angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskom¬ melse rörande det svensk-norska varuutbytet under år 1947
Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
1 Nr 384.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse rörande det svensk-norska varuutbytet under år 1947; given Stockholms slott den 23 november 1946.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsoch utrikesdepartementsärenden för den 15 november 1946 och över handelsärenden för denna dag vill Kungl. Majit härmed begära riksdagens godkännande av en den 22 november 1946 mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947.
GUSTAF.
Gunnar Myrdal.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 384.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
Överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947.
I syfte att främja varuutbytet mellan Sverige och Norge har följande överenskommelse träffats:
Art. 1.
Svenska Regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till utförsel till Norge av varor inom ramen för de kontingenter, som angivas i bifogade förteckning I.
Norska Regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till införsel från Sverige av varor inom ramen för samma kontingenter.
Art. 2.
Norska Regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till utförsel till Sverige av varor inom ramen för de kontingenter, som angivas i bifogade förteckning II.
Svenska Regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till införsel från Norge av varor inom ramen för samma kontingenter.
Art. 3.
De båda regeringarna komma att i möjligaste mån underlätta utförseln respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna I och II upptagna kvantiteterna och varuslagen.
Overenskomst angående det norsk-svenske varebytte i året 1947.
Med henblikk på å fremme varebyttet mellom Norge og Sverige er det truffet fölgende overenskomst:
Art. 1.
Den svenske Regjering vil gi de nödvendige tillåtelser til utförsel til Norge av varer innenfor rämmen av de kontingenter som er angitt i vedlagte Uste I.
Den norske Regjering vil gi de nödvendige tillåtelser til innförsel fra Sverige av varer innenfor rämmen av de samme kontingenter.
Art. 2.
Den norske Regjering vil gi de nödvendige tillåtelser til utförsel til Sverige av varer innenfor rämmen av de kontingenter som er angitt i vedlagte bste II.
Den svenske Regjering vil gi de nödvendige tillåtelser til innförsel fra Norge av varer innenfor rämmen av de samme kontingenter.
Art. 3.
Begge regjeringer vil i störst mulig utstrekning lette utförselen respektive innförselen også av varer utöver de i listene I og II oppförte mengder og vareslag.
Art. A.
Därest det visar sig, att varuutbytet mellan de båda länderna icke kan upprätthållas på sätt, som förutsatts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna, eller därest svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna i denna överens-
Art. A.
Hvis det skulle vise seg at varebyttet mellom de to land ikke kan oppi*ettholdes på den mäte som bie forutsatt ved oppsettelsen av kontingentlistene, eller hvis det forövrig skulle oppstå vanskeligheter med hensyn til gjennomföringen av be-
Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
kommelse, förbehålla sig båda parter rätt att påkalla underhandlingar i ämnet.
Art. 5.
Denna överenskommelse skall sättas i kraft efter särskild noteväxling mellan den svenska och den norska regeringen samt förbliva gällande från och med den 1 januari 1947 till och med den 31 december 1947. Därest sådan noteväxling icke verkställts före den 1 januari 1947, skall överenskommelsen provisoriskt tillämpas från och med sistnämnda dag.
Som skedde i Stockholm i två exemplar på svenska och norska språken, varvid båda texterna skola äga lika vitsord,
den 22 november 1946.
Tage Erlander
stemmelsene i denne overenskomst, forbeholder begge parter seg rett til å begjaere forhandlinger om spörsmålet.
Art. 5.
Denne overenskomst skal settes i kraft etter saerskilt noteveksling mellom den norske og den svenske regjering og gjelde fra og med den 1. januar 1947 til og med den 31. desember 1947. Dersom en slik noteveksling ikke har funnet sted för den 1. januar 1947, skall overenskomsten gjelde midlertidig fra og med sistnevnte dag.
Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer på norsk og svensk, idet begge tekster skal ha samme gyldighet,
den 22. november 1946.
Henr. A. Broch
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
Förteckning I.
Norsk införsel av svenska varor.
Fisk, fiskprodukter och skaldjur ..........
Svenskfångad nordsjösill ..................
Tarmar ................................
Mjölkprodukter, inkl. kasein m. m.........
Fröer och utsäden........................
Kemiska produkter, färger samt färg- och
garvämnen (enligt specifikation) ........
LäkcniGdcl ............. .................
Dentalvaror, andra än kirurgiska instrument
Rundvirke ..............................
Sågade trävaror..........................
Slipers ................................
Fanér av lövträ...........................
Skoläster ...............................
Rullgardinskäppar ......................
Ämnen till rullgardinskäppar..............
Penslar ................................
Vulkanfiber .............................
Cellulosa ..............................
Textilvaror (enligt specifikation) ..........
Mineralier, obearbetade och halvfabrikat . . Mineralier, färdigprodukter (enligt specifikation) ................................
Järnmalm ..............................
Zinkmalm ..............................
Järn och stål samt arbeten därav (enligt specifikation) .......................■■■ ■ ■
Metaller och arbeten därav (enligt specifikation) .................................
Kirurgiska instrument, även för dentala ändamål ............................. '
Medicinska apparater, därunder rontgenmate-
riel (även för dentala ändamål) ...........
Maskiner, transportmedel och elektrisk materiel (enligt specifikation) ................
Grafitelektroder ........................
Diverse varuslag ........................
Förädlingstransaktioner:
Löngarvning ..........................
Lönförädling av bly....................
Löntillverkning av skjortor m. m.........
Löntillverkning av trålarutrustmng ......
Lönvalsning av tråd och stångstål ........
Färdiga trähus, kompletta ................
68 750 350 15 000
400 PM
PM
PM
PM
PM
Kungl. Maj.ts proposition nr 384. 5
Specifikationer.
Kemiska produkter, färger samt färg- och garvämnen.
