lagen.nu
Prop. 1945:54

angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

1 Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom; given Stockholms slott den 2 februari 19U5.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 februari J945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam beredning med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet och chefen för jordbruksdepartementet förslag till bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom och anför därvid följande.

I anledning av proposition nr 104 medgav 1944 års riksdag (jordbruksutsk. uti. nr 15, riksdagens skriv, nr 98), att Kungl. Majit finge under budgetåret 1944/45 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta örn försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen uppginge till högst 25 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke vöre åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet uppginge till högst nämnda belopp. Kungl. Majit ägde därvid att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig vid anmälan av propositionen angivna riktlinjer föreskriva de Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 54. 1

- Kungl. Maj.-ts proposition nr 54.

former och villkor, under vilka försäljningarna skulle äga rum. Där så funnes lämpligt, skulle Kungl. Maj:t ha befogenhet att åt central förvaltningsmyndighet överlämna beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstege 20 000 kronor.

Vidare förklarade riksdagen, att vad sålunda medgivits rörande försäljning av kronan tillhörig fast egendom skulle gälla jämväl beträffande byte samt upplåtelse under åborätt och tomträtt av sådan egendom, ävensom beträffande avstående utan ersättning av kronomark, som kunde erfordras till järnväg eller allmän väg. Rätten att besluta om dylikt avstående finge dock av Kungl. Maj:t överlämnas till central förvaltningsmyndighet endast i avseende å obebyggt område av högst 5 hektars yta eller 2 000 kronors värde.

Genom cirknlär till statsmyndigheterna den 24 mars 1944 (nr 131) har Kungl. Majit till kännedom meddelat vad riksdagen sålunda beslutat.

Befogenheten att, med viss begränsning beträffande egendomens värde, åt central förvaltningsmyndighet överlämna försäljningsrätten har Kungl. Majit tagit i anspråk genom försäljningsbemyndiganden för telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Genom beslut den 24 mars 1944 har Kungl. Majit bemyndigat nämnda affärsverksstyrelser, envar i vad angår dess ämbetsområde, samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i avseende å styrelsens förrådsfond att under budgetåret 1944/45 försälja eller byta under deras förvaltning stående fastigheter, vilkas taxerings- eller uppskattningsvärden icke överstiga 20 000 kronor.

Kungl. Majit har för dessa bemyndiganden meddelat följande föreskrifter, att i huvudsak lända till efterrättelse vid försäljningarna.

Försäljning må endast ske av fastighet, som prövas icke vidare vara erforderlig för vederbörande verks behov, Finnes med hänsyn till fastighetens läge och beskaffenhet eller eljest sannolikt, att annan statlig myndighet kan hava behov av densamma, skall före försäljningsfrågans avgörande samråd med denna myndighet äga rum.

Från försäljningsmedgivandet undantagas fastigheter, vilka äro avsedda att i huvudsak användas för jordbruksändamål.

I syfte att tillgodose såväl statens som samtliga eventuella spekulanters intressen bör försäljning normalt ske å offentlig auktion, sorn blivit på betryggande sätt kungjord. Om tillfredsställande pris därvid icke uppnås, äger myndigheten utbjuda fastigheten under hand, exempelvis genom annonser i pressen och genom förhandlingar med olika spekulanter. Därvid bör dock alltid tillfälle beredas den, som avgivit högsta budet vid auktionen, att inkomma med nytt bud, förutsatt att hans solvens är tillfredsställande.

Där med hänsyn till det ändamål, för vilket den till försäljning ifrågasatta fastigheten är avsedd att användas, eller andra särskilda förhålländen försäljning i nyss angiven ordning skulle ur vederbörande verks affärssynpunkter eller eljest befinnas mindre ändamålsenlig, må försäljning ske i annan ordning, som verkets styrelse kan finna lämplig. Ifrågasatta försäljningar köra emellertid på ett betryggande sätt offentliggöras, därvid formerna för offentliggörandet må anpassas efter vad som kan befinnas lämpligt under olika förhållanden.

