angående åtgärder i pris- reglerande syfte på jordbrukets område

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

1 Nr 267.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område; given Stockholms slott den 10 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Erigsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret 1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt 112) lill Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 21 mars 1946 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 1 sami. Nr 267.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare med skrivelse den 26 april 1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den 12 april 1946.

I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område, vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits till och med år 1944, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger Kungl. Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit att under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet tills vidare.

För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års utgång har redogjorts i propositionen nr 303/1945. Några ändringar i accisbeloppen ha icke förekommit under tiden efter propositionens avgivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

3 Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång) utgått med belopp, motsvarande accisen oell tilläggsaccisen å dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag. Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5 september 1942, nr 748, den 2 april 1943, nr 136, den 16 juli 1943, nr 625, och den 31 juli 1945, nr 598. Mjölkpristillägg utgår enligt nu gällande bestämmelser till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter invägda mjölken och grädden. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt mjölk eller grädde till en myckenhet, innehållande minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen föreskriva, alt mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från producenterna. Livsmedelskommissionen kan besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig mån åsidosatt i kungörelsen den 28 november 1941 angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av livsmedelskommisionen, eller vilket i viss deklaration, som det åligger mejeriet att avgiva, lämnat oriktig uppgift rörande förhållande av betydelse för beräknande av mejeriet enligt sistnämnda kungörelse tillkommande medel. Livsmedelskommissionen äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut. Vidare kan kommissionen föreskriva skyldighet för mejeri, som åsidosatt villkor, som i kungörelsen den 28 november 1941 angivits för erhållande av mjölkpristillägg, att återbetala vad mejeriet kan hava uppburit i mjölkpristillägg för den tid åsidosättandet avser.

Lantsmörsbidrag utgår enligt kungörelsen den 28 november 1941 i den ordning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämmer, lill mejeri, sorn självt eller genom ombud mottager av mjölkproducent berett lantsmör. Vissa för erhållande av mjölkpristillägg stadgade villkor gälla jämväl för erhållande av lantsmörsbidrag. Livsmedelskommissionen äger besluta örn innehållande av lantsmörsbidrag och örn återbetalning av sådant bidrag under samma förutsättningar som gälla beträffande innehållande och återbetalning av mjölkprislillägg. I de av livsmedelskommissionen utfärdade närmare föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag bär från och med den 1 augusti 1945 vidtagits den ändringen, att lantsmörsbidraget skall utgå med belopp, sorn i varje särskilt fall med 20 öre per

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kilogram överstiger det bidrag, som i motsvarande fall utgått under budgetåret 1944/45. Samtidigt vidtogs motsvarande höjning av det pris, producenterna äga erhålla vid försäljning av lantsmör till mejeri.

De grunder för utbetalande av proclucentbidrag till mjölkproducent, som gällt alltsedan den 1 juli 1943, och för vilka redogjorts i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt oförändrade. Emellertid har genom kungörelsen nr 598/1945 vidtagits vissa ändringar i kungörelsen den 28 november 1941 i vad denna avser mejeris rätt att erhålla medel, avsedda för utbetalning av producentbidrag. Sålunda gäller numera såsom villkor för erhållande av dylika medel, att vederbörande mejeri i enlighet med de närmare anvisningar, som livsmedelskommissionen meddelar, för sådan bokföring, som erfordras för kontroll av vad mejeriet utbetalat i producentbidrag. Vid åsidosättande av nämnda villkor äger kommissionen föreskriva skyldighet för mejeriet att återbetala uppburna medel för utbetalande av producentbidrag för den tid åsidosättandet avser.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag — utgå, gäller följande.

De grunder, efter vilka mjölkpristilläggct utgått för tiden december 1942 —juni 1944 respektive för budgetåret 1944/45, finnas angivna i propositionerna nr 253/1944 och 303/1945. Med stöd av ett utav Kungl. Maj:t den 13 juli 1945 lämnat bemyndigande har livsmedelskommissionen beslutat att mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1945/46 skall utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1944/45, dock med den förändring, att för Harbo socken av Västmanlands län för tiden från och med den 1 augusti 1945 utgår s. k. extra mjölkpristillägg med 20 öre för kilogram mjölkfett i den vid mejeri från mjölkproducenten invägda mjölken (livsmedelskommissionens cirkulär nr 2320).

Till följd av den överenskommelse beträffande riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter, som den 13 mars 1946 träffats, har livsmedelskommissionen, sedan riksdagen beviljat medel härför (skr. nr 160), vidtagit en höjning för tiden från och med den 1 mars 1946 av det allmänna mjölkpristillägget med 14 öre per kilogram mjölkfett.

De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg. I stället ha de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen. Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten mjölkfett i den invägda mjölken.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare (livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr 1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåret 1944/45 skola enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1945 tillämpas även under budgetåret 1945/46. Bidraget sorn, i olikhet med vad förut gällt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

numera utbetalas kvartalsvis, utgår i princip med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 f>00 kilogram, utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2 öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid en kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt alt bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.

I propositionen nr 303/1945 har redogjorts för grunderna för de utbetalningar av lokala differentieringsbidrag för mjölk, sorn belöpa på regleringsåret 1944/45. Kungl. Majit har genom beslut den 21 december 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att enligt vissa angivna riktlinjer utbetala lokala differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret 1945/46. Med stöd av detta bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att utbetala en åttondel av 3 795 000 kronor för envar av månaderna oktober 1945—maj 1946 enligt grunder, som angivits i kommissionens cirkulär nr 2487. De områden, som komma i åtnjutande av bidraget, utgöras av Kronobergs län ävensom delar av Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län. De av kommissionen meddelade bestämmelserna angående bidragens fördelning mellan de skilda mejerierna och mejerileverantörerna överensstämma med dem, som gällt för regleringsåret 1944/45.

I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (skr. nr 472) har Kungl. Majit liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1945/46 ha för detta ändamål anvisats högst 8 500 000 kronor. I förevarande syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland för tiden t juli 1945—30 juni 1946 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober 1945—31 maj 1946. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna, att ifrågavarande belopp å 8 500 000 kronor må användas för tillgodoseende jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör gäller följande. Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 152, numera ersatt av cirkulären nr 1980 och 2320) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II) 20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall komma ett pristillägg av 50 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland och Svealand samt landskapet Gästrikland samt av 75 öre per kilogram smör, som produceras inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent, av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav smöret bereus, till mejeri. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som mejeri inköpt direkt eller genom ombud, äger mejeriet genom riksföreningen erhålla lantsmör sbidrag, till belopp örn lägst förenämnda pristillägg, minskat med 10 öre, och högst samma pristillägg, ökat med 40 öre.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde, smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. 1 den mån Kungl. Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majus bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse har nu ersatts av kungörelsen den 31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.

De under konsumtionsåren 1940/41—1944/45 vidtagna åtgärderna i syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av matfett och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945 lämnade redogörelserna lia, i den mån ej uppmjukning av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår, i huvudsak bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347) angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904) med särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedels-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kommissionen genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då försörjningsläget därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med högre fettlialt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna (cirkulär nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980). Livsmedelskommissionen har från och med den 4 februari 1946 medgivit fri försäljning av s. k. smältost, av från Finland importerad s. k. Emmentalerost samt från och med den 4 mars 1946 även av s. k. dessertost, varmed avses mjuka löpeostar.

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln av kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt 568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat, att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst, fläsk —■ torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen nr 648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp, som angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift, vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall, därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av Kungl. Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga örn övriga djur 1 krona. Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt lia meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen av köttvaror utvidgats lill att omfatta även blod av de djurslag, som omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats reglering ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt be-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

slut av statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia vissa av kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/ 1941 utfärdade föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för djuruppfödare ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från och med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln med levande djur. Livsmedelskommissionen har med stöd av i sistnämnda kungörelse givet bemyndigande med giltighet från och med den 12 november 1945 respektive den 26 mars 1946 medgivit, att får och getter respektive hästar få fritt överlåtas och slaktas samt att får- och getkött respektive hästkött får fritt överlåtas (cirkulär nr 2449 och nr 2543).

I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått viss ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare ha i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må tarmar icke införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen. Kommissionen har med stöd av vederbörligt bemyndigande medgivit, att tarmar av andra slag än svintarmar från och med den 18 februari 1946 tills vidare må införas utan sådant tillstånd som nyss sagts.

Jämlikt av Kungl. Maj:! den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande har livsmedelskommissionen utbetalat fraktbidrag av allmänna medel vid vissa långväga transporter av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i avseende å köttvaror) till underskottsområden. Utbetalningarna ha avsett transporter som påbörjats under tiden den 21 februari—den 31 augusti

1945.

Sedan 1945 års riksdag anvisat ett anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens uppehållande utöver de medel som 1944 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Majit genom beslut den 23 mars och den 25 maj 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda beloppet i enlighet med vissa angivna riktlinjer. Dessa inneburo, bland annat, att av anslaget 2 900 000 kronor ställdes till kommissionens förfogande för subventionering av produktionen av fläsk och nötkött. Livsmedelskommissionen förordnade i enlighet härmed om utbetalande av bidrag till fläskproduktionen för tiden den 23 april—den 15 juli 1945 och av bidrag till nötköttsproduktionen för tiden den 1—28 juli 1945. Bidragen utbetalades till djuruppfödarna och utgingo med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive nötkött, som av djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna marknaden under ovan angivna tider.

Äggregleringen. De bestämmelser angående reglering av in- och utförseln av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.

Den reglering av äggförbrukningen, som infördes i september 1941, har enligt Kungl. Majits förordnande upphört att gälla med utgången av år 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

9 Då äggproduktionen i början på år 1946 ökades mycket starkt i förhållande till efterfrågan, inträffade en prissänkning på ägg, vilken föranledde statsmakterna att vidtaga vissa stödåtgärder. Dels medgavs en export av 160 ton ägg eller ungefär samma kvantitet, som importerats i samband med ransoneringens upphävande, dels inlagrades med statens stöd 300 ton ägg i fryshus. Då sedermera ytterligare åtgärder visade sig nödvändiga, medgavs härutöver lagring av 500 ton konserverade ägg på statens bekostnad.

Brödsädsregleringen. 1 fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på brödsäd, som företagits under tiden till och nied första kvartalet 1945, hänvisas till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr 319/ 1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2411 och 2412).

För regleringsåret 1945/46 ha liksom för regleringsåret 1944/45 fastställts normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala. Den successiva prisregleringen från höst till vår har emellertid under innevarande regleringsår gjorts svagare än under regleringsåret 1944/45 och begränsats till 5 öre per tiodagarsperiod och deciton för tiden september—maj medan prisstegringen under motsvarande tid föregående år var 10 öre per halvmånad och deciton. Genomsnittspriserna under de nämnda regleringsåren äro emellertid ungefärligen desamma. Utgångspriset, d. v. s. priset vid leverans

1 augusti månad 1945, var sålunda högre än priset vid samma tidpunkt 1944 medan däremot slutpriserna, vilka gälla efter utgången av maj 1946, bliva lägre än 1945 års sommarpriser. Förskjutningen av den successiva prisstegringen i jämförelse med regleringsåret 1944/45 sammanhänger med att de vid början av innevarande regleringsår befintliga övergångslager av brödsäd voro förhållandevis små och att man därför ville stimulera odlarna till tidigare leveranser än föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom brödsäd, lia liksom under regleringsåret 1944/45 fastställts minimipriser. Dessa, som under regleringsåret 1944/45 bestämdes till priser, som för vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understego gällande normalpriser på korn, sattes från början av innevarande regleringsår lika med kompriset. Efter erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom cirkuläret nr 2440 ifrågavarande minimipriser till belopp, som för vete med

2 kronor samt för råg, spannmålsblandning och blandsäd med 1 krona per deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande normalpriset på korn. Denna höjning av minimipriset ingick såsom ett led i strävandena att kompensera jordbrukarna för förluster på grund av de dåliga bärgningsförhållandena under hösten 1945. Genom bestämmelser om efterreglering av priserna för redan levererad spannmål kom höjningen av minimipriserna även de odlare tillgodo för vilkas leveranser de nya minimipriserna icke uppnåtts. Vidare har från regleringsårets början stadgats skyldighet för spannmålsbolaget och auktoriserad spannmålshandlare alt för vara, som uppfyller samt-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

liga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget, att mältningsgraden uppgår lill iner än 5 procent, erlägga betalning efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod spannmål, dock att avdrag för mältningsgrad skall göras även för halten mältade kärnor utöver 5 procent. Systemet med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits. I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplals. ^ id överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktieboläget och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive 50 öre högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif kvarnort och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och över 1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr 2411).

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret 1945/46 har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 juni 1944 livsmedelskommissionen bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse för deras lager av brödsäd den 1 september 1945, motsvarande prisskillnaden vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1944 års och äldre skörd, å ena, samt brödsäd av 1945 års skörd, å andra sidan. I samband härmed lia sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1945 förmalt brödsäd av 1945 års skörd, ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1945 mellan spannmål av 1944 års och äldre skörd samt spannmål av 1945 års skörd (cirkulär nr 2405).

I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits med avseende å prisregleringsskalorna för olika kvaliteter av brödsäd, vilka få ses i sammanhang med de dåliga bärgningsförhållandenas återverkningar på spannmålens kvalitet. Dessa förändringar gälla närmast reglerna örn prisavdrag för mältning och vattenhalt. Enligt de för regleringsåret 1944/45 gällande bestämmelserna skulle spannmål för att betraktas såsom fullgod kvarnvara ej få hålla högre halt av grodda kärnor än 5 procent. För varje tiondels procent, varmed mältningsgraden översteg 2 procent, skulle vidare prisavdrag verkställas med en tiondels procent. För innevarande regleringsår skall ävenledes såsom fullgod kvarnvara räknas endast spannmål med en mältningsgrad av högst 5 procent, men prisavdrag skall beträffande råg göras, först då mältningsgraden överstiger 3 procent. Beträffande prisreglering för vattenhalt har i jämförelse med föregående år den förändringen vidtagits, att normalvattenhalten höjts från 17,5 till 18,0 procent.

Bestämmelserna angående förmälning av brödsäd fr. o. m. den 1 april 1945 utvisa i huvudsak följande ändringar i förhållande till de tidigare bestämmelserna. Högsta genomsnittliga inblandning av vårvete har fr. o. m. den 1 oktober 1945 bestämts till 20 procent medan minimigränsen -—- 10 procent —- bibehållits oförändrad. I stället för vårvete fick tidigare under perioden inblandas La Plata-vete och senare Manitoba-vete. Före den 1 april 1946 har någon skyldighet att inblanda råg eller annan spannmål vid förmälning

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

av vete till siktat vetemjöl och grahamsmjöl icke föreskrivits. Fr. o. m. den 1 april 1946 skall vid sådan förmälning av vete inblandas minst 7 procent råg. För tiden 1 april—1 oktober 1945 gällde även att spannmål som förmaldes till sammalet rågmjöl eller lill samsikt skulle till 100 procent utgöras av råg. Fr. o. m. den 1 oktober 1945 skulle spannmål, som förmäldes till sammalet rågmjöl, till 7 procent bestå av vete och spannmål, som användes för framställning av samsikt, till 15 procent bestå av vete. Fr. o. m. den 1 mars 1946 gäller, att spannmål, som förmales till sammalet mjöl, skall uteslutande bestå av råg. Inblandningsprocenten av vete vid framställning av samsikt skulle under mars månad 1946 utgöra 7 procent. Fr. o. m. den 1 april 1946 får samsikt tills vidare icke framställas. Den genomsnittliga utmalningsprocenten vid förmälning av vete till siktat vetemjöl höjdes den 1 april 1945 från 76 till 77 procent, den 1 mars 1946 till 80 procent och den 1 april 1946 till 81 procent. Enligt beslut av livsmedelskommissionen har utmalningsprocenten från och med den 25 april 1946 höjts till 84 procent. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet, som efter förmalningen i genomsnitt skall användas för framställning av kvarnens saluförda vetemjöl) har fram till den 1 april 1946 tidvis varit 70 och tidvis 71 procent. Fr. o. m. sistnämnda dag har uttagningsprocenten höjts till 75 procent. Från och med den 25 april utgör uttagningsprocenten 80.

Skärpningarna av förmalningsbestämmelserna den 1 mars och den 1 april 1946 få ses mot bakgrunden av det allvarliga försörjningsläget i stora delar av Europa.

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av Kungl. Majit för tiden 1 september 1945—10 januari 1946 fastställts till samina belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per deciton. Såsom ett led i förberedelserna för en framtida avveckling av mjöl- och brödransoneringen har Kungl. Majit bestämt förmalningsersättningen för tiden fr. o. m. den 11 januari 1946 till 3 kronor 25 öre per deciton (cirkulär nr 2498).

I anledning av förmalningsersättningens sänkning beslöt livsmedelskommissionen att fr. o. m. den 11 januari 1946 höja de priser, som kvarnarna högst äga att uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg, till följande belopp. Tidigare gällande högstpriser angivas inom parentes.

Kronor för 100 kg 100 kg

brutto för netto netto

Enhetsvetemjöl ................. 40-05 (36*55) 40-50 (37-00)

Grahamsmjöl................... 29-70 (26-20) 30-00 (26'50)

Samsikt........................ 32-15 (28-15) 32 50 (28-50)

Sammalet rågmjöl .............. 27-45 (24-45) 27-75 (24-75)

Makaronimjöl .................. 33-25 (29-75) 33'70 (30-20)

Kexmjöl........................ 33-25 (29'75) 33-70 (30-20)

Mannagryn..................... 44-50 (4T00) 45'00 (41-50)

(cirkulär nr 2498).

12 Kungl. Majlis proposition nr 267.

Fodermedelsregleringen. Liksom under regleringsåret 1944/45 har tillgången på fodersäd under det innevarande regleringsåret varit otillräcklig och nödvändiggjort upprätthållandet av en jämförelsevis sträng ransonering. Det har även befunnits ofrånkomligt att liksom under tidigare år behålla avstående av fodersäd till det allmänna.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldelningen utgått i form av kli och extraherat solrosmjöl samt under senare perioder även betfor. Livsmedelskommissionen har i anslutning till utfärdade tilldelningsbestämmelser under olika perioder påpekat angelägenheten av att jordbrukarna i största möjliga utsträckning använda fodercellulosa såsom ersättning för fodersäd.

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel för tiden 1 juni— 31 augusti 1945 återfinnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2265, för september 1945 i cirkuläret nr 2353, för tiden 1 oktober—31 december 1945 i cirkuläret nr 2390, för tiden 1 januari—14 mars 1946 i cirkuläret nr 2476 och för tiden 15 mars—31 maj 1946 i cirkuläret nr 2530. Bestämmelserna om tilldelning av fodermedel för fjäderfän äro fr. o. m. den 1 januari 1946 meddelade i ett särskilt cirkulär, nr 2477, vilket avser tilldelningen för tiden 1 januari—31 maj 1946.

Bestämmelserna om avståendet av fodersäd under regleringsåret 1945/46, vilka återfinnas i cirkuläret nr 2460, överensstämma i huvudsak med de under närmast föregående år gällande.

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret 1945/46 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna har utformats på samma sätt som under regleringsåret 1944/45 med en prisstegring av 10 öre per helmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1946. Prisnivån från föregående regleringsår har i stort sett bibehållits oförändrad. På grund av den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången avprisnivån på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1945/46 har prisskillnadsreglering genomförts efter samma grunder som skett beträffande brödsäd (cirkulär nr 2405).

På grund av den goda höskörden ha bestämmelserna om reglering av handeln med stråfoder upphävts fr. o. m. den 1 juli 1945.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret 1944/45. Tilldelningarna äro dock något större än under föregående regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län erhålla liksom föregående regleringsår en viss kvantitet oljekraftfoder per mjölkko. Därjämte utgick inom samma delar av riket en tilldelning av oljekraftfoder och kli, som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen lia vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande för utdelning (cirkulär nr 2311). På nyåret 1946 utgick till alla innehavare av nötkreatur en extra tilldelning av 10 kilogram oljekraftfoder och 10 kilogram kli för varje ko (cirkulär nr 2500). — Även under innevarande

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

konsumtionsår lia odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning av oljekraftfoder (cirkulär nr 2417).

Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna av Kopparbergs och Värmlands län.

Liksom under regleringsåret 1944/45 har för innevarande regleringsår medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär nr 2372).

Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av gällande beslag fritt förfoga över betorna.

Havrekli och komkli får alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).

Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet även under tillverkningsåret 1945/46.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1945/46 liksom för närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Majit fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal mellan livsmedelskommissionen, å ena sidan, och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Majit förelagts riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har förenämnda förening utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår fastställd maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra sidan har kommissionen respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida för alt bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och med utgången av respektive tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1945/46 återfinnas i Kungl. Majits brev den 7 september 1945.

Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt dextrin och stärkelseklister ävensom appreturare! innehållande

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse den 14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majit om beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. 1 anslutning härtill meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser örn ransonering av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att skuren och torkad samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär nr 1585). Handeln med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl får enligt livsmedelskommissionens beslut från och med den 17 september 1945, med vissa undantag, fritt överlåtas (cirkulär nr 2384).

Vissa bestämmelser lia även utfärdats innebärande inskränkning i rätten att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober 1942 (nr 806) har sålunda förordnats örn beslag å potatis jämte viss reglering av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland annat att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande Produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis må tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär nr 2368).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen utfärdat föreskrifter örn utbetalande av ett särskilt bidrag till potatisodlare såsom ersättning för lagringsförluster och kostnader för avgroddning av potatis av 1944 års skörd (cirkulär nr 2241). Bidraget utgick för leveranser örn minst 1 000 kilogram och utbetalades av Svenska spannmålsaktiebolaget med belopp, vilket allt efter lagringstidens längd växlade mellan 35 öre och 2 kronor per deciton potatis, som levererats till auktoriserad handlande.

\ idare ina nämnas, att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår, garantipriser fastställts för 1945 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande den 6 april

1945 uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad

1946 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer eller företag, vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits bolaget senast den 15 mars 1946.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen ut-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

färdat nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd. Enligt beslut av livsmedelskommissionen har 1945 års skörd varit undantagen från bestämmelserna om normalpriser på potatis (cirkulär nr 2273).

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/ 1944 och 303/1945 meddelats rörande clearing må nämnas, att livsmedelskommissionen genom Kungl. Maj:ts brev den 13 april 1945 erhållit bemyndigande att från clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter även under år 1945.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 12 april 1946 fogat vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1944 och 1945 samt januari och februari 1946. Dessa sammanställningar torde såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 4—6). I följande sammanställning redovisas de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda beräkningarna rörande den totala mjölkproduktionen i Sverige. Uppgifterna avse produktionsår (september/augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 »

1941/42 ............. 3 661 000 »

1942/43 ............. 3 845 000 ton

1943/44 ............. 4 188 000 »

1944/45 ............. 4 393 000 »

1945/46 (prognos) .... 4 675 000 »

Den för år 1945/46 verkställda prognosen innebär en ökning av den totala mjölkproduktionen från närmast föregående år med 6,4 °/o. I jämförelse med den för år 1938/39 beräknade mjölkproduktionen innebär nyssnämnda prognos en minskning av mjölkproduktionen med endast 0,8 %. Då medelkoanlalet under 1938/39 var 1 920 000 och under 1945/46 beräknats vara 1 875 000 eller 2,4 %> lägre, har följaktligen en mindre ökning i medelavkastningen per ko ägt rum.

Den vid mejerierna invägda mjölkkvantiteten samt dess användning för olika ändamål redovisas i tablån å följande sida.

Mjölkinvägningen vid mejerierna, som under 1944 närmade sig förkrigsnivån, har under 1945 överstigit 1939 års mjölkinvägning, som var den största före kriget, med 5,3 °/o. Utvecklingen av mjölkinvägningen vid mejerierna måste emellertid ses i samband med den alltmer ökade anslutningen lill mejerierna av nya mjölkleverantörer. Medan antalet mejerileverantörer i juli 1939 var 204 249, hade det i juli 1945 stigit lill 255 182 eller med 24,0 %.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Nyanslutningen av mjölkleverantörer till mejerierna har varit mycket kraftig under samtliga krigsår, vilket till betydande del sammanhänger med vissa statliga regleringsåtgärder, framför allt regleringen av lantsmörsförsäljningen samt de i samband med mjölkstandardiseringen införda försäljningsföreskrifterna för mjölk.

Det nu sagda belyses närmare av följande sammanställning, som för de olika produktionsåren redovisar dels det genomsnittliga antalet mejerileverantörer, dels mjölkinvägningens procentuella andel av den totala mjölkproduktionen. Då månadsuppgifter örn antalet mejerileverantörer saknas för tiden före juli 1939, kan någon genomsnittssiffra för detta antal under produktionsåret 1938/39 ej beräknas.

Antal mejeri- Invägning i % av leverantörer totalproduktionen

1938/39 ...................... ■ 66-4

1939/40 ...................... 207 439 67-7

1940/41 ...................... 215 817 67 2

1941/42 ...................... 226 522 68-9

1942/43 ...................... 233 472 70-7

1943/44 ...................... 242 486 73-3

1944/45 ...................... 250 802 74'3

Medan mjölkinvägningen vid mejerierna under 1938/39 endast uppgick till två tredjedelar av den totala mjölkproduktionen i landet, hade denna andel år 1944/45 stigit till tre fjärdedelar.

Beträffande den vid mejerierna invägda mjölkens användning förtjänar följande framhållas.

Uppgifterna om försåld kvantitet konsumtionsmjölk avse fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk. Den för detta ändamål i anspråk tagna kvantiteten mjölk av medelfettlialt kan lätt erhållas såsom skillnaden mellan kvantiteten invägd mjölk och summan av produktmjölken och den försålda grädden (uttryckt i mjölk). Utvecklingen härav samt av kvantiteten produktmjölk och försåld grädde (uttryckt i mjölk) från 1939 framgår av följande sammanställning i relativa tal. Dessutom redovisas i samma tablå den relativa andel av resp. års totalinvägning, som de tre användningssätten representera.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

17 Av denna tablå framgår, att mjölkanvändningen för produktberedning, relativt sett, nådde ett minimum under 1943 för att därpå öka och 1945 ligga något högre än 1939. Samtidigt har försäljningen av konsumtionsmjölk visat en nära nog motsatt utveckling. Den nådde ett maximum under 1943 och har därefter något avtagit. En mycket avsevärd ökning föreligger emellertid fortfarande, örn man jämför med 1939 års försäljning av mjölk från mejerierna. Att märka är emellertid, att denna ökning endast delvis motsvaras av en verklig konsumtionsstegring, i det att samtidigt en nedgång ägt rum av direktförsäljningen av mjölk från producent till konsument. Sistnämnda förändring sammanhänger givetvis med de i samband med standardiseringsförfarandet införda försäljningsbestämmelsema i fråga om konsumtionsmjölk.

Som av den senast anförda tablån framgår, har ökningen i konsumlionsmjölkförsäljningen i betydande grad uppvägts av en samtidig nedgång i gräddförsäljningen. Först år 1943 omfattar den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen en större kvantitet mjölk än under år 1939. Sedan har en ytterligare ehuru relativt obetydlig uppgång inträffat. Under år 1945 tog den sammanlagda försäljningen av konsumtionsmjölk och grädde sålunda i anspråk endast 17,6 °/o mer mjölk än under 1939.

Den för produktberedning under år 1945 använda kvantiteten mjölk uppgick till 2 421 000 ton eller 11,1 % mer än under år 1944. Produktionen vid mejeri av smör och ost framgår av följande tablå.

Såväl smör- som ostproduldionen uppvisade år 1945 en förhållandevis stark ökning i jämförelse med år 1944, nämligen med resp. 7,7 och 27,3 % Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. 2

18 Kungl. Majlis proposition nr 267.

från 1944. Ostförsäljningen låg under 1945 ca 15 % under förkrigsnivån. Härvid bör observeras, att ostens fetthalt ännu är betydligt lägre än före kriget.

I följande tablå redovisas margarinproduktionens storlek under de sju sista åren. Upgiftema äro uttryckta i ton.

Genom ökad margarinproduktion och hjälpleveranser under 1945 ha våra lager av råvaror väsentligen nedgått.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 7 och 8.) Under 1945 har en rätt betydande tillbakagång i fläskproduktionen inträffat jämfört med det närmast föregående året. Då även köttproduktionen visat en mindre nedgång, har försörjningsläget beträffande dessa produkter varit sämre under 1945 än under 1944. I följande tablå redovisas den totala saluförda slakten i genomsnitt per år under perioden 1937/39 enligt jordbrukskommitténs beräkningar samt för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1945. Slakten av får och getter har för åren 1944 och 1945 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna över den besiktigade slakten.

Från 1944 till 1945 föreligger en nedgång i den saluförda totalkvantiteten kött och fläsk med 7 %. Störst är denna minskning i fråga om fläsk med 13 %, medan densamma beträffande kött stannar vid endast 2 %.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en lid av ett år framåt på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under år 1944 betäcktes i Svea- och Götaland 182 368 suggor. År 1945 steg an-

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

talet betäckningar till 184 294 eller med endast drygt 1 %>. För år 1946 skulle man alltså under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen ha att vänta ungefär samma tillgång på fläsk som under det sistförflutna året.

Importen av kött och fläsk har under 1945 uppgått till 9 500 ton.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jorbrukskommitté verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas i följande tablå.

Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande fram till den 1 januari 1946, då denna ransonering upphävdes, meddelas i följande sammanställning uppgifter om de auktoriserade partihandlarnas inköp av ägg i ton.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Från 1942 har alltså en successiv ökning i partihandelns inköp av ägg ägt ruin. Ökningen från 1942 till 1945 är icke mindre än 112,5 %>, d. v. s. mer än en fördubbling.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 9.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas i följande tablå för det senaste förkrigsåret samt därefter. Uppgifterna, som avse inom jordbruket använda kvantiteter, äro uttryckta i ton.

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik samt äro preliminära för år 1945.

Som av den sista tablån å s. 21 framgår, lämnade skörden av såväl fodersäd som foderrotfrukter och hö ett något bättre resultat år 1945 än närmast föregående år. Ökningen i skörden av foderrotfrukter uppgick till drygt 7 %>. Både 1944 och 1945 voro höskördarna mycket stora.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

21 Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3.) Beträffande de sedan 1930 skördade brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning, som hämtats ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna för 1945 äro preliminära.

För 1945 kan man konstatera en fortsatt ökning av höstvetearealen liksom även en fortsatt minskning av rågarealen. Den sammanlagda brödsädsarealen var under nämnda år något mindre än året före och icke obetydligt lägre än förkrigsarealen.

Fr. o. m. år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringama ha uppgifter t. o. m. 1944 lämnats om den areal, som vid inventeringstillfället besätts med höstsäd, ävensom rörande de arealer, som under påföljande vår avsågos komma att besås med olika an-

22 Kungl. Majlis proposition nr 267.

givna sädesslag. Sistnämnda uppgifter infordrades emellertid ej vid höstinventeringen 1945. Vid sommarinventeringama slutligen ha uppgifter erhållits rörande skördad areal av olika växtslag. Resultatet av de nämnda inventeringarna i vad avser höstvete och höstråg redovisas i följande sammanställning för området Svea- och Götaland.

Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.

Av tabellen framgår, att höstvetet utvintrade i stor utsträckning under de kalla vintrarna 1940/41 och 1941/42. Därefter har utvintringen av höstvetet under de därpå följande milda vintrarna varit synnerligen obetydlig. Motsatsen har varit förhållandet beträffande höstrågen. Detta sädesslag övervintrade väl under de kalla åren men har därefter visat större utvintringsskador.

De nu nämnda förhållandena ledde under de första krigsåren till en ökning av rågarealen på höstvetearealens bekostnad. Under senare år lägger man märke till en återgång till höstveteodling, samtidigt som rågodlingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

minskar. Den hösten 1945 med höstråg besådda arealen är t. o. m. lägre än åren närmast före kriget.

Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd hänvisas till följande, ur den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter, vilka för 1945 äro preliminära.

I följande sammanställning redovisas den officiella statistikens uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för ar 1945 äro preliminära. Enligt desamma var 1945 års skörd av vete 13,7 % större än veteskörden år 1944, medan rågskörden visade en nedgång med 21,7 °/e. Den sammanlagda råg- och veteskörden var enligt dessa uppgifter av ungefär samma omfattning de båda åren. Härvid bör dock anmärkas, att den hittills verkställda bearbetningen av de definitiva skördeuppgifterna för år 1945 tyda på att de i tabellen angivna preliminära siffrorna äro för höga.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna för 1945 äro preliminära och komma sannolikt att justeras nedåt, när bearbetningen av de definitiva skörderapporterna slutförts.

Av tablån framgår, att 1945 års potatisskörd visserligen blev drygt 21 % större än året förut men dock 4 % mindre än genomsnittet för 5-årsperioden 1935/39. Såsom ovan nämnts torde den för år 1945 angivna skördesiffran komma att visa sig vara för hög.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga statistiska uppgifter. Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

755 000 755 000 810 000 975 000

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1 000 000 950 000 900 000 900 000

Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, orsakad närmast av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats, har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka, dock ej till förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis uppgick under konsumtionsåret 1938/39 till 260 000 ton. År 1943/44 förbrukades för detta ändamål 270 000 ton. Till följd av 1944 års svaga potatisskörd förbjöds all användning av potatis för bränneriändamål, och även tillverkningen av potatisstärkelse inskränktes. Av dessa orsaker uppgick förbrukningen av fabrikspotatis under år 1944/45 till endast 60 000 ton. För år 1945/46 beräknas 177 000 ton potatis komma att användas för industriella ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

25 Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar, som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som olika storleksgrupper av jordbruk, har kommissionen tidigare (genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta ca 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1943. Efter vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer för år 1944. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll. I detta sammanhang skola endast vissa huvudresultat enligt en av kommissionen gjord sammanfattning återgivas.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom resp. områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna resp. utgifterna lia bland annat jordbrukarnas nettointäkter samt den jordbrukarefamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och utgifter under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar omfatta framgå av följande sammanställning:

Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvändigt alt beakta de svårigheter att erhålla ett fullt representativt material, som alltid äro för-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

knippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av 1938 års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden. Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa ett i möjligaste mån rättvisande material, kunde det icke undvikas, att de därvid undersökta ca 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande till genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad. Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit ytterligare markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet, som av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningama. De i föregående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande som beträffande vissa delposter även kan uppvisas genom jämförelse med annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke heller uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling av inkomster resp. kostnader och följaktligen också de ovan anförda indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster och kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle överskatta såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren. Härvid får givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning i självdeklarationerna till följd av utvidgad lantbruksbokföring, skärpt deklarationskontroll eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna utsträckas till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden icke kunna lämnas obeaktade.

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl inkomster som utgifter under år 1944 stigit i förhållande till år 1943. Inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig helt och hållet till försäljningen av jordbruksprodukter, vilken post visar en uppgång med 5,7 procent, medan däremot såväl inkomsterna av skogsbruk som posten »diverse inkomster» (bl. a. inkomster av körslor) sjunkit, ökningen av jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster enligt de undersökta deklarationerna stannar till följd av nu nämnda förhållanden vid 3,1 procent, medan samtidigt för de kontanta utgifterna redovisas en stegring med 4,6 procent.

Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas, att inkomstökningen från år 1938 till år 1944 varit något starkare för vegetabiliska än för animaliska produkter. För de förstnämnda redovisas nämligen en ökning av försäljningsinkomstema med 76,6 procent, medan inkomstsökningen av animaliska produkter stannar vid 65,9 procent. I jämförelse med de båda närmast föregående åren innebära dock dessa siffror en betydande utjämning, vilken beror på att inkomsten av vegetabiliska produkter mellan åren 1943 och 1944 nedgått med 10 procent, medan däremot

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

för animaliska produkter redovisas en fortsatt inkomststegring med 12,8 procent. Dessa förskjutningar sammanhänga tydligen med den återhämtning av den animaliska produktionen, som ägde rum år 1944. Särskilt synes produktionen av fläsk och ägg ha givit upphov till starkt ökade inkomster.

Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 4,6 procent beror framför allt på ökade kostnader för inköp av förnödenheter. Sålunda redovisas en förhållandevis stark utgiftsökning för sådana poster som kraftfoder och betmassa samt gödselmedel och torvströ. Däremot är den i deklarationerna redovisade ökningen av de kontanta utgifterna för arbetslöner förhållandevis liten, nämligen 1,2 procent. Även för underhåll av inventarier och byggnader redovisas en relativt liten kostnadsökning, nämligen med 2,2 procent.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena redovisas följande förskjutningar i fråga örn inkomster och utgifter:

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige — särskilt inom skogs- och dalbygdema — än i norra Sverige. Mellan åren 1943 och 1944 redovisas för sistnämnda område en mindre nedgång i summan kontanta inkomster. Denna för norra Sverige i jämförelse med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman synes emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke grunda sig på någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna av den egentliga jordbruksdriften. Tvärtom ha enligt detta material inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige procentuellt sett stigit betydligt starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket i norra Sverige lia emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut som relativt taget långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För dessa inkomster redovisade självdeklarationerna under de första krigsåren en kraftig nedgång i norra Sverige och år 1943 var stegringen i förhållande till 1938 av denna in-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

komstpost tämligen liten i jämförelse med övriga Sverige. År 1944 redovisas för samtliga områden en minskning av skogsinkomslerna i jämförelse med föregående år. Denna nedgång är emellertid helt obetydlig i södra och mellersta Sveriges slättbygder, medan densamma däremot särskilt i norra Sverige är betydande. I jämförelse med år 1938 voro skogsinkomsterna år 1944 i stort sett oförändrade i norra Sverige, medan desamma mer än fördubblats i södra och mellersta Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande sammanställning av skogsinkomsternas förändringar:

Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade försäljningar av sågtimmer och massaved. I detta sammanhang bör dock även det förhållandet beaktas, att skogsinkomsterna i norra Sverige år 1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå.

De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan 1938, sammanfattas i följande sammanställning:

I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet från 1938 till 1944 till 74,6 procent. Mellan åren 1943 och 1944 stannar ökningen vid 0,7 procent, medan densamma mellan åren 1942 och 1943 uppgick till ca 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga betydande olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena, under det att stegringstakten för norra Sverige, såsom var att vänta med hänsyn till förut berörda förhållanden, varit väsentligt långsammare.

Nettointäkterna per brukningsdel redovisas i följande sammanställning. Det framgår av denna, att nettointäkterna genomgående stiga med stigande

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

egendomsstorlek. Samtliga taxerade nettointäkter äro inom varje särskild storleksgrupp störst i norra Sverige och lägst i södra och mellersta Sveriges slättbygdsområden. Beträffande de taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ligga däremot siffrorna för de minsta storleksgrupperna av jordbruk högst inom skogs- och dalbygderna. Vid en jämförelse mellan åren 1943 och 1944 visar sig utvecklingen ha varit något olikartad inom olika områden och storleksgrupper. För norra Sveriges redovisas en större eller mindre nedgång för tre av de fyra i tabellen redovisade storleksgrupperna, detta beträffande såväl nettointäkterna av jordbruksfastighet som samtliga nettointäkter. För södra och mellersta Sverige framträder en minskning för de större

30 Kungl. Majlis proposition nr 267.

jordbruken, vilken är särskilt betydande inom skogs- och dalbygderna. För de mindre och medelstora gårdarna redovisas däremot inom såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna en fortsatt ökning, vilken dock i allmänhet är väsentligt svagare än under de föregående krigsåren.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 12 april 1946 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2 samt översikten över mjölkregleringen å s. 2.) Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är grundläggande för prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter, har under innevarande liksom föregående regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande 29 öre per liter.

Avräkningspriserna till mejerileverantörer d. v. s. producentpriserna framgå av tab. 2. Enligt den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar mellan å ena sidan medlemmar av regeringen och å andra sidan representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk, har producentpriset på all mjölk, som under tiden 1 mars—1 september 1946 inväges vid mejerierna, höjts med 0,6 öre per kilogram.

I avräkningspriserna ingå vissa av statsmedel utbetalda pristillägg. Sålunda utgår mjölkpristillägg för olika delar av landet med vissa av livsmedelskommissionen bestämda belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst tillägg per kilogram fett, som ingår i sådan mjölk, som av mejeri försålts annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har 1945 års riksdag anslagit sammanlagt 8 100 000 kronor att användas dels för utbetalande av lokala differentieringsbidrag inom områden, som under 1945 mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden, dels även för täckning av de kostnader, som orsakats av vissa översvämningsskador hösten 1945. Av nämnda belopp skola 3 795 000 kronor användas för det förstnämnda ändamålet att utbetalas under oktober 1945—maj 1946.

Utöver i avräkningspriserna ingående pristillägg utbetalas av statsmedel producentbidrag, vilka utgå endast för mejerimjölk, som producerats å brukningsdel med högst 25 hektar åker. Producentbidragen utbetalas efter en fallande skala efter mjölkmängden per leverantör för att helt bortfalla för större leverantörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

31 Liksom under tidigare år utbetalas till mejerierna av statsmedel vissa bidrag för täckande av vissa under krisåren uppkomna extra kostnader för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I förevarande syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskoslnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av mjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejerierna på vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk, dels även bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga.

Priset till producenterna för s. k. lantsmör av klass I är 10 öre lägre än riksnoteringen för runmärkt smör. Av statsmedel utbetalas ett pristillägg till producenterna av 50 öre per kilogram lantsmör inom södra och mellersta Sverige. Inom de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 75 öre per kilogram.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm.

I fråga om de normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 6 augusti 1945, hänvisas till prop. 253/1944 och 303/1945. Från och med sistnämnda dag höjdes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av svin med en slaktvikt av minst 60 men mindre än 70 kilogram från 203 till 227 öre per kilogram, samtidigt som normalpriset i viktsklassen minst 70 men mindre än 100 kilogram sänktes från 229 till 227 öre per kilogram. Priserna på övriga djurslag voro oförändrade fram till den 25 oktober 1945. Från och med nämnda dag höjdes områdestilläggen inom fjärde till och med trettonde prisområdena för samtliga djurslag utom svin med upp till 3 öre per kilogram samt i fråga örn svin med 1 öre per kilogram inom fjärde, femte, tionde, tolfte och trettonde prisområdena. Inom andra till och med trettonde prisområdena få alltså för närvarande uttagas priser, som med 1—18 öre per kilogram överstiga priserna i första prisområdet. Samtidigt med nyssnämnda höjning av områdestilläggen sänktes grundpriserna, d. v. s. normalpriserna i första prisområdet, i sådan omfattning, att normalpriserna på kött i genomsnitt för hela riket förblevo oförändrade. I anslutning till den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar mellan regeringen och jordbrukets organisationer och vari vissa prishöjningar på jordbrukets produkter ställts i utsikt för återstoden av produktionsåret 1945/46, lia priserna på kött av gödkalv och gräskalv samt fläsk från och

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

med den 1 april 1946 höjts. Prishöjningarna äro avsedda att för gödkalv och gräskalv motsvara i genomsnitt 50 öre per kilogram samt för fläsk i genomsnitt 10 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som från och med den 1 april 1946 gälla för vissa representativa klasser inom första prisområdet vid försäljning av hela och halva kroppar av olika djurslag.

Normalpriser å hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941 fastställdes även normalpriser på ägg. Vid 1945 års ingång utgjorde producentpriset på ägg 3 kronor 15 öre per kilogram inom första prisområdet, omfattande Götaland utom Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde samt städerna Göteborg och Borås. Från och med den 3 april 1945 sänktes nämnda pris till 2 kronor 69 öre per kilogram. Från och med den 10 september samma år genomfördes en höjning till 2 kronor 90 öre samt från och med den 8 oktober samma år till 3 kronor 15 öre per kilogram. I och med äggransoneringens slopande från och med den 1 januari 1946 upphävdes normalpriserna på ägg i samtliga handelsled utom vid försäljning till förbrukare. Från och med den 18 februari 1946 upphävdes normalprissättningen på ägg helt.

Efter den 1 januari 1946 återupptogs lantbruksförbundets äggprisnotering. Denna blev oförändrad i jämförelse med det senaste normalpriset eller 3 kronor 15 öre. På grund av den starka produktionsökningen sänktes noteringen den 18 februari med 50 öre och från och med den 13 mars med ytterligare 35 öre per kilogram till 2 kronor 30 öre per kilogram. Från och med den 1 april höjdes äggnoteringen med 20 öre och från och med den 8 april med ytterligare 25 öre till 2 kronor 75 öre per kilogram.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

33 Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från och med september 1945 följande normalpriser i fråga örn brödsäd i kronor per deciton:

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i kronor per deciton.

