med förslag till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

1 Nr 306.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47, m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans MajU Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om beräkningen av statsverkets inkomster för budgetåret 1946/47 m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition framlades icke något definitivt förslag i fråga örn beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår. Sedan riksräkenskapsverket numera avgivit förnyad beräkning av intäkterna och förutsättningarna för utformningen av statsbudgeten för nästa år jämväl i övrigt klarlagts, bör för riksdagen framläggas förslag om den slutliga utformningen av riksstatens inkomstsida. Jag torde därvid till en början få lämna en översikt över de förändringar å driftbudgetens utgiftssida, som efter framläggandet av statsverkspropositionen förordats eller beslutats.

Bihang till riksdagens protokoll 19-iS. 1 sami. Nr SOS.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1946/47 upptogos utgifter å sammanlagt 3 258 miljoner kronor. Härav folio 2 776 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 482 miljoner kronor på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett belopp av 75 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte och nionde huvudtitlarna sami huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. För försvarshuvudtiteln motvägas anslagshöjningar under ett stort antal anslag av vissa anslagssänkningar, däribland en minskning med 20 miljoner kronor för kostnaderna för beredskapens avveckling, varefter huvudtiteln redovisar en nettominskning med 1,1 miljoner kronor. — Femte huvudtiteln visar en ökning med 35 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 15 miljoner kronor på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft. Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag under huvudtiteln. — Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 2 miljoner kronor, föranledd av ökad medelsanvisning till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning av 2,6 miljoner kronor, varav huvuddelen faller på utgifter i anledning av folkbokföringsreformen. — Åttonde huvudtitelns slutsumma har ökat med över 10 miljoner kronor. Härav utgör större delen en utgiftsstegring för universiteten, den medicinska undervisningen m. fl. vetenskapliga ändamål. — Nionde huvudtiteln företer en ökning med över 38 miljoner kronor. Härav faller icke mindre än 34 miljoner kronor a anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagels verksamhet. Folkhushällningsdepartementets huvudtitel utvisar en ökning å nära 5 miljoner kronor, som huvudsakligen fördelar sig a anslagen till omkostnader för lagring m. m. av gengaskol och till tillverkning av syntetiskt gummi. _ Under pensionshuvu dtiteln föreligger en utgiftsstegring å 3,3 miljoner kronor, hänförlig till de på riksstaten fallande kostnaderna för omreglering av vissa familjepensioner. — Riksgäldsfondens stat kommer enligt uppgifter, som av riksgäldskontoret överlämnats till riksdagens statsutskott, att belastas med ytterligare 6 miljoner kronor och föranleda en utgiftsökning å denna huvudtitel med samma belopp. Under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen beräknades till 97,3 miljoner kronor, aro ett flertal andringar påkallade av under riksdagssessionen framlagda förslag örn nya kapitalinvesteringar. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman med 40 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor falla på de nya statliga tertiarlånen. — Under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapital-

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

medelsförluster har utöver statsverkspropositionens förslag för avskrivning å anläggningskapital för Norrbottens järnverk äskats 12 miljoner kronor. Beträffande det i statsverkspropositionen beräknade anslaget för avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster har definitivt äskande ännu icke framlagts.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av siffrorna, om man bortser från ovannämnda höjning av bidragsanslaget tili anläggningar för vattenförsörjning och avlopp under sjätte huvudtiteln.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken man nu har att räkna, uppgår sammanlagt till 155 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 3 257 miljoner kronor, varav 2 937 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och 320 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Med hänsyn till den beslutade omläggningen av uppbördsförfarandet från och med den 1 januari 1947 beräknades i statsverkspropositionen de hittills för de direkta skatterna uppförda olika inkomsttitlarna endast med de belopp som enligt nuvarande skattesystem kunna väntas inflyta under förra hälften av budgetåret. Sålunda upptogs titeln inkomst- och förmögenhetsskatt till 400 miljoner kronor, värnskatt till 30 miljoner kronor samt särskild skatt å förmögenhet till 20 miljoner kronor. Den mot nämnda inkomsttitlar svarande, för senare budgethalvåret beräknade inkomstposten för preliminär skatt uppfördes med 500 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatten beräknades till 100 miljoner kronor och stämpelmedlen till 90 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 180 miljoner kronor. Tullar och acciser upptogos till sammanlagt 1 424 miljoner kronor, varav tullmedlen beräknades giva 150 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 360 miljoner kronor, varuskatt 75 miljoner kronor, skatt å kaffe 32 miljoner kronor, tobaksskatt 300 miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 429 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen till sammanlagt 180 miljoner kronor, varav för postverket 25 miljoner kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner kronor, för statens vattenlallsverk 45 miljoner kronor och för domänverket 25 miljoner kronor.

