Prop. 1947:193

med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m.

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1 Nr 193.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m.; given Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm;

5) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets skatteavdelning m. m.

Under Hans Majds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 193.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, dels att 69 § 4 mom., 91 § 3 mom., 99 § andra stycket, 101 § tredje stycket och 145 § 5 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola upphöra att gälla, dels ock att 4 och 15 §§, 20 § 1 mom., 24 § 1 mom., 37 § 1 mom., 53 § 1 mom., 55 § 2 mom., 69 § 2 och 3 mom., 74 och 76 §§, 91 § 1 mom. samt 145 § 1 och 7 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

4 §■ 4 §.

Indelning i------särskild taxeringsnämnd.

Åt distrikten-------— i

Innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad distriktsindelning, skall, utom vad angår Stockholm, yttrande infordras från drätselkammaren ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala skattemyndigheten i staden.

15 §.

1 mom. I Stockholm må överståthållarämbetet förordna tjänstemän hos ämbetet att biträda beskattningsnämnderna i första instans på sätt i 108 § sägs. För samma ändamål må i annan stad drätselkammaren, såvitt angår stad med egen uppbördsförvaltning efter hörande av den lokala skattemyndigheten, samt i köping eller landskommun kommunalstämman eller, där kommunalfull-

övrigt.

Innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad distriktsindelning, skall yttrande infordras från drätselkammaren ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala skattemyndigheten i staden. Vad nu sagts om inhämtande av yttrande från drätselkammaren skall dock icke gälla beträffande Stockholm.

15 §.

1 mom. För att biträda vid taxeringsarbetet på sått i 108 § sägs må i stad drätselkammaren, såvitt angår stad med egen uppbördsförvaltning efter hörande av den lokala skattemyndigheten, samt i köping eller landskommun kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige finnas, dessa till förfogande för beskattningsnämnderna i första instans ställa en eller flera kommunens

1 Senaste lydelse av 4 och 15 §§, 20 § 1 mom., 24 § 1 mom. 37 § 1 mom. 53 § 1 mom. och 145 § 1 mom. se 1945: 901, av 69 § 3 mom., 76 §, 91 § 1 mom., och 145 § 7 mom., se 1943: 855 samt av 55 § 2 mom. se 1932: 279.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

mäktige finnas, dessa till förfogande för beskattningsnämnderna i första instans ställa en eller flera kommunens tjänstemän, som därtill godkännas av länsstyrelsen. Sådant godkännande må lämnas för högst tre år i sänder. Lämnat godkännande kan av länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd i första instans äger anlita skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas. Vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd i stad med egen uppbördsförvaltning, skall erforderligt biträde lämnas i Stockholm av uppbörds- eller annan tjänsteman, som ställes till förfogande av överståt hållaråmb et et, och i annan stad av den lokala skattemyndigheten. I övriga städer och på landet skall biträde lämnas av vederbörande lokala skattemyndighet i den utsträckning Kungl. Maj:t föreskriver.

(Föreslagen lydelse:)

tjänstemän, som därtill godkännas av länsstyrelsen. Sådant godkännande må lämnas för högst tre år i sänder. Lämnat godkännande kan av länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd i första instans äger anlita skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas. Vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd i stad med egen uppbördsförvaltning, skall erforderligt biträde lämnas av den lokala skattemyndigheten. I övriga städer och på landet skall biträde lämnas av vederbörande lokala skattemyndighet i den utsträckning Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Beträffande Stockholm skall, i de hänseenden varom i 1 och 2 mom. stadgas, gälla vad Kungl. Maj:t därom förordnar.

20 §.

1 mom. Allmän fastighetsdeklaration — när fråga är om deklaration,

beträffande fastighet å landet:---är belägen;

beträffande fastighet i Stockholm: till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet i annan stad: till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden för det distrikt, den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning.

20 §.

— och ingivas,

beträffande fastighet i stad: till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden för det distrikt, den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning,

4 Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller länsstyrelsen i det län, där fastigheten är belägen; samt,

när fråga år om uppgift e beträffande fastighet i Stockholm: till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet annorstädes: till länsstyrelsen i det län, där fastigheten är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration, som jämlikt 22 § 1 mom. skall avgivas utan anmaning, skall avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret och ingivas antingen direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm, till överståthållaråmbetet och, beträffande fastighet utom Stockholm, till länsstyrelsen i det län, den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten är belägen.

37 §.

1 mom. Självdeklaration, som avgives utan anmaning, så ock uppgift enligt 33 eller 34 § skall avlämnas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering, för vilken deklarationen eller uppgiften är avsedd att tjäna till ledning, eller, om taxeringen skall äga rum i Stockholm,

(Föreslagen lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller länsstyrelsen i det län, där fastigheten är belägen; samt, nl ig t 18 §,

till länsstyrelsen i det län, där fastigheten är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration, som jämlikt 22 § 1 mom. skall avgivas utan anmaning, skall avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret och ingivas antingen direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen, eller till länsstyrelsen i det län, den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten är belägen.

37 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum. I fall, som avses i 33 § sista stycket, skola dock uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.

Vad i----------

Uppgifter enligt ----—--

53 §.

/ mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i Stockholm hos överståthållarämbetet,

1 övriga städer hos den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, hos magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet hos ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering, hos ordförande i beredningsnämnd och, då fråga är om årlig taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om deklarationsblanketter för årlig taxering skall gälla även i fråga om blanketter till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola blanketter till uppgifter enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar utdelning eller ränta, som där avses.

(Föreslagen lydelse:)

myndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, magistraten eller kommunalborgmästaren i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum. I fall, som avses i 33 § sista stycket, skola dock uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.

---äga rum.

uppgifter avser.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i stad hos den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning, hos magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet hos ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering, hos ordförande i beredningsnämnd och, då fråga är om årlig taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om deklarationsblanketter för årlig taxering skall gälla även i fråga om blanketter till uppgifter enligt 40 a § 1 och 2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola blanketter till uppgifter enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar utdelning eller ränta, som där avses.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration eller annan för taxering avsedd uppgift eller upplysning tillsändes den uppgiftsskyldige i rekommenderat brev med allmänna posten; dock må, där så finnes nödigt, för anmaningens delgivande anlitas i Stockholm överståthållarämbetet, i övriga städer magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet landsfiskalen i orten, vilka myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna och övriga handlingar ävensom berednings- och fastighetstaxeringsnämndernas protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden samt i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas dem, som hava att verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, dels offentligen framläggas inom vederbörande kommun under minst fjorton dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

(Föreslagen lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration eller annan för taxering avsedd uppgift eller upplysning tillsändes den uppgiftsskyldige i rekommenderat brev med allmänna posten; dock må, där så finnes nödigt, för anmaningens delgivande anlitas i Stockholm poliskammaren, i övriga städer magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet landsfiskalen i orten, vilka myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars eller vad angår Stockholm den 21 juni skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna och övriga handlingar ävensom berednings- och fastighetstaxeringsnämndernas protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden samt i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas dem, som hava att verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, dels, utom vad angår Stockholm, offentligen framläggas inom vederbörande kommun under minst fjorton dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

Kungl. May.ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola, utom vad angår Stockholm, i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas dem, som verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, dels så snart ske kan offentligen framläggas inom vederbörande kommun.