För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1946, nämligen för gula matärter 36 kronor 25 öre och för gröna matärter 41 kronor Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 267. 3

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 85 kronor per deciton vid försäljning från odlare.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalilet. För vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de angivna priserna, utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gäller ett normalpris av 11 kronor 75 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder gälla inga normalpriser. Nämnda normalpris för hö gäller för pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara skall priset vara minst en krona lägre.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av oljekraftfoder (innehållande lägst 47 procent råprotein och råfett) gälla följande priser:

För försäljning av övriga slag av kraftfodermedel gälla följande priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för rågkli 16 kronor, för vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa 12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 33 kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0 procent fosforsyra, 51 kronor, innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0 procent fosforsyra, 48 kronor samt innehållande mindre än 36,0 men lägst

34,0 procent fosforsyra, 45 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I 27 kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 14 kronor, av 11,5 -—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—-14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent och däröver 27 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för betfor 23 kronor i södra och mellersta Sverige samt 23 kronor 50 öre i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

35 Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare under 1945/46 framgå av följande sammanställning.

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser under april 1946 inköpa all från odlare samt från personer eller företag, vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1946 hembjuden potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör garantipriset i Skåne och Blekinge 10 kronor per deciton, i övriga delar av Götaland samt Svealand 11 kronor per deciton samt i Norrland 12 kronor per deciton. För fabriks- och foderpotatis är garantipriset inom hela riket 9 kronor per deciton. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1945/46 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantörer, till under tiden från kampanjens början till och med den 31 oktober 1945 29 öre, under tiden 1 november—31 december 1945 30 öre, under tiden 1—31 januari 1946 31 öre och under tiden 1 februari 1946 till kampanjens slut 32 öre, allt räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik

36 Kungl. Majlis proposition nr 267.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1946/47.

Prisfrågan under regleringsåret 1945/46.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 lämnat en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets område som tillämpats under regleringsåret 1945/46 och härvid bland annat framhållit följande.

Från och med år 1943 lia priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter preliminärt fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan på våren 1945 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader. Denna förkalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende helt till den förkalkyl för produktionsåret 1944/45, som på våren 1944 upprättades till ledning för det då fattade prisbeslutet. Densamma avsåg sålunda den produktion, som vid normala väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket. Vidare hade, där ej särskilda omständigheter motiverade ett annat förfaringssätt, priserna på såväl jordbrukets produkter som dess förnödenheter ävensom arbetslöner och räntor antagits förbli oförändrade. I jämförelse med tidigare inkomst- och kostnadskalkyler hade emellertid vid den på våren 1945 verkställda beräkningen vissa nya osäkerhetsmoment tillkommit beträffande arbetskostnads- och räntepostema, vilka vid jordbrukskommitténs behandling av kalkylen gåvo anledning till skiljaktiga meningar. Dessa svårigheter sammanhängde med de förändringar, som under årets lopp skett i fråga om kapitalinvesteringarna i jordbruket, samt med de förändringar, som under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna inom jordbruket.

Efter att ha redogjort för de skiljaktiga uppfattningar, som kommit till uttryck inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens råd rörande sättet för arbets- och kapitalkostnadernas beräkning, erinrar livsmedelskommissionen örn de omräkningar av kalkyler, som ägt rum sedan våren 1945 samt om prisfrågans vidare behandling. Kommissionen har vidare anfört.

Med hänsyn till de speciella osäkerhetsmoment, som sålunda förelegat vid utarbetandet av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1945/46, och under beaktande av att de belopp, som motsvarade åsiktsdifferenserna i jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens råd, voro mycket små i förhållande till kalkylens slutsumma, ansåg sig livsmedelskommissionen vid utarbetandet av förslag rörande prissättningen för år 1945/46 icke böra i första hand taga sikte på en utjämning av kalkylen. Kommissionen eftersträvade i stället att få till stånd vissa ur försörjningssynpunkt motiverade prisförändringar och sökte avväga dessa på så sätt, att desamma icke skulle rubba det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster och kostnader i vidare mån än som angavs av differensen mellan de olika meningarna beträffande kalkylen, som förekommit inom jordbrukskommittén och kommissionens råd.

De priser, som bestämdes vid vårprissättningen skulle därefter enligt livsmedelskommissionens av Kungl. Maj:t bifallna förslag bibehållas oförändrade, såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

sådant sätt, att enligt de vedertagna grunderna för inkomst- och kostnadsberäkningen ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som översteg 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt förkalkylen. Då jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 miljoner kronor, skulle sålunda en variation av omkring 85 miljoner kronor få äga rum, utan att en förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring än den nu sagda borde däremot en justering av priserna äga rum, så att marginalen nedbringades till omkring 85 miljoner kronor. Frågan örn anledning funnes att tillämpa 4-procentsregeln skulle prövas, så snart statistiskt underlag förelåge för en preliminär beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti månad. En eventuell justering av priserna borde i främsta rummet avse sådana produkter, som närmast givit anledning till det uppkomna över- eller underskottet, dock med beaktande även av försörjningslägets krav. I den mån så påkallades av förskjutningar i försörjningsläget skulle prisjusteringar kunna vidtagas även utan att nyss angivna kalkylmässiga förutsättningar förelåge, men dylika prisjusteringar borde avvägas så, att relationen mellan inkomster och kostnader i kalkylen icke rubbades genom desamma.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande det preliminära fastställandet av priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter skulle en omräkning av jordbrukskalkylen företagas i augusti månad i syfte att utröna huruvida förutsättningar förelåge för tillämpning av 4-procentsregeln. Till följd av de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena i augusti månad befanns det emellertid icke möjligt att lägga den då upprättade kalkylen till grund för en omprövning av prisfrågan. En förnyad omräkning av kalkylen verkställdes därför i oktober månad på grundval av bl. a. skörderapporterna per den 31 augusti. Beträffande de närmare detaljerna i samband med denna kalkyl skall i detta sammanhang endast nämnas, att enighet nu nåddes rörande metoderna för beräkningen av såväl arbets- som kapitalkostnaderna. I fråga om arbetskostnaderna accepterades sålunda det av jordbrukskommitténs majoritet i samband med behandlingen av vårkalkylen förfäktade alternativet, nämligen 1 300 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna höjdes på sätt som skett redan inom livsmedelskommissionens råd vid behandlingen av vårkalkylen med 10 miljoner kronor i förhållande till regleringsåret 1944/ 45. Den på detta sätt verkställda kalkylen utvisade ett underskott av 30,9 miljoner kronor. Enligt Kungl. Majrts och riksdagens beslut angående grunderna för prissättningen skulle en justering av priserna vidtagas endast därest vid omräkningen uppkomme ett över- eller underskott, som motsvarade mer jin 4 procent av jordbrukets sammanlagda i vårkalkylen upptagna inkomster eller omkring 85 miljoner kronor. Nyssnämnda underskott låg sålunda långt innanför denna marginal och kunde följaktligen icke ge anledning lill några prisändringar. Emellertid hade det vid septemberkalkylens upprättande icke varit möjligt att inräkna den kostnadsökning, som kunde väntas inträffa till följd av den av 1945 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningen för djurskötare, enär densamma ännu icke var avtalsmässigt fixerad. Vid verkställda beräkningar hade denna kostnadsstegring emellertid uppskattats till alternativt 19,0—20,0 eller 29,6 miljoner kronor. Differensen mellan det beräknade och det enligt grunderna för prissättningen tillåtna underskottet kunde sålunda väntas bli avsevärt reducerad sedan klarhet vunnits rörande den till djurskötarna utgående kompensationen för arbetstidsförkortningen. Då dessutom den möjligheten ej kunde uteslutas, alt även vissa andra förskjutningar kunde inträffa med avseende på jordbrukets såväl inkomster som kostnader, ansågos priserna icke bellcr i oktober månad bina slutgiltigt bindas för hela produktionsarct. liela prisfrågan skulle därför kunna på nytt upptagas till omprövning i januari månad 1940, därest

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produktions- och kostnadsutvecklingen gjorde det sannolikt, alt 4-procentsregeln vid detta tillfälle kunde komma till tillämpning.

Kommissionen har därjämte erinrat därom att då vissa förändringar i jordbrukets produktionsförhållanden inträtt under hösten 'livsmedelskommissionen erhöll efter därom gjord framställning Kungl. Maj:ts bemyndigande genom beslut den 21 december 1945 att företaga en omräkning av kalkylen i januari månad 1946. Den sålunda företagna januariomräkningen visade i jämförelse nied septemberkalkylen en påtaglig förbättring av jordbrukets inkomster i det att inkomstunderskottet reducerades från 30,9 till 0,9 miljoner kronor. Vid tillämpning av de på våren 1945 fastställda grunderna för prissättningen kunde därför enligt kommissionens uppfattning ingen anledning anses föreligga att under löpande regleringsår företaga justering av priserna. Till frågan i vad mån andra sakförhållanden kunde motivera en omprövning av jordbrukets prisfrågor hade kommissionen ej ansett sig böra taga ställning.

Jag torde få erinra därom att den överenskommelse som efter överläggningar med representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk träffades den 13 mars 1946 i fråga örn prissättningen under den återstående delen av regleringsåret 1945/46 bland annat innebar, att jordbruket genom höjning dels av producentpriset på mjölk, dels av köttpriserna samt genom vissa sänkningar av priserna på konstgödsel skulle tillföras en inkomstökning av omkring 30 miljoner kronor.

För möjliggörande av nyssnämnda pris justeringar föreslog Kungl. Maj: t i proposition nr 216 på hemställan av livsmedelskommissionen riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att användas dels för utbetalande av ett med 14 öre per kilogram mjölkfett förhöjt pristillägg under tiden 1 mars—- 31 augusti 1946, dels för utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter under tiden maj—-augusti 1946, dels ock för prissänkning på konstgödsel under den återstående delen av regleringsåret 1945/46. Kungl. Maj:ts förenämnda förslag lia sedermera bifallits av riksdagen (r. skr. nr 160).

Inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret 1946/47.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1946/47 bär liksom under föregående år en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande regleringsåret uppgjorts av en särskild delegation bestående av organisationschefen i Kooperativa förbundet fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H. Stensgård, vice ordföranden i livsmedelskommissionen O. Söderström samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. Ytterborn. I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Efter att ha anmält att kalkylen varit föremål för granskning av 1942 års jordbrukskommitté, samt att vissa smärre prisändringar vidtagits och att livs-

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

medelskommissionen dessutom i samråd med representanter för jordbrukskommittén infört vissa reviderade uppgifter anför kommissionen beträffande innebörden och resultaten av den förevarande kalkylen bland annat följande.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen helt lill de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på våren 1945 lades till grund för den preliminära prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter för sistnämnda produktionsår. Densamma avser sålunda att belysa inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1946/47 under förutsättning av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets produkter som dess förnödenheter ha i beräkningarna förutsatts förbliva oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag rörande prisjusteringar förelågo redan vid beräkningstillfället, t. ex. beträffande oljeväxter, eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss grad av säkerhet förutses, exempelvis beträffande matärter, ägg och slaktfjäderfä.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen i vad angår vegetabiliska produkter utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober 1945 redovisade arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgifterna rörande 1945 års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till vidtagna prisförändringar för oljeväxter. En särskild beräkning har efter liknande grunder som föregående år utförts rörande de vid normala väderleksförhållanden förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de s. k. allmänna skördeomdömena för åren 1942—1945 tjänat såsom ledning, varjämte även inträffade förändringar med avseende på förutsättningarna för den vegetabiliska produktionen beaktats. I sistnämnda hänseende har bl. a. hänsyn tagits till dels den betydande ökning av tillgången på vissa slag avkonstgödsel, som inträffat under år 1945/46, dels den starka stegring av antalet traktortimmar, som beräknats för såväl år 1945/46 som år 1946/47 till följd av den successiva återgången till oljedrift.

De i kalkylen begagnade hektarskördarna framgå av följande sammanställning, i vilken till jämförelse medtagits även medelskörden 1931/40, de observerade hektarskördarna åren 1944 och 1945 samt de två sistnämnda årens hektarskördar omräknade efter skördesiffran 3,0.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beträffande de i kalkylen intagna skördesiffrorna har livsmedelskommissionen anmärkt.

Hektarskördarna för vårråg och havre ha ursprungligen upptagits till 1 300 resp. 1 600 kilogram. Dessa siffror ha emellertid av jordbrukskommittén med hänsyn till det förhållandevis svaga utfallet av nämnda grödor under senare år nedsatts till 1 200 resp. 1 550 kilogram. I övrigt ha vid jordbrukskommitténs granskning av kalkylen inga erinringar gjorts gentemot de angivna skördesiffrorna.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen vidare yttrat bland annat följande.

På grundval av de förut redovisade antagna hektarskördarna samt föreliggande uppgifter rörande arealerna av olika grödor har den vegetabiliska produktionen beräknats. Kvantiteten brödsäd har därvid erhållits på så sätt, att den beräknade totalskörden reducerats för lagringsförluster. avrens och utsäde. I fråga om vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler en viss justering vidtagits med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning att antaga. Av kom ha i kalkylen utöver liusbehovsförmalningen endast medtagits de kvantiteter, som vid normala förhållanden beräknats komma att åtgå vid grynkvarnarna samt bryggerier och bränneriet På motsvarande sätt bär av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna, vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt den beräknade användningen av dessa varuslag för skogskörsler ävensom den industriella förbrukningen av halm. På kalkylens inkomstsida hade delegationen ursprungligen medtagit även den kvantitet fodersäd, som beräknats åtgå för äggproduktionen utanför jordbruket. I samband med granskningen av kalkylen har jordbrukskommittén uttalat, att i princip ingenting vore att erinra mot detta förfaringssätt. Då emellertid föreliggande beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande äggproduktion enligt kommittén syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler, och då vidare utredningen vore i så måtto ofullständig, som jordbrukets inköp resp. försäljningar av kycklingar för rekrytering av hönsstammen icke beaktats, beslöt kommittén att för närvarande icke införa ifrågavarande poster av kalkylen utan för året nöja sig med ett uttalande rörande den principiella önskvärdheten av en dylik komplettering av beräkningarna.

Beträffande samtliga hittills berörda produkter har i kalkylen räknats med samma pris som för år 1945/46. Däremot har för matärter antagits en prissänkning från 36 till 30 kronor per deciton, varvid förutsatts att inga garantipriser skulle komma att fastställas för 1946 års skörd av ärter.

Förbrukningen av matpotatis, som för åren 1944/45 och 1945/46 beräknats till 900 000 ton, har antagits sjunka till 875 000 ton år 1946/47. Härvid har hänsyn tagits till att en viss ehuru icke särskilt betydande förbättring av tillgången på övriga livsmedel torde vara att vänta under sistnämnda år. Priset på matpotatis har liksom i vårkalkylen för år 1945/46 uppskattats till 10,50 kronor per deciton, d. v. s. drygt 1 krona lägre än det genomsnittliga pris, som såvitt nu kan bedömas torde komma att erhållas för produktionsåret 1945/46. Denna beräkning av priset får ses mot bakgrunden av den skördeberäkning, som ligger till grund för kalkylen. Därest den förutsatta skörden erhålles, beräknas vidare 250 000 ton potatis komma att användas för industriella ändamål. Härvid får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta såsom en beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att mera bestämt angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

41 Arealen sockerbetor har antagits förbli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar, och sockerhalten har angivits till 17,5 procent. Betpriset har upptagits till samma belopp som föregående år eller 4 kronor 65 öre per deciton för betor med 16 °/o sockerhalt. I fråga om oljeväxtarealen har med anledning av föreslagna prisjusteringar antagits en viss minskning för oljelin och vallmo samt en viss ökning för vårraps och vitsenap. Beträffande arealerna höstraps och höstrybs föreligga uppgifter i den i oktober månad 1945 företagna arealinventeringen. Odlingen av spånadsväxter har antagits bli av i stort sett samma omfattning som år 1945/46.

Den totala mjölkproduktionen har för innevarande regleringsår beräknats till 4 675 000 ton, varav 3 550 000 ton beräknats komma att invägas vid mejerierna. I förhållande till föregående år innebära dessa kvantiteter en ökning av 6,4 %> resp. 8,8 %>. Denna stegring grundar sig på såväl en tillväxt av koantalet med 2,5 %> till 1 875 000 som en ökning av den genomsnittliga mjölkproduktionen per ko med 3,S °/o till 2 493 kilogram. För år 1946/47 beräknas en fortsatt stegring av koantalet med 20 000 djur samt en ytterligare ökning av den genomsnittliga mjölkavkastningen med cirka 2 %. I enlighet härmed har den totala mjölkproduktionen för sistnämnda år beräknats till 4 820 000 ton, varav 3 700 000 ton beräknas komma att invägas vid mejerierna. Det förtjänar anmärkas, att denna beräkning innebär, att den totala mjölkproduktionen under år 1946/47 skulle uppnå och i genomsnitt för hela produktionsåret överstiga 1938/39 års mjölkproduktion. Mjölkpriserna ha antagits förbliva oförändrade år 1946/47 i förhållande till innevarande år. Även de särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de i kalkylen begagnade mjölkpriserna, ha för år 1946/47 upptagits till samma belopp, som beräknats för innevarande år, dock med undantag för differentieringsbidraget, beträffande vilket det för 1945/46 ursprungligen beviljade beloppet av 6,0 miljoner kronor införts i kalkylen för 1946/47.

Beträffande ägg har i kalkylen räknats med dels en fortsatt stegring av hönsantalet, dels en viss ökning av produktionen per höna. Den totala äggproduktionen beräknas uppnå och för år 1946/47 som helhet överstiga förkrigsproduktionen (63 070 ton mot 60 860 1938/39), varvid dock är att märka att jordbrukets andel i äggproduktionen något minskats. Priset på ägg som i kalkylen för innevarande regleringsår beräknades till i genomsnitt 2,78 kronor per kilogram torde på grund av sedermera inträffade prissänkningar icke komma att överstiga 2,70 kronor per kilogram. För år 1946/47 har LKdelegationen räknat med ett medelpris av 2,50 kronor per kilogram.

Vad angår jordbrukets inkomster av köttproduktion har räknats med en mindre nedgång i slakten av storboskap, beroende på att underlaget för denna slakt år 1946/47 torde vara något mindre än föregående år till följd av det minskade pålägget av kor under de första krigsåren. Däremot har slakten av kalv och får beräknats öka något. Den totala fläskproduktionen har upptagits till 133 300 ton år 1946/47 mot 127 700 ton år 1945/46 och 145 000 ton år 1938/39. Enligt vad delegationen framhållit torde dessa beräkningar vara behäftade med förhållandevis betydande felmarginaler.

I sin skrivelse den 21 mars har livsmedelskommissionen vidare anmält att 1942 års jordbrukskommitté vid granskningen av kalkylen beslutat lämna frågan öppen örn och i vilken utsträckning slakt av svin utöver den i kalkylen upptagna kunde beräknas äga ruin. I anslutning till beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen i övrigt anfört.

Något belopp för export av levande djur har icke upptagits, enär det icke varit möjligt att bedöma, om eller i vilken omfattning dylik export kan

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

komma att äga rum. Räckvidden av det fel, som kan ligga häri, begränsas emellertid av att en beräkning på sedvanligt sätt verkställts rörande förändringarna i kreaturskapitalet, som ansetts komma att öka med 5,4 miljoner kronor. Detta belopp har som vanligt redovisats å kalkylens inkomstsida. Däremot har i inkomstkalkylen för år 1946/47 något belopp icke införts för beräknade förändringar i jordbrukets varuförråd, enär under angivna förutsättningar varken någon ökning eller minskning av mera väsentlig betydelse ansetts kunna påräknas.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader bar livsmedelskommissionen framhållit att dessa i allt väsentligt anslöte sig till tidigare anvisade metoder. Kostnadskalkylerna grundade sig sålunda på förutsättningen av ett i förhållande till år 1945/46 oförändrat löne- och ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter i samtliga de fall, där beslut rörande prisändringar icke redan förelåge vid kalkylens upprättande eller dylika med säkerhet kunde beräknas komma till stånd på grund av förändringar i marknadsläget. Beträffande konstgödselmedel räknades ursprungligen med vissa, tämligen betydande prissänkningar. Med hänsyn till att dessa priser äro beroende av statlig clearing har emellertid jordbrukskommittén ansett, att desamma i kalkylen borde upptagas med oförändrade belopp i förhållande till år 1945/46. Den beräknade användningen av kvävegödsel motsvarade, i fråga om rent kväve, en ökning med mer än 40 procent i jämförelse med basårskvantiteten. Kvantiteten fosforsyrahaltiga gödselmedel motsvarade i det närmaste förkrigsförbrukningen av fosforsyra. Däremot beräknades förbrukningen av kalisalt stanna vid något mindre än hälften av 1938/39 års förbrukning.

Förbrukningen av bland annat majs och vetekli bade ansetts komma att undergå en viss ökning. Däremot hade förbrukningen av oljekraftfoder beräknats förbli oförändrad. Någon förbrukning av fodercellulosa hade icke upptagits för år 1946/47.

Kommissionen har vidare rörande jordbrukets kostnader anfört.

Den post, som på kostnadssidan uppvisar de största förändringarna i förhållande till år 1945/46, är traktorkostnaderna, vilka beräknats nedgå från 66,4 till 56,2 miljoner kronor. Orsaken härtill är slopandet av ransoneringen av brännolja och den i samband härmed företagna prissänkningen. Som en följd av dessa åtgärder kan man år 1946/47 förvänta dels en fortsatt övergång till oljedrift och dels en väsentligt utvidgad traktoranvändning. Rörande omfattningen av traktordriften har räknats med en ökning av antalet traktortimmar med omkring 2 miljoner timmar från 1945/46 till 1946/47. I förhållande till år 1944/45 uppgår den beräknade stegringen till 31,5 procent.

Även beträffande vissa av de poster, som i kalkylen sammanförts under rubriken »diverse kostnader», har en kostnadssänkning inträffat. Sålunda ha vidtagna taxesänkningar medfört en reduktion av posterna för mjölkfrakter och övriga bilfrakter.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas s. k. semesterören inlagts i de timlönesummor, som bilda underlaget för beräkningen av byggnadsarbetarnas löner.

Beräkningen av arbetskostnaderna grundar sig på det av jordbrukson!-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

mitten på våren 1945 godtagna alternativet (1 300 miljoner kronor), till vilket sedermera även livsmedelskommissionen och dess råd anslutit sig. 1 syfte att erhålla en med basåret jämförlig beräkningsmetod bär emellertid en justering vidtagits beträffande värdet av den fodersäd, som ingår i naturalönen. I övrigt har på sedvanligt sätt räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen. Vidare har den beräknade kostnadsökningen på grund av lagstadgad semesterersättning och förkortad sommararbetstid för vissa arbetarkategorier medtagits i kalkylen. Däremot har den kostnadsökning, som beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsförkortningen för djurskötare icke kunnat medräknas, enär densamma vid kalkylens uppgörande ännu icke var avtalsmässigt fixerad.

I samband med behandlingen av denna fråga beslöt jordbrukskommittén att i avvaktan på resultatet av dels då pågående överläggningar mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukets centrala organisationer, dels förhandlingarna rörande nytt lantarbetaravtal icke taga ståndpunkt vid granskningen av kalkylen. Då sedermera sättet för inräknandet av nämnda kostnadspost i kalkylen för 1946/47 fastställts genom en i anslutning till förutnämnda överläggningar träffad överenskommelse, för vilken i det följande skall redogöras, hade kommittén icke funnit anledning att upptaga denna fråga till förnyad behandling.

Inom kommittén hade vidare vissa meningsskiljaktigheter gjort sig gällande beträffande beräkningssättet i fråga om arbetskostnaderna. Sålunda hade ledamoten av kommittén herr Ekström med instämmande av herr Gustavsson uttalat att man från jordbrukets sida i fortsättningen icke borde godtaga metoden att räkna med 1 procents årlig minskning av jordbrukets arbetskraftsvolym. Herr Svensson hade uttalat att den rationaliseringsvinst, som kunde uppstå genom minskad arbetskraftsvolym i lanthushållningen borde få av jordbruket utnyttjas för lönehöjningar, till dess den av riksdagen förordade höjningen av arbetsinkomsten inom jordbruket hunnit genomföras.

Beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna har kommissionen påpekat att densamma ansluter sig till det beräkningssätt, varom i samband med behandlingen av kalkylen för år 1945/46 enighet numera uppnåtts inom såväl jordbrukskommittén som livsmedelskommissionens råd. Enligt detta hade jordbruket för nyssnämnda produktionsår fått tillgodoräkna sig en ökad kapitalkostnad av 10 miljoner kronor på grund av ökade investeringar. I den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 hade detta belopp införts oförändrat, medan kapitalkostnaderna i övrigt justerats efter sedvanliga grunder med hänsyn till förskjutningarna i ränteläget.

Kalkylens slutresultat har av livsmedelskommissionen sammanfattats i följande tablå.

1938/39 1945/46

Jordbrukets inkomster, miljoner kronor ... 1 362-2 2 105-1

Jordbrukets inkomster, index............. 100 0 154-5

Jordbrukets kostnader, miljoner kronor ... 1 453-8 2 251-2

Jordbrukets kostnader, index............. 100-Q 154-8

1946/47 2 152-3 158-0 2 237-0 153-9

Vid en jämförelse mellan de i tablån angivna förändringarna i indextalen rörande å ena sidan kostnaderna och å andra sidan inkomsterna hade sålunda ett kalkylmässigt överskott erhållits för regleringsåret 1946/47 av 55,9 miljoner kronor.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 upptagit frågan örn prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under produktionsåret 1946/47. Innan jag närmare ingår på livsmedelskommissionens framställning i förevarande fråga torde jag få erinra om den förutnämnda, den 13 mars 1946 dagtecknade överenskommelsen varigenom vissa allmänna riktlinjer angivits för prissättningen under nyssnämnda produktionsår. Denna överenskommelse utgår ifrån att samma ordning, som enligt Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut tillämpats i fråga örn regleringen av jordbrukspriserna under de senaste åren, skall tillämpas jämväl under nästkommande regleringsår. Härvid anföres bland annat följande.

Nämnda ordning innebär bland annat, att priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter, i den mån de äro föremål för statlig reglering, skola fastställas redan innevarande var i anslutning till den prognosberäkning angående jordbrukets totala inkomster och kostnader under det kommande regleringsåret (totalkalkyl), som verkställts av den s. k. L.K.-delegationen och granskats av 1942 ars jordbrukskommitté. Vid fastställandet av priserna skall tillses att, örn dessa insättas i den av kommittén granskade kalkylen, inkomsterna komma att i förhållande till basåret 1938/39 uppvisa en lika stor procentuell stegring som kostnaderna. De priser, som bestämmas vid vårprissättningen, skola bibehållas oförändrade såvida ej vid omräkning av kalkylen på hösten 1946 ett över- eller underskott (med över- eller underskott förstås här det belopp som skall avdragas respektive tilläggas å kalkylens inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med index för kostnaderna) uppkommer, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt vårkalkylen. Vid större förändring än nu sagts bör däremot justering av priserna ske så att marginalen nedbringas till 4 procent av inkomstbeloppet.

I den av kommittén för regleringsåret 1946/47 granskade kalkylen har arbetskostnadsposten upptagits med ett belopp av 1 295 miljoner kronor. Under förutsättning att det av förlikningskommissionen framlagda förslaget till lantarbetaravtal godkännes av båda parterna, skall nämnda post ökas med ett belopp, motsvarande 125 miljoner kronor på kalkylens inkomstsida. Det underskott, som kalkylen härefter utvisar skall utjämnas dels genom höjning av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september 1946 inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram, dels ock genom allmän prishöjning å viss eller vissa av jordbrukets produkter och/eller allmän prissänkning å viss eller vissa av jordbrukets förnödenheter. (Med allmän prishöjning respektive prissänkning jämställes här utbetalande av generella pristillägg eller subventioner.) Dessa prisändringar böra, i den mån försörjningseller marknadspolitiska synpunkter ej annat påkalla, avse varor, som för flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse.

Frågan örn rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader jämte de spörsmål, som äga samband härmed, skall göras till föremål för en förutsättningslös utredning av särskilda av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga. Resultatet av denna undersökning, vilket icke väntas föreligga före vårprissättningen. skall emellertid icke inverka på de kalkyler, som efter förut angivna grunder uppgöras för 1946/47.

Utgående ifrån de förutsättningar för prissättningen som sålunda angivits i uppgörelsen bär livsmedelskommissionen rörande den allmänna prisavvägningen uttalat bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

45 Enligt den numera uppgjorda normalkalkylen för år 1946/47 föreligger som i det föregående framhållits ett kalkylmässigt överskott av 55,9 miljoner kronor. Utöver detta belopp skall jordbruket sålunda enligt uppgörelsen tillföras ett belopp av cirka 70 miljoner kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp innebär uppgörelsen att detsamma delvis skall erhållas genom böjning av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september 1946 inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram.

Enligt av jordbrukskommittén godkända beräkningar rörande mjölkproduktionens utveckling under produktionsåret 1946/47 har mjölkinvägningen vid mejerierna beräknats till 3 700 000 ton. Härtill kommer bland annat en beräknad försäljning av konsumtionsmjölk utanför mejeri av 170 000 ton samt producenternas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk, vilken i kalkylen upptagits till 490 000 ton. Vid beräkningen av det belopp, som genom den nyssnämnda höjningen av mjölkpriset med 1 öre per kilogram kommer att tillföras jordbruket, torde även dessa båda sistnämnda poster böra tagas i betraktande. Nu ifrågavarande mjölkkvantiteter ha i kalkylen upptagits till sammanlagt 4 360 000 ton. En prisförhöjning med 1 öre per kilogram motsvarar sålunda ett belopp av 43,6 miljoner kronor. Härvid får emellertid iakttagas, att denna höjning av mjölkpriset leder till en stegring av naturalönens värde i kostnadskalkylen med ett belopp, som på inkomstsidan motsvarar 4,4 miljoner kronor. Den genom mjölkprishöjningen erhållna nettoökningen av jordbrukets inkomster uppgår sålunda till 39,2 miljoner kronor.

Vid undersökningen av de prisändringar, som utöver höjningen av mjölkpriset erfordrades för år 1946/47, har livsmedelskommissionen ansett sig böra utgå ifrån att ransoneringen av kött och fläsk därest inga ytterligare svårigheter beträffande försörjningsläget tillstötte skulle kunna upphävas under regleringsåret 1946/47. Då tillgången på dessa produkter emellertid även under nästa regleringsår syntes komma att understiga den kvantitet, som skulle erfordras för att möjliggöra en i jämförelse med förkrigsåren oförändrad konsumtion per capita av dessa varor, komme ransoneringens upphävande med all säkerhet att medföra vissa prishöjningar.

Rörande storleken av dessa prishöjningar lia inom livsmedelskommissionens slaktsektion vissa beräkningar verkställts. Enligt dessa skulle jordbruket under förutsättning av ransoneringens upphävande och fri prisbildning å kött och fläsk under året 1946/47 tillföras en inkomstökning av cirka 41 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen har icke ansett det möjligt att angiva, vid vilken tidpunkt förutsättningar kunde anses föreligga för ransoneringens hävande. Därest försörjningsläget skärptes, kunde ett upphävande icke komma i fråga. Med hänsyn härtill borde man även räkna med möjligheten av ransoneringens kvarstående under en viss del av eller hela regleringsåret 1946/47. I dylikt fall borde enligt kommissionens mening, för att motverka en handel vid sidan av ransoneringen, kött- och fläskpriserna ändock höjas intill ungefär det prisläge, sorn beräknats bli rådande vid fri försäljning och prisbildning, varvid sålunda jordbruket även i delta fall skulle erhålla den förut beräknade inkomstökningen av dessa produkter. Även vid eli slopande av ransonering och prisreglering syntes ett visst statligt stöd åt priserna

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

på kött och fläsk böra ifrågakomma, därest priserna tenderade att mera väsentligt avvika frän de som förutsatts för åstadkommande av här berört inkomsttillskott. Dylikt stöd borde emellertid lämnas endast beträffande benfritt nötkött och nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar samt beträffande fläsk i hela och halva kroppar.

Kommissionen har vidare i detta sammanhang framhållit, att även om förut angivna inkomstökning av 41 miljoner kronor nu inräknades i kalkylen, sådana förskjutningar i försörjningsläget kunde komma att inträffa, som borde ge anledning till en ändrad pris- och inkomstavvägning. Därest detta spörsmål skulle aktualiseras, borde detsamma upptagas till omprövning i samband med den omräkning av kalkylen, som förutsatts komma att äga rum i augusti månad.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till övervägande frågan örn avvägningen av priserna å konstgödsel under regleringsåret 1946/47. Kommissionen har härvid funnit det möjligt att förorda vissa prissänkningar utan att för detta ändamål ytterligare tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle erfordras. Då det ur försörjningssynpunkt och icke minst med hänsyn till knapphetsläget beträffande livsmedel utomlands kunde anses befogat att genom sänkta konstgödselpriser sporra till ökad användning av ifrågavarande varuslag och därigenom befordra den inhemska vegetabilieproduktionen, har livsmedelskommissionen förordat, att dylika prissänkningar vidtoges i enlighet med följande sammanställning.

Därest i samband med av kommissionen föreslagna prissänkningar nu utgående fraktbidrag å vissa kvävehaltiga gödselmedel slopades skulle en kostnadssänkning inträda, som av kommissionen beräknats uppgå till sammanlagt 12,6 miljoner kronor. På kalkylens inkomstsida skulle detta belopp motsvara 11,7 miljoner kronor.

Genom de förut nämnda prishöjningarna i fråga om mjölk och slaktprodukter samt sistberörda prissänkningar beträffande konstgödsel kunde, framhåller kommissionen, det kalkylmässiga inkomstöverskottet, vilket tidigare upptagits till 55,9 miljoner kronor, beräknas stiga till (55,9 + 39,2 + 41,0 + 11,7 =) 147,8 miljoner kronor för regleringsåret 1946/47. Då enligt de för prissättningen uppdragna riktlinjerna det belopp, som jordbruket under sagda regleringsår skulle få tillgodogöra sig, bestämts till 125 miljoner kronor,

Klindt. Maj:ts proposition nr 267.

erfordrades ytterligare justeringar av nu gällande priser eller utgående subventioner för att det avsedda resultatet skulle uppnås. En dylik utjämning borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning i första hand åstadkommas dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk dels genom vissa höjningar av fodermedelspriserna.

I fråga om nyssnämnda bidrag, vilka första gången utbetalades under regleringsåret 1941/42, torde jag få erinra därom, att syftet varit att understödja sådana områden, som erhållit ett i förhållande till genomsnittet för riket särskilt svagt skörderesultat. För regleringsåret 1945/46 anvisades ursprungligen 6 miljoner kronor till dylika bidrag. Till följd av den ovanligt rikliga nederbörden under augusti månad och därav föranledda översvämningsskador visade det sig sedermera nödvändigt att komplettera differentieringsbidragen för mjölk med särskilda ersättningar för genom översvämningar åstadkomna skördeskador. I samband härmed anvisades för dessa ändamål ytterligare ett belopp av 2,1 miljoner kronor (prop. nr 389; r. skr. nr 611).

I livsmedelskommissionens skrivelse av den 21 mars 1946 framhålles, att erfarenheten av lokala differentieringsbidrag ådagalagt svårigheterna att åstadkomma en rättvis fördelning av desamma. Särskilt tydligt hade sådana olägenheter kommit till uttryck i gränsområden mellan områden, som erhållit respektive icke erhållit dylika bidrag eller mellan områden med olika stora bidrag. Även inom ett och samma område med enhetliga bidrag hade desamma stundom vållat mycken irritation, beroende på ojämnheter i skördeutfallet mellan olika brukningsdelar eller på olika brukningsdelars olika starka inriktning på mjölkproduktionen. Enligt kommissionens uppfattning borde vidare lokala ojämnheter i skördeutfallet, såvitt de icke vore av katastrofartad natur, hänföras till de företagarrisker som normalt vore förenade med drivande av jordbruk. Under dessa omständigheter och med beaktande av att det belopp som jordbruket skulle tillföras för ökade lönekostnader bestämts till 125 miljoner kronor har kommissionen föreslagit, att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under regleringsåret 1946/47. Då dessa bidrag upptagits med 6 miljoner kronor i kalkylen skulle sålunda det förut redovisade inkomstöverskottet härigenom komma att sänkas med detta belopp.

Vidkommande den förordade höjningen av fodermedelspriserna, vilka för närvarande i viss utsträckning hållas nere genom statliga subventioner, innebär livsmedelskommissionens förslag följande. Årsmedelpriset på oljekaksfoder höjes med 2 kronor per deciton till 36 kronor per deciton. Priset på kli höjes med 4 kronor per deciton till respektive 23 kronor per deciton för vetekli och 20 kronor per deciton för rågkli. Även beträffande priset på majs har livsmedelskommissionen ansett en prishöjning med 1 eller 2 kronor per deciton i och för sig vara viii motiverad. Med hänsyn lill att priset på majs i så fall skulle komma ali ligga jämförelsevis högt i förhållande lil! priset på brödsäd, samt med hänsyn lill den för närvarande ansträngda situationen beträffande brödsiidsförsörjningen syntes avgörandet av denna fråga dock böra anstå till dess utfallet av 1946 års skörd av brödsäd och fodersäd kunde överblickas.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Genom de av livsmedelskommissionen sålunda föreslagna justeringarna av fodermedelspriserna skulle det förut redovisade inkomstöverskottet komma att minskas med 9;5 miljoner kronor. Den sammanlagda effekten av hittills förordade åtgärder för utjämning av skillnaden mellan å ena sidan här förut beräknat och å andra sidan överenskommet inkomsttillskotl skulle sålunda motsvara ett belopp av (6,0 + 9,5=) 15,5 miljoner kronor. Härefter skulle emellertid fortfarande ett överskott kvarstå av (147,8— 125,0 — 15,5=) 7,3 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn härtill övervägt ett förordande av ändringar i de grunder, som för närvarande gälla för erhållande av producentbidrag å mjölk, innebärande en sänkning av arealgränsen för jordbruk, vilka äro berättigade till dylikt bidrag, från 25 hektar till 15 hektar. Härigenom skulle ytterligare 5,0 miljoner kronor av inkomstskillnaden komma att försvinna. Då flertalet av jordbrukarrepresentanterna i livsmedelskommissionens råd ifrågasatt huruvida icke en dylik åtgärd finge anses vara stridande mot andan i den träffade uppgörelsen angående prissättningen, har kommissionen emellertid icke velat framföra något uttryckligt förslag rörande en sådan justering av arealgränsen. Därest den här ifrågasatta åtgärden icke genomfördes borde enligt kommissionen frågan om utjämning av kvarvarande överskott avgöras i samband med den omräkning av jordbrukskalkylen, som skulle ske i höst.

I fråga om de allmänna principerna för prissättningen under regleringsåret 1946/47 har livsmedelskommissionen uttalat att i överensstämmelse med den ingångna överenskommelsen en omräkning av kalkylen borde äga rum i augusti månad med ledning av då föreliggande preliminära uppgifter rörande skördeutfallet. Därest det därvid skulle visa sig, att ett kalkylmässigt överskott uppkomme som motsvarade mer än 4 procent av den i nu föreliggande kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 125 miljoner kronor, eller cirka 90 miljoner kronor, borde priserna justeras, så att överskottet begränsades till detta belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt underskott, överstigande 90 miljoner kronor, skulle uppkomma, borde detta på motsvarande sätt nedbringas. Härvid borde iakttagas, att därest det nu icke skulle befinnas lämpligt att utjämna det tidigare berörda överskottet i kalkylen av 7,3 miljoner kronor, en dylik utjämning borde företagas i samband med omräkningen i augusti, innan eventuella justeringar enligt 4-procentsregeln ägde rum. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skulle bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, syntes liksom hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Dylika justeringar borde dock icke ske efter rent mekaniska grunder utan hänsyn borde även tagas till försörjningsläget. Med hänsyn till möjliga förskjutningar i försörjningsläget borde vidare ur försörjningssynpunkt erforderliga justeringar av priserna få företagas även utan att förutsättningar förelåge för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar borde emellertid avvägas på sådant sätt, att en rubbning av balansen mellan inkomster och

Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

kostnader i kalkylen icke ägde rum. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter, som icke vore underkastade statlig prissättning, skulle komma till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, borde myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I allmänhet syntes verkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning, enär en dylik i regel finge förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar av detta slag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till särskild behandling spörsmålen rörande prissättningen å brödsäd, ärter, potatis och ägg. Beträffande priserna å brödsäd har kommissionen anfört.

Med hänsyn till den starka förskjutning mellan arealerna av höstvete och höstråg, som inträffat under de senaste åren, synes det önskvärt att den hittills rådande skillnaden mellan priserna på dessa båda sädesslag utjämnas. Denna utjämning synes böra äga rum på sådant sätt att den i kalkylen upptagna sammanlagda inkomstsumman av vete och råg blir i stort sett oförändrad. På grund härav får kommissionen föreslå, att priset på såväl höstvete som råg under produktionsåret 1946/47 bestämmes till i genomsnitt för hela året 26,25 kronor per deciton. Detta innebär att höstvetepriset sänkes med 25 öre per deciton och rågpriset höjes med 75 öre per deciton. Det bör i detta sammanhang understrykas, att dessa prisändringar kunna direkt återverka på försörjningsläget först under konsumtionsåret 1947/48.

För vårvete tillämpas f. n. ett pris, som med 2 kronor per deciton överstiger priset på höstvete. Vid oförändrat vårvetetillägg skulle den föreslagna sänkningen av priset på höstvete medföra en sänkning även av vårvetepriset med 25 öre per deciton. Med hänsyn till det ansträngda läget i fråga om brödsädsförsörjningen synes det emellertid mindre lämpligt att för närvarande genomföra även denna i och för sig föga betydande prissänkning. Kommissionen får med anledning härav föreslå, att vårvetepriset för innevarande års skörd bibehålies oförändrat vid 28,50 kronor per deciton. Det torde härvid få förutsättas, att av detta pris på samma sätt som hittills 1 krona perdeciton betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.

Vad angår priserna å arter har livsmedelskommissionen föreslagit, att garaniipris icke fastställes för matärter av 1946 års skörd och i samband härmed yttrat.

Garantipriset på matärter, som år 1944 sänktes från 40 till 32 kronor per deciton för gula ärter, höjdes år 1945 ånyo med 3 kronor per deciton. Denna åtgärd motiverades dels av önskan att vid ett eventuellt ogynnsamt skördeutfall ha en tillräcklig reserv av detta livsmedel för vårt eget lands räkning, dels av önskvärdheten av att export av ärter skulle kunna ske till grannländerna i samband med lijälpleveranserna. För närvarande är emellertid tillgången på ärter inom landet god, och vissa lager torde komma att finnas kvar under konsumtionsåret 1946/47. Under sådana förhållanden synes det mindre lämpligt alt genom ett system med garantipriser medverka till att sådana arealer tagas i anspråk för odling av ärter, som eljest skulle kunna komma till användning för produktion av andra och ur folklörsörjningssynpunkt för närvarande mera angelägna grödor.

Hillring lil! riksdagens protokoll UM6. 1 sami. Nr 267.

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Vidkommande priserna å potatis har livsmedelskommissionen bland annat förordat, att inlösningsgarantien för nämnda varuslag slopas för produktionsåret 1946/47 och härvid anfört.

Även beträffande potatis synes det önskvärt att avveckla den allmänna prisgarantien. Av försörjningsskäl är det emellertid i nuvarande situation angeläget, att potatisarealen icke reduceras, enär man vid svag skörd eljest skulle riskera att tillgången på potatis skulle bli otillräcklig. En relativt slör potatisskörd är i år behövlig även på grund av att övergångslagret av potatismjöl den 1 oktober beräknas vara avsevärt lägre än normalt. Med hänsyn härtill erfordras enligt kommissionens mening alltjämt en viss avsättningsgaranti som stöd för potatisodlingen. Vissa riktlinjer för en dylik avsättningsgaranti ha av kommissionen uppdragits i samråd med representanter för potatisodlarnas organisationer. Enligt dessa riktlinjer, till vilka även kommissionens råd anslulit sig, skulle statsmakterna garantera att, därest potatisskörden blir av viss storlek, en angiven kvantitet vinner avsättning för andra ändamål än inhemsk konsumtion eller utfodring. Sistnämnda kvantitet bör stå i ett visst förhållande till skördens storlek. Vid en totalskörd av 1 800 000 ton skulle sålunda avsättning för nyssnämnda ändamål, varmed närmast avses potatismjölstillverkning, bränning eller export, garanteras för 170 000 ton potatis. Vid en skörd av 1 900 000 ton skulle denna garanti utsträckas till att gälla 200 000 ton, och vid en skörd av 2 000 000 ton till en kvantitet av 240 000 ton. Genom en dylik utfästelse från statsmakternas sida torde erforderlig säkerhet vinnas för att potatisodlingen bibehålies vid ungefär oförändrad omfattning. Kommissionen har emellertid även för avsikt att komplettera den statliga avsättningsgarantien genom avtal med potatisodlarnas organisationer, varigenom dessa liksom tidigare skulle åtaga sig verka för att potatisodlingen vidmakthålles och att densamma i viss omfattning inriktas på sådana potatissorter, som lämpa sig såväl för direkt konsumtion som för industriella ändamål.