Kvantitet Värde
i ton i 1 000 nkr
A. I. V.-vätska ................................... 1 500
Kaliumhydroxid (varav 700 ton kalilut [46 °/oKOH]).. 800
Saltsyra ......................................... 1 500
Aluminiumsulfat.................................. 6 000
Kromalun ....................................... 300
Formalin........................................ 50
Aceton .......................................... 100
Hud- och benlim ................................ 70
yegetabiliskt lim, inkl. cellulosaklister .............. 200
Ättiksyra ........................................ 200
Rå tallolja (flytande harts) ........................ 50
Natriumhydroxid (kvantiteten räknad som 100 °/o-ig
vara) ......................................... 850
Lösningsmedel (inkl. etyleter) ...................... 1 000
Diverse konsthartser för lackframställning........... 675
Kolsvavla ....................................... 200
Sackarin ........................................ 4
Furfurol ........................................ 150
Diverse kemikalier, färger, färg- och garvämnen samt
barkextrakt .................................... 4 400
Beräknat totalvärde 11 500
Textilvaror.
Kvantitet Värde
i ton i 1 000 nkr
Hampgam till fiskredskap ........................ 180
Hampsygam ..................................... 12
Lintråd för skodon .............................. 10
Maskinfilt av ull.................................. 1 000
Damkonfektion (enligt tidigare kontrakt).......... 2 000
Lump för shoddy ................................ 100
Beräknat totalvärde 3 700
Mineralier, färdigprodukter.
Värde i 1 000 nkr
Syrafast tegel och stengods.................................... 300
Eldfast tegel (formsten och normalsten samt lera) .............. 1 250
Glaserat ler- och stengods.................................... 600
Golvplattor ................................................. 100
Slipmaterial, slipstenar, slipskivor, slippapper m m............. 200
Glasvaror ................................................. 800
Diverse varor ............................................... 500
Totalvärde 3 750
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
Järn och stål samt arbeten därav.
Kvantitet Värde
i ton i 1000 nkr
Träkolstackjärn ................................... 200
Ferrolegeringar och legeringsmetaller (väsentligen fer-
romolybden) ...............................
Varmvalsat och smitt material, huvudsakligen kvalitetsstål (varav högst 100 ton bandstål) ..............
Specialplåt ......................................
Valstråd (sur kvalitet) ............................ 000
Dragen tråd, inkl. linor (sur kvalitet) .............. 850
Kallvalsat och kalldraget stål (härav högst 250 ton kalldraget stål) ....................................
Rostfritt och syrafast stål..........................
Snabbsvarvstål och toolbits ........................
Hårdmetall ......................................
Aducergods ......................................
Fittings .........................................
Stålrör .......................................... 250
Verktygsstål .....................................
Kätting, även aducerad (ej cykelkedjor) ............
Sågar och sågblad................................
Filar och raspar..................................
Andra verktyg...................................
Diverse järn- och stålvaror .........................
1 500 PM
1350 3 500 200 300 200 100
400 350 1 200 560
2 300
3 230
Beräknat totalvärde 18 000
Metaller och arbeten därav.
Kvantitet Värde
i ton i 1000 nkr.
Koppar och mässingsmateriel, inkl. tråd, bult, profiler
m. ..........................................
Fosforbronsduk och -viror ........................
Kokapparater, blås- och lödlampor jämte delar......
Brännare och stormlyktor.........................
Hårdzink ........................................
Diverse arbeten av metaller .......................
400 Beräknat totalvärde 2 500
Maskiner, apparater m. m. jämte delar.
Förbränningsmotorer jämte delar ............................
Metallbearbetningsmaskiner jämte delar ......................
Träbearbetningsmaskiner jämte delar ........................
Mejerimaskiner och centrifuger jämte delar ....................
Lantbruksmaskiner och -redskap jämte delar, härunder traktorer
och delar ..................................... • • .........
Specialcentrifuger för industriella och marina ändamål jämte delar
Kvarnmaskiner jämte delar ..............................
Fläktar, kompressorer, bergborrmaskiner, krossar, anläggnings-
maskiner, pressluftverktyg m. m. jämte delar ................
Pumpar jämte delar ........................................
Värde 1 000 nkr
6 000 3 000
1 500
2 000
2 500
2 500 1000
3 200 1 200
Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
7 Värde i 1 000 nkr
Kylskåp, dammsugare, golvbonare jämte delar.................. 900
Andra kyl- och frysmaskiner jämte delar .................... 150
Symaskiner jämte delar .................................... 400
Räknemaskiner jämte delar .................................. 600
Skrivmaskiner jämte delar .................................. 100
Kassaregister jämte delar .................................... 300
Köttkvarnar jämte delar .................................... 350
Rävfoder k varnar jämte delar ................................ 150
Kul- och rullager .......................................... 2 500
Diverse maskiner, apparater jämte delar ...................... 20 000
48 350
Transportmedel jämte delar.
Lastbils- och busschassier jämte delar ........................ 4 000
Automobilmotorer och delar samt automobildelar .............. 1 600
Cykeldelar ................................................ 600
6 200
Elektriska motorer, maskiner, apparater m. m. jämte delar.
Motståndsmateriel .......................................... 200
Installations- och belysningsmateriel .......................... 1 000
Elektriska motorer, generatorer, transformatorer jämte delar .... 3 500
Andra elektriska apparater och instrument jämte delar, inkl. ackumulatorer ................................................ 5 000
Telefon- och telegrafmateriel.................................. 3 000
Radiomateriel inkl. elektronrör jämte radioapparater för den norska
handelsflottan .............................. 1500
Elektrisk järnvägsmateriel.................................... PM
14 200
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
Förteckning II.
Svensk införsel av norska varor.
Kvantitet Värde
i ton i 1 000 nkr
Färsk sill och fisk................
Frusen fisk och fiskfilet .........
Skaldjur .......................
Sättfisk .......................
