angående vissa löneståll- nings- och ersättningsspörsmål vid Sveriges meteoro¬ logiska och hydrologiska institut, m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

1 Nr 240.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lönestållnings- och ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, m. m.; given Stockholms slott den 12 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:

Såsom i årets statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, s. 112, erinrats, har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från och med den 1 juli 1945 erhållit viss förstärkning av personalorganisationen. Därvid lia vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1940. I sami. Nr 240.

I

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

löneställnings- och ersättningsfrågor m. m. lämnats öppna i avbidan på ytterligare överväganden. Dessa frågor ha i huvudsak avsett följande ämnen (jfr statsverksprop. 1945: VI ht, s. 164—165; r. skr. 1945:6, p. 45): löneställningen för statsmeteorologer och statshydrologer; löneställningen för meteorolog- och hydrologpersonal; avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet för studier m. m.; samt

kompensation för nattjänstgöring i vissa fall.

Genom beslut den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet biträda med utredning och förslag i fråga om nämnda löneställningsoch ersättningsspörsmål m. m. Med stöd av bemyndigandet uppdrog min företrädare i ämbetet samma dag åt numera assessorn i kammarrätten H. Edsberg att inom departementet biträda med utredning i ämnet.

Till fullgörande av utredningsuppdraget har Edsberg — i det följande benämnd utredningsmannen — den 15 februari 1946 överlämnat utlåtande med förslag i nyssnämnda hänseenden. Med anledning av i årets statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, s. 118, gjort uttalande har utredningsmannen utlåtit sig jämväl beträffande frågan om löneställningen för viss telegrafistpersonal.

Över utredningsmannens förslag ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Därjämte har personalföreningen vid institutet begagnat sig av erhållet tillfälle att yttra sig över förslaget.

För institutets fortsatta verksamhet är det av vikt, att de löneställningsoch ersättningsspörsmål, vilka vid fjolårets omorganisation lämnades öppna, snarast möjligt bringas till en lösning. I betraktande härav och då jag funnit det av utredningsmannen framlagda förslaget kunna i huvudsakliga delar godtagas, har jag ansett mig böra förorda, att detsamma lägges till grund för framställning i ämnet till innevarande års riksdag.

I det följande upptager jag till en början omförmälda löneställnings- och ersättningsfrågor. Därefter torde jag få anmäla uppkommen fråga om anordnande av utbildning av civila meteorologaspiranter.

Slutligen upptager jag i det följande vissa anslagsfrågor för nästkommande budgetår.

I. Vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål m. m.

Statsmeteorologer och statshydrologer.

I samband med beslut om uppflyttning av förste statsmeteorologer och förste statshydrologer fran 24 till 26 lönegraden samt av statsmeteorologer och statshydrologer från 21 till 22 lönegraden uttalade 1945 års riksdag, att spörsmålet om ifrågavarande befattningars inplacering på löneskalan särskilt med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter synts riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

förtjäna fortsatt uppmärksamhet, framför allt om en uppfattning av förste och andre arkivarier m. fl. befattningshavare vid de s. k. lärda verken till 27 respektive 23 lönegraden skulle beslutas. I anslutning till verkställd utredning rörande löneställningen för arkivarier, bibliotekarier och intendenter vid de lärda verken medgav samma års riksdag uppflyttning av dessa befattningshavare från 21 till 23 lönegraden.

Under erinran örn vad sålunda förekommit och med framhållande av angelägenheten av att den framtida rekryteringen av meteorolog- och hydrologpersonal med högre kvalifikationer i möjligaste mån säkerställes har utredningsmannen förordat, att en inplacering i 23 lönegraden av statsmeteorologer och statshydrologer kommer till stånd. Härvid har utredningsmannen förutsatt sådan skärpning av kompetensfordringarna, att av statsmeteorolog skulle krävas — förutom avlagd filosofie kandidat- eller filosofie ämbetsexamen, i vilken inginge minst två betyg i ämnet meteorologi — att vederbörande tillägnat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst. Av statshydrolog skulle krävas — förutom den vetenskapliga utbildning, som för närvarande inginge i kompetensfordringama, nämligen avlagd filosofie kandidat-, filosofie ämbets- eller civilingenjörsexamen — att vederbörande förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i hydraulik och valda delar av vattenbyggnadsläran. Dispens från här angivna fordringar skulle undantagsvis kunna medgivas den, som under föregående verksamhet ådagalagt särskild fallenhet för och skicklighet i det till vederbörandes verksamhetsområde hänförliga arbetet.

Statskontoret har uttalat, att därest 23 lönegraden funnes böra tillämpas å de med här ifrågavarande tjänster jämförbara befattningarna såsom statskartograf och statsgeodet vid rikets allmänna kartverk samt statshydrograf och statsgeodet vid sjökarteverket, konsekvensen syntes bjuda, att statsmeteorologer och statshydrologer hänfördes till samma lönegrad.

Allmänna lönenämnden har — med beaktande av att arkivarier m. fl. befattningshavare vid de s. k. lärda verken hänförts till 23 lönegraden ävensom av vad utredningsmannen i övrigt anfört — icke velat motsätta sig statsmeteorologernas och statshydrologernas uppflyttning till samma lönegrad.

Institutet har funnit de av utredningsmannen ifrågasatta fordringarna på speciella kunskaper i analys- och prognostjänst kunna bortfalla, i och med att dylika kunskaper komme att inhämtas under de akademiska studierna, varom utredning förelåge.

Meteorologer och hydrologer vid det centrala organet.

Av ifrågavarande befattningshavare hänföras för närvarande meteorologer till endera av lönegraderna Eo 18 och Eo 20, biträdande meteorologer till endera av lönegraderna Eo 15 och Ex 15, hydrologer till endera av lönegraderna Eo 17 och Ex 18 samt biträdande hydrologer till lönegrad Ex 15. Förevarande tjänster utgöra i stor utsträckning genomgångstjänster för befordran till högre befattning. Kompetensfordringar finnas icke för närvarande

4 Kungl. Alaj:ts proposition nr 240.

fastställda. Flertalet av de nuvarande befattningshavarna bär emellertid akademisk utbildning.

Utredningsmannen har funnit det vara för säkerställande av en tillfredsställande rekrytering angeläget, att en klar befordringsgång tillskapas för meteorolog- och hydrologpersonalen samt att i samband därmed lämpliga lönestäliningar för denna personal fixeras. Detta förutsätter i sin tur — framhåller utredningsmannen — att vissa kompetensvillkor fastställas för personalen ifråga. I samband härmed har utredningsmannen även upptagit frågan örn tjänstgöring på aspirant stadie t. I förevarande hänseenden har utredningsmannen anfört följande.

Beträffande meteorologer torde meteorologisk tjänsteexamen eller motsvarande kunskapsmått böra utgöra minimifordran i kompetenshänseende. Lämpliga löneställningar för personal med denna utbildning synas vara 15, 18 och 20 lönegraderna. Erinras må, att löneställningen för militärmeteorologer av l:a graden — av vilka icke kräves högre teoretisk utbildning än avlagd meteorologisk tjänsteexamen — från och nied innevarande budgetår höjts från MEo 18 till MEo 20. Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 15 eller, där vederbörande redan innehar extra ordinarie anställning — exempelvis såsom väderleksassistent — enligt Eo 15. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring uppflyttas befattningshavaren till Eo 18. Efter förslagsvis ytterligare högst fem års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till 20 lönegraden, vilken kommer alt utgöra slutlönegrad för meteorolog utan akademisk examen. Visst antal befattningar i sistnämnda lönegrad inrättas såsom ordinarie.

För meteorologpersonal med akademisk examen torde likaledes 15, 18 och 20 lönegraderna böra komma till användning, i detta fall såsom passagelönegrader. Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 18, där i vederbörandes examen ingår ämnet meteorologi, och eljest enligt Ex 15. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring — i fråga om befattningshavare med akademisk examen utan ämnet meteorologi dock först efter avlagd tentamen i detta ämne — antages befattningshavaren till e. o. tjänsteman i 18 lönegraden. Efter förslagsvis ytterligare två års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden. I mån av inträffande ledighet bör vederbörande, där han genom avläggande av meteorologisk tjänsteexamen eller på annat sätt förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst, kunna vinna befordran till statsmeteorolog. Skulle befordran till ordinarie statsmeteorolog icke ha vunnits inom förslagsvis tio år eller, beirättande den som avlagt filosofie licentiatexamen, i vilken ingår ämnet meteorologi, eller som eljest ådagalagt framstående duglighet och särskild tallenhet för institutets arbetsuppgifter, inom förslagsvis fem år från första anställningen såsom meteorolog, bör uppflyttning kunna ske till extra ordinarie statsmeteorolog i Eo 23.