Vad angår det pris, som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, ha representanter för potatisodlarnas organisationer begärt en höjning av delta pris med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Med hänsyn bl. a. till den träffade prisöverenskommelsen, vilken förutsätter att omförmälda inkomstförbättring av 125 miljoner kronor skall erhållas genom prisändringar, som för flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse, kan livsmedelskommissionen icke biträda nämnda förslag. Till denna ståndpunkt har kommissionens råd anslutit sig.

Med erinran om att prisläget i fråga örn ägg ytterst betingades av den faktiska produktionsutvecklingen i förhållande till efterfrågan har livsmedelskommissionen förklarat sig icke under alla förhållanden kunna garantera det i jordbrukskalkylen för nästa år upptagna medelpriset av 2 kronor 50 öre per kilogram.

Beträffande här ej redovisade produkter och förnödenheter har livsmedelskommissionen utgått ifrån att några prisändringar icke företagas under år 1946/47 på sådana produkter, som äro underkastade statlig prissättning.

Med avseende på de av kommissionen föreslagna åtgärderna rörande prissättningen för år 1946/47 har livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sätt behandlat ärendet, lämnat utan erinran beräkningarna av verkningarna av höjningen av mjölkpriset ävensom beräkningarna med avseende på

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

priserna å slaktprodukter och förklarat sig tillstyrka slopandet av differentieringsbidraget för mjölk, prissänkningen på vissa slag av konstgödselmedel samt en höjning av priserna på oljekraftfoder och kli. Beträffande den av kommissionen diskuterade sänkningen av arealgränsen för producentbidraget har herr Liedberg med instämmande av fru Svensson samt herrar Ekström, Johansson, Lindberger, Ringborg och Själander uttalat, att en dylik sänkning icke borde vidtagas, enär densamma syntes stå i strid med vad som förutsatts vid träffandet av förut berörda överenskommelse i prisfrågan. Härvid har dock herr Liedberg med instämmande av flertalet övriga jordbrukarrepresentanter samtidigt uttalat, att en dylik sänkning annars syntes väl motiverad, enär det knappast stöde i överensstämmelse med den ursprungliga avsikten med detta bidrag att låta detsamma utgå även till det egentliga bondejordbruket. I samma fråga uttalade herr Andersson i Löbbo med instämmande av fru Jansson samt herrar Degerstedt, Möller och Olin, att ifrågavarande sänkning av arealgränsen borde vidtagas, varjämte herrar Enderstein och Flytström uttalade att så borde ske, försåvitt denna åtgärd icke stöde i direkt strid med den förut nämnda prisöverenskommelsen. Herr Möller avgav särskilt yttrande i prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd borde höjas med 1 krona per deciton.

Livsmedelskommissionen har hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut i enlighet med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 13 april 1946 inkommen skrivelse från Medelpads distrikt av Svenska landsbygdens kvinnoförbund med hemställan om åtgärder för en höjning av mjölkpriset från och med den 1 september 1946 med ytterligare 2 öre utöver den i enlighet med uppgörelsen mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukets organisationer överenskomna prishöjningen.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under förklarande att Kungl. Majit ville upptaga frågan om utjämning av omförmälda inkomstöverskott av ca 7 miljoner kronor till förnyad prövning i samband med den omräkning av jordbrukskalkylen, som vore avsedd att äga rum i augusti månad 1946 -— bemyndigat livsmedelskommissionen dels att vid reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och fodermedel under regleringsåret 1946/47 utgå från av kommissionen i ärendet föreslagna grunder, dels att för tillverkningsåret 1946/47 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma belopp som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Kungl. Majit har tillika medgivit, att av livsmedelskommissionen föreslagna kvantiteter potatis må i den mån försörjningsläget ej till annat föranleder användas för av kommissionen angivna ändamål.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder för regleringsåret 1946 47.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 12 april 1946, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen den 21 mars 1946 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget den 15 februari 1946, vilken torde såsom bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit, att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av innevarande regleringsår undergått en påtaglig åtstramning. Under höstmånaderna tedde sig utsikterna på detta område förhållandevis gynnsamma. Vid denna tidpunkt föreföll det nämligen sannolikt, att de inhemska tillgångarna i varje fall på vissa områden av jordbruksproduktionen skulle kunna kompletteras med en viss om än relativt begränsad import, varigenom de föreliggande behoven skulle kunna täckas. Under sådana omständigheter syntes man också kunna räkna med att flertalet av de åtgärder, som vidtagits i syfte att reglera konsumtionen av olika slag av livsmedel, skulle kunna avvecklas under loppet av regleringsåret 1945/46.

Den kris, som sedermera inträffat med avseende på det internationella försörjningsläget i fråga örn livsmedel, hade medfört en betydande försämring av utsikterna i detta hänseende även för Sveriges vidkommande. Till följd av den internationella försörjningskrisen hade möjligheterna till import av bland annat brödsäd, fodersäd och andra fodermedel samt fettråvaror avsevärt reducerats. Då samtidigt skörden av vissa viktiga grödor, såsom brödsäd, fodersäd och potatis, visat sig stanna på en ännu lägre nivå än de under höstmånaderna verkställda skördeberäkningarna gåvo vid handen, hade en påtaglig skärpning av försörjningsläget inträffat. Tanken på att under innevarade regleringsår slopa ransoneringarna av mjöl och bröd samt av köttvaror hade därför fått uppgivas. I stället hade beträffande brödsäd nya besparingsåtgärder måst vidtagas, dels genom en skärpning av utmalningsbestämmelserna, dels genom sänkning av mjöl- och brödtilldélningen, dels ock genom en utvidgning av ransoneringen till att omfatta vissa under den tidigare delen av regleringsåret fria varor. Även efter genomförandet av dessa besparingsåtgärder måste övergångslagret av brödsäd vid regleringsårets slut beräknas bli osedvanligt litet. Jämväl tillgångarna på fodersäd och andra fodermedel samt fettråvaror vore synnerligen begränsade. Då samtidigt importutsikterna alltjämt syntes mycket ovissa borde man för närvarande utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande regleringsår komme att på ett avgörande sätt bestämmas av utfallet av 1946 års

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skörd. Härav följde att det på nuvarande stadium vore förenat med stora svårigheter att närmare bedöma det försörjningsmässiga underlaget för de statliga regleringsåtgärderna på jordbrukets oell livsmedelsförsörjningens område. Följaktligen vore det icke heller möjligt att redan nu binda sig vid en viss ordning beträffande dessa regleringsåtgärder, utan möjligheterna borde hållas öppna att under loppet av nästkommande regleringsår vidtaga de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar i försörjningsläget.

Efter att lia erinrat om vissa delar av innehållet av livsmedelskommissionens skrivelse den 21 mars 1946 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den 29 mars i år har kommissionen framhållit, att efter härvid beslutade eller förutsatta prisförändringar ett kalkylmässigt överskott av 7,3 miljoner kronor kunde beräknas kvarstå. Frågan örn på vad sätt detta överskott skulle utjämnas skulle avgöras i samband nied den omräkning av kalkylen, som skulle företagas i augusti månad. Beträffande denna omräkning av kalkylen och de grunder efter vilka i anslutning härtill en justering av priserna kunde äga runi har kommissionen anfört följande.

Inkomst- och kostnadskalkylen skall på sedvanligt sätt omräknas i augusti månad nied ledning av då föreliggande resultat från sommarens arealinventering och kreatursräkning samt de preliminära skörderapporterna per den 15 juli. Örn därvid uppkommer ett kalkylmässigt överskott, som motsvarar mer än 4 procent av jordbrukets i vårkalkylen beräknade inkomstsumma — inklusive det för den överenskomna täckningen av de höjda arbetskostnaderna erforderliga beloppet — d. v. s. omkring 90 miljoner kronor, skola priserna justeras så att överskottet begränsas till nämnda belopp. Örn å andra sidan denna omräkning ger till resultat ett kalkylmässigt underskott, som överstiger ca 90 milj. kronor, skall detta på motsvarande sätt nedbringas. Innan denna 4-procentsregel tillämpas, skall emellertid det förut nämnda överskottet av ca 7 milj. kronor utjämnas. Vid en eventuell prisjustering enligt 4procentsregeln skall den principen tillämpas, att justeringen i första hand skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Dock bör härvid hänsyn tagas även till försörjningsläget. Sådana justeringar av priserna, som äro av betydelse ur försörjningssynpunkt, skola få företagas även utan att förutsättningar föreligga för en tillämpning av 4-procentsregeln. I sistnämnda fall böra emellertid nödiga prisförändringar genomföras på sådant sätt, att balansen mellan inkomster och kostnader i kalkylen icke rubbas. Därest utan myndigheternas ingripande prissänkningar skulle inträffa på sådana produkter, som icke äro underkastade statlig prissättning, skola myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera desamma genom prishöjningar på andra produkter eller genom prissänkningar på förnödenheter.

Vad angår sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket, som utgå i form av anslag å budgeten, har i Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946 den frågan lämnats öppen, huruvida den från den 1 september 1946 utlovade prishöjningen på mjölk skall utgå i form av höjda konsumentpriser eller ökade statliga bidrag. Frågan huruvida den förutsatta inkomstökningen av slaktprodukter skall uppnås genom höjda konsumentpriser eller delvis, på samma siitt sorn fallet är innevarande år, åstadkommas genom statliga pristillägg, har likaledes lämnats öppen.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till ovissheten örn hur förhållandena kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även för nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår, d. v. s. intill den 1 september 1946. Den nya regleringsfullmakten borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1946—den 31 augusti 1947. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara begränsade till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad nu sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma, dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och matfettsreglcringen. Livsmedelskommissionen har ansett att de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk, ost m. m., vilka avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det barde få ankomma på Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta örn deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar. Vad anginge de lättnader i ransoneringarna, som kunde tänkas ifrågakomma vid en gynnsam utveckling av försörjningsläget, har kommissionen i första hand nämnt upphävande av ostransoneringen samt vidare en höjning av mjölkens fetthalt, vilken dock borde ske med bibehållande av standardiseringen, ävensom en ytterligare höjning av ostens fetthalt.

Det nuvarande systemet för prissättning på smör och matnyttigt fett, som bland annat innebär att accis å margarin upptages, har livsmedelskommissionen ansett böra bibehållas i stort sett oförändrat i avvaktan på behandlingen av de förslag, som 1942 års jordbrukskommitté inom kort torde komma att framlägga. Kommissionen har i detta sammanhang övervägt huruvida den rörliga clearingavgift, vilken uttages som ett led i utjämningen mellan priset å av utländska fettämnen framställt matfett och det inhemska priset å margarin respektive slakterifett, skulle kunna ersättas av en fast avgift gällande tills vidare eller för viss tid. I den mån så skedde kunde man enligt kommissionens uppfattning räkna med att importörernas intresse av att verkställa inköp till förmånliga priser skulle stimuleras. Kommissionen förutsatte att sagda avgift ej bleve större utan snarare något lägre än skillnaden mellan det inhemska prisläget och det prisläge som kunde väntas utbilda sig utomlands. Sedan denria fråga i enlighet med uttalande i kommissionens råd varit föremål för överläggningar med berörda branscher, hade representanter för ifrågavarande branscher förklarat sig icke ha något att erinra mot införandet av ett system med fasta importavgifter beträffande ett eller flera fettämnen. Kommissionen har i anslutning härtill uttalat, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

det borde stå Kungl. Majit fritt att, i den mån så prövades lämpligt, genomföra ifrågasatta omläggning. I anslutning härtill har kommissionen anmärkt, att vad nu anförts endast toge sikte på fettråvaror, avsedda för framställning av margarin eller matnyttigt fett. För den tekniska industrien torde däremot ifrågavarande spörsmål sakna aktualitet.

Vid behandlingen av här berörda fråga inom livsmedelskommissionens råd har herr Möller uttalat betänkligheter mot att ersätta det nu tillämpade clearingsystemet i fråga om fettämnen med fasta importavgifter. Denna import avsåge varor av olika kvaliteter och en importavgift finge med hänsyn härtill differentieras efter råvarornas renhetsgrad. En dylik avgift skulle lätt kunna medföra en fördyring av bl. a. den tekniska industriens råvaror och innebära risker för att ifrågavarande industri skulle hindras i sin utveckling eller tvingas övergå till andra kvaliteter.

Med erinran örn den höjning av producentpriset på invägd mjölk, som enligt den förut berörda uppgörelsen medgivits för produktionsåret 1946/47, har livsmedelskommissionen framhållit, att därest denna höjning skulle ske i form av ökat mjölkpristillägg, detta skulle komma att stiga i förhållande till vad som gällt för tiden före 1 mars 1946 med 28 öre till 56 öre per kilogram mjölkfett för produktmjölk och 70 öre per kilogram mjölkfett för konsumtionsmjölk. Kommissionen ifrågasätter bl. a. av statsfinansiella skäl lämpligheten att företaga en dylik höjning och uttalar härvid följande:

Kommissionen vill i detta hänseende erinra örn, att det i Kungl. Majits proposition nummer 222 till innevarande års riksdag uttalats, att det synes rimligt att i samband med omsättningsskattens bortfall låta en väsentlig del av kostnaderna för jordbruksregleringen slå igenom i konsumentpriserna. Även om, såsom i nämnda proposition angives, en avveckling av omsättningsskatten icke kan komma till stånd förrän från och med den 1 januari 1948, synas de av Kungl. Majit förutsatta konsekvenserna av densamma med avseende på kostnaderna för jordbruksregleringen. i den mån så kan ske, böra beaktas redan vid utformningen av jordbruksregleringen för år 1946/47. Livsmedelskommissionen har med anledning härav ansett sig böra till prövning upptaga frågan örn möjligheten att för nämnda år begränsa nu ifrågavarande statliga bidrag.

Mjölkpristillägget för produktmjölk utgår för närvarande å all mjölk, som begagnas för produktberedning, d. v. s. utom å den mjölk som användes till smörberedning även å ystmjölk samt torrmjölk och kondenserad mjölk. Emellertid användes kondenserad mjölk och torrmjölk i huvudsak antingen för industriella ändamål eller för export. Skäl synas icke föreligga att utbetala subventioner å mjölk, som begagnas för sådana ändamål. Beträffande kondenserad mjölk oell torrmjölk torde råvarupriset med hänsyn härtill böra få i sin helhet slå igenom i priset på den färdiga varan. Slopandet av mjölkpristillägget å denna mjölk beräknas medföra en prishöjning med 19 öre per kilogram för torrmjölk och 7 öre per kilogram för kondenserad mjölk. Kommissionen förutsätter, alt dessa prishöjningar efter genomförandet av den nu föreslagna åtgärden få tillämpas, så länge nämnda varuslag äro underkastade handelsreglering och statlig prissättning. I samband med el t frigivande av handeln med dessa varor torde emellertid även den statliga prissättningen å desamma böra slopas, varför priset i detaljhandeln därefter bör få bli beroende av marknadsläget.

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt kommissionens mening föreligga goda skäl för ett slopande av mjölkpristillägget även för den mjölk, som begagnas till ostberedning. Detta bidrag har nämligen en förhållandevis ringa inverkan på ostpriset. Ett slopande av detsamma kan enligt beräkningar, som verkställts inom kommissionens sektion för matfett m. m., väntas medföra en höjning av priset i detaljhandeln med 10 öre per kilogram för ost med en fetthalt av 30 +. Genom ett slopande skulle emellertid en betydande förenkling av mjölkprisregleringen kunna vinnas. I detta sammanhang kan nämnas, att ostpriset nyligen sänkts med 10 öre per kilogram.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att i kommissionens råd hade jordbrukarrepresentantema icke haft någon principiell erinran mot här berörda omläggning men samtidigt förklarat sig vilja biträda ett förslag om slopande av mjölkpristillägget på torrmjölk, kondenserad mjölk och ystmjölk först sedan vid överläggningar med Svenska mejeriernas riksförening enighet nåtts örn en formel som under alla förhållanden tillförsäkrade producenterna den överenskomna höjningen av producentpriset på mjölk. I anledning härav hade kommissionen sedermera haft överläggningar med representanter för Svenska mejeriernas riksförening i denna fråga. Från riksföreningens sida hade man härvid förklarat sig icke ha något att erinra mot att mjölkpristillägget slopades för torrmjölk och kondenserad mjölk. Icke heller beträffande ystmjölken hade riksföreningen gjort någon erinran mot ett slopande av mjölkpristillägget. Härvid hade man emellertid utgått ifrån att, därest svårigheter skulle uppkomma att vinna avsättning för osten till ett pris, som motsvarade det nuvarande producentpriset på ystmjölk med tillägg av mjölkpristillägget, möjligheter skulle föreligga att i detta läge utbetala mjölkpristillägg å ystmjölken, såvida icke det avsedda priset säkrades genom andra åtgärder, exempelvis genom importbegränsning eller genom export av en viss kvantitet ost. Vid dessa överläggningar hade från Svenska mejeriernas riksförening ytterligare framhållits, att ett eventuellt slopande av mjölkpristillägget på ystmjölk borde få ske redan före nästkommande 1 september. Därest beslut om en dylik omläggning skulle fattas under våren men ikraftträdandet därav dröja till den 1 september, kunde man nämligen befara, att vissa svårigheter skulle uppkomma för handeln med ost, i det att det bie* e lönande alt lagra ost i avvaktan på den inträdande prishöjningen.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommissionen föreslagit, att mjölkpristillägget på torrmjölk, kondensex-ad mjölk och ystmjölk slopades under regleringsåret 1946/47, och alt motsvarande belopp i stället tillfördes producenterna genom prishöjningar på berörda varuslag. Med hänsyn till de farhågor, som uttalats beträffande ostmarknaden, borde kommissionen vidare, vid bifall till sitt förslag, erhålla bemyndigande att, beträffande den mjölk, som användes till ostberedning, genomföra nämnda omläggning redan före den 1 september 1946.

Enligt livsmedelskommissionens uppfattning syntes en höjning av smörprisnoteringen för närvarande icke kunna komma i fråga. Den utlovade höjningen av producentpriset på mjölk med 1 öre per kilogram från och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

den 1 september 1946 syntes därför beträffande den mjölk, som begagnades till smörberedning, böra medföra en höjning av nu ifrågavarande tillägg från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Däremot kunde enligt kommissionens mening övervägas att redan under regleringsåret 1946/47 slopa mjölkpristillägget för konsumtionsmjölken. I så fall skulle en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk i detaljhandeln med 2 öre per liter få företagas. En dylik prishöjning å standardiserad mjölk med 3 procents fetthalt motsvarade ett belopp av 64,6 öre per kilogram mjölkfett, medan mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk för närvarande utginge med 42 öre per kilogram och den utlovade höjningen av producentpriset med 1 öre per kilogram mjölk motsvarade 28 öre per kilogram mjölkfett. För att utjämna skillnaden mellan å ena sidan summan av sistnämnda två belopp, eller 70 öre per kilogram mjölkfett, samt å andra sidan förutberörda belopp av 64,6 öre per kilogram mjölkfett, kunde olika möjligheter tänkas. En utväg vore att i motsvarande mån höja mjölkpristilllägget å den produktmjölk, som begagnades för smörberedning. En annan vore att å sådana huvudsakligen på landsbygden belägna områden, bland annat i Värmland och vissa delar av Norrland, där mejeriernas marginal å konsumtionsmjölk för närvarande ansåges knapp tillåta en ytterligare höjning av mjölkpriset med 1 öre per kilogram. Livsmedelskommissionens råd hade enhälligt förordat nu senast berörda alternativ, d. v. s. ett slopande av mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk och i samband därmed en generell höjning av mjölkpriset i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver i nyss antydda områden en ytterligare höjning med 1 öre per liter. Härvid hade emellertid samtidigt uttalats, att en dylik åtgärd borde göras beroende av att man icke riskerade att uppnå den för löneavtalen kritiska gränsen för levnadskostnadsindex.

Livsmedelskommissionen har vidare, för den händelse att en så stor prishöjning som den föreslagna av prispolitiska skäl icke skulle anses böra komma ifråga, även övervägt möjligheten att låta endast den enligt den förutnämnda uppgörelsen överenskomna höjningen av producentpriset slå igenom i detaljhandeln. Prishöjningen skulle i så fall komma att begränsas till 1 öre per liter standardiserad mjölk, vilket motsvarade ett belopp av 32,3 öre per kilogram mjölkfett, medan höjningen av producentpriset med 1 öre per kilogram mjölk av medelfetthalt motsvarade 28 öre per kilogram mjölkfett. Skillnaden kunde lämpligast utjämnas genom sänkning av det nu utgående mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk från 42 tili 38 öre per kilogram mjölkfett.

Beträffande den å vissa orter utgående kompensationen till mejerierna för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk har kommissionen ansett en avveckling med åtföljande höjning av konsumentpriset å ifrågavarande orter principiellt önskvärd men med hänsyn lill den föreslagna generella prishöjningen icke velat förorda en dylik åtgärd. Ilar berörda kompensation bende därför även under regleringsåret 1946/47 utbetalas å samma orter som tidigare.

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Kostnaderna för mjölkpristillägget på den produktmjölk, som begagnas till smörberedning, kunde enligt kommissionens uppfattning beräknas till 65,8 miljoner kronor för regleringsåret 1946/47 och kostnaderna för kompensation på grund av utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk på vissa orter till 1,2 miljoner kronor. Sistnämnda belopp borde liksom hittills sammanföras med vissa andra mjölkbidrag, som redovisas i det följande.

Kostnaderna för producentbidraget, vilka enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 29 mars 1946 skulle utgå under regleringsåret 1946/47 efter samma grunder som gällt under innevarande regleringsår, ha av kommissionen beräknats till 53 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut innebure vidare, att medel icke behövde anvisas under nästkommande regleringsår för lokala differentieringsbidrag.

Beträffande övriga mjölkbidrag, nämligen körlinjebidrag, merfraktbidrag, regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk, erinrar livsmedelskommissionen att nämnda bidrag jämte förut berörd kompensation för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk tidigare sammanförts till ett anslag, vilket för innevarande regleringsår upptagits till ett belopp av 8,5 miljoner kronor. På grund av svårigheterna att på förhand med säkerhet beräkna medelsåtgången för varje .särskilt ändamål syntes dessa bidrag även för regleringsåret 1946/47 böra sammanslås till ett anslag, vilket borde upptagas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit borde liksom under innevarande år äga möjlighet att disponera ifrågavarande anslag även för andra ändamål än nu berörts av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

Vidkommande lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen bl. a. uttalat.

I anledning av den beslutade höjningen av producentpriset på mjölk, som levereras till mejerier, uppkommer frågan huruvida någon ändring i detta sammanhang bör vidtagas beträffande lantsmörsbidraget. Med hänsyn till att smörnoteringen enligt vad förut föreslagits skulle förbli oförändrad, torde en prishöjning på lantsmör få anses vara utesluten. Att under sådana förhållanden företaga en höjning av lantsmörsbidraget skulle lätt kunna inbjuda till missbruk av bestämmelserna, vilka missbruk endast med stora svårigheter skulle kunna förebyggas. En dylik höjning synes också mindre motiverad med hänsyn till den från och med den 1 april 1946 företagna prishöjningen på större kalv. Kommissionen föreslår därför, att lantsmörsbidraget under år 1946/47 utgår med samma belopp som år 1945/46. Kostnaderna för detta bidrag kunna beräknas till 400 000 kronor.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter. Livsmedelskommissionen har framhållit, att det för närvarande icke kunde bedömas, när det nuvarande regleringssystemet beträffande köttvaror skulle kunna upphävas. Så snart försörjningsläget medgåve, borde emellertid enligt kommissionens mening köttransoneringen upphävas och i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk slopas. Därest ransonering och prisreglering skulle behöva bibehållas under hela regleringsåret 1946/47, borde priserna — utan rubbning av det för hela året avsedda

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

genomsnittspriset — varieras på sådant sätt, att tillförseln av kött under sommaren stimulerades, varjämte möjligheten att även i övrigt genom prishöjningar och prissänkningar reglera tillförseln borde hållas öppen.

Med hänsyn till det av kommissionen i dess skrivelse den 21 mars 1946 uttalade önskemålet att priserna å kött och fläsk vid bibehållen ransonering likväl skulle höjas intill det prisläge som beräknats bliva rådande vid fri prisbildning kunde det enligt kommissionens uppfattning visa sig nödvändigt, att i viss mån låta de subventioner, som vöre avsedda att tillämpas under sommarmånaderna 1946, utgå även under tiden efter den 1 september. På grund av svårigheterna att nu bedöma de förhållanden, som efter denna tidpunkt kunde komma att råda beträffande ifrågavarande produkter, vore det emellertid icke möjligt att nu beräkna de belopp, som kunde komma att erfordras för detta ändamål. Kungl. Maj :t borde därför erhålla bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen för den träffade prisuppgöreLsen utbetala dylika subventioner, varefter erforderliga medel finge begäras i proposition till höstriksdagen.

Beträffande ägg har livsmedelskommissionen erinrat örn sitt i kommissionens skrivelse den 21 mars gjorda uttalande om stöd åt ett efter marknadsförhållandena avvägt bottenpris på ägg, vilket uttalande av Kungl. Maj:t lämnats utan erinran.

Potatisregleringcn. Såsom förut berörts innebär Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946 att den allmänna prisgarantien med avseende å potatis avvecklas fr. o. m. regleringsåret 1946/47. Vidare har Kungl. Majit fastställt det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma belopp, som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1945—den 30 september 1946. Avtalet innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma att förnyas tor tillverkningsåret 1946/47, att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober

1946. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 g i avtalet gjorda ut-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

fästeisen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu att dylikt godkännande inhämtas.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala lagren av för konsumtion inom landet tillgänglig brödsäd av 1944 års och äldre skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september 1945 uppginge till omkring 84 000 ton. I jämförelse nied lagersituationen ett år tidigare innebure dessa kvantiteter en lagerminskning med ca 300 000 ton, vilken till större delen förklarades av den betydande export av brödsäd, som under regleringsåret 1944/45 ägt rum till framför allt Finland och Norge. 1945 års skörd av brödsäd hade enligt senast föreliggande beräkningar uppskattats till 860 000 ton. Till följd av de ovanligt ogynnsamma bärgningsförhållandena och därav föranledda skador syntes vidare en något mindre del av skörden än normalt komma att levereras till handeln och kvarnarna. Det totala saluöverskottet beräknades under året komma att uppgå till i runt tal 540 000 ton brödsäd. Härav torde emellertid, på grund av spannmålens mindre goda kvalitet, vissa kvantiteter bortgå i form av svinn, avrens och icke kvarnduglig vara. Då förmalningsbehovet vid konsumtionsårets ingång beräknats till ca 630 000 ton brödsäd, skulle på grund av nu anförda omständigheter vid bibehållande av ett i stort sett oförändrat övergångslager ett underskott av omkring 110 000 ton uppkomma.

För att täcka detta underskott hade dels import av brödsäd ägt rum, dels en rad besparingsåtgärder vidtagits. Tills vidare hade en import av 70 000 ton vete under regleringsåret 1945/46 kunnat verkställas eller säkras. Utmalningsprocenten för vete hade successivt höjts så att den numera komme att uppgå till 84, vilken utmalningsprocent med hänsyn till spannmålens kvalitet av livsmedelskommissionen ansåges såsom den högsta möjliga. Vidare hade framställningen av samsikt slopats. Dessutom hade brödransoneringen skärpts, dels genom en minskning av ransonerna, dels genom att vissa tidigare fria varor såsom kex och makaroner ånyo lagts in under ransoneringen. Härutöver hade förhandlingar förts rörande viss ytterligare import av brödsäd, och utsikt torde föreligga att erhålla mindre partier utöver den ovan nämnda kvantiteten. Även örn så kunde ske komme emellertid övergångslagret av brödsäd per den 1 september 1946 att vara synnerligen knappt.

Med hänsyn lill den knappa brödsädstillgången, som vore att emotse vid ingången av nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen ansett det uteslutet att slopa det nuvarande systemet med fasta priser och övergå till ett inlösningsförfarande. Kommissionen har vidare funnit det angeläget att prisregleringen utformades på sådant sätt, att leveranserna av brödsäd i möjligaste mån påskyndades. Prisstegringen från höst till vår syntes med hänsyn härtill i varje fall icke kunna bli starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre per månad. Vid en ogynnsam utveckling av försörjningsläget kunde det enligt kommissionens uppfattning bli nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder i syfte att täcka behovet vid övergången till det nya regleringsåret. Bland åt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

gärder sorn i så fall kunde övervägas har kommissionen nämnt en ändrad avvägning av brödsädsprisema under olika delar av produktionsåret och utbetalandet av leveranspremier å brödsäd, som levereras före en viss tidpunkt. Kungl. Majit borde därför erhålla fullmakt att, om så erfordrades, låta utbetala dylik leveranspremie. Med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen av försörjningsläget borde sistberörda spörsmål liksom frågan örn utformningen av prisskalan för brödsäd bli föremål för närmare övervägande i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna, varvid även frågorna angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild ersättning till handeln borde upptagas till prövning.

Vid behandlingen av denna fråga i livsmedelskommissionens råd har herr Ekström uttalat, att en leveranspremie på brödsäd skulle kunna medföra orättvisor jordbrukarna emellan, och att det enligt hans mening vore lämpligare att stimulera vårveteodlingen genom en höjning av vårvetetillägget med 3 kronor per deciton. Livsmedelskommissionen har i anledning härav erinrat att genomsnittspriserna på brödsäd under regleringsåret 1946/47 fastställts genom Kungl. Majits beslut den 29 mars 1946. Härigenom har prisskillnaden mellan höst- och vårvete ökats från 2 kronor till 2 kronor 25 öre per deciton. Att härutöver ytterligare öka stimulanstillägget för vårvete syntes kommissionen icke tillrådligt, eftersom en utvidgning av vårvetearealen i sa fall skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsarealen, i främsta rummet komarealen. En förskjutning av odlingen fran korn till vårvete kunde emellertid befaras medföra en minskad avkastning per arealenhet, varigenom den totala tillgången på spannmål —- brödsäd och fodersäd tillsammantagna

_skulle minskas och försörjningsläget sålunda försämras. Det borde enligt

kommissionens uppfattning i detta sammanhang beaktas, att även tillgången på fodersäd för närvarande vore synnerligen knapp. Kommissionen har på grund av vad nu anförts icke kunnat biträda det av herr Ekström framförda förslaget rörande en höjning av vårvetetillägget.

Förmalningsersättningarna. Under tiden 1 september 1943—10 januari 1946 har till kvarnarna för all brödsäd utgått förmalningsersättning med 6 kronor 50 öre per deciton. Fr. o. m. den 11 januari 1946 har förmalningsersättningen utgått med hälften av detta belopp eller 3 kronor 25 öre per deciton.

Livsmedelskommissionen har erinrat örn sina redan i samband med förmalningsersättningens införande uttalade farhågor, att en statssuhvention å mjölpriserna utan stöd av en mjöl- och brödransonering kunde medföra, att det subventionerade mjölet inköptes för utfodringsändamål. Även örn det för närvarande icke läte sig bedöma, när förenämnda ransonering kunde avvecklas, har kommissionen ansett detta höra ske så snart försörjningsläget såväl inom landet som internationellt medgåve. Med hänsyn härtill har kommissionen föreslagit, att förmalningsersättningarna skulle slopas från och med den 1 oktober 1946. Däremot boede förmalningsersättning i enlighet med nu gällande bestämmelser utgå under återstoden av detta regleringsår och un-

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

der september 1946. Anslag till förmalningsersättningar syntes därför böra äskas för juli, augusti och september månader av budgetåret 1946/47. Kosinaderna lia vid oförändrat ersättningsbelopp eller 3 kronor 25 öre per deciton beräknats uppgå till 5 miljoner kronor för dessa månader.

Fodersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro lagren av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret förhållandevis små eller i runt tal omkring 30 000 ton. Skörden av fodersäd år 1945 har preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt 1 455 000 ton, vilket är en av de lägsta skördesiffror, som redovisats för fodersäd under senare år. I jämförelse med 1944 års osedvanligt svaga fodersädsskörd innebär den angivna kvantiteten visserligen en ökning med omkring 80 000 ton, men i jämförelse med medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över 500 000 ton.

Den kvantitet av omkring 285 000 ton, som livsmedelskommissionen vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd hade räknat med att kunna uttaga genom fodersädsavståendet, har icke kunnat erhållas. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit torde kunna förutses att tillgångarna på lödersäd av 1945 års skörd komma att vara praktiskt taget uttömda vid ingången av regleringsåret 1946/47. Då vidare importutsiktema förefölle mycket ovissa syntes försörjningsläget beträffande brödsäd enligt kommissionens uppfattning komma att bli helt beroende av 1946 års skörd. Kommissionen har med hänsyn härtill föreslagit att nu gällande regleringssystem tills vidare finge kvarstå oförändrat. Kungl. Majit torde dock äga vidtaga de förändringar, som förskjutningar i försörjningsläget kunde föranleda. Frågan om särskilda åtgärder för att stimulera leveransen av grynhavre syntes också böra upptagas till närmare prövning då försörjningsläget kunde överblickas bättre. Kungl. Majit borde emellertid erhålla bemyndigande att örn så erfordrades låta utbetala viss leveranspremie för grynhavre under de första månaderna av regleringsåret 1946/47.

Vid sistnämnda frågas behandling i livsmedelskommissionens råd har ledamoten av rådet, herr B. Ekström, uttalat sig för införande av stimulanspremie å grynhavre.

Beträffande fodersädsransoneringen, som grundar sig på avstående av fodersäd till det allmänna, har livsmedelskommissionen framhållit följande.

Med hänsyn till de svårigheter, som äro förknippade med fodersädsavståendet, skulle det vara önskvärt, att detsamma kunde slopas för kommande regleringsår. Därest det visar sig nödvändigt att behålla fodersädsransoneringen torde det emellertid sannolikt även bli ofrånkomligt att kräva avstående av fodersäd till det allmänna. Det torde i detta sammanhang få beaktas, att det mindre jordbrukets behov av fodersäd under rådande knapphetsläge svårligen lär kunna tillgodoses på annat sätt än genom en på fodersädsavstående grundad ransonering. Detsamma gäller behovet av fodersäd för skogskörsler. Slutgiltigt ställningstagande till denna fråga torde emellertid böra fattas, först när försörjningsläget beträffande fodersäd under nästkommande regleringsår kan säkrare överblickas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

03 Jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd ha understrukit önskvärdheten av ett slopande av fodersädsavståendet men icke velat framföra något direkt yrkande härom med hänsyn till ovissheten beträffande försörjningsläget.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har Svenska spannmålsaktiebolaget utgått från att utvecklingen av försörjningsläget skulle komma att undergå en successiv förbättring. Från dessa utgångspunkter har bolaget ansett, att vissa under krisen företagna åtgärder i syfte att trygga försörjningen med kraftfodermedel borde kunna avvecklas från och med regleringsåret 1946/47. Enligt bolagets uppfattning borde sålunda försäljningen av fodercellulosa, om försörjningsläget så medgåve, upphöra i och med utgången av den senaste vinterfodiängsperioden. Vidare borde enligt bolagets mening något förnyat avtal beträffande betfor icke ifrågakomma. Regleringen av förbrukningen av fisk- och sillmjöl borde kunna slopas, varjämte även handeln med hönsoch kycklingfoder borde lämnas fri. Däremot borde enligt spannmålsbolagets mening tillverkningen av dessa sistnämnda varor alltjämt vara underkastad viss kontroll med hänsyn till att i dessa fodermedel inginge oljekraftfoder, vilket alltjämt borde bliva föremål för ransonering. Huruvida normalpriser även fortsättningsvis skulle gälla för nu ifrågavarande fodermedel, borde bli föremål för omprövning längre fram, då försörjningsläget för 1946/47 bättre kunde överblickas.

I anledning av vad spannmålsbolaget anfört har livsmedelskommissionen framhållit, att försörjningsläget på detta område väsentligt skärpts, sedan spannmålsbolaget avlåtit förenämnda skrivelse. Knappheten på fodersäd hade sålunda medfört, att förbrukningen av vissa kraftfodermedel under innevarande regleringsår numera måste beräknas bli större än från början antagits. Samtidigt syntes importutsikterna beträffande majs och oljekraftfoder vara mycket ovissa. Till följd härav har kommissionen ansett att även lagren av kraftfoder skulle komma att vara förhållandevis små vid ingången av nästkommande regleringsår. Man kunde därför icke med säkerhet räkna med större tilldelning av oljekraftfoder under det nya regleringsåret än som motsvarade 50 procent av innevarande års förbrukning. Någon tilldelning av majs för utfodringsändamål syntes, såvitt kommissionen nu kunde bedöma, icke vara att påräkna. De myckenheter fodercellulosa, som nu funnes i lager, har kommissionen ansett tills vidare böra reserveras för utfodring under det nya regleringsåret. Med hänsyn till dessa omständigheter borde därför nu gällande regleringsanordningar tills vidare bibehållas med rätt för Kungl. Maj:t att vid förskjutningar i försörjningsläget vidtaga erforderliga förändringar.

Diirest frågan örn upphörande av gällande regleringsbestämmclser rörande höns- och kycklingfoder skulle aktualiseras, har kommissionen ansett det nödvändigt alt slopa även av kommissionen utfärdade föreskrifter rörande sammansättningen av dessa fodermedel. I dylikt lall syntes de i lag örn bandel med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelserna örn skyldighet

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

tor tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.

Livsmedelskommissionen har vidare anmält att beslaget på tran torde kunna upphävas inom relativt kort tid. Med hänsyn till önskvärdheten att kvalitetskontrollen över fodertran bibehålies har kommissionen föreslagit att förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen skulle erhålla sådan lydelse, att fodertran inbegrepes i densamma.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I förenämnda skrivelse till livsmedelskommissionen av den 15 februari 1946 har spannmålsbolaget, som framgår av en vid skrivelsen fogad kostnadstablå, under vissa angivna förutsättningar beräknat kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret 1946/47 till 50 miljoner kronor'.

Bolaget har därvid räknat med ett inom landet i stort sett oförändrat prisläge beträffande spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47.

I fråga örn importen har bolaget förutsatt inköp av följande myckenheter från senhösten 1945 till och med utgången av konsumtionsåret 1946/47, nämligen 75 000 ton vete, 168 000 ton majs, 60 000 ton kli samt 150 000 ton oljekraftfoder.

Dessa kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning under nu löpande konsumtionsår, ha av bolaget beräknats i övrigt komma att förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Bolaget har vidare utgått ifrån en förbrukning av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot har bolaget icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor under sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret 1947/48. Vidare har bolaget framhållit, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenlietema med avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder böra hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret 1946/47.

I förut angivna kostnadsbelopp har bolaget icke medtagit kostnader för utbetalning av förmalningsersättning till havregrynskvarnar, vilken ersättning under verksamhetsåret 1945/46 och tidigare utgjort en krona för 100 kilogram. Om denna ersättning utbetalades även under verksamhetsåret 1946/47, skulle detta medföra en kostnadsökning av 550 000 kronor.

Till förevarande kostnadsberäkning har bolaget vidare anfört följande.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba beräkningarna. För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader för fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre import av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad med väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är fråga, icke medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana eventuella inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47, som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under kon-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

sumtionsåret 1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade. Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena å världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna, har med erinran om den skärpning av det internationella försörjningsläget som inträtt sedan bolaget ingivit sin skrivelse, förklarat att endast en del av de av bolaget angivna fodermedelskvantiteterna torde kunna importeras. Den ytterligare prisstegring, som samtidigt inträtt på världsmarknaden, skulle förmodligen komma att uppväga den sänkning av bolagets kostnader som en nedgång av importen i förhållande till de av bolaget förutsatta fodermedelskvantiteterna skulle medföra. Kommissionen har därför förklarat sig tills vidare vilja godtaga spannmålsbolagets kostnadsberäkningar. Skulle kostnaderna visa sig överstiga vad bolaget angivit, finge tillläggsanslag begäras hos riksdagen under löpande regleringsår. Enligt kommissionens förmälan beräknas av tidigare anslag 35 miljoner kronor återstå till täckande av bolagets kostnader under år 1946/47. Det ytterligare medelsbehovet för sagda verksamhetsår har sålunda angivits till 15 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen förordar vidare, att den av spannmålsbolaget omnämnda förmalningsersättningen till havregrynskvamar av en krona per deciton slopas från och med ingången av regleringsåret 1946/47.

Konstgödselreglcringen. Utöver förut angivna prisjusteringar har livsmedelskommissionen icke ifrågasatt någon ändring i de nu gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt för nästa budgetår.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna, uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 147 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp fördelar sig på

olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag för mjölk.......................... kronor 53 000 000

Mjölkpristillägg (häri inbegripet de i vissa delar av landet utgående extra mjölkpristilläggen) ............ » 65 800 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 7 500 000

Pristillägg för lantsmör ............................ » 400 000

Förmalningsersättning för månaderna juli—september

1946 .......................................... » 5 000 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 15 000 000

Summa kronor 146 700 000

Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 267. 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Vid beräkningen av kostnaderna för mjölkpristilläggen har kommissionen utgått ifrån att priset på konsumtionsmjölk tillätes stiga med i allmänhet 2 öre per kilogram fr. o. m. den 1 september 1946. Begränsas nämnda prishöjning till 1 öre per kilogram skulle enligt vad kommissionen uppgivit kostnaderna komma att ökas med 13,2 miljoner kronor.

Utöver nämnda belopp av 147 miljoner kronor har livsmedelskommissionen ansett att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen, avseende bland annat kostnaderna för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet samt ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch matfettsregleringen sammanhängande uppgifter. Kommissionen har föreslagit att för ifrågavarande ändamål, för vilka under innevarande budgetår 3 miljoner kronor beviljats, ett med 2 miljoner till 5 miljoner kronor förhöjt belopp anvisas. Beträffande anledningen till höjningen anmärker kommissionen, att vissa med den statliga lagrings- och inköpsverksamheten sammanhängande kostnader, vilka bestridas av förevarande medel, beräknades komma att öka under nästa regleringsår.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 15 april 1946 dagtecknad skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk med hemställan att Kungl. Maj:t med hänsyn till önskvärdheten att få till stånd en ökning av brödsädesodlingen måtte besluta örn en höjning av stimulanstillägget å vårvete med 3 kronor per deciton. Då priset på vårvete, som härigenom skulle komma att uppgå till 31 kronor 50 öre för deciton, likväl skulle understiga priset för importerad vara, bleve kostnaderna för folkhushållet enligt riksförbundets uppfattning lägre än om import skulle tillgripas för att trygga försörjningen.

Statens livsmedelskommission, som i skrivelse dagtecknad den 26 april och inkommen till jordbruksdepartementet den 3 maj 1946 yttrat sig över riksförbundets framställning, har erinrat, att herr Ekström redan vid frågans behandling i livsmedelskommissionens råd väckt förslag om en höjning av vårvetetillägget. Kommissionen hade härvid avstyrkt herr Ekströms yrkande, bland annat med hänsyn till att en utvidgning av vårvetearealen skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsodlingen. Härjämte understryker kommissionen att den vårvetekvanlitet som skulle kunna vinnas vid bifall till riksförbundets hemställan syntes komma att betinga en orimligt hög kostnad, som kommissionen uppskattat till 45 kronor per deciton. Riksförbundets förevarande framställning har kommissionen därför hemställt icke måtte föranleda någon åtgärd.

Skrivelse från statens priskontrollnämnd. Statens priskontrollnämnd, som efter därom gjord anmodan yttrat sig över livsmedelskommissionens förenämnda förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under produktionsåret 1946/47, har i skrivelse den 26 april 1946 uttalat vissa betänkligheter mot de av livsmedelskommissionen förordade prisförändringarna med hänsyn till risken att den för löneavtalen kritiska gränsen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

levnadskostnadsindex skulle komma att uppnås men tillstyrkt att den ökade ersättningen åt jordbruket uttoges i form av höjda konsumentpriser, dock med den modifikationen att mjölkprishöjningen begränsades till 1 öre och att smörpriset i stället höjdes med 25 öre. Beträffande verkningarna av de av kommissionen föreslagna prishöjningarna å socialstyrelsens levnadskostnadsindex — 1914 års serie •—• har priskontrollnämnden anfört följande.

