angående anslag till Krigs¬ rätterna: Avlöningar, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

1 Nr 181.

Kungl. Maj.t proposition till riksdagen angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg.

Vid anmälan den 4 januari 1946 av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1946/47' av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, omförmäldes under punkterna (25) och (26) anslagsbehovet för regements- och stationskrigsrätterna samt de särskilda krigsrätterna eller sålunda de för fredsförhållanden avsedda krigsrätterna. Jag erinrade därvid om alt de för detta anslagsbehov i gällande riksstat uppförda två förslagsanslagen, Krigsrätterna: Avlöningar och Krigrätterna: Omkostnader, tillkommit genom att 1942 års Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 181.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

riksdag bifallit ett av Kungl. Majit med hänsyn till den efter krigsutbrottet inträdda starka ökningen av krigsrätternas arbetsbörda framlagt förslag till omreglering av den civila krigsrättspersonalens arvoden och övriga förmåner, innebärande väsentliga förbättringar i sådant hänseende (prop. nr 269; r. skr. nr 403).

Anslagen utgingo för budgetåret 1942/43 med 279 500 kronor resp. 30 000 kronor. I propositionen nr 269/1942 uttalades, att det icke då kunde avgöras, i vad mån de föreslagna arvodena borde utgå jämväl under efterföljande budgetår, utan att arvodesfrågan måste bedömas efter de växlande förhållandena och att sålunda till följande års riksdag borde företagas en omprövning av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på fullständigare statistiskt material än det som i propositionen kunnat förebringas. I anslutning till detta uttalande verkställdes vid såväl 1943 som 1944 och 1945 års riksdagar en omprövning av arvodesbeloppen, vilket ledde till att anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar höjdes till 326 500 kronor för budgetåret 1943/44 (prop. nr 218; r. skr. nr 253), till 363 600 kronor för budgetåret 1944/ 45 (prop. nr 165; r. skr. nr 263) och till 367 300 kronor för innevarande budgetår (prop. nr 123; r. skr. nr 184). Anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader har däremot bibehållits vid det ursprungliga beloppet.

Det förutsättes att jämväl till 1946 års riksdag skulle ske en förnyad prövning av arvodena med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunde vinnas (prop. nr 123/1945 s. 8). Under hänvisning härtill framhöll jag i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1946, att förslag i ämnet borde i särskild proposition föreläggas riksdagen så snart rättsstatistiska uppgifter för år 1945 inkommit och blivit föremål för bearbetning. Ehuru en nedsättning av anslaget förefölle trolig, syntes detta, i avbidan på nämnda proposition, böra upptagas med ett beräknat belopp, motsvarande det nuvarande anslaget, 367 300 kronor. Jämväl anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader, 30 000 kronor, borde tills vidare kunna beräknas oförändrat. I enlighet härmed föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna ifrågavarande två anslag på sätt jag angivit.

Sedan berörda statistiska material numera inkommit och från försvarsdepartementet erhållits erforderliga uppgifter angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter, får jag underställa Kungl. Majit ifrågavarande anslagsbehov.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag.

I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag lämnades å s. 2—9 en kortfattad redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande avlöningsförhållanden. Det torde ej vara nödigt att här lämna några uppgifter i dessa hänseenden, utan det kan hänvisas till nämnda redogörelse.

Ej heller torde vara erforderligt att här närmare beröra innebörden av den från och med budgetåret 1942/43 genomförda förbättringen av den civila