Liksom hittills torde tillfälle böra beredas studenter, som avse att efter avläggande av akademisk examen vinna anställning som meteorologer, att antagas till ineteorologaspiranter vid institutet i och för fullgörande — vanligen under ferietid — av praktisk tjänstgöring därstädes. Sedan numera möjlighet öppnats för blivande civila meteorologer alt vid institutets undervisningsavdelning genomgå utbildning i och för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen, böra såsom meteorologaspiranter fortsättningsvis ifrågakomma även studenter, som avse att begagna sig av denna utbildningsmöjlighet. Som villkor för antagning till aspirant torde i sistnämnda fall böra gälla, att vederbörande dels avlagt studentexamen på reallinjen med minst betyget

Kunni. Maj.ts proposition nr 240-

godkänd i matematik, specialmatematik och fysik eller visat sig äga däremot fullt svarande kunskaper, dels ock fullgjort en månads provtjänstgöring vid institutet.

Den, som antagits till meteorologaspirant för att efter avläggande av akademisk examen vinna anställning som meteorolog, bör fullgöra minst sex månaders praktisk tjänstgöring vid institutet. För annan meteorologaspirant uppdelas tjänstgöringen i en teoretisk och en praktisk del, den förra omfattande fyra terminers studiekurs vid institutets undervisningsavdelning örn sammanlagt omkring 16 månader, avslutad med avläggande av meteorologisk tjänsteexamen, och den senare sex månaders praktisk tjänstgöring vid institutet.

Under aspiranttjänstgöringen torde arvode böra utgå med förslagsvis 300 kronor för månad i ett för allt till den som har sitt hem utom Stockholm och med 200 kronor till den, som har sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Meteorologaspirant, som bedriver akademiska studier, bör dock för tjänstgöringstid som överskjuter sex månader kunna tillerkännas den högre ersättning, som svarar mot hans kvalifikationer, förslagsvis högst med belopp motsvarande avlöning enligt 12 löneklassen.

Den, som före avläggande av studentexamen önskar förvärva praktik genom tjänstgöring vid institutet, synes böra beredas tillfälle därtill mot åtnjutande av arvode med belopp, som må finnas skäligt i varje särskilt fall.

Beträffande hydrologpersonalen synas, alltefter vederbörandes kvalifikationer, följande befordringsgång och lönetur böra fastställas.

Den, som avlagt filosofie licentiatexamen, lägre akademisk examen med sammanlagt minst sex betyg i för hydrologiska byrån viktiga ämnen eller civilingenjörsexamen med minst betyget godkänd i vattenbyggnadslära, erhåller lön enligt Ex 18. Den, som avlagt akademisk examen med lägre betygsumma än nyss sagts, ävensom den, som avlagt lägre teknisk examen och styrker sig äga antingen kunskaper i matematik, fysik och hydrologi motsvarande fordringarna i läroämnena matematik, fysik och meteorologi i meteorologisk tjänsteexamen eller ock motsvarande praktisk erfarenhet, erhåller lön enligt Ex 15. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring äger i båda fallen uppfattning rum till Eo 18. Efter ytterligare två, respektive fem års väl vitsordad tjänstgöring i Eo 18 sker uppflyttning till Eo 20. Den, som efter sammanlagt tio tjänstår som hydrolog icke vunnit befordran till statshydrolog eller högre befattning, uppflyttas, örn han innehar kompetens för befordran till statshydrolog, till e. o. statshydrolog i Eo 23. I fall av särskild duglighet må nyssnämnda tid av tio år minskas till fem år.

Även för anställning som hydrolog synes böra fordras minst sex månaders praktisk tjänstgöring (as pira nili (imiga ring). Ersättning under dylik tjänstgöring synes böra utgå enligt motsvarande grunder som i det föregående föreslagits beträffande meteorologaspirant, vilken bedriver studier i och för avläggande av akademisk examen.

Eif särskilt problem utgör frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för den ytterst av sakägare avlönade personalen vid hydrologiska byråns utrednings- och kontrollavdelning.

Denna personal utgöres f. n. av ett antal medelst arvode eller såsom exlra tjänstemän anställda biträdande hydrologer, hydrologassistenter och kontorsbiträden, varjämte institutet erhållit medgivande att vid avdelningen anställa en civilingenjör med arvode motsvarande avlöning enligt högst 23 löneklassen. Enligt vad institutsledningen framhållit har arbetet vid utredningsavdelningen efter hand erhållit allt större omfattning, vilket bland annat medfört, att den egentliga hydrologpersonalen i betydande utsträckning måst tagas i anspråk för utförande av arbete vid avdelningen. Det vill synas, som on;

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

utredningsavdelningens permanenta arbetsuppgifter framdeles skulle komma att kräva avsevärt mera arbetskraft än som beräknats för den nuvarande organisationen.

Enligt de för användningen av anslaget lill undersökningar inom hydrologiska byrån meddelade bestämmelserna kan den för undersökningsverksamheten erforderliga personalen för närvarande anställas endast såsom extra eller med arvode. För att institutet skall kunna erhålla kvalificerad arbetskraft synes det emellertid nödvändigt, att samma anställningsvillkor och beiordringsgång tillämpas för här ifrågavarande personal som för institutets övriga befattningshavare i motsvarande ställning. Ett överförande till mera fast anställning — extra ordinarie — av den vid utredningsavdelningen tjänstgörande personal, vilken under längre tid kan beräknas bliva erforderlig, bör således komma till stånd.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot en tillämpning av 15, 18 och 20 lönegraderna för meteorologer och hydrologer vid det centrala organet. Med avseende å befordringsgången borde dock större åtskillnad än enligt förslaget göras mellan meteorologpersonal med och utan akademisk examen. Begynnelselön syntes i båda fallen normalt böra utgå enligt Ex 15. Befordringsgången kunde därpå — med viss anknytning till den i Kungl. Maj:ts brev den 22 juni 1945 fastställda befordringsgången för amanuenspersonal vid de s. k. lärda verken — bliva i huvudsak följande. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring uppflyttades tjänsteman med akademisk examen till förste amanuens i Eo 18 och annan tjänsteman till amanuens i Eo 15. Den förstnämnde borde efter ytterligare tre års tjänstgöring, örn i hans examen inginge ämnet meteorologi, och eljest efter fyra års tjänstgöring kunna uppflyttas till Eo 20 och den senare efter två års tjänstgöring i Eo 15 uppflyttas till Eo 18. Förslaget att därutöver uppflyttning skulle kunna ske till statsmeteorolog i Eo 23 kunde statskontoret icke tillstyrka. Vad beträffade aspirantarvodet ville statskontoret erinra, att ersättningarna under liknande utbildningskurser på andra håll inom statsförvaltningen utginge med väsentligt lägre belopp; så erhölle exempelvis trafikelever vid statens järnvägar ersättning med 5 kronor, respektive 2 kronor 50 öre för dag under den teoretiska kursen, som omfattade fem månader, och med 10 kronor för tjänstgöringsdag utan differentiering efter bostadsorten under den praktiska kursen. Även med skäligt beaktande av den teoretiska kursens vid institutet väsentligt längre varaktighet kunde statskontoret dock icke tillstyrka högre ersättning än 200 respektive 100 kronor för månad.

Allmänna lönenämnden har utgått från att för närvarande jämförelsevis långt gående åtgärder vore erforderliga för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering av här avsedd personal. Utredningsmannens förslag syntes därför i huvudsak böra godtagas. I avbidan på resultatet av 1944 års personalutrednings arbete hade lönenämnden dock funnit sig icke böra för meteorolog- och hydrologpersonal tillstyrka gynnsammare befordringsgång än den, som gällde för amanuenspersonalen vid de s. k. lärda verken. Lönenämnden hade således icke kunnat tillstyrka, att den reglerade befordringsgången utsträcktes längre än till extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden.

