angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stad¬ gade tidsfrister för åtnjutande av tullfrihet

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

1 Nr 51.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckning i vissa fall av i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stadgade tidsfrister för åtnjutande av tullfrihet; given Stockholms slott den 2 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Gjöres, Ewerlöf, Hubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Enligt 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen må på särskild framställning tullfrihet under viss tid medgivas för

a) varor, som inkomma:

för att repareras eller kompletteras inom landet och som äro avsedda att därefter återutföras;

för att komplettera vara, som är avsedd att utföras ur riket; för att förevisas såsom prov eller mönster eller såsom utställningsföremål och därefter återutföras och vilka sålunda icke äro att anse såsom i försäljningssyfte införda;

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 51—52.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 51.

för att användas såsom modeller eller mätverktyg eller för annat dylikt ändamål vid tillverkning av exportvara och som äro avsedda att därefter återutföras;

för att användas vid anordnade tävlingar, idrottsfester eller under andra liknande förhållanden, vid tillfälliga föreläsningar eller tillfälliga teater- eller cirkusföreställningar och därefter återutföras;

för att avprovas och eventuellt återutföras; dock endast då fråga är antingen om enstaka föremål eller örn varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningssyfte; eller

för att användas vid avprovning av vara, som är avsedd att utföras;

b) med varor inkommande emballage, som icke skall inräknas i varornas vikt eller värde och som är avsett att återutföras, ävensom för återutförsel avsedda järncylindrar, vilka inkomma med förtätade gaser och för vilka särskild tull skall utgå;

c) särskilt inkommande emballage, avsett att återutföras med varor, dock med undantag av begagnade smördrittlar;

d) instrument, redskap, verktyg och andra dylika föremål, vilka införas under sådana omständigheter, som i 5 § f) tulltaxeförordningen avses, men för vilka tullfrihet enligt nämnda författningsrum icke medgives;

e) radiomottagningsapparat, som medföres av resande, vilken endast tillfälligtvis skall vistas inom riket; samt

f) sto, som införes för att betäckas och därefter återutföras.

Tullfrihet enligt nämnda författningsrum må icke medgivas för längre tid

än ett år från införseln, dock må tiden utsträckas till högst två år, då tullfrihet medgives för varor, som inkomma för att användas antingen såsom modeller eller mätverktyg eller för annat dylikt ändamål vid tillverkning av exportvara eller ock vid avprovning av vara, som är avsedd att utföras.

Närmare bestämmelser för tillämpning av den i ovanberörda författningsrum förutsatta temporära tullfriheten äro meddelade i 58—71 d §§ tillämpningsföreskrifterna till tulltaxeförordningen.

Genom proposition den 12 februari 1943, nr 57, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit för tiden 1 juli 1943—30 juni 1945 att i särskilda fall medgiva utsträckning av tullfrihet, varom i ovanberörda författningsrum stadgas, utöver däri bestämd längsta tid.

Sedan riksdagen i skrivelse den 20 mars 1943, nr 75, lämnat det begärda bemyndigandet, förklarade Kungl. Majit enligt brev till generaltullstyrelsen den 9 april 1943 Sig vilja, efter framställning i varje särskilt fall av vederbörande varuhavare, meddela beslut, huruvida och i vad mån tullfrihet finge åtnjutas utöver i omförmälda författningsrum stadgad längsta tid. Sådan utsträckning av tiden för åtnjutande av tullfrihet har därefter, på särskilda framställningar, medgivits av Kungl. Maj :t i åtskilliga fall.

Efter anmodan har generaltullstyrelsen i skrivelse den 11 januari 1945 avgivit yttrande rörande behovet av förlängning av tiden för det av riksdagen lämnade bemyndigandet och därvid anfört, att enligt styrelsens mening de skäl, vilka legat till grund för bemyndigandet, måste anses allt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

jämt göra sig gällande, samt förordat fortsatt giltighet av bemyndigandet under förslagsvis ytterligare två år.

Med hänsyn till de svårigheter för utrikeshandeln, som alltjämt föreligga, Departementstorde Kungl. Majit böra äga möjlighet att även fortsättningsvis utsträcka chelentidsfristerna för temporär tullfrihet i här berörda fall. Jag förordar, att riksdagens bemyndigande härtill inhämtas. Såsom generaltullstyrelsen ifrågasatt torde fullmakten böra gälla för tiden 1 juli 1945—30 juni 1947. Jag förutsätter, att den må tillämpas även i fråga örn redan utgångna tidsfrister, så vida ansökning om förlängning göres i fall, då tull ännu icke erlagts.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att Kungl. Majit må för tiden 1 juli 1945—30 juni 1947 i särskilda fall medgiva utsträckning av tullfrihet, varom i 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen stadgas, utöver i nämnda författningsrum bestämd längsta tid.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Stig Hammar.