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

krigsrättspersonalens förmåner samt de framställningar och övriga förhållanden, som legat till grund för densamma. En sammanfattande redogörelse härför återfinnes i propositionen nr 218 (s. 3—8) till 1943 års riksdag, vartill jag tillåter mig hänvisa. Sistnämnda proposition redovisar jämväl (s. 8—13) de framställningar om ytterligare förbättring i avlöningsförmånerna för ifrågavarande personal, som gjorts av föreningarna Sveriges krigsdomare och auditörer samt Sveriges krigsfiskaler och vilka framställningar i avseende å krigsdomare vunno visst beaktande i samma proposition. Även härutinnan torde jag få hänvisa till propositionen. De arvodesförhöjningar, som i fråga om ett begränsat antal befattningshavare kommo till stånd vid 1944 års riksdag, föranleddes — där de ej voro betingade av krigsdomstolsorganisationens utbyggnad — av att jämväl för år 1943 i fråga om vissa krigsrätter redovisades en stark ökning av arbetsbördan. I detta avseende hänvisar jag till propositionen nr 165/1944 (s. 9—11). På grund av minskning i antalet under år 1944 vid krigsrätt handlagda mål och ärenden återfördes vid 1945 års riksdag arvodena för sex krigsdomare till de belopp som gällde före arvodesförhöjningen 1944. Den förhöjning av anslagets totalbelopp, som likväl företogs år 1945, betingades av ändringar i krigsrättsorganisationen. Jag får i dessa hänseenden hänvisa till den senast i ämnet avlåtna propositionen nr 123/1945 (s. 5—6, 7—8).

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna nr 269/1942, 218/1943, 165/1944 och 123/1945, har genom justitiedepartementets försorg införskaffats viss ytterligare utredning rörande a rbetsbördan vid krigsrätterna.

Den sålunda erhållna utredningen avser verksamheten vid regements- och stationskrigsrätterna under år 1945 och utvisar för samtliga förband jämväl antalet disciplinmål, vari auditörenka under samma år avgivit yttranden. Utredningen innefattar även uppgifter angående det antal ärenden, vari auditörenka under året haft att yttra sig enligt lagen den 9 juni 1944 (nr 292) angående behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. På grund av den förstärkta försvarsberedskapens upphörande med utgången av juni 1945 hava samtliga uppgifter rörande krigsrättspersonalens arbetsbörda uppdelats halvårsvis. Till jämförelse mellan krigsrättspersonalens arbetsbörda under åren 1941—1945 har uppgjorts en sammanställning, vari upptagits dels de genom den nya utredningen framkomna siffrorna och dels, i den mån uppgifter härom föreligga, motsvarande siffror för åren 1941— 1944 (Bil. A). Sammanställningen utvisar, att antalet krigsrättssammanträden minskat med 503 eller omkring 15 °/o i förhållande till år 1944 och 203 eller nära 7 °/o i förhållande till år 1942. Antalet vid krigsrätterna handlagda mål och ärenden, vilket under åren 1942 och 1943 avsevärt ökades för att år 1944 i stort sett återföras till 1942 års nivå, har år 1945 undergått en betydande fortsatt nedgång. Beträffande antalet mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen s. k. undersökningsmål) belöper sig minskningen, sammanlagt 3 902 mål och ärenden, med ungefär två tredjedelar å ordinarie förband och en tredjedel å underställda förband. Till den del arbetsbördan

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Departements-

chefen.

beror på mål och ärenden från underställda förband är den i förevarande sammanhang av mindre intresse. För behandlingen av sådana mål och ärenden utgår nämligen särskild ersättning. Av betydelse för frågan örn skäligheten av de fasta arvoden, örn vilka nu är fråga, är därför endast antalet mål och ärenden från ordinarie förband. Deras antal har i jämförelse med år 1944 minskat med 2 562 eller med ungefär 35 °/o. I jämförelse med år 1942 utgör minskningen 2 388 eller 33 °/o. Minskningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad. För de flesta krigsrätterna har dock antalet mål nedgått under 1944 års och i många fall jämväl 1942 års nivå. För några krigsrätter visar statistiken å andra sidan ingen minskning. I enstaka fall har antalet mål till och med undergått en ökning, dock i regel endast obetydlig sådan. Av en jämförelse mellan det statistiska primärmaterialet för åren 1944 och 1945 framgår vidare, att, i förhållande till år 1944, antalet undersökningsmål minskat i avsevärt högre grad än antalet brottmål. Sistnämnda mål ha nämligen nedgått med 1 064 eller 25 °/o, under det att minskningen för undersökningsmålen uppgår till 1 483 eller 47 %. I detta avseende bör emellertid observeras, att antalet ärenden, vari med stöd av 1944 års lagstiftning i ämnet ersättningsskyldighet ålagts genom beslut av militär befälhavare, under år 1945 utgjorde 5 981 mot 1 237 under senare halvåret 1944. Disciplinmålen — i fråga om vilka föreligger jämförelsematerial endast från åren 1942—1945 — hava minskats i antal, i förhållande till år 1944 med omkring 3 000 eller 29 % och i förhållande till år 1942 med omkring 2 200 eller 23 %. Antalet är emellertid fortfarande så stort — sammanlagt cirka 7 200 mål — att auditörerna vid de mera arbetstyngda krigsrätterna alltjämt måste ägna avsevärd tid åt avgivandet av yttranden i disciplinmål. De för år 1945 införskaffade uppgifterna utvisa slutligen också, att krigsrättspersonalens arbetsbörda, trots den förstärkta försvarsberedskapens upphörande med juni månads utgång, i stort sett endast varit obetydligt större under förra än under senare halvåret. Antalet ärenden, däri auditörerna under andra halvåret haft att avgiva yttranden jämlikt 1944 års lagstiftning, överstiger dock motsvarande ärenden för första halvåret med 569 eller 21 %.

