efter statsverkspropositionens avlåtande framlagts för riksdagen.
Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten under fonden för låneunderstöd vill jag framhålla, att den följande uppställningen visar en principiell avvikelse i förhållande till tidigare förslag. För avskrivning av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet beräknades i statsverkspropositionen ett avskrivningsbelopp, vilket ingick i den å investeringsstaten upptagna posten Avskrivningsmedel från riksstaten. Avskrivningsmedlen för tillläggslånen tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets förvaltning, från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade tillläggslån överföras till riksstatens inkomstsida, och äro därför av helt annan natur än övriga anslag under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Dessa avskrivningsmedel ha emellertid i investeringsstaten hittills redovisats på samma sätt som övriga avskrivningsmedel, vilket vållat vissa redovisningssvårigheter. I den följande sammanställningen har med utgångspunkt från dessa överväganden det för avskrivning av tilläggslånen äskade beloppet, 6 090 000 kronor, fråndragits slutsumman för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för låneunderstöd, varefter endast saldot uppförts å investeringsstaten under rubriken Avskrivningsmedel från riksstaten.
En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under olika kapitalfonder ger följande resultat.
Kronor Kronor
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... 5217 500
Telegrafverkets fond...................... 90 103 000
Statens järnvägars fond................... 160 835 600
Statens vattenfallsverks fond .............. 46 200 000
Domänverkets fond....................... 452 000 302 808 100
II. Luftfartsfonden........................................ 5 500 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 29 070 300
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond ................. 102 264 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 2 000 000
Försvarets fabriksfond.................... 1 385 000 105 649 000
V. Statens utlåningsfonder ................................ 89 455 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................. 185 724 000
VII. Fonden för statens aktier.............................. 5 000 000
VIII. Fonden för förlag titt statsverket....................... 128 625 000
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 313.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
IX. Diverse kapitalfonder: Kronor Kronor
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds-
fond................................... 14 500 000
Fonden för kreditgivning till utlandet ..... 250 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond......... 65 000 264 565 000
Summa 1 116 396 400
De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
Postverkets fond.......................... 1 360 500
Telegrafverkets fond...................... 47 701 000
Statens järnvägars fond................... 88 055 600
Statens vattenfallsverks fond .............. 24 400 000
Domänverkets fond....................... 351 000 j^l 868 100
II. Luftfartsfonden........................................ 5 301 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 15 392 300
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond.................. 49 958 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond ........ 1 000
Försvarets fabriksfond.................... 1 316 000 51 275 000
V. Statens utlåningsfonder ................................ 19 475 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 5 060 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 4 676 000
Statens reproduktionsanstalts fond........... 58 000 4 734 OOO
Säger 263 106 400
Kapitalåterbetalning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster................................... 3 300 000
Summa 266 406 400
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
Postverkets fond............................ 3 857 000
Telegrafverkets fond......................... 42 402 000
Statens järnvägars fond...................... 72 780 000
Statens vattenfallsverks fond.................. 21800 000
Domänverkets fond.......................... 101000 140 940 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
19 Kronor Kronur
II. Luftfartsfonden......................................... 199 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 13 678 000
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond .................... 52 306 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond .......... 1999 000
Försvarets fabriksfond...................... 69 000 54 374 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 69 980 000
VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 180 664 000
VII. Fonden för statens aktier ............................... 5 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 128 624 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 9 824 000
Fonden för kreditgivning till utlandet........ 250 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond........... 7 000 259 831000
Säger 853 290 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster .... 3 300 000
Summa 849 990 000.