Slopandet av mjölkpristillägget på torrmjölk och kondenserad mjölk återverkar icke på levnadskostnadsindex. Däremot torde de föreslagna prishöjningarna på dessa produkter jämte vissa med sockerförsörjningen sammanhängande förhållanden komma att försvåra och kanske omöjliggöra genomförandet av en prissänkning på chokladvaror i fabrikantledet, varom nämnden upptagit förhandlingar.

Slopandet av mjölkpristillägget på ystmjölk väntas medföra en prishöjning i detaljhandeln med 10 öre per kilogram för ost med fetthalt av 30 +. Denna höjning betyder 0,09 enheter i levnadskostnadsindex.

Kommissionen föreslår slopandet av mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk och i samband därmed en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver i vissa delar av Värmland och Norrland ytterligare höjning med 1 öre per liter. En prishöjning med 2 öre per liter mjölk innebär en stegring av levnadskostnadsindex med 0,96 enheter. Med hänsyn till den stegring, som därutöver förutsättes i Värmland och Norrland, torde den ifrågavarande prisstegringen innebära en höjning av index med minst 1 enhet.

I samband med prissättningen på jordbrukets produkter för 1946/47 har förutsatts, att jordbrukets inkomster av kött- och fläskproduktionen under närmaste regleringsår skulle komma att med 41 miljoner kronor överstiga det belopp, som upptagits i förkalkylen för jordbrukets inkomster. Den angivna inkomstökningen har i livsmedelskommissionens skrivelse den 21 mars 1946 beräknats komma till stånd på så sätt att priserna på köttvaror skulle få stiga intill det prisläge, som beräknas skola bliva rådande vid fri försäljning och prisbildning. Att beräkna den faktiska prisstegringen med ett sådant utgångsläge låter sig endast med svårighet göra. Med utgångspunkt från en tidigare av livsmedelskommissionen upprättad, som ytterligt approximativ betecknad prognos skulle prisstegringen under höstens lopp komma att uppgå till 1,1 å 1,2 indexenheter.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 12 april 1946 antydes emellertid, att man. i den mån inkomstökningen för jordbruket icke ernås genom stegrad produklion, i stället för att låta prisstegringen på kött och fläsk slå igenom till konsumenterna skulle låta den komma till stånd i producentledet subventionsvägen. I sådant fall kvarstår som inverkande på levnadskostnadsindex allenast de redan genomförda böjningarna av priserna på fläsk och kött av gödkalv. Storleken av dessa höjningar — prishöjningarna lia nämligen icke inverkat vid socialstyrelsens senaste beräkning av levnadskostnadsindex — beräknas motsvara omkring 0,6 enheter.

Beträffande förmalningsersättningen föreslås i kommissionens skrivelse, alt denna, som sedan den 11 januari 1946 utgått med 3,25 kronor per dt mot tidigare 6,50 per dt. slopas helt från oell med 1 september 1946, vilken tidpunkt sedermera ändrats till 1 oktober 1946. En sådan åtgärd kan beräknas motsvara en mjölprishöjning av i runi tal 4 kronor per dl. Effekten på levnadskostnadsindex av denna mjölprishöjning och därav föranledda prishöjningar på bröd kan beräknas lill minst 0,5 enheter. De senare leden lia härvid förutsatts kunna laira en del av den prisökning, som motsvarar förmalningsersä t tili agens bortfall.

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Härutöver vill nämnden, ehuru detta icke står i direkt sammanhang med livsmedelskommissionens nu avgivna framställning, framhålla, att äggpriset vid prisinsamlingen för levnadskostnadsindex per mars 1946 låg vid en nivå, som med cirka 90 öre per kilogram underskred det i början av år 1946 gällande normalpriset. För närvarande torde cirka hälften av denna prissänkning ha återgått. Till hösten 1946 kan risk under vissa förutsättningar föreligga för en prisstegring på ägg upp till den nivå, som gällde innan normalpriserna slopades. Prisnivån på ägg skulle då ligga cirka 90 öre högre än priset i mars 1946, vilket motsvarar en indexstegring av minst 1 enhet.

Priskontrollnämnden har sammanfattat effekten på levnadskostnadsindex av sålunda angivna prishöjningar i följande tablå.

Ost ............................ 0,09

Mjölk .......................... 1,00

Kött och fläsk . .. .;............. 1,15

Förmalningsersättning .......... 0,50

Ägg ............................ 1,00

Totalt 3,74

Den angivna siffran beträffande kött och fläsk skulle enligt vad nämnden förut framhållit kunna reduceras på sådant sätt, att slutresultatet bleve mellan 3,1—3,2 enheter.

Nämnden har vidare förklarat att en prishöjning i fråga om smör med 25 öre, därest en dylik åtgärd föredroges framför en ökning av subventionen, skulle påverka levnadskostnadsindex med 0,5 enheter.

Beträffande övriga förändringar, vilka med säkerhet kunna emotses under höstens lopp, har nämnden erinrat om att omräkningen av skatteposten per september 1946 väntades medföra en indexstegring av 0,5 enheter. Vidare syntes enligt nämndens uppfattning en viss prishöjning på bomullsvaror ofrånkomlig. Nämnden har härjämte uttalat farhågor för prisstegringar i fråga örn fisk, kaffe och restaurangmåltider.

Priskontrollnämnden har beräknat, att de av livsmedelskommissionen föreslagna prishöjningarna, jämte vad som i övrigt kunde väntas inträffa, skulle komma att höja indextalet, som för mars 1946 utgjorde 241, till 246. Då den för löneavtalen kritiska gränsen utgjorde 248 skulle sålunda säkerhetsmarginalen för oförutsedda prishöjningar bli obetydlig. Avslutningsvis framhåller priskontrollnämnden.

Självfallet kan effekten på levnadskostnadsindex och åtminstone vissa av de tidigare berörda prishöjningarna elimineras genom ett ökat beträdande av subventionsvägen. En dylik åtgärd synes emellertid nämnden förbunden med allvarliga olägenheter. Innebörden av den utveckling, som faktiskt försiggår på prisområdet, döljes därigenom för konsumenterna och avtrubbar reaktionen mot alla åtgärder med kostnads- och prisstegrande effekt. Subventioner, som kunna anses tillrådliga i speciella fall som temporära åtgärder i syfte att eliminera tillfälliga prisrörelser, måste bliva väsentligt mer betänkliga, då prisförändringarna icke utan vidare kunna betecknas som tillfälliga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

69 Priskontrollnämnden har därför tillstyrkt livsmedelskommissionens förslag, trots de prispolitiska risker nämnden ansett förbundna med detsamma, men förordat att prishöjningen på mjölk begränsades till 1 öre och att sålunda det nuvarande pristillägget å konsumtionsmjölk i viss utsträckning bibehölles, men att i stället för den föreslagna höjningen av pristillägget å den produktmjölk, som användes i beredningen av smör, smömoteringen höjdes i motsvarande grad eller med 25 öre.

Mot priskontrollnämndens utlåtande har ledamoten herr Lind anmält reservation och härvid anfört, att livsmedelssubventionerna enligt hans uppfattning avsåge dels att åstadkomma en socialutjämnande utgiftsfördelning, dels att dämma upp riskerna för rubbningar i det balanssystem, som utkristalliserats under krigstiden. Herr Lind har ansett att inga sådana förändringar inträtt som minskade behovet eller motiverade en uppluckring av subventionsarrangemangen.

Förslag rörande prisrabattering å vissa livsmedel. Bestämmelserna angående grunderna för tilldelning av rabattkort för matfett och mjölk ha i stort sett bibehållits oförändrade sedan hösten 1942. De nu gällande bestämmelserna härom återfinnas i kungörelsen den 20 november 1942 (nr 877) angående prisrabattering på matfett och mjölk, i den lydelse denna erhållit genom kungörelsen den 9 november 1945 (nr 698) samt i statens livsmedelskommissions cirkulär nr 1620 och 2444. Bestämmelserna innebära i huvudsak följande.

1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan be hovsprövning sådana svenska medborgare, som är o födda efter den 31 december 1929 eller före den 1 januari 1879, under förutsättning att vederbörande själv, eller i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde av mer än 10 000 kronor. Från denna regel göres dock två undantag, det ena i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.

Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort under förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid 1944 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra undantaget erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det beskattningsbara beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna ha minst två efter den 31 december 1929 födda barn. Beträffande person, som iir gift och sammanlever med sin make, gäller vad här sagts örn beskattningsbart belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas sammanlagda beskattningsbara belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari

70 Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

1879, galler även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28 juni 1935 örn invalidunderstöd.

2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av åren 1879—1929 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd) får ske utan behovs prövning endast i följande fall:

a) Akta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett rabattkort för matfett under förutsättning dels att de lia eget bushåll och dels att de icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor, eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000 kronor.

b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även änkling, änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.

Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse, avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000 kronor men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket lågt. Enligt denna undantagsbestämmelse får rabattkort för matfett tilldeles här avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande bar eget hushåll, dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet å den brukade jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid 1945 års taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor.

3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fall, där taxeringsvärdet å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående persons rätt till rabattkort, har särskilt föreskrivits, att hänsyn icke skall tagas till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan egendom, vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.

Beträffande de föreskrifter, som återgivits i punkterna 1 och 2, gäller den inskränkningen, att person, som enligt dessa stadganden skulle varit berättigad till rabattkort, ej får tilldelas sådant kort, därest hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden efter år 1944 undergått sådan förbättring, att det måste antagas, att hon icke skulle varit berättigad till rabattkort, därest taxeringen grundats på de sålunda förbättrade förhållandena. Härvid skola dock endast stadigvarande förbättringar av inkomst- och förmögenhetsförhållandena beaktas.

4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall erhålla sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt behov därav befinnes föreligga.

5) För jordbrukare och dem närstående personer finnes slutligen i visst fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovsprövning. sorn sker efter mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen har nämligen föreskrivit, att därest jordbrukares eller honom närstående persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den brukade fastigheten, kristidsstyrel.se må, därest verkligt behov av prisrabattering prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens taxe-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten 3 skall anses belöpa på jordbrukaren, är högre än det medgivna. Givetvis skall vederbörande helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av rabattkort.

Rabattbeloppet har sedan hösten 1942 varit 2 kronor per kilogram matfett och 15 öre per liter mjölk.

Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde rum första gången med början i december 1942, andra gången med början i november 1943, tredje gången med början i december 1944 och fjärde gången med början i december 1945.

I skrivelse den 12 april 1946, vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 april 1946, har statens livsmedelskommission avgivit förslag för nästa budgetår rörande medelsanvisning för förevarande ändamål.

Kommissionen har till en början meddelat att utdelningen av rabattkort

vid tre olika tillfällen varit ungefär följande.

December 1942

Rabattkort för matfett till producenter........................... 728 000

» » » » icke-producenter .................... 2 007 000

Summa rabattkort för matfett 2 735 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 403 000

» » » » icke-producenter........................ 1 113 000

Summa rabattkort för mjölk 1 516 000

November 1943

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 703 000

» » » » icke-producenter....................... 1 731 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 46 000

Summa rabattkort för matfett 2 480 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 400 000

» » » » icke-producenter........................ 1 055 000

Summa rabattkort för mjölk 1 455 000

December 1944

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 626 000

» » » » icke-producenter....................... 1 562 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 42 000

Summa rabattkort för matfett 2 230 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 372 000

» » » » icke producenter ........................ 1003 000

Summa rabattkort för mjölk 1 375 000

För den utdelning, som påbörjats i december 1945, förelåge enligt vad kommissionen framhållit ännu ej fullständiga uppgifter angående antalet utdelade kort. Vid en jämförelse mellan det antal kort, som enligt uppgifter

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

från kristidsnämnderna utdelats under de första tre månaderna av denna utdelning, och det antal kort, som nämnderna utdelade under motsvarande tid vid närmast föregående tillfälle, gjorde sig en tendens till fortsatt nedgång av antalet rabattkortsinnehavare gällande. Sålunda utvisade siffrorna följande nedgång i antalet utdelade kort, uttryckt i procent av motsvarande antal under samma tid vid föregående kortutdelning.

Rabattkort för matfett till producenter............................ —8'8 %

» » » » icke-producenter....................... — 7-8 »

» » » » vissa lantarbetare...................... — 18-!> »

> » mjölk » producenter........................... — 6-2 »

» » » » icke-producenter....................... — 4 2 »

Kommissionen har understrukit, att allt för långt gående slutsatser ej finge dragas av de nu anförda siffrorna. Man kunde dock med säkerhet räkna med att antalet rabattkortsinnehavare denna gång skulle bli något lägre än vid närmast föregående utdelning. Beträffande orsakerna härtill har kommissionen hänvisat till den fortgående stegringen av den allmänna nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Kommissionen har erinrat om sitt i skrivelsen den 10 april 1945 angående prisrabattering på matfett och mjölk gjorda uttalande, att ändringar i rabatteringsbestämmelsema borde undvikas enär såväl de kortutdelande myndigheterna som allmänheten vant sig vid dessa bestämmelser och tillämpningen av dessa på det hela taget syntes förlöpa friktionsfritt. Vad kommissionen i detta hänseende anfört har kommissionen förklarat fortfarande äga giltighet. Kommissionen har emellertid också förutsett att systemet med livsmedelsrabatter kunde komma under omprövning i den mån sociala bidrag av annat slag infördes. I samband härmed har anförts bland annat följande.

I sitt betänkande rörande bamkostnadernas fördelning har 1941 års befolkningsutredning framhållit, att det syfte, som livsmedelsrabattema tjänade, torde kunna väntas bli uppnått även genom åtgärder, som toge sikte på en allmän höjning av barnfamiljernas ekonomiska standard. Livsmedelskommissionen har i sitt utlåtande över nämnda betänkande den 29 mars 1946 uttalat, att det enligt kommissionens uppfattning kunde övervägas att avskaffa livsmedelsrabattema, därest standardhöjningen för ifrågavarande familjer bleve så betydande, att även kompensation för de nu utgående rabatterna därigenom kunde beredas. Härvid har kommissionen förutsatt att mjölk och matfett funnes att tillgå till ett i förhållande till barnfamiljernas inkomststandard skäligt pris.

Här antydda förutsättningar för ett slopande eller en mera genomgripande omläggning av rabattsystemet har kommissionen dock icke funnit för närvarande vara för handen. Även om med hänsyn härtill anledning för närvarande saknades att ändra grunderna för ifrågavarande rabatter har kommissionen likväl känt sig oförhindrad att ifrågasätta jämkningar av bestämmelserna på vissa punkter. Under erinran örn vad kommissionen i sin förutnämnda skrivelse den 10 april 1945 anfört angående bestämmelserna om

Kungli. Maj:ts proposition nr 267.

tilldelning av rabattkort för matfett utan behovsprövning till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna har kommissionen framhållit att sådana personer i viss mån kommit att intaga en mera gynnad ställning i förevarande hänseende än personer med försörjningsplikt, eftersom samma inkomst- och förmögtnhetsstreck tillämpades. Med hänsyn härtill har kommissionen förordat, att rabattkort för matfett utan behovsprövning i fortsättningen tilldelades ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna endast i de fall, då försörjningsplikt förelåge mot minderårigt barn eller då bidrag lämnades till föräldrar, vilka vore i behov härav. I samband härmed har kommissionen understrukit att de personer, som genom den ifrågasatta omläggningen skulle avstängas från möjligheten att erhålla rabattkort för matfett utan behovsprövning, alltjämt skulle lia möjlighet att efter särskild behovsprövning erhålla sådant kort. Därest den ifrågasatta omläggningen genomfördes syntes även föreskrifter örn eget hushåll såsom villkor för tilldelning av rabattkort till personer i de arbetsföra åldrarna böra slopas. Tillämpningen av sistnämnda bestämmelser hade nämligen enligt vad som framhållits från kristidsnämndema medfört svårigheter och i vissa fall lett till orättvisa resultat.

Under åberopande av det anförda har livsmedelskommissionen förordat, att nu gällande allmänna grunder för tilldelning av rabattkort å matfett och mjölk borde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa budgetår; dock att givetvis vid nästa utcjelning av rabattkort de olika åldersgränserna framflyttades ett år. Dessutom har kommissionen ifrågasatt, att grunderna för tilldelning av rabattkort till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna upptoges till omprövning efter av kommissionen angivna riktlinjer.

Beträffande rabattbeloppens storlek har kommissionen nu icke velat föreslå någon ändring.

Under erinran örn att anslaget för prisrabattering för mjölk och matfett för innevarande budgetår utgjorde 100 miljoner kronor har kommissionen efter verkställda beräkningar anmält, att de faktiska utgifterna för delta budgetår torde komma att stanna vid omkring 93 miljoner kronor.

Vad angår kostnaderna för prisrabatteringen under budgetåret 1946/47 har kommissionen ansett de förut berörda kalkylerna beträffande antalet utdelade rabattkort kunna tjäna till ledning. Enligt dessa skulle antalet i december 1945 utdelade kort vara i runda tal följande.

Rabattkort för matfett till producenter............................ 571 000

» » » » icke-producenter........................ 1 441 000

> > » » vissa lantarbetare....................... 34 000

Summa rabattkort för matfett 2 046 000

Rabattkort för mjölk till producenter............................. 349 000

» » » » icke-producenter......................... 962 000

Summa rabattkort för mjölk 1 311 000

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Med nu nämnda antal rabattkortsinnehavare bleve, anför kommissionen, kostnaderna för matfettsrabatteringen (2 046 000 X 26 =) 53 200 000 kronor och för mjölkrabatteringen (1 311 000 X 27,37=) 35 900 000 kronor eller sammanlagt omkring 89 miljoner kronor.

De nu anförda siffrorna ha synts kommissionen tämligen osäkra och kunde snarast antagas vara något för låga. Därest den ifrågasatta justeringen av bestämmelserna om tilldelning av rabattkort för matfett till personer i de arbetsföra åldrarna genomfördes, syntes emellertid en dylik ändring icke i större grad komma att påverka de företagna beräkningarna. Däremot kunde förändringar i inkomstnivån komma att medföra icke oväsentliga förändringar i antalet rabattkortsinnehavare. I detta sammanhang har kommissionen erinrat örn att verkstadskonflikten under föregående år säkerligen kunde komma att taga sig uttryck i att ett ej obetydligt antal personer, som tidigare varit uteslutna från rabattkort, emedan deras beskattningsbara belopp legat över den fastställda inkomstgränsen, vid 1946 års taxering kunde komma under denna gräns. Örn man antoge att tilldelningsbestämmelserna under nästa budgetår bleve sådana, som kommissionen förordat, samt att inkomstnivån för nu ifrågavarande befolkningsgrupper icke underginge någon mera betydande förändring i förhållande till kalenderåret 1945, syntes man, med tillbörligt beaktande av övriga osäkerhetsmoment, kunna beräkna behovet av medel till prisrabatteringen till något under 95 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till prisrabattering å vissa livsmedel för budgetåret 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som nyss angivits, anvisa ett reservationsanslag av 95 miljoner kronor.

Ledamoten av kommissionen fru O. Nordgren har med instämmande av ledamoten direktör H. Johnnsson anmält avvikande mening mot kommissionens beslut att ifrågasätta ändring av bestämmelserna om tilldelning av rabattkort å matfett utan behovsprövning till personer i de arbetsföra åldrarna under hänvisning till dels att någon sänkning av levnadskostnaderna som kunde motverka en begränsning av rätten till rabattkort icke inträffat, dels att hela frågan örn prisrabattering i en nära framtid kunde väntas bliva föremål för omprövning.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000, 600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland. För ett vart av budgetåren 1940/41—1945/46 har medgivits att ett belopp av 900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för budgetåret 1946/47 måtte till bidrag till produklionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 28 juni 1945 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts örn ett statsanslag av 33 350 kronor från nyssberörda medel att användas till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 2 000 kronor vad som anvisats under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat att till följd av höjda tryckningskostnader ökade medel erfordrades för möjliggörande av tryckning av årsredogörelsen för föreningens studiegårdsverksamhet. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp och under förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke till följd av nu pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten överflyttades till annat organ — tillstyrkt att även under nästa budgetår erforderliga medel anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland. Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Majit inkomma med förslag i ärendet.

Forsknings- och försöksverksamheten i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen från anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1945/46 dels ett belopp av 16 800 kronor att användas för vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs, dels ett belopp av 15 000 kronor för forskning rörande natriumkloratets användning som ogräsbekämpningsmedel. Genom beslut den 23 augusti 1945 och den 26 april 1946 har Kungl. Majit till styrelsens för lantbrukshögskolan förfogande ställt dels 15 000 kronor, dels av förstnämnda belopp 12 300 kronor att användas för här berörda ändamål. Rörande användningen av återstoden av förevarande medel har Kungl. Majit förklarat sig sedermera vilja meddela närmare föreskrifter.

I .skrivelse den 23 februari 1946 har föreståndaren för tekniska högskolans institution för jordbrukslära doktor A. Åslander hemställt om ett anslag av 14 425 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar på ogräsområdet, över framställningen lia yttranden avgivits av lanthrukshög-

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission. Genom beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Majit överlämnat förevarande framställning till jordbrukets forskningsråd för att av rådet tagas under övervägande.

Med skrivelse den 15 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med bifogat yttrande av lantbrukshögskolans försöksnämnd överlämnat två framställningar om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn bekämpande av ogräs, varav den ena ingivits av föreståndaren för högskolans institution för växtodlingslära, professorn H. Osvald, och den andra av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn G. Sundelin. Professorn Osvald har anhållit att styrelsen måtte hemställa hos Kungl. Majit dels att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning snarast möjligt måtte omändras till en assistentbefattning i lönegrad Eo 21, dels om ett anslag av 8 600 kronor för fortsättande av den vid hans institution bedrivna forskningen rörande kampen mot ogräs. Professorn Sundelin har hemställt att jordbruksförsöksanstalten måtte tilldelas 10 000 kronor för här berörda ändamål. Högskolans försöksnämnd har icke funnit anledning till erinran mot de av professorn Osvald verkställda kostnadsberäkningarna och förordar att härutöver för arvode till assistent beräknas ett belopp av 8 700 kronor. Försöksnämnden som utgått från att professorn Sundelin för sin verksamhet tilldelats 4 000 kronor av anslaget för innevarande budgetår har tillstyrkt att 6 000 kronor måtte anvisas till detta ändamål nästa budgetår. Under åberopande av försöksnämndens yttrande har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt att Kungl. Majit för nästa budgetår måtte anvisa (8 600 + 8 700 + 6 000 =) i runt tal 23 000 kronor till forskningsoch försöksverksamhet beträffande ogräsbekämpande vid institutionen för växtodlingslära samt vid jordbruksförsöksanstalten.

I skrivelse den 9 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med överlämnande av framställning från högskolans försöksnämnd hemställt, att Kungl. Majit måtte, ställa ett belopp av 15 000 kronor från reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder till styrelsens förfogande för budgetåret 1946/47 för fortsatt forskning rörande natriumkloratets användning som ogräsbekämpningsmedel.

Inspektion över klassificering av kött m. m.

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor beräknats skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m. och av kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha 17 900 kronor avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning åt en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift att biträda styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen m. m. samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda slag.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

77 I skrivelse deli 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl under budgetåret 1946/47 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till inspektion över klassificering av kött m. m.

Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.

Under åren 1942—1946 ha sammanlagt 928 körsprutor för bekämpning av ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.

I skrivelse den 10 juli 1945 har statens livsmedelskommission hemställt dels att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning under år 1946 till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor för styck av minst 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och mot skadeinsekter på oljeväxter, dels om bemyndigande för kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att enligt kommissionens närmare anvisningar inköpa och försälja nämnda sprutor.

Sedermera har statens livsmedelskommission ingivit en den 16 april 1946 dagtecknad framställning om anslag å 92 055 kronor för möjliggörande av försäljning under år 1947 av omkring 300 ogrässprutor samt om sedvanligt bemyndigande att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att inköpa och försälja nämnda sprutor.

Departementschefen.

Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter. För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande, särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats på grund av don starka försämring i den internationella livsmedelssituationen, som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag torde sålunda få erinra örn att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett lill näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt

•° Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i Europa.

Man torde under dessa omständigheter få räkna med att lagren av brödsäd, fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 års skörd. För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama, som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.

Liksom föregående år har Kungl. Majit även i år innan sådden verkställts meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret 1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets priser, för vars innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris, som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté, visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande, och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor. För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel, vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar, det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner, har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett övereller underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner kronor —- torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid böra beaktas.

I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget om omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av förmalningsersättningama samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning. Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av konsumtionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt dämtöver ifrågasatt ytterligare prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har, som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen, att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av priset å konsumtionsmjölk bör .sålunda endast uppgå till 1 öre per Uter. Av liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatla böjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde emellertid livsmedelskommissionens bär berörda förslag böra godkännas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida försörjningisläget, förordar jag, att Kungl. Majit liksom hittills erhåller befogenhet att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheter-

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

na påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde, på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt. I

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från 1942 års jordbrukskommitté.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt. Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift, vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher ha förklarat sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden, torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att om så befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

81 Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna. Enligt vad kommissionen anfört lia efter överläggningar med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret 1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom prishöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade svårigheter i fråga om osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.

Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den 1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med 1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen ifrågasatt.

I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder. Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.

Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda bidrag lia av livsmedelskommissionen beräknats lill 58 miljoner kronor.

Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskom-

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saint. Nr 267.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

missionens förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vållat viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av katastrofartad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften. Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas för budgetåret 1946/47.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationema å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit böra beräknas till 7,6 miljoner kronor. Kungl. Maj:t synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande Kungl. Majit.

Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning. En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten med hänsyn till att smörnoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves, och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så, att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset för hela året rubbades, har jag intet att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267•

83 Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk, som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna 1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1 september 1946. Frågan örn anvisande av erforderliga medel torde framdeles få upptagas till övervägande.

Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra om att livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt bottenpris på ägg.

Potatisregleringen.

Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946 i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 alt vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den knappa brödsädstillgången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår, icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt, få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie. Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar i prisskalan för brödspannmål torde 1'å tagas i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.

Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört har jag funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna stimulanspremien på vårvete.

Förmalningsersättningarna.

Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner kronor.

Fodermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre, därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen örn önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår med större säkerhet kan bedömas.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

85 I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser torde böra bibehållas, varvid Kungl. Maj:t dock bör äga befogenhet att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.

För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets önskemål örn upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i lag om handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna örn skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen på fodertran upprälthålles, den av kommissionen föreslagna ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas, varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring har upprättats inom jordbruksdepartementet. Över förslaget, vilket såsom bilaga torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra inhämtas.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnarna slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke finnas skäl till erinran.

Konstgödsclrcglcringen.

Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för nästa budgetår icke bliva erforderligt.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/ 47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av 16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs. Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av 15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare föreskrifter örn medlens användning.

Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946 till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.

Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts i Kungl. Majlis proposition nr 303 till 1945 års riksdag.

Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena under nionde huvudtiteln.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av åren 1942—1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa har antalet rabattkortinnehavare både i fråga om matfett och mjölk nedgått under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år. Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen, som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens borttagande, torde frågan örn prisrabattering å vissa livsmedel få tagas under omprövning i samband med förslaget örn införande av kontanta barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och kan sålunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna för tilldelning av rabattkort å matfett utan behovsprövning till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Maj:t må äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde frågan böra underställas riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.

Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring. Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för mjölk 15 öre per liter.

Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens beräkningar föranleda ingen erinran från mili sida.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och ma tf ettsregleringen sammanhängande uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

1) föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering för nästkommande regleringsår av produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglercmde åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av................ kronor 145 000 000;

b) till Förmalningsersättningar ett

förslagsanslag av.................... kronor 5 000 000;

c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie-

bolagets verksamhet ett reservationsanslag av ............................ kronor 15 000 000;

d) till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av...................... kronor 95 000 000;

2) inhämta riksdagens yttrande över förenämnda förslag till förordning örn ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

89 Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

90 Kungl. Majlis proposition nr 267.

Bilaga

Förslag

till

ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen.

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917 angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.

§ 1.

Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama, där varan till sin sammansättning avviker från den normala sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.

I föregående stycke avsedda benämningar äro

mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet i användningen med motsvarande vara,

ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och

saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter eller bär.

Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma icke användas benämningen fodertran, därest varans sammansättning avviker från den normala sammansättningen hos dylik tran.

Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats skall jämväl gälla om motsvarande benämningar på främmande språk.

Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gäde vad sålunda stadgats.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

91 Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren 1938 39—1945/46 jämte en förkalkyl för produktionsåret 1946/47.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria, ansluta sig i fråga örn syfte och metod helt till motsvarande tidigare undersökningar (jfr Kungl. Maj:ts proposition 303/1945, bilaga 1). Liksom dessa avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid principiellt endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda utanför desamma. Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar samt av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna för den fältmässiga köksväxtodlingen. Beträffande äggproduktionen har en uppdelning verkställts mellan det egentliga jordbruket och äggproducenter utanför detta, medan däremot en motsvarande uppdelning av fodermedelskostnadema för denna produktion icke vidtagits. Vidare ingå i beräkningarna kostnaderna för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörsler eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. Ett ytterligare hinder för en dylik direkt jämförelse ligger i det förhållandet, att vissa betydelsefulla kostnadsposter på grund av sin natur måst redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från ett år till ett annat kunnat varieras endast med hjälp av pris- och löneindex, medan däremot inkomsterna liksom vissa kostnader kunnat direkt beräknas på grundval av uppgifter om försålda resp. förbrukade kvantiteter. Då den ojämförligt största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften emellertid ingå i beräkningarna, och då dessa för de olika åren utförts enligt enhetliga principer, torde de däremot giva ett i stort sett riktigt mått på förändringarna från år till år. En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste därför grunda sig på de i promemorian redovisade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1943/44 utförligt redovisats i tidigare promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående redogörelse för desamma. Beträffande jordbrukets inkomster, och kostnader under dessa år hänvisas därför till Kungl. Maj:ts propositioner

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. I övrigt bör anmärkas, att siffrorna för prodnklionsåret 1945/46 givetvis äro preliminära. Desamma ansluta sig i stort sett till den omräkning av den för detta år verkställda kalkylen, sorn ägde rum i januari månad för att tjäna till ledning för den då företagna omprövningen av jordbrukspriserna. På vissa punkter ha dock senare kompletteringar företagits. Det bör emellertid observeras, att någon fullständig omräkning av kalkylen för innevarande år icke skett efter den mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas ekonomiska och fackliga organisationer den 13 mars 1946 träffade prisuppgörelsen, varför i kalkylen redovisade priser och inkomster hänföra sig till det före nämnda uppgörelse rådande pris- och inkomslläget.

I den följande framställningen redovisas dels de tidigare till inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1944/45 och 1945/46, dels den förkalkyl över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1946/47, vilken tjänat som grundval för Kungl. Maj:ts beslut rörande den preliminära prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under sistnämnda år.

Grunderna för den för produktionsåret 1946/47 upprättade förkalkylen.

Den förkalkvl över jordbrukets inkomster under produktionsåret 1946/47, som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut rörande priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter under nämnda år, ansluter sig i metodiskt hänseende helt till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på våren 1945 Indes till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter för sistnämnda produktionsår (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945, bilaga 1). Densamma har sålunda karaktären av en normkalkyl och avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under kommande år under förutsättning av normala väderleksförhållanden. Priserna på jordbrukets produkter lia i beräkningarna förutsatts förbli oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag rörande prisjusteringar redan förelågo vid kalkylens upprättande, eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss grad av säkerhet förutses.

Såsom underlag för inkomstkalkylen har på samma sätt som i förkalkylen för år 1945/46 utförts en beräkning av de vid normala väderleksförhållanden förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgifterna samt de s. k. allmänna skördeomdömena för dels 10-årsperioden 1931—1940, dels åren 1942—1945 tjänat till ledning. Ifrågavarande siffermaterial redovisas i tabell 1, i vilken även angivits de hektarskördar av olika grödor, som i kalkylen antagits för år 1946.

Vid fastställandet av sistnämnda skördesiffror har det givetvis varit nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden inträffat. Sålunda har hänsyn tagits till den betydande ökning i tillgången på konstgödsel, som inträffat under år 1945/46 och som beaktats i kostnadskalkylen lör nämnda ar. Likaså har i detta sammanhang den omständigheten ansetts böra beaktas, att det under de föregående åren varit nödvändigt att räkna med vissa efterverkningar av missväxterna 1940 och 1941, vilka emellertid sedermera successivt förlorat i betydelse. Med hänsyn till dessa omständigheter och under beaktande av resultaten av den i tabell 1 redovisade omräkningen av hektarskördama till skördesiffran 3,0 ha normalskördarna för vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen för år 1945/46 begagnade. Sålunda har här räknats med en hektarskörd av

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

93 Tabell 1. Skörd per hektar 1931—1940 och 1942—1945 saint antagna normskördar

1944—1946.

1 750 kilogram för vårvete (f. å. 1 700), 1 850 kilogram för höstråg (f. å. 1 800), 1 200 kilogram för vårråg (f. å 1 100), 1 400 kilogram för ärter (1944/45 1 500 och 1945/46 1 300 kilogram) samt 3 400 kilogram för hö från odlad jord (1944/45 3 100 och 1945/46 3 200 kilogram). Vid bedömande av höskörden har hänsyn tagits även till att vallarna efter allt att döma torde befinna sig i gynnsam kondition.

Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha dels avsalukvantitetema av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångama under år 1946/47 beräknats.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1944/45. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln, har uppgått till följande kvantiteter:

Inköp genom Inköp genom

handeln kvarnarna eumina

ton ton ton

Höstvete............ 303 000 13 000 316 000

Vårvete............ 56 000 2 000 58 000

Råg................ 217 000 11 000 228 000

Löneförmalningen har under produktionsåret 1944/45 uppgått till 49 000 ton vete och 34 000 ton råg. Örn löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i ungefär samma proportioner som saluöverskottet, erhållas följande totalkvantiteter såld och för eget behov förmald brödsäd år 1944/45:

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Priserna på brödsäd under produktionsåret 1944/45 ha beräknats till följande belopp:

Höstvete.............. 26: 82 kr/dt

Vårvete .............. 28:98 »

Råg .................. 25:70 »

Priset på vårvete inkluderar ett stimulanstillägg med 1 krona per deciton. År 1 Ghöl46. Under tiden V9 1945—31/3 1946 ha följande kvantiteter brödsäd av 1945 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln) och kvarnarna:

Höstvete

Vårvete

Råg.

Summa brödsäd 495 000 14 000 509 000

Under tiden från och med den 1 april torde leveranserna av brödsäd från odlare kunna uppskattas till ca 30 000 ton. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år 1945/46 beräknas därför till 540 000 ton, fördelat på följande sätt: höstvete 338 000 ton, vårvete 55 000 ton och råg 147 000 ton.

Beträffande löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter t. o. m. februari månad. Dessa utvisa i jämförelse med samma tid föregående år beträffande vete en nedgång med 2 procent och beträffande råg en nedgång med 18 procent. Med tillämpning av dessa relativtal för hela året 1945/46 erhålles en löneförmalning av 48 000 ton vete och 28 000 ton råg. Antages löneförmalningen av vete fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner som saluöverskottet, erhålles följande resultat:

De för året gällande priserna för brödsäd avse följande genomsnittspriser för spannmål av normalk våhlet: 26,50 kr/dt för höstvete, 28,50 kr/dt för vårvete samt 25,50 kr/dt för råg. Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. På grundval av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna ha producentpriserna preliminärt beräknats till följande belopp: 26,45 kr/dt för höstvete, 29,30 kr/dt för vårvete samt 25,35 kr/dt för råg. Priset på vårvete inkluderar stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket avdragits i sammandragstabellen, enär detsamma icke skall medräknas vid prissättningen.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

95 År 194-6/47. Enligt den i oktober 1945 företagna arealinventeringen ha i Götaland och Svealand samt Gävleborgs län följande arealer besätts med höstsäd, nämligen 221 048 hektar höstvete och 160 521 hektar höstråg. Med hänsyn till att arealen av nämnda växtslag inom den återstående delen av landet är helt obetydlig, ha dessa siffror avrundats till 221000 hektar höstvete samt 160 000 hektar höstråg. Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades inga arealuppgifter vid den i oktober 1945 verkställda inventeringen. År 1945 uppgick arealen vårvete till 88 236 hektar och arealen vårråg till 5 427 hektar. I denna kalkyl ha dessa siffror avrundats till 90 000 resp. 5 500 hektar. Med användande av dessa arealuppgifter har skörden av brödsäd beräknats på följande sätt:

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kilogram ton

Höstvete ............ 221000 2 300 508 300

Vårvete.............. 90 000 1 750 157 500

Höstråg ............ 160 000 1 850 296 000

Vårråg.............. 5 500 1 3007 200

Summa brödsäd 476 500 969 000

Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster (2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt utsäde. Vid beräkningen av utsädet har räknats med samma arealer som i ovan anförda skördeberäkning. Härvid ha följande utsädesmängder erhållits:

Areal Utsäde

hektar kg/ha ton

Höstvete .............. 221000 210 46 400

Vårvete................ 90 000 210 18 900

Höstråg................ 160 000 200 32 000

Vårråg ................ 5 500 200 1 100

Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har beräknats på följande sätt:

Höstvete Vårvete Råg

ton ton ton

Skörd................................ 508 300 157 500 303 200

Avgår: lagringsförlust.................. 10 200 3 200 6100

avrens 40 700 12 600 30 300

utsäde ........................ 46 400 18 900 33100

Kvarstår.............................. 411 000 122 800 233 700

Såsom i tidigare kalkyler framhållits har det erfarenhetsmässigt visat sig att saluöverskottet blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffroma givit anledning att antaga. Denna förskjutning kan bero dels på att fördelningen av löneförmalningen på höst- resp. vårvete varit en annan än antagits, dels på att vissa kvantiteter vårvete sålts och betalats såsom höstvete. Med hänsyn härtill lia vissa justeringar vidtagits i de på skördeuppskattningarna grundade kalkylerna. En dylik justering synes även nu böra göras enligt samma metod som tidigare, varför här räknats med 429 000 ton höst vete och 105 000 ton vårvete. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats till 233 000 ton.

För en närmare bedömning av kalkylen torde följande sammanställningar av arealer, totalskördar samt redovisad försäljning och löneförmalning av brödsäd under senare år vara av intresse.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Brödsädsareal. Hektar.

1942 1943 1944 1945 19461

Höstvete.............. 164 009 153 342 191 961 206 614 221 000

Vårvete .............. 114 535 115 223 84178 88 236 90 000

Höstråg.............. 241 236 212 247 196 938 165 214 160 000

Vårråg .............. 8 263_7 690_6 071_5 427_5 500

All brödsäd 528 043 488 502 479 148 465 491 476 500

Skörd av brödsäd. Ton.

1942 1943 1944 19451 2 19463

Höstvete.............. 291000 357 000 419 000 476 000 508 000

Vårvete .............. 181 000 167 000 124 000 141 000 158 000

Höstråg.............. 439 000 397 000 350 000 273 000 296 000

Vårråg ....... 9 000 8 000 7 000 6 000 7 000

Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 896 000 969 000

Saluöverskott och löne förmälning. Ton.

1942/43 1943/44 1944/45 1945/462 1946/473

Vete ................ 384 000 436 000 423 000 441000 534 000

Råg .................. 364 000 317 000 262 000 175 000 233 000

Summa brödsäd 748 000 753 000 685000 616 000 767 000

Ersättning för lagring av spannmål.

År 1944/45. Under produktionsåret 1944/45 utgick till jordbrukare, som med spannmålsbolaget slöto kontrakt om lagring av spannmål för leverans tidigast den 1 april 1945, särskild ersättning med 75 öre per deciton. Kontrakt rörande dylik lagring ingingos för sammanlagt 26 000 ton brödsäd, varigenom jordbruket tillfördes en inkomst av ca 0,2 milj. kronor.

Åren 1945/46 och 1946/47. För år 1945/46 har dylik lagringsersättning icke utgått. Någon sådan har icke heller beräknats för år 1946/47.

Korn.

År 1944/45 uppgick försäljningen av korn till grynkvarnar till 13 380 ton och bryggeriernas inköp till 16 240 ton. Dessutom förekom en export av 2 800 ton. Till dessa kvantiteter har lagts en uppskattad husbehovsförmalning i Norrland av 25 000 ton, varför i kalkylen upptagits sammanlagt 57 000 ton korn. Priset har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.

För år 1945/46 beräknas en oförändrad husbehovsförmalning av 25 000 ton. Grynförmalningen beräknas komma att uppgå till 20 000 ton. Bryggerierna ha tilldelats 21 000 ton. Härutöver beräknas dels en export av 1 000 ton dels en förbrukning av korn vid brännerier, vilken preliminärt angivits till likaledes 1 000 ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet av 68 000 ton korn.

Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.

År 1946/47. Kornarealen uppgick 1945 till nära 94 000 hektar. För år 1946 avrundas siffran till 95 000 hektar. Vid en antagen hektarskörd av 2 000 kilogram erhålles följaktligen en totalskörd av 190 000 ton. Saluöverskott och löneförmalning beräknas på följande sätt:

1 Prognos.

2 Preliminära beräkningar.

3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

97 Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 45 000 ton

Grynkvarnarnas förbrukning................ 20 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa 90 000 ton

Bryggeriernas förbrukning år 1945/46 beräknas såsom nyss nämnts till 21 000 ton, därav 16 000 ton till skattepliktiga och 5 000 ton till skattefria bryggerier. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna ytterligare ett behov av 6 000 ton för förnyelse av övergångslagret. Under innevarande år har livsmedelskommissionen emellertid tills vidare ej beviljat licens för sistnämnda ändamål, varför denna kvantitet icke medtagits i kalkylen. Den tilldelning, som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas förbrukningen till 40 000 ton vid de skattepliktiga och 7 500 ton vid de skattefria bryggerierna, vartill kommer en mindre kvantitet korn till brännerierna. Till jämförelse kan nämnas, att bryggeriernas och bränneriernas sammanlagda förbrukning av kom år 1938/39 uppgick till 51 000 ton. Under sådana förhållanden synes förbrukningen av korn år 1946/47 under förutsättning av normal skörd icke kunna beräknas bli lägre än 40 000 ton, vartill bör läggas en kvantitet av 5 000 ton för uppläggande av normalt övergångslager hos bryggerierna. Sammanlagt upptages sålunda en kvantitet av 45 000 ton korn för andra ändamål än grynframställning. Det bör emellertid understrykas, att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas i vilken utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras för bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna mängden kom får sålunda närmast betraktas såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att närmare angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm lia i samråd med livsmedelskommissionens spannmålssektion samt arméförvaltningen beräknats på följande sätt:

Havre. Ton.

Bihang lill riksdagens protokoll ISIG. 1 sami. Nr 267. 7

98 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Halm. Ton.

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Armén ...................... 10 000 17 000 12 000 10 000

Åkerier...................... 10 000 10 000 10 000 10 000

Skogskörsler ................ 20 000 20 000 20 000 20 000

Finska kor .................. — 5 000 — —

Industriell förbrukning........ — 3 000 4 000 10 000

Industribränsle .............. — 50 000 200 000 —

Summa 40 000 105 000 246 000 50 000

Priset på havre (medelpriset mellan vithavre och svarthavre), som år 1938/39 uppgick till 11,57 kronor per deciton, har under åren 1944/45 och 1945/46 uppgått till 18,75 kronor per deciton och upptages för år 1946/47 till oförändrat belopp.

Beträffande priserna på hö har följande beräkning utförts:

Sept.—dec.

1938/39 1944/45 1944/45 1945/46

Notering ........... 5-89 10-18 10-22 8-13

Avgår: presshyra ................ 0-20 0-25 0-25 0-25

tråd...................... 0-05 0-10 0 10 040

extrafrakter ........ — 0-25 0 25 0-25

Kvarstår............... 564 9-58 9-62 7-53

För år 1945/46 synes i enlighet härmed höpriset preliminärt böra avrundas till 7 ,50 kr/dt. För år 1946/47 bibehålies detta pris.

Priset på halm kan på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag för sådana kostnader för press, tråd och frakter, som icke ingå i kostnadskalkylen, beräknas till följande belopp i kronor per deciton:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

2-19 2-40 2-40 2-40

Matärter.

.4r 7944/45. Saluöverskottet av matärter under produktionsåret 1944/45 har uppgått till 14 000 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning, vilken uppskattats till 1 500 ton, varför den sammanlagda kvantiteten matärter uppgått till 15 500 ton.

Genomsnittspriset på matärter beräknas för år 1944/45 till 33 kronor per deciton.