(Föreslagen lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola, i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas dem, som verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, dels, utom vad angår Stockholm, så snart ske kan offentligen framläggas inom vederbörande kommun.

76 §.

Senast den 31 januari skola i den ordning, Kungl Maj:t föreskriver, till taxeringsnämndens ordförande, utom i Stockholm, överlämnas avskrifter av fastighetslängderna, inkomstlängden, förmögenhetslängden, skogsaccislängden och länsprövningsnämndens ändringslängder för nästföregående år, såvitt taxeringsdistriktet angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen, utom vad angår Stockholm, till ordföranden i taxeringsnämnden översända de vid nästföregående års taxering avgivna, hos länsstyrelsen förvarade självdeklarationer och andra till ledning vid taxeringen för inkomst eller förmögenhet avlämnade uppgifter för taxeringsdistriktet.

Efter anmälan -

Erfordras för —

76 §.

Senast den 31 januari skola i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, till taxeringsnämndens ordförande överlämnas avskrifter av fastighetslängderna, inkomstlängden, förmögenhetslängden, skogsaccislängden och länsprövningsnämndens ändringslängder för nästföregående år, såvitt taxeringsdistriktet angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen till ordföranden i taxeringsnämnden översända de vid nästföregående års taxering avgivna, hos länsstyrelsen förvarade självdeklarationer och andra till ledning vid taxeringen för inkomst eller förmögenhet avlämnade uppgifter för taxeringsdistriktet.

----- hava behov.

—- mellankommunala prövningsnämnden.

91 §.

/ mom. Senast den 15 juni skall taxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända de deklarationer och andra skriftliga uppgifter och upplysningar, som avlämnats till led-

91 §.

1 mom. Senast den 15 juni eller vad angår Stockholm den 30 juni skall taxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända de deklarationer och andra skriftliga uppgifter

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

ning vid taxeringen, ävensom de enligt 76 § första, andra och tredje styckena taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna längdavskrifterna och övriga handlingar. Har länsstyrelsen medgivit utsträckning av den tid, inom vilken taxeringsnämnds arbete skall vara avslutat, må länsstyrelsen jämväl förordna om utsträckning av förstnämnda tid, dock längst till den 30 juni.

De upprättade------

(Föreslagen lydelse:)

♦

och upplysningar, som avlämnats till ledning vid taxeringen, ävensom de enligt 76 § första, andra och tredje styckena taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna längdavskrifterna och övriga handlingar. Har länsstyrelsen medgivit utsträckning av den tid, inom vilken taxeringsnämnds arbete skall vara avslutat, må länsstyrelsen jämväl förordna om utsträckning av förstnämnda tid, dock längst till den 30 juni.

Kungl. Maj:t föreskriver.

145 §. 145 §.

1 mom. Av statsmedel---- tjänstemän; samt

4) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 5 och 6 samt 8—12 mom. här nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt 4, 5 och 6 mom. till olika personer utbetalda ersättningsbeloppen, avseende sistförflutna budgetår, skall årligen före juli månads utgång av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

4) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 6 samt 8—12 mom. här nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt 4 och 6 mom. till olika personer utbetalda ersättningsbeloppen, avseende sistförflutna budgetår, skall årligen före juli månads utgång av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

9 Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 14 juni 1933 om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

10 §.

överståthållarämbetet och---

Beslutet skall, utom vad angår Stockholm, genom utdrag av liggaren utan dröjsmål meddelas den lokala skattemyndigheten, som antecknar det preliminära taxeringsvärdet och dagen för beslutet i tillgängligt exemplar av den senast upprättade fastighetslängden. Sådan anteckning göres i fastighetslängdens anteckningskolumn å rad, där fastighetens gällande taxeringsvärde finnes infört.

Underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden skall tillika, utom såvitt angår Stockholm, årligen av länsstgrelsen lämnas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna eller de lokala taxeringsnämnderna, envar såvitt angår fastigheter inom nämndens distrikt. Sådan underrättelse skall avsändas, de år då allmän fastighetstaxering äger rum, före januari månads utgång och övriga år senast den 15 februari.

(Föreslagen lydelse:)

10 §.

hos nämnden.

Beslutet skall genom utdrag av liggaren utan dröjsmål meddelas den lokala skattemyndigheten, som antecknar det preliminära taxeringsvärdet och dagen för beslutet i tillgängligt exemplar av den senast upprättade fastighetslängden. Sådan anteckning göres i fastighetslängdens anteckningskolumn å rad, där fastighetens gällande taxeringsvärde finnes infört.

Underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden skall tillika årligen av överståthållarämbetet och länsstyrelserna lämnas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna eller de lokala taxeringsnämnderna, envar såvitt angår fastigheter inom nämndens distrikt. Sådan underrättelse skall avsändas, de år då allmän fastighetstaxering äger rum, före januari månads utgång och övriga år senast den 15 februari.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 480.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kom-

munalstyrclse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 57 § lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan det vid sammanträde i oktober månad fattade beslutet om utdebitering till staden delgivits kollegiet, ofördröjligen underrätta överståthållarämbetet angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet att, sedan utgifts- och inkomststaten för staden fastställts, ofördröjligen underrätta överståthdllarämbetet dels om det belopp för skattekrona och skatteöre, som slutligen bestämts till utdebitering för nästkommande år, dels ock om det sammanlagda belopp som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan det vid sammanträde i oktober månad fattade beslutet om utdebitering till staden delgivits kollegiet, ofördröjligen underrätta den lokala skattemyndigheten angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet att, sedan utgifts- och inkomststaten för staden fastställts, ofördröjligen underrätta dels överståthållaråmbetet och den lokala skattemyndigheten om det belopp för skattekrona och skatteöre, som slutligen bestämts till utdebitering för nästkommande år, dels ock överståthållarämbetet om det sammanlagda belopp som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 489.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

11 Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 64 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) 64 §.

(Föreslagen lydelse:) 64 §.

Med det-------—

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade beslutat till utdebitering för skattekrona och skatteöre för nästkommande år skall allt efter ändamålets beskaffenhet genom kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse samt, vad angår av församlingsdelegerade beslutad avgift, genom delegerades ordförande delgi vas överståthållarämbetet. Samtidigt skall till överståthållarämbetet lämnas uppgift om det sammanlagda belopp, som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

- års taxering.

