med förslag till viss änd¬ ring i gällande tulltaxa m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

1 Nr 182.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m.; given Stockholms slott den 8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1946.

Närvaran de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finansoch kommunikationsdepartementen fråga om ändrade bestämmelser rörande tulltaxering av vissa spinsttrådar samt anför därvid följande.

Inom elektrotekniken användas för vissa ändamål ledningssnören, innehållande mycket böjliga ledare, som äro tvinnade av ett antal s. k. spinsttrådar och isolerade genom omspinning och omflätning av spånadsvara. Spinsttrådarna bestå av en kärna av garn, omkring vilken i jämn och tät spiral lindats en platt tråd av metall (seg brons, kadmiumkoppar eller annan lämplig melallegering) med en bredd av några tiondels millimeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 182.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Enkla spinsttrådar och av dylika trådar tvinnade ledare utan isolering tulltaxeras enligt nr 612 i tulltaxan (statistiskt nr 1175), som upptager gulddragartråd, ävensom paljetter och kantiljer, oavsett materialets beskaffenhet, med tull av 600 kronor för 100 kilogram jämte tilläggstull av 300 kronor för 100 kilogram enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa. Med spånadsämne isolerade ledare av spinsttrådar och färdiga snören, innehållande dylika ledare, falla, om trådtjockleken uppgår till högst 0,5 mm, under tulltaxenr 1040 (statistiskt nr 1879:2), och örn trådtjockleken uppgår till mer än 0,5 mm, under tulltaxenr 1041 (statistiskt nr 1880: 2) samt draga en tull av 100 kronor respektive 50 kronor för 100 kilogram.

I en den 26 oktober 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson hemställt örn vidtagande av sådana åtgärder, att s. k. gespinst ( spinst) för industriell förbrukning snarast möjligt åsättes en tullsats, som bättre överensstämmer med för övrig elektrisk ledningstråd gällande tullsatser.

Till stöd för framställningen har bolaget anfört följande.

Beträffande en inom telefonindustrien använd vara, s. k. gespinstledare (»tinsel conductor») för telefonsnören, bestående av textilkärna omlindad med tunna kopparband och även av flera hoptvinnade dylika gespinsttrådar, har generaltullstyrelsen i varuhandbok med anvisningar till tulltaxa föreskrivit, att statistiskt nr 1175 skall tillämpas. Härigenom kommer nämnda vara med nu gällande tilläggstull att draga en tull av nio kronor per kg. Till jämförelse må nämnas, att färdig elektrisk ledningstråd tullbeskattas med högst en krona per kg.

Bolaget har tidigare självt tillverkat huvudparten av den gespint. som erfordrats för tillgodoseende av det inhemska behovet av telefonsnören. Numera kunna vi dock på grund av det betydligt ökade behovet i Sverige, bl. a. för telegrafstyrelsen, ej längre framställa varan i tillräckliga kvantiteter vid våra fabriker utan hava blivit hänvisade till inköp från utlandet.

Då nyss angivna statistiska nr i tulltaxan huvudsakligen synes omfatta gulddragararbeten och andra till textil- och konfektionsbranschen hörande mer eller mindre lyxbetonade varuslag, har det för oss framstått som en orimlighet, att ett för telefonindustrien avsett halvfabrikat skall i tullhänseende jämställas med nyssnämnda varor.

över bolagets framställning ha, efter remiss, kommerskollegium och generaltullstyrelsen avgivit gemensamt utlåtande. Vid utlåtandet ha fogats yttranden från telegrafstyrelsen, statens industrikommission och Sveriges elektroindustriförening.

Telegrafstyrelsen tillstyrker bolagets framställning. Efter att ha erinrat om de gällande tullsatsema för färdiga telefonsnören och gespinstledare till sådana snören anför styrelsen bland annat följande.

Skillnaden mellan respektive tulltaxebelopp är anmärkningsvärd och torde sannolikt icke kunna förklaras på annat sätt än, att den för ledaren till telefonsnören avsedda gespinsten av förbiseende kommit att inrangeras under mer eller mindre lyxbetonade varuslag (gulddragararbeten för textil- och konfektionsbranschen). Telegrafstyrelsen har tidigare icke haft anledning att

3 Kungl. Maj.ts preposition nr 182.

%

påkalla ändring i här förevarande fall, då telegrafverket icke importerat den i snörena ingående gespinstledaren och först i dagarna inköpt fran utlandet ett mindre parti färdiga snören. Telegrafverket har tidigare täckt sitt behov av telefonsnören genom inköp från Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. Salunda upphandlade telegrafverkets verkstad under år 1944 apparat-, mikrotelefon-, hörtelefon- och växelsnören för en sammanlagd inköpskostnad av 405 60o’ kronor. För att belysa oöverensstämmelsen i nu gällande tulltaxa må nämnas att därest telegrafverket upphandlat de färdiga telefonsnorena från utlandet skulle tullkostnaden för ifrågavarande kvantitet ha uppgått till ca 13 000 kronor, medan densamma vid import av enbart de i telefonsnorena ingående gespinstledama skulle lia uppgått till ca 50 000 kronor, således till ca fyra gånger högre belopp än för kompletta snören.