År 1945/46. Skörden av ärter år 1945 har beräknats till sammanlagt 31 900 ton. Med ledning av arealuppgiftema kan denna kvantitet fördelas på 24 800 Ion matärter och 7 100 ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter har beräknats enligt följande sammanställning:

Skörd.................................... 24 800 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 200 »

avrens 7 %........................ 1 700 »

utsäde ............................ 4 500 »

Kvarstår........ 18 400 »

Till belysning av beräkningen kan nämnas, att t. o. m. november månad ca 8 400 ton ärter försålts enligt spannmålsbolagets rapporter. Härtill får emellertid läggas dels den försäljning som faller utanför dessa rapporter,

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

dels producenternas husbehovsförbrukning, vilken tidigare uppskattats till 1 500 ton per år.

Priset på matärter har för regleringsåret 1945/46 höjts med 3:— kr/dl i jämförelse med priset föregående år och upptages i kalkylen till 36: — kr/dti År 1946/47. Under antagande av oförändrad areal samt ovan angiven hektarskörd erhålles följande beräkning av totalskörden. 1

Hektar- Total-

Areal skörd skörd *

20 300 hektar................ 1 400 kg 28 400 ton

Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten har be* räknats på följande sätt: *

Skörd.................................... 28 400 ton

j

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 i

avrens 7 /........................ 2 000 »

utsäde.................. 4 500 »

Återstår.................................. 21 600 » i

Beträffande priset på matärter för år 1946/47 har räknats med att några garantipriser icke komma att fastställas, vilket med all sannolikhet får till följd en viss prissänkning. Hur stor denna kommer att bli, torde i icke ringa grad bli beroende av exportmöjlighetema. I kalkylen räknas med ett pris av 30 kronor per deciton, vilket innebär en prishöjning i jämförelse med år 1938/39 med ca 50 procent. Jordbrukarnas inkomster av matärter beräknas sålunda till 6,5 milj. kronor.

Matpotatis.

Åren 1944/45 och 1945/46. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler upptagits till 900 000 ton för såväl år 1944/45 som år 1945/46 mot 755 00Ö ton år 1938/39. En viss ledning vid bedömandet av konsumtionsutvecklingei} har härvid erhållits av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar. Av dessa framgår, att tendensen till nedgång mellan 1943/44 och 1944/45 varit tydlig under de tre första kvartalen. Samtidigt lägger man märke till en stagnation i förbrukningen under produktionsåret 1944/45. Vid ett bedömande av totalkonsumtionen får även hänsyn tagas till att befolkningen från år 1938/39 till år 1945/46 stigit med ca 7 procent. På grundval av föreliggande uppgifter rörande dels den individuella konsumtionen av matpotatis och dels befolkningsutvecklingen torde några ändringar i de tidigare för åren 1944/4^ och 1945/46 beräknade kvantiteterna matpotatis ej böra göras.

Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1944/45 en export av 7 000 ton matpotatis. För år 1945/46 beräknas f. n. en export av 5 000 ton. Huruvida någon export därutöver kan komma till stånd under, våren 1946 kan f. n. icke med säkerhet bedömas.

Priset på matpotatis bär för år 1944/45 beräknats lill 13,19 kronor per deciton. Byräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal samt kostnaderna för frakter och säckar, Sammanväg.ningen av månadsnoteringama till årsmedeltal har skett med ledning av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året, som erhållits vid en av jordbrukskommittén tidigare verkställd specialundersökning. Vid beräkningen av årsmedelpriset för år 1944/45 bär vidare medräknats det lagringsbidrag för matpotatis av 1944 års skörd, som enligt lämnat bemyndigande utbetalades genom Svenska spannmålsaktiebolaget från börJ jan av maj månad 1945. Ifrågavarande bidrag uppgick till 0,3 milj. kronor:

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För år 1945/46 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas till 12,75 kronor per dcciton. Med hänsyn till ovissheten rörande prisutvecklingen under vår- och sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas såsom tämligen osäker.

Är 1946/47. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år 1945/46 beräknats till 900 000 ton. För år 1946/47 synes det under förutsättning av normal skörd vara riktigast att räkna med en viss minskning av potatiskonsumtionen. Med hänsyn till att den sammanlagda kvantiteten kött och fläsk från 1945/46 till 1946/47 beräknats öka med icke fullt 2 procent, kan nedgången dock icke väntas bli särskilt stor. I kalkylen räknas med en kvantitet av 875 000 ton. I vad mån därutöver export av matpotatis kan komma till ständ kan icke nu med någon säkerhet bedömas, men det synes med hänsyn till nu föreliggande utsikter beträffande livsmedelsförsörjningen i utlandet sannolikt att så kan bliva fallet. Någon särskild kvantitet härför har emellertid helt naturligt icke kunnat upptagas i kalkylen.

Priset på matpotatis upptogs i den på våren 1945 utarbetade normkalkylen för år 1945/46 till 10,50 kr/dt. Händd räknades med en skörd av 14 000 kilogram per hektar. I nu föreliggande kalkyl har som ovan angivits genomsnittspriset för nämnda år beräknats till ca 12,75 kr/dt. Detta förhållande får emellertid ses mot bakgrunden av att skörden blivit avsevärt svagare än i normkalkylen beräknats. Med hänsyn till att skörden i föreliggande kalkyl liksom i normkalkylen för år 1945/46 beräknats till 14 000 kg/ha, har priset för 1946/47 upptagits till 10 ,50 kr/dt. Jordbrukarnas inkomster av matpotatis ha sålunda beräknats till 91,9 milj. kronor.

Fabrikspotatis.

.4r 1944/45. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 har enligt uppgifter från livsmedelskommissionens produktionsavdelning uppgått till 60 000 ton. Priset har beräknats till i genomsnitt 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknats till 17 procent, erhålles ett medelpris per deciton av 7,04 kronor.

År 1945/46. Enligt utfärdade licenser kommer under 1945/46 255 000 decifon potatismjöl att tillverkas. Denna produktion motsvarar en förbrukning av 142 000 ton potatis. Härutöver beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning av 7,7 milj. liter brännvin av potatis, vartill åtgår en kvantitet av 35 000 ton.

Priset på fabrikspotatis har Ijeräknats tilt genomsnitt 30 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknas till 16,5 °/o, erhålles ett medelpris per deciton av 7,07 kr.

År 1946/47. Vid normal skörd beräknas 25 000 ton potatis kunna komma lill användning för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt. Värdet av denna inkomstpost blir sålunda 18,8 milj. kronor.

Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen kommer att ske.

Sockerbetor.

År 1944/45. Jordbrukets inkomster av sockerbetor år 1944/45 kunde redan i bilaga 1 till prop. 303/1945 beräknas med ledning av uppgifter från .Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande kvantitet och pris. Härvid redo-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

visades en kvantitet av 1 803 350 ton sockerbetor med en genomsnittlig sockerhalt av 17,04 procent. Priset uppgick till 4 79,25 öre per deciton och värdet till 86,4 milj. kronor.

År 1945/46. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget bär 1945 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 812 000 ton med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %>. Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 %> har fastställts till 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Vigo av grundpriset för varje tiondels procent varmed sockerhalten överstiger 16 °/o. Vid den beräknade medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför värdet av 1945 års sockerbetsskörd kan beräknas till 92,2 milj. kr.

År 1946/47. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 35 000 kg/ha. Utifrån dessa förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Sockerhalten antages bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av 5,0859 kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till 97,9 milj. kronor.

Oljeväxter.

Är 1944/45. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande dess sammanlagda köp från odlare av oljeväxtfrö av 1944 års skörd samt däremot svarande betalningsbelopp:

Kg Kronor

Höstraps................ 17 234 996 14 877 721:60

Vårraps ................ 8 565 776 6 685 423:57

Vitsenap ................ 7 241 823 4 859 904: 65

Vallmo.................. 1 934 641 2 342 775: 39

Lin .................... 14 358 022 12 743 007:23

Solros .................. 38105 30 763:85

Soja.................... 1 209 1 674:78

Summa 49 374 572 41 541 271: 07

År 1945/46. Beträffande 1945 års skörd av oljeväxter ha preliminära uppgifter erhållits från livsmedelskommissionens byrå för prisclearing m. m. angående leveranserna av raps, vitsenap och vallmo. Kvantiteter och värde framgår av följande sammanställning:

Härutöver torde ytterligare vissa mindre kvantiteter komma att levereras, men dessa kunna icke vänlas att i någon högre grad förändra de ovan angivna siffrorna.

Av oljelin hade t. o. m. den 31 mars 1946 enligt uppgift från Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag levererats 14 354 ion. Vid ett pris av 85 öre/ kg för vara med 9 procents vattenhalt motsvarar denna kvantitet ett värde av 12,2 milj. kronor. Emellertid torde beträffande oljelin vissa kvantiteter ha återstått att leverera vid nyss angivna datum. Med hänsyn härtill bibehålies bär en tidigare verkställd preliminär beräkning, enligt vilken inkomsterna av oljelin upptagits till 12,4 milj. kronor.

102 Kungl. Maj:ts proposition iu- 267.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av oljeväxter år 1945/46 upptages sålunda preliminärt till 19,3 + 12,4 = 31,7 milj. kronor.

År 1946/4-7. Beträffande arealen oljeväxter till 1946 års skörd föreligga uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1945 företagna arealinventeringen redovisade 6 603 resp. 614 hektar. I fråga om de vårsådda oljeväxtema torde emellertid med hänsyn till planerade pris justeringar en avsevärd arealminskning kunna beräknas för ol jelin och vallmo, medan däremot en viss arealökning torde vara att vänta för vårraps och vitsenap. Efter samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning Ira arealerna beräknats på sätt som framgår av följande sammanställning. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1945 upprättade normkalkylen för år 1945/46. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga örn de höstsådda oljeväxtema. Beträffande övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Samtliga priser lia omräknats till att avse 18-procentig vara. Beräkningen framgår av följande sammanställning:

Areal Skörd Skörd Pris Värde

lia kg/ha ton öre/kg milj. kr.

Höstraps .............. 6 600 1 600 10 500 69 7-2

Höstrvbs .............. 600 1 300 800 69 0‘5

Vårraps................ 9 000 1 200 10 800 75 8'1

Vitsenap................ 6 000 1 200 7 200 65 4-7

Vallmo ................ 1 300 900 1 100 77-5 0-9

(Hjelin ................ 10 000 1 200 12 000 60 7'2

Summa inkomster 28-6

I vårkalkylen för år 1945/46 konstaterades, att någon stimulansinkomst för oljeväxter enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder icke kunde anses föreligga vid då gällande priser. Då de ovan upptagna priserna innebära en avsevärd prissänkning för vallmo och oljelin och i övrigt oförändrade priser med undantag för en mindre justering av prisberäkningen för vitsenap kan enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder ej heller nu någon stimulansinkomst upptagas.

Spånadsväxter.

År 1944/45. Enligt uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa lia jordbrukets inkomster av spånadsväxter år 1944/45 uppgått till följande belopp: linhalm 1,7 milj. kr., hamphalm 0,6 milj. kr., linfrö 1,3 milj. kr., eller sammanlagt 3,6 milj. kr.

År 1945/46. Från Riksförbundet Lin och Hampa har följande preliminära uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av halm och frö av 1945 års linskörd.

Halm (frörepad).

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

103 Med ledning av dessa kvantitetsuppgifter och gällande priser kunna jordbrukets inkomster av lin beräknas på följande sätt:

Linholm (frörepad).

T„ Kvantitet Pris Värde

Klass tori öre/kg 1000 kr.

EP.................. 15 30 5

P .................. 565 25 141

I .................... 2 760 20 552

II .................. 4 915 17 836

III .................. 4 505 14 631

IV .................. 2 040 11 224

Summa 14 800 16 2 389

Frö ................ 1 200 69 828

Summa inkomster av lin 3 217

Härtill komma inkomsterna av hampodlingen, vilka preliminärt beräknats

på följande sätt:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg 1000 kr.

1 900 3 200 6 080 12-5 760

Totalt erhållas sålunda följande inkomster av spånadsväxter:

Linhalm ............................ 2 389 000 kronor

Linfrö .............................. 828 000 »

Hamphalm .......................... 760 000 »

Summa 3 977 000 kronor

Är 1946/47. Arealen spånadsväxter beräknas år 1946 bli i stort sett oförändrad, d. v. s. 4 700 hektar lin och 1 900 hektar hampa. Avkastningen har beräknats efter samma grunder som i vårkalkylen för år 1945/46, dock med den justeringen att avkastningen av linfrö reducerats för utsäde. För hampa upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär det visat sig att denna i regel icke uppgår till nämnvärt belopp. Beräkningarna sammanfattas i följande tablå:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.

Halm. Lin............ 4 700 3 000 14 100 20 2-8

Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12-5 L0

Frö, Lin............ 4 700 450 2 100 68 1'4

Summa 5‘2

Mjölk.

Åren 1944/45 och 1945/46. Mjölkproduktionen under åren 1944/45 och 1945/46 har beräknats på följande sätt:

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För bedömande av mjölkproduktionens utveckling under år 1945/46 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m. mars 1946. Under månaderna september 1945—mars 1946 har mjölkinvägningen uppgått till 1 852 000 ton mot 1 676 000 ton samma månader år 1944/45, vilket innebär en ökning med 10,5 procent, ökningen har procentuellt sett varit störst under höstmånaderna, såsom varit att vänta med hänsyn till mjölkproduktionens relativt ogynnsamma utveckling under hösten 1944. Även under de första månaderna år 1946 har emellertid ökningen varit betydande såsom framgår av följande sammanställning (1 000 ton):

1944/45 1945/46 19^™0

September.................. 273 307 112-5

Oktober.................... 239 270 113-0

November.................. 216 240 lll-l

December.................. 232 256 110-3

•Januari .................... 244 268 109-8

Februari .................. 223 241 108-1

Mars ...................... 248 268 108-0

September—mars 1 675 1852 110-6

För den återstående delen av produktionsåret torde ökningen komma att bli något mindre med hänsyn till att mjölkproduktionen särskilt under försommaren 1945 ägde rum under mycket gynnsamma betingelser och undergick en stark ökning. Den ovan angivna invägningen för hela produktionsåret 1945/46 — 3 550 000 ton — förutsätter en invägning under tiden april— augusti 1946 av icke fullt 1 700 000 ton, innebärande en ökning i jämförelse med invägningen under samma tid föregående år med 7 procent.

Innebörden av den ovan anförda beräkningen av mjölkproduktionen belyses närmare av följande sammanställning:

Procentuell förändring sedan föregående år ..................

Mjölkproduktion per ko, kg .... Procentuell förändring sedan föregående år ..................

Total mjölkproduktion, ton .... Procentuell förändring sedan föregående år ..................

Invägning vid mejerier, ton .... Procentuell förändring sedan föregående år ..................

År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 har vid de längre fram i denna promemoria återgivna beräkningarna rörande dels slaktens omfattning, dels förändringarna i kreatursantalet räknats med en fortsatt stegring av koantalet av samma storlek som för år 1945/46, d. v. s. med 20 000 djur. Antalet kor kommer enligt detta antagande att ökas från 1 885 000 i september 1946 till 1 905 000 i september 1947 och medelkoantalet att stiga från 1 875 000 år 1945/46 till 1 895 000 år 1946/47. Den genomsnittliga mjölkproduktionen per ko har enligt nyss anförda sammanställning för år 1945/46 beräknats uppgå till 2 493 kilogram, innebärande en ökning med 3,8 procent i järn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

förelse med närmast föregående år. För år 1946/47 synes anledning föreligga att räkna med en fortsatt stegring, vilken dock icke kan antagas bli större än ca 2 procent. I enlighet härmed har den totala mjölkproduktionen år 1946/47 beräknats till 4 820 000 ton, innebärande en ökning med 3,1 procent i förhållande till 1945/46 (ökningen beräknas sistnämnda år till 6,4 och uppgick 1944/45 till 4,9 procent). Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerierna numera är tämligen svag, ha kvantiteterna utanför mejeri försåld k-mjölk samt lantsmörsmjölk bibehållits oförändrade vid 170 000 resp. 160 000 ton. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har antagits gå ned med 1 procent till 490 000 ton, och fodermjölken har upptagits till 300 000 ton. Sammanfattningsvis redovisas beräkningarna rörande mjölkproduktionen i följande sammanställning, i vilken till jämföreke medtagits även motsvarande siffror för åren 1938/39 samt 1943/44—1945/46.

19:18/39

Invägning vid mejerierna 3 129 000

därav k-mjölk........ 794 000

p-mjölk........ 2 335 000

Konsumtionsmjölk utanför mejeri............ 240 000

Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning.... 537 000

Mjölk till lantsmör...... 420 000

Fodermjölk............ 388 000

Total mjölkproduktion .. 4 714 000

Priserna på mjölk, vilka på sedvanligt sätt beräknats av Sveriges lantbruksförbund, redovisas i tabellen å följande sida.

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk ha beräknats på följande sätt:

Kvantitet 1 000 ton Pris öre/kg Värde milj. kr.

tc...... 1945/46och 1945/46 och 1945/46och

1944/40 19|6/47 1944/40 1946/47 1944/4o J9^6/47

Oskummad mjölk .. 161000 170 000 2T34 2T45 34-4 36-5

Standardiserad mjölk 942 000 940 000 19-92 20-03 187-6 188-3

Summa 222-0 224-8

Skummjölk till ost.

Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under tiden september 1944—augusti 1945 bär skummjölksåtgången för år 1944/45 beräknats till 238 000 ton. För år 1945/46 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens matfettsseklion upptagits till 300 000 ton. För år 1946/ 47 beräknas kvantiteten stiga till 320 000 ton.

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda mjölkbidrag, sorn icke inkluderas i de angivna mjölkpriserna, lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande belopp:

106 Kungl. Mcij.ts proposition nr 267.

Tabell 2. Beräkningar rörande mjölkpriser.

107 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Producentbidrag ..............................

Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för

översvämningsskador 1945/46)................

Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)......

Kompensation för utebliven prishöjning .......

Summa 60‘5 62-0 59-9

Körlinjebidrag

3-2 3-5 3-5

Merinkomst av gräddförsäljning.

På grundval av inom S.M.R. utförda pris- och kvantitetsberäkningar har merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2-36 ll-24 11'20 11'20

Total merinkomst, milj. kronor........ 7-0 16‘3 18-6 18-6

Lantsmör.

Priset på mjölk till lantsmör har beräknats uppgå till följande belopp i miljoner kronor:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

10-77 17-01 17-74 17-74

Ägg och fjäderfäkött.

Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Majlis proposition 253/1944.

För 1945/46 beräknas under förutsättning av normal skörd en ökning av hönsantalet med 1 100 000 st. till 9 100 000 i april 1946, vilket efter avdrag för tuppar ger en ökning av antalet värphöns med 1 045 000 och av äggproduktion med ca 6 900 ton eller nära 14 °/o.

För år 1946/47 beräknas en ökning av hönsantalet med 600 000 st. (1945/ 46 1 100 000 st.) till 9 700 000 i april 1947, vilket efter avdrag för tuppar gelén ökning av antalet värphöns med 570 000. En stegring i äggproduktionen per höna kan åter beräknas göra sig gällande under 1946/47. Den årliga stegringen i avkastningen per höna under mellankrigsperioden kan beräknas till ca 1 3/é %>.1 Under krigsåren har på grund av den knappa fodertillgången icke räknats med någon uppgång i avkastningen per höna. För vissa ur foderförsörjningssynpunkt svåra år har tvärtom antagits en nedgång. Vid bättre fodertillgång torde förutom den på längre sikt fortgående stegringen en återhämtning göra sig gällande. Härvid bär beaktas, att hönsstammen torde omsättas raskare nu än före kriget, varför en större del av densamma nu torde befinna sig i den produktionskraftigaste åldern. I denna kalkyl har räknats med att dessa faktorer ge anledning till en höjning av förkrigssiffran 112 ägg per höna och år till 116 ägg per höna och år för 1946/47.

Årsmedelpriset för 1945/46 har justerats med hänsyn till väntade prissänkningar under högproduktionsperioden under våren 1946. Priset för 1945/ 46 torde bli 2,78 i stället för tidigare beräknade 2,89 kr/kg.

Med hänsyn till att äggproduktionen under år 1946/47 beräknas uppnå och för hela året räknat något överstiga förkrigskvantiteten kan priset icke väntas ligga nämnvärt högre i förhållande till förkrigsnivån än som mot-

1 Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande Den aniinaliska produktionen 1927/28 och 1937/38.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

svarar kostnadsökningen för äggproduktionen. Då den genomsnittliga kostnadsökningen kan beräknas ha uppgått till i runt tal 70 å 75 °/o, synes priset preliminärt kunna anges till 2,50 kr/kg. Delegationen har genom att begagna detta pris i kalkylen givetvis icke tagit ställning till frågan örn vilket pris statsmakterna böra fastställa utan endast velat angiva det pris, som under nu rådande betingelser synes sannolikast.

Det bör understrykas, att beräkningen av äggproduktionen enbart har till syfte att få fram en antaglig siffra för jordbrukets inkomster av deima produktion. Därest fodertillgången skulle bli knapp uppnås givetvis icke den beräknade produktionen, men i dylikt fall har man i stället att räkna med ett högre pris.

Antalet höns i september 1947, vilket ingår i beräkningen över kreatursantalet, beräknas vara ca 10 % lägre än antalet i april 1947.

Beräkningarnas resultat sammanfattas i följande tablå:

Sedan årskullarna nu blivit större har en ökad slakt av äldre höns beräknats. Slakten av kycklingar och ungtuppar har beräknats i samband med antagandena rörande rekryteringen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

109 Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för Jordbruket (milj. kr.).

Köttproduktionen.

År 1944145. Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktviktema ha framräknats med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska uppgifter rörande den stämplade slakten och behållna hemslakten av får saknas för perioden Vo—17/io 1944, under vilken tid ransoneringen å fårkött var hävd, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten under nämnda tid utgjort en lika stor andel av den totala fårslakten, som i medeltal varit fallet i september och oktober under krigsåren.

Resultaten av beräkningarna sammanfattas i tabell 3.

Antalet slaktdjur i vårkalkylen 1945 (prop. 303/1945) var beräknat med utgångspunkt från viss kalvningsprocent samt sannolik uppfödning av livdjur. Den härvid använda kalvningsprocenten (87 % av koantalet) byggde på dels beräknad slakt och rekrytering för basåret 1938/39, dels för år 1943/44 redovisad slakt och förändring av kreatursantalet. Båda dessa år ha givit överensstämmande resultat. Den på detta sätt beräknade kalvningen innefattar endast de födda djur, som kommit till nyttig användning genom slakt eller pålägg. Med användande av samma kalvningsprocent på koantalet 1944/45 erhålles ett antal djur, som vid jämförelse med redovisad slakt (inkl. export) plus ökning av nötkreatursantalet under året ger en differens av 210 000 st., varmed den sålunda beräknade produktionen skulle ha överstigit den redovisade slakten plus rekryteringen.

Örn man beaktar, att den redovisade slakten av särskilt kalv avsevärt minskats jämfört med 1943/44, ehuru kreatursantalet ökat, framstår det som otvivelaktigt, att den verkliga totala slakten av nötkreatur under 1944/45 i

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1944/43.

betydande grad överstigit den statistiskt redovisade. Den framkomna differensen mellan beräknad produktion och statistiskt redovisad produktion kan dock till någon ehuru endast mindre del bero på viss ofullständighet i 1945 års kreatursräkning jämfört med kreatursräkningen 1944, vilken senare ingick som led i den allmänna jordbruksräkningen. För den ekonomiska kalkylen har det dock ingen större betydelse, om bristen här endast upptages såsom slakt eller örn den delvis räknas såsom oredovisad slakt och delvis såsom ökat pålägg, då den senare delen i så fall medför en ökning av kreaturskapitalet.

Förefintligheten av brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter örn leveranserna av inhemska hudar, som finnas tillgängliga inom industrikommissionen. Rörande denna statistik och en jämförelse mellan densamma och den redovisade slakten hänvisas till de särskilda utredningar,

1 Redovisad slakt fr. o. m. 18/io 1945, dessförinnan enligt särskild beräkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Ill

som verkställts härom och publicerats i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945.

Av senare tillkomna statistiska uppgifter rörande leveranserna av hudar framgår, att differensen mellan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur å ena och antalet till garverierna levererade hudar och skinn å andra sidan under tiden september 1944—augusti 1945 uppgått till ca 250 000, därav ca 52 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas, att antalet självdöda djur i storboskapsklassen under året, på grunder som varit föremål för särskild utredning, kan beräknas till ca 19 000. Efter frånräknande av detta antal skulle sålunda kvarstå en differens av 33 000 storboskap.

Vid tidigare kalkyler lia jordbrukets inkomster av slakten under år, för vilka slaktstatistik förelegat, beräknats helt med ledning av denna, medan de på grundval av kreatursantalet och redovisade förskjutningar i detta framräknade slaktsiffrorna kommit till användning endast vid utarbetandet av prognoser. Härvid kan emellertid framhållas, att för närmast föregående produktionsår -— 1943/44 -— god överensstämmelse föreligger mellan dessa sistnämnda beräkningar av nötboskapsslakten och den statistiska redovisningen av densamma. Då nu en betydande differens föreligger, som endast synes kunna förklaras genom ofullständig redovisning av antingen slakten eller kreatursantalet eller bådadera, böra emellertid slaktsiffrorna justeras med hänsyn härtill. Ett ytterligare stöd för en sådan justering föreligger i den ovan anförda jämförelsen mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier levererade hudar och skinn. De tidigare anförda slaktsiffrorna ha därför ökats med 204 000 djur, därav 29 000 storboskap och 175 000 kalvar, varvid dels beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar och dels statistiken över leveranserna av hudar tjänat till ledning. Antalet kalvar har i sin tur fördelats på större och mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.

Beträffande fördelningen av den i kalkylen tillagda slakten — 204 000 djur — på storboskap samt större och mindre kalv bör anmärkas, att densamma givetvis är behäftad med icke obetydliga osäkerhetsmarginaler. För denna fördelning kan nämligen fördelningen av hudar och skinn på olika klasser enligt leveransstatistiken icke utan vidare begagnas, enär grupperingen av hudarna efter viktsklasser icke helt överensstämmer med klassificeringen av slaktdjur. En direkt överföring av leveransstatistikens uppgifter i detta hänseende på slakten skulle medföra en viss förskjutning uppåt mot tyngre kreatursklass.

Den totala slakten av nötkreatur år 1944/45 har sålunda beräknats på följande sätt.

Storboskap Större kalv Mindre kalv

Antal enligt slaktstatistiken.... 366 000 285 000 754 000

Tillägg...................... 29 000 48 000 127 000

Total slakt.................. 395 000 333 000 881 000

Slaktvikt, kg................. 189-4 48 5 19-3

Total slaktvikt, ton.......... 74 813 16 151 17 003

På grundval av denna kvantitetsberäkning samt från lantbruksförbundet erhållna uppgifter örn slaktd,jurspriserna har värdet av köttproduktionen år 1944/45 beräknats på följande sätt:

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kvantitet Pris Värde 1 000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 74-8 181 135-4

Större kalv.................... 16-2 226 36 6

Mindre kalv ................... 17-0 135 23 0

Häst .......................... 9-6 95 9-1

Får............................ 3-7 310 11-5

Hela köttproduktionen 121-3 215-6

Åren 1945/46 och 1946/47.

Koantalet den 15 september 1945 har nied ledning av preliminära uppgifter ur kreatursräkningen den 1 juni 1945 och slaktstatistiken beräknats till 1 865 000 djur. Beräkningar och överväganden rörande koantalet och dess förändringar leder till ett antagande av en storboskapsslakt under 1945/ 46 av 420 000 djur och ett koantal den 15 september 1946 av 1 885 000 djur. Antalet ungnöt antages bli detsamma som i september 1945. Vid det antagna koantalet och en kalvprocent av 87 erhålles under 1945/46 1 640 000 kalvar. Efter avdrag av 440 000 livkalvar återstå 1 200 000 kalvar till slakt. Fördelningen mellan större och mindre kalv antages bli i stort sett densamma som 1944/45 d. v. s. 330 000 större och 870 000 mindre kalvar.

Med utgång från antalet kor i september 1946 samt det beräknade antalet övriga nötkreatur och under beaktande av nötkreatursstammens ålderssammansättning samt rekryteringen av och avgången ur densamma under tidigare år kan storboskapsslakten under 1946/47 uppskattas. En del av de kor, som komma att slaktas under 1946/47 torde ha gått in i koklassen under de första krigsåren, under vilken tid rekryteringen var mindre än under åren före krigsutbrottet, varför underlaget för slakten under 1946/47 torde vara något mindre än närmast föregående år. Slakten av ungnöt torde under 1946/47 bli av samma relativa omfattning som före kriget. Med ledning av dessa överväganden har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1946/47 skulle uppgå till 410 000 djur eller 10 000 djur mindre än som beräknats för 1945/46.

Ungnötsgruppens ålderssammansättning och storlek ger anledning antaga en avgång ur densamma av 430 000 djur eller 20 000 mera än den uppskattade slakten av storboskap. Detta innebär att antalet under året kalvande kvigor bör bliva 20 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför koantalet sålunda skulle ökas och i september 1947 utgöra 1 905 000. Antalet ungnöt beräknas samtidigt bli oförändrat, då de i ungnötsgruppen ingående kalvarna beräknas motsvara avgången (430 000 djur). Kalvantalet i september 1947 har antagits vara 452 000 eller detsamma som i september de båda tidigare åren.

Vid det för september 1947 angivna koantalet och en kalvprocent av 87 erhålles under 1946/47 1 660 000 kalvar. Efter avdrag av 430 000 livkalvar återstå 1 230 000 kalvar till slakt. Fördelningen på större och mindre kalv antages bli i stort sett densamma som beräknats de båda tidigare åren, d. v. s. 340 000 större och 890 000 mindre kalvar.

Slakten av får och lamm beräknades i prop. 303/1945 under förutsättning av en oförändrad fårstam under 1944/45 bli 260 000 djur. Enligt husdjursräkningen den Ve 1945 har emellertid fårstammen i Svea- och Götaland minskat med 6,6 procent, därav antalet tackor med 4,9 procent. Samtidigt har, såsom ovan anförts, släkten av får och lamm under produktionsåret 1944/45 stannat vid 233 000 djur. Jämförd med det i husdjursräkningen den 1 juni 1945 redovisade antalet får och lamm antyder denna slaktsiffra att en viss bristande redovisning även beträffande detta djurslag torde föreligga

Kungl. Majlis proposition nr 267.

i slaktstatistiken och/eller kreatursräkningen. Då någon möjlighet till en noggrannare precisering av denna brist emellertid icke föreligger, har någon justering för densamma icke kunnat göras. Vid beräkningen av slakten av får och lamm under år 1945/46 får därför det i husdjursräkningen upptagna djurantalet tagas som utgångspunkt. Härvid får emellertid beaktas, att slakten under augusti 1945 var relativt låg, beroende på en förskjutning av slakten till längre fram på hösten. Med hänsyn tagen till detta förhållande upptages slakten av får och lamm under 1945/46 under antagande av oförändrad fårstam till 240 000 djur.

Med hänsyn till bl. a. de sänkta priserna på ull har beräknats, att en minskning av fårslammen kommer att äga rum under år 1946/47, vilket bl. a. torde medföra en ökning av slakten. Här har upptagits 260 000 får och lamm till slakt eller 20 000 fler än vid antagande av oförändrad fårstam från 1945/46.

Slakten av häst har med hänsyn tagen till häststammens ålderssammansättning upptagits till 35 000 djur både år 1945/46 och 1946/47.

Med hänsyn tagen till den antagliga säsongvariationen i medelslaktvik terna Ira dessa beräknats för 1945/46 med ledning av tillgänglig statistik under nämnda produktionsår. För år 1946/47 användas samma slaktvikter under antagande av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.

Slaktdjurspriserna för 1945/46 ha beräknats med ledning av tillgänglig statistik över priserna samt med hänsyn till antagliga säsongmässiga förändringar i slaktens omfattning och i priserna under återstående del av produktionsåret. För produktionsåret 1946/47 ha använts samma priser som för år 1945/46.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och medelslaktvikter samt årsmedelprisema ha kvantiteter och värde åren 1945/ 46 och 1946/47 beräknats på följande sätt.

FISskproduktionen.

År 1944/45.

Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande sammanställning. Medelslaklviklen för avsalusvinen har beräknats med ledning av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

] 14

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

År 1945/46.

Till ledning för en beräkning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger dels svinräkningen i april 1945, dels statistiken över antalet betäckta suggor. Dessutom bör hänsyn tagas även till förändringen i medelslaktviktema under det gångna året och de för fläskproduktionen disponibla fodertillgångarna.

En jämförelse^ mellan svinräkningen i april 1944 och svinräkningen i april 1945 visar en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat utnyttjande av suggoma och en oförändrad uppfödningstid skulle sålunda under 1945/46 erhållas en något högre slaktsvinsproduktion än under 1944/45.

Antalet betäckta suggor under perioden augusti 1944—juli 1945 var 183 401 mot 182 557 samma period föregående år. Detta innebär en ökning med 0,5 procent.

Vid upprättandet av vårkalkylen (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945) beräknades fläskproduktionen under såväl 1944/45 som 1945/46 med ledning av betäckningsstatistiken, varvid antalet slaktsvin per betäckning antogs uppgå till 7,54. Härvid erhölls för 1944/45 en slakt av 1 372 800 svin. Såsom framgått av den föregående framställningen kan emellertid nu den redovisade slakten av svin år 1944/45 angivas till 1 517 300 djur, d. v. s. ca 145 000 utöver det kalkylerade antalet. Denna differens synes endast till någon del kunna förklaras genom förskjutningar i slaktvikten eller genom ändrade utfodringsförhållanden.

Vid en beräkning av fläskproduktionen år 1945/46 torde det vara nödvändigt att beakta detta förhållande. Som förut nämnts är antalet suggor något större nu än för ett år sedan. Antalet betäckningar visar ävenledes en mindre ökning. Under sådana förhållanden bör fläskproduktionen år 1945/46 bli av minst samma storleksordning som 1944/45. Vid en beräkning på sedvanligt sätt med ledning endast av antalet betäckningar erhålles emellertid för innevarande år ett antal slaktsvin av 1 381 000 mot en i statistiken redovisad slakt år 1944/45 av 1 519 400. Med hänsyn till vad ovan anförts synes det vara riktigare att räkna med samma utby testal, som kan beräknas för 1944/45.

Det kan i detta sammanhang nämnas, att statistiska centralbyrån vid en kontroll av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar i oktober 1944 konstaterade en brist, motsvarande ca 3 000 betäckningar. Vid en liknande kontroll i juni 1945 konstaterades en brist motsvarande ca 3 500 betäckningar. Härtill kommer ytterligare dels frågan örn redovisningen av antalet betäckningar, dels relationen mellan antalet betäckningar och antalet slaktsvin.

Antages ett intervall mellan betäckningar och slakt av 13 månader, skulle utby testalet under 1944/45 beräknas som kvoten mellan antalet under nämnda produktionsår slaktade svin och betäckningarna under perioden augusti

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

1943—juli 1944. Detta utby testal blir 8 ,32. Med ledning av detsamma skulle slaktsvinsproduktionen under 1945/46 kunna beräknas till 1 526 000 djur. Då emellertid normalt ett tämligen fast samband föreligger mellan medelslaktvikt och slaktålder, måste den förskjutning nedåt av slaktvikten, som ägt rum under 1944/45, beaktas. Örn hänsyn tages härtill kan utbytestalet för 1944/45 beräknas till 8,19.

Under antagande av samma intervall mellan beteckning och slakt vid 1945/ 46 års utgång som vid dess ingång, d. v. s. samma medelslaktvikt vid båda tillfällena, kan antalet slaktsvin under 1945/46 beräknas med ledning av ovannämnda utbytestal (8,19) och 12 månaders suggbetäckningar. Under 1945/ 46 erhålles då en slaktsvinsproduktion av 1 504 000 djur eller 22 000 djur mindre än vid en beräkning utan hänsynstagande till förskjutningar i slaktvikten. I konsekvens med antagande om ett oförändrat intervall mellan betäckning och slakt upptages den vid årets ingång gällande medelslaktvikten — 84,9 kg — för hela året, varför den totala svinslakten under 1945/46 kan beräknas till 127 700 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar kan man räkna med en nedgång i svinslaklen utanför jordbruket under 1945/46 i jämförelse med 1944/45. För sistnämnda år har upptagits en kvantitet av 4 000 ton fläsk utöver motsvarande slakt år 1938/39. Med ledning av nyssnämnda uppgifter har motsvarande kvantitet för 1945/46 beräknats till 3 000 ton.

Under hänsynstagande till antagliga säsongmässiga förändringar i slaktdjursantal och priser under våren och sommaren 1946 torde årsmedelpriset under 1945/46 bli 223 öre/kg.

År 1946/4-7.

En jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1944 och 1945 visar en ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat utnyttjande av suggorna skulle under 1946/47 erhållas en större svinproduktion än under år 1945/46.

För en uppskattning av fläskproduktionen under 1946/47 föreligger även betäckningsstatistiken fram t. o. m. januari 1946.

På grundval av denna och med ledning av säsongfördelningen i antalet betäckta suggor under åren 1943/44 och 1944/45 och förskjutningar i säsongfördelningen erhålles för produktionsåret 1945/46 191 700 betäckningar. Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt, som räknats med för slakten år 1945/46, kan antalet slaktsvin 1946/47 beräknas med ledning av antalet betäckta suggor under 1945/46 och det tidigare använda utbytestalet (8,19). Antalet slaktsvin blir då 1 570 000. I konsekvens med antagandet örn ett från 1945/46 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt upptages samma medelslaktvikt år 1946/47 sorn år 1945/46 (84,9 kg). Dä erhålles en total fläskkvantitet av 133 300 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar torde man kunna räkna med en fortsalt nedgång i svinslakten utanför jordbruket. Denna har för år 1945/46 upptagits till 3 000 ton utöver 1938/39 års svinslakt utanför jordbruket. För år 1946/47 kan beräknas ca 1 500 ton.

Värdet av svinslakten har beräknats med ledning av det för 1945/46 beräknade priset.

På grundval av beräkningarna och övervägandena rörande svinslaktens

116 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

storlek och prisutvecklingen å fläsk har värdet av svinslakten linder åren 1945/46 och 1946/47 beräknats på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits uppgifter för åren 1943/44 och 1944/45.

D:o efter

Av flera anledningar torde den för svinproduktionen verkställda prognosen avseende både år 1945/46 och 1946/47 vara behäftad med betydande felmarginaler. Det har redan nämnts, att statistiska centralbyrån vid kontrollen av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar konstaterat brister, som motsvarade ett icke obetydligt antal betäckningar. Huruvida dessa brister varit konstanta eller undergått förändringar har stor betydelse för det beräknade och i prognoserna använda utbytestalets storlek.

Härtill kommer, att även beträffande svin torde en viss brist i slaktredovisningen förelegat under 1944//45. Något exakt statistiskt mått på denna kan dock f. n. icke erhållas.

önskvärt hade varit att kunna grunda en beräkning av utbytestalet på den redovisade slakten av svin för år 1943/44, då denna — liksom för övriga djurslag — av allt att döma varit tämligen fullständig. Ett sådant förfaringssätt är dock förenat med vissa svårigheter bl. a. på grund av de betydande förskjutningar beträffande uppfödningstid m. m., som ägde rum under år 1943/44.

Försäljning av smågrisar.

Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen såsom producerad utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram 33 300 svin år 1945/46 och 16 700 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar få följaktligen beräknas ha försålts från jordbruket åren 1944/45 resp. 1945/46. Värdet av denna försäljning kan beräknas till 1,5 resp. 0,8 milj. kr. Sistnämnda belopp upptages även för 1946/47.

^[Försäljning avjjmilitärhästar.

I samband med beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande försäljningen av militärhästar under åren 1944/45 och 1945/46. Vid beräkningen av denna post har som inkomst upptagits försäljningen av remonter och draghästar till armén och som utgift dels slakten av militärhästar, vilken redan redovisats vid beräkningen av jordbrukets slaktinkomster, och dels försäljningen av de s. k. beredskapshästama. Vid beräkningen av värdet å sistnämnda hästar får beaktas, att desamma medräknats i kalkylerna rörande kreaturskapitalets förändringar och där upptagits till förkrigsvärde, d. v. s. 675 kr. per häst. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att även i detta sammanhang upptaga den till samma värde. Skulle ett högre pris åsättas den vid beräkningen av nu ifrågavarande avdragspost, blir det nämligen ofrånkomligt att begagna detta även vid beräkningen av kapitalförändringarna. Med hänsyn till dels osäkerheten i fråga om jordbrukarnas verkliga utgifter för dessa hästar, dels principen för kapitalförändringarnas beräknande begagnas därför priset 675 kr/st.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkningen framgår av följande sammanställning.

Export av levande djur.'

Värdet av under 1944/45 exporterade nötkreatur uppgår till 0,4 milj. kronor.

Värdet av under 1944/45 exporterade hästar uppgår till 0,5 milj. kronor.

Exporten av nötkreatur under 1945/46 kan f. n. beräknas till ca 2 000 djur med ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kronor. Med hänsyn till att detta antal ingår i den beräknade slakten, införes här endast det pris utöver slaktvärdet, som jordbrukarna erhålla vid försäljning till export eller 1,1 milj. kr. Exporten av avelssvin har under 1945/46 uppgått till 462 djur med ett värde av 0,2 milj. kronor.

För närvarande kan man under 1945/46 räkna med en export av 2 000 hästar, vartill hänsyn tagits vid beräkningen av kreaturskapitalet. Enligt lantbruksstyrelsen torde det genomsnittliga priset per häst bli 1 650 kr., varför totalvärdet för jordbruket blir 3,3 milj. kronor. Utöver nämnda antal har i olika handelsavtal en icke obetydlig hästexport ställts i utsikt, men huruvida denna kan komma till stånd och i vilken omfattning kan för närvarande icke förutsägas. Det sist sagda gäller även exporten av levande djur under 1946/47. I kalkylen för nämnda år upptages därför icke något belopp för export av levande djur.

Ull.

Fr. o. m. den 1 januari 1946 beräknas en prissänkning på ull med i genomsnitt 50 öre/kg. Årsmedelspriset för 1945/46, som förut upptagits till 434 öre/kg, kommer genom prissänkningen att sjunka till 400 öre/kg. Årsroedelspriset för 1946/47 har upptagits till 384 öre/kg, vilket motsvarar det efter den 1 januari 1946 gällande priset.

Kreatursliapital.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september 1947 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i september 1946.

Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med led-

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.

oo

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Kungl. Majlis proposition nr 267. 119

Tabell 5. Värdet av iörestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.

ning härav oförändrat uppgå till 460 000 djur i september 1945, 1946 och

1947. Unghästantalel beräknas minska från 1945 till 1946 med 2 500 djur och med ytterligare 5 500 till 1947. Fölantalet beräknas nedgå med 6 000 djur mellan 1945 och 1946. September 1947 har detsamma antagits oförändrat från 1946.

Antalet modersuggor och fargaltar har med ledning av svinräkningen i oktober 1945 beräknats stiga under 1946/47 med 8 000 resp. 100 djur.

Förändringarna i hönsantalet ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vidVtgången av detta år ha en foderreserv av 33 milj. foderenheter.

En beräkning av fodertillgångarna år 1945/46 med ledning av skördens storlek enligt Årsväxten, livsmedelskommissionens försörjningsplaner samt av foderåtgången för det kreatursantal och den animalieproduktion varmed räknats i det föregående, har verkställts. Densamma har utförts enligt samma principer, som tillämpats i tidigare kalkyler, och givit lill resultat ett foderöverskott av 232 milj. foderenheter. Nämnda foderöverskott har med hänsyn till dels beräknade näringsförluster å ej kvamduglig brödsäd och fodersäd på grund av groddskador och dels större lagringsförluster på potatis än normalt reducerats med 43 milj. foderenheter, vilken siffra erhållits efter särskilda beräkningar, ökningen av varuförråden under 1945/46 blir sålunda 156 mili. foderenheter (232 — 43 — 33).

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1938/39, 1944/45, 1945/46 och 1946/47.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

12]

Enligt beräkningarna voro alltså varuförråden vid 1945/46 års utgång 189 milj. foderenheter (232-—43). Med oförändrade normer för foderåtgången, vid antagande av normalskörd 1946 och under iakttagande av tidigare beräknad animalieproduktion skulle vid 1946/47 års slut uppkomma ett något större överskott. Något belopp för denna post införes emellertid icke i denna beräkning, med hänsyn till att densamma utgår ifrån en förutsatt normal skörd.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande sammanställning (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Kreaturskapital,

milj. kronor.. — —51 9 — 83-9 —44-4 +682 + 37-l +101 + 67 + 5-4 Varuförråd, milj.

kronor.......+ 30'0 — — 37 0 — +25 5 — 25‘5 + 3-0 +140 —

S:a milj. kronor +30 0 —51 *9 —120-9 —44 4 +93 7 +11*6 +13 l +20-7 +5-4

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader. Endast på en punkt har en mindre komplettering företagits. Byggnadskostnadsberäkningen har nämligen justerats genom att arbetarnas s. k. semesterören nu lagts till den lön, som utgör underlag för indexberäkning beträffande kostnader för lejd arbetskraft till byggnadsarbete. Justeringen har utförts i anslutning till en undersökning beträffande det verkliga löneläget, vilken visar, att de sammanlagda timlönerna (inkl. rörligt tillägg och semesterören) motsvara de timlöner, som tillämpats i indexberäkningen samt därtill semesterersättningen.