Institutet har ansett den föreslagna befordringsgången vara väl avpassad för att möjliggöra en i stort sett tillfredsställande rekrytering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

7 Personalföreningen har förordat, att akademiskt utbildad meteorolog måtte uppflyttas från Ex 18 direkt till Eo 20 eller alternativt, att Eo 20 måtte utbytas mot Eo 21. Den föreslagna provtjänstgöringen örn en månad för elever vid utbildningskurs borde borttagas eller inräknas i aspiranttjänstgöringen. Möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet förelåge först under själva utbildningstiden. Då det i vissa fall syntes bli svårt att avgöra, huruvida en aspirant skulle anses vara bosatt i Stockholms omedelbara närhet eller ej, och då med den föreslagna uppdelningen av aspirantarvodet endast skenbart följde större rättvisa i de enskilda fallen, finge föreningen föreslå att ett och samma arvode utginge till alla aspiranter. Arvodet borde motsvara Ex 4.

Meteorologer oell föreståndare vid de lokala flygväderlekstjänsterna.

För närvarande förekomma två typer av lokal väderlekstjänst, nämligen väderlekstjänst med självständig prognosverksamhet och väderlekstjänst utan självständig prognostjänst. Vid den förra organisationstypen — i Bromma, Torslanda och Bulltofta — tjänstgöra dels meteorologer, av vilka föreståndarna äro placerade i Eo 20 och övriga meteorologer i Eo 18, dels ock väderleksassistenter i Eo 12 och Ex 12 samt biträden i lägre lönegrader. Vid väderlekstjänst av den senare typen — f. n. i Visby, Sundsvall. Karlstad och Norrköping — tjänstgöra en väderleksassistent och ett biträde.

Utredningsmannen har beträffande den vid de lokala flygväderlekstjänsterna anställda mete o rologper sonalen — vars tjänstgöring i stort sett motsvarar den som förekommer vid centralorganet -— förutsatt, att nämnda personal med avseende å kompetensvillkor, löneställningar och befordringsgång likställes med meteorologpersonalen vid centralorganet.

Med hänsyn till den snabba utveckling, som under den sista tiden ägt rum inom den civila flygtrafikens område, har utredningsmannen funnit det vara i hög grad motiverat, att föreståndarna vid de lokala flygväderlekstjänstcrna erhålla en löneställning som bättre än den hittillsvarande svarar mot dem åliggande ansvar i krävande arbetsuppgifter. Utredningsmannen har härom anfört i huvudsak följande.

Med tanke på rådande brist på kvalificerad meteorologpersonal är det för säkerställande av den framtida rekryteringen angeläget, att befattningarna göras ekonomiskt tillräckligt lockande. För närvarande saknas tillräcklig erfarenhet rörande möjligheterna att utan olägenhet kontinuerligt avse en och samma befattningshavare för den krävande befattningen som föreståndare för större lokal flygväderlekstjänst. Utfallet härvidlag blir givetvis i hög grad beroende av vederbörandes individuella uthållighet och lämplighet i övrigt. Då emellertid den möjligheten icke torde kunna uteslutas, att med hänsyn till tjänstens krävande beskaffenhet ett utbyte av innehavare tid efter annan måste äga rum, synas goda skäl tala för att åtminstone tills vidare en viss rörlighet i lönesystemet tillskapas, så att personalbyten utan svårighet vid behov kunna verkställas. Härvid synes eli system med tilläggsarvode utöver den fasta limén för föreståndare vid .större lokal väderlekstjänst innebära en lämplig lösning. Med hänsyn lill flygväderlekstjänstens omfattning vid de större flygplatserna — hit äro för närvarande att räkna Bromma, Torslanda och Bulltofta — synas såsom föreståndare för flygväderlekstjänsten nor-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

malt böra avses statsmeteorologer i 23 lönegraden. Tjänstgöringens krävande beskaffenhet och det med tjänsten förenade ansvaret torde härvid motivera, att med den fasta lönen förenas ett tilläggsarvode. Utredningsmannen föreslår, att tilläggsarvodet bestämmes till 1 200 kronor för år i ett för allt.

Vad angår frågan om löneställningen för föreståndare vid flygväderlekstjänst utan självständig prognostjänst synes 15 lönegraden tills vidare vara tillfyllest för erhållande av lämplig arbetskraft. Till erhållande av här avsedd befattning lärer i första hand böra komma i fråga antingen förste väderleksassistent, vilken befattnings inrättande föreslås i det följande, eller ock assistent, som efter genomgången utbildning, varom i det följande närmare förmärs, meriterat sig för föreståndartjänst. Befattningen, som får förutsättas bliva sluttjänst, torde böra inrättas såsom ordinarie utom vid nytillkommande flygplatser, där föreståndarbefattningen till en början lärer kunna uppföras på extra ordinarie stat.

Statskontoret har ansett, att såsom föreståndare för flygväderlekstjänst med självständig prognosverksamhet borde avses statsmeteorolog i Eo 23. Något särskilt tilläggsarvode syntes däremot ej böra ifrågakomma. Vid tillsättande av ordinarie statsmeteorologtjänst syntes det komma att tillgodoräknas sökande som särskild merit, om han kunde åberopa tjänstgöring såsom föreståndare vid dylik väderlekstjänst. Detta syntes också komma att innebära en för rekryteringen av föreståndartjänstema gynnsamt verkande sporre. Därest meteorolog i Eo 20 på grund av längre förordnande uppehölle här avsedd föreståndartjänst, syntes ersättning böra utgå i form av vikariatslön enligt den högre lönegraden. Statskontoret avstyrkte således även i detta fall införandet av särskilt föreståndararvode.

Allmänna lönenämnden har uttalat, att den ökade flygtrafiken torde ställa allt större krav på föreståndarna, vilka syntes komma att få leda arbetet för en icke obetydlig personal. Vid sådant förhållande syntes vissa skäl tala för att ifrågavarande befattningar vid de tre största flygväderlekstjänsterna — därest deras innehavare skulle besitta samma kompetens som statsmeteorologer —inrättades som statsmeteorologtjänster i 23 lönegraden. Huruvida särskilt tilläggsarvode borde utgå, förefölle lönenämnden tveksamt. Därest dylikt arvode befunnes erforderligt för att för ifrågavarande tjänster förvärva kvalificerade statsmeteorologer, ville lönenämnden emellertid icke motsätta sig att anordningen med dylika arvoden prövades i avbidan på erfarenhet rörande möjligheten att kontinuerligt avse en och samma befattningshavare för befattning som föreståndare för större lokal flygväderlekstjänst.

Institutet har ansett det av utredningsmannen föreslagna systemet med särskilda tilläggsarvoden utgöra en ändamålsenlig lösning på problemet att ekonomiskt tillgodose föreståndarna för deras ansvarsfulla och krävande arbete och samtidigt hålla möjligheten öppen att vidtaga ombyten på föreståndartjänsten, då så kunde befinnas lämpligt. Institutet ville särskilt understryka, att — även om innehavarna av de föreslagna tjänsterna i A 23 normalt borde vara föreståndare — hinder icke borde föreligga för institutet att, då så befunnes lämpligt, förordna e. o. statsmeteorolog eller meteorolog att vara föreståndare och att uppbära föreståndararvodet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

9 Personalföreningen har avstyrkt anordningen med tilläggsarvode och i stället föreslagit, att föreståndare vid flygväderlekstjänst med självständig prognosverksamhet placeras i lönegraden A 25.

Meteorologassistentei*.

Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finnas anställda väderleksassistenter i lönegraden Eo 12 eller Ex 12.

Utredningsmannen har erinrat, att i det förslag, som låg till grund för 1945 års organisationsbeslut beträffande institutet, räknats med att väderleksassistenterna skulle efter hand försvinna och deras uppgifter övertagas av meteorolog- och biträdespersonalen. För egen del har utredningsmannen uttalat, att den fortgående utvecklingen på den civila flygtrafikens område i förening med rådande brist på meteorologpersonal emellertid redan syntes ha jävat tanken på ett slopande inom överskådlig tid av ifrågavarande befattningar. Utvecklingen syntes snarare gå i riktning mot ett ökat behov av assistentpersonal. Förutom vid de större flygplatserna syntes nämligen väderleksassistenterna med fördel kunna utnyttjas vid de småflygplatser landet runt, som inom en snar framtid torde komma att upprättas.

Beträffande väderleksassistentemas arbetsuppgifter och löneställning har utredningsmannen anfört följande.

