med begäran om bemyn¬ digande att träffa avtal med Malmö stad angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckan¬ de registret för staden

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

1 Nr 213.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Malmö stad angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden; given Stockholms slott den It april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den It april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal, Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden samt anför därvid.

Med bifall till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 20 april 1945 (nr 282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. An-

Bihang titt riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

läggningarna skulle förläggas till länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes. — Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr 469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma med nyssnämnda beslut.

Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation av folkbokföringen anförde jag bl. a. att beslut om registrens överförande i kommunal ägo i första hand torde ifrågakomma med avseende å Göteborg och Malmö. Ett dylikt beslut måste emellertid föregås av underhandlingar med städerna angående bl. a. de ekonomiska frågor som därvid uppkomme. Man syntes därför tillsvidare böra utgå ifrån att de tryckande registren även i dessa städer anlades genom statens försorg. Underhandlingar med städerna om registrens överförande i kommunal ägo borde emellertid upptagas snarast möjligt.

Vidare framhöll jag, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och uppbörden i magistratsstäderna åvilade dessa städer syntes emellertid dessa städer böra gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. in., vilka avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden syntes nämligen ej kunna motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom, att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala ändamål. Storleken av detta kommunala intresse kunde vara olika i skilda städer, varför det näppeligen läte sig göra att fastslå en generell norm för kostnadsfördelningen. Vid underhandlingarna med vederbörande stad borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning som möjligt.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokföringsförordning m. m. (se prop. nr 255) förordade jag bl. a. införande av medborgarkort, vilka skulle tryckas av länsbyråerna. Jag tillstyrkte vidare, att pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna, länsbyråerna och riksbyrån skulle utrustas med olika register, bestående av avtryckskort, d. v. s. kort med text som avtryckts från plåt i tryckande register. Kortregistren skulle föras fortlöpande på det sätt, att vid inträffad förändring nytt avtryckskort, utvisande förändringen, upprättades av länsbyrån och insattes i registret. I fråga om mantalsskrivningen föreslog jag, att stommar till mantalslängder

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

och de slutliga längderna skulle tryckas av länsbyråerna. Vad sålunda föreslagits godkändes av riksdagen. Bestämmelser i berörda hänseenden hava intagits i folkbokföringsförordningen.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 april 1946 erinrade jag vidare om att enligt det av folkbokföringskommittén avgivna betänkandet länsbyråerna skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar, röstlängder, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen del uttalade jag, att länsbyråernas arbetsuppgifter i huvudsak syntes bliva de i betänkandet angivna. I detta sammanhang framhöll jag även, att 1945 års riksdag uttalat bl. a. att den aviseringsskyldighet, som enligt gällande stadganden åvilade pastorsämbetena, i princip borde överföras på länsstyrelserna. Bestämmelser härom föreslogos ej till införande i folkbokföringsförordningen utan förutsattes skola meddelas av Kungl. Maj:t i administrativ ordning. Jag framhöll därvid, att förhållandena för närvarande med hänsyn till pågående eller väntade reformer på skilda områden inom förvaltningen vore svåra att överblicka, och att nya anspråk på länsbyråerna i detta hänseende under de närmaste åren vore att förvänta. Dessa uttalanden lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till de föreslagna bestämmelserna i folkbokföringsförordningen upptog jag även vissa kostnadsfrågor till behandling. Jag anförde därvid, att mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 20 april 1945, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket, självfallet borde gälla kostnaderna för länsbyråernas verksamhet överhuvud taget. Enligt de av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skulle församlingarna ansvara för kyrkobokföringskostnaderna. Emellertid borde kostnaderna för avtryckskort till pastorsämbetenas kortregister åvila statsverket. Sådana kort borde nämligen tillställas pastor för kontroll av personplåtarnas text och översändandet av dylika kort utgjorde sålunda ett led i skötseln av de tryckande registren. Vad anginge frågan om skyldighet för magistratsstäderna att gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för längder m. m., vilken fråga tidigare lämnats öppen, syntes denna fråga numera äga aktualitet endast med avseende å sådana magistratsstäder, vilka skulle hava egen uppbördsförvaltning, d. v. s. de större magistratsstäderna. Det torde nämligen icke skäligen böra ifrågasättas att de magistratsstäder, vilka enligt den nya uppbördsorganisationen skulle ingå i fögderiförvaltningen, skulle i förevarande hänseende intaga en annan ställning än övriga fögderikommuner. Det principiellt riktiga syntes vara att de ifrågavarande magistratsstäderna betalade statens självkostnadspris. Detta pris kunde emellertid ej utan avsevärda svårigheter exakt beräknas. Av praktiska skäl torde därför beräkningen böra schematiseras och ersättningsskyldigheten böra begränsas till de mera direkta kostnaderna, därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett- och personalkostnaderna torde böra medräknas. Det syntes vara lämpligt att priset bestämdes av Kungl. Maj:t på grundval av kostnadsberäkningar som uppgjordes av länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan torde böra meddelas av

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Kungi. Maj:t, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de lokala skattemyndigheternas avtryckskortregister torde jämväl för ifrågavarande städers vidkommande böra helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade ersättningsreglerna torde — såsom utformade i syfte att åvägabringa erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på nu förevarande område — icke böra anses prejudicerande för kostnadsfördelningen mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande register. Beträffande dessa städer ansåge jag mig allenast böra hänvisa till mitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning som möjligt.