1 skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1946/47. Beträffande sättet för beräkningens verkställande har verket i likhet med tidigare år från vederbö-

4 Kungl. Mctj.ts proposition nr 306.

rande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna samt vissa andra speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision av dea tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående taxering. Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av riksräkenskapsverket och vederbörande myndigheter ifrågasatts, framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 90 miljoner kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 110 miljoner kronor, vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår. För budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av stämpelmedel till 98 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 100 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas fordonskatten inflyta med 60 miljoner kronor och bensinskatten med 120 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under framhållande av de svårigheter, som för närvarande vore förknippade med en beräkning av statsverkets inkomster av motorfordonstrafiken —- nu beräknat dessa skattetitlar till 55 respektive 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vid angivna förhållande icke funnit anledning föreslå någon ändring av de i statsverkspropositionen beräknade inkomstbeloppen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 150 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår upptagas till 160 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits dels till att uppbörden under de månader av innevarande budgetår, som förlupit sedan den tidigare beräkningen, blivit större än som förmodats, dets också till att efter hand som omställningen till fredsproduktion fortskrede och som följd härav tillgången på varor i åtskilliga av de tidigare krigförande länderna ökades och samtidigt transportmöjligheterna förbättrades, importen även syntes stiga. Huru snabbt en sådan ökning kunde ske vore enligt styrelsen för närvarande svårt att förutsäga. Riksräkenskapsverket, som med hänsyn till importsituationen i dess helhet funnit generaltullstyielsens beräkning väl försiktig, har för sin del förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget tullmedlen beräknas till 170 miljoner kronor.

Allmän omsättningsskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats till 360 miljoner kronor. Uppbörden för innevarande budgetår, som tidigare beräknades till 345 miljoner kronor, uppskattas nu till 350 miljoner kronor eller 6 procent högre än uppbörden under budgetåret 1944/45. Då riksräkenskapsverket antagit, att den stegring som framträtt under

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

innevarande budgetår skall komma att fortsätta även under budgetåret 1946/47, har inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget föreslagits till 370 miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å silke, som i statsverkspropositionen beräknades till 4,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket, sedan generaltullstyi elsen nu uppskattat den motsedda uppbörden till 4,9 miljoner kronor, förordat böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 5 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fett v åror. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor. Vid meddelande av den till grund härför liggande beräkningen antog livsmedelskommissionen, att en i förhållande till hittillsvarande konsumtion ökad förbrukning av margarin och matolja skulle möjliggöras genom antingen tilldelning av större ransoner eller avveckling av konsumtionsregleringen. Då emellertid utsikterna för vårt land att under det närmaste året erhålla fettråvaror från de fettproducerande områdena icke äro så goda som tidigare antagits, har kommissionen ansett sig nu böra uppskatta inkomsterna å denna titel under budgetåret 1946/47 till i runt tal 9 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att margarinaccisen i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 9 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 32 miljoner kronor. Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel beräknats av generaltullstyrelsen till 30 och av livsmedelskommissionen till 32,5 miljoner kronor eller samma belopp som vid tidigare beräkningar. Riksräkenskapsverket har därför ej funnit anledning föreslå någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget upptagits till 300 miljoner kronor. För innevarande budgetår bär tobaksmonopolet nu beräknat skatten till 315 miljoner kronor. Under förutsättning bl. a. att den procentuella ökningen av försäljningen under månaderna januari—mars 1946 gentemot försäljningen under motsvarande månader år 1945 i stort sett komme att bestå under nästa budgetår, har tobaksmonopolet uppskattat tobaksskatten för samma budgetår till 320 miljoner kronor. Denna beräkning har riksräkenskapsverket biträtt.