Jämväl under år 1945 har, ehuru i mindre utsträckning än under åren dessförinnan, blivit nödvändigt att befria vissa auditörer från en del av arbetet och lägga detta på särskilt förordnade vikarier. Därvid har den ordinarie auditören som regel fått avstå en del av sina avlöningsförmåner, under det att den partiella vikarien erhållit ersättning efter samma grunder som gälla för tjänstgöring i särskild krigsrätt.

Med hänsyn till att den civila personalen vid de särskilda krigsrätterna åtnjuter ersättning för krigsrättssammanträde och, i viss mån efter antalet därvid handlagda mål har icke ansetts erforderligt att införskaffa någon statistik rörande arbetsbördan vid dessa krigsrätter.

I skrivelse den 14 april 1945, nr 134, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning örn krigsdomstolamas avskaffande i fredstid samt för riksdagen snarast möjligt framlägga det förslag, som därav kunde

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

föranledas. Med anledning härav tillsattes 1945 års krigsdomstolsutredning. En blivande lagstiftning i ämnet kan emellertid icke beräknas träda i kraft före utgången av budgetåret 1946/47. Även för nämnda budgetår erfordras således anslag till krigsrätterna.

Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan vid regements- och stationskrigsrätterna, har den sedan krigsutbrottet 1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden från och med år 1944 upphört och förbytts i en under år 1945 alltmer markerad nedgång. Antalet mål och ärenden, som under år 1945 handlagts vid krigsrätt, understeg väsentligt ej blott motsvarande antal för år 1944 utan även det som redovisats för år 1942. Såsom förut angivits utgör den ungefärliga minskningen, såvitt angår ordinarie förband, i förhållande till år 1944 35 %> och i förhållande till år 1942 33 %. Av den i förhållande till år 1944 inträdda minskningen faller, såsom likaledes förut nämnts, större delen å de s. k. undersökningsmålen, vilka nedgått med omkring 1 480. Den avlastning, som beträffande dessa mål sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda, torde vara att tillskriva verkningarna av 1944 års lag örn behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. De från ordinarie truppförband härrörande ärenden, vari befälhavare under år 1945 ådömt ersättningsskyldighet, uppgå nämligen till cirka 6 000 och uppväga således mer än väl den beträffande undersökningsmålen inträdda minskningen. Örn sålunda 1944 års lag medfört nedgång i krigsrätternas arbetsbörda, har å andra sidan för auditörerna ■— vilka det åligger att i ersättningsärendena avgiva yttranden — genom lagstiftningen uppkommit en icke obetydlig ökning av det arbete de haft att utföra utom krigsdomstolen, och detta trots att antalet mål, vari befälhavare efter yttrande av auditören ålagt disciplinstraff, under år 1945 visat fortsatt nedgång. Tages alltså hänsyn till samtliga inverkande faktorer synes man kunna fastslå, att arbetsbördan under år 1945 för krigsdomare och krigsfiskaler avsevärt minskats i förhållande till såväl år 1944 som år 1942. För auditöremas del torde utvecklingen i förhållande till år 1944 kunna sägas innebära en viss nedgång i den totala arbetsbördan under det att en jämförelse med år 1942 torde utvisa en alltjämt föreliggande ökning i göromålen.

