med förslag till förord¬ ning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778) örn tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1 Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778) örn tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler; given Stockholms slott den 2 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778) om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 43

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Förslag

till

förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778) om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 november 1943 om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler, vilken förordning gäller till och med den 31 december 1945, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

O

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam beredning med chefen för folkhushållningsdepartementet och t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Danielson.

Enligt 5 § förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt utgår skatt, för helt kalenderår räknat, för vanliga automobiler med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt. För vanliga automobiler med ringar av mjuk kautschuk beräknas däremot skatten efter differentierade skalor, vilka medföra väsentligt lägre skattebelopp. Genom förordning den 19 november 1943 (nr 778) örn tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler har emellertid föreskrivits, att — utan hinder av vad i 5 § förstnämnda förordning är stadgat — skatt för automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk skall, under förutsättning att ringarna äro av typ som blivit av statens trafikkommission godkänd, utgå enligt de grander vilka gälla beträffande skatt för automobil med ringar av mjuk kautschuk. Giltighetstiden för denna förordning utlöper den 31 december 1945.

,1 den proposition till 1943 års riksdag (prop. nr 349), som ligger till grand för sistnämnda förordning, anfördes bland annat, att situationen i fråga örn motorfordonstrafiken dåmera så förändrats, att en sådan trafik av fordon med bårda ringar, som det tidigare i väghållningens intresse varit angeläget att motverka, i stället framstode såsom ett önskvärt bidrag till fyllandet av trafikbeboven. Under dylika förhållanden kunde uppenbarligen en skattesats, vars direkta syfte vore att försvåra eller förhindra en sådan trafik, icke längre bibehållas. Skattebestämmelserna borde i rådande läge så utformas, att de åtminstone icke innebure en skärpning av de svårigheter, som övergången till ersättningsringar ur andra synpunkter erhiöde för fordonsäsarna. Automobiler med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk borde därför åtminstone temporärt ur beskattningssynpunkt jämställas med automobiler försedda med gummiringar.

4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 43.

Departements-

chefen.

Såsom redan nämnts utgår giltighetstiden för 1943 års förordning den 31 december 1945. Därest giltighetstiden anses böra förlängas, bör frågan härom sålunda underställas innevarande års riksdag. I anledning härav hava genom kommunikationsdepartementets försorg från statskontoret, riksräkenskapsverket, våg- och vattenbgggnadsstyrelsen, statens trafikkommission, statens industrikommission, statens väginstitut och Överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län inhämtats yttranden beträffande frågan, huruvida förordningen lämpligen bör utsträckas att gälla till och med den 31 december 1946.

De hörda myndigheterna hava samtliga tillstyrkt den ifrågasatta förlängningen eller i allt fall förklarat sig icke hava något att däremot erinra.

Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har till motivering av sitt ståndpunkttagande anfört:

Automobilringar av annat material än miuk kautschuk hava mycket ogynnsam inverkan på vägbanan. Det är därför ur vägunderhållssynpunkt att dylika ringar icke användas längre än som kan anses vara nödvändigt med hänsvn till det rådande försörjningsläget. Då emellertid användningen av nu ifrågavarande ringar är förbunden med avsevärda olägenheter för fordonsägaren. är det sannolikt, att denne återgår till ringar av miuk kautschuk, så snart dylika kunna ställas till förfogande. Med hänsvn härtill anser sig styrelsen kunna förorda den föreslagna förlängningen av giltigheten av ovannämnda författning.

Trafikkommissionen har för sin del anfört:

Den rådande knappheten på lastbilsringar har medfört, att ett betydande antal lastbilar måst monteras med ersättningsringar av utav kommissionen godkänd typ. Antalet sådana i bruk varande ersättningsringar torde f. n. kunna, uppskattas till omkring 6 000. Såvitt nu kan bedömas torde landets gummiförsörjningsläge icke komma att undergå en sådan snar förbättring, som medför möiligheter att redan under år 1946 förse lastbilsnarken med gil meni ringar i den utsträckning, som erfordras för att bålla samtliga fordon i. driftsdugligt skick. Man svnes sålunda böra räkna med, att ersättningsringar mäste komma till användning nå ett större eller mindre antal fordon även under nästkommande år. Då sålunda samma skäl. som legat till grund för utfärdandet av ifrågavarande förordning, torde komma att vara för handen även under år 1946. hemställer kommissionen, att åtgärder måtte vidtagas för en förlängning av förordningens giltighetstid till och med den 31 december 1946.

Såsom framgår av vad trafikkommissionen anfört, har användningen av ersättningsringar fatt en relativt betydande omfattning. Tidpunkten för en avveckling av användningen av ersättningsringar kan ännu icke närmare beräknas, övervägande skäl tala emellertid för att behovet av skattelättnader för ersättningsringar vid slutet av år 1945 kommer att göra sig gällande med samma styrka som hittills. Under sådana förhållanden synes det lämpligt att utsträcka giltighetstiden för 1943 års förordning ett år eller till och med den 31 december 1946, För en sådan åtgärd talar jämväl det förhållandet att, även om lättnader i fråga örn gummiförsörjningen skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

inträda under senare delen av år 1945, det likväl synes skäligt att fordonsägare, som med avsevärda kostnader förskaffat sig ersättningsringar, sättas i tillfälle att avskriva dessa kostnader genom användning av ringarna även under år 1946.

Föredraganden hemställer därefter, att upprättat förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778) om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Stig Hammar.