Vad väderleksassistentemas arbetsuppgifter beträffar, har rådande brist på meteorologpersonal under de senare åren medfört, att assistenterna pålagts ett mera kvalificerat arbete än tidigare. Den civila flygtrafikens intensifiering har nödvändiggjort, att en del av meteorologpersonalens arbete måst överlåtas på assistenterna. Detta har i sin tur medfört, att en del enklare uppgifter, såsom visst kartritningsarbete, överflyttats från assistenterna till särskilda ritbräden. Assistenternas arbetsuppgifter bestå därför huvudsakligen i observationstjänst för väderlekstelegram i internationell kod och för väderleksuppgifter till flygplan i luften, införande av observationer på väderleksrapporter till avgående flygplan, inprickning på särskilda diagrampapper av temperatur- och fuktighetsmätningar i den fria atmosfären, ritning av aerologiska översiktskartor som mottagas från andra väderlekstjänster samt övervakning av kartritamas arbete.

Mot bakgrunden av det anförda synes det utredningsmannen välmotiverat, att åt de väderleksassistenter, vilka icke kunna påräkna befordran lill högre tjänst, beredes en tryggare anställning än hittills genom inrättande av lämpligt antal ordinarie assistenttjänster i 12 lönegraden. För de assistenter, vilka förskaffat sig erforderlig kompetens, bör möjlighet stå öppen att vinna befordran antingen till förste assistenter förslagsvis i 15 lönegraden eller ock till föreståndare vid flygväderlekstjänst utan självständig prognostjänst. Av förste assistentbefattningarna torde visst antal böra göras ordinarie.

Vad tjänstebenämningsfrågan angår, synes beteckningen meteorologassistent vara att föredraga framför väderleksassistent.

Jämväl för ifrågavarande assistentpersonal synes det lämpligt, att en bestämd befordringsgång och löneiur tillskapas. Aspirant å meteorologassistenttjänst bör hava avlagt realexamen och inneha första klass radiocertifikat eller ock äga motsvarande teknisk utbildning. Under en första utbildningstid örn två månader torde arvode böra utgå med 300 kronor för månad lill den som har sitt hem utom Stockholm och med 200 kronor till den som bar sitt

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under därpå följande praktisk tjänstgöring, omfattande fyra månader, bör arvode utgå med belopp, motsvarande avlöning enligt löneklass 7. Därefter bör anställning kunna vinnas som meteorologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring som assistent sker uppflyttning till Eo 12. Efter genomgången kurs örn 3 månader för utbildning till förste meteorologassistent samt 3 års väl vitsordad assistenttjänstgöring bör befordran kunna äga rum till förste assistenttjänst i Eo 15 eller A 15.

Statskontoret har i betraktande av de olika uppfattningar, som kommit till uttryck i fråga örn väderleksassistenternas framtida ställning, och den korta erfarenhet, som hittills stått att vinna rörande det fortsatta behovet av dessa tjänster, icke kunnat ansluta sig till utredningsmannens förslag, att nu skulle inrättas ett antal ordinarie sådana assistenttjänster i 12, respektive 15 lönegraden. Den extra ordinarie anställningsformen syntes tills vidare böra bibehållas. Däremot tillstyrkte ämbetsverket förslaget att ändra tjänstebenämningen till meteorologassistent.

Institutet och personalföreningen ha påyrkat vissa jämkningar i de av utredningsmannen föreslagna anställningsvillkoren i syfte att erhålla närmare överensstämmelse med befordringsgången för telegrafistpersonalen vid telegrafverket.

Hydrologassistenter och laboratorieassistenter.

Vid hydrologiska byråns utredningsavdelning finnas anställda ett antal hydrologassistenter, vilka tjänstgöra såsom biträden åt hydrologerna vid utförande av vissa tekniska undersökningar m. m. Dessa hydrologassistenter. vilka för närvarande avlönas medelst arvode eller såsom extra tjänstemän i 12 lönegraden, intaga en ställning ungefär motsvarande den som tillkommer laboratorieassistenten i A 12.

Av skäl som tidigare anförts har utredningsmannen ansett ifrågavarande assistentpersonal böra beredas en mera fast anställning än för närvarande. Därvid ha följande grunder med avseende å kompetens, befordringsgång och lönetur ansetts böra fastställas.

Aspirant å hydrologassistentbefattning — vilken skulle hava avlagt realexamen eller äga lämplig teknisk utbildning — erhölle under en första utbildningstid av två månader arvode med 300 kronor för månad, örn hail hade sitt hem utom Stockholm, samt med 200 kronor i månaden, om han hade sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under en därpå infallande tjänstgöringstid örn fyra månader utginge arvode med belopp motsvarande avlöning enligt 7 löneklassen. Därefter kunde anställning erhållas som hydrologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad assistent-jänstgöring skedde uppflyttning till Eo 12. Efter 3 års väl vitsordad assistenttjänstgöring kunde den som ägde erforderliga kvalifikationer befordras till ledig förste hydrologassistenttjänst i Eo 15 eller, eventuellt, A 15 (sluttjänst).

Beträffande laboratorieassistenter — vilka erfordras för utförande av laboratoriearbeten såväl inom institutet som vid de aerologiska stationerna — har utredningsmannen förordat fastställande av samma kompetenskrav, befordringsgång och lönetur som föreslagits i fråga om liydrologassistenterna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

11 Viss telegrafistpersonal.

I fråga om radiomottagningen av utländska väderlekstelegram äger för närvarande samarbete rum mellan institutet och försvarsväsendets radioanstalt på det sätt, att radiomottagningen under radioanstaltens ledning omhänderhaves dels av viss personal, som avlönas av institutet och har sitt arbete förlagt till institutets lokaler, dels ock av inom radioanstaltens lokaler arbetande personal, som avlönas av radioanstalten medelst anlitande av särskilda för ändamålet anvisade medel.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har institutet föreslagit sådan ändring i fråga örn samarbetet, att all centraliserad radiomottagning framdeles skulle ske inom radioanstalten. Behovet av telegrafistpersonal för radiomottagningen har institutet därvid uppskattat till en förste radioassistent, 4 andre radioassistenter och 24 tredje radioassistenter med placering tills vidare såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden 16, 14 och 12 respektive.

Vid anmälan i innevarande års statsverksproposition av anslagsfrågorna under sjätte huvudtiteln (s. 118) har jag beträffande lönegradsplaceringen för radiotelegrafisterna uttalat, att i avvaktan på resultatet av då pågående utredning rörande löneställningen för institutets personal ävensom det förslag rörande löneställningen för radioanstaltens personal, som chefen för försvarsdepartementet framdeles kunde komma att anmäla, ståndpunkt icke för det dåvarande borde tagas till frågan örn radiotelegrafisternas löneställning. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera, då utredningsresultatet framlagts och avlöningsfrågorna vid radioanstalten klarlagts, meddela beslut rörande telegrafisternas inplacering i lönegrad.

Utredningsmannen har anfört:

Den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga telegrafistpersonalen med placering vid försvarsväsendets radioanstalt bör i lönehänseende intaga samma ställning som de befattningshavare vid radioanstalten, vilka ha sig anförtrodda arbetsuppgifter likartade med dem, som skola åligga förstnämnda personal. Kompetensfordringarna äro över hela linjen desamma, nämligen första klassens telegrafistcertifikat eller motsvarande utbildning. Under förutsättning att, såsom radioanstalten hemställt, anstaltens ifrågavarande befattningshavare — vilka för närvarande tillhöra respektive 16, 13 och 10 lönegraderna — inplaceras i 16, 14 och 12 lönegraderna, tillstyrker utredningsmannen således, att motsvarande löneställningar väljas även för den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga personalen. Det må framhållas, att telegrafverkets radiotelegrafister och förste radiotelegrafister, av vilka kräves första klassens telegrafistcertifikat, äro inplacerade i 12 och 14 lönegraderna. Såsom institutet förutsatt, bör den ifrågavarande telegrafistpersonalen tills vidare givas ställning såsom extra ordinarie.

