angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

1 Nr 61.

Kungl. Majda proposition till riksdagen angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise; given Stockholms slott den 1 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ällan Vougt.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Gjökes, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anför efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet.

Frågan örn anlitande av försvarets fabriker och större verkstäder för civil tillverkning m. m. har aktualiserats i samband med den förstärkta försvarsberedskapens hävande. Härutinnan må erinras örn följande.

I utlåtande den 26 april 1944 framhöll försvarets fabriksstyrelse, att omställningen till krigsdrift skulle underlättas i den mån den fast anställda yrkesskickliga personalen vid de statliga krigsmaterielfabrikerna ökades och under fredsförhållanden sysselsattes med kvalificerade tillverkningsuppgifter. Det vore därjämte ur ekonomisk synpunkt ett önskemål, att de i företagen Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 61.

240 4G

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

nedlagda kapitaltillgångarna i möjligaste mån utnyttjades liksom ock att den 'vid företagen ur beredskapssynpunkt anställda personalen i största möjliga utsträckning användes i produktiv drift, då statens beredskapskostnader därigenom minskades.

Fabriksstyrelsen angav vidare sin uppfattning rörande i vad mån sådana tillverkningar ur allmänna synpunkter lämpligen borde ske vid dessa fabriker. Styrelsen anförde därvid i huvudsak följande.

I sistnämnda hänseende ville styrelsen göra skillnad mellan två huvudgrupper, nämligen tillverkning på beställning av statliga organ och annan tillverkning.

Vad beträffade tillverkning på beställning av statliga organ ansåge styrelsen, att den kapacitet, som funnes tillgänglig vid statens egna fabriker, i möjligaste mån borde utnyttjas för att täcka statens behov av sådana förnödenheter, vilka kunde tillverkas vid dessa fabriker. Styrelsen åsyftade exempelvis statlig uniformstillverkning samt viss verktygstillverkning förandra statliga verkstäder.

Vad anginge tillverkning på beställning av andra än statliga organ finge styrelsen framhålla, att under rådande beredskapsförhållanden statsverket i betydande utsträckning anlitat den svenska privatindustrien för tillverkningar för” försvarsändamål. Sedan en omläggning av denna industri i samband med ett fredsslut ägt rum från krigs- till fredstillverkning, vore det naturligt, örn de statliga fabrikerna finge tjäna såsom underleverantörer åt sådana privata industrier, vilka tidigare anlitats för stora statliga beställningar, i den mån dessa industriers egen tillverkningskapacitet icke försloge. Överenskommelser av denna innebörd borde träffas med vederbörande industriföretag. Vidare kunde till denna grupp hänföras bland annat tillverkningar för tillgodoseende av kommunala behov, såsom uniformstillverkning, något som redan för närvarande i viss utsträckning förekomme.

Verkställd undersökning hade givit vid handen, att vissa tillverkningsobjekt kunde upptagas vid de styrelsen underställda fabrikerna utan mera genomgripande omdispositioner. I andra fall måste emellertid för en mera omfattande produktion företagas omläggningar av fabrikerna, vilka krävde investeringar av statsmedel. Sådana nyinvesteringar syntes styrelsen i första hand vara motiverade, i den mån fråga vore örn upptagande av tillverkningar, vilka icke förekomme inom landet, eller sådana tillverkningar, dälden inom landet tillgängliga kapaciteten icke vore tillräcklig eller där statsmakterna av andra skäl ansåge sådan investering lämplig. Det kunde vidare nämnas att, innan nya tillverkningsobjekt upptoges, i vissa fall erfordrades mer eller mindre omfattande forsknings-, konstruktions- och experimentarbeten. För utrönande av vilka nya tillverkningsobjekt, som kunde ifrågakomma, erfordrades undersökningar, vilka styrelsen icke ansett ligga inom ramen för remissen.

En gemensam nödvändig förutsättning för att styrelsen skulle kunna upptaga tillverkningar för andra än försvarsändamål måste vara, att driften vid en skärpning av landets försvarsläge snabbt kunde omställas för det ändamål, varför fabrikerna inrättats. Med hänsyn därtill måste fredstillverkningarna huvudsakligen avse objekt, vilka icke vore oundgängligen nödvändiga för folkhushållningen.