Torrfisk .......................
Saltad stor- och vårsill...........
Saltad fetsill ...................
Saltad islandssill ...............
Saltad, svenskfångad nordsjösill .
Rökt sill och sillfilet.............
Fiskkonserver (vissa kvaliteter) . ..
Sockersaltad rom ...............
Fisk- och sillmjöl ...............
Kontrollerad medicintran.........
Annan medicintran .............
Veterinärtran .................
Industritran ...................
Rå valolja .....................
Härdad valolja .................
Härdat tekniskt fett och fettsyra .
Titan- och ilmenitpigment .......
Kalksalpeter ...................
Kalkkväve .....................
Tekniska kväveprodukter .......
Ädelgaser .....................
Kalcinerad soda.................
Fettalkoholer och produkter därav
Diverse kemiska produkter.......
Drivremmar ...................
Hudar och skinn ...............
Pälskappor m. m. av sälskinn . ..
Rundvirke .....................
Täljsten, fältspat, kvarts, glimmer, skiffer-
plattor, stenhällar ...................... 500
Talk och andra mikromineralier .......... 1 000
Magnesit (bränd och tegel) ................ 210
Grafit .................................. 250
Siliciumkarbid, slipstenar och brynstenar .. 850
Syrafast murmassa ...................... 150
Silvervaror .............................. 500
Molybdenslig ............................ 400
Elektrolytkoppar ........................ 5 000
Blisterkoppar och kopparslig .............. PM
Svavel .................................. 50 000
2 000 1 000 2 000 800 4 000
40 000 tunnor 15 000— 20 000 »
80 000—125 000 »
30 000— 50 000 »
10 000 »
2 000 400 2 000 500 500 6 000 4 000
PM
1 000 15 850 N
PM
700 N
4 000
2 800 1000 1 500 1000 200
200 000 ms
Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
9 Kvantitet Värde
i ton i 1 000 nkr
Svavelkis .............................. 125 000
Tackjärn .............................. 13 000
Ferrolegeringar .......................... 1 000
Aluminium, i tackor...................... 200
Aluminium, halvfabrikat.................. 300
Zink .................................. 12 000
F örädlingstransaktioner:
Lönförädling av nickel.................. 600
Lönvalsning av platiner ................ PM
Stållinor .............................. 100
Andra arbeten av järn och stål samt maskiner 6 000
Metkrokar m. m......................... 150
Elektrodmassa .......................... 5 000
Is ...................................... 200
Diverse varuslag ........................ 15 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
Utdrag ao protokollet över handelsärenden rörande främmande makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 november 1946.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander, samt chefen för finansdepartementet, t. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Ericsson.
Utmärkande för Sveriges varuutbyte med de nordiska grannländerna under mellankrigsperioden var det förhållandet, att dessa kunde utvinna betydande export- respektive betalningsöverskott i sina handels- och sjöfartsförbindelser med vissa icke-nordiska länder samt att dessa överskott kunde disponeras för finansiering av betydande importöverskott i varuutbytet med Sverige. Sistnämnda förhållande gällde särskilt Norge, som ur exportsynpunkt var Sveriges främsta handelspartner inom den nordiska kretsen. Det svensknorska varuutbytet uppvisade sålunda under nämnda period regelbundet ett betydande norskt importöverskott.
Omfattningen av varuomsättningen mellan Sverige och Norge under perioden 1936—1939 uppgick enligt vår officiella statistik till följande ungefärliga värden i miljoner kronor:
Sveriges export Sveriges import Hela varuomsättningen till Norge från Norge mellan Sverige och Norge
1936 ............. 102-6 52 6 155 2
1937 ............. 140-3 64-2 204-5
1938 ............. 122-8 65-4 188-2
1939 ............. 138-5 87-8 226-3
Importen från Norge bestod i främsta rummet av salt sill, torrfisk samt färsk saltvattensfisk, vartill kommo medicin-, foder- och garveritran samt härdat animaliskt fett. Sverige importerade även betydande kvantiteter norskt rundvirke, som flottades in huvudsakligen till Värmland och Dalsland på i Norge upprinnande vattendrag. Vidare spelade importen av kemiska produkter, särskilt gödningsämnen såsom kalksalpeter och kalkkväve, en av-
Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
sevärd roll. Slutligen må även erinras om importen av mineraliska ämnen, oädla metaller och arbeten därav, maskiner, textilier samt hudar och pälsvaror m. m.
De ur svensk exportsynpunkt viktigaste varorna i handeln med Norge under denna period utgjordes av trävaror, textilier, järn och stål, verktyg, maskiner samt transportmedel.
Det tyska angreppet mot Norge 1940 och den därpå följande ockupationen av landet samt avspärrningen av Sveriges handel västerut lingö givetvis vittgående återverkningar på de svensk-norska handelsförbindelserna. Det blev erforderligt att reglera dessa genom bilaterala uppgörelser på clearingbasis.
Avgörande för omfattningen och sammansättningen av vårt varuutbyte med Norge under krigsåren var å ena sidan de båda ländernas faktiska leveransmöjligheter och å andra sidan det handelspolitiska förhållandet till de båda krigförande lägren. En betydande minskning av den totala varuomsättningen, liksom givetvis en ändring av varuutbytets struktur, inträdde till följd av de förändrade förutsättningarna. Sveriges varuutbyte med Norge vilar emellertid på starka naturliga grundvalar. Det faktum, att Norge även under denna period var i tillfälle leverera sina för det svenska folkhushållet värdefulla stapelprodukter fisk — framför allt sill — gödningsämnen, svavel, svavelkis, metaller, rundvirke m. m., möjliggjorde också i den nya situationen ett avsevärt varuutbyte, vars omfattning enligt den officiella svenska statistiken uppgick till följande ungefärliga värden i miljoner kronor:
Sveriges export Sveriges import Hela varuomsättningen till Norge från Norge mellan Sverige och Norge
1940 ............. 111-9 76-0 188-5
1941 ............. 83-6 42-6 126-2
1942 ............. 69-5 36-4 105-9
1943 ............. 59-2 41'5 100 7
1944 ............. 27-7 21-1 48-8
Under tiden 1940—1944 ägde den svensk-norska handeln rum inom ramen för export- och importplaner, vilka i regel avsågo en ettårsperiod. I fråga om betalningsförhållandena träffades den 1 juli 1941 mellan Sveriges riksbank och Norges bank en clearingöverenskommelse, vilken var i kraft till i början av innevarande år.