I statsverkspropositionen beräknades brännvinstillverkning sskatten till 19 miljoner kronor. I överensstämmelse med förslag av kontrollstyrelsen har riksräkenskapsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget inkomsttiteln upptages till 20 miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Denna inkomsttitel, som är uppdelad på två inkomstposter, avseende partihandelsbolag och detaljhandelsbolag, beräknades i riksstatsförslaget till 20 respektive 25 miljoner kronor. Den förra inkomstposten har av riksräkenskapsverket i enlighet med kontrollstyrelsens förslag ansetts böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 22 miljoner kronor. Vad angår den senare inkomstposten har riksräkenskapsverket med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat, att den i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 306-

ökningen torde till ett belopp av 17 å 18 miljoner kronor hänföra sig till i samband med uppbördsreformen frigjorda skattereserver.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 300 miljoner kronor. Uppbörden under innevarande budgetår har beräknats till 320 miljoner kronor. För nästa budgetår har kontrollstyrelsen i en förnyad beräkning föreslagit, att inkomsttiteln skulle upptagas till 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit denna beräkning även med hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna väl låg och för sin del förordat, att inkomsttiteln upptages i det slutliga riksstatsförslaget till 320 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin beräknades i slutet av föregående år av kontrollstyrelsen till 20 miljoner kronor, vilken beräkning i statsverkspropositionen på riksräkenskapsverkets förslag höjdes till 25 miljoner kronor. För löpande budgetår har beräknats en uppbörd av 24 miljoner kronor. Även nu föreslår kontrollstyrelsen, att skatten för nästa budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ej funnit tillräcklig anledning föreligga att frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 40 miljoner kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 42 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 44 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 42 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 14 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till samma belopp. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat inkomsten å denna titel till 15 miljoner kronor.

Inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon har av riksräkenskapsverket enligt förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu beräknats till 2,5 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptaget belopp av 1,8 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering har i riksstatsförslaget upptagits till 5 miljoner kronor, varvid man ulgått från att efterfrågan å skiljemynt komme att efter hand sjunka. Mynt- och justeringsverket beräknar inkomsten i fråga för löpande budgetår till 12 miljoner kronor, innebärande viss ytterligare stegring i förhållande till tidigare beräkningar. Med hänsyn härtill har verket nu föreslagit, att inkomsttiteln för nästa budgetår i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har biträtt detta förslag.

Lotterimedel, som i statsverkspropositionen upptagits till 39 miljoner kronor, beräknas nu av lotteribolaget för löpande budgetår till 39,4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket bär förordat, att inkomsttiteln uppföres med 40 miljoner kronor.

Beträffande inkomsterna av statens affärsverksfonder har

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

riksräkenskapsverket i överensstämmelse med förslag Irån vederbörande verk förordat, att inkomsttitlarna för postverket och domänverket, vilka i statsverkspropositionen upptogos med vardera 25 miljoner kronor, i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 29 respektive 20 miljoner kronor. För de övriga affärsverken har någon justering av statsverkspropositionens beräkningar icke av riksräkenskapsverket ansetts erforderlig.

I överensstämmelse med vad pensionsstyrelsen föreslagit har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsten av folkpensioneringsfonden, i statsverkspropositionen upptagen till 29 miljoner kronor, sänkes till 28 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna med sammanlagt 103,2 miljoner kronor.