Vad tjänstebenämningsfrågan angår, har institutet, såsom nämnts, ifrågasatt beteckningarna förste, andre och tredje radioassistent. Enligt vad utredningsmannen inhämtat, benämnes den telegrafistpersonal vid radioanstalten, vars arbetsuppgifter äro närmast jämförliga med den för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda personalens, radioassistenter av 1. klass i 16 lönegraden, förste telegrafister i 13 lönegraden samt andre telegrafister

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

1 o 10 lönegraden. Da det synes önskvärt, alt enhetliga tjänstebenämningar såvitt möjligt komma till användning för all telegrafistpersonal, och tjänstetiteln radiotelegrafist, vilken redan användes vid institutet och även förekommer vid telegrafverket, i förevarande fall synes mest lämplig, föreslår utredningsmannen, att den för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda telegrafistpersonalen i 12 och i 14 lönegraderna benämnes radiotelegrafist, respektive förste radiotelegrafist. Under hand har utredningsmannen inhämtat, att ifrågavarande benämningar anses lämpligen kunna komma till användning även för den telegrafistpersonal vid radioanstalten, vars göromål äro närmast likartade med dem, som ankomma på nyssnämnda för mottagning av väderlekstelegram avsedda personal. Vad angår telegrafist i 16 lönegraden synes såsom lämplig tjänstetitel kunna förordas beteckningen radioföreståndare, vilken benämning förekommer i lönegraden A 15 vid institutet.

Statskontoret har förutsatt, att vid bestämmande av löneställningen för ifrågavarande telegrafistpersonal jämförelsen icke begränsades till befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter vid försvarsväsendets radioanstalt utan att även löneförhållandena för jämförlig personal vid telegrafverket bleve vederbörligen beaktade.

Lönenämnden har utgått från att personalen ifråga erhölle samma löneställning som motsvarande personal vid försvarsväsendets radioanstalt. Det syntes nämnden böra tagas under övervägande att i viss utsträckning bereda personalen ordinarie anställning. En reservant i lönenämnden, som ansett en placering i 16 lönegraden av föreståndaren vara för låg med hänsyn till att denne skulle vara förman och arbetsledare för 4 befattningshavare i 14 och 24 befattningshavare i 12 lönegraden, har ifrågasatt föreståndarens inplacering i 18 lönegraden.

Personalföreningen har såsom sin uppfattning uttalat, att de civila väderlekstjänsternas radio- och teleprinterexpedition i sin helhet borde knytas till institutet. En provisorisk placering av förste telegrafister i 14 lönegraden inom institutets ram ville föreningen tillstyrka men ansåge i övrigt, att vissa organisationsfrågor borde lösas, innan lönefrågan för institutets radio- och teleprinterpersonal upptoges till bedömande.

Avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet för studier lii. ni.

I samband med framläggande i 1945 års statsverksproposition av förslag till utvidgad institutsorganisation från och med budgetåret 1945/46 uttalade min företrädare i ämbetet, att det borde tagas under övervägande, huruvida icke möjlighet borde beredas icke-ordinarie befattningshavare vid institutet att med bibehållande av viss del av lönen genomgå institutets undervisningsanstalt och där avlägga meteorologisk tjänsteexamen, respektive bedriva vissa specialstudier vid tekniska högskolan. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens sida.

Utredningsmannen har i förevarande hänseende anfört följande.

Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet användes för att göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, så ock

Kungl. Maj:ts proposition nr 240

under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid verket, äger ordinarie tjänsteman jämlikt stadgande i 13 § 3 mom. civila avldningsreglementet åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 16 § punkten b) samma reglemente skall ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild angelägenhet å lönen vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt högst 120 dagar av den tid han innehar befattning inom en och samma lönegrad. För tid utöver 120 dagar har tjänstemannen att under här avsedd ledighet vidkännas C-avdrag å lönen.

Extra-ordinarie tjänsteman skall jämlikt, föreskrift i 12 § 3 inom. civila icke-ordinariereglementet under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid verket äga åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 15 § a) samma reglemente skall extra ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag å lönen för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning. För tid utöver 120 dagar har tjänstemannen alt under här avsedd ledighet vidkännas C-avdrag å lönen.

Extra tjänsteman skall under ledighet för ovan angivna ändamål vidkännas C-avdrag å lönen (35 § civila icke-ordinariereglementet), såframt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma (32 § första stycket samma reglemente).

Av ovan återgivna bestämmelser följer, att i den mån ordinarie och extra ordinarie tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut beviljas tjänstledighet för deltagande såsom elev i ulbildningskurs vid institutets undervisningsavdelning, han därunder äger åtnjuta oavkortad lön. Det synes utredningsmannen skäligt, att jämväl extra tjänsteman under här avsedd ledighet medgives uppbära oavkortad lön. Tjänsteman, som har sin stationeringsort å annan ort än Stockholm, torde därjämte böra åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning för resa till och från Stockholm ävensom, där han är familjeförsörjare, tjänstgöringstraktamente under vistelsen i Stockholm, förslagsvis med belopp, som jämlikt tilläggsbestämmelserna till civila avlöningsreglementet utgå från och med 16 :e dygnet till och med 6:e månadens utgång.

I vad mån eljest tjänsteman under ledighet för idkande av studier, som kunna tjäna institutets intressen, bör åtnjuta hel eller oavkortad avlöning, torde böra få bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Regelmässigt synes dylik ledighet böra betraktas som tjänstledighet för enskild angelägenhet och rätten till avlöning således regleras enligt 16 § b) civila avlöningsreglementet, respektive enligt 15 § a) civila icke-ordinariereglementet.

Vad slutligen angår frågan om avlöningsförmånerna under utbildning på aspirantstadiel får utredningsmannen hänvisa till i det föregående framlagda förslag.

Statskontoret har ansett, att frågan, huruvida extra tjänsteman under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid institutets undervisningsavdelning borde komma i åtnjutande av oavkortad lön, borde upptagas till prövning i ett större sammanhang av 1945 års lönekommitté.

Allmänna lönenämnden har icke funnit sig böra biträda förslaget örn ali extra tjänsteman under ledighet för nyss angivna ändamål .skulle äga upphöra oavkortad lön men har ansett skäligt, att tjänstemannen under dylik le-

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

dighet bibehölles vid viss del av lönen, förslagsvis motsvarande det högre aspirantarvodet å 300 kronor i månaden.

Fråga om kompensation för nattjänstgöring.

Såväl vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut som vid de lokala flygväderlekstjänstema förekommer för närvarande nattjänstgöring, vid institutet dock endast i begränsad omfattning. För nattjänstgöring utgår gottgörelse endast i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per vecka. Gottgörelse utgår i form av kompensationsledighet eller såsom övertidsersättning. För beräknande av gottgörelse anses varje tänstgöringstimma under natten såsom en och en halv timma.

I ett av f. d. generaldirektören G. Malm i egenskap av särskilt tillkallad utredningsman den 8 januari 1944 framlagt förslag angående ändrad institutsorganisation hade framhållits, att nattjänstgöring vid institutet syntes komma att äga rum endast i begränsad utsträckning och i så fall blott inom meteorologiska byrån. Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finge man efter krigets slut räkna med ett konstant behov av passning dygnet runt. I den män nattjänstgöring komme att äga rum, borde särskild gottgörelse härför icke tillkomma befattningshavare i A 20 och högre lönegrader under förutsättning att vederbörande erhölle av utredningsmannen förordade löneställningar. Åt övrig meteorologpersonal borde däremot beredas särskild ersättning för nattjänstgöring. 1943 års väderleksutredning hade föreslagit, att ersättning till den militärmeteorologiska personalen för nattjänstgöring skulle utgå med visst belopp per natt. Förslaget hade emellertid icke föranlett något riksdagens beslut, enär fragan ansetts böra bedömas i samband med spörsmålet örn löneställningen för meteorologpersonal i allmänhet (prop. 1943: 354, s. 48). Det vore att märka, att den militärmeteorologiska personalen avsetts skola tjänstgöra skiftvis dygnet runt under hela året, under det att nattjänsten vid de lokala flygväderlekstjänsterna och vid det centrala organet i varje fall under den närmaste tiden komme att bli av mindre omfattning. Under sådana förhållanden hade det synts vara lämpligare, att ersättningen till sistnämnda personal alltjämt finge utgå i form av kompensationsledighet, vilket vöre att eftersträva, eller såsom övertidsersättning. Det syntes dock rättvist, att även för denna personal särskild ersättning utginge för all tjänstgöring nattetid, således även om tjänstgöringen ej omfattade mera än en eller annan timme per natt och även om den sammanlagda tjänstgöringstiden ej överstege 42 timmar per vecka. Om emellertid nattjänstgöringen vid de lokala flygväderlekstjänstema och vid institutet erhölle samma omfattande karaktär som vid de lokala militära väderleksorganen, borde ersättningen utgå med visst belopp per natt, lämpligen med 5 kronor för väderleksassistent eller biträdande meteorolog och nied 6 kronor för meteorolog. Den kontanta ersättningen borde dock, i vilken form ersättningen än utgåves, maximeras till 350 kronor per år för väderleksassistent och biträdande meteorolog samt till 400 kronor per år för meteorolog.