Slutligen finge i detta sammanhang erinras örn fabriksstyrelsens instruktionsenligt åliggande skyldighet att tillse, att i största möjliga män rättvisande och enhetliga principer tillämpades vid prissättningen av inom fabriksverket tillverkade produkter. Betydelsen av denna bestämmelse ökades i den mån tillverkningen inriktades på försäljning till enskilda.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde försvarets fabriksstyrelse, att Kungl. Maj:t måtte godkänna de angivna riktlinjerna för fabriksstyrelsens verksamhet, dock att i den mån behov av kapitalmedel förelåge för upptagande av vissa tillverkningar styrelsen skulle lia att inkomma med

särskilda förslag i ämnet till Kungl. Majit.

Genom beslut den 30 december 1944 förklarade Kungl. Majit, att de av fabriksstyrelsen angivna riktlinjerna skulle läggas till grund vid planeringen av verksamheten efter återgång till fredsförliållanden vid dels försvarets fabriksstyrelse underställda fabriker och anstalter, dels ock signalverkstäderna i Sundbyberg och andra till försvarsväsendet hörande verkstäder med för nytillverkning lämpad reservkapacitet.

Kungl. Majit Ilar sedermera den 9 februari 1945 uppdragit åt krigsmatenelverket att efter samråd med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter inom försvaret samt övriga berörda myndigheter ävensom kommissionen föi ekonomisk efterkrigsplanering verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större ver städer efter återgång till fredsförhållanden under beaktande av kraven på erforderlig beredskap. Denna utredning syftar till att åstadkomma överblick över de möjligheter till civil produktion, som försvarets fabriker och verkstäder kunna erbjuda.

I skrivelse 1945: 523, i anledning av väckt motion angående fredsplanermg vid försvarets arbetsplatser, anförde riksdagen, att i motionen berörd fråga örn utnyttjandet under fredsförhållanden av försvarets industriella företag för tillverkning m. m. för civila behov synts riksdagen böra tillmatas stor betydelse. Med hänsyn såväl till kraven på industriell krigsberedskap som till arbetsmarknadspolitiska synpunkter vore det angeläget, att fran statsmakternas sida snara åtgärder vidtoges på området. Riksdagen begränsade sig till att uttala en förväntan att berörda utredning bedreves med all

skyndsamhet. . ,

Genom beslut den 13 juli 1945 har Kungl. Majit bringat till kngsmatenelverkets, försvarets fabrikstyrelses och de centrala förvaltningsmyndigheteinas inom försvaret kännedom vad riksdagen sålunda yttrat samt anbefallt krigsmaterielverket att vidtaga erforderliga åtgärder för påskyndande av det utredningsarbete, som avses i beslutet den 9 februari 1945. Vidare har Kungl. Majit förklarat, att vad i beslutet den 30 december 1944 sagts örn till försvarsväsendet hörande verkstäder med för nytillverkning lämpad reservkapacitet skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande i försvarets fredsorganisation ingående verkstäder för översyn och reparation av motorfordon och annan materiel. Kungl. Majit har även anbefallt försvarets centrala förvaltningsmyndigheter att, envar på sitt område, dels i enlighet med de i beslutet den 30 december 1944 angivna riktlinjerna vidtaga åtgärder — där så icke redan skett — i syfte att tillföra i nämnda beslut och i förevarande beslut avsedda fabriker, varv och övriga verkstäder arbetsuppgifter i den mån så erfordrades för att, där så befunnes möjligt, tills vidare bibehålla nuvarande personalstyrka i sysselsättning, dels som ett led i dessa

4 Kungl. Marits proposition nr 61.

åtgärder giva övriga ifrågakommande statsmyndigheter anvisning på arbeten som lämpligen kunde utföras vid dessa anstalter. Slutligen har Kungl. Maj.t i samma beslut fäst statsmyndigheternas uppmärksamhet på de resurser för tillverkning, översyn och reparation av materiel, som äro tillfinnandes vid försvarets fabriker, varv och övriga verkstäder, samt uppdragit åt nämnda myndigheter att före utläggande av beställningar å materiel m. m., varav myndigheterna äro i behov, i den mån så prövas lämpligt införskaffa kostnadsanbud jämväl från nämnda fabriker och verkstäder.