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade beslutat till utdebitering för skattekrona och skatteöre för nästkommande år skall allt efter ändamålets beskaffenhet genom kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse samt, vad angår av församlingsdelegerade beslutad avgift, genom delegerades ordförande delgivas överståthållarämbetet och den lokala skattemyndigheten. Samtidigt skall till överståthållarämbetet lämnas uppgift om det sammanlagda belopp, som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

är stadgat, i kommunalskattelagen, stycke utanordnas.

Om debitering - Församling och Församling och

Belopp, som------15 november.

överståthållarämbetet skall---av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 496.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger i Stockholm överståthållarämbetet samt i annan stad och på landet lokal skattemyndighet att särskilt för varje uppbördsdistrikt på sätt riksförsäkringsanstalten närmare bestämmer upprätta förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare, vilka skola erlägga avgift för försäkring (arbetsgivarförteckning). Denna förteckning skall insändas till riksförsäkringsanstalten, av lokal skattemyndighet före den 15 januari eller den senare dag anstalten föreskriver och av överståthållarämbetet successivt under tiden den 15 februari— den 15 mars året näst efter det som förteckningen avser.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom anteckning i förteckningen påfört sådana avgifter för försäkring, vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen stadgas, skall för-

(Föreslagen lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger lokal skattemyndighet att särskilt för varje uppbördsdistrikt på sätt riksförsäkringsanstalten närmare bestämmer upprätta förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare, vilka skola erlägga avgift för försäkring (a rbetsgivarförteckning). Denna förteckning skall av den lokala skattemyndigheten insändas till riksförsäkringsanstalten, i Stockholm successivt under tiden den 15 februari—den 15 mars året näst efter det som förteckningen avser och i övrigt före den 15 januari eller den senare dag anstalten föreskriver.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom anteckning i förteckningen påfört sådana avgifter för försäkring, vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen stadgas, skall för-

1 Senaste lydelse se 1946: 494.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

teckningen återsändas till överståthållarämbetet före den 15 juni samt till lokal skattemyndighet före augusti månads utgång; dock skall på landet och i stad, som tillhör fögderi, förteckningen, i vad den angår minst halva antalet kommuner inom uppbördsdistriktet, insändas före den 15 augusti.

Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges----

Mom. 2. Sedan avgifterna---

I stad med egen uppbördsförvaltning skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda ordning, i Stockholm genom överståthållarämbetets och i övriga städer genom den lokala skattemyndighetens försorg, hållas de avgiftspliktiga tillhanda och därefter till riksförsäkringsanstalten återställas inom tid, som av anstalten bestämmes.

(Föreslagen lydelse:)

teckningen återsändas till den lokala skattemyndigheten, i Stockholm före den 15 juni och i övrigt före augusti månads utgång; dock skall på landet och i stad, som tillhör fögderi, förteckningen, i vad den angår minst halva antalet kommuner inom uppbördsdistriktet, insändas före den 15 augusti.

--erlagd avgift.

anstalten bestämmes.

I stad med egen uppbördsförvaltning skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda ordning genom den lokala skattemyndighetens försorg hållas de avgiftspliktiga tillhanda och därefter till riksförsäkringsanstalten återställas inom tid, som av anstalten bestämmes.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 36 § förordningen den 13 december 1940 om allmän omsättningsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med län jämväl Stockholms stad samt med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet. Vad i förordningen stadgas beträffande taxeringsint e n d e n t skall i fråga om Stockholms stad gälla uppbördsintendenten vid överståthållaråmbetet.

(Föreslagen lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med län jämväl Stockholms stad samt med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1943: 851.

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

15 Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ förordningen den 30 april 1943 om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning skola erhålla ändrad lydelse på säti nedan angives samt att i förordningen skall införas en

ny paragraf, benämnd 4 a §, av den

(Nuvarande lydelse:)

1 §•

Arbetsgivare är------ -—

Anmälan skall göras till utmätningsmannen i anställningsorten eller, då Stockholm är anställningsort, till överståthållarämbetet.

4 §•

Utmätningsmannen skall förvara det ena exemplaret av anställningskortet i ett alfabetiskt ordnat register och översända det andra exemplaret till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren är mantalsskriven inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde, till denne som har att efter tagen kännedom om innehållet i kortet vidarebefordra detsamma till länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten. Är arbetstagaren mantalsskriven i Stockholm, skall utmätningsmannen dock översända det andra exemplaret av anställningskortet direkt till överståthållarämbetet.

Till länsstyrelse------

Ur anställningsregister----

lydelse nedan sägs.

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

nyss sagts.

Anmälan skall göras till utmätningsmannen i anställningsorten.

4 §■

särskilt register. --fem år.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Vad i denna paragraf stadgas beträffande förfarandet med till utmätningsman inkomna anstållningskort skall i tillämpliga delar gälla även beträffande till överståthållarämbetet inkomna kort.

4 a §.

Om anmälningsskyldighet enligt denna förordning samt förfarandet med inkomna anstållningskort skall, där Stockholm är anställningsort eller arbetstagaren är mantalsskriven i Stockholm, utöver eller i stället för vad i förordningen stadgas, gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

17 Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december 1945

(nr 823) om nöjesskatt.

Härigenom förordnas, att 22 § förordningen den 21 december 1945 om nöjesskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

22 §.

Det åligger —---nöjesskatten

De uppgifter som enligt vad nu sagts åvila kommunen skola fullgöras i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av drätselkammaren samt på landet av kommunalnämnden, där ej kommunen annorledes bestämt.

(Föreslagen lydelse:)

22 §.

efterföljas.

De uppgifter som enligt vad nu sagts åvila kommunen skola fullgöras i Stockholm av uppbördsverket, i annan stad av drätselkammaren samt på landet av kommunalnämnden, där ej kommunen annorledes bestämt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 193.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll å biljettförsäljningen ombesörjes i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av drätselkammaren och på landet av kommunalnämnden.

Vid varje

Den som

(Föreslagen lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll å biljettförsäljningen ombesörjes i Stockholm av uppbördsverket, i annan stad av drätselkammaren och på landet av kommunalnämnden.

kontrollant avskiljes, behöriga utövande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1944: 424.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

19 Förslag

till

Förordning

med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets skatteavdelning

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

(Äldre förordning:)

Vad i särskilda författningar finnes stadgat om överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, om kamreraren vid samma avdelning och om mantalskommissarien i Stockholm skall i stället äga tillämpning å respektive överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden samt skattedirektören och mantalsintendenten vid överståthållaråmbetet.