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

15 Vid anmälan av frågan om ändrad institutsorganisation från och med budgetåret 1945/46 anförde min företrädare i ämbetet, alt gentemot de för beräknande av här avsedd ersättning föreslagna grunderna några erinringar icke framställts från de hörda myndigheternas sida men att han dock icke vöre beredd att för det dåvarande tillstyrka, att dessa grunder konnne i tillämpning. Frågan syntes böra göras till föremål för fortsatt övervägande. Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran.

Utredningsmannen har i förevarande sammanhang erinrat, att frågan örn ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära väderlekscentralen vore beroende på Kungl. Marits prövning. Försvarets civilförvaltning hade föreslagit, att vid den militära väderlekscentralen skulle — räknat från och med den 1 juli 1945 — vid fullgörande av tjänstgöring mellan klockan 0 och 6 utgå särskild ersättning till personal i 20 lönegraden med 6 kronor och till personal i 21 och högre lönegrader med 7 kronor för natt, dock att ersättningen för år räknat icke finge överstiga, för personal i 20 lönegraden 400 kronor samt för personal i 21 och högre lönegrader 500 kronor. Till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden skulle vid nattjänstgöring utgå övertidsersättning.

I häröver avgivet utlåtande hade allmänna lönencimnden och försvarsvåsendets lönenämnd anfört följande.

I utlåtande den 10 februari 1945 angående löneförmåner för viss personal inom den militära väderlekstjänsten lia allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd framhållit, att ersättning för nattjänstgöring enligt lönenämndernas mening borde begränsas till sådan militär meteorologpersonal, som icke ägde komma i åtnjutande av övertidsersättning, och vidare borde ersättning icke utgå för nattjänstgöring i fall, då vederbörande kunde beredas kompensation genom erhållande av ledighet, som svarade mot övertidsarbetet. Ett vidare tillmötesgående av de i då föreliggande framställning framförda önskemålen i ifrågavarande hänseende skulle, så vitt lönenämnderna kunde bedöma, medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden. Såsom framgår av proposition 1945: 170, s. 179, lia de av lönenämnderna sålunda förordade grunderna för åtnjutande av ersättning för nattjänstgöring godkänts av chefen för försvarsdepartementet.

Av vad försvarets civilförvaltning anfört ävensom av vad lönenämnderna under hand inhämtat framgår emellertid, att den av meteorologpersonalen vid den militära väderlekscentralen fullgjorda nattjänstgöringen ingår i deras ordinarie arbetstid örn 42 timmar i veckan. Under månaderna mars — november, då flygtjänstutbildning vid flottiljerna bedrives i större utsträckning än under övriga delar av året, räknas ett fullgjort vaktdygn för 24 ordinarie tjänstgöringstimmar, under det att under månaderna december—februari, då den vakthavande meteorologen beräknas lia tillfälle till viss vila under natten, ett fullgjort vaktdygn anses motsvara 21 ordinarie tjänstgöringstimmar. Såsom vakthavande meteorolog skall tjänstgöra militärmeteorolog av 1 graden eller militärmeteorolog i högre tjänsteställning. Under nätter, då något behov av meteorologi jäns t för flygningar icke är förutsett, tjänstgör dock en militärmeteorolog av 2 graden på väderlekscentralen, under det att den vakthavande meteorologen ligger i beredskap i hemmet. För sistnämnda beredskapstjänstgöring är någon ersättning icke avsedd att utgå.

Med hänsyn till vad sålunda utretts angående nattjänstgöringens karaktär av ordinarie tjänstgöring finna lönenämnderna förutsättningar icke före-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

ligga för medgivande av särskild ersättning för denna tjänstgöring till meteorologpersonalen vid militära väderlekscentralen. Med understrykande av sitt tidigare uttalande, att ett tillmötesgående av framförda önskemål angående dylik ersättning, i den mån fråga icke vore om övertidsarbete, skulle medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden, få lönenämnderna därför avstyrka bifall till civilförvaltningens förslag. Skulle nu rådande brist på meteorologpersonal föranleda, att denna i avsevärd omfattning tages i anspråk för övertidsarbete, synes emellertid frågan om att bereda därav berörda befattningshavare i högre lönegrad än den 18:e ersättning härför böra upptagas till särskild prövning.

Vad försvarets civilförvaltning anfört och föreslagit angående övertidsersättning till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden föranleder icke någon erinran från lönenämndernas sida.

Chefen för flygvapnet hade i anledning av lönenämndernas sålunda gjorda uttalande anfört, att här avsedd ersättning vore att betrakta sorn en kompensation för en visserligen ordinarie men dock exceptionell tjänstgöring, sorn ägde rum under särskilt påfrestande förhållanden och vars motsvarighet syntes saknas inom övriga förvaltningsområden.

För egen del har utredningsmannen anfört följande.

För närvarande utgives gottgörelse för nattjänstgöring vid institutet eller de lokala flygväderlekstjänsterna antingen i form av kompensationsledighet eller såsom övertidsersättning, varvid är att märka, att gottgörelse utgår allenast i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per vecka. För beräknande av gottgörelsen räknas därvid varje tjänstgöringstimma mellan kl. 22 och 6 såsom en och en halv timma. Sålunda tillämpade grunder för utgivande av övertidsersättning överensstämma med avlöningsreglementenas föreskrifter i ämnet; i vad rör principen för beviljande av kompensationsledighet överensstämmer institutets praxis med vad härutinnan tillämpas annorstädes inom statsförvaltningen, främst vid de affärsdrivande verken, varest nattjänstgöring i stor utsträckning förekommer.

Vid överläggningar mellan utredningsmannen och personalrepresentanter bär från personalens sida framställts önskemål om att särskild kompensation måtte beredas personalen vid all nattjänstgöring, oberoende av om tjänstgöringen i fråga folie inom ramen för fastställd arbetstid örn 42 timmar i veckan eller icke. Kompensationen i fråga liar ansetts motiverad på grund av tjänstgöringens överhuvud taget ansträngande och med hänsyn till de personliga levnadsvanorna obekväma art. Kompensation har ansetts böra lämnas i den formen, att å all tjänstetid, som infölle mellan klockan 22 och 6, skulle beräknas ett visst procentuellt tidstillägg, förslagsvis 337s °/o, med iakttagande tillika, att mellan nämnda båda klockslag fullgjord tjänstgöring alltid skulle anses motsvara minst en fullgjord tjänstgöringstimma. Motsvarande kompensation borde beräknas även vid sön- och helgdagstjänstgöring, i den mån dylik tjänstgöring förekomme oftare än varannan sön- och helgdag.

För egen del hyser utredningsmannen den uppfattningen, att det från institutets personal framförda önskemålet svårligen kan tillmötesgås utan att medföra konsekvenser inom andra statliga förvaltningsområden. Utredningsmannen är för den skull icke beredd tillstyrka, att särskild kompensation skulle beredas personalen för nattjänstgöring, som faller inom ramen för den fastställda tjänstgöringstiden. I vad rör tjänstgöringen vid det centrala organet torde för övrigt frågan örn särskild kompensation för nattjänstgöring sakna aktualitet, enär enligt vad som framgår av gällande tjänstgörings-

Kungi. Maj.ts proposition nr 2tä-

ll

.schema dylik tjänstgöring åtminstone för närvarande förekommer i jämförelsevis ringa omfattning. Vid de lokala flygväderlekstjänslema, vales! kontinuerlig tjänstgöring kommer alt äga rum dygnet runt, kan måhända förtjäna övervägas att medgiva kompensation för obekväm tjänstgöring i en eller annan form, även där tjänstgöringen faller inom ramen för ordinarie arbetstid. Denna frågas lösning torde emellertid böra bli beorende av det blivande ställningstagandet till den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan örn särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal vid militära väderlekscentralen.