Vid försäljning bör tillses, att köpeskillingen blir så fördelaktig för staten som möjligt och i varje fall icke understiger det värde, som egendomen kan anses hava. Därest vid avhändelse av mark för järnvägsändamål eller för all-

Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 3

män väg fråga uppkommer örn att ersättningen skall nedsättas under nämnda värde eller helt slopas, skall ärendet underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vid försäljning till bostadsegnahem må köpeskillingen fastställas i anslutning till de försäljningsvillkor, som gälla för statens egnahemsorganisation.

Beträffande köpeskillingens erläggande äger vederbörande styrelse utan eftersättande av kronans rätt och skäliga anspråk på säkerhet besluta efter vad i varje särskilt fall prövas lämpligt.

På sätt vid utverkande av försäljningsbemyndigandet har förutsatts skall riksdagen årligen erhålla en redogörelse för de försäljningar, som med stöd av bemyndigandet verkställts under närmast föregående kalenderår. I sådant syfte ha upprättats sammanställningar departementsvis över de under kalenderåret 1944 försålda fastigheterna. Dessa sammanställningar torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Det av 1944 års riksdag lämnade generella medgivandet för Kungl. Maj :t Departementsatt utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning CÄe/en' m. m. av kronan tillhörig fast egendom avsåg budgetåret 1944/45. Nytt bemyndigande, gällande för nästa budgetår, bör nu utverkas.

Vid anmälan av fjolårets proposition i ämnet framhöll jag, att en vidgning av7 detta försäljningsbemyndigande i förhållande lill det då gällande medgivandet genom en höjning av värdegränsen kunde ifrågasättas. Den minskning av antalet riksdagen förelagda försäljningsfrågor, som åsyftades med den av 1939 års lagtima riksdag begärda översynen av försäljningsmedgivandena, hade nämligen vid den gällande värdegränsen, 25 000 kronor, icke kommit till stånd. I avvaktan på ytterligare erfarenheter förordade jag dock, att värdegränsen skulle för innevarande budgetår bibehållas vid 25 000 kronor. Mot vad sålunda anförts uttalade riksdagen icke någon erinran.

Det synes icke osannolikt att vid den allmänna fastighetstaxering, som för närvarande pågår, vissa höjningar särskilt av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden komma att vidtagas. Då statens egendomar icke äro undantagna från denna översyn av taxeringsvärdena, skulle i dylikt fall en formellt sett oförändrad värdegräns av 25 000 kronor i realiteten innebära en begränsning av försäljningsbemyndigandet, vilken skulle leda till att ett ökat antal smärre försäljningsfrågor måste föreläggas riksdagen. Därest detta skulle bli fallet, utgår jag ifrån att en höjning av värdegränsen kommer att vidtagas. För nästa budgetår föreslår jag dock, att värdegränsen bibehålies oförändrad vid 25 000 kronor.

De allmänna riktlinjer för förfarandet och med avseende å villkoren vid fastighetsförsäljningarna, vilka av mig angåvos vid anmälan av fjolårets proposition i ämnet, böra alltfort gälla.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1945/

40 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt laxe-

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

ringsvärdet å egendomen uppgår till högst 25 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke är åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet uppgår till högst nämnda belopp, och i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer föreskriva de former och villkor, under vilka försäljningarna skola äga rum, med rätt för Kungl. Majit att, där så befinnes lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet överlämna beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstiger 20 000 kronor;

dels förklara, att vad sålunda medgivits rörande försäljning av kronan tillhörig fast egendom skall gälla jämväl beträffande byte samt upplåtelse under åborätt och tomträtt av sådan egendom, ävensom beträffande avstående utan ersättning av kronomark, som erfordras till järnväg eller allmän väg, därvid dock rätten att besluta om dylikt avstående må av Kungl. Majit överlämnas till central förvaltningsmyndighet endast i avseende å obebyggt område av högst 5 hektars yta eller 2 000 kronors värde;

dels ock uttala att, oavsett de sålunda lämnade medgivandena, i författning meddelade föreskrifter angående rätt för Kungl. Majit eller förvaltningsmyndighet att försälja, byta eller under åborätt eller tomträtt upplåta kronan tillhörig fast egendom alltfort skola gälla.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

457132. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.