angående yttei'- ligare statsbidrag till byggande av enskild väg Åse¬ backen—Persberg— norska gränsen
Kungl. Majlis ‘proposition nr 57.
1 Nr 57.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående yttei'ligare statsbidrag till byggande av enskild väg Åsebacken—Persberg— norska gränsen; given Stockholms slott den 9 februari 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1945.
Närvarand e:
Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Hubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.
Sjön Övre Lersjön är belägen i riksgränsen mellan Sverige och Norge. Dess svenska del ligger inom Eda och Köla socknar av Värmlands län. För omkring hundra år sedan var området kring sjön närmast att anse så-
na 45
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 57.
som sätervall. Sedermera har en’ icke ringa bebyggelse uppstått kring sjön. På norska sidan har en bilväg byggts till Magnor och Skötterud. På svenska sidan har en enskild väg, som kan befaras med motorfordon, anlagts mellan Morast norr örn Charlottenberg i Eda socken och Åsebacken öster om Ovre Lersjön i samma socken. Denna väg fortsätter sedan från riksgränsen vid Åsebacken över norskt område runt sjöns nordända och åter över riksgränsen till västra sidan av sjön på svenskt område. Den på sjöns västra sida å hemmanet Torgilsruds marker i Köla socken bosatta befolkningen måste således vid färd till den svenska bygden på andra sidan sjön resa ett stycke genom Norge. Efter den tyska ockupationen av Norge i april 1940 avstängdes emellertid norska gränsen för all trafik. De av vägen beroende personerna sammanslöto sig då för att söka få till stånd en utfartsväg över svenskt område från enskilda vägen Morast—Åsebacken över Persberg söder örn Övre Lersjön till norska gränsen väster örn sjön. Sedan arbetsplan och kostnadsförslag upprättats, anhöllo intressenterna örn statsbidrag till företagets utförande.
Genom beslut den 2 juli 1941 medgav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att statsbidrag finge utgå med 50 % av den utav styrelsen godkända kostnaden, 31410 kronor, för byggande av ifrågavarande väg. Samtidigt beviljade styrelsen till påbörjande av företaget ett bidragsbelopp av 10 470 kronor. Den 5 och 12 januari 1942 träffades slutligt kontrakt mellan styrelsen och väghållarna angående vägföretagets utförande.
I en till Kungl. Maj:t ställd, den 24 januari 1944 dagtecknad skrift hava Otto Persson, Johan Adolfsson och Karl Johannesson på väghållarnas vägnar anhållit örn tillägg till förut beviljat statsbidrag med högsta möjliga belopp.
Till stöd för framställningen hava sökandena anfört, att väghållarna på grund av. misstolkning av kontraktet fått den uppfattningen, att till företaget skulle utgå statsbidrag med dels 50 % av 31 410 kronor eller 15 705 kronor, dels ock det till påbörjande av företaget beviljade beloppet, 10 470 kronor, eller sålunda med sammanlagt 26 175 kronor. Sedermera hade väghållarna emellertid erhållit upplysning örn att bidraget finge utgå med allt som allt endast 15 705 kronor. Med hänsyn till ökade kostnader för företaget hade detta icke kunnat utföras för 31410 kronor, utan ett slutligt kostnadsbelopp av 35 000 kronor beräknades bliva erforderligt. Därest endast det förut nämnda bidragsbeloppet örn 15 705 kronor komme att utgå till företaget, hade väghållarna sålunda att själva erlägga i runt tal 20 000 kronor till vägbygget. Denna kostnadssumma överstege vad intressenterna förmådde bära för vägföretaget. Beslutet om byggande av den nya utfartsvägen hade på sin tid blivit fattat under förutsättning att minst 70 % bidrag till kosk naderna kunde erhållas. Med den innebörd väghållarna givit åt det med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen slutna kontraktet skulle statsbidrag hava utgått med omkring 85 % av den då beräknade slutkostnaden.
Sökandena hava vidare anfört, att väghållarna för utförande av vägföretaget hos dåvarande Jösse vägdistrikt erhållit ett lån å 13 100 kronor, vilket
3 Kungl. Maj-.ts proposition nr 57.
belopp numera utgjorde en skuld till kronan, varjämte från en inom länet befintlig s. k. brofond erhållits ett bidrag utan återbetalningsskyldigliet av 1 100 kronor. Därest framställningen örn tillägg till förut beviljat statsbidrag icke kunde bifallas, hemställde väghållarna i andra hand, att Kungl. Maj:t måtte av nåd befria dem från skyldigheten att återbetala det från förutvarande Jösse vägdistrikt såsom lån erhållna beloppet.
Länsstyrelsen i Värmlands län har i utlåtande den 16 februari 1944 tillstyrkt, att tillägg till förut beviljat statsbidrag måtte beviljas med högst 10470 kronor eller att intressenterna måtte av nåd befrias från skyldigheten att återbetala det från Jösse vägdistrikt erhållna lånet intill samma belopp.