Redan före Norges befrielse ställdes till Norges förfogande betydande svenska statskrediter huvudsakligen för möjliggörande av inköp i Sverige av varor av väsentlig betydelse för återuppbyggnaden i Norge. Avtal rörande dessa krediter träffades den 13 april och den 2 december 1944 samt den 14 juni 1945; härom torde få hänvisas lill redogörelse i propositionerna nr 139, nr 295 och nr 366 för år 1945. Den första överenskommelsen rörande det svensk-norska varuutbytet efter ockupationens slut undertecknades i Stockholm den 31 juli 1945 och avsåg perioden 1 juli—31 december 1945.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
Det svensk-norska varuutbytet under år 1946 regleras genom en i Oslo den 21 december 1945 undertecknad överenskommelse, vilken godkänts av Kungl. Majit samma dag. överenskommelsen följer principiellt sett samma riktlinjer som det för andra halvåret 1945 gällande avtalet. Enligt densamma utfäste sig de båda ländernas regeringar att lämna erforderliga utförselrespektive införseltillstånd i enlighet med vid överenskommelsen fogade kontingentlistor. I överenskommelsen förutses ett varuutbyte i vardera riktningen av omkring 100 miljoner kronor. De svensk-norska betalningsförbindelserna under innevarande år regleras i sin tur av en den 14 februari 1946 i Stockholm undertecknad överenskommelse. Detta nya betalningsarrangemang innebar såtillvida en modifikation av dittills gällande ordning, som därigenom clearingavtalets form övergavs, och ett avtal av friare typ kom till stånd. Något verkligt frigörande av de svensk-norska betalningsförbindelserna kunde däremot icke åvägabringas, då de erforderliga förutsättningarna därför ännu icke ansågos föreligga.
Rörande regleringen av de svensk-norska handels- och betalningsförbindelserna under år 1947 ha förhandlingar under innevarande november månad förts i Stockholm mellan svenska och norska vederbörande. Till grund för dessa överläggningar ha å svensk sida legat yttranden från bland annat statens industri-, livsmedels-, bränsle- och handelskommissioner. Förhandlingarna ha numera slutförts och resulterat i förslag till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947 med därtill hörande förteckningar jämte specifikationer, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar,1 dels slutligen avtal om vissa fiskerifrågor. Förslagen till betalningsöverenskommelse och till avtal om vissa fiskerifrågor ha denna dag i annat sammanhang anmälts av chefen för finansdepartementet respektive av statsrådet Sträng. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning förslaget till varuutbytesöverenskommelse med tillhörande förteckningar jämte specifikationer. De handlingar som innefattas i sistnämnda förslag torde såsom bilagor (Bilaga A—C)2 få fogas till statsrådsprotokollet.
Varuutbytesöverenskommelsen innehåller i huvudsak följande. Enligt artikel 1 förpliktar sig svenska regeringen att medgiva utförsel och norska regeringen att medgiva införsel av de varor, som angivas i till överenskommelsen fogad förteckning I. Enligt artikel 2 förpliktar sig norska regeringen att medgiva utförsel och svenska regeringen att medgiva införsel av de varor, som angivas i till överenskommelsen fogad förteckning II. Artikel 3 stadgar, att de båda regeringarna skola i möjligaste mån underlätta utförseln respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna I och II upptagna kvantiteterna och varuslagen. Enligt artikel 4 förbehålla sig båda
1 Betalningsöverenskommelsén jämte protokoll och viss därtill hörande skriftväxling är intagen å sid. 17—24 i denna proposition.
2 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande med den vid propositionen fogade avtalstexten. Bilaga B upptager den till varuutbytesöverenskommelsen hörande förteckningen I jämte specifikationer. Bilaga C upptager den till överenskommelsen hörande förteckningen II. Båda dessa bilagor ha likaledes fogats till propositionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
parterna rätt att påkalla nya underhandlingar, därest det skulle visa sig att varuutbytet mellan de båda länderna icke kan upprätthållas på det sätt som förutsatts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna, eller därest svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna i överenskommelsen. Artikel 5 innehåller bestämmelser angående överenskommelsens ikraftträdande samt giltighetstid, varvid stadgas, att ikraftträdandet skall äga rum först efter särskild noteväxling mellan svenska och norska regeringarna. Skulle sådan noteväxling icke ha verkställts före den 1 januari 1947, skall överenskommelsen provisoriskt tillämpas från och med sistnämnda dag. överenskommelsen skall gälla till utgången av december månad 1947.