Statens industrikommission samt Sveriges elektroindustriförening tillstyrka bolagets framställning.

I sitt gemensamma utlåtande anföra kommerskollegium och generaltullstyrelsen bland annat följande.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen linna, att den tull, som utgår för gulddragare, uppenbarligen icke är avpassad för varor med teknisk användning Nu ifrågavarande spinsttrådar utgöra emellertid en vara av samma beskaffenhet som gulddragare, avsedd för prydnadsändamål och mäste följaktligen enligt gällande bestämmelser hilva hänforliga till tomt nämnda tulltaxenr 612. Tullmyndigheterna hava dock ansett sig kunna laga hänsyn till varans tillämnade användning såtillvida, att hoptvinnade spinsttrådar utan isolering likställas med gulddragartråd och sålunda beläggas med en tull av 900 kronor för 100 kilogram, under det att motsvarande artiklar flir prydnadsändamål hänföras till tulltaxenr 614 (statistiskt nr 1177) vilket nummer omfattar vissa andra spånadsvaror i förening med finare metalltråd än gulddragartråd, med tull av 3 000 kronor för 100 kilogram. Enligt vad ämbetsverken inhämtat skulle värdet å hoptvinnade spinsttrådar utan isolering för närvarande utgöra 1 400 a 1 500 kronor för 100 kilogram. Den nu utgående tullen skulle sålunda motsvara minst 60 procent av varans värde. Det förhållandet, att ifrågavarande halvfabrikat drager en tull av 900 kronor, under det att varan, överspunnen med spånadsamne, liksom även de färdiga ledningssnörena äro åsätta en tull av 100 kronor lor 100 kilogram måste vidare anses otillfredsställande ur liera synpunkter. 1 a grund härav och då verkställd utredning visat, alt något intresse för bibehallande av den nuvarande höga tullen å enkla eller hoptvinnade spinsttradar till ledningssnören icke förefinnes inom ifrågavarande bransch, anse ämbetsverken sig böra tillstyrka en nedsättning av denna tull, förslagsvis till samma belopp som nu utgår för ledningssnören enligt förut nämnda tulltaxenr 1040 eller 100 kronor för 100 kilogram. Då i fråga örn gespinst importbehovet efter vad ämbetsverken inhämtat för närvarande kan uppskattas till högst 8 000 kilogram per år, torde en sådan nedsättning ur statsfinansiell synpunkt visserligen med hänsyn till tullinkomsternas nuvarande storlek icke vara utan betydelse men likväl icke behöva möta allt lör stora betänkligheter.

En svårighet vid genomtörande av den nu iörordade t u 11 nedså lj n i ligen ligger emellertid däri, att de åsyftade varorna icke kunna efter sitt utseende eller sin beskaffenhet i övrigt med säkerhet skiljas frånmotsvarande artiklar för prydnadsändamål. De flir elektroteknisk! ändamål avsedda trådarna äro visserligen i regel tillverkade av en koppa regering, vars rödakliga färgton torde göra deni mindre lämpade för användning som garneringsmaterial. Även mässing och metallegeringar, som hava guld- eller silverglans, lära

4 Departements-

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

emellertid kunna komma till användning i spinsttrådar. Det torde därför grU,Ilda hhampningen av den lägre tullen på ett intygstorfarande En sadan ordning är visserligen ur principiella synpunkter mindre tilltalande men tillämpas redan i fråga örn vissa andra varuslag, t. ex. tvätt- appretur- och uppblötmngsmedel, avsedda för användning inom vissa industrier och omnamnda i en till tulltaxenr 269 (statistiskt nr 602) fogad

knnnlTk,?inign! *uI.ltaxan tord® sålunda, om sökandens framställning skall kunna ur tulltekniska synpunkter tillgodoses, under nr 612 böra intagas en axunarkmng av innebord, att dit hänförlig vara, som är avsedd uteslutande

nor aV elekl?.ska ledmngssnören, skall draga en tull av 100 kro-

nor för 100 kilogram. Härjämte bor det varuslag, för vilket nedsättning av n eljest utgående tullen salunda skulle kunna medgivas, upptagas i 21 S en 29 november 1929 (nr 373) med tillämpningsföreskrifter till tulltaxeforordningen, vilket forfattmngsrum innefattar närmare bestämmelser om mtygstorfarandet.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att tullen å enkla och hoptvinnade spinsttrådar till elektriska ledningssnören nedsättes till 100 kronor för 100 kilogram. Tullnedsättningen synes lämpligen kunna genomföras pa sätt kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslagit. Till förebyggande av missförstånd torde emellertid därjämte i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa under nr 612 böra intagas en anmärkning av innehåll, att tilläggstull icke skall utgå för nyss angivna spinsttrådar. Det torde böra ankomma på Kung. Majit att bestämma dag för ikraftträdandet av ändringarna i tulltaxan och förordningen med tillägg till denna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

dels antaga följande förslag till ändring i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa:

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.