Överståthållarämbetet äger förordna taxeringsintendcnlen samt, där så anses oundgängligen nödvändigt och Kungl. Maj:t det medgivit, taxeringsinspektör vid överståthållarämbetet att beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen eller för-

(Föreslagen lydelse:)

Vad i särskilda författningar kan finnas stadgat om överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden eller skatteverket vid överståthållarämbetet eller om kamreraren vid förstnämnda avdelning skall i stället äga tillämpning ä överståthållarämbetets skatteavdelning eller chefen för denna, såvitt gäller ärenden som enligt instruktionen för överståthållarämbetet eller vad eljest kan finnas stadgat skola ankomma på avdelningen eller dess chef, och i övrigt å mantal sv erket, uppbördsverket eller indrivningsverket i Stockholm eller vederbörande chef för verket med den fördelning av arbetsuppgifterna mellan verken som framgår av för desamma gällande instruktioner.

Vad i särskilda författningar kan finnas stadgat om mantalskommissarien eller mantalsintendenten i Stockholm eller om mantalskontoret därstädes skall i stället gälla mantalsdirektören eller mantalsverket i staden.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Äldre förordning:) (Föreslagen lydelse:)

ordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, jämförda med vad ovan sägs, åvila skat-

tedirektören. -

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948, från och med vilken dag förordningen den 12 juni 1936 (nr 272) med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden upphör att gälla.

Knngl. Maj:ts proposition nr 193.

21 IJtclrug av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

19-17.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Setterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet Quensel anmäler statsrådet Mossberg fråga angående vissa författningsändringar i anledning av omorganisation av skatteverket i Stockholm samt anför.

Tidigare denna dag har jag framlagt förslag till en omorganisation av överståthållarämbetet, syftande till att ur ämbetet utbryta sådana delar, som handhava kommunala uppgifter, nämligen skatteverkets mantals-, uppbördsoch debiteringsavdelningar samt poliskammaren, varvid kvarstående delar, utgörande de nuvarande båda kansliavdelningarna jämte en nyinrättad skatteavdelning, komma att bilda ett på riksstaten i sin helhet uppfört överståthållarämbete med i huvudsak samma uppgifter som en länsstyrelse.

I sammanhang härmed har jag angivit de grunder, enligt vilka arbetsuppgifterna böra fördelas på ämbetet och de ur detsamma utbrutna kommunalt bekostade delarna. Jag har därjämte förut denna dag särskilt anmält förslag till sådana författningsändringar, som betingas av poliskammarens utbrytning ur överståthållarämbetet, och anhåller nu att till behandling få upptaga behovet av författningsändringar i anledning av skatteverkets uppdelning.

Den föreslagna omorganisationen av skatteverket innebär i huvudsak, att de bestyr med taxeringsarbetet och därmed sammanhängande uppgifter, vilka i länen ankomma på länsstyrelserna även i vad gäller städer som ej ingå i fögderi, alltjämt skola ankomma på överståthållarämbetet, medan däremot skatteverkets uppgifter avseende folkbokföring och mantalsskrivning ävensom debitering, uppbörd, redovisning och indrivning av utskylder i Stockholm skola anförtros särskilda utanför överståthållarämbetet stående och av staden bekostade organ. Enligt förslag, som utarbetats av en av stadskollegiet tillsatt kommitté — 1946 års kommunala skatteverkskommitté — vilket förslag i princip godkänts av stadsfullmäktige och lämnats utan erinran av överståthållarämbetet, skola uppgifterna i fråga uppdelas på tre sinsemellan självständiga förvaltningsmyndigheter, nämligen mantalsverket, uppbördsverket och indrivningsverket. Förvaltningen av dessa myndigheter skall handhavas av en för myndigheterna gemensam kommunal direktion,

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

benämnd direktionen för Stockholms mantals- och uppbördsverk. Vid min anmälan av omorganisationsförslaget tidigare denna dag har jag uttalat, att den förutsättning för omorganisationens genomförande som låge i kravet på en godtagbar organisation av de ur skatteverket utbrutna kommunala delarna enligt min mening förelåge genom nyssnämnda förslag till sådan organisation.

I det av överståthållarämbetet avgivna betänkande, som ligger till grund för den föreslagna omorganisationen av skatteverket, har ämbetet redogjort för vissa författningsändringar, som enligt ämbetets mening vore påkallade i anledning av omorganisationen. Ämbetet har vidare i skrivelse den 2 december 1946 framlagt förslag till sådana författningsändringar. Dessa ha utarbetats med utgångspunkt från att förenämnda förslag till organisation av de kommunaliserade delarna av skatteverket genomfördes.

I nyssnämnda skrivelse har ämbetet anfört att begreppet lokal skattemyndighet endast funnes definierat i uppbördsförordningen och enligt denna utgjordes på landet av häradsskrivaren och i stad av kronokamreraren. I de författningar, vari lokal skattemyndighet tilldelats viss uppgift, hade beträffande Stockholm särskilt utsagts att uppgiften där skulle tillkomma överståthållarämbetet. Efter skatteverkets uppdelning komme de arbetsuppgifter som i andra städer ankomme på den lokala skattemyndigheten att uppdelas på två myndigheter, nämligen mantalsverket och uppbördsverket, vilka alltså tillsammans kunde sägas motsvara lokal skattemyndighet i andra städer, överståthållarämbetet ansåge det angeläget att några särbestämmelser för Stockholms vidkommande så långt möjligt undvekes i lagar och författningar efter skatteverkets uppdelning. I de framlagda författningsförslagen hade ämbetet därför utgått från att benämningen lokal skattemyndighet skulle täcka även förhållandena i Stockholm. Detta förutsatte emellertid att begreppet lokal skattemyndighet definierades i en särskild allmän författning även i vad avsåge Stockholm. Mest naturligt syntes vara att en dylik definition intoges i den författning, vari generellt angåves vad som skall förstås med lokal skattemyndighet i landet i övrigt, eller uppbördsförordningen. Ämbetet har därför föreslagit ett tillägg till denna förordning av innehåll att med lokal skattemyndighet skall i Stockholm förstås mantalsverket och uppbördsverket med den fördelning av arbetsuppgifterna dem emellan, som framgår av för verken gällande instruktioner.

I anledning av vad överståthållarämbetet sålunda anfört vill jag anmärka, att efter det ämbetets nämnda skrivelse avlåtits särskilt uppbördsreglemente utfärdats för Stockholm (SFS 785/1946), däri noggrant angivits vilka myndigheter därstädes som skola handhava de uppgifter, vilka enligt uppbördsförordningen ankomma på lokal skattemyndighet. Uppbördsreglementet för Stockholm har utfärdats med stöd av 111 § uppbördsförordningen, som innehåller att, utöver eller i stället för vad i uppbördsförordningen stadgas, i Stockholm skall gälla vad Kungl. Maj:t särskilt förordnar. I enlighet bär-

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

med synes mig anledning saknas att i uppbördsförordningen intaga särskilda bestämmelser om vad i Stockholm skall förstås med lokal skattemyndighet, utan torde det även i fortsättningen kunna i administrativ ordning meddelas bestämmelser i detta hänseende. Jag är ense med överståthållarämbetet därom att då begreppet lokal skattemyndighet användes i viss författning detta regelmässigt bör avse även förhållandena i Stockholm och att sålunda några särbestämmelser för Stockholm ej böra finnas i vidare mån än detta är oundgängligen erforderligt. Frågan vilken myndighet som i det särskilda fallet skall vara att anse såsom lokal skattemyndighet i Stockholm torde få regleras genom sådana administrativa bestämmelser, varom jag nyss talat.

