angående be¬ stridande av vissa haverikostnader

Kungl. Majlis proposition nr 81.

1 Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande av vissa haverikostnader; given Stockholms slott den 15 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Magit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, fråga örn bestridande av vissa haverikostnader samt anför härutinnan följande.

I propositionen 1945:49 angående bestridande av vissa haverikostnader hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att förslagsanslaget till oförutsedda utgifter finge — med iakttagande av vad i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden anförts — jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk för täckande av haverikostnader, avseende marinens fartyg.

Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 81.

373 4S

2 Kungl. Majlis proposition nr 81.

Till stöd härför anförde min företrädare i ämbetet i huvudsak följande.

Det kan ifrågasättas, örn icke en förenkling av handläggningen av ärenden örn anvisande av medel till bestridande av haverikostnader bör kunna åstadkommas. Enligt de förutsättningar, som gälla för dispositionen av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter, står detta anslag till Kungl. Majits förfogande för bestridande av utgifter, vilka, äro av så brådskande natur, att frågan ej hinner underställas riksdagen. Aven framställningar örn anvisande av medel till täckande av haverikostnader handläggas i denna ordning. Dylika frågor pläga underställas riksdagens prövning, örn de uppkomma under tid då riksdagen är samlad. De kostnader, som här avses, utgöras i huvudsak av dels kostnader för omhändertagande och reparation av skadade fartyg, dels ock ersättning till enskilda bärgningsföretag för bärgarlön.

De förstnämnda utgifterna äro till sin natur oftast sådana, att förslag örn bestridande av kostnaderna kan som regel underställas riksdagen först i efterhand, sedan omhändertagandet eller reparationen skett. Vid denna tidpunkt är alltså fråga enbart örn anvisande av medel för täckande axredan havda kostnader. Att i särskild proposition hänskjuta sådana ärenden till riksdagens prövning synes i och för sig icke behövligt, då någon reell prövning av medelsanvisningen i allmänhet icke kan ske. Huvudsakligen endast i vissa särskilda och mycket sällan förekommande fall, då med hänsyn till kostnadernas storlek i förhållande till fartygets värde tvekan kan råda, huruvida omhändertagande och reparation av havererat fartygbör ske, synas ärenden av denna art böra i förväg underställas riksdagens prövning, örn icke frågans brådskande natur lägger hinder i vägen därför. I övriga fall synes mig Kungl. Majit lämpligen böra äga besluta örn ianspråktagande av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för ändamål av denna art.

Vad beträffar bärgarlön, ingår marinförvaltningen i samråd med statens industrikommissions prisbyrå överenskommelse med vederbörande bärgningsföretag örn lönens storlek. Örn enighet icke kan vinnas med bärgningsföretaget, hänskjutes ärendet till domstols avgörande. Har å andra sidan överenskommelse efter förhandlingar kunnat träffas, ligger det i sakens natur, att jämkningar i efterhand icke gärna kunna med framgång av statsverket ifrågasättas. I praxis plägar därför marinförvaltningen, då fråga är om större bärgningsföretag, i förväg — innan överenskommelse slutes — under hand underställa ersättningsfrågan försvarsdepartementets bedömande. Erfarenheten visar ock, att en av förutsättningarna för träffande av överenskommelse i allmänhet är, att snabb likvid från kronans sida sker, vilket villkor i allmänhet icke kan uppfyllas, örn frågan skall hänskjutas till riksdagens prövning. Aven vad beträffar bärgarlön synas mig därför vunna erfarenheter tala för lämpligheten av att Kungl. Majit äger besluta örn ianspråktagande för sådant ändamål av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Riksdagen har i skrivelse 1945:99 anfört att, även örn särskilda skäl kunde åberopas för ifrågavarande förslag, det likväl synts riksdagen betänkligt att leda utvecklingen in på en uppmjukning av reglerna för användningen av anslaget till oförutsedda utgifter. Riksdagen, som emellertid icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Majits förslag, hade dock ansett sig böra begränsa det begärda bemyndigandet till att gälla budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Vid äskande av anslag till oförutsedda utgifter för budgetåret 1946/47 har i statsverkspropositionen lämnats en redogörelse för de fall, då ifrågavarande bemyndigande tagits i anspråk.

3 Kungl. Marits proposition nr SI.

Jag förordar, att motsvarande bemyndigande utverkas jämväl för budget- Departementsåret 1946/47. Redogörelse för uppkommande liaverikostnader torde få i chefen. vanlig ordning lämnas riksdagen vid äskande av anslag till oförutsedda utgifter. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter må under budgetåret 1946/47 — med iakttagande av vad i det föregående anförts — jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk för täckande av uppkommande haverikostnader, avseende marinens fartyg.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Per Kourtzman.