Lönenämnden har på förevarande punkt hänvisat lill vad nämnden och försvarsväsendets lönen ännu! i sitt förut återgivna utlåtande anfört.

Institutet bär funnit kompensation för nattjänstgöring i form av avkortad tjänstgöringstid vara att föredraga framför ersättning i penningar, enär kompensationen borde bereda befattningshavaren möjlighet till vila i anledning av mera ansträngande tjänst. Institutet finge därför föreslå, att frågan löstes så, att genom föreskrift i instruktionen för institutet bemyndigande lämnades institutet att medgiva skälig avkortning av föreskriven tjänstgöringsskyldighet för tjänsteman — med undantag av föreståndare för flygväderlekstjänst — som hade att fullgöra mera regelbundet återkommande tjänstgöring under avsevärd del av natten, dock högst med i genomsnitt en timme för arbetsdag.

Personalföreningen har uttryckt den förhoppningen, att förevarande spörsmål inom en snar framtid måtte upptagas till generell behandling.

Vad först angår frågan om lönegradsplaceringen för statsmeteoro- Departementsloger och statshydrologer anser jag mig bland annat med hänsyn chelertill att de med dem jämförliga tjänsterna som statsgeodeter och statskartografer vid rikets allmänna kartverk i annat sammanhang föreslagits inplacerade i 23 lönegraden böra tillstyrka utredningsmannens förslag örn uppfattning av förstnämnda befattningar till samma lönegrad. En dylik förbättring av löneställningen framstår ur rekryteringssynpunkt såsom i hög grad önskvärd och påkallad. Med hänsyn till att ifrågavarande tjänster i fjol temporärt uppflyttades från 21 till 22 lönegraden synes emellertid till undvikande av alltför täta löneklassuppflyttningar böra föreskrivas, att den nu förordade uppflyttningen till 23 lönegraden icke må medföra fördelaktigare lönelur, än örn uppfattning till sistnämnda lönegrad skett från och med den 1 juli 1945. Därest den föreslagna lönegradsuppflyttningen kommer lill stånd, lärer anledning föreligga alt överväga viss skärpning av kompetenskraven i anslutning lill vad utredningsmannen i sådant hänseende förutsatt. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit alt träffa avgörande härutinnan. I vad rör statsmeteorologerna är — såsom institutet även påpekat — frågan örn kompetensvillkorens avvägning avhängig av spörsmålet om den högre meteorologiundervisningens ordnande.

Av institutet och dess personal förening framförda krav på en uppflyltning av Kirste statsmeteorologer och förste statshydrologer lill 27 lönegraden anser jag mig icke böra biträda.

niliana till riksdagens protokoll 1910. I sami. Nr 240. 2

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Beträffande den av utredningsmannen föreslagna befordringsgången för meteorologer och h ydrologe r vill jag i avvaktan på 1944 års personalutrednings arbetsresultat för närvarande inskränka mig till att uppdraga följande huvudlinjer. Begynnelselönen såväl för dem, som avlagt meteorologisk tjänsteexamen eller innehava motsvarande kunskapsmått, som för dem, vilka avlagt akademisk examen, synes böra utgå enligt 15 lönegraden. Efter viss tids tjänstgöring i nämnda lönegrad bör uppflyttning till högre lönegrad äga rum. Ställningstagandet till frågan örn vilken eller vilka lönegrader, som härvid böra ifrågakomma, liksom lill frågan om tidsintervallerna mellan förekommande uppflyttningar bör emellertid tills vidare anstå.

Utredningsmannens förslag beträffande kompetensvillkor för meteorologer och hydrologer har jag funnit mig kunna godtaga.

I fråga örn den vid hydrologiska byråns utrednings- och kontrollavdelning tjänstgörande personal, som avlönas från anslaget lill undersökningar inom hydrologiska byrån, synas skäl tala för ett överförande av densamma lill extra ordinarie anställning i ole fall. där ett mera stadigvarande personalbehov kan bedömas föreligga. Det bör ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande härutinnan, såvitt angår tjänster i högst 20 lönegraden.

Enligt utredningsmannens förslag skulle meteorolog aspirant och hydrologaspirant äga åtnjuta arvode med 300 kronor för månad, örn vederbörande hade sitt hem utom Stockholm, och med 200 kronor, om hemmet vore beläget i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Gentemot en differentiering av arvodet — vilken tillämpas vid vissa av de affärsdrivande verken i fråga örn personal på elevstadiet — synes mig någon principiell erinran icke vara att framställa. Däremot kunna delade meningar råda beträffande den skäliga avvägningen av arvodesbeloppen. Statskontoret båticke kunnat tillstyrka högre ersättning än 200, respektive 100 kronor för månad. För egen del anser jag mig vid ställningstagande lill förevarande .spörsmål icke kunna bortse från att militärmeteorologaspirant under hela liden för sin utbildning åtnjuter samtliga värnpliktig tillkommande förmåner kontant och in natura. Med utgångspunkt från denna jämförelse synas mig de av utredningsmannen ifrågasatta ersättningsbeloppen icke behöva betraktas såsom otillbörligt högt tilltagna. En mindre jämkning av beloppen torde dock kunna vidtagas utan att det med arvodena avsedda syftet att utgöra eli bidrag till täckande av oundgängliga levnadskostnader äventyras. .Tåg finner mig i sådant hänseende böra tillstyrka, att arvodena bestämmas till 250, respektive 175 kronor i månaden i ett för allt.

Utredningsmannen har föreslagit, att som villkor för antagning till aspirant för genomgående av utbildning i och för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen skulle gälla, att vederbörande fullgjort en månads oavlönad provtjänstgöring vid institutet. Personalföreningen har påyrkat, att denna begränsning skulle borttagas, enär möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet förelåge först under utbildningstiden. Enligt min mening får det med tanke på statens kostnader för utbildningen av här avsedda aspiranter anses välbetänkt, att aspirantantagningen föregås av någon prövotid. Jag finner

Kunni. Muj:ts proposition nr 210.

således icke anledning lill avvikelse från vad utredningsmannen på förevarande punkt föreslagit.

Vad härefter beträffar m eteor ologe r och föreståndare vid lokal f 1 y g vä der 1 e ks t j ä n s t innebär utredningsmannens förslag, all meleorologpersonalen skulle nied avseende å kompetensvillkor, löneställningar och befordringsgång likställas nied motsvarande personal vid centralorganet samt att föreståndarna — vilka nu tillhöra lönegraden Eo 20 vid större flygplats och Eo (Ex) 12 vid mindre flygplats — skulle vid större flygplats såsom statsmeteorologer inplaceras i lönegraden A 23 och vid mindre flygplats hänföras till 15 lönegraden. Därjämte skulle föreståndare vid större flygplats äga uppbära ett tilläggsarvode av 1 200 kronor örn året. Under remissbehandlingen lia meningarna brutit sig rörande löneställningen för föreståndare vid större flygplats, varvid statskontoret avstyrkt och lönenämnden slänt sig tveksam lill anordningen med tilläggsarvode. För egen del finner jag mig, även nied beaktande av de med föreståndartjänstema förenade krävande uppgifterna, för närvarande höra avstyrka, att med befattningarna förenas eit särskilt tilläggsarvode. Tills vidare synes mig en inplacering i 23 lönegraden vara tillfyllest för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering av föreståndartjänstema vid de större flygplatserna. I avbidan på närmare erfarenhet torde t jänsterna under benämningen statsmeteorolog böra inrättas såsom extra ordinarie. I kompetenshänseende böra givetvis gälla samma fordringar som för ordinarie statsmeteorolog. För föreståndare vid mindre flygplats tillstyrker jag lönegraden Eo 15. I övrigt finner jag icke anledning till annan erinran gentemot utredningsmannens förslag på förevarande punkt än som följer av vad jag i det föregående uttalat angående befordringsgång och löneställning för meteorologer vid centralorganet.