Såsom förut nämnts, hänvisar artikel 1 i varuutbytesöverenskommelsen till en särskild förteckning, i vilken finnas angivna värde- och i vissa fall kvantitetsuppgifter rörande sådana svenska varor, som skola utföras till Norge. Häribland märkas kemiska produkter, rundvirke, cellulosa, textilvaror, mineralier, järn- och zinkmalm, järn och stål samt arbeten därav, andra oädla metaller och arbeten därav, maskiner, transportmedel m. m. Beträffande vissa vid förhandlingarna från norsk sida framförda önskemål örn import av sågade trävaror samt slipers har man på svensk sida förklarat sig skola till prövning upptaga denna fråga vid en senare tidpunkt under avtalsperioden, då överblick vunnits rörande den totalkvantitet av sådana trävaror, som under nästa skeppningssäsong kan bliva tillgänglig för export. Från svensk sida skola vidare närmare undersökas föreliggande exportmöjligheter med avseende på bland annat fröer och utsäden samt trähus med inredning. Till här ifrågavarande förteckning ha fogats specifikationer, avseende den svenska exporten av kemiska produkter, textilvaror, mineralier (färdigprodukter), järn och stål samt arbeten därav, andra oädla metaller och arbeten därav samt maskiner, transportmedel, elektrisk materiel m. m. Vid vissa i förteckningen respektive specifikationerna angivna varuslag ha icke angivits kvantiteter eller värden utan intagits anmärkningen PM. Detta innebär, att förhandlingsdelegationerna enats örn att frågan rörande exporten av dessa varuslag senare under avtalsåret skall upptagas till förnyad behandling. Slutligen förutses även vissa förädlingstransaktioner av innebörd, att norska varor förädlas i Sverige för att därefter återsändas till Norge.
Den i artikel 2 avsedda förteckningen över varuslag, som skola införas från Norge, upptager bland annat medicin-, veterinär- och industritran, rå och härdad valolja, kvävegödningsämnen samt andra tekniska kväveprodukter, kalcinerad soda, rundvirke, molybdenslig, metaller, däribland zink, aluminium och koppar, vidare svavel och svavelkis, arbeten av järn och stål, maskiner m. m. Även i denna förteckning äro vissa varuposter endast utmärkta med PM.
Slutligen lia i de båda förteckningarna upptagits kontingenter för import från respektive export till Norge av fisk och fiskvaror. Importen från Norge avser huvudsakligen färsk sill och fisk, skaldjur, saltfisk och torrfisk samt frusen fisk och fiskfilet, saltad sill och sockersallad rom. I anslutning härtill
14 Kungl. Majlis proposition nr 384.
har från svensk sida gjorts vissa förbehåll av innebörd att importlicensgivningen i avräkning på nyssnämnda kontingenter för norsk färsk sill och fisk samt frusen fisk och fiskfilet skall ske under hänsynstagande till de svenska fångstförhållandena. I samband med förhandlingarna om den nya varuutbytesöverenskommelsen ha även särskilda överläggningar ägt rum rörande vissa frågor beträffande svenska fiskares rätt att i Norge ilandföra och sälja fisk samt därmed sammanhängande spörsmål. Dessa överläggningar ha, såsom tidigare angivits, resulterat i förslag till särskilt avtal, som denna dag i annat sammanhang underställts Kungl. Majit för godkännande.
Det sammanlagda värdet av den svenska exporten enligt förslaget till varuutbytesöverenskommelse har beräknats uppgå till omkring 115 miljoner svenska kronor och motsvarande värde för importen till Sverige till omkring 120 miljoner svenska kronor.
Det förut nämnda förslaget till betalningsöverenskommelse följer samma principer som nu gällande överenskommelse av den 14 februari 1946. Större rörelsefrihet i betalningsförbindelserna har emellertid skapats därigenom att de ömsesidiga krediter, som Sveriges riksbank och Norges bank skola åtnjuta hos varandra, ökats från 5 miljoner svenska kronor respektive motvärdet därtill i norska kronor till 30 miljoner svenska kronor respektive motvärdet därtill i norska kronor. Dessa krediter äro avsedda för utjämning av tillfälliga fluktuationer i betalningarna. Dock skall en jämn belastning i båda riktningarna eftersträvas. Enligt en till förslaget ansluten skriftväxling skola eventuella överskridanden av ifrågavarande ömsesidiga krediter månadsvis regleras i guld eller sådan fritt konvertibel valuta, varom bankerna kunna överenskomma.
Då det föreliggande förslaget till varuutbytesöverenskommelse synes mig vara ägnat att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Norge, får jag förorda förslagets godkännande.
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947, för vilket han i det föregående redogjort, samt hemställer — under erinran att det torde ankomma på t. f. ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknandet — att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna nämnda förslag.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet: Lennart Kihlstrand.
Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
15 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 november 1946.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Under erinran att Kungl. Maj :t denna dag på föredragning av cheferna för handels- och finansdepartementen samt av statsrådet Sträng godkänt förslag till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar, dels slutligen avtal mellan Sverige och Norge örn vissa fiskerifrågor, varom enighet nåtts vid i Stockholm förda förhandlingar,
hemställer statsministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga honom att för Sveriges del underteckna ifrågavarande överenskommelser, protokoll och avtal ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda förslag.
Till vad statsministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Majit Konungen lämna bifall.
Ur protokollet: Jan Killander.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 november 1946.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander, samt cheferna för finans- och jordbruksdepartementen och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson.
Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1946 bemyndigat statsministern att för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Majit godkänt förslag till överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947, har sagda överenskommelse den 22 november 1946 blivit vederbörligen undertecknad.
Jag hemställer nu, under åberopande av vad jag den 15 november 1946 anfört vid anmälan inför Kungl. Majit av ifrågavarande förslag till varuutbytesöverenskommelse, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Siegmund Vogel.
Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
17 Bihang.
Överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947.
Svenska och norska regeringarna ha träffat följande överenskommelse angående sättet för genomförandet av betalningarna mellan de båda länderna linder år 1947.
Ari. 1.
1. Växelkursen mellan svenska och norska kronor skall vara 72,426 svenska kronor för 100 norska kronor.
2. Denna kurs (här nedan kallad »den officiella kursen») skall icke ändras av någondera av de fördragsslu tande regeringarna utan att den andra regeringen lämnats meddelande därom så långt i förväg som ske kan.
3. De fördragsslutande regeringarna skola gå i författning örn att den officiella kursen lägges till grund för alla sådana transaktioner, som beröra värdeförhållandet mellan de båda valutorna och varöver regeringarna hava kontroll.