I samband med denna kostnadskalkyl har det även övervägts att justera beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket, skulle frånskiljas. Samtidigt skulle kostnaderna för de speciella liönsfoderblandningarna redovisas mera fullständigt än tidigare Jordbrukskommittén har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik komplettering av beräkningarna. Samtidigt har emellertid kommittén beslutat, att då föreliggande beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande äggproduktion syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler och då vidare utredningen vore ofullständig i så måtto, att jordbrukets inköp och försäljningen av kycklingar icke beaktats, borde ifrågavarande poster f. n. icke införas i kalkylen.

Den i Kungl. Maj:ts proposition nr 303/1945 framlagda kalkylen för 1944/45 har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare uppgifter örn kvantiteter och priser kunnat erhållas tor nämnda produktionsår. Även den i januari 1946 utförda beräkningen för år 1945/46 har av samma skäl i viss omfattning blivit justerad. För vissa kostnadsposter, t. ex. »diverse kostnader», omfattar justeringen även år 1943/44.

Det prismaterial, sorn ligger till grund för kalkylen för året 1945/46, sträcker sig i regel ej iängre fram än till december 1945 eller januari 1946. För kommande månader Ilar i en del fall antagits samma prisläge som det senast kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet liven åt sådana prisförändringar, som liro att emotse under produktionsårets återstående del. 1 enlighet med principerna vid tidigare beräkningar lia dock

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 7. Kostnadsberäkning för

1 20% superfosfat. — 2 15% superfosfat. — 3 75 000 ton 18% 25-06, 15 000 ton 20% 26 33. —. 74430 ton 15 % 1575. — 6 20-procentig vara. — 7 13—15-procentig vara. — 8 Kaikpriset he-

lliga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana, sorn vid beräkningstillfället varit genomförda eller ansetts med säkerhet komma att inträffa. För vissa förnödenheter —- t. ex. konstgödsel — äro priserna fastställda för hela produktionsåret 1945/46.

Prognosen för produktionsåret 1946/47 bygger på förutsättningen, att senast kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom saknats örn väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I vissa fall, t. ex. beträffande mjölktransportkostnader, har dock räknats med sänkta enhetspriser, som förutsatts slå igenom allmänt, sedan nu löpande kontrakt utgått. I huvudsak förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några volymförskjutningar ej komma att äga rum. I något fall har dock räknats med höjda kvantiteter, där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av varuknapphet. Detta gäller bl. a. smörjolja till traktorerna samt torvströ.

Kostnadskalkylen för år 1945/46 har starkt påverkats av förändrade priser resp. tillgång på förnödenheter. Traktorkostnadema, som under krigsåren i samband med omfattande övergång till gengasdrift ökats, ha åter sjunkit betydligt beroende på övergång till oljedrift vid relativt låga oljepriser. Detta gäller även för ar 1946/47. Beträffande kostnaderna för köpfodermedel motvägas förutsatta prissänkningar av ökade kvantiteter, så att dessa kostnader totalt sett äro större för år 1946/47 än under de närmast föregående åren.

I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga kommentarer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

konstgödsel och jordbrukskalk.

4 67 900 ton 40 %, 17 036 ton BO % 19 600 ton kainit 12—14 %. — 5 158 400 ton 13—14 % 14 28, räknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x calcium (billigaste sorten).

1. Konstgödsel och kalk.

För år 1944/45 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande förbrukning av konstgödsel. Kalkylen visar nära tre miljoner kronor högre kostnader för konstgödsel 1944/45 än enligt vårkalkylen 1945. Förbrukningen har blivit större än enligt vårkalkylen 1945 för kalksalpeter, 1 jungasalpeter, kalisalt och thomasfosfat. Kostnaderna för superfosfat äro praktiskt taget oförändrade i jämförelse med vårkalkylen 1945. För kalkkväve och svavelsyrad ammoniak har förbrukningen blivit lägre än enligt vårkalkylen 1945.

Siffrorna för år 1945/46 äro beräknade av livsmedelskommissionen med tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter har beräknats kunna uppgå till endast 12 000 Ion mot 19 000 ton år 1944/45. Förbrukningen av kalkkväve och svavelsyrad ammoniak har beräknats bli mindre än 1944/45, under det att förbrukningen av ljungasalpeter beräknats öka något (ökad tillverkningskapacitet) och förbrukningen av kalksalpeter förutsatts bliva mer än fördubblad jämfört med år 1944/45. Totalt sett har förbrukningen av kvävegödselmedel beräknats bliva 50 000 ton större 1945/46 än 1944/45. Kaliförbrukningen har på grund av bristande importmöjligheter beräknats till endast 40 000 ton mot 65 000 ton 1944/45. Användningen av fosforhaltiga gödselmedel beräknas endast obetydligt avvika från förbrukningen 1944/45.

Priserna äro år 1945/46 lägre än under föregående år för följande konst-

124 Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.

gödselmedel: kalksalpeter, kalkkväve, svavelsyrad ammoniak, ljungasalpeter, kalisalt och thomasfosfat. Totalt visar kalkylen en praktiskt taget oförändrad kostnadssumma för konstgödsel under 1945/46 i jämförelse med 1944/45.

För år 1946/A7 är den beräknade totalförbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel något större än 1945/46. Betydande förskjutningar förekomma mellan olika slags kvävegödselmedel. Sålunda har beräknats en betydande ökning i förbrukningen av ljungasalpeter, vilken emellertid delvis motväges av en icke fullt så stor minskning i förbrukningen av kalksalpeter. Den i kalkylen för 1946/47 upptagna mängden kvävegödselmedel motsvarar i fråga örn rent kväve en ökning med mer än 40 % jämfört med basårskvantiteten. Förbrukningen av kalisalt har beräknats till samma kvantitet som 1945/46 eller 40 000 ton. Den nu beräknade kvantiteten ligger ca 48 000 ton under förkrigsförbrukningen. Fosforhaltiga gödselmedel ha beräknats bliva förbrukade till samma kvantiteter som under 1945/46. Då halten av fosforsyra fr. o. m. början av nästa produktionsår beräknas kunna höjas till 18 %>, motsvarar den för 1946/47 upptagna kvantiteten i det närmaste förkrigsförbrukningen av fosforsyra.

Enär priserna å konstgödselmedel äro beroende av statlig clearing eller andra liknande statliga åtgärder, ha desamma i kalkylen upptagits till samma belopp per deciton som för år 1945/46.

Utifrån dessa förutsättningar ha kostnaderna för konstgödsel år 1946/47 beräknats till 110,74 milj. kronor mot 107,57 milj. kronor år 1945/46,

Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadspriserna. Någon vägning med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka slutresultaten.

Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruket och deras försäljningsorganisationer. År 1941 startades kalkbrytning av Ivågedalens kalkbruksförening. Då uppgifter över detta företags produktion under olika år nu kunnat erhållas, har beräkningen över kalkkvantiteterna justerats från och med produktionsåret 1940/41. De nu i kalkylen angivna kvantiteterna av jordbrukskalk äro definitiva till och med produktionsåret 1944/45. För de båda följande åren lia kvantiteterna hållits oförändrade.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de två senaste kalkylerna och äro praktiskt taget oförändrade.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för konstgödsel och kalk ha sammanförts i tabell 7.

2. Kostnad tor inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande med 4,20 milj. kr för såväl 1944/45 som 1945/46 och 1946/47.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar lia uppgifter örn kvantiteter inhämtats från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag. Priserna äro i flertalet tall beräknade som enkla medeltal av de under produktionsåret gällande normalpriserna. För vissa ha emellertid vägda medeltal framräknats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfoder och mineralfoder för de tre senaste åren.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen till foderändamål under år 1944/45 till 6 300 ton. För 1945/46 har förbrukningen uppskattats till

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

10 000 ton under det att för år 1946/47 på grund av ökade importmöjligheter räknats med 25 000 ton. Det är möjligt, att större kvantiteter komma att förbrukas. 1 så fall bör emellertid även uppstå ökad produktion av fläsk, varigenom en motsvarande höjning av inkomsterna kommer till stånd.

Förbrukning av fodersäd.

Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling nied kostnadsposten »återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 9 E, något närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet hade tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna. Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under 1944/45. Vid slutet av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget sålunda förfoga över ett rastläger på 18 000 ton. Med hänsyn till att visst övergångslager normalt måste hållas, bär denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagits i kostnadskalkylen vare sig för år 1945/46 eller 1946/47.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 9 E) avser däremot den marginalkostnad, som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp av sådan fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna^ i fråga till 0,61 milj. kronor för år 1944/45 och 1,08 milj. kronor per år för år 1945/46. För år 1946/47 har någon sådan kostnad icke upptagits, enär fodersädsavstående då icke torde behöva ifrågakomma.

Förbrukning av mältad brödsäd till foder.

Av mältad brödsäd användes under år 1944/45 till foder 23 500 ton. Under år 1945/46 har räknats med 3 000 ton. Under år 1946/47 har räknats med 15 000 ton mältad brödsäd av 1945 års skörd.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1944/45 sedan fullständiga uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning samt in- och utgående lager för detta år erhållits. Beträffande vetekli avviker den nya kalkylen väsentligt från vårkalkvlen 1945. Förbrukningen av vetekli under år 1944/45 uppgick till 116 000 ton mot i vårkalkylen 1945 beräknade 95 000 ton. För produktionsåren 1945/46 och 1946/47 har beräknats en förbrukning av vetekli uppgående till 125 000 ton resp. 140 000 ton. Under produktionsåret 1945/46 beräknas den inhemska produktionen av vetekli till 124 000 ton. Den beräknade förbrukningen förutsätter sålunda, att 1 000 ton importerat vetekli under detta år tages i anspråk. 1946/47 års kvantitet (140 000 ton) förutsätter alt större kvantitet importerat kli kommer till användning. Förbrukningen av rågkli har år 1944/45 uppgått till 17 500 ton. För de båda senare åren räknas med en förbrukning av 16 000 ton. Av havrekli beräknas 25 000 ton komma att förbrukas under vart och ett av här berörda produktionsår. Förbrukningen av kornkli är cirka 9 000 Ion under vart oell ett av de tre sista i kalkylen medtagna åren. Priserna på samtliga klislag lia förutsatts oförändrade sedan 1944/45.

Förbrukning av oljekraftfoder.

Är 1944/45 förbrukades omkring 179 000 ton oljekraflfoder. För de två .senare åren — 1945/46 resp. 1946/47 — har räknats med 200 000 ton per år. Priset på oljekraflfoder var under år 1944/45 i medeltal 33,25 kr/dt. För 1945/46 har räknats med 34,00 kr/dt, vilket pris upptagits även för 1946/47.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Förbrukning av fodercellulosa.

Spannmålsbolagtt har lämnat definitiv uppgift beträffande den kvantitet fodercellulosa, som under år 1944/45 försålts tili jordbruket. I vårkalkylen 1945 bade räknats med 50 000 ton. Förbrukningen stannade vid 47 000 ton. För produktionsåret 1945/46 räknades i vårkalkylen 1945 med 20 000 ton. Siffran har nu höjts till 29 000 ton. Totalt beräknas försäljningen av fodercellulosa 1945/46 komma att uppgå till 35 000 Ion, varav 6 000 ton beräknas bli försålt utanför jordbruket (armén, skogskörare, åkare). Enligt uppgifter från spannmålsbolagel hade 20 000 ton blivit sålda t. o. m. den 31/i 1946. Det är därför möjligt, att siffran 29 000 ton till jordbruket kommer att överskridas.

För produktionsåret 1946/47 har icke räknats med någon försäljning av fodercellulosa till jordbruket. Huruvida någon förbrukning under detta år kommer till stånd blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.

Förbrukning av jabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter örn såväl försäljningen av melass, betmassa och betfor under 1944/45 som de priser förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare resp. övriga jordbrukare var tor sig. Tidigare ha priserna sammanvägts, så att genomsnittspris för hela försäljningen av vart och ett av de tre fodermedlen erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid ingen bild av prisutvecklingen, eftersom relationerna mellan de kvantiteter, som säljas till betodlare resp. övriga jordbrukare variera från år till år.

Försäljningen av melass direkt till jordbrukare under 1944/45 upptogs i vårkalkylen 1945 till 44 000 ton. Den definitiva siffran blev 41 600 ton. För år 1945/46 har nu räknats med att 30 700 ton skulle försäljas direkt till jordbrukare. För ar 1946/47 har vid beräkningen av melasskvantiteten tagits hänsyn lill att någon förbrukning av fodercellulosa i jordbruket icke förutsatts. Melasskvantiteten för år 1946/47 har därför beräknats på så sätt, att 1945/46 års kvantitet ökats med den kvantitet, som detta år använts för inblandning i fodercellulosa (3 500 ton). Den totala direkta försäljningen av melass till jordbrukare år 1946/47 har sålunda beräknats till 34 200 ton. Det har förutsatts, att den till betodlarna försålda melasskvantiteten är lika stor 1946/47 som 1945/46. Den kvantitet, som tidigare åtgått till inblandning i fodercellulosa, har beräknats bliva försåld till de högre priser som gälla för icke betodlare.

Tillgången på betmassa för utfodringsändamål har för åren 1944/45 och 1945/46 upptagits enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets uppgifter. För år 1946/47 har kvantiteten beräknats med hänsyn till den på inkomstsidan upptagna sockerbctsskördens storlek. Produktionen av betmassa har för år 1946/47 beräknats stiga i jämförelse med det föregående året i samma proportion som sockerbetsskörden.

Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna upphörde fullständigt under år 1944/45, emedan någon tillverkning av potatisbrännvin då icke förekom. Under produktionsåret 1945/46 beräknas 35 000 ton potatis bli använda vid brännerierna. Den motsvarande drankvolymen beräknas till 500 000 hl. För 1946/47 har antagits, att 100 000 ton potatis kommer att användas till brännvinstillverkning. Drankvolvmen har beräknats till 1429 000 hl.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade mängden kom. Sålunda har erhållits 251 000 hl år 1944/45 samt för åren 1945/46 och 1946/47 195 000 lil resp. 372 000 hl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

127 Förbrukning av animaliskt foder m. m.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat (tabell 9 D) ha för år 1944/45 beräknats till en lägre summa än i vårkalkylen 1945. Detta beror framför allt på att fiskmjöl och mineralfoder under år 1944/45 icke ha kunnat levereras i den omfattning, som tidigare hade beräknats. I vårkalkylen 1945 hade räknats med ungefärligen samma kvantiteter som under år 1943/44.

Tabell. 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel saint mineralfoder.

För åren 1945/46 och 1946/47 ha i kalkylen upptagits något större kvantiteter av animaliskt foder. Prisfall har inträffat ifråga om dikalciumfosfat och dinatriumfosfat, vilket i sin tur även verkar sänkande på genomsnittspriset för blandade mineralfoder. För år 1946/47 har dessutom förutsatts prissänkningar på fiskmjöl, fiskensilage och köttmjöl. I fråga örn tran inträder viss prissänkning redan under år 1945/46. Ytterligare sänkning har beräknats för år 1946/47. Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) ha ökat beroende på ökad försäljning. Sammanlagt uppgå kostnaderna för gruppen animaliska fodermedel till 12,01 miljoner kronor 1944/45. För åren 1945/46 och 1946/47 äro de beräknade kostnaderna 4,78 resp. 3,84 miljoner kronor större.

I tabell 9 D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderben-

1 Försatt oblandat.

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9. Kostnadsberäk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ning lör fodermedel.

Bihang tili riksdagens protokoll IMG. 1 sami. Nr 267.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.

Tabell 9 (forts.). E. Sammandrag

mjöl och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits specificerade till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat och dinatriumfosfat representera de partier, som säljas utan uppblandning med foderkalk och dylikt.

1. Maskiner och redskap.

Kostnaderna för åren 1944/45 och 1945/46 äro oförändrade i jämförelse med vårkalkylen 1945. Från statens priskontrollnämnd meddelas, att någon prisändring beträffande maskiner och redskap icke är att vänta under inne-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

(forts.).

för allt köpfoder, mil], kronor.

varande produktionsår (1945/46). De flesta maskinaffärerna avslutas under våren och sommaren, och under denna tid torde enligt priskontrollnämnden inga prisändringar komma att inträffa. Beträffande produktionsåret 1946/47 kan från priskontrollnämndens sida nu icke göras några uttalanden. Det är möjligt, att priserna på svenska maskiner kunna sänkas under årets senare del, men på grund av rådande ovisshet har tills vidare räknats med oförändrade kostnader även för år 1946/47. Kostnaderna uppgå till föl jande belopp:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr...... 72-8 83*2 94-3 10M 106-0 107-4 107-7 107-7 107-7

Index........ 100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147-5 147-9 147*9 147-9

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

5. Traktorkostnader.

Beräknandet av traktorkostnadema erbjuder vad produktionsåret 1945/46 beträffar större svårigheter och flera osäkerhetsmoment än vid upprättandet av de närmast föregående kalkylerna, beroende på att ransoneringen på brännolja till jordbrukets traktorer upphörde fr. o. m. den 25/n 1945. Samtidigt med frigivandet av brännoljan blevo priserna avsevärt sänkta. En ytterligare prissänkning trädde i kraft den 1 januari 1946. Som en följd av dessa omständigheter kan under år 1946 förväntas:

I ökad traktoranvändning

II övergång till oljedrift.

Då den kraftiga prissänkningen inträdde redan i januari månad, torde flertalet av de jordbrukare, som lia för avsikt att under året övergiva gengasbränslet, verkställa omläggningen redan före vårbruket 1946. Vid denna tidpunkt återstår mer än hälften av produktionsårets traktorarbete.

Med hänsyn till vad här anförts, har det ansetts nödvändigt att i den nu upprättade kostnadskalkylen för år 1945/46 taga hänsyn till de sannolika förändringarna.

Hänsyn till ökad traktoranvändning.

Tidigare har räknats med 600 driftstimmar per år för gengasdrivna traktorer, under det att tilldelningen av brännolja medgivit endast ett betydligt lägre antal driftstimmar för de oljedrivna traktorerna. Då brännoljan nu är fri, kan antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer icke längre beräknas med ledning av planerna för tilldelning av brännnolja. I den nya kalkylen har räknats med 600 driftstimmar per traktor för såväl gengasdrivna som oljedrivna traktorer. Detta medför en ökning av det beräknade antalet traktortimmar från 11 569 800 år 1944/45 till 12 630 000 år 1945/46 eller med 9,2°/o. Med hänsyn till den fria tillgången till brännolja, och då dessutom ett antal äldre traktorer finnas, vilka tidigare varit avstängda från tilldelning av olja, har delegationen dessutom ansett, att man nu bör räkna med användning av en del av dessa traktorer. Delegationen har ansett detta böra motivera en ökning av det ovan angivna antalet traktortimmar under år 1945/46 med 600 000, vilket innebär, att ytterligare 2 000 traktorer skulle tagas i anspråk under den återstående delen av produktionsåret med en driftstid av 300 timmar per traktor. Efter denna justering uppgår det totala antalet traktortimmar 1945/46 till 13 230 000, vilket innebär en ökning med 14,3 % i jämförelse med 1944/45. (I septemberkalkylen 1945 vidhölls det förut tillämpade systemet att låta den planerade tilldelningen av brännolja bestämma antalet beräknade traktortimmar. Därvid erhölls 13.3 miljoner timmar, vilket betydde en ökning av antalet traktortimmar med 15 %> i jämförelse med 1944/45.)

För produktionsåret 1946/47 har förutsatts, att traktoranvändningen ökar ytterligare med ca 15 °/o av föregående års beräknade timantal. Detta innebär ytterligare omkring 1 980 000 traktortimmar under 1945/46, varvid totala antalet traktortimmar skulle utgöra omkring 15 200 000.

Hänsyn till övergång till oljedrift.

Beträffande den sannolika omfattningen av omställning till oljedrift under året finnas vissa hållpunkter i en undersökning av byråchefen Palmi.1 En förfrågan våren 1945 rörande jordbrukarnas inställning till gengasdriften, sedan brännolja fritt kunde erhållas, gav lill resultat, att vid ett antaget pris

Tallrik»Jordbrukets traktordrUt>. Jordbruksekonomiska uppgifter nr 12/1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

å flytande bränsle av 40 öre per liter 57,9 °/o av innehavare av gengasträkto* rer uttalade sig för att behålla gengasverken tills dessa voro utslitna. 26,2 #/o uttalade sig för att därefter på nytt anskaffa gengasaggregat. Dessa^ procenttal gällde jordbrukare, som hade tillgång till bränsle å den egna gården. Där bränsle måste köpas, var motsvarande procenttal 38,6 och 13,3'. Enligt den1 refererade undersökningen skulle sålunda vid ett pris av 40 öre pr liter för flytande bränsle ca 40 % av gengastraktorägarna vid slutad ransonering av flytande bränsle omedelbart övergå till oljedrift. Sedan dess har emellertid priser på brännolja (med undantag för motyl 25, som i huvudsak torde användas till dragbilarna) sjunkit till 18 å 19 öre/liter.

På grund av vad ovan anförts har delegationen ansett, att män bör kunna räkna med omställning av hälften av gengastraktorerna (8 065 st.) till oljedrift före vårbruket 1946. Vidare förutsättes, att i genomsnitt hälften av produktionsårets traktorarbete utföres under våren och sommaren t. o. m. den 31/8. Detta innebär, att ommonteringen till oljedrift skulle motsvara 4 033 traktorår. Fördelningen av antalet traktorer i genomsnitt under året på gengas- resp. oljedrift, som angives i det följande, har utförts med hänsyn till här angivna förutsättningar.

Beträffande den ytterligare övergången till oljedrift (för år 1946/47) förutsättes, att i genomsnitt 4 000 traktorer drivas med gengas under hösttnånäderna (sept.—dec.) 1946, men att samtliga traktorer äro omställda till oljedrift från och med våren 1947. Eftersom användningen under vår- och sommarmånaderna i det föregående antagits representera halva den årliga användningstiden, skulle gengasdriften under höstmånaderna 1946 representera 2 000 »traktorår», d. v. s. 2 000 gengastraktorer beräknas genomsnittligt vara' i bruk år 1946/47. I det följande lämnas en översikt beträffande de förutsatta ommonteringama till oljedrift.

»Vålf)

Efter denna grundläggande översikt beträffande förutsatt ökning av antalet traktortimmar resp. övergången till oljedrift redogöres i det följande för beräkningarna angående jordbrukets traktorkostnader åren 1944/45, 1945/46 och 1946/47. Beräkningen för 1944/45 är definitiv.

Beräkning av antal gengastraktorer 1944/45.

Antal från fabriker levererade aggregat t. o. m. september 1945 .... 15 737

Antal hemtillverkade aggregat (uppskattat) .................... 625,

Totalantal vid produktionsårets slut ......................... 16 362

Avrundas till................................................ 16 360

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkning av antal i drift varande gengastraktorer i genomsnitt.

1944/45.

Antal hemtillverkade aggregat ...................................

Försäljning 1940 .....................................

» 1941............................... .......

» 1942 .............................

» 1943 ...................................

» 1944 Vi—3%.................................

» 1944 1/7—31/s.......................................

» 1944 1/d—s0/9; 136 x x/s (halva hösten) + 136 x 3/s (vår

och sommar).....................................

» fr. o. m. x/io 1944 t. o. m. 31/s 1945; 507 x 3/e (vår och sommar).........................................

Antal

«traktorår>

2 674

3 287 6 138 2 109

304 Summa 16132

Avrundat 16130

1945/46. Antalet traktorår för gengastraktorer har enligt vad som tidigare anförts beräknats till 2 000.

1946/47. Gengasdriften förutsättes helt avvecklad.

Traktorbeståndets fördelning under olika år blir enligt föregående diskussion följande:

Antalet driftstimmar har, som tidigare angivits, under år 1944/45 beräknats till 600 timmar per år för gengasdrivna traktorer och 180 timmar för dragbilar. För oljedrivna traktorer har totalantalet driftstimmar beräknats med ledning av den förbrukade oljemängden. För åren 1945/46 och 1946/47 räknas med 600 driftstimmar i genomsnitt för samtliga traktorer samt 180 timmar för dragbilar.

Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats till följande i tusental timmar.

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat lill de belopp, som angivas i följande översikt. För produktionsåret 1946/47 har dock tagits hänsyn till den högre inköpskostnaden för nya traktorer på så sätt, att av-

1 Av de oljedrivna traktorerna beräknas enligt det föregående 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om blott 300 timmar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skrivningskostnaden för den beräknade ökningen av traktorbeståndet (2 300 traktorer) räknats efter det genomsnittliga inköpspriset pr traktor år 1945. Merkostnaden för amortering av dessa traktorer har inräknats som en tillläggssumma till amorteringskostnaderna enligt den äldre avskrivningskostnaden pr traktor (se översikten nedan). År 1945 försåldes till jordbruket enligt uppgifter från firmorna 438 traktorer till ett genomsnittligt pris av 11 211 kr. pr traktor. Vid en antagen amorteringstid av 13 år blir den årliga amorteringen 862 kr. Enligt förut tillämpad årlig amortering för traktorer av olika storlek samt vid olje- resp. gengasdrift (se översikten) skulle den genomsnittliga amorteringskoslnaden 1946/47 uppgå till 333 kr. pr traktor för egentliga traktorer (exkl. dragbilar). Differensen (862 — 333 = 529 kr.) har multiplicerats med det antagna antalet nya traktorer (2 300 st.), varvid erhållits tilläggssumman 1 216 700 kr.

Amorteringskostnader för traktorer:

Tillkommer 1946/47 enl. ovan 1216 700

9 871 950

Avskrivningskostnader för gengasaggregat.

Avskrivningskostnader för gengasaggregat har för åren 1944/45 och 1945/46 upptagits enligt den fyraåriga amorteringsplanen. Då gengasdriften i kalkylen förutsättes fullständigt avvecklad i och med utgången av år 1946/ 47, ha samtliga tidigare icke avskrivna kostnader för gengasaggregat lagts på detta år. Detta belopp uppgår till 2,58 milj. kr.

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat angivas i tabell 10. För år 1944/45 äro kostnaderna enligt vårkalkylen 1945 praktiskt taget oförändrade. På grund av övergången till oljedrift ha kostnaderna för underhåll år 1945/46 blivit avsevärt lägre än vad som räknades med i vårkalkylen 1945. För år 1946/47 erhålles en ytterligare nedgång beroende på den lägre underhållskostnaden pr timme vid oljedrift.

Tabell 10. Underhållskostnader tor traktorer och gengasaggregat.

a) Traktorer.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 267. b) Gengasaggregat.

Driv- och smörjmedelskostnader.

1944/45. Uppgifterna beträffande flytande bränsle för år 1944/45 äro definitiva enligt uppgifter från livsmedelskommissionens planläggningsbyrå. Kostnaderna för flytande bränsle beräknades i vårkalkylen 1945 till 8,91 milj. kr. Den definitiva siffran blev 9,80 milj. kr. Kvantiteter och kostnads-

summor redovisas i följande översikt.

1 659 m3 motorfotogen å 1-05 kr/lit..................... U74 milj. kr.

850 » motorbrännolja » 1-05 » » .................... 0‘89 » »

5/812 » »motyl 25» » 1-05 » » 6-10 » »

704 » traktordestillat » 0 88 » > .................... 0'62 » »

o 433 » skifferfotogen » 1-05 » » .................... 0-45 » »

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3*00 kr/hl......19-16 » »

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 310 kr kg.............. 7-89 » »

Summa 36-85 milj. kr.

1945/46.

a. Priser.

Under produktionsåret 1945/46 ha priserna på brännoljor till jordbruket hittills varit följande (pris pr liter):

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 9 900 traktorer8 ........................ 37 380 m3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

40 530 m3

_ Avrundat 40 500 »

1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt. ‘ Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas de genomsnittliga zontilläggen till 1-75 öre pr liter.

8 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

c. Fördelning av förbrukningen under olika pristerminer.

Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter örn den ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden Va—24/n 1945. Under denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning^ den Vio. Totalkvantiteten under tiden V#—24/n har fördelats med 2/s på september och s/5 på tiden Vio—24/u. Den under december månad uttagna kvantiteten mäste vara obetydlig. Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning försummats eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.

Tilldelningen under tiden Va—24/n 1945 var enligt L.K.:s planläggningsbyrå:

Motorbrännolja.............. 28 680 liter

Motorfotogen................ 1 385 462 »

Motyl 25 .................... 3 544 195 »

Skifferfotogen................ 916 844 »

Summa 5 875 181 liter = 5 875 m3

Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts sålunda:

September 1945:

Vio—S4/u 1945: Motorbrännolja

Motvl

25/n 1945—22/i 1946:

Försummas......................

23/!—si/8 i9jl6:

Motorbrännolja och motorfotogen

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... å 3-00 kr/hl 14-37

Smörjolja, 0'22 kg/traktortimme ........... » 2-17 kr/kg 6-32

Summa driv- och smörjmedel 33-44

1946/47. a. Priser.

För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i en föregående översikt såsom gällande fr. o. m. den V« 1946.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 m3

» » 3 500 dragbilar...........................3 150 »

96 810 m3 Avrundat 96 800 »

Hela kvantiteten motyl 25 har räknats efter det lägre priset fr. o. m. den ’/« 1946.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

c. Kostnadsberäkning. Milj. kr.

5 3501 m* 3 motyl å 43-75 öre/lit................................... 2-34

91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 17-25 öre lif......... 15-78

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr hl................ 2-38

Smörjolja, 0'30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg....................... 7-30

Summa 27-80

Under de första åren, som kalkylen tillämpades, räknades med en smörjoljeförbrukning av 0,40 kg per timme. På grund av knapphet i tillgången på olja räknades emellertid senare under krigsåren med väsentligt minskade kvantiteter. För år 1941/42 räknades sålunda med 0,30 kg samt för de följande åren 0,22 kg per timme. I samband med fri tillgång och starkt reducerat pris har det ansetts, att förbrukningen av smörjolja per timme under år 1946/47 åter kommer att öka. Det har därför räknats med 0,30 kg per traktortimme. Denna siffra stöder sig på Jordbrukstekniska föreningens erfarenheter och uttalanden.

Förändringarna i drivmedelskostnaderna under den period kostnadsberäkningarna omfatta belysas i följande sammanställning.

Priser på smörjolja, motorfotogen och gengasved åren 1938/39—1946 47.

Kostnader för ommontering av gengastraktorer åren 1945/46 och 1946/47.

Ombyggnaden vid övergång från gengas till oljedrift medför ombyte av cylinderfoder, kolvar, kolvbult, kolvringar, tändstift och packningar. I många fall får ny förgasare anskaffas. Svenska Traktorbolaget har utfört en kalkyl över de genomsnittliga kostnaderna för ommonteringen. På grundval av denna kalkyl angives från traktorbolaget, att kostnaderna i det stora flertalet fall torde ligga mellan 600 och 700 kr. per traktor. Här har räknats med 650 kr. i genomsnitt. I nedanstående översikt klargöres, hur ommonteringskostnaderna fördelats på olika produktionsår. Totalkostnad Fördelning, milj. kr

o r\nK milj. kr.

8 065 traktorer onnnonterade under produktionsåret 1945/464 .................. 5-24

4 297 traktorer ommonterade till början av

produktionsåret 1946/475 ............ 2-79

4 000 traktorer ommonterade under förra delen

av produktionsåret 1946/476 ........ 2’60

16 362

1945/46

2-62

1946/47

2-62

1947/48

2-79 —

1-30 1-30

10-63 2-62 6-71 1‘30

1 3150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin.

3 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. 23A 1946—151/s 1946 = 1-75 öre. — 3 0:077 hl.

Halva kostnaden för ommontering har intagits i kalkylen för år 1945/46.

Hela kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna år 1946/47.

Halva kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna för år 1947/48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 11. Sammandrag av kostnader lör traktorer.

6. Diverse kostnader.

I tabell 12 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna, som i det följande närmare kommenteras, ha utförts enligt samma principer som tidigare.

Vid nu verkställd beräkning av denna kostnadsgrupp har omsorg ägnats åt undersökningar beträffande prisändringar, som inträffat eller äro att emotse under den återstående delen av produktionsåret.

Kostnaderna för mjölkfrakter beräknades för år 1944/45 i vårkalkylen

1945 till 42,09 milj. kr. Den slutgiltiga justeringen för detta år har givit summan 43,76 milj. kr. Kostnadsökningen beror på ökade fraktkostnader per ton. För produktionsåret 1945/46 skulle vid oförändrade fraktkostnader per ton en mycket betydande kostnadsökning ha inträffat. Emellertid har förutsatts, att fraktkostnaderna per ton under produktionsåret 1945/46 komma att sjunka i samband med den allmänna sänkningen av taxorna för andra lastbilstransporter. Sänkningen förutsättes emellertid här ske långsammare, eftersom ersättningarna för mjölktransporter redan förut varit förhållandevis låga och till stor del bundna genom avtal. Under förutsättning att fraktkostnaderna per ton för mjölk genomsnittligt sjunka med 10 °/o från och med 1 mars 1946 har för produktionsåret 1945/46 räknats med en genomsnittlig sänkning av fraktkostnaderna per ton med 5 %>. Under produktionsåret 1946/47 har räknats med, att mjölktransportkostnaderna per lon äro oförändrade efter den beräknade sänkningen fr. o. m. 1 mars 1946. Efter dessa antaganden och med hänsyn lill ökningen av kvantiteterna har för åren 1945/46 och 1946/47 erhållits 47,13 resp. 46,57 milj. kr. fraktkostnader för mjölk.

Jordbrukets kostnader för biltransporter lia på grund av beslutade sänkningar av transporttaxorna beräknats till ett belopp, som för hela produktionsåret 1945/46 med 7 % understiger kostnaderna 1944/45. Från 1 januari

1946 lia transporttaxorna sänkts nied i genomsnitt ca 10%. Denna sänkning har antagits gälla för hela året 1946/47.

Vid kostnadsberäkningen för skördegarn har tagits hänsyn lill såväl den beslutade prissänkningen (fr. o. m. den 11U 1946) som till kvalitetsförändringen å det nya skördegarnet. Det skördegarn, som nu utsläppes i marknaden, innehåller 308 sträckmeter per kg, under det att det tidigare under krigs-

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

åren förekommande pappersskördegarnet innehållit ca 200 sträckmeter per kg, och sisalgarnet före kriget ca 335 sträckmeter per kg. Vid oförändrad kvalitet i jämförelse med basåret skalle kostnaderna för skördegarn med anledning av prissänkningen ha nedgått till 6,38 milj. kr. Denna kostnad har

omräknats med faktorn 0™ (jämför uppgifterna ovan beträffande garnlängd per kg). Den sålunda justerade kostnadssumman för år 1945/46 blir 6,59 milj. kr. För år 1946/47 har förutsatts ytterligare prissänkning örn ca 17 %>.

Kostnaderna för hösalt ha antagits sjunka från 1,26 milj. kr. 1945/46 till

1,00 milj. kr. 1946/47.

De beräknade kostnaderna för AlV-syra under år 1944/45 ha ökat i jämförelse med vårkalkylen 1945. Kostnadsökningen står helt i samband med ökad förbrukning. För år 1945/46 ha uppgifter örn försäljningen nu kunnat erhållas t. o. m. december månad 1945. För produktionsårets återstående månader har räknats med samma kvantiteter som under motsvarande månader ett år tidigare. På grund av ökningen under höstmånaderna erhålles för 1945/46 en beräknad kvantitet örn 6 000 ton. Från priskontrollnämnden meddelas, att någon prisändring under produktionsåret icke torde kunna förväntas. För år 1946/47 har kostnadsposten hållits otörändrad. Förbrukningen är i ständigt stigande, och en eventuell prissänkning torde komma att motvägas av ökade kvantiteter.

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.

Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, emedan tillförlitligt underlag för nya beräkningar icke kunnat anskaffas.

Oförändrade äro likaså kostnaderna för hästskor, hästskosöm och silf Uter.

Kostnaderna för rengöringsmedel äro för år 1944/45 oförändrade jämfört med vårkalkylen 1945. För år 1945/46 lia kostnaderna på grund av i partihandeln inträdd prissänkning beräknats nedgå med 5 %> (i genomsnitt för hela året), och för år 1946/47 har räknats med 20 %> sänkning av senaste kända priser.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsaret 1940 —41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av torvströbrist till cirka 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå alt endast 1,8 milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå i beräkningarna. Torvströfabrikemas centralförening har nu verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ och därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla kvantiteten fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren 1946 väntas emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca 10—20 °/o till högst 2,2 milj. balar. I kalkylen har räknats med 2,0 milj. balar för år 1946/47, vilket fortfarande är 1 milj. balar under normalförbrukning.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna omkostnaderna sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk». En betydande justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret 1943/44.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för år 1944/45. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten och, hushållningssällskapen är 3,03 milj. kr. mot 2,74 milj. kr. enligt förhandsberäkningarna. Ökningen beror på att lönerna, för vilka fullständig statistik nu föreligger, blivit högre än vad tidigare räknats med. Antalet

Kungl. Metias proposition nr 267.

assistenter var vid 1944/45 års slut 979 st. För år 1945/46 har räknats med 1 000 assistenter. På grund av denna beräknade utvidgning av kontrollverksamheten samt höjda löner till assistenterna ha jordbrukets totalkostnader för mjölkkontrollen för år 1945/46 efter avdrag för bidrag tran stat och hushållningssällskap beräknats till 3,23 milj. kr. Denna summa har upptagits även för år 1946/47.

Tabell 12. Diverse kostnader.

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas s. k. semesterören lia inlagts i de timlönesummor, som utgöra underlag vid beräknandet av index för byggnadsarbetarnas löner. Vid beräknandet av index för byggnadskostnader hopvägas löneindex för egen resp. lejd arbetskraft med prisindex för materialier. Index för lejd arbetskraft baseras på avtalstimlöner för byggnadsarbetare inom de tre ortsgrupper (VI, VII, VIII), som ha lägst timlöner. Hittillsvarande indexunderlag har varit avtalsenlig timlön + rörligt tillägg. Semesterörena ha icke medräknats i indexunderlaget, emedan det kunnat ifrågasättas, huruvida semesterören tillämpats i någon större omfattning på landsbygden.

I avsikt att undersöka i vad mån det tillämpade indexunderlaget överensstämmer med de utbetalade lönerna har verkställts en undersökning genom LBF^kontoren i landet. Varje LBF-kontor har inhämtat uppgifter från ett antal byggmästare inom sitt verksamhetsområde. Besultalen ha senare sammanställts till riksmedeltal. De så erhållna riksmedeltalen visa god överensstämmelse med de i indexberäkningen tillämpade timlönerna inklusive semesterören, och det har därför ansetts riktigt, att nu medräkna semesterörena i indexunderlaget. Så har skett fr. o. m. 1944/45 — dock lia semesterörena delta år endast medtagits med halva beloppet, vilket ansetts riktigt med hänsyn till att ej samtliga arbetare erhållit semesterören. Det har näm- 1

1 LBF = Lantbruksförbundets Byggnadsförening.

142 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

ligen krävts en kvalifikationstid av 900 timmar för erhållande av semesterören. Inom de tre lägsta ortsgrupperna har utgått i medeltal 8,8 semesterören per arbetstimme varav sålunda hälften medtagits. Semesterören förekom icke under basåret 1938/39. Fr. o. m. 1946 års början medräknas semesterörena i sin helhet med hänsyn till den ändrade semesterlagstiftning, som då träder i kraft.

Under krigsåren har byggnadsmaterialet eternit icke funnits tillgängligt. Därför har också eternit varit borttaget ur indexberäkningen. Då emellertid eternit numera ater säljes fritt, har priset på eternit åter insatts i indexberäkmngen. Detta skulle medföra en höjning av materialindex för byggnadskostnader under år 1945/46. Samtidigt meddelas emellertid från priskontrollnämnden, att vissa råvaror, som användas för framställning av byggnadsmaterial undergått prissänkning, varför vissa materialier kunna väntas bli sankta under produktionsåret 1945/46 (t. ex. asfaltpapp och träimpregneringsmedel). Beträffande linolja och zinkvitt har prissänkning redan inträtt (zinkvitt fr. o. m. september, linolja fr. o. m. december 1945). Det är antagligt att dessa prissänkningar komma att uppväga den höjning av index, som etermtens återinsättande i indexberäkningen skulle medföra. De sammanlagda materialkostnaderna för vanliga ekonomibyggnader lia därför i kalkylen upp- 11 samma bel°PP som i septemberkalkylen 1945 för produktionsåret U45/4b. Blott arbetskostnaderna ha förändrats i enlighet med vad tidigare anförts.

Det är emellertid möjligt, att mera omfattande prissänkningar å byggnadsmaterial kunna inträffa under produktionsåret, varigenom de slutliga kostnaderna bliva lägre än de här beräknade.

För produktionsåret 1946/47 har efter samråd med priskonlrollnämnden förutsatts prissänkning for vissa byggnadsmaterialier. Sålunda har prisindex under 1946/47 forutsatts sjunka till 50 % över basårets indexläge för följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel, rödfärg zinkvitt och linolja. 1

Tabell 13. Kostnader för ekonomibyggnader.

Vad byggnadsarbetariönema beträffar är läget för närvarande oklart, då avtalsförhandlingar pågå. De gamla avtalen utlöpa den 31 mars 1946. Inom träindustrien har nyligen löneförhöjningar inträffat, speciellt inom ortsgruppema med de lägsta lönerna. Lönehöjningen uppgår till omkring 7 %. Örn en motsvarande lönehöjning inträffade för byggnadsarbetarna fr. o. m den

1 april 1946 skulle under i övrigt oförändrade förhållanden de egentliga

Opfrea,n nS,nna Under åren 1945/46 0ch 1946/47 öka med 1 runt tal

u,25 resp. 0,50 maij. kr.

av ATvnmetIidenfÖr silosanläggningar ha öka‘ beroende på ökad användning Kostnaderna för de olika åren angivas i tabell 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

8. Grundförbättringar.

Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare erhållas föl-

jande kostnader, milj. kr.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll » » ...... 3-82 4-09 4-68 5-34 5"89

Summa milj. kr. 7'54 7-81 8-40 9-06 9-61

Index.................... 100-0 103-6 Hl'4 120'2 127-5

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll__» » ...... 5~94_6J55_6/78_6-78

Summa milj. kr. 9-66 10-37 10-50 10-50

Index.................... 128-1 137-5 139-3 139-3

9. Arbetskostnader.

I anledning av de beräkningar rörande arbetskostnader, som på underlag av tillgängligt material utfördes i samband med vårkalkylen 1945,1 uppstod inom jordbrukskommittén tvenne meningsriktningar. Kommitténs majoritet ansåg, att arbetskostnaderna för år 1945/46 borde uppföras i kostnadskalkylen med ett belopp av 1 300 milj. kr., under det att en minoritet inom kommittén var av den meningen, att kostnadsposten borde fastställas till 1 288 milj. kr. Det förra alternativet lades till grund vid livsmedelskommissionens senare behandling av frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och lämnades även utan erinran i Kungl. Maj :ts proposition liksom vid riksdagens senare behandling av frågan.

Vid utformandet av nu föreliggande kalkyl har enbart det förstnämnda alternativet tillämpats vid beräknandet av jordbrukets arbetskostnader. Justering av totalsummorna har dock verkställts med hänsyn till förändringar i vissa priser å i naturalönen ingående produkter. I översikten å följande sida redovisas justeringen av naturalönens värde.

En betydande sänkning av arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen 1945 har erhållits i samband med en ändring i beräkningssättet för priset å den fodersäd, som ingår i naturalönen. I vårkalkylen räknades liksom under föregående år sedan september 1940 med ett fodersädspris, som erhölls genom division av fläskpriset med 8,8. Detta beräkningssätt har tidigare tilllämpats på grund av att priset på fodersäd under knapphetsperioden varit väsentligt högre än det förädlingsvärde, som kunde utvinnas vid fläskproduktion. Den anförda beräkningsmetoden begränsade naturalönen uppåt. Att delegationen nu återgått till att räkna med gällande pris på fodersäd beror på, att det ovan relaterade beräkningssättet med fläskpriset som utgångspunkt ger för högt värde såväl i förhållande till rådande pris å korn och havre som i förhållande till det förädlingsvärde, som nu anses kunna uppnås vid fläskprodulction. Därmed har delegationen återgått till att tillämpa samma princip vid bestämmande av fodersädens värde i naturalönen som för övriga produkter. Justeringen av beräkningen över naturalönens värde har medfört en kostnadsminskning av 7,2 milj. kronor jämfört med vårkalkylen 1945.