Ändringar a driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag till riksdagen. I propositionen nr 126 bär förordats, att de år 1946 för avverkningarna under år 1945 debiterade skogsvårdsavgifterna, vilka i sin helhet skola uppbäras i samband med kronouppbörden i november 1946, tillföras statsverket under budgetåret 1946/47. Vidare har framhållits, att storleken av de skogsvårdsavgifter, som komma att inflyta under innevarande år, ännu icke är känd och icke kan med någon större säkerhet bedömas förrän i mitten av juni 1946. Skogsvårdsavgifterna ha emellertid antagits kunna inbringa ungefär samma belopp som år 1945 eller 4 miljoner kronor. Vidare har i propositionen nr 142 framlagts förslag om begränsning av avgiftsskyldigheten i samband med student- och realexamina medförande en inkomstminskning under inkomsttiteln avgifter vid läroverken m. m. med 217 OCH) kronor i förhållande till i statsverkspropositionen beräknat belopp. Slutligen bör under rubriken Statens utlåningsfonder upptagas en särskild inkomsttitel för lånefonden för bostadsbyggande, om vars inrättande förslag framlagts i propositionen nr 279. Med hänsyn till den eftersläpning för de inflytande ränteintäkterna, som är förbunden med dylik utlåningsrörelse, torde inkomsttiteln icke böra upptagas med högre belopp än 1 miljon kronor, ehuru för ändamålet äskats 220 miljoner kronor och lånen skola förräntas efter 3 procent.

Förändringarna på driftbudgetens inkomstsida enligt riksräkenskapsverkets nyss redovisade uppskattningar samt vad här anförts skulle sålunda medföra en sammanlagd inkomstökning i förhållande till riksstatsförslaget av (103,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 108 miljoner kronor.

Läget med avseende å skatterna å inkomst oeh förmögenhet. Jag torde i detta sammanhang till slut få erinra örn vissa med uppbördsreformen sammanhängande förhållanden och dessas betydelse för inkomstberäkningen m. m.

Enligt de av riksdagen år 1945 beslutade övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896) skall bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering efterskänkas,

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

i den mån nämnda skatt enligt äldre bestämmelser skolat erläggas under år 1947. Detta innebär, att de skattskyldiga ha att gälda den del av skatten, som förfaller till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november innevarande år.

Genom proposition nr 261 har Kungl. Majit för innevarande års riksdag framlagt förslag till sådan ändring av nyssnämnda övergångsbestämmelser, att bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering skall efterskänkas till halva beloppet; den återstående hälften skall erläggas vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november innevarande år. Den föreslagna ändringen innebär i huvudsak, att skattebefrielse avses skola åtnjutas även beträffande sådana mindre utskyldsbelopp, som enligt bestämmelserna i uppbördsreglementet den 14 december 1917 i sin helhet förfalla till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november 1946 och således jämlikt övergångsbestämmelserna lill uppbördsförordningen i deras tidigare beslutade lydelse icke efterskänkas.

I fråga om den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som sålunda skall erläggas på grund av innevarande års taxering, har riksdagen, enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i dess lydelse före 1945 års författningsändring, att bestämma med vilka procenttal av de i 18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning omförmälda grundbeloppen bottenskatt skall utgå.

Från och med ingången av år 1947 skall enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uttagas preliminärt för den inkomst, som uppbäres under berörda år, och den förmögenhet, som då äges. Enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i dess lydelse jämlikt förordningen den 31 december 1945 (nr 898) skall varje år bestämmas med vilka procenttal av de i 18 § 2 mom. a), b) och c) omförmälda grundbeloppen bottenskatt skall ingå i preliminär skatt dels för nästkommande budgetårs förra hälft dels ock för detta budgetårs senare hälft; därvid skall iakttagas att procenttalen för nästkommande budgetårs förra hälft skola vara lika med procenttalen för det löpande budgetårets senare hälft. I fråga örn skatt, som påföres pa grund av 1946 ars taxering, skall dock såsom förut angivits 20 § i dess äldre lydelse fortfarande gälla. Enligt nyssnämnda stadganden har riksdagen sålunda att bestämma med vilka procenttal av ifrågavarande grundbelopp bottenskatt skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetaret 1946/47.