4. Sveriges Riksbank och Norges Bank skola såsom ombud för sina regeringar genom ömsesidig överenskommelse fastställa den största marginal över eller under den officiella kursen, som kan godkännas vid köp och försäljning i de båda länderna.
Art. 2.
1. Sveriges Riksbank (såsom ombud för svenska regeringen) skall, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 4 nedan, till Norges Bank (såsom ombud för norska regeringen) mot norska kronor, vilka på grundval av den officiella kursen gottskrivas Sveriges Riksbanks konto Nr 1
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami.
Overenskomst angående betalingene mellom Norge og Sverige i året 1947.
Den norske og den svenske regjering har inngått fölgende overenskomst angående den mäte hvorpå betalningene mellom de to land skal gjennomföres i 1947.
Art. 1.
1. Kursen mellom svenske og norske kroner er 72,425 svenske kroner = 100 norske kroner.
2. Denne kurs (nedenfor kalt den offisielle kurs) skal ikke endres av noén av regjeringene uten at den annen regering har fått meddelelse örn dette så lang tid i forveien som mulig.
3. De to regjeringer skal garantere at den offisielle kurs legges til grunn för alle de transaksjoner som berörer verdiforholdet mellom de to valutaer og som regjeringene har kontroll över.
4. Sveriges Riksbank og Norges Bank skal som representanter for sine regjeringer gjennom avtale fastsette den höyeste grense över eller under den offisielle kurs som kan godkjennes ved kjöp og sälg i de to land.
Art. 2.
1. Sveriges Riksbank (som representant for den svenske regjering) skal, i overensstemmelse med bestemmelsene i artikkel 4 nedenfor, selge de belöp i svenske kroner som er nödvendige for betalinger, som personer i Norge har rett til å företa lil personer i Sverige ifölge de valu- Nr 384. 2
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
hos Norges Bank, sälja sådana belopp i svenska kronor, som kunna erfordras för betalningar, vilka personer i Norge enligt i Norge gällande valutabestämmelser äga verkställa till personer i Sverige.
2. Norges Bank (såsom ombud för norska regeringen) skall, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 4 nedan, till Sveriges Riksbank (såsom ombud för svenska regeringen) mot svenska kronor, vilka på grundval av den officiella kursen gottskrivas Norges Banks konto Nr 1 hos Sveriges Riksbank, sälja sådana belopp i norska kronor, som kunna erfordras för betalningar, vilka personer i Sverige enligt i Sverige gällande valutabestämmelser äga verkställa till personer i Norge.
Art. 3.
1. Sveriges Riksbank skall äga rätt att till Norges Bank mot hela eller del av sistnämnda banks tillgodohavande i .svenska kronor när som helst sälja antingen norska kronor enligt den officiella kursen eller guld, som skall avskiljas hos Sveriges Riksbank i Stockholm.
2. Norges Bank skall äga rätt att lill Sveriges Riksbank mot hela eller del av sistnämnda banks tillgodohavande i norska kronor när som helst sälja antingen svenska kronor enligt den officiella kursen eller guld, som skall avskiljas hos Norges Bank i Oslo.
3. Sådant guld, som avskdts i Stockholm i enlighet med bestämmelserna i denna artikel, skall stå till Norges Banks fria förfogande och får utföras.
4. Sådant guld, som avskilts i Oslo i enlighet med bestämmelserna i denna artikel, skall stå till Sveriges Riksbanks fria förfogande och får utföras.
Art. 4.
Devi i artikel 2 stadgade rätten till förvärv av det andra landets valuta må göras gällande så länge Norges
tabestemmelser som gjelder i Norge. Disse svenske kroner selges mot norske kroner, som etter den offisielle kurs krediteres Sveriges Riksbanks konto nr. 1 i Norges Bank.
2. Norges Bank (som representant for den norske regjering) skal, i overensstemmelse med bestemmelsene i artikkel 4 nedenfor, selge de belöp i norske kroner som er nödvendige för belalinger, som personer i Sverige har rett til å företa til personer i Norge ifölge de valutabestemmelser som gjelder i Sverige. Disse norske kroner selges mot svenske kroner, som etter den offisielle kurs krediteres Norges Banks konto nr. 1 i Sveriges Riksbank.
Art. 3.
1. Sveriges Riksbank har rett til mot hele eller en del av Norges Banks tilgodehavende i svenske kroner når som helst å selge til Norges Bank eiden norske kroner etter den offisielle kurs, eller guld som skal avsettes separat i Sveriges Riksbank i Stockholm.
2. Norges Bank har rett til mot hele eller en del av Sveriges Riksbanks tilgodehavende i norske kroner når som helst å selge til Sveriges Riksbank enten svenske kroner etter den offisielle kurs, eller guld som skal avsettes separat i Norges Bank i Oslo.
3. Det guld som avsettes separat i Stockholm i henhold til bestemmelsene i naervaerende artikkel, skal stå til Norges Banks frie disposisjon og kan utföres.
4. Det guld som avsettes separat i Oslo i henhold til bestemmelsene i nrervserende artikkel, skal stå til Sveriges Riksbanks frie disposisjon og kan utföres.
Art. i.
Den i artikkel 2 fastsatte rett til kjöp av det annet lands valuta kan gjöres gjeldende sålenge Norges Banks
Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
19 Banks respektive Sveriges Riksbanks nettotillgodohavande enligt denna överenskommelse icke överstiger 30 000 000 svenska kronor respektive 41 400 000 norska kronor.
Överstiger tillgodohavande på i artikel 2 nämnda konton en tredjedel av nyss angivna belopp skall ränta utgå efter en räntesats av två (2) procent per annum, att erläggas halvårsvis den 30 juni och den 31 december.
Art. 5.