För år 1946/47 har förutom justering av naturalönens värde utförts juste- 1

1 Beträffande beräkningarna hänvisas till Kungl. Maj:ts prop. 303 s. 143—148.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ring med hänsyn till minskning av arbetskraftsvolymen med 1 %, vilket framgår av följande översikt.

Såsom framgår av ovanstående sammanställning har i denna kostnadsberäkning liksom i föregående kalkyl upptagits kostnadsökningen för semesterersättning och för förkortad sommararbetstid. Den kostnadsökning, som beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsminskningen för djurskötare ingår däremot icke i den ovan anförda beräkningen. Härvid må erinras örn att vid jordbrukskommitténs behandling av kalkylen i oktober månad 1945 beslöts, att denna kostnadsökning skulle införas i kalkylen först sedan densamma blivit avtalsmässigt fastställd. Då nya avtal ännu ej träffats, har berörda kostnadsökning fortfarande icke kunnat införas.

Efter justeringarna erhålles följande utveckling för jordbrukets arbetskostnader i jämförelse med basåret (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr..................... 793-6 877'7 962-6 1076-1 1 140-4

Index........................ 100-0 110-6 121-3 135-6 143-7

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr..................... 1 151-5 1265-0 1303-2 1295-2

Index........................ 145-1 159-4 164-2 163-0

10. Kapitalkostnader.

I vårkalkylen 1945 erhöllos betydande ändringar i jordbrukets kapitalkostnader i jämförelse med närmast föregående beräkningstillfälle. För produktionsåret 1944/45 visade kalkylen en betydande nedgång i kapitalkostnaderna i samband med den av riksbanken vidtagna diskontosänkningen, som följdes av andra banker. I vårkalkylen räknades med, att diskontosänkningen i allmänhet skulle ha trätt i kraft omkring den 15/3 1945.

För produktionsåret 1945/46 räknades med en höjning av jordbrukets fastighetskapital av i genomsnitt 20 %. Höjningen företogs i anledning av den bebådade allmänna höjningen av taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter vid 1945 års fastighetstaxering. Denna höjning av fastighetsvärdena medförde en beräknad kostnadsökning av 22,37 milj. kr., vilket icke endast eliminerade verkan av räntesänkningen utan dessutom åstadkom, att kapitalkost-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 145

naderna för år 1945/46 stego över den för 1943/44 beräknade kostnadssumman.

När jordbrukskommittén våren 1945 behandlade denna kostnadspost, kommo olika meningar till uttryck. Så var även fallet vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd. Enligt en meningsriktning borde jordbrukets kapitalkostnader höjas med det belopp, som svarar mot en höjning av fastighetskapitalet med 20 °/o. Enligt den andra uppfattningen borde en stegring av kapitalkostnaderna medges endast i den mån realinvesteringama i jordbruket ökat i jämförelse med år 1938/39. Något säkert mått på ökningen av realinvesteringama förelåg icke, men enligt vissa överslagsberäkningar uppskattades ökningen av jordbrukets kapitalkostnader på grund av de ökade investeringarna till 10 milj. kr. I den nu upprättade kalkylen ingår denna summa oförändrad, under det att kapitalkostnaderna vid oförändrad kapitalsumma justerats i vanlig ordning. Denna justering redovisas i en följande sammanställning för år 1945/46.

Förhandsberäkningen över räntesänkningens inverkan på kapitalkostnaderna har nu kunnat justeras, sedan de verkliga räntesatserna för samtliga bankinrättningar kunnat erhållas t. o. m. f järde kvartalet 1945 och i vissa fall ännu längre. De nya beräkningarna ha i stort sett endast bekräftat, att vårkalkylen 1945 för produktionsåren 1944/45 och 1945/46 var riktig. De justeringar, som ifrågakommit, äro mycket obetydliga.

Beräknade kapitalkostnader dr 1945/46 vid oförändrad kapitalsumma.

Justeringen, som grundats på senaste tillgängliga uppgifter om räntesatser på lån vid olika kreditformer, har medfört en sänkning av kapitalkostnaderna för 1945/46 med 0,39 milj. kr. jämfört med förhandsberäkningen våren 1945. Det är i första hand den fallande genomsnittsräntan på utestående hypotekslån, som orsakar kostnadsminskningen. För år 1946/47 har förutsatts en fortsatt obetydlig nedgång i kapitalkostnaderna på grund av successiv förnyelse av hypotekslån.

Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 miljoner kr. kostnader för ökade investeringar under åren 1945/46 och 1946/47 i jämförelse med basåret 1938/39) framgår av följande sammanställning:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................... 202-30 213-48 218-64 208-88 205-49

Index.................... 100-0 105-5 108-1 103-3 101-6

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr................... 203-38 197-73 202-40 202-00

Index.................... 100-5 97-7 100-0 99-9

Bihang till riksdagens protokoll 1946. J sami. Nr 267. 10

146 Kungl. May.ts proposition nr 267.

Tabell 14. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

Sammanfattning.

Enligt de i det föregående redovisade kalkylerna lia jordbrukets inkomster och kostnader under åren 1938/39 samt 1944/45—1946/47 beräknats på

följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Inkomster, milj. kronor...... 1 362-2 2 045-4 2 105-3 2 152-3

» , indextal.......... 100'0 150-1 154-6 158-0

Kostnader, milj. kronor...... 1453-8 2 210-5 2 251-2 2 237-0

» , indextal.......... 100-0 152-0 154-8 153-9

Såsom inledningsvis framhållits måste jämförelserna mellan inkomster och kostnader av olika skäl grundas på de i ovanstående sammanställning angivna indextalen. En jämförelse mellan dessa utvisar följande. Under år 1944/45 synes kostnadsökningen ha varit något starkare än inkomstökningen i jämförelse med år 1938. För innevarande år ha inkomst- och kostnadsindex beräknats balanserat i stort sett jämnt, varvid är att märka att beräkningarna grundats på dels det prisläge, som rådde innan prishöjningarna på mjölk och slaktprodukter under senare delen av produktionsåret trätt i kraft, dels arbetskostnaderna enligt det gamla lantarbetaravtalet. För år 1946/47 ha inkomsterna, under förutsättning av normal skörd och med tillämpning av de i kalkylen angivna priserna, beräknats stiga med 58,0 procent i jämförelse med år 1938/39, under det att kostnadsökningen med tillämpning av de vid beräkningstillfället gällande lönerna beräknats till 53,9 procent. Utifrån de för kalkylen gällande förutsättningarna erhållas för de berörda åren följande kalkylmässiga under- och överskott, vilka ange de belopp, med vilka inkomsterna skulle behöva höjas resp. sänkas, för att inkomst- och kostnadsindex skulle balansera jämnt:

1944/45: underskott 25 1 milj. kronor

1945/46: » 3"4 » »

1946/47: överskott 55'9 » » I

I de ovan angivna inkomstbeloppen ingå icke stimulansinkomstema av vårvete, vilka för åren 1944/45 och 1945/46 uppgått till resp. 0,7 och 0,6 milj. kronor och för år 1946/47 beräknats till 1,0 milj. kronor.

1 Utsädeskostnader på 6 9 milj. kr. reducerade med rabatter på 3'0 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lil

Bilaga 2.

PM

angående Jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1944.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och 1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer, vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning oell beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission. Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner 246/1943, 253/1944 och 303/1945 kompletterats med liknande undersökningar för åren 1941—1943, verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan kommissionen numera, efter bemyndigande av Kungl. Majit, genom sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret 1944, framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 (s. 2) har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1944 kunnat utnyttjas sammanlagt 10 917 av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden. I jämförelse med de för åren 1941—1943 företagna deklarationsbearbetningarna innebär emellertid nämnda antal en viss minskning av det tillgängliga materialet. Nedgången gör sig gällande beträffande alla storleksgrupper och områden och sammanhänger med en viss förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär i högre instans. Dessa omständigheter lia medfört, att kommissionen icke kunnat utnyttja deklarationerna för vissa brukningsdelar, som ingått i undersökningarna för de närmast föregående åren. Såvitt kunnat bedömas torde dock denna minskning i antalet bearbetade självdeklarationer i varje fall icke i någon mera betydande grad inverka på jämförbarheten nied tidigare undersökningar. Såsom framgår av tabell 2 har denna sammankrympning av deklarationsmaterialet icke heller i nämnvärd grad inverkat ändrande på dess fördelning mellan olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning lia utförliga redogörelser lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna. Såsom däri framhållits lia de ur självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruks jord, dels till totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord bär arealen ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter örn avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersökningarna ingående brukningsdelar.

den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen. Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena torde den förhållandevis

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

149 Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker enligt 1937 års jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning åren 1938 och 1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning år 1941 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning år 1942 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning år 1943 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogsöda dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning år 1944 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder .....................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder..............

Norra Sverige...............

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna, vilken framgår av tabell 1, icke i och för sig lia kommit att medföra någon missvisning i resultaten.

Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Då några mera betydande förändringar i materialets sammansättning icke skett under de år undersökningen omfattar, böra emellertid resultaten av desamma på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter. Dock bör härvid den reservationen göras, att ojämnheter i produktionsutvecklingen även i detta hänseende kunna minska det begagnade materialets representativitet.

I övrigt bör i detta sammanhang, liksom vid tidigare deklarationsbearbetningar, påpekas att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet. Detta förhållande torde vara av betydelse framför allt beträffande följande poster, nämligen dels inkomsterna av ägg och fjäderfä och dels utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså får beaktas, att vid upprättandet av självdeklarationer inom jordbruket i regel den s. k. kontantprincipen tillämpas. Detta innebär, att hänsyn icke tages lill eventuella lagerbehållningar vid årets början eller slut. Nettointäkten av jordbruksfastighet kan till följd härav växla starkare från ett år till ett annat än fallet skulle vara, därest även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas upprättande.

Jordbrukarnas kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationemas Abilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 lia dessa omräknats till indextal med 1938 resp. 1943 som bas. I anslutning till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 lia jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster år 1944 beräknats till 2 499,8 mil j. kronor. Till jämförelse kan nämnas, att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och för år 1943 till 2 423,7 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda en ökning av inkomstsumman med 993,1 milj. kronor eller 65,9 procent, medan ökningen mellan åren 1943 och 1944 stannar vid 76,1 milj. kronor eller 3,1 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 419,3 milj. kronor till försäljningen av animaliska produkter. Den kontan-

151 Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

152 Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

ta inkomsten av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade självdeklarationema vid 526,4 milj. kronor och skogsinkomsterna vid

398,0 milj. kronor. Utvecklingen mellan åren 1943 och 1944 har varit mycket olikartad för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska produkter visa en fortsatt uppgång med 12,8 procent, redovisas för inkomsterna av vegetabiliska produkter en nedgång med 10,0 procent och för skogsinkomsterna en nedgång med 7,1 procent. Trots detta är inkomstökningen i jämförelse med år 1938 alltjämt starkast för de vegetabiliska produkterna, beträffande vilka den uppgår till 76,6 procent mot 65,9 procent för animaliska produkter och 56,3 procent för skogsbruk.

Även mellan de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats, föreligga betydande olikheter i utvecklingen. Procentuellt tagen har inkomstökningen alltsedan 1940 varit starkast i södra och mellersta Sveriges skogsoch dalbygder och svagast i norra Sverige. Denna ojämnhet har ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 153

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster Hela riket.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

ökats under år 1944. I jämförelse med år 1943 redovisas nämligen för skogsoch dalbygderna i södra och mellersta Sverige en inkomstökning med 5,4 procent, medan ökningen inom slättbygderna stannar vid 3,0 procent och för norra Sverige redovisas en inkomstminskning med 1 procent. I jämförelse med år 1938 uppgår inkomstökningen år 1944 till 78,3 procent i skogsoch dalbygdema, 65,1 procent i slättbygderna men endast 45,5 procent i norra Sverige. Såsom av tabellerna 3 oell 4 framgår, grundar sig denna för norra Sverige i jämförelse med de båda övriga områdena ogynnsamma inkomstutveckling på olikheter i fråga örn skogsinkomsternas utveckling. Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige bar denna inkomstpost ungefär fördubblats, medan densamma i norra Sverige år 1944 redovisas med ungefär samma belop som år 1938. Vid bedömandet av denna skillnad mellan områdena får hänsyn tagas till att skogsinkomsterna i norra Sverige år 1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå. Under krigsåren lia de starkt ökade vedavverkningama i södra och mellersta Sverige givit anledning till en stark stegring av denna inkomstpost, medan desamma i norra Sverige motvägts av de minskade gagnvirkesförsäljningama.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter bär emellertid, såsom framgår av tab. 4, ökningen procentuellt sett varit ojämförligt star-

154 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kast i norra Sverige. Härtill torde den omständigheten ha medverkat, att saluförandet av produkterna inom detta område numera äger rum på ett modernare och mera rationellt sätt än fallet var före kriget. Den starkt ökade nyanslutningen till mejerierna torde vara det viktigaste exemplet härpå. Detta torde i sin tur lia medfört såväl en ökning av produktionen som en fullständigare inkomstredovisning i deklarationerna. Emellertid är saluöverskottet av jordbruksprodukter i norra Sverige alltjämt av förhållandevis blygsam omfattning, och den kraftiga ökningen av denna inkomstpost har därför icke kunnat uppväga den i jämförelse med andra områden ogynnsamma utvecklingen av skogsinkomsterna.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse under krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt

s jälvdeklarationerna:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Vegetabiliska produkter........ 19'8 19'6 21-5 24-7 24-1 21-1

Animaliska produkter......... 56’8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8

Skogsbruk.................... 169 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9

Diverse inkomster............ 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 6-2

Samtliga kontanta inkomster. .. IOGH) 100-0 100-0 100 0 100 0 100-0

Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av animaliska produkter, som under de närmast föregående åren utgjort en något mindre andel av den sammanlagda inkomstsumman än före kriget och under de första krigsåren, ånyo ökat i relativ betydelse år 1944. Däremot har siffran för skogsinkomstemas andel av inkomstsumman sjunkit under motsvarande siffra för år 1938. Siffran för vegetabiliska produkter har år 1944 sjunkit ganska kraftigt i jämförelse med år 1943 men ligger alltjämt något högre än år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige än i skogs- och dalbygdema och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena erhållas följande resultat:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 54-1 55-8 54-6 54-2 54-0 53-9

» » » » skogs- och

dalbvgder.......................... 29-9 30-9 31-9 31-4 31-4 32-1

Norra Sverige........................ 16-0 13-3 13'5 14-4 14-6 14-0

Hela riket............................ 100-0 100-0 100 0 100-0 100-0 100 0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 64-7 62-7 62-3 63-7 64-0 62-6

» » » » skogs- och

dalbygder.......................... 28-8 29‘4 29-5 27'9 27-8 28-9

Norra Sverige........................ 6-5 7-9 8-2 8'4 8-2 8-5

Hela riket............................ 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Siffrorna utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år 1944 hade en något större andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster än år 1938, medan däremot slättbygdernas och särskilt norra

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

155 Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive aniinaliska produkter i procent av inkomster av samtliga törsålda produkter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940—1944.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige. Vegetabiliska produkter

Animaliska produkter

156 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Sveriges andel i den sammanlagda inkomstsumman i motsvarande mån gått tillbaka. Beträffande fördelningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter har emellertid utvecklingen varit en annan, i det att för norra Sverige redovisas en ökad andel, medan däremot slättbygdernas andel minskats och för skogs- och dalbygderna en i jämförelse med år 1938 praktiskt taget oförändrad siffra redovisas.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationemas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna lia vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1944 lia uppgått till sammanlagt 1 746,9 milj. kronor, vartill komma ytterligare 17,5 milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 38,4 milj. kronor för ny-, biloch ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 656,9 milj. kronor eller 60,3 procent. Mellan åren 1943 och 1944 ha de kontanta utgifterna stigit med 76,2 milj. kronor eller 4,6 procent. Mellan åren 1938 och 1944 har utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader samt för inköp av levande och döda inventarier, vilka båda poster stigit med 87,6 respektive 80,6 procent. Beträffande arbetslönerna redovisas i deklarationerna en utgiftsökning med 68,1 procent i jämförelse med år 1938. Mellan de båda senaste undersökta åren 1943 och 1944, har utgiftsökningen varit starkast för posten inköp av förnödenheter, vilken stigit med 11,5 procent, medan ökningen av lönekostnaderna stannat vid 1,2 procent. Ränteutgifterna ha i jämförelse med år 1938 stigit helt obetydligt eller med 2,5 procent och uppvisa mellan åren 1943 och 1944 en nedgång med 3,3 procent.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden föreligga emellertid, såsom också framgår av nyss anförda tabeller, betydande olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit betydligt starkare i skogsöda dalbygderna än i de båda övriga områdena. För skogs- och dalbygdema redovisas nämligen en stegring med 67,9 procent, under det att densamma inom slättbygderna stannar vid 59,0 procent och i norra Sverige vid 49,7 procent. Skillnaden är särskilt påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka ökningen i norra Sverige stannar vid 34,0 procent, medan densamma uppgår till 73,4 procent i slättbygderna och 83,4 procent i skogs- och dalbygderna. Den förhållandevis ringa ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhänga med den förut berörda skillnaden mellan detta område och de övriga delarna av Sverige ifråga örn skogsinkomstemas utveckling. Å andra sidan avspeglar sig den kraftiga ökningen av inkomsterna

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 1

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, mili. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

[ Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

j Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier ............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskosinader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

159 Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940 1944.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Norra Sverige. Arbetslöner.........

Räntor

Hela riket. Arbetslöner........

Räntor

160 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige i en likaledes förhållandevis stark stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationerna erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke endast till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket, som redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som belysa inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord. En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas i tabell 9. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

Kungl. Maj:ls proposition nr 267.

161 Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944. Indextal: 1938 = 100.

en ytterligare belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter till vissa jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet, att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna, medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas för det övriga Sverige.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet framgår, att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas för de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas de högsta heloppen för de största brukningsdelarna och för småbruken med 2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord störst vid småbruken och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek. Utgifterna per

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. It

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. XI. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks-

fastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

163 Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig-

het inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

164 Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

Tab. 12 (forts.;. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruks jord för jordbruks-

fastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

hektar jordbruksjord äro inom detta område störst vid småbruken och lägst vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster som utgifter, räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna. Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa siffror beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det egna arbetets obka relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.

Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 10 meddelade relativtalen. Det framgår av dessa, att de kontanta inkomsterna inom de flesta storleksgrupper i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna stigit starkare än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938. I norra Sverige har däremot utgiftsökningen genomgående varit starkare än inkomstökningen. Särskilt gynnsam tycks förskjutningen mellan inkomster och utgifter ha varit för de mindre jordbruken i de båda områdena i södra och mellersta Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna. I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för såväl 1942 som 1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna. Detsamma gäller år 1944 beträffande jordbruk med mer än 100 hektar åker. 1 n vj

Mellan åren 1943 och 1944 framträder så gott som genomgående en minskning av inkomsterna av vegetabiliska produkter, medan däremot inkomsterna av animaliska produkter i de flesta storleksgrupper ökats. Inkomsterna av skogsbruk visa mellan dessa år genomgående minskning i norra Sverige. I de båda övriga områdena har utvecklingen varit olika för olika storleksgrupper, dock med övervägande minskning även i skogs- och dalbygderna, under det att förskjutningarna varit obetydliga inom slättbygdsområdet och lett till en oförändrad genomsnittssiffra för detta område.

Jordbrukarnas nettointäkter oell jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver lia även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i kronor per brukningsdel. Huvudresulaten av denna del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med 74,6 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1943 och 1944 har emellertid endast en helt obetydlig ökning inträffat, nämligen med 0,7 procent. Från år 1938 räknat har uppgången varit starkast i skogs- och dalbygdsområdet, där densamma uppgått till 87,3 procent, och svagast i norra Sverige, där den stannat vid 50,1 procent. För slättbygderna i södra och mellersta Sverige redovisas en ökning med 76,9 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent för samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, alt jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 100 hektar åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygderna lia desamma ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda områdena i regel varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen i allmänhet varit mindre.

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1940—1944,

milj. kronor.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

167 Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1944.

Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här är fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och att till dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet. Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i regel endast till tämligen anspråkslösa belopp. Vid de större egendomarna utgör däremot ränta på jordbrukskapitalet en betydande del av jordbrukarnas inkomster.

Stockholm den 12 april 1946.

Otto Zetterberg

Helmer Olsson

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Bilaga 3.

Till statens livsmedelskommission.

I skrivelse den 21 december 1945 har statens livsmedelskommission anmodat Svenska spannmålsaktiebolaget att till kommissionen inkomma dels med förslag till regleringsåtgärder på bolagets verksamhetsområde linder regleringsåret 1946/47, dels med en preliminär beräkning av kostnaderna för bolagets verksamhet under samma år. Kommissionen anför vidare, att bolaget vid beräkningen av kostnaderna synes kunna utgå från det antagandet, att en sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget skall äga rum, att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva påfordras under regleringsåret 1946/47 samt att ej heller prisgaranti skall behöva lämnas för 1946 års odling av matpotatis, ärter och grönsaker. Med anledning härav får bolaget anföra följande.

Inledning.

Regleringsåtgärderna å de områden, som beröra spannmålsbolagets verksamhet, hava under krigsåren i första hand åsyftat, dels att reglera prisbildningen å jordbrukets produkter och förnödenheter, dels ock att fördela befintliga tillgångar av samma varor, varvid det ansetts nödvändigt att företaga långt gående prisutjämningar för att tillförsäkra jordbrukarna inom olika delar av landet samt industrien tämligen enhetliga priser. Redan härigenom har handeln med spannmål och fodermedel under krigsåren fått en annan struktur än under normala förhållanden och i olika hänseenden varit beroende av åtgärder eller medgivanden från spannmålsbolagets sida. Av betydelse i detta sammanhang har ock varit det förhållandet, att bolaget under kriget enligt meddelade direktiv måst hålla vissa varureserver upplagda inom ur beredskapssynpunkt lämpliga områden. Slutligen var det under kriget med hänsyn till då rådande inköps-, pris- och transportförhållanden nödvändigt, att bolaget och tidigare i förekommande fall Foderintressentföreningen u. p. a. i egen regi övertog all import av spannmål och fodermedel. Enligt bolagets mening är det önskvärt, att handeln med spannmål och fodermedel så snart som möjligt såtillvida lämnas fri, att inköp och försäljningar — detta jämväl beträffande importen —- må kunna äga rum utan ingripande av eller medverkan från spannmålsbolaget som regleringsorgan. Däremot utgår bolaget ifrån såsom nödvändigt, att sådana anordningar träffas, att priserna å spannmål och fodermedel alltjämt bliva på ett eller annat sätt reglerade, enär kommissionen i sin förut nämnda skrivelse uttalat, att de förslag, kommissionen innevarande år har att förelägga Kungl. Maj:t i fråga om huvudprinciperna för jordbruksregleringen, komme att anknyta till de riktlinjer, som fastställts för regleringsåret 1945/46. Detta bör såsom hittills innebära, att jordbruket tillförsäkras priser för dess produkter, som stå i ett visst förhållande till jordbrukets beräknade utgifter, vilket i sin tur torde medföra, att någon större justering av nu gällande spannmåls- och fodermedelspriser icke bör ifrågakomma.

Ett frigivande av handeln på sätt ovan antytts förutsätter ett sådant försörjningsläge i fråga örn spannmål och fodermedel, att efterfrågan å dessa va-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

ror icke överstiger den inhemska produktionen, i förekommande fall kompletterad med importvaror. Av betydelse i sammanhanget äro ock de priser, till vilka importvarorna kunna erhållas. Kommissionen har i sin förberörda skrivelse ifrågasatt en sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget, att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva påfordras under regleringsåret 1940/17. Huruvida så kan ske eller icke blir i första hand beroende av skördeutfallet inom landet år 1946. Härå inverka emellertid också importmöjligheterna. Bolaget kommer här nedan att söka lämna en bild av det internationella läget i fråga om tillgången på spannmål och fodermedel m. m. Det är dock ett känt förhållande, att anspråken på befintliga och väntade spannmålstillgångar i världen äro och under hela konsumtionsåret 1946/47 kunna väntas bliva mycket stora. Vid ett svagt skördeutfall inom landet innevarande år är det därför ingalunda säkert, att våra egna tillgångar kunna utfyllas genom import i sådan omfattning, att icke en reglerad fördelning av spannmålstillgångarna blir nödvändig. För sådant fall äro möjligheterna att frångå de nu tillämpade anordningarna för spannmålsregleringen icke stora. Dessutom gäller åtminstone för närvarande, att priserna å importerad spannmål äro väsentligt högre än de inom landet tillämpade priserna. Vad till slut angår möjligheterna till import av oljekaksfoder och andra fodermedel äro dessa för närvarande mycket ovissa. I detta hänseende hänvisas till redogörelsen här nedan.

Marknadsöversikt.

Att för närvarande söka bedöma huru förhållandena å den internationella marknaden för spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig under konsumtionsåret 1946/47 är mycket vanskligt. Likväl måste, såsom nyss anförts, hänsyn härtill tagas vid utformandet av regleringsåtgärderna å jordbrukets område. Detta gäller med avseende å såväl brödsäds- som fodermedelsregleringen. Under krigsåren intog vårt land såtillvida en gynnad ställning, att vi, i den mån transportmedel stodo till förfogande och lejd kunde erhållas för vår transoceana sjöfart, icke hade några svårigheter att inköpa varor, enär de flesta importländerna å det europeiska fastlandet vore utestängda från världsmarknaden. För närvarande är efterfrågan å såväl spannmål som oljekakor samt oljefrön synnerligen stor även från länder, som normalt haft saluöverskott av dessa varor. Av spannmål är behovet särskilt trängande i de krigshärjade länderna i Europa, samtidigt som ett tidigare icke vanligt importbehov därav föreligger från exempelvis Asien och Afrika. Dessutom är det ovisst, när och i vilken omfattning inköp skola kunna företagas av oljefrön av olika slag från Mandchuriet, Indien och andra tidigare exportländer. Vidare har det visat sig, att även örn varor finnas att tillgå, kunna de mångenstädes icke ställas till förfogande för export i önskad omfattning på grund av brist på transportmedel, strejker och politiska oroligheter m. m. Det är med anledning av nu berörda förhållanden, som det ansetts nödvändigt att kontrollera och fördela befintliga varutillgångar. Av i ämnet tillgänglig litteratur samt på grundval av officiellt rapportmaterial och direkt inhämtade upplysningar anser sig bolaget för närvarande kunna bedöma det allmänna marknadsläget i fråga om spannmål och fodermedel sålunda.

Tillgångarna på vete lia de senaste åren varit och äro alltjämt betydande i Canada och särskilt i U. S. A., som år 1945 erhöll en rekordartat stor veteskörd. Anspråken på saluöverskotten i dessa länder äro emellertid samtidigt mycket stora, varjämte transportsvårigheter föreligga. Beträffande Canada synes det för övrigt som försäljningarna därifrån haft och alltjämt

170 Kunni. Mfij.ts proposition nr 267.

komma att lia en sådan omfattning framför allt till England och UNRRA, att saluöverskotten fram till sommaren 1946 komma att vara i stort sett disponerade. Sannolikt har härå i viss mån inverkat det förhållandet, att priserna å U. S. A.-vete genom statliga ingripanden varit icke oväsentligt högre än å Canada-vete. I Argentina var veteskörden år 1945 på grund av torka mycket svag. För närvarande finnas vissa saluöverskott av vete. Exporten av desamma är emellertid hämmad genom de svårigheter, som föreligga att transportera vete till utskeppningshamnarna. Det framhålles vidare, att bl. a. på grund av arealminskning veteskörden i Argentina år 1946 icke kan beräknas bliva större, än att den i stort sett kommer alt erfordras för förbrukning inom landet samt inom Sydamerika i övrigt. Några större saluöverskott för Europa torde därför icke kunna påräknas därifrån. Ej heller i fråga örn Australien kunna några saluöverskott av vete under år 1946 av betydelse för Europa ifrågakomma. Av det sagda torde framgå, att möjligheterna till import av vete komma att vara mycket begränsade, i varje fall intill dess att 1946 års skörd av vete i norra hemisfären kan överblickas, d. v. s. intill slutet av innevarande år. Med hänsyn till det allmänna försörjningsläget i Europa synes det för övrigt sannolikt, att stor knapphet å vete på världsmarknaden kommer att föreligga under hela konsumtionsåret 1946/47. I detta sammanhang vill bolaget erinra om de långt gående åtgärder för begränsning av spannmålsförbrukningen, som tillkännagivits skola vidtagas i England, ävensom^ om de uttalanden beträffande här ifrågavarande spörsmål, som gjorts från de förenade nationerna, U. S. A. och Canada.

Möjligheterna till import av råg synas lika osäkra som beträffande vete. I U. S. A. synas rågtillgångarna knappast täcka efterfrågan, varför en restriktiv exportpolitik måste iakttagas. I Canada var rågskörden år 1945 svag och överskottslagren voro små. Argentina torde vara det enda utomeuropeiska land, som kan beräknas ha några väsentliga kvantiteter råg för export. Den stora efterfrågan på brödsäd har emellertid medfört, att befintliga rågöverskott snart undanköpts, samtidigt som rågpriserna stigit så i höjden, att de överträffa 1920 års mycket höga priser.

På grund av den i U. S. A. och Canada under krigsåren väsentligt utvidgade animalieproduktionen kunna några saluöverskott av betydelse av fodersäd — majs, kom och havre — knappast påräknas från dessa länder under konsumtionsåret 1946/47. Argentina torde därför ensamt komma att uppvisa saluöverskott av fodersäd, som kunna vara av betydelse i samband med en svensk import. Under krigsåren lia emellertid betydande myckenheter vete, majs och oljekakor använts som bränsle i Argentina på grand av de svårigheter, som förelegat att dit importera flytande och fossila bränslen. För närvarande ställer man förhoppningar till en god majsskörd i Argentina, där dessutom majsarealen utvidgats. Om bränsleläget icke fortfarande kommer att utgöra hinder för en majsexport, synas alltså utsikterna härför gynnsamma, men efterfrågan på 1946 års majsskörd är redan mycket stor och majspriserna ha sitgit kraftigt under den senaste tiden.

Av såväl vete som majs från Argentina lia redan företagits en del försäljningar av 1946 års skörd. Några priser ha dock icke ännu kunnat slutgiltigt fixeras, enär vid dessa inköp gjorts reservationer för de priser, som kunna komma att föreskrivas av de statliga myndigheterna, den s. k. Juntan. Beträffande majs tyda emellertid senast tillgängliga uppgifter därpå, att något regeringsingripande beträffande priserna ej komme att ske.

Ifråga örn oljekakor anses det, att under år 1946 åtminstone för vårt lands vidkommande några andra exportländer icke komma att finnas än de, från vilka inköp kunnat företagas under 1945, nämligen Argentina, Brasilien och Turkiet. Argentina kommer att bliva huvudexportören, och inom USCC, som

171 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

i varje fall under första halvåret 1946 ansetts fortfarande komma att handha handeln med oljekakor från Argentina, har det uppgivits, att tilldelningen av oljekakor skall kunna bliva något större än under sista halvåret 1945. Inom Combined Food Board har det ock beräknats, att vårt land för tiden

V_3°/e 1946 skall kunna erhålla en total tilldelning av oljekakor av 55 000

ton emot 50 800 ton för sista halvåret 1945. Priserna beräknas bliva ungefär desamma som under sista hälften av 1945, eller för solroskakor cirka 45: 25, för jordnötskakor cirka 52:— och för bomullsfrökakor cirka 49:— U. S. A.dollars per ton, lös vikt, fob Buenos Aires. Vad nu sagts far dock tågås nied reservation, enär det icke är osannolikt, antingen att USCC måste höja sina inköpspriser i Argentina för att få fram varuleveranser, eller att USCC måste släppa kontrollen över inköpen därstädes.

Enligt införskaffade uppgifter synas oljefröer och nötter tillhöra de områden av ilivsmedelsförsörjningen, där särskilt stor knapphet för närvarande räder. Inom stora delar av världen, som före kriget väsentligt bidrogo till försörjningen med dessa varuslag, råda alltjämt oroliga förhallanden och inom andra betydelsefulla produktionsområden har produktionen visserligen ökat, men samtidigt den inhemska konsumtionen avsevärt stigit.^ Sålunda är det i hög grad ovisst, om och när någon export av sojabönor från Mandchuriet kan ifrågakomma. I Indien, varifrån före kriget årligen exporterades cirka 1,1 miljoner ton jordnötter, har produktionen sannolikt ökat med minst 750 000 ton. Icke desto mindre ha myndigheterna sett sig; nödsakade att bl. a. på grund av knappheten på ris och vete i världen samt med hänsyn till den egna försörjningen begränsa exporten av jordnötter under 1946 till enligt vad det uppgives 600 000 ton. Denna kvantitet torde dock huvudsakligen komma att försäljas till kringliggande länder, UNRRA och England. Vidare må det framhållas, att i Indien åtminstone under kriget och ända intill nu stora kvantiteter framvunna oljekakor använts som gödselmedel i jorden, enär import av konstgödsel icke kunnat äga rum. Av vad nu sagts °och av vad som i övrigt kunnat inhämtas rörande de beräknade oljekakstillgångama framgår det, att desamma, åtminstone under 1946 men sannolikt under hela vårt konsumtionsår 1946/47, komma att vara starkt begränsade.

Till slut vill bolaget till belysande av prisutvecklingen beträffande de varor, för vilka redogörelse lämnats här ovan, anföra följande uppgifter.

Priser i U.S.A.-dollars för 1 000 kg, in bulk, fob Buenos Aires.

1 Infördes exportavgift å 7:50 dollars pr 1 000 kg.

2 Ny skörd kom i marknaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Dessa uppgifter må vidare kompletteras med följande priser å vete från Nordamerika.

Friser i U.S.A.-doIlars för 1 000 kg fob New York.

1945 Januari.. April ....

Juli.....

Oktober . December

De anförda uppgifterna giva tydligt vid handen, att priserna särskilt under det senaste halvåret varit föremål för en mycket stark stegring beroende dels på den stora efterfrågan på varor men också på de åtgärder i form av garanterade odlarepriser, exportavgifter m. m., som vidtagits i olika länder. Sålunda hålles i Argentina exportpriset på vete jämförelsevis högt i förhållande till odlarepriserna. Inkomsterna av dessa överpriser användas bl. a. till att subventionera de inhemska konsumentpriserna å mjöl. Slutligen må här framhållas, att priserna i exportländerna under den allra senaste tiden, särskilt i Sydamerika, i vissa fall varit föremål för en så väsentlig uppgång, att det för dagen är nästan omöjligt att göra något uttalande rörande prisläget framdeles. Det har exempelvis uppgivits, att avslut under de senaste dagarna gjorts beträffande havre till cirka 70 och beträffande råg till cirka 95 dollars per ton fob argentinska hamnar.

Om prisläget å spannmål och oljekakor på det hela skulle bliva ungefär detsamma under hela 1946 som vid årsskiftet och örn hänsyn tages till att båtfraktema eventuellt kunna komma att reduceras i förhållande till vad de nu äro, skulle cif-prisema å följande varor komma att gestalta sig ungefär på följande sätt:

oljekakor.................. 29—31 kr/dt

vete....................... 35—40 »

havre..................... 35—40 »

majs...................... 32—35 »

Detta innebär med hänsyn till prisläget inom landet, att åtminstone under 1946 sannolikt praktiskt taget all import av spannmål och fodermedel blir förenad med kostnader för det allmänna. Det bör i detta sammanhang påpekas, att i de angivna vetepriserna givetvis icke inräknats tull, som utgår med 3: 70 kr per deciton.

Spannmålsregleringen.

a) Allmänt.

Enligt kommissionens anvisningar utgår spannmålsbolaget i det följande ifrån ett sådant försörjningsläge inom landet, att avstående av fodersäd för fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva ifrågakomma under konsumtionsåret 1946/47. Härför erfordras, att ransoneringen av fodersäd och helst även av brödsäd samt spannmålsprodukter skall kunna slopas. Därmed är det emellertid icke givet, att försörjningsläget i fråga om spannmål blir så gynnsamt, att beslaget å brödsäd och fodersäd kan hävas samt

1 Inköp kunna ej företagas utan särskilt tillstånd, som för närvarande ej beviljas.

Kunni. Maj:ts proposition nr 267.

att prisbildningen bortsett från eventuella prisgarantier till jordbrukarna kan lämnas fri. Snarare tyda världsmarknadsförhållandena på att spannmålstillgångarna bliva mycket knappa, vilket kommer att medföra, att försörjningsläget antagligen kommer alt bliva ansträngt, även om det skulle tillåta ett hävande av ransoneringarna i fråga om spannmål. Bolaget ifrågasätter därför, att beslaget å brödsäd och fodersäd icke häves, förrän möjligheter föreligga till import av dessa varor i sådan omfattning, att efterfrågan inom landet därigenom med säkerhet kan tillgodoses. Vidare anser bolaget det lämpligt att tillsvidare och intill dess beslaget anses kunna hävas bibehålla systemet med auktoriserade handlare. Det torde nämligen vara önskvärt att under denna tid bibehålla de möjligheter, som härigenom föreligga till omedelbara ingripanden i marknaden, om sådana skulle visa sig erforderliga, ävensom de inköps- och försäljningsrapporter från handlarna, vilka dessa i egenskap av auktoriserade sedan flera år avgivit. Däremot bär i händelse av ett försörjningsläge sådant som det av kommissionen ifrågasatta handeln med brödsäd och fodersäd såtillvida lämnas fri, att överlåtelse av dessa varor bör få äga rum ulan iakttagande av ransoneringsbestämmelser eller därmed likartade föreskrifter såsom utfodringsförbud, avstående av fodersäd m. m. Men även för sådant fall kan det bliva nödvändigt att bibehålla någon form av utfodringsförbud beträffande brödsäd och produkter därav. Enär fodersädens värde väsentligen är reglerat genom priserna å animaliema, torde några garantipriser å fodersäd icke böra ifrågakomma. I nuvarande försörjningsläge och med hänsyn till att de hittills tillämpade huvudprinciperna för jordbruksregleringen böra upprätthållas, torde däremot brödsädspriserna alltjämt böra bibehållas å en nivå, som stimulerar brödsädsodlingen. Med hänsyn till nedgången under de senaste åren av rågarealerna synas dock priserna å råg böra höjas, så att de överensstämma med höstvetepriserna. Bolaget har vidare diskuterat, huruvida icke den extra stimulanspremie för vårvete örn en krona per deciton, som under krigsåren tillämpats för vårvete, hädanefter skulle slopas. Därigenom skulle pristillägget för vårvete reduceras till vad det tidigare varit, nämligen en krona per deciton i stället för nuvarande två kronor per deciton. I vanliga fall är sistnämnda tillägg väl högt för att industrien, särskilt örn kvaliteten hos höstvetet är god, skall absorbera det vårvete, som salubjudes. Under krigsåren lia ock särskilda föreskrifter örn inblandning av vårvete måst meddelas. Med hänsyn till de ovissa utsikterna i fråga örn importen av vete samt de nuvarande höga importpriserna anser bolaget det dock angeläget, att vårveteproduktionen inom landet i görligaste mån upprätthålles. Under dessa omständigheter synes man därför böra bortse ifrån de olägenheter, som ett jämförelsevis högt vårvetepris kunna innebära, samt bibehålla vårvetetillägget oförändrat.

Såsom redan antytts torde det bliva nödvändigt att åtminstone tillsvidare utöva kontroll över att priserna å brödsäd och fodersäd inom landet icke överstiga vissa högsta priser. Till detta spörsmål återkommer bolaget emellertid i annat sammanhang.

Beträffande importen och exporten av brödsäd och fodersäd förutsätter bolaget fortsatt reglering genom licensförfarande, antingen i anslutning till fortsalt beslag å dessa varor eller i annan ordning. För närvarande och allt sedan beslagets ikraftträdande handhar bolaget bär ifrågavarande import. Såsom bolaget redan inledningsvis antytt, är det önskvärt, all handeln och industrien i fortsättningen övertaga importen, så snart möjligheter därtill kunna anses föreligga. Såvitt nu kan bedömas, torde några reducerade priser å brödsäd och fodersäd i exportländerna under konsumlionsåret l!)4C>/47 knappast vara all förvänta. Under sådana förhållanden lorde såsom tidigare antytts någon import av brödsäd och fodersäd under denna tid ej bliva möj-

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lig, utan att densamma på ett eller annat sätt subventioneras. Vidare är det i nuvarande läge sannolikt, att näringslivet icke utan särskilda garantier utnyttjar föreliggande möjligheter till import. Försörjningsläget inom landet kan i sådant fall utsättas för vissa påfrestningar. Dessutom torde det kunna ifrågasättas, huruvida det ur praktiska och prispolitiska synpunkter kan vara lämpligt att överge det nuvarande systemet för inköp utifrån, så länge exportmarknaderna icke äro helt fria utan vårt land är hänvisat till de myckenheter varor av olika slag, som genom kvotering eller annorledes ställas lill vårt förfogande. Slutligen kunna tonnagesvårigheterna alltjämt komma att kräva sådana anordningar, att en centraliserad import blir nödvändig. Med hänsyn till vad ovan sagts synes det knappast bliva möjligt att under konsumtionsåret 1946/47 överlåta spannmålsimporten till det enskilda näringslivet. Skulle likväl möjligheter i detta hänseende yppa sig, torde bolaget få anledning att inkomma med förslag till de åtgärder, som för dylikt fall kunna böra vidtagas.

Bolagets utförsäljningar av importerad spannmål synas fortsättningsvis, i den utsträckning så med hänsyn till regleringsåtgärdernas närmare utformande befinnes möjligt, böra ske eif de importhamnar, som med hänsyn till nu rådande transportförhållanden kunna ifrågakomma, och till de priser, som må fastställas av livsmedelskommissionen. I detta sammanhang hör det måhända påpekas, att åtminstone tillsvidare antalet importhamnar är tämligen begränsat, enär importen huvudsakligen måste äga rum från transoceana länder med sådana fartyg, som endast anlöpa vissa större hamnar, där ganska betydande varukvantiteter kunna lossas. Att under den närmaste tiden såsom före kriget inköpa omlastningspartier av spannmål från exempelvis Hamburg och Köpenhamn m. fl. platser till mindre hamnar torde icke bliva möjligt. Ovisst är vidare, örn tidigare möjligheter att mot jämförelsevis små fraktförhöjningar företaga direkta inköp eif mindre hamnplatser under den tid, varom här är fråga, komma att föreligga. Nu nämnda förhållanden medföra, att importerad spannmål kommer att betinga relativt höga priser å orter, som liro mindre viii belägna i förhållande till de större importhamnarna. Men som bolaget nedan kommer att framhålla torde några möjligheter att beträffande importerad brödsäd frångå det under nu löpande konsumtionsår tillämpade förfarandet med försäljning fritt vederbörande kvarn knappast föreligga.

b) Brödsädsreglerinaen.

I princip innebiir brödsädsregleringen i dess nuvarande utformning i stort sett följande. Envar brödsädsproducent är skyldig att före viss tidpunkt till av statens fastställda, successivt stigande priser avstå all den brödsäd, som icke användes för utsäde samt för framställning av mjöl för producentens eget hushåll, dock att slösäd och spannmålsavrens samt viss annan icke kvamgill brödsäd inom fastställda gränser av producenten må användas för utfodringsändamål. Vidare får brödsäd som regel icke försäljas till annan än auktoriserad handlande, kvarn eller spannmålsbolaget. Bolaget är skyldigt att i enlighet med vissa föreskrifter ombesörja tillförsel till kvarnarna av brödsäd. Handeln är för sin befattning med brödsäden tillerkänd vissa marginaler och bortsett ifrån det förhållandet, att kvarnindustrien har att bära vissa fraktkostnader, gäldas dessa av bolaget. Slutligen är bolaget enligt dess avtal med staten skyldigt hålla ett visst reservlager av brösäd, vilket under krigsåren varit av varierande storlek och som ur beredskapssynpunkt varit placerat inom vissa bestämda områden.