Departementschefen.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1946/47 som framlades i statsverkspropositionen uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 258 miljoner kronor och de beräknade inkomsterna till ett en miljon kronor lägre belopp. Enligt förslaget var alltså driftbudgeten praktiskt taget jämnt balanserad. Å driftbudgetens utgiftssida upptogs emellertid preliminärt en balanspost, i det att det föreslogs, att för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster skulle be-

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

räknas ett anslag av 75 miljoner kronor, avsett att i den utsträckning som det finansiella läget kunde medgiva bidraga tili en reglering av de förluster som vore att motse å olika under senare år verkställda investeringar, men som ännu icke vore fullt utredda eller kända till sitt exakta belopp. En definitiv beräkning av anslaget borde anstå i avvaktan på den fullständigare överblick över bl. a. det statsfinansieHa läget som borde kunna vinnas under vårens lopp.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen lia, genom förslag till riksdagen, vilka delvis redan föranlett beslut av denna, anslag tillkommit å driftbudgetens utgiftssida å sammanlagt 155 miljoner kronor. Huvudparten därav hänför sig till jordbruksregleringarna och utgifter för sociala ändamål varav särskilt märkes anslag till arbetspremier m. m. samt avskrivning å anslaget till de nya tertiärlånen under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen som framlagts av riksräkenskapsverket utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna å sammanlagt 103,2 miljoner kronor. Härav hänföra sig 20 miljoner kronor till inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag. Inkomstökningen i fråga skulle i huvudsak erhållas genom indragning till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver. Då en sådan indragning icke synes mig lämplig, bör inkomstposten i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkning justeras ned med mot dessa reserver svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor. Den möjliga uppräkningen av inkomsttitlarna i förhållande till statsverkspropositionen kommer då på basis av verkets kalkyler att uppgå till 85,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har icke berört frågan om omsättningsskattens bibehållande. Jag utgår från att denna i detta sammanhang i enlighet med vad som föreslagits i propositionen nr 222 skall förutsättas utgå jämväl under hela nästa budgetår. Ämbetsverket har icke heller framlagt några nya beräkningar rörande avkastningen av de direkta skatterna. Under hand har emellertid verket meddelat, att den i propositionen nr 261 föreslagna eftergiften i fråga om landstingsmedel kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i runt tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn till den stora osäkerhet som detta år vidlåder kalkylen av intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatten och då det icke är osannolikt, att en eventuell överskatlning av denna intäkt kommer att motvägas av större inkomster av krigskonjunkturskatten än som beräknats i statsverkspropositionen, synes mig det nu tillgängliga siffermaterialet icke tillräckligt omfattande för att motivera en ändring av de i statsverkspropositionen förordade beräkningarna av inkomsterna av de direkta skatterna, örn dessa beslutas skola utgå enligt där samt i propositionen nr 261 förutsatta grunder. .lag vill för min del tillstyrka, att dessa grunder, som i princip motsvara de för 1945 tillämpade, nu fastställas att gälla för 1946. Med den jämkning av riksräkenskapsverkets nu framlagda uppskattningar som nyss angivits förordar jag sålunda att inkomstberäkningen i statsverkspropositionen justeras i anslutning till dessa. Vidare bör upptagas en ny inkomsttitel under benämningen sko g svärds a vgifter å 4 miljö-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

ner kronor. Inkomsttiteln avgifter vid läroverken bör därjämte nedräknas med 217 000 kronor och upptagas med 1 658 000 kronor. Under rubriken Statens utlåningsfonder bör slutligen upptagas en ny inkomsttitel å 1 000 000 kronor för lånefonden för bostadsbyggande. .lag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i riksstaten uppföras i enlighet med vad jag här anfört. Samtidigt därmed föreslår jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1946, till den del nämnda skatt icke enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall efterskänkas, skall uttagas efter samma grunder som för år 1945. Då förslag till ändrad utformning av skatteskalorna vid den statliga beskattningen icke hinner föreläggas den nu församlade riksdagen, torde jämväl den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall ingå i den preliminära skatten för senare hälften av nästkommande budgetår, böra utgöras efter nyssnämnda grunder. Av samma skäl torde värnskatt för ifrågavarande tid böra utgå preliminärt efter i huvudsak de grunder, som gällt vid uttagande av värnskatt för innevarande budgetår. Någon värnskatt på grund av 1946 års taxering torde däremot icke böra uttagas. — Förslag om preliminärt uttagande av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 torde jag få anmäla i annat sammanhang.