Dessa uttalanden lämnades av andra särskilda utskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande (nr 1) utan erinran. Beträffande mitt uttalande rörande kostnaderna för länsbyråernas verksamhet ansåg sig utskottet böra — såvitt anginge de fall då tryckande register fördes hos mantalsskrivningsförrättare i viss stad — till förebyggande av missförstånd erinra om att enligt de av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen kostnaderna för anläggningen och dess drift skulle delas mellan statsverket och vederbörande stad. Det torde icke vara avsett att föreslå ändring härutinnan.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att Kungl. Maj:t genom proposition den 27 september 1946 (nr 340) föreslog riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Göteborgs stad träffa avtal angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden i huvudsaklig överensstämmelse med ett av särskilda sakkunniga upprättat förslag. Sedan riksdagen i skrivelse den 5 november 1946 (nr 483) anmält, att nämnda proposition bifallits, har Kungl. Maj:t med stöd av det givna bemyndigandet träffat avtal i ämnet med Göteborgs stad.

I en den 14 februari 1947 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i Malmöhus län anmält, att länsstyrelsen med hänsyn till de betydande organisatoriska svårigheter, som vore förbundna med förandet av det tryckande registret, såvitt anginge Malmö stad, i samband med registret för länet i övrigt, underhandlat med representanter för staden angående stadens övertagande av sagda bestyr. Underhandlingarna hade lett till ett förslag till avtal angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden. Förslaget överensstämde i huvudsak med det mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad träffade avtalet. Då länsstyrelsen funne det otvivelaktigt, att förhållandena i Malmö stad utgjorde skäl för förordnande om registrets förande hos staden, hemställde länsstyrelsen att, därest staden lämnade sitt medgivande, Kungl. Maj:t måtte utfärda dylikt förordnande samt tillika träffa avtal med staden i enlighet med ifrågavarande förslag.

Vid skrivelsen fanns fogat ett förslag till avtal av följande lydelse:

Sedan det ur skilda synpunkter befunnits mest ändamålsenligt att del tryckande registret, såvitt anginge Malmö stad, tillsvidare från och med den

Kungl. Maj ds proposition nr 213.

1 oktober 1946 fördes hos den lokala skattemyndigheten där, få undertecknade föreslå, att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å andra sidan, träffas nedanstående

AVTAL

angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret

för staden.

Sedan Kungl. Maj:t den.............. — med stöd av 56 § folkbokfö-

ringsförordningen och med Malmö stads medgivande — förordnat att det tryckande registret, såvitt anginge staden, tillsvidare fr. o. m. den 1 oktober 1946 skulle föras hos den lokala skattemyndigheten därstädes samt riksdagen därefter den .............. (skriv, nr . .. .) bemyndigat Kungl. Maj:t

att med Malmö stad träffa avtal angående villkoren för registrets överförande till staden, har mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å andra sidan, följande avtal träffats.

1 §•

I ersättning för anläggnings- och uppläggningskostnader skall staden till statsverket (Statistiska centralbyrån) efter detta avtals fastställelse utgiva 26 000 kr. I övrigt bestridas anläggnings- och uppläggningskostnaderna av statsverket.

Länsstyrelsen skall tillhandahålla erforderlig personal för utförande av de vid anläggningens överlämnande återstående aktualiseringsåtgärderna beträffande förändringar i befolkningsförhållandena i staden. Beträffande övriga vid anläggningens överlämnande återstående kompletteringsarbeten skall statens bidragsskyldighet, enligt riksbyråns för folkbokföringen bestämmande, fullgöras antingen i form av kontant ersättning eller genom att statsverket tillhandahåller erforderlig personal m. m. för arbetets utförande.

2 §.

Erfordras efter övertagandet till följd av stadens tillväxt eller utökad användning av registret för rent kommunala ändamål utökning av maskinparken utöver vad som angives i bifogade uppställning (Bil. 1) och av inventariebeståndet, skola kostnaderna härför åvila staden.

3 §.