I enlighet med det anförda torde alltså i sådana författningsbestämmelser, däri för Stockholms vidkommande överståthållarämbetet tillagts uppgift, som eljest i stad med egen uppbördsförvaltning ankommer på den lokala skattemyndigheten, särbestämmelserna för Stockholm böra utgå. Den föreslagna omorganisationen torde härutöver kräva en del andra författningsändringar.

Inom socialdepartementet ha på grundval av överståthållarämbetets förut omnämnda utkast utarbetats förslag till sådana av skatteverkets omorganisation påkallade författningsändringar, som böra föreläggas riksdagen för antagande, och jag anhåller nu att få redogöra för innebörden av ändringsförslagen.

I taxerings förordningen den 28 september 1928 (nr 37 9) stadgas i 4 § att innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad indelning i taxeringsdistrikt yttrande skall, utom vad angår Stockholm, infordras från drätselkammaren ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala skattemyndigheten i staden. Genomföres omorganisationen bör även i Stockholm yttrande inhämtas från den lokala skattemyndigheten. Däremot torde, i enlighet med vad överståthållarämbetet anfört, även efter omorganisationen anledning saknas att i Stockholm höra drätselnämnden eller stadskollegiet innan ändring sker av indelningen i taxeringsdistrikt. Lagrummets avfattning bör jämkas i enlighet med det anförda.

Bestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen om tillhandahållande åt beskattningsnämnderna av kommunala tjänstemän — i Stockholm tjänstemän hos överståthållarämbetet — såsom biträden i taxeringsarbetet hava under utredningsarbetet angående överståthållarämbetets omorganisation givit upphov till viss tveksamhet. I 1 mom. av ifrågavarande paragraf stadgas, att i Stockholm överståthållarämbetet må förordna tjänstemän hos ämbetet att biträda beskattningsnämnderna i vissa hänseenden samt att i annan stad drätselkammaren må, såvitt angår stad med egen uppbördsförvaltning efter hörande av den lokala skattemyndigheten, för samma ändamål ställa eu eller flera kommunala tjänstemän till beskattningsnämndernas förfogande. De

24 Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

arbetsuppgifter som här åsyftas bestå enligt 108 § i att tillhandagå vid mottagandet och ordnandet av deklarationer och andra uppgifter till ledning vid taxering, att granska avlämnade deklarationer och uppgifter samt hos beskattningsnämndens ordförande göra de erinringar, vartill granskningen må giva anledning, ävensom att i övrigt, i den mån så erfordras, lämna ordföranden biträde vid fullgörandet av dennes åligganden. Enligt 15 § 2 mom. skall vidare vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd i stad med egen uppbördsförvaltning, erforderligt biträde lämnas i Stockholm av uppbördseller annan tjänsteman, som ställes till förfogande av överståthållarämbetet, och i annan stad av den lokala skattemyndigheten.

Med nu återgivna bestämmelser korrespondera föreskrifterna i 145 § 1 mom., enligt vilka gottgörelse för sådant biträde av städernas tjänstemän, som lämnats jämlikt 15 § 2 mom., skall utgå av statsmedel, medan åter bidrag av statsmedel till sådana kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 15 § 1 mom., utgår endast, därest Kungl. Maj:t finner dessa anstalter äga särskilt värde för det allmänna. I allmänhet utgår icke dylikt bidrag.

Överståthållarämbetet föreslog i sitt betänkande med förslag till inrättandet av en statlig taxeringsavdelning vid ämbetet, att efter en uppdelning av skatteverket skulle i här ifrågavarande hänseenden beträffande Stockholm gälla samma bestämmelser som för andra städer med egen uppbördsförvaltning. Vidare förklarade sig ämbetet ur administrativ synpunkt finna det lämpligt att de bestyr varom här vore fråga — sortering av deklarationer m. m. och längdföring åt taxeringsnämnderna — samt dessutom kontrollsummering av deklarationer och uträkning av beskattningsbara belopp efter omorganisationen omhänderhades av personal hos den lokala skattemyndigheten. Emellertid anmärkte ämbetet, att delegerade för den kommunala skatteverkskommittén vid överläggningar med ämbetet ifrågasatt, att staden i stället skulle ställa ett belopp av högst 200 000 kronor årligen till förfogande för ifrågavarande arbetsuppgifter.

I ett till stadskollegiet avgivet yttrande över överståthållarämbetets betänkande anförde kommunala skatteverkskommittén, att det varit önskvärt att den uppdelning av skatteverkets arbetsuppgifter på statliga och kommunala organ, som man eftersträvat vid den föreslagna klyvningen av skatteverket, även omfattat de arbetsuppgifter till vilkas utförande magistratsstäder med egen uppbördsförvaltning medverka. Uppgifterna hörde nämligen icke endast samman med taxeringen utan vore en del av den. Det vore möjligt att det för landet i övrigt med hänsyn till de geografiska förhållandena kunde stöta på praktiska svårigheter att organisera taxeringsarbetet utan medverkan av de kommunala myndigheterna i städerna, men i Stockholm förefunnes inga dylika organisatoriska svårigheter. Vid sådant förhållande borde samtliga med taxeringen sammanhörande arbetsuppgifter utföras av .statliga

25 Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

organ. Det torde emellertid icke vara att vänta att för Stockholm gjordes undantag från vad som gällde övriga magistratsstäder med egen uppbördsförvaltning. Staden såge dock i denna medverkan endast ett ekonomiskt bidrag till laxeringsarbetet, i enlighet varmed kommittén i sitt redan tidigare avgivna betänkande föreslagit, att staden skulle i stället lör tillhandahållande av personal lämna statsverket ett årligt bidrag å 200 000 kronor. Kollegiet torde emellertid icke böra låta lösningen av denna fråga bliva avgörande för sitt ställningstagande till den föreslagna organisationen, då de ekonomiska fördelarna för staden av taxeringsavdelningens förstatligande bleve så väsentliga, att de uppvägde de organisatoriska svårigheter den förutsatta medverkan av staden i taxeringsarbetet komme att medföra. Med hänsyn härtill syntes kollegiet visserligen böra låta den av kommittén gjorda erinran gå vidare, men samtidigt förklara sig icke hava något att erinra ur organisatorisk synpunkt mot den föreslagna klyvningen av skatteverket.