1. Svenska regeringen skall icke inskränka möjligheterna att använda sådana belopp i svenska kronor, som genom denna överenskommelse ställts till förfogande för personer i Norge, för verkställande av överföringar till andra personer i Norge eller betalningar till personer i Sverige.
2. Norska regeringen skall icke inskränka möjligheterna att använda sådana belopp i norska kronor, som genom denna överenskommelse ställts till förfogande för personer i Sverige, för verkställande av överföringar till andra personer i Sverige eller betalningar till personer i Norge.
Art. 6.
örn växelkursen mellan svenska och norska kronor ändras, skall dagen för kursändringen tillgodohavandena utjämnas till den före kursändringen gällande kursen. Efter utjämningen kvarstående behållning till förmån för endera parten skall därefter omräknas så, att dess motvärde i denna paris valuta blir detsamma som före kursändringen.
respektive Sveriges Riksbanks neltotilgodehavende ilölge denne overenskomst ikke överstiger et belöp av 30 mill. svenske kroner, respektive 41,4 mill. norske kroner.
överstiger tilgodehavendet på den i artikkel 2 nevntc konto en tredjedel av det nevnte belöp, skal det bctales reute etter en renlesats av 2 % — to prosén t — p. a. halvårsvis den 30. juni og den 31. desember.
Art. 5.
1. Den svenske regjering skal ikke begrense muhghetcne for å benytte belöp i svenske kroner som i benböld til denne overenskomst er stillet til disposisjon for personer i Norge, til overförsler til andre personer i Norge eller betalinger til personer i Sverige.
2. Den norske regjering skal ikke begrense mulighctene for å benytte belöp i norske kroner som i benböld til denne overenskomst er stillet lil disposisjon for personer i Sverige, til overförsler til andre personer i Sverige eller betalinger til personer i Norge.
Art. 6.
Dersom kursen mellom svenske og norske kroner forandres, skal lilgodeliavendene dagen for kursförändringen avregnes etter den kurs som gjaldt för kursförändringen. Det tilgodehavende som etter avregningen står til disposisjon for en av partene, skal deretter omregnes slik at dets motverdi i vedkommende parts valuta blir den samme som för kursförändringen.
Art. 7. Art. 7.
Tillämpningen av denna överens- Sveriges Riksbank (som represenkommelse skall omhänderhavas av tant for den svenske regjering) og Sveriges Riksbank (såsom ombud för Norges Bank (som representant for svenska regeringen) och Norges Bank den norske regjering) skal förestå (såsom ombud för norska regeringen), gjennomföringen av denne overenssoin skola utöva den kontroll över be- komst og utöve den kontroll över ullalningarnas utveckling, som må vara viklingen av betalingene som måne erforderlig för överenskommelsens ge- vane nödvendig for gjennomföringen nomförandc. Bankerna skola samul*- av overenskomsten. Bankdin skal sam-
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
beta i syfte att anpassa överenskommelsens tillämpning efter förhållandena och i övrigt hålla kontakt beträffande alla tekniska frågor, som kunna uppstå på grund av överenskommelsen. Oaktat vartdera landet skall vara ensamt ansvarigt för sina ekonomiska förbindelser med tredje part, skola bankerna hålla varandra underrättade i de avseenden, i vilka ettdera landets betalningsförbindelser med tredje part beröra det andra landets intressen.
I händelse förutsättningarna för denna överenskommelse ändras, skola Sveriges Riksbank och Norges Bank äga träffa uppgörelse angående de modifikationer i eller tillägg till överenskommelsen, som omständigheterna må nödvändiggöra.
Art. 8.
De båda partenia skola vid denna överenskommelses upphörande träffa uppgörelse örn avvecklingen av då eventuellt utestående nettobehållning till förmån för endera parten.
Ari. 9.
Denna överenskommelse träder i kraft den 1 januari 1947.
Som skedde i Stockholm i två exemplar på svenska och norska språken, varvid båda texterna skola äga lika vitsord,
den 22 november 1946.
Tage Erlander
arbeide for å tilpasse overenskomstens gjennomföring etter forholdene, og forövrig v gere i kontakt med hverandre angående alle de tekniske spörsmål som kan oppstå på grunn av overenskomsten. Selv om hvert land alene skal vsere ansvarlig for sine ökonomiskc förbindelser med tredje part, skal bankene holde hverandre underrettet i den utstickning som det ene lands betalingsforbindelser med tredje part berörer det annet lands interesser.
Dersom forutsctningene for overenskomsten forandres, skal Sveriges Riksbank og Norges Bank kommc overens om de justeringer i eller tillägg til overenskornsten som omstendighetene måtte nödvendiggjöre.
Art. 8.
De to parter skal ved oppliöret av denne overenskomst heffe saerlig avtale om avviklingen av da eventuelle utestående netto-tilgodehavender til fordel for en av partene.
Art. 9.
Denne overenskomst trer i kraft den 1. jalmar 1947.
Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer på norsk og svensk, idet begge tekster har samme gyldighet,
den 22. november 1946.
Henr. A. Broch
Kungl. Muj:ts proposition nr 384.
21 Protokoll.
I samband med avslutandet av överenskommelsen angående betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947 har enighet rått mellan svenska och norska regeringarna, att överenskommelsen skall äga tillämpning på följande betalningar oberoende av om betalningarna förfallit före eller efter överenskommelsens ikraftträdande:
I.
1. Betalningar härrörande ur införseln av norska varor till Sverige och av svenska varor till Norge i enlighet med överenskommelser mellan de svenska och norska regeringarna.
2. Betalningar för alla omkostnader, vilka uppstå i samband med det svensk-norska varuutbytet.
3. Betalningar för studie- och reseutgifter, patentavgifter, licenser och andra immateriella prestationer.
4. Betalningar för sjöfrakter, charterkostnader, svenska och norska fartygs omkostnader i svenska och norska hamnar samt frakter och övriga kostnader i samband med den svensknorska lufttrafiken.