Vid länsstyrelsens utlåtande har fogats en av landsfiskalen i Charlottenbergs distrikt verkställd utredning, av vilken inhämtas, bland annat, att intressenterna i vägföretaget äro sex till antalet och äga fastigheter, taxeringsvärderade till belopp växlande mellan 1 900 kronor och 8 200 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, med överlämnande av ett av vägdirektören i Värmlands län avgivet yttrande, den 3 april 1944 utlåtit sig i ärendet och därvid anfört i huvudsak följande.
Intressenterna uppgiva, att de beslutat bygga vägen under förutsättning att minst 70 % statsbidrag erhölles. Då den godkända kostnaden uppgick till 31410 kronor, räknade de sålunda med ett bidrag av cirka 22 000 kronor. De uppgiva sig vidare ha misstolkat det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för undertecknande översända kontraktsförslaget och säga sig lia fått den uppfattningen, att de skulle komma att erhålla ett sammanlagt bidrag av 26175 kronor (50% å 31410 kronor + 10 470 kronor), motsvarande inemot 85 % av kostnaden, 31 410 kronor. Därest intressenterna vid denna tidpunkt hade tolkat kontraktsförslaget rätt, kan det tänkas att de ej skulle lia ansett sig vara i stånd att överhuvudtaget utföra företaget.
Från vägdirektören i Värmlands län har styrelsen inhämtat bland annat, att företaget hittills i huvudsak utförts på entreprenad, att intressenternas egna fastigheter icke verkställt några materialleveranser, att enligt ett av övervägmästaren för enskilda vägar den 10 mars 1944 upprättat reviderat kostnadsförslag kostnaden för företagets färdigställande, med tillämpande av nu gällande priser, beräknades till 40 000 kronor samt att intressenternas eget arbete beräknades komma att utgöra 2 130 kronor av den totala arbetskostnaden.
Om man utgår från att totalkostnaden för väganläggningen enligt övervägmästarens reviderade kostnadsförslag kommer att uppgå till cirka 40 000 kronor i stället för beräknade 31 410 kronor, få intressenterna, därest ytterligare statsbidrag icke skulle komma att utgå, själva svara för en kostnad av (40 000—15 705) 24 295 kronor mot vid ansökningens ingivande beräknade cirka 9 400 kronor (30% av 31410), om 70% statsbidrag hade erhållits.
Efter vad en av vederbörande landsfiskal gjord utredning givit vid handen torde det vara uppenbart, att intressenterna i vägföretaget icke äro mäktiga att bära en med cirka 15 000 kronor ökad belastning. Bidraget synes därför i detta speciella fall böra utgå i större omfattning än normalt. Sålunda synes i första hand den fastställda bidragsprocenten böra utgå på den av övervägmästaren beräknade reviderade kostnaden, 40 000 kronor, varjämte intressenterna böra kunna befrias från återbetalningsskyldigliet av viss del av det från förutvarande Jösse vägdistrikt erhållna lånet.
4 Kungl. Majlis proposition nr 57.
Del totalbelopp, med vilket bidrag på sålunda angivna skäl borde utgå, bär väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen beräknat sålunda. Arbete har för närvarande utförts för en kostnad av 35 500 kronor. I bidrag och lån hava intressenterna erhållit (10 470 + 1 100 + 13 100) 24 670 kronor. Av intressenterna tillskjutet belopp utgör sålunda — under förutsättning av att utfört arbete likviderats — cirka 10 800 kronor. Härifrån kan dock frånräknas värdet av det arbete de själva hittills utfört eller cirka 1100 kronor enligt uppgift från vägdirektören. Följaktligen skulle intressenternas egen kontantinsats för närvarande uppgå till cirka 9 700 kronor eller cirka 300 kronor mer än vad de från början räknat med. Intressenterna synas sålunda böra kunna bidraga med detta belopp, varför statsbidrag bör utgå med så stort belopp, att intressenternas egen kontantinsats kommer att utgöra minst 9 700 kronor.