Anordningen med att brödsäden inköpts till för envar tidpunkt fastställda priser, vilken utgör det väsentliga hindret för en mer fri brödsädshandel, liar

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

i första hand motiverats därmed, att då producenterna på grand av ransonering och utfodringsförbud icke finge använda sin brödsäd efter eget gottfinnande, borde de tillerkännas bestämda priser, vilka dessutom borde gälla i stort sett oberoende av belägenheten av producentens brukningsdel i förhållande till de slutgiltiga avsättningsorterna. För att i görligaste mån tillmötesgå dessa synpunkter hava de fastställda priserna gällt å ett flertal prisorter, som i många fall med hänsyn till distributionsförhållandena m. m. varit mindre väl belägna. De fastställda, enhetliga och som normalpriser gällande brödsädspriserna hava även tjänat det syftet, att jämväl då knapphet varit rådande i fråga örn brödsäd tillförsäkra kvarnindustrien råvara till emot de likaledes fastställda mjölpriserna svarande kostnader. Beträffande kvarnindustrien gäller vidare det förhållandet, att dess råvarukostnader i väsentlig grad nedbringats i förhållande till de gällande brödsädspriserna genom utbetalandet till kvarnarna av s. k. förmalningsersättning.

I avsikt att söka lämna handeln med brödsäd mer fri, än vad de nu gällande anordningarna medgiva har spannmålsbolaget tidigare ifrågasatt en övergång lill ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i ungefärlig överensstämmelse med vad som gällde under konsumtionsåret 1939/40. En förutsättning för att ett inlösningsförfarande skall kunna fungera utan risk för en otillfredsställande tillförsel till kvarnarna är emellertid, att tillgång i erforderlig utsträckning finnes antingen på inportspannmål eller på spannmål i spannmålsbolagets ägo. 1 början av nu löpande konsumtionsår var läget i nämnda hänseende icke sådant, att ett inlösningsföx-farande kunde förordas.

Beträffande det aktuella läget i fråga om vår brödsädsförsörjning må framhållas följande. Av allt att döma torde handelsförmalningen under konsumtionsåret 1945/46 av vete och råg icke komma att understiga 630 000 ton. Saluöverskottet av 1945 års brödsädsskörd torde knappast komma att överstiga 550 000 ton. Inom bolaget har med beaktande av dessa myckenheter gjorts följande sammanställning.

Höstvete

ton

Övergångslager den 31/s 1945 .................. 30 000

Saluöverskott av 1945 års skörd............... 340 000

Den sl/8 1945 inköpt men då ännu ej inkommet

importvete................................. 70 000

Summa 440 000

Beräknad förmälning Ve 1945—3I/s 1346........ 420 000

Rest 20 000

Av de 70 000 ton importvete. som den sl/s 1945 voro inköpta men ännu icke avlastade, avse 7 500 ton vete från Argentina av ny skörd, för vilka exporttillstånd ännu icke erhållits. Dylikt tillstånd torde dock komma att meddelas. På grund av förhållanden, som bolaget i detta sammanhang icke anser sig behöva beröra, synes emellertid ytterligare import före ingången av konsumtionsåret 1946/47 av mer än högst 10 000 ton vete och 3 000 ton råg icke kunna påräknas. Det bör vidare beaktas, att av det beräknade saluöverskottet av brödsäd en del mäste komma att bortgå i form av svinn, samt att cn annan del kommer att utgöras av icke kvarnduglig spannmål. Såsom bolaget i annat sammanhang framhållit, måste därför övergångslagren den 31 augusti 1946 av brödsäd och då framför allt av vete bliva så knappa, att risk kommer att föreligga för alt kvaraindustrien icke skall lia råvara i tillräcklig omfattning, intill dess att brödsäd av 1946 års skörd mer allmänt saluföres. Under dessa förhållanden är det givetvis även för konsumtionsåret 1946/47 omöjligt att ifrågasätta ett inlösningsförfarande beträffande brödsäd.

ITC

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Enligt inom bolaget företagna uppskattningar torde en »normalskörd» av vete oell råg ar 1946, med hänsyn till de för brödsädsodling numera använda arealerna kunna beräknas komma att uppgå till cirka 950 000 ton, varav cirka 650 000 ton vele oell cirka 300 000 ton råg. De saluöverskott, som kunna framkomma vid en skörd av denna storlek, äro vanskliga att beräkna, särskilt örn förbud mot utfodring av brödsäd och produkter därav icke längre skulle vara gällande. Enligt bolagets mening torde saluöverskotten då maximalt komma att uppgå till av vete cirka 440 000 ton och av råg cirka 160 000 ton, eller tillhopa cirka 600 000 ton. Det är icke uteslutet, att saluöverskotten under samma förutsättning även vid »normalskörd» kunna bliva mindre, örn förhållandet mellan brödsädsprisema och realisationsvärdet inom animalieproduktionen av fodersäd och brödsäd skulle förändras i en för brödsädsproducenterna ogynnsam riktning. För konsumtionsåret 1945/46 är handelsförmalningen av vete och råg beräknad till 630 000 ton. Att för konsumtionsåret 1946/47 räkna med en minskad förmälning synes icke tillrådligt, även om det allmänna försörjningsläget skulle förbättras och därigenom konsumtionen av animaliska livsmedel öka. Tvärtom kan det tänkas, att handelsförmalningen kan komma att något öka, örn förmalningsersättning alltjämt utgår med så högt belopp, att jordbrukarna — kanske särskilt i Norrland •— finna det med sin fördel förenligt att för utfodring inköpa sammalet mjöl i stället för gröpad fodersäd. Av det sagda torde framgå, att om utfallet av 1946 års brödsädsskörd icke blir särskilt gynnsamt, detta års skörd vid en obehindrad utfodring av brödsäd icke kommer att bliva tillräcklig för att täcka den inhemska förbrukningen. Det torde under sådana förhållanden få anses uteslutet att upphäva utfodringsförbudet beträffande brödsäd och produkter därav, förrän möjligheterna alt under konsumtionsåret 1946/47 importera brödsäd kunna med säkerhet överblickas. Huruvida brödsädsransoneringen skall kunna slopas, blir i första hand beroende på skördeutfallet inom landet men även på importsituationen. Härå kan emellertid försörjningsläget även annorstädes än i vårt land utöva visst inflytande.

Av vad ovan anförts framgår sålunda, dels att tillgångarna inom landet på brödsäd, intill dess att årets skörd kan börja saluföras, komma att vara mycket knappa, dels ock att endast under jämförelsevis gynnsamma förhållanden 1946 års inhemska brödsädsskörd kan beräknas förslå till en förbrukning av brödsäd vid handelskvamama av nuvarande omfattning. Då dessutom möjligheterna att under konsumtionsåret 1946/47 importera brödsäd få anses såsom ovissa, har bolaget såsom redan antytts funnit det uppenbart, att det nuvarande systemet för brödsädsregleringen under nämnda konsumtionsår bör bibehållas i stort sett oförändrat, även om läget skulle medge ett slopande av själva brödsädsransoneringen. Givetvis är detta förenat med vissa olägenheter och ur ren regleringssynpunkt skulle det väl kunna övervägas att företaga en del uppmjukningar av de nuvarande ganska stela regleringsåtgärderna. Emellertid fungerar det nuvarande systemet jämförelsevis väl, och dessutom har det från såväl handelns som industriens representanter framhållits såsom önskvärt, att det nu invanda systemet bör bibehållas oförändrat, intill dess att förutsättningar för en mer fri handel föreligga. Dessa skäl har bolaget funnit bärande och har därför ansett sig böra ge sin anslutning till den sålunda uttalade meningen. Uteslutet är dock icke att vid den slutliga utformningen av regleringsbestämmelserna vissa justeringar kunna bliva påkallade. Sålunda kan det befinnas önskvärt att genom prissättningen under året eller annorledes söka stimulera så tidiga brödsädsleveranser som möjligt från jordbrukarna och handeln till kvarnarna. Delta och andra hithörande spörsmål kunna dock icke tillfredsställande bedömas förrän vid en senare tidpunkt.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

177 Spannmålsbolaget föreslår sålunda ett bibehållande under nästkommande konsumtionsår av de nuvarande regleringsanordningarna för brödsäden främst med anledning av det aktuella världsmarknadsläget. Skulle utvecklingen ur försörjningssynpunkt bliva gynnsammare, än vad bolaget nu kan våga hoppas, anser bolaget, att frågan om brödsädsregleringens utformande för konsumtionsåret 1946/47 bör upptagas till förnyad omprövning. Bolaget har ock ingående övervägt de åtgärder, som för dylikt fall böra vidtagas. Full enighet har därvid rått därutinnan, att man då borde övergå till ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp. Däremot hava meningarna varit delade beträffande den närmare utformningen av regleringsanordningarna. Å ena sidan har det ansetts, att örn i samband med en inlösen ett omfattande prisortssystem alltjämt skall bibehållas, kan kravet på en fraktutjämning vid handelns försäljningar av brödsäd till kvarnarna icke uppgivas. Å andra sidan har detta krav ansetts kunna eftersättas, om som prisorter endast fastställas de större kvamorterna vid kusten. För sådant fall skulle det dessutom kunna ifrågasättas, att envar, som hembjöd brödsäd till inlösen, garanterades att icke behöva bära fraktkostnader utöver visst högsta belopp. Det torde icke råda något tvivel därom att särskilt det senare alternativet, örn detsamma ur andra synpunkter kan anses genomförbart, skulle medge en betydligt enklare form för handeln med brödsäd, än vad som nu är förhållandet.

c) Fodersädsregleringen.

Med hänsyn till den knapphet beträffande fodersäd, som varit rådande under krigsåren och alltjämt fortfar, har fodersädsregleringen måst medföra djupt gående ingripanden. Förutom beslag å samt ransonering av fodersäd har sedan flera år tillbaka tillämpats det förfarandet, att jordbrukarna fått avstå fodersäd för fördelning genom det allmännas försorg till dem, som för sin näring eller annorledes måst inköpa fodersäd. Under krigsåren var exempelvis arméns behov av fodersäd och behovet ur beredskapssynpunkt av reservlager av fodersäd ganska betydande, vilket i samband med flera års svaga skördar vid flera tillfällen bidragit till att göra fodersädssituationen ganska bekymmersam. Beträffande fodersädsregleringen i dess nuvarande utformning må i övrigt framhållas följande. Odlarna erhålla vid försäljning av fodersäd vissa garanterade priser, som samtidigt äro normalpriser. Dessa priser gälla praktiskt taget å envar ort, där auktoriserad handlande finnes. Även för auktoriserade handlares försäljning av fodersäd till förbrukare gälla normalpriser, som överstiga de till odlarna betalade priserna med belopp, som skola motsvara grundmarginaler för handeln men däremot icke inrymma några transportkostnader. Bolaget bär därför praktiskt taget alla kostnader för transporter av fodersäd auktoriserade handlare emellan och till kvarnarna. Dessutom ersätter bolaget handeln vissa kostnader, vilka icke täckas av de nyss nämnda grundmarginalerna. Införseln av fodersäd har under krisen handhafts av spannmålsbolaget och efter 1940 endast avsett mindre kvantiteter majs, som huvudsakligen använts som ingrediens i hönsfoderblandningar, samt likaledes jämförelsevis obetydliga mängder havre, som fördelats till industrien för grynberedning. Utförsäljningspriserna å importvarorna lia fastställts av livsmedelskommissionen.

Möjligheterna alt från och med konsumtionsåret 1946/47 Idiva fodersädsransoneringen äro givetvis i första hand beroende på utfallet av fodersädsskörden innevarande år. Av avgörande betydelse äro emellertid liven utsikterna till import av fodersäd och då i första hand av majs och eventuellt även av havre. Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde framgå, alt bolaget icke anser sig kunna bedöma importutsikterna såsom gynnsamma dels

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 10 sami. Nr 207. 13

178 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

på grund av varuknappheten i världen, dels ock enär priserna å importerad fodersäd med sannolikhet komma att bliva jämförelsevis höga. Emellertid har bolaget hittills för avlastning under december 1945 och januari och februari 1946 inköpt 33 300 ton majs och för import under sensommaren i år cirka 50 000 ton majs. Dessutom äro planerade inköp av ytterligare majs för konsumtionsåret 1946/47. Efterfrågan å majs är emellertid stor och prisläget kan måhända komma att utgöra hinder för mer betydande ytterligare inköp utifrån av fodersäd.

Även örn importsituationen ifråga örn fodersäd sålunda icke kan betecknas som gynnsam, torde ändock med hänsyn till företagna och planerade inköp av majs, om den inhemska fodersädsskörden utfaller väl, handeln med fodersäd törhända kunna lämnas fri, varigenom det nuvarande ransoneringsförfarandet slopas. Möjligen kan det dock befinnas önskvärt att företaga en viss fördelning av exempelvis den importerade fodersäden genom att endast tillhandahålla densamma inom vissa bestämda områden eller för särskilda ändamål. Till dessa och liknande spörsmål kan någon ställning dock icke tagas, förrän det allmänna försörjningsläget bättre kan överblickas.

I anslutning till vad bolaget tidigare uttalat synas några prisgarantier beträffande fodersäd icke böra lämnas i samband med att handeln därmed lämnas fri med det undantaget, att beslaget efter den 1 september 1946 fortfarande är i kraft och att även å detta område anordningen med auktoriserade handlande tills vidare bibehålies. I och för sig innebär detta icke något våldförande på handeln men i händelse oförutsedda omständigheter skulle inträffa, som påkalla särskilda ingripanden, finnas de bestämmelser till hands, som äro erforderliga härför. Vad som i detta hänseende närmast kan befaras är att priserna å fodersäden, särskilt under de tider av året, då tillförseln är ringa, kunna bliva högre, än vad som kan anses önskvärt. En viss fara härför torde ligga i det förhållandet, att jordbrukarna under de senaste åren för fodersäd, som försålts för utsädesändamål, erhållit priser, som varit väl höga i förhållande till de egentliga fodersädspriserna. 1 normala fall regleras priserna å fodersäd genom import, men utsikterna för att i detta hänseende räkna med normala förhållanden före våren 1947 äro icke stora. Antagligen kommer spannmålsbolaget emellertid att vid utgången av nu löpande konsumtionsår inneha vissa mindre reserver av inhemsk fodersäd, vilka böra kunna utförsäljas under konsumtionsåret 1946/47 och därigenom användas i prisreglerande syfte. Dessutom bör den majs, som kan importeras, användas för samma ändamål.

Vid en fri handel med fodersäd, på silf t bolaget ifrågasatt, skulle bolaget icke längre komma att bära några fraktkostnader för fodersäd och ej heller att behöva utbetala några ersättningar till handeln. I detta sammanhang bortses givetvis från den fodersäd, importerad eller svenskodlad, som kan befinna sig i spannmålsbolagets ägo. Emellertid tillämpades före kriget ett prisutjämningsförfarande ifråga örn foderhavre till Norrland. Detta innehar, att Statens jordbruksnämnd utbetalade vissa fraktbidrag för sådan foderhavre, som från södra och mellersta Sverige transporterades till vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län samt större delen av Norrland. En motsvarande anordning synes alltjämt böra ifrågakomma, ehuru det under konsumtionsåret 1946/47 ur praktisk synpunkt torde vara mest ändamålsenligt, att fraktbidragen utbetalas av spannmålsbolaget, som under hela kriget handhaft sådan verksamhet. De bestämmelser, som böra meddelas rörande utbetalande av dylikt fraktbidrag, synas i stort sett kunna överensstämma med dem, som återfinnas i Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 juni 1937 flir 652). Dock torde enligt bolagets erfarenhet den föreskriften böra meddelas, att även örn bidrag må utgå för så ringa sändning som 2 500 kg. bör vid järnvägstransport fraktkostnaden

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

dock icke räknas efter dyrare tariff än 10-tonstariffen. Huruvida någon ändring skall äga rum ifråga om de områden, vilka skola anses som berättigade till erhållande av fraktbidrag, synes böra närmare övervägas, innan slutgiltiga bestämmelser i ämnet utfärdas.

Även i fråga om fodersäden förutsätter spannmålsbolaget, att importen tills vidare ombesörjes av bolaget. Vidare förutsätter bolaget, att försäljningarna av importerad fodersäd skola ske eif eller banfritt de importhamnar, som komma i fråga, samt till de priser, som bestämmas av livsmedelskommissionen.

Någon anledning att under konsumtionsåret 1946/47 tillämpa bestämmelserna för kvarnindustrien örn användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning torde icke komma att föreligga.

I fråga om fodersädsregleringen innebär bolagets förslag bortsett från de reservationer beträffande försörjningsläget, som uttalats, följande.

1. Beslaget å fodersäd samt anordningen med auktoriserade handlande upphäves tills vidare icke och ej förrän försörjningsläget och förhållandena å fodersädsmarknaden kunna överblickas. I övrigt lämnas handeln med och användningen av fodersäd och produkter därav fri.

2. Anordningar träffas för utjämnande av havrepriserna i Norrland och vissa andra delar av riket genom utbetalande av fraktbidrag.

3. Import av fodersäd äger tills vidare rum genom spannmålsbolaget, som skall äga skyldighet att försälja importerad samt i bolagets ägo befintlig svenskodlad fodersäd till av livsmedelskommissionen fastställda priser.

Skulle försörjningsläget icke tillåta en oransonerad handel med fodersäd, synes, såsom redan anförts, även beträffande fodersäd de nuvarande regleringsbestämmelserna böra bibehållas oförändrade.

Bolaget vill slutligen erinra därom, att enligt beslut av 1939 års riksdag Kungl. Majit bemyndigades att träffa avtal med spannmålsbolaget örn inköp och lagring i beredskapssyfte av intill 15 000 ton fodersäd ävensom att använda intill 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond till stödjande av export av fodersäd. Såsom bolaget tidigare framhållit, synas i princip några direkt prisstödjande åtgärder i fråga örn fodersädsmarknaden icke böra ifrågakomma och torde ej heller vara erforderliga under det konsumtionsår, som här avses. Däremot kan det måhända böra övervägas, huruvida bolaget bör upprätthålla en viss reserv av fodersäd, åtminstone intill en sådan tidpunkt, att fodersädsimporten blir helt fri och ej såsom nu beroende av tillstånd från andra länder.

d) Utscidesregleringen.

Ehuru bolaget ifrågasatt, att handeln med fodersäd under vissa förutsättningar i stort sett skall lämnas fri under konsumtionsåret 1946/47, finnas skäl, som tala för att vissa föreskrifter alltjämt bibehållas beträffande handeln med utsädesspannmål och då i första hand i fråga örn vårsädsutsädet. Det torde sålunda icke råda någon tvekan därom, att de hittills gällande bestämmelserna örn kvalitetsfordringar varit till avsevärd nytta ävensom det auktorisationsförfarande, som tillämpats. Vidare lia de meddelade prisföreskrifterna medverkat till att utsädesspannmål funnits i erforderliga mängder. Ehuru bolaget icke haft eller torde komma att lia någon direkt befattning med handeln nied utsädesspannmål, vill bolaget likväl framhålla såsom önskvärt, alt frågan örn ett eventuellt bibehållande av vissa föreskrifter för utsädeshandeln upptages lill omprövning. Det synes nämligen icke uteslutet, att den sanering av utsädeshandeln, som ägt rum under krigsåren, snabbt kan gå örn intet, därest handeln med utsädesspannmål fortsättnings-

180 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

vis icke skulle underkastas annan kontroll än den, som tillämpades före kriget. De nämnda synpunkterna böra emellertid närmast tillgodoses genom bestämmelser enligt en eventuell utbyggnad av frölagen.

F oder metlelsregler ingen.

Såsom hörande till fodermedelsregleringen räknar spannmålsbolaget i förevarande sammanhang de åtgärder, som lia avseende å bl. a. följande varor, nämligen: oljekraftfoder, kli, höns- och kycklingfoder, melass, fisk- och sillmjöl, betfor och fodercellulosa. Förbrukningen av dessa varor är för närvarande reglerad utom beträffande fodercellulosa. För samtliga varor gälla normalprisbestämmelser. Vidare bör erinras därom att Svenska sockerfabriks aktiebolaget genom avtal med spannmålsbolaget är garanterat avsättning för den betfor, som framvunnits i samband med 1945 års sockerkampanj. Enligt spannmålsbolagets mening bör försäljningen av fodercellulosa för utfodringsändamål, om försörjningsläget så medger, upphöra i och med utgången av nu löpande vinterfodringsperiod. Såsom bolaget redan i skrivelse den 19 januari 1946 framhållit, torde något förnyat avtal rörande betfor icke böra ifrågakomma. Vidare bör regleringen av förbrukningen av fisk- och sillmjöl kunna slopas, enär tillgången på dessa varor bl. a. i Norge torde bliva så riklig, att, om detta i övrigt visar sig lämpligt eller erforderligt, import i tillräcklig utsträckning bör kunna äga rum därifrån och detta utan medverkan från spannmålsbolagets sida. I stället bör bolaget söka avveckla de lager av fisk- och sillmjöl, som bolaget för närvarande innehai\ Likaså torde handeln med höns- och kycklingfoder kunna lämnas fri. Däremot kan det vara välbetänkt att alltjämt upprätthålla en viss kontroll över tillverkningen av dylikt foder, varigenom de tillverkade kvantiteterna eventuellt kunna regleras, då i fodret ingår oljekraftfoder, som alltjämt torde böra bliva föremål för ransonering. Huruvida normalprisbestämmelser även fortsättningsvis böra gälla beträffande betfor, höns- och kycklingfoder samt fisk- och sillmjöl ävensom i fråga om vissa andra här ej nämnda fodermedel som maltgroddar, sopmjöl och avfallsbröd m. m. bör bliva föremål för omprövning, då försörjningsläget för konsumtionsåret 1946/47 bättre kan överblickas. I anslutning till vad bolaget ifrågasatt beträffande fodersäden synes det dock ligga närmast till hands, att prisföreskrifter icke meddelas. Vad vidare angår de mest betydande varorna inom fodermedelsregleringen, nämligen oljekraftfoder och kli får bolaget anföra följande.

a) Oljekraftfoder.

Alltsedan hösten 1939 äro inköpen av oljekraftfoder centraliserade och förbrukningen därav reglerad. Vidare gäller, att oljekraftfoder nästan uteslutande försäljes i form av standardiserade kraftfoderblandningar, vilket varit och alltjämt är en nödvändighet med hänsyn till de växlande tillgångarna på oljekraftfoder av olika slag och kvalitet. För att kunna tillgodose handeln med erforderliga råvaror för kraftfoderblandningarna måste spannmålsbolaget i nuvarande läge bära de därmed förenade transportkostnaderna, vilka emellanåt kunna vara ganska betydande, enär råvaran ofta i samband med importen måst uppläggas å en plats för att först senare distribueras till dem, som skola iordningställa blandningen. Vidare har det, särskilt under de år importen varit koncentrerad till Göteborg, ansetts nödvändigt, att bolaget bär samtliga de transportkostnader, som äro erforderliga för att kraftfoderblandningen skall kunna utförsäljas till förbrukarna till enhetliga priser i ett flertal s. k. tariffhamnar. Slutligen bör det framhållas, att iordning-

Kungl. Majlis proposition nr 267.

ställandet av kraftfoderblandningama verkställes av handeln för bolagets räkning, och att bolaget sålunda försäljer de färdigställda blandningarna till de fastställda normalpriserna minskade med de rabatter, som tillerkänts handeln.

Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde det ha framgått, att importmöjligheterna även beträffande oljekraftfoder samt oljefrön och nötter äro mycket ovissa. Beträffande försörjningsläget i fråga om oljekraftfoder inom landet för närvarande må anföras följande uppgifter.

Tillgångar på oljekraftfoder den 1 februari 1946.

Spannmålsbolagets lager................................ 124 000 ton

Oljefabrikernas » ................................ 20 000 >

Inköpt från Argentina och Brasilien, ej inkommet....... 17 000 >

> > Turkiet, > > ....... 2 000 >

Summa 163 000 ton

Härav beräknas åtgå för inhemsk förbrukning under nu löpande konsumtionsår samt för export enligt lämnade utfästelser cirka 60 000 ton. Det skulle sålunda av de nuvarande tillgångarna återstå ett övergångslager den 1 juli 1946 av i runt tal 100 000 ton. Placeringen av detta lager beträffande olika slag av oljekakor är emellertid för närvarande sådan, att om detsamma skulle iordningställas till en tillfredsställande kraftfoderblandning utan att lagret kunde kompletteras genom import, synnerligen betydande omflyttningar måste äga rum.

Vad angår frågan om inköpsmöjligheterna under den närmaste tiden må framhållas följande. Den 1 februari 1946 voro inköp ännu icke verkställda av cirka 5 500 ton oljekraftfoder, som återstodo av den vårt land för sista halvåret 1945 tilldelade kvoten. Vidare har det under hand uppgivits att för första halvåret 1946 en importkvot beträffande oljekakor av 55 000 ton hade ifrågasatts; en kvantitet, som i förhållande till förbrukningen under de senaste åren, även om hänsyn tages till den inhemska oljeväxtodlingen samt möjligheterna till import av oljefröer m. m., är jämförelsevis ringa. Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser bolaget, att starka skäl tala för att i fråga örn kraftfoderregleringen några förändringar icke vidtagas under konsumtionsåret 1946/47. Skulle det visa sig, att importförhållandena skulle väsentligt förbättras, kan frågan givetvis upptagas till förnyad prövning. Härvid bör det emellertid beaktas, att samtidigt som handeln eventuellt helt övertager distributionen av oljekraftfoder, komma prisförhållandena inom olika delar av landet även beträffande denna vara att ställa sig väsentligt annorlunda än för närvarande. Inom de områden, som ligga nära de importhamnar, som i nuvarande läge kunna ifrågakomma, komma priserna nämligen, såsom det framhållits i fråga örn importerad spannmål, att bliva ej oväsentligt lägre än å platser, som hittills ansetts som tariffhamnar, men ur importsynpunkt äro mer ogynnsamt belägna. Detta förhållande kunde måhända ge anledning till en viss justering redan nu av det hittills tillämpade utjämningsförfarandet i fråga örn priserna å oljekraftfoder för att därigenom förbereda övergången till en mer fri handel även med denna vara. Å andra sidan tala dock starka skäl för att ej heller i delta hänseende för närvarande företaga någon förändring beträffande de nuvarande regleringsanordningarna.

I fråga örn utsädeshandeln framhöll bolaget, all de under krigsåren meddelade föreskrifterna inneburit en viss sanering av densamma. Detsamma gäller i fråga örn handeln med oljekraftfoder, där en fullständig kontroll utövats beträffande blandningarnas sammansättning. Från handelns represen-

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

tanter inom bolagets styrelse har det också framhållits, att när handeln med oljekraftfoder en gång ånyo lämnas fri, bör samtidigt fodermedelslagen träda i kraft till förebyggande av att mindervärdiga kraftfoderblandningar saluföras.

b) Kli.

Även kliförbrukningen är ransonerad, varjämte normalpriser gälla vid försäljning av kli. Dessutom förekommer även i fråga örn kli en viss prisutjämning, enär spannmålsbolaget enligt fastställda regler utbetalar fraktbidrag vid försäljning av kli. Slutligen äro på grund av framställningar från kvarnindustrien föreskrifter meddelade därom, att spannmålsbolaget, därest kvarnarnas lager av kli komma att överstiga vissa myckenheter, skall företaga inköp av kli från kvarnarna för att lätta dessas lager. I praktiken har det visat sig, att föreskrifterna örn såväl fraktbidragen som bolagets inköpsskyldighet beträffande kli medfört olägenheter av skilda slag. Ett slopande av regleringsbestämmelserna i fråga örn kli skulle därför ur bolagets synpunkt innebära en avsevärd lättnad. Huruvida detta låter sig göra sammanhänger emellertid med försörjningsläget i fråga om såväl fodersäd som oljekraftfoder. Härå inverka dessutom de möjligheter till import av kli, som kunna beräknas komma att föreligga. Med kommissionens godkännande har bolaget företagit inköp från Argentina av cirka 40 000 ton kli, som, efter att en del kommer att förbrukas under nu löpande konsumtionsår, huvudsakligen kan beräknas komma att utgöra ett reservlager för konsumtionsåret 1946/47. Säkerligen kunna ytterligare myckenheter kli importeras, ehuru även klipriserna under den senaste tiden stigit så kraftigt, att de nu äro ganska höga särskilt med hänsyn till de dryga fraktkostnaderna för kli.

Den uppfattning, till vilken bolaget kommit beträffande kliregleringen, är närmast den att det är önskvärt, att även densamma örn möjligt slopas. Detta bör dock icke ske, om risk föreligger för att regleringsåtgärder på nytt skola behöva tillgripas under konsumtionsåret. Beträffande de nu utgående fraktbidragen å kli vill bolaget emellertid förorda, att desamma under alla omständigheter avvecklas från ingången av det nya konsumtionsåret, vilket i praktiken icke torde möta något hinder, enär en viss prisutjämning kan ske genom bolagets försäljningar av importerat kli. Eventuellt skulle kunna ifrågasättas en anordning med fraktbidrag för kli, som transporteras till de delar av Norrland samt av Värmlands och Kopparbergs län, som föreslagits skola komma i åtnjutande av fraktbidrag för fodersäd.

Beträffande fodermedelsregleringen innebär bolagets förslag sålunda,

att de nu gällande anordningarna beträffande oljekraftfoder tillsvidare bibehållas oförändrade,

att regleringsanordningarna i fråga örn övriga fodermedel örn möjligt upphävas, samt

att det bör övervägas, att bestämmelser meddelas angående utbetalande av fraktbidrag vid transport av kli till vissa delar av Norrland samt av Värmlands och Kopparbergs län.

c) Fodercellulosa.

Bolaget har i det föregående ifrågasatt, att försäljningarna av fodercellulosa skola upphöra våren 1946. Detta synes kunna ge anledning till en kortfattad 1'edogörelse för bolagets inköp och försäljningar av fodercellulosa överhuvud. För foderändamål har bolaget sålunda ursprungligen inköpt i runda tal 645 000 ton sulfit- och 325 000 ton sulfatcellulosa, eller tillhopa 970 000 ton. Försäljningarna av iordningställd fodercellulosa lia på olika konsumtionsår fördelat sig sålunda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

183 V# 1940—S1/s 1941 ............... 139 000 ton

V» 1941—sl/8 1942............... 477 000 »

Vä 1942—31/s 1943............... 47 000 >

Vs 1943-sl/8 1944............... 54 000 »

v» 1944—31/8 1945........ 57 000 »

Summa 774 000 ton

Vidare ha under tiden 1/9 1945—31/i 1946 försålts cirka 20 000 ton fodercellulosa. Försäljningarna av fodercellulosa äro sålunda för närvarande avsevärt mindre än under konsumtionsåret 1944/45 och torde totalt under nu löpande konsumtionsår knappast komma att överstiga 35 000 ton, vilket sammanhänger med bättre tillgång inom landet på andra fodermedel samt därmed att tidigare år armén förbrukade jämförelsevis mycket fodercellulosa. Vidare användes under 1944/45 fodercellulosa för utfodring av till vårt land evakuerade nötkreatur från Finland.

Den 1 juli 1945 uppgingo bolagets återstående lager av fodercellulosa till cirka 180 000 ton, vilka hade följande sammansättning:

49 600 ton fodersulfit 40 000 » blekbar sulfit

90 600 » sulfatcellulosa

Summa 180 200 ton

Jämlikt erhållna bemyndiganden har bolaget efter den 1 januari 1945 för att lätta på lagren försålt cellulosa för export. Dessa försäljningar hade till och med utgången av januari månad 1946 utfallit sålunda:

12 700 ton fodersulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 230 kr/ton

37 600 » blekbar sulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 260 kr/ton

60 100 » sulfatcellulosa till ett beräknat medelpris netto av c:a 258 kr/ton

Summa 110 400 ton

Bolagets inköpspriser för denna cellulosa ökade med cirka 3 års lagringsoch räntekostnader ha uppgått till:

för fodersulfit cirka 235 kr,Jon

» blekbar sulfit » 254 » och

» sulfatcellulosa » 262 »

Den 1 januari 1946 funnos kvar osålda följande myckenheter cellulosa, nämligen:

cirka 23 900 ton fodersulfit » 2 400 » blekbar sulfit och

» 30 500 » sulfatcellulosa

Summa cirka 56 800 ton

Såvitt bolagets beräkning över åtgången under resten av konsumtionsåret av fodercellulosa visar sig riktig, skulle sålunda ytterligare 35 000 ton cellulosa kunna försäljas för export. Örn så sker torde bolagets totala kostnader för dess verksamhet med cellulosa kunna beräknas ha uppgått till i runt tal 75 miljoner kronor.

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Övriga regleringsåtgärder in. m.

Beträffande bolagets verksamhet i övrigt må delvis i anslutning till vad inledningsvis anförts framhållas följande. Kommissionen har förutsatt, att under konsumtionsåret 1946/47 inlösningsgaranti icke skall förefinnas beträffande potatis samt ärter och bönor. Även örn garantipriser på potatis skulle visa sig erforderliga, har erfarenheten från de senaste åren visat, att potatisinlösningen administrativt icke blir särskilt betungande, örn före inlösningstiden så stora myckenheter potatis, som med hänsyn till försörjningsläget kan befinnas lämpligt, kunna avsättas till brännerier och stärkelsefabriker eller för eventuell export. Potatisinlösningen är vidare av övergående art såtillvida, att arbetet därmed sträcker sig över en period av tre eller fyra månader för att därefter helt upphöra. Detsamma gäller icke med avseende å inlösningen av ärter och bruna bönor, ty därav innehar bolaget fortfarande ej oväsentliga lager, som i stor utsträckning torde finnas kvar under konsumtionsåret 1946/47, även örn en viss avsättning kan finnas för export. Sannolikt måste bolaget räkna med att även lagren av en del andra varor, som bolaget nu innehar eller beträffande vilka inköpsskyldighet för bolaget nu föreligger, icke äro helt avvecklade före ingången av sistnämnda konsumtionsår. Detta gäller exempelvis bolagets innehav av potatisflingor.

Ur administrativ synpunkt avsevärt mer betydelsefull än de nu nämnda uppgifterna är emellertid bolagets kontrollverksamhet med avseende å spannmåls- och fodéonedelsregleringarna. Å dessa områden handhar bolaget sålunda den mycket betydande kupongkontrollen ävensom kontrollen hos handeln över efterlevnaden av meddelade regleringsföreskrifter m. m. Härtill kommer vidare den lager- och varukonto^, som bolaget i samband med sin omfattande lagerrörelse icke kan undvara. De av bolaget föreslagna anordningarna beträffande regleringarna komma att medföra en inskränkning i kontrollverksamheten och dessutom i arbetet å bolagets ekonomisektion, där bl. a. frakt- och andra ersättningar kontrolleras och utanordnas. Bolagets administrationskostnader kunna därför beräknas komma att nedgå. De inskränkningar i verksamheten, som här diskuteras, kunna emellertid av naturliga skäl först successivt genomföras och kunna icke tillåtas ske i den grad, att arbetets behöriga gång samt erforderlig inre och yttre kontroll äventyras.

Spannmålsbolagets kostnader.

Kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet under de senaste åren ha till övervägande del utgjorts av distributions- och lagringskostnader beträffande spannmål och fodermedel samt av förluster å vissa inköpta och importerade varor. Det har alltid varit förenat med stora vanskligheter att redan under våren ett år beräkna kostnaderna för ett verksamhetsår, som avser tiden från den 1 september ifrågavarande år till och med den 31 augusti följande år. För närvarande äro vanskligheterna i detta hänseende särskilt stora, enär varken världsmarknadspriser eller importmöjligheter med någon grad av säkerhet kunna förutses.

Såsom bolaget i det föregående anfört, räknar bolaget med ett inom landet i förhållande till det nuvarande i stort sett oförändrat prisläge beträffande spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47.

I fråga örn importen räknar bolaget med inköp från senhösten 1945 till och med utgången av konsumtionsåret 1946/1947 av följande myckenheter, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

75 000 ton vete 168 000 » majs

60 000 » kli samt

150 000 » oljekraftfoder

I fråga om vete, majs och kli lia de nämnda kvantiteterna angivits i anslutning till under den senaste tiden förda diskussioner mellan kommissionen och bolaget.

Ovan anförda kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning under nu löpande konsumtionsår, beräknas i övrigt komma att förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Vidare räknas med en förbrukning av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot har bolaget i det följande icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor under sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret 1947/48, ehuru dylika inköp åtminstone i viss utsträckning torde komma att äga rum. Vidare får bolaget framhålla, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenheterna med avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder böra hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret 1946/47.

Under nu anförda förhållanden och med beaktande av vad bolaget tidigare föreslagit i fråga örn regleringsåtgärderna på olika områden av bolagets verksamhet, har bolaget på sätt framgår av härvid fogade bilaga beräknat kostnaderna för verksamhetsåret 1946/47 till 50 miljoner kronor.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba dessa beräkningar. För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader för fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre import av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad med väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är fråga, icke medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana eventuella inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/ 47, som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under konsumtionsåret 1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade. Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena å världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att bolaget tidigare beräknat kostnaderna för konsumtionsåret 1945/46 till 45 miljoner kronor. På grund av 1945 års jämförelsevis svaga spannmålsskörd komma emellertid kostnaderna för inköp och försäljningar samt lagring av spannmål att bliva betydligt lägre, än vad bolaget tidigare beräknat. Vidare komma bolagets försäljningar för export av vissa myckenheter cellulosa, som tidigare inköpts för foderändamål och därför nedskrivits till fodervärdet, att tillföra bolaget en vinst, som kan uppskattas till cirka 16 miljoner kronor. Jämväl andra omständigheter såsom den minskade beredskapslagringen m. m. medföra, att bolagets tidigare beräknade kostnader komma att nedgå. Med anledning av vad sålunda anförts anser bolaget, att trots att fodermedelsimporten antagligen kommer alt draga ej oväsentligt högre kostnader än tidigare beräknats, torde de totala kostnaderna för verksamhetsåret 1945/46 ändock .stanna vid cirka 30 miljoner i stället för tidigare beräknade 45 miljoner kronor. Detta kommer i sin tur att medföra, att viss besparing uppstår å tillgängliga anslag.

186 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Enligt en inom bolaget i september 1945 uppgjord sammanställning, som under hand överlämnats till kommissionen och varav ett exemplar närslutes, funnos till förfogande för täckande av bolagets kostnader tidigare beviljade anslag om i runt tal 82 miljoner kronor. Härifrån skola avgå dels cirka 17 miljoner kronor utgörande bolagets förlust under verksamhetsåret 1944/45 samt nyss nämnda cirka 30 miljoner kronor eller tillhopa 47 miljoner kronor. Till täckande av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1946/47 skulle sålunda av dessa anslag kunna återstå cirka 35 miljoner kronor. Då kostnaderna för sistnämnda verksamhetsår beräknats till 50 miljoner kronor, kan det ytterligare medelsbehovet för verksamhetsåret 1946/47 sålunda preliminärt anges till 15 miljoner kronor.

Med vad här ovan anförts anser sig spannmålsbolaget ha fullgjort det av kommissionen lämnade uppdraget. I detta ärendes slutgiltiga handläggande ha enligt härvid fogade protokollsutdrag deltagit styrelsens samtliga ordinarie ledamöter, utom herr Ahverud, samt samtliga suppleanter.

Stockholm den 15 februari 1946.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET.

Carl Mannerfelt. Erik Carlsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

187 Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret 1h 1946—3 V» 1947.

3. Kostnader och förlust vid Import och försäljning av vete .. > 7 500 000

4. Kostnader och förlust vid import och försäljning av majs.. > 8330 000 kr. 27 270 000

B. Fodermedelssekticnen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av oljekraft-

foder..................................................kr. 10 050 000

2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av utländskt

kli.................................................... » 2 000 000 , 12 050 000

I ovanstående beräkning ha icke medtagits kostnader för utbetalning av förmalningsersättning till havregrynskvarnarna, som under verksamhetsåret 1945/46 och tidigare utgjort kronor 1 per 100 kg. Om denna ersättning skall utbetalas även under verksamhetsåret 1946/47, medför detta en kostnadsökning av kronor 550 000.

188 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Bilaga B.

Disponibla anslag för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet.

Reservationer d anslag för verksamhetsåret 1943/44.

Reservationsanslag å tilläggsstat 43/44 enl. prop.

2*/i 44....................................

Härav utbetalda e/s 44....................

IB/a 45....................

Reservationsanslag a tilläggsstat II 43/44 enl.

prop. 275 den 12/s 44......................

Härav enl. Kungl, brev “/• 44 för täckande å från förskottsstat för försvarsväsendet till

bolaget utbetalda belopp för 1942/43......

Utbetalt 16/a 45............................

Avseende

prisreglering övriga

för fodermedel kostnader

kr 23 000 000: —

» 4 756 077:25

> 8 789 581:14 9 454 344. 61

> 42 000 000: —

> 29193 380:80 » 12 512 316:71 294 302: 49

Anslag för verksamhetsåret 1944/45. Reservationsanslag (prop. 253 21A 44)

9 000 000:-

Kronor 9 294 302: 49

64 000 000: —

73454341:61

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

189 Bilaga C.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för Svenska spannmålsaktiebolaget d bolagets lokal, Drottninggatan 25 i Stockholm, den 15 februari 1946.

Närvarande: samtliga ordinarie ledamöter med undantag av herr Alwerud samt samtliga suppleanter.

I stället för herr Alwerud inträdde herr C. A. M. Andersson, varjämte herr Frödin ersatte herr M. Andersson vid behandling av ärendena under 1 och 2 §§ nedan.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar Brolén, Strömsten, Mattsson och Du Rietz.

5 §.

I enlighet med styrelsens beslut vid sammanträde den 24 januari 1946 (7 §) framlade verkställande direktören förslag till skrivelse till Statens livsmedelskommission angående regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1946/ 47 m. m.

Verkställande direktören lämnade i anslutning till nyssnämnda förslag redogörelse för möjligheterna för import av brödspannmål och fodermedel.

Ovannämnda skrivelseförslag genomgicks, och beslöt styrelsen att godkänna detsamma med de ändringar, som av direktionen bestämdes i anslutning till de synpunkter, som framkommo vid genomgång av förslaget.

In fidem: Magnus Wedberg.

Justeras:

Carl Mannerfelt.

Bernhard Näsgård.

TABELLBILAGA

i

XaP' X' A!aaa i«w|Ui.ii|i8ii9i.|H?6u pc1.g1.5mqG bi.(»)uqGx(»|'

Willmy lill riksdagens protokoll 1946. I minil. A> 207.

joidbruk\ lii, .1 ii* i. .. pr.sinai,

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, 5 w blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 w voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i mjölkprisét i verkligheten mindre. -— 3 Fr. o. m. mars månad 1913 följer indextalet priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

1 Pris till producent för 3 5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dea 1941 2 0 öre/kg och därefter 4'5 öre/kg. Årspriserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till 0'31 öre/kg för 1942, till 0’40 öre/kg för 1943, till (Hl öre/kg för 1944 och till 0 65 öre/kg för år 1945. För 1941 saknas uppgift härom. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt exkl. skummjölksvärde. — * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — « Klass I. — 7 Svensk äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 av staten fastställda normalpriser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Talj. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.-— * Svensk spannmålsnotering, medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept. 1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug. 1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt. 1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser. — * Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. — ‘ T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser vid försäljning till förbrukare. — 6 beritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 — juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1946 pris å 42 %, därefter å 47 % kraftfoderblandning. — 7 Vägt genomsnitt av pris å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. -— 8 Vägt genomsnitt av pris å 42 % och 47 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna, men som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete kr. 26-00 och råg kr. 25-00. — 10 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon nämnvärd försäljning ej ägt ruin.

196 Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

Tab. 3. Förmälning, lager hos handelskvarnar, import och export av vete

och råg, 1 ton.

1 Avser förmälning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — 8 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad. — * Av de anförda kvantiteterna under de olika månaderna ha i mars 499 ton, i april 4 545 ton, i maj 2 732 ton, i juni 150 ton, i augusti 165 ton samt i september 188 ton införts i utbyte mot till Finland utförd råg eller rågmjöl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 4. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde under kalenderåret 1944 2 114 ton samt under 1945 4 433 ton. Dessa kvantiteter äro icke medräknade i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk. — 3 Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk frän evakuerade finska kor.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 5. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton,

Kungl. Manis proposition nr 267.

199 Tab. 6. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt Import och export av

margarin, i ton.

År och månad

1929 ..........

1930 ..........

1931 ..........

1932 .........

1933 ..........

1934 .........

1935 .........

1936 .........

1937 .........

1938 .........

1939 ..........

1940 ..........

1941 ..........

1942 ..........

1943 ..........

1944 ..........

1945 ..........

1944 januari .. februari . .

mars.....

april ....

maj.....

juni......

juli......

augusti . . september oktober.. november december

1945 januari .. februari . . mars .... april ....

maj.....

juni.....

juli.....

augusti .. september oktober .. november december

1946 januari ..

februari.. . mars .....

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 7. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,

Kungl. Majlis proposition nr 267.

201 Tab. 8. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

1 Årssummorna för 1944 och 1945 samt alla månadssummorna preliminära tal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

202 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 9. Inhemsk försäljning och import av vissa fodermedel m. ro., i ton.

467682. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.