Från krigsmaterielverket, som för utförande av förutnämnda utredning tillkallat särskilda sakkunniga, har inhämtats, att de sakkunniga inom närmaste tiden torde kunna avgiva utlåtande i ämnet.

Fråga har nu uppkommit örn beredande av rörelsekapital åt försvarets fabriksstyrelse för den i beslutet den 30 december 1944 avsedda tillverkningen. Härutinnan må anföras följande.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 344 (bilaga 12, punkten 11) beslöt riksdagen (skrivelse nr 500, punkten 26) bland annat att dels under fonden för förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag av 20 miljoner kronor till Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse, dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande, på sätt av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 8 oktober 1943 förordats, av ytterligare rörelsekapital åt fabriksstyrelsen tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 20 miljoner kronor.

Genom beslut den 26 november 1943 bemyndigade Kungl. Majit fabriksstyrelsen, att, sa länge förskottsstat för försvarsväsendet vore satt i kraft, för tillgodoseende av sitt behov av rörelsemedel utöver rörelsekapitalet utnyttja ifrågavarande rörliga kredit. Fabriksstyrelsen ålades därvid att av ianspraktagna medel gälda den ränta som av fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd med styrelsen bestämdes med hänsyn till förhållandena å penningmarknaden.

I anledning av den förstärkta försvarsberedskapens upphörande lia föreskrifter meddelats rörande avveckling av den av riksdagen medgivna rörliga krediten. Sålunda medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945, att fabriksstyrelsen finge av krediten disponera de belopp, som den 1 juli 1945 vore utnyttjade, till dess krediten kunde under budgetåret 1945/46 avvecklas. Efter framställning från fabriksstyrelsen har Kungl. Majit sedermera den 19 oktober 1945 medgivit, att styrelsen finge av den rörliga krediten under budgetåret 1945/46 disponera tillhopa 15 miljoner kronor.

I skrivelse den 9 januari 1946 har försvarets fabriksstyrelse gjort framställning om rörlig kredit för styrelsen jämväl för tid efter innevarande budgetårs utgång för finansiering av den civila produktion som skulle ankomma på fabriksverket.

I fråga om behovet av ytterligare rörelsemedel har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Det^ syntes fabriksstyrelsen sannolikt att, örn produktionen för försvarsändamål minskades till fredsmässig tillverkning och denna minskning icke kompenserades genom civila tillverkningar, det till fabriksstyrelsens förfo-

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

gande ställda rörelsekapitalet å 20 miljoner kronor skulle vara tillfyllest för att tillgodose verkets behov av rörelsemedel. Fabriksstyrelsens behov av ytterligare rörelsemedel skulle då helt sammanhänga med omfattningen av den civila tillverkning, som på grund av Kungl. Maj:ts beslut upptagits inom verket. Fabriksstyrelsen förutsatte, att en ökning av denna civiltillverkning inom fabriksverket komme att äga rum men kunde ännu icke bedöma, hur stor omfattning tillverkningen komme att erhålla. Ehuru styrelsen sålunda saknade en säker bedömningsgrund för att kunna avgöra storleken av de för sistnämnda tillverkning erforderliga rörelsemedlen, hade styrelsen dock kommit till den uppfattningen, att ett belopp av 10 miljoner kronor tills vidare skulle vara tillfyllest. Såvitt styrelsen nu kunde bedöma skulle krediten regelmässigt endast behöva tagas i anspråk i begränsad utsträckning. Ett utnyttjande i större omfattning kunde förväntas vara erforderligt endast i sammanhang med de tillfällen, då vinstinbetalningar ägde rum. Fabriksstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang även böra framhålla, att det alltid lage i styrelsens intresse att icke utnyttja den rörliga krediten i större omfattning än vad som vore oundgängligen nödvändigt med hänsyn till _ den förräntningsskyldighet, som åvilade fabriksstyrelsen för utnyttjat kapital.