Vad utredningsmannen anfört rörande väderleksassistente rn a s arbetsuppgifter och ställning inom organisationen har övertygat mig örn alt ifrågavarande personal tillsvidare bör bibehållas. Gentemot de föreslagna löneställningarna — 12 och 15 lönegraderna — är från mili sida icke något att erinra. Jag anser mig dock icke böra tillstyrka, att ordinarie befattningar nu inrättas. Tjänstebenämningarna meteorologassistent, respektive förste meteorologassistent synas mig lämpliga. Med avseende å befordringsgången hyser jag en från utredningsmannen avvikande mening såtillvida, ali enligt min mening inplacering från början bör ske i löneklass 7. Någon särskild aspiranltjänstgöring sines icke behöva eller böra förekomma. Jag utgår nämligen från ali den personal, varom här är fråga, nied hänsyn lill innehavd kompetens regelmässigt bör kunna omedelbart eller antagningen tågås i anspråk för utförande av förekommande arbetsuppgifter. Vad här sagls hör gälla även beträffande h y d r o log- och 1 a b o r a tori e assisi en- I e r. Befordringsgången skulle således bliva följande, nämligen sex månader i 7 löneklassen, elt år i Ex 12 och — minst — tre år i Eo 12. För befordran lill förste assistent i Eo 15 bör, såsom utredningsmannen förutsatt, krävas genomgående av särskild utbildningskurs örn minst 5 månader.

Mot av utredningsmannen föreslagna löneställningar och Ijänslebenäm-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Departementschef en.

ningar för deli för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda I elegrafistpe iso nalén har jag icke funnit anledning till er iilian.

Vad utredningsmannen anfört och föreslagit i fråga örn avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet för studier föranleder icke annat uttalande från min sida än att jag förutsätter, att frågan örn extra tjänstemans avlöning under dylik ledighet underställes Kungl. Majlis prövning i varje särskilt fall.

Beträffande frågan örn kompensation fö r natt j ä n s t g ö ring framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, alt detta spörsmål äger samband med den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan om särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära väderlekscentralen. Vid sådant förhållande har jag utgått från att del här berörda spörsmålet tillsvidare får hållas öppet i avbidan på ställningstagande till frågan örn kompensation åt personalen vid militära väderlekscentralen.

II. Utbildning av civila niet eorologaispira nior.

I skrivelse den 2 februari 1946 har institutet under hänvisning till den civila luftfartens snabba utveckling och det därav följande ökade behovet av personal främst vid den lokala flygväderlekstjänsten gjort framställning örn bemyndigande för institutet att under nästkommande budgetår påbörja utbildning av tio meteorologaspiranter ävensom hemställt om anvisande av härför erforderliga medel.

Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen.

Då den ifrågasatta utbildningen av civila meteorologaspiranter utgör ett led i strävandena att åstadkomma en tillfredsställande rekrytering av meteorologer, tillstyrker jag att utbildningen i fråga kommer till stånd. Till frågan om anvisande av härför erforderliga medel återkommer jag i det följande.

lil. Vissa anordningar vid aerologiska stationen vid

Bromma.

I skrivelse den 11 mars 1946 har institutet anmält, att den aerologiska stationen vid Bromma, vilken tidigare drivits av Air Transport Gommand (ATC) och numera utnyttjas av institutet, kompletterats med en apparat för mätning av höjdvindens styrka och riktning i samband med radiosonduppsändningarna samt att det visat sig behövligt att uppföra dels ett särskilt ballongskjul med hänsyn till de större ballonger som nu erfordrades och dels ett särskilt skjul för den nya apparaten. Kostnaderna härför beräknades till högst 8 000 kronor. Institutet har föreslagit, att erforderliga medel finge utgå av en å det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till Engångskostnader för väderlekstjänst (IX L 13) uppkommen besparing.

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Hiksräkenskapsverket har i utlåtande dea 1» mars 1946 förklara!, ali för ianspråklagande av ifrågavarande besparing forutsallcs riksdagens med kail.

I enlighet med vad riksräkenska,»sverket antori torde förevarande fråga böra anmälas för riksdagen. Därest riksdagen leke bär något ali ennia da,emot, torde Kungl. Maj:t böra ställa 8 000 kronor till institutets foi fogande för nu ifrågavarande ändamål från anslaget till Engångskostnader for väderlekstjänst.

IV. Anslagsfrågor.

I årets statsverksproposition bar Kungl. Maj:! under sjätte buvudliteln, punkterna 44 och 52, föreslagit riksdagen att tor budgetåret 1946/47 anvis. följande anslag:

Sveriges meteorologiska oell liydrologiska institut. Verksamheten i allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag ....................................

kronor 657 000 > 307 600.

Ett bifall till de av mig i det föregående förordade åtgärderna föranleder vissa böjningar av ifrågavarande båda anslag. Vidare skulle gällande personalförteckning för institutet erhålla det ändrade utseende, som framgar asmin hemställan i del följande, varjämte för anslaget till väderlekstjänst för luftfarten skulle fastställas den personalförteckning, varom hemställan lika-

ledes göres i det följande.

I anslutning till av institutet verkställda förnyade anslagsberaknmgar, vi ka grundats på det i statsverkspropositionen angivna personalbehovet, har jag uppskattat det ökade anslagsbehovet sålunda.

Förslagsanslaget till Verksamheten i allmänhet: Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen med ett belopp av 274 000 kronor — bör vid uppflyttning till lönegraden A 23 av fern statsmeteorologer och Iva slatshydrologer upptagas med ett till 277 000

kronor förhöjt belopp.

2. Avlöningar till icke-ordinurie personal.

Ifrågavarande anslagspost har i statsverkspropositionen upptagits med eli belopp av 297 000 kronor.

Vid bifall till i det föregående föreslagna åtgärder med avseende å loneslällning och befordringsgång för meteorolog- och hydrologpersonal uppkommer eif ytterligare anslagsbehov av i runt tal 8 000 kronor.

För avlöning, respektive arvoden åt 10 civila meteorologaspiranter under deltagande i utbildning vid institutets undervisningsanstalt nästkommande budgetår erfordras ett belopp av i runt tal 35 000 kronor.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

l'öi avlönande av sådana aspiranter, som vid sidan av akademiska studier lullgöia praktisk tjänstgöring vid institutet, bör avses ett belopp av i runt tal 5 000 kronor.

Föi tillfällig arbetshjälp saint för vikariats- oell övertidsersättning beräknas uppkomma ett anslagsbehov utöver det i statsverkspropositionen beräknade å 10 000 kronor.

Anslagsposten bör således upptagas med ett lill (297 000 + 8 000 -f 35 000 + 5 000 + 10 0001 355 000 kronor förhöjt belopp.

3. Rörligt tillägg.

Lndei ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen med ett belopp av 86 000 kronor — beräknas uppkomma ett ytterligare anslagsbehov av 2 000 kronor.

förslagsanslaget till Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten.

I det föregående förordade åtgärder med avseende å löneställningen för personalen vid de lokala flygväderlekstjänsterna beräknas medföra en ökning av anslagsbehovet med 7 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av 12 000 kronor, avsett att möjliggöra avlönande under nästkommande budgetår av en medelst arvode anställd befattningshavare, varför det totala anslagsbehovet kan uppskattas till (307 600 -r 7 000 + 12 000) 326 600 kronor.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, alt Kungd. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majlis i årets statsverkspro-

position under sjätte huvudtiteln, punkterna 44 och 52, gjorda förslag _

föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Personalförteckning.

Tjänstemän ä ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör.................................. o

2 byråchefer .................................. \ 30

2 förste statshydrologer ........................ A 26

4 förste statsmeteorologer ...................... A 26

2 statshydrologer .............................. \ 23

5 statsmeteorologer ............................ A 23

1 radioföreståndare ............................ A 15

1 laboratorieassistent ............................ a 12

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Befattning Lönegrad

3 radiotelegrafister ............................ A 12

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 instrumentmakare ............................ A 10

2 kontorister .................................. A 9

1 förste expeditionsvakt.......................... A 7

7 kanslibiträden ................................ A 7

2 expeditionsvakter ............................ A 5

11 kontorsbiträde!! .............................. A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator .................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste statsmeteorolog ........................ Eo 24

1 kamrerare .................................. Eo 22;

Anni. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att tillämpas lills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. |

Kronor

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, förslagsvis 277 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 355 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 88 000

Summa kronor 720 000:

dels till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 720 000;

dels fastställa följande personalförteckning för väderlekstjänst för luftfarten:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Befattning Lönegrad

3 statsmeteorologer ............................ Eo 23;

dels ock lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar; Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1946/47 anvisa eli förslagsanslag av ........................... kronor 326 600.

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.