Någon förhöjning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen kan uppenbarligen icke förekomma för nästa budgetår. Frågan är i stället huruvida någon allmän nedsättning hör äga rum. Av betydelse för bedömandet av detta spörsmål är huruvida arbetsbördan kan förväntas under budgetåret 1946/47 förbliva vid 1945 års nivå eller ytterligare nedgå. En fortsatt nedgång förefaller sannolik i följd av den förstärkta försvarsberedskapens upphörande. Statistiken visar visserligen, trots beredskapens upphörande från och med den 1 juli 1945, i stort sett ingen nedgång under .senare halvåret 1945 i förhållande till förra hälften av samma år, detta troligen beroende därpå, att beredskapens avveckling även under senare halvåret 1945 krävt .större militär personal än under normala förhållanden och att ett antal mål och ärenden släpat efter från förra halvåret. Men dessa

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

efterverkningar av beredskapen kunna beräknas hava i stort sett upphört till nästa budgetår, då fullt normala förhållanden i avseende å krigsrättsgöromålen åter torde komma att i huvudsak råda. Den minskning i arbetsbördan, som sålunda är att förutse för nästa budgetår, torde emellertid närmast avse mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden i allmänhet hört. I den mån särskild ersättning utgår för dylika mål och ärenden, medför minskningen en automatisk nedgång i gottgörelsen till krigsrättspersonalen. För bedömandet av de fasta arvodenas lämpliga storlek under instundande budgetår har sålunda den militära beredskapens upphörande icke utslagsgivande betydelse. Under sådana omständigheter och då i varje fall en förnyad stegring av arbetsbördan ej synes vara att räkna med under nästa budgetår, återstår att bedöma huruvida den nedgång, som konstaterats för sistförflutna kalenderår, bör föranleda en allmän nedskärning av de fasta arvodena. Härvid torde man närmast böra utgå från en jämförelse mellan 1945 års och 1942 års statistiska material, emedan de nuvarande arvodena i stort sett äro anpassade efter krigsrätternas arbetsbörda under sistnämnda år (jfr prop. nr 123/1945 s. 5). En sådan jämförelse synes giva vid handen, att arbetsbördan för flertalet krigsdomare och krigsfiskaler varit så mycket lägre under 1945 än 1942, att en arvodesnedsättning bör vidtagas. För auditörerna däremot har arbetsbördan under år 1945 visserligen i stort sett fortfarande varit större än under år 1942, men för ett icke obetydligt antal auditörer har dock göromålen nedgått i sådan grad, att en arvodessänkning är motiverad.

En närmare undersökning av arbetsbördans storlek vid de olika krigsrätterna var för sig ger vid handen, att den sammanlagda arvodessumman skäligen bör sänkas för krigsdomarna med 10 500 kronor, för auditörerna med 13 500 kronor och för krigsfiskalerna med 8 100 kronor. Nedgången i antalet göromål medför också, att det i regel ej vidare bör ifrågakomma att bevilja befattningshavare partiell ledighet med helt eller delvis bibehållen avlöning. — Någon ändring i fråga om krigsdomare-, auditör- eller krigsfiskalsbefattningarna utan sammanhang med tillkomsten av nya truppförband anser jag mig icke böra nu föreslå. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Majit, därest någon dylik ändring skulle visa sig nödvändig under nästa budgetår, skall vara oförhindrad att vidtaga densamma.