För de närmare villkoren och förutsättningarna för det erbjudna årliga bidraget hade kommittén redan tidigare redogjort i sitt till stadskollegiet avgivna betänkande. Däri uttalade kommittén bland annat, i anledning av vad överståthållarämbetet i sitt betänkande anfört, att en förutsättning för erbjudandet om ett årligt bidrag å 200 000 kronor varit att staden fortfarande såsom hittills skulle vara berättigad att upplägga stomme till taxeringslängd i allenast ett exemplar och på sådant sätt att den vore kombinerad med mantals- och debiteringslängd, och att staden likaledes såsom hittills skulle vara berättigad att — i motsats till vad som gällde för riket i övrigt — i stället för avskrift av taxeringslängderna lämna utdrag av desamma.

I sistnämnda hänseende anförde kommittén i sitt yttrande över överståthållarämbetets betänkande ytterligare, att någon ändring av den i Stockholm hittills tillämpade ordningen beträffande längdernas uppläggande eller ett införande av avskrifter av desamma icke torde vara motiverat av taxeringsavdelningens förstatligande. Dels hade nämligen taxeringsavdelningen själv tillgång till och arkiverade deklarationsmaterialet, varur direkt borde kunna utläsas samtliga de sifferuppgifter som skulle finnas införda i längderna. Dels förutsatte kommittén att den lokala skattemyndigheten skulle tillhandahålla taxeringsavdelningen ntdrag av taxeringslängderna för bland annat besvärsärenden till prövningsnämnden och skattedomstolarna.

Sammanfattningsvis uttalade kommittén, att den omständigheten att man vid organisationen av den statliga taxeringsavdelningen räknat med stadens medverkan vid utförandet av rent statliga arbetsuppgifter, med hänsyn till andra väsentliga fördelar av uppdelningen, icke borde vara utslagsgivande vid stadens ställningstagande till lämpligheten av den föreslagna klyvningen av skatteverket men att staden torde böra framhålla önskvärdheten av att denna medverkan, om den påfordrades, finge utbytas mot årligt bidrag.

Föredragande borgarrådet anförde vid ärendets behandling i borgarråds-

26 Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

beredningen, att av de kostnader, vartill staden enligt kommitténs förslag skulle bidraga, en stor del icke skulle kunna åläggas staden. Då förslaget innebure vissa fördelar även för staden och det i och för sig icke syntes helt uteslutet, att staden gåve ett visst bidrag till de här ifrågavarande taxeringskostnaderna —- även andra städer torde ha gjort liknande åtaganden — ville borgarrådet för sin del icke motsätta sig kommitténs på en överenskommelse med överståthållarämbetet grundade förslag i denna punkt. Till detta uttalande anslöt sig borgarrådsberedningen och stadskollegiet, varefter stadsfullmäktige på hemställan av stadskollegiet tillstyrkte en uppdelning av överståthållarämbetet i enlighet med de riktlinjer som uppdragits vid de verkställda utredningarna.

överståthållarämbetet har vid överlämnande av stadsfullmäktiges beslut i ärendet anfört, att ämbetet icke funne anledning frångå sin ståndpunkt att i fråga om taxeringslängdernas förande och avskrifter av desamma Stockholm skulle jämställas med övriga magistratsstäder. Någon avgörande betydelse för den statliga taxeringsavdelningens utformning hade dock denna fråga icke, liksom icke heller frågan om i vilken form staden skulle bidraga till bestyret med de ifrågavarande arbetsuppgifterna vid taxeringen. Det syntes icke uteslutet att de kommunala verkens gemensamma personal åtminstone delvis skulle kunna stå till förfogande även för dessa arbetsuppgifter. Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare övervägande i samband med den definitiva utformningen av de kommunala verkens organisation. Härvid torde viss vägledning kunna erhållas av erfarenheterna vid årets taxering, som efter debiteringsavdelningens utbrytning ur taxeringsavdelningen komme att äga rum under i viss mån likartade förhållanden som efter en definitiv' uppdelning av skatteverket.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att oklarhet ännu vidlåder frågan på vilket sätt Stockholms stad efter en uppdelning av skatteverket på statliga och kommunala organ skall lämna sin medverkan vid taxeringsarbetet i staden. Frågan berör såväl sådana bestyr, vilka i andra städer med egen uppbördsförvaltning uttryckligen ålagts de kommunala organen såsom en skyldighet, som sådana arbetsuppgifter, i fråga om vilka författningsvägen endast föreskrivits att från kommuns sida medverkan må lämnas. Vad angår förstnämnda bestyr — för vilka ersättning av statsmedel utgår har från stadens sida invändning icke gjorts mot att upprättande av de s. k. stommarna till taxeringslängderna ålades de kommunala organen. Det må i detta sammanhang anmärkas, att enligt vad numera gäller (SFS 21/1947) dessa stommar i landet i övrigt skola upprättas av länsstyrelserna, eller såvitt angår Göteborg, den lokala skattemyndigheten. I det belopp om 200 000 kronor, som enligt det från stadens sida väckta förslaget årligen skulle av staden ställas till statsverkets förfogande i stället för tillhandahållande av personal för vissa arbetsuppgifter i samband med taxe-

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

ringsarbetet, ingår emellertid gottgörelse för själva längdföringen beträffande taxeringslängderna. I den mån denna längdföring -—- som i andra städer med egen uppbördsförvaltning regelmässigt utföres av kommunala tjänstemän — omfattas av stadgandet i 15 § 2 mom. taxeringsförordningen, skulle en lösning av de här föreliggande organisationsproblemen i den av Stockholms stad önskade riktningen komma i strid med författningen, därest i denna föreskreves att för Stockholm skulle i här förevarande avseende gälla detsamma som i andra städer med egen uppbördsförvaltning. Det motsvarande gäller om stadgandet i 15 § 1 mom., däri förutsättes att de biträden, som anlitas i taxeringsarbetet, skola vara kommunala tjänstemän. Då, såsom jag redan i samband med min anmälan av omorganisationsförslaget tidigare i dag anfört, frågan om formen för medverkan från Stockholms stads sida vid taxeringsarbetet synes böra bli föremål för ytterligare överväganden i samband med den fortsatta utredningen rörande organisationen av de kommunala skalteorganen i Stockholm, vill jag föreslå, att de nuvarande särbestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen beträffande Stockholm borttagas och att, i avbidan på resultatet av de ytterligare överväganden jag nyss nämnt, till paragrafen fogas ett nytt moment av innehåll att beträffande Stockholm skall, i de hänseenden varom i 1 och 2 mom. stadgas, gälla vad Kungl. Maj:t därom förordnar. Givetvis skola härvid bestämmelserna om gottgörelse av statsmedel i 145 § 1 mom. äga motsvarande tillämpning för Stockholms del. Någon ändring av sistnämnda lagrum synes icke erforderlig för detta ändamål.