Staden äger av statsverket undfå gottgörelse för nedannämnda kostnader för anläggningens drift, nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med 30 %> av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medborgarkort och avtryckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Staden äger därjämte på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter till medborgarkort och avtryckskort.

I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden, dock att i fråga om stadens rätt att kostnadsfritt från statsverket utbekomma blanketter till vissa längder skall äga tillämpning vad därom i vederbörliga författningar är eller kan varda stadgat.

4 §■

Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden, utbetalas årligen efter den 30 juni för det nästföregående kalenderåret.

Det åligger staden att senast den 31 mars varje år till finansdepartementet inkomma med behörigen verifierad uppgift å det belopp, som för nästföregående år tillkommer staden.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

5 §•

Denna överenskommelse skall efter utgången av år 1948 ersättas av ett nytt avtal. I detta avtal skola förhållandena, även såvitt angår den förflutna tiden, upptagas till ny reglering på grundval av de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen av förevarande överenskommelse. Denna omprövning må avse såväl frågan om parternas andelar i de årliga driftskostnaderna som fördelningen av engångskostnaderna och de belopp, vartill dessa kostnader beräknats.

Malmö den 18 januari 1947.

För länsstyrelsen i Malmöhus län S. DAHLRUP.

Bengt Holming.

Malmö den 3 februari 1947.

För Drätselkammarens i Malmö första avdelning:

S. A. JOHANSSON.

Enligt den i 2 § i avtalsförslaget åberopade bilagan skulle statsverket tillhandahålla staden två elektriska tryckmaskiner av typ G, en elektrisk tryckmaskin av typ F samt tre präglingsmaskiner.

Statistiska centralbyrån har den 11 mars 1947 efter remiss avgivit utlåtande över länsstyrelsens ifrågavarande skrivelse.

I utlåtandet anföres, att det tryckande registret för Malmö stad genom en under hand träffad överenskommelse mellan länsstyrelsen i Malmö och staden i september 1946 faktiskt överförts till stadens lokaler och alltsedan dess förts genom stadens försorg, ehuru ansvaret för registrens förande givetvis även efter överflyttningen kvarlegat hos länsstyrelsen i dess egenskap av länsbyrå för folkbokföringen. Genom det sålunda vidtagna arrangemanget, vilket torde hava varit till fördel för uppläggningsarbetets behöriga fortgång, hade en välbehövlig arbetslättnad kunnat beredas länsstyrelsens folkbokföringsavdelning. Vid företagen inspektion hade statistiska centralbyrån funnit den verkställda uppdelningen av det tryckande registret mellan staden och länsstyrelsen ändamålsenlig samt ägnad att underlätta registrens fortsatta förande. Centralbyrån finge med anledning därav tillstyrka, att det tryckande registret för Malmö överfördes till staden. Centralbyrån funne ej anledning till erinran mot att överföringen, på sätt föreslagits, räknades ha kommit till stånd från och med den 1 oktober 1946.

Vad anginge de föreslagna villkoren för registrets överföring, vore desamma utformade i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1946 års riksdag godkända grunderna för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden. Förslaget föranledde på grund därav i denna del icke någon erinran från centralbyråns sida. Centralbyrån ville emellertid framhålla, att av det antal maskiner, som enligt remisskrivelsen ansetts erforderliga för Malmö stad — eller tillhopa tre präglingsmaskiner, två elektriska signaltryckmaskiner (typ G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), vartill torde böra läggas en hand tryck maskin (typ K) — till staden icke kunde överföras flera

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

statsverket tillhöriga maskiner än en präglingsmaskin, en signaltryckmaskin (typ G) samt en handtryckmaskin (typ K). Övriga enligt beräkningarna erforderliga maskiner, eller två präglingsmaskiner, en signaltryckmaskin (typ G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), måste av statsverket inköpas och överlämnas till staden. Kostnaderna för sistnämnda maskiner torde — därest f. n. för folkbokföringsändamål förhyrda präglingsmaskiner inköptes, i vilket fall statsverket ägde å köpeskillingen tillgodonjuta avdrag för den hyreslikvid, som för maskinerna erlagts — kunna beräknas till tillhopa 14 225 kronor. Det belopp, som av Malmö stad borde erläggas till statsverket i ersättning för anläggnings- och uppläggningskostnader, borde vid sådant förhållande upptagas till 28 600 kronor och icke såsom i det till remisskrivelsen fogade avtalsförslaget angivits, 26 000 kronor. De på statsverket kvarstannande anläggnings- och uppläggningskostnaderna skulle, enligt centralbyråns beräkningar, utgöra 154 500 kronor samt de årliga driftskostnaderna, av centralbyrån upptagna till 55 400 kronor, fördela sig på statsverket med 13 900 kronor och på staden med 41 500 kronor.