Under budgetåret 1946/47 torde, i enlighet med beslut av 1944 års riksdag, Södertörns flygflottilj komma att uppsättas med förläggning till Riksten i närheten av Tullinge. Vid det sålunda nytillkommande truppförbandet skall jämväl finnas regementskrigsrätt. Befattningen såsom krigsdomare synes därvid lämpligen kunna förenas med motsvarande befattning vid regementskrigsrätterna vid Stockholms luftvärnsregemente, Svea flygflottilj och Roslagens flygflottilj. Vidare böra auditören och krigsfiskalen vid nämnda flygflottiljers krigsrätter kunna bestrida jämväl auditörs- respektive krigsfiskalsbefattningen vid krigsrätten vid Södertörns flygflottilj. Dock bör på grund härav vederbörande befattningshavares arvoden höjas med respektive 300, 600 och 300 kronor. Då jag å andra sidan, med hänsyn till minskningen i

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

arbetsbördan vid krigsrätterna vid Svea flygflottilj och Roslagens flygflottilj, i det föregående räknat med en sänkning av auditörens och krigsfiskalens arvoden med respektive 600 och 300 kronor, skulle arvodena för dessa befattningshavare, trots den nya krigsrättens tillkomst, bliva oförändrade. Någon annan förändring beträffande försvarsorganisationen av beskaffenhet att påverka jämväl krigsrätternas organisation torde ej vara att emotse för nästa budgetår.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad prövning av arvodena med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställandet av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 25 ff) för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande avlöningsstaten är av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .................. kronor 70 200

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .................... » 151 100

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis.................. » 62 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... > 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements-

och stationskrigsrätterna, förslagsvis ................ » 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.,

förslagsvis ........................................ » 50 000

Summa kronor 367 300.

Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.

I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åtkrigsdomare uppföras med (70 200 — 10 500 + 300 =) 60 000 kronor, delposten till arvoden åt auditörer med (151 100 —13 500 + 600=) 138 200 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiskaler med (62 800 — 8 100 + 300=) 55 000 kronor. Vad beträffar delposten till vikariatsersättningar, från vilken bland annat bestrides ersättning som vid partiell ledighet för befattningshavare vid regements- eller stationskrigsrätt tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie tjänsteinnehavaren förklaras skyldig avstå under ledigheten, har densamma, som för innevarande budgetår uppförts med 30 000 kronor, alltjämt visat sig otillräcklig för sitt ändamål. Sålunda har under budgetåret 1944/45 i vikariatsersättningar utbetalats över 47 300 kronor. Sedan arbetsbördan vid krigsrätterna numera väsentligt nedgått, torde emellertid behovet av vikarie vid ledighet komma att avsevärt sjunka. På grund härav och då partiella ledigheter med helt eller delvis bi-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

behållen avlöning i regel icke komma att i fortsättningen medgivas, torde en betydande sänkning av belastningen å förevarande anslagspost komma att uppstå. Å andra sidan har med 1945 års semesterlag, som torde äga tillämpning även i avseende å krigsrättspersonalen, tillkommit en ny faktor av beskaffenhet att föranleda viss belastning av posten i fråga. Jag anser dock ej erforderligt att av denna anledning verkställa uppräkning av anslagsposten. På grund av vad sålunda anförts föreslår jag, att posten upptages med oförändrat belopp, 30 000 kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna, vilken för innevarande budgetår bestämts till 3 200 kronor, synes, oaktat posten under budgetåret 1944/45 belastats med utgifter för cirka 6 600 kronor, likaledes kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Beträffande slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m. har den under samma tid, beroende bland annat på den talrika förekomsten av mål från underställda förband, belastats med utgifter av ej mindre än 195 200 kronor (budgetåret 1943/44 210 900 kronor). Då emellertid, enligt vad ovan sagts, frekvensen av dessa mål torde komma att avsevärt nedgå, finner jag ej anledning att föreslå någon ökning av postens nuvarande belopp.

Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1946/47 bestämmas till (60 000 + 138 200 + 55 000 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 336 400 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna att tillämpas under budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 60 000

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 138 200

c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis .... » 55 000

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna,

förslagsvis .......................... > 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis .......... » 50 000

Summa kronor 336 400;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

kronor 336 400.

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Från detta anslag bestridas dels resekostnads- och traktamentsersättningar till den civila personalen vid fredskrigsrättema och dels ersättningar för auditörernas och krigsfiskalemas expenser. För dessa ändamål ha från och med budgetåret 1942/43 beräknats, till det förra ett belopp av 10 000 kronor och till det senare ett belopp av 20 000 kronor.

Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för expenser tillkom endast auditörerna och allenast med visst för var och en av dem fastställt årligt belopp. Från och med nyssnämnda dag äga såväl auditörerna som krigsfiskalerna erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader. Därvid har, i enlighet med förslag av de för frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna för den civila personalen vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen, för auditörerna bibehållits systemet med fasta expensbidrag. Men auditör har därjämte berättigats att, i den mån han visar sig för tjänstens utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning av konceptprotokoll, verkställande av protokollsutskrifter, papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget, efter räkning, som skall vara attesterad av krigsdomaren, utfå jämväl det överskjutande beloppet. Krigsfiskalema äga direkt efter räkning bekomma gottgörelse för sina motsvarande expenskostnader.

Under budgetåren 1942/43—1944/45 har belastningen å anslaget uppgått till i runt tal respektive 33 700, 56 100 och 61 500 kronor, därav å posten expenser belöpt respektive 13 800, 33 000 och 42 800 kronor. Vid framläggandet inför riksdagen av anslagsäskande för ifrågavarande ändamål har alltsedan år 1942 viss tvekan uttalats beträffande lämpligheten av den nya ordningen med full gottgörelse för expenser, dock utan att en återgång till det gamla systemet ansetts böra äga rum. Under innevarande budgetår har, såsom var att vänta, i och med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen en tendens till minskad belastning å anslaget framträtt. Då denna tendens med hänsyn till den fortgående minskningen i krigsrätternas arbetsbörda kan förväntas under instundande budgetår göra sig alltmer gällande, anser jag skäl ej föreligga att meddela ändrade bestämmelser i förevarande avseende. Av samma grund finner jag ej heller anledning att föreslå ändring i anslagsposternas nuvarande belopp.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda punkter hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sunil. Nr 181.

A*i-.

Kungl Maj.ts proposition nr 181.

11 Krigsrätternas verksamhet åren 1941—1945.

Bilaga A.

(Jfr sid. 3.)

Krigsrätter vid

Livregementet till häst .......

Svea artilleriregemente ........

Svea ingenjörkår..............

Signalregementet..............

Svea livgarde.................

Stockholms örlogsstation.......

Stockholms luftvärnsregemente3

Roslagens flygflottilj .........

Svea > .........

Vaxholms kustartilleriregemente Göta pansarlivgarde12 ..........

Upplands regemente............

> flygflottilj8 ..........

Södermanlands pansarregemente Södermanlands reg.)...........

Södermanlands flygflottilj4.......

Bråvalla flygflottilj5.............

(förutvarande

Livgrenadjärregementet .. .

Svea trängkår.............

Östgöta luftvärnsregemente > flygflottilj.........

Smålands artilleriregemente.........

Jönköpings-Kalmar regemente .....

Göta ingenjörkår..................

Kronobergs regemente.............

Kalmar flygflottilj6 ................

Gotlands infanteriregemente ........

> artillerikår................

» kustartillerikår............

Karlskrona örlogsstation.......

• kustartilleriregemente

Blekinge flygflottilj10...............

Norra skånska infanteriregementet . .

Vendes artilleriregemente ..........

Skånska trängkåren................

Södra skånska infanteriregementet Skånska luftvärnskåren6..........

Skånska pansarregementet (förutvarande Skånska

kavalleriregementet)..........................

Krigsflygskolan ................................

Skånska flygflottiljen3..........................

Hallands regemente............................

» flygflottilj10 ..........................

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 181.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

1 Första talet avser sammanträden varvid förekommit mål eller ärende från underställda förband, andra talet avser övriga sammanträden.

2 Andra talet avser mål eller ärenden från underställda förband.

* Krigsrätten började sin verksamhet 1. 7. 1941.

4 > > » » 1. 10 »

s . » 1. 11. 1943.

« » » 1. 10. 1942.

7 » > . 1. 11. »

s » . > 1. 10. 1943.

9 , » > , 7. 2. 1944.

10 » > > * 1. 10. >

11 » > > » 1. 4. »

ii , , 1. 1. 1945.

13 , , » > 1. 10. 1945.

14 Uppgifter för denna krigsrätt föreligga ej för år 1941.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 181. 4

Stockholm 1946. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 460758