I detta sammanhang torde jag jämväl få beröra frågan om taxeringslängdernas förande och om upprättande av avskrifter av desamma. Från stadens sida har yrkats, att såsom hittills skulle i Stockholm — i motsats till landet i övrigt — föras en gemensam mantals-, taxerings- och debiteringslängd samt att någon skyldighet för staden att upprätta avskrift av längden icke borde föreligga. Denna fråga är i huvudsak reglerad i administrativ ordning, nämligen i kungörelsen den 28 september 1928 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet, men beröres såtillvida i taxeringsförordningen, att 76 § däri föreskriver, att avskrifter av taxeringslängderna skola tillhandahållas taxeringsnämndernas ordförande. Skatteavdelningen vid överståthållarämbetet torde icke för taxeringsarbetet kunna undvara en avskrift av taxeringslängderna. Med hänsyn till sistnämnda förhållande synas statsmakterna svårligen kunna ge avkall på kravet att för detta ändamål avskrift av taxeringslängden skall tillhandahållas av vederbörande lokala skattemyndighet. Såvitt jag kan finna, torde emellertid därav icke följa, att icke i Stockholm skulle såsom hittills kunna föras en gemensam mantals-, taxerings- och debiteringslängd och att, i stället för fullständig avskrift av denna, ett utdrag, omfattande allenast stommen och taxeringsdelen, lämnas. Detta spörsmål synes böra bliva föremål för ytterligare utredning i samband med de fortsatta övervägandena angående organisationen

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

av den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Ifrågavarande avskrift synes kunna tillhandahållas taxeringsnämndens ordförande i den mån han för taxeringsarbetet behöver ha tillgång till taxeringslängden.

Utöver vad av det sagda framgår påkallar skatteverkets omorganisation ytterligare ändringar i taxeringsförordningen. I 20, 24 och 37 §§ stadgas skyldighet för överståthållarämbetet att mottaga deklarationer, och 53 § 1 inom. föreskriver motsvarande skyldighet i fråga om tillhandahållande av deklarationsblanketter. I likhet med vad som gäller för andra städer med egen uppbördsförvaltning bör i Stockholm denna skyldighet överföras å den lokala skattemyndigheten. Kommunala skatteverkskommittén har i sitt yttrande över överståthållarämbetets betänkande förklarat sig icke ha något att erinra häremot, men samtidigt uttalat, att skyldigheten endast borde avse mottagande av deklarationer, respektive tillhandahållande av deklarationsblanketter, i myndighetens egna lokaler och ej omfatta anordnande av särskilda mottagningsställen. Vidare borde skyldigheten att mottaga deklarationer icke få anses innebära sortering av deklarationerna. I dessa hänseenden förutsätter jag emellertid att nödig hänsyn till allmänhetens behov och till praktiska synpunkter blir utslagsgivande för uppgifternas utförande.

Med avseende å fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet stadgas i 69 §

1 mom. att nämndernas arbete skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni. I 2 och 3 mom. av samma paragraf lämnas därefter föreskrifter om insändande till länsstyrelsen av fastighetsdeklarationerna med mera och om tillhandahållande av fastighetslängderna och dessas framläggande för granskning. Bestämmelserna i 2 och 3 mom. äga enligt 4 mom. icke tillämpning beträffande Stockholm, överståthållarämbetet har föreslagit att denna undantagsbestämmelse skall upphävas. I

2 mom. föreslår ämbetet skola föreskrivas att skyldigheten att till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna med mera skall i vad angår Stockholm fullgöras senast den 21 juni, eller inom samma tidsfrist av sex dagar efter det fastighetstaxeringsnämndens arbete skall vara avslutat som gäller i länen. Vad angår 3 mom. har överståthållarämbetet ansett skyldighet att offentligen framlägga längderna icke böra stadgas för Stockholms del. För närvarande underrättades de skattskyldiga om fastighetstaxeringsnämndernas beslut och detta system, som på ett bättre sätt tillgodosåge de skattskyldigas intressen, syntes böra bibehållas.

Vad överståthållarämbetet sålunda föreslagit synes mig böra genomföras. I 74 §, som reglerar motsvarande förhållanden beträffande fastighetsprövningsnämnds ändringslängder, bör enahanda ändring vidtagas.

I enlighet med vad överståthållarämbetet vidare föreslagit bör — såsom jag tidigare antytt — 76 §, som föreskriver tillhandahållande åt taxeringsnämnds ordförande av fastighetslängder och självdeklarationer m. m., göras

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

tillämplig även beträffande Stockholm. Så torde böra ske även i fråga om 91 §, som innehåller bestämmelse att taxeringsnämndens ordförande skall före den 15 juni till länsstyrelsen insända deklarationer och vissa andra handlingar samt återställa i 76 § omnämnda handlingar. Dä taxeringsnämnd i Stockholm skall ha avslutat sitt arbete senast den 15 juni (88 §), torde emellertid den tidpunkt då handlingarna senast skola insändas till länsstyrelsen för Stockholms del böra fastställas till den 30 juni.

Vidare har överståthållarämbetet föreslagit upphävande av 99 § andra stycket och 101 § tredje stycket, vilka innehålla föreskrift om att vad i nämnda paragrafer är stadgat — angående tillhandahållande åt vederbörande debiteringsförrättare av länsprövningsnämnds beslut — icke skall äga tillämpning beträffande Stockholm. Detta ändringsförslag bör genomföras. Därjämte torde i enlighet med förslag av ämbetet i 145 § 5 mom. meddelade föreskrifter om rätt för överståthållarämbetet att av allmänna medel använda erforderligt belopp till gäldande av vissa av Stockholms stads prövningsnämnds arbete föranledda utgifter kunna utgå ur författningen efter genomförande av omorganisationen. Härav påkallas formella ändringar i

1 och 7 mom. samma paragraf.

I samband med överståthållarämbetets omorganisation torde vidare i 55 §

2 mom. taxeringsförordningen böra göras den ändring, att där omförmäld skyldighet att lämna viss handräckning skall i Stockholm ankomma på poliskammaren i stället för å överståthållarämbetet.

Av enahanda skäl, som förestavat vissa av de ändringar i taxeringsförordningen för vilka nu redogjorts, bör i 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet genomföras sådan ändring, att även i Stockholm beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde skall delgivas den lokala skattemyndigheten för vederbörlig anteckning i fastighetslängden och underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden lämnas fastighetstaxeringsnämnderna och de lokala taxeringsnämnderna.

Lagen den 15 juni 1935 (nr 33 7) om kommunalstyrelse i Stockholm innehåller i 57 § bestämmelser angående skyldighet för sladskollegiet att underrätta överståthållarämbetet om fattade beslut om utdebitering. Dessa bestämmelser böra i enlighet med syftet med desamma och de motsvarande bestämmelser som finnas i de allmänna kommunallagarna ändras så att underrättelse om utdebiteringen per skattekrona skall, såvitt angår den vid stadsfullmäktigbeslut i oktober månad preliminärt fastställda utdebiteringen, vilken skall ligga till grund för nästa års preliminärskatt, lämnas till den lokala skattemyndigheten, medan underrättelse om den slutliga utdebiteringen därjämte skall lämnas överståthållarämbetet. Ämbetet

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

skall slutligen ensamt underrättas om det sammanlagda belopp, som för nästa år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

Motsvarande ändringar böra göras i 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 26 0) om församlingsstyrelse i Stockholm, enligt vilken dock något preliminärt fastställande av utdebiteringen icke skall ske.