I centralbyråns utlåtande fanns vidare intagen följande tablå över fördelningen mellan statsverket och staden av anläggnings- och uppläggningskostnaderna samt de årliga kostnaderna för anläggningens drift enligt centralbyråns beräkningar.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Departements-

chefen.

I anslutning till tablån anför centralbyrån, att av den under rubriken »Anläggnings- och uppläggningskostnader» upptagna delposten »övriga kostnader», lydande å 143 800 kronor, 68 000 kronor utgjorde anläggningskostnader, samt återstoden kostnader för verkställda uppläggningsarbeten (71 200 kr.) ävensom för vissa, den 1 oktober 1946 alltjämt kvarstående aktualiseringsarbeten (4 600 kr.). Centralbyrån ville framhålla att kostnadsberäkningarna vore verkställda efter samma grunder som beträffande Göteborgs stad och liksom dessa i hög grad approximativa, i synnerhet såvitt det gällde uppläggnings- och driftskostnader. Vad driftskostnaderna anginge, vore lokaloch personalkostnader allenast beräknade och angåve således icke stadens faktiska kostnader för lokaler och personal. Med hänsyn härtill hörde, på sätt i 5 § av avtalsförslaget funnes angivet, en reglering i efterhand av statsverkets kostnadsandel kunna ske på grundval av senare vunna erfarenheter. Skyldighet torde vidare böra åligga staden att styrka de faktiska driftskostnaderna, innan statsbidrag till dessa utanordnades. Enligt avtalsförslaget skulle statsverkets bidrag till stadens kostnader för anläggningens drift under ett visst år utbetalas efter den 30 juni under det nästföljande kalenderåret. Därest det tryckande registret för staden skulle räknas överfört till staden från och med den 1 oktober 1946, torde utbetalning av statsbidrag alltså enligt förslaget böra ske första gången eller den 30 juni år 1947. Till statsbidragets gäldande torde böra anvisas säl skilda medel; för ändamålet torde för helt budgetår enligt de av centralbyrån verkställda beräkningarna tillsvidare böra räknas med ett belopp av förslagsvis 14 000 kronor.

Lika med länsstyrelsen och statistiska centralbyrån anser jag att det tryckande registret för Malmö stads vidkommande bör föras hos den lokala skattemyndigheten i staden. Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl. Maj:t, under förutsättning av stadens medgivande, förordna att registret skall föras på sätt nyss sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden en ekonomisk uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra underställas riksdagens prövning.

Det av länsstyrelsen framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att staden skall till statsverket utgiva 26 000 kronor, utgörande i runt tal 14 % av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall å sin sida äga att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med 30 °/o av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medhorgarkort och avtrvckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Staden skall därjämte äga på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter till medborgarkort och avtryckskort. I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden. Vid den ekonomiska uppgörelsen skall så anses som om staden övertagit anläggningen redan den 1 oktober 1946. Avtalet förutsättes skola efter utgången av år 1948 ersättas med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna, även såvitt angår den för-

Kungl. Maj.ts proposition nr 213. 9

flutna tiden, skola upptagas till ny reglering på grundval av dåmera vunna erfarenheter.

Avtalsförslaget, vilket biträtts av drätselkammarens i Malmö första avdelning, är i stort sett utformat enligt samma grunder som det avtal, som träffats med Göteborgs stad.

Förslaget synes kunna i huvudsak godtagas för statsverkets vidkommande. Emellertid torde, såsom framgår av statistiska centralbyråns utlåtande, stadens övertagande av registret, till den del registret avser staden, icke minska länsstyrelsens maskinbehov i så stor omfattning som man synes hava räknat med vid förslagets upprättande, utan torde för tillgodoseende av stadens anspråk på maskinpark erfordras extra maskinanskaffning för en kostnad, som med 2 600 kronor överstiger den enligt förslaget beräknade. Lika med centralbyrån anser jag därför att det belopp, som staden enligt 1 § i förslaget skall utgiva till1 statsverket, bör höjas från 26 000 kronor till 28 600 kronor.

Ersättningsbelopp, som staden enligt förslaget äger utbekomma av statsverket, avses skola årligen efter den 30 juni utbetalas för det nästföregående kalenderåret. Staden tillkommande ersättning för driftskostnader kan beräknas till i runt tal 14 000 kronor för år. Enligt förslaget skall ersättning utgå från och med den 1 oktober 1946. För den del av år 1946, varom nu är fråga, kan ersättningen sålunda beräknas till 3 500 kronor.

Ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att träffa avtal med staden angående villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år 1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

1) att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Malmö stad träffa avtal angående villkoren för det tryckande registrets överförande till staden i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget, samt

2) att till Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stöd för

vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 3 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Bibang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.

Ur protokollet: Ivar Löfqvist.