Stater innefattande specifikation till de salunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret 1945/46 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Kronor
Lånemedel .............................. 849 990 000
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda under punkterna I—III, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: Gösta Benlund.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Bihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................... 685 000 000
b. Värnskatt, bevillning......... 525 000 000
c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 50 000 000
d. Särskild skatt å förmögenhet,
bevillning................... 34 000 000
e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning......... 1 000 000
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning ....................... 100 000
g. Stämpelmedel, bevillning...... 80 000 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 35 000 000
b. Bensinskatt, bevillning........ 20 000 000
3. Tullar och accisen
a. Tullmedel, bevillning.......... 70 000 000
b. Allmän omsättningsskatt, bevillning ....................... 330 000 000
c. Varuskatt, bevillning......... 70 000 000
d. Trafikskatt, bevillning........ 28 000 000
e. Tilläggsskatter å bensin, bevillning ....................... 40 000 000
f. Accis å silke, bevillning....... 4 300 000
g. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning........... 10 000 000
h. Skatt å kaffe, bevillning...... 15 000 000
i. Tobaksskatt, bevillning........ 290 000 000
j. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning..................... 18 000 000
k. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
k. Partihandelsbolag ......... 30 000 000
p. Detaljhandelsbolag......... 25 000 000
l. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning . 290 000 000
m. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å vin, bevillning......... 15 000 000
n. Maltdrycksskatt, bevillning .... 38 000 000
o. Skatt å läskedrycker, bevillning 12 000 000
p. Statlig nöjesskatt, bevillning... 17 000 000
Kronor
Kronor
1 375 100 000
55 000 000
1 302 300 000
2 732 400 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
24 Kungl. Alaj:ts proposition nr 313.
Kungl. Majlis proposition nr 313.
25 Bihang B.
Förslag till investeringsstater för budgetåret 1945/46.
I. Statens affärsverksfonder.
Postverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 217 500
fonden................ 1 360 000
Övriga kapitalmedel...... 500
Investeringsbemyndigande. 3 857 000 _
5 217 500 5 217 500
Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 90 103 000
riksstaten ............ 2 200 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 45 500 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 42 402 000 _
90 103 000 90 103 000
Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 160 835 600
riksstaten............. 3 055 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 66 000 000
Övriga kapitalmedel...... 19 000 600
Investeringsbemyndigande. 72 780 000 _
160 835 600 160 835 600
Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 46 200 000
fonden................ 24 340 000
Övriga kapitalmedel...... 60 000
Investeringsbemyndigande. 21 800 000 _
46 200 000 46 200 000
Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 452 000
fonden................ 350 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 101 000 ______
452 000
452 000
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 5 300 000
övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 199 000
5 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 11812100
Avskrivningsmedel inom
.. fonden................ 3 580 000
Övriga kapitalmedel...... 200
Investeringsbemyndigande. 13 678 000
29 070 300
IV. Försvarets fonder.
Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 40 417 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 3 840 000
Bidrag från diversemedels-
.. fond.................. 5 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 52 306 000
102 264 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........
Investeringsbemyndigande. 1 999 000
2 000 000
Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
.. fonden................ 1 315 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 69 000
1 385 000
Avskrivningsmedel riksstaten .....
V. Statens utlåningsfonder.
från
V ärnpliktslånef onden.
500 000 Investeringsanslag
5 500 000
5 500 000
29 070300
29 070 300
102 264 000
102 264 000
2 000 000 2 000 000
1 385 000
1 385 000
500 000
Kungl. May.ts proposition nr 313.
27 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Statens sekundärlånefond törj Jordbrukare.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 2 000 000
riksstaten............. 250 000
Investeringsbemyndigande. 1 750 000 _
2 000 000
2 000 000
28 Kungl. Maj-.ts proposition nr 313
Egnahemslånefonden.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag
riksstaten............. 800 000
Investeringsbemyndigande. 7 200 000
8 000 000
Hemslöjdslånefonden.
Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag
Kronotorparnas inventarielånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 50 000 Investeringsanslag,
Lotsverkets båtl&nefond.
Investeringsbemyndigande. 300 000 Investeringsanslag
Summa investeringsbemyndigande för statens utlåningsfonder.......... 69 980 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag
riksstaten............. 5 059 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 180 664 000
185 724 000
VII. Fonden för statens aktier.
Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag.......
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.
Investeringsbemyndigande. 128 624 000
128 625 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.
Avskrivningsmedel inom Investeringsanslag.....
_ fonden................ 4 675 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande 9 824 000
8 000 000
8 000 000
400 000
50 000
300 000
185 724 000
185 724 000
5 000 000
128 625 000 128 625 000
14 500 000
14 500 000
14 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
29 B. Fonden för kreditgivning till utlandet.
Investeringsbemyndigande 250 000 000 Investeringsanslag........
C. Statens reproduktionsanstalts fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 57 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 7 000
65 000
250 000 000
65 000
65 000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
budgetåret 1945/46.
Bilaga.
Utgifter.