angående temporär ut¬ sträckning av rätten för fiskefartyg att intaga gods från provianteringsfrilager i vissa städer

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

1 Nr 167.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående temporär utsträckning av rätten för fiskefartyg att intaga gods från provianteringsfrilager i vissa städer; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.

Enligt § 4 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfrilager i dess nu gällande lydelse (förordn. den 5 december 1914, nr 407, och den 24 maj 1928, nr 123) må gods, fördelat i större eller mindre partier, för proviantering eller utrustning från sådant frilager utlämnas till fartyg, bland annat under villkor att fartyget utklarerat till utrikes ort. Vid meddelande av tillstånd för stad att åtnjuta provianteringsfrilagersrätt ankommer det dock på Konungens prövning, huruvida rätt att från provianteringsfrilager intaga gods jämväl må tillkomma med vederbörligt svenskt mätbrev försett däckat fiskefartyg, vilket skall avgå till i Nordsjön eller därbortom belägen fiskeplats.

Bihang till riksdagens protokoll 10i6. 1 sami. Nr 167.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

Departements-

chefen.

Genom särskilda resolutioner den 13 mars 1914 har Kungl. Maj:t meddelat städerna Göteborg, Lysekil och Strömstad tillstånd att tills vidare åtnjuta provianteringsfrilagersrätt samt tillika förklarat, att rätt att från provianteringsfrilager intaga gods finge under vissa förutsättningar tillkomma bland annat sådant fiskefartyg, som nyss nämnts, vilket från någon av nämnda städer skulle avgå till i Nordsjön eller därbortom belägen fiskeplats.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 52 har 1945 års riksdag (skr. nr 75) bemyndigat Kungl. Maj:t att, utan hinder av bestämmelserna i § 4 förenämnda förordning, för tiden 1 juli 1945—30 juni 1946 medgiva, att fiskefartyg, som åtnjuter rätt att från provianteringsfrilager i någon av ifrågavarande städer intaga gods för avgång till i Nordsjön eller därbortom belägen fiskeplats, må på de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva komma i åtnjutande av sådan rätt jämväl när fartyget avgår till utanför svenskt territorialvatten belägen fiskeplats i Skagerak eller Kattegatt.

Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit genom beslut den 13 april 1945 dels medgivit, att fiskefartyg, som avsåges i riksdagens berörda bemyndigande, må tills vidare under tiden 1 juli 1945—30 juni 1946 komma i åtnjutande av omförmälda utvidgade rätt att intaga gods från provianteringsfrilager, dels ock meddelat föreskrifter örn vissa villkor för åtnjutande av nämnda förmån.

Efter anmodan har generaltullstyrelsen i skrivelse den 7 februari 1946 avgivit yttrande beträffande behovet av utsträckning av tiden för den sålunda utvidgade provianteringsfrilagersrätten och därvid anfört, att, ehuru de särskilda förhållanden, vilka föranlett omförmälda medgivande, numera icke torde i samma omfattning som tidigare göra sig gällande, det likväl syntes styrelsen, som om vissa skäl alltjämt förelåge för ytterligare förlängning av giltighetstiden för medgivandet, förslagsvis intill utgången av juni månad 1947.

Enligt vad jag inhämtat föreligger på grund av minfaran fortfarande visst hinder för den svenska fiskeflottan att i full utsträckning bedriva fiske å i Nordsjön eller därbortom belägna fiskeplatser. I likhet med generaltullstyrelsen finner jag därför omständigheterna påkalla en utsträckning av giltighetstiden för ifrågavarande medgivande. Jag förordar för den skull, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande att medgiva en sådan utsträckning. Bemyndigandet synes såsom generaltullstyrelsen ifrågasatt böra avse tiden 1 juli 1946—30 juni 1947. Örn före utgången av nämnda tid sådana ändrade förhållanden skulle inträda, att ifrågavarande rätt ej längre bör tillgodonjutas, kommer bemyndigandet givetvis icke vidare att tagas i anspråk.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av bestämmelserna i § 4 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager, för tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 medgiva, att fiskefartyg, som åtnjuter rätt att från provian-

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

teringsfrilager i någon av städerna Göteborg, Lysekil och Strömstad intaga gods för avgång till i Nordsjön eller därbortom belägen fiskeplats, må på de villkor Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva komma i åtnjutande av sådan rätt jämväl när fartyget avgår till utanför svenskt territorialvatten belägen fiskeplats i Skagerak eller Kattegatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Erik Westerlind.