I enlighet med vad som anförts skulle merinkomsterna utöver de i riksstaten beräknade uppgå till (85,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 90 miljoner kronor och utgiftsstegringen till det i det föregående angivna beloppet 155 miljoner kronor. Om nyssnämnda anslag på 75 miljoner kronor för extraordinära avskrivningar skulle anvisas i enlighet med den ursprungliga beräkningen, skulle driftbudgeten i enlighet med det anförda komma att visa ett underskott av (155 — 90 =) 65 miljoner kronor. Med de förutsättningar som uppställts för beräkningen av anslaget till extraordinära avskrivningar, bör detta under angivna förhållanden i huvudsak bortfalla. Jag förordar likväl, att anslaget, som med ett mindre belopp regelmässigt brukat anvisas å riksstaterna under senare år, upptages med 10 miljoner kronor. Eljest föreliggande budgetunderskott kommer då att praktiskt taget utjämnas och driftbudgeten att trots inträdda förskjutningar bliva i huvudsak balanserad.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1946/47 utformad i överensstämmelse med vad här förordats, torde såsom bilaga få fogas vid protokollet i detta ärende.

I propositionen nr 222 ha framlagts vissa beräkningar rörande finansutvecklingen för de följande fem åren. Därvid har ett försök gjorts att bestämma det ungefärliga utrymme för olika utgifter, som kunde väntas komma att föreligga under dessa år under förutsättning att driftbudgeten bibehölles i huvudsak balanserad. Vid beräkningarna har balans mellan driftbudgetens inkomster och utgifter förutsatts föreligga i utgångsläget. Man har därefter i prognosen rörande den statsfinansiella utvecklingen byggt dels på sannolikheten av en viss under längre tid fortgående allmän inkomstökning, dels bl. a. också på att det i årets statsverksproposition beräknade, särskilda anslaget till extraordinära avskrivningar senare skulle kunna bort-

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

falla. Den beräkning av inkomsterna, som jag i huvudsaklig anslutning till riksräkenskapsverkets förslag tillstyrker, innebär att man kunnat tillgodoräkna sig en del av den i framtidskalkylerna förutsatta inkomsttillväxten för balansering av redan nu inträdda och alltså i utgångsläget för kalkylerna föreliggande utgiftsökningar. På samma sätt innebär reduktionen av det extraordinära avskrivningsanslaget, att man för att balansera sådana utgiftsökningar tillgodogjort sig en utgiftsminskning som enligt de tidigare framlagda planerna skulle bidragit till att kompensera senare motsedda utgiftsstegringar. Den totala utgiftsökningen i förhållande till riksstatsförslaget av 155 miljoner kronor täckes alltså visserligen inom ramen av bibehållen balans, men det sätt på vilket balansen återställts innebär, att utgiftsökningen likväl måste anses i huvudsak kvarstå såsom en försämring av utgångsläget för den fortsatta utvecklingen i jämförelse med vad som förutsatts i propositionen nr 222.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av kronor 10 000 000;

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas och under beaktande tillika av vad om efterskänkande av skatt är i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen stadgat — för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda förordning skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas — ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent avgrundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang fogade specifikationen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Bihang.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 306-

13 II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Inkomster vid sjökarteverket................

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............

6. Inkomster vid militärapoteket...............

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet..............................

8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter ...........................

10. Inkomster vid statens skyddshem............

11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium .................................

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

20. Avgifter för registrering av motorfordon......

21. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-

rologiska institut........................

22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet .................................

23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

25. Inkomst av myntning och justering..........

26. Kontrollstämpelmedel......................

27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

28. Bidrag till sparbanksinspektionen............

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

32. Inkomster vid serafimerlasarettet............

33. Avgifter vid läroverken m. m...............

34. Avgifter för granskning av biograf bilder......

35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen

36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt ...................................

37. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt .................................

39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen ................................

Kronor

Kronor

50 000 800 000 50 000 130 000

1 700 000 800 000

2 180 000

42 000

280 000 460 000

1 200 000 30 000 55 000 17 100 000

90 000 260 000 230 000 200 000 2 500 000 1 000 000

200 000

18 000 850 000

41 000 8 000 000 500 000 155 000 135 000 225 000 325 000 5 100 000 2 500 000 1 658 000 250 000 500 000

350 000 650 000

150 000 110 000

15 000

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

!

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

budgetåret 1946/47.

Bilaga.

Utgifter.