Under åberopande av vad sålunda anförts har försvarets fabriksstyrelse hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av rörelsekapital åt försvarets fabriksstyrelse tills vidare tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 10 miljoner kronor från och med ingången av budgetåret 1946/47.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande i ärendet den 25 januari 1946 anfört, att i detta fall vore fråga om ett nytt medelsbehov. Därest avsikten vore, att fabriksstyrelsen skulle i framtiden även driva civil tillverkning, hade riksräkenskapsverket icke funnit anledning till erinran mot fabriksstyrelsens hemställan. Riksräkenskapsverket har även framhållit, att ett beviljande av deli nu begärda krediten icke rubbade förutsättningarna för användning av den tidigare beviljade krediten under de tider, då beredskapsstaten vore satt i kraft.

Den rörliga kredit, som fabriksstyrelsen i enlighet med riksdagens med- Departementsgivande disponerat sedan den 1 januari 1944, har varit avsedd att tillgodose chefen' det behov av rörelsemedel för fabriksstyrelsen utöver anvisat rörelsekapital, som förelegat för att driften vid fabriksverkets anläggningar skulle kunna under särskilda förhallanden upprätthållas. I enlighet med vad sorn förutsatts i riksdagens i ämnet fattade beslut har också rätten för fabriksstyrelsen att utnyttja nämnda kredit av Kungl. Majit begränsats i första hand till den tid förskottsstat för försvarsväsendet varit satt i kraft och därefter övergångsvis till tiden för den förstärkta försvarsberedskapens avveckling. Såsom fabriksstyrelsen framhållit torde styrelsens behov av rörelsemedel för fredsmässig produktion för försvarets räkning vara tillgodosett med det anvisade rörelsekapitalet, vilket beräknats för normala förhållanden.

Sedan detta rörelsekapital anvisades, har emellertid, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, föreskrifter meddelats rörande upptagande i viss utsträckning j.ämväl av tillverkning för civila behov vid bland andra försvarets fabriksverks anläggningar. Dessa föreskrifter lia haft

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

ett trefaldigt syfte, nämligen dels att för civil produktion nyttiggöra de resurser som i dessa anläggningar äro tillfinnandes, dels att bibehålla personalens yrkesskicklighet även under fredsförhållanden, då tillverkningen för militära ändamål icke är tillräcklig härför, dels att nedbringa statsverkets utgifter för anläggningarnas hållande i beredskap. Denna produktion, som redan i viss utsträckning kommit i gång, medför för fabriksstyrelsens del behov av rörelsemedel utöver det anvisade rörelsekapitalet. Fabriksstyrelsen har beräknat detta medelsbehov till 10 miljoner kronor. Denna beräkning synes kunna godtagas. För tillgodoseende av detta ytterligare behov av rörelsemedel torde rörlig kredit lämpligen böra även fortsättningsvis komma till användning. Ett utnyttjande av den av 1943 års riksdag medgivna krediten är emellertid av riksdagen bundet till förutsättningen att beredskapsstaten för försvarsväsendet är satt i kraft. Riksdagens medgivande torde därför böra inhämtas till utnyttjande av krediten, begränsad till 10 miljoner kronor, jämväl under tid, då nämnda förutsättning icke föreligger, för tillgodoseende av fabriksstyrelsens ökade behov av rörelsemedel främst för civil tillverkning inom försvarets fabriksverk.

Den utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större verkstäder efter återgång till fredsförhållanden som enligt det föregående pågår och snart torde vara slutförd lärer kunna framkalla behov av motsvarande åtgärder även i fråga örn andra anläggningar inom försvaret. I den mån så blir fallet torde de ytterligare spörsmål av denna art som bliva aktuella få upptagas efter den förutnämnda utredningens slutförande.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som jämlikt riksdagens skrivelse den 24 november 1943, nr 500, tillhandahålles försvarets fabriksstyrelse, må intill ett belopp av 10 000 000 kronor utnyttjas under tid, då beredskapsstaten för försvarsväsendet icke är satt i kraft.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Stockholm line. K. L. Beckmans Boktryckeri.