Kostnaden för företagets färdigställande skulle då komma att finansieras enligt nedanstående uppställning:
Kronor
Bidrag från anslaget till byggande av enskilda vägar, 50 %
av 40 000 kronor............................................ 20 0001 cirka 67,7 5
Befrielse från återbetalningsskyldighet å från förutvarande av kost-
Jösse vägdistrikt erhållet lån.............................. 7 lOO) naden
Bidrag från en inom länet befintlig s. k. brofond.......... 1 100
Yärdet av intressenternas eget arbete ...................... 2 100
Intressenternas kontantinsats ................................ 9 700
Total beräknad byggnadskostnad ............................ 40 000
Med hänsyn till att vägens byggande föranletts av att intressenternas tidigare utfartsväg till allmän väg avskurits på grund av omständigheter, över vilka de ej kunnat råda, samt till intressenternas svaga ekonomiska ställning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, dels att Kungl. Maj:t av anslaget till byggande av enskilda vägar måtte ställa ett belopp av 4 295 kronor till länsstyrelsens i Värmlands län förfogande med villkor, att länsstyrelsen beviljade intressenterna statsbidrag med detta belopp, varigenom totala statsbidraget bomme att utgå med 50 % av den till 40 000 kronor reviderade kostnaden eller med 20 000 kronor, dels att intressenterna befriades från skyldighet att återbetala 7 100 kronor av det från förutvarande Jösse vägdistrikt erhållna lånet å 13 100 kronor, dels ock att länsstyrelsen av det icke utbetalade statsbidraget innehölle 6 000 kronor att inbetalas till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen såsom återbetalning å nämnda lån.
Ärendet har av min företrädare i ämbetet anmälts för Kungl. Majit den 21 april 1944, varvid Kungl. Majit med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter fann gott medgiva, att statsbidrag finge utgå med 50 % å den till 40 000 kronor beräknade kostnaden för företaget. Vidkommande spörsmålet örn ifrågasatt befrielse för intressenterna fran skyldigheten att återbetala viss del av det från förutvarande Jösse vägdistrikt erhållna lånet förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles meddela beslut.
5 Kungl. Maj:ts •proposition nr 57.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, bär till kostnaden för bär Departement,ifrågavarande vägföretag — vilken kostnad ursprungligen beräknades till cie e,!'
31 410 kronor men enligt ett av vägförvaltningen i Värmlands län uppgjort reviderat kostnadsförslag uppgår till 40 000 kronor — med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter beviljats statsbidrag med 50 % av sistnämnda kostnadsbelopp eller med 20 000 kronor. Därvid bar förutsatts, att frågan örn beviljande av ytterligare bidrag till vägföretaget skulle framdeles upptagas till prövning. Då enligt kungörelsen den 3 december 1943 angående statsbidrag till enskild väghållning (nr 800) byggnadsbidrag må utgå med högst 50 % av beräknad kostnad för anläggning av väg, måste frågan om beviljande av högre bidrag underställas riksdagen.
Omständigheterna i förevarande fall äro enligt min mening sådana, att synnerliga skäl tala för beviljande av ett särskilt bidrag till vägbyggnadsföretaget ifråga utöver vad som kan utgå enligt för närvarande gällande statsbidragsgrunder. Vägens byggande har nödvändiggjorts av att intressenternas enda utfartsväg över norskt område till allmän väg i Sverige avskurits på grund av omständigheter, sammanhängande med stormaktskrigets utvidgning till Norge. Med hänsyn till intressenternas ekonomiska ställning synes det icke skäligen kunna av dem krävas, att de för vägbyggnaden skola ikläda sig ytterligare kostnad av den storleksordning, varom i ärendet är fråga.
Beträffande storleken av och formen för det ytterligare statsbidrag, som bör komma väghållarna till del, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att intressenterna i vägföretaget skulle befrias från skyldighet att återbetala 7 100 kronor av ett från förutvarande Jösse vägdistrikt erhållet lån å 13 100 kronor. Styrelsen har därvid förutsatt, att återstoden av nämnda lån skulle gäldas genom innehållande av tidigare beviljat men ännu ej utbetalat statsbidrag till belopp av 6 000 kronor. Från nu angivna utgångspunkter skulle av den beräknade totala byggnadskostnaden för vägföretaget,
40 000 kronor, ett sammanlagt belopp av (20 000 + 7 100) 27 100 kronor eller 67,7 6 % komma att bestridas av statsmedel. Av återstoden belöpa i runda tal 1 100 kronor eller omkring 2,7 5 % på bidrag från en s. k. brofond, för vilket bidrag återbetalningsskyldighet icke föreligger, 2 100 kronor på intressenternas eget arbete och 9 700 kronor på intressenternas kontantinsats.
Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har jag icke funnit anledning till erinran såvitt angår storleken av det sammanlagda statsbidraget.
Utöver de tidigare beviljade bidragen å tillhopa 20 000 kronor torde salunda ytterligare statsbidrag med 7 100 kronor böra beviljas till vägbyggnaden.
Vad angår formen för beviljande av sistnämnda bidrag finnér jag lämpligt, att erforderliga medel i sin helhet bestridas med anlitande av sjätte liuvudtitelns reservationsanslag till byggande av enskilda vägar. För återbetalning av det av väghållarna från förutvarande Jösse vägdistrikt erhallna länet torde erforderliga belopp böra innehållas å statsbidragen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 56—57.
173 45 2
6 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 57.
att till byggande av enskild väg Åsebacken—Persberg— norska gränsen må utöver tidigare beviljade statsbidrag å tillhopa 20 000 kronor utgå ytterligare statsbidrag med 7 100 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.