Omorganisationen av skatteverket påkallar vidare, att i förordningen den 31 mars 1922 (nr 13 0) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete sådana ändringar vidtagas, att på den lokala skattemyndigheten i Stockholm överflyttas de uppgifter med avseende å uppbörden av sådana avgifter, som enligt förordningen nu ankomma på överståthållarämbetet, men i annan stad tillhöra den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde.

I 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 100 0) om allmän omsättningsskatt är föreskrivet, att vad i förordningen stadgas beträffande taxeringsintendent skall i fråga om Stockholms stad gälla uppbördsintendenten vid överståthållarämbetet. Efter den föreslagna omorganisationen komma de arbetsuppgifter som här avses att åvila chefen för taxeringsavdelningen inom överstålhållarämbetets skatteavdelning med ställning såsom förste taxeringsintendent. Med hänsyn härtill torde, såsom överståthållarämbetet föreslagit, här ifrågavarande bestämmelse i 36 § omsättningsskatteförordningen kunna utgå.

Förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning föreskriver, att arbetsgivare skall i vissa fall göra anmälan om anställande av arbetstagare. Anmälan skall göras till utmätningsmannen i anställningsorten eller, då Stockholm är anställningsort, till överståthållarämbetet och utskrivas i två exemplar å särskilda blanketter. Utmätningsmannen skall förvara det ena exemplaret av anställningskortet i ett alfabetiskt ordnat register och översända det andra exemplaret till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren är mantalsskriven inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde, till denne, som har att efter tagen kännedom om kortet vidarebefordra det till länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten. Är arbetstagaren mantalsskriven i Stockholm skall dock kortet insändas direkt till överståthållarämbetet. Till länsstyrelse inkommande anställningskort skola ordnas i ett register. Vad som är stadgat beträffande förfarandet med till utmätningsman inkomna anställningskort skall i tillämpliga delar gälla även beträffande till överståthållarämbetet inkomna kort.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

31 Enligt vad överståthållarämbetet upplyst fördelas i Stockholm anmälningskorten mellan uppbördsavdelningen och poliskamreraren, vilka föra var sitt register. Ämbetet har ansett anledning saknas att efter omorganisationen upplägga ett centralregister hos ämbetet. De båda existerande registren vore nämligen — i motsats till vad i länen vore fallet — från början centralregister. Ej heller funnes anledning att beröva poliskamreraren dennes register, vilket skulle bli följden av att ett centralregister inrättades vid ämbetet. Det syntes fördenskull vara motiverat att ändra förordningen så att anmälningskorten skulle i stället för till överståthållarämbetet insändas till den lokala skattemyndigheten. I framlagt förslag till författningsändring har ämbetet föreslagit, att mantalsverket skulle i Stockholm mottaga anmälningskorten, då enligt den kommunala skatteverkskommitténs förslag anställningsregistret borde överföras från den nuvarande uppbördsavdelningen till mantalsverkets registeravdelning i syfte att få möjligast mesta registrering av stadens befolkning koncentrerad till ett och samma organ. Eftersom denna fråga torde bliva slutgiltigt löst först i och med fastställandet av instruktioner för de kommunala organ, som skola övertaga vissa uppgifter från skatteverket, synes det mig lämpligt att de i förordningen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning meddelade särbestämmelserna för Stockholm få utgå och att i stället, efter mönster av uppbördsförordningen och folkbokföringsförordningen, i förordningen införes stadgande att, utöver eller i stället för vad i förordningen är stadgat, skall, då Stockholm är anställningsort eller arbetstagaren är mantalsskriven i Stockholm, gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar. Jag vill i detta sammanhang ytterligare anmärka, att för närvarande föreskrift saknas om förande av dubbla anställningsregister för Stockholm. Såsom tidigare nämnts sker detta därigenom att ena exemplaret av anställningskorten överlämnas till poliskamreraren, närmast i syfte att underlätta redovisningen av böter, som ankommer på poliskamreraren. Den kommunala skattekommittén har för sin del uttalat att det syntes kommittén som om det av poliskamreraren förda anställningsregistret skulle kunna nedläggas. Därest den av mig nu förordade ändringen av förordningen genomföres, synes jämväl sistnämnda fråga böra bli föremål för övervägande i samband med utfärdande av särbestämmelser för Stockholm i de avseenden som regleras av förordningen.

Kommun åliggande skyldigheter med avseende å nöjesskatt skola enligt 22 § förordningen den 21 december 1945 (n r 8 2 3) om nöjesskatt fullgöras i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av drätselkammaren samt på landet av kommunalnämnden, där ej kommunen annorlunda bestämt. I samband med den ifrågasatta omorganisationen av överståthållarämbetet avses dettas uppgifter med avseende å nöjesskatten skola övergå å det nybildade uppbördsverket. Förenämnda stadgande torde fördenskull böra ändras i enlighet härmed.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Motsvarande ändring synes böra ske i 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr 12 8) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, enligt vilket lagrum i Stockholm överstålhållarämbetet, i annan stad drätselkammaren och på landet kommunalnämnden skall ombesörja kontroll å biljettförsäljningen till sådan av utlänning anordnad offentlig föreställning, för vilken bevillning skali utgå efter den verkliga bruttoinkomsten eller efter viss andel av inkomsten av föreställningen.

I enlighet med förslag av överståthållarämbetet torde slutligen förordningen den 12 juni 1936 (nr 27 2) med vissa bestämmelser rörande ö v erståthållaräm betets avdelning för skatteärenden böra ersättas med en förordning av innehåll, att vad i särskilda författningar kan finnas stadgat om överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, överstålhållarämbetets avdelning för skatteärenden eller skatteverket vid överståthållarämbetet eller om kamreraren vid förstnämnda avdelning skall i stället äga tillämpning å överståthållarämbetets skatteavdelning eller chefen för denna eller å mantalsverket, uppbördsverket eller indrivningsverket i Stockholm eller dessa verks chefer, allt i enlighet med den fördelning av ärendena som framgår av gällande instruktioner. I förordningen torde därjämte böra stadgas, att vad i särskilda författningar kan finnas stadgat om mantalskommissarien eller mantalsintendenten i Stockholm eller om mantalskontoret därstädes i stället skall gälla mantalsdirektören eller mantalsverket i staden.

I enlighet med det anförda hava inom socialdepartementet upprättats förslag till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt;

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

9) förordning om ändrad lydelse av -l § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets skatteavdelning m. m.

Föredraganden hemställer härefler att ifrågavarande författningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen för antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Nils Hedfors.

Ilihang till riksdagens protokoll 19M

1 saml. Nr 193.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947