5. Betalningar av de saldon, som uppstå vid avräkningarna mellan de svenska och norska järnvägs-, postoch telegrafförvaltningarna.
6. Försäkringsbetalningar samt betalningar av understöd, pensioner, arv, agenlprovisioner (även vid transileringsaffärer) och dylikt, såväl som andra löpande betalningar, allt enligt mellan Sveriges Riksbank och Norges Bank avtalade riktlinjer.
II.
t. Räntor och amorteringar på stals- och statsgaranterado obligationer och skuldebrev enligt mellan Sveriges Riksbank och Norges Rank avtalade riktlinjer.
2. Räntor å andra än under 1. ovan angivna obligationer ävensom uldel-
Protokoll.
I förbindelse med avslutningen av betalingsovcrenskomsten mellom Norge og Sverige for 1947 er der mellom den norske regjering og den svenske regjering enighet örn at overenskomsten skal anvendes på fölgende betalinger uavhengig av om de er förfall til betalning för eller etter overenskomstens ikrafttreden
I.
1. Betalinger som skriver seg fia olliförsel av norske varec til Sverige og av svenske varer til Norge i henhold til avtaler mellom den norske og den svenske regjering.
2. Betalinger for alle omkostninger som opostår i förbindelse nied det norsk/svenske varebytte.
3. Betalinger for studie- og reiscidgifter, patentgebyrer, lisenser samt andre immaterielle ytelser.
4. Betalinger for sjöfrakter, charteromkostninger, svenske og norske skips omkostninger i svenske og norske hayner, samt frakter og andre omkostninger i förbindelse med den norsk/svenske lufttrafikk.
5. Betalinger av saidi som oppstår i mellomregnskap mellom norske og svenske jernbane-, post- og telegrafstyrer.
6. Forsikringsbetalinger, samt betalinger av understöttelser, pensjoner, arv, agentprovisjoner (også ved transittforretninger) o. I., såvel som andre löpende betalinger, alt etter retningslinjer sorn Norges Bank og Sveriges Riksbank blir enige örn.
II.
1. Renter og avdrag på stats- og stalsgaranterte obligasjoner og gjeldsbrev ifölge retningslinjer som avtales mellom Norges Bank og Sveriges Riksbank.
2. Renter pä andre elin de under punkt 1 angille obligasjoner, tillike- ,
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 384.
».ingar och annan avkastning på kapitalinvesteringar.
3. Räntor å tillgodohavanden hos banker ävensom å andra finansiella tillgodohavanden.
4. Hyror och arrendeavgifter saint andra liknande återkommande betalningar.
5. Skatter.
lil.
Betalningar avseende skeppsbyggnadskontrakt, köp av fartyg och fartygsreparationer.
IV.
Övriga betalningar, som de två regeringarna eller Sveriges Riksbank och Norges Bank må träffa speciell överenskommelse om.
Som skedde i Stockholm i två exemplar på svenska och norska språken, varvid båda texterna skola äga lika vitsord,
den 22. november 1946.
Tage Erlander
med dividender og anneli avkastning av kapitalinvesteringer.
3. Renter av tilgodeliavender i banker og av andre finansielle tilgodehavender.
4. Leie og forpaktningsavgifter samt andre lignende tilbakevendende betalinger.
5. Skatter.
lil.
Utgifter til skipsbygningskontrakter, kjöp av skip og skipsreparasjoner.
IV.
övrige betalinger som de to regjeringer eller Norges Bank og Sveriges Riksbank måtte treffe sserlig avtale örn.
Utferdiget i Stockholm i to ckseinplarer på norsk og svensk, idet begge tekster har samme gyldighet,
den 22. november 1946.
Henr. A. Broch
Kungl. Maj.ts proposition nr 384.
23 Skrivelse Ifrån t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander, till Norges t. f. chargé d’affaires i Stockholm.
Stockholm den 22 november 1946.
Herr Chargé dAlfaires,
I den denna dag undertecknade överenskommelsen mellan svenska och norska regeringarna angående sättet för genomförandet av betalningarna mellan Sverige och Norge under år 1947 stadgas i artikel 4, att vartdera landets centralbank må i den andra banken åtnjuta rätt till en kredit på 30 miljoner svenska kronor eller mögärdet därtill i norska kronor. Dessa kreditmöjligheter äro avsedda att lämna utrymme för de avvikelser från jämn balans i betalningarna, som under kortare perioder kunna framträda, och att sålunda i lika mån komma båda länderna till godo.
Vid förhandlingarna örn avtalet har enighet rått örn att bankerna böra eftersträva att så reglera betalningarna, att ifrågavarande kreditmöjligheter icke onödigtvis eller ensidigt utnyttjas. Därest under avtalets giltighetstid gränsen för i artikel 4 angivna kreditlimiter å endera sidan överskrides, skola överskjutande belopp senast vid nästkommande månadsskifte regleras i guld eller sådan fritt konvertibel valuta, varom de båda centralbankerna kunna komma överens. Skulle ett saldo i endera riktningen utestå vid avtalsårets slut, skall detta — därest ej annat överenskommes — gå i avräkning på de betalningsmöjligheter av motsvarande art, som må skapas inom ramen av ett nytt avtal.
Mottag, Herr Chargé d’Affaires, försäkran örn min fullkomligaste högaktning.
Tage Erlander
24 Kungl. Majlis proposition nr 384.
Skrivelse från Norges t. f. chargé ^affaires i Stockholm till t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander.
Jeg har den gere å erk.jenne mottagelsen av Deres skrivelse av idag av fölgende innhold:
Jeg har den sere å bekrefte at den norske Regjering er enig i ovenstående. * Motla, herr Statsminister, forsikringen om min mest utmerkede höyaktelse.
Henr. A. Broch
468836. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.